Prop. 1963:92
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963 1
Nr 92
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nya grunder
för den statliga personalpensioneringen av vissa icke statliga grupper m. mgiven Stockholms slott den 8 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen fö redragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sigurd Lindholm
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att gränserna mellan statlig och kommunal per sonalpensionering omregleras, så att de statliga respektive kommunala för- handlingsområdena beträffande pensionsfrågorna kommer att sammanfalla med motsvarande områden för lönefrågornas reglering.
Förmånerna från den statliga pensioneringen av vissa grupper inom stats understödd verksamhet föreslås bli ändrade så att de närmare överensstäm mer med vad som gäller för statsanställda.
Finansieringen föreslås bli förenklad genom begränsning av det område, inom vilket skall förekomma särskilda pensionsavgifter, och genom ändring av avgiftsgrunderna.
Vidare föreslås grunder för reglering av vissa pensionsfrågor i samband med omorganisationen av statens reproduktionsanstalt.
1 Kihang till riksdagens protokoll 1963. i samt. yr 92
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens
pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286)
Härigenom förordnas, att 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens pensions löneförordning den 28 maj 1959 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
3 §•
2 inom. För lönegradsplacerad —
lön bestämmes.
I pensionslönen-------------lönegrad B 7.
5 mom. För sådan med statlig pen- sionsrätt förenad icke-statlig anställ ning, å vilken tillämpas av huvud mannen antagna och hos statens pensionsanstalt registrerade lönebestäm- melser, vilka enligt pensionsanstaltens bedömande i huvudsak motsvara avlöningsbestämmelserna för löne- gradsplacerade statliga anställnings- havare, skola bestämmelserna i 2 mom. äga motsvarande tillämpning.
6 mom. För annan —--------beräk nade årslönen.
I fråga------------ genomsnittliga be loppet.
Där med hänsyn till pensionslönen vid jämförlig, i 2, 3 eller 5 mom. av sedd anställning så befinnes påkallat, må pensionsmyndigheten bestämma, att pensionslönen skall överensstäm ma med den, som gäller för sådan an ställning.
7 mom. Utan hinder------------denna förordning.
Vid tillämpningen av 5 och 6 mom. må andra lönebelopp än sådana som fastställas av Kungl. Maj :t icke utan Kungl. Maj :ts särskilda medgivande beaktas med större belopp än det, som
(Föreslagen lydelse)
3 §•
2 mom. För lönegradsplacerad — — — lön bestämmes.
Aspiranttjänst skall vid tillämp ning av föregående stycke likställas med extra tjänst i lönegrad med sam ma ordning snummer, som gäller för aspiranttjänst en.
I pensionslönen — -------- lönegrad B 7.
5 mom. För sådan med statlig pen- sionsrätt förenad icke-statlig anställ ning, å vilken tillämpas lönebestäm- melser, vilka enligt statens personalpensionsverks bedömande i huvudsak motsvara avlöningsbestämmelserna för lönegradsplacerade statliga an- ställningshavare, skola bestämmelser na i 2 mom. äga motsvarande tillämp ning.
6 mom. För annan--------— beräk nade årslönen.
I fråga------------ genomsnittliga be loppet.
7 mom. Utan hinder —------- denna förordning.
Vid tillämpningen av 5 och 6 mom. må andra lönebelopp än sådana som fastställas av Kungl. Maj :t icke utan Kungl. Maj :ts särskilda medgivande
beaktas med större belopp än det, som
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
3
(Gällande lydelse)
gäller för löneklass 27 enligt löneplan
A i statens löneförordning.
4 §•
Utan hinder------------ där avses.
a) Där tjänsteman------------ denna
tj änst.
Åtnjuter tjänsteman-------------sagda
löneklass.
b) Tjänsteman, vilken under minst
12 år i en följd innehaft tjänst eller
tjänster av följande slag, nämligen
ordinarie medelst förordnande för
viss tid tillsatt tjänst eller tjänst så
som chef för bank- och fondinspektio
nen, sparbanksinspektionen eller för-
säkringsinspektionen, äger efter över
gång till annan anställning i fråga
om pensionslön behandlas som om
han kvarstode i tjänst inom lönegrad,
till vilken hans närmast före över
gången innehavda tjänst hört. Avgår
tjänstemannen med ålderspension,
skall likväl, i den mån ej Kungl. Maj :t
annat medgiver, såsom förutsättning
för vad nu sagts gälla, att avgången
sker tidigast vid nedre gränsen av den
pensioneringsperiod eller vid inträdet
av den pensionsålder, som tillämpas
för sistnämnda tjänst.
c) För anställningshavare------------
för pensioneringen.
d) Har riksförsäkringsverket-------
— befordran erhållits.
(Föreslagen lydelse)
gäller för löneklass 1 enligt löneplan
B i statens löneförordning. Där med
hänsyn till pensionslönen vid jämför
lig, i 2, 3 eller 5 mom. avsedd anställ
ning så befinnes påkallat, må pen-
sionsmyndigheten vidare bestämma,
att pensionslönen skall överensstäm
ma med den, som gäller för sådan an
ställning.
4
§•
Utan hinder------------ där avses.
a) Bär tjänsteman--------------denna
tjänst.
Åtnjuter tjänsteman-------------sagda
löneklass.
b) Tjänsteman, vilken under minst
12 år i en följd innehaft ordinarie
tjänst eller tjänster, som tillsatts me
delst förordnande för viss tid, eller
tjänst eller tjänster, som tillsatts me
delst förordnande tills vidare och
jämlikt tillämpligt pensionsreglemen-
te varit att jämställa med tjänst av
förstnämnda slag, äger efter övergång
till annan anställning i fråga om pen
sionslön behandlas som om han kvar
stode i tjänst inom lönegrad, till vil
ken hans närmast före övergången
innehavda tjänst hört. Avgår tjänste
mannen med ålderspension, skall lik
väl, i den mån ej Kungl. Maj :t annat
medgiver, såsom förutsättning för
vad nu sagts gälla, att avgången sker
tidigast vid nedre gränsen av den pen
sioneringsperiod eller vid inträdet av
den pensionsålder, som tillämpas för
sistnämnda tjänst.
c) För anställningshavare------------
för pensioneringen.
d) Har riksförsäkringsverket -------
— befordran erhållits.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
It Uihang till riksdagens protokoll W6'J. 1 saml. Nr 92
4
Kungl. Mcij. ts proposition nr 92 år 1963
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars 1963.
Närvarande:
Statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, LIolmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che fen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om nya grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa icke-statliga grupper m. m. samt anför därvid följande.
Inledning
Genom prop. 1958: 157 (prop. B 31) framlade Ivungl. Maj:t för riksdagen ett på förhandlingsöverenskommelse mellan civildepartementet och de stats anställdas huvudorganisationer grundat förslag om pensionsregleringen för statsanställda m. fl. att genomföras den 1 juli 1959. Riksdagen godkände förslaget (SU B 52; rskr B 79).
1958 års beslut om pensionsreglering omfattade ej de grupper av anställ da hos kommuner eller eljest icke-statligt anställda, som av staten tillför säkrats pension genom statens pensionsanstalt med tillämpning av det s. k. SPA-reglementet. Orsaken härtill var att beträffande denna pensionering, i det följande benämnd SPA-pensioneringen, vissa frågor rörande förmåns systemet och pensionsfinansieringen ansågs behöva ytterligare övervägas.
I fråga om SPA-pensioneringen torde i sammanhanget få erinras om föl jande. SP A-pensioneringens förmånssystem bygger i och för sig på huvud grunderna för pensionering av statsanställda. Av skäl sammanhängande med sättet för finansieringen av SPA-pensioneringen avviker emellertid den nas förmånssystem i vissa hänseenden från vad som gäller för de statsan ställda. Finansieringen är f. n. ordnad på det sättet, att huvudmännen — med eller utan statsbidrag — till statens pensionsanstalt inbetalar dels vissa obligatoriska, fortlöpande avgifter, dels fakultativa engångsavgifter, under det att staten svarar för att pensionerna kommer till utbetalning. Den om ständigheten, att denna pensionering bygger på icke obligatoriska engångs avgifter, har medfört, att pensionsförmånerna fått göras beroende av om sådana avgifter erlägges eller ej. Detta har tekniskt åstadkommits genom särskilda regler i fråga om tjänstårsberäkningen, som bl. a. innebär att tjänstår, som tillgodoräknats för pension enligt viss lönegrad, på visst sätt
Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963
5
nedräknas, om befordran till högre lönegrad sker och engångsavgift ej er
lägges. Systemet är emellertid förhållandevis komplicerat, och obestämdhe
ten i förmånssystemet, som är utan motsvarighet inom pensioneringen för
anställda hos stat och kommun, har givit anledning till kritik.
Vad beträffar de fortlöpande avgifterna beräknades det i samband med
systemets införande år 1950, att dessa avgifter svarade mot i runt tal hälf
ten av pensionskostnaderna. Beräkningen grundade sig på den förutsätt
ningen, att pensionsnivån var oförändrad under både anställningstiden och
den tid då pension utgick. Av olika skäl har utvecklingen emellertid kommit
att i avsevärd mån avvika från denna förutsättning. Sålunda har pensions
nivån successivt höjts i ungefär samma grad som lönenivån. Särskilt under
de senaste åren har utbyggnaden av socialförsäkringen och den därigenom
nödvändiggjorda samordningen mellan socialförsäkring och personalpen
sionering av ifrågavarande slag medfört tendenser, som påverkat kostnads
utvecklingen i motsatt riktning. Det har emellertid inte varit möjligt att ange
vilken samlad effekt dessa förskjutningar i olika riktningar haft eller vid
bibehållande av nuvarande finansieringssystem skulle komma att få på kost
nadsfördelningen mellan staten och huvudmännen.
I prop. 1959: 151 föreslog Kungl. Maj:t, sedan överenskommelse härutinnan
träffats efter överläggningar med de statsanställdas huvudorganisationer,
att den pensionsreglering för statsanställda m. fl., som skulle träda i kraft
den 1 juli 1959, skulle omfatta jämväl de grupper av icke-statliga anställ-
ningshavare, som närmast dessförinnan var underkastade SPA-reglementet.
Beträffande SPA-finansieringen framhölls i propositionen att vissa över
läggningar angående ett nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen fö
rekommit mellan, å ena sidan, representanter för finans- och civildepartemen
ten och å andra sidan, Svenska landskommunernas förbund, Svenska lands
tingsförbundet och Svenska stadsförbundet (sammanfattningsvis benämnes
förbunden i det följande kommunförbunden). Rörande dessa överläggningar
anfördes följande.
