Prop. 1964:14
('med anhållan om riks\xad dagens yttrande angående vissa av Internationella ar\xad betsorganisationens allmänna konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde sammanträde fattade beslut',)
Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1964
1
Nr 14
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om riks
dagens yttrande angående vissa av Internationella ar betsorganisationens allmänna konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde sammanträde fattade beslut; given Stockholms slott den 13 december 1963.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över social ärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om riksdagens ytt rande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde
sammanträde fattade beslut.
GUSTAF ADOLF
Sven Aspling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställes om riksdagens yttrande angående följande av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1963 antagna instrument, nämligen konvention (nr 119) angående maskinskydd samt rekommendation (nr 118) i samma ämne ävensom rekommendation (nr 119) angående uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ. Det föreslås att konventionen ratificeras av Sverige, medan de båda rekom mendationerna ej anses böra föranleda någon åtgärd.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 14
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 i år 1964
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 de
cember 1963.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Edenman, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt che
ferna för kommunikations- och inrikesdepartementen anmäler chefen för
socialdepartementet, statsrådet Aspling, vissa av Internationella arbetsorga
nisationens allmänna konferens år 1963 vid dess fgrtiosjunde sammanträde
fattade beslut samt anför.
Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde
Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Ge-
néve.
Organisationens beslutande församling — Internationella arbetskonferen-
sen — som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel 19 i
organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess dagord
ning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall beslutet resul
tera i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratificeras av or
ganisationens medlemmar, eller ock skall det utmynna i en rekommenda
tion, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller annorledes, men utan den
bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad konvention. Därest beslu
tet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell innebörd, t. ex. då det
gäller en begäran om utredning, plägar det ges formen av en resolution.
Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett
konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekom
mendationer vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för vidtagande
av lagstiftnings- eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet
att underrätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder,
som vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt
om eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som icke ratificerat viss konvention,
skall tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge
redogörelse för såväl lagstiftning och praxis med avseende å de i konventio
nen behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestäm
melser genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, administ
3
rativa åtgärder, kollektivavtal eller annorledcs, med angivande tillika av de omständigheter, som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventio nen. Motsvarande gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, alt re dovisning skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som befunnits eller må befinnas erforderliga vid antagande eller tillämp ning av bestämmelserna i desamma.
Generalsekreterarens i Nationernas förbund befattning med de konven tioner oeli rekommendationer, som beslutas av Internationella arbetsorga nisationen, bar övertagits av generaldirektören för Internationella arbetsby- rån (artiklarna 20 och 21), varvid emellertid föreskrivits, att ett av de två officiella exemplaren av varje av Internationella arbetskonferensen antagen konvention eller rekommendation skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare samt att varje ratifikation av en sådan konvention skall delgivas Förenta Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet med bestämmelsen i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.
Internationella arbetskonferensens fyrtiosjunde sammanträde hölls i Ge neve under tiden 5—26 juni 1963. Antalet deltagare var störst vid mitten av- sammanträdet, då betydligt över 1 000 representanter för 102 av organisa tionens 108 medlemsstater var närvarande. Det stora flertalet hade sänt fullständiga delegationer, dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbets- tagarombud. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.1
Dagordningen för detta konferenssammanträde — för vars förhandlingar och beslut en fullständig redogörelse kommer att lämnas av ILO-kommittén i dess publikationsserie »Internationella arbetsorganisationen» — omfatta de följande överläggningsämnen:
I. Generaldirektörens för Internationella arbetsbyrån årsredogörelse. II. Finansiella och budgetära frågor.
III. Upplysningar och årsrapporter rörande medlemsstaternas tillämpning
av internationella arbetskonventioner och rekommendationer.
IV. Förbud mot försäljning, uthyrning och användning av maskiner med
otillfredsställande skyddsanordningar (andra behandling).
i Genom Kungl. Maj :ts beslut den 5 april 1963 hade att deltaga i konferensen utsetts för regeringen: såsom ombud statssekreteraren i socialdepartementet Ernst Michanek och ledamoten av riksdagens andra kammare Ingemund Bengtsson samt såsom experter numera kanslirådet Sten-Eric Heinrici, lagbyråchefen Ingrid Hilding, t.f. byrådirektören lan Lagergren och t.f. byråchefen Carl Lidbom, samtliga nämnda departement, ävensom t.f. byråchefen i inrikesdepartementet Gunnar Olofsson samt ordföranden och chefen för försäkringsrådet, generaldirektören Yngve Samuelsson;
för arbetsgivarna: såsom ombud direktören i Svenska arbetsgivareföreningen Gullmar Bergenström samt såsom experter direktören Erik Forstadius och civilingenjören Gideon Gerhardsson, båda i nämnda förening, ävensom direktören i Försäkringsbolaget Pen- sionsgaranti, ömsesidigt, Sven Hydén och direktören i Handelns arbetsgivareorganisa tion Lennart Rugfelt;
för arbetstagarna: såsom ombud Landsorganisationens jurist, internationella direktö ren Bertil Bolin samt såsom experter biträdande juristen i Landsorganisationen Bert Ahlgren, Tjänstemännens centralorganisations jurist, ledamoten av riksdagens första kammare Lennart Geijer, ordföranden i Handelsanställdas förbund Eric Magnusson samt ingenjören K.-G. Karlsson, Landsorganisationen.
Kiingl. Mnj:ts proposition nr 1 'i år 196i
V. Uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ (andra be
handling).
VI. Hygieniska förhållanden inom handel och på kontor (första behand-
ling).
VII. Förmåner vid olycksfall i arbetet samt vid yrkessjukdom (första be
handling).
Huvudparten av delegationerna från Afrika och Arabländerna lämnade konferensen såsom protest mot Republiken Sydafrikas närvaro och särskilt mot ett beslut att låta en medlem av den sydafrikanska delegationen tala inför konferensen trots en av konferensen år 1961 antagen resolution, som innehöll en uppmaning till Sydafrika att dra sig tillbaka från Internatio nella arbetsorganisationen på grund av sydafrikanska regeringens apart heid-politik.
Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Interna tionella arbetsorganisationen avseende utgifter för år 1964; budgeten fast ställdes till 16 388 799 U. S. dollars.
Följande av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna IV och V på dagordningen, är av beskaffenhet att i enlighet med artikel 19 av Internationella arbetsorganisationens stadga skola underställas riksda gen, nämligen
1. Konvention (nr 119) angående maskinskydd,
2. Rekommendation (nr 118) angående maskinskydd,
3. Rekommendation (nr 119) angående uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ. Texterna till dessa internationella instrument torde få såsom bilagor (Bilagor A—C) fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. I särskild bilaga (Bilaga D) lämnas en förteckning över samtliga vid kon ferensen antagna resolutioner.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 i år 1964
Konvention och rekommendation angående maskinskydd
Frågan om förbud mot försäljning, uthyrning och användning av maski ner med otillfredsställande skyddsanordningar har varit föremål för be handling vid två på varandra följande internationella arbetskonferenser. En första diskussion ägde sålunda rum vid 1962 års konferens och ledde efter ytterligare överväganden vid konferensen påföljande år till antagan det av en konvention och en rekommendation i ämnet.
Konventionen antogs av konferensen med 201 röster mot 0 och en ned lagd och rekommendationen antogs med 204 röster mot 0 och en nedlagd.
Samtliga svenska ombud röstade för båda instrumenten.
Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1D6A
5
Konventionen och rekommendationen
Konventionen föreskriver afl försäljning, uthyrning och, i den omfattning vederbörande myndighet bestämmer, upplåtelse i annan form samt utställning av maskiner med särskilt angivna farliga delar, som sak nar ändamålsenliga skyddsanordningar, skall förbjudas genom nationell lagstiftning eller förhindras genom andra lika effektiva åtgärder. Likaså förbjudes användning av maskiner, på vilka någon farlig del, arbetszonen inbegripen, saknar ändamålsenliga skyddsanordningar.
Såsom särskilt farliga angives i konventionen utstående delar på rörliga maskindelar ävensom transmissionsdelar samt reglerings- och kontrollor gan.
Konventionens bestämmelser är emellertid inte tillämpliga på maskiner eller farliga maskindelar, vilka på grund av sin konstruktion, installation eller placering erbjuder lika stor säkerhet som om de vore försedda med ändamålsenliga skyddsanordningar. Ej heller är bestämmelserna tillämp liga på underhåll, smörjning, uppsättning eller justering, under förutsätt ning att sådana arbeten kan utföras i enlighet med godtagna säkerhetsföre skrifter.
Bestämmelserna i konventionen utgör ej hinder för försäljning eller upp låtelse i annan form av maskiner till förvaring, skrotning eller reparation. Men dessa maskiner får ej efter förvaringen eller reparationen säljas, ut hyras eller utställas med mindre de uppfyller konventionens skyddskrav.
Undantag får göras från konventionens föreskrifter. Varaktigheten av sådant undantag, vilket i intet fall får överskrida tre år, ävensom övriga därmed förknippade villkor skall bestämmas genom nationell lagstiftning eller genom andra lika effektiva åtgärder.
I konventionen stadgas vidare att ingen arbetstagare får använda en ma skin utan att föreskrivna skyddsanordningar är anbragta. Han får ej hel ler sätta sådana skyddsanordningar ur funktion.
Konventionen är tillämplig på alla grenar av näringslivet, såvida icke ratificerande stat förklarat att konventionen skall ha en mera begränsad räckvidd. Har sådan förklaring avgivits, skall konventionen i vart fall till- lämpas på de företag eller grenar av näringslivet, inom vilka vederbörande myndighet, efter samråd med yrkesinspektionen och med berörda mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, finner att ma skiner används i betydande omfattning.
Den kompletterande rekommendationen utsträcker det i kon ventionen angivna förbudet till att gälla även tillverkning. Vid specifice- ring av de maskintyper som skall omfattas av förbudet bör hänsyn tagas även till alla arbetande delar på en maskin, vilka under arbetet kan åstad komma kringflygande partiklar samt delar, som befinner sig under farlig elektrisk spänning. Maskinerna bör dessutom vara så konstruerade att även övriga risker, för vilka de som är sysselsatta vid maskinerna kan utsättas,
så långt möjligt elimineras, med hänsyn tagen till materialets beskaffen het och farans art.
Rekommendationen uttalar vidare, att bilaterala eller multilaterala av tal om ömsesidigt samråd och samarbete bör utarbetas mellan stater som exporterar eller importerar maskiner, så att konventionen och rekommen dationen kan tillämpas på internationella transaktioner rörande försäljning eller uthyrning av maskiner. Sådana avtal bör särskilt syfta till enhetliga säkerhetsföreskrifter och yrkeshygieniska normer i fråga om maskiner.
Både konventionen och rekommendationen stadgar slutligen, att alla na tionella lagstiftningsåtgärder, som avser att ge effekt åt instrumentens be stämmelser, skall vidtagas av vederbörande myndighet efter samråd med berörda mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt, i förekommande fall, med tillverkarnas organisationer.
Svenska bestämmelser
För Sveriges vidkommande återfinnes bestämmelser om maskinskydd i arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1) med däri senast genom lag den 31 maj 1963 (nr 245) vidtagna ändringar, vilka träder i kraft den 1 januari 1964.
Lagen stadgar skyldighet för tillverkare eller försäljare av maskiner, red skap eller andra tekniska anordningar att tillse, att sådan anordning, då den avlämnas för att tagas i bruk inom riket eller här utställes till försälj ning eller i reklamsyfte, är försedd med nödiga skyddsanordningar och även i övrigt erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall, ävensom att tillhandahålla för anordningens användning och skötsel erforderliga föieskrifter. Vad nu sagts gäller även den som upplåter anordningen till begagnande. När särskilda skäl föreligger kan arbetarskyddsstyrelsen före skriva, att anordningen därjämte skall vara försedd med skylt eller annan märkning upptagande tillverkarens namn och annan uppgift som stvrelsen finner erforderlig. Styrelsen kan också, beträffande visst slag av anord- nmg, föreskriva att anordningen skall vara godkänd av styrelsen, innan den avlämnas för alt tagas i bruk inom riket eller här utställes till försälj ning eller i reklamsyfte. Utför någon såsom självständig företagare instal lation av sådan anordning, skall han tillse, att gällande föreskrifter iaktta- ges (45 §). Enligt särskild bestämmelse i lagens inledningskapitel (6 §) äger arbetarskyddslagen tillämpning i nu avsedda fall även om det inte är fråga om verksamhet som omfattas av lagen.
I fråga om tillsyn å lagens efterlevnad stadgas bl. a. att till förebyggande av att tillverkare, försäljare eller upplåtare av maskin, redskap eller annan teknisk anordning avlämnar anordningen i strid mot bestämmelserna i 45 §, arbetarskyddsstyrelsen äger att, efter det vederbörande beretts tillfälle till yttrande, förbjuda honom att avlämna eller utställa anordningen, med mindre de åtgärder vidtages, som styrelsen finner erforderliga (56 § första
Kungl. Maj:ts proposition nr 14 är 1964
7
stycket). Om synnerliga skäl föreligger får styrelsen utan alt avbida ytt rande meddela sådant förbud att träda i kraft omedelbart och gälla intill dess annorlunda förordnas. Där så finnes påkallat kan styrelsen låta genom polismyndighets försorg och på bekostnad av tillverkaren, försäljaren eller upplåtaren vidtaga nödiga åtgärder för att säkerställa att forbudet upprätt-
hålles (50 g andra stycket).
Vad beträffar användningen av maskiner på arbetsplatsen stadgas i 7 § första stycket arbetarskyddslagen, att arbetsgivare är pliktig alt iakttaga allt som med hänsyn till arbetets natur och de förhållanden, under vilka arbetet bedrives, samt arbetstagares ålder, yrkesvana och övriga förutsättningar för arbetet skäligen kan erfordras för att förebygga att hos honom syssel satt arbetstagare ådrager sig ohälsa i följd av arbetet eller drabbas av olycks fall däri. För tillämpning av denna allmänt hållna huvudregel finns detalje rade föreskrifter i arbetarskyddskungörelsen den 6 maj 1949. I vissa avseen den innehåller även lagen i de följande paragraferna (8—13 §§) mer preci serade bestämmelser. Arbetstagaren å sin sida är pliktig att använda före fintliga skyddsanordningar, att noga följa meddelade föreskrifter och i öv rigt iakttaga tillbörlig försiktighet och, i vad på honom ankommer, medvei- ka till förekommande av ohälsa och olycksfall (7 § andra stycket).
