6

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Vad i första punkten detta stycke

stadgas skall gälla jämväl vid fusion

enligt 87 § 1 mom. lagen den 25 maj

1956 om jordbrukskasserörelsen, oak­

tat föreningarna driva penningrö­

relse.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1962 års taxering och

i

fråga

om eftertaxering för år 1962 och tidigare år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 de­

cember 1961.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling,

S^koglund, E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning röran­

de fusion mellan jordbrukets kreditkassor m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Den metod som användes när kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen

slås samman med annan sådan kreditkassa kan beskrivas så att den överlå­

tande kassan överlåter sina tillgångar och skulder, d. v. s. hela sin rörelse, till

den övertagande kassan, varjämte medlemmarna i den förstnämnda kassan

överföres till den sistnämnda. Den överlåtande kassans rörelse fortsättes av

den övertagande kassan medan den överlåtande likvideras. Metoden är en

tillämpning av allmänna civilrättsliga regler om överlåtelse, skuldövertagande

och likvidation.

Det finnes för jordbrukskassornas del inga speciella fusionsbestämmelser.

Tanken på sådana avvisades av jordbrukskasseutredningen (SOU 1955: 1

s. 145), enär utredningen ansåg att de specialregler om fusion som fanns i

annan lagstiftning inte lämpade sig för kreditinrättningar. Den hittills till-

lämpade metoden hade visat sig ändamålsenlig för de sammanslagningar av

jordbrukskassor, som sedan åtskillig tid förekommit i ganska stort antal.

Metoden hade praktiserats utan besvärande konsekvenser vare sig i skatte­

hänseende eller i annat hänseende.

I en den 6 mars 1961 ingiven skrift har Sveriges jordbrukskasseförbund,

som utgör riksorganisation inom jordbrukskasserörelsen, med bifogande av

en av hovrättsrådet P.-E. Furst på förbundets uppdrag utarbetad promemoria

angående fusion av kreditkassor framhållit, att vissa olägenheter, som följer

med den hittills tillämpade metoden för sammanslagning av kreditkassor, kan

komma att bli påtagliga när det gäller de sammanslagningar mellan central­

kassa och jordbrukskassor, som måste genomföras vid övergång till s. k. två-

ledssystem enligt 23 § lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserö­

relsen, d. v. s. att centralkassorna under riksorganisationen arbetar utan jord­

9

styrelse har sitt säte inom centralkassans verksamhetsområde samt jordbruks­

organisation (22 §'). I riksorganisationen slutligen kan ej annan än central­

kassa för jordbrukskredit antagas som medlem (28 §).

Jordbrukskassa och centralkassa för jordbrukskredit har till huvudsaklig

uppgift att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bereda

kredit åt medlemmarna (6 och 17 §§). Jordbrukskassa får ej utan central­

kassans tillstånd förskaffa sig kredit av annan än centralkassan (13 §). Cen­

tralkassa äger från allmänheten mottaga inlåning ävensom upptaga lån mot

förlagsbevis (17 §).

Kungl. Maj :t må lämna centralkassa tillstånd att inom sitt område eller

del därav själv utöva den verksamhet som eljest ankommer på jordbruks­

kassa (23 §). Har sådant tillstånd lämnats äger centralkassan, såvitt gäller

det område som avses med tillståndet, antaga medlemmar enligt samma be­

stämmelser som jordbrukskassa.

Jordbrukskasserörelsens riksorganisation är ett organ för central ledning,

samordning och kontroll av jordbrukets kreditkassor och deras verksamhet

(28 §).

Jordbrukskasserörelsen står under tillsyn av bank- och fondinspektionen

(5 §).

Såsom redan nämnts innehåller lagen om jordbrukskasserörelsen inte någ­

ra särskilda bestämmelser om fusion. Enligt 88 § skall vad i lagen om eko­

nomiska föreningar är stadgat om fusion ej gälla jordbrukets kreditkassor.

1 87 § finnes dock vissa särskilda bestämmelser för det fall kreditkassa

övertar annan kreditkassas rörelse. Enligt 1 mom. får jordbrukskassa över­

taga annan jordbrukskassas rörelse eller del därav, såframt riksorganisa­

tionen det medgivit. Centralkassa får ej övertaga annan kreditkassas rörelse

eller del därav, med mindre Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t för­

ordnar prövat övertagandet icke vara till skada för det allmänna samt läm­

nat tillstånd därtill. I 3 mom. stadgas att, om del av kreditkassas rörelse

skall övergå till annan kassa, den förstnämnda kassan får besluta nedsätta

reservfonden med skäligt belopp. Såsom förutsättning härför gäller dock att

beslutet om nedsättning av reservfonden godkänts av tillsynsmyndigheten

och riksorganisationen eller, såvitt gäller övergång endast mellan jordbruks­

kassor inom samma centralkassas verksamhetsområde, av riksorganisationen

ensam.

Inte heller banklagen eller lagen om försäkringsrörelse innehåller särskil­

da fusionsbestämmelser. Särskilda fusionsregler finnes däremot i aktiebo­

lagslagen, lagen om ekonomiska föreningar och sparbankslagen. För dessa

bestämmelser torde följande redogörelse här få lämnas.

Aktiebolagslagen

Bestämmelserna om fusion av aktiebolag är de äldsta. De genomfördes i

och med att 1944 års aktiebolagslag trädde i kraft den 1 januari 1948. Av de

tre paragrafer i aktiebolagslagen, som rör fusion, behandlar 174 § fusion av

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

påkallade ur koncentrations- och rationaliseringssynpunkt, varit svåra att

genomföra med tillämpning av äldre metod. Särskilt har man på sparbanks-

håll känslomässigt reagerat starkt mot nödtvånget att upplösa överlåtande

sparbank genom likvidation. Detta undgås genom ett fusionsförfarande och

dessutom vinnes att sammanslagningen kan gå fortare. En annan svårighet

som undgås med särskilda fusionsregler är att överskott kan överföras från

överlåtande sparbank till övertagande. Med tidigare ordning fick hänsyn ta­

gas till lagregler med inskränkningar i den fria dispositionsrätten över över­

skott vid sparbanks upphörande.

Vad angår förläggandet av tillståndsgivningen till tillsynsmyndigheten i

stället för till rätten anfördes såsom motivering bl. a., att den undersökning

huruvida fordringsägare — i sparbank väsentligen insättare — åtnöjes med

fusion, vilken åsyftas med tillståndsprövningen, icke är genomförbar i fråga

om sparbanker. Det uttalades vidare, att sparbanks borgenärer i allmänhet

skulle ha vissa svårigheter att avgöra, om de borde godkänna fusionen. Båda

dessa omständigheter ansågs tala för att tillsynsmyndigheten såsom företrä­

dare för insättarna och borgenärerna borde undersöka, om dessas intressen

äventyrades genom fusionen. Mot att direkt inhämta insättarnas mening kan

också anföras, att denna kan anses ha kommit till uttryck genom att huvud­

männen såsom deras representanter godkänt fusionsavtalet.

Vid tillståndsprövningen skall insättarintressena inte bara i den överlåtan­

de sparbanken utan också i den övertagande beaktas. Därav beror bestäm­

melsen att tillståndsprövande länsstyrelse skall inhämta yttrande från läns­

styrelse som har tillsyn över den övertagande sparbanken.

Prövningen av fusions ändamålsenlighet ur allmän synpunkt avser bl. a.

överväganden, huruvida fusionen är till fördel eller nackdel för sparbanks-

väsendet såsom sådant eller för den bygd, vari de berörda sparbankerna ver­

kar. Denna prövning har ingen motsvarighet vid fusion av aktiebolag och

föreningar.

Promemorian

I promemorian framhålles att jordbrukskasserörelsen sedan åtskillig tid

genomgått en utveckling i riktning mot koncentration och rationalisering.

Denna utveckling har i jordbrukskasseledet tagit sig ett uttryck i samman­

slagningar till större enheter. Självfallet är det, uttalas i promemorian, av

betydelse både för rörelsen och ur allmän synpunkt att en sådan utveckling

kan fortgå och att den verkligen leder till en avsedd förstärkning av rörel­

sen. För att det skall bli så är det, enligt promemorian, i sin tur av vikt, att

de ombildningar som erfordras inte utsätter rörelsen för risk att lida av­

bräck i form av förluster av medlemmar och kapital eller för menliga skat­

tepåföljder — annat än i den mån sådant är oundvikligt med hänsyn till

andras intressen och rättssäkerhetens krav. I händelse det blir fråga om att

tillämpa tvåledssystem enligt 23 § jordbrukskasselagen blir, framhålles det

vidare, denna synpunkt särskilt aktuell. En sådan övergång kan betraktas

15

som ett fortsättande i särskild och intensiv form av den koncentration och

rationalisering som pågått. I promemorian erinras om, att vikten av att i

samband med sådan övergång undvika förluster underströks i proposition

nr 122 till 1956 års riksdag med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen

in. m. Därvid uttalades, att ändringen till tvåledssystem borde syfta till en

förstärkning av rörelsens effektivitet och att man således alltid borde söka

undvika, att kassarörelsen såsom sådan genom övergång till tvåledssystem

fick vidkännas avgång av medlemmar eller eget kapital eller att annan för

rörelsen menlig följd av övergången uppkom.

Som motivering för begäran om särskilda fusionsbestämmelser för jord­

brukets kreditkassor, liknande dem för sparbanker, anföres i promemorian,

att viss risk för förlust av medlemmar och kapital föreligger vid samman­

slagning enligt nuvarande metod. Denna risk, framhålles det, har påtagligt

framträtt till följd av ett i NJA I 1958 s. 438 återgivet avgörande av högsta

domstolen. Med hänsyn till detta rättsfall får det antagas, att det vid sådan

sammanslagning som ej är fusion kräves en viljeförklaring, uttrycklig eller

genom konkludent handling, av medlem i överlåtande förening för att han

skall bli medlem i övertagande. Enligt promemorian finnes en »känslomäs­

sig» reaktion mot likvidering av upphörande kassa, liknande sparbanksväsen-

dets mot likvidering av upphörande sparbank. Den har måhända ej behövt

bli så stark vid de likvidationer av enstaka jordbrukskassor som följt i de

hittillsvarande sammanslagningarnas spår. Skall det bli fråga om likvidation

av ett antal jordbrukskassor, vilka samtidigt uppgår i centralkassan vid över­

gång till tvåledssystem, blir förhållandet kanske annorlunda. Då kan det,

framhålles i promemorian, tänkas, att allmänheten blir oroad och drar fel­

aktiga slutsatser om likvidationernas innebörd. Därför kan även kassarörel­

sen som skäl för särskilda fusionsbestämmelser åberopa berättigad motvilja

mot likvidation eller intresse att slippa det hot mot rörelsens goodwill som

likvidation kan medföra. Därefter anföres.

Risken för förlust av medlemmar och kapital framträder därigenom att

det vid sammanslagningen enligt nuvarande metod torde erfordras en vilje­

förklaring, uttrycklig eller genom konkludenta handlingar, för att medlem i

överlåtande jordbrukskassa skall bli medlem i övertagande centralkassa. San­

nolikt skulle det i vanliga fall inte bli så svårt att skaffa dylika förklaringar

av de berörda medlemmarna. De flesta torde vara låntagare och därför in­

tresserade att gå över. Även de andra torde mestadels av eget intresse och av

lojalitet mot kasserörelsen kunna påräknas vilja vara verksamma för att gå

över och alltså gärna lämna den erforderliga viljeförklaringen. Emellertid

kan del inte hållas för uteslutet alt en del jordbrukskassemedlemmar under

särskilda omständigheter skulle visa sig obenägna alt på erforderligt sätt

vara aktiva för att komina över från jordbrukskassa till centralkassa. Det

kan t. ex. tänkas att medlemmar i tider av kapitalknapphet skulle finna det

frestande att inte göra framställning om medlemskap i cenlralkassa i syfte

att vid likvidationen få ut sin andel i jordbrukskassan.

