Prop. 1964:183
('angående viss upprust\xad ning av Djurgården, m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 196i
1
Nr 183
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående viss upprust
ning av Djurgården, m. m.; given Stockholms slott den 29 oktober 196 b.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragan de departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas en av djurgårdsnämnden framlagd dispositions- plan för Kungl. Djurgården, vilken förutsättes tjäna till vägledning vid fortsatta ställningstaganden i fråga om den kronan tillhöriga djurgårds- marken. En utgångspunkt är härvidlag, att återstående ännu icke exploate rade områden i så stor utsträckning som möjligt skall reserveras för park- och rekreationsändamål. I anslutning till planen föreslås en väsentlig upp rustning av ifrågavarande områden. Kostnaderna härför avses delvis be stridas av Stockholms stad, som i särskilt avtal påtagit sig det ekonomiska ansvaret för upprustning och underhåll av vägar och parkeringsplatser, för upprustning och underhåll av beslysningsanordningar samt för renhållning. Vad angår de upprustningsåtgärder, som förutsättes ankomma på mark ägaren och då närmast dj urgårdsförvaltningen, avser dessa iståndsättning av parkområdena, reglering av vissa avloppsfrågor samt upprustning av byggnader. För att täcka kostnaderna för dessa åtgärder ävensom för ett förbättrat fortlöpande underhåll föreslås i propositionen, att ett belopp om 5 milj. kr. tages i anspråk av vissa hos statskontoret redovisade exploate- ringsmedel, vilka främst härrör från djurgårdsnämndens tidigare försälj ning av djurgårdsmark.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 183
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 196b
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 29 oktober 196b.
Närvarande:
Statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga an gående viss upprustning av Djurgården, in. m., och anför därvid följande.
Inledning
Djurgårdsnämnden, som upphörde vid utgången av juni månad 1964, hade enligt sin av Kungl. Maj :t den 16 maj 1958 (nr 204) utfärdade in struktion bl. a. att beträffande statens mark på Djurgården »verkställa en allmän planläggning i fråga om markens användning för parkändamål, statliga och andra offentliga byggnader samt enskild bebyggelse». I en lighet härmed överlämnade nämnden den 12 januari 1964 till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet förslag till dispositionsplan för Kungl. Djurgården i Stockholm.
Vid upprättandet av planen hade djurgårdsnämnden utgått från att de närmare formerna tör Stockholms stads medverkan vid genomförandet i vissa hänseenden av planen skulle regleras genom särskild överenskom melse. Med skrivelse den 14 maj 1964 överlämnade nämnden också ett den 21 april 1964 dagtecknat avtal mellan å ena sidan djurgårdsnämnden och Kungl. Djurgårdens förvaltning — i fortsättningen benämnd djurgårdsför- valtningen — samt å andra sidan Stockholms stads gatunämnd angående iståndsättning, underhåll och vård av rekreationsområdena på Kungl. Djurgården. Avtalet skulle gälla under förutsättning av Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges slutliga godkännande. —- Med samma skri velse överlämnade djurgårdsnämnden också en mellan djurgårdsförvalt- ningen och Stockholms stads gatunämnd den 21 april 1964 ingången över enskommelse angående vissa omedelbara åtgärder för upprustning av rekreationsområdena på Södra Djurgården samt förbättring av trafik- och parkeringsförhållandena därstädes, vilken överenskommelse biträtts av nämnden.
3
över förslaget till dispositionsplan har yttranden avgivits av riksmar-
skalksämbetet efter hörande av djurgårdsförvaltningen samt av överbefäl
havaren, byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, riks
antikvarieämbetet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, överståthål-
larämbetet, utredningen rörande den framtida användningen av Skepps
holmen in. in., frescatikommittén, tekniska högskolans i Stockholm bygg
nadskommitté, vetenskapsakademien, Stockholms stadskollegium, region-
planenämnden för stockholmstrakten, Skytteförbundens överstyrelse och
Föreningen Hjortskyttarna.
Över den nämnda skrivelsen med bifogade avtal har yttranden avgivits
av byggnadsstyrelsen, statskontoret och riksrevisionsverket.
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964
Dispositionsplanen för Kungl. Djurgården
Djurgårdsnämnden erinrar inledningsvis om den successiva exploatering,
som sedan slutet av 1800-talet ägt rum av den kronan tillhöriga djurgårds-
marken och som i huvudsak inriktats på Norra Djurgården. Närmast har
utvecklingen betingats av det växande Stockholms markbehov. Genom sär
skilda vid olika tidpunkter träffade, av riksdagen godkända avtal mellan
kronan och Stockholms stad har sålunda till staden med äganderätt över
låtits de vidsträckta områdena vid Hjorthagen, Värtahamnen, K aknäs och
Kampementsbacken. Härtill kommer den mark, som kronan själv efter
sladsplaneläggning exploaterat genom främst tomtförsäljning för bostads
byggande och upplåtelser för olika statliga ändamål. Denna sistnämnda
exploateringsverksamhet, som totalt gett bruttointäkter om ca 135 milj. kr.,
har intill 1947 handhafts av djurgårdskonunissionen och därefter av djur
gårdsnämnden.
Av den djurgårdsmark om ca 1 500 hektar som kronan förfogade över
i slutet av 1800-talet har enligt nämnden genom angivna försäljningar till
staden och exploateringsåtgärder i övrigt disponerats ca 550 hektar. Åter
stående icke stadsplanclagda djurgårdsmark om ca 950 hektar har delvis
utarrenderats eller eljest upplåtits till olika allmänna institutioner och än
damål, vissa kommersiella, idrotts- och rekreationsändamål ävensom till
viss enskild bebyggelse. Angivna mark är emellertid delvis icke exploate
rad. Den park- och vägmark etc., som det här är fråga om, anges på Södra
Djurgården uppgå till 180 hektar och på Norra Djurgården till 345 hektar.
