2

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den &

mars 1962.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^den-

^man, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för

ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 124)

av anslaget Allmänna läroverken: Avlöningar meddelade jag, att studiesociala

utredningen avsåg att inom kort framlägga förslag om åtgärder till förbättrande

av utbildningsmöjligheterna för vuxna genom, bl. a., utbyggnad av vuxenlärover­

ket i Norrköping och upprättande av ett nytt vuxenläroverk i Norrland. Jag

förklarade min avsikt vara att senare föreslå Kungl. Maj:t, att proposition i

ämnet förelädes 1962 års riksdag, och förordade, att i avvaktan härpå medel

beräknades för ändamålet.

Utredningens betänkande framlades kort därefter och har sedan remissbehand-

lats i de delar, som jag ansett böra bli föremål för proposition till årets riksdag,

nämligen förslagen om utbyggnad av vuxenläroverksorganisationen samt förbätt­

rad studiehjälp åt vuxna studerande.

Sedan beredningen av dessa frågor numera avslutats, anhåller jag att få när­

mare redogöra för desamma.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastik­

departementet den 24 oktober 1959 för utredning rörande studiesociala åtgärder

på den högre utbildningens område m. m. såsom sakkunniga ledamoten av riks­

dagens första kammare Olof Palme, sekreteraren i 1955 års universitetsutredning

Håkan Berg, dåvarande ordföranden i Sveriges förenade studentkårer, filosofie

licentiaten Lennart Bodström, ledamoten av garantilånenämnden Hans Håkans­

son, ordföranden i Svenska träindustriarbetarförbundet Yngve Persson, sekrete­

raren i Tjänstemännens centralorganisation, numera byråchefen Per-Erik Rön-

quist samt direktören i Sveriges akademikers centralorganisation Bertil Öster­

gren. Åt Palme uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen studiesociala utredningen, har den 8

januari 1962 avlämnat betänkandet »Vidgad vuxenutbildning på gymnasie-

3

stadiet» (SOU 1962:5). Betänkandet har utarbetats av en särskild delegation

inom utredningen, kallad vuxenutbildningsdelegationen. Häröver har infordrade

utlåtanden avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen efter

hörande av rektor för läroverket för vuxna och rektor för statens komplette-

ringsgymnasium, överstyrelsen för yrkesutbildning efter hörande av rektorerna

för de högre tekniska läroverken i Norrköping och Härnösand samt handels-

gymnasiema i Norrköping och Sundsvall, arbetsmarknadsstyrelsen, studie-

hjälpsnämnden och gymnasieutredningen. Härjämte har yttranden avgivits av

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, stadsfullmäktige

i Göteborg, Norrköping och Härnösand, Landsorganisationen i Sverige (LO),

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorgani­

sation (SACO), Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsindustriförbundet,

Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Tjänstemännens bildningsverksamhet, Stu­

dieförbundet Medborgarskolan, Folkuniversitetet, Högerns kvinnoförbund, Sven­

ska landsbygdens kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,

Högerns ungdomsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund, Brevskolan, Hermods korrespondensinsti­

tut, Nordiska korrespondensinstitutet samt Sveriges förenade studentkårer.

Slutligen har Östersunds stad och Norrlandsförbundet, var för sig, inkommit med

skrifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

II. Utredningens synpunkter och förslag

1. Nuvarande utbildningsvägar för vuxna m. m.

I betänkandets två inledande kapitel redovisas vilka utbildningsmöjligheter på

gymnasienivå, som i dagens läge står öppna för vuxna personer, samt vissa upp­

gifter om elevantal och elevsammansättning vid läroanstalterna för vuxenutbild­

ning. Därjämte ges en översikt över i vilken utsträckning avgifter upptages för

utbildningen samt över utformningen av den studiehjälp, som utgår till dem som

i vuxen ålder underkastar sig gymnasieutbildning.

De olika utbildningsvägarna för vuxna indelas i betänkandet i fyra grupper,

bl. a. med hänsyn till vilken undervisningsmetod som tillämpas men också med

hänsyn till vilken tid på dygnet undervisningen äger rum. En sammanfattande

översikt ges i följande tablå.

I betänkandet redogöres härefter kortfattat för de skilda utbildningsvägarna.

Delegationen meddelar härvid följande uppgifter om läroverket för vuxna i

Norrköping.

I 1946 års skolkommissions betänkande föreslogs inrättande av ett fåtal gym­

nasier för vuxna (SOU 1948: 27). I proposition 70 till 1950 års riksdag förordade

Kungl. Maj:t kommissionens förslag och gav den 6 oktober samma år skolöver­

styrelsen i uppdrag att utreda frågan. I ett betänkande den 14 januari 1952

framlade överstyrelsen förslag om inrättande av ett läroverk för vuxna, om­

fattande såväl realskola som gymnasium. I proposition nr 158 till 1953 års riks­

dag föreslog dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet inrättande av ett

1* —- Bihang till riksdagens 'protokoll 1962. 1 saml. Nr 107

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

Utbildning svägar för vuxna

Gymnasie-

form

Skolor med

muntlig under­

visning på

dagtid

Skolor med muntlig under­

visning på kvällstid

Skolor med

kombinerad

muntlig under­

visning och

självstudier

B rev skol­

undervisning

Parallellunder­

visning

Koncentrations-

undervisning

Allmänbil­

dande

1. Allmänna gym­

nasier (inkl. För­

svarets läroverk)

2. Statsunderstöd­

da läroverk (inkl.

Ilvilans special­

gymnasium, Fjell-

stedtska skolan)

3. Statens kom-

pletteringsgymna-

sium

4. Privata läroverk

(bl. a. Enskilda

gymnasiet)

1. Statens afton­

skola

2. Statsunderstöd­

da aftonskolor

(bl. a. Örebro af­

tonskola)

3. Ej statsunder­

stödda aftonskolor

(bl. a. Malmö af­

tonskola)

1. Statens kom-

pletteringsgymna-

sium

2. Kvällsgymna-

sier

1. Läroverket

för vuxna i

Norrköping

2. Vissa kvälls­

gymnasier

Brevskolor

(bl. a. Brevsko­

lan, Hermods,

NKI)

Teknisk

Högre tekniska

läroverk

Fackskolor vid

tekniska läroverk

Kvällsgymnasier

Vissa kvälls­

gymnasier

Brevskolor

Merkantil

Handelsgymnasier

4-årig kurs vid

handelsgymna-

sium

Kvällsgymnasier

Brevskolor

sådant läroverk på ort som senare skulle bestämmas av Kungl. Maj:t. Under­

visningen vid läroverket, som förlädes till Norrköping, påbörjades höstterminen

1956. Stadga för läroverket utfärdades den 7 juni 1956 (SFS 398/1956 med

ändring 317/1961).

För inträde till realskolan gäller att sökanden skall ha uppnått eller före ut­

gången av det kalenderår, under vilket studierna påbörjas, uppnå 16 år samt ha

avgångsbetyg från lägst folkskolans sjätte klass. För inträde till gymnasiet, som

har latin- och reallinjer, är åldersgränsen lägst 20 år och de formella kraven

avlagd realexamcn med i genomsnitt minst Ba eller avgångsbetyg från högsta

klass i kommunal flickskola (med vederbörliga kompletteringar) eller på annat

sätt styrkta kunskaper. I regel intas dock endast elever, som efter avslutade folk-

eller realskolestudier visat någon studieaktivitet.

Studiegången är organiserad som en kombination av muntlig undervisning i

Norrköping och självstudier i hemorten. Under de senare förutsätts eleven ha

förvärvsarbete. Studierna är beräknade att normalt omfatta en tid av fyra år

såväl i realskolan som i gymnasiet. Realexamen synes dock kunna avläggas på

kortare tid. Av de 66 elever som t. o. m. läsåret 1960/61 avlagt realexamen hade

icke mindre än 53 gjort det på kortare tid än fyra år och för de 26 elever som

avlagt studentexamen var motsvarande tal 11. Under studietiden är insprängda

sex muntliga kurser om 4—8 veckor vardera. Tre av dessa är obligatoriska. Un-

5

dervisningen vid de muntliga kurserna sker på dagtid och ombesörjes främst av

timlärare; under läsåret 1960/61 var sålunda endast två lärare förutom rektor

fast anställda vid läroverket.

Som läroböcker används brevskolornas kurser. Brevskolan i Stockholm, Her-

mods korrespondensinstitut i Malmö och NKl-skolan i Stockholm är engagerade

i fråga om kurser till realskolan; däremot endast de båda senare i fråga om

gymnasiet, eftersom Brevskolan inte har några kurser för detta stadium. Under

den tid eleverna skall bedriva självstudier på hemorten har de att inläsa vissa

moment av kurserna och insända lösningar till instituten. Lösningarna rättas av

instituten och återsändes till eleverna. Författningen stadgar visserligen, att

rättningen av de kursavsnitt som motsvarar avslutningsklassen i realskolan och

gymnasiet skall ombesörjas av läroverkets lärare (§ 6 mom. 3), men på grund av

bristen på lärare och med hänsyn till de ökade kostnader, som skulle åsamkas

statsverket, har rättningen ombesörjts av instituten. Genom att varje månad

insända rapport redovisar eleverna till läroverket sina studieprestationer.

Läroverket för vuxna är ett högre allmänt läroverk och har således examina­

tionsrätt. Vissa ämnen avslutas under andra muntliga kurser än den sista, varför

ett slags delad examen kan sägas förekomma.

Undervisningen vid läroverket (inklusive material för självstudier) är helt

kostnadsfri. Antalet elever utgjorde 1960/61 282 i realskolan och 138 i gymnasiet.

Delegationen har inhämtat uppgifter om studieresultat och avgångsorsakerna

bland eleverna vid läroverket. Omkring 60 % har uppnått studiemålet, antingen

genom att avlägga examen eller vinna inträde vid annan läroanstalt. Bland av­

gångsorsakerna kan främst nämnas befordran i arbetet (inemot 10 % av dem som

lämnat läroverket), sjukdom (knappt 10 %), ej förutsättningar för studieformen

(drygt 5%) och att förvärvsarbetet lägger hinder i vägen (knappt 10%).

Delegationen har sammanställt vissa uppgifter om eleverna vid vuxenskolorna.

Härav framgår bl. a. att, med bortseende från dem som bedriver brevskolestu-

dier, antalet elever vid allmänbildande skolor kan beräknas till ca 5 000, varav

4 000 vid kvällsskolor av olika slag. Vid merkantila gymnasier uppgår antalet till

omkring 400 och vid tekniska skolor — främst tekniska fackskolor — till ca 1 600.

I betänkandet återges uppgifter om åldersförhållanden, könsfördelning och civil­

stånd. Ett betydande antal av eleverna —■ vid vissa utbildningsanstalter mer

än 40 % — är gifta och flertalet av dessa har försörjningsbörda. Delegationen

konstaterar, att utbiidningsanstalterna för vuxna rekryterar sina elever från de

befolkningsgrupper, som i relativt ringa utsträckning är — och framför allt

varit — företrädda vid skolorna för ungdom. Vid läroverket för vuxna i Norr­

köping härstammar således de studerande främst från tre befolkningsgrupper,

nämligen arbetare, jordbrukare och gruppen Övriga tjänstemän. Av betänkandets

uppgifter framgår även att vuxenskolorna i allmänhet har en relativt snäv

regional rekrytering. Detta är särskilt fallet vid kvällsgymnasiema. Läroverket

för vuxna har ett förhållandevis starkt inslag av studerande från Östergötlands

och Södermanlands län. Av det totala elevantalet vid läroverket 1959/60 hade

en dryg tredjedel sin hemort i något av dessa båda län.

Av vissa enkäter, som delegationen haft tillgång till, framgår, att en relativt

stor andel av de studerande — bl. a. vid vuxenläroverket — ej förvärvsarbetar.

Inemot en tredjedel saknade arbete och ytterligare 10 % innehade deltidsarbete.

Av dem som förvärvsarbetade planerade mer än hälften att — utom för ytter-

Kungl. Majrts proposition nr 107 år 1962

6

ligare muntlig kurs — söka erhålla ledigt under någon del av återstoden av läs­

året. Enligt delegationens mening beror denna höga andel på att de studerande,

som besvarade enkäten, skulle avlägga examen under läsåret.