Överläggningarna fördes på grundval av ett inom 1951 års pensionsutred-
nings arbetsutskott utarbetat förslag, avsett att möjliggöra uppdelning mellan
staten och huvudmännen av de verkliga pensionskostnaderna i på förhand
bestämda kvotdelar och att samtidigt för berörda personalgrupper åstadkom
ma förutsättning för ett fixerat förmånssystem av samma tvp som det rent
statliga och de rent kommunala systemen. Enighet har härvid uppnåtts om
att det framtida finansieringssystemet bör vara uppbyggt på sådant sätt, att
kraven på kontrollerbarhet i fråga om kostnadsfördelningen blir tillgodosed
da och att förmånssystemet får ett i de individuella fallen bestämt innehåll.
Skäl har emellertid ansetts föreligga för att i avbidan på ytterligare utred
ningar och överväganden angående tänkbara lösningar i antydd riktning bi
behålla det nuvarande finansieringssystemet ytterligare någon kortare tid.
Vid det fortsatta utredningsarbetet borde dessutom övervägas olika uppkom
na frågor om SPA-pensioneringens omfattning och bl. a. prövas frågan om
eu rationellare gränsdragning mellan statlig och annan personalpensionering
i fråga om ickc-statligt anställda.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 02 år 1963
Överläggningarna utmynnade i enighet om att, under förutsättning av
Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande, i huvudsak följande riktlinjer
borde följas för den fortsatta behandlingen av de med SPA-pensioneringen
sammanhängande frågorna.
1. Det nya statliga pensionssystemet tillämpas i princip inom SPA-områ-
det fr. o. m. den 1 jidi 1959, dock med bibehållande tills vidare av de förut
berörda särreglerna i fråga om tjänstårsberäkningen. Härvid utfärdar staten
föreskrifter i fråga om kompensation för höjda folkpensionsavgifter beträf
fande sådana obligatoriskt SPA-anslutna anställningsbavare, i fråga om vilka
staten meddelar avlöningsbestämmelser, varjämte det förutsättes att i övrigt
från statsmakternas sida hinder ej skall möta mot att huvudmannen medger
dylik kompensation.
2. Fortlöpande avgifter skall fr. o. in. den 1 juli 1959 utgå med 7,5 procent
på de verkliga pensionslönerna. Såväl staten som kommunförbunden skall
likväl äga att — mot bakgrunden av de erfarenheter, som kan vinnas vid
den fortsatta SPA-utredningen — upptaga frågan om ändrad procentsats för
den fortlöpande SPA-avgiften att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1960.
Den fortlöpande avgiften skall fr. o. m. den 1 januari 1960 tills vidare intill
den 1 juli 1961 — efter närmare tekniska undersökningar angående detaljut
formningen — minskas med vad som motsvarar hälften av de avgifter, som
huvudmännen kan komma att för de SPA-anslutna anställningshavarna få
erlägga i obligatoriska avgifter till en allmän tilläggspensionering.
Engångsavgifter utgår tr. o. m. den 1 juli 1959 enligt i princip hittills till-
lämpade beräkningsgrunder.
13. Fortsatt utredning skall ske av frågorna om ett nytt finansieringssystem
lör SPA, om SP A-pensioneringens omfattning samt om vissa samordnings
frågor inom de statliga och kommunala pensionssystemen. Utredningen skall
i fråga om SPA-pensioneringen syfta till åstadkommande av ett system, en
ligt vilket kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen blir kon
trollerbar. I fråga om kostnadsfördelningen beträffande nu anslutna grup
per förutsättes det, att i samband med genomförandet av ett nytt finansie
ringssystem ett återställande sker av den ursprungliga hälftendelningen.
Vad i punkt 2 sagts skall gälla i avvaktan på resultatet av utredningen och
innebär ej att ställning tagits till hur en allmän tilläggspensionering skall
påverka SP A-finansieringen efter den 1 juli 1961.
I propositionen framhölls vidare, att vid överläggningarna med personal
organisationerna hade förutsatts, att den omständigheten, att under det nya
pensionssystemet avsåges skola införas sådana personalgrupper, som hittills
omfattats av SPA-reglementet, inte skulle innefatta någon bindning av den
avsedda utredningen angående den framtida omfattningen av statlig perso
nalpensionering av icke-statligt anställda och i fråga om finansieringen av
sådan pensionering. I samband med utredningen förutsattes skola övervägas
t rågan om borttagande ur pensionssystemet av sådana särskilda bestäm
melser i fråga om tjänstår sberäkning och maximering av pensionslön m. in.,
som innebär att pensioneringen av SP A-grupperna till sitt sakinnehåll skiljer
sig från pensioneringen inom det rent statliga området.
Den ytterligare undersökning av frågan om förutsättningarna för samord
ning av statlig tjänstepensionsrätt och pensionsrätt på grund av pensionering
anordnad av annan än staten, som hade förutsatts i den överenskommelse,
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
7
som låg till grund för 1958 års beslut om pensionsreglering för statsanställda
m. fl., skulle ske i anslutning till nyssnämnda utredning och avse även
SPA-området.
De i propositionen framlagda grunderna för en pensionsreglering för de
av SPA-reglementet omfattade personalgrupperna m. fl. godkändes av riks
dagen (SU 110; rskr 258). Riksdagen lämnade vidare utan erinran de i det
töregående redovisade, av Kungl. Maj :t godkända riktlinjerna för den fort
satta behandlingen av de med SPA-pensioneringen sammanhängande frå
gorna.
För att verkställa utredning rörande SP A-pensioneringen och vissa därmed
sammanhängande frågor tillkallades jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 juni 1959 särskilda utredningsmän (SPA-utredningen), nämligen
numera generaldirektören F. C. W. Ericson, ordförande, byråchefen i civil
departementet N. A. Aldestam, numera förbundsdirektören i Svenska stads-
lörbundet S.-O. Dahlman, lönedirektören i Svenska landstingsförbundet, nu
mera landstingsdirektören H. O. F. Gröndal, statskommissarien, numera till
lika byråchefen K. E. Jerdenius, dåvarande byråchefen i finansdepartementet,
numera sparbanksinspektören S. M. Oredsson och direktören i Svenska lands
kommunernas förbund K.-E. Tengroth. Att såsom experter biträda utred
ningen förordnades den 29 oktober 1959 f. d. byrådirektören i statens pen-
sionsanstalt O. H. Kalén, dåvarande direktören i statens pensionsanstalt T. B.
Kjellén, dåvarande sekreteraren i Svenska landskommunernas förbund, nu
mera förbundsjuristen i Svenska pastoratens riksförbund P.-O. V. Nilsson,
lönesekreteraren i Svenska stadsförbundet R. A. Palm, lönesekreteraren i
Svenska landstingsförbundet Y. N. Thorsell samt verkställande direktören i
kommunernas pensionsanstalt C. E. G:son Törngren. Sedan Gröndal på där-
om gjord framställning erhållit entledigande från sitt uppdrag förordnades
den 13 april 1960 Thorsell att vara ledamot av utredningen. Under utred
ningsarbetets gång har utredningen för särskilda uppgifter biträtts av byrå
chefen N. P. E. Isoz, byrådirektören G. Höckert samt förste byråsekreteraren
H. E. Gyllander. Såsom sekreterare åt utredningen förordnades genom beslut
den 29 oktober 1959 numera byråchefen K.-E. Renström.
Utredningen har i december 1962 avgivit betänkande med förslag om nya
grunder för den statliga personalpensioneringen av vissa icke-statliga grup
per (stencilerat). Betänkandet är enhälligt.
Den nuvarande SP A-pensioneringen
SPA-pensioneringen omfattar f. n. omkring 35 000 anställningshavare.
Flertalet av dessa — omkring fyra femtedelar —- är anställda hos kommun,
under det att de övriga har privata huvudmän. Bland dessa senare finnes
emellertid vissa huvudmän, som i realiteten är att betrakta som kommunala.
Den dominerande gruppen inom SPA-sektorn utgöres av anställningsha-
2| Uihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. AV 92
8
vare inom hälso- och sjukvården (ca 44 %). Bland de övriga grupperna må
nämnas anställningshavare inom undervisningsväsendet (ca 17 %), social
vården (ca 12 %) och landsbygdens polisväsende (ca 6 %). I övrigt består
klientelet av ett stort antal grupper inom de mest skilda verksamhetsområ
den. Sålunda förekommer anställningshavare vid teatrar och orkesterför
eningar, kyrkliga organ, organisationer inom jordbruk och skogsbruk, veten
skapliga och kulturella institutioner in. in. Dessa diversegrupper omfattar
sammanlagt omkring en femtedel av det totala antalet SPA-anslutna anställ
ningshavare.
Ungefär två tredjedelar av samtliga anställningshavare har pensionerings-
period I, 60—63 år, drygt en tiondel pensioneringsperiod II, 63—65 år, och
omkring en fjärdedel pensioneringsperiod III, 65—66 år. Lägre period än I
gäller för omkring en procent av samtliga.
I en del fall är fråga om grupper med statligt reglerade löner — särskilt
gäller detta i fråga om undervisningsväsendet och polisväsendet — men i
övrigt sker lönebestämningen utan statens medverkan.
Statsbidrag till bestridande av lönekostnader utgår för de berörda anställ-
ningshavarna inom polisväsendet samt i allmänhet beträffande grupperna
inom undervisningsväsendet och diversegrupperna men endast i begränsad
omfattning för grupperna inom sjukvården och socialvården.
I vissa fall är SPA-anslutningen obligatorisk, i andra fall är den det icke. I
sistnämnda fall torde emellertid kunna förutsättas, att i princip alla hos en
viss huvudman anställda, som tillhör en viss grupp, behandlas på samma
sätt. Gränsdragningen mellan obligatorisk och icke obligatorisk anslutning
kan inte numera sägas följa någon enhetlig grund. Det förekommer sålunda
obligatorisk anslutning av grupper utan statligt reglerade löner (lasaretts-
läkare, personal vid de kungl. teatrarna) och icke-obligatorisk anslutning av
grupper med statligt reglerade löner (polispersonal i landsbygdsdistrikt).
Utanför SPA-pensioneringen står en del kommunalanställda med statligt
reglerade löner och vidare vissa anställningshavare vid sådan kommunal
verksamhet, till vilken utgår statsbidrag till bestridande av driftskostnader.
I rätt stor utsträckning förekommer det i fråga om personalen inom visst
verksamhetsområde, att en del grupper skall eller kan vara SPA-anslutna,
medan andra grupper inom området är hänförda till kommunal personal
pensionering.
Det system för SP A -pensioneringens finansiering, som genomfördes vid
ikraftträdandet den 1 januari 1950 av 1949 års SP A-reglemente och som i
det väsentliga alltjämt tillämpas, innebär i huvudsak följande.
