2

Knngl. Maj:ts proposition nr bO år 196b

Förslag

till

Förordning

om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till statlig

inkomstskatt

Härigenom förordnas som följer.

¹ §•

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse avseende huvudsakligen

industriell tillverkning och under tiden den 1 januari—31 december 1964

anskaffar maskiner och andra döda inventarier avsedda för stadigvarande

bruk i rörelsen, äger enligt bestämmelserna i denna förordning vid taxe­

ring till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid in­

komstberäkningen för förvärvskällan.

Avdraget skall göras vid 1965 års taxering eller, om kalenderåret 1964

eller del därav ingår i beskattningsår, för vilket taxering i första instans

sker ett senare år, vid denna taxering såvitt avser tillgångar anskaffade un­

der nämnda beskattningsår.

2

§.

Tillgång skall anses anskaffad när skriftligt avtal om förvärvet träffats

eller, om skriftligt avtal icke träffats, när tillgången levererats. Har skrift­

ligt avtal om förvärv av viss tillgång träffats och leverans skett under år

1964 men hänför sig avtalet och leveransen till skilda beskattningsår,

skall tillgången anses anskaffad när leveransen sker.

Tillgång, som rörelseidkaren själv tillverkat, anses anskaffad under år

1964 till den del som kostnader då nedlagts på densamma.

3 §•

Särskilt investeringsavdrag skall utgöra tio procent av anskaffningskost­

naden för tillgångar, som avses i 1 § första stycket. I fråga om tillgång, om

vars anskaffande skriftligt avtal träffats under år 1964 för leverans efter

den 31 december 1964, skall dock avdraget utgöra tio procent av det avta­

lade priset.

Särskilt investeringsavdrag må icke åtnjutas för följande tillgångar:

tillgångar med en beräknad varaktighetstid av högst tre år;

begagnade tillgångar;

annan kontorsutrustning än kontorsmaskiner;

motorfordon, vilka omfattas av förordningen den 23 november 1956 (nr

545) angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall, eller som helt

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 40 år 1964

⁶ §.

Beträffande handels- eller kommanditbolag gäller, att särskilt investe-

ringsavdrag samt tillägg, varom stadgas i 5 §, beräknas för företaget såsom

sådant.

7

§•

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter meddelas.

av Kungl. Maj :t.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 9 december 1960 (nr 658) med

provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags

och ekonomisk förenings inkomst i vissa fall

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 9 §§ förordningen den 9 december 1960

med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och ekono­

misk förenings inkomst i vissa fall skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse och av jordbruksfastighet en­

ligt kommunalskattelagen och för­

ordningen om statlig inkomstskatt

under de beskattningsår, för vilka

taxering i första instans äger rum

åren 1963—1973, äger svenskt aktie­

bolag åtnjuta avdrag för utdelning i

enlighet med vad nedan i 2—8 §§

stadgas.

2

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för

utdelning å aktier, för vilka inbetal­

ning skett under tiden den 1 januari

1961—den 31 december 1966, i den

mån sådan utdelning förfallit till be­

talning under beskattningsåret och

under förutsättning tillika, om ak­

tierna utgivits i samband med bola­

gets bildande, att ansökan om stif­

telsehandlingarnas godkännande för

bolagets registrering ingivits till re-

(Föreslagen lydelse)

§•

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse och av jordbruksfastighet en­

ligt kommunalskattelagen och för­

ordningen om statlig inkomstskatt

under de beskattningsår, för vilka

taxering i första instans äger rum

åren 1963—1977, äger svenskt aktie­

bolag åtnjuta avdrag för utdelning i

enlighet med vad nedan i 2—8 §§

stadgas.

§•

Avdrag enligt 1 § må åtnjutas för

utdelning å aktier, för vilka inbetal­

ning skett under tiden den 1 januari

1961—den 31 december 1970, i den

mån sådan utdelning förfallit till be­

tt lning under beskattningsåret och

under förutsättning tillika, om ak­

tierna utgivits i samband med bola­

gets bildande, att ansökan om stif­

telsehandlingarnas godkännande för

bolagets registrering ingivits till re-

6

avdrag åtnjutits för avsättning till internvinstkonto, skall avsättningen åter­

föras till beskattning nästföljande beskattningsår; vid detta års utgång

skall frågan om avdrag för förnyad avsättning prövas med hänsyn till då

rådande förhållanden.