Delegationen redovisar också den studiehjälp, som utgår till vuxna studerande,

dels i form av befrielse från eller nedsättning av utbildningsavgifter, dels i form

av bidrag för täckande av uppehället under studietiden. Härav framgår bl. a. att

de studerande vid läroverket för vuxna kan erhålla räntefria lån ur allmänna

studielånefonden om högst 2 500 kr. per läsår (när särskilda skäl därtill föran­

leder ytterligare 1 000 kr.) samt, förutom lånet, stipendium om högst 960 kr. per

läsår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

2. Behovet av vidgad vuxenutbildning

Delegationen konstaterar, att det under efterkrigstiden skett en snabb expan­

sion av gymnasiernas kapacitet. Följande sammanställning belyser antalet elever

i klass I i de olika gymnasiala skolformerna höstterminerna 1948, 1953, 1958 och

1960.

1948

1953

1958

1960

Allmänbildande gymnasium..............................

9 229

14 561

19 487

Tekniskt gymnasium.............................................

1 064

1 797

2 640

Handelsgymnasium .............................................

1 123

1 413

1 698

Summa 7 652

11 416

17 771

23 825

Relativa antalet av motsvarande årskullar1 . ............... 8,5

12,7

16,3

18,7

Stegringen har varit mest utpräglad vid de allmänbildande gymnasierna; om

elevantalet i första ring höstterminen 1948 sättes till 100, blir motsvarande tal

höstterminen 1960 328 för de allmänbildande gymnasierna, 271 för de tekniska

gymnasierna och 232 för handelsgymnasiema.

Denna expansion inom utbildningsväsendet speglar, säger delegationen, en

starkt ökad efterfrågan på utbildning inom alla samhällsgrupper. Delegationen

anför i anslutning härtill bl. a. följande.

Avgörande för denna ökade efterfrågan är naturligtvis den allmänna standard­

utvecklingen, som för exempelvis manliga industriarbetare medfört en reallöne-

stegring med ca 80 % under perioden 1945—58. Förväntningar om en fortsatt

dynamisk samhällsutveckling och den markerade knappheten på utbildad arbets­

kraft inom flertalet yrkesområden har utgjort en kraftig stimulans för utbild-

ningsintresset. Efterfrågan på utbildning har ytterligare stimulerats av en vidgad

geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna — sedan den 1 juli 1946 har

allmänt gymnasium inrättats på 39 orter, tekniskt gymnasium på 12 orter och

handelsgymnasium på 16 orter — samt av den utbyggnad av studiehjälpen i

olika former som ägt rum under efterkrigstiden.

Trots denna starka utbyggnad finns det enligt delegationens mening ett myc­

ket betydande antal människor med goda men outnyttjade förutsättningar för

1 14 av fyra årskullar (15—18-åringar).

7

gymnasieutbildning inom de åldersgrupper, som lämnade den traditionella skol­

åldern, innan gymnasieexpansionen satte in på allvar. Delegationen framhåller

härom bl. a. följande.

Det finns säkerligen många människor i vårt samhälle som med viss bitterhet

konstaterar att om de varit något yngre de självklart skulle ha kunnat få en

utbildning, som inte stod till buds för dem när de var i skolåldern. De kan av

ekonomiska skäl ha hindrats från att erhålla en utbildning som de haft intresse

och fallenhet för. De kan — trots goda förutsättningar — ha avvisats på grund

av platsbrist. Starka rättviseskäl kan anföras för åtgärder i syfte att i ett sam­

hälle med stigande materiella resurser-söka bereda dessa individer tillfälle till en

utbildning, som av olika skäl förmenats dem i yngre år.

Den påtagliga brist på utbildad arbetskraft, som kännetecknar dagens sam­

hälle, torde, framhålles i betänkandet, till icke obetydlig del få hävas genom

vidgad utbildning inom de åldersgrupper, som redan är ute i förvärvslivet. Be­

folkningsutvecklingen medför nämligen, att rekryteringsunderlaget inom ung-

domskullarna i absoluta tal under lång tid framöver kommer att sjunka.

Delegationen framhåller, att flera av de skäl, som talar för en skyndsam

utbyggnad av vuxenutbildningen, på något längre sikt troligen kommer att få

minskad aktualitet. Men även på längre sikt kommer vuxenutbildningen att få

en växande betydelse. Skälen härtill utvecklas av delegationen med särskild

hänsyn till de principer som är vägledande för skolreformen och arbetsmark­

nadspolitiken.

Man erinrar därvid om att friheten att välja utbildningsväg blir starkt be­

skuren, om eleven i uppkommande valsituationer står inför ett beslut, som ter

sig definitivt och oåterkalleligt. För den enskilde måste det finnas möjligheter

att genom ett förnyat val, efter grundskolan, ändra utbildningens inriktning.

Skolsystemet bör organiseras på sådant sätt att det effektivt kan fånga upp även

de människor, som, efter kortare eller längre tid i förvärvsarbete, vill fullfölja sin

utbildning. Vuxenutbildningen blir därmed ett viktigt komplement till skol­

reformen.

Det förhållandet att det definitiva yrkesvalet i många fall sker relativt sent,

stundom först efter 20-årsåldern, talar enligt delegationens mening för att efter­

frågan på sådan vuxenutbildning kommer att bli betydande. I betänkandet erin­

ras om en nyligen publicerad undersökning, avseende bl. a. yrkesinriktningen för

en årsklass män (födda 1928) vid två skilda tidpunkter (åren 1949 och 1956).

Något mer än 40 % av den undersökta årskullen hade under denna period helt

ändrat yrkesinriktning, en fjärdedel hade annat men likartat yrke och endast en

tredjedel ungefär samma yrke.

Den sena yrkesmognaden är, säger delegationen, bl. a. ett uttryck för att

många människor får sitt intresse för utbildning väckt först några år efter skol­

åldern. De argument rörande det s. k. sociala handikappet, som skolberedningen

anfört till förmån bl. a. för en sen differentiering, kan därför med minst samma

styrka anföras till stöd för en väl utbyggd vuxenundervisning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

8

I betänkandet erinras om att manga ungdomar av olika skäl kommer att efter

grundskolans slut omedelbart vilja ga ut i förvärvslivet och det framhålles, att

det skulle vara djupt otillfredsställande, om de därmed förlorade möjligheten till

en fortsatt utbildning, för vilken de har förutsättningar. Ur effektivitetssynpunkt

synes vuxenutbildningen i många fall väl kunna mäta sig med den reguljära

skolundervisningen, påpekar delegationen, som också framhåller, att vuxen­

elevens studier i allmänhet är klart målinriktade och att dessa elever ofta har

praktisk erfarenhet inom det yrkesområde, där de vill fördjupa sig. Erfarcn-

hetci från utlandet anses visa, att människorna icke sällan blir bättre lämpade

för t. ex. arbetslcdande befattningar, om de har en mera ingående praktisk yrkes­

kunskap och bedrivit sin utbildning parallellt med förvärvsarbetet. Vuxenutbild­

ningen bör, enligt delegationens mening, också i det svenska samhället kunna

utgöra ett mycket rationellt inslag i utbildningsväsendet.

En vuxenutbildning på denna grundval säges ha nära samband med den mo­

derna rörliga arbetsmarknadspolitiken. Delegationen utvecklar i detta samman­

hang följande synpunkter.

Den starka betoningen av utbildning som ett led i arbetsmarknadspolitiken

är ett uttryck för utbildningens alltmer betydelsefulla roll i produktionsutveck­

lingen. Denna produktiva verkan blir särskilt markerad inom områden, där

bristen på arbetskraft med erforderlig yrkeskunnighet utgör den viktigaste flask­

halsen för fortsatta framsteg. Insikten har fördjupats om att det därvid inte

räcker att bereda de uppväxande ungdomarna bättre utbildningsmöjligheter.

Lika väsentligt är —- framför allt i ett skede då ungdomskullarna minskar _

att höja yrkesskickligheten hos de redan förvärvsarbetande.

Denna utbildning måste i betydande utsträckning äga rum ute i näringslivet,

i nära anknytning till arbetsplatsen. Kravet på smidighet bör säkerligen även i

fortsättningen tillgodoses genom tillfälligt anordnade kurser med preciserad in­

riktning. Men starka skäl talar för att i framtiden även det reguljära skolväsen­

det — på alla nivåer — mera aktivt medverkar i arbetsmarknadspolitiken. Detta

förutsätter att det skapas möjligheter för de vuxna att, i för dem avpassade

förmer, delta i utbildningen.

Det förtjänar i detta sammanhang att särskilt understrykas att, enligt lång­

tidsutredningens beräkningar, hela tillväxten av arbetskraft under 1960-talets

första hälft betingas av ökad yrkesverksamhet hos de gifta kvinnorna samt fort-

satt immigration. Denna tillväxt av arbetskraft är en förutsättning för utred-

ningens optimistiska kalkyl över produktionstillväxten. Utbudet av kvinnlig

arbetskraft torde även om en mångfald av faktorer här spelar in — i inte

ringa grad bero pa de tillfällen till utbildning, som erbjudes de gifta kvinnorna,

liksom effektiviteten av deras insatser är avhängig av att de får lämplig yrkes­

utbildning.

... ^.r arbctsmarknadens synpunkt bör vidare tyngdpunkten i vuxenutbildningen

förläggas till de områden där det föreligger särskild brist på arbetskraft. Bristen

pa ingenjörer och tekniker utgör t. ex. ett starkt motiv för att lägga speciell vikt

vid fackgymnasiala studier, tekniska aftonskolor etc.

Men vuxenutbildningen bör självfallet inte endast betraktas som en väg till

stegrad materiell produktion. För den enskilde innebär den en ökad handlings­

frihet. Den tekniska utvecklingen kommer att tvinga många människor att

byta arbete och yrke. Den materiella utveckling som följer i dess spår bör sam­

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

9

tidigt kunna ge människorna en vidgad frihet till utbildning och yrkesval.

Friheten att välja utbildning bör inte begränsas till en kort period i ungdoms­

åren. Den bör vara en återkommande möjlighet för alla dem som efter en tid i

förvärvslivet kommit till klarare insikt om sina förutsättningar och intressen. Då

måste samhället också ställa institutioner till förfogande där denna utbildning

kan bedrivas och söka lätta de ekonomiska påfrestningar, som den för med sig.

Därmed vidgas friheten i studievalet för de unga till en frihet i arbetsvalet

för de vuxna.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 107 år 1962

3. Reformbehoven på vuxenutbildningens område

I betänkandet diskuteras reformbehoven på vuxenutbildningens område. Dele­

gationen erinrar därvid inledningsvis om den utbyggnad av vuxenutbildningen

som ägt rum under senare hälften av 1950-talet. Donna utbyggnad har icke

oväsentligt vidgat utbildningsmöjligheterna, framför allt för dem som siktar mot

real- eller studentexamen. Genom beslut vid 1953 års riksdag tillkom läroverket

för vuxna och statens kompletteringsgymnasium. På ett 25-tal orter i landet har

inrättats allmänbildande kvällsgymnasier. På den fackgymnasiala sidan har ut­

vecklingen inte gått lika snabbt. Först under senare år har kvällsgymnasier här

uppstått. Det bör jämväl anmärkas, att den tekniska fackskolan under en längre

tid haft ett i det närmaste konstant elevantal.

Delegationen anför vidare bl. a. följande.

De statliga initiativen till främjande av utbildning för vuxna hänför sig till en

lång period och har gällt skilda utbildningsformer och utbildningsmål. De

tekniska fackskolorna tillkom på förslag av 1907 års kommitté för den lägre

tekniska undervisningens ordnande; statens aftonskola inrättades år 1938 som ett

— ännu bestående — provisorium efter en inom skolöverstyrelsen företagen ut­

redning; brevskolestipendierna tillkom år 1945 efter förslag av 1940 års skol­

utredning, läroverket för vuxna år 1953 efter förslag av skolkommissionen samt,

slutligen, statens kompletteringsgymnasium samma år på förslag av utredningen

om vidgat tillträde till högre studier.

Utbildningsmöjligheterna för vuxna är, som framhålles i betänkandet, koncen­

trerade till de största städerna och områdena däromkring. I Norrland har där­

emot de fåtaliga allmänbildande kvällsgymnasierna en mindre omfattande verk­

samhet och tekniska vuxenskolor saknas helt.

I fråga om studiehjälpen framhåller delegationen, att det måste betecknas som

en synnerligen krävande uppgift att bedriva gymnasiestudier parallellt med för­

värvsarbete. Den enskilde måste anslå en mycket stor del av fritiden för del­

tagande i undervisning och för självstudier. Påfrestningarna blir särskilt stora

för det betydande antal av vuxeneleverna, som bildat familj. Många av eleverna

känner — enligt vad företagna enkäter utvisar — ett behov att under vissa

perioder ha ledigt från förvärvsarbetet för att odelat kunna ägna sig åt studierna.