Huvudmännen har att erlägga vissa vid SPA-anslutning obligatoriska s. k.
fortlöpande avgifter och kan dessutom under vissa förutsättningar betala
icke-obligatoriska s. k. engångsavgifter, medan staten svarar för att pensio
nerna kommer till utbetalning. Huvudmannaavgifterna — såväl de fortlö
pande avgifterna som engångsavgifterna — betalas under de SPA-anslutna
tjänstemännens anställningstid och är alltså ett slags aktivtidsavgifter.
De fortlöpande avgifterna bestämdes från början att motsvara skillnaden
Kiuigl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
Kungl. Maj:is proposition nr 92 år 1963
9
mellan å ena sidan tänkta bruttolöner, vilka efter minskning med 7 procent
överensstämde med de verkliga (netto)lönerna, och å andra sidan de sist
nämnda lönerna. Den angivna bestämningen av bruttolönerna grundade sig
inte på någon värdering av de statliga personalpensionerna i och för sig eller
i jämförelse med de privatanställdas pensioner utan hade gjorts på grundval
av en jämförelse mellan de privatanställdas formella lön och deras kontant-
lön etter pensionsavgift. Beräkningen avsåg slutlönerna. Avgifterna motsva
rade alltså [7 >< 100/ (100—7) =] 7,53 procent av (netto)lönerna i slut-
löneklass. Vid införandet år 1959 av anordningen med pensionslöner, mot
svarande lönerna i slutlöneklassen, bestämdes SPA-avgifterna till 7,5 pro
cent av pensionslönerna.
I samband med 1950 års pensionsreglering beräknades, såsom tidigare
nämnts, att avgifterna enligt SPA-reglementet skulle täcka i stort sett hälf
ten av pensionskostnaderna. Beräkningen gjordes under då gängse förut
sättningar angående oförändrade förhållanden i fråga om priser och allmän
standard. Man tog således icke hänsyn till de fortskridande pris- och stan
dardförändringarnas starka inverkan på pensionskostnaderna och därmed
på realistiskt avvägda pensionsavgifter.
De efter hand genomförda reformerna i fråga om den samhälleliga pen
sioneringen medförde förändringar av betydelse för kostnads- och finansie
ringsfrågorna inom SPA-pensioneringen. Den successiva utbyggnaden av
folkpensioneringen ledde sålunda i förening med särskilda samordnings
regler till en effekt som i någon mån motverkade den nyssnämnda effekten
av pris- och standardtillägg. Större betydelse i detta avseende får ATP-refor-
men och den i anslutning härtill genom införandet av SPR åstadkomna över
gången till personalpensionering enligt bruttosystem, vid vilket de allmän
na förmånerna i princip ingår i bruttobeloppen.
Resultatet i fråga om kostnadseffekt kan inte preciseras annat än under
bestämda förutsättningar beträffande utvecklingstakten i fråga om priser
och allmän standard och inverkan härav på bruttopension, folkpension och
ATP var för sig samt beträffande ränteläget in. m.
I anslutning till den tidigare nämnda överenskommelsen mellan finans-
och civildepartementen samt kommunförbunden i vad överenskommelsen
avser provisorietiden har sedermera träffats nya överenskommelser. Sålun
da har avtalats om förlängning fr. o. in. den 1 juli 1961 tills vidare av giltig
hetstiden för den i överenskommelsen ingående regeln om avdrag med hän
syn till ATP-avgilterna från SPA-avgiftsprocentens »bruttovärde» 7,5. Vi
dare har regeln närmare bestämts att tills vidare gälla minskning av pro
centtalet för SPA-avgiften med en enhet eller alltså från 7,5 till 6,5.
Det nuvarande systemet med engångsavgifter inom SPA-pensioneringen
sammanhänger såsom förut angivits med vissa särregler i fråga om tjånst-
årsberäkningen inom denna pensionering. Dessa särregler är av två slag.
Dels må i princip tid för anställning utan statlig pensionsrätt, innehavd
inom det område, som kan omfattas av SPA-pensioneringen — i motsats till
tid för anställning inom det .statliga eller av helstatlig pensionering omfat
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
tade området — tillgodoräknas såsom tjänstår endast under förutsättning
att viss engångsavgift erlägges.
Dels nedräknas där lönegradshöjning eller motsvarande ägt rum — på
grund av individuell befordran eller uppflyttning i samband med s. k. tjäns-
teförteckningsrevision — tjänståren för dessförinnan förfluten tid i relation
till den av lönehöjningen i och för sig följande pensionsökningen, i den mån
inte för tillgodoräkning av tid motsvarande denna tjänstårsminskning erläg
ges engångsavgift.
Den normala engångsavgiften beräknas försäkringstekniskt att motsvara
halva värdet av den pensionsökning, som antages uppkomma till följd av
tillgodoräkningen.
SPA-utredningens förslag om nuvarande SPA-gruppers
pensionering m. m.
A. Allmänt
SPA-utredningens förslag om nuvarande SP A-grupper avser icke-statliga
anställningshavare, som jämlikt SPR eller vissa övergångsvis gällande be
stämmelser omfattas av statlig personalpensionering grundad på skyldighet
för huvudman att till staten (SPA) erlägga pensionsavgift. Emellertid inne
bär utredningsförslaget följande utvidgningar och inskränkningar i förhål
lande härtill.
a. Beträffande en del grupper av kommunalanställda (närmast lärare vid
högre kommunala skolor), som nu omfattas av helstatlig personalpensione
ring, sker vid statsbidragsberäkningen minskning med belopp motsvarande
vissa s. k. pensionsavdrag enligt äldre statliga pensionsbestämmelser. Frå
gan om avveckling av denna anordning och om eventuell inverkan därav på
statsbidragsgrunderna anses böra upptagas i budgetsammanhang.
b. Beträffande vissa smärre grupper av kommunalanställda m. fl. tilläm
pas f. n. jämlikt särskilda bestämmelser s. k. fullavgiftspensionering. Häri
ifrågasättes i princip ingen ändring, men en avgiftsrevision förutsättes.
c. Från förslaget undantages, i vad avser pensionsfinansieringen, nuva
rande SP A-grupper vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, intill dess nytt fi-
nansieringsavtal träffats beträffande sjukhuset.
Vidare undantages från förslaget i fråga om finansieringen lönegradspla-
cerad polisman, som på grund av bilagan till SPR omfattas av statlig pen-
sionsrätt, i avbidan på polisväsendets förstatligande.
d. För de fall, i vilka framdeles kan uppkomma fråga om förstatligande
av kommunal verksamhet eller om kommunalisering av statlig verksamhet,
får liksom hittills särskilt prövas vad som skall gälla i frågan, huruvida
pensioneringen i fortsättningen skall vara statlig eller kommunal och vad
som skall gälla ur finansieringssynpunkt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
11
Grupp av anställda hos annan huvudman än kommun — med kommun
förstås här borgerlig primärkommun eller landstingskommun (även kom
munalförbund) — föreslås kunna efter särskilt beslut av Kungl. Maj:t i pen-
sionshänseende (förmånsmässigt, finansieringsmässigt och i pensionsadmi-
nistrativt hänseende) behandlas på samma sätt som om anställningarna in
nehades hos viss kommun av angivet slag, därest denna har ett avgörande
inflytande på verksamheten eller verksamheten är av sådant slag, att den
eljest skolat ankomma på dylik kommun.
B. Pensioneringen av kommunalanställda
1. Den statliga pensioneringens omfattning. De kommunalanställda för
delas ur synpunkten, huruvida statlig personalpensionering skall förekom
ma, fr. o. m. den 1 juli 1963 (respektive från tidpunkt som angives i sådant
särskilt beslut, som nyss sagts) på två kategorier, här betecknade som ka
tegori I och kategori II.
Kategori 1 omfattas av statlig personalpensionering, också såvitt angår i
fortsättningen nyanställd personal (grupperna skall alltså upptagas i bila
gan till SPR). Utredningen föreslår inplacering i denna kategori av de grup
per av kommunalanställda, som har statliga avlöningsbestämmelser, varmed
förutom statligt avlöningsreglemente avses avlöningsbestämmelser av nuva
rande typ för de centrala verkstadsskolorna, intill dess dessa kan komma att
ersättas med statligt avlöningsreglemente. Härutöver föreslås att i avbidan
på resultatet av pågående utredningar, som kan leda till att statliga avlö
ningsbestämmelser blir tillämpliga, även sådana kommunalanställda yrkes-
lärare, som f. n. kan SPA-anslutas, inräknas i denna kategori, även om de
nu saknar statliga avlöningsbestämmelser. Medför nämnda utredningar att
statliga avlöningsbestämmelser blir tillämpliga, föreslås dessa yrkeslärare
också i fortsättningen få tillhöra kategori I, men i motsatt fall skall de i
fortsättningen tillhöra kategori II; skulle i sistnämnda fall ställningstagan
det inte komma till stånd under något av budgetåren 1962/63 och 1963/64,
skall likväl vad som i det följande i fråga om kategori II sägs om den 30
juni 1964 i stället avse den senare dag, som i samband med ställningstagan
det särskilt bestämmes.
Kategori 11, i vilken övriga kommunala grupper föreslås bli inplacerade,
skall i fortsättningen inte omfattas av statlig personalpensionering, varför
nuvarande bestämmelser härom upphäves med verkan fr. o. m. den 1 juli
1963. Härvid föreslås likväl övergångsbestämmelser av följande innebörd.
a. Nyanslutning får ske av anställning innehavd under tiden 1 juli 1963—
30 juni 1964 eller del därav, om anställningen hade varit anslutningsbar en
ligt de bestämmelser, som gällde den 30 juni 1963.
b. För den som är registrerad hos den statliga pensionsmyndigheten för
tiden 30 juni 1963—30 juni 1964 eller del av denna tid tillämpas statlig per
sonalpensionering under sådan senare tid, varunder vederbörande innehar
anställning som den statliga pensionsmyndigheten prövar vara av sådant
12
Kungl. Mcij:ts proposition nr 92 år 1963
slag, att den hade kunnat medföra statlig personalpensionsrält jämlikt den
lydelse SPR-bilagan eller övriga motsvarande föreskrifter haft den 30 juni
1963.
2. Finansieringsfrågor. Den principiella bakgrunden till uppdelningen av
de kommunala SPA-grupperna har varit, att staten skall helt svara för pen
sionskostnaderna för kategori I och för personalpensionskostnaden beträf
fande sådana anställningshavare tillhörande kategori II som skall ha per
sonlig statlig pensionsrätt — övergång sker alltså bär till helstatlig personal
pensionering — varemot kommunerna i övrigt skall stå för kostnaden be
träffande kategori II. Beträffande konsekvenserna härav och vissa modi
fikationer vid genomförandet föreslår utredningen följande.
a) För kommunalanställda skall icke erläggas SPA-avgifter i form av fort
löpande avgift avseende tid efter den 30 juni 1963 och i regel ej heller efter
nämnda dag erläggas engångsavgifter, med mindre avgången skett tidigare.