I promemorian framhålles att med fusionsregler av samma slag som i för­

eningslagen minskas den risk för försvagning som kan anses föreligga med

nuvarande ordning. Med sådana regler skulle nämligen jordbrukskassemed-

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

lemmarna vid fusion av jordbrukskassa med centralkassan överföras auto­

matiskt till sistnämnda kassa. De skulle visserligen ha en ovillkorlig rätt

att utträda, om de så ville. Men medlem, som önskade begagna denna rätt,

måste vara aktiv för att begagna sig av rätten. Han måste säga upp sig till

utträde inom den frist av en månad, som är fastställd i 68 § föreningslagen.

I fall, då kassans medlemmar själva deltager i stämma och inte represen­

teras av fullmäktige, måste medlemmen för att få rätt att utträda dessutom

vara aktiv på så sätt att han röstar mot fusionen på den stämma där det

slutliga fusionsbeslutet fattas. Detta följer av stadgandet i 96 § förenings­

lagen, enligt vilket rätten att utträda förutsätter att »medlemmen ej sam­

tyckt till fusionen». Det torde, framhålles i promemorian, vara föga sanno­

likt att medlemmar annat än i ganska sällsynta undantagsfall kommer att

utveckla det mått av aktivitet, som erfordras för att begagna utträdesrät-

ten. Det torde knappast behöva påräknas, att utträdesmöjligheten i besvä­

rande omfattning kommer att användas i direkt syfte att få ut andel i jord­

brukskassa. En sådan användning skulle, enligt promemorian, i långt högre

grad än vid sammanslagningar enligt gällande metod te sig som ett påtag­

ligt utslag av bristande lojalitet och solidaritet.

I promemorian konstateras vidare, att för kasserörelsen de särskilda fu-

sionsreglerna, förutom att de minskar risken för avtappning av medlem­

mar och eget kapital, har den fördelen att det automatiska överförandet av

medlemmarna befriar den övertagande kassan från arbetet och besväret med

att biträda medlemmarna med att ge uttryck åt sin vilja att gå över och från

det besvär det innebär att under en tid vara oviss, huruvida de som icke

förklarat sig gå över är att betrakta som medlemmar eller icke. För med­

lemmarna är, enligt promemorian, systemet med fusion också till fördel,

eftersom de i det vida övervägande antalet fall kan beräknas vilja bli auto­

matiskt överförda och i återstående fall har en liberalt tilltagen rätt att

utträda.

Beträffande frågan om myndighets tillstånd till fusionen anföres inled­

ningsvis i promemorian.

Vad angår hittills behandlade frågor i samband med sammanslagning

har förutsatts att kasserörelsen skulle få fusionsbestämmelser av samma

slag som andra ekonomiska föreningar. Dessa bestämmelser synes lämp­

liga intill dess de reglerar spörsmålet om myndighets tillstånd till fusio­

nen. I den delen kräves enligt dessa bestämmelser rättens tillstånd. Rät­

tens befattning innebär en kontroll att ingen borgenär blir lidande på fu­

sionen och innefattar som huvudåtgärd ett omfattande proklamaförfaran-

de, avsett att varsko överlåtande föreningsborgenärer, såväl kända som okän­

da. De okända borgenärerna skall av överlåtande föreningen upptagas i en

förteckning, som ingives till rätten.

I promemorian uttalas, att proklamaförfarande och rättens befattning

med jordbrukskassas likvidation sakligt sett är skäligen obehövligt. Något

större besvär vållar däremot förfarandet varken kasserörelsen eller veder­

börande domstol, bortsett från tidsutdräkt och kungörande m. m. Härom

anföres.

17

Den likvidation av överlåtande kassa, som skall äga rum vid sammanslag­

ning enligt nu tillämpad metod, innefattar ett proklamaförfarande av lik­

artat slag som fusionens. Förfarandet torde regelmässigt te sig som en

ganska tom formalitet. Jordbrukskassa kan inte ha några insättare som

borgenärer, eftersom sådan kassa enligt 30 § jordbrukskasselagen icke äger

för egen räkning driva inlåning från allmänheten. Dess möjlighet att över­

huvudtaget ha borgenärer är ytterligare begränsad enligt 13 § jordbruks­

kasselagen, som gör jordbrukskassas rätt att förskaffa sig kredit beroende

av centralkassans tillstånd.

I den mån jordbrukskassa har fordringsägare — hyresvärd, leverantörer

av material etc. — övertages betalningsförpliktelsen genom fusionsavtalet

av centralkassan. Formellt har dylik fordringsägare rätt att vägra åtnöjas

med utbytet av gäldenär. Men i praktiken torde han icke komma att göra

detta eftersom centralkassa normalt torde få betraktas som en borgenär

med notorisk vederhäftighet. Cessionen kan knappast ens teoretiskt tänkas

lända borgenär till förfång. Desto mindre är sådant förfång att befara som

jordbrukskassa är subsidiärt ansvarig för centralkassas skulder enligt 11 §

jordbrukskasselagen. Genom att centralkassa övertager jordbrukskassas skuld

kommer således både centralkassans och anslutna jordbrukskassors resurser

att borga för att fordringsägare blir förnöjd.

1 promemorian konstateras att, om fusionsbestämmelser införes, av de

angivna skälen den i föreningslagen upptagna ordningen för myndighets

tillstånd blir närmast meningslös. När det gäller fusion av jordbrukskassa

med centralkassa i samband med övergång till tvåledssystem, borde det,

framhålles i promemorian, i och för sig inte behövas någon tillståndspröv­

ning alls av myndighet utöver den som Kungl. Maj :t verkställer enligt 23 §

jordbrukskasselagen.

Emellertid har, framhålles vidare, fusionsbestämmelser uppgift att fylla

även vid kassefusioner i andra sammanhang, t. ex. i fall av fusion av central­

kassor. I sådana fall behövs en tillståndsprövning av myndighet. Prövningen

bör avse såväl kontroll att insättare och andra fordringsägare inte blir li­

dande som bedömning av fusionens lämplighet ur allmän synpunkt. Den

bör därför vara av samma karaktär som motsvarande prövning vid fusion

av sparbanker. Samma skäl som beträffande sparbankerna talar, enligt pro­

memorian, i dessa fall för att prövningen utföres av tillsynsmyndighet lik­

som för att proklamaförfarande icke bör förekomma. För enhetlighetens

skull och för att genomgående tillgodose krav på kontroll från det allmänna

av fusioner bör vidare tillsynsmyndighetens tillstånd vara förutsättning

även för fusion av jordbrukskassa med centralkassa i samband med över­

gång till tvåledssystem. Tillsynsmyndigheten bör bereda jordbrukskasserö-

relsens riksorganisation tillfälle att yttra sig i fusionsärende och tillsyns­

myndighetens beslut bör i vanlig ordning kunna överklagas jämlikt 82 § jord­

brukskasselagen av envar, vars intressen beröres av beslutet.

Sammanfattningsvis föreslås i promemorian, att särskilda fusionsbestäm­

melser skall införas för jordbrukets kreditkassor, att dessa bestämmelser

skall bli av samma innehåll som motsvarande bestämmelser för ekonomis­

ka föreningar såvitt gäller fusionens innebörd och fusionsavtalets godkän-

2

Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 50

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

nande av överlåtande förening, att bestämmelserna däremot i fråga om myn­

dighets tillstånd skall utformas på samma sätt som sparbankernas fusions-

regler, att således tillsynsmyndigheten för jordbrukets kreditkassor, dvs.

bank- och fondinspektionen, skall pröva fråga om tillstånd samt att till­

ståndsprövningen, som ej skall innefatta proklamaförfarande, skall ske i

samma ordning och ha samma innebörd som motsvarande prövning av spar­

bankers fusion. Dock föreslås att de nya fusionsbestämmelserna inte skall

tillämpas på kreditkassor som trätt i likvidation.

Vid sidan av fusionsreglerna föreslås i promemorian bibehållande av möj­

ligheten till sammanslagning utan fusion. Reglerna om sådan sammanslag­

ning är, som redan nämnts, upptagna i 87 §. Härom anföres.

Vad gäller sammanslagning av hela kassor, kan det antagas att fusion i

framtiden i allmänhet kommer att användas om möjlighet därtill öppnas. För

sammanslagning mellan del av kassa och annan kassa föreligger emeller­

tid även efter ett genomförande av de föreslagna fusionsbestämmelserna ett

påtagligt behov av de nuvarande reglerna i 87 §. Någon direkt anledning att

göra fusionsförfarandet obligatoriskt vid sammanslagning av hela kassor

synes ej föreligga. Inte heller synes införandet av fusionsbestämmelser ge

anledning att ändra det sakliga innehållet i 87 §. Bestämmelserna om god­

kännande och tillstånd enligt de föreslagna fusionsreglerna avviker visser­

ligen från motsvarande bestämmelser i nuvarande 87 §, men avvikelserna

synes kunna motiveras både sakligt och med hänvisning till de skilda reg­

lernas olika tillkomst och sammanhang. Reglerna i nuvarande 87 § 1 och

3 mom. har på grund av dessa överväganden, efter vissa formella jämk­

ningar upptagits under 88 §. Den nuvarande 88 § skall utgå.

Sveriges jordbrukskasseförbund har i särskild skrivelse ytterligare ut­

vecklat skälen för ett bibehållande av nuvarande regler för sammanslagning

av del av en kassa med en annan kassa. Förbundet anför.

Förbundet har intet att erinra mot att, i samband med införandet av fu­

sionsbestämmelser för kreditkassorna, nuvarande — i 87 § lagen om jord-

brukskasserörelsen intagna — regler för kreditkassas övertagande av an­

nan kreditkassas hela rörelse upphäves. Om det går alt göra de för fusion

(»totalfusion») avsedda reglerna tillämpliga även vid kreditkassas överta­

gande av del av annan kassas rörelse (»delfusion»), hemställer förbundet

att sådana regler för »delfusion» skapas; är detta icke möjligt, vidhåller

förbundet sitt krav på att nuvarande regler bibehålies, när det gäller över­

tagande av del av kreditkassas rörelse. Förbundet anser det nämligen vara

ett väsentligt intresse för kasserörelsen att också i fortsättningen kunna ge­

nomföra sammanslagning av del av kassa med annan kassa, även om fu­

sionsbestämmelser ej skulle gå att tillämpa. Varje jordbrukskassa har ett

geografiskt avgränsat verksamhetsområde, vilket icke kan ändras utan att del

av kassans rörelse samtidigt överföres till annan kassa. Vid sammanslag­

ning av två kassor är det många gånger till fördel för vissa medlemmar,

som har bättre kommunikationer till en tredje kassas kontor, att bliva över­

förda till denna kassa. Fördelen av att vid sådant överförande av del av-

kassas rörelse till annan kassa kunna tillämpa hittillsvarande bestämmel­

ser, om fusionsregler ej kan göras tillämpliga, anser förbundet avgjort över­

väga de olägenheter, som i form av medlemsminskning eller skattekonse­

kvenser skulle kunna uppkomma i sådana fall.

