Prop. 1962:53

('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

1

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­

gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.; given Stockholms slott den 26 januari 1962.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiede- partementsärenden vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den tid, varunder röstmottagning före val skall äga rum, utsträckes från 18 till 30 dagar före valdagen. I anslutning härtill förordas jämkning av åtskilliga i vallagarna uppställda tidsgränser.

Propositionen innehåller vidare förslag till regler om fartygsröstning. Fin­ nes anledning antaga, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utomlands under den tid, då röstmottagning äger rum här i riket, skall Kungl. Maj :t vid vissa val av större betydelse äga förordna, att röstmottagning utom riket skall anordnas å fartyget, såvida icke hinder härför uppkommer. Vid röst­ mottagning å fartyg skall befälhavaren eller den han i sitt ställe sätter vara röstmottagare. Rätt att rösta å fartyg skall tillkomma fartygets personal och passagerare.

Den rätt att på valdagen rösta å postanstalt vid sjukhus, som nu tillkom­ mer sjukhusets patienter, föreslås utsträckt till personal, som tjänstgör vid sjukhuset.

I syfte att undvika onödig masskassering av valsedlar föreslås viss upp­ mjukning av reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stad­ gad försegling eller eljest på föreskrivet sätt. I sådant fall skall valsedlarna icke förklaras ogiltiga, om skälig anledning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.

Vissa regler, som har betydelse för bedömande av verkan av riksvalsedel, föreslås i propositionen förtydligade.

1 llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 53

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 18 §, 41 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 56—58 §§, 62 8, 65 §, 70—73 §§, 75 §, 77 §, 78 §, 80 §, 95 § och 96 § ävensom rubriken till 70—75 §§ lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

18

Är något---------------------------------- -----

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista över­ taliga namnen såsom obefintliga.

För val---------------------------------.____

§• såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning av vad i första stycket sägs å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

- såsom obefintligt.

41 §•

Kungörelse varom i 40 § förmäles Kungörelse varom i 40 § förmäles skall uppläsas i kyrkanoch, där så skall anslås på kommunens anslags-kan ske, i ortstidningar införas. tavla och, där så kan ske, i ortstid­

ningar införas.

Underrättelse jämlikt-------------fastställt formulär.

54 §•

}■

Förening med----------------företräder (partibeteckning).

2. Ansökan om----------------- i riksgäldskontoret.

3. Partibeteckning må — ------- -—- ej prövats.

4. Registrerad partibeteckning----------------- 56 § sägs.

5. Då partibeteckning----------------- allmänna tidningarna.

6. Parti, som---------------------- 56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra 7. När val i hela riket till andra 7;.aIrni.??.aren sk°la a8a ram> skola i god kammaren skola äga rum, skola i god tid fore valen från inrikesdeparte- tid före valen från inrikesdeparte- mentet till samtliga Konungens be- mentet till samtliga Konungens be-

W*; av 18 *■ “SFS 1921: 316’ av 80 §- se SFS 1940: 550, av 55 §, 56 § 5 mom.,

1

Lo’ono §’ 7r A4 TA’7? § °ch rubnken till 70—75 §§, se SFS 1944:84, av 41 §, se SFS

on47s 2o°2’ A I4 § °Ch ™ § 1 mom-> se SFS 1948: 197, av 56 § 2 mom., se SFS 1952: 266, av ™ n§ s2 °c* 3 “> 7oA°oCh Z5o§’ Se SFS 1956:299> av 62 §, se SFS 1957:159, samt av 55 a §, 58 §, 71 §, 73 §, 77 § 2 och 3 mom., 95 § och 96 §, se SFS 1960: 59.

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

fallningshavande översändas utdrag nr registret, upptagande varje parti­ beteckning som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts, om valen förrättas på grund av bestäm­ melsen i 17 § 1 mom. riksdagsord­ ningen, senast den 1 augusti närmast före valen samt, om valen förrättas på grund av Konungens förordnande jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordning­ en, senast femte dagen efter det för­ ordnandet givits. Vid varje beteck­ ning skall angivas det parti, för vilket registreringen skett, samt partiets en­ ligt 6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till —-------------—---------

fallningshavande översändas utdrag ur registret, upptagande varje parti­ beteckning som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts, om valen förrättas på grund av bestäm­ melsen i 17 § 1 mom. riksdagsord­ ningen, senast den 20 juli närmast före valen samt, om valen förrättas på grund av Konungens förordnande jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsordning- en, senast femte dagen efter det för­ ordnandet givits. Vid varje beteck­ ning skall angivas det parti, för vil­ ket registreringen skett, samt parti­ ets enligt 6 mom. anmälda ombud. ------ i registerutdragen.

55 §.

1. Val i ________ —----------— -— Konungen bestämmes.

Om valdag -—------------ - generalpoststyrelsen underrättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el­ ler helgdag, som Konungens befall- ningshavande sist trettionde dagen förut låter kungöra i ortstidningar; och skall generalpoststyrelsen under­ rättas om valdagen.

ler helgdag, som Konungens befall- ningshavande sist fyrtionde dagen förut låter kungöra i ortstidningar; och skall generalpoststyrelsen under­ rättas om valdagen.

55 a §.

Då val----------- ------------------ -------------- röstberättigade tillhör. Röstkorten skola senast å tjugo-Röstkorten skola senast å trettio­ femtedagen före valdagen med pos- femte dagen före valdagen ined pos­ ten översändas till de röstberättigade, ten översändas till de röstberättigade.

Då annat-----------------erhålla röstkort. Framställning om----------------- till honom. Röstkort må —-------- till efterrättelse. Närmare föreskrifter--------—- -— av Konungen.

1. Då val

2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget an­ givna ombud eller genom någon av honom därtill förordnad person samt hava inkommit sist å tjugufemte da­ gen före valdagen. Vid anmälan skola fogas intyg, utvisande att envar av de anmälda kandidaterna är i röstlängd för valdistrikt inom valkretsen upp­ förd såsom röstberättigad och senast valdagen uppnått tjugutre års ålder, ävensom intyg av varje kandidat, att

valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen genom partiets i registerutdraget an­ givna ombud eller genom någon av honom därtill förordnad person samt hava inkommit sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Vid anmälan skola fogas intyg, utvisande att en­ var av de anmälda kandidaterna är i röstlängd för valdistrikt inom val­ kretsen uppförd såsom röstberättigad och senast valdagen uppnått tjugu­ tre års ålder, ävensom intyg av var-56 §.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

han lämnat partiet tillstånd att an­ mäla honom.

Giver anmälan Senast å

3. Två eller Anmälan av

4. Sedan den -------Över godkända över Konungens

5. Därefter utfärdar Konungens be- fallningshavande omedelbart kungö­ relse om valet, vilken uppläses i kyr­ korna och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista; samt

e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

je kandidat, att han lämnat partiet tillstånd att anmäla honom,

anmälan skett, intyg ingivas, för valet,

tredje stycket.

• anses obefintligt. av Konungen, över valet.

5. Därefter utfärdar Konungens be- fallningshavande omedelbart kungö­ relse om valet, vilken anslås på kom­ munernas anslagstavlor och införes i ortstidningar. I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väl­ jas inom valkretsen;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) den i 4 mom. omförmälda lista;

e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat; samt

f) då val i hela riket till andra kammaren skola förrättas, erinran om rätt för väljare att i vissa fall ut­ öva rösträtt å svenskt fartyg utom riket.

57

1. Val förrättas-----------------------------Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postan­ stalt samt utom riket å svensk be­ skickning eller svenskt konsulat stad­ gas i 70—75 §§.

2. Valet äger — —----------------------Det åligger------- ---------------------------I vallokal — —----------------------------- 58

§•

-----— 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å post­ anstalt samt utom riket å svensk be­ skickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§. — ■—- inom vallokalen. —avbryta förrättningen. - omförmälda lista.

58

Valet skall — —---------- — — — — Där å någon ort andra tider för va­ lets förrättande finnas mera lämp­ liga, äge Konungens befallningsha- vande att därom på framställning av valförrättaren förordna, med iaktta­ gande att tillträde till valet skall fin­ nas minst två timmar före kloc-

§-

— gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för va­ lets förrättande finnas mera lämp­ liga, äge Konungens befallningsha- vande att därom på framställning av valnämnden eller magistraten förord­ na, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två timmar

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermid­ dagen.

62

Vill äkta make ingiva valsedel ge­ nom andra maken, skall valsedelsför- sändelse anordnas tidigast aderton dagar före valet.

65

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning el­ ler svenskt konsulat gälla vad i 70— 75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning

eller konsulat.

70

1. Är någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning­ en för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, må han å val­ dagen avlämna valsedel, avseende va­ let i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt. Den som vår­ das å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsan- stalten är belägen å den ort, där han är i röstlängden uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röst­ berättigad kommer att å valdagen vis­ tas utom riket eller att röstberätti­ gad, vilken utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan perso­ nal å fartyg eller personalen vid sta­ tens järnvägar eller vid enskilt järn­ vägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, till följd av tjänstens ut­ övning icke kan utöva sin rösträtt å

före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter kloc­ kan fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

§•

Vill äkta make ingiva valsedel ge­ nom andra maken, skall valsedelsför- sändelse anordnas tidigast trettio da­ gar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning,

konsulat eller fartyg.

^§•

1. Är någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning­ en för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, må han å val­ dagen avlämna valsedel, avseende va­ let i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å postanstalt. Den som vårdas eller tjänstgör å sjukvårdsanstalt in­ om riket, vid vilken postanstalt fin­ nes inrättad, må å valdagen där av­ lämna valsedel, som nyss sagts, än­ dock att sjukvårdsanstalten är belä­ gen å den ort, där han är i röstläng­ den uppförd.

2. Kan med skäl antagas, att röst­ berättigad kommer att å valdagen vis­ tas utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller till­ hör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägs­ företag eller vid post-, tull- eller lots­ verket, till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valda-

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valdagen, må sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avse­ ende valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen, å fast postan­ stalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjäns­ teutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valdagen in­ om riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen, å svensk be­ skickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

71

Väljare, som avlämnar valsedel en­ ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är väljaren ej för röstmottagaren känd, skall han styrka sin identitet.

72

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade föreskrif-

gen, må sådan röstberättigad före val­ dagen avlämna valsedel, avseende va­ let i den valkrets där han är i röst­ längd upptagen, å postanstalt inom xuket.

3. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valda­ gen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den val­ krets där han är i röstlängd uppta­ gen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­ stämmer. Tillhör i fall som nu sagts den röstberättigade besättning eller annan personal å fartyg, där röstmot­ tagning enligt vad nedan är stadgat skall anordnas, eller är han passage­ rare å dylikt fartyg, må han ock av­ lämna sådan valsedel å fartyget.

Förekommer, då val till andra kammaren skola förrättas i hela ri­ ket, anledning till antagande, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utom riket under den tid, då röst­ mottagning enligt 72 § sker inom ri­ ket, äger Konungen på därom gjord framställning föreskriva, att röstmot­ tagning utom riket skall, om hinder härför icke uppkommer, äga rum å fartyget. Konungen meddelar närma­ re bestämmelser om behörighet att göra sådan framställning och om den ordning, vari framställningen skall ske.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel en­ ligt 70 §, skall innehava röstkort. Vid röstmottagning å fartyg må dock den, som innehar sjöfartsbok, avlämna valsedel, ehuru han icke kan förete röstkort.

Väljare, som ej är för röstmottaga­ ren känd, skall styrka sin identitet.

§•

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade föreskrif-

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse)

Finnes ytterkuvertet vara i behö­ rig ordning ifyllt och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är an­ nan än den röstkortet avser, samt sy­ nes, där röstningen sker före valda­ gen, den å kuvertet tecknade uppgif­ ten sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall Är valkuvertet

ständighet, som för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning ifyllt och föreligger ej anled­ ning antaga, att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken avser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade uppgiften om anledningen härtill sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert. --------till röstmottagaren. ------- - för avlämnandet.

(Föreslagen lydelse)

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den Konungens befallningshavande, som skall verk-

den

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den Konungens befallningshavande, som enligt vad känt är skall verkställa röstsamman­ räkning för den valkrets väljaren till­ hör, å en särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmotlagaren ytterkuvertet. ställa röstsammanräkning för valkrets väljaren tillhör, å en särskild förteckning, vilken föres enligt Konungen fastställt formulär.

av

75 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översän­ des av röstmottagare inom riket till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräk­ ningen, samt av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet. I det senare fallet skola ytterkuvcrten vara inlagda i omslag, och skall, där in­ sändandet sker med post, försändel­ sen anordnas som värdepost. över­ sändandet skall ske från röstmotta­ gare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Röstmottagare inom riket skall om­ gående översända ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, till den Konungens befall­ ningshavande, som skall verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare htom riket skall översända nämnda ytterkuvert till överståthållarämbetet; dock må röst­ mottagare å fartyg i stället översända kuverten till svensk beskickning eller svenskt konsulat för vidarebeford­ ran till överståthållarämbetet. Ytterkuverten skola vara inlagda i omslag, och skall, där ytterkuverten sändas med post, försändelsen anordnas som värdepost. Översändandet skall ske i så god tid, att kuverten kunna beräk­ nas vara överståthållarämbetet till handa sist å fjärde dagen efter val­ dagen.

Ytterkuvert, som-------------verkställa röstsammanräkningen. över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottaga- mottagare inkommit till den Konung- re inkommit till den Konungens be- ens befallningshavande, som har fallningshavande, som har att verk- att verkställa röstsammanräkningen, ställa röstsammanräkningen, skola

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år i 962

skall särskild förteckning föras. Ku­ verten skola förvaras under lås.

(Gällande lydelse)

numreras i löpande följd. Efter varje tillfälle, då ytterkuvert numrerats, skall antalet antecknas i särskilt pro­ tokoll. Kuverten skola förvaras under lås.

(Föreslagen lydelse)

77

1. Å utsatt —------- ------------------- —

2. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten, och antalet jämföres med den över såda­ na kuvert förda förteckningen. Inkomma ytterkuvert-----------------

3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade uppgifter. Före­ kommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på va­ let. Lag samma vare, där väljaren icke är i röstlängden för det å ytterkuvertet angivna valdistriktet uppta­ gen såsom röstberättigad eller där denne har utövat sin rösträtt vid val­ förrättningen.

Övriga ytterkuvert —------------ —

4. Valprotokollen uppläsas och granskas. Sigillen å omslagen jämfö­ ras med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

§• — öppna dörrar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten, och antalet jämföres med det över sådana kuvert förda protokollet.

-

■—- — på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade uppgifter. Före­ kommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Lag samma vare, dels då välja­ ren icke är upptagen såsom röstberät­ tigad i det valdistrikt, som angivits på ytterkuvertet, eller, om väljaren jäm­ likt 71 § avlämnat valsedel utan att innehava röstkort, i valdistrikt å den mantalsskrivningsort, som angivits å ytterkuvertet, dels ock då väljaren utövat sin rösträtt vid valförrättning­ en. ----------- — såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas, därest så påkallas, samt granskas. Sigillen å omslagen jämföras med de sigill, som äro avtryckta å protokollen, var­ efter omslagen brytas.

78

Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas valsedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuver­ ten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte de från valförrättarna insända valsedlarna granskas, varefter Ko­ nungens befallningshavande prövar valsedlarnas giltighet och meddelar

^§•Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas valsedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända val­ kuverten. De sålunda uttagna valsed­ larna jämte de från valförrättarna in­ sända valsedlarna granskas, varefter Konungens befallningshavande prö­ var valsedlarnas giltighet och medde-

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

de beslut, vartill valsedlarna och pro­ tokollen, med hänsyn jämväl till en- ligt 76 § sista stycket inhämtade upp­ lysningar, må giva anledning.

(Gällande lydelse)

lar de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 76 § sista stycket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

Hava avgivna valsedlar icke förva­ rats på föreskrivet sätt, skola de för­ klaras ogilla, såframt ej skälig anledning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

(Föreslagen lydelse)

Är något — År

å valsedel utsatt partibeteck­

ning, som uppförts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, men har icke å sedeln, om den upptager namnen i en följd, det ena under det andra, såsom första namn, samt, om sedeln upptager särskilda efterträdarenamn, såsom första namn å dess vänstra sida upptagits namnet på någon kandidat, som å nämnda lista uppförts under den beteckningen, anses samtliga namn å valsedeln såsom obefintliga.

80 §. såsom obefintligt.

År

å valsedel utsatt partibeteck­

ning, som uppförts å den i 56 § 4 mom. omförmälda lista, men har icke å sedeln, om den upptager namnen i en följd, det ena under det andra, så­ som första namn, samt, om sedeln upptager särskilda efterträdarenamn, såsom första namn å dess vänstra sida upptagits namnet på någon kan­ didat, som å nämnda lista uppförts under den beteckningen, anses samt­ liga namn å valsedeln såsom obefint­ liga. Vid bedömandet av vilket namn som skall anses som det första skall hänsyn icke tagas till namn, som enligt första stycket är att betrakta såsom obefintligt.

Återstår efter tillämpning av vad i första stycket sägs å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val------------ ------------------------------såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 g är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista överta­ liga namnen såsom obefintliga.

95 §.

Valnämnden eller -—■ —- — ordentligen verkställas. Kostnaden för---------------- --------------------— lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å fartyg är berätti­ gad att i den ordning Konungen be­ stämmer utfå ersättning av statsver­ ket för nödiga utgifter för uppdra­ gets fullgörande.

96 §.

Kuvert, varom--------------- ----------- politiskt parti. I 63 § omnämnda kuvert och ytter- I 63 § omnämnda kuvert och ytter- kuvert som avses i 73 § skola i god kuvert som avses i 73 § skola i god

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

tid före valet finnas tillgängliga på Ilandet hos ordförande och ledamöter i valnämnd och kommunalnämnd samt i stad hos magistraten eller val­ nämnden ävensom hos de tjänste­ män eller andra personer, åt vilka magistraten eller valnämnden upp­ drager att i sådant hänseende till- bandagå väljarna. Nyssnämnda ytter- kuvert skola inom samma tid härjäm­ te finnas tillgängliga å fast postan­ stalt samt å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där röstmottagning äger rum.

Det åligger------------------------------ — Blanketter till------------------------------

(Gällande lydelse)

tid före valet finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magistraten eller val­ nämnden ävensom hos de tjänste­ män eller andra personer, åt vilka magistraten eller valnämnden upp­ drager att i sådant hänseende tillhan- dagå väljarna. Nyssnämnda ytterku- vert skola inom samma tid härjämte finnas tillgängliga å postanstalt samt å svensk beskickning, svenskt konsu­ lat eller svenskt fartyg, där röstmot­ tagning äger rum.

— 73 §§ sägs. ------- eller magistraten.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 4 §, 11 §, 19 §, 20 §, 23 §, 28 §,31 §, 35—38 §§, 40 §, 41 §, 44 §, 59 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala val­ lagen den 6 juni 19301 2 3 4 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4

§.

Röstberättigad äger — -—- — är mantalsskriven. _ Om rätt att i vissa fall utöva röst- Om rätt att i vissa fall utöva röst­ rätt inom riket å postanstalt samt ut- rätt inom riket å postanstalt samt ut­ om riket å svensk beskickning eller om riket å svensk beskickning, svenskt konsulat stadgas i 6 kap. svenskt konsulat eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

11

§

1 mom. Allmänna kommunalval------2 mom. Annat än allmänt kom­ munalval skall äga rum å sön- och helgdag, som sist tjugonde dagen för­ ut bestämmes av länsstyrelsen. _____________

Beträffande församling---------------------------------------- är stadgat. Sådant val--------Om valdag--------

--------sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kom­ munalval skall äga rum å sön- eller helgdag, som sist trettiofemte dagen förut bestämmes av länsstyrelsen.

------------------------- ager rum.

underrätta generalpoststyrelsen.

19 §.

1 mom. Då kommunalval------------

Röstkorten skola senast å tjugo­ femte dagen före valdagen eller, om korten avse flera val som förrättas å olika dagar, å samma tid före den första valdagen med posten översän­ das till de röstberättigade.

Upprättande och--------------------------2 mom.Har röstkort--------------------Framställning om------------------------Röstkort må — ---------------------------3 mom. Röstkort som------------------4mom. Närmare föreskrifter-------

kortet.

Röstkorten skola senast å trettio­ femte dagen före valdagen eller, om korten avse flera val som förrättas å olika dagar, å samma tid före den första valdagen med posten översän­ das till de röstberättigade. ----------- vid valet.

— erhålla röstkort. - ------- till honom.

------- före valdagen. ---------------- - till efterrättelse. ------------ av Konungen.

> Senaste lydelse av 4 §, 20 § 3 mom., 31 §, 41 §, 44 § 2, 4 och 5 mom. samt rubriken till 6 SI?ncoS 1,?42:177’ av 23 §’ se SFS 1952:265, av 11 § 2 mom. samt 20 § 1 och 2 mom., II ?,FS *95?: 756, av 40 §’ se SFS 1956:30°- av 28 §, se SFS 1957: 160, samt av 19 §, 39— 38 §§, 44 § 3 mom., 59 § och 60 §, se SFS 1961: 606.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20

1 mom.När val av landstingsman, kommunalfullmäktigeeller stadsfullmäktige skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen därom sist nittonde da­ gen före valdagen kungörelse, som anslås på kommunernas anslagstav­ lor och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väl­ jas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt; samt

d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt kon­ sulat.

2 mom.Om val av municipalfullmåktige skall i den beträffande full- mäktigsammanträde föreskrivna ord­ ningen kungörelse sist nittonde da­ gen före valdagen utfärdas av val­ nämndens ordförande. I kungörelsen skola upptagas de uppgifter, som an­ givas i 1 mom.

3 mom.Om val av kyrkofullmäkti­ ge skall i den för kyrkostämma före­ skrivna ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfär­ das, i stad av magistraten samt på landet av valnämndens ordförande.

T kungörelsen skola upptagas de upp­ gifter, som angivas i 1 mom.

i mom. I fråga--------— och kyrko

§•

1 mom.När val av landstingsman, kommunalfullmäktigeeller stadsfull­ mäktige skall äga rum, utfärdar läns­ styrelsen därom sist trettioförsta da­ gen före valdagen kungörelse, som anslås på kommunernas anslagstav­ lor och införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väl­ jas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt;

d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt kon­ sulat; samt

e) då fråga är om allmänt val, er­ inran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt å svenskt fartyg utom riket.

2 mom.Om val av municipalfull­ mäktige skall i den beträffande full- mäktigsammanträde föreskrivna ord­ ningen kungörelse sist trettioförsta dagen före valdagen utfärdas av val­ nämndens ordförande. I kungörelsen skola upptagas de uppgifter, som an­ givas i 1 mom. a)—d).

3 mom.Om val av kyrkofullmäk­ tige skall i den för kyrkostämma fö­ reskrivna ordningen kungörelse sist trettioförsta dagen före valdagen ut­ färdas, i stad av magistraten samt på landet av valnämndens ordförande. I kungörelsen skola upptagas de upp­ gifter, som angivas i 1 mom. a)—<l).

Val är Valsedel bör Är något namn å valsedel överstru- ket, eller framgår med avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager valsedeln namn å nå­ gon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt. Jiro å valse-

sedeln avser,

vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstru- ket, eller framgår med avseende å nå­ got där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager valsedeln namn å någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt. Återstår efter till-

23 §.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

del eller särskild del därav upptagna flera namn, än enligt 24 § är medgi­ vet, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

28

Äkta make må ingiva valsedel ge­ nom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall valsedels- försändelse anordnas tidigast aderton dagar före valet.

31

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning el­ ler svenskt konsulat gälla vad i 6 kap. stadgas.

(Gällande lydelse)

lämpning av vad nu sagts å valsedel eller särskild del därav flera namn, än enligt 24 § är medgivet, anses det eller de sista, övertaliga namnen så­ som obefintliga.

§•

Äkta make må ingiva valsedel ge­ nom andra maken. Vill make begagna den rätt nu är sagd, skall valsedels- försändelse anordnas tidigast trettio dagar före valet.

§•

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt

utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat eller svenskt fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.

(Föreslagen lydelse)

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna

valsedel å postanstalt, beskickning valsedel å postanstalt, beskickning,

eller konsulat. konsulat eller fartyg.

35

i mom. Vid allmänt val av lands- tingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, så ock vid annat kommunalval, beträffande vilket Ko­ nungen förordnat att röstmottagning å postanstalt skall äga rum å valda­ gen, må röstberättigad som på grund av vistelse å annan ort inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, å val­ dagen avlämna valsedel å postanstalt.

Vid val som nu sagts må den, som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, å valdagen där avlämna valsedel, än­ dock att sjukvårdsanstalten är belä­ gen å den ort, där väljaren är upp­ förd i röstlängden.

Vid annat kommunalval än som av-

§.

1 mom. Vid allmänt val av lands- tingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, så ock vid annat kommunalval, beträffande vilket Ko­ nungen förordnat att röstmottagning å postanstalt skall äga rum å valda­ gen, må röstberättigad som på grund av vistelse å annan ort inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, å valdagen avlämna valsedel å postan­ stalt. Vid val som nu sagts må den, som vårdas eller tjänstgör å sjuk­ vårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, å valda­ gen där avlämna valsedel, ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den ort, där väljaren är uppförd i röst­ längden.

Vid annat kommunalval än som

Kurigl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

15

ses i första stycket må röstberättigad närmaste helgfria dag före valdagen avlämna valsedel å postanstalt, om det med skäl kan antagas att den röst­ berättigade på grund av vistelse å an­ nan ort inom riket eller på grund av vård å sjukvårdsanstalt inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen.