Avsikten med förslaget om avgiftsfri statlig personalpensionering av kom
munalanställda är med hänsyn till klienteluppdelningen inte att staten på
annan väg — genom minskning av lönebidrag eller dylikt i den mån sådana
förekommer — skall bereda sig vederlag för avgiftsbortfallet.
En särskild fråga, som berör det ekonomiska förhållandet mellan staten
och kommunala huvudmän, är följande.
I enlighet med författningsbestämmelser, som trätt i kraft den 1 juli 1962,
utgår ej statlig livränta till den som lämnar SPR-området efter att ha blivit
underkastad dessa bestämmelser och på grund av senare anställning erhål
ler kommunal pension. För att inte de kommunala huvudmännen skall be
höva betala dubbelt — dels avgifter till staten, dels pension till förmånsta-
garen — föreslår utredningen att den siste kommunale arbetsgivaren skall
med giltighet fr. o. in. nyss angivna dag äga efter framställning till den stat
liga pensionsmyndigheten få till sig utbetald livränta eller motsvarande be
lopp, eventuellt efter ett administrativt förenklat förfarande. Huvudman,
som i enlighet med det tidigare sagda blivit genom beslut av Kungl. Maj :t
likställd med kommunal huvudman, skulle vara det även i detta samman
hang.
b) I princip föreslås staten svara för ATP-avgifterna beträffande kategori
I. Då dessa avgifter ju debiteras huvudmännen, måste emellertid undvikas
opraktiska statsbidragsanordningar. Godtagbara administrativa förutsätt
ningar för statsbidragsgivning till ATP-avgifter har för närvarande ansetts
föreligga beträffande sådana grupper av kommunalanställda med statliga
avlöningsbestämmelser, vilkas löner beaktas vid avvägning av statsbidrag
i form av allmänt driftbidrag för det allmänna skolväsendet. Statsbidrag till
ATP-avgifter bör i enlighet härmed enligt utredningen införas för tid fr. o. m.
omläggningen den 1 juli 1963 beträffande sådana nu berörda grupper, för
vilka dylikt statsbidrag ej redan förekommer. Vidare bör — under förutsätt
ning att statliga avlöningsbestämmelser blir tillämpliga på yrkeslärare —
undersökas möjligheterna att införa statsbidrag till ATP-avgifter för kom
munalanställda sådana lärare på i princip samma sätt som i fråga om nyss
nämnda grupper inom det obligatoriska skolväsendet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963
13
C. Den statliga personalpensioneringen av icke-kommunalanställda
1. Den statliga pensioneringens omfattning. Nuvarande grupper av SPA-
ansluten icke-kommunal personal fördelas ur synpunkten, huruvida statlig
personalpensionering skall förekomma, fr. o. m. den 1 juli 1963 på två
kategorier, här betecknade som kategori A och kategori B.
Kategori A omfattas av statlig personalpensionering, också såvitt angår
i fortsättningen nyanställd personal (grupperna skall alltså upptagas i bila
gan till SPR). Till denna kategori bör enligt utredningen i princip hänfö
ras endast grupper av anställda, som dels kan anses i realiteten ha allmän
tjänst, ehuru de formellt sett är varken stats- eller kommunalanställda, dels
inte är anställda inom verksamhet av sådant slag, som enligt vedertagen
uppfattning om de allmänna uppgifternas fördelning mellan staten och
kommunerna närmast utgör en kommunal angelägenhet. Det förra villkoret
anses inte uppfyllt enbart genom att verksamheten är allmännyttig eller
att statsmakterna på ena eller andra sättet dokumenterat sitt intresse för
verksamheten. Frågan gäller i vilken grad verksamheten står staten nära.
Beträffande den; konkreta omfattningen av kategorin föreslås följande gälla.
a) Sådan grupp, för vilken enligt statens bestämmande tillämpas statliga
avlöningsbestämmelser och beträffande vilken staten förhandlar med ve
derbörande personalorganisation om lönerna, hänföres till kategori A. Stat
lig pensionering bör härvid i samma mån som statlig lönesättning vara obli
gatorisk.
b) Härutöver hänföres till kategori A nu anslutningsbara och under föl
jande rubriker i SPR-bilagan upptagna anställningar i den utsträckning
som samtidigt angives.
I. Hovstaterna.
IV. Försvarsväsendet: Anställningshavare hos Centralförbundet för be-
fälsutbildming och Skytteförbundens överstyrelse.
V. Socialvården och XII. Hälso- och sjukvården: Dels — vid bibehållande
av nuvarande statliga engagemang — de anställningar, som tillhör nykter-
hetsvården, dels efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande anställningar
i övrigt vid sådan sluten anstalt, som har till viss del av riket ej begränsat
upptagningsområde, dels — förutsatt att dessa grupper inte enligt Kungl.
Maj:ts beslut skall behandlas på samma sätt som kommunalanställda till
hörande kategori I — anställningar vid vanföreanstalter, kuranstalter an
slutna till riksförsäkringsverket och eventuellt senare anställningar vid Aka
demiska sjukhuset i Uppsala, dels anställningar vid kustsanatorier, Konung
Oscar II:s jubileumsfond tillhörigt sanatorium, Eugeniahemmet, Svens
ka röda korsets med bidrag från riksförsäkringsverket drivna hem för barn
med gomdefekter samt Sophiahemmets sjuksköterskeskola.
VII. Undervisningsväsendet, forskningsinstitutioner m. in.: Lärare vid
skola för svensk undervisning åt svenska barn i utlandet, förskola för döva
barn samt de anställningshavare, som angives under VII n) och o) i SPR-
bilagan.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963
VIII. Kyrkoväsendet in. m.: T. v. i avbidan på resultatet av pågående ut
redning om eventuellt upphörande av sambandet mellan staten och Svenska
kyrkan nu anslutningsbara anställningar.
IX. Jordbruk och skogsbruk m. in.: Anställningar vid hushållningssäll
skap (jämväl såvitt angår sådan lokal lantbrukskemisk kontrollstation eller
lokal frökon trollanstalt, som är anknuten till hushållningssällskap), skogs-
och lantbruksakademien, hushållningssällskapens förbund, Sveriges utsädes-
förening, statsunderstödd praktiskt vetenskaplig verksamhet å Weibullsholm
(såvitt gäller förädlings- eller försöksledare) samt Svenska jägareförbundet.
XIII. Polisväsendet m. in.: Anställningar vid Sveriges civilförsvarsför
bund.
XIV. De kungl. teatrarna.
AV. De statsunderstödda stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Norrköping-Linköping och Uppsala samt Göteborgs lyriska teater.
XVI. De statsunderstödda symfoniorkestrarna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg, Norrköping och Gävle.
Den statliga personalpensioneringen av här under b) avsedda anställning
ar, vid vilka statliga avlöninigsbestämmelser ej tillämpas, bör enligt utred
ningen, då pensioneringen bygger på avgiftsplikt, vara fakultativ. Det bör
stå huvudmannen fritt att använda sig därav eller ej, under förutsättning
likväl att obligatorisk anslutning ej föreskrives såsom särskilt statsbidrags-
villkor. Till undvikande av otillfredsställande urval med därav följande
olägenheter ur ekonomisk eller administrativ synpunkt för staten bör emel
lertid föreskrivas, att huvudman som begagnar sig av anslutningsmöjlighet
därvid skall till fullo utnyttja denna, i den mån inte pensionsmyndigheten
finner skäl medgiva undantag.
Kategori B, till vilken hör övriga nu SPA-anslutningsbara anställningar,
som inte är kommunala eller jämlikt Kungl. Maj :ts beslut skall behandlas
på samma sätt som kommunala, skall i princip inte i fortsättningen omfat
tas av statlig personalpensionering. Utredningen föreslår dock övergångsbe
stämmelser med samma räckvidd som beträffande kommunala anställning
ar tillhörande kategori II. Här avsedd personlig SPR-anslutning föreslås
vara obligatorisk eller fakultativ alltefter vad nu gäller; begagnas inte möj
ligheten till fakultativ personlig pensionsrätt — vilken förutsätter vederbör
lig registrering av anställningen hos den statliga pensionsmyndigheten —
upphör därmed vederbörandes personliga pensionsrätt på grund av anställ
ning hos huvudmannen. Kategori B kommer främst att omfatta — förutom
vissa ieke-kommunala lärarkategorier utan statliga avlöningsbestämmelser
(under VII in) i SPR-bilagan avsedda lärare vid yrkesskola) — de nu SPA-
anslutningsbara ieke-kommunala anställningar inom socialvården samt häl
so- och sjukvården, som ej angivits i det föregående. I den mån denna verk
samhet kan anses vara av allmän natur — vilket inte genomgående är fal
let, även om verksamheten kan sägas minska anspråken på motsvarande
anordningar från samhällets sida — utgör i varje fall åldrings- och barna
Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963
15
vård samt hälso- och sjukvård enligt vedertagen uppfattning i första hand
eu kommunal angelägenhet. Med hänsyn härtill och då dessutom i realite
ten, om ock ej formellt, i många fall torde föreligga kommunalt huvudman
naskap, har den statliga personalpensioneringen beträffande dessa anställ
ningar ansetts inte böra fortsätta annat än övergångsvis. Det må framhål
las, att detta endast är av betydelse beträffande personal, som härefter ny
anställes, och att denna personal omfattas av den utbyggda allmänna pen
sioneringen.
Skulle viss här avsedd personal komma att uppföras på kommunal löne-
stat, hör hinder ej föreligga att vederbörande därefter har personlig pen-
sionsrätt såsom kommunalanställd tillhörande kategori II. Samma resultat
uppkommer, därest Kungl. Maj:t fattar särskilt beslut om att viss grupp av
anställningar skall i pensionshänseende behandlas som kommunala anställ
ningar.
2. Finansieringsfrågor. Enligt det föregående kan i vissa fall ifrågakoin-
ma, att Kungl. Maj :t meddelar särskilt beslut om att anställning hos for
mellt sett icke-kommunal huvudman skall i pensionshänseende behandlas
som anställning hos viss kommun (eller hos vissa kommuner). Där sådant
beslut meddelas, kommer att ur finansieringssynpunkt tillämpas vad som
gäller i fråga om kommunala anställningar; anställning kommer att hänfö
ras till kategori I, om statliga avlöningsbestämmelser är gällande (eller, som
ett provisorium, om fråga är om yrkeslärare), och eljest till kategori II.
