Prop. 1962:125

('angående inrättande av ett institut för exportkrediter, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1962

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett institut för exportkrediter, m. m.; given Stock­ holms slott den 2 mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås inrättande av ett institut för exportkrediter. In­ stitutet avses skola organiseras som aktiebolag och få benämningen Aktie­ bolaget Svensk Exportkredit. Aktiekapitalet föreslås bli 100 milj. kr., var­ av hälften skall tillskjutas av staten och hälften av affärsbankerna.

Till aktieteckning i bolaget föreslås för budgetåret 1962/63 ett investe- ringsanslag av 50 milj. kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 125

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 mars 1962.

N är varan de:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

U

ndén, statsråden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E

denman

, J

ohansson

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om inrättande av

ett institut för exportkrediter, m. m. samt anför därvid följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 november 1961 tillkal­

lade jag samma dag tre personer’ med uppdrag att å statens vägnar uppta

förhandlingar med representanter för bankaktiebolagen angående inrättan­

de av ett institut för exportkrediter.

Förhandlingar har härefter förts mellan den statliga förhandlingsdelega­

tionen och en förhandlingsdelegation från Svenska bankföreningen såsom

företrädare för bankaktiebolagen.

Sedan förhandlingarna slutförts, har delegationerna med skrivelse den

26 januari 1962 överlämnat ett förslag till inrättande av Aktiebolaget Svensk

Exportkredit med riktlinjer för institutets verksamhet jämte förslag till

avtal och bolagsordning.

Över förhandlingsdelegationernas förslag har efter remiss yttranden av­

givits av bank- och fondinspektionen, kommerskollegium, patent- och re­

gistreringsverket, försäkringsinspektionen, exportkreditnämnden, fullmäk­

tige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelserna för allmän­

na pensionsfonden, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags

riksförbund, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriför­

bund gemensamt, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svensk in­

dustriförening, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Kooperativa för­

bundet.

Kommerskollegium har till sitt utlåtande även fogat yttranden av han-

delskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle.

I ärendet har utlåtande vidare inkommit från Sveriges varvsindustriför­

ening.

Jag anhåller nu att få till behandling uppta frågan om inrättande av ett

institut för exportkrediter.

1 Statssekreteraren i finansdepartementet H. K. Wickman, ordförande, samt chefen för finansde

partementets rättsavdelning N. E. M. Åqvist och riksbankschefen 'H V. Åsbrink.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

3

Förhandlingsdelegationernas förslag

Förhandlingsdelegationerna framhåller inledningsvis, att den internatio­ nella konkurrensen på för svensk export väsentliga varuområden under se­ nare år tenderat att inriktas inte bara på pris, kvalitet och leveranstid utan i växande grad även på betalningsvillkor. I fråga om kapitalvaror, fram­ för allt stora objekt såsom fartyg och större maskinanläggningar, har kre­ dittider på upp till sju år blivit vanliga. En sådan utsträckning av kredit­ tiden för köparen ställer starka och stundom övermäktiga anspråk på säl­ jarens förmåga att finansiera sin rörelse, särskilt som de svenska banker­ na på grund av banklagens bestämmelser inte kan lämna exportörerna bundna krediter av motsvarande längd.

En utväg att lösa de problem, som sålunda uppstått för svensk export, har synts vara bildandet av ett särskilt finansieringsinstitut, som skulle på den svenska kapitalmarknaden upplåna erforderliga medel för lång­ fristig finansiering av exportaffärer.

Förhandlingsdelegationerna föreslår, att det nya finansieringsinstitutet skall få formen av ett aktiebolag med firma Aktiebolaget Svensk Export­ kredit, vari hälften av aktierna äges av staten och hälften av bankerna. Enligt förslaget till bolagsordning skall aktiekapitalet utgöra lägst 100 milj. kr. och högst 300 milj. kr. Vid bolagets bildande anses bolagets aktiekapital böra uppgå till 100 milj. kr., varav staten och bankerna således skulle teckna 50 milj. kr. vardera. Aktierna, vilka skall lyda å 1 000 kr., föreslås bli fördelade i två serier, betecknade A och B. Serierna skall om­ fatta lika många aktier. A-aktierna skall ägas av staten och B-aktierna av bankerna.

Enligt förslaget till avtal mellan staten och bankerna förutsättes, att bo­ laget medges undantag från skyldighet att i enlighet med bestämmelserna i 72 § 1 mom. aktiebolagslagen avsätta medel till skuldregleringsfond, och vidare att vederbörande banker får tillstånd att förvärva ifrågavarande ak­ tier i bolaget ävensom berättigas förvärva förlagsbevis, som må komma att utfärdas av bolaget.

Bolagets styrelse föreslås bestå av nio ledamöter med nio supp­ leanter. Aktieägarna inom den statliga aktieserien skall utse fyra styrelse­ ledamöter och fyra suppleanter, medan aktieägarna inom B-serien skall ut­ se fem ledamöter och fem suppleanter. Av de senare skall enligt förslaget till avtal mellan staten och bankerna en ledamot och en suppleant väljas ef­ ter förslag av Sveriges kreditbanks styrelse. Kungl. Maj:t skall förordna en av styrelsens ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande väljes av de av B-aktieägarna utsedda styrelseledamöterna. I frågor röran­ de upp- och utlåning samt om anställande av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall gälla den mening, varom sju av styrelse­ ledamöterna förenar sig.

Bolagets ändamål skall vara alt genom utlämnande av lån med­

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1962

verka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Medel för

denna utlåning skall bolaget erhålla genom egen upplåning. Bolagets utlå-

ningsrörelse skall i fråga om inriktning, kreditvillkor och kreditvärdig-

hetsprövning bedrivas efter affärsmässiga linjer.

Lånens löptid skall enligt förslaget uppgå till högst tio år. Lånen

skall normalt vara vad som i förevarande sammanhang kan betecknas som

relativt långfristiga. Detta har dock inte formellt angivits i förslaget till

bolagsordning, beroende på att föreskrifter härom är svåra att precisera.

Det anses emellertid böra vara bolaget obetaget att verkställa även kort­

fristiga placeringar, i den mån så erfordras för att sysselsätta det förval­

lade kapitalet.

Om den säkerhet som skall ställas för bolagets lån har i förslage!

till bolagsordning intagits bestämmelsen att säkerheten skall vara betryg­

gande. Denna bestämmelse sammanfaller med motsvarande föreskrift i

56 § banklagen. Någon formell precisering av vad som skall förstås med

betryggande säkerhet har inte intagits i bolagsordningen. Det skall åligga

bolagets styrelse att vid prövning av kreditfråga noga undersöka inte

endast den sökandes ställning utan även den erbjudna säkerhetens art och

beskaffenhet. Alla på frågan inverkande omständigheter skall därvid be­

aktas och särskilt de, som sammanhänger med lånets långfristiga karaktär

och de risker, som är förenade med utrikes affärer. Den säkerhet, som i

första hand kan komma i fråga, torde enligt delegationerna vara importö­

rens skuldförbindelse med den borgen eller de hypotek, som denne kan

ställa — t. ex. pant i den levererade varan, där sådan kan åstadkommas

och bedömas ha värde — garanti av utländsk centralbank, förstklassig ut­

ländsk affärsbank eller förstklassigt utländskt försäkringsföretag. I den

mån den av importören erbjudna säkerheten inte anses betryggande, måste

exportören ställa kompletterande säkerhet. Sådan säkerhet kan ha formen

av inteckning i fast eller lös egendom inom landet, kreditförsäkring, annan

borgen eller garanti av exportkreditnämnden. Rent politiska risker bör en­

ligt förslaget i allmänhet täckas genom exportkreditnämndens garanti.