Vad ovan sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande enskild rö-

relseidkare, som försålt lagertillgångar till av honom ägt utländskt bolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 196t

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall äga

tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

verkställes i första instans år 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1904

9

Särskilt investeringsavdrag

Departementschefen. Såsom jag redan framhållit har man anledning iäk-

na med att maskininvesteringarna inom näringslivet, om man bortser fiån

den egentliga industrin, även under år 1964 kommer alt visa en tillfreds­

ställande ökning i förhållande till tidigare år. Föreliggande investerings­

planer visar däremot beträffande industrins maskininvesteringai eu viss

nedgång jämfört med fjolåret, vilket inträffar sedan investeringarna under

de närmast föregående åren legat på en konstant nivå. Även om denna

utveckling, som jag tidigare understrukit, inte är alarmerande, framstår del

dock som angeläget att söka stimulera industriföretagen att hålla sina

maskininvesteringar uppe på en hög nivå och helst även öka dem.

Då det i första hand torde vara en försämrad räntabilitet som är den vä­

sentligaste orsaken till återhållsamheten i fråga om industrins investering­

ar, synes stimulansen böra ges i den formen att investeringarna under

1964 förbilligas. Liksom man under 1950-talet, i sytte att begränsa de infla-

tionisliska verkningarna av då rådande vinstkonjunktur inom företagssek­

torn, sökte dämpa investeringarna genom en investeringsavgift, kan det nu

vara naturligt att ge en skattelättnad i förhållande till kostnaden för in­

vesteringarna. I och för sig borde denna skattelättnad endast ges i fråga

om investeringar, som — om skatteförmånen inte lämnas — inte skulle

kommit till stånd under år 1964. Det torde emellertid inte vara möjligt att

utforma praktikabla skatteregler av sådan innebörd. Liksom kostnadsför-

dyringen genom investeringsavgiften i princip drabbade alla investeringai,

måste även skattelättnaden ges utan prövning av, huruvida in\esteiingaina

skulle kommit till stånd oavsett skattelättnaden.

Skattelättnaden synes lämpligen böra ges i form av ett särskilt investe­

ringsavdrag vid den statliga taxeringen motsvarande tio procent av anskaff­

ningskostnaden för maskiner och inventarier, som anskaffats under år 1964.

Liksom investeringsavgiften utgjorde en skatt till staten bör den skatte­

lättnad, som nu föreslås, endast gälla den statliga skatten. Såsom då fråga

är om en investeringsavgift kan en rätt till investeringsavdrag beräknas tå

större effekt om bestämmelserna begränsas att gälla under en relativt kort

lid. Investeringsavdraget bör därför ifrågakomma endast för investeringai

under innevarande år. Huruvida åtgärder i investeringsstimulerande syfte

kan bli erforderliga även efter år 1964, får bedömas vid en framtida tid­

punkt. Effekten av ett investeringsavdrag är givetvis större ju större av­

draget är. Ett avdrag med tio procent av investeringskostnaden synes i da­

gens situation vara en lämplig avvägning.

Genom investeringsavdraget ökas investeringarnas lönsamhet och de fö­

retag, som gör stora maskininvesteringar, far vidare en inte oväsentlig lik-

viditetsförstärkning och därigenom en hjälp att bibehålla investeringarna

10

på en hög nivå. Då investeringsavdraget innebär att de investeringar, som

göres just under år 1964 blir billigare, har man vidare anledning antaga att

toretagen kommer att tidigarelägga investeringar, som eljest av olika an­

ledningar skulle skjutas på framtiden.

I enlighet med det nu sagda har inom finansdepartementet utarbetats ett

förslag till förordning om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxe­

ring till statlig inkomstskatt. Beträffande förslagets detaljer vill ja« fram­

hålla följande.

1

§■

Såsom jag tidigare anfört bör investeringsavdraget i princip begränsas

till maskininvesteringar inom den egentliga industrin. Huvudsakligen är det

då fråga om företag, som drives i form av aktiebolag och ekonomisk för­

ening. Men bestämmelserna bör omfatta även industriföretag, som drives i

torm av enskild firma eller som handels- eller kommanditbolag.

\ issa svårigheter kan stundom uppkomma att avgöra, om en verksamhet

skall anses häniörlig till industriell tillverkning. Närmast torde det vara

fråga om en bedömning, huruvida företaget är av sådan storleksordning att

det kan anses driva industriell produktion. För att underlätta gränsdrag­

ningen har vid utformningen av lagstiftningen övervägts att göra bestäm­

melserna tillämpliga endast för företag med en årsproduktion av viss storlek

eller som bär ett visst antal anställda. Svårigheterna att avgöra vad som är

att anse som industriell tillverkning har dock inte bedömts vara så stora, att

regler av nu antytt slag bör intagas i författningen. Det torde få ankomma

på riksskattenämnden att i mån av behov göra vägledande uttalanden.