Kungl. Maj:t bör jämväl äga förordna, att anställning hos icke-offentlig hu
vudman skall i pensionshänseende hänföras till kategori I i fall, där staten
i samarbete med annan driver verksamhet, som omfattas av statlig personal
pensionering (jfr ovan i fråga om Akademiska sjukhuset i Uppsala). Slut
ligen bör i budgetsammanhang övervägas, huruvida vissa sådana grupper,
beträffande vilka betydande statsbidrag utgår till löner eller driftskostnader
i allmänhet för verksamheten, skulle kunna från kategori A överföras till
helstatlig pensionering genom att inordnas i kategori I. Anledning härtill
synes till en början föreligga i fall, där — såsom en regelmässig anordning
staten täcker hela driftsunderskottet på verksamheten, och ett bortfall
av SPA-avgifter därför automatiskt kommer att motsvaras av ett mindre
driftsunderskott att täckas av statsmedel. För fall, där statsbidraget till
driftskostnader (löner) är av annan typ, erfordras i motsats härtill för över
gång till avgiftsfri statlig personalpensionering jämkning i statsbidragsgrun-
derna. I syfte att begränsa området för avgiftspensioneringen, vilket i och
för sig innebär eu rationalisering, bör en sådan omläggning genomföras, där
förutsättningar för densamma prövas föreligga.
I den mån som en helstatlig pensionering inte införts — och intill den
tidpunkt då delta kunnat ske ■— föreslås finansieringen av pensionsförmå
nerna för såväl kategori A som de med personlig pensionsrätt kvarstående
anställda inom kategori It ske med avgifter, vilka huvudmannen inbetalar
till pensionsmyndigheten. Finansieringen föreslås i huvudsak ske med år
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963
liga fortlöpande avgifter men därjämte i viss — i förhållande till vad som
nu gäller begränsad — utsträckning ske med engångsavgifter. Beträffande
avgifterna föreslås gälla följande.
a) Den fortlöpande avgiften skall enligt utredningsförslaget liksom hittills
i princip beräknas efter visst antal procent av den hos pensionsmyndigheten
registrerade pensionslönen för den av statlig pensionsrätt omfattade.
Vad beträffar avgiftsunderlaget föreslås dock beträffande de
kungl. teatrarna samt de statsunderstödda stadsteatrarna och symfonior
kestrarna av administrativa skäl i stället ett beaktande av den sammanräk
nade summan av de under respektive år (verksamhetsår) utbetalade löner
na1 för personal med statlig pensionsrätt.
Beträffande beräkningen av avgiftspr ocenten föreslås följande
principer. De fortlöpande avgifterna skall motsvara hälften av en beräknad
genomsnittspremie för statliga nettopensionsförmåner minskad med halva
ATP-avgiften. Nettopensionspremien, som skall anges i procent av pensions
lönen (lönesumman), bestämmes för fem år i sänder och beräknas i prin
cip med antagande om att den framtida utvecklingen i fråga om löne- och
pensionsförmånerna på grund av pris- och standardutveckling skall överens
stämma med den, som kan anses representativ för den närmast föregående
perioden av fem år. Modifikationer kan dock befinnas erforderliga.
Vid beräkningen av avgiftsprocenten är att märka, att i fråga om sådana
nettopensioner, som hänför sig till det vid systemomläggningen befintliga
aktivbeståndet, en del av förmånen belöper på tid före omläggningen och att
finansieringen enligt det nya systemet för dessa pensioner endast bör gälla
den återstående delen av förmånen. Den till hittillsvarande finansieringssy
stem hänförliga delen av nettopensionen bör enligt utredningen beräknas
med utgångspunkt i förmåner efter den enligt SPA-reglementet sist gällan
de nivån. Beträffande nettopensioner för de efter omläggningen nyanställda
utgöres objektet för det nya finansieringssystemet av förmånerna i sin hel
het. Enligt försäkringstekniska beräkningar, som utförts inom utredningen,
är de erforderliga fortlöpande avgifterna något högre för det vid omlägg
ningen befintliga aktivbeståndet än för nytt aktivbestånd. Skilda avgiftsta-
riffer bör emellertid inte tillämpas för olika delar av beståndet, utan finan
sieringssystemet bör bygga på att de för de båda för olika delar av kliente
let primärt beräkneliga avgiftssatserna skall sammanvägas. Inte heller bör
det enligt utredningen komma i fråga att tillämpa olika avgifter för kategori
A, som förutsättes komma att framgent tillhöra SPR-systemet, och kategori
B, som endast omfattar personligen kvarstående anställningshavare tillhö
rande nuvarande aktivbestånd och som alltså inte erhåller något tillflöde
av nyanställda. I sammanhanget framhålles, att de beträffande kategori B
(och kategori II) föreslagna övergångsanordningarna är så omfattande, att
någon minskning i jämförelse med nuvarande SPA-bestånd knappast kan
förutses förrän efter lång tid.
Verkställda beräkningar har visat, att det enligt SPA-reglementet gällan-
1 Före avdrag för skatt m. ni.
17
de procenttalet 7,5 och än mer det nuvarande procenttalet 6,5 behöver höjas
avsevärt för att motsvara en avgiftsprocent avvägd enligt angivna grunder.
Utredningen föreslår, att den fortlöpande SPA-avgiften för budgetåren
1963/64—1967/68 fastställes till 10 procent av pensionslönen (lönesumman)
och att avgiftsprocenten för tid därefter bestämmes på grundval av senare
gjorda beräkningar.
b) I fråga om engångsavgifter är till en början att märka, att någon ned-
räkning av tjänstår i samband med lönegradshöjningar (motsvarande) den
1 juli 1963 eller därefter inte skall ske och att engångsavgifter för återstäl
lande helt eller delvis av tjänstårssumman i så måtto inte ifrågakommer.
Däremot måste, åtminstone för nu överskådlig tid, bibehållas den anord
ningen, att betalning av engångsavgift erfordras dels för att såsom tjänstår
skall få tillgodoräknas sådan tid för innehav av icke-statlig och icke-kom-
munal anställning av i SPR avsett slag, varunder vederbörande inte varit
underkastad statliga pensionsbestämmelser och för vilken fortlöpande avgift
ej erlagts (»tidköp»), dels för återställande av tjänstår, som enligt hittills
varande bestämmelser skolat påverkas nedåt av en eller flera lönegradshöj
ningar före den 1 juli 1963. De nya engångsavgifterna föreslås emellertid bli
utformade efter enklare och mera schablonmässiga regler än de nu förekom
mande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
D. Med SPA-frågan sammanhängande jämkningar i den statliga personalpen
sioneringens förmånssystem
I samband med uppordnandet av de med SPA-pensioneringen samman
hängande övriga frågorna bör, enligt utredningen, i förmånssystemet vidta
gas ändringar av följande innebörd.
1. Tid för innehav efter den 30 juni 1964 av anställning tillhörande kate
gori II eller kategori B bör anses som tid för innehav av SPR-anställning en
dast för anställningshavare, som därunder har personlig statlig pensions-
rätt. Tid för innehav före den 1 juli 1964 av sådan anställning bör däremot
anses som tid för innehav av SPR-anställning även såvitt angår annan an
ställningshavare.
2. Beträffande pensionslönerna innehåller statens pensionslöneförordning
med den därtill hörande bilagan vissa särbestämmelser i fråga om icke-stat-
liga anställningar. Fr. o. in. den 1 juli 1963 bör i princip gälla, att pensions
lönen för sådana anställningar skall påverkas av löneställningen i samma
män som är fallet beträffande statlig anställning. Den maximala lön, som
utan särskilt medgivande av Kungl. Maj:t får beaktas, bör emellertid vara
lönen i lönegrad B 1.
I fråga om statsunderstödda teatrar och orkestrar bör en specialregel i
fråga om pensionslön meddelas i syfte att förhindra att pensionslöneklas-
sen normalt fluktuerar under löpande verksamhetsår. Pensionslöneklassen
bör bestämmas på grundval av förhållanden vid verksamhetsårets början.
3. Beträffande tjänstårsberäkningen föreslås gälla följande.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
a) Tid för innehav av icke-statlig SPR-anställning, under vilken veder
börande icke varit underkastad statliga pensionsbestämmelser, får vid tjänst-
årsberäkning beaktas jämlikt 10 § 1 mom. c) SPR utan krav på engångsav
gift (ytterligare engångsavgift) under förutsättning att anställning av ifrå
gavarande slag senast vid den tid, då statlig pensionsförmån slutligen bevil
jas, blivit omfattad av avgiftsfri statlig pensionering (generellt av betydelse
beträffande kommunal SPR-anställning) eller att anställningshavaren vid
pensionsavgången innehar statlig anställning eller icke-statlig anställning
förenad med avgiftsfri statlig pensionsrätt. Vad här sagts gäller ej beträf
fande den som under någon del av den tidsperiod, vilken omfattas av den
årsuppgift, som skolat inlämnas till statens pensionsanstalt närmast före
den 1 juli 1902, innehaft sådan då SPA-anslutningsbar anställning, för vil
ken ej gällde statliga avlöningsbestäinmelser, och som inte varit upptagen i
årsuppgiften. Undantaget gäller likväl endast i fråga om tid, varunder före
tidsperioden i fråga innehafts anställning av sistnämnda slag.
I fall, där förutsättning för avgiftsfri tillgodoräkning ej föreligger, får tid
för innehav av icke-statlig SPR-anställning, under vilken vederbörande icke
varit underkastad statliga pensionsbestämmelser, beaktas vid tjänstårsbe-
räkning, i den mån antingen den statliga pensionsmyndigheten därtill läm
nat medgivande och engångsavgift erlagts (i allmänhet av betydelse beträf
fande kategorierna A och B) eller Kungl. Maj:t därom särskilt förordnat.
b) Nedräkning av tjänstår skall ej ske på grund av lönegradshöjning
(motsvarande) den 1 juli 1963 eller senare.
c) Har nedräkning av tjänstår skett (skolat ske) på grund av lönegrads
höjning (motsvarande) före den 1 juli 1963, skall den utan krav på engångs
avgift (ytterligare engångsavgift) elimineras, under förutsättning att an
ställning av det slag, som innehades vid höjningen, senast vid den tid, då
statlig pensionsförmån slutligen beviljas, blivit omfattad av avgiftsfri stat
lig pensionering (generellt av betydelse beträffande kommunal SPR-anställ
ning) eller att statlig pension beviljas på grund av statlig anställning eller
på grund av icke-statlig anställning förenad med avgiftsfri statlig pensions
rätt.