Såsom huvudregel skall gälla att den svenske exportören skall vara per­

sonligen betalningsskyldig för lån från bolaget.

När det gäller export till industrialiserade länder, där den svenska ex­

portnäringen sedan gammalt har väletablerade kundkontakter, torde enligt

förhandlingsdelegationernas mening kravet på säkerhet för den kommer­

siella risken ofta kunna tillgodoses med importörens skuldförbindelse och

den säkerhet, som ställts för densamma. Sålunda anses vid finansiering av

export från de svenska varven fartygsinteckning — i förekommande fall

med komplettering av certeparti eller annat fraktavtal — kunna utgöra

godtagbar säkerhet, om importlandet är anslutet till den s. k. Brysselkonven-

tionen eller motsvarande skydd skapats i annan ordning och belåningen

begränsas till cirka 50 procent av ett försiktigt beräknat värde å fartyget.

Är det däremot fråga om export till länder, vilkas politiska utveckling

på längre sikt är svårbedömbar — till dessa länder hör bland annat fler­

5

talet av de s. k. underutvecklade länderna — torde enligt delegationerna försäkring hos exportkreditnämnden för den politiska risken otta utgöia ett nödvändigt element vid lösningen av säkerhetsfrågan. Självfallet ut­ gör garanti av exportkreditnämnden för såväl den kommersiella som den politiska risken en betryggande säkerhet. Detta förhållande bör dock, me­ nar delegationerna, inte i och för sig föranleda någon prioritering av så­ dana krediter. Det kommersiella risktagandet bör oavsett exportlandet i första hand bäras av exportören och dessutom av bolaget, som ju för detta ändamål arbetar med en relativt stor andel eget kapital. Delegationerna erinrar i detta sammanhang också om att de kreditbehov, som aktualiserat tillkomsten av det föreslagna institutet, i hög grad har gällt krediter vid fartygsleveranser, vilka normalt inte omfattas av dylika garantier.

Betalningsansvar av utländsk centralbank kan enligt delegationerna va­ ra erforderligt med hänsyn till transfereringssvårigheter och andra valuta­ hinder. Sådan borgen kan även utgöra ett led i säkerställandet från solvens- synpunkt.

Från huvudregeln att exportören skall ikläda sig personligt betalnings­ ansvar bör enligt förslaget avsteg i vissa fall kunna accepteras. Villkoret härför skall vara att betingelserna för en säker bedömning av den politiska och kommersiella utvecklingen i köparelandet anses särskilt goda, att im­ portören — som då inträder som direkt kredittagare hos bolaget — har en oomtvistligt god ekonomisk ställning och att den ställda säkerheten i och för sig kan bedömas ha ett fullt betryggande värde. Exempel på fall, där finansiering i denna form enligt delegationerna bör kunna godtas, är den kreditgivning, som sedan länge förekommit hos bankerna till välkända norska rederier i samband med fartygsbyggen på svenska varv.

Vidare förutsättes, att kreditgivningen normalt sker i svenska kronor och att kursrisker så långt möjligt undvikes.

Vid utlåningen skall enligt förslaget till bolagsordning ägnas särskild uppmärksamhet åt, att lånetiden inte bestämmes längre än som är förenligt med de villkor på vilka bolaget disponerar kapital för utlåningen.

Bolaget föreslås även få rätt att ställa sig som garant för lån, som bo­ laget självt skulle vara berättigat att bevilja. Bestämmelserna i bolagsord­ ningen beträffande bolagets utlåning skall enligt förslaget i tillämpliga de­ lar gälla även sådan garantiförpliktelse.

Bolagets upplåningsrätt regleras av § 18 i förslaget till bolags­ ordning. Bolaget äger upplåna medel eller ikläda sig garantiförpliktelser till ett belopp, som sammanlagt motsvarar högst summan av

1. bolagets kassa samt tillgodohavanden hos riksbanken, postbanken, svensk affärs- eller sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

2. nio tiondelar av nominella värdet å sådana bolagets fordringar som med avseende å politiska och kommersiella risker är säkerställda av ex- portkreditnämndens garanti; samt

3. ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital. Sex-gånger-regcln har föreslagits med hänsyn till de risker som är för-

lf llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 125

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

6

enade med utlåningens karaktär och till de normer som för närvarande

reglerar upplåningsrätten i likartade institut.

Av bolaget utgivna förlagsbevis med eu återstående löptid av minst två

år skall vid beräkningen av bolagets upplåningsrätt inte anses som upp­

låning utan likställas med bolagets eget kapital till ett belopp av högst hal­

va aktiekapitalet.

Bolaget föreslås skola stå under tillsyn av hank- och fondinspek­

tionen. I likhet med vad som gäller för bankerna skall inspektionen för­

ordna en revisor utöver de av bolagsstämman utsedda. Skulle styrelse eller

bolagsstämma fatta beslut i strid mot lag eller bolagsordningen eller skul­

le eljest i fråga om bolagets ledning sådana missförhållanden uppkomma,

att verksamheten kan befaras bli till skada för det allmänna, skall inspek­

tionen göra anmälan härom hos Kungl. Maj :t.

Bland övriga bestämmelser må nämnas att till säkerhet för

bolagets långfristiga upplåning de fordringsbevis jämte säkerheter, som

mottagits i utlåningsrörelsen, skall pantförskrivas och överlämnas till ett

av bank- och fondinspektionen förordnat ombud. Sammanlagda kapitalbe­

loppet av de pantsatta fordringsbevisen skall enligt förslaget vid varje

tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av bolagets skuld på

grund av nämnda upplåning.

Med hänsyn till bestämmelserna i 119 § aktiebolagslagen innehåller för­

slaget till bolagsordning vidare ett stadgande av innehåll att aktieägare

må rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan be­

gränsning i röstetalet. För beslut om ändring av bolagsordningen eller om

vinstutdelning fordras — utöver vad som enligt aktiebolagslagen kräves föl-

beslutets giltighet — att beslutet biträdes av företrädare för flertalet ak­

tier inom vardera serien. Yrkas olika utdelningsbelopp, skall som bolags­

stämmans beslut gälla den utdelning, som vunnit största anslutningen från

A-aktieägarnas sida, d. v. s. staten, eller, om den utdelning som samlat

största antalet röster bland B-aktieägarna är lägre, sistnämnda utdelning.

Beslut om likvidation i andra fall än då fråga är om tvångslikvidation

skall anses föreligga, om beslut härom biträdes av företrädare för flertalet

aktier inom endera aktieserien, varvid dock även bestämmelsen i 140 §

forsta stycket fjärde punkten aktiebolagslagen skall iakttas. För övriga

beslut å bolagsstämma krävs i regel att de biträdes av röstande, som före­

träder mer än två tredjedelar av aktiekapitalet.

Kungl. Maj:ts godkännande skall erfordras för ändring i bolagsord­

ningen.