Vid vissa utbildningsvägar är ledighet från anställningen nödvändig för ett

fullföljande av studierna; vid läroverket för vuxna ingår således tre av de munt­

liga kurserna som ett obligatoriskt led i undervisningen. Beträffande frågan om

möjligheten för den anställde att erhålla ledigt från arbetet framhåller delegatio­

nen följande.

10

Bristen på arbetskraft torde vara det viktigaste skälet för arbetsgivarnas

tveksamhet när det gäller att ge anställda ledighet för utbildning. De mest

yrkesskickliga arbetarna och tjänstemännen torde ofta ha svårast att erhålla

ledighet. Många gånger är det emellertid just dessa som efterfrågar vidareutbild­

ning. En annan orsak till cn negativ inställning från arbetsgivarnas sida kan vara

att prestationsförmågan i den ordinarie anställningen kan komma att nedsättas

genom studier parallellt med förvärvsarbete.

Samtidigt finns det emellertid många företag som har en klart positiv syn på

de anställdas önskan att skaffa sig ytterligare utbildning och som på olika sätt

söker underlätta deras studier. Uppenbart är att en generös inställning från både

samhällets och de enskilda arbetsgivarnas sida, när det gäller att ge de anställda

ledighet, är en avgörande förutsättning för en effektiv utbyggnad av vuxenut­

bildningen.

Vuxeneleverna synes vidare i många fall ha betydande svårigheter att finan­

siera sitt uppehälle under tjänstledighetsperioderna. Många av dessa elever är

familjeförsörjare. Av det enkätmaterial, som delegationen haft tillgång till, fram­

går att de studerande endast i något enstaka undantagsfall kan påräkna någon

ersättning från arbetsgivaren under sådan ledighet.

De belopp som utdelats i studiehjälp är ringa, framhålles vidare, om man

jämför med såväl de summor som maximalt kan utgå i form av lån och stipen­

dium som med de belopp som utbetalas vid de av överstyrelsen för yrkesutbild­

ning anordnade omskolningskurserna för arbetslösa och partiellt arbetsföra. Vid

läroverket för vuxna är studiehjälpen genomsnittligen omkring 1 000 kr. per år

och studerande, medan maximibeloppet är inemot 3 500 kr. (i undantagsfall

4 500 kr.). Endast ca en tredjedel av de studerande erhåller för närvarande stu­

diehjälp. Vid omskolningskurserna utgår för familjeförsörjare med ej förvärvs­

arbetande hustru och två barn, 550 kr. per månad jämte hyreskostnaden.

I det avsnitt, där delegationen drar upp riktlinjerna för sina förslag, beröres

inledningsvis den avgränsning som delegationen gjort av sina arbetsuppgifter.

Det framhålls, att den framtida uppläggningen av vuxenutbildningen givetvis i

hög grad blir beroende av utformningen av de gymnasiala skolformerna över

huvud. De av skolberedningen föreslagna fackskolorna kommer därvid in i bilden.

Gymnasicutredningen torde i en senare fas av sitt utredningsarbete komma att

behandla även vuxenutbildningen.

Behovet av en skyndsam utbyggnad av vuxenutbildningen på gymnasiestadiet

är enligt delegationens mening så påtagligt, att vissa åtgärder redan nu synes

böra vidtas. Dessa anses självfallet böra utformas så, att de ej försvårar den

prövning av de långsiktiga problemen, som gymnasieutredningen har att företa.

Delegationen har med hänsyn härtill inriktat sitt arbete på att framlägga förslag,

vilka snabbt kan medföra cn väsentlig förbättring av utbildningsmöjligheterna

för vuxna. Av samma skäl har delegationen avstått från att mera ingående be­

handla en del i och för sig väsentliga problem på vuxenutbildningens område,

såsom de tekniska fackskolornas framtid och statens aftonskolas ställning.

De förslag, som delegationen framlägger, har till syfte att i första hand för­

verkliga följande mål.

1. En väsentlig och skyndsam förstärkning av utbildningskapaciteten på gym-

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

nasiestadiet, särskilt en förstärkning av den merkantila och tekniska utbild­

ningen.

2. En jämnare geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna för vuxna,

särskilt med hänsyn till Norrland.

3. En planmässig samordning av samhällets insatser på vuxenutbildningens

område.

4. En avgiftsfri undervisning vid statsunderstödda läroanstalter för vuxen­

utbildning.

5. En förstärkning av samhällets insatser för studiehjälp till de vuxna eleverna.

Delegationen förordar en utbyggnad av gymnasieutbildningen för vuxna med

vuxenläroverk och kvällsgymnasier. I betänkandet framhålles att dessa båda

studieformer kompletterar varandra på ett utmärkt sätt: vuxenläroverk vänder

sig i första hand till glesbygdsbefolkningen, kvällsgymnasierna betjänar i huvud­

sak större befolkningscentra.

Ur betänkandets avsnitt om vuxenläroverk torde här följande böra återges.

Karakteristiskt för läroverk för vuxna är dess kombination av muntlig under­

visning och självstudier. Vid en utbyggnad av vuxenläroverksorganisationen bör

man uppmärksamma dels behovet av fackgymnasial utbildning inom denna

skolform, dels önskemålet om ytterligare ett vuxenläroverk i en annan del av

landet.

Det nuvarande läroverket för vuxna i Norrköping har endast realskola och

allmänbildande gymnasium. Något vuxenläroverk för fackgymnasiala studier har

däremot ej inrättats. Tillkomsten av ett sådant skulle te sig naturligt med hän­

syn till statsmakternas strävan inom skolväsendet för ungdom att stärka den

fackgymnasiala utbildningen vid den fortsatta utbyggnaden av gymnasierna.

Även från andra synpunkter torde det vara angeläget att även vid vuxenläro­

verk meddela fackgymnasial utbildning. Det finns i Sverige ett relativt stort

antal industriföretag belägna i mindre tätorter, som endast i undantagsfall ger

underlag för ett kvällsgymnasium och där utbildningsmöjligheterna över huvud

taget är begränsade. Det är sannolikt, att det just på sådana orter finns många

människor som, i anslutning till sin yrkesverksamhet får intresse för fack­

gymnasial utbildning.

Det är självfallet möjligt att, såsom är vanligt inom skolväsendet i övrigt,

upprätta separata skolor för varje gymnasieinriktning, liksom att förlägga dessa

skolor till olika orter. Särskilda skäl talar emellertid för en nära samordning av

utbildningen för vuxeneleverna. Sålunda är de uppgifter, som bl. a. består i att

klarlägga omfattningen av elevernas kunskaper vid inträdet i läroverket och att

handleda dem under deras studier av central betydelse vid denna skolform.

Genom en samordning av de skilda utbildningslinjerna till en skola torde detta

arbete av studierådgivande och kurativ art kunna väsentligt underlättas. Erfa­

renheterna från det hittillsvarande arbetet i Norrköping torde bättre kunna

utnyttjas och det framtida pedagogiska nydaningsarbetet på vuxenutbildningens

område främjas genom att det vid samma läroverk erbjuds möjligheter till såväl

allmänbildande som fackgymnasial utbildning. Övergång från en utbildningslinje

till en annan torde även härigenom kunna underlättas. Vidare kan man anta att

vissa problem kommer att uppstå vid införandet av en ny form för den fack­

gymnasiala utbildningen. Det måste då bli av stort värde att kunna utnyttja en

existerande organisation.

1** — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 107

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

11

12

Delegationen föreslår därför, att läroverket för vuxna i Norrköping komplet­

teras med tekniska och merkantila linjer.

Vuxenläroverket i Norrköping har en mai’kerat regional rekrytering; omkring

en tredjedel av eleverna hör hemma i Östergötlands eller Södermanlands län.

Avstånden spelar tydligen en stor roll för rekryteringen. I syfte att utvidga ut­

bildningsmöjligheterna bör därför i dagens läge ytterligare ett vuxenläroverk

inrättas.

Vid valet av förläggningsort för det nya vuxenläroverk, som delegationen anser

böra tillkomma omedelbart, har delegationen diskuterat flera alternativ.

Det har ofta framhållits, att utbildningsmöjligheterna i Norrland icke varit

helt jämbördiga med dem i landets övriga delar. Senast har skolöverstyrelsens

glesbygdsutredning understrukit behovet av speciella utbildningsåtgärder i de

nordliga delarna av riket. Även på vuxenutbildningens område är Norrland

sämre tillgodosett än andra landsändar. Med undantag för den 4-åriga afton­

kursen vid det kommunala handelsgymnasiet i Umeå finns det sålunda inga

fackgymnasiala vuxenskolor norr om Borlänge.

Delegationen föreslår därför att ett nytt vuxenläroverk — med uppgift att

meddela såväl allmänbildande som merkantil och teknisk utbildning — inrättas i

Norrland och därvid förlägges till Härnösand.

Delegationen framhåller, att ett effektivt utnyttjande av utbildningsresurserna

fordrar, att man från samhällets sida skapar tillfredsställande ekonomiska förut­

sättningar för den enskilde att kunna utnyttja dessa resurser. Ledighet från

anställningen innebär nästan undantagslöst ett inkomstbortfall, vilket blir särskilt

kännbart för den betydande grupp, som har försörjningsbörda. I fråga om be­

hovet av ledighet framhålles att detta synes vara störst i studiernas slutskede.

Delegationen anför härom i huvudsak följande.

I inledningen av studierna känner sig eleverna ofta osäkra om sina möjligheter

efter i allmänhet många års bortavaro från skolmässig undervisning. De vill

pröva sina förutsättningar för gymnasieutbildning utan att koppla av sitt ordi­

narie förvärvsarbete. När studierna framskrider ökar behovet av ledighet för att

möjliggöra koncentration på studiearbetet.

Många av dem som bedriver studier vid kvällsgymnasier har endast ett be­

gränsat studiemål i sikte, dvs. att avlägga prov i ett eller några ämnen. Behovet

av ledighet är särskilt stort för de elever som har det mera vittsyftande studie­

målet att avlägga en fullständig examen. Särskilt torde detta vara fallet i det

skede av studierna, då kvällsgymnasieeleverna förbereder sig för slutproven.

Även andra skäl än de nu anförda talar för studiehjälpens insättande i studier­

nas slutfas. Studieprognosen för en vuxen elev är av flera skäl osäker. Antalet

elever, som ej uppnår examen, är högt, beroende delvis på att många endast

avsett att avlägga prov i vissa ämnen, men delvis också på att många av andra

skäl avbryter studierna. Genom en studiehjälp i studiernas slutskede uppnår

man, att hjälpen tilldelas dem som har ett mera krävande studiemål och som kan

uppvisa goda studieresultat. Den kan därjämte komma att verka som en effektiv

stimulans för eleverna.

Enligt delegationens mening bör därför en förbättring av studiehjälpen till

vuxeneleverna i första hand inriktas på att bereda dem ekonomiska möjligheter

till att någon tid, främst under studiernas slutskede, avstå från förvärvsarbete

för att odelat kunna ägna sig åt studierna.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

14

vill välja en utbildning, som har ett mindre mått av allmänbildande inslag,

möjlighet att bedriva studier vid fackskolelinjcr. Vidare föreslås, att försöksvis

skall organiseras en utbildning, motsvarande den som ges vid förberedande kurs

för inträde till teknisk fackskola, främst med hänsyn till att dessa förberedande

kurser inte ordnas på alla orter i landet men även därför att den enskilde skall

ha möjlighet att få hela sin ingenjörsutbildning vid en och samma skola.

Inträdeskraven till vuxenläroverkens olika utbildningsgrenar bör vara i stort

desamma som gäller för tillträde till motsvarande reguljära skolformer. En pröv­

ning av de sökandes studieförutsättningar föreslås intagningsnämnden skola göra.

Denna, som nu består av rektor, en av skolöverstyrelsen och en av vuxenläro­

verkets kollegium utsedd ledamot, föreslås i framtiden få fyra ledamöter, rektor,

biträdande rektor samt två av skolstyrelsen utsedda ledamöter, som äger förtro­

genhet med studieformen.

Delegationen erinrar om att en viss minimiålder nu krävs för inträde i vuxen­

läroverkets realskola (16 år) och i dess gymnasium (20 år). Nu tillämpade krav

föreslås gälla även för de merkantila och tekniska linjerna, dock att minimiåldern

för inträde i den förberedande kursen sättes till 19 år.