Det må framhållas att även byggnadsindustrins maskininvesteringar bör

omfattas av förslaget. För att undvika att fråga om investeringsavdrag skall

uppkomma även vid relativt små investeringar föreslås, att investeringsav­

drag för investeringar under år 1964 skall medges endast om dessa uppgått

till minst 5 000 kronor. Jag återkommer till denna fråga under 4 §.

Rörelse, som omfattar såväl industriell tillverkning som annan verksam­

het, kan skattemässigt behandlas som en och samma förvärvskälla. Det av­

görande får då bli om den industriella verksamheten dominerar. Innefattar

rörelsen huvudsakligen industriell tillverkning bör investeringsavdrag med­

ges för alla investeringar i maskiner och inventarier i rörelsen; dock med

de undantag som angives i 3 §.

Investeringsavdraget synes böra beräknas å kostnaderna för maskinin­

vesteringar under kalenderåret 1964. Flertalet företag har räkenskapsår

sammanfallande med kalenderår. För dessas del blir investeringsavdraget

aktuellt endast vid 1965 års taxering. Har ett företag brutet räkenskapsår

kan såväl 1965 som 1966 års taxering avse beskattningsår, som omfattar del

av kalenderåret 1964. Fråga om investeringsavdrag kan då uppkomma vid

båda dessa taxeringar. I undantagsfall, t. ex. vid omläggning av räkenskaps­

år, kan fråga om investeringsavdrag uppkomma även vid 1967 års taxering

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1964

*2

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1964

nader som skälig andel av indirekta tillverkningskostnader, dock ej beräk­

nad ränta å eget kapital. Någon uttrycklig föreskrift härom svnes inte er­

forderlig.

Om skriftligt avtal om leverans träffas under år 1964 men leveransen

sker först efter utgången av samma år, bör som anskaffningskostnad anses

det avtalade priset.

Då här talas om skriftligt avtal åsyftas givetvis endast avtal, som skatt­

skyldig träffar med annan fysisk eller juridisk person. Ett avtal som träffas

mellan två olika avdelningar inom ett och samma företag kan givetvis inte

åberopas som grund för investeringsavdrag. Det är då fråga om en inom

i öretaget tillverkad tillgång, och investeringsavdrag beräknas å den kost­

nad, som nedlagts å tillgången under år 1964, under förutsättning att till­

verkningen påbörjats efter den 31 december 1963.

3 §.

Sasom tidigare framhållits bör investeringsavdraget utgöra tio procent av

anskaffningskostnaden för under år 1964 anskaffade maskiner och inven­

tarier i rörelse avseende huvudsakligen industriell tillverkning. Avsikten

med lagstiftningen är dock i första hand att stimulera investeringar, som

innebär en förbättring och en utbyggnad av produktionsapparaten inom

industrin. Med hänsyn härtill och även av andra skäl bör vissa undantag

göras i fråga om rätten att åtnjuta investeringsavdrag.

Stimulansen bör inriktas på anskaffning — ersättningsanskaffning eller

nyanskaffning — av nya maskiner och inventarier. Undantag bör därför

göras för begagnade tillgångar. Att kostnader för reparation och förbättring

av ledan befintlig maskinpark inte skall föranleda investeringsavdrag fram­

går därav att endast kostnad för anskaffning av tillgångar föreslås skola

omfattas av lagstiftningen.

Av bl- a. praktiska skäl bör investeringar av omkostnadskaraktär, d. v. s.

tillgångar med en beräknad varaktighetstid av högst tre år, undantagas.

Då det gäller inventarieanskatfningar, som inte är typiska för industrin

utan förekommer även inom andra verksamhetsgrenar, måste viss försiktig­

het iakttagas i fråga om investeringsavdraget. Beträffande kontorsutrust­

ning synes endast kontorsmaskiner böra få omfattas av lagstiftningen. Be­

greppet kontorsmaskiner bör emellertid här tas i relativt vidsträckt bemär­

kelse. Sålunda bör investeringsavdrag få åtnjutas t. ex. för maskiner för

automatisk databehandling, lokaltelefonanläggning o. likn. Undantag torde

vidare böra göras för personbilar och — i de undantagsfall de ingår i här

avsedd rörelse — handels- och fiskefartyg. Vidare bör lastbilar, bussar och

andra motorfordon undantagas, därest de helt eller delvis utnyttjas för yr­

kesmässig gods- eller personbefordran.

Slutligen synes undantag böra göras för maskiner och andra inventarier,

som ar avsedda att utnyttjas för produktion eller distribution av elektrisk

16

kan vinnas av den nu ifrågavarande förordningen. Allmänna skattebered-

ningen kan emellertid inte antagas komma att framlägga förslag rörande

företagsbeskattningen före utgången av år 1966, d. v. s. den tidpunkt, då ny­

emissioner med avdragsrätt för utdelning kan göras. Jag föreslår därför,

att tidsfristen för dylika nyemissioner utsträcks med fyra år t. o. in. den

31 december 1970. Vid bifall härtill bör förordningens bestämmelser till-

lämpas t. o. m. 1977 års taxering.