Förslaget till bolagsordning innehåller härjämte vissa bestämmelser an­

gående hembudsskyldighet för det fall att aktie skulle övergå till någon,

som inte förut är ägare av aktie i samma serie i bolaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

7

Remissyttranden

Vid remissbehandlingen har samtliga hörda instanser som sin a 11 in ä n- n a inställning tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget om in­ rättande av ett institut för exportkrediter i huvudsaklig överensstämmelse med de av förhandlingsdelegationerna uppdragna riktlinjerna.

I ett par yttranden har eu viss tveksamhet dock framförts. Kommerskol­ legium ifrågasätter sålunda om inte de med inrättandet av kreditbolaget angivna syftemålen skulle kunna tillgodoses av redan förefintliga kredit­ institut och utan att staten direkt engagerades i verksamheten. Liknande synpunkter framföres även av handelskammaren i Gävle.

Patent- och registreringsverket, som granskat bolagsordningen ur aktie- bolagsrättsliga synpunkter, har inte funnit något hinder mot registrering av den föreslagna firman Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Inte heller i övrigt har ämbetsverkets granskning föranlett någon erinran.

Av de allmänna synpunkter som framförts må i övrigt följande återges.

Fullmäktige i riksbanken tillstyrker förslaget med följande motivering.

Konkurrensen på exportmarknaderna blir allt hårdare, och det blir allt vanligare att som konkurrensmedel utnyttja förmånliga kreditvillkor. Det är därför angeläget att framhålla, att den viktigaste förutsättningen för att vår export skall" kunna hävda sig är att exportindustriens produktivitets- och kostnadsutveckling blir tillfredsställande och att de allt större krav som ställs på försäljningsansträngningarna tillgodoses. Generösa kredit­ villkor utgör ingen ersättning för brister i dessa grundläggande förutsätt­ ningar för en god konkurrenskraft hos den svenska exporten. Det fram­ lagda förslaget synes emellertid genom att fylla en lucka i kreditmarkna­ dens organisation kunna bidraga till att lösa vissa för exportnäringen spe­ ciella finansieringsproblem, främst i samband med export av fartyg eller andra större och för mera långsiktigt bruk avsedda kapitalvaror.

Motsvarande synpunkter framför även fullmäktige i riksgäldskontoret, som bl. a. anför.

Mot bakgrunden av att den svenska exportnäringens konkurrenskraft på de internationella marknaderna i ökande utsträckning är beroende även på förmågan att lämna relativt långfristiga krediter, finner fullmäktige det angeläget, att de kreditmarknadstekniska förutsättningarna för en så­ dan kreditgivning förbättras. Då det föreliggande förslaget synes väl ägnat att tillgodose angivna syfte inom ramen för full affärsmässighet och med beaktande av säkerhetskraven, vill fullmäktige för sin del tillstyrka bifall till förslaget.

Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund konsta­ terar i sitt gemensamma yttrande att från näringslivets sida konsekvent har hävdats nödvändigheten av att svensk industri i den internationella konkurrensen kan tävla på likvärdiga villkor med industrin i länder jäm­ förbara med Sverige. Organisationerna uttrycker sin tillfredsställelse över förslaget och fortsätter.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

På det för exportindustrin centrala fält, som representeras av exportfi­

nansieringen, torde förslaget kunna fylla ett väsentligt behov. Som fram-

hålles i motiveringen, har den internationella konkurrensen under de se­

naste åren i allt större utsträckning kommit att avse även betalningsvill­

koren. Kredittiderna har förlängts, och i fråga om tyngre kapitalvaror och

över huvud större objekt rör man sig numera med kredittider om upp till

10 år. Detta medför uppenbarligen en stark påfrestning på de exporterande

företagen i finansieringshänseende.

Kooperativa förbundet utgår vid sitt tillstyrkande av förslaget från att

det föreslagna institutets verksamhet inte kommer att begränsas till varvs­

industrins export till huvudsakligen industrialiserade länder. Förbundet

fortsätter.

Också andra områden av vår industri, särskilt verkstadsindustrin, torde

kunna draga väsentlig nytta av dess stöd, särskilt när det gäller att intro­

ducera eller främja exporten av t. ex. specialartiklar, vilka grundar sig på

avancerad svensk teknik, arbetsskicklighet och noggrannhet vid utförandet.

Exporten av sådana alster av precisions- och närstående industriföretag har

ofta att kämpa mot den, mer eller mindre berättigade, reputation på av­

sättningsmarknaderna, som förvärvats genom sedan lång tid tillbaka in­

arbetad försäljningsapparat, intensiv reklam etc. av internationellt mera

kända företag. Vid strävandena att lansera likvärdiga eller överlägsna pro­

dukter är de svenska företagen ofta hänvisade till'att ta större risker än

de nämnda medtävlande företagen, vilka stöder sig på en inarbetad och

känd kundkrets.

Sveriges hantverks- och industriorganisation understryker, att även de

mindre företagen har starkt intresse av att ett institut för exportfinansie­

ring kommer till stånd. Organisationen anför.

Företagen inom vår sektor arbetar till övervägande del för den svenska

hemmamarknaden. Under senare år har emellertid ett växande antal före­

tagare sökt sig ut på exportmarknaden. Det rör sig härvidlag i regel om

export av konsumentvaror, lättare halvfabrikat, verktyg och maskiner med

kortfristig kreditgivning från exportörens sida, vilket icke nödvändiggör

sådan exportfinansiering som förslaget avser att tillgodose. Utvecklingen

mot vidgad marknad och ökad export medför emellertid i många branscher

en strukturförändring genom krav på ökad specialisering och längre se­

rier. Kvalificerade småindustrier torde också alltmer kunna inrikta sig på

sådana exportuppdrag, för vilka längre finansieringsterminer förutsättes

av beställaren. Det bör samtidigt framhållas, att svensk småindustri gör

en väsentlig indirekt exportinsats genom underleveranser till svenska ex­

portindustrier.

Beträffande aktiekapitalet meddelar Svenska bankföreningen,

att de till föreningen anslutna bankerna förklarat sig beredda att teckna

aktier i bolaget till ett sammanlagt belopp av 50 milj. kr. Bank- och fond-

inspektioncn tillstyrker, att vederbörande banker erhåller tillstånd att för­

värva och inneha aktier i bolaget jämte förlagsbevis, som må komma att

utfärdas av bolaget. Inspektionen har inte heller någon erinran mot att

bolaget meddelas dispens från bestämmelserna om avsättning till skuld­

regleringsfond.

\ad beträffar lånens löptid föreslår Svensk industriförening, att

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

denna tid utsträckes till högst 15 år med hänsyn till de på grund av den hårdnande internationella konkurrensen alltmera utsträckta kredittiderna.

Exportkreditnämnden

framhåller, att den vid sin garantigivning tilläm­

par den av Bern-Unionens medlemmar antagna principen att inte medge garanti i fall, där kredittiden överstiger fem år eller i fråga om lättare ka­

pitalvaror tre år. Nämnden anför vidare.

Från denna princip har nämnden hittills gjort undantag endast i fall, som hänfört sig till det med chilenska regeringen traffade avtalet om stat­ liga garantier för underlättande av långfristiga exportkrediter för vissa leveranser i samband med återuppbyggnadsarbetet efter naturkatastrofen i Chile. I den mån av bolaget lämnade lån skulle avse affarer, dar kieditt den överstiger vad nämnden f. n. kan godtaga — eller dar betalningsvill­ koren eljest av nämnden finnes oacceptabla — forehgger sålunda icke möj­ lighet att erhålla den säkerhet som nämndens garanti skulle innebal a. De forutsatta kredittidernas längd kan följaktligen komma att utgöra hinder för försäkring hos nämnden. Nämnden anser sig aven i fall dar lan hos bolaget ifrågasättes endast böra lämna garanti i den omfattning och pa de villkor som nämnden nu tillämpar eller vid andrade förhållanden kan kom­ ma att tillämpa.