Studietidens längd har av delegationen förutsatts bli fyra år vid de merkantila

linjerna och de tekniska fackskolelinjerna samt fem år vid de tekniska gvmnasie-

linjerna. Ett års studier anser delegationen vara tillräckligt för den förberedande

kursen. För allmänbildande linje räknas med en oförändrad studietid av fyra år.

I fråga om antalet kurser med muntlig undervisning och längden av dessa

torde följande böra återges ur betänkandet.

Den muntliga undervisningen vid läroverket för vuxna i Norrköping motsvarar

under en fyraårsperiod en sammanlagd studietid av ca 33 veckor vid realskolan

och 35 veckor vid gymnasiet, fördelade på sex muntliga kurser om fyra till åtta

veckors längd. För realskolan föreslår delegationen ingen förändring av antalet

kurser. Vid läroverkets utvidgning till att omfatta även fackgymnasial utbildning

är det nödvändigt att anpassa de olika muntliga kursernas förläggning under

läsåret till varandra, bl. a. för att kunna utnyttja läroverkens lärarkrafter på ett

rationellt sätt. De muntliga kurserna på gymnasiestadiet bör därför — såvitt

möjligt är — börja och sluta vid samma tidpunkter. Delegationen förordar, att

■ ' utan att en förlängning av utbildningstiden sker — antalet muntliga kurser

skall ökas till sju vid det allmänbildande gymnasiet. Även för handelsgymnasiet

och fackskolan föreslår delegationen sju muntliga kurser. I kostnadsberäkningar­

na räknar delegationen med muntlig undervisning vid realskolan om 33 veckor,

vid gymnasiets allmänbildande och merkantila linjer samt den tekniska facksko­

lan om 35 veckor. För de tekniska gymnasielinjerna bör, på grund av att utbild­

ningstiden föreslagits bli ett år längre än vid övriga gymnasieformer, den munt­

liga undervisningen omfatta åtta kurser; undervisningstiden beräknas till 40

veckor. För den förberedande kursen räknar delegationen med två muntliga kur­

ser om vardera 5 veckor.

Intagningen av eleverna föreslås äga rum både höst- och vårtermin. Härige­

nom uppnås ett bättre utnyttjande av lärare och lokaler, något som är särskilt

nödvändigt under utbyggnadsskedet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

15

Utbildningen vid vuxenläroverken skall, framhålles i betänkandet, ligga på

samma nivå som vid motsvarande skolformer för ungdom. Kursplanerna skall

därför självfallet vara desamma som vid dessa senare. För det nuvarande vuxen­

läroverkets del gäller att timplaner liksom även plan för självstudierna fastställes

av skolöverstyrelsen efter förslag av läroverkets rektor. För de fackgymnasiala

linjerna bör dessa planer fastställas av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Arbetsveckan vid vuxenläroverken föreslås vara oförändrad eller 37 timmar.

Under större delen av sin studietid skall de studerande vid läroverken för

vuxna bedriva självstudier. Som underlag härför har hittills utnyttjats av brev­

skolorna utgivna kurser. Delegationen rekommenderar att även annat för själv­

studier lämpligt material kommer till användning. I fråga om ersättning till

instituten för inköpta kurser samt rättning av insända brevsvar bör i princip

gälla samma regler som för vuxenläroverket, dvs. att skolan separat betalar dels

för inköpt material, dels för rättning av insända brevsvar. Närmare överenskom­

melser härom torde liksom nu få träffas med korrespondensinstituten av veder­

börande överstyrelse.

Läroverkens ledning skall ha att tillsammans med berörda lärare granska de

olika brevkursema. Då detta under utbyggnadsperioden kommer att innebära

ett betydande arbete, vilket det kan vara svårt för de fast anställda lärarna att

själva avklara, föreslår delegationen, att under budgetåren 1962/64 särskilda

medel ställes till förfogande för arvodering av ej fast anställda lärare, som åtar

sig sådan granskning. Arvodena föreslås bli fastställda av vederbörande över­

styrelse efter förslag av rektor.

I fråga om tillsynsmyndighet för läroverken och därmed sammanhängande

spörsmål framhåller delegationen följande.

En intim samverkan mellan skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesut­

bildning är nödvändig för att en effektiv organisation vid vuxenläroverken skall

uppnås. Delegationen förordar, att petita tills vidare upprättas av skolöver­

styrelsen i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning.

Vuxenläroverken bildar, som tidigare framhållits, organisatoriska enheter. De

fast anställda lärarna skall, i den mån så befinnes önskvärt och möjligt, tjänst­

göra på samtliga huvudutbildningsvägar. I fråga om förslag vid lärartillsättning,

tjänstledighet för lärare etc. måste därför ett nära samarbete äga rum mellan de

båda överstyrelserna. Den uppdelning av arbetsuppgifterna inom det gymnasiala

skolväsendet, som existerar mellan de båda överstyrelserna, torde göra det nöd­

vändigt att för varje tjänst föreskriva inom vilken huvudutbildningsväg (allmän­

bildande, merkantila eller tekniska linjer) som huvuddelen av undervisnings-

skyldigheten skall förläggas. I fråga om lektorstjänster bör därför förslag för

lektorat med huvudsaklig undervisningsskyldighet vid realskole- eller allmänbil­

dande gymnasiekurser upprättas av skolöverstyrelsen, för lektorat med huvud­

saklig tjänstgöring vid de fackgymnasiala linjerna däremot av överstyrelsen för

yrkesutbildning.

Delegationen konstaterar beträffande frågan om förläggning av läroverken för

vuxna, att en utvidgning av det nuvarande läroverket i Norrköping till att om­

fatta även merkantil och teknisk utbildning kan ske utan svårighet med hänsyn

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

16

till att i staden finns såväl handelsgymnasium som tekniskt läroverk. I fråga om

förläggningen av det norrländska läroverket framhålles att särskild anskaffning

av laboratorier och utrustning för de tekniska linjerna bör undvikas. Valet av

förläggningsort begränsas därmed till de orter, som jämte allmänbildande gymna­

sium har tekniskt gymnasium.

Delegationen anför i förläggningsfrågan följande synpunkter.

Nämnda krav på förläggningsort för vuxenläroverk uppfyller följande orter i

Norrland, nämligen Gävle, Härnösand, Östersund, Skellefteå och Luleå.

Av dessa är Gävle och Luleå mera perifert belägna ur norrlandssynpunkt.

Ehuru ett vuxenläroverk i Gävle skulle vara bättre än de övriga alternativen ur

synpunkten att kunna rekrytera elever även utom Norrland, har dock delegatio­

nen icke ansett sig böra överväga en så sydlig förläggning för ett vuxenläroverk,

som främst avser att täcka Norrlands behov. Ej heller har delegationen ansett

Skellefteå böra komma i fråga, eftersom det tekniska läroverket där omfattar

alltför få linjer och rekryteringsunderlaget för lärare dessutom blir alltför litet.

Östersund befinner sig ur kommunikationssynpunkt i ett sämre läge än Härnö­

sand. Landtransportförbindelserna med norra Norrland är sådana, att resor ofta

kräver mer än en dag. I Östersund finns visserligen alla tre gymnasieformerna,

men de båda fackgymnasierna befinner sig i ett uppbyggnadsskede, vilket avse­

värt försvårar etablerandet av ett vuxenläroverk parallellt härmed.

Enligt delegationens mening kommer således alternativen Härnösand och

Luleå i förgrunden. Härnösand har försteget att vara en mer centralt belägen

förläggningsort för ett vuxenläroverk för hela Norrland. Utöver vad som redan

anförts om de dåliga kommunikationerna från Jämtland till norra Norrland skall

särskilt framhållas, att Härnösand även för elever från södra Lappland torde

vara att föredraga ur kommunikationssynpunkt. Till Luleås förmån talar å andra

sidan, att där finns samtliga tre gymnasieformer, medan Härnösand saknar han­

delsgymnasium. I det närbelägna Sundsvall finns dock ett dylikt, vilket möjlig­

gör lärarrekrytering. Härnösand som ligger i en tätbefolkad region har ett större

befolkningsunderlag än Luleå och kan fånga upp en större glesbygdsbefolkning

än Luleå. Inom en radie av 20 mil från Härnösand bor sålunda omkring 650 000

personer; inom samma område kring Luleå omkring 350 000 personer.

Delegationens undersökningar har visat, att de lokala förutsättningarna för

en förläggning av ett vuxenläroverk är goda i både Härnösand och Luleå. Repre­

sentanter för båda städerna har till delegationen uttalat starkt intresse för att

erhålla läroverket.

Delegationen förordar av de skäl som ovan anförts, att det nya läroverket för

vuxna förlägges till Härnösand.

Delegationens förslag innebär således, att samtliga tre gymnasietyper skall

vara representerade vid vuxenläroverken. Däremot anses det vara realistiskt att

tills vidare räkna med en viss begränsning i avseende på antalet linjer inom dessa

läroverks allmänbildande respektive tekniska delar. Läroverket i Norrköping

föreslås sålunda komma att omfatta — i fråga om det allmänbildande gymna­

siet — real- och latinlinje, läroverket i Härnösand real- och allmän linje. Vid

valet av facklinjer vid de tekniska delarna har delegationen fäst avseende dels

vid vilka facklinjer, som finnes vid de högre tekniska läroverken i respektive

städer, dels vid tillströmningen till olika linjer. Med hänsyn härtill föreslås en

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

17

differentiering i maskinteknisk och byggnadsteknisk (vid fackskola: husbygg-

nadsteknisk) linje. För de merkantila linjerna räknar delegationen med att samt­

liga av gymnasieutredningen föreslagna tillvalsgrupper skall kunna finnas vid

läroverken.

Delegationen har vid behandling av sitt förslag till successiv utbyggnad av

vuxenläroverken upptagit frågan om läroverkens tillväxt bör vara beroende,

såsom nu är fallet för läroverket i Norrköping, av beslut av Kungl. Maj:t. Dele­

gationen uttalar härom bl. a. följande.

Delegationen vill erinra om att beslut om antalet intagningsavdelningar vid de

allmänna läroverken fattas av skolöverstyrelsen och om antalet intagningsav­

delningar vid de tekniska läroverken och de statsunderstödda handelsgymna-

siema — efter beslut vid 1961 års riksdag — av överstyrelsen för yrkesutbild­

ning. För vuxenläroverkens del bör eftersträvas att bereda alla dem som bedömes

vara lämpliga för studieformen i fråga, möjlighet att bedriva studier vid läro­

verken. Antalet sökande till dessa skolor är givetvis med hänsyn till rekryterings­

underlagets struktur svårt att säkert uppskatta i förväg. Det är sålunda angelä­

get, att intagningen kan ske, utan att riksdagen eller Kungl. Maj:t i detalj tar

ställning till frågan om inrättande av nya intagningsavdelningar. Därför bör

— fr. o. m. budgetåret 1963/64 — överlåtas åt skolöverstyrelsen beträffande

realskolan och allmänna gymnasielinjer och åt överstyrelsen för yrkesutbildning

beträffande de fackgymnasiala linjerna att på sätt som tillämpas i fråga om

övriga gymnasier årligen besluta om intagningens storlek vid de bada vuxen­

läroverken.

För vederbörande överstyrelses beslut härutinnan bör, under hänsyntagande

till respektive gymnasieforms speciella förhållanden, i tillämpliga delar gälla de

riktlinjer, som tillämpas beträffande gymnasierna för ungdom. Då intagning vid

vuxenläroverken föreslås äga rum under såväl höst- som vårtermin, måste veder­

börande skolstyrelses rapport om antalet ansökningar till vuxenläroverken insän­

das vid två skilda tillfällen under året.

I följande sammanställning anges delegationens förslag för budgetåret 1962/63

och beräkning för de följande budgetåren av beläggningen vid läroverken; för

Norrköpings del avses därvid endast de fackgymnasiala linjerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

Antal kursveckor

Budgetår

Norrköping Härnösand

1962/63 .......................................................... 49

76

1963/64 .............................................................. 119

184

1964/65 .............................................................. 204

279

1965/66 .............................................................. 269

329

1968/69 .............................................................. 309

339

Enligt i betänkandet gjorda antaganden skulle elevantalet vid de båda läro­

verken i slutet av 1960-talet uppgå till inemot 2 000, varav drygt 700 vid de

allmänbildande delarna, över 300 vid de merkantila och ca 950 vid de tekniska

delarna.