2 mom. Kan med-------------------------3 mom. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs eller till följd av omständighet som angives i 1 mom. andra stycket icke kan utöva sin rösträtt å valdagen in­ om riket, äger han avlämna valsedel å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

(Gällande lydelse)

i mom. Valsedel som----------------- i

avses i första stycket må röstberätti­ gad närmaste helgfria dag före valda­ gen avlämna valsedel å postanstalt, om det med skäl kan antagas att den röstberättigade på grund av vistelse å annan ort inom riket eller på grund av vård eller tjänstgöring å sjukvårds­ anstalt inom riket är förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen. — inom riket.

3 mom.Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs eller till följd av omständighet som angives i 1 mom. andra stycket icke kan utöva sin rösträtt å valdagen in­ om riket, äger han avlämna valsedel å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Tillhör i fall som nu sagts den röst­ berättigade besättning eller annan personal å fartyg, där röstmottagning enligt vad nedan är stadgat skall an­ ordnas, eller är han passagerare å dy­ likt fartyg, må han ock avlämna val­ sedel å fartyget.

Förekommer, då allmänt val av landstingsmän, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall förrättas, anledning till antagande, att svenskt fartyg kommer att befinna sig utom riket under den tid, då röstmottag­ ning enligt 37 § sker inom riket, äger Konungen på därom gjord framställ­ ning föreskriva, att röstmottagning utom riket skall, om hinder härför icke uppkommer, äga rum å fartyget. Konungen meddelar närmare be­ stämmelser om behörighet att göra sådan framställning och om den ord­ ning, vari framställningen skall ske. röstlängden.

(Föreslagen lydelse)

36 §.

Väljare som avlämnar valsedel en- Väljare, som avlämnar valsedel en­ ligt 35 § skall innehava röstkort. År ligt 35 §, skall innehava röstkort. väljaren ejför röstmottagaren känd, Vid röstmottagning å fartyg må dock skall han styrka sin identitet. den, som innehar sjöfartsbok, av­ lämna valsedel, ehuru han icke kan förete röstkort.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Väljare, som ej är för röstmottaga­ ren känd, skall styrka sin identitet.

37

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade föreskrif­ ter därtill utses, samt utom riket be­ skickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valda­ gen till och med valdagen eller, vid annat kommunalval än som avses i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste helgfria dag före valdagen. Utom ri­ ket skall röstmottagning ej i något fall äga rum längre än till dess av­ givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till överståthållaräm- betet.

Röstmottagning å De väljare Ej må Å postanstalt Där röstmottagning

§•

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av general­ poststyrelsen meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket be­ skickningens eller konsulatets chef eller fartygets befälhavare eller den någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen före val­ dagen till och med valdagen eller, vid annat kommunalval än som avses i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste helgfria dag före valdagen. Utom ri­ ket skall röstmottagning ej i något fall äga rum längre än till dess av­ givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till överståthål- larämbetet eller översändas till be­ skickning eller konsulat för vidarebe­ fordran till ämbetet.

en timme,

sina valsedlar,

väljande tillåtas.

denna lag.

till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å fartyg, skall fartygets befälhavare bestämma dagar och tider samt ställe d fartyget för röstmottagningen. Vad befälhavaren härutinnan bestämt skall genom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombord­ varandes kännedom.

Vid röstningen

Väljaren skall personligen inställa

38 §.

---------- -— i 60 §.

Väljaren skall med ledning av röst­ kortet ifylla ytterkuvertet. Väljare, som enligt 36 § avlämnar valsedel utan att innehava röstkort, skall på lämplig plats å ytterkuvertet teckna uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelsetid, födelsenummer, om detta är för honom känt, mantals­ skrivningsort samt bostads- och post­ adress.

Väljaren skall personligen inställa

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sig lios röstmottagaren. Han skall där­ vid förete sitt röstkort samt avlämna ytterkuvertet vederbörligen ifyllt, se­ dan han å detsamma inför röstmotta­ garen tecknat sitt namn. Sker röst­ ningen före valdagen, skall väljaren å ytterkuvertet teckna uppgift röran­ de den omständighet, som för honom enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till så­ dan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning ifyllt och föreligger ej an­ ledning antaga, att väljaren är annan än den röstkortet avser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röst­ mottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning för det val röstningen avser.

sig hos röstmottagaren. Han skall där­ vid förete sitt röstkort. I fall, där röstkort enligt 36 § icke erfordras, skall väljaren, om lian icke innehar röstkort, i stället uppvisa sin sjöfarts­ bok. Väljaren avlämnar ytterkuver­ tet vederbörligen ifyllt, sedan han å detsamma inför röstmottagaren teck­ nat sitt namn. Sker röstningen före valdagen, skall väljaren å ytterku­ vertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för honom enligt 35 § 1 mom. andra stycket, 2 eller 3 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning ifyllt och föreligger ej anled­ ning antaga, att väljaren är annan än den röstkortet eller sjöfartsboken av­ ser, samt synes, där röstningen sker före valdagen, den å kuvertet teck­ nade uppgiften om anledningen här­ till sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning för det val röst­ ningen avser.

Väljaren skall —-------------------------- ---------- till röstmottagaren. Är valkuvert------------ ----------------------------för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet, som enligt vad känt är skall verk­ ställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å en särskild för­ teckning, vilken föres enligt av Ko­ nungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å en särskild förteckning, vilken föres en­ ligt av Konungen fastställt formulär.

40

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översän­ des av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen, samt av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet. I det senare fallet skola ytterkuverten vara inlagda i omslag, och skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas som vär­ depost. översändandet skall ske från röstmottagare inom riket omgående samt frän röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna be­ räknas vara överståthållarämbetet till

2 Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1

§•

Röstmottagare inom riket skall om­ gående översända ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall översända nämnda ytterkuvert till överståthållarämbetet; dock må röstmottagare å fartyg i stället översända kuverten till svensk beskickning eller svenskt konsulat för vidarebefordran till överståthållarämbetet. Ytterkuver­ ten skola vara inlagda i omslag och skall, där ytterkuverten sändas med post, försändelsen anordnas som vär-

saml. iVr 63

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

handa sist å fjärde dagen efter valda- depost. Översändandet skall ske i så gen. god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som------------------ verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmottaga- mottagare inkommit till myndighet, re inkommit till myndighet, som har som har att verkställa röstsamman- att verkställa röstsammanräkning, räkning, skall särskild förteckning skola numreras i löpande följd. Efter föras.Kuverten skola förvaras under varje tillfälle, då ytterkuvert numre-lås. rats, skall antalet antecknas i särskilt protokoll. Kuverten skola förvaras under lås.

1 mom. Å utsatt

44 §.

— — — öppna dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkom­ mit från röstmottagare, räknas ku­ verten, och antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteck­ ningen.

Inkomma ytterkuvert----------------------------------- på valet.

2 mom. Hava ytterkuvert inkom­ mit från röstmottagare, räknas ku­ verten, och antalet jämföres med det över sådana kuvert förda protokollet.

3 mom. Därefter granskas ytter- kuverten och därå tecknade uppgif­ ter. Förekommer skälig anledning an­ taga, att ytterkuvertet blivit efter till­ slutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väl­ jare, lämnas dessa ytterkuvert orub­ bade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Lag samma vare, därväljaren icke är i röstlängden för det åt ytterkuvertet angivna val­ distriktet upptagen såsom röstberät­ tigad vid valet eller där denne har utövat sin rösträtt vid valförrätt­ ningen.

3 mom. Därefter granskas ytterku- verten och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvertet blivit efter tillslutan­ det öppnat, eller finnas flera ytter­ kuvert härröra från samma välja­ re, lämnas dessa ytterkuvert orub­ bade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Lag samma vare,

dels då väljaren icke är upptagen så­ som röstberättigad vid valet i det val­ distrikt, som angivits på ytterkuver­ tet, eller, om väljaren jämlikt 36 § avlämnat valsedel utan att innehava röstkort, i valdistrikt å den mantals­ skrivningsort, som angivits å ytter­ kuvertet, dels ock då väljaren utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert — —--------såsom ogillt. 4 mom. Valprotokollen uppläsas och granskas, Sigillen å omslagen jämföras med de sigill, som äro av­ tryckta å protokollen. Förekommer därvid ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öpp­ nat, brytes förseglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på va­ let.

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

4 mom. Valprotokollen uppläsas, därest så påkallas, samt granskas. Si­ gillen å omslagen jämföras med de sigill, som äro avtryckta å protokol­ len, varefter omslagen brytas.

5 mom. De kuvert, som nedlagts i

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

en urna, uttagas ur denna. Valsed­ larna uttagas ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända val­ kuverten. De sålunda uttagna valsed­ larna jämte, där förfarande som av­ ses i 34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna insända valsedlarna granskas, varefter myndigheten prö­ var valsedlarnas giltighet och medde­ lar de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 43 § sista stycket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

(Gällande lydelse)

en urna, uttagas ur denna. Valsedlar­ na uttagas ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuver­ ten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte, där förfarande som avses i 34 § 1 mom. ägt rum, de från valför­ rättarna insända valsedlarna grans­ kas, varefter myndigheten prövar val­ sedlarnas giltighet och meddelar de beslut, vartill valsedlarna och proto­ kollen, med hänsyn jämväl till enligt 43 § sista stycket inhämtade upplys­ ningar, må giva anledning. Hava: av­ givna valsedlar icke förvarats på fö­ reskrivet sätt, skola de förklaras ogil­ la, såframt ej skälig anledning före­ kommer till antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

(Föreslagen lydelse)

Valnämnden eller-------------Kostnaden för-------------------

59 §.

ordentligen verkställas. ----------------------- i 26 §. ..................

Röstmottagare å fartyg är berätti­ gad att i den ordning Konungen be­ stämmer utfå ersättning av statsver­ ket för nödiga utgifter för uppdragets fullgörande.

60

Kuvert, varom------------------------------I 26 och 29 §§ -----------------------------Kuvert, som---------------------------—'— I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val finnas tillgängliga pa landet hos ordförande och ledamöter i val­ nämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magistraten ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljar­ na. Sistnämnda ytterkuvert skola in­ om samma tid finnas tillgängliga även å postanstalt samt å svensk be­ skickning eller svenskt konsulat, där röstmottagning äger rum.

Det åligger-----------------------------------

statsverkets försorg,

mot ersättning.

politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val finnas tillgängliga på lan­ det hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magistraten ävensom hos de tjänstemän eller andra perso­ ner, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Sistnämnda ytterkuvert skola inom samma tid finnas till­ gängliga även å postanstalt samt å svensk beskickning, svenskt konsu­ lat eller svenskt fartyg, där röstmot­ tagning äger rum. 27 och 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningsamling.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock­ holms slott den 26 januari 1962.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i vallagstiftningen.

Föredraganden anför följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade då­ varande chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S. Waller att verkställa en översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen ledamo­ ten av riksdagens andra kammare redaktören J. Braconier, organisations­ chefen C. H. Brolin, ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekre- teraren C. E. R. Moberg. Utredningen, som antagit benämningen 1955 års valutredning, har främst till uppgift att undersöka möjligheterna att främ­ ja valdeltagandet samt att göra en teknisk översyn av vallagstiftningen. Ut­ redningen har framlagt ett flertal förslag till reformer på valrättens områ­ de. Dessa förslag har till stor del kunnat läggas till grund för lagstiftning. Såsom särskilt betydelsefull framstår härvid den s. k. röstkortsreformen, som numera är genomförd både för andrakammarvalens och kommunal­ valens vidkommande och som innefattade en åtgärd av mera allmän räck­ vidd till underlättande av valdeltagandet.

Det senaste resultatet av valutredningens arbete utgöres av ett den 25 april 1961 dagtecknat betänkande (SOU 1961: 20) om vissa frågor rörande allmänna val. I detta betänkande har utredningen främst inriktat sitt arbete På en undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet för en del mera speciella välj arkategorier, för vilka svårigheter att utöva röst­ rätten ofta möter med nuvarande lagstiftning. I betänkandet framlägges ock­ så vissa förslag till reformer i syfte att avhjälpa eller minska dylika svårig­ heter. Med tanke närmast på väljare, som vid val tillfället befinner sig utom riket, föreslås sålunda en utsträckning av tiden för röstning före valdagen. Till främjande av sjömännens valdeltagande förordas, att röst­ mottagning skall under vissa förutsättningar få äga rum å fartyg. I be­ tänkandet dryftas även den svårlösta frågan om åtgärder till underlät­ tande av sjukas, invaliders och åldringars valdeltagande. I denna del har

22

Kungl. Mcij:ts proposition nr 53 år 1962

I. Frågan om utsträckt tid för röstning före valdagen in. m.

Gällande bestämmelser

Enligt 70 § lagen om val till riksdagen (ValL) och 35 § kommunala val­ lagen (KVL) äger röstberättigad i vissa fall avlämna valsedel före valda­ gen. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kominer att å valdagen vistas utom riket, har han sålunda rätt att före valdagen rösta å postanstalt inom riket. Samma rätt tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens ut­ övning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. Vistas röstberättigad utom riket, äger han under vissa förutsättningar avlämna valsedel å svensk be­ skickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Röstmottagning före valet skall å postanstalt, beskickning och konsulat, som nu sagts, äga rum från och med den adertonde dagen före valdagen (72 § andra stycket ValL och 37 § andra stycket KVL). Å beskickning eller konsulat får sådan röstmottagning icke fortgå längre än till dess avgivna valsedlar skall insändas till överståthållarämbetet, vilket måste ske i så god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter valdagen.

Liksom röstmottagning före valet icke äger rum förrän från och med adertonde dagen före valdagen, må ej heller valsedelsförsändelse, varige­ nom äkta make avser att avge valsedel genom andre maken, anordnas förr­ än tidigast aderton dagar före valet (62 § ValL och 28 § KVL).

Den tidpunkt, då röstmottagning före valet påbörjas eller anordnande av äktamakeförsändelse tidigast får ske, är bestämd med hänsyn tagen till andra tidsgränser, som vallagarna uppställer för olika valförberedande åt­ gärder. I det anmälningsförfarande, som föreskrivits för vinnande av skydd för partibeteckning, stipuleras flera sådana tidsgränser. Enligt 54 § 7 mom. ValL gäller sålunda, att ansökan om registrering av partibeteckning skall vid ordinarie andrakammarval vara gjord hos inrikesdepartementet se­ nast den 1 augusti närmast före valen och, då Kungl. Maj :t förordnar om nya andrakammarval, senast femte dagen efter förordnandet, för att parti­ beteckningen skall medtagas i de till länsstyrelserna utsända registerutdra­ gen. Parti, vars partibeteckning är upptagen å sådant registerutdrag och som därför äger hos länsstyrelsen göra kandidatanmälan enligt 56 § ValL, skall göra dylik anmälan sist å tjugofemte dagen före valdagen, men änd­ ring av anmälan kan ske senast femte dagen efter anmälningstidens utgång (56 § 2 mom. ValL). Sedan fristen för ändring av skedd anmälan utgått, skall länsstyrelsen ofördröjligen företaga slutlig prövning av de inkomna kandidatanmälningarna och därefter omedelbart utfärda kungörelse om valet, i vilken även en lista över godkända kandidatanmälningar skall in­

24

år 1962

andrakammarval. När det gäller att bedöma de praktiska möjligheterna härför, bör enligt utredningen uppmärksammas, att dessa anmälningar icke binder partierna i fråga om valsedlarna i vidare mån än att namnet på någon av de anmälda kandidaterna skall stå som första namn å sedeln. Det finns möjlighet både att utesluta anmälda kandidater och att upptaga icke tidigare anmälda namn. Valsedlarna behöver således icke med nödvän­ dighet vara färdigställda samtidigt som anmälan av kandidater sker, även om det måste anses önskvärt att de föreligger färdiga, då röstningen får taga sin början. Utredningen framhåller, att den tid av fem dagar, som står till förfogande för ändringar av gjorda anmälningar, endast i mycket liten utsträckning utnyttjas för detta ändamål. Anmälningarna är därför som regel slutgiltiga redan den tjugofemte dagen före valdagen. För länsstyrel­ sernas del är dock denna tidsfrist av viss betydelse, då den kan användas för en preliminär granskning av anmälningarna och för upprättande av för- Slag. tilJ den föreskrivna listan på godkända kandidater. Utredningen har därför icke ansett sig böra föreslå någon förkortning av fristen för ändring av skedd anmälan.

Om den tid, som står till buds för ändringar av gjorda kandidatanmäl­ ningar, vid andrakammarval alltjämt skall vara bestämd till fem dagar, skulle det för en återgång till ett system med röstning från och med tretti­ onde dagen före valdagen enligt utredningen erfordras, att anmälan av kan­ didater göres sist å trettiosjunde dagen före valdagen. Anmälningarna måste i sådant fall vara definitiva senast å trettioandra dagen före valda­ gen, medan de nu i allmänhet föreligger i slutgiltigt skick sist å tjugofemte dagen före valdagen, ehuru de icke behöver vara det förrän på tjugonde dagen före valdagen. Såvitt utredningen kunnat finna, torde från partier­ nas sida icke möta några hinder mot en sådan ordning. Utredningen för­ ordar därför att kandidatanmälan, som avses i 56 § 2 mom. ValL, skall göras senast trettiosjunde dagen före valdagen med bibehållen möjlighet att ändra skedd anmälan senast femte dagen efter anmälningsfristens utgång.

Utredningen förordar tillika en jämkning av åtskilliga andra tidsgrän­ ser, som galler för olika valförberedande åtgärder. Sålunda föreslås, att den i 54 § 7 mom. ValL angivna tidsgränsen för ansökan om registrering av partibeteckning förskjutes från den 1 augusti till den 20 juli närmast fore valen. Vidare föreslås den i 55 § 2 mom. ValL stadgade tidpunkten, då kungörande av val som avser del av riket senast skall ske, bestämd till fyr­ tionde i stället for trettionde dagen före valdagen. Den tid, då dagen för extra kommunalval enligt It § 2 mom. första stycket KVL senast skall be­ stämmas, föreslås också ändrad från tjugonde till trettiofemte dagen före val­ dagen. Jämväl den tidpunkt, då kungörande av kommunalval enligt 20 § 1—3 mom. KVL sist skall ske, föreslås flyttad från nittonde till trettioförsta da­ gen fore valdagen. Slutligen förordar utredningen den ändringen av 55 a § andra stycket ValL, att då allmänt utsändande av röstkort skall ske, åtgär­ den skall vidtagas senast trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före

Kungl. Maj. ts proposition nr

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

25

Remissyttrandena

Den föreslagna utsträckningen av tiden för röstning före valdagen och för anordnande av äktamakeförsän- d e 1 s e tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remiss­ organ.

Länsstyrelsen i Örebro län framhåller att, även om den nuvarande tids­ fristen icke kan anses ha vållat några olägenheter för inom landet röstande, förslaget synes ha påtagliga fördelar för utlandssvenskarna och för dem, som väl vistas här i riket men som avser att avresa till utlandet före valda­ gen. För den sistnämnda kategorien väljare skulle det enligt styrelsen vara fördelaktigt, om de i större utsträckning än vad nu kan bli fallet får till­ fälle att rösta å postanstalt före avresan. Då utlandsresenärernas antal ten­ derar att stiga för varje år och då från de politiska partiernas sida några invändningar mot den föreslagna ordningen icke torde möta, vill styrelsen tillstyrka ändringarna. Samma synpunkter framföres av drätselkammaren i Örebro, som tillika understryker vikten av att möjligheterna till valdel­ tagande icke begränsas av en onödigt snäv tidsmarginal. Även länsstyrelsen i Kopparbergs län finner skäl föreligga att utsträcka tiden för röstning före valdagen, och styrelsen konstaterar därvid att genom det numera förekom­ mande stora antalet utlandsresor har — särskilt med hänsyn till att de flesta människor nu har längre semester än tidigare — ett behov otvivel­ aktigt uppstått för många att rösta tidigare än för närvarande tillätes. Svenska stadsförbundet finner förslaget stå i god överensstämmelse med ti­ digare beslutade reformer i syfte att underlätta valdeltagandet.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser de föreslagna ändringarna kunna genomföras utan några påtagliga praktiska olägenheter men framhåller vikten av att röstkorten kan färdigställas i tid. Samma uttalande göres av magistraten i Södertälje. Generalpoststyrelsen framhåller att ändringen av tiden för röstmottagning visserligen torde medföra ett visst merarbete för postverket men att detta knappast kan bli av sådan omfattning, att det ger anledning till några invändningar mot förslaget.

Kommunalfullmäktige i Skellefteå landskommun finner det obehövligt att utsträcka tiden för anordnande av valsedelsförsändelse av äkta make.

Mot utredningens förslag om ändring av tidsgränsen för röst­ kortens utsändande har endast vissa enstaka remissinstanser ut­ talat betänkligheter. Magistraten i Umeå ifrågasätter sålunda, om det är er­ forderligt och önskvärt med en ändring av tiden för röstkortens utsändande och anför.

Enligt magistratens erfarenhet från de val, där röstkort kommit till an­ vändning, har det i icke så få fall hänt att röstkorten tappats bort eller för­ lagts under den tid av minst 25 dagar, som de röstberättigade omhänderhaft korten. Särskilt markant har detta varit vid kyrkofullmäktigevalen, som ju äga rum månaden efter valen till stadsfullmäktige och landsting. Röstning utan röstkort har då varit regel. EU allmänt utsändande av röstkorten så långt före valdagen som förslaget innebär, skulle även medföra att röst­

26

korten komina att nå åtskilliga mottagare under tillfälliga semester- och sommaradresser, vilket kan befaras medföra risk för att korten bli kvar- liggande där.

Redan den nu stadgade tiden, då röstkort senast skola utsändas, synes magistraten vara väl lång och skulle tiden förlängas, kan man befara att flera röstande än nu komma att vid valförrättningen sakna röstkort. Ett allmänt begagnande vid valen av röstkorten är så värdefullt, i det att det underlättar valförrättarnas arbete samt nedbringar väntetiderna i valköerna, att allt som kan göras för att röstkorten också kommer att begagnas, bör göras. Enligt magistratens mening bör röstkorten visserligen vara färdigställda senast på trettiofemte dagen före valdagen men allmänt utsändande skall ske först senast 14 dagar före nämnda dag. Sådana röstberättigade, som ha behov av röstkort före den allmänna distributionen, skola dock efter rekvi­ sition hos valnämnd och magistrat kunna få röstkort sig tillskickade tidi­ gare.

Även magistraten i Hälsingborg finner förslagets genomförande få till följd att åtskillig valmateriel måste färdigställas tidigare än förut och ifrågasät­ ter om icke, med hänsyn till semester- och arbetstidsförhållanden under sommaren, svårigheter kan uppstå att i tid få fram denna materiel, i syn­ nerhet såvitt angår röstkorten. Enligt magistratens uppfattning måste dessa praktiska spörsmål noga undersökas innan slutlig ställning tages till utred­ ningens förslag i denna del. Skulle därvid besannas, att svårigheter av an­ tydd art kan yppa sig, finner magistraten det kunna övervägas, om anled­ ning föreligger alt för det dock relativt ringa antal väljare som beröres av- förslaget införa de utökade möjligheter att rösta före valdagen, som utred­ ningens förslag innebär. I motsatt fall tillstyrker magistraten förslaget.

Betänkligheter mot förslaget om ändring av tiden för utsändande av röst­ korten framföres även av kommunalborgmästarna i Lidköpingoch Skövde, kommunalnämnden i Åtvidabergoch valnämnden i Lagunda mellersta val­ distrikt.

Magistraten i Malmö däremot finner sig kunna utan erinran tillstyrka de av förslaget föranledda ändringarna av vissa tidsfrister i vallagarna. Magi­ straten förklarar, att den särskilt beaktat att den tid, som kommer att stå magistrat och valnämnd till buds för utsändande av röstkort, är minskad med tio dagar. Enligt magistratens mening torde emellertid även i större städer den kvarstående tiden, aderton dagar, vara tillräcklig för översändandet av- röstkorten till de röstberättigade.

Med hänsyn till förslaget att röstkorten skall översändas till de röstbe­ rättigade senast å trettiofemte dagen före valdagen ifrågasätter kommunal­ borgmästaren i Ljungby, om det icke vore lämpligt att tidigarelägga tidpunk­ ten för röstlängdens upprättande och offentliggörande samt övriga åtgöran­ den i samband därmed.

Den rätt, som enligt utredningens förslag alltjämt skall tillkomma re­ gistrerade partier att ändra gjorda anmälningar om parti­ kandidater, anser länsstyrelsen i Gävleborgs län böra borttagas. Lik­ som utredningen konstaterar styrelsen att den femdagarsperiod, som står till partiernas förfogande för sådana ändringar, har utnyttjats i mycket li­

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

För närvarande kan röstning före valet icke påbörjas förrän adertonde dagen före valdagen. Ej heller kan äktamakeförsändelse anordnas tidigare än nu sagts. Valutredningen har föreslagit, att tiden för röstning före valet och för anordnande av valsedelsförsändelse utsträckes till trettio dagar före valdagen. Detta förslag har vunnit allmän anslutning från remissorganens sida. Även jag är av den meningen, att förslaget är förenat med påtagliga fördelar. Visserligen får antagas, att den nuvarande fristen för röstning före valdagen och för anordnande av valsedelsförsändelse i regel är tillräcklig för sådana hithörande väljare, som vistas inom landet under hela den tid röstmottagning äger rum. För andra röstberättigade, som äger avlämna val­ sedel före valet, kan däremot en förlängning av fristen vara av stort värde. Detta gäller framför allt vissa inom fiskeri- och sjöfartsnäringen verksam­ ma väljare samt sådana röstberättigade, som vistas i främmande land men icke uppehåller sig på ort, där svensk beskickning eller svenskt konsulat fin­ nes. Med tanke på den stora utsträckning, vari svenska medborgare numera besöker främmande länder, framstår en reform i den föreslagna riktningen som ett tämligen naturligt led i strävandena att anpassa vallagstiftningen efter ändrade förhållanden. En förlängning av fristen för röstmottagning och anordnande av valsedelsförsändelse kan vidare vara av betydelse för andra reformer, som är aktuella på valrättens område. En i allo godtagbar lösning av frågan om underlättande av sjöfolkets valdeltagande förefaller t. ex. svår att uppnå utan alt en förlängning av denna frist sker. Jag är där­ för beredd att förorda, att valutredningens förslag i denna del genomföres.