Om till denna sistnämnda areal lägges de arealer inom Ladugårdsgärdes-
och Kaknäsområdena, som upplåtits resp. överlåtits till Stockholms stad
under förbehåll om deras användning för rekreationsändamål, uppgår den
sammanlagda icke exploaterade marken på Norra Djurgården till 570
hektar.
4
1 fråga om den löpande förvaltningen av den kronan alltjämt tillhöriga icke stadsplanelagda djurgårdsmarken gäller i princip, att den — som en följd av den historiskt betingade dispositionsrätt till marken som tillkom mer den regerande konungen — utövas av riksmarskalksämbetet genom den till ämbetet knutna djurgårdsförvaltningen. Denna svarar i princip för markupplåtelser till andra än statliga ändamål, uppbär arrenden etc. för gjorda upplåtelser samt disponerar ifrågavarande medel ävensom vissa rän teintäkter samt ersättningar från Stockholms stad till bl. a. park- och väg underhållet på Djurgården.
Djurgårdsnämnden framhåller, att det med hänsyn till den utsträckning i vilken Djurgården exploaterats framstår som angeläget att genom plan läggning klarlägga, vilka delar av den kronan tillhöriga marken som för framtiden bör bevaras obebyggda och såsom parkområden hållas fritt till gängliga för allmänheten. Det förslag till dispositionsplan som nu fram lagts utgör ett försök till riktlinjer härvidlag. Planens innebörd kan enligt nämnden anges vara att utgöra en markägarens särskilda över siktsplan, vilken avser att tjäna till ledning och efterrättelse för de myn digheter, som förvaltar marken eller eljest har att träffa avgöranden an gående densamma. Den har även det vidare syftet att tjäna som underlag för överenskommelser mellan kronan och staden i frågor, som rör markens närmare planläggning och användning för bebyggelse eller som park.
Dispositionsplanen omfattar i huvudsak de nyssnämnda delar av kro nans markinnehav på Norra och Södra Djurgården, som icke intagits i stads plan. Närmast gäller det då stadsägorna nr 26 + 27 och nr 44 på Södra Djurgården samt stadsägan nr 15, huvuddelen av stadsägan nr 22 + 24 och viss mindre del av stadsägan nr 1 på Norra Djurgården.
Enligt nämnden bör exploateringen av ifrågavarande mark nu vara i hu vudsak avslutad. Endast i några fall har vissa utbyggnadsmöjligheter för utsetts för redan befintliga institutioner. Strävandena bör i stället inriktas på att till naturlig park avsätta större sammanhängande områden av den djurgårdsmark, som f. n. icke stadigvarande disponeras för andra ända mål. I planen framlagda förslag innebär, att i huvudsak tre sådana större parkområden skall finnas, nämligen Södra Djurgården öster om Skansen, Ladugårdsgärdet samt den del av Norra Djurgården, som är belägen norr om tekniska högskolan och mellan universitetsområdet i väster och Husar viken i öster. Den i planen förutsatta dispositionen av djurgårdsmarken innebär i övrigt följande.
Beträffande Södra Djurgården, som av ålder ansetts vara Stock holms främsta rekreationsområde, finner nämnden det självklart, att nå gon ytterligare mark icke anvisas för bebyggelse. Det konstateras, att om rådet från planläggningssynpunkt innefattar två till karaktären väsentligt olika huvuddelar. Medan den västra delen får sin prägel främst av de där
Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b
5
befintliga kulturinstitutionerna, nöjesanläggningarna, restaurangerna m. m.,
utmärkes den östra av fri och vacker natur med endast smärre inslag av
spridd bebyggelse. Den senare delen — närmast då området öster om Skan
sen — bör enligt nämnden på sikt bibehållas som ett större sammanhängan
de rekreations- och parkområde. Från synpunkten av dettas tillgänglighet
för allmänheten ägnas i planen uppmärksamhet åt väg- och trafikproble
men. För att komma ifrån nuvarande olägenheter till följd av bristande
trafikdifferentiering och besvärande motorfordonstrafik även på småvägar-
na föreslås i planen lösningar, som innebär utbyggnad av vissa vägar och
avstängning av andra för biltrafik, omläggning av gång- och ridvägar etc.
Ett viktigt element i nämndens förslag såvitt angår Södra Djurgården är
utbyggnaden av gångvägarna längs de vackra strandpartierna. Med sikte
härpå bör i fråga om de för bostadsbebyggelse upplåtna strandtomterna så
dan ändring i arrendevillkoren vidtagas, att promenadutrymme friställs.
Sammanhängande gångvägar av i det närmaste en mils längd blir på så
sätt möjliga. I övrigt berörs olika problem, såsom anordnandet av en
trén till Södra Djurgården, dispositionen av den mark, som friställs i sam
band med en förväntad bortflyttning av den militära verksamheten vid
Galärvarvet etc.
Den del av planområdet, som är belägen på Norra Djurgården öster om
Lidingövägen, domineras av det öppna Ladugårdsgärdet. Detta är genom ett
år 1946 mellan kronan och Stockholms stad träffat avtal upplåtet till
staden för tiden fram till 1997 och skall enligt bestämmelserna i avtalet
användas såsom ett för allmänheten utan avgift tillgängligt friområde.
Planen utgår från att området på sikt bibehåller denna funktion. I samman
hanget konstateras den betydelse, som det angränsande, till staden försålda
Kaknäsområdet har som komplement till rekreationsområdet på Ladugårds
gärdet. Med hänsyn härtill är det angeläget, att dess i samband med för
säljningen överenskomna användning som strövområde upprätthålles.