Råder vid arbetsställe missförhållande i något avseende, varom förmäles bl. a. i 7 § och innebär missförhållandet inte överträdelse av någon särskilt straffbelagd föreskrift, äger yrkesinspelctören, där så prövas nödigt, skrift ligen förelägga arbetsgivaren att inom utsatt skälig tid vidtaga viss åtgäid för att avhjälpa missförhållandet eller skriftligen förbjuda honom att efter utsatt skälig tid bedriva visst arbete eller använda viss arbetslokal, maskin, redskap eller annat hjälpmedel, visst ämne eller material eller viss arbets metod utan att iakttaga visst vid förbudets meddelande angivet villkor. In nan föreläggande eller förbud meddelas, skall tillfälle att avgiva yttrande beredas arbetsgivaren (53 § första stycket). Medför missförhållandet syn nerlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, må yrkesinspektören utan att av bida yttrandet meddela förbud som träder i kraft omedelbart och gäller tills vidare, intill dess annorlunda förordnas, och även där så finnes påkallat låta genom polismyndighetens försorg på arbetsgivarens bekostnad vidtaga nödiga åtgärder för att säkerställa att förbudet upprätthålles (53 § andra
stycket).
Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse honom meddelat förbud, föreläggande eller föreskrift, är straffet dagsböter eller, där omständighe terna är synnerligen försvårande, fängelse i högst sex månader (63 §). Där någon mot bättre vetande lämnar arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspek- tör oriktig uppgift angående vidtagande av åtgärd, varom anvisning lämnats honom enligt arbetarskyddslagen eller med stöd av lagen meddelad före skrift, är straffet dagsböter (65 § första stycket). Med dagsböter straffas li kaså tillverkare, försäljare eller upplåtare av teknisk anordning som
Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1061
8
mot bättre vetande lämnar arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektör orik
tig uppgift beträffande anordningen (65 § andra stycket). Arbetstagare
är underkastad ansvar enligt lagen, om han olovligen och utan giltigt skäl
borttagit skyddsanordning eller försatt den ur bruk. Han kan då ådöinas
böter upp till 200 kr. (67 §).
Arbetarskyddslagen kommer från och med den 1 januari 1964 att i prin
cip vara tillämplig på varje verksamhet, vari arbetstagare användes till ar
bete för arbetsgivares räkning.
Slutligen må nämnas att lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg
innehåller vissa bestämmelser om beskaffenheten av maskiner och maski
nell utrustning m. m.
Yttranden
Yttranden över konventionen och rekommendationen har inhämtats från
arbetarskyddsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och
ILO-kommittén.
Arbetarskyddsstyrelsen erinrar om sitt den 11 oktober 1962 avgivna ytt
rande, vari styrelsen framhåller att den föreslagna konventionen med den
därtill anknutna rekommendationen formellt skiljer sig från den svenska
arbetarskyddslagen därigenom att i denna lag vare sig beträffande tillverk
ning, försäljning, uthyrning och utställning av maskiner eller beträffande
maskiner i bruk stipuleras något direkt förbud mot att sälja, uthyra, utställa
eller bruka maskin, som i skyddsavseende ej är tillfredsställande. Lagens fö
reskrifter ålägger tillverkare m. fl. att tillse, att av honom avlämnade ma
skiner erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall och arbets
givare att vidtaga de åtgärder, som erfordras för att förebygga ohälsa och
olycksfall. Något förbud föreligger emellertid ej med mindre i fråga om till
verkare in. fl. arbetarskyddsstyrelsen utfärdat förbud jämlikt 56 § och i
fråga om arbetsgivare vederbörande yrkesinspektör utfärdat förbud jämlikt
53 §. överträdelse av sådant förbud är straffbelagt jämlikt 63 §.
Med hänsyn härtill synes de svenska bestämmelserna kunna anses över
ensstämma med konventionens mening i nämnda avseenden.
Styrelsen påpekar vidare att de svenska lagbestämmelserna omfattar ej
endast maskiner utan även »redskap eller annan teknisk anordning», dvs.
varje anordning som kan betecknas såsom teknisk, t. ex. tryckkärl, verktyg,
apparater, stegar, ställningar osv. Bestämmelserna är allmängiltiga såtill
vida, att de äger tillämpning vid försäljning eller upplåtande även till verk
samhet, som eljest ej omfattas av lagen eller till enskild person. De begrän
sar sig ej till vissa angivna maskindetaljer, vilka genom sin beskaffenhet
kan medföra personskada, utan omfattar alla med en teknisk anordning
sammanhängande riskmoment. Bestämmelserna skall vidare beaktas oavsett
om några särskilda detaljanvisningar finnes utfärdade eller ej. Föreskrifter
Kungl. Maj.ts proposition nr lb år 196b
9
na i 45 § arbetarskyddslagen går således betydligt längre än konventionen
och rekommendationen.
Styrelsen finner hinder ej möta mot alt konventionen ratificeras av Sve
rige, under förutsättning att en ratificering ej kommer att negativt påverka
omfattningen av de svenska bestämmelserna och ej heller begränsar möjlig
heten att uppställa krav på skyddsåtgärder, som särskilt med avseende på
importerade maskiner kan anses påkallade med hänsyn till svensk skydds-
teknisk standard.
Sjöfartsstyrelsen anmärker att konventionen enligt artikel 17 är avsedd
att vara tillämplig inom alla grenar av näringslivet, sålunda även på maski
ner ombord i fartyg.
Enligt lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg skall, fortsätter sty
relsen, maskiner och maskinell utrustning vara sådana, att resa med farty
get ej kan skäligen antagas medföra livsfara för ombordvarande, samt för
arbetes utförande avsedda inrättningar och redskap vara sådana, att arbete
därmed icke är förbundet med uppenbar fara för olycksfall. Vid tillämp
ningen av dessa bestämmelser genom fartygsinspektionen torde i stort sett
konventionens ändamål uppfyllas. Både konventionen och rekommendatio
nen kan godtagas för Sveriges del och dess bestämmelser göras tillämpliga
ej blott å svenska fartyg utan även i lämplig utsträckning jämväl å utländ
ska fartyg, varå bedrives arbete inom svenskt territorialvatten. Någon anled
ning att på sätt artikel 17 angiver begränsa konventionens tillämpning i vad
fråga är om maskiner ombord i fartyg torde således icke föreligga.
Svenska arbetsgivareföreningen anser att konventionens detalj bestämmel
ser i stor utsträckning har avseende på äldre typer av maskiner, vilket gör
konventionen mycket tidsbunden. Med den framstegstakt som för närvaran
de råder på det tekniska området kommer konventionstexten i dessa delar
att inom en snar framtid ej längre vara aktuell. Då konventionen icke i nå
got väsentligt avseende synes strida mot svensk lagstiftning och praxis, vill
föreningen emellertid icke motsätta sig ett svenskt antagande av konven
tionen.
Föreningen yttrar sig inte över rekommendationen.
Landsorganisationen kan inte finna, att arbetarskyddslagen innehåller
något stadgande, som skulle utgöra hinder för en svensk ratifikation av
konventionen. Då dessutom konventionens stadganden överensstämmer
med den ståndpunkt Landsorganisationen intager till den i konventionen
behandlade frågan anser organisationen, att konventionen bör ratificeras av
Sverige.
Beträffande rekommendationen finner Landsorganisationen några er
inringar ej för närvarande påkallade.
Tjänstemännens centralorganisation har intet att erinra mot innehållet
i konventionen respektive rekommendationen.
ILO-kommittén erinrar om att frågan om säkerhetsanordningar på mo
Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1!)Gb
tordrivna maskiner sedan flera årtionden varit föremål för diskussioner inom ILO. Redan år 1929 antog Internationella arbetskonferensen en re kommendation i ämnet, vari medlemsstaterna anmodas att genom lag för bjuda leverans eller installation av motordrivna maskiner, avsedda att användas inom medlemsstatens territorium, med mindre de är försedda med sådana säkerhetsanordningar som fordras av den nationella lagstift ningen, då dessa maskiner är i bruk.
Med hänsyn till den snabba tekniska utveckling som ägt rum särskilt under tiden efter andra världskriget har man inom ILO ansett det önsk värt att på nytt upptaga frågan om maskinskyddet till behandling i av sikt att åstadkomma mera tidsenliga internationella instrument i ämnet. Antagandet av de båda nu föreliggande instrumenten måste ses som ett led i dessa strävanden och bör hälsas med tillfredsställelse.
Vad först beträffar konventionen har, fortsätter ILO-kommittén, samtliga remissorgan tillstyrkt att denna ratificeras av Sverige. Även kommittén tillstyrker svensk ratificering. Med anledning av vad arbe- tarskyddsstyrelsen yttrat, vill kommittén understryka, att en anslut ning från svensk sida till konventionen givetvis ej hindrar vårt land från att, om så anses motiverat med hänsyn till svensk skyddsteknisk stan dard, uppställa strängare krav på skyddsåtgärder än de konventionen in nehåller.
Rekommendationen, som i övrigt har i stort sett samma inne håll som konventionen, omfattar även tillverkning av maskiner, säger ILO- kommittén vidare. Frågan om skydd redan på tillverkningsstadiet visade sig så komplicerad för flertalet länder, att den inte togs upp i konven tionen. Den svenska arbetarskyddslagen jämställer emellertid i detta av seende tillverkare med försäljare och upplåtare. Någon åtgärd i anledning av rekommendationen erfordras således inte från svensk sida.
Kungl. Majrts proposition nr 74 år 196i
Rekommendation angående uppsägning av anställningsavtal
på arbetsgivarens initiativ
Sedan frågan om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ varit föremål för en första behandling vid 1962 års arbetskon- ferens, hade ärendet uppförts på dagordningen för 1963 års konferens för slutligt avgörande.
Efter vederbörlig utskottsbehandling antog konferensen en rekommen dation i ämnet med 196 röster mot 14 och 10 nedlagda. De svenska rege rings- och arbetstagarombuden röstade för rekommendationens antagan de, medan arbetsgivarombudet röstade mot.
11
Rekommendationen
Rekommendationen är uppdelad på två huvudavsnitt, av vilka det förra anger vissa allmänna tillämpningsnormer och det senare innehåller kom pletterande bestämmelser avseende minskning i arbetsstyrkan.
Huvudprincipen i rekommendationen är att anställningsavtal icke bör uppsägas utan att det för sådan uppsägning föreligger ett giltigt skäl, som sammanhänger med arbetstagarens duglighet eller uppförande eller som har sin grund i hänsyn till arhetets behöriga gång inom vederböran de företag, anläggning eller verksamhet.
Såsom exempel på skäl som inte skall anses såsom giltiga anger texten
a) medlemskap i facklig sammanslutning eller deltagande i facklig verk samhet utanför arbetstiden eller, med arbetsgivarens medgivande, under arbetstiden; b) den omständigheten att någon ämnar uppträda, upp träder eller har uppträtt såsom ombud för arbetstagarna; c) den omstän digheten att någon i god tro ingivit klagomål eller deltagit i rättsligt för farande mot en arbetsgivare med påstående om lagöverträdelse; d) ras, hudfärg, kön, civilstånd, religion, politisk uppfattning, nationell härstam ning eller socialt ursprung.
Rekommendationen stadgar att arbetstagare, som anser sig ha blivit obehörigen uppsagd, äger att inom rimlig tid överklaga uppsägningsheslu- tet inför ett organ som upprättats enligt bestämmelser i kollektivavtal eller inför en opartisk instans såsom domstol, skiljedomare, skiljenämnd eller liknande organ. Det tillägges att om besvärsinstansen finner att uppsäg ningen var ogrundad, den kan föreskriva, att vederbörande arbetstagare, såvida han ej återinsättes i arbete med rätt att i förekommande fall upp bära innehållen lön, skall erhålla antingen ett lämpligt skadestånd eller an nan form av ersättning.
Arbetstagare som blir föremål för uppsägning bör åtnjuta skälig upp sägningstid eller skälig ekonomisk gottgörelse. Han har också rätt att ut få ett av arbetsgivaren utfärdat intyg. Detta får endast innehålla upp gift om de tidpunkter då arbetstagaren tillträdde respektive slutade sin an ställning samt om arten av de arbetsuppgifter med vilka han varit syssel satt. Däremot får intyget inte innehålla något för arbetstagaren ofördelak tigt.
I händelse av allvarlig misskötsel kan uppsägning ske utan varsel eller ersättning därför. Sådan misskötsel kan föranleda att avgångsvederlag eller liknande av arbetsgivaren utgivna förmåner ej beviljas. Innan beslut om uppsägning på grund av allvarlig misskötsel slutgiltigt träder i kraft, bör arbetstagaren få tillfälle att utan dröjsmål förklara sig.
Rekommendationens kompletterande bestämmelser rörande minskning i arbetsstyrkan stadgar att när sådan minskning överväges samråd med arbetstagarnas representanter bör äga rum så snart som möjligt rörande alla därmed sammanhängande frågor, såsom åtgärder för undvikande
Kungl. Maj.ts proposition nr
It år It)(it
Kungl. Maj:is proposition nr 14 år 1964
av minskningen, begränsning av Övertid, utbildning och omskolning, över flyttningar mellan olika avdelningar, spridning av uppsägningar över en viss tidrymd, åtgärder för att nedbringa verkningarna av arbetsstyrkans minskning för berörda arbetstagare samt urvalet av de arbetstagare som skall drabbas av minskningen. Sådant urval bör ske i enlighet med noga bestämda kriterier, vilka om möjligt bör fastställas i förväg med veder börligt hänsynstagande till såväl företagets, anläggningens eller verksam hetens som arbetstagarnas intressen; därjämte bör sådan arbetstagare gi vas företräde till återanställning, när arbetsgivaren på nytt anställer ar betskraft.
I instrumentet uttalas vidare att alla berörda parter bör på lämpligt sätt vidtaga positiva åtgärder för att i möjligaste mån avvärja eller be gränsa en minskning av arbetsstyrkan utan att företagets effektiva drift därigenom lider avbräck. De statliga arbetsförmedlingsorganen eller andra lämpliga organ bör till fullo utnyttjas för att i största möjliga utsträck ning säkerställa att arbetstagare vilka blivit uppsagda till följd av minsk ning av arbetsstyrkan utan dröjsmål erhåller annat arbete.