Ett genomförande av detta förslag föranleder i sin tur justeringar av åt­ skilliga andra i vallagarna fastställda tidsgränser. Utredningens förslag att förlägga den i 54 § 7 mom. ValL stipulerade tidsgränsen rörande ansökan om registrering av partibeteckning till den 20 juli i stället för den 1 augusti näimast före valen har icke mött någon gensaga under remissbehandlingen och torde utan olägenhet kunna genomföras. Detsamma gäller förslaget att flytta tidsgränsen för kandidatanmälningar från tjugofemte till trettiosjun­ de dagen före valdagen. I likhet med utredningen anser jag, att den nuva­ rande möjligheten att ändra gjord kandidatanmälan inom fem dagar från anmälningsfristens utgång bör bibehållas. Även den föreslagna förskjut­ ningen av tidsgränsen för kungörande av sådant andrakammarval, som en­ dast avser del av riket, från trettionde till fyrtionde dagen före valdagen har lämnats utan erinran under remissbehandlingen och jag anser mig också i denna del kunna biträda utredningens förslag. Såsom utredningen förordat, bör vidare den tid, då dagen för extra kommunalval enligt 11 § 2 inom. första stycket KVL senast skall bestämmas, sättas till trettiofemte dagen före valdagen. Påpekas bör, alt detta är en minimitid. Huruvida i det en­ skilda fallet dagen för ett extraval bör bestämmas tidigare än nu sagts, be­ ror på vilka valförberedande åtgärder som fordras. Då allmänt utsändande av i östkol t undantagsvis skall ske före ett extraval, bör sålunda dagen för valet bestämmas tidigare än å trettiofemte dagen dessförinnan. Den tid­ punkt, då kungörande av kommunalval enligt 20 § 1—3 mom. KVL sist skall ske, bör i enlighet med vad utredningen förordat och remissinstanserna läm-

nät utan anmärkning flyttas från nittonde till trettioförsta dagen före val­ dagen.

Vad slutligen angår utredningens förslag att förlägga tidpunkten, då all­ mänt utsändande av röstkort senast skall ske vid andrakammarval i hela riket, till trettiofemte i stället för tjugofemte dagen före valdagen vill jag till en början erinra om att innehav av röstkort för närvarande är en för­ utsättning för att få rösta före valdagen, en ordning som även fortsättnings­ vis bör i huvudsak bestå. Om möjligheten att begagna sig av institutet röst­ ning före valdagen i större eller mindre utsträckning göres beroende av att väljarna själva gör särskild framställning om erhållande av röstkort, för­ lorar institutet med all sannolikhet en del av sin praktiska användbarhet. Det framstår därför såsom önskvärt att det allmänna utsändandet av röst­ korten äger rum å sådan tid, att röstkorten kan beräknas i allmänhet kom­ ma väljarna tillhanda före eller samtidigt med röstmottagningsperiodens början. Beaktansvärda skäl talar sålunda för att låta den förordade förläng­ ningen av röstmottagningsperioden beledsagas av en framflyttning av tids­ gränsen för röstkortens allmänna utsändande på det sätt utredningen före­ slagit. Från några remissorgans sida har framhållits, att en dylik ordning kan medföra svårigheter för valmyndigheterna att medhinna röstkortens färdigställande och expediering inom föreskriven tid. Med hänsyn särskilt till möjligheten att preliminärt iordningställa röstkorten redan innan röst­ längden är slutgiltig, synes mig dessa svårigheter icke vara av den art, att de bör hindra en från andra synpunkter önskvärd reform. För riktigheten av denna bedömning talar det förhållandet, att många remissorgan på den­ na punkt lämnat förslaget utan erinran samt att magistraten i en så stor stad som Malmö uttryckligen förklarat att den avkortade tid, som enligt förslaget skulle stå till valmyndigheternas förfogande för röstkortens fär­ digställande och utsändande, är för ändamålet tillräcklig. Det föreslagna tidigare översändandet av röstkorten torde ej heller, såsom vissa remiss­ organ antytt, i sådan mån öka risken för att röstkorten förkommer för väl­ jarna, att man av denna anledning bör avstå från reformen. Jag vill alltså för andrakammarvalens del förorda, att tidsgränsen för röstkortens allmän­ na utsändande i överensstämmelse med utredningens förslag sättes vid tret­ tiofemte dagen före valdagen. Sedan utredningen framlade sitt förslag, har röstkortsreformen genomförts även för kommunalvalens del. Tidsgränsen för röstkortens allmänna utsändande vid kommunalval torde i förevarande sammanhang böra jämkas på samma sätt som föreslagits i fråga om andra- kammarvalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

29

II. Sjömännens deltagande i allmänna val

Såsom redan nämnts, har röstberättigad, som tillhör besättning eller an­ nan personal å fartyg, i gällande rätt beretts viss möjlighet att rösta i extra­ ordinär ordning. Han äger sålunda liksom vissa andra väljargrupper avläm­ na sin valsedel å postanstalt här i riket redan före valdagen, såframt det

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

med skäl kan antagas, att han kommer att vara förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen antingen på grund av utlandsvistelse eller till följd av tjänstens utövning. Vistas han utom riket, äger han under enahanda för­ utsättning rösta å svensk beskickning eller svenskt konsulat, där enligt Kungl. Maj:ts bestämmande röstmottagning finnes anordnad.

Reformkrav

Under de senaste åren har i artiklar i dagspressen och i olika facktid­ skrifter för de ombordanställda framhållits, att de gällande bestämmelserna i vallagarna icke gör det möjligt för de röstberättigade tillhörande denna yrkeskategori att i någon större utsträckning deltaga i de allmänna valen. I några artiklar har påpekats, att vissa ombordanställda t. o. m. får anses helt betagna möjligheten härtill. Tankfartyg och andra fartyg som går i oceanfart kan, har det framhållits, ofta vara ute till sjöss så länge, att anlöpandet av hamn sker först sedan tiden för konsulatröstning är ute. Vi­ dare har det påpekats, att en del fartyg understundom icke anlöper sådana hamnar, där konsulatröstning är anordnad, samt att, även om så sker, de­ ras hamnuppehåll kan vara så korta, att någon tid för konsulatröstning icke står till buds för de ombordvarande. I de berörda artiklarna har önske­ mål kommit till uttryck om en reformering av bestämmelserna, så att de ombordanställdas möjligheter till valdeltagande i väsentlig grad ökas. Där­ vid har bl. a. förslag framförts att inrätta ett för sjöfolket särskilt institut för röstavgivning, enligt vilket fartygsbefälhavarna skulle fungera såsom röstmottagare. Vissa jämförelser har därvid gjorts med de regler, som gäl­ ler för de norska sjömännen med avseende å deras deltagande i norska val. I artiklarna har ifrågasatts, om det icke är möjligt att för det svenska sjö­ folkets vidkommande genomföra en ordning, som i väsentliga hänseenden överensstämmer med det norska systemet.

Även i riksdagen har frågan om sjöfolkets möjligheter till valdeltagande blivit uppmärksammad. Vid 1958 års B-riksdag hemställdes sålunda i en motion (II: B 5) om en undersökning av vilka åtgärder, som lämpligen bör vidtagas för att trygga sjöfolkets och fiskarenas möjligheter att utöva sin rösträtt. De utvägar, som enligt motionen syntes stå till buds för att av­ hjälpa rådande olägenheter, var antingen en utsträckning av valtiden eller, för fartyg på långresor, bestämmelser som medgav fartygets befälhavare rätt att fungera som röstmottagare. För fiskarenas del skulle enligt motionen sär­ skilt röstning med äktamakeförsändelse vidga möjligheterna att utöva röst­ rätten, om tiden för röstningen utsträcktes så att röstningen merendels kunde ske, innan fiskefartyg lämnade hemmahamn. Konstitutionsutskottet erinrade i sitt utlåtande (nr B 5) över motionen, att frågan om sjömännens rösträtt stod på valutredningens arbetsprogram samt att chefen för justitie­ departementet, i samband med att nya riktlinjer givits för utredningen, fram­ hållit angelägenheten av att den berörda frågan snarast bringades till en tillfredsställande lösning. I enlighet med utskottets hemställan blev motio­ nen avslagen av riksdagen.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

än för andra yrkesgrupper. Den förhållandevis låga röstfrekvensen hos de förvärvsarbetande inom sjöfartsnäringen finner utredningen icke kunna förklaras på annat sätt än att deras möjligheter till rösträttsutövning varit sämre än de röstberättigades inom andra verksamhetsområden. Enligt ut­ redningen vill det även synas som om de reformer, vilka under de senaste decennierna genomförts i syfte att allmänt främja valdeltagandet, icke i nå­ gon nämnvärd grad förbättrat sjöfolkets möjligheter till sådant deltagande. Med hänsyn till nu angivna förhållanden har utredningen ansett sig böra till särskild behandling upptaga frågan om vilka åtgärder som lämpligen bör vidtagas för att sjöfolkets möjligheter till rösträttsutövning bättre skall kunna tillgodoses.

Till en början framhåller utredningen, att redan avskaffandet av röst- längdsutdragen och deras ersättande med röstkort synes i viss omfattning ha underlättat de ombordanställdas valdeltagande. Särskilt för sjöfolket, som långa tider vistas ute till sjöss och som icke har någon bestämd tjänst­ göringsort, har det säkerligen varit förenat med stora besvär att anskaffa röstlängdsutdrag för att kunna rösta utom det egna valdistriktet. En annan reform, som utredningen även finner vara ägnad att befrämja möjligheterna för sjöfolket att deltaga i val, är utsträckningen av tiden för såväl röstning före valdagen som anordnande av äktamakeförsändelse. Såvitt utredningen kunnat finna torde nu angivna reformer i och för sig dock icke vara till­ räckliga, för att sjöfolket skall erhålla samma möjligheter till valdeltagande som övriga yrkesgrupper. Fartyg, som går i utrikes fart, kan ofta vara borta från hemlandet under flera månader. För ombordanställda å sådana fartyg skulle det säkerligen även efter dessa reformers genomförande alltjämt i åt­ skilliga fall kunna uppkomma svårigheter att utöva rösträtt. Skall dessa svårigheter i mera väsentlig grad kunna undanröjas, torde det vara nöd­ vändigt att genomföra sådana lagändringar, som mera direkt tar sikte på de ombordanställda och de former, i vilka dessa skall kunna avge sina rös­ ter. Utredningen framhåller, att den vid sin undersökning kommit till den slutsatsen, att endast en reform, som åsyftar införandet av möjlighet för sjöfolket att rösta ombord å fartyget, kan vara ägnad att i mera betydande hänseende underlätta de ombordanställdas deltagande i de allmänna valen.

Enligt vad utredningen framhåller kan en reform i syfte att möjliggöra röstning å fartyg ske på olika sätt. En ut­ väg är att komplettera vallagarnas föreskrifter om valförrättning med så­ dana bestämmelser, att röstberättigade, som vistas utom riket ombord å svenskt fartyg, kan avlämna sina röster vid valförrättning, som hålles om­ bord å fartyget. I den finska lagen om val till riksdagen finnes bestämmel­ ser av detta innehåll. Den enklaste formen att ordna en sådan valförrättning anser utredningen vara att lata fartygsbefälhavarna bli röstmottagare, vil­ ka — på motsvarande sätt som post- eller konsulattjänstemän, då fråga är om poströstning respektive konsulatröstning — skall äga mottaga de om­ bordvarandes röster och vidarebefordra dessa till vederbörande valmyndig­ het. En annan utväg är att i en eller annan form införa ett valsedelsförsän-

33

delseinstitut för ombordanställda röslberätligade. En eller annan kombina­ tion av nu antydda system finner utredningen även vara tänkbar. Utred­ ningen erinrar därvid om att i Norge och Danmark sjöfolkets möjligheter till valdeltagande har tillgodosetts genom ett röstavgivningssystem, vilket synes utgöra en mellanform mellan en tillämpning av valsedelsförsändelse- institutet och en ordning med särskilda röstmottagare. Enligt såväl de nors­ ka som de danska vallagsbestämmelserna kan sålunda sjöfolket upprätta val- sedelsförsändelser, och det åligger därvid fartygsbefälhavarna att medverka vid försändelsernas anordnande ävensom att ombesörja deras vidarebeford­ ran till vederbörande valmyndighet i hemlandet.

För genomförandet av en reform i syfte att underlätta sjöfolkets valdel­ tagande bör enligt utredningens förmenande i möjligaste mån eftersträvas en sådan lösning, som varken föranleder några väsentliga ändringar i den redan förefintliga organisationen för ombesörjandet av valens förrättande eller kräver mera omfattande kompletteringar av gällande regelsystem på ifrågavarande område. Från nu angivna synpunkter finner utredningen någ­ ra betänkligheter icke kunna hysas mot införandet av en sådan ordning, som gör fartygsbefälhavare till röstmottagare, jämställd med post- eller konsulattjänsteman. Skulle ett valsedelsförsändelseinstitut tillämpas för de ombordanställda, blir det enligt utredningen icke möjligt att följa de regler, som nu gäller beträffande valsedelsförsändelse av äkta make, utan det er­ fordras införandet av vissa särbestämmelser i vallagarna. Med hänsyn till att denna röstningsform skulle vara avsedd för endast en begränsad kate­ gori väljare, skulle dessa särbestämmelser måhända icke behöva föranleda, att redan gällande regelsystem ändrades i några mera väsentliga hänseenden. Införandet av detta institut för de ombordanställda finner utredningen un­ der alla omständigheter icke kräva någon ändring av förefintlig valförrätt- ningsorganisation. Härtill kommer, att systemet med valsedelsförsändelser icke utgör någon nyhet på ifrågavarande område. I detta sammanhang erin­ rar utredningen om att valsedelsförsändelseinstitutet tidigare — innan rät­ ten att rösta inför särskilda röstmottagare infördes — kunnat användas så­ som röstningsform av röstberättigade, tillhörande bl. a. yrkeskategorien ombordanställda. Såvitt utredningen kunnat finna, synes därför en tillämp­ ning av detta institut för de ombordanställdas del kunna ifrågakomma så­ som en tänkbar utväg alt undanröja deras svårigheter till valdeltagande.

Om ett valsedelsförsändelseinstitut skall ifrågakomma för det svenska sjöfolkets del, finner utredningen det mest ändamålsenligt att detta institut utformas i huvudsak efter samma principer som det norsk­ danska systemet, vilket har flera beröringspunkter med det tidigare i Sverige tillämpade valsedelsförsändelseinstitutet. Utredningen anför härom.

Utformningen av ett valsedelsförsändelseinstitut för det svenska sjöfolkets del finge sålunda lämpligen ske på sådant sätt, att fartygets befälhavare eller dennes närmaste man ålades skyldighet alt såsom vittne medverka vid an­ ordnandet av valsedelsförsändelse ombord å fartyget ävensom att ombe­ sörja försändelsens befordran till svensk valmyndighet. Denna skulle därvid

ti Ilihang till riksdagens protokoll 11102. 1 samt. AV 53

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år i962

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

att särskilda anordningar vidtages, möjligt att på tillfredsställande sätt av­ göra frågan å vilka fartyg röstmottagning skall få ske vid valet. Utredning­ en finner mest ändamålsenligt att anordna ett särskilt anmäl­ ningsförfarande, varigenom behörig representant för svenskt far­ tyg får i framställning till Kungl. Maj:t anmäla behovet av röstmottagnings anordnande å fartyget vid valet i fråga. Dylik framställning bör enligt ut­ redningen lämpligen få göras av redare för eller befälhavare å sådant svenskt fartyg, som med skäl kan antagas komma att befinna sig utom riket valdagen och de dagar dessförinnan, då röstning inför röstmottagare inom riket kan äga rum. Endast för röstberättigade å fartyg, som nu sagts, kan hinder antagas föreligga att utöva rösträtt inom riket. Därest de upp­ gifter, som i framställningen lämnas om fartygets vistelse utom riket vid ti­ den för valet, synes sannolika, anser utredningen det böra ankomma på Kungl. Maj :t att förordna, att röstmottagning skall få vara anordnad å far­ tyget medan det befinner sig utom riket.

Bestämmelserna rörande det berörda anmälningsförfarandet synes utred­ ningen lämpligen böra intagas i en av Kungl. Maj :t särskilt utfärdad kungö­ relse. Utredningen framhåller, att sådan kungörelse givetvis kan utfärdas för varje val, då ordningen med fartygsröstningen skall tillämpas. I ett förslag till kungörelse, som utredningen upprättat och redovisat i sitt betänkande, har emellertid kungörelsen gjorts generell med avseende å samtliga de val, vid vilka fartygsröstning enligt utredningens åsikt bör förekomma.

Framställning om röstmottagnings anordnande å fartyg bör enligt för­ slaget göras skriftligen och inges till inrikesdepartementet. För att fartygs­ röstningen skall kunna förberedas och erforderlig valmateriel för röst­ mottagning distribueras till fartygen i god lid före valet, behöver framställ­ ningarna inges till departementet en avsevärd tid före valet i fråga. Utred­ ningen har i sitt förslag till kungörelse angivit den tidpunkt, före vilken framställningar skall ha gjorts, till den 1 maj det år valet äger rum. I framställning som nu sagts bör uppgift lämnas om fartygets namn och hemort samt, där framställningen göres av befälhavaren å fartyget, om dess redare. För att underlätta distributionen av valmateriel till fartyget synes det önskvärt, att i framställningen uppgift även lämnas om det antal ombordvarande, som kan antagas finnas å fartyget vid tiden för valet.

Ett förordnande om att röstmottagning skall vid visst val få vara anordnad å svenskt fartyg, bör enligt utredningens förmenande icke ges sådant innehåll, att f art y g s b e f ä 1 ha varen under alla omständigheter blir skyldig att hålla röst motta g ning å fartyget. Vissa oförutsedda förhållanden — exempelvis att befälha­ varen icke i tid erhåller kuvert och annan materiel, som erfordras för röst- mottagningen — kan omöjliggöra röstmottagning å fartyget. Förordnandet bör därför endast innebära, att befälhavaren får möjlighet att hålla röst­ mottagning å fartyget, därest förhållandena så medger.

Med den föreslagna ordningen blir röstmottagning å ett utom riket be­ fintligt svenskt fartyg beroende av icke blott Kungl. Maj:ts — efter veder­

37

börlig framställning härom av fartygets redare eller befälhavare — lämnade tillstånd till röstmottagningens anordnande å fartyget utan jämväl av far- tygsbefälhavarens föranstaltanden sedan dylikt tillstånd givits. Enligt utied- ningen torde det emellertid kunna förutsättas, att fartygsbefälhavare och redare skall i möjligaste män söka tillgodose de ombordanställdas intresse av att beredas möjlighet att avlämna sina röster vid de störie allmänna va­ len. Några farhågor synes därför icke behöva hysas för att med nämnda ordning fartygsröstningens omfattning kommer alt inskränkas i sådan grad, att syftet med reformen — att underlätta sjöfolkets valdeltagande icke uppnås. Däremot anser utredningen det föreslagna anmälningsförfarandet kunna medverka till att fartygsröstning endast kommer att äga rum å så­ dana fartyg, där för de ombordvarande röstberättigade ett verkligt behov föreligger av möjlighet till sådan röstning och där de tekniska förutsättning­ arna för anordnandet av röstmottagning förefinnes.

För att den av utredningen förordade ordningen skall kunna genomfö­ ras erfordras att vissa för fartygs röstningen grundläggan­ de bestämmelser lagfästes. Utredningen föreslår sålunda, att 70 § 3 mom. ValL och motsvarande stadgande i KVL ändras så, att i nämnda lag­ rum angivna röstberättigade — de, som vistas utom riket och som med skäl kan antagas till följd härav eller till följd av viss bestämd tjänsteutövning vara förhindrade att å valdagen utöva sin rösträtt inom riket erhåller möjlighet att rösta, förutom å svensk beskickning eller svenskt konsulat som Kungl. Maj :t bestämmer, å sådant utom riket befintligt svenskt fartyg, där med Kungl. Maj :ts medgivande röstmottagning är anordnad.

De angivna lagändringarna innebär, att å fartyg, där röstmottagning är anordnad, icke blott de röstberättigade bland fartygets personal utan även andra personer å fartyget erhåller möjlighet att under samma förutsättning­ ar, som gäller för röstning å svensk beskickning eller svenskt konsulat, av­ lämna sina valsedlar å fartyget. Enligt utredningen är det önskvärt, att pas­ sagerare, som vistas å fartyget vid tiden för valet, i samma mån som de ombord anställda får tillfälle att rösta å fartyget. Då ett tillgodoseende av sjöfolkets röstningsmöjligheter på intet sätt förutsätter, att fartygsröst- ningen inskränkes till att avse endast denna välj arkategori, finner utred­ ningen det naturligt att rätten till sådan röstning blir allmän. Det kan dock icke påfordras, att befälhavaren under fartygets uppehåll i utländsk hamn anordnar röstmottagning på sådant sätt att jämväl andra än fartygets per­ sonal och passagerare erhåller möjlighet till röstning å fartyget.

Med den föreslagna ordningen följer att å fartyg, där röstmottagning är anordnad, befälhavaren skall vara röstmottagare med samma funk­ tioner som en post- eller konsulattjänsteman, då fråga är om post- eller kon- sulatröstning. Efter erinran härom anför utredningen.

Något krav på alt befälhavaren skall vara svensk medborgare torde icke behöva uppställas i vallagarna. Det må erinras om att enligt föreskrift i 7 § sjöbefälskungörelsen (SFS 1960 nr 487) för behörighet att vara befälhavare å svenskt handelsfartyg eller fiskefartyg fordras svenskt medborgarskap. Situationer kan givetvis inträffa, då hinder föreligger för befälhavaren att

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

38

fullgöra sina uppgifter som röstmottagare. Skulle i dylikt fall icke någon annan person kunna inträda i befälhavarens ställe, bleve röstningen å farty­ get omöjliggjord. Enligt valutredningens förslag bör därför fartygsbefäl- havaren medgivas rätt att i sitt ställe sätta annan person såsom röstmot- ta;?al.e Det torde kunna förutsättas att befälhavaren, då han utnyttjar sin möjlighet härtill, utser någon av sitt närmaste befäl, som är svensk med­ borgare, till röstmottagare. Framhållas må att en sådan befogenhet som nu sagts kan vara ändamålsenlig även för det fall befälhavaren själv önskar rösta ä fartyget.

När det gäller distributionen av valmat er iel till farty­ gen anser utredningen det lämpligt, att fartygens redare får ombesörja vidarebefordran av materielen till fartygen, eftersom kontakten mellan hem­ landet och de i utrikes fart gående fartygen regelmässigt sker via redarna. Enligt vad utredningen erfarit, lär man på redarehåll även vara beredd att lämna erforderligt bistånd härvidlag.

Vad angår tillvägagångssättet vid röstning ombord å fartyg bör enligt utredningens uppfattning röstningen i huvudsak följa de regler, som i vallagarna uppställts för röstning inför röstmottagare i all­ mänhet. I den mån vallagarna innehåller särskilda bestämmelser med av­ seende å röstning inför röstmottagare utom riket, bör dessa bestämmelser tydligtvis tillämpas även å fartvgsröstningen, vilken är avsedd att endast kunna äga rum utom riket.

I fråga om tiden för röst mottagningen å fartyg påpekar utredningen, att med hänsyn till de många gånger långsamma postförbin­ delserna mellan de utom riket befintliga svenska fartygen och hemlandet det i och för sig vore önskvärt, att röstningen kunde påbörjas tidigare än post- och konsulatröstningen. Varje utsträckning av tiden för röstning före valdagen medför emellertid andra betydelsefulla ändringar i gällande val­ ordning, och utredningen förklarar att den med hänsyn härtill icke ansett sig kunna tillstyrka att den tidpunkt, då röstmottagningen tidigast må äga rum, för fartygsröstningen bestämmes annorlunda än för annan röstning inför röstmottagare.

De å fartygen avgivna valsedlarna skall i likhet med de valsedlar, vilka avges å svenska beskickningar och konsulat, tillställas överståthållarämbetet och vara ämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen. Den sista dagen för röstmottagningen ombord blir vid sådant förhållande beroende av när de å fartyget avgivna valsedlarna måste avlämnas till befordran för att kunna vara ämbetet till handa i tid. Röstmottagningen får under alla om­ ständigheter icke ske senare än å valdagen.

Det bör ankomma på fartygsbefälhavaren att, då röstmottagning skall an­ ordnas å fartyget, bestämma dagar och tider samt ställe å fartyget för löst- mottagningen. Vad befälhavaren sålunda bestämt bör genom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes kännedom.

Eftersom fartygsröstningen skall försiggå på samma sätt som röstningen å postanstalter, beskickningar och konsulat, måste — framhåller utredning­ en — väljare som avlämnar valsedel å fartyg inneha röstkort. I vissa

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

39

fält kan helt säkert uppstå svårigheter för röstberättigade, som vistas ä far - ty er utom riket, att i tid erhålla röstkort. Någon handling, som innehåller de för röstningen och sammanräkningen erforderliga uppgifterna och som vid fartygsröstningen kan ersätta röstkortet, finns dock enligt valutredningens åsikt icke, vare sig det är fartygets personal eller andra ombordvarande som skall rösta å fartyget. Utredningen anser det därför icke böra ifrågakomma att vid fartygsröstning, lika litet som vid annan röstning inför röstmotta­ gare, efterge kravet på innehav av röstkort.