1 här ifrågavarande del av planområdet ingår även ett intill Ladugårdsgär
det i väster beläget område, som disponeras för statliga byggnader (Tre
Vapen och Konstfackskolan), vidare ett österut vid Djurgårdsbrunnsviken
beläget område, vilket huvudsakligen utnyttjas för museiändamål. Härvid
lag förutsättes i planen inga ändringar.
Den del av Norra Djurgården, som ligger väster om Li
dingövägen, utgör mer än hälften av hela Djurgården. Området när
mast Lidingövägen domineras av idrottsanläggningar av olika slag och har
därigenom sin huvudsakliga användning bunden. I söder — i anslutning till
Valhallavägen och Drottning Kristinas väg — ligger tekniska högskolan
och olika statliga och enskilda forskningsinstitutioner, några enskilda sjuk
hus etc. I de västra delarna mot Brunnsviken är bl. a. vissa högskolor —
Skogshögskolan och Veterinärhögskolan — belägna, och i nordväst där re
Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b
6
dan tidigare mark upplåtits för olika statliga institutioner av främst forsk- ningsbetonad och museal karaktär ligger vid Frescati det nya universitets området. Norrut utgör Lilla Värtan en naturlig gräns, från vilken i områdets nordöstra del en långsmal vik skjuter in — den s. k. Husarviken.
I övrigt rymmer ifrågavarande del av Norra Djurgården rekreations- och strövområden. Allmänt sett torde dessa icke ha besökts i lika stor utsträck ning som Södra Djurgården, vilket anses sammanhänga med bl. a. att de varit mera avsides belägna och att parkvårdsresurserna icke räckt till för att göra olika delar av dem tillräckligt attraktiva. Mera besökta platser är Lill-Jansskogen, Uggleviken och Fiskartorpsterrängen.
Djurgårdsnämnden anser, att området har förutsättningar att bli ett av Stockholms förnämsta rekreationsområden. Det erinras emellertid om att den för allmänheten fritt tillgängliga marken icke oväsentligt minskats ge nom de beslut, som under senare år fattats om utbyggnad av olika statliga institutioner. Angeläget är därför, alt stor försiktighet iakttages vid den fortsatta dispositionen av djurgårdsmarken. I fråga om Stockholms uni versitet uteslutes icke möjligheten av att ytterligare mark kan komma att erfordras för dess utveckling på sikt. Härvidlag hänvisas till de markreser ver, som finns väster och nordväst om universitetsområdet. Med hänsyn här till bör den gällande östra gränsen för universitetet kunna godtagas som definitiv. I sammanhanget hänvisas också till den tänkbara markreserv för framtida statlig bebyggelse, som finns i Söderbrunnsområdet öster om Roslagsjärnvägen mellan universitetet i norr och tekniska högskolan i sö der. Beträffande den senare, som nyligen fått mark reserverad för en ut byggnad, utgår planen från att ytterligare odisponerad mark ej kan ställas till törtogande. Fn framtida expansion bör i stället inriktas på mark, som nu utnyttjas för andra ändamål men som kan stå till förfogande i framti den, exempelvis söder om Drottning Kristinas väg. För veterinärhögskolans del hänvisas till den reserv, som det likaledes vid Roslagsjärnvägen belägna Hjortbergsområdet representerar. Utrymme anvisas också för en idrotts anläggning i anslutning till universitets- och högskoleområdet.
De kvarvarande disponibla områdena bör enligt nämnden ordnas på så dant sätt, att de i ökad utsträckning kan utnyttjas för friluftsliv och olika former av motionsidrott. Bl. a. de i planen tänkta utvecklingsmöjligheterna för Skid- och friluftsfrämjandets anläggningar vid Fiskartorpet bör ses mot bakgrund härav. Vad angår de nordväst om Fiskartorpet belägna skjut banorna vid Stora Skuggan bör en bortflyttning av dessa förberedas så att området efter ifrågavarande arrendetids utgång år 1971 kan disponeras som ett för allmänheten tillgängligt rekreationsområde. Bland de åtgärder som föreslås i övrigt ingår iordningställande av en längre sammanhängande strandpromenad i väster utmed Brunnsviken.
Nämndens förslag innebär som tidigare nämnts, att ett större samman hängande rekreationsområde skapas norr om tekniska högskolan samt
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964
Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196i
7
mellan universitetet i väster och Husarviken i öster. Beträttande den när
mare dispositionen av ifrågavarande område —• liksom av djurgårdsmar-
ken överhuvud — vill nämnden dock reservera sig för de ändringar, som
kan följa av den kommande sträckningen av vissa större trafikleder på
Djurgården.
Dispositionsplanens genomförande förutsätter åtgärder
av olika slag. I vissa fall blir det aktuellt att friställa mark, som nu är upp
låten för enskilda ändamål. Åtgärder krävs vidare för att törsätta mark
med därå befintlig vegetation, byggnader och andra anläggningar i ett skick,
som svarar mot de föreslagna användningssätten. Angeläget är att väg- och
trafikfrågorna får en bättre lösning. Avloppsförhållandena är otillfredsstäl
lande och kräver en reglering. För åtskilliga av djurgårdsförvaltningens
byggnader och anläggningar föreligger behov av moderniseringar och för
bättringar.
Genomförandet av de angivna upprustningsåtgärderna rymmes icke inom
ramen för de medel, som via den s. k. djurgårdskassan står till djurgårds
förvaltningens förfogande för skötseln av djurgårdsmarken. En förstärk
ning utifrån av förvaltningens resurser blir därför nödvändig. I samman
hanget påtalas det intresse, som Stockholms stad har av att vissa av de fö
reslagna åtgärderna vidtages, då områdena därigenom får ett ökat värde ur
rekreationssynpunkt för dess befolkning. Redan nu bestrider staden — i
anslutning till ett år 1926 träffat avtal — vissa kostnader för väghållning,
renhållning och belysning. En del av åtgärderna är emellertid av den
karaktär, att kostnaderna för desamma naturligen bör bestridas av mark
ägaren, d. v. s. av djurgårdsförvaltningen. Härav föranlett medelsbehov
ävensom resultatet av överläggningar med Stockholms stad i bidragstrågan
redovisas i särskild ordning.