19

Beträffande bestämmelsernas närmare utformning hänvisas i promemo­

rian till ett däri intaget förslag till lag angående ändring i lagen om jord-

brukskasserörelsen (se Bihang). I lagförslaget har fusionsbestämmelserna

upptagits under en ny 87 §, som sålunda givits ett helt nytt innehåll. I an­

slutning härtill anföres att 96 § föreningslagen synes kunna göras helt till­

lämplig även för fusion av kreditkassor. I enlighet med den metod som

kommit till användning i jordbrukskasselagen göres därför i promemorie-

förslaget hänvisning till nämnda paragraf, med påpekande allenast att fu-

sionsavtal mellan kassor skall godkännas av tillsynsmyndigheten i stället

för av rätten. Vidare föreslås, att bestämmelserna i 98 § föreningslagen om

fusion med förening, som trätt i likvidation, inte skall äga tillämpning på

kreditkassor.

Slutligen anföres i promemorian.

De bestämmelser, som skall reglera myndighets tillståndsgivning har, med

vissa jämkningar på grund av kassornas egenskap av ekonomiska förening­

ar, mycket nära anslutits till motsvarande bestämmelser i 78 § 3 mom. spar­

bankslagen samt 45 § sjätte stycket sparbankskungörelsen. Fusionsbestäm­

melserna för jordbrukets kreditkassor kommer således att bli av alldeles

samma slag, som de redan existerande fusionsbestämmelserna för andra

motsvarande juridiska personer.

Stadgandena i nuvarande 87 § 2 mom. bör efter ett införande av fusions-

bestämmelser gälla såväl vid fusion som annan sammanslagning. De före­

slås därför bli upptagna i en särskild ny paragraf, betecknad 88 a §. Mo­

mentets utbrytning leder till en följdändring av formell art i 29 §.

En ny rubrik »Fusion m. m.» föreslås bli insatt före 87 §. Rubriken »Sär­

skilda bestämmelser» föreslås placerad mellan 88 a § och 89 §.

I särskild skrivelse har Sveriges jordbrukskasseförbund hemställt att de

nya bestämmelserna måtte träda i kraft så snart som möjligt och framhål­

lit att det ur förbundets synpunkt icke är väsentligt att ikraftträdandet för-

lägges till kalenderårs eller kalenderkvartals början.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

Remissyttrandena

Samtliga hörda myndigheter och organisationer tillstyrker i princip att

särskilda bestämmelser om fusion införes i jordbrukskasselagen. Vissa erin­

ringar mot förslagets utformning har dock gjorts i en del remissyttranden.

Från remissyttrandena torde följande få här återgivas.

Bank- och fondinspektionen säger sig för sin del — utan att därmed ta

ställning till frågan om lämpligheten av en framtida övergång till tvåleds-

system — i princip kunna tillstyrka att fusionsbestämmelser införes även

för jordbrukskasserörelsens del och att dessa utformas i huvudsaklig över­

ensstämmelse med det framlagda förslaget. Inspektionen anför vidare.

Som utredningsmannen nämnt har inom kasserörelsen sedan länge på­

gått en organisatorisk koncentrationsprocess. Antalet jordbrukskasseenhe-

ter har sålunda under 1940- och 50-talen minskat med 179. Denna fas i ut­

vecklingen är ännu icke avslutad. Ytterligare ett antal sammanslagningar

2f llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 50

20

Kungl. Majts proposition nr 50 år 1962

av jordbrukskassor kan väntas bli aktuella inom den närmaste tiden. Här­

till kommer att en övergång till ett tvåledssystem på sina håll ifrågasatts,

en åtgärd som ju kräver en sammanslagning av jordbrukskassor även med

det närmaste överordnade ledet centralkassan.

Tidigare har några speciella regler om fusion icke ansetts erforderliga;

först genom 1956 års jordbrukskasselagstiftning tillskapades några enkla

regler, som hade avseende på sammanslagning av jordbrukskassor. Ett av­

görande av Högsta Domstolen 1958 (NJA 1958 s. 438) riktade emellertid

uppmärksamheten på vissa svagheter i den gällande lagstiftningen, vilka

gjort det klart att denna icke erbjöd en tillräckligt smidig lösning av fu-

sionsfrågan, i alla händelser icke i det fall en övergång till tvåledssystem

ifrågasattes. Det är mot bakgrunden av den i korthet beskrivna utveck­

lingen som det föreliggande förslaget får bedömas. Detta anknyter till före­

bilder såväl i lagstiftningen om ekonomiska föreningar som i sparbankslag-

stiftningen.

Enligt sparbanksinspektionen är ett fusionsförfarande vid sammanslag­

ning av kreditkassor förenat med bestämda fördelar och saknar påvisbara

nackdelar. Härutinnan överensstämmer, framhålles i yttrandet, inspektio­

nens uppfattning med den, som kommit till uttryck i promemorian. I den

mån en koncentration av jordbrukets kreditkassor framstår som önskvärd

ur enskild eller allmän synpunkt synes därför enligt inspektionens mening

även möjlighet till sammanslagning med den innebörd, som utmärker fu-

sionsinstitutet, böra slå till buds. Inspektionen framhåller vidare.

I förevarande förslag ha reglerna om fusion i väsentliga delar konstruerats

efter förebild av fusionsbestämmelserna i sparbankslagen. Sparbanksin­

spektionen kan icke heller finna att något hinder däremot föreligger. I fu­

sion shänseende finnes visserligen den beaktansvärda skillnaden mellan spar­

banker och jordbrukets kreditkassor, att de senare är privatägda, men detta

förhållande synes ej beröra utformningen av lagbestämmelserna om själva

förfarandet, även om det kan få konsekvenser ur skattesynpunkt. Vid till­

komsten av föreningslagen har det ej heller förutsatts annat än att regle­

ringen av föreningsmedlemmarnas ekonomiska intressen vid fusionsöver-

låtelse skall ske helt i avtalet därom och därför icke behöver föranleda nå­

gon föreskrift i lagen. Detsamma torde gälla även i detta fall.

Även om sammanslagningar av kreditkassor redan nu är fullt genom­

förbara, säger sig överståthållarämbetet inte vilja ifrågasätta annat än att

ett införande av särskilda rättsregler om fusion skulle innebära åtskil­

liga fördelar. Därvid framstår det enligt ämbetets mening otvivelaktigt som

mest ändamålsenligt att — på sätt som skett i det i promemorian framlag­

da förslaget — anknyta till bestämmelserna i lagen om ekonomiska för­

eningar.

Sveriges lantbruksförbund och hushållningssällskapens förbund anser att

det saknas skäl att för jordbrukskassorna utesluta tillämpningen av 98 § la­

gen om ekonomiska föreningar. Det torde, framhåller förbunden, kunna bli

aktuellt att genom fusion låta en jordbrukskassa, som är i likvidation, gå

upp i en annan kreditkassa.

Beträffande förslaget, att medlemmarna i den överlåtande kassan automa­

tiskt skall bli medlemmar i den övertagande, ifrågasätter länsstyrelsen i

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Göteborgs och Bohus län, med hänsyn till innehållet i 22 §ii gallande lag

om jordbrukskasserörelsen, om inte tillstånd till fusion bör kompletteras

med regler, varav uttryckligen framgår att, efter jordbrukskassas uppgåen­

de i centralkassa för jordbrukskredit, centralkassan äger, såvitt avser det

område där jordbrukskassan haft sin verksamhet, antaga medlemmar en­

ligt samma bestämmelser som jordbrukskassa.

Beträffande tillsynsmyndighetens prövning anser bank-

och fondinspektionen, att fusionens ändamålsenlighet ur allmän synpunkt

inte skall prövas, och anför därvid.

Enligt 87 § 2 mom. i förslaget skall tillsynsmyndighetens tillståndspröv­

ning grundas icke blott på ett bedömande av huruvida fusionen kan anses

förenlig med deras intressen, som är insättare i eller eljest har fordringar

å de av fusionen berörda kassorna, utan även huruvida fusionen framstår

som ändamålsenlig ur allmän synpunkt. Bestämmelsen ar hamtad från /8 §

3 mom. sparbankslagen och är en naturlig konsekvens av det procedere,

som enligt denna lag tillämpas vid tillkomsten av en sparbank. I detta han­

seende gäller att tillsynsmyndigheten för sparbankerna — i detta fall läns­

styrelsen — skall vid meddelande av fastställelse a sparbanks reglemente

pröva, huruvida sparbanken är nyttig för det allmänna (7 §). Vidare må

länsstyrelsen meddela sparbank tillstånd till avdelningskontor i kommun,

där sparbanken icke förut driver rörelse, endast om sparbanksverksamhe-

ten i kommunen finnes kunna vara till nytta för det allmänna. En motsva­

rande prövning tillkommer emellertid ej inspektionen, nar det galler jord­

brukets kreditkassor. Enligt 10 § jordbrukskasselagen faststalles jordbruks­

kassas verksamhetsområde av riksorganisationen (Sveriges jordbrukskasse-

förbund) Vid bildandet av jordbrukskassa skall stadfastelse a dess stadgar

sökas hos länsstyrelsen. I ärendet skall visserligen tillsynsmyndigheten (in­

spektionen) höras, men dess granskning avser att stadgarna överensstämmer

med jordbrukskasselagen samt lag och författning i övrigt ävensom att stad­

garna innehåller föreskrifter som gör kassan agnad att fullgöra små upp­

gifter (7 §) och är sålunda rent formell; någon prövning av kassans nytta

för det allmänna göres varken av länsstyrelsen eller inspektionen. Centra -

kassas verksamhet åter bestämmes helt av Kungl. Maj :t, som stadfaster så­

dan kassas stadgar och i samband därmed gor en formell och materiell

prövning (18 §). — Av det nu sagda framgår att jämförelsen med sparban­

kerna när det gäller fusionens ändamålsenlighet från allmän synpunkt icke

är bindande för jordbrukskasserörelsens del. Denna passus bor dartor utgå

ur 87 § 2 mom. andra stycket av förslaget.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ifrågasätter om inte vid ansökan om

tillstånd att bringa fusionsavtal i verkställighet bör fogas förteckning över

den överlåtande kassans borgenärer, därest detta inte framgår av fusions-

avtalet.

Frågan om kreditkassors sammanslagning utan fusion har

berörts i ett par remissyttranden. Bank- och fondinspektionen anmäler en

från förslaget avvikande mening och anför.

Utredningsmannen har påvisat, att vissa nackdelar är förenade med den

hittills tillämpade metoden för sammanslagning av kassor och har dartor

föreslagit införandet av särskilda fusionsbestämmelser. rIrols detta föreslås

22

i 88 § lagförslaget, att de nuvarande reglerna — som innebär att kassa ge­

nom avtal kan överlåta hela sin rörelse eller del därav till annan jordbruks­

kassa efter riksorganisationens medgivande — skall bibehållas vid sidan

av de nya fusionsbestämmelserna. Detta är ägnat att förvåna. De gamla be­

stämmelserna kommer inte längre att fylla någon funktion utom möjligen

regeln om nedsättning av reservfond. Inspektionen frågar sig om den gam-

la metoden överhuvudtaget längre går att tillämpa efter det förut nämnda

avgörandet av Högsta Domstolen, av vilket framgår att en kollektiv över-

öring av medlemmarna från den överlåtande till den övertagande kassan

icke tangre är möjlig annat än genom regelrätt fusion. Konsekvensen härav

norde vara att nuvarande 87 § 1 och 3 mom. upphäves och att således mot­

svarande 88 § i förslaget utgår.

Sveriges Inntbruksförbund uttalar i denna fråga följande.