Utredningen har förutsatt, att samma slags kuvert — valkuvert (mner- kuvert) och ytterkuvert — som användes vid röstning å postanstalter, be­ skickningar och konsulat, skall kunna utnyttjas även vid röstning å fartyg. För att så skall kunna ske, erfordras dock en mindre omredigering av ytter-

kuverten.

Gällande formulär till förteckningar över väljare, som ros­ tat å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat, bör en­ ligt utredningens mening — om förslaget genomföres lämpligen under­ kastas en mindre omredigering, så att formulären även avser de fall, då röstning äger rum inför röstmottagare å svenskt fartyg.

I fråga om hem sändandet av de å fartygen avgivna rösterna anför utredningen.

Röstmottagare å svenska beskickningar och konsulat har i vissa fall möj­ lighet att översända avgivna valsedlar till hemlandet som kurirpost, vilket medför, att valsedlarna relativt snabbt kan befordras till överståthållaram- betet För att å svenskt fartyg avgivna valsedlar så skyndsamt som möjligt skall kunna befordras till Sverige har valutredningen funnit rostmottagare å fartyg lämpligen böra medgivas rätt att sända valsedlarna till svensk be­ skickning eller svenskt konsulat. Därest så sker, kan beskickningen ellei konsulatet med utnyttjande av sina många gånger snabbare postlorbindel- ser med hemlandet vidarebefordra fartygets valhandlingar tdl overstathal- larämbetet. Givetvis bör röstmottagare å fartyg använda sig av nu angivna förfarande endast i sådana fall, då det synes troligt att valsedlarna härige­ nom skulle komma överståthållarämbetet till handa tidigare än om valsed­ larna sändes med post — lämpligen såsom flygpost — direkt till ämbetet. Vare sig det ena eller andra förfaringssättet tillämpas för valhandlingarnas befordran till Sverige, bör dessa vara inlagda i omslag och, där handlingar- na sändes med post, försändelsen anordnas som värdepost.

Utredningen har förutsatt, alt någon ersättning icke skall utgå för fullgjort uppdrag såsom röstmottagare å fartyg. Däremot hör enligt utred­ ningen redare och fartygsbefälhavare erhålla gottgörelse av statsmedel för de utlägg, som de haft för postbefordran av valmateriel eller valhandlingar. Statsverkets utgifter för detta ändamål torde icke behöva uppgå till något större belopp.

Remissyttrandena

I flertalet remissyttranden, där sjöfolkets valdeltagande närmare beröres, frainhålles behovet av å t g ä r d e r för att bättre tillgodose denna väljarkategoris möjligheter till röstavgivning. Därvid understrykes i all­

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

40

mänhet utiedningens uttalande, att de hittillsvarande reformerna i syfte att underlätta valdeltagandet icke synes i någon nämnvärd grad ha för­ bättrat de ombordanställdas möjligheter att rösta. Flera remissmyndighe­ ter konstaterar i likhet med utredningen att, även om tiden för röstning fö­ re valdagen och för anordnande av äktamakeförsändelse utsträckes på sätt utredningen föreslagit, detta ändå icke skulle undanröja samtliga ombord­ anställdas svårigheter att rösta. Dessa remissmyndigheter förordar därför, att säl skilda åtgärder vidtages för att tillgodose denna yrkesgrupps möj­ ligheter till valdeltagande. Icke något remissorgan har motsatt sig reformer i detta syfte.

Såsom ett argument för dylika reformer framhåller sjöfartsstijrelsen sär­ skilt angelägenheten av att sådana regleringar undvikes, som ställer sjö­ mannen utanför den allmänna gemenskapen med hemorten och dess frå­ gor. Styrelsen uttalar tillika, att genom undanröjande av sjömännens nuva­ rande praktiska svårigheter att utöva sin rösträtt vid större allmänna val dessa skulle ges eu berättigad känsla av att, trots sina av sjömansyrket betingade speciella livsförhållanden, likväl vara en med befolkningen i öv­ ligt i hemorten likaberättigad grupp yrkesutövare. Sveriges redareförening betonar å sm sida vikten av att röstberättigade personer beredes lika möj­ ligheter att utöva sin rösträtt, oavsett yrke och uppehållsort. Svenska f arty gsbefälsf öreningen, Svenska sjöfolksförbundetoch Svenska stewardsförc ning eu finner varje åtgärd, som är ägnad att underlätta för de ombord­ anställda att utöva sin rösträtt, vara ytterst angelägen och uttalar, att det sy­ nes vara nödvändigt att vidtaga sådana lagändringar, som möjliggör för denna yrkeskategori att i en eller annan form ombesörja sin röstning om­ bord å fartygen. Denna uppfattning delas av bl. a. länsstyrelserna i Krono­ bergsoch Älvsborgs län. Svenska maskinbefälsförbundet framhåller, alt endast en valordning, som är anpassad efter de särskilda förhållandena inom handelsflottan, kan medföra att röstfrekvensen hos de ombordan­ ställda blir likartad med den, som uppnås av andra grupper.

När det gäller frågan, vilka åtgärder som bör vidtagas, an­ sluter sig övervägande antalet remissorgan till utredningens förslag att gö­ ra befälhavare å vissa svenska fartyg i utrikes fart till röstmottagare. För­ slaget tillslyrkes eller lämnas utan erinran av flertalet länsstyrelser samt av

Svenska stadsförbundetoch Svenska landskommunernas förbund Överståthållarämbetetfinner förslaget tillfredsställande. Sjöfartsstijrelsen till­ styrker i princip förslaget men förklarar att den funnit det i ett par av­ seenden icke till fullo beakta sjöfartens praktiska problem. Sveriges farlygsbe fals förening, Svenska sjöfolksförbundetoch Svenska stewardsförcningen anser icke förslaget innefatta en helt tillfredsställande, definitiv

os ning men finner sig höra i princip tillstyrka förslaget, eftersom detta

dock inrymmer avsevärt ökade möjligheter för sjöfolket att deltaga i all- ‘IU‘n,n^..vfL Samma ståndpunkt till förslaget intages av Svenska maskinbefalsforbundet. Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgsoch Kopparbergs lanfinner forslaget ge anledning till vissa betänkligheter. Länsstyrelsen i

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

41

Göteborgs och Bohus lönsamt Sveriges redareförening avstyrker förslaget.

I de av länsstyrelserna inhämtade yttrandena från magistrater, kommu­ nalborgmästare och stadsfullmäktige m. fl. kommunala organ överväger tillstyrkandena av utredningens förslag. Endast i några enstaka fall redo­ visas i dessa yttranden betänkligheter mot förslaget, så t. ex. av magistraten i Göteborg, som finner sig böra avstyrka detsamma helt.

De tillstyrkande yttrandena är — i den mån de icke inne­ håller erinringar mot enskildheter i förslaget — oftast summariskt utfor­ made. I de fall skälen för ställningstagandet redovisats ansluter sig dessa skäl oftast till utredningens. Några enstaka tillstyrkande remissorgan bär dock framfört vissa synpunkter på frågan om lämpligheten av att införa ett valsedelsförsändelseinstitut för de ombordanställda. Länsstyrelsen i Västernorrlands län uttalar sålunda, att den funnit ordningen med fartygs befälhavare såsom röstmottagare avgjort vara att föredraga framför ett system med valsedelsförsändelser. För styrelsen förefaller det naturligast, att sjöfolket får avge sina röster direkt till fartygsbefälhavaren som röst­ mottagare, och styrelsen finner ett system med valsedelsförsändelser inne­ bära en onödig omgång, särskilt med beaktande av de med ett valsedelsför­ sändelseinstitut nödvändiga föreskrifterna om väljarens förklaring och om vittnesintyg å ytterkuvert. Magistraten i Södertälje anser sig böra helt av­ visa tanken på att för de ombordanställda införa en form av valsedelsför- sändelse utan särskilda garantier för att reglerna om valfrihet och valhem­ lighet iakttages. Om särskilda uppgifter skall åläggas befälet ombord, är enligt magistratens mening en inför befälet företagen förrättning för röst­ mottagning mera betryggande och även för den enskilde väljaren enklare än anordnande av valsedelsförsändelse med befälsperson som vittne.

Magistraten i Hälsingborg finner utredningens förslag väl genomtänkt och anser de föreslagna reglerna om röstning ombord å fartyg böra lagfäs­ tas, även om tiden för röstning före valdagen icke utsträckes på sätt ut­ redningen föreslagit.

I de avstyrkande yttrandena framföres betänkligheter mot den av utredningen förordade ordningen med fartygsbefälhavare som röstmottaga­ re och ifrågasättes, om icke en lösning av de ombordanställdas röstnings- problem kräver införandet av ett valsedelsförsändelseinstitut för denna väl- jarkategori. Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

När det gäller åtgärder för att underlätta möjligheterna för sjömännens deltagande i allmänna val har enligt utredningen valet stått mellan att an­ ordna röstmottagning ombord å fartyg eller att utöka valsedelsförsändelse- institutet alt gälla även för ombordanställda röstberättigade. Länsstyrelsen är fullt införstådd med utredningens betänkligheter gentemot det sistnämnda alternativet. Då utredningen förordar det förstnämnda alternativet synes emellertid utredningen ej ha tillräckligt beaktat de svårigheter och nackde­ lar som vidlåda detsamma. Frågan om röstmottagning skall kunna anord­ nas blir helt beroende av om vederbörande rederi och kanske framför allt fartygets befälhavare äro villiga medverka. Även om rederiet skulle vara villigt, lärer befälhavaren ej kunna påtvingas uppdraget som röstmottagare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

då det ej torde ingå i hans tjänsteåligganden såsom befälhavare. Utredning­ en har ej alls berört frågan om befälhavaren eller den han sätter i sitt ställe i straffrättsligt avseende blir att likställa med ämbetsman. Denna fråga sy­ nes bli beroende av huru Kungl. Maj :ls kungörelse eller beslut utformas. Om röstmottagaren blir underkastad straffansvar enligt 25 kap. straffla­ gen, kan det tänkas att mången befälhavare ej vill åtaga sig uppdraget. Framställning till Konungen om rätt att anordna röstmottagning måste en­ ligt utredningen göras en avsevärd tid före valet, vilket torde ytterligare komma att begränsa dess användande. Härtill kommer att en felaktighet från en röstmottagares sida kan få avsevärda konsekvenser. Röstmottagaren kan t. ex. försumma att insända avlämnade valkuvert i tid eller förvara dem så slarvigt alt de förkomma eller oek kan röstmottagaren icke hålla till­ kännagivna tider för röstmottagning. Då de röstande å ett större fartyg som regel icke tillhöra samma valkrets utan äro fördelade på ett flertal valkret­ sar kan ett slarv eller en försummelse komma att medföra överklagande av ett flertal valförrättningar. Då alternativet röstmottagning ombord å fartyg endast skulle medföra ökade möjligheter för röstning för ett mindre antal sjömän och då systemet är behäftat med en hel del nackdelar, kan länssty­ relsen icke förorda detsamma. Länsstyrelsen nödgas därför förorda alter­ nativet med valsedelsförsändelser.

Såväl från valsäkerhetssynpunkt som av hänsyn till fartygsbefälhavarna anser magistraten i Göteborg det av utredningen föreslagna systemet otill­ fredsställande. Enligt magistraten kan man vidare, då ett så iögonfallande beslut som att valförrättning skall äga rum på ett visst fartyg har fattats, med hänsyn till att ett fartyg i utrikes fart ofta är en mycket isolerad och sluten enhet icke helt bortse från att viss risk för obehöriga påtryckningar föreligger. Det allvarligaste skälet mot förslaget finner magistraten dock ligga däri, att av praktiska skäl framställning av rederiet eller befälhavaren alltid måste göras hos Kungl. Maj :t för att valförrättning å fartyget skall få äga rum. Bortsett från att en dylik anordning lätt kan komma att fram­ stå såsom orättvis i de fall, där framställning av någon anledning ej gjorts, anser magistraten det från principiell synpunkt oriktigt att utövandet av en så grundläggande medborgerlig rättighet, som rösträtten vid de allmänna valen är, göres beroende av ett initiativ i angivet hänseende från andra en­ skilda personer. De berörda olägenhetei*na anser magistraten kunna helt undanröjas eller i vart fall avsevärt reduceras, om i stället valsedelsför- sändelseinstitutet utvidgades till att gälla även för ombordanställda å svenska fartyg utom riket. En dylik lösning skulle enligt magistraten ännu lättare kunna inpassas i gällande regelsystem, därest frågan om underlättandet för sjuka, invalider och åldringar att deltaga i allmänna val jämväl löstes ge­ nom en utvidgning av valsedelsförsändelseinstitutet.

Sveriges redareförening finner utredningens förslag belastat med bety­ dande praktiska olägenheter och anser det önskvärt, att förslaget överarbe­ tas. Därvid bör särskild uppmärksamhet fästas vid det förhållandet, att re­ derierna och befälhavarna enligt förslaget kommer att bära såväl ansvaret för en med nödvändighet osäker planering av valförrättningen som därmed också risken för kritik, när oförutsedda händelser eller bristande admini­

45

redelsearbetet för fartygsröstning påbörjas i god tid men som tinner den föreslagna anmälningstiden väl snäv, förordar att det överväges att fram­ skjuta tidpunkten, då anmälan sist skall ske. Även för Sveriges fartygsbejälsförening, Svenska sjöfolksförbundetoch Svenska stewardsföreningen fö­ refaller den föreslagna tidpunkten, före vilken framställning om röstmot­ tagnings anordnande skall göras, vara tämligen tidig. En följd härav torde enligt dessa organisationer bli, att redare begär tillstånd till röstmottagning för alla sina fartyg i utrikes fart, av vilka dock en del ej kommer att behöva utnyttja tillståndet. Denna ofrånkomliga konsekvens finner organisationer­ na dock ej medföra annan olägenhet än att valmateriel distribueras till en del fartyg, som ej kommer att använda densamma. Eftersom en något se­ nare fastställd anmälningstid icke förändrar läget för redare eller befälha­ vare _ det kan vara lika ovisst några månader senare att avgöra var farty­ gen kommer att befinna sig vid tiden för valet —- har organisationerna icke någon erinran mot utredningens förslag i angivna hänseende. Liknande syn­ punkter framföres av Svenska maskinbefälsförbundet.

Magistraten i Södertälje finner den föreslagna ordningen kunna vid sin tillämpning ge anledning till vissa svårigheter men anser dessa kunna und­ vikas genom en uppmjukning av bestämmelserna. Magistraten anför.

Angående utformningen av förslaget liärutinnan synes det dock ibland kunna bli svårt för rederiet och befälhavaren att flera månader i förväg av­ göra, om ett fartyg kommer att befinna sig utomlands under hela den tid­ rymd av 30 dagar (nu 18 dagar), som avslutas med valdagen. I praktiken kan också de ombordanställda av tjänsten hindras att rösta i sedvanlig ordning även om fartyget angör svensk hamn under någon eller några få dagar av den nämnda tidrymden. Då vidare för anordnande av röstning ombord på ett fartyg enligt förslaget förutsätts tillstånd av Kungl. Maj :t, synes bestämmelserna i den föreslagna kungörelsen utan olägenhet kunna uppmjukas på sådant sätt, att Kungl. Maj:ts tillstånd må meddelas, om det kan antagas att fartyg kommer att befinna sig utom riket valdagen och hu­ vuddelen av den tid dessförinnan, då röstning inför röstmottagare inom riket må äga rum. För att göra bestämmelsen än smidigare och då en sam­ verkan med rederiet alltid förutsätts, förordar magistraten vidare en sådan jämkning av förslaget, att Kungl. Maj :ts tillstånd till ett rederi att anordna röstmottagning — i fall där så begäres och anses lämpligt — må kunna läm­ nas generellt för samtliga rederiets fartyg, vilka antages befinna sig utom riket den angivna tiden.

Sjöfartsstyrelsen framhåller, att behovet av alt underlätta för sjöfolket atl deltaga i allmänna val torde vara i det närmaste lika stort, om det fartyg, varå en sjöman är anställd, händelsevis uppehåller sig inom svenskt terri­ torialvatten, som om det ligger i utländsk hamn. I båda fallen kan samma svårighet föreligga för sjömannen att lämna fartyget för att förrätta sitt val vid postanstalt eller konsulat. Styrelsen delar visserligen uppfattningen, att en formell bekräftelse i någon form bör föreligga, innan röstmottagning må anordnas ombord å ett fartyg, men ifrågasätter om icke beslut av Kungl.

Maj :t i varje sådant ärende innebär eu onödig centralisering, som där­ jämte kan medföra tidsförlust. Det förefaller styrelsen tillräckligt, att Kungl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 ur 1962

Maj :l generellt anger, vid vilka val fartygsröstning skall få äga rum, samt att i övrigt rätt och skyldighet att anordna röstmottagning skall föreligga i och med att fartygets redare eller befälhavare gjort anmälan om avsikt att anordna sådan till länsstyrelsen i det län, där fartyget har sin hemort.

Om ett system med fartygsröstning införes, har icke i något remissytt­ rande framförts erinringar mot att, såsom utredningen föreslagit, systemets tillämplighet begränsas till de större allmänna valen.

Från de av förslaget berörda organisationernas sida framhålles allmänt, att en utsträckning av den föreslagna tiden för fartygsröstning är önskvärd. Sveriges redareförening understryker, att röstningsförfarandet omhord säkerligen kommer att erbjuda speciella svårigheter, bl. a. beroende på att personal med administrativ erfarenhet icke står till förfogande, att fartygens destination kan ändras och att postförbindelserna från deslina- tionsnamnen allt emellanåt är obekanta. För rederierna kan även uppkom­ ma samma om icke än större svårigheter att i tid vidarebefordra erforderlig valmateriel till fartygen. Föreningen finner det särskilt böra uppmärksam­ mas, att postbefordran mellan rederi och fartyg så gott som undantagslöst sker via rederiets mäklare i de hamnar, som fartyget kan komma att anlöpa. Av dessa skäl anser föreningen det nödvändigt med bredare tidsmarginaler än i samband med valförrättningar å beskickningar och konsulat. Svenska fartygsbefälsföreningen, Svenska sjöfolksförbnndetoch Svenska stewardsföreningen framhåller, att fartygsbefälhavarna givetvis kommer att tillse att avgivna röstsedlar så snart kan ske avlämnas för befordran till hemlan­ det. Det betonas, att fall dock kan tänkas inträffa, då tidsfristen visar sig vara alltför kort, och att besvärsgrunder lätt kan uppkomma för den händelse de sålunda avgivna röstsedlarna kasseras. Det skulle därför enligt organisatio­ nernas mening utgöra en större säkerhet för befälhavarna, om tiden för fartygsröstningen utökades i möjligaste mån.

Svenska maskinbefedsförbundet erinrar om att förbundet i annat sam­ manhang föreslagit inrättandet av en handelsflottans postanstalt och att, därest detta projekt kommer till förverkligande, distributionen av valma­ teriel skulle bl. a. för vinnande av lid kunna handhavas av detta organ.

Utredningens uttalande, alt fartygsröstningen i huvudsak bör följa samma regler, som gäller för röstning å postanstalter, beskickningar och konsulat, möter i allmänhet icke några erinringar från remissorganens sida. I flera remissyttranden ifrågasättes dock lämpligheten av att såsom förutsättning för röstning å fartyg uppställa krav på innehav av röstkort.

Sjöfarlsstyrelsen förklarar sig hysa full förståelse för det praktiska i en tillämpning av röstkortssystemet, sett från valförrättarnas synpunkt. Men häremot bör ställas det förhållandet, att kravet på innehav av röstkort i rea­ liteten kan innebära att stora grupper av sjömän å fartyg i utrikes fart de facto ställes utanför möjligheten att utöva sin rösträtt. Styrelsen fortsätter.

Trots det tidigareläggande av röstkortens utsändande, som föreslagits, maste man nämligen räkna med att sjömännens röstkort ofta icke kommer vederbörande sjöman till lianda i tid för valförrättningen. Det bör t. ex. be­

47

aktas alt det alltid måste taga viss tid att utröna å vilket fartyg en sjöman är anställd vid tiden för röstkortets utsändande och till vilken hamn posten lämpligen bör sändas för att snabbt komma fartyget till banda. Därtill kom­ mer de oregelbundenheter i postgången till ett fartyg, som alltid måste vara förbunden med sjöfart och dess beroende av väderlek, väntetider i hamnar, omdestinering och andra speciella förhållanden.

Enligt sjöfartsstyrelsens mening är det en fråga av principiell betydelse att reglerna om sjömännens valdeltagande utformas sa att utövare av sjö­ mansyrket i allmänhet tillförsäkras samma praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt som de landanställda. Styrelsen anser sig därför bestämt böra påyrka sådan överarbetning av förslaget att innehav av röstkort icke göres till ett absolut villkor för en sjömans valdeltagande. Huruvida en sådan överarbetning' kan ske inom ramen för utredningens förslag eller föi ut­ sätter omläggning till ett system med valsedelsförsändelse, undandrager sig sjöfarlsstyrelsens bedömande. \ ad nu sagts avser givetvis endast å fartyg i utrikes fart påmönstrad sjöman och sålunda t. ex. icke passagerare och andra, som även skulle vara berättigade att förrätta röstning a fartyg. Det må i sammanhanget framhållas, att någon svårighet att fastställa en sjö­ mans identitet och kyrkoskrivningsort icke föreligger även om röstkort sak­ nas, då uppgift härom alltid finnes i den av sjömannen innehavda sj of arts­ boken.

Svenska fartygsbefälsföreningen, Svenska sjöfölksförbundetoch Svenska stewardsföreningen finner sig böra beklaga, att den föreslagna ordningen ej synes ge utrymme för det enklare förfarande, som praktiseras i Danmaik och Norge, där väljare å fartyg, tillhörigt dessa länder, vid röstavlämningen tillätes legitimera sig genom pass, sjöfartsbok eller giltigt certifikat för tjänst på fartyg. Enligt organisationerna kommer kravet på innehav av röstkort för röstning å fartyg att vara en starkt återhållande faktor, för att sjöfol­ ket i normal omfattning skall deltaga i de allmänna valen. Röstningsfrekven­ sen bland sjöfolket torde med tillämpningen av detta krav jämväl i fortsätt­ ningen bli normerad av det egna initiativet att rekvirera röstkort eller på de hemmavarande anförvanternas omtanke att i god tid förse sjömannen med röstkort. Organisationerna förklarar sig emellertid hysa förståelse för att avprickningen i röstlängderna av valkuvert, på vilka ej finns angivet \ al­ distrikt och andra för sammanräkningen erforderliga uppgifter, kan erbjuda svårigheter, ägnade att fördröja den slutliga röstsammanräkningen. Med beaktande av de av utredningen anförda skälen för sitt ställningstagande och med hänsynstagande till vad utredningen i övrigt föreslår för under­ lättande av sjöfolkets valdeltagande, förklarar sig organisationerna avstå från något yrkande i denna del. Organisationerna understryker, att de fram­ tida erfarenheterna av de föreslagna ändringarna, därest dessa genomföres, torde ge vid handen vilka ytterligare lättnader för att stimulera valdelta­ gandet för denna yrkesgrupp som kan påfordras i framtiden.

Svenska maskinbefäls^örbundet ifrågasätter, om det icke skulle vara möj­ ligt att utforma sjöfartsboken på sådant sätt, att denna skulle kunna för de ombordanställdas del ersätta röstkortet.

Magistraten i Malmö anser, att svårigheterna för röstberättigade å fartyg

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 19(12

49

röstning icke är avsett att göras tillämpligt å val av kyrkofullmäktige och municipalfullmäktige, det kan ifrågasättas om icke 20 § 2 och 3 mom. kommunala vallagen bör utformas i överensstämmelse härmed. Kungörel­ sen om dessa val bör alltså icke upptaga erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt utom riket å svenskt fartyg.

Departementschefen

Det överensstämmer med demokratisk samhällssyn, att de röstberättigade medborgarna i så stor utsträckning som med beaktande av valsäkerhetens krav och andra samhällshänsyn rimligen kan ske sättes i tillfälle att utan större uppoffring utöva sin rösträtt. Om vår nuvarande valordning torde det allmänna omdömet kunna fällas, att den i stort sett bereder de röstbe­ rättigade tillfredsställande möjligheter till valdeltagande. Alltjämt finnes emellertid vissa medborgargrupper, vilkas yrkesutövning eller levnadsför­ hållanden i övrigt skapat särskilda svårigheter för dem att utnyttja sin röst­ rätt. Som förut berörts, utgör de fartygsanställda en sådan grupp. De refor­ mer, som vid olika tillfällen genomförts i syfte att underlätta valdeltagan­ det, förefaller — att döma av den låga röstfrekvens, som de fartygsanställ­ da synes uppvisa — icke i någon nämnvärd mån ha ökat denna yrkeskate­ goris möjligheter till rösträttsutövning.

Åtskilliga inom sjöfartsnäringen verksamma medborgare kommer visser­ ligen att få lättare att utöva sin rösträtt, om röstmottagningstiden utsträc- kes på sätt jag i det föregående förordat. Efter en dylik reform lärer det för personal å sådana fartyg, som går i inrikes fart eller nyttjas i trafik mellan Sverige och någorlunda närbelägna länder, mera sällan behöva möta några egentliga svårigheter att utöva rösträtten. En ingalunda obetydlig del av den svenska handelsflottan nyttjas emellertid i trafik av annat slag. Åt­ skilliga svenska fartyg brukas sålunda huvudsakligen i trafik mellan Sve­ rige och avlägsna länder eller mellan främmande länder. En ansenlig del av den svenska sjömanskåren är verksam å dessa fartyg. Även med den fö­ reslagna förlängningen av röstmottagningstiden måste det inom denna del av handelsflottan ofta komma att inträffa, att ett fartyg icke under röstmot­ tagningstiden angör svensk hamn eller anlöper sådan utländsk hamn, där svensk beskickning eller svenskt konsulat finns inom räckhåll under hamn­ uppehållet. Jag är därför liksom valutredningen och flertalet remissorgan av den uppfattningen, att särskilda åtgärder i syfte att underlätta valdelta­ gandet för ombordanställda å vissa fartyg är av behovet påkallade.