Yttrandena. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt eller läm
nat utan erinran förslaget till dispositionsplan, dock i vissa fall med reser
vationer för enskildheter i denna.
Bijggnndsstijrelsen konstaterar, att planen i tillämpliga delar synes över
ensstämma med 1952 års generalplan för Stockholm och regionplanen för
Stockholmsområdet, och förutsätter, att den också samordnas med den
reviderade generalplan, som är under utarbetande. Utan hinder av den
omprövning av dispositionsplanen i vissa hänseenden, som därvid kan ak
tualiseras, får planen redan nu anses utgöra ett nöjaktigt underlag för be
dömande och avgörande av de frågor, som den avser att reglera. Även
Stockholms stadskollegium finner planen vara i överensstämmelse med
den nuvarande översiktliga planeringen för Stockholmsområdet och anslu
ter sig i princip till den föreslagna markdispositionen. Det förutsättes emel
lertid, att planen endast avser alt ange de allmänna riktlinjerna för djur-
gårdsfrågornas fortsatta behandling, överståthållarämbetet och kam-
8
markollegiet framhåller, att någon nybebyggelse på Djurgården icke bör ske vare sig tör statliga eller enskilda ändamål utöver vad som anges i planen. Riksmarskalksämbetet åberopar utlåtande av djurgårdsförvaltningen, som framhåller, att det med hänsyn till förvaltningens park vårdande uppgitter är av väsentlig betydelse, att huvuddragen av markens framtida användning fastställes. Överbefälhavaren finner för sin del svårigheter att taga ställning till planen, så länge olika problem samman hängande med militära myndigheters lokalbehov och lokalisering icke lösts.
Några remissinstanser har reserverat sig med hänsyn till enskildheter i planen. Byggnadsstyrelsen förutsätter, att vissa gränsjusteringar måste hål las öppna i avvaktan på fortsatt planering, exempelvis i fråga om universi tetsområdet på Norra Djurgården. Universitetets markbehov behandlas även av frescatikommittén, som framhåller att framtida anspråk på ytterligare mark kan förutsättas i samband med universitetets expansion. Med hän syn härtill bör dess nu gällande östra gräns icke fastställas såsom definitiv. Expansionsutrymme kan även bli erforderligt söderut utöver det av nämn den anvisade Söderbrunnsområdet. Beträffande det i planen förordade nedläggandet av skjutbanorna på Norra Djurgården uttalar sig överbefäl havaren och Skytteförbundens överstyrelse för banornas bibehållande. För det fall ett nedläggande blir aktuellt bör enligt överbefälhavaren och överståthållarämbetet garantier skapas för att likvärdiga banor tillkommer på annan lämplig plats.
Vad som föreslagits i fråga om upprustning av park- och strövområden, vägnät etc. har allmänt tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Beträffande fördelningen mellan kronan och Stockholms stad av kostnaderna för de ifrågavarande åtgärderna hänvisas allmänt till förhandlingar i särskild ordning mellan berörda parter.
Ansvarsfördelning och kostnader vid genomförandet av vissa upprustnings- åtgärder m. m. på Kungl. Djurgården
De i dispositionsplanen angivna överläggningarna med Stockholms stad angående betingelserna för de på Djurgården belägna rekreationsområdenas iståndsättning och vård har såsom inledningsvis nämnts resulterat i ett avtal mellan å ena sidan djur- gårdsnämnden och djurgårdsförvaltningen och å andra sidan Stockholms stads gatunämnd. Avtalet ersätter den år 1926 mellan kronan och staden träffade överenskommelsen angående underhåll och vård av Djurgården. Det gäller under förutsättning att det slutligt godkännes av Kungl. Maj.t och Stockholms stadsfullmäktige före den 1 januari 1965 resp. den 1 december 1964 samt skall äga tillämpning från förstnämnda tidpunkt.
I avtalet — som icke avser den djurgårdsmark, vars användning regle ras av det särskilda s. k. Bromma-Ladugårdsgärdesavtalet av år 1946 —
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964
9
förklarar sig parterna överens om att en väsentlig upprustning av Kungl. Djurgårdens rekreationsområden snarast skall ske i enlighet med riktlin jerna i den av djurgårdsnämnden upprättade dispositionsplanen. Förslag till åtgärder för sådan upprustning skall kunna väckas av såväl djurgårds- förvaltningen som gatunämnden. Vad angår fördelningen av kostnaderna, skall dessa bestridas av staden såvitt avser anläggning, förbättring och un derhåll av vägar och parkeringsplatser, renhållning därav ävensom av Djurgårdens stränder samt upprustning, underhåll och drift av belys ningen inom rekreationsområdena. Förvaltningen skall å sin sida bestrida kostnaderna för den egentliga parkvården inom dessa. Beträffande kostna derna för andra anläggningar, såsom anordningar för lek och idrott och serviceanordningar i övrigt, skall förvaltningen och gatunämnden från fall till fall träffa särskild överenskommelse. Av de åtgärder, för vilka det eko nomiska ansvaret sålunda åvilar staden, skall på sätt närmare regleras i avtalet vissa utföras genom gatunämndens och vissa genom djurgårdsför- valtningens försorg. Inför större arbeten förutsättes detaljplaner upprätta de, vilka skall antagas av envar av nämnda myndigheter, innan de kommer till utförande.
Förutom nyssnämnda avtal föreligger såsom inledningsvis också nämnts en av djurgårdsnämnden biträdd, mellan djurgårdsförvaltningen och Stock holms stads gatunämnd träffad överenskommelse avseende vissa mera omedelbara åtgärder för upprustning av rekreationsområdena på Södra Djurgården samt för för bättring av väg- och trafikförhållandena därstädes. Överenskommelsen är att betrakta som ett första led i tillämpningen av det förenämnda avtalet, och de däri förutsatta åtgärderna grundar sig på förslagen i dispositions planen.