Sveriges varvsindustriförening förutsätter, att sådan förändring i export­ kreditnämndens praxis kommer till stånd att även en av nämnden stalld exportkreditgaranti i samband med fartygskredit kommer att kunna galla

under högst tio år.

I anslutning till vad förhandlingsdelegationerna anfört om säkerhe­ terna för det nya institutets utlåning har vissa synpunkter framförts.

Sålunda finner fullmäktige i riksbanken det väl motiverat, att institutets styrelse ges möjlighet att fritt pröva säkerheterna vid kreditgivningen. Full­ mäktige framhåller dock att det måste observeras, att exportkreditnämn­ dens garanti i allmänhet inte fullständigt täcker riskerna för den av insti­ tutet utlämnade krediten och att förekomsten av en garanti därför inte kan befria institutets styrelse från skyldigheten att omsorgsfullt bedöma säker­

hetsfrågan.

Säkerheterna, som skall ställas för bolagets lån, bör enligt Svensk in­ dustriförening självfallet vara betryggande och bör bedömas i bankmässig __ affärsmässig ordning. Föreningen anser dock, att bolaget vid bedöman­ det av ställda säkerheter bör söka sig fram till så liberal bedömning som möjligt inom ramen för nyssnämnda krav och inte förfalla till en stelbent

formalistisk prövning.

Vad beträffar frågan om de säkerheter, som varven och dess utländska kunder avses böra prestera hos bolaget, anför Sveriges varvsindustriför­

ening följande.

Varven skulle föredraga att belåningsgränsen icke sättes som i riktlinjer­ na till cirka 50 procent av ett beräknat fartygsvärde utan att lånets storlek städse får bli eu förhandlingsfråga, där de presterade säkerhetsformerna får bedömas för sig. Dessutom vill varven erinra om att enligt vid årsskiftet 1961/62 föreliggande fartygsbeställningar från utlandet endast Norge och Danmark återfinnas bland Brysselkonventionens länder som beställarland.

10

Att därför taga Brysselkonventionen såsom utgångspunkt för ett godtagan­

de av fartygsinteckningen såsom säkerhet anser varven vara otillfredstäl-

lande. Som fartygsbeställarland i förhållande till Sverige fanns vid sagda

årsskifte tio länder, av vilka sålunda endast två voro anslutna till Bryssel­

konventionen. Varven hålla nämligen också före att fartygsinteckningen

som säkerhet är av större värde än som hitintills allmänt velat medgivas

inom landet.

Föreningen anser det vidare synnerligen önskvärt att — i den mån ex­

portkreditgaranti är erforderlig för finansiering av en fartygsbeställning

exportkreditnämndens premiesättning modifieras, och att nämnden i

mesta möjliga mån söker ta hänsyn till att de säkerheter som ställts för

ett lån hos bolaget föregåtts av en kreditbedömning redan hos bolaget.

Kooperativa förbundet finner kombinationen med exportkreditgaranti!"

från exportkreditnämnden vid uppställande av kravet på betryggande sä­

kerhet för institutets kreditgivning vara synnerligen ändamålsenlig för att

främja vår industriella export också på hittills relativt obearbetade mark­

nader.

Angående den närmare innebörden av den säkerhet, som exportkredit­

garanti skulle utgöra, framhåller exportkreditnämnden, att även om nämn­

dens garantier täcker alla väsentliga risker, det dock kan tänkas förekom­

ma vissa risker som inte omfattas av garantierna. Dessa kan därför inte

sägas under alla förhållanden utgöra betryggande säkerhet för bolaget.

Nämnden fortsätter.

Vidare må erinras att på bolaget kan överlåtas endast garantitagarens rätt

under garantien, vilket innebär bl. a. att om garantitagaren icke iakttagit

vad honom åligger enligt garantien och denna sålunda helt eller delvis för­

klaras ogiltig, bolagets rätt till skadereglering på motsvarande sätt minskas.

Det bor har också understrykas att nämnden vid de garantier varom häl­

ar fråga icke täcker förlust på grund av exportörens insolvens eller dennes

bristande fullgörande av köpeavtalet.

Med anledning av vad som ifrågasättes beträffande möjligheten att be­

fria exportoren från personligt betalningsansvar vill nämnden erinra om

att exportkreditgaranti endast kan beviljas i Sverige verksam företagare.

I fall där bolaget skulle lämna lan till utländsk köpare kan sålunda ex-

portkreditgaranti icke erhållas.

När det gäller export till de s. k. underutvecklade länderna anser LO

det vara av behovet påkallat, att garantiformer med subventionselement,

t. ex. låg självrisk och/eller nedsatta premier kan erhållas. Bestämmelser

harom kunde enligt organisationen införas i tilläggsstadganden, varjämte

en medelsram, förslagsvis på något tiotal milj. kr., speciellt skulle anvisas

för detta ändamål. LO förordar även att nämnden för internationellt bi­

stånd beredes tillfälle till representation bland de av Kungl. Maj:t utsedda

styrelseledamöterna. LO anser det angeläget att bolagets medel i övrigt ut­

lånas på helt affärsmässiga villkor.

Handelskammaren i Gävle framhåller, att tillkomsten av det nya insti­

tutet torde komma att stimulera exportföretagen till ökad försäljning till

utvecklingsländerna. Liknande synpunkter framföres även av Skånes han­

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

11

delskammare, som för sin del ser exportkrediterna som i viss mån ett led

i hjälpen till dessa länder.

Bolagets upplåningsrätt har närmare behandlats i några remiss­ yttranden.

Sålunda utgår Skånes handelskammare ifrån att efter hand en vidgning av upplåningsrätten måste komma till stånd, framför allt med hänsyn till de betydande lånebehov som föreligger enbart inom varvsindustrin. LO fin­ ner upplåningsstadgandena tillfyllest men förutsätter, att en ökad kredit­ kapacitet skall kunna erhållas relativt snabbt genom utökning av aktie­

kapitalet.

o .

Sveriges varvsindustriförening anser, att den del av bolagets upplåning, som för varvens del i första hand skulle kunna komma att tas i anspråk, nämligen ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital eller till en början ca 600 milj. kr., inte i och för sig är tillräcklig. Enligt föreningen torde enbart för varvens del ett behov av exportkrediter på ca en miljard kr. kunna komma att föreligga. Låneanspråk av denna omfattning torde dock endast komma att ställas under förutsättning att ränteläget blir god­ tagbart. Ur de exporterande varvens synpunkt är det angeläget, att rantan inte överstiger den som gäller för lån hos Svensk fartygskredit AB, d. v. s. för närvarande 6,75 procent. Möjligheterna att hålla räntekostnaderna ne­ re synes föreningen kunna ligga i åtgärder som en strikt bevakning av för­ valtningskostnadernas omfattning och en eventuell ökning av bolagets eget kapital, för vilket senare enligt föreningen en lägre utdelningsnivå an upp- låningsräntans storlek kan tänkas. Den andra delen av bolagets upplåning synes för varvens del vara av mindre intresse, då i detta fall tillkommer en premie till exportkreditnämnden. De krediter för varvens del, där fråga kan bli om exportkreditgaranti, torde huvudsakligen utgöras av lån i sam­ band med eventuell fartygsbeställning från utvecklingsländer. Den härvid föreslagna kapitalramen finner föreningen vara fullt tillfredsställande. Vi- dare förutsätter föreningen att formellt hinder inte skall föreligga föi även andra beställare än enbart norska alt inträda som direkta låntagare hos bola­ get. Därjämte förutsätter föreningen, att bolaget om så skulle anses lämpligt ur ränte- och andra synpunkter skall kunna upplåna medel även i utlandet.