I fråga om den pedagogiska och administrativa ledningen för skolorna ger

delegationen en beskrivning av förhållandena i Norrköping och yttrar i anslut­

ning därtill bl. a. följande.

18

Ett vuxenläroverk erbjuder helt andra arbetsuppgifter för sina befattnings­

havare än övriga gymnasiala skolor. Medan de senare arbetar med en relativt

fast stab av lärare under läsåret, har vuxenläroverket att för varje ny muntlig

period anskaffa ett flertal timlärare. Inför varje sådan kurs måste också schema

upprättas. Kontakten med eleverna blir självfallet mer intensiv än vid en vanlig

skola.

De studierådgivande och ofta också kurativa uppgifterna, i vilka även ingår

granskning av ansökningar om studielån, bedömes som mycket viktiga men är

självfallet även tidskrävande.

Ett omfattande arbete utgörs av diskussionerna med skolans lärare om valet

av material för självstudierna. De olika kurser och läroböcker, som finns, genom­

gås och diskuteras, innan man träffar sitt val. Ett studieschema upprättas för

varje linje, varvid anges vilket material eleven skall läsa under varje period med

självstudier och i vilken ordning detta skall ske. Rektor har även att med lärarna

diskutera metodiken för den muntliga undervisningen.

Rektor handhar den ekonomiska skötseln av läroverket med åtföljande kame­

rala arbetsuppgifter. Till dessa rent administrativa uppgifter hör också inköpen

av brev kurserna samt att biträda vid förhandlingar med instituten om priset för

kurserna. Delegationen förordar, att vuxenläroverken ställes under skolstyrelsen i

respektive kommun, varför vissa av de här angivna uppgifterna bortfaller.

Enligt delegationens mening kan det knappast vara möjligt att till de arbets­

uppgifter, som här nämnts, lägga dem som blir en följd av utvidgningen vid

skolan. Delegationen föreslår därför, att en tjänst som biträdande rektor inrättas.

Avgränsningen mellan arbetsuppgifterna för de båda tjänstemännen bör fast­

ställas från fall till fall, varvid tillses att samtliga gymnasieformer — med beak­

tande av deras utbildningsmål — uppmärksammas. Med hänsyn till nödvändig­

heten att göra den nyinrättade tjänsten attraktiv har delegationen beräknat

befattningshavarens löneförmåner motsvarande lönegrad B 1.

I skolöverstyrelsens utredning år 1952 föreslogs inrättande av en särskild

tjänst som studickonsulcnt med uppgift att omhänderha elevkontakterna. I

petita för budgetåret 1962/63 har överstyrelsen äskat medel för anställande av

sådan tjänsteman i lönegrad A 23. Enligt delegationens mening talar redan med

läroverkets nuvarande organisation starka skäl för detta förslag och dessa för­

stärks genom den föreslagna utvidgningen. Delegationen räknar med att lärover­

ken vid full utbyggnad skall ha vartdera två sådana tjänstemän. Befattnings­

havarnas löneförmåner har i kostnadsberäkningarna beräknats motsvara lönegrad

A 23.

Delegationen föreslår även en utökning av biträdespersonalen. Vid läroverket

i Norrköping föreslås inrättande av en tjänst som vaktmästare och ytterligare en

tjänst som kanslibiträde, vid läroverket i Härnösand föreslås för budgetåret

1962/63 inrättande av en tjänst som kanslibiträde.

Behovet av lärare vid vuxenläroverken är mindre än vid utbildningsanstalter

av traditionell typ. Ehuru vuxenläroverken i mycket stor utsträckning kommer

att behöva anlita lärarkrafter utanför den egna skolan, är det enligt delegatio­

nens mening viktigt, att en stab av fast anställda lärare knytes till läroanstal-

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

19

terna. Delegationen framlägger vissa beräkningar om den fasta personalens till­

växt. För läsåret 1962/63 räknas med två nya lektorstjänster jämte en kostnads­

ökning för timlärare med ca 100 000 kr. I anslutning härtill upptas frågan om

ordinariesättande av de fasta tjänsterna vid läroverket. I skolöverstyrelsens ut­

redning föreslogs att detta skulle ske, då en stabilisering av verksamheten upp­

nåtts. Enligt delegationens uppfattning finnes nu skäl att vidtaga denna åtgärd,

varigenom tjänsternas konkurrenskraft torde komma att öka.

Delegationen redogör vidare för lokalfrågan varav framgår, att denna kan få

en tillfredsställande lösning i såväl Norrköping som Härnösand. Dessa kommu­

ner har utfäst sig att utan kostnader för statsverket ställa lokaler till förfogande

för läroverken. De kommunala åtagandena i fråga om utrustning innebär, att

kommunen svarar för inköp och underhåll av möbler och fast inredning, medan

staten ombesörjer inköp och underhåll av specialutrustning. Slutligen framlägger

delegationen förslag om att såsom styrelse för vuxenläroverken skall fungera

skolstyrelsen i respektive kommun. Detta innebär, att en viss del av den ekono­

miska administrationen skulle ombesörjas av de kommunala skolmyndighe­

terna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

5. Merkantil privatistexamen

Delegationen föreslår, att enskild studerande i framtiden skall kunna avlägga

handelsgymnasieexamen som privatist genom tentamina ämnesvis. Av betänkan­

det kan härom inhämtas bl. a. följande.

Prövning för lärjungar från enskild undervisning enligt fordringarna för erhål­

lande av avgångsbetyg från handelsgymnasium regleras i kungl. brev av den 24

februari 1950.

Examinanden delar i regel upp prövningen på högst två på varandra följande

examensperioder. Blott ett examenstillfälle anordnas varje år. Detta betyder

sålunda, att examinanden normalt ena året får tentera »första halvan» och föl­

jande år »andra halvan».

De obligatoriska skrivningarna sammanställes av överstyrelsen för yrkesutbild­

ning. Den muntliga prövningen och de praktiska proven i maskinskrivning och

stenografi äger rum inför särskild av tillsynsmyndigheten utsedd examensnämnd.

Särskilda examensombud skall på överstyrelsens vägnar följa och övervaka

examen.

Detta examenssystem är uppenbarligen utomordentligt krävande. Det saknar

också motsvarighet inom övriga gymnasieformer. Systemet omöjliggör i sin

nuvarande uppläggning anpassning på samma grunder till övrig vuxenutbildning.

Noteras bör dock, att det knyter an till en 2-årig utbildning och icke till en

3-årig som övriga här aktuella studiegångar. Vid den förlängning av utbildnings­

tiden vid handelsgymnasierna, som nu har trätt i kraft, synes det vara lämpligt

att utforma bestämmelserna för privatistexamen på liknande sätt som för övriga

gymnasieformer.

Den som vill avlägga handelsgymnasieexamen som privatist, bör givetvis ges

rätt tillgodoräkna sig betyg både i tidigare avlagda särskilda prövningar och i

tentamina i s. k. avslutade ämnen. Kravet på högre vitsord än Godkänd i munt­

liga ämnen i särskild prövning torde icke böra upprätthållas. Delegationen anser

20

det icke föreligga större skäl att kräva kvalificerade vitsord av dessa elever än av

övriga blivande gymnasieekonomer. Vederbörande bör sålunda blott behöva upp­

visa godkända betyg i de muntliga och skriftliga prövningar, som ingår i examen.

Delegationen anser vidare, att ett betyg i bortfallstentamen eller i särskild

prövning bör äga giltighet i åtta år. Detta motsvarar bestämmelserna för statlig

teknisk privatistexamen.

Den ovan skisserade uppläggningen gör det möjligt avlägga tentamen i något

eller några av de ämnen, som ingår i examen. Detta torde vara värdefullt icke

minst för fackgymnasisterna. Många personer vill nämligen förvärva kompetens

i blott något eller några ämnen; kamrerare kanske i redovisningslära och admi-

nistrationslära, försäljningspcrsonal i distributionslära osv.

Delegationens förslag i denna del innebär vidare, att varje statsunderstött

handelsgymnasium skall ha rätt att anställa prövning i de i handelsgymnasie-

examen ingående ämnena. De regler angående examinatorer, medbedömare o. d.

liksom angående examinandernas avgifter, vilka gäller för studentexamen för

privatister, föreslås i princip skola tillämpas även beträffande merkantil priva­

tistexamen. Detta innebär således att ersättningar till lärare och annan personal

skall bestridas med influtna avgifter.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 107 år 1962

6. Studiehjälp

Av delegationens förslag till förstärkt studiehjälp för vuxna, som bedriver

gymnasiestudier, kan inhämtas i fråga om kretsen av stipendierade, att denna

bör begränsas till dem som bedriver studier med sikte på studentexamen, han-

dclsgymnasieexamen och läroverksingenjörscxamen samt — vid vuxenlärover­

ken — realexamen.

Med hänsyn till att det föreslagna stipendiet föreslås vara av försökskaraktär

föreslås kretsen av läroanstalter bli ganska snäv. Som villkor för att stipendium

skall kunna utgå föreslås gälla, att studierna skall bedrivas vid statlig eller enligt

av delegationen föreslagna grunder statsunderstödd kommunal läroanstalt, vilken

är avsedd för studier, som löper parallellt med förvärvsarbete. Särskilda stipen­

dier skulle med denna avgränsning kunna utdelas bl. a. vid läroverken för vuxna,

statens aftonskolas gymnasium, statens kompletteringsgymnasium (icke-studen-

terna) och den 4-åriga kursen vid de högre tekniska läroverkens fackskola.

Delegationen behandlar också villkoren för erhållande av särskilt stipendium

och tar därvid först upp frågan om vad som bör anses vara studiernas slutskede.

Delegationen framhåller bl. a. följande.

De studerande vid läroverken för vuxna bör, för att anses ha nått slutskedet,

ha flyttats från den näst sista muntliga kursen och bedriva studier under den där­

på följande perioden med självstudier. På grund av att vid det allmänbildande

gymnasiet de två sista muntliga kurserna ligger relativt nära varandra i tiden,

bör de studerande vid denna gymnasieform ha flyttats från den femte muntliga

kursen och bedriva studier under den därpå följande perioden med självstudier,

för att kunna tilldelas stipendium. På motsvarande sätt bör de studerande vid

statens aftonskola och den tekniska fackskolans 4-åriga kurs ha flyttats till den

sista ringen (klassen) och deltaga i undervisningen under den sista terminen.

21

För bl. a. den grupp av vuxenelever, vilka — såsom inskrivna vid statens

kompletteringsgymnasium — under sin studietid vid detta gymnasium kommer

att avlägga examen genom kvällsstudier föreslås, att slutskedet definieras så, att

godkända prov (enligt reglerna för privatistexamen) skall ha avlagts i samtliga

ämnen utom dem, i vilken examinanden har att undergå slutexamen.

Av betänkandet kan vidare inhämtas bl. a. följande.

Delegationen föreslår, att det särskilda stipendiet skall kunna utgå med

högst 2 000 kr. på gymnasiestadiet och 1 000 kr. på realskolestadiet. De faktorer,

som bör påverka storleken av stipendiet, torde i första hand vara dels den tid,

under vilken den studerande har behov av ledighet, dels elevens försörjnings­

börda, dels hans ekonomiska behov i övrigt. Man kunde tänka sig att ta hänsyn

till dessa faktorer genom att utdela belopp av varierande storlek. Enligt delega­

tionens mening är det dock, främst av administrativa skäl, att föredra att utdela

halvt stipendium om ett mindre bidragsbehov föreligger. På gymnasiestadiet bör

detta stipendium utgå med 1 000 kr. och på realskolestadiet med 500 kr. Stipen­

dium, som utdelas i samband med lån enligt § 86 studiehjälpsreglementet, skall

ej utgå samtidigt med särskilt stipendium.

Studiehjälpen till de studerande vid skolorna för vuxenutbildning utdelas för

närvarande av studiehjälpsnämnden. Denna myndighet, som har praktisk

erfarenhet av studiehjälp till vuxenstuderande, bör även utdela denna nya form

av stipendier.

Delegationen förordar vidare, att studielån ur allmänna studielånefonden

jämte stipendierna i samband härmed skall för vuxenläroverkens elever avpassas

med hänsyn till att även denna elevgrupp får anses bedriva kontinuerliga studier.