En dylik förlängning av tillämpningen av lagstiftningen får till följd,

att även inskränkningen av frikallelsen från skattskyldighet för utdelningar

kommer att gälla under ytterligare fyra är. Jag vill erinra om att vid lag­

stiftningens tillkomst underströks, bl. a. från bevillningsutskottets sida, att

lagstiftningen måste ses som en enhet. Innebörden av lagstiftningen kan

nämligen sägas vara, att i begränsad utsträckning flytta över skattebördan

från företag, som för sin expansion är beroende av att skaffa kapital ut­

ifrån, till kapitalstarka företag, som inte har användning för överskotts­

medel i den egna rörelsen eller koncernen utan placerar dessa i aktier eller

andelar i andra företag. Det har alltså inte varit fråga om att totalt sett göra

lättnader eller skärpningar i bolagsbeskattningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 40 år 196b

Reservering för internvinst

Framställningen. Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industri­

förbund framhåller i sin förenämnda skrivelse, att det som regel krävs att

ett svenskt exportföretag håller lager i importlandet. Detta är av särskild

vikt när fråga är om en mer avlägsen marknad. Av olika skäl — vilka skäl

kan variera från land till land — är det ofta olämpligt att låta försäljningen

ske direkt från moderbolaget genom filial eller genom agenter. Erfarenheten

visar att den enda effektiva och praktiskt möjliga försäljningsorganisatio­

nen i många fall är anlitande av ett utländskt dotterföretag. I skrivelsen an-

föres därefter.

Då ett svenskt företag anlitar ett utländskt dotterbolag för försäljningen

på utländsk marknad kan det antingen sälja varorna till detta eller arbeta

med konsignationslager. Det är i många fall förenat med betydande praktis­

ka svårigheter att använda metoden med konsignationslager. Komplikation

uppkommer nämligen på många håll beroende på exempelvis valutaregle­

ringar och import- och tullbestämmelser. Det är därför som regel nödvän­

digt att äganderätten till varorna överlåts på dotterbolaget. I de flesta fall

skulle det för svenska företag ställa sig fördelaktigare ur skattesynpunkt att

använda sig av konsignationslager utomlands i stället för att sälja varorna

till utländskt dotterbolag. Om konsignationslager används, äger det svenska

företaget nämligen betrakta de i konsignationslagret ingående varorna så­

som en del av sitt varulager. Det behöver därför inte ta fram till beskattning

den dolda reserv, som kan föreligga beträffande de varor, som är osålda vid

bokslutstillfället, och behöver naturligtvis inte heller redovisa någon vinst

17

förrän efter försäljning. Att trots detta inånga företag funnit sig inte kunna

använda metoden med konsignationslagel- visar bättre än något annat att

denna metod av andra skäl är omöjlig eller i vart fall olämplig.

Då det svenska moderföretaget överlåter äganderätten till varorna på dot­

terföretaget är det, framhålles i skrivelsen, rent formellt fråga om eu defi­

nitiv försäljning och som regel uttar moderbolaget vid faktureringen utöver

sina anskaffnings- eller tillverkningskostnader eu viss vinst. I verklighe­

ten innebär transaktionen emellertid intet annat än att lager överflyttas

från ett företag till ett annat inom samma koncern och någon vinst för

koncernen som sådan uppkommer givetvis inte förrän varorna — bearbeta­

de eller oförändrade — försålts till utomstående. Alt transaktionen realiter

endast utgör ett led i moderbolagets lagerhållning framgår bl. a. av det för­

hållandet, att moderbolaget — även om det formellt inte är skyldigt därtill

— plägar återta sådana produkter, som inte är säljbara inom dotterbolagets

verksamhetsområde.

Om moderbolaget, som normalt är fallet, gör ett vinstpålägg vid försälj­

ningen till dotterbolaget, utgör, konstateras i skrivelsen, denna vinst skatte­

pliktig inkomst hos moderbolaget. Därefter anföres.

I ett utslag i regeringsrätten den 12 mars 1963 i anledning av besvär över

ett av riksskattenämnden meddelat förhandsbesked uppkom fråga om mo­

derföretaget i dylika fall skulle äga rätt att med avdragsrätt vid taxeringen

göra avsättning i räkenskaperna med ett belopp, som motsvarade dylik in­

ternvinst å vid bokslutstillfället hos dotterbolag i utlandet kvarliggande osål­

da varor. På bolagets ansökan meddelade riksskattenämnden följande för­

handsbesked. »Riksskattenämnden finner att — därest sökandebolaget i

sitt bokslut gör avsättning med belopp, svarande mot skillnaden mellan av-

räkningspris och anskaffningskostnad för till dotterbolag sålda, vid bok­

slutstillfället hos dotterbolagen kvarliggande osålda varor — avdrag för dy­

lik avsättning lagligen icke kan medgivas. På grund härav förklarar riks­

skattenämnden, att sökandebolaget vid inkomsttaxeringen icke äger åtnjuta

avdrag för dylik avsättning.»