1 övrigt får nedräkning av tjänstår på grund av lönegradshöjning (mot
svarande) före den 1 juli 1963 elimineras i den mån härför erlagts engångs
avgift (i allmänhet av betydelse beträffande kategorierna A och B) eller
Kungl. Maj:t därom särskilt förordnat.
4. Beträffande samordning med kommunal personalpensionering hänvisas
till de bestämmelser, som införts den 1 juli 1962, med den här tidigare före
slagna kompletteringen angående överförande i vissa fall av livränteförmån
till kommun, som utger pension.
5. Samordning med sådan icke-kommunal personalpensionering, som är
grundad på tid för anställning, vilken sedermera inordnats i det statliga
personalpensionsområdet, skall, om inte den statliga personalpensionsmyn-
digheten annat bestämmer, ske med tillämpning av motsvarande grunder
som i fråga om samordning med personalpensionering, grundad på anställ
Kungl. Maj:ts proposition nr 02 år 1063
19
ning hos vissa statliga bolag; å ena sidan skall alltså medförd pensionsrätt,
som belöper på dylik tid, efter pensionsmyndighetens bestämmande avstås
till staten eller den statliga pensionsförmånen minskas med motsvarande be
lopp, men å andra sidan må dylik tid beaktas såsom kvalifikationstid och
vid tjänstårsberäkning inom den statliga pensioneringen. I sistnämnda av
seende bör emellertid tiden inte, med mindre enligt vad under 3 a) sagts fö
religger förutsättning för avgiftsfri tillgodoräkning, få beaktas med större
antal tjänstår än som bedömes svara mot det antal, vilket den 1 juli 1963
respektive den senare tidpunkt, då bestämmelserna blir tillämpliga, kunnat
tillgodoräknas mot engångsavgift svarande mot den medförda pensionsrät-
tens värde.
Utredningens förslag i anledning av gjorda framställningar om inordnande
i SPA-pensioneringen av nya grupper
I ett stort antal fall har gjorts framställningar, som går ut på att SPA-
pensionsrätt skulle införas för ytterligare kategorier av icke-statliga anställ
ningar.
Utredningen har vid sin granskning för flertalet av dessa fall funnit, att
förutsättningar ej föreligger för SP A-pensionering. Exempelvis är i en del
av fallen fråga om verksamhet inom socialvården, främst barna- och åld
ringsvården, eller inom hälso- och sjukvården, där verksamheten har kom
munal anknytning och dess bedrivande är avhängigt av kommunala medel.
I vissa andra fall utgår visserligen statsbidrag till verksamheten i sådan
omfattning, att hälften eller mer än hälften av kostnaderna för verksam
heten täckes av statsmedel, men statsbidraget har ej gjorts formelbundet
eller förknippats med särskilda villkor rörande anställningsformer och löne
förmåner m. in.
Utredningen föreslår SPA-anslutning beträffande följande kategorier,
nämligen anställningshavare vid skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg,
nu ej anslutningsbara anställningshavare vid icke-kommunala statsunder
stödda enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt anställningsha
vare vid Stockholms stadsteater och Göteborgs folkteater. Beträffande dessa
kategorier anför utredningen följande.
Svenska skyddsförbundet utgör en sammanslutning av fångvårds- och
skyddsvärnsföreningar med uppgift att verka för det allmänna och enskilda
räddningsarbetet bland frigivna fångar, villkorligt dömda och alkoholister.
Dess framställning har syftat till att den heltidsanställda personalen vid
vissa sådana föreningar, däribland vid skyddsvärnen i Stockholm och Göte
borg, skall vinna anslutning till statens pensionsanstalt. Enligt beslut av 1962
års riksdag skall etappvis en upprustning ske av skyddskonsulentorgani-
sationen. Såsom komplement till den statliga skyddskomsulentorganisatio-
nen i Stockholm oc h Göteborg har skyddsvärnen i dessa städer bl. a. tillde
lats arbetsuppgifter inom skyddsarbetet, vilka annorstädes ankommer på
den statliga organisationen. Bidrag till lönekostnader, motsvarande avlö-
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1963
ningskostnader för sammanlagt 22 befattningshavare vid de båda skydds
värnen, ävensom bidrag till deras omkostnader, utgår under de i riksstaten
för innevarande budgetår uppförda förslagsanslagen till avlöningar respek
tive omkostnader till skyddskonsulentorganisationen. Genom kungl. brev
den 25 maj 1962 har vidare meddelats särskilda bestämmelser angående
statsbidrag till föreningarna Skyddsvärnet i Stockholm och Skyddsvärnet
i Göteborg att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63. Det
har under hand inhämtats, att några särskilda pensionsanordningar icke är
vidtagna för de båda föreningarnas personal.
SPR äger f. n. tillämpning beträffande samtlig personal vid de erkända
anstalterna för alkoholmissbrukare men endast beträffande föreståndare,
husmoder och sjuksköterskor vid de enskilda anstalterna. Nykterhet svårdens
anstaltsförbunds förhandlingsdelegation har anhållit att SPR skall göras
tillämpligt beträffande samtlig personal vid enskilda vårdanstalter för alko
holmissbrukare, vilken beröres av avtal slutna den 27 juni 1960 och senare
mellan å ena sidan anstaltsförbundet och å andra sidan Statstjänstemanna-
förbundet och Sveriges fångvårdsmannaförbund. I avtalet förutsättes, att
pensioneringen av denna personal skall ske i sådan ordning. De enskilda an
stalter som beröres av avtalet är icke-kommunala anstalter. Statsbidrag till
driftkostnader utgår numera enligt samma grunder (kungörelsen 1955:"426,
senast ändrad genom kungörelsen 1962: 332) till erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare och till enskilda sådana anstalter. Nykterhetsvårdsut-
redningen har i sitt betänkande angående översyn av nykterhet svården
(SOU 1962: 58) framlagt förslag rörande ändrad anstaltsorganisation inom
nykterhetsvården. SPA-utredningens förslag angående nu ifrågavarande ka
tegorier grundar sig på förutsättningen att nuvarande statsbidragsförhål-
landen kommer att bestå.
Verksamheten vid Stockholms stadsteater tog sin början med spelåret
1960/61 och fr. o. m. detta verksamhetsår har bidrag från lotterimedelsfon-
den utgått till teatern. Det må erinras om att bidrag ur fonden utgår till
Göteborgs lyriska teater samt stadsteatrarna i Göteborg, Malmö, Norrköping-
Linköping, Hälsingborg och Uppsala samt att personalen vid dessa teatrar
efter Kungl. Maj :ts medgivande inordnats under SPA-pensioneringen sedan
vederbörande kommun ställt garanti för betalning av fortlöpande avgifter
till pensioneringen. Utredningen anser att personalen vid Stockholms stads
teater bör på de för sådan verksamhet särskilt gällande villkoren inordnas
i SPA-pensioneringen.
Beträffande Folkteatern i Göteborg föreligger visserligen ingen direkt
framställning om anslutning till den statliga personalpensioneringen, men
frågan härom har berörts i en skrivelse av Svenska teaterförbundet den 13
oktober 1961. Även till denna teater — som har fast ensemble med helårs-
anställda — utgår bidrag ur lotterimedelsfonden samt föreligger i övrigt
enahanda förutsättningar som i fråga om de SPA-anslutna teatrarna. Utred
ningen anser därför att även denna teater bör i pensionshänseendc likställas
med de redan SPA-anslutna stadsteatrarna.
I tredningen förordar vidare, att SPA-anslutningsfrågan ytterligare prövas
i budgetsammanhang beträffande anställningshavare vid följande institutio
ner, nämligen handelshögskolan i Stockholm, Nordiska museet, Kulturhisto
riska museet i Lund, Ericastiftelsens läkepedagogiska institut i Stockholm
samt Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Beträffande dessa
grupper anför utredningen följande.
21
Finansieringen av verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm regle
ras genom ett av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande god
känt avtal den 23 januari 1954 mellan staten, Stockholms stad, handelshög-
skoleföreningen i Stockholm och handelshögskolans i Stockholm direktion.
Med hänsyn till kostnadsökningar och ökade krav på utbildningskapacite
ten vid handelshögskolan har berörda parter slutit avtal om ändringar i av
talet den 23 januari 1954, vilket Kungl. Maj:t med riksdagens bemyndigande
godkänt genom beslut den 16 juni 1961. Ändringarna i avtalet, vilket gäller
t. o. m. den 30 juni 1969, trädde i kraft den 1 juli 1961. Därest avtalet icke av
någon part uppsäges minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets
giltighet för varje gång med femton år.
Eu avsevärd ökning av statsbidraget skedde fr. o. in. budgetåret 1961/62.
Statens bidrag till handelshögskolan, som under budgetåret 1953/54 utgjorde
drygt 20 procent av de totala kostnaderna, uppgår för innevarande budgetår
till drygt 30 procent av sammanlagda kostnaderna.
Professor vid handelshögskolan uppbär samma lön som professor i stats
tjänst. Lönerna till övriga anställda motsvarar i princip dem som utgår till
motsvarande statliga befattningshavare. Pensioneringen av högskolans an
ställda är ordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för
innehavare av statstjänst. Ehuru statens kostnadsbidrag ej uppgår till 50
procent, synes handelshögskolans ställning inom den högre undervisningen
och de ökade krav, som från det allmännas sida ställes på utbildningskapaci
teten vid högskolan, kunna tala för en anslutning av handelshögskolans per
sonal till den statliga personalpensioneringen. Då statens medverkan till fi
nansieringen av ifrågavarande verksamhet avtalsmässigt reglerats, synes frå
gan om förutsättningarna för ett inordnande av högskolans personal under
SPR höra i första hand upptagas i sammanhang med en revision av det av
tal, som f. n. reglerar verksamheten vid handelshögskolan.
Statsbidrag till verksamheten vid Nordiska museet har utgått en lång följd
av år. För innevarande budgetår utgör det 656 000 kronor. Bidrag utgår där
vid i första hand till avlöningar åt museets tjänstemän. Sedan budgetåret
1929/30 har såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag till avlönande av
museets tjänstemän gällt bl. a. att de i museets tjänst anställda tjänstemän,
vilka tillhör den grupp av befattningshavare, som uppehåller museets verk
samhet såsom museiinstitution, och den vaktmästare- och eldarpersonal,
vilken tjänstgör i museibyggnaden, av museet avlönas enligt samma grun
der som gäller för motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna. — En
ligt vad utredningen under hand inhämtat har Kungl. Maj :t uppdragit åt
statskontoret att göra en översyn av museets ekonomiska ställning och verk
samhetsformer. Då sålunda statens framtida engagemang beträffande museet
torde komma att bero av nämnda översyn förutsätter utredningen, att även
pensionsfrågan för museets tjänstemän därvid beaktas.