Rekommendationen äger tillämpning på alla grenar av näringslivet och på alla kategorier av arbetstagare. Från rekommendationens tillämpnings område kan emellertid undantagas arbetstagare som anställts för bestämd tid eller för en bestämd arbetsuppgift, då på grund av arbetets natur an ställningsförhållandet icke kan vara av obestämd varaktighet, arbetstagare som fullgör en prövotid, såframt denna bestämts på förhand och är av rimlig varaktighet, arbetstagare som anställts tillfälligt för en kortare pe riod samt tjänstemän i den statliga förvaltningen, dock endast i den om fattning som konstitutionella föreskrifter utesluter dem från tillämpningen av en eller flera av bestämmelserna i rekommendationen.
Vad slutligen beträffar reglerna för rekommendationens genomföran de stadgas härom att rekommendationen kan bringas i tillämpning genom nationell lagstiftning, kollektivavtal, interna reglementen och föreskrifter inom företagen, skiljedom eller beslut av dömande myndighet eller på annat sätt som är förenligt med nationell praxis och som kan anses lämp ligt med beaktande av förhållandena i varje enskilt land.
Rättsläget i Sverige
I vårt land saknas — frånsett för vissa grupper av arbetstagare — lag stiftning, som reglerar det enskilda tjänsteavtalet. Undantagsgrupperna utgöres främst av sjöfolk, hembiträden och handelsresande samt vissa grupper av offentliga tjänstemän. Sverige saknar även generella lagbe stämmelser, som innefattar förbud mot obefogad uppsägning av tjänste avtal. Däremot finns i vårt land lagregler om uppsägningsskydd i vissa bestämda situationer. Uppsägning är sålunda ogiltig, om den sker på grund av militärtjänstgöring (lag år 1939), på grund av trolovning, gifter
13
mål eller havandeskap (lag år 1945), i föreningsrättskränkande syfte (1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt) eller på grund av verk samhet såsom skyddsombud (1949 års arbetarskyddslag). I fråga om stals- tjänstemännen kan emellertid erinras om § 36 regeringsformen enligt vil ket stadgande befattningshavare, som innehar fullmakt på sitt ämbete, inte kan avsättas annorledes än genom domstols dom.
Vad angår de kollektivavtalsreglerade områdena tilldrager sig i första hand det område intresse som täckes av 1938 års huvudavtal mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen. Svenska arbets givareföreningen har såtillvida slagit vakt om principen om arbetsgivarens rätt att fritt antaga och avskeda arbetare, som till föreningen anslutna företag enligt praxis är förhindrade att sluta kollektivavtal, som innefattar inskränkning av denna arbetsgivarens rätt. Huvudavtalet mellan Arbets givareföreningen och Landsorganisationen modifierar emellertid denna princip i så måtto som i detta avtal stadgas skyldighet för arbetsgivaren att uppge skälet för en verkställd uppsägning, och en uppsägning kan bli föremål för centrala och lokala förhandlingar samt på begäran av ve derbörande fackförbundsstyrelse upptas till undersökning i den av parterna tillsatta arbetsmarknadsnämnden. Denna nämnds prövning har karak tären av en lämplighets- eller billighetsprövning, varvid en avvägning skall göras av de varandra motstående intressena. Nämndens beslut är dock inte bindande för parterna. Därjämte föreskrives sedan år 1947 i huvudavtalet uppsägningsvarsei från arbetsgivarens sida, vilket innebär att, om en ar betare varit anställd minst nio månader, arbetsgivaren minst 14 dagar före uppsägning eller permittering skall underrätta fackföreningens represen tant på arbetsplatsen om den tilltänkta åtgärden.
Klausuler om turordning vid arbetsbrist i situationer, då uppsägning skett utan att ha sin grund i arbetsbrist, har vid flera tillfällen varit före mål för arbetsdomstolens tolkning. Gällande rättsgrundsats innebär att kollektivavtal med turordningsbestämmelse vid arbetsbrist måste antagas betyda, att arbetsgivaren överhuvud inte kan avskeda en företrädesberät- tigad arbetstagare utan att härför kunna åberopa en objektivt godtagbar anledning. Grundsatsen har sin förklaring däri, att en turordningsbestäm melse skulle förlora all praktisk betydelse, om arbetsgivaren oberoende av arbetsbrist skulle kunna avskeda en arbetare på vilket skäl som helst.
Arbetsdomstolen har i åtskilliga mål följt den i domen nr 100/1932 ut talade grundsatsen, att ett tjänsteavtal, som slutits på obestämd tid, kan å ömse sidor uppsägas till upphörande efter viss uppsägningstid och detta vare sig uppsägningen äger rum från arbetsgivarsidan eller arbetstagar sidan. Grundsatsen har dock ansetts underkastad vissa begränsningar. Ar betsgivaren får sålunda inte begagna uppsägningsrätten i ett syfte, som stri der mot lag eller goda seder (enligt ett uttalande i nyssnämnda dom), och rätten för arbetsgivaren att fritt avskeda arbetare gäller endast såvida inte
Kungl. M(ij:ts proposition nr Ur år l'J6b
14
i kollektivavtal upptagits regler om begränsning av denna rätt. Emellertid är
att märka att arbetsdomstolens ordförande i ett år 1954 gjort uttalande
framhållit, att den i nämnda dom angivna inskränkningen i arbetsgivarens
uppsägningsrätt icke lärer kunna givas alltför stort utrymme. Vidare må
nämnas att arbetsdomstolens praxis vid tolkning av olika kollektivavtal rö
rande uppsägningsskydd har varit av betydelse, då de allmänna domstolar
na haft att bedöma vad som skall anses vara god sed när det gäller uppsäg
ning av ett enskilt tjänsteavtal.
Såsom av det föregående framgår har grundvalen för de nuvarande reg
lerna i huvudavtalet på arbetsmarknaden varit, att arbetsgivarnas rätt att
uppsäga arbetstagarna i princip är fri. På arbetstagarsidan har den nu
varande rättsordningen kritiserats under yrkande att arbetsgivarnas fria
uppsägningsrätt utmönstras och ersättes med ett uppsägningsskydd.
Från statsmakternas sida har man intagit en avvaktande hållning till frå
gan om att lagstiftningsvägen bereda arbetstagare ökat skydd mot obefogad
uppsägning. Denna fråga har genom motioner vid olika tillfällen, senast vid
innevarande års riksdag (motionerna 1:56 och 11:66 samt 1:280 och II:
328; L2U 1963: 23), bragts under riksdagens prövning men motionerna har
avslagits. Motiveringen har varit att den rättsordning, som tillskapats ge
nom huvudavtalet och andra liknande avtal, har byggts upp under formen
av fria förhandlingar. Detta har skett i överensstämmelse med den hos ar
betsmarknadens huvudorganisationer omfattade principen att arbetsmark-
nadsparternas inbördes förhållanden bör regleras av dem själva genom för
handlingar och utan statsmakternas inblandning. Att tillgripa lagstiftning
i en tid, då utvecklingen visar hän mot att arbetsmarknadens parter i allt
större utsträckning löser inbördes problem genom frivilliga överenskommel
ser har ansetts opåkallat.
Yttranden
över rekommendationen har yttranden avgivits av socialstyrelsen, ar
betsmarknadsstyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisatio
nen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers
centralorganisation och ILO-kommittén.
Socialstyrelsen framhåller — efter att ha redogjort för uppsägningsfrå-
gans läge i Sverige — att de s. k. trygghetsfrågorna omfattar betydande
komplex av problem, som främst gäller arbetsgivarens fria uppsägningsrätt,
permitteringslön och vederlag vid avskedanden. Styrelsen erinrar vidare om
den kritik som under senare år från fackligt håll riktats framför allt mot
arbetsgivarens fria uppsägningsrätt med yrkande om att bestämmelsen här
om skall rensas ut från kollektivavtalen. Krav har också framförts på in
förandet av ett skydd mot sakligt ogrundade uppsägningar.
Ur de allmänna sociala synpunkter socialstyrelsen har att företräda har
Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 196i
15
styrelsen icke något att erinra mot rekommendationen. Med hänsyn till de överläggningar rörande spörsmålen om anställningstryggheten, som enligt vad styrelsen har sig bekant pågår mellan huvudparterna på arbetsmarkna den, anser styrelsen emellertid att några statliga åtgärder i anledning av re kommendationen icke bör vidtagas för närvarande.
Arbetsmarknadsstyrelsen har begränsat sitt yttrande till att avse rekom mendationens avsnitt III, som behandlar särskilda bestämmelser rörande minskning av arbetsstyrkan.
Styrelsen framhåller att bestämmelserna i nämnda avsnitt i stor utsträck ning berör frågor, som kommit att bli föremål för åtgärder från arbetsmark nadsstyrelsens sida. Det samråd som förutsättes komma till stånd vid en minskning av arbetsstyrkan berör inte enbart arbetstagarnas representan ter i fackorganisationer och företagsnämnder utan även länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar. Genom det mellan näringslivet och arbetsmarknads myndigheterna överenskomna varselsystemet erhåller i regel myndigheter na i god tid underrättelse om förestående personalreduktioner, åtminstone av påtaglig storleksordning. Sådana varselrapporter eller underhandsinfor- mationer om beräknade begränsningar av personal och sysselsättningsgrad kan läggas till grund för omedelbara åtgärder från arbetsmarknadsverkets sida. Vid större personalreduktioner eller total driftsnedläggelse upprättas alltid samarbetskommittéer, i vilka representanter ingår för berörda före tag, länsarbetsnämnd (arbetsförmedling), fackorganisationer och kommun.
Arbetsmarknadsstyrelsen har, fortsätter styrelsen, oavlåtligt haft sin upp märksamhet riktad på frågan om behovet av initiativ och snabba åtgärder från arbetsmarknadsmyndigheternas sida för att finna lösningar på upp kommande frågor i samband med minskning av arbetsstyrkan inom olika företag. Varselsystemet har successivt utbyggts — senast genom en överens kommelse beträffande skogsbruket — och de erfarenheter som vunnits vid hittills inträffade driftsinskränkningar och driftsnedläggelser har innebu rit att effektiviteten i verkets åtgärder ökat. En kartläggning har skett av de åtgärder som kan bli påkallade i olika sammanhang, och arbetsförmedlings personalen har gjorts nära förtrolig med de anspråk som kan ställas på ver ket vid inträffade förändringar i näringslivets sysselsättning.
Oavsett om och i vilken form bestämmelserna i den föreliggande rekom mendationen kan komma att ges mera allmän giltighet på den svenska ar betsmarknaden, säger sig arbetsmarknadsstyrelsen vara beredd att medver ka till en smidig anpassning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för att reducera friktionsmomenten på arbetsmarknaden i samband med perso nalreduktioner och medverka till att en hög och jämn sysselsättning så långt görligt uppehälles.
Svenska arbetsgivareföreningen åberopar att uppsägningsfrågorna blivit föremål för särskild reglering i huvudavtal, som ingåtts av föreningen såväl
Kungl. Maj:ts proposition nr Vt år 1'JfWt
med Landsorganisationen i Sverige som med Svenska industritjänstemanna- förbundet och Sveriges arbetsledareförbund.
Med hänsyn härtill, och med anmärkning tillika att en fortsatt reglering förhandlingsvägen av dessa frågor påkallats av nämnda arbetstagarorgani sationer, hemställer föreningen, att rekommendationen icke måtte föranle da någon riksdagens åtgärd.
Även Landsorganisationen uttalar under hänvisning till de mellan par terna pågående förhandlingarna rörande uppsägningsfrågornas reglering, att rekommendationen ej bör föranleda någon åtgärd från svensk sida. Orga nisationen tillägger att, om förhandlingarna ej leder till ett tillfredsställan de resultat, lagstiftning på detta område blir nödvändig.
Tjänstemännens centralorganisation framhåller, att det materiella inne hållet i rekommendationen utgör en kompromiss mellan arbetsgivare- och arbetstagaresynpunkter i denna fråga samt att bestämmelserna tämligen genomgående torde återge vad som redan gäller i ett stort antal representa tiva industriländer på västsidan.
Organisationen anger härefter ett par enligt organisationens mening vä sentliga punkter, där rättsläget i Sverige avviker från det i rekommendatio nen förordade.
Sålunda har den grundläggande bestämmelsen i punkt 2 att upphörande av anställning ej får äga rum med mindre arbetsgivaren kan visa en giltig grund sin motsvarighet i Sverige i regeln om arbetsgivarens fria uppsägnings- rätt. I vårt land saknas vidare sådan möjlighet att få en uppsägning med bindande verkan prövad av en neutral instans som föreskrives i punkt t. I rekommendationens punkt 6 stadgas att om en uppsägning befunnits sakna giltig grund kan arbetstagaren antingen bli återinsatt i arbete eller erhålla skadestånd m. m. Högsta domstolen har i en dom 1960 (NJA 1960 s. 63) förklarat att enligt svensk rätt kan domstol vid fall av ogiltig uppsägning endast utdöma skadestånd. Domstolen har därvid tillfogat att om en änd ring i rättsläget anses önskvärd är detta en sak för statsmakterna, icke för domstolarna.
Tjänstemännens centralorganisation finner att bestämmelserna i rekom mendationen svarar mot vad som i dag anses vara allmän rättsuppfattning i vårt land men betonar samtidigt att otillfredsställelsen med nuvarande rättstillstånd under senare år kommit till markant uttryck. Organisationen erinrar om tidigare berörda motioner och om de pågående förhandlingarna samt säger sig finna det angeläget att de principer som kommit till uttryck i rekommendationen införlivas med det svenska rättssystemet. I första hand torde därvid utgången av de pågående förhandlingarna avvaktas och däref ter finns anledning överväga vilka andra åtgärder som bör vidtagas.
I fråga om sättet för rekommendationens genomförande i Sverige anser
Sveriges akademikers centralorganisation, att lagstiftningsvägen bör regle
Kungl. Maj:ts proposition nr It år 196t
17
ras de bestämmelser, som rör giltigheten i motiveringen för uppsägningen, möjligheterna att få frågan om uppsägningens skälighet prövad av neutral instans samt rätten till återgång till arbetet eller avgångsvederlag vid upp sägning utan giltig grund. Övriga i rekommendationen behandlade frågor hör regleras i kollektivavtal.