8rund av_ det i jordbrukskasseförbundets promemoria angivna rätts-

tallet NJA I 1958: 438 torde det icke längre vara möjligt att bibehålla regeln

tran 87 § jordbrukskasselagen, som intagits i 88 § 1 mom. förslaget, om man

vid en deloverlåtelse vill nå det resultatet, att genom avtalet medlemmarna

i det mot överlåten rörelsedel svarande geografiska området skall överföras

till den övertagande kreditkassan. Denna regel synes nämligen enligt jord-

r rilon^aSorw»\rec^n^n^oens Stänkande (s. 144) och vederbörande proposition

fs. 205 -Öb) vila på antagandet, att en förening eller kassa skulle genom

torenmgsmassigt beslut kunna överföra medlemmar till en annan förening,

vo o i ta antaSaade icke godtagits av Högsta Domstolen, torde förslagets

. s 1 mom- enligt Lantbruksförbundets mening böra utformas så att fu-

sionsreglerna gäller i tillämpliga delar och att de av »delfusionen» direkt

berörda medlemmarna ej behöver göra särskilda inträdesansökningar till

den övertagande kassan.

Sparbanksinspektionen påpekar, att i och med att, enligt promemorie-

förslaget, 97 § lagen om ekonomiska föreningar — såvitt avser kreditkas­

sorna — ersättes med särskilda föreskrifter i nya 87 § 2 mom. jordbruks­

kasselagen torde ock böra föreskrivas, att bestämmelserna i 103 § 2 mom.

föreningslagen skall äga motsvarande tillämpning på fusion enligt 87 § 2

mom. jordbrukskasselagen. Det är att märka, framhåller inspektionen, att i

tredje stycket av sistnämnda lagrum föreslagna bestämmelser korrespon­

derar med stadgandena i 103 § 2 mom. föreningslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Departementschefen

När en kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen överlåter sina tillgångar

och skulder, d. v. s. hela sin rörelse, till en annan sådan kassa, sker detta med

tillämpning av allmänna civilrättsliga regler om överlåtelse, skuldöverla-

gande och likvidation. Några särskilda regler om fusion finnes inte för kre­

ditkassornas del. Kreditkassorna är registrerade som ekonomiska förening­

ar, men enligt lagen om jordbrukskasserörelsen gäller icke fusionsreglerna

i föreningslagen vid sammanslagning av jordbrukets kreditkassor. Något

behov av speciella fusionsregler för kreditkassornas del ansågs nämligen in­

te föreligga vid tillkomsten av 1956 års lag om jordbrukskasserörelsen.

23

Sveriges jordbrukskasseförbund bär nu hemställt om särskilda fusions-

regler i civilrättsligt och skatterättsligt hänseende för jordbrukets kredit­

kassor. Vid framställningen har fogats en promemoria med förslag till så­

dana bestämmelser jämte en ingående utredning om behovet därav.

Förslaget har i princip tillstyrkts vid remissbehandlingen. Vissa erin­

ringar beträffande den närmare utformningen har dock gjorts.

Den av jordbrukskasseförbundet förebragta utredningen ger vid handen

att den metod för sammanslagning av jordbrukets kreditkassor, som hittills

tillämpats, är förenad med vissa praktiska olägenheter. Dessa olägenheter

består i att vid sådan sammanslagning medlemmarna i den överlåtande kas­

san inte automatiskt blir medlemmar i den övertagande samt att det krä-

ves ett likvidationsförfarande för att upplösa den överlåtande kassan. Jag

kan i likhet med samtliga remissinstanser tillstyrka att sådana bestämmel­

ser införes i jordbrukskasselagen att dessa olägenheter undanröjes.

Då kreditkassorna är registrerade såsom ekonomiska föreningar synes det

naturligt att, såsom i promemorian föreslagits, låta fusionsreglerna i lagen

om ekonomiska föreningar bli tillämpliga vid sammanslagning av kredit-

kassor med de ändringar, som betingas av de speciella förhållandena vid

fusion av dylika kassor.

Det i promemorian framförda förslaget att för verkställande av fusion

mellan kreditkassor skall i stället för rättens tillstånd krävas tillstånd av

tillsynsmyndigheten, d. v. s. bank- och fondinspektionen, har inte föranlett

några erinringar från remissinstansernas sida. Även enligt min mening sy­

nes det lämpligt att i detta hänseende söka anslutning till regler, som redan

finnes för ett annat slag av kreditinstitut, nämligen sparbanker. Beträffan­

de den prövning som tillsynsmyndigheten skall ha att göra vid fusion av

kreditkassor vill jag dock framhålla följande.

Enligt bestämmelserna i 87 § 1 mom. jordbrukskasselagen får jordbruks­

kassa icke övertaga annan jordbrukskassas rörelse med mindre riksorgani­

sationen lämnat sitt medgivande. För att centralkassa skall få övertaga an­

nan kredilkassas rörelse kräves vidare att Kungl. Maj:t eller myndighet

Kungl. Maj :t förordnar prövat övertagandet icke vara till skada för det all­

männa samt lämnat tillstånd därtill. Enligt min mening bör även i fortsätt­

ningen prövningen, huruvida fusionen är ändamålsenlig och lämplig, lik­

som hittills ankomma på riksorganisationen respektive, då fråga är om fu­

sion med centralkassa, på Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj:t

förordnar. Härmed avses exempelvis överväganden, huruvida fusionen är

till fördel eller nackdel för jordbrukskasserörelsen som sådan eller för den

bygd, vari de berörda kassorna verkar. Vad jag nu förordat innebär att den

prövning, som enligt gällande bestämmelser skall ske av riksorganisatio­

nen respektive Kungl. Maj:t vid sammanslagning av kreditkassor, bibe­

hålies i fusionsfallet. Innan ansökan om tillstånd till fusion upptages till

prövning har således tillsynsmyndigheten att tillse att medgivande eller till­

stånd som nu sagts föreligger. För övergång till ett tvåledssystem, d. v. s. då

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

centralkassa övertager och själv utövar den verksamhet som eljest ankom­

mer på jordbrukskassa, fordras enligt 23 § jordbrukskasselagen Kungl.

Maj :ts tillstånd, vilket måste beaktas, då ansökan om tillstånd till dylik fu­

sions verkställande prövas.

Bank- och fondinspektionens tillståndsprövning skall grundas på ett be­

dömande av huruvida fusionen kan anses vara förenlig med deras intressen,

som är insättare i eller eljest har fordringar å de av fusionen berörda kas­

sorna.

Beträffande ansökningshandlingarna vid sökande av tillstånd till fusion

har i ett remissyttrande ifrågasatts om inte en förteckning över den över­

låtande kassans borgenärer bör bifogas. Sådan borgenärsförteckning krävs

visserligen vid fusion av aktiebolag och av ekonomiska föreningar men är

där betingad av att rätten skall skicka skriftlig underrättelse till varje känd

borgenär. Då något dylikt underrättelseförfarande av skäl som i prome­

morian framhållits inte synes erforderligt vid fusion av kreditkassor, sak­

nas anledning kräva avgivande av borgenärsförteckning.

I anledning av att en länsstyrelse ifrågasatt om inte uttryckligen bör stad­

gas, att centralkassa vid övergång till tvåledssystem äger antaga medlem­

mar enligt samma bestämmelser som jordbrukskassa, vill jag framhålla att

ett sådant stadgande redan finnes i 23 § jordbrukskasselagen och givetvis

blir tillämpligt då jordbrukskassa genom fusion uppgår i centralkassa. Även

i dylikt fall fordras, som redan framhållits, Kungl. Maj :ts tillstånd för över­

gång till ett tvåledssystem.

Förslaget i promemorian innehåller en särskild bestämmelse om att vad

i 98 § lagen om ekonomiska föreningar stadgas ej skall gälla jordbrukets

kreditkassor, d. v. s. att fusion inte skall få ske om kreditkassa redan trätt i

likvidation. Frågan torde för jordbrukskasserörelsens del inte ha någon

större praktisk betydelse, men å andra sidan saknas enligt min mening

anledning att betaga kreditkassa som trätt i likvidation möjligheten till

fusion. Jag finner därför inte anledning förorda att ett sådant stadgande in­

föres.

De i promemorian föreslagna fusionsreglerna i övrigt synes med vissa

ändringar av redaktionell natur kunna godtagas. På sätt sparbanksinspek-

tionen föreslagit synes dock böra stadgas att det vid tillämpning av bestäm­

melserna i 103 § 2 mom. lagen om ekonomiska föreningar — d. v. s. att frå­

gan om fusion förfaller om ansökan om rättens tillstånd inte i tid anmälts

för registrering m. m. — i fråga om fusion av kreditkassor gäller tillsyns­

myndighetens tillstånd.

Beträffande frågan huruvida man i jordbrukskasselagstiftningen vid si­

dan av det nya fusionsinstitutet bör bibehålla de nuvarande reglerna om

sammanslagning av kreditkassor delar jag den av bank- och fondinspek­

tionen uttalade åsikten, att det inte finnes anledning att ha två metoder för

sammanslagning av kreditkassor. Sedan den föreslagna lagstiftningen trätt i

kraft bör en kreditkassa kunna överlåta sin rörelse till en annan kassa endast

25

med tillämpning av fusionsbestämmelserna. Däremot vill jag med hänsyn

till vad Svenska jordbrnkskasseförbundet anfört inte motsätta mig att tidi­

gare bestämmelser alltjämt får gälla när kreditkassa övertager del av an­

nan kreditkassas rörelse. Att för dylika delfusioner, som kan antagas vara

relativt sällan förekommande, införa särskilda regler i syfte att möjliggöra

ett automatiskt överförande av medlemmar anser jag icke böra ifrågakom-

ma. De speciella fusionsreglerna bör förbehållas de fall då den överlåtande

föreningen genom fusionen upplöses. Jag tillstyrker således att nuvarande

regler för sammanslagning av kreditkassor bibehålies såvitt gäller delfusio­

ner.

Den föreslagna lagstiftningen synes böra träda i kraft dagen efter den,

då lagen utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Någon an­

ledning att uppskjuta ikraftträdandet till den 1 januari 1963 synes inte fö­

religga. Äldre bestämmelser bör dock gälla då beslut om sammanslagning

av kassor träffats före ikraftträdandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

III. Skatterättsliga bestämmelser om fusion

Gällande rätt m. m.

I skattelagarna har intagits bestämmelser, som reglerar inkomstbeskatt­

ningen vid vissa fusioner mellan aktiebolag och mellan ekonomiska för­

eningar. En kortfattad redogörelse för dessa bestämmelser torde här få

lämnas.

Fusion mellan aktiebolag

Genom beslut av 1950 års riksdag infördes i skattelagarna bestämmelser,

som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktie­

bolagslagen, d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag.

Vid utformningen av dessa bestämmelser har den grundläggande principen

varit, att moderbolagets skattemässiga ingångsvärden för de från dotterbola­

get övertagna tillgångarna skall vara lika med de i beskattningshänseende

gällande värdena hos dotterbolaget vid fusionstillfället. Dotterbolagets med

obeskattade vinstmedel upplagda dolda reserver skall övergå till moderbo­

laget och skattemässigt behandlas, som om de uppstått hos moderbolaget.

I femte punkten av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen uttryckes

denna princip sålunda, att moder- och dotterbolag skall anses ha utgjort en

skattskyldig.

Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom. kom-

munalskattelagen, att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget över­

tagit råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rö­

relsen, skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet

26

å dessa tillgångar vid fusionstillfället. Normalt innebär detta, att varulagret

skall övertagas till dotterbolagets bokförda värden. Har vid fusionen lagret

upptagits hos moderbolaget till ett högre värde, föreligger en uppskrivning

och moderbolagets nettointäkt skall ökas med det överskjutande beloppet.