De i överenskommelsen redovisade åtgärderna är avsedda att genom föras under den närmaste fyraårsperioden och syftar framför allt till att förbättra väg- och trafikförhållandena på Södra Djurgården. Sålunda är avsikten att tillskapa den i planen upptagna sammanhängande strandpro menaden runt praktiskt taget hela Södra Djurgården från Djurgårdsbron över Blockhusuddcn till Valdemarsudde. Strandpromenaden får en sam manlagd längd av ca 9 km, därav ca 3 km representerar nyanläggningar. Den allmänna körtrafiken på Södra Djurgården bör enligt överenskom melsen begränsas till vissa angivna delvis utbyggda huvudvägar. Härige nom kan vissa andra av de nuvarande bilvägarna reserveras för promene rande. Parkeringstorhållandena avses ordnade genom några få i terrängen väl infogade större parkeringsområden. En allmän upprustning och ut byggnad av vägbelysningen förutsättes komma till stånd. Kostnaderna för sålunda redovisade åtgärder beräknas till 1 750 000 kr. och skall i sin helhet bestridas av Stockholms stad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b
10
Överenskommelsen innefattar vidare en sedan flera år planerad omda ning av parkområdet vid Djurgårdsbron — den s. k. Lusthusporten — i av sikt att skapa en inbjudande entré titll Södra Djurgården. Kostnaderna uppskattas till 550 000 kr., av vilket belopp staden och djurgårdsförvalt- ningen erlägger vardera hälften eller 275 000 kr.
Överenskommelsen utgår från att en intensifiering av parkvården och markarbetena på Södra Djurgården kommer till stånd, därvid vissa delar av upprustningen utföres under de närmaste åren genom engångsåtgärder.
Såsom framgår av det föregående förutsätter dispositionsplanen vissa åtgärder, som det närmast ankommer på markägaren att vidtaga. Det gäller då närmast iståndsättning och vård av själva parkom rådena, ombyggnad och modernisering av eu del av djurgårdsförvaltning- ens byggnader samt reglering av vissa avloppsfrågor.
Vården av Djurgårdens parkområden har i flera hänseenden blivit efter satt, vilket främst berott på bristande resurser men även på osäkerhet be träffande Djurgårdens användning på längre sikt. För att Djurgården skall kunna fylla iunktionen som ett av Stockholms viktigaste rekreationsområ den måste en upprustning och en förbättrad parkvård komma till stånd. Den i det föregående redovisade uppgörelsen med staden utgår också från att så sker. I avvaktan på resultatet av en av djurgårdsförvaltningen in ledd mera långsiktig planering av parkvården har djurgårdsnämnden i samråd med förvaltningen verkställt en översiktlig genomgång av de åt gärder, som uppenbarligen bör vidtagas under den närmaste framtiden. Till grund för kostnadsberäkningen har legat uppgifter om kostnaderna för tidigare likartade upprustningsarbeten utförda såväl i förvaltningens som stadens regi.
På Södra Djurgården har behov bedömts föreligga av genomhuggning och röjning av bestånden samt därefter under en längre tid av markberedande åtgärder inom områden om tillhopa 80 hektar. Kostnaden härför har upp skattats till 6 000 kr. för hektar eller sammanlagt ca 500 000 kr. Södra Djur gårdens stränder och Friesens park samt terrängen omkring Skansen, Ro sendals slott och förutvarande Bellmansro utgör sådana områden, inom vil ka de erforderliga mera speciella upprustningsåtgärderna bör göras till fö remål för särskilda överenskommelser mellan djurgårdsförvaltningen och stadens gatunämnd. Redan nu kan emellertid förvaltningens kostnadsandel i sammanhanget beräknas till ca 500 000 kr. Med hänsyn tagen även till den förut angivna iståndsättningen av parkanläggningen vid Lusthusporten blir sålunda förvaltningens kostnader för upprustning av Södra Djurgårdens parkområden sammanlagt (500 000 + 500 000 -f 275 000) 1 275 000 kr. eller i runt tal 1 300 000 kr.
På Norra Djurgården har upprustningsåtgärder av i stort sett samma slag som på Södra Djurgården bedömts erforderliga för ca 40 hektar av Lill-Jansskogen. För detta ändamål ävensom för vissa andra parkvårdande
Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 196A
11
åtgärder inom Lill-Jansskogen i dess helhet erfordras ett medelstillskott
av 200 000 kr. Inom övriga delar av Norra Djurgården förutsattes eu mera
extensiv parkvård. Åtgärder av engångsnatur såsom genomhuggning och
röjning har bedömts nödvändiga på ca 150 hektar till en uppskattad kost
nad av 3 000 kr. för hektar eller tillhopa 450 000 kr. Den nu aktuella
upprustningen av Djurgården i dess helhet representerar sålunda ett sam
manlagt medelsbehov av (1 300 000
200 000 -j- 450 000) 1 950 000 kr.
På upprustning av djurgårdsförvaltningens byggnadsbestånd har sedan
början av 1950-talet lagts ned ca 3 milj. kr. Ytterligare upprustnings- och
moderniseringsbehov föreligger, vilka representerar en kostnad av ca 1
milj. kr. Av detta belopp hänför sig ungefär hälften till byggnader, som är
att betrakta som kulturminnesmärken, exempelvis Ugglevikskällan och Ro
sendals slott. Återstoden erfordras för att täcka kostnaderna för fortsatt
ombyggnad och modernisering av förvaltningens bostads- och ekonomi
byggnader.