När det gäller att finna någon lämplig form härför, har man i huvud­ sak att välja mellan två principiellt olika lösningar. En utväg är att för ifrå­ gavarande yrkesgrupp införa ett valsedelsförsändelseinstitut av ungefär den typ, valutredningen närmare beskrivit. En annan lösning är att utbygga det vid röstning å postanstalt, beskickning och konsulat praktiserade röst- mottagningsinstitutet så, att röstmottagning även kan äga rum vid förrätt­ ning ombord på vissa fartyg. Valutredningen har i sitt förslag enhälligt för­ ordat den senare lösningen och förslaget har i denna del tillstyrkts eller

4 llihanq till riksdagens protokoll 1062. i samt. Nr 53

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

tillfälle att yttra sig, om icke framställning gjorts jämväl av honom eller befälhavaren.

Om valmaterielen skall hinna komma fartyg, beträffande vilka beslut om fartygsröstning meddelats, tillhanda före röslmottagningsperiodens bör­ jan, är det nödvändigt, att framställning om fartygsröstning göres i god tid dessförinnan. Enligt valutredningens förslag skall framställning göras före den 1 maj det år valet äger rum. Under remissbehandlingen har mot denna ordning invänts, att det ofta kan vara svårt att så lang tid i förväg bedöma, huruvida ett visst fartyg kommer att befinna sig utom riket under röstmottagningsperioden. Då det ofta är förenat med betydande svårig­ heter och tidsutdräkt att postledes nå ett fartyg i avlägsna delar av världen, är det emellertid enligt min uppfattning icke rådligt att i någon mera avse­ värd mån förkorta den föreslagna tiden mellan anmälningsfristens utgång och valtillfället. Detta synes ej heller vara erforderligt. Det är nämligen icke meningen att kräva, att vid anmälningstillfället skall kunna med full sä­ kerhet avgöras, om fartyget kommer att befinna sig inom eller utom landet under röstmottagningsperioden. Som jag förut berört, bör för beslut om fartygsröstning icke fordras mera än att anledning förekommer till anta­ gande, att fartyget i fråga kommer att befinna sig utomlands, medan röst­ mottagning pågår här i riket. Redan det förhållandet, att ett fartyg normalt är utomlands bortåt en månad eller mera i sänder, innefattar enligt min mening anledning till sådant antagande, om icke undantagsvis någon om­ ständighet föreligger som berättigar till slutsatsen, att fartyget kommer att anlöpa Sverige under röstmottagningsperioden. Gäller det återigen fartyg, som vanligtvis icke är utomlands mer än en eller annan vecka i följd, kan förutsättning för anordnande av fartygsröstning icke anses vara förhanden, med mindre det förekommer positiv anledning förmoda, att fartyget just under röstmottagningsperioden kommer att vara utrikes under avsevärt längre tid än vanligt. Det ligger i sakens natur, att en framställning om far­ tygsröstning i tveksamma fall hellre bör bifallas än avslås. Med den inne­ börd, som sålunda bör ges förslaget i denna del, synes i allmänhet icke be­ höva uppkomma några nämnvärda svårigheter att taga ställning till frå­ gan, huruvida framställning om fartygsröstning bör göras.

Enligt valutredningens förslag skall beslut om fartygsröstning meddelas i form av ett tillstånd beträffande varje särskilt fartyg att utom riket an­ ordna dylik röstning. Såsom framhållits under remissbehandlingen, kan det emellertid icke anses tillfredsställande alt överlämna åt den, som avses skola vara röstmottagare, att efter eget gottfinnande bestämma, huruvida röstmottagning skall komma till stånd å fartyget. Det synes mig därför lämpligare att låta beslut om fartygsröstning få karaktär av en föreskrift av innebörd, att röstmottagning utom riket i princip skall ske å det eller de fartyg, som avses med beslutet. Principiell skyldighet att utom riket anordna röstmottagning ombord på fartyget bör alltså enligt min mening åvila den som skall vara röslmottagare. Emellertid bör vid utformningen av beslut om fartygsröstning beaktas, alt hinder stundom kan uppkomma för röstmottagare å fartyg att fullgöra sina uppgifter, exempelvis därför att

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

51

53

som sjömannens. Då härtill kommer, att den fartygsanställde väljaren i sjöfartsboken har ett dokument, som i viss utsträckning är ägnat att er­ sätta röstkortet, synes något oeftergivligt krav på röstkort icke böra upp­ rätthållas, när väljare, som innehar dylik bok, vill avlämna valsedel vid röst­ mottagning ombord på fartyg.

Ehuru det för röstning utom det egna valdistriktet avsedda ytterkuvertet är iordningställt med tanke på det fall att väljaren innehar röstkort, torde kuvertet likväl utan alltför stora olägenheter kunna användas jämväl då fartygsanställd äger rösta utan röstkort. Att tillskapa ytterligare en typ av valkuvert utöver de redan existerande, skulle i vart fall öka risken för an­ vändning av felaktigt kuvert och därmed för stigande kassalionsfrekvens. Då fartygsanställd vill rösta utan röstkort, bör det åligga honom att på lämplig plats å ytterkuvertet teckna sådana uppgifter, som kan vara av betydelse för hans återfinnande i röstlängden. Han bör sålunda å ytterkuver­ tet lämna uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelsetid, födelse- nummer, om detta är för honom känt, mantalsskrivningsort samt bostads- och postadress. Den fartygsanställde bör, då han anmäler sig till röstning inför röstmottagaren, förete sin sjöfartsbok, vilken skall innehålla uppgifter i vissa av nu angivna hänseenden. Det bör ankomma på röstmottagaren att med ledning av sjöfartsboken granska, att ytterkuvertet är i behörig ordning ifyllt. Förfarandet vid röstning utan röstkort torde i övriga hänseenden kun­ na i huvudsak följa samma regler som gäller för det fall att väljaren skall inneha röstkort. I samband med att valmateriel distribueras till fartyg, varå röstmottagning skall äga rum, torde anvisningar rörande röstmottagningen få tillställas befälhavaren.

Vad utredningen i övrigt föreslagit rörande tillvägagångssättet vid röst­ ning å fartyg och hemsändandet av de därvid avgivna rösterna kan jag god­ taga.

Om väljaren icke är upptagen såsom röstberättigad i det valdistrikt, som angivits å ytterkuvertet, skall detta enligt 77 § 3 mom. ValL och 44 § 3 mom. KVL lämnas orubbat och däri innesluten valsedel inverkar ej på va­ let. Denna ordning kan uppenbarligen icke bibehållas oförändrad för det fall att fartygsanställd röstat utan röstkort, eftersom ytterkuvertet då sak­ nar uppgift om valdistrikt. I sådant fall bör den i nämnda båda lagrum an­ givna verkan i stället inträda, om väljaren icke är röstberättigad i något valdistrikt å den mantalsskrivningsort, som angivits på ytterkuvertet. Sam- manräkningsmyndigheten har alltså att undersöka, i vilket valdistrikt i den uppgivna mantalsskrivningskommunen väljaren må vara i röstlängd upptagen såsom röstberättigad. Då sammanräkningen sker valkretsvis, bör denna undersökning ske i samband med den sortering av ytterkuverten efter valkrets, som föregår den egentliga sammanräkningen.

I likhet med utredningen anser jag att något arvode icke bör av allmänna medel utgå för uppdrag såsom röstmottagare å fartyg. Däremot synes er­ sättning av statsmedel böra utgå för nödiga utgifter, som röstmottagare å fartyg haft för uppdragets fullgörande, t. ex. för rösternas hemsändande.

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

55

långa och kostsamma resor för att inställa sig vid valförrättning samt att skärgårdsbefolkningen emellanåt har svårigheter inställa sig vid valförrätt­ ning på grund av otjänlig väderlek. Emellanåt har önskemålen kommit till uttryck i reformförslag, som framlagts för riksdagen. I en vid 1943 års riks­ dag väckt motion (II: 153) föreslogs t. ex., att skyldighet borde införas att förlägga vallokalerna så, att väljarnas avstånd till dem endast undantags­ vis skulle komma att överstiga 5 kilometer, samt att avlägset boende valja- re och väljare, som icke kunde komma till vallokal annat än sjöledes, skulle få rätt att före valdagen rösta på postanstalt. Motionen avslogs emellertid av riksdagen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 10) framhöll kon­ stitutionsutskottet, att vidsträckt möjlighet förelåg att vid de allmänna va­ len åstadkomma en ändamålsenlig valdistriktsindelning och att det svårli­ gen lät sig göra att meddela ännu mera preciserade bestämmelser i amnet. Beträffande förslaget om utvidgning av rätten till röstning fore valdagen framhöll utskottet, att det knappast var möjligt att i en lagtext precisera den välj arkategori, som härmed avsågs. Ett tillmötesgående av det önske­ mål, som i denna del framförts i motionen, skulle enligt utskottets mening medföra, att en betydande del av väljarkåren kom att få rätt att rösta på postanstalt under ett större antal dagar. En lagändring i motionens syfte skulle därför framstå som en genomgripande ändring i valsystemet. Några bärande skäl härför hade enligt utskottets mening icke förebragts. Aven vid flera andra tillfällen har förslag väckts i riksdagen om åtgärder till un­ derlättande av de avlägset boende väljarnas möjligheter att utöva sin rost­ rätt men jämväl dessa förslag har av riksdagen lamnats utan bifall. En re­ dogörelse härför och för tidigare gjorda utredningar i fråga om de avlagset boendes röstningsmöjligheter lämnas å sid. 120—124 i valutredningens be­

tänkande, vartill här torde få hänvisas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Valutredningen

Utredningen konstaterar inledningsvis, att några särbestämmelser för avlägset boende väljare icke finnes i vår vallagstiftning, såsom fallet däremot är i den danska vallagen; i Danmark äger väljare, som är bosatta på avlägset belägna öar, vilka icke utgör egna valdistrikt, rätt att fö­ re valdagen rösta inför röstmottagare, om de endast med stor svårighet kan

komma till vallokalen.

.

Den negativa inställning, som hos oss mött olika framlagda förslag i sy - te att underlätta de avlägset boende väljarnas valdeltagande, har — fram­ håller utredningen — i första hand motiverats med svårigheten att i lag­ text närmare precisera denna väljarkategori. Att låta rätten att rösta bli be­ roende av om avståndet mellan väljarens bostad och vallokalen överstiger viss längd, innebär enligt utredningen ingen tillfredsställande lösning, efter­ som det icke enbart är avståndet utan även förbindelserna, som är avgöran­ de för möjligheten att utan alltför stora svårigheter uppsöka vallokalen. Skulle man å andra sidan nöja sig med en mera allmän formulering i lag­ texten — exempelvis att rätt att rösta före valdagen skall tillkomma välja­ re, som på grund av långt avstånd och bristfälliga förbindelser mellan bo-

56

staden och vallokalen endast med stor svårighet kan inställa sig vid valför­ rättningen i det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden — befarar ut­ redningen, att rätten att rösta i angiven ordning ytterst skulle bli beroende av val]arens egen skönsmässiga bedömning, i varje fall om valmyndighetens prövning i likhet med vad nu är fallet vid röstning före valdagen endast skulle ske på grundval av en av väljaren avgiven försäkran.

Vid frågans tidigare behandling har i stället — framhåller utredningen — hanvisats till möjligheten att genom inrättande av nya valdistrikt minska avstånden till vallokalerna. Så har också kontinuerligt skett. Vid 1958 års andrakammarval var antalet valdistrikt 6 046, varav på landsbygden 4 627 och i städerna 1 419, en ökning sedan år 1944 med över 800. ökningen har även kommit de nordligaste länen tillgodo. Sålunda har valdistriktens an­ tal okat i Västernorrlands län med 60, i Jämtlands län med 36, i Västerbot­ tens län med 37 och i Norrbottens län med 92. Ett genomförande av utred­ ningens förslag om gemensamma valnämnder i landskommunerna anser ut­ redningen komma att underlätta en ytterligare uppdelning av valdistrikten, om så skulle anses erforderligt. Härtill kommer, att de förbättrade kommu­ nikationerna, framför allt bilismens utveckling och utbyggnaden av vägnä­ tet, alltmer reducerat avståndens betydelse. Utredningen finner det därför med fog kunna göras gällande, att de avlägset boende väljarnas situation undan för undan förbättrats. Då de olägenheter av långa avstånd och dåliga förbindelser, som trots allt i vissa trakter kvarstår för väljarna, i första hand måste vara kännbara för sjuka, invalider och åldringar, synes det ut­ redningen som om en lösning av dessa väljarkategoriers röstningsproblem skulle ytterligare förbättra läget även för gruppen avlägset boende väljare.

Med hänsyn till det anförda har valutredningen ansett sig sakna anled­ ning att nu förorda ett frångående av den ståndpunkt, som intagits till tidigare förslag om särbestämmelser för sistnämnda välj arkategori. Utred­ ningen framhåller emellertid, att en lösning av frågan om de sjukas röst­ ning samtidigt som den skulle minska behovet av särskilda åtgärder för de avlägset boende väljarna, skulle kunna underlätta genomförandet av sådana särskilda åtgärder, för den händelse något behov därav alltjämt skulle finnas. Därvid åsyftas en sådan lösning av de sjukas röstnings­ problem, som förutsätter en förhandsprövning av valnämnden för att de sjuka skall få rätt att rösta i särskild ordning. Införes en förhandsprövning i naninda fall, anser utredningen det icke vara otänkbart med en förhands­ prövning även beträffande de avlägset boende, verkställd av valnämnden enligt vissa i vallagarna uppdragna riktlinjer. Därmed skulle man enligt utredningen kunna undanröja det hinder mot särbestämmelser, som ligger i svårigheten att avgränsa gruppen avlägset boende från Övriga väljare.

V a 1 j a r e, intagna i fångvårdsanstalt, har enligt utred­ ningens uppfattning icke varit föremål för samma uppmärksamhet som ovnga kategorier, för vilka svårigheter föreligger att deltaga i allmänna val. Förespråkare har dock icke saknats för att särskilda åtgärder skall vidtagas för att underlätta de intagnas röstning. Utredningen uppger så­ lunda, att Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund i skrivelse till

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

57

utredningen förklarat sig vilja fästa uppmärksamheten på det problem, som svårigheterna att utöva rösträtten utgör för de i fångvårdsanstalterna intagna.

Enligt valutredningens mening kan det icke anses i och för sig omoti­ verat att bereda i anstalt intagna möjlighet att rösta. Så sker exempelvis i Västtyskland, där särskilda valnämnder kan inrättas för olika slags an­ stalter, däribland fångvårdsanstalter. Utredningen anser emellertid, att även frågan om de i anstalt intagnas röstning i viss mån är beroende av att frågan om de sjukas röstning bringas till en lösning. Skall särskilda anord­ ningar vidtagas för att möjliggöra de intagnas röstning, torde enligt utred­ ningen poströstning inom de olika anstalterna vara den enda tänkbara utvägen. Införes ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka och med dem jämställda väljare, kan detta komma att medföra en minskning av behovet av särskilda postanstalter å sjukhusen på valdagen och således öka de praktiska möjligheterna för postverket att åtaga sig nya uppgifter i frå­ ga om allmänna val. Skulle å andra sidan en generell lösning av de sjukas röstningsproblem icke kunna genomföras, kan tvärtom ökade krav på post­ verkets medverkan komma att ställas för att tillgodose dessa sistnämnda väljares intressen.

Att någon systematisk översyn hittills icke verkställts av bestämmelserna om rätt för vissa väljarkategorier att rösta före val­ dagen finner utredningen bero på flera olika omständigheter. Sålunda torde behovet av en utökning av de till sådan röstning berättigade yrkes­ grupperna ha minskat genom den fortgående inskränkningen i söndags- tjänstgöringen. Det behov av att rösta utanför det egna valdistriktet, som uppstått därigenom att allt fler väljare av olika skäl å valdagen vistas utom hemorten, kan i stor utsträckning tillgodoses genom poströstningen å val­ dagen. Denna rätt kan utnyttjas vare sig frånvaron från hemorten samman­ hänger med yrkesutövning eller icke. Vid vistelse utom riket är visserligen de faktiska möjligheterna att rösta inför särskilda röstmottagare, d. v. s. å beskickningar och konsulat, mer begränsade, men utredningen understry­ ker, att väljare, som planerar att avresa till utrikes ort, redan av denna anledning har rätt att poströsta före valdagen. På grund härav torde knap­ past föreligga behov för en sådan väljargrupp som exempelvis personalen å de reguljära flyglinjerna att erhålla någon särskild rätt att rösta före valdagen.

Utredningen finner det visserligen icke kunna bestridas, att viss perso­ nal, som har att fullgöra tjänstgöring å valdagen, exempelvis personal på sjukhus samt brandmän och polispersonal, kan ha svårigheter att inställa sig vid valförrättningen, även om tjänstgöringen är förlagd till hemorten. Avståndet mellan hemmet och tjänstgöringsstället kan, exempelvis i en stad av Stockholms storlek, vara mycket betydande. Den utsträckning av liden för vallokalernas öppethållande, som år 1%0 genomförts beträffande andrakammarvalen och som kan förväntas ha återverkningar även i fråga om de borgerliga kommunalvalen, anser utredningen dock ha ökat möjlig-

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

helerna att rösta för sådana väljare, som har att i hemorten fullgöra tjänst­ göring å valdagen.

Valutredningen har därför icke ansett sig böra framlägga förslag om att ytterligare yrkesgrupper skall få rätt att rösta före valdagen.

I fråga om personal, som å valdagen tjänstgör å sjuk- vårdsanstalter, där postanstalter finns inrättade, an­ ser utredningen dock den lättnaden kunna införas, att väljare, som tillhör sådan personal, får möjlighet att rösta å postanstalten, även om denna är belägen i vederbörandes hemort. Att sådan rätt icke förelegat torde, enligt vad utredningen uppger, på sina håll ha medfört en viss irritation bland de väljare, som på grund av sin jourtjänst haft svårt att lämna sjukhusen för att rösta.

Remissyttranden

Utredningens uppfattning att anledning saknas att nu införa några sär­ bestämmelser i vallagarna för de avlägset boende väljarna de­ las av övervägande antalet remissinstanser. I den mån dessa redovisat skäl för sin anslutning till utredningens ställningstagande har därvid särskilt framhållits, att de avlägset boende väljarnas situation blivit allt bättre genom den ytterligare uppdelningen i valdistrikt och genom bilismens ut­ veckling.

Endast länsstyrelserna i Gotlandsoch Älvsborgs lån är av annan mening än utredningen. Båda dessa länsstyrelser finner det befogat med åtgärder för att underlätta den ifrågavarande välj arkategorins valdeltagande.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller sålunda, att även om förbätt­ rade kommunikationer och utökning av antalet valdistrikt i kommunerna har bidragit till att underlätta de avlägset boende väljarnas valdeltagande, förhållandena inom stora delar av vårt land fortfarande är sådana, att av­ ståndet till vallokal eller postanstalt för många väljare är så stort, att del­ tagande i valet innebär tillräckligt stora uppoffringar, för att väljaren skall avstå från att utöva sin rösträtt. Enligt länsstyrelsen synes det föga konse­ kvent, att man ansett sig böra bereda röstberättigade personer — som val­ dagen vistas på ort på obetydligt avstånd utanför det egna valdistriktet och som därför utan svårighet har möjlighet att rösta i vallokalen i det egna valdistriktet — tillfälle att rösta å postanstalt å vistelseorten, medan man ansett det onödigt att underlätta valmöjligheterna för avlägset boende väljare.

Länsstyrelsen anser, att tiden nu är mogen för åtgärder till underlättande av valdeltagandet också för nyssnämnda väljarkategori. En tänkbar lösning finner styrelsen måhända vara att på de orter, där lantbrevbärning är an­ ordnad, låta avlägset boende väljare avlämna valsedelsförsändelse, anord­ nad i enahanda ordning som gäller för äkta makar, till lantbrevbäraren som därefter skulle ha att vidarebefordra försändelsen till vederbörande post­ anstalt. Rätten att begagna denna röstningsmetod skulle kunna göras be­ roende av en av vederbörande valnämnd företagen förhandsprövning.

Länsstyrelsen i Gotlands län uppehåller sig i sitt yttrande särskilt vid

59

de å Gotska Sandön boende väljarnas situation och uppger, att kortaste av­ ståndet mellan denna ö och Fårön, där vallokalen är belägen, fågelvägen är omkring 38 kilometer och att avståndet sjövägen mellan Gotska Sandön och färjeläget vid Broa å Fårön är omkring 57 kilometer. Enligt länsstyrel­ sen har merendels inför varje allmänt val i tidningarna inom länet upp­ märksamhet ägnats åt de å Gotska Sandön boende och deras svårigheter att deltaga i valförrättning i det egna valdistriktet. Det ringa antalet väljare, vilket understiger tio, har redan det ansetts omöjliggöra bildande av ett särskilt valdistrikt för Gotska Sandön. Från principiell synpunkt finner länsstyrelsen det icke tillfredsställande, att en inom riket fast boende grupp väljare — även om den är ringa till antalet — skall på grund av ogynnsam­ ma väderleksförhållanden kunna vara hindrad att utöva sin rösträtt eller hänvisas att utöva den efter en måhända riskfull men alltid besvärlig sjö­ resa. Länsstyrelsen föreslår därför införandet av sådana bestämmelser, att den välj arkategori, varom här är fråga, får möjlighet att — därest icke bosättningsplatsen utgör särskilt valdistrikt — rösta genom valsedelsför- sändelse i huvudsaklig överensstämmelse med det system härför, som ut­ redningen angivit såsom en tänkbar lösning av de sjukas och med dem jämställda väljargruppernas röstningsproblem.

Även magistraten i Luleå antyder möjligheten av att införa ett valsedels- försändelseinstitut icke blott för de sjuka väljarna utan även för de av­ lägset boende. Länsstyrelsen i Värmlands län finner däremot för sin del särskild anledning understryka, att det icke bör ifrågakomma att låta re­ former, avsedda att underlätta sjuka personers valdeltagande, utsträckas till att omfatta jämväl avlägset boende friska personer.

Frågan om den nomadiserande lappbefolkningens röstning beröres särskilt av generalpoststyrelsen i dess yttrande. Sty­ relsen erinrar om att vid allmänna val aren 1952 1960 enligt beslut av Kungl. Maj :t särskilda tillfälliga postanstalter inrättats på olika platser inom Norrbottens län för att underlätta lapparnas valdeltagande. Erfaren­ heterna från dessa val har stärkt styrelsen i dess uppfattning, att särskilda poslanslalter icke bör inrättas speciellt för röstmottagning bland lapparna. Styrelsen förklarar, att den funnit frågan om åtgärder för att underlätta valdeltagandet böra för lapparnas del lösas på samma sätt som valutred­ ningen synes ha tänkt sig beträffande avlägset boende väljare i allmänhet, d. v. s. i första hand genom inrättande av nya valdistrikt. Valnämnden i

Rättviks första valdistrikt ifrågasätter, om icke anledning finnes att låta kategorin renskötare erhålla samma rätt att rösta å postanstalt före val­ dagen, som nu tillkommer väljare, tillhörande vissa yrkesgrupper.

Vad angår de i fångvår dsanstalt intagna väljarna ut­ talas i åtskilliga remissyttranden, att det icke vore omotiverat att bereda dessa väljare möjlighet att rösta. Ingen remissinstans har emellertid på­ kallat omedelbara åtgärder i detta hänseende. I flera remissyttranden fram- hålles i stället angelägenheten av att övriga eftersatta väljargruppers röst- ningsproblem i första hand bringas till en lösning. Endast en kommunal

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 är 1962

60

myndighet har helt motsatt sig reformer för att bereda de i fångvårdsanstalt intagna ökade möjligheter till valdeltagande.

bångvårdsstyrelsen

framhåller, att möjligheterna för den som intagits i

fångvårdsanstalt att utöva rösträtten ofta försvåras eller omintetgöres ge­ nom frihetsberövandet. Om den intagne är gift, kan han inge valsedel ge­ nom andra maken i form av valsedelsförsändelse, och om han på valdagen har permission, kan han personligen avge sin röst i hemortens vallokal el­ ler genom poströstning på annan ort. Uppskattningsvis torde enligt styrel­ sen ungefär hälften av de intagna ha möjlighet att rösta på något av dessa sätt. För de övriga saknas för närvarande möjligheter att utöva rösträtten. Styrelsen fortsätter.

Enligt fångvårdsstyrelsens uppfattning kan det inte anses tillfredsställan­ de a^. en §ruPP väljare sålunda till följd av tvångsåtgärder från samhällets sida är avskuren från rätten att deltaga i de allmänna valen. Att den ena hälften av de intagna men inte den andra har möjlighet att rösta kan med skäl uppfattas som en orättvisa. Ur resocialiseringssynpunkt skulle det ock­ så vara av värde om de intagnas samhällsintresse kunde väckas genom att de får tillfälle att följa valkampanjerna och själva rösta. Styrelsen vill där­ för föreslå att särskilda åtgärder vidtages för att underlätta de intagnas röstning. Då åtgärder i detta syfte onekligen skulle kunna te sig utmanande mot andra grupper av väljare som av olika yttre omständigheter är förhind­ rade att rösta, såsom sjuka, avlägset boende och personer med viss tjänst­ göring på valdagen, förutsätter styrelsen dock att utredningens förslag skall resultera i att det sörjes för att sådana väljargrupper får ökade möjlighe­ ter att deltaga i valen.