I övrigt anför organisationen beträffande enskilda punkter i rekommen dationen följande.
Organisationen understryker, att de i punkt 3 uppräknade omständighe ter, som inte skall utgöra giltig grund för uppsägning från arbetsgivarens sida, inte är en fullständig katalog utan endast en exemplifiering. Organi sationen utgår också ifrån att »medlemskap i facklig sammanslutning eller deltagande i facklig verksamhet» också omfattar aktivitet för att bilda fack lig organisation.
Enligt punkt A finns möjlighet att definitivt avgöra en uppsägningsfråga på företagsnivå, om sådana bestämmelser finns i lag eller avtal. Detta bör tolkas så, att den uppsagde arbetstagaren dock har rätt att gå förbi institu tionen på företagsnivå och direkt vända sig till domstol eller annan neutral instans.
I anslutning till punkt 18 d) uttalar organisationen den uppfattningen att inga konstitutionella bestämmelser torde finnas i Sverige, som utesluter att rekommendationen tillämpas fullt ut även på statstjänstemän.
ILO-kommittén slutligen understryker vikten av att arbetstagarna bere- des största möjliga trygghet i anställningen. Den omständigheten att de an ställdas uppsägningsskydd blivit föremål för internationell reglering kom mer med säkerhet att bidraga till att därmed förknippade problem blir före mål för ökad uppmärksamhet inom ILO:s medlemsländer.
Frågan om ett vidgat uppsägningsskydd har upptagits till förhandling mellan arbetsmarknadens parter. I avvaktan på resultatet av dessa förhand lingar finner kommittén anledning ej föreligga att från statsmakternas sida vidtaga någon åtgärd i anslutning till rekommendationen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1A år 196A
Departementschefen
Vad först beträffar konventionen (nr 119) angående maskinskydd finns det anledning antaga, att den kommer att visa sig vara av stort värde för arbetstagarna och att ett genomförande av dess bestämmelser i ILO:s med lemsstater kan förväntas bidra till att nedbringa antalet olycksfall i arbetet. .lag delar den tillfredsställelse som ILO-kommittén uttryckt över att detta internationella instrument antagits.
Någon erinran mot en svensk anslutning till konventionen har inte fram förts från något av remissorganen.
Jag får därför föreslå att Sverige ratificerar konventionen (nr 119) angå ende maskinskydd.
18
Rekommendationen (nr 118) i samma ämne har i stort sett samma inne
håll som konventionen men omfattar dessutom tillverkning av maskiner.
Den svenska arbetarskyddslagen, vilken jämställer tillverkare med försäl
jare och upplåtare i de hänseenden som regleras av rekommendationen,
torde motsvara de anspråk rekommendationen ställer.
Vad slutligen beträffar den vid konferensen antagna rekommendationen
(nr 119) angående uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initia
tiv må framhållas, att frågan om vidgat uppsägningsskydd för närvarande
är föremål för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Såsom ILO-
kommittén betonat bör i avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar någ
ra åtgärder från statsmakternas sida i anslutning till rekommendationen in
te övervägas.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att med anledning
av de vid Internationella arbetskonferensens fyrtiosjunde sammanträde an
tagna internationella instrumenten
dels godkänna att Sverige ansluter sig till konventionen
(nr 119) angående maskinskydd,
dels ock uttala att rekommendationerna (nr 118) angåen
de maskinskydd och (nr 119) angående uppsägning av an
ställningsavtal på arbetsgivarens initiativ ej skall föranleda
någon åtgärd.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1964
Ur protokollet:
Berit Sandqvist-örnberg
Kungl. Maj. ts proposition nr li År 196 i
19
Bilaga A
(Översättning)
Convention (No. 119) concerning thc
Cuarding of Machinery
The General Conference of the In
ternational Labour Organisation,
Having been convened åt Gene-
va by the Governing Body of the
International Labour Office, and
having met in its Forty-seventh
Session on 5 June 1963, and
Having decided upon the adop
tion of certain proposals with re-
gard to the prohibition of the sale,
hire and use of inadequately
guarded machinery, which is the
fourth item on the agenda of the
session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of
an international Convention,
adopts this twenty-fifth day of June
of the year one thousand nine hun
dred and sixty-three the following
Convention, which may be cited as
the Guarding of Machinery Conven
tion, 1963:
Part I. General Provisions
Article 1
1. All power-driven machinery,
new or second-hand, shall be con-
sidered as machinery for the purpose
of the application of this Convention.
2. The competent authority in each
country shall determine whether and
how far machinery, new or second-
hand, operated by manual power
presents a risk of injury to the work-
er and shall be considered as machi
nery for the purpose of the applica
tion of this Convention. Such deci-
sions shall be taken after consulta-
Konvention (nr 119) angående
ruaskinskydd
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
vilken av styrelsen för Interna
tionella arbetsbyrån sammankal
lats till Geneve och där samlats
den 5 juni 1963 till sitt fyrtiosjun
de sammanträde,
och beslutat antaga vissa förslag
angående förbud mot försäljning,
uthyrning och användning av ma
skiner med otillfredsställande
skyddsanordningar, vilken fråga
utgör den fjärde punkten på sam
manträdets dagordning,
samt beslutat, att dessa förslag
skola taga form av en internatio
nell konvention,
antager denna den tjugofemte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
tre följande konvention, som må be
nämnas konvention angående ma
skinskydd, 1963.
Del I. Allmänna bestämmelser
Artikel 1
1. Alla maskiner, nya eller begag
nade, som drivas med annan kraft
än handkraft, skola anses som ma
skiner vid tillämpningen av denna
konvention.
2. Vederbörande myndighet i var
je land skall avgöra huruvida och i
vilken utsträckning maskiner, nya
eller begagnade, som drivas med
handkraft, medföra skaderisk för ar
betstagaren och skola anses som ma
skiner vid tillämpningen av denna
konvention. Beslut härom skall fat
tas efter samråd med berörda mest
2f Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt Nr 14
20
Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1964
tion with the inost representative or
ganisations of employers and wor-
kers concerned. The initiative for
such consultation can be taken by
any such organisation.
3. The provisions of this Conven-
tion—
(a) apply to road and råd vehicles
during locomotion only in relation
to the safety of the operator or o-
perators;
(b) apply to mobile agricultural
machinery only in relation to the
safety of workers employed in con-
nection with such machinery.
Part II. Sale, Hire, Transfer in Any
Other Manner and Exhibition
Article 2
1. The sale and hire of machinery
of which the dangerous parts speci-
fied in paragraphs 3 and 4 of this
Article are without appropriate
guards shall be prohibited by nation
al laws or regulations or prevented
by other equally effective measures.
2. The transfer in any other man
ner and exhibition of machinery of
which the dangerous parts specified
in paragraphs 3 and 4 of this Article
are without appropriate guards shall,
to such extent as the competent
authority may determine, be prohi
bited by national laws or regulations
or prevented by other equally effec
tive measures: Provided that during
the exhibition of machinery the tem-
porary removal of the guards in or
der to demonstrate the machinery
shall not be deemed to be an in-
fringement of this provision as long
as appropriate precautions to pre-
vent danger to persons are taken.
3. All set-screws, bolts and keys,
and, to the extent prescribed by the
competent authority, other project-
ing parts of any moving part of ma
chinery also liable to present danger
to any person coming into contact
representativa arbetsgivar- och ar
betstagarorganisationer. Initiativ till
samråd kan tagas av envar av nämn
da organisationer.
3. Bestämmelserna i denna kon
vention äga tillämpning på
a) vägfordon och spårbundna for
don, när dessa äro i rörelse, endast
i fråga om förarpersonalens säker
het;
b) rörliga jordbruksmaskiner en
dast i fråga om säkerheten för ar
betstagare, som äro sysselsatta i
samband med dessa.
Del II. Försäljning, uthyrning, upp
låtelse i annan form samt utställning
Artikel 2
1. Försäljning och uthyrning av
maskiner, vilkas farliga delar, spe
cificerade i mom. 3 och 4 denna ar
tikel, sakna ändamålsenliga skydds
anordningar, skola förbjudas genom
den nationella lagstiftningen eller
förhindras genom andra lika effek
tiva åtgärder.
2. Upplåtelse i annan form samt
utställning av maskiner vilkas farli
ga delar, specificerade i mom. 3 och
4 denna artikel, sakna ändamålsen
liga skyddsanordningar, skola i den
omfattning vederbörande myndighet
bestämmer, förbjudas genom den na
tionella lagstiftningen eller förhind
ras genom andra lika effektiva åt
gärder. Om under en utställning av
maskiner skyddsanordningarna till
fälligt avlägsnas för demonstration
av en maskin skall detta dock icke
anses innebära överträdelse av den
na bestämmelse, under förutsättning
att erforderliga skadeförebyggande
åtgärder vidtagas.
3. Alla ställskruvar, bultar och ki
lar samt, i den omfattning vederbö
rande myndighet föreskriver, andra
utstående delar på rörliga maskinde
lar, vilka likaledes kunna antagas
medföra skaderisker för en person
21
Kungl. Maj.ts proposition nr H är 19(i\
with them when tliey are in motion,
shall be so designed, sunk or pro-
tected as to prevent such danger.
4. All flywheels, gearing, cone and
cylinder friction drives, cams, pul-
leys, belts, chains, pinions, worm
gears, crank arms and slide blocks,
and, lo the extenl prescribed by tlie
compctent autbority, shafting (in-
clnding the journal ends) and other
transmission machinery also liable
to present danger to any person
Corn
ing into contact with them when
Ihey are in motion, shall be so de
signed or protected as to prevent
such danger. Controls also shall be
so designed or protected as to pre
vent danger.
Article 3
1. The provisions of Article 2 do
not apply to machinery or dangerous
parts thereof specified in that Ar
ticle which—
(a) are, hy virtue of their con-
struction, as safe as if they were
guarded by appropriate safety de-
vices; or
(b) are intended to be so installed
or placed that, by virtue of their in
stallation or position, they are as
safe as if they were guarded by ap
propriate safety devices.
2. The prohibition of the sale, hire,
transfer in any other manner or ex-
hibition of machinery provided for
in paragraphs 1 and 2 of Article 2
does not apply to machinery by rea
son only of the machinery being so
designed that the requirements of
paragraphs 3 and 4 of that Article
are not fully complied with during
maintenance, lubrication, setting-up
and adjustment, if such operations
can be carried out in conformity
with accepted standards of safety.
3. The provisions of Article 2 do
som kommer i kontakt med dem när
de äro i rörelse, skola vara så kon
struerade, nedsänkta eller skyddade
att sådana risker förebyggas.
4. Alla svänghjul, kuggväxlar, ko-
niska och cylindriska friktionsdrif-
ter, kammar, remskivor, remmar,
kedjor, drivhjul, snäckhjul, vevar
mar och slider, samt, i den omfatt
ning vederbörande myndighet före
skriver, axelledningar (och deras än
dar) samt andra transmissionsdelar,
som likaledes kunna antagas med
föra skaderisker för en person som
kommer i kontakt med dem när de
äro i rörelse, skola vara så konstrue
rade eller skyddade att sådana ris
ker förebyggas. Reglerings- och kon
trollorgan skola även vara så kon
struerade eller skyddade att fara fö-
rebygges.
Artikel 3
1. Bestämmelserna i artikel 2 äro
icke tillämpliga på maskiner eller
farliga maskindelar, specificerade i
nämnda artikel, vilka
a) på grund av sin konstruktion
erbjuda lika stor säkerhet som om
de vore försedda med ändamålsenli
ga skyddsanordningar;
b) äro avsedda att installeras eller
placeras så att de, på grund av sin
installation eller placering, erbjuda
lika stor säkerhet som om de vore
försedda med ändamålsenliga
skyddsanordningar.
2. Maskiner, vilka äro konstruera
de på sådant sätt att bestämmelser
na i artikel 2 mom. 3 och 4 icke kun
na helt iakttagas vid underhåll,
smörj ning, uppsättning eller juste
ring, skola icke på denna grund vara
underkastade i samma artikel stad
gat förbud mot försäljning, uthyr
ning, upplåtelse i annan form eller
utställning, under förutsättning att
nämnda arbeten kunna utföras i en
lighet med godtagna säkerhetsföre
skrifter.
3. Bestämmelserna i artikel 2 ut-
Kangl. Maj:ts proposition nr U år lOGi
not prohibit the sale or transfer in any other manner of machinery för storage, scrapping or reconditioning, but such machinery shall not be sold, hired, transferred in any other man ner or exhibited after storage or re conditioning unless protected in con- formity with the said provisions.
Article 4
The obligation to ensure compli- ance with the provisions of Article 2 shall rest on the vendor, the person letting out on Inre or transferring the machinery in any other manner, or the exhibitor and, where appro- priate under national laws or regula- tions, on their respective agents. This obligation shall rest on the ma- nufacturer when he sells machinery, lets it out on hire, transfers it in any other manner or exhibits it.
Artide 5
1. Any Member may provide for a temporary exemption from the pro visions of Article 2.
2. The duration of such temporary exemption, which shall in no case exceed three years from the coming into force of the Convention for the Member concerned, and any other conditions relating thereto, shall be prescribed by national laws or regu- lations or determined by other equally effective measures.
3. In the application of this Ar ticle the competent authority shall consult the most representative or ganisations of employers and wor- kers concerned and, as appropriate, manufacturers’ organisations.
Part III. Use
Artide 6
1. The use of machinery any dan- gerous part of which, including the point of operation, is without ap-
göra ej hinder för försäljning eller upplåtelse i annan form av maskiner till förvaring, skrotning eller repara tion, dock att dessa maskiner ej må säljas, uthyras, upplåtas i annan form eller utställas efter förvaring en eller reparationen, med mindre de uppfylla i nämnda bestämmelser stadgade krav.
Artikel 4
Skyldigheten att tillse att bestäm melserna i artikel 2 iakttagas skall åvila den som säljer, uthyr, i annan form upplåter eller utställer maski ner ävensom, där så befinnes fören ligt med den nationella lagstiftning en, företrädaren för denne. Tillver kare som säljer, uthyr, upplåter i annan form eller utställer maskiner skall ha enahanda skyldighet.