Om moderbolaget upptagit lagret till ett lägre värde, föreligger däremot en

nedskrivning och nettointäkten skall i stället reduceras motsvarande. Det är

att märka att »uppskrivningen» eller »nedskrivningen» påverkar moder­

bolagets och inte dotterbolagets taxering.

Beträttande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 §

8 mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upp­

tagits till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende gäl­

lande -— det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets

rörelse. I lagen har inte upptagits några bestämmelser om hur man skall

förfara, när fordringarna överförts till lägre belopp än det som för dotter­

bolaget gällt i beskattningsavseende. Emellertid torde i dylikt fall gälla, att

ett motsvarande avdrag skall medgivas, därest de allmänna förutsättningar­

na för avdrag för avskrivning föreligger.

Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i räken­

skaperna verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensions-

törptiktelser, garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband med

tusionen övertager dessa förpliktelser äger moderbolaget inte få avdrag —

vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad hos dot­

terbolaget redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag för

sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.

Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen upp­

tagits en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande de hos dot­

terbolaget gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål, skall räk­

nas som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget har samtidigt

tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning att sistnämnda

bolag visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas

ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall en häremot svarande

synlig avsättning skall ha gjorts i moderbolagets räkenskaper, samt att sist­

nämnda bolag inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller den­

na avsättning.

I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

— beträffande vid fusion övertagna inventarier och andra liknande till­

gångar — såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det vid

fusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.

I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegrän­

sad rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar äga mot­

svarande tillämpning.

I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits

den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från

dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande in­

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

27

gångsvärdet och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångs­

värde resp. ingående virkesförråd för moderbolaget.

Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moder­

bolaget berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som sist­

nämnda bolag — därest det inte genom fusionen upplösts -— varit berättigat

avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits, att moder­

bolaget skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,

för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.

I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har

införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller

avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.

Det framhålles i promemorian, att denna föreskrift är att se mot bakgrun­

den av, å ena sidan, det resonemanget att överlåtelse genom fusion kan i

princip jämställas med försäljning och, å andra sidan, att moderbolaget

efter fusionen bör så behandlas som om moder- och dotterbolaget redan

före fusionen varit samma skattesubjekt. Även om moderbolaget innehaft

aktierna i dotterbolaget kortare tid än fem år, kan någon skattepliktig reali­

sationsvinst på grund av fusionen alltså inte uppkomma för moderbolaget.

I sistnämnda anvisningspunkt föreskrives vidare, att om moderbolaget av­

yttrat genom fusionen övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust så

anses, som om moder- och dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta inne­

bär bl. a. att såsom tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses

tidpunkten för dotterbolagets förvärv av densamma, att såsom anskaffnings­

kostnad skall gälla dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffnings­

kostnaden skall läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet

även under den tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisa­

tionsvinstberäkningen avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen

åtnjutna värdeminskningsavdrag även under den tid dotterbolaget ägt till­

gången i fråga.

De särskilda skattereglerna gäller emellertid inte om något av de bolag

som fusionerar driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastig­

heter.

Fusion mellan ekonomiska föreningar

Genom beslut av 1957 års riksdag infördes i skattelagarna särskilda be­

stämmelser även vid fusion av ekonomiska föreningar, som är av beskaffen­

het som i 1 § 1951 års lag om ekonomiska föreningar sägs. Dessa bestämmel­

ser motsvarar i stort sett de bestämmelser som gäller vid fusion enligt 174 §

1 mom. lagen om aktiebolag och för vilka redogörelse redan lämnats och har

intagits i samma paragrafer i skattelagarna.

Liksom då fråga är om fusion av aktiebolag gäller de speciella fusions-

reglerna i skattelagarna vid fusion av ekonomiska föreningar endast under

förutsättning att inte någon av föreningarna driver penningrörelse eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

28

yrkesmässig handel med fastigheter. Förening som vid sidan av sin egentliga

verksamhet driver sparkasserörelse genom att från medlemmar mottaga me­

del för förvaltning skall dock inte på denna grund anses driva penningrö­

relse.

lntörandet i skattelagarna av särskilda bestämmelser vid fusion av eko­

nomiska föreningar föranleddes av ett av regeringsrätten den 3 februari 1955

meddelat utslag med anledning av besvär över ett av riksskattenämnden

den 21 april 1954 meddelat förhandsbesked i taxeringsfråga. Frågan gällde

skattekonsekvenserna vid fusion av ekonomiska föreningar. Förhandsbeske­

det var grundat på att — med visst undantag — de i skatteförfattningarna

för fusion av helägt dotterbolag med moderbolag enligt 174 § aktiebolags-

lagen gällande bestämmelserna i tillämpliga delar borde gälla även vid fu­

sion enligt 96 § föreningslagen.

Regeringsrätten förklarade emellertid i sitt utslag, att verkningarna i

skattehänseende av fusion mellan ekonomiska föreningar borde bedömas

som om den överlåtande föreningens tillgångar övergått till den överta­

gande föreningen genom ett med köp eller byte jämförligt fång. överlåtan­

de förening skulle enligt utslaget vara skattskyldig för skattepliktig in­

komst, som belöpte på tiden före fusionens genomförande. För beräkning

härav skulle särskilt bokslut för denna tid upprättas. I bokslutet skulle in­

täkten av rörelse — utom såvitt angick fast egendom — beräknas med hän­

syn till de i fusionsavtalet upptagna värdena på föreningens tillgångar.

Medlem i överlåtande förening skulle vara skattskyldig såsom för utdel-

ning, för vad han uppbar vid fusionen i form av andelar i den övertagande

föreningen, kontanter och annat, allt i den mån värdet därav översteg in­

betald insats i den överlåtande föreningen.

Vid tillkomsten av 1951 års lag om ekonomiska föreningar hade förut­

satts att de däri upptagna fusionsbestämmelserna inte skulle föranleda någ­

ra skattekonsekvenser. Då det genom regeringsrättens förenämnda utslag

visade sig att denna förutsättning icke höll streck, upptogs frågan om att

ändra skattelagstiftningen.

De år 1957 i skattelagarna införda särskilda fusionsreglerna för ekonomis­

ka föreningar innebär i korthet följande.

Som huvudprincip gäller att man betraktar de fusionerande företagen

såsom en skattskyldig med de konsekvenser i olika hänseenden som detta

för med sig. För såväl den överlåtande föreningen som den övertagande

föreningen skall på grund härav intäkt av rörelse beräknas utan hänsyn

till de i fusionsavtalet angivna värdena å de tillgångar, som genom fusione-

ringen övergår från den ena till den andra föreningen. För den överlåtande

töreningen leder detta till att föreningen genom fusioneringen icke anses till­

förd intäkt utan vid tidpunkten för fusionens genomförande kan upptaga

tillgångar m. m. efter samma principer som i tidigare bokslut.

För den övertagande föreningen gäller även såtillvida detsamma som den

icke genom fusioneringen som sådan anses tillförd intäkt. Avgörande är

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

29

till vilket värde den övertagande föreningens tillgångar m. m. införes i den

övertagande föreningens räkenskaper. Härför avgörande kan i sin tur vara

det sammanlagda insatsbelopp, som den överlåtande föreningens medlem­

mar gottskrives såsom insats i den övertagande föreningen. Gottskrives

medlemmarna ett sammanlagt belopp motsvarande högst den överlåtande

föreningens eget kapital, d. v. s. dess insatskapital och öppna reserver, kan

den övertagande föreningen införa den överlåtande föreningens tillgångar

m. m. till värden motsvarande de bokförda värdena därå hos den överlå­

tande föreningen. Inga skattekonsekvenser behöver då uppstå för den över­

tagande föreningen.

Skulle denna åter gottskriva de överförda medlemmarna ett sammanlagt

insatsbelopp överstigande den överlåtande föreningens eget kapital och kan

den övertagande föreningen icke genom att anlita öppna reserver täcka

skillnaden, återstår för den övertagande föreningen icke annat än att upp­

taga värdena å de övertagna tillgångarna till belopp överstigande bokförda

värdena hos den överlåtande föreningen. Skattekonsekvenserna för den över­

tagande föreningen inträder då efter vad som gäller rörande uppskrivning

av värden å tillgångar hos skattskyldig. Den övertagande föreningen har

alltså att såsom intäkt och därmed en tillkommande post upptaga det be­

lopp, varmed fordringar, lager samt maskiner och inventarier upptages över

de hos den överlåtande föreningen i beskattningsavseende gällande värdena

vid samma tillfälle, dock med rätt att vid sitt efterföljande bokslut verk­

ställa av- och nedskrivningar därå liksom å sina övriga tillgångar efter

vanliga regler.

För normalfallet, nämligen då de medlemmar av den överlåtande för­

eningen, som övergår till den övertagande föreningen, såsom insats i denna

icke gottskrives högre sammanlagt insatsbelopp än den övertagande för­

eningens eget kapital, behöver fusioneringen således icke leda till några

skattekonsekvenser för någon av de i fusioneringen deltagande förening­

arna.

Vid fusion skall enligt 1957 års lagstiftning medlem i överlåtande förening

åtnjuta förmånen, att såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än

som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än an­

delar i den övertagande föreningen (38 § 1 mom. sista stycket kommunal­

skattelagen).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Promemorian

I promemorian konstateras till att börja med att jordbrukets kreditkas­

sor torde få anses vara »av beskaffenhet som i 1 § lagen om ekonomiska

föreningar sägs», ehuru de på grund av sin särart till en del är underkasta­

de särskilda bestämmelser. De faller emellertid klart utanför tillämpnings­

området för de år 1957 i lagstiftningen införda fusionsreglerna på grund av

undantaget i fråga om förening, som driver penningrörelse.

>1 Iiihang till riksdagens protokoll 196 2. 1 samt. Nr 50

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Det påpekas vidare att skattelagarnas fusionsregler inte heller är tili-

lämpliga vid sammanslagningar av affärsbanker och sparbanker. Enligt

promemorian kan emellertid dylika företag undvika skattekonsekvenser

vid fusioner. Härom anföres.

Vid sammanslagningar av affärsbanker, vilka regelmässigt sker mellan

banker som till varandra står eller ställts i förhållande helägt dotterbolag­

moderbolag, torde det emellertid vara möjligt att undvika skattekonsekven­

ser genom att före fusionen överföra överskottsmedel från banken-dotter­

bolaget till banken-moderbolaget genom utdelning å dotterbolagets aktier.

Skattefrihet för sådan utdelning torde nämligen åtnjutas jämlikt 54 § andra

stycket kommunalskattelagen.

Vad angår sparbanker torde dessa —- under förutsättning att överföring

av tillgångar sker till de hos överlåtande sparbanken vid fusionstillfället

bokförda värdena — undgå skattekonsekvenser vid fusion på den grund atL

i dem icke finnes ägarintressen av något slag.

I promemorian erinras om att i proposition nr 122 till 1956 års riksdag

med förslag till lag om jordbrukskasserörelsen m. m. underströks, att till-

lämpningen av 23 §, d. v. s. övergång till tvåledssystem, ej fick medföra avgång

av medlemmar eller eget kapital eller annan för kasserörelsen menlig följd.

Vidare anföres i promemorian att beskattningskonsekvenserna vid fusion

av kreditkassor synes komma att medföra oöverstigliga hinder för till-

lämpning av fusionsinstitutet. Uttalandet i 1956 års proposition ger, enligt

promemorian, vid handen, att det ansetts uteslutet att hinder på grund av

skattelagstiftningen skulle föreligga. Skattekonsekvenser skulle medföra

minskning av de fusionerande kassornas eget kapital och därmed också en

minskning av den säkerhet som vederbörande centralkassa erbjuder sina

insättare. De skulle innebära just en sådan menlig följd som enligt utta­

landet borde undvikas. Beskattningen skulle träffa redan beskattad, såsom

kapital avsatt intäkt. Fusionen är, framhålles i promemorian, en rent struk­

turmässig ändring i kasserörelsens inre organisation.