I likhet med Nordiska museet åtnjuter Kulturhistoriska museet i Lund
betydande statsbidrag för sin verksamhet. Statsbidraget utgår för inneva
rande budgetår med 95 000 kronor. Med statsbidraget är förknippade sär
skilda villkor, hl. a. att valet av föreståndare för museet godkännes av Kungl.
Maj :t och att vissa befattningshavare vid museet skall åtnjuta minst de av-
löningsfömåner, som skulle tillkomma dem, om de vore innehavare av stats
tjänst med placering i begynnelselöneklassen av vissa särskilt angivna löne
grader i statens allmänna avlöningsreglemente. I likhet med vad gäller för
Nordiska museet utgör för det här avsedda museet statsbidraget eu väsentlig
förutsättning för fortsatt bedrivande av den museala verksamheten. Utred
ningen anser att frågan huruvida kulturhistoriska museets tjänstemän bör
Kungl. Maj.ts proposition nr H2 ur 1!)(>3
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
omfattas av statlig personalpensionering bör upptagas till behandling i sam
band med att detta sker i fråga om Nordiska museets personal.
SPR är f. n. tillämpligt å anställningar som överläkare, rektor, förste psy
kolog och terapeut vid Ericastiftelsens läkepedagogiska institut i Stockholm.
Föreliggande framställningar syftar till att ytterligare vid institutet inrättade
anställningar, nämligen som läkare, barnpsykolog, socialkurator (två tjäns
ter), kanslibiträde, kontorsbiträde, husmor och kassörska skall få anslutas
till SPA-pensioneringen. Staten och Stockholms stad subventionerar verk
samheten enligt bidragsgrunder som fastställdes 1954. För varje budgetår
fastställes en normalstat, efter vilken det totala bidragsbehovet skall beräk
nas. Den sammanlagda subventionen fastställes till det belopp, som enligt
normalstaten utgör skillnaden mellan de sammanlagda utgifterna och sum
man av andra inkomster än de statliga och kommunala bidragen. Det sålunda
fram räknade bidraget fördelas så, att staten betalar vad som anses belöpa
på stiftelsens seminarium och staden vad som motsvarar kostnaderna för
psykisk hälsovård åt de vid hälsovårdsavdelningen behandlade patienterna,
bör att törenkla beräkningen av statens och stadens andelar i totalbidraget
har statens andel tills vidare bestämts till 45 procent av bruttokostnaderna
enligt normalstaten, från vilket framräknade belopp sedan dragés normal
statens belopp för inkomster av elevavgifter samt del av inkomsterna av
lokalhyror och räntor, medan staden svarar för 55 procent av bruttokostna
derna minus inkomsterna av patientavgifter och återstående del av inkomster
na av lokalhyror och räntor. I samband med fastställande för varje budgetår
av ny normalstat sker ställningstagande av såväl staten som Stockholms
stad beträffande de förslag stiftelsens styrelse avger i fråga om lönegrads-
uppflyttningar av tjänster och inrättande av nya tjänster. SPA-utredningen
finner att frågan om och i vilken utsträckning ytterligare tjänster vid Erica-
stittelsens läkepedagogiska institut skall omfattas av den statliga personal
pensioneringen bör upptagas i första hand vid överläggningar med Stock
holms stad om kostnadsfördelning mellan staten och staden, därvid pensions
kostnaderna bör vederbörligen beaktas.
Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola står sedan den 1 januari
1959 reellt sett under statens och Uppsala läns landstings gemensamma hu
vudmannaskap. Genom beslut den 30 december 1958 har Kungl. Maj :t fast
ställt reglemente för sjuksköterskeskolan samt godkänt ett mellan Uppsala
universitet såsom företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, å ena, och Upp
sala läns landsting, å andra sidan, träffat avtal angående samarbete för drift
av törenämnda till akademiska sjukhuset förlagda sjuksköterskeskola. Ge
nom beslut den 30 december 1960 har Kungl. Maj :t godkänt avtal mellan
nyss angivna parter om tillägg och ändring i nämnda samarbetsavtal. Till
äggsavtalet, som föranleddes av den av riksdagen godkända ökningen av an
talet sjuksköterskeelever vid skolan, innebar ändring av dittills gällande
grunder för fördelningen av skolans driftunderskott mellan staten och lands
tinget. För täckande av detta underskott bidrager staten fr. o. m. den 1 juli
1961 med 55 procent och landstinget med 45 procent.
Av den vid Uppsala läns sjuksköterskehems sjuksköterskeskola anställda
personalen omfattas t. n. endast sjuksköterskepersonalen av SPA-pensione-
ringen, medan den övriga personalen står utanför denna pensionering. Frå
gan huruvida även sistnämnda personal bör inordnas under SPR torde böra
i första hand bero av ställningstaganden i samband med en revision av gäl
lande finansieringsavtal och synes böra lösas i samklang med vad som i
sådant hänseende kommer att gälla beträffande akademiska sjukhuset. Be
träffande driften av akademiska sjukhuset gäller ett mellan staten och Upp
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 är 1963
23
sala läns landsting träffat samarbetsavtal, vilket godkänts av Kungl. Maj :t
år 1954. Enligt avtalet skall vid beräkningen av landstingets bidrag kost
naden för SPA-avgifter, som av sjukhuset skall erläggas för sådan personal,
som vid landstingssjukhusen icke regelmässigt är ansluten till pensionsan-
stalten, beaktas med dubbla beloppet. Om man undantager läkarpersonalen
vid akademiska sjukhuset, vilken har statligt reglerade tjänster, kan övriga
anställningar vid sjukhuset, för vilka landstingens lönebestämmelser tilläm
pas, inordnas under SPR under förutsättning att registrering sker av an
ställningarna. I sammanhanget må erinras om att utredningen i det föregå
ende föreslagit, att den statliga pensioneringen av personal vid akademiska
sjukhuset tills vidare skall fortgå enligt oförändrade finansieringsgrunder i
avbidan på att frågan om ändring kan beaktas vid träffande av nytt finan-
sieringsavtal eller jämkning i det nuvarande avtalet.
Departementschefen
Statens befattning med personalpensionering har sedan länge omfattat
icke endast statsanställda utan även vissa andra grupper. Dessa andra
grupper är dels sådana, som pensioneras utan tillskott av annat än stats
medel, dels sådana där huvudmannen har att betala avgift för pensionering
en till statens pensionsanstalt (SPA), den s. k. SPA-pensioneringen.
SPA-pensioneringen utgör till övervägande del ett komplex, i vilket sta
ten och kommunerna framstår som parter. SPA-grupperna utgöres till om
kring fyra femtedelar av kommunalanställda. Härjämte är att märka, att
av de formellt sett enskilda huvudmän, som beröres av SPA-frågan, åtskil
liga har kommunal anknytning. Ofta är deras verksamhet av sådant slag,
som eljest skolat ankomma på kommun, och ofta har kommun ett avgöran
de inflytande på verksamheten. Därför har som grund för nu gällande pro
visoriska lösning av SPA-frågan beträffande finansiering m. m. träffats en
överenskommelse mellan å ena sidan representanter för finans- och civil
departementen och å andra sidan företrädare för de tre kommunförbunden.
SPA-utredningens arbete har gått ut på att finna en för både staten och
den kommunala sidan godtagbar definitiv lösning. Efter hand har inom
utredningen enighet uppnåtts om en sådan lösning. De förslag utredningen
framlagt innefattar en motsvarighet till den överenskommelse, som lagts "till
grund för det nuvarande provisoriet.
Huvudlinjerna i utredningens föreliggande förslag innebär i korthet föl
jande.
Sådana anställda hos de borgerliga primärkommuner-
n a och landstingskommunerna, som i personalpensionshänse-
ende nu är anslutna till statens pensionsanstalt eller kan anslutas dit, upp
delas i princip på å ena sidan eu kategori, för vilken gäller statliga avlönings-
bestämmelser, och å andra sidan en kategori med kommunalt bestämda av-
löningsvillkor.
Den förra kategorien skall i fortsättningen tillhöra området för statlig per
24
Kungl. Mcij:ts proposition nr 92 år 1963
sonalpensionering av den typ som omfattar statsanställda m. fl. (av utred
ningen benämnd helstatlig personalpensionering). I princip skall för grup
per tillhörande denna kategori också utgå statsbidrag till ATP-avgifterna.
Den senare kategorien skall däremot i fortsättningen tillhöra området
för kommunal pensionering. För denna kategori skall inte utgå statsbidrag
till pensionskostnaderna. Härvid meddelas emellertid övergångsbestämmelser,
enligt vilka nu SPA-anslutna anställningshavare tillhörande denna kate
gori överföres till den helstatliga pensioneringen. Övergången till den kom
munala pensioneringen skall alltså ske successivt i mån av nyrekrytering
inom de till denna kategori hörande grupperna.
Vad beträffar övriga nuvarande SP A-grupper bör frågan
om fortsatt SPA-pensionering prövas med beaktande även av nuvarande so
cialförsäkringar och förekommande icke-statliga anordningar för personal
pensionering. I den mån förutsättningar finnes för statlig personalpensione
ring — och denna inte kan bli av den heltstatliga typen — bör pensione
ringen till sina huvuddrag överensstämma med den typ, som i betänkandet
betecknats som SPA-pensionering. Då förutsättningar inte finnes för fort
satt statlig pensionering av en viss nu SPA-ansluten grupp, bör övergångs
bestämmelser meddelas, enligt vilka personer som nu är SPA-anslutna får
möjlighet att bibehållas därvid.
Förmånssystemet vid den fortsatta SP A-pensioneringen bör kunna anpas
sas närmare än hittills efter vad som gäller för statsanställda såväl vad be
träffar pensionslönebestämning som i fråga om tjänstårsberäkning. I det
senare avseendet bör den nuvarande anordningen med nedräkning av tjänst
år som följd av höjning av pensionsklassen inte bibehållas för framtida höj
ningar.
Vid valet av finansieringssystem — i första hand frågan om pensionsav
gift skall erläggas under anställningstid eller under tid då pensionsförmån
utgår — bör hänsyn tas till att SPA-pensionerna utgår enligt ett system in
nefattande möjlighet att förhandlingsmässigt anpassa beviljade pensioner.
Man måste emellertid även beakta att det här i åtskilliga fall är fråga om
huvudmän, vilkas framtida existens ej kan betraktas som given.