Den särskilda studieformen vid vuxenläroverken bör således, enligt delegationens

mening, ej motivera en mindre omfattande studiehjälp för eleverna vid dessa

skolor än till andra vuxenelever.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

7. Kostnader

Nuvarande kostnader för läroverket för vuxna i Norrköping uppgår enligt

delegationens beräkningar till 500 000 kr., fördelade på avlöningskostnader med

275 000 kr., material för självstudier med 160 000 kr. och expenser med 65 000

kr. Delegationens förslag innebär en ökning till 829 000 kr. för budgetåret

1962/63, fördelade på avlöningskostnader med 438 000 kr. (-)- 163 000 kr.), ma­

terial för självstudier med 292 000 kr. (-f- 132 000 kr., varav 20 000 kr. äskade av

skolöverstyrelsen för det nuvarande läroverket) samt expenser med 99 000 kr.

(+ 34 000 kr.).

För läroverket i Härnösand beräknas avlöningskostnaderna under budgetåret

1962/63 till 196 000 kr., kostnaderna för material för självstudier 136 000 kr. och

för expenser till 49 000 kr., tillhopa 381 000 kr.

De ökade kostnaderna för statsverket under budgetåret 1962/63 skulle således

uppgå till (329 000

381 000 =) 710 000 kr., fördelade med 359 000 kr. under

anslaget till avlöningar vid allmänna läroverk och 351 000 kr. under anslaget till

omkostnader vid allmänna läroverk.

22

Några extra kostnader för statsverket med anledning av förslaget om merkan­

til privatistexamen beräknar delegationen inte, då vad som inflyter i avgifter

från examinanderna skall täcka ersättningen till lärare m. m.

I fråga om studiehjälp beräknar delegationen en ökad belastning på den all­

männa studielånefonden, men för budgetåret 1962/63 torde någon uppräkning

av medelsbehovet inte behöva ske. För särskilda stipendier till eleverna vid

läroverk för vuxna, statens aftonskolas gymnasium, tekniska fackskolans 4-åriga

kurs och statens kompletteringsgymnasium kan kostnaderna, enligt delegationens

uppgift, beräknas till ca 165 000 kr., under förutsättning att samtliga skulle

söka och erhålla stipendium. Beloppet torde rymmas inom det för budgetåret

1962/63 beräknade anslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

III. Remissyttranden

Remissinstanserna har nära nog undantagslöst intagit en positiv hållning såväl

till delegationens allmänna synpunkter på vuxenutbildningen som till de konkreta

förslagen. I flera av yttrandena betonas att man betraktar detta betänkande

endast som en inledning till en reformperiod inom vuxenutbildningens område.

Ett stort antal remissinstanser har vad beträffar behovet av vidgad

vuxenutbildning understrukit vikten av att ytterligare utbildningsmöj­

ligheter skapas.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att undervisningsväsendet länge varit i

behov av kompletterande studievägar för vuxna men anför, att även andra skäl

talar för förbättrade utbildningsmöjligheter.

Ett sådant är att den praktiska betydelsen av det fria ämnes- och linjevalet i

grundskolan ökas genom vidgade möjligheter att efter grundutbildningen välja

annan studieväg med hänsyn till ett på några års praktisk erfarenhet byggt

yrkesval. Därvid kan det bli fråga om ändring av utbildningens inriktning eller

dess nivå eller bådadera. Dylika förändringar kan även framtvingas av den all­

männa utvecklingen inom näringslivet och därav föranledda strukturföränd­

ringar på arbetsmarknaden.

Skolöverstyrelsen understryker, att grundskolans införande skärper kraven på

vidgad vuxenutbildning, eftersom inga studieval i 13- eller 14-årsåldern blir

definitiva. Överstyrelsen pekar även på att ett ökat antal utlänningar söker sig

till Sverige och att vuxenutbildningen kan ge denna kategori utbildningsmöj­

ligheter. Sveriges industriförbund erinrar om, att en icke ringa del av vårt lands

begåvningsreserv torde återfinnas inom de åldersgrupper, som redan nu är ute i

förvärvslivet, men som i yngre år av olika skäl icke kommit i åtnjutande av en

i förhållande till deras intellektuella kapacitet tillräckligt kvalificerad utbildning.

Svenska stadsförbundet framhåller bl. a. följande.

Den vuxenutbildning som det föreliggande betänkandet sysslar med — alltså

främst vuxenutbildningen på gymnasiestadiet — är enligt styrelsens mening så

väsentlig både för den enskilde och för samhället, att vidgade möjligheter därtill

måste anses som angelägna önskemål. De som av en eller annan anledning först

23

vid mogen ålder kan ägna sig åt högre studier ser sig ofta nödsakade av ekono­

miska och andra skäl — det rör sig ju inte sällan om familjeförsörjare — att

avstå från en sådan utbildning. Det är inte endast sociala rättviseskäl som talar

för att samhället bör underlätta för dessa vuxna att få sina studieambitioner för­

verkligade. Även rent arbetsmarknadsmässiga skäl talar i samma riktning. Man

kan exempelvis nämna bristen på kvalificerad arbetskraft — framför allt inom

vissa områden, såsom det tekniska och det pedagogiska — vilket inte minst från

samhällsekonomiska synpunkter gör det önskvärt att samhället kan ta tillvara

även de senväckta studiebegåvningarna. Styrelsen finner det riktigt att betrakta

denna vuxenutbildning som ett led i den omskolnings- och fortbildningsverksam-

het som tillhör den moderna, rörliga arbetsmarknadspolitikens viktigaste medel.

När det gäller reformbehoven på vuxenutbildningens om­

råde ansluter remissinstanserna sig med ett undantag till delegationens

bedömning av att utbildningsmöjligheterna för vuxna snabbt bör vidgas genom

en förstärkning av vuxenläroverksorganisationen. I allmänhet tillstyrkes därvid

den avvägning som gjorts i betänkandet i fråga om vilka studieformer som bör

utbyggas. Skolöverstyrelsen framhåller bl. a.

Det hade varit lyckligast om vuxenutbildningen på gymnasiestadiet lösts i ett

sammanhang av den arbetande gymnasieutredningen. Denna torde dock ännu på

en tid cj kunna framlägga något förslag i denna angelägenhet. Då det av flera

skäl är angeläget att vuxenutbildningen omgående och snabbt utbygges måste

det av studiesociala utredningen framlagda förslaget därför välkomnas, även om

man icke vet i vilken omfattning proponcrade anordningar kan inpassas i den

framtida gymnasieorganisationen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anför, att det framlagda förslaget utan tve­

kan fyller ett mycket stort behov och att åtgärder bör vidtas i det syfte, som

anföres i betänkandet.

Statskontoret tillstyrker förslaget om en utbyggnad av vuxenläroverksorga­

nisationen, såsom ett led i den planerade förbättringen av utbildningsmöjlighe­

terna för vuxna jämsides med den pågående kraftiga utbyggnaden av övriga

delar av undervisningsväsendet.

Några av remissinstanserna — såsom överstyrelsen för yrkesutbildning, skol­

överstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, gymnasieutredningen, Sveriges industri­

förbund och SACO — anför att en förstärkning av vuxenutbildningens resurser

främst bör avse den fackgymnasiala utbildningen.

Studieförbundet Folkuniversitetet ifrågasätter, om inte delegationen borde ha

inväntat gymnasieutredningens samlade utlåtande om gymnasieundervisningens

framtida utformning. Folkuniversitetet delar inte delegationens uppfattning, att

vuxenläroverksorganisationen bör utbyggas och utvecklar i detta sammanhang

följande synpunkter.

Delegationen motiverar sitt förslag till utbyggnad av systemet med vuxen­

läroverken med en önskan att tillgodose i första hand glesbygdernas utbildnings­

behov. Enligt Folkuniversitetets uppfattning är det emellertid ytterst tvivelak­

tigt, om de av delegationen föreslagna åtgärderna kommer att leda till åsyftat

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

24

resultat. De statistiska uppgifterna över elevernas hemorter från Norrköpings-

läroverket utvisar uppenbart, att detta icke har den riksmässiga elevrekrytering,

som eftersträvades vid dess inrättande. Avstånden spelar enligt delegationen här­

vidlag stor roll, och därav dragés slutsatsen, att ytterligare ett vuxenläroverk bör

inrättas. Därvid kvarstår emellertid enligt Folkuniversitetets uppfattning väsent­

liga olägenheter av en art, som torde vara oskiljaktigt förenade med den studie­

form vuxenläroverken representerar. Vid konsultationer och studierådgivning vid

Folkuniversitetets kvällsgymnasier har elever från Norrköpingsläroverket fram­

hållit såsom starkt bidragande orsaker, varför de önskat övergå till annan studie­

form svårigheter att få den nödvändiga ledigheten i det antal omgångar stu­

dierna kräver samt besvärligheter med inkvartering på studieorten. Frånvaron

från familj och anhöriga, som i regel blir relativt långvarig, synes dessutom för

en försörjningspliktig elev kunna vålla splittring och menligt påverka arbetsin­

tensiteten.

Den form för utbyggnad av Läroverket för vuxna i Norrköping och nyinrät-

tandet av ett dylikt i Härnösand, som delegationen föreslår, kan icke förväntas

på ett tillfredsställande sätt tillgodose det riksmässiga behovet av gymnasieut­

bildning för vuxna och ej heller avlägsna de studiesociala olägenheter, som är

förknippade med denna eljest ur pedagogisk synpunkt värdefulla studieform.

Behovet av vidareutbildning på gymnasiestadiet torde bäst kunna tillgodoses

genom inrättande respektive utbyggande av kvällsgymnasier med lokal anknyt­

ning och med såväl allmänbildande som merkantila och tekniska linjer.

Skolöverstyrelsen har tagit upp frågan om att till allmänna läroverken och

fackgymnasierna knyta särskilda vuxenfilialer, vilket skulle möjliggöra ett in­

timare samspel mellan olika utbildningsvägar. Det förutsattes att gymnasieut-

redningen uppmärksammar behovet av central planering mellan olika skol­

former.

Vissa remissinstanser föreslår en längre gående utbyggnad av vuxenläroverks­

organisationen. Göteborgs stad, Landsorganisationen, Tjänstemännens central­

organisation och Sveriges socialdemokratiska ung domsförbund föreslår således

att ytterligare ett vuxenläroverk inrättas. I det sistnämnda yttrandet diskuteras

även huruvida man som alternativ till vuxenläroverk bör överväga att ersätta

dessa med kvällsgymnasier med en kombination av muntlig undervisning och

korrespondensundervisning. Förbundet avvisar emellertid detta med hänvisning

till att upptagningsområdet för denna studieform är begränsat; den kan ej fånga

upp elever från glesbygden.

Studiehjälp snämnden uttalar bl. a. följande.

De skäl som utredningen anfört för en ökning av studiehjälpen för ifrågava­

rande elevkategori med dess speciella förhållanden kan nämnden av erfarenhet

vitsorda. Allt eftersom studierna fortgår och visar tillfredsställande resultat blir

önskemålen om ledighet från förvärvsarbete och koncentrering kring studierna

vanliga och behovet av studiehjälp ökar därför. Mot slutet av studierna kan

vidare med större säkerhet en elevs förutsättningar att nå studiemålet bedömas,

varför av denna anledning insättandet av förstärkt studiehjälp då, men icke

tidigare, är väl motiverat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

25

Svenska landskommunernas jörbund säger sig liksom delegationen anse, att

särskilda bidragsformer är önskvärda för vuxeneleverna, framför allt med tanke

på att studiehjälpen bör sättas in i slutfasen av studierna och då kunna möj­

liggöra ledighet från förvävsarbete några månader.

Remissinstanserna har, när det gäller läroverk för vuxna, i allmänhet

tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget om vuxenläroverkens organisation.

Överstyrelsen för yrkesutbildning berör i sitt yttrande frågan huruvida redan

nu befintliga fackgymnasier bör byggas ut med vuxenlinjer eller om dessa linjer

skall samlas till ett och samma läroverk. Det framhålles därvid, att undervis­

ning enligt vuxenläroverkets modell företer mycket markerade särdrag, som gör

att såväl rektorernas som lärarnas arbete kommer att i många avseenden av­

vika från arbetet vid de nuvarande tekniska läroverken och handelsgymnasierna.

Överstyrelsen syftar därvid på det arbete av kurativ art som måste förekomma

vid ett vuxenläroverk. Med hänsyn härtill tillstyrkes den föreslagna organisa­

tionen.