Såsom argument för att kassorna skall få skattelättnader just i den form,

som meddelas genom 1957 års lagstiftning, d. v. s. efter mönster av vad som

gäller vid fusion av helägt dotterbolag med moderbolag anföres ytterligare

i promemorian, att centralkassa och anslutna jordbrukskassor står i ett

faktiskt koncernförhållande till varandra; i själva verket utgör de redan

i de flesta hänseenden, såsom vid beräkning av inlåningsunderlag och kas­

sareserv, ansvarighet gentemot centralkassans borgenärer och för övrigt vid

så gott som hela den bankmässiga verksamhetens bedrivande, en faktisk en­

het. Detta argument torde enligt promemorian ge särskild tyngd åt kravet

på skattelättnad vid fusioner i samband med övergång till tvåledssystem.

Det kan emellertid, framhålles vidare, med visst fog dessutom påstås att

alla rörelsens kassor står i ett faktiskt koncernförhållande till varandra

och att det därför föreligger osedvanligt starka skäl att medgiva skattelätt­

nad vid fusioner av kassor överhuvudtaget.

I promemorian hemslälles, att — därest fusionsregler i enlighet med

förslaget införes i jordbrukskasselagen — 1957 års lagstiftning skall ut­

31

vidgas så att den kommer att omfatta även fusioner av kreditkassor. Skat­

tereglerna bör enligt promemorian träda i kraft den 1 januari 1962 och

tillämpas redan vid 1962 års taxering.

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

Remissyttrandena

Förslaget till särskilda skatteregler vid fusion av jordbrukets kreditkas­

sor har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

I några remissyttranden har dock ifrågasatts om inte fusionsreglerna i

skattelagarna borde utsträckas till att gälla alla ekonomiska föreningar,

som driver penningrörelse. Sålunda anför sparbanksinspektionen.

Det har i den framställningen åtföljande promemorian icke utretts vad

den egentliga anledningen skulle vara till att ekonomisk förening — och

aktiebolag — som driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med las

tigheter undantagits från de skattelättnader vid fusion, som galla tor dy­

lika sammanslutningar i övrigt. När fråga nu uppstår om undanröjande av

undantaget i fråga för kreditkassornas del synes grunden för detsamma

först böra klargöras. Upprinnelsen torde, såvitt inspektionen kan finna, vara

att söka i ett uttalande av 1949 års utskiftningsskattesakkunmga i ett den

30 november 1949 avgivet betänkande (SOU 1949:56) dar som motivering

för att skattelättnader vid fusion icke skola gälla för de fall, då nagotdera

av de fusionerande bolagen driver bl. a. penningrörelse, anfores följande.

»Denna vtterligare begränsning har föranletts av praktiska skal för att m j-

liggöra en enkel beräkning av dotterbolagets utskiftningsskatteskuld vid

fusionstillfället och för att icke komplicera de tillagg till kommunalskatte­

lagen m. in., som enligt de sakkunnigas mening bliva erforderliga, därest

lättnader i utskiftningsskatlehänseende medgivas vid fusion. För de bolag,

som genom denna begränsning undantagas från lattnader, torde emellertid

fusion sbestämmelserna knappast ha någon storre betydelse.» Samma moti­

vering har tydligen senare fått gälla även med avseende pa ekonomiska för­

eningar. Det förefaller sålunda för kreditkassornas del huvudsakligen vara

kompliceringen av tilläggen till kommunalskattelagen m. m. som s u e

kvarstå som hinder för den likställighet i skattehänseende, som nu ifraga-

sättes. Vari kompliceringen närmare skulle bestå har icke angivits. Fmel-

lertid uttalas i den i proposition 1957: 46 relaterade departementspromemo­

rian, att ifrågavarande undantagsbestämmelse torde sakna egentlig prak­

tisk betydelse, när fråga är om föreningar. Utgående från att detta ar

riktigt vill sparbanksinspektionen ifrågasatta, om det icke ar lämpligare att

nu upphäva undantagsställningen för ekonomisk förening, som driver pen­

ningrörelse, i stället för att enligt föreliggande förslag gora ytterligare ett

undantag från undantaget — utöver det som redan gjorts för förening, som

vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserorelse genom att

från medlemmar mottaga medel för förvaltning.

Kammarrätten erinrar om den försiktighet, varmed bestämmelserna om

skatteeftergift vid fusion efter hand utbyggts, och den restriktivitet, som

från början och alltjämt präglar dessa skatteregler. Härom anföres.

När fråga är om aktiebolag, aktualiseras vid fusion i första hand utskift-

ningsskatleproblem, i andra hand inkomslskatteproblem. Forsta gången

lagstiftaren lämnade föreskrifter i hithörande ämnen kan sagas vara, nar

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1962

1948 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj :t att efter särskild prövning en­

ligt närmare angivna riktlinjer dispensera från utskiftningsskatt vid sam­

manslagning av försäkringsföretag. Sedermera utsträcktes bemyndigandet

att avse jämväl inkomstskatt, som aktualiserades genom sammanslag­

ningen.

För de s. k. allmänna aktiebolagen, dvs. huvudsakligen andra än försäk­

rings- och bankaktiebolag, erhölls eu skattemässig reglering genom en lag­

stiftning först vid 1950 års riksdag och inte redan i samband med att civil­

rättsliga fusionsbestämmelser upptogs i den nya aktiebolagslagen av år

1944. Utskiftningsskatten tilldrog sig därvid i första hand uppmärksamhet

och relativt invecklade regler om befrielse från denna skatt eller om upp­

skov med dess erläggande tillskapades. Samtidigt gavs emellertid även reg­

ler för bedömandet av genom fusion aktualiserade inkomstskatteproblem,

närmast i syfte att erhålla garanti för att obehöriga skatteförmåner inte

skulle uppkomma i fall, där utskiftningsskattelättnader lämnades.

De nu antydda bestämmelserna gavs eu från flera synpunkter restriktiv

utformning. De fick avseende endast å fall av fusion enligt 174 § 1 mom.

aktiebolagslagen, dvs. då fråga är om moderbolag och helägt dotterbolag.

Vidare får inte något av bolagen driva penningrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter. Sistnämnda inskränkningar uppbärs av hänsyn till

den situation, som uppkommer då två bolag sammanslås och dotterbolaget

innehar värdepapper eller fastigheter av varulagers natur, medan tillgångar

hos moderbolaget av detta slag skattemässigt är av annan natur.

Vad härefter angår ekonomiska föreningar, gavs de civilrättsliga fusions-

reglerna i 1951 års föreningslag men de åtföljdes inte omedelbart av några

skattebestämmelser. Ett utslag i Regeringsrätten den 3 februari 1955 aktua­

liserade emellertid en skattelagstiftning i ämnet, vilken kom till stånd år

1957. Med hänsyn till gällande skattemässiga behandling av vinstmedel, som

utskiftas från ekonomisk förening, blev därvid tal allenast om reglering av

inkomstbeskattningen vid fusion. De nya bestämmelserna anknöt nära till

motsvarande regler vid fusion av aktiebolag. Undantag för förening, som dri­

ver penningrörelse eller handlar med fastigheter, upptogs sålunda och av

i huvudsak enahanda skäl som gjorde sig gällande när fråga var om aktie­

bolag.

Det nu återgivna finner kammarrätten ge en bild av utvecklingen fram

till regler för aktiebolag och ekonomiska föreningar av principiellt mycket

snarlik konstruktion och med inbördes överensstämmande begränsningar.

Det remitterade förslaget innebär enligt kammarrättens uppfattning ett del­

vis genombrytande av begränsningsreglerna för de ekonomiska föreningar­

nas vidkommande, nämligen såvitt gäller jordbrukskassor.

Vid ett ställningstagande till den ifrågasatta lagändringen anser kammar­

rätten i första hand böra övervägas, huruvida de skäl, som uppbär den regel

enligt vilken skatteeftergift för jordbrukskassor nu ej ifrågakommer, inne­

fattar materiella invändningar mot den ifrågasatta skattelagstiftningen.

Kammarrätten kan inte finna att så är förhållandet. Inskränkningen i fråga

är — som framgår av det förut sagda — tillkommen med tanke på sådana

situationer, där den överlåtande föreningen i motsats till den övertagande

innehar tillgångar av visst slag, som är av varulagers natur. I förevarande

fall är de båda kontrahenterna vid fusionen i nämnda hänseende likställda.

Med hänsyn härtill och då det synes kammarrätten vara ett samhälleligt in-

33

tresse att underlätta rationella strukturförändringar inom jordbrukskasse-

området, finner sig kammarrätten vilja i och för sig tillstyrka den begarda

författningsändringen.

Möjligtvis kan emellertid, framhåller kammarrätten, resas invändningar

av annan art mot ett genomförande av lagstiftningen i nu föreslagen ord­

ning. Kammarrätten åsyftar det förhållandet att det kan finnas med

jordbrukets kreditkassor jämförbara aktiebolag eller ekonomiska för­

eningar, för vilka skatteeftergifter skulle vara i lika mån befogade. Kam­

marrätten tänker då i första hand på kreditinstitut eller andra företag som

driver penningrörelse, men det kan även vara anledning beakta företag,

som ställts utanför skattelältnadsbestämmelserna enär de yrkesmässigt

handlar med fastigheter. Det kan därför göras gällande, att den nu aktuella

frågan borde prövas i ett vidare sammanhang till undvikande av en lag­

stiftning, som till äventyrs kan te sig som ett gynnande av vissa associa­

tioner framför andra. Kammarrätten är emellertid inte beredd att utifrån

sistnämnda synpunkter göra något ställningstagande mot vad nu ifråga­

satts till genomförande. Härför erfordras enligt kammarrättens uppfattning

uppgifter, vartill kammarrätten saknar tillgång, utvisande vidden av de

olägenheter, som nuvarande regler medför för jordbrukets kreditkassor,

samt intresset för andra sammanslutningar att erhålla motsvarande lättna­

der.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län och överståthållarämbetet. Sistnämnda myndighet anför vidare.

Emellertid gäller här fråga om införandet av särskilda permanenta be­

skattningsregler för sammanläggandet av endast vissa föxetag. För försäk­

ringsföretagens del har till förhindrande eller undanröjande av en icke

önskvärd inkomstbeskattning i samband med fusion mellan försäkiings-

företag vilka ur allmän synpunkt bedömts såsom önskvärd i enlighet med

proposition nr 175 till 1949 års riksdag, Kungl. Maj :t bemyndigats att efter

särskild framställning medgiva befrielse från den skyldighet att erlagga

statlig och kommunal inkomstskatt, som därvid må uppkomma. Ehuru det

icke synes böra ifrågakomma att vid fusioner och sammanslagningar av

jordbrukets kreditkassor tillämpa ett sådant förfarande, synes det emeller­

tid icke vara opåkallat — för att undvika ett flertal specialregler — att

ställa frågan, huruvida icke beskattningskonsekvenserna vid företagssam-

manslutningar borde prövas och regleras i ett större sammanhang.

Beträffande den tidpunkt, när bestämmelserna bör träda i kraft, fram­

håller riksskattenämnden följande.