Uti’edningen har förordat ett finansieringssystem, enligt vilket pensions
avgifter under anställningstid betalas in till den statliga myndigheten. Finan-
sieringsobjektet vid den fortsatta SPA-pensioneringen bör med beaktande av
å ena sidan huvudmännens skyldighet att betala ATP-avgifter och å andra
sidan personalpensionens samordning med tilläggspension i princip utgöras
av nettopensionen från staten jämte ATP-avgifterna. Dessa kostnader bör
i princip hälftendelas för hela kollektivet betraktat som en enhet. Avgif
terna skall på ett så realistiskt sätt som möjligt avvägas att i princip mot
svara halv nettopensionspremie minskad med halv ATP-avgift. Avgifter
nas storlek skall med vissa tidsmellanrum omprövas med beaktande av den
faktiska utvecklingen i fråga om data som är av betydelse för pensions-
ekonomin.
Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1969
25
Inordnande av nya grupper i SPA-pensioneringen har utredningen — på
grundval av de här tidigare redovisade principerna för pensioneringen —
föreslagit endast i ett fåtal fall. Sålunda har SPA-anslutning föreslagits be
träffande anställningshavare vid skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg,
nu ej anslutningsbara anställningshavare vid icke-kommunala statsunder
stödda enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt anställningsha
vare vid Stockholms stadsteater och Göteborgs folkteater. I fråga om vissa
andra grupper föreslås att anslutningsfrågan prövas i budgetsammanhang.
Vid inordnande av nya grupper i SPA-pensioneringen bör enligt utred
ningen i princip iakttagas, att befintliga pensionsfonder skall, i den ut
sträckning de är grundade på anställning av sådant slag som avses i SPR,
överlämnas till staten och att anställningstid före SPA-anslutningen skall
beaktas. Härvid kan en kollektiv reglering i stället för en beräkning för var
je särskild person komma i fråga.
SPA-utredningens föreliggande förslag synes som helhet väl lämpat att
läggas till grund för en reform på området. Jag tillstyrker därför att åt
gärder för eu sådan reform med giltighet i princip från och med den 1 juli
1963 vidtages i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Be
träffande de allmänna principerna vill jag här framhålla betydelsen av att
statens pensionsreglerande verksamhet i möjligaste mån bringas att över
ensstämma med dess lönereglerande verksamhet. Såvitt gäller sådana an
ställningar utan statliga lönebestämmelser som föreslagits bli placerade i
kategori A, innebärande pensionsrätt även för i fortsättningen nyanställd
personal, bör denna inplacering framdeles kunna omprövas.
Vissa ändringar i pensionsförfattningarna och till dessa anslutande före
skrifter följer av ett genomförande av det nu föreslagna. I första hand berö-
res SPR och pensionslöneförordningen med bilagor samt avgiftskungörel-
sen.
Beträffande pensionslöneförordningen har inom civildepartementet utar
betats förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt
4 § statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286), vilket torde
underställas riksdagen för antagande. Vid utarbetandet har beaktats —
jämte SPA-utredningens förslag — av riksdagen numera fattade beslut an
gående organisatoriska förändringar samt från statens pensionsanstalt fram
fört förslag om generellt stadgande att aspirant i fråga om pensionslön lik
ställes med extra tjänsteman. Beträffande bilagan till pensionslöneförord
ningen bör i anslutning till utredningens förslag ändring göras i vad gäller
hälso- och sjukvården och torde i enlighet med förslag från pensionsanstal-
ten viss ändring böra göras till förtydligande av hur beräkning av pensions
lön skall göras i fall då viss tidigare tjänstgöring kan åberopas.
De föreslagna omläggningarna i fråga om SPA-pensionsavgifterna, som
innebär att avgifterna för vissa grupper bortfaller men för andra grupper
höjes, inverkar för statens del i första hand på pensionsanslaget, då avgif
26
Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1963
terna enligt nuvarande ordning tages till uppbörd på detta. Vad beträffar
förslagets verkningar på avgiftsinkomsterna har inom utredningen gjorts
vissa beräkningar, vid vilka även beaktats de speciella förutsättningarna be
träffande polispersonalen, vilka sammanhänger med beslutet om polisväsen
dets förstatligande. Enligt dessa beräkningar kommer avgiftsinkomsterna
för nästa budgetår att nedgå med omkring 10 miljoner kronor i förhållande
till det avgiftsbelopp av 49 miljoner kronor, med vilket statens pensionsan-
stalt i sin petitaskrivelse angående budgetåret 1963/64 räknat vid bortseen
de från utredningsförslagen.
Kungl. Maj :t har i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Personalpensionsförmåner
in. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 616 000 000 kro
nor, därav 23 200 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedel. An
slagen har beräknats med beaktande av dels nyssnämnda minskning i av
giftsinkomsterna, dels kostnaderna för den statliga grupplivförsäkringen.
Kungl. Maj :t torde nu böra föreslå anvisande av avsedda anslag.
På längre sikt kommer nedgången att bli större — omkring två tredjede
lar av de eljest ifrågakommande avgiftsinkomsterna för nu SPA-anslutna
grupper kan beräknas bortfalla. Utvecklingen dämpas dock under det första
skedet efter omläggningen på grund av att avgiftsuppbörden sker med viss
eftersläpning. Den dämpas då även av att 10 procent fortlöpande avgift in
till år 1965 uttages för den SPA-anslutna polispersonalen i enlighet med be
slut av Kungl. Maj:t den 28 december 1962 (jfr prop. 1962: 148; SU 183;
rskr 387). Mot inkomstbortfallet för staten svarar en minskning i statens
pensionskostnader, bl. a. till följd av utbrytningen från SPA-området av sto
ra grupper. Denna minskning kommer emellertid att inträda först långt
fram i tiden, efter hand som pensionsavgångar börjar bli vanliga för sådana
anställningshavare tillhörande utbrutna grupper, som härefter anställes.
Förändringarna i fråga om SPA-avgifterna medför vidare inverkan på an
slag under skilda huvudtitlar i den mån som från dessa utgår statsbidrag,
vilka helt eller delvis innebär täckning för huvudmannens utgifter för såda
na avgifter. I vissa fall, såsom där statsbidrag utgår till täckande av det fak-
tiskt uppkommande driftsunderskottet, kommer denna inverkan att upp
komma automatiskt, oavsett huruvida fråga är om bortfall eller ökning av
SPA-avgifter. I några andra fall, där statsbidrag utgår med viss kvotdel av
verkliga utgifter och SPA-avgifter härvid inräknas, uppkommer också en
automatisk effekt av omläggningen, vilken i allmänhet bör accepteras. Emel
lertid bör kunna ifrågakomma överföring av vissa grupper till den avgifts
fria sektorn i förening med jämkning nedåt av procenttalet för statsbidrag
till lönekostnader. Eventuellt uppkommande frågor av denna natur torde
framdeles få underställas riksdagen. Slutligen utgår i vissa andra fall stats
bidrag till täckande av för verksamheten uppkommande kostnader, inberäk
nat SPA-avgifter. Vid beviljande av statsbidrag i sådant fall bör å ena sidan
beaktas bortfall av dylika avgifter, som kan komma att föranledas av vad
här sagts. Å andra sidan bör observeras de höjningar av SPA-avgifterna, som
Knngl. Maj:ts proposition nr 92 år 1969
27
förslaget i vissa fall medför, och övervägas om och i vilken utsträckning hän
syn till dessa skall tagas vid statsbidragsgivningen. I sistnämnda riktning
verkar även förslaget att statsbidrag till ATP-avgifter i princip skall utgå
beträffande sådana till den statliga pensioneringen hänförliga kommunala
grupper, som har statliga avlöningsbestämmelser. Med hänsyn härtill torde
Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att vid omläggningen
av SPA-finansieringen medge överskridanden av maximerade anslag och an
slagsposter för budgetåret 1963/64. Till följd av att SPA-avgifterna utgår
årsvis i efterskott torde emellertid bemyndigandet endast behöva tagas i an
språk i begränsad omfattning. Såvitt angår senare budgetår synes hithörande
frågor i regel kunna beaktas vid budgetbehandlingen.
Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevarande
ärende prövats vissa i särskilda framställningar framförda yrkanden om
pensionsrätt m. m.
Svenska reproduktionsaktiebolaget har hos Kungl. Maj :t hemställt om
reglering av vissa pensionsfrågor för anställningshavare vid företaget i prin
cipiell anslutning till vad som beslutades vid omorganisationen av Karls
krona örlogsvarv. Härvid har åberopats uttalanden i propositionen 1961: 93
angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till bolag. I nämnda
proposition uttalades bl. a. att frågan om ersättning till det nybildade bola
get för pensionskostnader, som kan hänföras till anställningstid före över
gången i bolagets tjänst, syntes böra lösas i överensstämmelse med de rikt
linjer, som i detta hänseende angivits i fråga om Karlskronavarvet AB. Vi
dare har från reproduktionsaktiebolagets sida framhållits uttalanden i pro
positionen 1962: 169 beträffande nyssnämnda varv och riksdagens godkän
nande av den sålunda föreslagna regleringen. I förevarande fall skulle i en
gångsbelopp till företaget utbetalas sammanlagt högst 1,4 miljoner kronor.
Jag anser att de riktlinjer, som riksdagen i fråga om Karlskrona örlogs
varvs ombildning till bolag fastslog vid antagandet av propositionen 1962:
169, i princip bör tillämpas även i fråga om statens reproduktionsanstalts
motsvarande ombildning. Härvid skulle anställningshavare som blivit un
derkastad statens allmänna tjänstepensionsreglemente senast den 30 juni
1962 kunna vara det även därefter — utan hinder av reproduktionsanstal-
tens omorganisation — och få pensionsförmåner fastställda och utbetalade
genom den statliga pensionsmyndighetens försorg. Ifrågavarande engångs
belopp å högst 1,4 miljoner kronor bör, därest riksdagen ej har något att er
inra häremot, belasta det under tolfte huvudtiteln upptagna anslaget till
Personalpensionsförmåner m. m.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1963
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 3 § 2 och 5—7 mom. samt 4 § statens pensionslö-
neförordning den 28 maj 1959 (nr 286);
2) godkänna de i det föregående angivna grunderna för
reglering av vissa pensionsfrågor i samband med omorgani
sationen av statens reproduktionsanstalt;
3) godkänna övriga i det föregående berörda förslag av
beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;
4) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen be
tingade ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärda
de författningar;
5) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela för förslagens ge
nomförande erforderliga övergångsbestämmelser;
6) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1963/64 i
enlighet med vad som i det föregående anförts medge över
skridanden av maximerade anslag och anslagsposter;
7) till Personalpensionsförmåner m. m. för budgetåret
1963/64 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 616 000 000 kr., därav 23 200 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedel och 30 000 000 kr. motsvarande avgif
ter till statens grupplivförsäkring.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord
nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlå
tas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Jan Pousette
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630355