Mot riksskattenämndens beslut var tre ledamöter skiljaktiga och fann

på anförda skäl sökandebolaget vara berättigat att vid sin inkomstberäk­

ning åtnjuta avdrag för den internvinst, som framkom om sökandebolaget i

koncernredogörelsen tillämpat den värdesättning å tillgångar inom koncer­

nen, avsedda för omsättning eller förbrukning (lager), som skulle ha till-

lämpats om det i dotterbolaget osålda, från moderbolaget inköpta lagret

fortfarande varit moderbolagets lagertillgång.

Regeringsrätten fann emellertid ej skäl att göra ändring i förhandsbeske­

det.

Under en följd av år har, framhålles i skrivelsen, mellankommunala

prövningsnämnden medgivit svenska företag att i samband med värderingen

av utländska varufordringar skattefritt göra reservering för icke realiserad

internvinst. Förutsättningen härför har varit att det svenska moderbolaget

försålt varor till utländska dotterföretag till högre pris än självkostnadspri­

Kungl. Maj:ts proposition nr -tO år 19<>'t

18

set. Reservering har då fått göras för vinstpålägget i moderbolagets räken­

skaper, om de försålda varorna ingått i dotterbolagets varulager per balans­

dagen. Vanligen har tillika krävts att dotterbolaget inte verkställt nedskriv­

ning på dessa varor i sitt bokslut. I ett fåtal fall torde reserveringen ha be­

gränsats till 30 procent av försäljningspriset. I och med att varorna försålts

till utomstående har beskattning skett hos moderbolaget. I enlighet med

denna praxis har, framhålles det vidare, åtskilliga företag gjort sådana re-

serveringar. Det kan befaras, att det förut omnämnda utslaget från rege­

ringsrätten får till följd alt en ändring sker i denna praxis, som i stort sett

torde ha tillämpats jämväl av prövningsnämnderna i länen. Därefter anfö-

res i skrivelsen.

Beträffande frågans betydelse för de enskilda företagen bör framhållas,

att de avsättningar som skett med mellankommunala prövningsnämndens

medgivande torde vara av storleksordningen 300—500 milj. kronor. För ett

par av våra största exportföretag lär reserveringarna överstiga 100 milj.

kronor. Därest företagen skulle bli nödsakade att återföra belopp av denna

storleksordning till beskattning, måste detta komma att medföra starka på­

frestningar på deras likviditet och ekonomi över huvud taget. Svåra stör­

ningar i deras handlande kan därför befaras uppkomma med de verkningar

detta kan få på företagens utbyggnadsplaner och därmed också på syssel­

sättningen. Försämringen av likviditeten genom en ändring av rådande

praxis skulle bli så mycket kännbarare som den skulle komma samtidigt

som överskott i pensionsstiftelser skall avtappas genom ATP-avgifterna.

Enligt vår bestämda uppfattning är därför snara åtgärder påkallade för

att förhindra en inskränkning i denna avsättningsrätt. Vi skall i detta sam­

manhang inte ta upp hela frågan om beskattningen av vinster vid försälj­

ningar mellan koncernföretag över huvud taget. Denna fråga är för närva­

rande föremål för utredning av särskilda sakkunniga och i sinom tid torde

vi få anledning att ta ställning till de förslag, som utredningen kan komma

att framlägga. Avsikten med denna framställning är endast att de svenska

exportföretagen skall medges rätt att göra reserveringar för internvinster i

huvudsakligen samma omfattning som hittills.

Det torde, framhålles det, vara allmänt erkänt att det är företagsekono­

miskt riktigt, att moderbolag i åsyftade fall upplägger en reserv för vinstpå­

lägg å varor, som per balansdagen kvarligger i dotterbolagets lager och såle­

des inte försålts till utomstående. Att en sådan åtgärd också överensstäm­

mer med god affärssed och allmänna bokföringsgrunder, ger innehållet i

aktiebolagslagens 74 och 104 §§ belägg för. Från redovisningssynpunkt vore

det direkt missvisande att räkna med vinstpålägget i dylika fall som en de­

finitiv vinst hos moderbolaget, eftersom förlustriskerna alltjämt kvarstår.