Betydelsen av att bolagets upplåningsmöjligheter inte begränsas till den svenska kapitalmarknaden har understrukits även av Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund.

Utformningen av bolagets kommande obligationslån och beskaffenheten av för dem lämnade säkerheter måste enligt Svenska försäkringsbolags riks­ förbund l)li avgörande för frågan huruvida dessa obligationer kommer att bedömas som lämpliga placeringsobjekt för försäkringsbolagen. Denna frå­ ga har ägnats särskild uppmärksamhet av försäkringsinspektionen, som finner att bolagets obligationer och reverser, såvitt nu kan bedömas, böi kunna användas för redovisning av försäkringsfond i livförsäkring in. in. Inspektionen utgår därvid från att de riktlinjer för kraven på säkerhet, som anges i förslaget, blir vägledande för bolagets långivning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

12

Styrelserna för allmänna pensionsfonden framhåller, att då bolaget skall

verkställa upplåning av mycket betydande belopp till en för svensk obliga­

tionsmarknad ovanligt kort löptid — det med all sannolikhet torde bli nöd-

\ändigt att göra rätt betydande avsteg från nu gällande principer om största

möjliga kongruens beträffande löptiden för institutets upp- och utlåning.

En mera kortfristig upplåning än den på svensk kapitalmarknad vanligen

förekommande torde enligt styrelserna komma att utgöra en hämsko på

institutets verksamhet. Frågan om institutets kapitalanskaffning borde där­

för enligt styrelsernas mening bli föremål för ytterligare överväganden.

Även kommerskollegium och handelskammaren i Gävle finner att frågan

om institutets kreditförmåga bör upptas till förnyad prövning. Denna bör

dock ske först sedan verksamheten pågått en tid, så att tillräckliga erfa­

renheter vunnits.

Rörande tillsynen hänvisar bank- och fondinspektionen till ett av

inspektionen framlagt förslag om lagstiftning i syfte alt utsträcka tillämp­

ningsområdet för lagen om hypoteksaktiebolag att omfatta alla bolag, som

bär till andamål att bedriva lånerörelse och att genom utgivande av obli­

gationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar upp-

låna for verksamheten erforderliga medel men som inte bedriver bankrö-

ielse, Om denna lagstiftning genomföres, kan tillsynsbestämmelserna i § 25

i förslaget till bolagsordning utgå.

Från flera håll har önskemål framförts om att möjlighet beredes de en­

skilda företagen att erhålla förhandsbesked från institutet röran­

de möjligheterna att få exportkredit. Sveriges allmänna exportförening och

Sveriges industriförbund framhåller sålunda att utsikterna att erhålla kre­

dit många gånger är av avgörande betydelse redan i det förberedande skedet

av en affärsförhandling. Enligt Skånes handelskammare bör förhandsbe­

sked inte förknippas med skyldighet för låntagaren att erlägga s. k. bered-

skapsprovision. Sveriges varvsindustriförening anför i denna "fråga följande.

Varvsindustriföreningen har tidigare under hand framhållit nödvändighe-

ten av att ett bolag som det föreslagna skall ha möjlighet att lämna bindan­

de förhandsbesked om lån. Motsvarande institution i Danmark __ Dan­

marks Skibskreditfond — kan lämna dylikt förhandsbesked, vilket av

toreningen aberopas som ett argument för sin begäran. Då låneinstitutet

toreslås skola tillskapas i bolagsform ifrågasätter föreningen om det icke är

nödvändigt att i bolagsordningen införa möjligheten att lämna bindande

ioi

handsbesked. Skulle en regel om förhandsbesked icke komma att före­

ligga skulle det föreslagna bolaget mista en stor del av sitt intresse för varvs­

industrin, då varven redan under pågående förhandlingar om beställning

maste kunna lamna en utfästelse om att kredit kan ordnas efter bestämda

riktlinjer.

Beträffande övriga synpunkter må nämnas, att Svensk industri-

förening i sitt yttrande berör lydelsen av § 16 i bolagsordningen, där för­

eningen är angelägen om ett förtydligande. Föreningen har verkat för att

stimulera småindustriföretag i vissa branscher till intresse för export. Den

effektivaste exportformen för dessa företag har visat sig vara gruppsamar­

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

13

betets. Dessa exportgrupper beräknas på allvar börja expandera om Sve­ rige på något sätt blir medlem av den europeiska stormarknaden. Skulle § 16 i bolagsordningen hindra utlämnande av lån till sådana exportgrupper föreslår föreningen en ändring som möjliggör dylik långivning.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 125 år 1962

Departementschefen

Konkurrensen på utlandsmarknaderna har under senare år kommit att gälla inte endast priser, kvalitet och leveranstider utan i ökad utsträckning även betalningsvillkoren. Kredittiderna har därigenom kommit att förläng­ as- Detta ställer avsevärda krav på exportföretagens finansiella resurser, och möjligheterna för säljaren att lämna kredit har kommit att spela allt stör­ re roll vid exportaffärerna. De nu angivna förhållandena medverkade till den betydande utökning av maximibeloppet för statens betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit, som beslöts av föregående års riks­

dag.

Mot bakgrunden av de omständigheter som nu nämnts är det angelaget att skapa de institutionella förutsättningarna för att lösa exportnäringens finansieringsproblem. Den lagstiftning som reglerar de svenska affärsban­ kerna ger i detta fall inte möjligheter till bundna krediter av erforderlig längd. Dessa förhållanden har aktualiserat frågan om en utbyggnad av kre­ ditväsendet för att tillgodose de nu framträdande kreditbehoven. Kungl. Maj :t bemyndigade mig därför i november 1961 att tillkalla en särskild förhandlingsdelegation för att med företrädare för de svenska affärsban­ kerna diskutera möjligheterna av att inrätta ett institut för exportkrediter. I en gemensam skrivelse har den statliga förhandlingsdelegationen och den av affärsbankerna utsedda förhandlingsdelegationen redovisat resultatet av sina överläggningar.

Förhandlingsdelegationerna föreslår, att staten och de till Svenska bank­ föreningen anslutna affärsbankerna skall träffa avtal om att inrätta ett sär­ skilt kreditinstitut för ändamålet. Institutet föreslås skola organiseras som aktiebolag och få firmanamnet Aktiebolaget Svensk Exportkredit. I detta bolag skulle staten och affärsbankerna inträda som delägare med hälften av aktiekapitalet vardera. Utredningens förslag har allmänt tillstyrkts av de hörda remissinstanserna, och jag finner för min del angeläget, att ett dylikt exportkreditinstitut inrättas.