I fråga om vilka utbildning sv äg ar, som skall förekomma vid vuxenläroverken,

kan noteras, att delegationens förslag i allmänhet lämnats utan erinran. Studie-

hjälpsnämnden föreslår dock, att tekniska gymnasielinjer ej anordnas vid vuxen­

läroverk. Som skäl härför anföres, att den som avlagt fackskolans ingenjörs­

examen kan genom komplettering i vissa ämnen av icke teknisk natur förvärva

gymnasiets ingenjörsexamen. Däremot föreslår nämnden, att fackskolelinjerna

klyvs såsom sker i flertalet fall vid tekniska läroverk, t. ex. den maskintekniska

linjen i en verkstadsteknisk och en kraft- och värmeteknisk linje. Högerns ung­

domsförbund anser, att behovet av ytterligare studieformer för ingenjörsutbild­

ning bör närmare utredas liksom även frågan om detta behov bäst fylles genom

inrättande av tekniska linjer vid vuxenläroverk. Liknande synpunkter i fråga om

behovet av fackgymnasial utbildning framförs av Studieförbundet Medborgar­

skolan.

Delegationens förslag om inträdeskrav har föranlett erinran från Sveriges in­

dustriförbund, som anser att nuvarande Ba-krav för inträde till allmänbildande

gymnasium bör bibehållas. Statskontoret framhåller, att behovet av enhetliga

normer för prövning av de inträdessökande kräver samarbete mellan de båda

nämnderna.

Delegationens förslag om studietidens längd har lämnats utan erinran av re­

missinstanserna. NKI-skolan anser dock, att man bör kunna överväga att öka

studietiden vid den förberedande kursen från två till tre terminer

Delegationens förslag till timplaner har i allt väsentligt lämnats utan erinran.

I anslutning till frågan om timplanerna diskuterar några remissinstanser, huru­

vida laborationerna kan förläggas även till annan plats än vuxenläroverk. Sve­

riges industriförbund vill framhålla de möjligheter, som finns för eleverna att

under sommaren utföra laborationer vid närbelägna tekniska läroverk. Sveriges

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

26

förenade studentkårer anser att möjligheterna att förlägga åtminstone några av

laborationerna till skolor på elevernas hemorter bör undersökas. Enligt Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbunds mening är det emellertid inte lämpligt att

upplägga kursplanerna så, att en del av laborationerna skall fullgöras på annan

ort än vuxenläroverksorten, då detta leder till ökade kostnader för eleverna.

Vad delegationen föreslagit om material för självstudier, dvs. att även annat

lämpligt material än korrespondenskurser bör kunna användas i t. ex. oriente­

ringsämnen, har tillstyrkts av skolöverstyrelsen, som anser det angeläget att

detta prövas. NKI-slcolan vill däremot hävda, att det i ämnen med litet timan­

tal är särskilt nödvändigt att ha tillgång till ett fylligt och ur pedagogisk syn­

punkt väl tillrättalagt studiematerial. Härför torde brevskolornas kurser vara

mest lämpade.

Delegationens uppfattning att tillsynen av vuxenläroverken bör utövas av

skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning i samverkan har till­

styrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Statskontoret

anser dock att detta bör äga rum endast under en begränsad övergångstid. Äm­

betsverket hyser för sin del farhågor för att en uppdelning av tillsynsansvaret

på två myndigheter på längre sikt kommer att medföra stora svårigheter.

Delegationens förslag till förläggning av läroverket i Norrland har tillstyrkts

av nära nog samtliga remissinstanser. Överstyrelsen för yrkesutbildning anför

bl. a. följande.

Med den utgångspunkt som delegationen haft för sina överväganden, borde

det legat närmast till hands att välja någon av städerna Gävle, Östersund och

Luleå som förläggningsort. Även Skellefteå skulle ha kunnat komma i fråga,

då där sannolikt redan i höst öppnas en filial till handelsgymnasiet i Umeå.

Man har anledning tro, att denna filial snart kommer att byggas ut till ett själv­

ständigt handelsgymnasium.

Då överstyrelsen trots det anförda icke vill avstyrka förslaget att förlägga

det norrländska vuxenläroverket till Härnösand, beror detta på följande. Härnö­

sand är jämförelsevis centralt beläget ur de synpunkter man här måste anlägga.

Vidare kan nämnas, att vissa omständigheter talar för, att inom någon icke allt­

för avlägsen tid det kommer att förläggas viss handelsgymnasieutbildning till

denna stad.

En avvikande mening pa denna punkt har anmälts av Sveriges industriför­

bund, som pekar på de svårigheter som finns i fråga om rekrytering av lärare till

fackgymnasier. Förbundet utvecklar därefter följande synpunkter.

Enär inrättande av tekniska läroverk i såväl Sundsvall som Umeå är önsk­

värt och på icke alltför lång sikt synes ofrånkomligt, talar enligt Förbundets

mening starka skäl för att dessa städer bör ifrågakomma såsom förläggningsort

för vuxenläroverk i Norrland. Förekomsten av handelsgymnasier i dessa städer

— i årets statsverksproposition har även framlagts förslag om inrättande av

socialinstitut i Umeå — samt näraliggande stora industrier synes ur lärarrekry-

teringssynpunkt göra dem väl så lämpade som Härnösand. Med hänsyn till

vad här anförts anser Förbundet att frågan om förläggningsort ytterligare bör

övervägas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

27

I en särskild skrift har Östersunds stad gett uttryck för uppfattningen att det

blivande vuxenläroverket bör förläggas till Östersund. Som skäl härför åberopas

bl. a. att det inom Jämtlands län finns ett stort uppdämt behov av vuxenutbild­

ning. Endast ca 8 % av länets ungdom kunde år 1959 erhålla gymnasieutbildning

i det egna länet, då motsvarande riksmedeltal är ca 20 %. Ett beslut om förlägg­

ning av det nya läroverket till Östersund skulle inte avvika från utredningens

principer beträffande vare sig befolkningsunderlag eller gynnsamma kommuni­

kationer. Inom en radie av 20 mil från Östersund bor drygt 450 000 personer

och jämfört med Härnösand når man inom en restid av 8—10 timmar, framhål-

les det vidare, ett befolkningstal, som i stort sett är lika för de båda städerna.

I framställningen bestrides även påståendet att Östersund skulle befinna sig i ett

sämre läge därför att fackgymnasierna är nyinrättade.

Det stora flertalet remissinstanser har anslutit sig till delegationens förslag om

differentieringen vid vuxenläroverken. Vissa remissinstanser har dock framlagt

förslag om inrättande av ytterligare linjer. Sålunda förordar Norrköpings stad,

att läroverket i denna stad förses med allmän linje och Sveriges förenade stu­

dentkårer att man inriktar arbetet på att förse läroverken med samtliga gymna-

sielinjer. Sveriges industriförbund anser det däremot — med hänsyn till arbets­

marknadens behov — inte erforderligt att samtliga tre gymnasielinjer blir före­

trädda vid läroverken. I fråga om handelsgymnasiet har förbundet även uttalat,

att tillvalsgrupperna distribution och förvaltning ej bör inrättas och härvid hän­

visat dels till bristen på kompetenta lärare i distributionsteknik, dels till att

studiebanan för förvaltning tills vidare kommer att vara av försökskaraktär.

Även NKI-skolan förordar en begränsning av antalet tillvalsgrupper.

Vad beträffar de tekniska linjerna har förslag om inrättande av elektroteknisk

linje i Härnösand väckts av skolöverstyrelsen och gymnasieutredningen. Inrät­

tande av kemi- eller cellulosateknisk linje förordas av Härnösands stad. Jämväl

Sveriges industriförbund har — med hänsyn till näringslivets behov — före­

slagit att kemiteknisk linje tillkommer vid läroverket i Norrland.

Delegationens förslag att de tekniska linjerna ej skall klyvas har avstyrkts av

studiehjälp snämnden men tillstyrkts av gymnasieutredningen och lämnats utan

erinran av övriga remissinstanser.

I fråga om läroverkens utbyggnad kan anmärkas att skolöverstyrelsen funnit

det vara angeläget att — i enlighet med delegationens förslag — överstyrelserna

får besluta om antalet intagningsavdelningar. I samma riktning uttalar sig

gymnasieutredningen. Statskontoret uttalar däremot, att under den begränsade

övergångstid, då tillsynen skall utövas av såväl skolöverstyrelsen som översty­

relsen för yrkesutbildning, bör Kungl. Maj:t besluta om antalet intagningsav­

delningar vid läroverken.

Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran dele­

gationens förslag om pedagogisk och administrativ ledning av läroverken.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 107 år 1962

28

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 107 år 1962

Inrättandet av en tjänst som biträdande rektor har avstyrkts av riksrevisions­

verket, skolöverstyrelsen och Högerns kvinnoförbund. Riksrevisionsverket anser,

att den ekonomiska förvaltningen helt bör övertagas av skolstyrelserna. Med den

avlastning av administrativa och kamerala göromål som därmed sker synes det

ämbetsverket tveksamt om behov — i vart fall omedelbart — kommer att före­

ligga av tjänster som biträdande rektor. Även skolöverstyrelsen anser att läro­

verkens inordnande under skolstyrelsen ävensom inrättande av studiekonsu­

lenttjänst medför en administrativ avlastning i arbetsbördan för rektor, varige­

nom någon tjänst som biträdande rektor ej behövs. Statskontoret tillstyrker där­

emot delegationens förslag men ifrågasätter, om icke någon av de vid respektive

läroverk tjänstgörande lärarna mot en däremot svarande nedsättning av under-

visningsskyldigheten bör kunna åtaga sig de arbetsuppgif ter, som skulle åvila bi­

trädande rektor. Ämbetsverket är däremot icke berett att tillstyrka den före­

slagna förstärkningen av läroverkens personalorganisation med särskilda studie­

konsulenttjänster. Statskontoret förutsätter härvid, att permanent behov av

dylika befattningshavare knappast kan föreligga under hela läsåret. Med hän­

syn till att emellertid en viss förbättring av studievägledningen och studieråd­

givningen synes vara påkallad anser statskontoret det böra övervägas, om icke

dylika uppgifter till en början bör anförtros åt en lärare vid respektive läroverk.

Sveriges förenade studentkårer anser, att det är i hög grad påkallat, att en sär­

skild person ålägges de studierådgivande och kurativa uppgifterna. Med hänsyn

till elevantalet vid de fackgymnasiala linjerna ifrågasätter organisationen, om

inte tre konsulenttjänster bör inrättas.

Vad delegationen föreslagit beträffande behovet av lärare samt ordinariesät­

tande av lektorat och adjunkturer har inte föranlett någon erinran från remiss­

instansernas sida. Det råder inte heller några delade meningar om att befintliga

undervisnings- och laborationslokaler i den utsträckning det finnes vara lämp­

ligt bör utnyttjas av vuxenläroverken.

Delegationens förslag att vuxenläroverken skall inordnas under skolstyrelsen

på respektive orter har endast avstyrkts av två remissinstanser. Sveriges industri­

förbund hänvisar till att läroverken skall ha en riksmässig elevrekrytering och

att de därför ej bör inordnas under de kommunala skolstyrelserna utan direkt

under länsskolnämnderna. Av samma skäl yrkar Högerns kvinnoförbund på att

läroverken förses med särskild lokalstyrelse.

Beträffande merkantil privatistexamen kan framhållas, att dele­

gationens förslag om att det för privatist skall vara möjligt att avlägga handels-

gymnasieexamen ämnesvis har tillstyrkts av överstyrelsen för yrkesutbildning,

arbetsmarknadsstyrelsen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges so­

cialdemokratiska ungdomsförbund.

Sveriges industriförbund erinrar om att examen från det 3-åriga handelsgym-

nasiet skall berättiga till inträde vid universitet och högskolor. Det synes därför

förbundet icke rimligt att kraven skall sänkas för dem som avlägger merkantil

privatistexamen.

29

Delegationens förslag till utvidgad studiehjälp åt de studerande har

tillstyrkts av samtliga remissinstanser, liksom även utformningen av detta

studiesociala stöd.

Några remissinstanser har uttryckt tvekan inför det föreslagna stipendiets

storlek. Sveriges förenade studentkårer vill sålunda framhålla, att stipendierna

kan bli otillräckliga för studerande som är familjeförsörjare. Svenska landsbyg­

dens ungdomsförbund anser, att frågan om stipendiets storlek bör omprövas och

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund föreslår en höjning av maximi-

stipcndiet till 3 000 kr.

Förslaget att studichjälpsnämnden skall vara utdelande myndighet tillstyrks

av bl. a. statskontoret och studiehjälpsnämnden. Nämnden framhåller, att därest

vuxenläroverken ställes under skolstyrelse, skall styrelsen utbetala dessa stipen­

dier liksom också stipendierna åt låntagare i likhet med vad författningsenligt

sker med stipendier vid andra läroverk under kommunal skolstyrelse.