Avloppsförhållandena på Djurgården är i många fall otilllredsställande
ordnade. På ett stort antal platser finnes sålunda byggnader och anlägg
ningar, från vilka avloppsvattnet efter endast obetydlig rening ledes ut i
Saltsjön och andra recipienter. En reglering av angivna förhållanden måste
med hänsyn till gällande bestämmelser komma till stånd. I sammanhanget
erinras om att Österbygdens vattendomstol i deldom den 25 januari 1963
medgivit uppskov med den erforderliga regleringen intill utgången av år
1964. Ytterligare något uppskov anses kunna påräknas. Avloppsfrågorna
håller f. n. på att utredas. Arbetet har dock ännu icke drivits så långt, att
möjligheter finnes att närmare ange de kostnader, som kan komma att
åvila djurgårdsförvaltningen. Preliminärt torde de dock kunna beräknas till
ca 1,5 milj. kr.
De i det föregående redovisade åtgärderna avseende upprustning av park
anläggningar och byggnadsbestånd samt reglering av avloppsförhållandena
är av engångskaraktär. Tillhopa representerar de ett medelsbehov' av ca
(1,95 + 1,0 -f 1,5) 4,45 milj. kr. Till detta kommer en förutsedd icke obe
tydlig ökning av kostnaderna för den löpande parkvården. En ökning med
50 procent under loppet av en tioårsperiod torde härvidlag utgöra en för
siktig uppskattning. Detta innebär, att de årliga underhållskostnaderna vid
periodens slut kommer att ha stigit med ungefär 250 000 kr.
Djurgårdsnämnden erinrar om att kostnaderna för Kungl. Djurgårdens
skötsel bestrids med medel från den s. k. djurgårdskassan, för vilken en
stat årligen fastställs av Kungl. Maj :t. Omslutningen i kassan var för bud
getåret 1962/63 ca 1,6 milj. kr. Av detta belopp utgjordes på inkomstsidan
huvuddelen av tomtavgifter och hyresintäkter etc. samt återstoden av bl. a.
ersättning från Stockholms stad för väghållning samt ränta på djurgårds-
londen. Beträffande denna sistnämnda fond konstateras, att den bildats
genom avsättning i särskilda fall av medel, som influtit vid exploatering
av djurgårdsmark. Ränteavkastningen på fonden, som f. n. är bokförd till
Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år
7.964
12
ett värde av ca 2,2 milj. kr., är i princip avsedd som bidrag till täckning av förvaltningens driftutgifter. För angivna budgetår har räntan från fonden upptagits till 127 000 kr.
Enligt djurgårdsnäinnden torde möjligheter finnas att i någon mån öka förvaltningens inkomster ävensom att i viss begränsad utsträckning succes sivt omtördela användningen av driftmedlen till förmån för parkvården. Uppenbart är emellertid, att en förstärkning av förvaltningens resurser un der alla förhållanden måste ske, om den föreslagna upprustningen skall komma till stånd.
Vid sådant förhållande är det enligt djurgårdsnämnden naturligt att överväga, om icke den erforderliga förstärkningen bör ske genom tillskott av de medel, som influtit i anslutning till nämndens försäljning av mark på Djurgården. Ifrågavarande exploateringsmedel redovisas hos statskon toret under en särskild diversemedelstitel och uppgår f. n. till ca 50 milj. kr. En mindre del härav erfordras till täckning av kostnader för åtgärder i samband med exploateringen, och återstoden avses tillförda statens all männa fastighetsfond. Nämnden föreslår, att till djurgårdsfonden dessför innan avsättes lämpligt belopp, som tillsammans med avkastningen därav kan efter Kungl. Maj :ts bestämmande användas för upprustningen av Djur gården.
Enligt djurgårdsnämndens mening kan investeringarna lämpligen plan- läggas på följande sätt. Parkvårdsåtgärderna, kostnadsberäknade till i runt tal 2 milj. kr., genomföres successivt under tioårsperioden 1965—1975. Regle ringen av avloppsfrågorna, preliminärt kostnadsberäknad till 1,5 milj. kr., sker under femårsperioden 1965—1970 och upprustningen av byggnadsbe ståndet, kostnadsberäknad till 1 milj. kr., under femårsperioden 1970—1975. Därigenom erhålles en förhållandevis jämn fördelning av investeringsutgif- terna över tioårsperioden och dessa kan till viss del finansieras med av kastningen av fonden. Avkastningen av resterande överförda fondmedel blir däretter en förstärkning med hänsyn till de efter hand ökande underhålls kostnaderna. Djurgårdsnämnden har beräknat, att ett tillskott till djur gårdsfonden av 5 milj. kr. blir erforderlig.
Yttranden. Byggnadsstyrelsen tillstyrker, att principavtalet angå ende de på Djurgården belägna rekreationsområdenas iståndsättning, un derhåll och vård godkännes. Beträffande finansieringen av den föreslagna upprustningen finner styrelsen liksom riksrevisionsverket det vara riktigt, att det lör ändamålet erforderliga kapitaltillskottet sker genom överföring av lämpligt belopp av djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel till djur- gärdstonden. Statskontoret framhåller såvitt avser finansieringsfrågan, att behovet av medel hänför sig till såväl räntabla som icke räntabla inves teringar. Till de förra är att räkna regleringen av avloppsförhållandena och viss upprustning av byggnadsbeståndet representerande en kostnad om till hopa ca 2 milj. kr. Denna synes i princip böra täckas genom ianspråktagande
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964
13
av djurgårdsfondens tillgångar. Vid ett genomförande av den föreslagna
upprustningen i övrigt — avseende parkområdena och viss del av byggnads
beståndet — blir emellertid en förstärkning av djurgårdsförvaltningens re
surser nödvändig. För det fall en sådan upprustning bedömes nu böra kom
ma till stånd, kan medel lämpligen ställas till förfogande för den närmaste
femårsperioden med förslagsvis ett belopp av 1,25 milj. kr.