Enligt delegationernas förslag skulle bolagets ändamål vara att genom utlämnande av lån medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Verksamheten avses skola bedrivas efter affärsmässiga linjer, och medel för låneverksamheten skulle bolaget erhålla genom egen upplå­ ning. Mot denna uppläggning av institutets rörelse har inga erinringar gjorts vid remissbehandlingen, och jag ansluter mig härutinnan till delegationer­ nas förslag.

Bolagets aktiekapital bär av delegationerna ansetts höra bestämmas till

14

lägst 100 och högst 300 milj. kr. Tills vidare skulle detsamma utgöra 100 milj.

kr. Detta belopp synes lämpligt, och jag kan därför tillstyrka att bolaget ges

ett aktiekapital av denna storlek. Av beloppet skulle staten således tillskju­

ta 50 milj. kr. och bankerna 50 milj. kr. Såsom framgått av min redogörelse

för de avgivna remissyttrandena har de till bankföreningen anslutna affärs­

bankerna förklarat sig beredda att teckna aktier i bolaget till nämnda be­

lopp. Jag utgår från att bolaget, såsom delegationerna förutsatt, sedermera

kommer att meddelas dispens från aktiebolagslagens bestämmelser om av­

sättning till skuldregleringsfond.

När det gäller bolagets utlåningsverksamhet har i förslaget till bolagsord­

ning intagits en bestämmelse om att för lån från bolaget skall vara ställd

betryggande säkerhet. Någon närmare precisering av vad som skall förstås

härmed har delegationerna inte ansett erforderlig, utan det har förutsatts,

att bolagets styrelse skall få bedöma säkerhetskravet i de individuella fallen.

Delegationerna bar närmare diskuterat vilka former av säkerheter som med

den angivna formuleringen i praktiken kan komma att ställas. I första hand

torde enligt delegationerna som säkerhet komma i fråga importörens skuld­

förbindelse med den borgen och de hypotek denne kan ställa, vidare garanti

av utländsk centralbank, förstklassig utländsk affärsbank eller förstklassigt

utländskt försäkringsföretag. I den mån den av importören ställda säker­

heten inte skulle kunna anses betryggande, förutsättes att exportören stäl­

ler kompletterande säkerhet. Rent politiska risker vid exportaffärer bör en­

ligt förslaget i allmänhet täckas genom exportkreditnämndens garanti.

Såsom delegationerna framhållit, är prövningen av säkerheterna särskilt

angelägen, då det här gäller en förhållandevis långfristig kreditgivning, och

med hänsyn till de risker som är förenade med utrikes affärer. De riktlin­

jer för säkerhetsbedömningen som uppdragits i delegationernas förslag kan

jag i huvudsak ansluta mig till. Med hänsyn till de skiftande former av

säkerheter som kan komma att ställas anser jag i likhet med delegationer­

na, att någon närmare precisering av säkerhetskravet inte är erforderlig

eller önskvärd. I anslutning till vad exportkreditnämnden anfört rörande

omfattningen av nämndens garantier vill jag understryka, att den omstän­

digheten att nämndens garanti erliålles självfallet inte befriar bolaget från

att noggrant pröva de kommersiella riskerna med kreditgivningen.

Beträffande löptiden för lånen från bolaget har delegationerna föreslagit

att denna skulle få bestämmas till högst tio år. Mot denna bestämning av

lånetiden har inga erinringar riktats vid remissbehandlingen utom i ett fall,

där en löptid av maximalt 15 år föreslagits. Självfallet måste lånetiderna

bedömas efter förhållandena i de enskilda fallen med avseende på bl. a. de

tillgängliga säkerheterna. Jag finner för min del den av delegationerna före­

slagna tiden av högst tio år lämpligt avvägd med hänsyn till det behov som

i praktiken torde komma att föreligga. Såsom exportkreditnämnden fram­

hållit bär för de garantier som nämnden lämnat som regel gällt en garanti­

tid av högst fem år eller i fråga om lättare kapitalvaror tre år. Den omstän­

digheten att tio år föreslås som maximal löptid för lånen från det nya insti­

Kungl. Maj:Is proposition nr 125 år 1962

15

tutet, innebär givetvis inte att löptiden för exportkreditgarantierna sknlle behöva anpassas härefter. Utformningen av dessa garantier bestämmes av andra överväganden än de som är vägledande vid fastställandet av ramen för exportkreditinstitutets verksamhet.

Jag vill i detta sammanhang med anledning av vad som vid remissbe­ handlingen anförts om export till u-länderna erinra om att Kungl. Maj :t tidigare beslutat förelägga riksdagen proposition angående svenskt utveck­ lingsbistånd. Därvid har bl. a. framlagts förslag om särskild garantigivning för export, som är speciellt angelägen ur utvecklingsbiståndets synpunkt.

Upplåningsrätten för bolaget har i delegationernas förslag utformats så, att bolaget skulle äga upplåna medel eller ikläda sig garantiförpliktelser mot­ svarande det sammanlagda beloppet av dels bolagets kassa och vissa bank­ tillgodohavanden, dels 90 procent av det nominella värdet av sådana bolagets fordringar som med avseende på politiska och kommersiella risker är säker­ ställda av exportkreditnämndens garanti, dels ock ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital. Detta skulle i första hand innebära en ut- låningsvolym av 700 milj. kr., då även det egna kapitalet står till förfogande för långivningen, samt därutöver 90 procent av det belopp som svarar mot exportkreditnämndens kreditgarantier. Farhågor har uttryckts för att den­ na utlåningskapacitet inte skulle bli tillräcklig. Enligt min mening bör dock den angivna kapaciteten åtminstone tills vidare kunna godtas i avvaktan pa närmare erfarenheter av låneverksamheten och även med hänsyn till det sannolika utrymmet på kapitalmarknaden för institutets egen upplåning.

När det gäller institutets organisation har delegationerna föreslagit, att bolagets styrelse skall bestå av nio ledamöter med lika många suppleanter. Härav skulle staten utse fyra ledamöter och lika många suppleanter, medan bankerna skulle utse fem ledamöter och fem suppleanter. I förslaget till av­ tal mellan staten och bankerna har i detta sammanhang intagits en bestäm­ melse att en ledamot och en suppleant från bankerna skulle väljas efter för­ slag av styrelsen för Sveriges kreditbank. Med hänsyn härtill och till att Kungl. Maj :t skall utse styrelsens ordförande finner jag delegationernas för­ slag rörande styrelsens sammansättning vara väl avvägt, och jag ansluter mig således till detsamma.

Vad delegationerna föreslagit i fråga om tillsyn samt bolagsordningen i övrigt har inte föranlett några erinringar vid remissbehandlingen. Jag biträ­ der förslagen i dessa delar.

Slutligen torde jag få beröra det av några remissinstanser framförda öns­ kemålet om bindande förhandsbesked vid bolagets långivning. Jag har full förståelse för dessa synpunkter. Några föreskrifter härom synes dock knap­ past kunna uppställas, utan det torde få ankomma på bolagets styrelse att bedöma hur denna fråga lämpligen bör praktiskt kunna lösas inom ramen för de föreskrifter som gäller för utlåningsverksamheten.

Förhandlingsdelegationernas förslag till avtal och bolagsordning med vis­ sa av mig gjorda ändringar av redaktionell innebörd torde såsom bilagor (Bilagorna A och B) få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

16

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal om inrättan­

de av ett institut för exportkrediter i huvudsaklig överens­

stämmelse med av mig i det föregående angivna grunder;

b) till

Teckning av aktier i ett institut för exportkrediter

å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier för bud­

getåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000

kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ut­

visar.