Artikel 5
1. Varje medlem äger göra tillfäl ligt undantag från bestämmelserna i artikel 2.
2. Varaktigheten av ävensom öv riga villkor för sådant tillfälligt undantag, vilket i intet fall må över skrida tre år räknat från ikraftträ dandet av konventionen i förhållan de till medlemmen i fråga, skola be stämmas genom den nationella lag stiftningen eller genom andra lika effektiva åtgärder.
3. För tillämpningen av denna ar tikel skall vederbörande myndighet samråda med berörda mest represen tativa arbetsgivar- och arbetstagar organisationer samt i förekommande fall med tillverkarnas organisatio ner.
Del III. Användning
Artikel 6
1. Användning av maskiner, på vilka någon farlig del, arbetszonen inbegripen, saknar ändamålsenliga
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1964
propriate guards shall be prohibitcd
hy national laws or regulations or
prevcnted hy other equally effective
measures: Provided tliat where tliis
prohibition cannot fully apply with-
out preventing the use of the ma-
chinery it shall apply to the extent
Ihat the use of the machinery per-
mits.
2. Machinery shall be so guarded
as to ensure that national regulations
and standards of occupational safety
and hygiene are not infringed.
Article 7
The obligation to ensure coinpli-
ance with the provisions of Article 6
shall rest on the employer.
Article 8
1. The provisions of Article 6 do
not apply to machinery or parts
thereof which, by virtue of their con-
struction, installation or position,
are as safe as if they were guarded
by appropriate safety devices.
2. The provisions of Article G and
Article 11 do not prevent the main-
tenance, lubrication, setting-up or
adjustment of machinery or parts
thereof carried out in conformity
with accepted standards of safety.
Article 9
1. Any Member may provide for
a temporary exemption from the
provisions of Article 6.
2. The duration of such temporary
exemption, which shall in no case
exceed three years from the coming
into force of the Convention for the
Member concerned, and any other
conditions relating thereto, shall be
prescribed by national laws or re
gulations or determined by other
equally effective measures.
3. In the application of this Ar
ticle the competent authority shall
skyddsanordningar, skall förbjudas
genom den nationella lagstiftningen
eller förhindras genom andra lika ef
fektiva åtgärder. I fall där förbudet
icke kan helt upprätthållas utan att
maskinens användning hindras,
skall det dock fullt ut tillämpas i
den omfattning användningen av
maskinen tillåter.
2. Maskiner skola vara skyddade
på sådant sätt att nationella före
skrifter och normer till skydd mot
olycksfall och ohälsa i arbete iaktta-
gas.
Artikel 7
Skyldigheten att tillse att bestäm
melserna i artikel G iakttagas skall
åvila arbetsgivaren.
Artikel 8
1. Bestämmelserna i artikel 6 äro
icke tillämpliga på maskiner eller de
lar därav, vilka på grund av sin kon
struktion, installation eller placering
erbjuda lika stor säkerhet som om
de vore försedda med ändamålsenli
ga skyddsanordningar.
2. Bestämmelserna i artiklarna 6
och 11 utgöra ej hinder för under
håll, smörjning, uppsättning eller
justering av maskiner eller delar
därav, om dessa arbeten utföras i en
lighet med godtagna säkerhetsföre
skrifter.
Artikel 9
1. Varje medlem äger göra till
fälligt undantag från bestämmelser
na i artikel 6.
2. Varaktigheten av ävensom öv
riga villkor för sådant tillfälligt
undantag, vilket i intet fall må över
skrida tre år räknat från ikraftträ
dandet av konventionen i förhållan
de till medlemmen i fråga, skola be
stämmas genom den nationella lag
stiftningen eller genom andra lika
effektiva åtgärder.
3. För tillämpningen av denna ar
tikel skall vederbörande myndighet
24
Kungi. Maj:ts proposition nr lb år 196b
consult the most representative or
ganisations of employers and wor-
kers concerned.
Article 10
1. The employer shall take steps
to bring national laws or regulations
relating to the guarding of machin-
ery to the notice of workers and
shall instruct them, as and where
appropriate, regarding the dangers
arising and the precautions to be
observed in the use of machinery.
2. The employer shall establish
and maintain such environmental
conditions as not to endanger wor-
kers employed on machinery covered
by this Convention.
Artide 11
1. No worker shall use any ma
chinery without the guards provided
being in position, nor shall any
worker be required to use any ma
chinery without the guards provided
being in position.
2. No worker using machinery
shall make inoperative the guards
provided, nor shall such guards be
made inoperative on any machinery
to be used by any worker.
Artide 12
The ratification of this Convention
shall not affeet the rights of workers
under national social security or so
cial insurance legislation.
Artide 13
The provisions of this Part of this
Convention relating to the obliga
tions of employers and workers
shall, if and in so far as the com-
petent authority so determines, ap-
plv to self-employed workers.
samråda med berörda mest repre
sentativa arbetsgivar- och arbetsta
garorganisationer.
Artikel 10
1. Arbetsgivaren skall vidtaga åt
gärder för att bringa den nationella
lagstiftningen angående maskin
skydd till arbetstagarnas kännedom
och skall på lämpligt sätt upplysa
dem om de risker som äro förenade
med användandet av maskiner och
de försiktighetsmått som därvid sko
la iakttagas.
2. Arbetsgivaren skall skapa och
upprätthålla sådana förhållanden på
arbetsplatsen, att de arbetstagare
som äro sysselsatta vid i denna kon
vention avsedda maskiner ej utsät
tas för fara.
Artikel 11
1. Ingen arbetstagare må använda
eu maskin utan att föreskrivna
skyddsanordningar äro anbragta.
Ingen arbetstagare må anmodas att
använda en maskin utan att före
skrivna skyddsanordningar äro an
bragta.
2. Ingen arbetstagare må sätta
skyddsanordningarna ur funktion
på den maskin han använder.
Skyddsanordningarna på en maskin
som är avsedd att användas av ar
betstagare må ej sättas ur funktion.
Artikel 12
Ratifikation av denna konvention
skall ej inverka på arbetstagarnas
rättigheter enligt nationell lagstift
ning rörande social trygghet eller so
cialförsäkring.
Artikel 13
De bestämmelser i denna del av
konventionen som ha avseende på
arbetsgivares och arbetstagares skyl
digheter skola, i den mån vederbö
rande myndighet så bestämmer, till-
lämpas på självständiga yrkesut
övare.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 14 är 1964
Article 14
The term “employer” for the pur
pose of this Part of this Convention
includes, where appropriate under
national laws or regulations, a pre-
scribed agent of the employer.
Part IV. Measures of Application
Article 15
1. All necessary measures, inclu-
ding the provision of appropriate pe-
nalties, shall be taken to ensure the
effective enforcement of the provi
sions of this Convention.
2. Each Member which ratifies this
Convention undertakes to provide
appropriate inspection services for
the purpose of supervising the ap-
plication of the provisions of the
Convention, or to satisfy itself that
appropriate inspection is carried out.
Article 16
Any national laws or regulations
giving effect to the provisions of this
Convention shall be made by the
competent authority after consulta-
tion with the most representative or
ganisations of employers and work-
ers concerned and, as appropriate,
manufacturers’ organisations.
Part V. Scope
Article 17
1. The provisions of this Conven
tion apply to all branches of eco-
nomic activity unless the Member
ratifying the Convention specifies a
more limited application by a dec-
laration appended to its ratification.
2. In cases where a declaration
specifying a more limited application
is made—
(a) the provisions of the Conven
tion shall be applicable as a mini-
Artikel 14
Vid tillämpningen av denna del av
konventionen innefattar uttrycket
»arbetsgivare», där så befinnes lämp
ligt enligt den nationella lagstift
ningen, en av arbetsgivaren utsedd
representant.
Del IV. Tillämpningsåtgärder
Artikel 15
1. Alla erforderliga åtgärder, inbe
gripet lämpliga straffrättsliga sank
tioner, skola vidtagas för att säker
ställa en effektiv tillämpning av be
stämmelserna i denna konvention.
2. Varje medlem som ratificerar
denna konvention förbinder sig att
vidtaga lämpliga inspektionsåtgärder
för att kontrollera tillämpningen av
konventionens bestämmelser eller
ock förvissa sig om att vederbörlig
tillsyn på annat sätt utföres.
Artikel 16
De nationella lagstiftningsåtgärder
som avse att ge effekt åt bestämmel
serna i denna konvention skola vid
tagas av vederbörande myndighet ef
ter samråd med berörda mest repre
sentativa arbetsgivar- och arbetsta
garorganisationer samt i förekom
mande fall med tillverkarnas organi
sationer.
Del V. Tillämpningsområde
Artikel 17
1. Bestämmelserna i denna kon
vention äro tillämpliga på alla gre
nar av näringslivet, såvida ej den
medlem som ratificerar konventio
nen anger en mera begränsad till-
lämpning genom en till ratifikatio
nen fogad förklaring.
2. I de fall där en förklaring anger
en mera begränsad tillämpning
a) skola bestämmelserna i kon
ventionen i vart fall tillämpas på de
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 196b
mum to undertakings or branches
of economic activity in respect of
which the competent authority, after
consultation with the labour inspec-
tion services and with the most re
presentative organisations of em-
ployers and workers concerned, de-
termines that machinery is exten-
sively used; the initiative for such
consultation can be taken by any
such organisation;
(b) the Member shall indicate in
its reports under article 22 of the
Constitution of the International La
bour Organisation any progress
which may have been made with a
view towards wider application of
the provisions of this Convention.
3. Any Member which has made
a declaration in pursuance of para-
graph 1 of this Article may åt any
time cancel that declaration in whole
or in part by a subsequent declara
tion.
Part VI. Final Provisions
Article 18
The formal ratifications of this
Convention shall be cominunicated
to the Director-General of the Inter
national Labour Office for registra-
tion.
Article 19
1. This Convention shall be bind-
ing only upon those Members of the
International Labour Organisation
whose ratifications have been regis
tered with the Director-General.
2. It shall come into force twelve
months after the date on which the
ratifications of two Members have
been registered with the Director-
General.
3. Thereafter, this Convention
shall come into force för any Mem
ber twelve months after the date on
which its ratification has been re
gistered.
företag eller grenar av näringslivet,
inom vilka vederbörande myndighet
— efter samråd med yrkesinspektio
nen och med berörda mest represen
tativa arbetsgivar- och arbetstagaror
ganisationer — finner att maskiner
användas i betydande omfattning;
initiativ till samråd kan tagas av en
var av nämnda organisationer;
b) skall medlemmen i sina rappor
ter enligt artikel 22 i Internationella
arbetsorganisationens stadga angiva
varje framsteg, som kan ha gjorts
med avseende på en vidare tillämp
ning av bestämmelserna i denna kon
vention.
3. Varje medlem som avgivit en
förklaring i enlighet med mom. 1 i
denna artikel kan när som helst, helt
eller delvis, upphäva förklaringen
genom en efterföljande förklaring.
Del VI. Slutbestämmelser
Artikel 18
De officiella ratifikationerna av
denna konvention skola delgivas In
ternationella arbetsbyråns generaldi
rektör och registreras av honom.
Artikel 19
1. Denna konvention är bindande
allenast för de medlemmar av Inter
nationella arbetsorganisationen, vil
kas ratifikationer registrerats av ge
neraldirektören.
2. Den träder i kraft tolv månader
efter det två medlemmars ratifika
tioner registrerats av generaldirektö
ren.
3. Därefter träder denna konven
tion i kraft för varje medlem tolv
månader efter den dag, då dess rati
fikation registrerats.
27
Kungl. Maj. ts proposition nr I i år 1 00 't
Artide 20
1. A Member which kas ratified
Hus Convention may denouncc il
after Ihc expiration of ten years
from the date on which the Conven
tion first comes into force, by an ad
communicated to the Director-Ge-
neral of the International Labour
Office for registration. Such denun-
ciation shall not take effeet until one
ycar after the date on which it is re
gistered.
2. Each Member which has ratified
this Convention and which does not,
within the year following the expira
tion of the period of ten years men-
tioned in the preceding paragraph,
exercise the right of denunciation
provided for in this Article, will be
bound for another period of ten
years and, thereafter, may denounce
this Convention åt the expiration of
each period of ten years under the
terms provided for in this Article.
Artide 21
1. The Director-General of the In
ternational Labour Office shall noti-
fy all Members of the International
Labour Organisation of the registra
tion of all ratifications and denun-
ciations communicated to him by the
Members of the Organisation.
2. When notifying the Members of
the Organisation of the registration
of the second ratification communi
cated to him, the Director-General
sliall draw the attention of the Mem
bers of the Organisation to the date
upon which the Convention will
come into force.
Artide 22
The Director-General of the Inter
national Labour Office shall com-
municate to the Secretary-General of
the United Nations for registration
in accordancc with article 102 of the
Charter of the United Nations full
partieulars of all ratifications and
aets of denunciation registered hy
Artikel 20
1. Varje medlem, som ratificerar
denna konvention, kan, sedan tio år
förflutit från den tidpunkt då kon
ventionen först trädde i kraft, upp
säga densamma genom skrivelse som
delgives Internationella arbetsbyråns
generaldirektör för registrering.
Uppsägningen träder icke i kraft
förrän ett år efter det den registre
rats.
2. Varje medlem, som ratificerar
denna konvention och icke inom ett
år efter utgången av den i föregåen
de moment nämnda tioårsperioden
gör bruk av den i denna artikel stad
gade uppsägningsrätten, skall vara
bunden för en ny period av tio år
och kan därefter, med iakttagande
av de i denna artikel föreskrivna vill
koren, uppsäga konventionen vid ut
gången av varje följande tioårspe
riod.
Artikel 21
1. Internationella arbetsbyråns ge
neraldirektör skall underrätta samt
liga medlemmar av Internationella
arbetsorganisationen om registre
ringen av alla ratifikationer och upp
sägningar, som delgivits honom av
organisationens medlemmar.
2. Då generaldirektören underrät
tar organisationens medlemmar om
registreringen av den andra ratifika
tionen i ordningen, som delgivits ho
nom, har han att fästa medlemmar
nas uppmärksamhet på den dag, då
konventionen kommer att träda i
kraft.
Artikel 22
Internationella arbetsbyråns gene
raldirektör skall, för registrering
jämlikt artikel 102 av Förenta Na
tionernas stadga, lämna Förenta Na
tionernas generalsekreterare full
ständiga upplysningar om varje ra
tifikation och uppsägning, som av
honom registrerats i enlighet med
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1964
him in accordance with the provi
sions of the preceding Articles.