Då fusion enligt de nya reglerna skall kunna ske först efter utgången av

år 1961 skulle det vid 1962 års taxering kunna bli aktuellt att tillampa

28 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen i dess nya lydelse allenast

beträffande kreditkassa med räkenskapsår, som utgår under januari eller

februari 1962, och verkställa fusion under denna tid. Då det emellertid en­

ligt vad riksskattenämnden inhämtat icke förekommer att jordbrukets kre­

ditkassor ha räkenskapsår, som icke sammanfalla med kalenderår, och det

sålunda icke kan komma i fråga att tillämpa de nya reglerna vid 1962 års

taxering, torde övergångsbestämmelsen till ändringen i kommunalskattela­

gen böra givas det innehållet, att lagen träder i kraft den 1 januari 1962

men alt äldre bestämmelser skola tillämpas vid 1962 års taxering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Departementschefen

De skatteproblem, som kan uppkomma vid fusioner, är av mycket skiftan­

de slag och därför svåra att i detalj reglera. I skattelagstiftningen har emel­

lertid efter hand införts särskilda bestämmelser som reglerar skattekon­

sekvenserna vid vissa slag av fusioner men detta har skett först sedan det

visat sig att ett påtagligt behov av en reglering förelegat. De skatterättsliga

fusionsreglerna har på grund härav hittills kommit att begränsas till fusio­

ner enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och 96 § 1 mom. lagen om ekono­

miska föreningar.

Dessa särskilda fusionsregler gäller emellertid inte bolag eller förening,

som driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter. Att un­

dantag gjorts för dylika företag beror på att speciella skatteproblem upp­

kommer då i fusionen deltar företag, som driver rörelse av angivet slag. Till­

gång som hos det överlåtande företaget utgjort anläggningstillgång kan

hos det övertagande företaget bli lagertillgång eller tvärtom. Ett sådant be­

hov av fusionsregler för nu ifrågavarande företag, som motiverat en detalj­

reglering av dessa skatteproblem, har hittills inte visats föreligga.

Av den i promemorian lämnade redogörelsen framgår att skattekonsekven­

serna vid fusion mellan jordbrukets kreditkassor måste befaras försvåra ge­

nomförandet av dylika fusioner. Då det är angeläget att de fusionsbefräm-

jande föreskrifter, som jag nyss föreslagit skola införas i jordbrukskasse-

lagen, inte motverkas av skattelagstiftningen, synes särskilda bestämmelser

som reglerar skattekonsekvenserna vid dylika fusioner nu böra meddelas.

Jordbrukets kreditkassor är registrerade som ekonomiska föreningar och

fusionen skall enligt förslaget till civilrättslig lagstiftning genomföras i hu­

vudsak enligt de bestämmelser som gäller vid fusion av ekonomiska för­

eningar. Kreditkassorna driver emellertid penningrörelse och omfattas där­

för inte av de nuvarande skatterättsliga fusionsreglerna.

Den verksamhet, som jordbrukets kreditkassor får bedriva, är i detalj

reglerad i jordbrukskasselagen. Man har därför helt andra möjligheter att

bedöma skattekonsekvenserna vid fusion mellan dylika kassor än när fråga

äT om fusion mellan andra föreningar, där endera eller båda driver penning­

rörelse. Några speciella skatteproblem uppkommer inte på den grund att

kassorna driver penningrörelse. De tillgångar, som vid fusionen övergår från

en kassa till en annan, kan inte ändra karaktär från anläggningstillgångar

till varulager eller tvärtom. Det behöver därför inte möta några betänklighe­

ter att låta de för icke penningdrivande föreningar gällande fusionsreglerna

bli tillämpliga även för jordbrukets kreditkassor. Jag kan sålunda tillstyrka

att på sätt i promemorian föreslagits regler av denna innebörd införes i skat­

telagarna. Bestämmelserna synes böra träda i kraft samtidigt med de nya

fusionsreglerna i jordbrukskasselagen och tillämpas första gången vid 1963

års taxering.

35

Tilläggas må att frågan om reglering av skattekonsekvenserna i Övriga

fall av fusion, vilka icke nu omfattas av de skatterättsliga fusionsreglerna,

självfallet inte kan lösas i detta sammanhang. Det synes även lämpligt av­

vakta de förslag, som allmänna skatteberedningen kan komma att framläg­

ga, innan frågan om fusionsregler vid inkomstbeskattningen göres till före­

mål för närmare ställningstagande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

IV. Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartemen­

tet upprättats förslag till

1) lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasse-

rörelsen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Författningsförslagen torde som

Bilaga1

få fogas vid statsrådsprotokollet

för denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets u -

låtande över det under 1) omförmälda förslaget till lag om ändring i lagen

den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen måtte för det i 87 §

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av proto­

kollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­

lan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Olof Sundström

1 I bilagan intaget förslag till lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), som överensstämmer med det vid propositionen fogade lagför­

slaget, har här uteslutits.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Bilaga

Förslag

till

lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)

om jordbrukskasserörelsen

Härigenom forordnas dels att 29, 87 och 88 §§ lagen den 25 mai 1956 om

jordbrukskasserörelsen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives

tit

a“

LnaTda

af Ska11 närmast efter 88 § införas en ny paragraf

be-

tecknad 88 a §, av nedan angiven lydelse, dels att rubriken närmast före 87 §

samma lag skall flyttas och införas närmast före 89 § de/s ock att närmast

fore nyssnämnda 87 § skall inforas en ny rubrik av nedan angiven lydelse

(Nuvarande lydelse)

29 §.

I stället------------gälla följande.

Av kreditkassas------------ ånyo vid­

taga-

Till reservfonden------------ sina in­

satser.

Nedsättning av reservfonden må,

förutom i fall som avses i 87 § 3

mom., beslutas allenast för täckande

av förlust, som enligt fastställd ba­

lansräkning finnes hava uppstått på

kassans verksamhet i dess helhet och

som icke kan ersättas av befintliga,

till framtida förfogande avsatta me­

del.

(Föreslagen lydelse)

29 §.

I stället------------gälla följande.

Av kreditkassas------------ ånyo vid­

taga.

Till reservfonden------------ sina in­

satser.

Nedsättning av reservfonden må,

förutom i fall som avses i 88 § 2

mom., beslutas allenast för täckande

av förlust, som enligt fastställd ba­

lansräkning finnes hava uppstått på

kassans verksamhet i dess helhet och

som icke kan ersättas av befintliga,

till framtida förfogande avsatta me­

del.

88

§.

Vad i 96—98 §§ lagen om ekono­

miska föreningar är stadgat om fu­

sion skall ej gälla jordbrukets kre­

ditkassor.

Om fusion m. m.

87 §.

1 mom. Genom fusion må jord­

brukskassa uppgå i annan kreditkas­

sa och centralkassa i annan central-

kassa. Därvid skall vad i 96 och 98 §§

lagen om ekonomiska föreningar är

stadgat om fusion gälla, dock att för

fusionsavtals verkställande skall ford­

ras icke rättens utan tillsynsmyndig­

hetens tillstand. 1 stället för bestäm­

melserna i 97 § nämnda lag skall vid

fusion mellan kreditkassor gälla vad

nedan i 2 mom. stadgas.

2 mom. Senast fyra månader efter

det på anmälan jämlikt 96 § 2 mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

37

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

lagen om ekonomiska föreningar re­

gistrering skett av beslut om godkän­

nande av fusionsavtal skall såväl den

övertagande som den överlåtande kas­

sans styrelse göra ansökan om till­

synsmyndighetens tillstånd att bringa

fusionsavtalet till verkställighet. Vid

ansökningen skall fogas bevis att re­

gistrering skett.

Tillsynsmyndighetens tillstånds­

prövning skall grundas på ett bedö­

mande av huruvida fusionen kan an­

ses vara förenlig med deras intressen,

som äro insättare i eller eljest hava

fordringar å de av fusionen berörda

kassorna. Tillstånd till fusionsavtals

verkställande må icke meddelas, med

mindre riksorganisationen lämnat sitt

medgivande till fusionen eller, då cen­

tralkassa övertager annan kreditkas­

sas rörelse, Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat överta­

gandet icke vara till skada för det all­

männa samt lämnat tillstånd därtill.

Om ansökan, som gjorts inom fö­

reskriven tid, så ock om beslut, som

meddelats i anledning av ansökning­

en, skall genom tillsynsmyndighetens

försorg underrättelse ofördröjligen

avsändas till länsstyrelsen.

Tillsynsmyndigheten skall ombe­

sörja, att kungörelse om beslut, var­

igenom tillstånd lämnas till fusions-

avtalets verkställande, jämte besvärs-

hänvisning ofördröjligen införes i all­

männa tidningarna och i tidning, som

är allmänt spridd inom de berörda

kassornas verksamhetsområden. Där

så finnes påkallat, må kungörelsen in­

föras i två eller flera sådana tidning­

ar som sist angivits.

Beslut, varigenom tillstånd givits,

skall inom sex månader sedan beslu­

tet vunnit laga kraft av båda kassor­

nas styrelser anmälas för registrering.

Anmälan skall vara åtföljd av till­

synsmyndighetens beslut i huvud­

skrift eller avskrift, så ock av laga-

kraftbevis.

När beslut om tillstånd till fusions-

avtalets verkställande registrerats,

anses fusionen genomförd.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

87 §.

1 mom. Jordbrukskassa må över­

taga annan jordbrukskassas rörelse

eller del därav, såframt riksorganisa­

tionen det medgivit.

Ej må centralkassa övertaga annan

kreditkassas rörelse eller del därav,

med mindre Konungen eller myndig­

het Konungen förordnar prövat över­

tagandet icke vara till skada för det

allmänna samt lämnat tillstånd där­

till.

3 mom. Om del av kreditkassas rö­

relse skall övergå till annan kassa, må

efter beslut av förstnämnda kassa och

med godkännande av tillsynsmyndig­

heten och riksorganisationen eller,

såvitt gäller övergång endast mellan

jordbrukskassor inom samma cen­

tralkassas verksamhetsområde, med

godkännande av riksorganisationen

ensam reservfonden nedsättas med

skäligt belopp.

87 §.

2 mom. Har kreditkassa övertagit

annan kassas rörelse helt eller delvis

och finnes bland sistnämnda kassas

tillgångar egendom, som kreditkassa

ej må förvärva, må den egendomen,

även om sådant fall ej är för handen

som i 40 eller 41 § sägs, förvärvas av

den övertagande kassan. Egendom

som kassan på detta sätt förvärvat

skall, i den mån egendomen ej, jäm­

likt vad i nyssnämnda lagrum stad­

gas, må av kassan behållas, åter av­

yttras så snart lämpligen kan ske och

senast då avyttring kan äga rum utan

förlust för kassan.

3 mom. Vid tillämpning i fråga om

fusion av kreditkassor av bestäm­

melserna i 103 § 2 mom. lagen om

ekonomiska föreningar skall vad där

stadgas om rättens tillstånd i stället

avse tillsynsmyndighetens tillstånd.

88

§.

1 mom. Jordbrukskassa må över­

taga del av annan jordbrukskassas

rörelse, såframt riksorganisationen

det medgivit.

Ej må centralkassa övertaga del av

annan kreditkassas rörelse, med

mindre Konungen eller myndighet

Konungen förordnar prövat överta­

gandet icke vara till skada för det all­

männa samt lämnat tillstånd därtill.

2 mom. Om del av kreditkassas rö­

relse skall övergå till annan kassa, må

efter beslut av förstnämnda kassa

och med godkännande av tillsynsmyn­

digheten och riksorganisationen eller,

såvitt gäller övergång endast mellan

jordbrukskassor inom samma cen-

tralkassas verksamhetsområde, med

godkännande av riksorganisationen

ensam reservfonden nedsättas med

skäligt belopp.