Departementschefen
Kungl. Djurgården utgör sedan länge ett av de främsta rekreationsom
rådena inom Stockholmsområdet. Med djurgårdsmarkens belägenhet nära
den centrala stadsbebyggelsen har dock en successiv exploatering särskilt
av Norra Djurgården icke kunnat undgås. Det växande Stockholms anspråk
på expansionsutrymme för bebyggelse och andra ändamål bar sålunda i
olika sammanhang måst tillgodoses. Förutom genom särskilda markavtal
med staden har kronan själv efter stadsplaneläggning exploaterat betydande
områden genom främst tomtförsäljning för bostadsbyggande och använd
ning för olika statliga ändamål. Allteftersom exploateringen fortskridit har
emellertid med växande styrka krav från olika håll framförts på att åtgär
der vidtages med sikte på att för framtiden bevara tillräckligt stora om
råden av Djurgården såsom obebyggda och för allmänheten fritt tillgängliga
parkområden.
Djurgårdsnämnden, som handhaft den av kronan bedrivna exploate-
ringsverksamheten på Djurgården, har i januari 1964 — inför sin avveck
ling med utgången av juni månad detta år — i enlighet med sin instruk
tion framlagt en plan över djurgårdsmarkens fortsatta disposition. Pla
nen, som i det föregående närmare redovisats och som i huvudsak inne
fattar de delar av kronans markinnehav vilka icke intagits i stadsplan,
har väsentligen två syften. Den avser sålunda dels att klarlägga vilka de
lar av Djurgården som i fortsättningen skall skyddas från vidare exploate
ring, dels att ange hur dessa områden bör disponeras och upprustas för
att på bästa sätt kunna tjäna rekreations- och friluftsändamål.
Allmänt kan innebörden av planen sägas vara att någon ytterligare ex
ploatering av djurgårdsmark icke skall ske. Endast med hänsyn till inom
området redan befintliga institutioner har vissa mera begränsade mark-
reservationer gjorts. Nämnden föreslår, att den återstående icke exploate
rade marken — i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till tidigare
ställningstaganden av statsmakterna — bevaras i form av större samman
hängande park- och rekreationsområden. Planen förutsätter tre sådana om
råden, nämligen Södra Djurgården öster om Skansen omfattande ca 180
hektar, kvarvarande delar av Ladugårdsgärdet om ca 110 hektar samt den
del av Norra Djurgården, som är belägen norr om tekniska högskolan mel
lan universitetsområdet i väster och Husarviken i öster och som omfattar
ca 360 hektar. Det är sålunda fråga om områden med en sammanlagd
areal av ca 650 hektar, vartill kommer de tidigare av kronan till Stock
Knngl. Maj:ts proposition nr 183 år 196b
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1964
holms stad försålda områdena vid Kaknäs om ca 140 hektar, vilka förutsatts disponerade för friluftsändamål.
För egen del ansluter jag mig till den grundsyn, som dispositionsplanen ger uttryck åt med avseende på den ifrågavarande djurgårdsmarkens vär de från park- och rekreationssynpunkt och även — såvitt gäller vissa delar av den — från kulturhistorisk synpunkt. Att slå vakt om dessa naturvär den och tillse, att de icke förstöres genom en alltför långt driven exploate ring framstår som ett angeläget intresse. En grundläggande förutsättning för att detta skall kunna ske på ett rationellt och framsynt sätt är att till grund för fortsatta ställningstaganden finnes en noga genomtänkt dispo- sitionsplan för området.
Om den nu framlagda dispositionsplanen kan allmänt sägas, att den i tillämpliga delar synes överensstämma med regionplanen för Stockholms området och med 1952 års generalplan för Stockholm. Samråd har även ägt rum med stadens myndigheter i syfte att planen skall kunna inordnas i den reviderade generalplan för staden, som är under utarbetande. Vad be träffar dispositionsplanens karaktär kan syftet med planen givetvis icke vara att i detalj binda fortsatta överväganden. Redan med hänsyn till exem pelvis den osäkerhet, som föreligger i fråga om de eventuella trafikledernas framtida dragning genom djurgårdsområdena, är något sådant icke möjligt. Planen får i stället betraktas som en markägarens särskilda översiktsplan, som avser att tillhandahålla underlag och ange de allmänna riktlinjerna för den fortsatta behandlingen av markfrågorna. Med denna syn på planen kan jag i likhet med de i ärendet hörda remissinstanserna i allt väsentligt ansluta mig till de målsättningar, som innefattas däri.
Någon ytterligare exploatering av den kronan tillhöriga djurgårdsmar- ken för nya ändamål bör sålunda i princip icke ske. För vissa inom områ det redan befintliga institutioner kan det emellertid bedömas bli nödvän digt att i framtiden medge viss ytterligare markexploatering. Jag tänker då närmast på universitetsområdet vid Frescati och de institutioner som har sin verksamhet i anslutning därtill. Den reservation, som härvidlag göres, bör emellertid förenas med krav på att vid en sådan utbyggnad största möj liga hushållning iakttages med tillgänglig mark, så att intrånget på de för rekreationsändamål disponibla områdena begränsas till vad som är absolut nödvändigt. Vad i övrigt angår planen vill jag allmänt ansluta mig till vad i denna uttalas om angelägenheten av att park- och rekreationsom rådena ges en sammanhängande form. Från denna synpunkt ter det sig bl. a. önskvärt, att de på Norra Djurgården belägna skjutbanorna vid Stora Skuggan ilyttas bort. Deras läge medför en delning av omgivande friom råden på ett sätt som minskar dessas användbarhet. Den närmare tidpunk ten för bortflyttningen får bli beroende av när annan från olika synpunkter acceptabel förläggning av verksamheten blir möjlig.