Ur protokollet:

Olof Norén

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

17

Bilaga A

Förslag

till

Avtal

Mellan svenska staten och undertecknade bankaktiebolag, nedan gemen­

samt kallade bankerna, har denna dag följande avtal träffats.

§ L

Staten och bankerna låta ombesörja bildandet av ett aktiebolag under

namnet Aktiebolaget Svensk Exportkredit, för vilket skall gälla bolagsord­

ning av den lydelse som angivits i bilaga till detta avtal.

§

2

.

Enligt bolagsordningen skola bolagets aktier vara fördelade i två serier,

betecknade respektive A och B. Vardera serien skall vid bolagets bildande

omfatta aktier till ett sammanlagt belopp av nominellt femtio miljoner

kronor.

.

.

Aktierna av serien A skola tecknas av staten. Aktierna av serien B skola

tecknas av bankerna enligt följande fördelning:

Bank

Antal aktier

Sammanlagt nominellt belopp

Aktier av serien A må endast tillhöra staten och aktier av serien B en­

dast svenska bankaktiebolag; allt med de undantag som föranledas av § 24

i bolagsordningen. Parterna förbinda sig att icke verkställa överlåtelse i

strid härmed.

§ 3.

Av de styrelseledamöter och suppleanter som enligt § 6 i bolagsordning­

en skola utses av B-aktieägarna skall en ledamot och en suppleant väljas

efter förslag av Sveriges Kreditbanks styrelse.

§ 4.

Bestämmelserna i § 24 i bolagsordningen skola tillämpas jämväl för det

fall att B-aktie övergår till någon, som förut är B-aktieägare; dock att i så­

dant fall hembud skall ske endast till övriga B-aktieägare.

§ 5.

Skulle företrädare för flertalet aktier inom endera aktieserien påfordra

att bolaget skall träda i likvidation, skola parterna å bolagsstämma biträda

beslut därom.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka staten

tagit ett och bankerna ett.

18

Kungl. Maj. is proposition nr 125 år 1962

Bilagn B

Förslag

till

Bolagsordning

för

Aktiebolaget Svensk Exportkredit

§ 1 .

Bolagets firma är Aktiebolaget Svensk Exportkredit.

§

2

.

Bolaget skall ha till föremal för sin verksamhet dels att medverka vid

finansieringen av svensk export av varor eller tjänster genom utlämnande

av lån, dels att genom egen upplåning anskaffa medel för finansierings­

verksamheten.

Bolaget skall jämväl äga ikläda sig garanti för sådana lån, som bolaget

enligt bestämmelserna i föregående stycke skulle äga självt bevilja.

§ 3.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst etthundra miljoner och högst

trehundra miljoner kronor.

Aktierna skola vara fördelade i två serier, betecknade respektive A och

B, vilka skola omfatta lika många aktier.

Alla aktier skola medföra samma rätt, dock med iakttagande av bestäm­

melserna i denna bolagsordning.

§ 4.

Aktie skall lyda å 1 000 kronor.

§ 5.

Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm.

§ 8 .

Styrelsen skall bestå av nio ledamöter med nio suppleanter. A-aktieägar­

na utse fyra styrelseledamöter och fyra suppleanter. B-aktieägarna utse

fem styrelseledamöter och fem suppleanter. Styrelseledamöterna och supp-

leanterna väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess

nästa ordinarie bolagsstämma hållits. Kungl. Maj:t förordnar en av sty­

relsens ledamöter att vara dess ordförande. Styrelsens vice ordförande skall

valjas av de styrelseledamöter, som utsetts av B-aktieägarna.

§ 7‘

Såsom styrelsens beslut i frågor rörande upp- och utlåning samt om an­

ställande av verkställande direktör och vice verkställande direktör skall

galla den mening, varom sju av styrelsens ledamöter förena sig.

§ 8

.

Bolagets firma skall tecknas av minst två personer i förening. Firma­

tecknare må av styrelsen utses såväl inom som utom denna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

19

§ 9.

För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

samt bolagets räkenskaper utses årligen å ordinarie bolagsstämma för ti­

den intill dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits två revisorer jämte två

suppleanter, av vilka en revisor jämte suppleant för denne utses av A-aktie­

ägarna samt en revisor jämte suppleant för denne utses av B-aktieägarna.

Den av B-aktieägarna utsedda revisorn liksom suppleanten för denne skall

vara auktoriserad revisor.

Därutöver skall av bank- och fondinspektionen för enahanda tid utses en

revisor att jämte de å bolagsstämma valda revisorerna deltaga i gransk­

ningen.

§

10

.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under maj

eller juni månad.

§ 11

.

Vid ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma:

1) val av ordförande vid stämman;

2) justering av röstlängden;

3) val av en eller två justeringsmän;

4) fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;

5) föredragning av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;

6) ärenden vilka enligt 126 § lagen den 14 september 1944 om aktie­

bolag skola förekomma å stämman;

7) fastställande av arvoden åt styrelseledamöter och revisorer;

8) val av ordinarie styrelseledamöter och styrelsesuppleanter;

9) val av revisorer och revisorssuppleanter;

10) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.

§ 12

.

Vid bolagsstämma äger envar röstberättigad rösta för fulla antalet av

honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Vid om­

röstning å stämma skall gälla att för beslut om ändring i denna bolagsord­

ning eller om vinstutdelning skall — utöver vad enligt lagen om aktie­

bolag kräves för beslutets giltighet — fordras, att beslutet biträdes av före­

trädare för flertalet aktier inom vardera aktieserien. Skulle yrkande fram­

komma om olika utdelningsbelopp, skall såsom stämmans beslut gälla att

den utdelning lämnas, som vunnit anslutning från flertalet företrädda A-

aktier, eller den utdelning som samlat det största antalet röster från före­

trädda B-aktier, om sistnämnda utdelning är lägre.

Beslut om att bolaget skall träda i likvidation, i andra fall än då bo­

laget enligt lag har att träda i likvidation, skall — dock med iakttagande

jämväl av bestämmelsen i 140 § första stycket fjärde punkten i lagen om

aktiebolag — anses föreligga, om sådant beslut biträtts av företrädare för

flertalet aktier inom endera aktieserien.

Ordförande å bolagsstämma väljes varannan gång av A-aktieägarna

och varannan gång av B-aktieägarna.

Övriga beslut å bolagsstämma — frånsett beslut i fråga om utseende av

revisor, som avses i 109 § lagen om aktiebolag, eller angående bolagets

trädande i likvidation om skyldighet därtill enligt lag uppkommit — vare

ej giltiga med mindre de biträtts av företrädare för mer än två tredjede­

lar av aktiekapitalet. Uppställer lagen om aktiebolag strängare villkor för

besluts giltighet, skall jämväl detta iakttagas.

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1962

§ 13.

Beslut om ändring i bolagsordningen är icke giltigt med mindre det bli­

vit av Kungl. Maj:t godkänt.

§ 14.

Lån från bolaget skall lämnas på bestämd tid, högst tio år, styrelsen

dock obetaget att i särskilda fall medgiva låntagaren att helt eller delvis

återbetala lånet före förfallodagen. överstiger lånetiden ett år, skall lån­

tagaren i regel vara ålagd skyldighet att gälda lånet genom avbetalningar

enligt fastställd plan.

§ 15.

För lån från bolaget skall vara ställd betryggande säkerhet.