Förlust kan lätt inträffa, t. ex. på grund av att varorna blir omoderna eller

eljest inkuranta eller att de inte passar för den avsedda marknaden. Vidare

kan valutadevalveringar och förändringar i de politiska förhållandena med­

föra stora förluster. Det måste i många fall bli fråga om varor som kommer

att kvarligga åtskillig tid hos dotterbolagen. Så är fallet t. ex. med reserv-

delslager.

Knngl. Mcij.is proposition nr 40 år 196i

19

Det kan, påpekas vidare i skrivelsen, ur fiskal synpunkt knappast vara

av intresse att förhindra de svenska exportföretagen att göra reserveringar

i nu angivna fall. Från dessa företags sida eftersträvas en vinstredovisning,

som möjliggör att vinsten redovisas vid rätt tidpunkt och att den beräknas

till företagsekonomiskt riktiga belopp hos de olika företagen inom en kon­

cern. Skulle de svenska exportföretagen tvingas att redovisa vinst redan in­

nan varorna sålts till utomstående, kan detta lätt leda till en icke önskvärd

förskjutning i vinstfördelningen mellan de olika koncernföretagen, så att

vinsten hos de svenska moderföretagen nedbringas och motsvarande belopp

i stället hänförs till de utländska dotterföretagen. Nämnas bör dock, frain-

hålles det, att företagen ingalunda har fria händer härvidlag; inånga länder

tillämpar nämligen — t. ex. för att förhindra dumping eller undandragan­

de av tull — en hård kontroll att prissättningen vid importen inte är för låg.

För att tillgodose önskemålen om ett bibehållande av hittills föreliggande

möjligheter till reservering torde, enligt skrivelsen, en författningsändring

erfordras. Denna synes, framhålles det, kunna ske genom att i anvisning­

arna till 29 § kommunalskattelagen intages eu ny punkt, 15, av förslagsvis

följande lydelse:

Har skaltskyldig försålt lagertillgångar till ett utländskt dotterbolag för

vidare försäljning i obearbetat eller bearbetat skick å utländsk marknad

och kvarligga sådana tillgångar vid beskattningsårets utgång osålda hos

nämnda bolag, må den skattskyldige åtnjuta avdrag med högst ett belopp,

motsvarande skillnaden mellan det av den skattskyldige vid försäljningen

tillämpade priset för nämnda lagertillgångar och hans anskaffningskostnad

för desamma, därest en häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts

till särskilt internvinstkonto. Har avdrag för sådan avsättning åtnjutits,

skall avsättningen återföras till beskattning nästfoljande beskattningsår,

därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning får prövas med hänsyn till

de då rådande förhållandena.

Remissyttrandena. Det helt övervägande antalet remissinstanser har till­

styrkt en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med det i skrivelsen

framlagda förslaget. Några länsstyrelser har dock uttryckt vissa betänklig­

heter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller, att vissa företag

i länet förfarit på sådant sätt som angives i framställningen beträffande in­

ternvinster avseende till utländska dotterföretag levererade och fakturerade

varor. Detta förfaringssätt har hittills godtagits av beskattningsnämnderna

med hänsyn till att man ansett bokföringstransaktionerna företagsekono­

miskt riktiga och hyst förtroende till företagen i fråga. Länsstyrelsen fort­

sätter.

Man har alltså ansett sig kunna lita på riktigheten av lämnade uppgifter

angående lagertillgångar i utlandet, ehuru möjligheterna till kontroll varit

ringa eller obefintliga. Genom regeringsrättens utslag den 12 mars 1963 har

nu en besvärlig situation uppkommit för berörda företag, då desamma torde

bliva tvungna att till beskattning framtaga befintliga reserver redan i sam­

KungJ. Maj.ts proposition nr 40 ur 196b

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 är 1964

band med bokslutet för innevarande år, om icke ändring av lagstiftningen

sker. De belopp varom är fråga torde också vara betydande. Å andra sidan

synes en bestämmelse av den föreslagna karaktären vara ägnad att ingiva

betänkligheter med hänsyn till att företagen härigenom skulle beredas möj­

ligheter att verkställa nedskrivningar i en utsträckning som enligt gällande

bestämmelser i taxeringsförordningen icke kan kontrolleras. I första hand

torde under angivna förhållanden böra övervägas att införa provisoriska

bestämmelser av den innebörd som angives i framställningen i avvaktan på

att ett kontrollsystem hinner övervägas och utarbetas.