Som utredningen anför torde poströstning inom de olika fångvårdsanstal- terna vara den enda tänkbara utvägen för att möjliggöra de intagnas röst­ ning. I den mån postverkets resurser inte skulle förslå för att på en gång in­ rätta tillfälliga postanstalter vid samtliga fångvårdsanstalter — för närva­ rande mellan 80 och 90 — får man enligt styrelsens mening göra en ange- lägenhetsgradering med beaktande av de behandlingsmässiga principerna. Detta bör leda till att de öppna anstalterna tillgodoses före de slutna.

Löses frågan om de intagnas röstning på ovan angivet sätt, vill styrelsen hemställa att också den personal, som på valdagen tjänstgör på sådana fångvårdsanstalter, där postanstalter finns inrättade, får möjlighet att rösta på postanstalten, även om denna är belägen i befattningshavarens hemort. I annat fall kan irritation befaras uppstå hos den personal, som på grund av tjänstgöringen har svårt att lämna fångvårdsanstalten för att utöva sin röst­ rätt.

I likhet med fångvårdsstyrelsen finner flera andra remissinstanser infö­ randet av möjlighet till poströstning å fångvårdsanstalterna vara det lämp­ ligaste sättet att undanröja svårigheterna för de i sådana anstalter intagna väljarna att avge sina röster.

Drätselkammaren i Örebro

ifrågasätter, om

icke i händelse av en dylik lösning med fångvårdsanstalt borde jämställas annan anstalt av liknande frihetsberövande karaktär, där ett större antal väljare kan antagas vara intagna, exempelvis alkoholistanstalt.

Generalpoststyrelsen

anser sig däremot icke kunna dela uppfattningen, att

poströstning inom de olika fångvårdsanstalterna är den mest ändamålsenli­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

61

ga lösningen. Mot inrättandet av tillfälliga postanstalter fÖT röstmottagning å dessa anstalter talar flera skäl. Under alla omständigheter anser styrelsen frågan härom böra vila i avvaktan på att spörsmålet om de sjukas röstning blivit slutgiltigt löst.

I några enstaka remissyttranden framföres den synpunkten, att en reform för att tillgodose de sjuka väljarnas möjligheter till valdeltagande borde kunna utsträckas till att omfatta jämväl de å fångvårdsanstalt intagna väl­ jarna.

Att utredningen icke ansett sig böra framlägga förslag om en utvidgning av rätten för vissa yrkesgrupper att rösta före val­ dagen, föranleder i allmänhet icke något uttalande från remissorganens sida. Endast generalpoststyrelsen finner det kunna ifrågasättas, om icke en sådan utvidgning bör komma till stånd. Enligt styrelsen har nämligen erfa­ renheten visat, att även andra yrkesgrupper än de, som nu har rätt till så­ dan röstning, skulle kunna med hänsyn till sin yrkesutövning göra anspråk på samma rätt. Styrelsen förklarar sig därför ha den uppfattningen, att rät­ ten till röstning före valdagen borde tillkomma även vissa ytterligare yrkes­ grupper än de nuvarande, exempelvis sjukhuspersonal, brandmän, polis­ personal och personalen vid vissa andra trafikföretag än järnvägarna.

Utredningens förslag att personal, som å valdagen tjänst­ gör å sådan sjukvårdsanstalt, där postanstalt finns inrättad, skall få möjlighet att rösta å postanstalten även om denna är belägen i vederbörandes hemort, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Svenska landstingsförbundet förklarar sig såsom företrädare för den största gruppen sjukvårdshuvudmän vilja särskilt un­ derstryka önskvärdheten av den föreslagna ändringen. Enligt förbundet brukar jour- och beredskapstjänst och de sammanhängande tjänstgörings- turer, som på personalens önskan blivit allt vanligare vid sjukhusen, ofta försvåra de anställdas deltagande i röstning på allmän vallokal. Även gene­ ralpoststyrelsen framhåller angelägenheten av förslagets genomförande samt uppger, att det för sjukhuspersonal, som på grund av sin tjänstgöring varit förhindrad att rösta i vallokalen på hemorten, framstått som ett orimligt förhållande, att röstning för deras del icke kunnat få ske vid sjukhusets postanstalt. Styrelsen utgår från att, om sjukhuspersonal medges generell rätt att rösta vid postanstalt på sjukhus, något särskilt bestyrkande av att vederbörande väljare är anställd på sjukhuset normalt ej skall behövas.

Departementschefen

Frågan om vidtagande av särskilda åtgärder för att underlätta för avläg­ set boende att utöva sin rösträtt har många gånger aktualiserats i den of­ fentliga debatten. Sålunda har frågan prövats av olika utredningar och be­ handlats av riksdagen vid flerfaldiga tillfällen. Trots det intresse, som äg­ nats saken, har svårigheterna att finna en tillfredsställande lösning hittills visat sig övermäktiga. Ej heller valutredningen har ansett sig kunna föror­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

63

melserna i 35 § 1 mom. andra stycket KVL göras, att den som tjänstgör å sj ukvårdsanstalt får rätt att vid nämnda kommunalval poströsta närmaste helgfria dag före valdagen, om skäl föreligger till antagande att han på grund av sin tjänstgöring är förhindrad att utöva sin rösträtt å valdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

IV. Verkan av att sigilleringsföreskrift åsidosatts

Gällande bestämmelser

För att möjliggöra kontroll av att de vid ett val avlämnade valsedlarna icke utsättes för obehörig behandling skall valurnorna eller de omslag, i vilka valsedlarna inlagts, förseglas med minst två närvarandes sigill dels vid avbrott i valförrättning eller sammanräkningsförrättning dels vid förrättningarnas avslutande. Bestämmelser härom återfinnes beträffande andrakammarvalen i 66 §, 68 § 3 mom. e) och 5 mom., 83 §, 84 § och 87 § 1 mom. ValL samt beträffande kommunalvalen i 32 §, 33 § 3 mom., 34 § 1 mom. e) och g), 49 § 2 och 3 inom., 52 § 2 mom. och 53 a § KVL.

Beträffande förfarandet på vallokalerna i samband med valförrättningens avslutande föreskriver vallagarna att, när alla som vid det för valförrätt­ ningens slut fastställda klockslaget äger tillträde till valet avlämnat sina valsedlar, valförrättaren skall förklara röstningen avslutad. Därefter uttages valkuverten ur valurnan och räknas, varefter antalet valkuvert jämföres med antalet röstande enligt anteckningarna i röstlängden (68 § 1 och 2 mom. ValL och 33 § 1 och 2 mom. KVL). Vid andrakammarval liksom även vid flertalet kommunalval fortsättes förfarandet med en preliminär samman­ räkning av valsedlarna, vilka uttages ur valkuverten och ordnas i grupper på visst i vallagarna angivet sätt (68 § 3 mom. ValL och 34 § 1 mom. KVL). Efter sammanräkningen inlägges valsedlarna i omslag. Å varje oinslag skall antecknas vad det innehåller samt det valdistrikt, där förrättningen ägt rum. Omslagen, som skall vara av hållfast beskaffenhet, skall omsorgsfullt för­ seglas på sätt förut sagts under minst två närvarandes sigill. Dessa sigill skall avtryckas å det vid den preliminära sammanräkningen förda protokollet. Vid de kommunalval, där preliminär sammanräkning icke äger rum, inlägges de oöppnade valkuverten i omslag, vilka på motsvarande sätt förseglas.

Om icke valförrättaren också skall verkställa den definitiva sammanräk­ ningen, såsom undantagsvis kan vara fallet vid kommunalval, skall de för­ seglade omslagen jämte valprotokollet och röstlängden av valförrättaren ofördröjligen insändas till den myndighet, som har att verkställa den defi­ nitiva röstsammanräkningen. Nämnda myndighet har att i god tid före sam­ manräkningen verkställa en förberedande granskning av ifrågavarande handlingar. Bcfinncs dessa därvid icke vara i behörigt skick, skall myndig­ heten, där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga upp­ lysningar angående anledningen därtill (76 § sista stycket ValL och 43 § sista stycket KVL). Vid röstsammanräkningen skall sigillen å omslagen

65

skälig anledning, att omslaget efter tillslutningen blivit öppnat, brytes för­ seglingen. I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däri inneslutna val­ sedlar inverka ej på valet.»

Bestämmelsen i 58 § samma lag var däremot mer knapphändig än den i nuvarande 78 § ValL och hade följande lydelse: »Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs samt valsedlarna uttagils ur valkuverten och granskats, pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen må giva anled­ ning.»

Med anledning av vissa inträffade fall, där valsedlar kasserats på grund av att sigilleringsföreskrifterna icke iakttagits, väcktes vid 1912 års riksdag motion (II: 181) om åtgärder till förhindrande av masskassering av valsed­ lar. I sitt utlåtande (nr 37) över motionen framhöll konstitutionsutskottet bl. a. följande:

Det synes utskottet, att den största uppmärksamhet bör ägnas åt att i möjligaste mån genom lagstiftningsåtgärder söka förekomma upprepande av sådana fall, som de förut nämnda, där valmännen utan egen förskyllan på grund av valförrättarens felaktiga förfarande berövas sitt inflytande på valets utgång. Emellertid torde det vara förenat med synnerliga svårigheter att utfinna bestämmelser, som kunna skydda valmännens rätt härutinnan. Sålunda torde man icke genom lagstiftningsåtgärder kunna förekomma för­ summelser från valförrättarnas sida, och ej heller synes det med hänsyn till valsäkerheten vara lämpligt att göra någon eftergift i vallagens bestämmel­ ser om valets förrättande.

Däremot kan det efter utskottets mening ifrågasättas, huruvida man icke i väsentlig mån skulle kunna nå det ovanberörda syftemålet därigenom att Konungens befallningshavande tillerkändes större frihet vid granskningen och prövningen av valprotokoll och försegling å valsedelskonvoluten.------- •— Man kunde sålunda möjligen tänka sig bestämmelser av den innebörd, att Konungens befallningshavande, innan beslut om kassering fattades, på lämpligt sätt hade att göra sig underrättad, om huru vid valförrättningen förfarits och att kassering icke skulle få äga rum, med mindre det för kon­ trollens skull visade sig vara nödvändigt. Emot en dylik bestämmelse torde emellertid kunna riktas den invändningen att densamma ur valsäkerhetens synpunkt måhända icke är tillrådlig, och utskottet har därför med hänsyn till frågans ovissa läge ej ansett sig kunna förorda någon särskild åtgärd.

Motionen ledde ej heller till någon riksdagens åtgärd. I anledning av inträffade nya fall av masskassering återupptogs emeller­ tid frågan av 1918 års riksdag, som i skrivelse till Kungl. Maj :t anhöll om utredning om de åtgärder, som kunde vidtagas för undanröjande av de olä­ genheter, vilka var förenade med masskassering av valsedlar.

Den begärda utredningen verkställdes av proportionsvalssakkunniga, vil­ ka den 10 mars 1920 avgav ett betänkande angående åtgärder mot s. k. mass­ kassering in. in. De sakkunniga erinrade i betänkandet bl. a. om att redan med då gällande lagstiftning underlåtenhet att följa vallagens bestämmelser icke ovillkorligen behövde medföra masskassering. Länsstyrelsen, som hade att granska valförrättningens överensstämmelse med laga föreskrifter, och regeringsrätten, som skulle pröva besvär över riksdagsmannaval, måste näm-

5 Bihang till riksdagens protokoll 1(.)(i2. i samt. Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

67

Genom föreskriften att de omslag, i vilka valsedlarna inneslutas, skola förseglas under minst två närvarandes sigill, vinnes tillfredsställande gaia - ti för att obehörig åtgärd icke vidtages med valsedlarna under tiden me an valförrättningen och den slutliga sammanräkningen Forf arandetvdsgille ring är tämligen enkelt. Enär reglerna harom galit sedan lång tid tillbaka ävensom tydligt framgå av de promemorior samt formulär till omslag och protokoll, vilka vid valen tillhandahållas valförrättarna, kunna dessa knap­ past vara okunniga om förfarandet. Det måste därför antagas, att forelupna felaktigheter i allmänhet berott darpå att valförrättarna icke iakttagit til räcklig noggrannhet. Även om det skulle vara möjligt att finna nagot anna förfarande, som erbjuder tillräcklig grad av säkerhet — --------ar det vid sadant förhållande antagligt, att felaktigheter ledande till masskassering av valsedlar icke skulle kunna undgås genom införandet av andra säkerhets­ föreskrifter. Det må vidare framhållas, att ett åsidosättande av sigillenngs- föreskriften icke under alla förhållanden torde behöva medföra, att valsed­ larna förklaras ogilla. Upplysningar, som sammanräkningsmyndigheten in­ förskaffat rörande anledningen til! den bristfälliga sigillenngen, lara näm­ ligen kunna giva vid handen, att skälig anledning icke förekommer till an­ tagande att omslag blivit efter tillslutandet öppnat. På grund av vad salunda anförts anser utskottet skäl icke föreligga att tillstyrka utredning i ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

Motionerna avslogs av riksdagen. Slutligen väcktes vid 1959 års riksdag motioner (I: 188 och II: 241) med hemställan, att frågan om ogiltigförklaring av valförrättning på grund av oriktig sigillering av valsedelspaket skulle hänskjutas till 1955 års valutred­ ning och att förslag till ändring av härom gällande bestämmelser skulle se­ nare föreläggas riksdagen. I sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 12) hänvisade konstitutionsutskottet till direktiven för valutredningen och fram­ höll att dessa direktiv redan omfattade det i motionerna väckta spörsmålet. Motionerna föranledde icke någon riksdagens åtgärd.

Valutredningen

Inledningsvis erinrar valutredningen om att föreskrifter rörande sigille­ ring av valsedelsomslag har funnits sedan år 1909 och att dessa föreskrif­ ter föranlett ofta uppmärksammade olägenheter i tillämpningen på grund av den masskassering, som gång efter annan blivit en följd av att de berör­ da bestämmelserna icke har iakttagits. Utredningen understryker, att myn­ digheterna sedan lång tid tillbaka också har haft sin uppmärksamhet riktad på behovet av åtgärder för att motverka masskassering av valsedlar på grund av fel från valförrättarnas sida.

Enligt valutredningen torde det med fog kunna påstås, att från myndig­ heternas sida gjorts allt vad som rimligen kan begäras i form av utfärdan­ det av anvisningar samt utarbetandet av formulär och i övrigt ändamålsen­ lig valmateriel i syfte att förebygga fel och försummelser med avseende å sigilleringen. I betänkandet lämnar utredningen en utförlig redogörelse för de åtgärder, som vidtagits i detta avseende. Utredningen konstaterar emeller­ tid att sigilleringsfelen trots dessa åtgärder icke har visat någon tydlig ten­ dens att minska i antal.

I fortsättningen erinrar valutredningen även om att frågan om ansvars-

68

påföljd för försumliga valförrättare har varit föremål för justitieombuds­ mannens uppmärksamhet, närmast till följd av vissa omval som måst före­ tagas vid 1958 års kommunalval på grund av att valförrättare åsidosatt gäl­ lande föreskrifter i fråga om sigillering av valsedelsomslag. I sin till 1960 års riksdag avgivna ämbetsberättelse har justitieombudsmannen behand­ lat denna fråga och därvid intagit den principiella ståndpunkten, att valför­ rättare är underkastad ämbetsansvar.

Enligt valutredningens mening måste det för väljarna framstå som stö­ tande, att en försummelse från valförrättarens sida medför att deras röster icke kommer att inverka på valet. Icke heller framstår det som tillfreds­ ställande, att ett oriktigt förfaringssätt av valförrättaren leder till att nytt val — förenat med olägenheter för väljarna och icke oväsentliga kostnader för det allmänna — måste hållas.

De i vallagarna givna säkerhetsföreskrifterna, i vilka bestämmelserna om sigillering utgör ett led, finner valutredningen emellertid vara av synnerlig betydelse för att förhindra, att en förvanskning av valresultatet skall kun­ na äga rum. Det måste enligt utredningen vara av största vikt, att man tveklöst skall kunna avfärda varje misstanke, att obehörig åtgärd vidtagits med valsedlarna. Utredningen framhåller, att man självfallet kan tänka sig andra förfaranden, som erbjuder lika hög grad av säkerhet som det nu till- lämpade, men att man svårligen torde kunna finna ett enklare tillväga­ gångssätt utan att eftersätta viktiga säkerhetssynpunkter. Enligt utredning­ ens uppfattning står dessutom knappast något system till buds, som uteslu­ ter, att fel blir begångna.

Valutredningen understryker, att de nu gällande sigilleringsföreskrifter- na, som måste sägas vara mycket enkla, har gällt sedan lång tid tillbaka och är väl inarbetade. Rent allmänt kan sägas, att föreskrifterna fyllt sin upp­ gift att trygga valsäkerheten. Om säkerhetsföreskrifter av annat slag skulle införas, är det antagligt, att misstagen i varje fall till en början skulle öka i antal. Utredningen anser därför, att sigilleringsföreskrifterna bör bibe­ hållas.

I det följande tar utredningen upp frågan om verkan av sigill e- ringsfel. Utredningen ifrågasätter därvid, huruvida åsidosättande av si­ gilleringsföreskrifterna skall behöva, i den utsträckning som alltjämt är fal­ let, leda till masskassering av valsedlar, även om varje anledning saknas till antagande, att de begångna felen utnyttjats till att utsätta valsedlarna för obehörig behandling.

Valutredningen framhåller, att underlåtenhet att följa vallagarnas före­ skrifter om försegling av omslag och sigillering av valprotokoll icke med nödvändighet medför kassering av de berörda valsedlarna. Även om sådan underlåtenhet i och för sig anses utgöra skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, kan dock detta antagande vederläggas av andra omständigheter. I detta sammanhang erinrar utredningen om den un­ dersökning, som sammanräkningsmyndigheten i samband med den förbere­ dande granskningen har att föranstalta om, såvida anledning föreligger där­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

69

till. Blir resultatet av denna undersökning negativt, vilket enligt utredningen ofta torde vara fallet, kvarstår emellertid antagandet, att omslaget blivit ef­ ter tillslutandet öppnat. De däri inneslutna valsedlarna måste då kasseras, vilket sker i den formen, att omslaget lämnas orubbat (77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom, KVL). För kassering av valsedlarna kräves alltså icke, att det även finns anledning antaga, att valsedlarna utsatts för obehörig be­ handling, och någon undersökning huruvida så kan vara fallet företages därför icke. Utredningen framhåller, att man genom bestämmelsen, att om­ slaget vid kassering skall lämnas orubbat, tvärtom har betagit sammanräk- ningsmyndigheten möjligheten att jämföra det faktiska innehållet i omsla­ get med anteckningarna i valprotokollet och a omslaget rörande försändel­ sens innehåll och därigenom få belägg för att några obehöriga åtgärder icke vidtagits med valsedlarna och sålunda knappast heller med omslaget.

Regeln att omslaget skall lämnas orubbat, såvida misstanke föreligger, att det blivit öppnat efter tillslutandet, anser valutredningen dock vara fullt förklarlig, om man beaktar att den kvarstått oförändrad ända sedan år 1909. Vid denna tid förekom icke någon preliminär sammanräkning i egent­ lig mening. Valkuverten räknades visserligen men inlades sedan oöppnade i ett eller flera omslag. Eftersom det enda man kunde veta om innehållet var, att det skulle bestå av ett antal valkuvert från ett visst valdistrikt, var det meningslöst att i kontrollsyfte bryta omslaget.

Valutredningen understryker, att förhållandena helt förändrats i dessa hänseenden, sedan bestämmelser om preliminär sammanräkning av valsed­ larna år 1927 införts i ValL och därefter även i KVL. Vid denna samman­ räkning sorteras de som giltiga ansedda valsedlarna i olika grupper efter väljarbeteckningen, och anteckningar om antalet sedlar i varje grupp sker dels i valprotokollet dels å de olika omslagen. Helt uttömmande är visser­ ligen icke denna redovisning av valsedlarna, eftersom den i allmänhet icke anger förekomsten av olika valsedelstyper med samma välj arbeteckning och icke heller eventuella strykningar å valsedlarna. Men enligt vad utredning­ en framhåller begagnar sig partierna ofta endast av en enda valsedelstyp inom en och samma valkrets, och förekomsten av strykningar är vanligen mycket ringa. Även om en granskning av valsedlarna icke skulle kunna in­ nefatta full bevisning om alt valsedlarna är desamma, som vid den prelimi­ nära sammanräkningen inlagts i ett felaktigt sigillerat omslag, finner utred­ ningen dock resultatet av denna granskning tillsammans med övriga före­ komna omständigheter många gånger kunna ge fullt tillräckligt stöd för ett antagande, att någon obehörig åtgärd icke vidtagits med valsedlarna.

Valutredningen föreslår därför, att bestämmelserna i 77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 inom. KVL ändras på sådant sätt att omslagen skall brytas, även om sigillen å desamma icke är i behörig ordning. Frågan om de i sådana om­ slag inneslutna valsedlarna skall tillåtas inverka på valet, bör enligt utred­ ningen därefter bli beroende på huruvida sammanräkningsmyndigheten vid sin prövning av samtliga förekomna omständigheter finner skälig anledning till antagande, all valsedlarna icke blivit utsatta för obehörig åtgärd, Irots

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

70

Kungi. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

att säkerhetsföreskrifterna åsidosatts. Denna princip anser utredningen bö­ ra komma till uttryck i ett tillägg till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL av följande lydelse: Hava föreskrivna säkerhetsåtgärder beträffande valsedlars förvaring åsidosatts, skall denna omständighet icke medföra att valsedlar­ na förklaras ogilla, därest skälig anledning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.

Remissyttranden

Valutredningens förslag till uppmjukning av bestämmelser­ na om verkan av att föreskrivna säkerhetsåtgärder rörande valsedlars förvaring åsidosatts tillstyrkes eller lämnas utan erinran i det övervägande antalet remissyttranden. Icke något remissorgan har helt avstyrkt förslaget härom.

I åtskilliga yttranden framhålles angelägenheten av att de nuvarande si- gilleringsföreskrifterna bibehålies oförändrade men samtidigt understry- kes, att ett åsidosättande av dessa föreskrifter icke bör i den utsträckning som hittills skett leda till masskassering av valsedlar. De av utredningen föreslagna ändringarna hälsas i samma yttranden med tillfredsställelse.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

förklarar, att den anser sigilleringsföreskrif-

terna nödvändiga som en garanti för att förvanskning av valmaterialet icke äger rum. Föreskrifterna är också klara och enkla att tillämpa. Att trots detta fel från valnämnderna förekommit får enligt länsstyrelsen tillskrivas den mänskliga faktorn. Hur än bestämmelserna utformas, torde misstag icke kunna undvikas. Det är emellertid önskvärt, att sammanräkningsmyndig- heterna får större möjligheter än nu att pröva, vilken verkan en försummel­ se av sigilleringen skall ha. Genom bestämmelsen, att omslaget skall lämnas orubbat, har dessa myndigheter betagits möjligen att genom granskning av innehållet pröva, om det finns anledning antaga, att några obehöriga åtgär­ der vidtagits med valsedlarna. I likhet med utredningen finner länsstyrelsen, att omslagen bör få brytas, även om sigillen å desamma icke är i behörig ordning, och att frågan huruvida valmaterialet skall godkännas eller ej bör få avgöras efter prövning av samtliga föreliggande omständigheter.

Länssty­

relsen i Malmöhus län

finner förslaget väl ägnat att förhindra de nu många

gånger onödiga och för allmänheten stötande masskasseringarna av valsed­ lar. Uttalanden av enahanda innebörd gör

magistraten i Malmö

och

drätsel­

kammaren i Örebro. Magistraten i Västerås

betonar att, ehuru valrätten av

naturliga skäl måste vara formell, det är av vikt att bestämmelserna blir så­ dana, att de icke i det enskilda fallet framstår som en meningslös formalism. Även

länsstyrelsen i Norrbottens län

finner anledning påtala formalismen i

de nuvarande bestämmelserna.

Några remissmyndigheter, som i övrigt icke har något att erinra mot för­ slaget, framhåller, att reformen kan tänkas menligt inverka på v a 1- f örrättarnas fullgörande av sina åligganden.

Länssty­

relsen i Västernorrlands län

befarar sålunda, att valförrättarna, med känne­

dom om att valmaterialet underkastas en allsidig granskning helt oberoende

71

av om sigilleringsföreskrifterna iakttagits, kommer att mindre noggrant än tidigare efterfölja dessa föreskrifter, ej blott såvitt gäller försegling av om­ slag och sigillering av valprotokoll utan även såvitt avser Övriga hithörande bestämmelser. Liknande farhågor hyser

länsstyrelsen i Västerbottens lan.

Länsstyrelsen i Stockholms län

och

magistraten i Södertälje

framhåller a sin

sida angelägenheten av att i promemorior för valförrättare inskarpes vikten av en riktig sigillering, så att icke uppmärksamheten och noggrannheten hos valförrättarna kommer att minska till följd av uppmjukningen i be­

stämmelserna.

•• i •

I enstaka remissyttranden ifrågasättes, om icke de föreslagna andringar-

na kan medföra att sam manräknings myndigheterna

ställes inför svåra bedömanden. Så t. ex. framhåller

länssty­

relsen i Kopparbergs län,

att det — särskilt vid kommunalfullmäktigval och

landstingsmannaval — inom vissa valkretsar i länet icke är ovanligt med ett stort antal olika valsedelstyper med samma välj ar beteckning. Denna omstän­ dighet liksom den inom samma valkretsar stora förekomsten av strykning­ ar av kandidatnamn på valsedlarna kan enligt styrelsen vid en tillämpning av de föreslagna bestämmelserna försvåra ställningstagandet till frågan, hu­ ruvida felaktigt sigillerat valsedelsmaterial skall godkännas eller ej.