Article 23
Åt such times as it may consider
necessary the Governing Body of the
International Labour Office shall
present to the General Conference a
report on the working of this Con-
vention and shall examine the de-
sirability of placing on the agenda of
the Conference the question of its
revision in whole or in part.
Artide 24
1. Should the Conference adopt a
new Convention revising this Con-
vention in whole or in part, then, un-
less the new Convention otherwise
provides—
(a) the ratification by a Member
of the new revising Convention shall
ipso jure involve the hnmediate de-
nnnciation of this Convention, not-
withstanding the provisions of Ar
ticle 20 above, if and when the new
revising Convention shall have come
into force;
(b) as from the date when the
new revising Convention comes into
force this Convention shall cease to
be open to ratification by the Mem-
bers.
2. This Convention shall in any
case remain in force in its actual
form and content for those Mem-
bers which have ratified it but have
not ratified the revising Convention.
Artide 25
The English and French versions
of the text of this Convention are
equally authoritative.
bestämmelserna i föregående artik
lar.
Artikel 23
Närhelst Internationella arbetsby-
råns styrelse finner det erforderligt
skall styrelsen förelägga Internatio
nella arbetsorganisationens allmän
na konferens en redogörelse för kon
ventionens tillämpning och taga un
der övervägande, huruvida anled
ning föreligger att på konferensens
dagordning uppföra frågan om dess
revision, helt eller delvis.
Artikel 24
1. Därest konferensen skulle an
taga en ny konvention, innebärande
revision, helt eller delvis, av denna
konvention, och den nya konventio
nen icke föreskriver annat,
a) skall en medlems ratifikation
av den nya, reviderade konventio
nen, försåvitt denna trätt i kraft,
ipso jure medföra omedelbar upp
sägning av förevarande konvention,
utan hinder av vad i artikel 20 ovan
stadgas;
b) skall från den dag, då den nya,
reviderade konventionen träder i
kraft, förevarande konvention icke
längre kunna ratificeras av medlem
marna.
2. Förevarande konvention skall
likväl förbli gällande till form och
innehåll för de medlemmar, som ra
tificerat densamma men icke ratifi
cerat den nya, reviderade konventio
nen.
Artikel 25
De engelska och franska texterna
till denna konvention skola äga lika
vitsord.
Kungl. Maj:ts proposition nr H år t9G'i
29
Bilaga B
(Översättning)
Recommcndation (No. 118) conceming
the Guarding of Machinery
The General Conference of the
International Labour Organisation,
Having been convened åt Gene-
va by the Governing Body of the
International Labour Office, and
having met in its Forty-seventh
Session on 5 June 1963, and
Having decided upon the adop
tion of certain proposals with
regard to the prohibition of the
sale, hire and use of inadequately
guarded machinery, which is the
fourth iteni on the agenda of the
session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation supplementing
the Guarding of Machinery Con-
vention, 1963,
adopts this twenty-fifth day of June
of the year one thousand nine hun
dred and sixty-three the following
Recommendation, which may be
cited as the Guarding of Machinery
Recommendation, 1963:
I. Manufacture, Sale, Hire, Transfer
in Any Other Manner and
Exhibition
1. (1) The manufacture, sale,
hire, and, to such extent as the com-
petent authority may determine, the
transfer in any other manner and
exhibition of specified types of ma
chinery should be prohibited by
national laws or regulations or pre-
vented by other equally effective
measures when this machinery, as
defined in Artide 1 of the Guard
ing of Machinery Convention, 1963,
Rekommendation (nr 118) angående
maskinskydd
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
vilken av styrelsen för Interna
tionella arbetsbyrån sammankal
lats till Geneve och där samlats
den 5 juni 1963 till sitt fyrtiosjun
de sammanträde,
och beslutat antaga vissa för
slag angående förbud mot försälj
ning, uthyrning och användning
av maskiner med otillfredsställan
de skyddsanordningar, vilken frå
ga utgör den fjärde punkten på
sammanträdets dagordning,
samt beslutat, att dessa förslag
skola taga form av en rekommen
dation avsedd att komplettera kon
ventionen angående maskinskydd,
1963,
antager denna den tjugofemte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
tre följande rekommendation, som
må benämnas rekommendation an
gående maskinskydd, 1963.
I. Tillverkning, försäljning, uthyr
ning, upplåtelse i annan form
samt utställning
1. 1) Tillverkning, försäljning, ut
hyrning och, i den utsträckning som
vederbörande myndighet beslutar,
upplåtelse i annan form samt utställ
ning av vissa typer av sådana maski
ner som angivas i artikel 1 av kon
ventionen angående maskinskydd,
1963, böra förbjudas genom den na
tionella lagstiftningen eller förhind
ras genom andra lika effektiva åt
gärder, när dessa maskiner, förutom
Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 14
30
Kungl. Maj:ts proposition nr I t är i 961
comprises, in addition to Ihe parts
specified in Article 2 thereof, dan-
gerous working parts (åt the point
of operation) which are without
appropriate guards.
(2) The provisions of subpara-
graph (1) of this Paragraph and of
Paragraph 2 should be considered in
the design of the machinery in
question.
(3) The types of machinery
referred to in subparagraph (1)
should be specified by national laws
or regulations or other equally ef-
fective measures.
2. In specifying the types of ma
chinery covered by Paragraph 1 ac-
count should also be taken of the
following provisions:
(a) all working parts of ma
chinery which, while in operation,
may produce flying particles should
be adequately guarded in such a
manner as to ensure the safety of
the operators;
(b) all parts of machinery which
are under dangerous electrical pres-
sure should be protected in such a
manner as to give complete protec-
tion to the workers;
(c) wherever possible, automatic
safeguards should protect persons
when machinery is being started, is
in operation or is being stopped;
(d) machinery should be so con-
structed as to exclude as far as
possible any dangers other than
those specified in this Paragraph to
which a person working on the ma-
chines may be exposed, taking ac-
count of the nature of the materials
or the type of danger.
3. (1) The provisions of Para
graph 1 do not apply to machinery
or working parts thereof specified
in that Paragraph which—
(a) are, by virtue of their con-
struction, as safe as if they were
guarded by appropriate safety de-
vices; or
de delar som angivas i artikel 2 sag
da konvention, bestå av arbetande
delar (arbetszonen) vilka sakna än
damålsenliga skydd.
2) Hänsyn bör tagas till be
stämmelserna i föregående stycke
och i mom. 2 redan vid konstruktion
av maskinerna.
3) De typer av maskiner som
avses i stycket 1) böra specificeras
genom den nationella lagstiftningen
eller andra lika effektiva åtgärder.
2. För specificeringen av de typer
av maskiner som avses i mom. 1 bör
bland annat följande iakttagas:
a) alla arbetande delar på en ma
skin, vilka under arbetet kunna
åstadkomma kringflygande partik
lar, böra vara lämpligt skyddade, så
att de erbjuda säkerhet för dem som
äro sysselsatta vid maskinen;
b) alla delar av en maskin, vilka
befinna sig under farlig elektrisk
spänning, böra skyddas på sådant
sätt att de ge arbetstagarna fullt
skydd;
c) där så är möjligt böra automa
tiska säkerhetsanordningar erbjuda
skydd för person redan när maski
nen startas, under det den användes
och när den stannar;
d) maskinerna böra vara så kon
struerade att även de övriga risker,
för vilka de som äro sysselsatta vid
maskinerna kunna utsättas, men
som icke särskilt omnämnas i detta
moment, så långt möjligt elimineras,
med hänsyn tagen till materialets be
skaffenhet och farans art.
3. 1) Bestämmelserna i mom. 1
äro icke tillämpliga på i momentet
angiven maskin eller del därav, vil
ken
a) på grund av sin konstruktion
erbjuder lika stor säkerhet som om
den vore försedd med ändamålsenli
ga skyddsanordningar; eller
31
Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1064
( b) are intended to be so instal-
led or placed that, by virtue of their
installation or position, they are as
safe as it' they were guarded by ap-
propriate safety devices.
(2) The prohibition of the
inanufacture, sale, hire, transfer in
any other manner, or exhibition of
machinery provided for in Para-
graph 1 does not apply to machinery
by reason only of the machinery be-
ing so designed that the require-
ments of that Paragraph concerning
guarding are not fully complied with
during maintenance, lubrication,
setting-up and adjustment, if such
operations can be carried out in
conformity with accepted standards
of safety.
(3) The provisions of Para
graph 1 do not prohibit the sale or
"transfer in any other manner of
machinery for storage, scrapping or
reconditioning, but such machinery
should not be sold, hired, transfer-
red in any other manner or ex-
hibited after storage or recondition
ing unless protected in conformity
■with the said provisions.
4. The obligation to ensure com-
pliance with the provisions of Para
graph 1 should rest on the manufac-
turer, the vendor, the person letting
out on hire or transferring the ma
chinery in any other manner, or the
exhibitor, and, where appropriate
under national laws or regulations,
their respective agents.
5. (1) Any Member may provide
for a temporary exemption from the
provisions of Paragraph 1.
(2) The duration of such tem
porary exemption, which should in
no case exceed three years, and
any other conditions relating there-
to, should be prescribed by national
laws or regulations or determined
by other equally effective measures.
(3) In the application of this
Paragraph the competent authority
b) är avsedd att installeras eller
placeras så att den, på grund av sin
installation eller placering, erbjuder
lika stor säkerhet som om den vore
försedd med ändamålsenliga skydds
anordningar.
2) Maskiner, vilka äro kon
struerade på sådant sätt att bestäm
melserna i mom. 1 icke kunna helt
iakttagas vid underhåll, smörjning,
uppsättning eller justering, skola
icke på denna grund vara underkas
tade i samma moment stadgat för
bud mot tillverkning, försäljning, ut
hyrning, upplåtelse i annan form el
ler utställning, under förutsättning
att nämnda arbeten kunna utföras i
enlighet med godtagna säkerhetsfö
reskrifter.
3) Bestämmelserna i mom. 1
utgöra ej hinder för försäljning eller
upplåtelse i annan form av maski
ner till förvaring, skrotning eller re
paration, dock att dessa maskiner
ej må säljas, uthyras, upplåtas i an
nan form eller utställas efter förva
ringen eller reparationen, med mind
re de uppfylla i nämnda bestämmel
ser stadgade krav.
4. Skyldigheten att tillse att be
stämmelserna i mom. 1 iakttagas bör
åvila den som tillverkar, säljer, ut
hyr, i annan form upplåter eller ut
ställer maskiner ävensom, där så be-
finnes förenligt med den nationella
lagstiftningen, företrädaren för den
ne.
5. 1) Varje medlem äger göra till
fälligt undantag från bestämmelser
na i mom. 1.
2) Varaktigheten av ävensom
övriga villkor för ett sådant tillfäl
ligt undantag, vilket i intet fall bör
överskrida tre år, böra bestämmas
genom den nationella lagstiftningen
eller genom andra lika effektiva åt
gärder.
3) För tillämpningen av detta
moment bör vederbörande myndig-
32
kungl. Maj:ts proposition nr H år 1961
should consult tlie most representa
tive organisations of employers and
workers concerned and, as appro
priate, manufacturers’ organisa
tions.
6. Any operating instructions for
machinery should be based on safe
inethods of operation.
II. Use
7. (1) The use of machinery any
dangerous part of which, including
the point of operation, is without
appropriate guards should be pro-
hibited by national laws or regula-
tions or prevented by other equallv
effective measures: Provided that
where this prohibition cannot fully
apply without preventing the use of
the machinery it should apply to the
extent that the use of the machinery
permits.
(2) Machinery should be so
guarded as to ensure that national
regulations and standards of oc-
cupational safety and hygiene are
not infringed.
8. The obligation to ensure com-
pliance with the provisions of Para-
graph 7 should rest on the employer.
9. (1) The provisions of Para-
graph 7 do not apply to machinery
or parts thereof which, by virtue of
their construction, installation or
position, are as safe as if they were
guarded by appropriate safety de-
vices.
(2) The provisions of Para-
graph 7 and Paragraph 12 do not
prevent the maintenance, lubrica-
tion, setting-up or adjustment of
machinery or parts thereof carried
out in conformity with accepted
standards of safety.
10. (1) Any Member may pro
vide for a temporary exemption from
the provisions of Paragraph 7.
(2) The duration of such
temporary exemption, which should
in no case exceed three years, and
het samråda med berörda mest re
presentativa arbetsgivar- och arbets
tagarorganisationer samt i förekom
mande fall med tillverkarnas orga
nisationer.
6. Säkerhetssynpunkter böra ligga
till grund för alla bruksanvisningar
rörande maskiner.
II. Användning
7. 1) Användning av maskiner,
på vilka någon farlig del, arbetszo-
nen inbegripen, saknar ändamålsen-
liga skyddsanordningar, bör förbju
das genom den nationella lagstift
ningen eller förhindras genom andra
lika effektiva åtgärder. I fall där för
budet icke kan helt upprätthållas
utan att maskinens användning
hindras, bör det dock fullt ut tilläm
pas i den omfattning användningen
av maskinen tillåter.
2) Maskiner böra vara skydda
de på sådant sätt att nationella före
skrifter och normer till skydd mot
olycksfall och ohälsa i arbete iaktta
gas.
8. Skyldigheten att tillse att be
stämmelserna i mom. 7 iakttagas
bör åvila arbetsgivaren.
9. 1) Bestämmelserna i mom. 7
äro icke tillämpliga på maskiner el
ler delar därav, vilka på grund av
sin konstruktion, installation eller
placering erbjuda lika stor säkerhet
som om de vore försedda med ända
målsenliga skyddsanordningar.
2) Bestämmelserna i mom. 7
och 12 utgöra ej hinder för under
håll, smörjning, uppsättning eller
justering av maskiner eller delar
därav, om dessa arbeten utföras i en
lighet med godtagna säkerhetsföre
skrifter.
10. 1) Varje medlem äger göra
tillfälligt undantag från bestämmel
serna i mom. 7.
2) Varaktigheten av ävensom
övriga villkor för sådant tillfälligt
undantag, vilket i intet fall bör över-
Kungl. Maj:ts proposition nr lb år 196b
33
uny other comlitions relating there-
to, should be prescribed lty national
laws or regulations or determined
by other ecjually effective measures.
(3) In the application of tliis
Paragraph the competent authority
should consult the most representa
tive organisations of employers and
workers concerned.