§ 16.

Bolaget skall ägna särskild uppmärksamhet däråt, att icke åt samma el­

ler med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna lån­

tagare beviljas lån i sådan omfattning att därav kan uppkomma fara för

bolagets säkerhet. Med lån skall härvid jämställas borgen och annan garan­

tiförpliktelse till bolaget ävensom av bolaget ingången garantiförpliktelse

för låntagare.

§ 17.

Till säkerhet för sådan bolagets egen upplåning — bortsett från förlags­

lån — som avtalats på längre tid än sex månader skola pantförskrivas i ut-

låningsrörelsen mottagna fordringsbevis med för dessa enligt § 15 ställd

säkerhet. Sammanlagda kapitalbeloppet av sålunda pantsatta fordringsbe­

vis skall vid varje tid uppgå till minst sammanlagda kapitalbeloppet av

bolagets utestående skuld på grund av nyssnämnda upplåning. I panten

ingående fordringsbevis må interimistiskt utbytas mot tillgodohavande hos

eller garanti av svenskt bankaktiebolag ä motsvarande belopp.

Fordringsbevisen jämte säkerheter skola överlämnas till ett av bank-

och fondinspektionen förordnat ombud, som skall omhänderha handling­

arna för panthavarnas räkning i enlighet med de närmare föreskrifter som

må av inspektionen meddelas. Ombudet skall ha tillgång till bolagets räken­

skaper och andra handlingar samt äga att av bolagets styrelse, verkställan­

de direktör och revisorer erhålla de upplysningar, som för uppdragets full­

görande äro erforderliga.

Av bolaget utfärdade men icke utelöpande obligationer och blanketter

till obligationer skola förvaras på samma sätt som "i nästföregående stycke

angivits.

Av bolaget utgiven revers, för vilken pant ställts enligt denna paragraf,

skall förses med bevis därom av det i andra stycket omförmälda ombudet.

§ 18.

Bolaget må upplåna medel eller ikläda sig garantiförpliktelser till ett

sammanlagt belopp motsvarande högst summan av

1) bolagets kassa samt tillgodohavanden, innestående hos riksbanken,

postbanken, svenskt bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jord­

brukskredit;

2) nio tiondelar av nominella värdet å sådana bolagets fordringar som

med avseende å politiska och kommersiella risker äro säkerställda av ex­

portkreditnämndens garanti; samt

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

3) ett belopp motsvarande sex gånger bolagets eget kapital.

Med bolagets eget kapital avses i denna bolagsordning summan av ak­

tiekapital lagstadgade fonder och balanserade vinstmedel enligt senast

fastställda balansräkning. Därjämte skall vid tillämpningen av bestäm­

melserna i denna paragraf gälla, att bolagets skuld på grund av utgivna

förlagsbevis — i den mån betalning för dem icke kan av långivaren kravas

förrän tidigast efter två år — icke skall anses såsom upplåning utan till

ett belopp, motsvarande förlagsbevisens nominella värde, dock högst haltten

av bolagets aktiekapital, likställas med bolagets eget kapital.

§ 19.

Vid bolagets utlåning skall särskild uppmärksamhet ägnas däråt, aU

lånetiden icke bestämmes längre än som är förenligt med de villkor pa

vilka bolaget disponerar för utlåningen avsett kapital.

§ 20

.

Har bolaget övertagit egendom till skyddande av fordran, skall egen­

domen åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast da avyttring

kan äga rum utan förlust för bolaget.

§ 21’

Vad i denna bolagsordning stadgas angående lån skall även i andra han­

seenden än som avses i § 16 i tillämpliga delar gälla garantiforpliktelse,

som bolaget ikläder sig.

§ 22

.

Meddelanden till aktieägarna skola ske genom rekommenderade brev,

kallelse till bolagsstämma senast två veckor före ordinarie och senast en

vecka före extra stämma.

§ 23.

Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av ut­

ländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk foremng, av svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren,^ eller av annat svenskt

aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som omförmales i

2 § la»en den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvarva las!

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, dock att utan hinder av för­

behållet bolagets aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk törening,

som avses i 18 § nämnda lag.

§ 24.

Har aktie övergått till någon, som icke förut är ägare av aktie av sam­

ma serie i bolaget, skall aktien ofördröjligen hembjudas Övriga aktieägare

till inlösen genom skriftlig anmälan bos bolagets styrelse. Åtkomsten av

aktien skall därvid styrkas.

När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen eller verkställande du ek­

tören därom genast underrätta bolagets aktieägare på sätt om meddelanden

till aktieägarna är föreskrivet med anmodan till den, som önskar begagna

sig av lösningsrätten, att skriftligen anmäla sig bos styrelsen inom en ma­

nad räknat från den dag anmälan om hembudet inkom till styrelsen. Un­

derrättelsen skall innehålla uppgift om den dag anmälan inkommit till

styrelsen.

„ A

..

....

Anmäla sig flera vilja lösa hembjuden aktie, skall A-aktieagare aga Inre-

22

träde att lösa liembjuden A-aktie och B-aktieägare företräde att lösa liem-

bjuden B-aktie. Emellan innehavare av aktier av samma serie skall före-

tradesrätten bestämmas genom lottning, verkställd genom notarius pub-

iicus, dock att, därest samtidigt flera aktier hembjudas, aktierna först så

långt ske kan skola fördelas bland dem som vilja lösa i förhållande till

deras innehav av aktier i bolaget av samma serie som dem, vilka hembju­

dits. Därest ej inom stadgad tid någon aktieägare anmäler sig vilja lösa

hembjuden aktie eller aktien ej inom stadgad tid inlöses, äger den som

gjort hembudet bliva för aktien registrerad.

Losenbeloppet för aktie, som hembjudits, skall utgöra aktiens verkliga

\ arde, vilket i brist på åsämjande skall slutligt bestämmas av en nämnd

av tre skiljemän, varav de tvistande utse vardera en och de sålunda utsed­

da välja den tredje, som skall vara ordförande i nämnden. Finnes i en

tvist flera parter å samma sida och kunna de ej enas om valet av sin skil i e-

™a“’ skf11 ,‘?enne utses av överståthållarämbetet i Stockholm. Detsamma

galla ,arest av parterna utsedda skiljemän ej kunna enas om valet av

ordförande i skiljenämnden.

. .^,asei? aktie skall erläggas senast 20 dagar efter lösenbeloppets fast­

ställande.

Kangl. Maj.ts proposition nr 125 år 1962

§ 25.

Bolaget skall stå under tillsyn av bank- och fondinspektionen.

Det åligger bolagets styrelse,

att när som helst för den befattningshavare hos bank- och fondinspek­

tionen, som enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser har att i så-

dant avseende företräda inspektionen, samt för den särskilda undersök-

n.in§

^aJkan. finna för gott anställa, hålla bolagets kassa och Öv­

riga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga

for granskning; samt

°

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare

därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av

uem askas.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid med lag

eller denna bolagsordning, eller yppa sig eljest i fråga om bolagets ledning

sådana missförhållanden, att verksamheten kan befaras bliva till skada

tor det allmänna, skall inspektionen därom göra anmälan till Kungl. Maj :t.

§ 26.

åtjgger bolaget att till revisor och ombud, som förordnas enligt § 9

eller § 17, utgiva ersättning med belopp, som bank- och fondinspektionen

bestämmer.

r

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

620874