Förslaget att lån men väl ej stipendier till låntagare enligt § 86 studiehjälps-

reglementet skall kunna utgå jämsides med särskilt stipendium tillstyrks av

bl. a. studiehjälpsnämnden medan Tjänstemännens centralorganisation motsätter

sig förslaget. Organisationen anför bl. a. att man genom studiebidrag stimulerar

eleverna till en förkortad studietid och rationell studieteknik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

IV. Departementschefen

Utbyggnaden av vårt utbildningsväsen speglar, som vuxenutbildningsdelega-

tionen framhåller, en starkt ökad efterfrågan på utbildning inom alla samhälls­

grupper och på alla utbildningsstadier. Mot denna bakgrund är det naturligt

att människor i de åldersgrupper, som varit mindre väl lottade i fråga om ut­

bildningsmöjligheter än de som under de senaste åren befunnit sig i normal

studieålder, får del av den allmänna utvecklingen på utbildningens område.

Från samhällets sida är det ett väsentligt intresse att kunna tillhandahålla

ökade utbildningsmöjligheter för människor i vuxen ålder, då den stora efter­

frågan på välutbildad arbetskraft inom flertalet yrkesområden kräver det till­

skott till bristområdena, som kan erhållas på denna väg. Att de vuxnas studie­

kapacitet och studieintresse i ökad utsträckning tillvaratages får således anses

svara mot ett väl ådagalagt behov. Detta har också vitsordats av samtliga

remissinstanser.

Jag delar även den av såväl delegationen som flora remissinstanser framförda

uppfattningen, enligt vilken förbättrade utbildningsmöjligheter för vuxna kan

betraktas som ett viktigt komplement till ett fritt val av studieväg inom grund­

skolan.

De av vuxenutbildningsdelcgationen behandlade reformbehoven på vuxen­

utbildningens område anknyter i huvudsak till redan etablerade verksamhets­

former och syftar till att utbygga, vidareutveckla och effektivisera en redan

30

befintlig utbildningsorganisation. Jag anser det angeläget, att detta sker utan

dröjsmål. Några olägenheter för kommande ställningstaganden till den framtida

gymnasieorganisationen räknar jag inte med att en sådan första utbyggnad kom­

mer att medföra.

Delegationen anger vissa områden eller förhållanden, till vilka behovet av

åtgärder i första hand hänför sig. Vad delegationen härvidlag anfört, kan jag i allt

väsentligt biträda. Jag delar sålunda uppfattningen om behovet av fackgymna­

siala utbildningsvägar för vuxna och anser det även vara viktigt, att utbildnings­

möjligheter för vuxna såvitt möjligt sprides till alla delar av vårt land. Härvid

kommer utbildningsförhållandena i Norrland främst i blickpunkten. Med ökat

enskilt och samhälleligt intresse för vuxenutbildning följer också ett behov av

åtgärder för vidgat ekonomiskt stöd till vuxna studerande. Det synes uppenbart,

att åtgärder till främjande av vuxenutbildning måste inbegripa åtgärder också i

sistnämnda avseende. Bland de områden, där ett reformbehov i viss bemär­

kelse kan sägas föreligga, är slutligen att nämna inställningen från arbetsgivarnas

sida vis ä vis anställda, som vid sidan av sitt arbete önskar studera vidare. Sam­

tidigt som jag vill understryka vikten av en positiv inställning från arbetsgivar­

håll, anser jag mig, mot bakgrund av de genomgående positiva reaktionerna på

de nu framlagda förslagen, kunna uttala den förvissningen, att arbetsmarknadens

parter i samförstånd skall lösa de praktiska problem som för deras del kan vara

förbundna med förslagens genomförande.

Med utgångspunkt i vad delegationen konstaterat beträffande de omedelbara

reformbehoven på vuxenutbildningens område framlägger delegationen förslag

till åtgärder av i huvudsak tre slag, nämligen utbyggnad av vuxenläroverks­

organisationen, statligt stöd åt kvälls gymnasier och förbättrad studiehjälp åt

vuxna studerande. Härtill kommer ett förslag om viss ändring av formerna för

privatistexamen för handelsgymnasiestuderandc. Såsom framgår av det före­

gående avser jag inte att i detta sammanhang taga upp frågan om statligt stöd

åt kvällsgymnasier till behandling.

Uppbyggnaden av ett utbildningssystem för vuxna ställer, i högre grad än då

det gäller barn och ungdom, krav på anpassning till varierande levnadsförhållan­

den bland eleverna. Det är min uppfattning, att vuxenläroverket i Norrköping

väl fyllt detta krav och på ett ändamålsenligt sätt kompletterat de andra utbild-

ningsformer för vuxna — främst kvällsgymnasierna — som efter hand vuxit

fram. Jag tillstyrker därför en utbyggnad av vuxenläroverksorganisationen.

I anslutning till delegationens förslag, finner jag angeläget, dels att vuxenläro­

verket i Norrköping kompletteras med fackgymnasielinjer, vari jag inbegriper

jämväl tekniska fackskolelinjer, dels att ett på motsvarande sätt uppbyggt

vuxenläroverk förlägges till Norrland. Mot delegationens förslag i vad gäller den

närmare utformningen av vuxenläroverken på gymnasiestadiet samt i vad gäller

förläggningen av ett läroverk till Härnösand har jag inte funnit anledning till

erinran. Jag tillstyrker, att det under en övergångstid skall finnas möjligheter till

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

31

realskolestudier vid vuxenläroverken. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att

uppmärksamma det sedermera uppkommande spörsmålet om realskolans av­

veckling vid dessa läroverk och dess eventuella ersättande med studier, som

ansluter sig till grundskolans högstadium. Likaledes bör skolöverstyrelsen i sam­

råd med överstyrelsen för yrkesutbildning och i nära kontakt med de båda

läroverkens ledning överväga i vad mån förutsättningar finnes för en senare

utbyggnad av läroverken med nya gymnasie- eller fackskolelinjer. I enlighet med

delegationens förslag förordar jag vidare, att det skal! ankomma på de båda

överstyrelserna att i samråd besluta rörande omfattningen av elevintagningen

vid läroverken.

Anskaffandet av lärare och lokaler för utbildningen hör till de frågor, som

kräver skyndsamma åtgärder, om de föreslagna utbyggnadsplanerna skall kunna

genomföras. De yttranden, som avgivits av de båda ifrågavarande städerna,

synes ge vid handen, att dessa frågor skall kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt. De tekniska linjernas behov av laboratorieresurser torde under läsåret

1962/63 bli ringa. Man kan därför räkna med visst tidsutrymme för detaljplane­

ring och förberedelser i denna del.

Den centrala tillsynen över vuxenläroverken bör som föreslagits tills vidare

utövas av de båda överstyrelserna gemensamt.

På lokalplanet bör vuxenläroverken sortera under skolstyrelsen. Jag räknar

med att de båda städerna, i samma mån som för de allmänna läroverkens del,

skall omhänderha den ekonomiska förvaltningen vid vuxenläroverken. Om vuxen­

läroverkens infogande i det poängsystem, enligt vilket skolväsendets omfattning

i en kommun bedömes, bör Kungl. Maj:t äga besluta.

Prövningen av de intagningssökandes studieförutsättningar bör omhänderhas

av en intagningsnämnd för vartdera läroverket. Ett nära samarbete bör komma

till stånd mellan de båda intagningsnämndema. Om dessas sammansättning

torde det ankomma på Kungl. Maj:t att besluta.

Vid Härnösandsläroverket bör inrättas en ordinarie rektorstjänst i Bp 1,

inplacerad i avlöningsgrupp enligt Kungl. Majrts bestämmande. Förslaget om

inrättande av biträdande rektorstjänster vid vuxenläroverken anser jag mig inte

böra tillstyrka; om så visar sig behövligt för att rektor skall kunna få nödvändigt

biträde i arbetet, särskilt vid uppbyggnaden och ledningen av fackgymnasie-

linjema, bör Kungl. Maj:t medgiva lektor vid läroverket erforderlig nedsättning

av undervisningsskyldigheten. Däremot finner jag skäl tala för inrättandet av

en studiekonsulenttjänst placerad i lönegrad Ae 21, knuten till vuxenläroverket

i Norrköping. Under vuxenläroverkets i Härnösand uppbyggnad bör denne

studiekonsulent lämna det bistånd som är möjligt även i vad gäller detta läro­

verk. Att nu, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, inrätta en halvtidstjänst vid

Härnösandsläroverket har jag inte funnit skäl förorda.

Vid de båda vuxenläroverken uppkommer vidare enligt delegationens beräk­

ningar för budgetåret 1962/63 behov av två nya lektorstjänster och en ökning

av timlärarbehovet. Mot dessa beräkningar har jag inte funnit anledning till

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

32

erinran. Inrättandet av en tjänst som vaktmästare och en tjänst som kansli­

biträde vid läroverket i Norrköping samt en kanslibiträdestjänst vid läroverket

i Härnösand tillstyrker jag. De föreslagna tjänsterna bör inrättas som extra­

ordinarie.

Vid bifall till vad jag nu förordat erfordras vissa ändringar i personalförteck­

ningen för de allmänna läroverken, vilka i sådant fall torde få vidtagas av Kungl.

Maj :t.

Vad delegationen föreslagit beträffande ändrade former för avläggande av

merkantil privatistexamen ansluter i huvudsak till vad som gäller för privatist-

examina vid allmänbildande och tekniska gymnasier. Jag har ingen erinran här­

emot. Kungl. Maj:t torde få meddela erforderliga föreskrifter i detta avseende.

Delegationens förslag om studiehjälp åt vuxenstuderande har, som framgått

av den tidigare redogörelsen, tillstyrkts av samtliga remissinstanser. I de fall

uttryck för tvekan förekommit har detta gällt tillräckligheten av det föreslagna

ekonomiska stödet. För egen del finner jag en effektiv studiehjälp utgöra ett

nödvändigt komplement till övriga åtgärder för vuxenutbildningens främjande.

Jag tillstyrker även i denna del vuxenutbildningsdelegationens förslag. Studie­

hjälpen bör handhas av studiehjälpsnämnden.

De kostnader, som följer av vad jag här föreslagit, kan för budgetåret 1962/63

beräknas till sammanlagt ca 795 000 kr. Därav utgöres i runt tal 630 000 kr. av

kostnader för de båda vuxenläroverken, för vilka kostnader medel redan preli­

minärt beräknats under allmänna läroverkens avlönings- och omkostnadsanslag.

Återstående kostnad, 165 000 kr., avser stipendier. Denna kostnad, som bör

bestridas ur anslaget Studiebidrag och stipendier, synes inte böra påverka beräk­

ningen av detta anslag för budgetåret 1962/63. Beviljandet av studielån till

vuxenstuderande ur allmänna studielånefonden torde inte heller öka i sådan om­

fattning, att det behöver inverka på anslagsberäkningen för budgetåret 1962/63.

Innevarande budgetår torde till förberedelser för genomförandet av här för­

ordade åtgärder rörande en utbyggnad av vuxenutbildningen krävas ett belopp

av ca 10 000 kr. för annonsering, informationsbroschyr och biträdeshjälp. Det

torde, vid bifall till de föreslagna åtgärderna, få ankomma på Kungl. Maj:t att

besluta om de överskridanden av anslagen till avlöningar och omkostnader vid

de allmänna läroverken, som kan påkallas för att genomföra dessa förberedelse­

åtgärder.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade riktlinjer för utbyggnad och

organisation av läroverk för vuxna;

b) godkänna de av mig föreslagna grunderna för studiehjälp

åt vuxna studerande;

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 107 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

33

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser och

vidtaga de åtgärder i övrigt, som föranledes av vad jag i det

föregående förordat.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan-Mats Lindahl

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 år 1962

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning ...................................................................................................... 2

II. Utredningens synpunkter och förslag...................................................... 3

1. Nuvarande utbildningsvägar för vuxna m.m.................................... 3

2. Behovet av vidgad vuxenutbildning ................................................. 6

3. Reformbehoven på vuxenutbildningens område ............................ 9

4. Läroverk för vuxna.............................................................................. 13

5. Merkantil privatistexamen.................................................................. 19

6. Studiehjälp ........................................................................................... 29

7. Kostnader ............................................................................................. 21

III. Remissyttranden ....................................................................................... 22

IV. Departementschefen .................................................................................. 29

Ivar Hffiggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620456