11. (1) The employer should take
steps to bring national laws or regu
lations relating to the guarding
of machinery to the notice of wor
kers and should instruct them, as
and where appropriate, regarding
the dangers arising and the precau-
tions to be observed in the use of ma-
chinery.
(2) The employer should es-
tablish and maintain such environ-
mental conditions as not to endan-
ger workers employed on machinery
covered by this Recommendation.
12. (1) No worker should use
any machinery without the guards
provided being in position, nor
should any worker be required to
use any machinery without the
guards provided being in position.
(2) No worker using machi
nery should make inoperative the
guards provided, nor should such
guards be made inoperative on any
machinery to be used by any worker.
13. The rights of workers under
national social security of social in-
surance legislation should not be
affected by the application of this
Recommendation.
14. The provisions of this part of
this Recommendation relating to the
obligations of employers and work
ers should, it' and in so far as the
competent authority so determines,
be applied to self-employed work
ers.
15. The term “employer” for the
skrida tre år, böra bestammas ge
nom den nationella lagstiftningen el
ler genom andra lika effektiva åt
gärder.
3) För tillämpningen av delta
moment bör vederbörande myndig
het samråda med berörda mest re
presentativa arbetsgivar- och arbets
tagarorganisationer.
11. 1) Arbetsgivaren bör vidtaga
åtgärder för att bringa den nationel
la lagstiftningen angående maskin
skydd till arbetstagarnas kännedom
samt bör på lämpligt sätt upplysa
dem om de risker som äro förenade
med användandet av maskiner och
de försiktighetsmått som därvid bö
ra iakttagas.
2) Arbetsgivaren bör skapa
och upprätthålla sådana förhållan
den på arbetsplatsen, att de arbets
tagare som äro sysselsatta vid i den
na rekommendation avsedda maski
ner ej utsättas för fara.
12. 1) Ingen arbetstagare bör an
vända en maskin utan att föreskriv
na skyddsanordningar äro anbragta.
Ingen arbetstagare bör anmodas att
använda en maskin utan att före
skrivna skyddsanordningar äro an
bragta.
2) Ingen arbetstagare bör sät
ta skyddsanordningarna ur funktion
på den maskin han använder.
Skyddsanordningarna på en maskin
som är avsedd att användas av ar
betstagare böra ej sättas ur funk
tion.
13. Tillämpningen av denna re
kommendation bör ej inverka på ar
betstagarnas rättigheter enligt natio
nell lagstiftning rörande social
trygghet eller socialförsäkring.
14. De bestämmelser i denna del
av rekommendationen som ha avse
ende på arbetsgivares och arbetsta
gares skyldigheter böra, i den mån
vederbörande myndighet så bestäm
mer, tillämpas på självständiga yr
kesutövare.
15. Vid tillämpningen av denna del
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 7.964
purpose of this part of this Recom-
mendation includes, where appro-
priate under national laws and regu-
lations, a prescribed agent of the
employer.
III. Scope
16. This Recommendation applies
to all branches of economic activity.
IV. Miscellaneous Provisions
17. (1) All necessary measures
should be taken to ensure the ef-
fective enforcement of the provisions
of this Recommendation. Such
measures should include the fullest
possible detailed specification of the
means by which machinery or cer-
tain types thereof mav be regarded
as appropriately guarded, provision
for effective inspection and provi
sion for appropriate penalties.
(2) Each Member should
provide appropriate inspection servi
ces for the purpose of supervising
the application of this Recommen
dation, or satisfy itself that appro
priate inspection is carried out.
18. (1) Members exporting or
importing machinery should enter
into bilateral or multilateral ar-
rangements provning for mutual
consultation and co-operation con-
cerning the application of the
Guarding of Machinery Convention,
1963, and this Recommendation in
respect of transactions having an
international character for the sale
or hire of machinery.
(2) Such arrangements should
provide, in particular, for uniformi-
ty in occupational safety and hy-
giene standards relating to ma
chinery.
(3) In making such arrange
ments, Members should have regard
to the relevant Model Codes of Safety
av rekommendationen innefattar ut
trycket »arbetsgivare», där så befin-
nes lämpligt enligt den nationella
lagstiftningen, eu av arbetsgivaren
utsedd representant.
III. Tillämpningsområde
16. Denna rekommendation äger
tillämpning på alla grenar av nä
ringslivet.
IV. Övriga bestämmelser
17. 1) Alla erforderliga åtgärder
böra vidtagas för att säkerställa en
effektiv tillämpning av bestämmel
serna i denna rekommendation. Så
dana åtgärder böra innefatta så ut
förliga detalj uppgifter som möjligt
om hur maskinerna eller vissa typer
av maskiner skola kunna bedömas
som ändamålsenligt skyddade samt
bestämmelser om effektiv tillsyn och
om lämpliga straffrättsliga sanktio
ner.
2) Varje meiilem bör vidtaga
lämpliga inspektionsåtgärder för att
kontrollera tillämpningen av denna
rekommendation eller ock förvissa
sig om att vederbörlig tillsyn på an
nat sätt utföres.
18. 1) Medlemmar som exportera
eller importera maskiner böra ingå
bilaterala eller multilaterala avtal
om ömsesidigt samråd och samarbe
te för tillämpningen av konventio
nen angående maskinskydd, 1963,
ävensom av denna rekommendation
på internationella transaktioner rö
rande försäljning eller uthyrning av
maskiner.
2) Sådana avtal böra särskilt
syfta till enhetliga säkerhetsföre
skrifter och yrkeshygieniska normer
i fråga om maskiner.
3) Medlemmarna böra vid så
dana avtal taga hänsyn till tillämp
liga typreglementen rörande säker-
35
Kungl. Maj:ts proposition nr U år 1961
Regulations and Codes of Practicc
published from timc to time by the
International Labour Office, and to
the appropriate standards of inter-
national organisations for stand-
ardisation.
19. National laws or regulations
giving effect to the provisions of
this Recommendation should be
made by the competent authority
after consultation with the most
representative organisations of em-
ployers and workers concerned and,
as appropriate, manufacturers’ or
ganisations.
het och till samlingar av praktiska
direktiv, vilka tid efter annan pub
liceras av Internationella arbetsby-
rån, samt till lämpliga, av interna
tionella standardiseringsorganisatio-
ner fastställda normer.
19. De nationella lagstiftningsåt
gärder som avse att ge effekt åt be
stämmelserna i denna rekommenda
tion böra vidtagas av vederbörande
myndighet efter samråd med berör
da mest representativa arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationer samt,
där så är lämpligt, med tillverkar
nas organisationer.
36
Kungl. Maj. ts proposition nr U år 1964
Bilaga C
(Översättning)
Recommendation (No. 119) conccrning
Termination of Employment åt the
Initiative of the Employer
The General Conference of the
International Labour Organisation,
Having been convened by the
Governing Body of the Interna
tional Labour Office, and having
met in its Forty-seventh Session
on 5 June 1963, and
Having decided upon the adop
tion of certain proposals with re-
gard to termination of employ
ment åt the initiative of the em
ployer, which is the fifth item on
the agenda of the session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation,
adopts this twenty-sixth day of June
of the year one thousand nine hun
dred and sixty-three the following
Recommendation, which may be
cited as the Termination of Em
ployment Recommendation, 1963:
I. Methods of Implementation
1. Effect may be given to this
Recommendation through national
laws or regulations, collective agree-
ments, works rules, arbitration
awards, or court decisions or in
such other manner consistent with
national practice as may be appro-
priate under national conditions.
II. Standards of General Application
2. (1) Termination of employ
ment should not take place unless
Rekommendation (nr 119) angående
uppsägning av anställningsavtal på
arbetsgivarens initiativ
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
vilken av styrelsen för Interna
tionella arbetsbyrån sammankal
lats till Geneve och där samlats
den 5 juni 1963 till sitt fyrtiosjun
de sammanträde,
och beslutat antaga vissa för
slag angående uppsägning av an
ställningsavtal på arbetsgivarens
initiativ, vilken fråga utgör den
femte punkten på sammanträdets
dagordning,
samt beslutat att dessa förslag
skola taga form av en rekommen
dation,
antager denna den tjugosjätte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
tre följande rekommendation, vilken
må benämnas rekommendation an
gående uppsägning av anställnings
avtal, 1963.
I. Tillämpningsmetoder
1. Denna rekommendation må
bringas i tillämpning genom natio
nell lagstiftning, kollektivavtal, in
terna reglementen och föreskrifter
inom företagen, skiljedom eller be
slut av dömande myndighet eller på
annat sätt som är förenligt med na
tionell praxis och som må anses
lämpligt med beaktande av förhål
landena i varje enskilt land.
II. Allmänna tillämpningsnormer
2. 1) Anställningsavtal bör icke
uppsägas utan att det för sådan upp-
37
Knngl. Mnj:ts proposition nr l'i år
there is a valid reason för such ter-
inination connected with the capaci-
ty or conduct of the worker or based
on the operational requirements of
the undertaking, establishment or
service.
(2) The definition or interpre
tation of such valid reason should
be left to the methods of implemen-
tation set out in Paragraph 1.
3. The following, inter alia, should
not constitute valid reasons for ter-
mination of employment:
(a) union membership or partici-
pation in union activities outside
working hours or, with the consent
of the employer, within working
hours;
(b) seeking office as, or acting or
having acted in the capacity of, a
workers’ representative;
(c) the filing in good faith of a
complaint or the participation in a
proceeding against an employer in-
volving alleged violation of laws or
regulations; or
(d)
race, colour, sex, marital
status, religion, political opinion,
national extraction or social origin.
4. A worker who feels that his
employment has been unjustifiably
terminated should be entitled, un-
less the matter has been satisfactori-
ly determined through such proce-
dures within the undertaking, es
tablishment or service, as may exist
or be established consistent with this
Recommendation, to appeal, within
a resasonable time, against that
termination with the assistance,
where the worker so requests, of a
person representing him to a body
established under a collective agree-
ment or to a neutral body such as a
court, an arbitrator, an arbitration
committee or a similar body.
5. (1) The bodies referred to in
Paragraph 4 should be empowrered
sägning föreligger ett giltigt skäl,
som sammanhänger med arbetsta
garens duglighet eller uppförande
eller som har sin grund i hänsyn till
arbetets behöriga gång inom veder
börande företag, anläggning eller
verksamhet.
2) Innebörden i begreppet gil
tigt skäl bör fastställas i den ord
ning som angives i mom. 1.
3. Såsom giltigt skäl för uppsäg
ning av anställningsavtal bör icke
anses bl. a.
a) medlemskap i facklig samman
slutning eller deltagande i facklig
verksamhet utanför arbetstiden el
ler, med arbetsgivarens medgivande,
under arbetstiden;
b) den omständigheten att någon
ämnar uppträda, uppträder eller har
uppträtt såsom ombud för arbetsta
garna ;
c) den omständigheten att någon
i god tro ingivit klagomål eller del
tagit i rättsligt förfarande mot en ar
betsgivare med påstående om lag
överträdelse;
d) ras, hudfärg, kön, civilstånd,
religion, politisk uppfattning, natio
nell härstamning eller socialt ur
sprung.
4. Arbetstagare, som anser sig ha
blivit obehörigen uppsagd bör äga
rätt att — såvida icke frågan blivit
tillfredsställande löst genom ett för
farande som inom företaget, anlägg
ningen eller verksamheten redan må
finnas eller hava fastställts i enlig
het med denna rekommendation —
inom rimlig tid och, om han så på
fordrar, med bistånd av ett ombud
överklaga uppsägningsbeslutet inför
ett organ som upprättats enligt be
stämmelser i kollektivavtal eller in
för en opartisk instans såsom dom
stol, skiljedomare, skiljenämnd eller
liknande organ.
5. 1) Organ som i mom. 4 sägs,
bör äga pröva för uppsägningen åbe-
38
Kungl. Maj. ts proposition nr 14 år 1964
to examine the reasons given for the
termination of employment and the
other circumstances relating to the
case and to render a decision on the
justification of the termination.
(2) Subparagraph (1) should
not be construed as implying that
the neutral body should be empow-
ered to intervene in the determina-
tion of the size of the work force of
the undertaking, establishment or
service.
6. The bodies referred to in Para-
graph 4 should be empowered, if
they find that the termination of
employment was unjustified, to
order that the worker concerned,
unless reinstated, where appropriate
with payment of unpaid wages,
should be paid adequate compensa-
tion, or afforded such other relief
as may be determined under the
methods of implementation set out
in Paragraph 1, or granted such
compensation and other relief as
may be so determined.
7. (1) A worker whose employ
ment is to be terminated should be
entitled to a reasonable period of
notice or compensation in lieu
thereof.
(2) During the period of no
tice the worker should, as far as
practicable, be entitled to a reason
able amount of time off without loss
in pay in order to seek other employ
ment.
8. (1) The worker whose employ
ment has been terminated should
be entitled to receive, on request, åt
the time of the termination, a certifi-
cate from the employer specifying
the dates of his engagement and
termination and the type or types of
work on which he was employed.
(2) Nothing unfavourable to
the worker should be inserted in
such certificate.
9. Some form of income protec-
tion should be provided for workers
ropade skäl och övriga omständighe
ter samt uttala sig om det berättiga
de i uppsägningen.
2) Föregående stycke bör ej
tolkas såsom innebärande att det
opartiska organet äger bestämma
angående storleken av företagets, an
läggningens eller verksamhetens ar
betsstyrka.
6. Skulle organ som i mom. 4 sägs
finna, att uppsägningen var ogrun
dad, böra de äga föreskriva, att ve
derbörande arbetstagare, såvida han
ej återinsättes i arbete med rätt att i
förekommande fall uppbära innehål
len lön, skall erhålla antingen ett
lämpligt skadestånd eller annan
form av ersättning eller ock både
skadestånd och annan ersättning,
allt enligt grunder som fastställts i
den i mom. 1 angivna ordningen.
7. 1) Arbetstagare som blir före
mål för uppsägning bör åtnjuta skä
lig uppsägningstid eller, om uppsäg
ningstid ej tillämpas, skälig ekono
misk gottgörelse.
2) Under uppsägningstiden bör
arbetstagaren, i den utsträckning
som är möjlig, ha rätt till skälig le
dighet utan löneavdrag för att söka
annan anställning.