Länsstyrelsen i Kalmar län

betonar vikten av att en konsekvent och fast

praxis upprätthålles i fråga om vallagarnas formalitetsregler över huvud taget. Sigilleringsfel förekommer ofta nog, särskilt vid de kommunala valen. En ändring i enlighet med utredningens förslag kan tänkas orsaka att dessa fel ökar och att även antalet valbesvär stiger. Länsstyrelsen förmodar, att det hos sammanräkningsmyndigheterna kan framkomma en tendens att för undvikande av omval hellre kassera bristfälligt sigillerade omslag, enär vid sådan kassation ny sammanräkning kan komma till stånd. Med hänsyn här­ till ifrågasätter länsstyrelsen, om icke bestämmelser borde finnas, vilka möj­ liggör ny röstsammanräkning, sedan besvär anförts i anledning av sigille­ ringsfel och sammanräkningsmyndighets beslut att godtaga felaktigt sigil­ lerat omslag ändrats. För att sådan ny sammanräkning skall kunna verkstäl­ las, måste valsedlar, vilka medtagits vid den första sammanräkningen ehu­ ru de legat i bristfälligt sigillerade omslag, ha hos sammanräkningsmyndig- heten förvarats för sig.

Sistnämnda tankegång återfinns även i yttrandet från

länsstyrelsen i Gäv­

leborgs län.

Länsstyrelsen anser sig således böra fästa uppmärksamheten på

det förhållandet, att sanunanräkningsmyndighetens beslut i händelse av godkännande av en bristfälligt sigillerad försändelse kommer att bli utan appell, eftersom all framtida identifikation av försändelsens innehåll upphör i och med att valsedlarna utlagas ur denna och uppsorteras med det övriga valsedelsmaterialet efter välj arbeteckningar och namntyper.

När det gäller utfo r mningc n av de ifrågavarande lagändringarna finner

länsstyrelsen i Stockholms län

och

magistraten i Södertälje

skäl före­

ligga att låta den avsedda uppmjukningen av bestämmelserna i syfte att för­ hindra onödiga masskasseringar av valsedlar omfatta icke blott fall, där

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

72

föreskrivna säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren, utan även inträf­ fade missöden t. ex. under den efterföljande postbehandlingen — varige­ nom ursprungligen fullgoda sigill blivit defekta.

Departementschefen

Enligt olika bestämmelser i vallagarna skall valurnor och omslag med däri inneslutna valsedlar förseglas med minst två närvarandes sigill, när val- eller sammanräkningsförrättning avbrytes eller avslutas. Sigillen på omslagen skall avtryckas i valprotokollet. Till dessa sigilleringsföreskrifter ansluter sig vissa kontroll- och kassationsregler. Sammanräkningsmyndigheten har att jämföra sigillen på omslagen med de sigill, som är avtryckta i protokol­ len. Förekommer vid denna granskning skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, lämnas omslaget orubbat och däri inneslut­ na valsedlar inverkar ej på valet. Denna effekt brukar benämnas masskas­ sering. Med den ordning, som sålunda gäller, avses att förebygga, att val- material, som kan tänkas ha blivit förvanskat, kommer att inverka på val­ utgången. Ett sigilleringsfel kan även få andra rättsföljder än masskasse- rmg. Om felet kan antagas ha inverkat på valutgången, kan valet i händelse av anförda besvär upphävas och nytt val bli erforderligt.

Sigilleringsfel hör icke till de förrättningsfel, som kan sägas vara särskilt sallsynta. Vid 1958 års stads- och kommunalfullmäktigeval förordnades så­ lunda i icke mindre än tio valkretsar om omval på grund av sigilleringsfel. Vid landstingsmannavalen nämnda år förekom i nio fall masskassering av samma anledning. Fyra fall av masskassering på grund av sigilleringsfel inträffade vid 1960 års andrakammarval.

Uppenbarligen är det önskvärt att förebygga masskassering av valsedlar, så långt detta kan ske utan att kravet på valsäkerhet eftersättes. Ett sigille- ringsförfarande kan enligt min mening svårligen undvaras, om valsäkerhe­ ten skall kunna på tillfredsställande sätt tryggas. I likhet med valutred- ningen anser jag, att den nuvarande regleringen av frågan, när och hur si- gillering skall ske, fyller de anspråk på klarhet och enkelhet som i sådant hänseende skäligen kan ställas. Det är därför knappast möjligt att genom ändring av själva sigilleringsföreskrifterna minska kassationsfrekvensen. Däremot kan ifrågasättas, om den nuvarande kassationsregeln är så avpas­ sad, att den håller kassationsfallen inom de gränser, som betingas av valsä­ kerhetens krav. Föreligger skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, något som ofta är fallet vid sigilleringsfel, inträder för närvarande kassationseffekt, även om en undersökning av samtliga på sa­ ken inverkande omständigheter skulle ha givit fog för slutsatsen, att val- materialet icke utsatts för obehörig åtgärd. Denna kassationsregel, som till­ kommit utifrån delvis andra valtekniska förutsättningar än de nu rådande, synes, såsom valutredningen funnit, sträcka sig längre än dess syfte kräver. Valutredningen föreslår med hänsyn härtill, att ett bristfälligt sigillerat om­ slag, även om det kan antagas ha blivit öppnat efter tillslutandet, skall av sammanräkningsmyndigheten öppnas och däri inneslutna valsedlar medräk­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

73

nas, såframt undersökning av samtliga förekommande omständigheter ger skälig anledning antaga, att valmaterialet icke utsatts för obehörig åtgärd. Detta förslag har allmänt tillstyrkts av remissorganen, och jag kan i stort sett ansluta mig därtill. Med den föreslagna ordningen kan masskasse- ring undvikas bl. a. i sådana fall, där en jämförelse mellan omslagets fak­ tiska innehåll och den i valförrättarens protokoll lämnade uppgiften om dess innehåll ensam för sig eller i förening med övriga föreliggande omstän­ digheter klart utvisar eller ger befogad anledning utgå ifrån att någon för­ vanskning av valmaterialet icke skett.

Att valförrättarna, som är underkastade ämbetsansvar, genom den före­ slagna ordningen skulle bli benägna att tillämpa sigilleringsreglerna med mindre noggrannhet än för närvarande, finner jag föga sannolikt. Jag kan därför icke dela de farhågor härför, som vissa remissorgan uttalat. Under remissbehandlingen har mot förslaget även invänts, att möjligheten att be- svärsvägen vinna rättelse av ett beslut, enligt vilket valsedlar i bristfälligt sigillerat omslag medräknas, kommer att saknas, därför att omslagets inne­ håll icke skulle kunna identifieras efter sammanräkningen. Emellertid mö­ ter intet hinder att även efter sammanräkningen bibehålla innehållet i ett visst valsedelspaket som en enhet för sig. Så bör uppenbarligen förfaras med valsedelspaket, som befinnes vara bristfälligt sigillerat. På en del håll för­ varas för övrigt alla valsedelspaket som skilda enheter efter sammanräk­ ningen. Vissa remissinstanser har anmärkt, att de av valutredningen före­ slagna reglerna om verkan av bristfällig sigillering bör gälla icke blott då föreskrivna säkerhetsåtgärder åsidosatts av valförrättaren utan även då in­ träffade missöden gjort ursprungligen fullgoda sigill defekta. Denna anmärk­ ning är förtjänt av beaktande.

Jag föreslår med hänsyn till det anförda, att ett tillägg göres till 77 § 4 mom. andra punkten ValL och 44 § 4 mom. andra punkten KVL, enligt vilket de till sammanräkningsmyndigheten inkomna omslagen alltid skall brytas, att bestämmelserna i tredje och fjärde punkterna i nämnda lagrum utgår samt att till 78 § ValL och 44 § 5 mom. KVL fogas ett nytt stadgande av innebörd, att om avgivna valsedlar icke förvarats på föreskrivet sätt, val­ sedlarna skall förklaras ogilla, såframt ej skälig anledning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke vidtagits med dem.

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

V. Övriga reformförslag

Behörighet att göra framställning enligt 58 § ValL

I 58 § ValL anges de tider å valdagen, under vilka valet skall pågå. Om på viss ort andra tider för valets förrättande finnes mera lämpliga, äger länsstyrelsen enligt samma lagrum på framställning av valförrättaren för­ ordna därom inom vissa i lagen angivna gränser.

Valutredningen.

Rätt att göra framställning enligt 58 § ValL hör enligt

utredningens mening endast tillkomma valnämnd och magistrat och icke de

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

deputerade, som valnämnd eller magistrat utser att vara valförrättare i val­ distrikt. Utredningen föreslår, att 58 § ValL jämkas i enlighet härmed.

Remissyttranden.

Detta förslag har lämnats utan erinran av samtliga re­

missorgan.

Departementschefen.

Jag biträder utredningens förslag på denna punkt.

Kungörande i kyrka

Vallagarna innehåller på skilda ställen regler om kungörande i kyrka. Så­ lunda stadgas i 41 § ValL, att kungörelse om tid och ställe för framläggande av röstlängd skall uppläsas i kyrkan och, där så kan ske, införas i ortstid­ ningarna. Genom hänvisningen i 9 § sista stycket KVL gäller detsamma be­ träffande röstlängd, som där avses. Jämlikt 56 § 5 mom. ValL skall läns­ styrelses kungörelse om förestående val till andra kammaren uppläsas i kyr­ korna och införas i ortstidningarna.

Valutredningen.

Utredningen föreslår, att kungörelse om tid och plats för

röstlängdens framläggande i stället för att uppläsas i kyrka skall anslås å kommunens anslagstavla. Tillika föreslår utredningen, att bestämmelsen i 56 § 5 mom. ValL om valkungörelses uppläsande i kyrka ersättes med före­ skrift om att kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor i lik­ het med vad som gäller enligt 20 § 1 mom. KVL vid val av landstingsmän samt kommunal- och stadsfullmäktige.

Remissyttranden.

Valutredningens förslag har i denna del godtagits eller

lämnats utan erinran av samtliga remissorgan.

Departemenschefen.

I likhet med remissorganen kan jag ansluta mig till

valutredningens förslag i denna del.

Verkan av riksvalsedel

Bruket av riksvalsedlar, d. v. s. valsedlar som utan åsatt valkretsbeteck­ ning upptar ett giltigt namn för varje valkrets, har föranlett vissa tolk- ningsspörsmål. Av intresse för bedömande av dessa spörsmål är främst reg­ lerna i 80 § ValL, som avser andrakammarval. I

första

stycket av denna

paragraf stadgas, att namn å valsedel skall anses som obefintligt, om nam­ net överstrukits eller det icke fullt otvetydigt framgår, vem som därmed åsyftas, eller namnet avser någon, som ej är valbar. I

andra

stycket före-

skrives i huvudsak, att samtliga namn å valsedel med registrerad partibe­ teckning skall anses obefintliga, om valsedeln icke som första namn för själ­ va riksdagsmannavalet upptar någon för partiet anmäld kandidat. Paragra­ fens

tredje

stycke innehåller ett stadgande för det fall att valsedel upptar

flera namn för själva riksdagsmannavalet än som enligt 59 § är medgivet, d. v. s. mer än två namn utöver det antal riksdagsmän valet avser. I sådant fall skall enligt tredje stycket det eller de övertaliga namnen anses såsom obefintliga.

Regler motsvarande de i 80 § första och tredje stycket ValL meddelade finnes för förstakammarvalens del upptagna i 18 § ValL och för kommunal­ valens vidkommande i 23 § sista stycket KVL.

75

Valutredningen.

I samband med en allmän genomgång av vallagarnas be­

stämmelser om valsedels ogiltighet har valutredningen till behandling upp­ tagit de tolkningsspörsmål, vartill användningen av riksvalsedel givit upp­ hov. Utredningen framhåller, att tvekan råder, huruvida vid tillämpning av

80 § tredje stycket ValL hänsyn skall tagas till valsedelns samtliga namn eller blott till de namn, som kvarstår sedan bestämmelserna i paragrafens första och andra stycken tillämpats. Om det första alternativet skulle vara det riktiga, anser utredningen nyttan med riksvalsedlar bli förhållandevis begränsad. Valutredningen nämner, att en länsstyrelse vid sammanräkning av de vid 1960 års andrakammarval i viss valkrets avgivna rösterna godkänt en riksvalsedel, trots att namnet på den person, som var valbar inom val­ kretsen, var upptaget på sådant ställe, att namnet med tillämpning av 80 § tredje stycket skulle ha ansetts såsom obefintligt, om hänsyn tagits till val­ sedelns samtliga namn. Vid sin bedömning av frågan, huruvida valsedeln skulle anses upptaga flera namn än som är medgivet, tog länsstyrelsen allt­ så icke hänsyn till de namn, som enligt paragrafens första och andra styc­ ken skulle anses såsom obefintliga. Enligt valutredningens uppfattning var länsstyrelsens bedömning riktig. Möjligheten att på en valsedel medtaga namn på personer, som icke är valbara inom den valkrets, där valsedeln skall användas, anser valutredningen visserligen ägnad att i viss mån mot­ verka syftet med bestämmelsen i 80 § tredje stycket ValL. Å andia sidan kan emellertid bruket av valsedlar av den typ, varom här är fråga, enligt valutredningens mening verksamt bidraga till en minskning av de fall, då valsedel kasseras på den grund att valsedeln saknar giltigt namn. För att icke tvekan om utgången vid ett eventuellt överklagande av ett val, där val­ sedlar av denna typ kommit till användning, skall avhalla partierna från att tillhandahålla väljarna sådana valsedlar, föreslår valutredningen, att be­ stämmelsen i 80 § tredje stycket förtydligas på sådant sätt, att det klart framgår, att den endast skall tillämpas på de namn, som kvarstår sedan bestämmelserna i paragrafens första och andra stycken tillämpats. Motsva­ rande förtydligande bör enligt valutredningens uppfattning även göras i 18 § andra stycket ValL och i 23 § sista stycket sista punkten KVL.

Remissyttranden.

Valutredningens härutinnan framlagda förslag har icke

föranlett någon erinran från remissorganens sida.

Departementschefen.

I likhet med valutredningen anser jag, att bestäm­

melserna i 80 § ValL bör förtydligas. Enligt min mening bör detta ske dels genom ett tillägg till paragrafens andra stycke och dels genom en omformu­ lering av tredje stycket. Genom tillägget till andra stycket bör klargöras, att vid bedömande av vilket namn å valsedeln som skall anses såsom del första hänsyn icke skall tagas till namn som enligt första stycket är att betrakta såsom obefintligt. Tredje stycket bör omformuleras till utmärkande av att den där stadgade rättsföljden endast skall inträda, om det efter tillämpning av första stycket återstår flera namn än som är medgivet; har andra styc­ ket tillämpats återstår över huvud icke något namn på valsedeln och i detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

fall finns därför ej något utrymme för tillämpning av tredje stycket. En lik­ nande omformulering bör göras av 18 § andra stycket ValL och 23 § sista stycket sista punkten KVL.

Viss förenkling av förfarandet vid röstsammanräkning

Rörande proceduren vid röstsammanräkning stadgas i vallagarna bl. a., att sammanräkningsmyndigheten skall föra särskild förteckning över de ytterkuvert, som inkommer från röstmottagare (75 § sista stycket ValL och 41 § andra stycket KVL). Vid själva sammanräkningsförrättningen skall dessa kuvert räknas och antalet jämföras med förteckningen (77 § 2 mom. ValL och 44 § 2 mom. KVL). Enligt 77 § 4 mom. ValL och 44 § 4 mom. KVL gäller vidare om proceduren omedelbart före den egentliga sammanräkning­ en, att de från valförrättarna inkomna valprotokollen skall uppläsas.

Valutredningen.

I anslutning till en undersökning av möjligheterna att

underlätta och därmed också påskynda sammanräkningen har valutredning­ en upptagit ifrågavarande bestämmelser till behandling. Beträffande skyl­ digheten att föra förteckning över inkomna ytterkuvert anför utredningen:

Ändamålet med förteckningen är tydligtvis att åstadkomma en redovis­ ning av de ytterkuvert, som inkommit till sammanräkningsmyndigheten, och möjliggöra en kontroll av att samtliga dessa kuvert medtages vid sam­ manräkningsförrättningen. Vallagarna innehåller icke några närmare före­ skrifter om hur denna förteckning skall föras. I det tidigare omförmälda betänkandet, som låg till grund för poströstningssystemets införande för kommunalvalen, uttalades beträffande förteckningen endast att det borde ankomma på vederbörande sammanräkningsmyndighet att bestämma dess beskaffenhet. Vanligtvis brukar icke i förteckningen antecknas — förutom ankomstdag och eventuellt även avsändningsort — flera uppgifter än som erfordras för att identifiera den väljare, som avgivit inkommet ytterkuvert. I sistnämnda hänseende antecknas vid överståthållarämbetet numera för varje ytterkuvert, som inkommer till ämbetet från i Stockholm skrivna väl­ jare, endast det registernummer, varunder väljaren är upptagen i röst­ längden (uppgiften om registernumret å röstkort i Stockholm motsvarar närmast uppgiften å övriga röstkort om det uppslag och den rad i röstläng­ den, där väljaren finns upptagen).

Enligt vad valutredningen erfarit är förandet av nämnda förteckning tämligen arbetskrävande. Från överståthållarämbetet har sålunda blivit upplyst, att för färdigställandet av den vid ämbetet förda förteckningen över ytterkuvert, med vilka ämbetet haft att taga befattning såsom samman­ räkningsmyndighet vid 1960 års andrakammarval, åtgått cirka 500 arbets­ timmar. Länsstyrelsen i Stockholms län liar å sin sida uppgivit, att dess för­ teckning vid samma val ej hunnit färdigställas före sammanräkningsför- rättningens påbörjande.

Det kan — såsom länsstyrelsen i Jämtlands län antytt i sin till valutred­ ningen överlämnade skrivelse — ifrågasättas om icke den föreskrivna ord­ ningen, enligt vilken sammanräkningsmyndighet har att anteckna varje från röstmottagare inkommet ytterkuvert i" särskild förteckning, skulle kunna förenklas eller ersättas med något annat mindre arbetskrävande och tidsödande förfarande, som likväl möjliggör en tillfredsställande kontroll av att samtliga till myndigheten inkomna ytterkuvert blir behandlade vid

77

sammanräkningsförrättningen. Vid flera sammanräkningsmyndigheter bru­ kar ylterkuverten, jämsides med att de antecknas i den särskilda förteck­ ningen, numreras i löpande följd. Såvitt valutredningen kunnat bedöma synes en sådan numrering av ytterkuverten, lämpligen kombinerad med en efter varje numreringstillfälle gjord anteckning -—- exempelvis i ett sär­ skilt protokoll — om antalet numrerade ytterkuvert, vara tillräcklig för att den omförmälda kontrollen skall kunna utövas. Med en sådan ordning tor­ de en särskild uppteckning av vilka väljare, som avgivit de ifrågavarande ytterkuverten, eller några anteckningar, som möjliggör en identifiering av dessa väljare, enligt valutredningens förmenande icke vara behövliga. Det må anmärkas att redan hos vederbörande röstmottagare föres en fullstän­ dig förteckning över de väljare, som där utövat sin rösträtt.

Valutredningen föreslår att vallagarnas berörda föreskrifter ändras i enlighet med vad här anförts. Framhållas bör dock att valutredningen fun­ nit den särskilda förteckning, som överståthållarämbetet enligt 75 § andra stycket ValL och 41 § första stycket KVL har att föra över ytterkuvert, in­ komna från röstmottagare utom riket, böra bibehållas oförändrad. Nämnda ytterkuvert skall av ämbetet vidarebefordras till de röstsammanräknande myndigheterna och det kan därför från kontrollsynpunkt vara ändamåls­ enligt att dessa ytterkuvert av ämbetet förtecknas på sätt hittills skett.

Vad angår skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll framhåller utredningen, att denna är betingad av offentlighetskravet. Intresset för des­ sa protokoll bland den allmänhet, som kan vara närvarande vid samman­ räkningsförrättningen, torde dock som regel vara mycket ringa. Ifrågava­ rande protokoll uppläses för övrigt även vid själva valförrättningen (69 § första stycket ValL samt 33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. KVL). Enligt val­ utredningens mening torde därför en uppläsning vid sammanräkningsför­ rättningen av dessa protokoll kunna begränsas till de fall, då någon vid för­ rättningen närvarande särskilt påkallar, att så skall ske.

Remissyttranden.

Utredningens förslag, att inkomna ytterkuvert skall

numreras i löpande följd i stället för att registreras i särskild förteckning och att skyldigheten att uppläsa valförrättarnas protokoll skall begränsas, har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissorganen. I åt­ skilliga yttranden understrykes, att de föreslagna ändringarna är ägnade att underlätta sammanräkningsmyndigheternas arbete. I anslutning härtill betonas särskilt, att arbetet med förande av förteckning över inkomna ytter­ kuvert är tidsödande.

I något yttrande förordas, att förslaget förtydligas i visst hänseende.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

framhåller sålunda, atl man se­

dan många år fört länsstyrelsens förteckning över de från röstmottagare inkomna ytterkuverten valdistriktsvis. Denna metod har länsstyrelsen fun­ nit ändamålsenlig, eftersom ytterkuverten ändå måste snarast möjligt sor­ teras upp på de olika valdistrikten. Länsstyrelsen fortsätter.

I valutredningens förslag har angivils, atl förteckningen skall slopas men att ytterkuverten skola numreras i löpande följd. Givetvis innebär ctl slo­ pande av förteckningen med det stora och alltmera ökande antalet ytter­ kuvert en avsevärd lättnad i arbetsbördan och länsstyrelsen anser sig där­ för böra biträda förslaget härom. Bestämmelserna om numreringen av ylter­ kuverten äro emellertid något oklara och i författningsförslaget har endast

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

angivits, att numreringen skall ske i löpande följd. Länsstyrelsen förut­ sätter, att före numreringen ytterkuverten sorteras upp på olika valkretsar och att numreringen i varje fall sker valkretsvis. Då det ur arbetssynpunkt är angeläget att skyndsammast sortera upp ytterkuverten å valdistrikten, torde emellertid en löpande numrering genom hela valkretsen vara mind­ re lämplig. Det är då bättre att numreringen sker inom varje valdistrikt. Totala summan av antalet ytterkuvert för valkretsen kan sedan lätt erhål­ las genom en enkel summering av antalet ytterkuvert i de olika valdistrik­ ten. Länsstyrelsen förordar därför, att den föreslagna bestämmelsen ändras och förtydligas så att numreringen av ytterkuverten i varje fall icke behö­ ver ske i löpande följd genom en hel valkrets utan att numreringen lämp­ ligen sker valdistriktsvis och att åsyftade protokollet utformas i enlighet härmed.

Departementschefen.

Det är givetvis angeläget, att alla möjligheter att ra­

tionalisera sammanräkningsproceduren och därmed påskynda sammanräk­ ningen tillvaratages. Att numrera inkommande ytterkuvert i löpande följd i stället för att föra särskild förteckning över dem innebär en förenkling, som är värd att genomföras. Huruvida numreringen bör ske valkretsvis eller valdistriktsvis, torde i likhet med vad nu gäller beträffande förteckningens förande få bero på vad vederbörande sammanräkningsmyndighet finner lämpligast med hänsyn till det sätt, varpå den i övrigt organiserat sitt arbete med sammanräkningen. Även den föreslagna begränsningen av skyldighe­ ten att omedelbart före sammanräkningen uppläsa valförrättarnas protokoll synes med fördel kunna genomföras.

Redaktionella ändringar

Departementschefen.

Genom en år 1961 företagen lagändring (SFS 1961:

606; prop. 1961: 175; KU 1961: 18) har uttrycket fast postanstalt i kommu­ nala vallagen utbytts mot ordet postanstalt. Motsvarande ändring bör ske i lagen om val till riksdagen.

Ikraftträdande

Departementschefen.

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft sna­

rast möjligt, så att de nya reglerna kan komma i tillämpning redan vid 1962 års kommunalval.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartemen­ tet upprättats förslag till

1)

lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till

riksdagen;

samt

2)

lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition före­ slå riksdagen att antaga nämnda lagförslag.

79

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo­ sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

dens ordförande samt utan lösen låta tillställa en var av de valda ledamö­ terna och suppleanterna i valnämn­ den ett utdrag av protokollet, i vad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som blivit till ordföran­ de och suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshavande i länskungörelserna årligen meddela underrättelse.

41

Kungörelse varom i 40 § förmäles skall

uppläsas i kyrkan

och, där så

kan ske, i ortstidningar införas.

Underrättelse jämlikt--------------------

(Gällande lydelse)

dens ordförande samt utan lösen låta tillställa en var av de valda ledamö­ terna och suppleanterna i valnämn­ den ett utdrag av protokollet, i vad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som blivit till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens befallningshavande i länskungörelserna årligen meddela underrättelse.

^§•Kungörelse varom i 40 § förmäles skall anslås på kommunens anslags­

tavla

och, där så kan ske, i ortstid­

ningar införas.

--------------- fastställt formulär.

(Föreslagen lydelse)

54

1. Förening med-------------------- --------

2. Ansökan om------------------------------

3. Partibeteckning må--------------------

4. Registrerad partibeteckning-------

5. Då partibeteckning--------—--------

6. Parti, som----------------------------------

7. När val i hela riket till andra kammaren skola äga rum, skola i god tid före valen från inrikesdepar­ tementet till samtliga Konungens be­ fallningshavande översändas utdrag ur registret, upptagande varje parti­ beteckning som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts, om valen förrättas på grund av bestäm­ melsen i 17 § 1 mom. riksdagsord­ ningen, senast den

1 augusti

när­

mast före valen samt, om valen för­ rättas på grund av Konungens för­ ordnande jämlikt 17 § 2 mom. riks­ dagsordningen, senast femte dagen efter det förordnandet givits. Vid varje beteckning skall angivas det parti, för vilket registreringen skett, samt partiets enligt 6 mom. anmälda ombud.