88 a §.

Har kreditkassa övertagit annan

kassas rörelse helt eller delvis och fin­

nes bland sistnämnda kassas tillgång­

ar egendom, som kreditkassa ej må

förvärva, må den egendomen, även om

sådant fall ej är för handen som i 40

eller 41 § sägs, förvärvas av den över­

tagande kassan. Egendom som kassan

på detta sätt förvärvat skall, i den

mån egendomen ej, jämlikt vad i

nyssnämnda lagrum stadgas, må av

kassan behållas, åter avyttras så snart

lämpligen kan ske och senast då av­

yttring kan äga rum utan förlust för

kassan.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre

bestämmelser alltjämt skola gälla då beslut att kreditkassas rörelse skall

övertagas av annan kassa träffats före nämnda dag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1962

39

Bihang

Till promemorian fogat förslag till lag

angående ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216)

om jordbrukskasserörelsen

Härmed förordnas dels att 29, 87 och 88 §§ lagen den 25 maj 1956 om

jordbrukskasserörelsen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angi-

ves, dels att i nämnda lag skall införas en ny paragraf betecknad 88 a § av

nedan angiven lydelse, dels att överskriften vid 87 § samma lag skall flyttas

och införas vid 89 § dels ock att vid nyssnämnda 87 § skall införas ny över­

skrift enligt nedanstående.

29 §.

I stället------- — — gälla följande.

Av kreditkassas----------- - — ånyo vidtaga.

Till reservfonden-----------------sina insatser.

Nedsättning av reservfonden må förutom i fall som avses i 87 § 2 mom.

beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräk­

ning finnes hava uppstått på kassans verksamhet i dess helhet och som icke

kan ersättas av befintliga, till framtida förfogande avsatta medel.

Om fusion m. m.

87 §.

1 mom. I fråga om fusion av kreditkassa med annan kreditkassa skola

stadgandena i 96 § lagen om ekonomiska föreningar äga tillämpning med

den ändring beträffande 1 mom. första stycket sista punkten, att för fusions-

avtals verkställande icke fordras rättens utan tillsynsmyndighetens till­

stånd. I stället för bestämmelserna i 97 § nämnda lag skola de föreskrifter

tillämpas som meddelas i 2 mom. nedan. Vad i 98 § lagen om ekonomiska

föreningar stadgas skall ej gälla jordbrukets kreditkassor.

2 mom. Senast fyra månader efter det på anmälan jämlikt 96 § 2 mom.

lagen om ekonomiska föreningar registrering skett av beslut om godkän­

nande av fusionsavtal, skall såväl den övertagande som den överlåtande

kassans styrelse göra ansökan om tillsynsmyndighetens tillstånd att bringa

fusionsavtalet till verkställighet. Vid ansökningen skall fogas bevis, att be­

slutet blivit registrerat.

Tillsynsmyndighetens tillståndsprövning skall grundas på ett bedömande

av huruvida fusionen dels kan anses vara förenlig med deras intressen, som

äro insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen berörda kas­

sorna dels framstår som ändamålsenlig ur allmän synpunkt. Innan beslut

meddelas skall jordbrukskasserörelsens riksorganisation hava beretts till­

fälle avgiva yttrande i ärendet.

Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om beslut, som med­

delats i anledning av ansökningen, skall genom tillsynsmyndighetens försorg

underrättelse ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen.

På tillsynsmyndigheten skall ock ankomma att ombesörja, att kungörelse

om beslut, varigenom tillstånd lämnas till fusionsavtalets verkställande,

40

jämte besvär shänvisning ofördröj ligen införes i allmänna tidningarna och

i tidning, som är allmänt spridd inom de berörda kassornas verksamhets­

områden. Där så finnes påkallat, må kungörelsen införas i två eller flera

sådana tidningar, som sist angivits.

Beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex månader sedan beslu­

tet vunnit laga kraft av såväl den övertagande som den överlåtande kassans

styrelse anmälas för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av tillsyns­

myndighetens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraftbevis.

När beslut om tillstånd till fusionsavtalets verkställande registrerats, an­

ses fusionen genomförd.

88

§.

1 mom. Jordbrukskassa må genom avtal som icke avser fusion enligt

87 § övertaga annan jordbrukskassas rörelse eller del därav, såframt riks­

organisationen det medgivit.

Ej må centralkassa genom avtal som icke avser fusion enligt 87 § över­

taga annan kreditkassas rörelse eller del därav, med mindre Konungen eller

myndighet Konungen förordnar prövat övertagandet vara ändamålsenligt ur

allmän synpunkt samt lämnat tillstånd därtill.

2 mom. Om del av kreditkassas rörelse enligt avtal som icke avser fusion

enligt 87 § skall övertagas av annan kassa, må efter beslut av den överlåtan­

de kassan samt med godkännande av tillsynsmyndigheten och riksorganisa­

tionen eller, såvitt gäller avtal mellan jordbrukskassor inom samma central­

kassas verksamhetsområde, med godkännande av riksorganisationen ensam,

reservfonden i den överlåtande kassan nedsättas med skäligt belopp.

88 a §.

Har kreditkassa övertagit annan kreditkassas rörelse helt eller delvis och

finnes bland den överlåtande kassans tillgångar egendom, som kreditkassa

ej må förvärva, må den egendomen även om sådant fall ej är för handen som

i 40 eller 41 § sägs, förvärvas av den övertagande kassan. Egendom som

kassan på detta sätt förvärvat skall, i den mån egendomen ej, jämlikt vad i

nyssnämnda lagrum stadgas, må av kassan behållas, åter avyttras så snart

lämpligen kan äga rum utan förlust för kassan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Särskilda bestämmelser

89 §.

Enskildas förhållanden------------ — mål yppas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

41

Till promemorian fogat förslag till lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 sep­

tember 19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

28 §.

3 mom. Har bolag--------— samma tillfälle.

Har förening (överlåtande förening), vilken är av beskaffenhet som i 1 §

lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar sägs, genom fusion en­

ligt 96 § 1 mom. nämnda lag uppgått i annan sådan förening (övertagande

förening) och har den övertagande föreningen genom fusionen övertagit

fordringar i rörelse, skall såsom intäkt i den övertagande föreningens rörelse

räknas belopp, varmed dessa fordringar i sistnämnda förenings räkenska­

per vid fusionstillfället upptagits över de hos den överlåtande föreningen i

beskattningsavseende gällande värdena vid samma tillfälle. Den sålunda

stadgade ordningen för beräkning av intäkt skall dock icke gälla beträffande

förening, som driver yrkesmässig handel med fastigheter, och heller icke

beträffande annan förening, vilken driver penningrörelse, än kreditkassa

varom förmäles i lagen den 27 maj 1956 om jordbrukskasserörelsen. För­

ening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse ge­

nom att från medlemmar mottaga medel för förvaltning, skall icke på denna

grund anses driva penningrörelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1962 och skall äga tillämpning

jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering verkställes i

första instans år 1962.

1 Senaste lydelse se 1957: 72.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 22 januari

1962.

N ärvarande:

justitierådet R^egner,

regeringsrådet J^arnerup,

justitieråden ^af T^rolle,

B^omgren.

Enligt lagrådet den 13 januari 1962 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 15

december 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upp­

rättat förslag till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 om jordbrukskasse-

rörelsen.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredra­

gits av tf kammarrättsassessorn S. Wernlund.

Förslaget föranledde följande yttranden.

Justitieråden Regner, af Trolle och Bomgren:

Enligt 87 § 1 mom. skall tillstånd till fusionsavtals verkställande medde­

las av tillsynsmyndigheten. I 2 mom. angives att, då centralkassa övertager

annan kreditkassas rörelse, tillstånd icke må meddelas med mindre Konung­

en och eller myndighet Konungen förordnar prövat övertagandet icke vara

till skada för det allmänna samt lämnat tillstånd därtill. Bestämmelserna

giva vid handen, att sistnämnda prövning skall föregå tillsynsmyndighetens

avgörande. Med hänsyn till det sagda synes det vara olämpligt, att Kungl.

Maj :ts eller den utsedda myndighetens beslut betecknas såsom tillstånd.'

Särskild beteckning å sådant beslut torde över huvud ej vara erforderlig.

Lagrådet hemställer därför, att i 2 mom. orden »samt lämnat tillstånd där­

till» få utgå.

Regeringsrådet Jarnerup:

Enligt det remitterade förslaget skall tillstånd till fusion lämnas av till­

synsmyndigheten, d. v. s. bank- och fondinspektionen, som därvid har att

pröva, huruvida fusionen kan anses förenlig med insättares eller andra

fordringsägares intressen. Tillstånd till fusion, varigenom centralkassa över­

tager annan kreditkassas rörelse, må icke meddelas med mindre Kungl. Maj :t

eller myndighet Kungl. Maj :t förordnar prövat övertagandet icke vara till

skada för det allmänna samt lämnat tillstånd därtill.

43

Därest Kungl. Maj:t icke delegerar sin prövningsrätt till underordnad

myndighet, skall sålunda Kungl. Maj:t göra en förprövning, huruvida hin­

der från allmän synpunkt möter mot fusionen, medan en lägre förvaltnings­

myndighet skall — efter prövning av ärendet med hänsyn till borgenärer­

na samt från författningssynpunkt och eljest formellt — slutligt avgöra det­

samma. En dylik ordning kan icke anses tillfredsställande.

En förbättring synes kunna ernås därigenom, att även prövningen av fu-

sionsärendet från allmän synpunkt i lagen anförtros åt tillsynsmyndigheten;

redan enligt förslaget kan prövningen såsom ovan nämnts delegeras till an­

nan myndighet, varvid tillsynsmyndigheten närmast torde komma i fråga.

Väljes denna lösning, bör även prövning enligt 88 § 1 mom. andra stycket

i förslaget verkställas av tillsynsmyndigheten.

Anses prövningen av fusionsärendet från allmän synpunkt böra normalt

förbehållas Kungl. Maj:t, synes en bättre ordning beträffande handlägg­

ningen kunna vinnas, om även det slutliga avgörandet får ankomma på

Kungl. Maj :t, som då alltid bör höra tillsynsmyndigheten.

Lagrådet:

I anledning av de föreslagna ändringarna i 87 och 88 §§ lärer i 58 § böra

uteslutas det där såsom anledning till likvidation upptagna fallet, att kas­

sas hela rörelse överlåtits till annan kassa. Beaktas detta, föranledes därav

jämkning i lagförslagets ingress.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

2 februari 1962.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling,

S^koglund, E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 22 januari

1962 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 15 december 1961 remitte­

rade förslaget till lag om ändring i lagen den 25 maj 1956 (nr 216) om jord-

brukskasserörelsen och anför därvid följande.

Såsom lagrådet framhållit bör de i departementsförslaget upptagna änd­

ringarna i 87 och 88 §§ föranleda ändring även i 58 §. Vad i övrigt uttalats

inom lagrådet bör enligt min mening icke föranleda annan ändring i depar­

tementsförslaget än den som förordats av lagrådets flesta ledamöter. Jag

tillstyrker således den av dessa ledamöter föreslagna ändringen i 87 § 2

mom.

Föredraganden hemställer härefter att förslaget till lag om ändring i la­

gen den 25 maj 1956 (nr 216) om jordbrukskasserörelsen — med nyss nämn­

da ändringar jämte vissa redaktionella jämkningar i övrigt — samt förslaget

till lag om ändrad lydelse av 28 § 3 mom. kommunalskattelagen den 28 sep­

tember 1928 (nr 370) måtte genom proposition framläggas för riksdagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman­

de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Th. Hellström

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

611376