8. 1) Arbetstagare som blivit upp
sagd bör ha rätt att vid uppsägnings-
tillfället på begäran utfå ett av ar
betsgivaren utfärdat intyg med upp
gift om de tidpunkter då han till
trädde respektive slutade sin anställ
ning samt om arten av de arbets
uppgifter med vilka han varit sys
selsatt.
2) Intyg som under 1) avses
bör icke innehålla något för arbets
tagaren ofördelaktigt.
9. Arbetstagare som blivit upp
sagd bör tillförsäkras någon form av
39
Kungl. Maj.ts proposition nr H är
whose employment hus been termi-
nated; such protection may includc
unemployment insurance or othcr
forms of social security, or sever-
ance allowance or other types of
separation benefits paid for by the
employer, or a combination of
benefits, depending upon national
laws or regulations, collective agree-
ments and the personnel policy of
the employer.
10. The question whether em-
ployers should consult with workers’
representatives before a final deci-
sion is taken on individual cases of
termination of employment should
be left to the methods of implemen-
lation set out in Paragraph 1.
11. (1) In case of dismissal for
serious misconduct, a period of no-
tice or compensation in lieu thereof
need not be required, and the sev-
erance allowance or other types of
separation benefits paid for by the
employer, where applicable, may be
withheld.
(2) Dismissal for serious
misconduct should take place onlv
in cases where the employer cannot
in good faith be expected to take
any other course.
(3) An employer should be
deemed to have waived his right to
dismiss for serious misconduct if
such action has not been taken
within a reasonable time after he
lias become aware of the serious
misconduct.
(4) A worker should be
deemed to have waived his right to
appeal against dismissal for serious
misconduct if he has not appealed
within a reasonable time after he
has been notified of the dismissal.
(5) Before a decision to dis
miss a worker for serious miscon
duct becomes finally effective, the
worker should be given an oppor-
tunity to state his case promptly,
with the assistance where appropri-
ate of a person representing him.
skydd mot inkomstbortfall; sådant
skydd må bestå av arbetslöshetsför
säkring eller annan form av social
trygghet eller avgångsvederlag eller
liknande av arbetsgivaren utgivna
förmåner eller en kombination av
förmåner enligt nationell lagstift
ning, kollektivavtal eller arbetsgiva
rens personalpolitik.
10. Frågan huruvida arbetsgivar
na böra samråda med arbetstagarnas
representanter innan slutligt beslut
fattas rörande enskilda uppsägning
ar bör regleras i den ordning som
angives i mom. 1.
11. 1) Uppsägning på grund av
allvarlig misskötsel må ske utan var
sel eller ersättning därför, och sådan
misskötsel må föranleda att avgångs
vederlag eller liknande av arbetsgi
varen utgivna förmåner ej beviljas.
2) Uppsägning på grund av
allvarlig misskötsel bör endast ske,
då det är förenligt med god sed i ar
betsförhållanden.
3) Arbetsgivaren skall anses
ha försuttit sin rätt till uppsägning
på grund av allvarlig misskötsel, om
uppsägningen ej skett inom rimlig
tid efter det han erhöll kännedom
om att allvarlig misskötsel förekom
mit.
4) Arbetstagaren skall anses
ha försuttit sin rätt att överklaga be
slut om uppsägning på grund av all
varlig misskötsel, om han ej över
klagat beslutet inom rimlig tid efter
det han erhöll kännedom om detsam
ma.
5) Innan beslut om uppsäg
ning av en arbetstagare på grund av
allvarlig misskötsel slutgiltigt träder
i kraft, bör arbetstagaren få tillfälle
att utan dröjsmål förklara sig, i fö
rekommande fall med bistånd av en
person som företräder honom.
40
Kungl. Maj. ts proposition nr H år 1961
(6) In the implementation of
this Paragraph the definition or
interpretation of “serious miscon-
duct” as well as the determination
of “reasonable time” should be left
to the methods of implementation
set out in Paragraph 1.
III. Supplementary Provisions con-
cerning Reduction of the
Work Force
12. Positive steps should be taken
by all parties concerned to avert or
minimise as far as possible reduc-
tions of the work force by the adop
tion of appropriate measures, with-
out prejudice to the efficient opera
tion of the undertaking, establish-
ment or service.
13. (1) When a reduction of the
work force is contemplated, con-
sultation with worlcers’ representa
tives should take place as early as
possible on all appropriate ques-
tions.
(2) The questions on which
consultation should take place
might include measures to avoid
the reduction of the work force,
restriction of overtime, training and
retraining, transfers between de-
partments, spreading termination of
employment over a certain period,
measures for minimising the effects
of the reduction on the workers con
cerned, and the selection of workers
to be affected by the reduction.
(3) As and when consultation
takes place, both parties should bear
in mind that there may be public
authorities which might assist the
parties in such consultation.
14. If a proposed reduction of the
work force is on such a scale as to
have a significant hearing on the
manpower situation of a given area
or branch of economic activity, the
employer should notify the com-
6) I och för tillämpningen av
detta mom. bör definition eller tolk
ning av begreppet »allvarlig missköt-
sel» ävensom bestämning av begrep
pet »rimlig tid» regleras i de tillämp-
ningsmetoder som angivas i mom. 1.
III. Särskilda bestämmelser rörande
minskning av arbetsstyrkan
12. Alla berörda parter böra på
lämpligt sätt vidtaga positiva åtgär
der för att i möjligaste mån avvärja
eller begränsa en minskning av ar
betsstyrkan utan att företagets ef
fektiva drift därigenom lider av
bräck.
13. 1) När en minskning av ar
betsstyrkan överväges bör samråd
med arbetstagarnas representanter
äga rum så snart som möjligt röran
de alla därmed sammanhängande
frågor.
2) De frågor som böra göras
till föremål för samråd torde böra
innefatta åtgärder för undvikande av
minskning av arbetsstyrkan, be
gränsning av övertid, utbildning och
omskolning, överflyttningar mellan
olika avdelningar, spridning av upp
sägningar över en viss tidrymd, åt
gärder för att nedbringa verkningar
na av arbetsstyrkans minskning för
berörda arbetstagare samt urvalet av
de arbetstagare som skola drabbas
av minskningen.
3) Då samråd inledes, böra bå
da parter hålla i minnet att det kan
finnas offentliga myndigheter som
eventuellt kunna vara dem behjälp
liga vid sådant samråd.
14. Om en tilltänkt minskning av
arbetsstyrkan är av sådan omfatt
ning att den kan få avsevärda åter
verkningar på arbetsmarknadssitua
tionen inom ett visst område eller
inom en viss gren av näringslivet,
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 14 dr 1964
petent public authorities in advanee
of any such reduction.
15. (1) The selection of workers
to be affected by a reduction of the
work force should be made accord-
ing to precise criteria, which it is
desirable should be established
wherever possible in advanee, and
which give due weight both to the
interests of the undertaking, estab-
iishment or service and to the inter
ests of the workers.
(2) These criteria may in-
clude—
(a) need för the efficient
operation of the undertaking, estab-
lishment or service;
(b) ability, experience, skill
and occupational qualifications of
individual workers;
(c) length of service;
(d) age;
(e) family situation; or
(f) such other criteria as may
be appropriate under national con-
ditions,
the order and relative weight of the
above criteria being left to national
customs and practice.
16. (1) Workers whose employ-
ment has been terminated owing to
a reduction of the work force should
be given priority of re-engagement,
to the extent possible, by the em-
ployer when he again engages %vor-
kers.
(2) Such priority of re-en
gagement may be limited to a speci-
fied period of tirne; where appro
priate, the question of the retention
of seniority rights should be deter-
mined in accordance with national
laws or regulations, collective agree-
ments or other appropriate national
practices.
(3) Re-engagement should be
effeeted on the basis of the prin-
ciples set out in Paragraph 15.
bör arbetsgivaren underrätta veder
börande myndigheter innan åtgär
den genomföres.
15. 1) Urvalet av de arbetstagare,
som skola drabbas av en minskning
av arbetsstyrkan bör ske i enlighet
med noga bestämda kriterier, vilka
om möjligt böra fastställas i förväg
med vederbörligt hänsynstagande
till såväl företagets, anläggningens
eller verksamhetens som arbetsta
garnas intressen.
2) Dessa kriterier böra inne
fatta
a) behovet av att säkerställa
företagets, anläggningens eller verk
samhetens effektiva drift;
b) den enskilde arbetstagarens
förmåga, erfarenhet, skicklighet och
yrkesmässiga kvalifikationer;
c)
anställningstidens längd;
d) ålder;
e) familjeförhållanden; eller
f) varje annat kriterium som
må befinnas lämpligt med hänsyn
till de särskilda förhållandena i var
je enskilt land.
Ovannämnda kriteriers inbördes
ordning och relativa vikt böra be
stämmas av nationell sedvana och
praxis.
16. 1) Arbetstagare som blivit
uppsagda på grund av minskning av
arbetsstyrkan böra av arbetsgivaren
givas företräde till återanställning
när denne på nytt anställer arbets
kraft.
2) Sådant företräde till åter
anställning bör begränsas till en be
stämd tidsperiod; när anledning där
till förekommer bör frågan om bibe
hållande av anciennitetsrätt avgöras
enligt nationell lagstiftning, kollek
tivavtal eller annan lämplig nationell
praxis.
3) Återanställning bör ske på
grundval av de principer som angi
vas i mom. 15.
42
Kungl. Maj. ts proposition nr lrt år 1964-
(4) The rate of wages of re-
engaged workers should not be
adversely affected as a result of
the interruption of their employ-
ment, regard being had to differen-
ces belween their previous occupa-
tion and the occupation in which
they are re-engaged and to any in-
tervening changes in the structure
of wages in the undertaking, estab-
lishment or service.
17. There should be full utilisa-
tion of national employment agen-
cies or other appropriate agencies
to ensure, to the extent possible,
that workers whose employment has
been terminated as a result of a
reduction of the work force are
placed in alternative employment
without delay.
IV. Scope
18. This Recommendation applies
to all branches of economic activity
and all categories of wrorkers: Pro
vided that the following may be ex-
cluded from its scope:
(a) workers engaged för a speci-
fied period of time or a specified
task in cases in wrhich, owing to the
nature of the work to be effected,
the employment relationship cannot
be of indeterminate duration;
(b) workers serving a period of
probation determined in advance
and of reasonable duration;
(c) workers engaged on a casual
basis for a short period; and
(d) public servants engaged in
the administration of the State to
the extent only that constitutional
provisions preclude the application
to them of one or more provisions of
this Recommendation.
19. In accordance with the prin-
ciple set forth in artide 19, para-
graph 8. of the Constitution of the
International Labour Organisation,
this Recommendation does not
4) Återanställda arbetstagares
lönesatser böra icke menligt påver
kas av avbrottet i anställningen;
dock bör hänsyn tagas till olikheter
mellan deras tidigare sysselsättning
och den sysselsättning i vilken de
återanställas ävensom till inträffade
förändringar i lönestrukturen inom
företaget, anläggningen eller verk
samheten.
17. De statliga arbetsförmedlings
organen eller andra lämpliga organ
böra till fullo utnyttjas för att i
största möjliga utsträckning säker
ställa att arbetstagare vilka blivit
uppsagda till följd av minskning av-
arbetsstyrkan utan dröjsmål erhålla
annat arbete.
IV. Tillämpningsområde
18. Denna rekommendation äger
tillämpning på alla grenar av nä
ringslivet och på alla kategorier av
arbetstagare; dock att från dess till-
lämpning må undantagas
a) arbetstagare som anställts för
bestämd tid eller för en bestämd ar
betsuppgift, då på grund av arbetets
natur anställningsförhållandet icke
kan vara av obestämd varaktighet;
b) arbetstagare som fullgöra eu
prövotid, såframt denna bestämts på
förhand och är av rimlig varaktig
het;
c) arbetstagare som anställts till
fälligt för en kortare period;
d) tjänstemän i den statliga för
valtningen, dock endast i den om
fattning som konstitutionella före
skrifter utesluta dem från tillämp
ningen av en eller flera av bestäm
melserna i denna rekommendation.
19. I enlighet med den i artikel 19
mom. 8 av Internationella arbetsor
ganisationens stadga angivna princi
pen skall denna rekommendation ic
ke inverka på någon bestämmelse
43
Kungl. Maj. ts proposition nr 1b år 196b
affect any provisions more favour-
able to the workers concerned than
those contained herein.
20. This Recommendation should
be considered as having been im-
plemented in respect of workers
whose conditions of employment are
governed by special laws or regula-
tions where those laws or regula-
tions provide för such workers con
ditions which, in their entirety, are
åt least as favourable as the totality
of those provided in this Recom-
mendation.
som är fördelaktigare för vederbö
rande arbetstagare än de i rekom
mendationen intagna bestämmelser
na.
20. Denna rekommendation skall
anses ha trätt i tillämpning beträf
fande arbetstagare, vilkas arbetsvill
kor regleras i speciell lagstiftning,
såframt denna lagstiftning innehål
ler villkor som i sin helhet äro minst
lika förmånliga som samtliga i den
na rekommendation förekommande
bestämmelser.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr H år 196't
Bilaga D
Resolutioner
I. Resolution angående uppförande på dagordningen för nästa all
männa konferenssammanträde av frågan om hygieniska förhål
landen inom handel och på kontor.
II. Resolution angående förebyggande av olycksfall i arbetet och yr
kessjukdomar.
III. Resolution angående uppförande på dagordningen för nästa all
männa konferenssammanträde av frågan om förmåner vid olycks
fall i arbetet samt vid yrkessjukdom.
IV. Resolution angående antagande av budget för 46 :e budgetåret
(1964) samt fördelning av utgifterna för samma budgetår på med
lemsstaterna.
V. Resolution angående Internationella arbetsorganisationens bidrag
till Internationella arbetsbyråns tjänstepensionsfond avseende år
1964.
VI. Resolution angående förordnande av styrelse för Internationella
arbetsbyråns personalpensionskommitté och Internationella ar
betsbyråns tjänstepensionskassa (Förenta Nationernas gemen
samma tjänstepensionsfond).
VII. Resolution angående förordnande av ledamöter i Internationella
arbetsorganisationens administrativa domstol.
VIII—IX. Resolutioner angående ändring av vissa artiklar i finansreglemen
tet.
X. Resolution angående fastställande av Algeriets bidrag till Inter
nationella arbetsorganisationens budget.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631150