Anmäles till------- ------- -------------------

-företräder (partibeteckning).

------- i riksgäldskontoret.

------------------------ej prövats.

--------------------- 56 § sägs.

---------allmänna tidningarna. ----- 56 § sägs.

7. När val i hela riket till andra kammaren skola äga rum, skola i god tid före valen från inrikesdepar­ tementet till samtliga Konungens be­ fallningshavande översändas utdrag ur registret, upptagande varje parti­ beteckning som är registrerad på grund av ansökan, vilken gjorts, om valen förrättas på grund av bestäm­ melsen i 17 § 1 mom. riksdagsord­ ningen, senast den

20 juli

närmast

före valen samt, om valen förrättas på grund av Konungens förordnande jämlikt 17 § 2 mom. riksdagsord­ ningen, senast femte dagen efter det förordnandet givits. Vid varje be­ teckning skall angivas det parti, för vilket registreringen skett, samt par­ tiets enligt 6 mom. anmälda ombud.

— i registerutdragen.

55 §.

1. vai i____________________________ Konungen bestämmes.

Om valdag _________—--------- - — generalpoststyrelsen underrättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å sön- el- än i 1 mom. sägs törrättas å sön-

6 Uihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 53.

83

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

d) den i 4 mom. omförmälda lista; samt

e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning

eller

svenskt

konsulat.

57

1. Val förrättas på landet inför valnämnden

samt

i stad,

som utgör

ett valdistrikt, inför magistraten och i annan stad inför

magistratens de­

puterade, varom i 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å post­ anstalt samt utom riket å svensk be­ skickning

eller

svenskt konsulat

stadgas i 70—75 §§.

2. Valet äger--------------------------------Det åligger-----------------------------------I vallokal -—---------------------------------

(Gällande lydelse)

d) den i 4 mom. omförmälda lista; samt

e) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsu­ lat

eller svenskt fartyg.

§•

1. Val förrättas på landet inför valnämnden

och

i stad

inför ma­

gistraten; äro i landskommun eller stad flera valdistrikt förrättas dock val inför valnämndens eller

magistra­

tens deputerade, varom i 91 § sägs.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å post­ anstalt samt utom riket å svensk be­ skickning, svenskt konsulat

eller

svenskt fartyg

stadgas i 70—75 §§.

--------- inom vallokalen. ------- avbryta förrättningen. ----- omförmälda lista.

(Föreslagen lydelse)

58

Valet skall — -------------------------------Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämp­ liga, äge Konungens befallningsha- vande att därom på framställning av

valförrättaren

förordna, med iaktta­

gande att tillträde till valet skall fin­ nas minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermid­ dagen.

62

Vill äkta make ingiva valsedel ge­ nom andra maken, skall valsedels- försändelsc anordnas tidigast

ader-

ton

dagar före valet.

65

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskick-

§■

------- gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämp­ liga, äge Konungens befallningsha- vande att därom på framställning av

valnämnden eller magistraten

för­

ordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två tim­ mar före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

§•

Vill äkta make ingiva valsedel ge­ nom andra maken, skall valsedels- försändelse anordnas tidigast

trettio

dagar före valet.

^§•Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskick­

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

ning

eller

svenskt konsulat gälla vad

i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val­ sedel å postanstalt, beskickning eller konsulat.

(Gällande lydelse)

70

1. Är någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrätt­ ningen för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, må han å val­ dagen avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda di­ strikt hör, å fast postanstalt. Den som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den ort, där han är i röstlängden upp­ förd.

2. Kan med — -------------------------------

3. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valda­ gen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den val­ krets där han är i röstlängd uppta­ gen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­ stämmer.

72

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade före­ skrifter därtill utses, samt utom ri­ ket beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med

adertonde

dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

ning, svenskt konsulat

eller svenskt

fartyg

gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val­ sedel ä postanstalt, beskickning, konsulat eller fartyg.

§•

1. Är någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrätt­ ningen för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, må han å val­ dagen avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt. Den som vår­ das

eller tjänstgör

å sjukvårdsan­

stalt inom riket, vid vilken postan­ stalt finnes inrättad, må å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den ort, där han är i röstlängden uppförd. ------- inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valda­ gen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den val­ krets där han är i röstlängd uppta­ gen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­ stämmer,

eller å utom riket befint­

ligt svenskt fartyg, där med Konung­ ens medgivande röstmottagning är anordnad.

§•

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade föreskrif­ ter därtill utses, samt utom riket beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter

eller,

då röstmottagning äger rum å fartyg, fartygets befälhavare eller den han i sitt ställe, sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med

trettionde

dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

(Föreslagen lydelse)

85

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riket dock ej längre än till dess av- riket dock ej längre än till dess av­ givna valsedlar, enligt vad i 75 § givna valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola insändas till överståthål- sägs, skola insändas

eller översandas

larämbetet.

för vidarebefordran

till överståtliål-

larämbetet.

Röstmottagning å ------------------------------------------- - en timme. De väljare —----------------------------------------- sina valsedlar. Ej må------- -------- -- ------------------------väljande tillåtas. Å postanstalt------- - ----------------------------------- denna lag. Där röstmottagning---------—• —--------- ----------------- till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å fartyg, skall fartygets befälhavare bestämma dagar och tider samt ställe å fartyget för röstmottagningen. Vad befälhavaren härutinnan bestämt skall genom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombord­ varandes kännedom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

75 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller

Röstmottagare inom riket skall

valsedelsförsändelse inlagts,

över- omgående översända

ytterkuvert,

sändes av röstmottagare inom riket

vari valkuvert eller valsedelsförsän-

till den Konungens befallningsha- delse inlagts, till den Konungens be­ vande, som skall verkställa röstsam- fallningshavande, som skall verk- manräkningen,

samt av röstmotta-

ställa röstsammanräkningen.

gare utom riket till överståthållar- Röstmottagare utom riket skall ämbetet. I det senare fallet skola yt- översända nämnda ytterkuvert till terkuverten

vara inlagda i omslag,

överståthållarämbetet; dock må röst-

och skall, där

insändandet sker

med

mottagare å fartyg i stället öyersän-

post, försändelsen anordnas som

da kuverten till svensk beskickning

värdepost. översändandet skall ske

eller svenskt konsulat för vidarebe-

från röstmottagare inom riket om- fordran till överståthållarämbetet. gående samt från röstmottagare Ytterkuverten skola

vara inlagda i

utom riket

i så god tid, att kuverten omslag, och skall, där

ytterkuverten

kunna beräknas vara överståthållar-

sändas

med post, försändelsen an-

ämbetet till handa sist å fjärde da- ordnas som värdepost. Översändan- gen efter valdagen. det skall ske i så god tid, att kuver­ ten kunna beräknas vara överståt­ hållarämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som------------------------- verkställa röstsammanräkningen.

Över

ytterkuvert, som från röst- Ytterkuvert, som från röstmotta-

mottagare inkommit till den Konung- gare inkommit till den Konungens ens befallningshavande, som har att befallningshavande, som bär att verkställa röstsammanräkningen, verkställa röstsammanräkningen,

skall särskild förteckning föras.

Ku-

skola numreras i löpande följd. Ef-

verten skola förvaras under lås.

ter varje tillfälle, då ytterkuvert numrerats, skall antalet antecknas i särskilt protokoll.

Kuverten skola

förvaras under lås.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

77 §.

1. Å utsatt------------------------------------— — öppna dörrar.

2. Hava ytterkuvert inkommit från 2. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten, och röstmottagare, räknas kuverten, och antalet jämföres med

den

över så- antalet jämföres med

det

över såda-

dana kuvert förda

förteckningen.

na kuvert förda

protokollet.

Inkomna ytterkuvert —--------------------------------------- på valet.

3. Därefter granskas ---------------------------------- vid valförrättningen. Övriga ytterkuvert —---------------------------------- såsom ogillt.

4. Valprotokollen uppläsas

och

4. Valprotokollen uppläsas,

därest

granskas. Sigillen å omslagen jäm-

så påkallas, samt

granskas. Sigillen

föras med de sigill, som äro avtryck- å omslagen jämföras med de sigill, ta å protokollen.

Förekommer därvid

som äro avtryckta å protokollen,

ej skälig anledning antaga, att om- varefter omslagen brytas. slag blivit efter tillslutandet öppnat, brytes förseglingen. I annat fall läm­ nas omslaget orubbat, och däri inne­ slutna valsedlar inverka ej på valet.

78 §.

Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas valsedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända val­ kuverten. De sålunda uttagna val­ sedlarna jämte de från valförrättar­ na insända valsedlarna granskas, varefter Konungens befallningsha- vande prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut, vartill val­ sedlarna och protokollen, med hän­ syn jämväl till enligt 76 § sista styc­ ket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

Hava föreskrivna sä­

kerhetsåtgärder beträffande valsed­ lars förvaring åsidosatts, skall denna omständighet icke medföra att val­ sedlarna förklaras ogilla, därest skä­ lig anledning förekommer till anta­ gande, att obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsedlarna.

80 §.

Är något-------------------------------------- - — såsom obefintligt. Är å----------- ------------------------------- såsom obefintliga.

Finnas

å valsedel flera namn för

Återstår efter tillämpning av vad i

själva riksdagsmannavalet än som

första och andra styckena sägs

å val-

enligt 59 § är medgivet, eller äro sedel flera namn för själva riksdags- namn, som särskilt upptagits för val mannavalet än som enligt 59 § är av efterträdare åt riksdagman, flera medgivet, eller äro namn, som sär-

Efter det de kuvert, som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, uttagas valsedlarna ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända val­ kuverten. De sålunda uttagna val­ sedlarna jämte de från valförrättar­ na insända valsedlarna granskas, varefter Konungens befallningsha- vande prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut, vartill val­ sedlarna och protokollen, med hän­ syn jämväl till enligt 76 § sista styc­ ket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

än två, anses det eller de sista över­ taliga namnen såsom obefintliga.

(Gällande lydelse)

För val

skilt upptagits för val av efterträda­ re åt riksdagsman, flera än två, an­ ses det eller de sista övertaliga nam­ nen såsom obefintliga. - såsom obefintligt.

(Föreslagen lydelse)

90

Vad ovan--------------------------------------Valnämnd, som i första stycket sägs, skall bestå av kommunalborg­ mästaren i staden såsom ordförande samt två ledamöter jämte supplean­ ter för dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige

eller, där sådana

ej finnas, av allmänna rådstugan.

Valet äger rum å tid, då val till be­ fattningar inom kommunen eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende å valnämnd

å lan­

det

skall äga motsvarande tillämp­ ning beträffande den valnämnd, var­ om nu är fråga.

§•

— sådan stad.

Valnämnd, som i första stycket sägs, skall bestå av kommunalborg­ mästaren i staden såsom ordförande samt två ledamöter jämte supplean­ ter för dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige. Valet äger rum å tid, då val till befattningar inom kommunen eljest anställes. Vad i 33 —36 §§ i övrigt är stadgat i avseende å valnämnd

i landskommun

skall

äga motsvarande tillämpning beträf­ fande den valnämnd, varom nu är fråga.

90

För Stockholm skall vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat i stället i tillämpliga delar gälla om en valnämnd av fem inom staden bo­ ende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden i denna nämnd jäm­ te suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet. De fyra leda­ möterna jämte lika antal suppleanter väljas av stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar inom staden el­ jest anställes. Vad i 33—36 §§ i öv­ rigt är stadgat i avseende å valnämnd

å landet

skall äga motsvarande till-

lämpning å valnämnd i Stockholm.

91

Äro i stad flera valdistrikt, skall

magistraten eller i stad utan ma­ gistrat valnämnden

för varje val­

distrikt utse tre eller flera personer att såsom

magistratens eller val­

nämndens

deputerade vara valför-

rättare i distriktet.

Av dessa förer

den främste

ordet. Protokollet över

valförrättningen föres av den

ma-

§•

För Stockholm skall vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat i stället i tillämpliga delar gälla om en valnämnd av fem inom staden boende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden i denna nämnd jäm­ te suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet. De fyra leda­ möterna jämte lika antal supplean­ ter väljas av stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar inom staden eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende å val­ nämnd

i landskommun

skall äga

motsvarande tillämpning å val­ nämnd i Stockholm.

§•

Äro i

landskommun eller

stad flera

valdistrikt, skall

valnämnden eller

magistraten

för varje valdistrikt ut­

se tre eller flera personer att såsom

valnämndens eller magistratens

de­

puterade vara valförrättare i distrik­ tet.

Valnämnden eller magistraten

förordnar vem av dessa som skall föra

ordet. Protokollet över valför-

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

gistraten eller valnämnden

därtill rättningen föres av den

valnämnden

utsett.

eller magistraten

därtill utsett.

96 §.

Kuvert, varom —-------------------------I 63 § omnämnda kuvert och yt- terkuvert som avses i 73 § skola i god tid före valet finnas tillgängliga

på landet hos ordförande och leda­ möter i valnämnd och i kommunal­ nämnd samt i stad hos magistraten eller valnämnden

ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt vilka

magistraten eller valnämnden

uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Nyssnämnda vtterkuvert skola inom samma tid härjämte finnas tillgängliga å fast postanstalt samt å svensk beskick­ ning

eller

svenskt konsulat, där röst-

mottagning äger rum.

Det åligger----------- -----------------------Blanketter till-----------------------------

----------- politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och yt- terkuvert som avses i 73 § skola i god tid före valet finnas tillgängliga

hos

valnämnden eller magistraten

även­

som hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka

valnämnden eller

magistraten

uppdrager att i sådant

hänseende tillhandagå väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert skola inom samma tid härjämte finnas tillgäng­ liga å fast postanstalt samt å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller

svenskt fartyg,

där röstmottagning

äger rum.

73 §§ sägs. — eller magistraten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 såvitt avser ändringarna i 33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 §, 90 a §, 91 § och 96 § andra stycket första punkten samt i övrigt den 1 januari 1962. Vid utseende av valnämnd under år 1963 för ny fyraårsperiod skall dock 33 § tillämpas i sin ändrade lydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

89

Valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 4 §, 5 §, 11 §, 20 §, 23 §, 28 §, 31 §, 35 §, 37 §, 40 §, 41 §, 44 § och 60 § ävensom rubriken till 6 kap. kommunala vallagen den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 KAP.

Röstberättigad äger-----------------------Om rätt att i vissa fall utöva röst­ rätt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning

eller

svenskt konsulat stadgas i 6

kap.

5

Kommunalval förrättas

för varje

valdistrikt på landet

inför den val­

nämnd, som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta val till riksdagens andra kammare för

di­

striktet,

samt i stad inför magistra­

ten

eller sådana dess

deputerade,

som avses i nämnda lag.

Har länsstyrelse meddelat förord­ nande, som avses i 3 § 2 mom., skall val av municipalfullmäktige förrät­ tas inför valnämnden i vart och ett av de valdistrikt vid val till riksda­ gens andra kammare, vilka helt eller delvis ingå i municipalsamhället. El­ jest skall i municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt vid val till andra kammaren, val av municipalf ullmäktige förrättas inför valnämnden i de distrikt vid val till andra kam­ maren, varav municipalsamhället ut-

----- — är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva röst­ rätt inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning, svenskt konsulat

eller svenskt fartyg

stadgas i 6 kap.

§•

Kommunalval förrättas

i lands­

kommun

inför den valnämnd, som

enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta val till riksdagens andra kammare för

kommunen,

samt i stad inför magistraten;

är o i

landskommun eller stad flera valdi­ strikt förrättas dock kommunalval inför sådana valnämndens eller ma­ gistratens

deputerade, som avses i

nämnda lag.

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1962

gör del, eller, där samhället ingår i flera sådana distrikt, inför valnämn­ den i det distrikt, som länsstyrelsen bestämmer.

Där valdistrikt vid val av kyrko­ fullmäktige ej helt sammanfaller med valdistrikt vid val till riksda­ gens andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige förrättas inför val­ nämnden i det distrikt vid val till andra kammaren, varav det kyrkliga valdistriktet utgör del.

Meddelar

länsstyrelsen beträffande valdistrikt på landet förordnande, som avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen till­ lika förordna, inför vilken valnämnd val av kyrkofullmäktige i det sålun­ da bildade distriktet skall förrättas.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Meddelar länsstyrelsen

vid val av

kyrkofullmäktige

beträffande val­

distrikt på landet förordnande, som avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrel­ sen tillika,

om valdistriktet kommer

att omfatta delar av flera kommu­ ner,

förordna, inför vilken valnämnd

eller dess deputerade

val av kyrko­

fullmäktige i det sålunda bildade di­ striktet skall förrättas.

4 KAP.

11

§•

1 mom.

Allmänna kommunalval------------ sistnämnda månad.

2 mom.

Annat än allmänt kommu-

2 mom.

Annat än allmänt kommu­

nalval skall äga rum å sön- och helg- nalval skall äga rum å sön-

eller

helg­

dag, som sist

tjugonde

dagen förut dag, som sist

trettiofemte

dagen för-

bestämmes av länsstyrelsen. ut bestämmes av länsstyrelsen.

Beträffande församling------------------------------

är

stadgat.

Sådant val — -—- — —--------------------- -— äger rum. Om valdag---------------------------------- underrätta generalpoststyrelsen.

5 KAP.

20

1 mom.

När val av

landstingsmän,

kommunalfullmäktige

eller

stads­

fullmäktige

skall äga rum, utfärdar

länsstyrelsen därom sist

nittonde

da­

gen före valdagen kungörelse, som anslås på kommunernas anslagstav­ lor och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väl­ jas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt; samt

d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å

§•

1 mom.

När val av

landstingsmän,

kommunalfullmäktige

eller

stads­

fullmäktige

skall äga rum, utfärdar

länsstyrelsen därom sist

trettioförsta

dagen före valdagen kungörelse, som anslås på kommunernas anslagstav­ lor och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väl­ jas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt; samt

d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 ur 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP.

Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna val- Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å post anstalt, beskickning eller konsulat.

35

1 mom.

Är någon på grund av vis­

telse å annan ort inom riket förhind­ rad att utöva sin rösträtt vid valför­ rättning för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseen­ de valet i valkretsen dit nämnda di­ strikt hör, å fast postanstalt. Den som vårdas å sjukvårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes in­ rättad, må å valdagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsanstalten är belägen å den ort, där han är i röstlängden upp­ förd.

2 mom.

Kan med — ------------ - — —

3 mom.

Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valda­ gen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den val­ krets där han är i röstlängd uppta­ gen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­ stämmer.

37

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade före­ skrifter därtill utses, samt utom ri­ ket beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med

adertonde

dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

sedel å postanstalt, beskickning, konsulat eller fartyg.

§•

1 mom.

Är någon på grund av vis­

telse å annan ort inom riket förhind­ rad att utöva sin rösträtt vid valför­ rättning för det valdistrikt, där han är i röstlängden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseende valet i valkretsen dit nämnda di­ strikt hör, å fast postanstalt. Den som vårdas

eller tjänstgör

å sjuk­

vårdsanstalt inom riket, vid vilken postanstalt finnes inrättad, må å val­ dagen där avlämna valsedel, som nyss sagts, ändock att sjukvårdsan­ stalten är belägen å den ort, där han är i röstlängden uppförd,

inom riket.

3 mom.

Vistas röstberättigad utom

riket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å valda­ gen inom riket, äger han avlämna valsedel, avseende valet i den val­ krets där han är i röstlängd uppta­ gen, å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­ stämmer,

eller å utom riket befint­

ligt svenskt fartyg, där med Konungens medgivande röstmottag­ ning är anordnad.

§•

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ ralpoststyrelsen meddelade före­ skrifter därtill utses, samt utom ri­ ket beskickningens eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sät­ ter

eller, då röstmottagning äger rum

å fartyg, fartygets befälhavare eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med

trettionde

dagen före

valdagen till och med valdagen, utom

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

riket dock ej längre än till dess av­ givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till överståthållaräm- betet.

riket dock ej längre än till dess av­ givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas

eller översän­

das för vidarebefordran

till överståt-

hållarämbetet.

Röstmottagning å------------------------ -------------- en timme. De väljare------------------------- ----------------- sina valsedlar. Ej må_____________________________ väljande tillåtas. Å postanstalt------------------------------------------ denna lag. Där röstmottagning —- ------ ---------------------- - till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å fartyg, skall fartygets befälhavare bestämma dagar och tider samt stäl­ le å fartyget för röstmottagningen. Vad befälhavaren härutinnan be­ stämt skall genom anslag eller på annat lämpligt sätt bringas till de ombordvarandes kännedom.

40

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts,

över­

sändes av röstmottagare inom riket

till den myndighet, som skall verk­ ställa röstsammanräkningen,

samt

av röstmottagare utom riket till överståthållarämbetet. 1 det senare fal­ let skola ytterkuverten

vara inlagda

i omslag, och skall, där

insändandet

sker

med post, försändelsen anord­

nas som värdepost. översändandet skall ske

från röstmottagare inom

riket omgående samt från röstmot­ tagare utom riket

i så god tid, att ku­

verten kunna beräknas vara över- ståthållarämbetet till handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

41

Ytterkuvert, som-------------------------

Över

ytterkuvert, som från röst-

inottagare inkommit till myndighet, som har att verkställa röstsamman­ räkning,

skall särskild förteckning

föras.

Kuverten skola förvaras un­

der lås.

§•

Röstmottagare inom riket skall omgående översända

ytterkuvert,

vari valkuvert eller valsedelsförsän­ delse inlagts, till den myndighet som skall verkställa röstsammanräk­ ningen.

Röstmottagare utom riket skall översända nämnda ytterkuvert till överståthållarämbetet; dock må röst­ mottagare å fartyg i stället översända kuverten till svensk beskickning eller svenskt konsulat för vidarebeford­ ran till överståthållarämbetet. Ytter­ kuverten skola

vara inlagda i omslag

och skall, där

ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas som värdepost. översändandet skall ske i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbe­ tet till handa sist å fjärde dagen ef- ier valdagen.

§•

verkställa röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som från röstmotta­ gare inkommit till myndighet, som bär att verkställa röstsammanräk­ ning,

skola numreras i löpande följd.

Efter varje tillfälle, då ytterkuvert numrerats, skall antalet antecknas i särskilt protokoll.

Kuverten skola

förvaras under lås.

94

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1962

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 KAP.

44 §.

1 mom.

Å utsatt---------------------—----------------- öppna dörrar.

2 mom.

Hava ytterkuvert inkom-

2 mom.

Hava ytterkuvert inkom­

mit från röstmottagare, räknas ku- mit från röstmottagare, räknas ku­ verten, och antalet jämföres med

den

verten, och antalet jämföres med

det

över sådana kuvert förda

förteck-

över sådana kuvert förda

protokol-

ningen.

let.

Inkomna ytterkuvert --------------------------på valet.

3 mom.

Därefter granskas--------------------------vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert —-------------------------------------- såsom ogillt. 4

mom.

Valprotokollen uppläsas 4

mom.

Valprotokollen uppläsas,

och

granskas. Sigillen å omslagen

därest så påkallas, samt

granskas,

jämföras med de sigill, som äro av- Sigillen å omslagen jämföras med de tryckta å protokollen.

Förekommer

sigill, som äro avtryckta å protokol-

därVid ej skälig anledning antaga,

len,

varefter omslagen brytas.

att omslag blivit efter tillslutandet öppnat, brgtes förseglingen. I annat fctll lämnas omslaget orubbat, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

5 mom.

De kuvert, som nedlagts i

5 mom.

De kuvert, som nedlagts i

en urna, uttagas ur denna. Valsed- en urna, uttagas ur denna. Valsed­ larna uttagas ur dessa kuvert och ur larna uttagas ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända val- de från valförrättarna insända val­ kuverten. De sålunda uttagna val- kuverten. De sålunda uttagna valsed- sedlarna jämte, där förfarande som larna jämte, där förfarande som av­^avses i 34 § 1 mom. ägt rum, de från ses i 34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna insända valsedlarna valförrättarna insända valsedlarna granskas, varefter myndigheten prö- granskas, varefter myndigheten prö­ var valsedlarnas giltighet och med- var valsedlarnas giltighet och med­ delar de beslut, vartill valsedlarna delar de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl och protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 43 § sista stycket inhämta- till enligt 43 § sista stycket inhäm- de upplysningar, må giva anledning, tade upplysningar, må giva anled­

ning.

Hava föreskrivna säkerhetsåt­

gärder beträffande valsedlars förva­ ring åsidosatts, skall denna omstän­ dighet icke medföra att valsedlarna förklaras ogilla, därest skälig anled­ ning förekommer till antagande, att obehörig åtgärd icke på grund av åsidosättandet vidtagits med valsed­ larna.

8 KAP.

60 §.

Kuvert, varom---------------- -------------------------- statsverkets försorg. I 26 och---------------- —---------—---------mot ersättning. Kuvert, som--------------------------------------------politiskt parti. Ytterkuvert, som------------------------------------------- enligt 36 § 2 mom.

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1962

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdi­ striktet förekommande val, skola i god tid före varje val finnas tillgäng­ liga

på landet hos ordförande och le­

damöter i valnämnd och i kommu­ nalnämnd samt i stad hos

magistra­

ten ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Det åligger-----------------------------------

(Gällande lydelse)

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdi­ striktet förekommande val, skola i god tid före varje val finnas tillgäng­ liga

hos valnämnden eller

magistra­

ten ävensom hos de tjänstemän el­ ler andra personer, åt vilka

valnämn­

den eller

magistraten uppdrager att

i sådant hänseende tillhandagå väl­ jarna.

----- 38 §§ sägs.

(Föreslagen lydelse)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 såvitt avser ändringarna i 5 och 60 §§ samt i övrigt den 1 januari 1962.