I dispositionsplanen behandlas vidare de åtgärder, som bör vidtagas med sikte på en upprustning av de berörda park- och rekreationsområdena. Det
15
gäller upprustning av parkbestånden, utbyggnad av vägnätet, en längre
driven differentiering av motor- och gångtrafiken, reglering av avloppsför
hållandena samt ombyggnad och modernisering av vissa delar av djur-
gårdsförvaltningens byggnadsbestånd.
Vissa av de angivna åtgärderna är sådana, att Stockholms stad bör ha
ett direkt intresse av att de kommer till stånd. Med hänsyn härtill har
överläggningar ägt rum mellan å ena sidan djurgårdsnämnden och den
under riksmarskalksämbetet sorterande djurgårdsförvaltningen såsom fö
reträdare för kronan samt å andra sidan Stockholms stads gatunämnd så
som företrädare för staden med sikte på att uppnå en principuppgörelse
angående ansvarsfördelningen i fråga om olika slag av upprustnings- och
underhållsarbeten. Överläggningarna har lett till ett i det föregående re
dovisat preliminärt avtal, som allmänt kan sägas lägga ansvaret för upp
rustning och underhåll av vägnätet samt för renhållning och belysning på
staden samt ansvaret för den egentliga parkvården på djurgårdsförvalt
ningen. I principavtalet förutsättes att detta successivt kompletteras med
särskilda överenskommelser mellan djurgårdsförvaltningen och gatunämn
den, i vilka de erforderliga upprustningsåtgärderna för olika delar av Djur
gården och de därmed förenade kostnaderna närmare preciseras. En första
sådan överenskommelse avseende Södra Djurgården har redan träffats,
däri staden påtagit sig anläggningsarbeten till en kostnad av sammanlagt
ca 2 milj. kr.
I såväl principavtalet som den särskilda överenskommelsen om Södra
Djurgården har djurgårdsförvaltningen allmänt förutsatts vidtaga snara
åtgärder för en intensifiering av parkvården. Djurgårdsnämnden har i den
skrivelse, varmed principavtalet underställts Kungl. Maj :ts prövning, re
dovisat vilka åtgärder som med hänsyn härtill bör vidtagas och vilka kost
nader som följer därmed. En kostnadsberäkning har även gjorts såvitt av
ser den i dispositionsplanen förutsatta regleringen av avloppsförhållandena
och upprustningen av byggnadsbeståndet. De olika åtgärderna, som är av
engångskaraktär och beräknas kunna genomföras under en tioårsperiod,
har bedömts representera ett sammanlagt medelsbehov av ca 4,5 milj. kr.
Härutöver erfordras visst ökat utrymme för det löpande parkunderhållet.
Då de medel, som djurgårdsförvaltningen f. n. disponerar för löpande
driftsändamål — arrende- och hyresinkomster, räntemedel från den s. k.
djurgårdsfonden cfc. — icke förslår för alt täcka angivna kostnader, bör
enligt nämnden särskilda resurser ställas till förfogande för ändamålet.
Därvid anses ett lämpligt arrangemang vara att av vissa hos statskon
toret redovisade exploateringsmedel — vilka härrör från djurgårdsnämn-
dens markförsäljning och f. n. uppgår till ca 50 milj. kr. — taga i anspråk
5 milj. kr. Kapitalbeloppet föreslås tillfört den nyssnämnda djurgårds
fonden och jämte den successiva avkastningen på beloppet bli disponerat
för de ifrågavarande upprustningsåtgärderna och för ett förbättrat fort
löpande underhåll.
Kungl. Maj. ts proposition nr 183 år 1964
16
För egen del finner jag det naturligt att, då en ordning nu eftersträvas som innebär att berörda ännu icke exploaterade områden såvitt möjligt bevaras för rekreations- och friluftsändamål, åtgärder vidtages för att för sälta dessa områden i ett sådant skick, som verkligen gör dem lämpliga för en dylik användning. Jag finner det likaså naturligt — med hänsyn till det särskilda värde som ifrågavarande områden har för huvudstadens befolk ning — att Stockholms stad på ett väsentligt sätt deltar i kostnaderna för den föreslagna upprustningen. Vad angår den inventering, som skett av erforderliga förbättringsåtgärder, finner jag icke någon anledning till er inran. Den principuppgörelse som träffats med staden angående fördel ningen av det ekonomiska ansvaret för dessa finner jag också utgöra en rimlig avvägning.
För det upprustningsarbete, som det ansetts ankomma på markägaren och närmast då djurgårdsförvaltningen att ombesörja, synes en förstärk ning av förvaltningens resurser av den storleksordning som djurgårdsnämn- den föreslagit böra komma till stånd. Med hänsyn härtill och då det icke synes föreligga anledning till erinran mot förslaget att i angiven utsträck ning taga i anspråk de ifrågavarande markexploateringsmedlen, tillstyr ker jag sålunda, att av desamma 5 milj. kr. tillföres djurgårdsfonden för att på sätt Kungl. Maj :t senare beslutar disponeras för de aktuella upp- rustningsändamålen.
Beträffande angivna hos statskontoret redovisade exploateringsmedel må nämnas, att en del därav erfordras till bl. a. täckning av vissa på kro nan ankommande ännu icke reglerade kostnader i anslutning till den verk ställda markexploateringen på Djurgården. Återstående medel — frånräk- nat då det belopp som enligt det föregående torde tillföras djurgårdsfonden — har avsetts att vid lämplig tidpunkt bli överförda till statens allmänna fastighetsfond. Avsikten är, att då närmare klarhet vunnits om återstående anspråk på ifrågavarande medel ställning skall tagas till frågan om dessas slutliga disposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måt te föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att av djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel överföra ett belopp om 5 milj. kr. till djurgårdsfonden att användas på sätt föreslagits i det föregående.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bila ga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bert Holmberg
Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1964