Hur ett sådant system skall vara beskaffat anser länsstyrelsen vara vansk­

ligt att med bestämdhet uttala sig om. De bolag och företag som yrkar av­

drag för internvinster inom koncern torde emellertid, enligt länsstyrelsen,

i första hand böra vara skyldiga att till sina deklarationer foga räkenskaps-

utdrag för berörda dotterföretag i utlandet. Dylika utdrag ger emellertid

icke tillräcklig ledning för bedömning av hithörande frågor. Härutöver tor­

de böra krävas detaljerade uppgifter angående fakturering och försäljning

samt inventeringsuppgifter rörande lagret. Riktigheten av dessa uppgifter

bör, framhålles vidare, lämpligen bestyrkas såväl av ledningen för dotterfö­

retaget i utlandet som av ansvarig person i ledningen för företaget här i lan­

det som ock av koncernrevisor.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Kalmar län.

Även länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller kontrollsvårigheterna och

anför därvid följande.

Det belopp för vilket avdrag skulle medgivas enligt den föreslagna nya an­

visningspunkten 15 till § 29 kommunalskattelagen har definierats sålunda,

»skillnaden mellan det av den skattskyldige vid försäljningen tillämpade

priset för nämnda lagertillgångar och hans anskaffningskostnad för de­

samma.» Anskaffningskostnaden för en försåld tillgång kan taxeringsmyn­

digheterna få en uppfattning om exempelvis genom granskning av fakturor

o. dyl. Beträffande bolag som förutom anskaffningskostnad även har till­

verkningskostnad — det får förutsättas att förslagsställarna tänkt sig att

även dessa bolag skulle kunna komma i åtnjutande av avdrag — är det ofta

mycket svårt, för att inte säga omöjligt att få fram en riktig kostnadsfördel­

ning på olika varuslag. Taxeringsmyndigheterna skulle vad gäller företag

med egen tillverkning ofta sakna möjlighet att bedöma, huruvida vinsten

på de varor som sålts till ett utländskt dotterbolag kunde anses såsom nor­

mal eller inte. Häremot kan invändas att även om avdraget ett år skulle bli

för stort, så kommer den skattepliktiga intäkten att påföljande år bli i mot­

svarande mån högre. Ett avdrag av detta slag bör dock ej få användas för

resultatutjämning mellan olika år. Det må vidare framhållas, att ett bolag

genom överflyttning av indirekta kostnader från varor för vilka internvinst-

avdrag kan komma att medgivas till andra varor där sådant avdrag ej kan

ifrågakomma skulle kunna få ett större internvinstavdrag än som vederbör.

Länsstyrelsen säger sig hysa den uppfattningen att rätt till avdrag i in­

komstskattehänseende för internvinst, som uppkommit i ett moderbolag ge­

nom försäljning till ett dotterbolag i princip bör kunna medgivas, ej minst

22

Ö v er ståtliållar ämbetet anser, att avdragsrätt för reservering för intern­

vinst må åtnjutas endast vid taxering, då avskrivning å fordringar, avseen­

de hos dotterbolaget kvarliggande varor, icke verkställts.

Enligt riksskattenämnden bör ordet »skattskyldig» i den föreslagna lag­

texten utbytas mot »aktiebolag». Överståthållarämbetet framhåller, att var­

ken bokföringslagen eller lagen om ekonomiska föreningar innehåller nå­

gon bestämmelse om koncernredovisning och tillägger därefter.

Framförallt på grund härav anser överståthållarämbetet — oaktat oreali­

serad internvinst visserligen kan föreligga även hos till exempel enskild

firma — att den föreslagna avdragsrätten allenast bör tillkomma svenska

aktiebolag. Med hänsyn till värdehandlingars speciella karaktär som varula­

ger och de allmänna spörsmålen på den internationella kapitalmarknaden

synes emellertid jämväl aktiebolag, som driva penningrörelse, böra undanta­

gas från avdragsrätten ifråga. Då med till utländskt dotterbolag försålda la­

gertillgångar icke allenast avses härifrån riket utförda objekt, bör fastighe­

ter — jämväl med hänsyn till dessas speciella karaktär — icke inräknas i

sådana lagertillgångar.

Enligt länsstyrelsen i Blekinge län bör avdragsrätten förbehållas svenskt

aktiebolag och svensk ekonomisk förening och avse sådan skattskyldigs för­

säljning av lagertillgång till utländskt dotterföretag.

Överståthållarämbetet och allmänna ombudet hos mellankommunala

prövningsnämnden ifrågasätter om inte bestämmelsen bör ha sin plats i an­

visningarna till 41 § kommunalskattelagen.

Departementschefen. De svenska exportföretagens försäljning på utländsk

marknad sker ofta genom utländska dotterföretag. I regel övergår därvid

äganderätten till varorna på dotterföretaget. Vid faktureringen av varorna

uttager moderföretaget, utöver sina anskaffnings- eller tillverkningskostna­

der, viss vinst. Denna vinst utgör skattepliktig intäkt för moderföretaget.

Om dotterföretaget kvarligger med en del av varorna osålda vid utgången av

beskattningsåret, kommer vinsten å dessa varor att beskattas hos moderfö­

retaget innan varorna försålts till utomstående. Beskattningsnämnderna har

under en följd av år i viss utsträckning godtagit att de svenska moderföre­

tagen skattefritt fått göra reservering för dylik icke realiserad internvinst.

Vanligen har därvid krävts att dotterbolaget inte i sitt bokslut verkställt

nedskrivning på varorna i fråga.

I utslag den 12 mars 1963 har regeringsrätten i anledning av besvär över

ett av riksskattenämnden meddelat förhandsbesked i taxeringsfråga förkla­

rat, att moderföretaget vid inkomsttaxeringen icke äger åtnjuta avdrag för

reserveringar för internvinster av nu nämnt slag. På grund härav har Sve­

riges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund anhållit om så­

dan ändring av skattelagarna att beskattningsnämndernas hittillsvarande

praxis på detta område lagfästes. Det helt övervägande antalet remissinstan­

ser har tillstyrkt en dylik författningsändring.

Kungl. Maj. ts proposition nr 'iO år 1961

23

De spörsmål, som hänger samman med beskattningen av koncerner, kan

förutsättas bli behandlade av allmänna skalteberedningen vid dess översyn

av företagsbeskattningen. Vissa med koncernbeskattningen sammanhängan­

de frågor behandlas även av en särskild utredning, vilken torde komma att

avge sitt betänkande innevarande år. Lösningen av det problem, som aktua­

liserats genom regeringsrättens förenämnda utslag, bör emellertid icke upp­

skjutas i avvaktan på de förslag de båda utredningarna kan komma att

framlägga. De nya reglerna bör nämligen bli tillämpliga redan vid inne­

varande års taxering. Med hänsyn till föreliggande omständigheter kan jag

tillstyrka en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,

som framlagts i skrivelsen från exportföreningen och industriförbundet.

I viss mån får lagstiftningen ses som ett provisorium i avvaktan på den

kommande översynen av företagsbeskattningen.

Det ifrågasatta stadgandet synes, som föreslagits i skrivelsen från orga­

nisationerna, lämpligen kunna placeras i anvisningarna till 29 § kommunal-

skattelagen. Även inom kooperationen förekommer att försäljning sker ge­

nom utländska dotterbolag. Rätten till avdragsgill reservering bör därför

inte förbehållas moderföretag som är aktiebolag. I den män det även finnes

enskilda rörelseidkare, vilkas försäljning sker genom av dem ägda utländs­

ka bolag, bör möjligheten att göra skattefri reservering stå öppen även för

dylika skattskyldiga. Att som överståthållarämbetet föreslagit stadga un­

dantag i författningstexten för företag, som driver penningrörelse, och för

lagertillgångar, som består av fastigheter, anser jag inte vara erforderligt.

Om det utländska dotterföretaget åtnjutit avdrag vid taxeringen för ned­

värdering av det från det svenska moderföretaget förvärvade lagret, bör den

avdragsgilla reserveringen hos moderföretaget minskas i motsvarande mån.

I regel torde det svenska och utländska företaget ha samma räkenskapsår.

Skulle så inte vara förhållandet, får lagernedskrivningen hos det utländska

dotterföretaget bedömas med hänsyn till förhållandena i närmast föregående

bokslut. Har moderföretaget medgivits avdrag för reservering motsvarande

internvinsten vid försäljning till utländskt dotterföretag, måste hänsyn här­

till givetvis tagas då det gäller att bedöma yrkanden om avdrag för ned­

skrivning av fordringar å samma dotterföretag.

De föreslagna bestämmelserna kan, som några remissinstanser påpekat,

medföra vissa kontrollsvårigheter för beskattningsmyndigheterna. Dessa

svårigheter — som får anses jämförelsevis begränsade — bör dock kunna

bemästras. Det är här också fråga om relativt få skattskyldiga. Erinras må

vidare att liknande avdragsgilla reserveringar redan tidigare godtagits i

praxis. Det får givetvis ankomma på vederbörande förelag att på lämpligt

sätt styrka befogenheten av yrkade avdrag. Erfarenheterna från tillämp­

ningen av de nu föreslagna bestämmelserna kan slutligen bli av värde vid

den kommande översynen av företagsbeskattningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 ur 1904

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1964

Departementschefens hemställan

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdeparte­

mentet upprättade förslag till

1) förordning om särskilt investeringsavdrag i vissa fall vid taxering till

statlig inkomstskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 9 december 1960 (nr

658) med provisoriska bestämmelser om beskattningen av aktiebolags och

ekonomisk förenings inkomst i vissa fall; samt

3) lag om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Norberg

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640)14