Prop. 1964:65

('angående viss omorga\xad nisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b

1

Nr 65

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss omorga­

nisation av jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de­ partementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Eric Holmqvist

8

ståndet. En omfattande försöksverksamhet rörande samspelet mellan ma­ skiner och arbetskraft framstår därför såsom ytterst betydelsefull. Utred­ ningen hänvisar också till de möjligheter, som föreligger att genom förbätt­ rade metoder och lämpliga tekniska hjälpmedel minska de stora årliga va­ riationerna i skördarnas storlek och i produktkvalitet.

På grund av en relativt stor animalisk produktion, strängt vinterklimat och små brukningsenheter har svenskt jordbruk ett omfattande byggnads­ bestånd. Återanskaffningsvärdet av ekonomibyggnaderna kan uppskattas till omkring 20 miljarder kr. Då byggnadernas tekniska varaktighet är lång, medan förändringar snabbt kan inträffa i fastigheternas storlek, pro­ duktionens inriktning och i de tekniska konstruktionerna, blir investering- ar i byggnader mycket riskfyllda och kan ofta hindra en rationell produk- tionsanpassning. Utredningen erinrar vidare om att ungefär hälften av jordbruksarbetet bedrivs i anslutning till byggnader, varför deras konstruk­ tion, planlösning och maskintekniska utrustning även är en betydelsefull arbetsteknisk faktor.

Angivna förhållanden visar tydligt att svenskt jordbruk bar mycket att vinna genom ganska små rationaliseringsåtgärder på byggnadsområdet. Det är följaktligen av utomordentligt stor vikt att forskningen intensifieras. Särskilt betydelsefullt är att genom utveckling av enklare konstruktioner nedbringa byggnadskostnaderna, att genom rationellare planlösning och mekaniska hjälpmedel minska arbetsförbrukningen samt att åstadkomma byggnader som är mera anpassningsbara till ändrade tekniska och ekono­ miska förutsättningar.

Utredningen framhåller att starka skäl sålunda föreligger för en väsent­ lig förstärkning av resurserna för forskning, försök och upplysningsverk­ samhet beträffande jordbruksteknik och lantbrukets byggnadsfrågor så att ökad effektivitet och förbättrad ekonomi kan uppnås. Med hänsyn till de stora värden som maskiner och byggnader representerar och till det steg­ rade behovet av arbets- och kostnadsbesparande åtgärder framstår de me­ del, som nu ställts till förfogande för vetenskapligt utvecklingsarbete inom berörda sektorer, som alltför begränsade.

Utredningen påtalar, att på forskningsanstaltens och institutets arbets­ program står gemensamma eller angränsande arbetsuppgifter och att det därför är angeläget att sådana former skapas för den framtida verksamhe­ ten att dubbelarbete undviks. En god samverkan måste upprätthållas med andra sektorer inom jordbruksforskningen och med de tekniska forsknings­ institutionerna. De problem som kan följa av svårigheten att dra klara grän­ ser mellan berörda forskningsområden anser utredningen främst bör lösas genom att ett för hela verksamheten gemensamt arbetsprogram skapas. Ut­ redningen understryker också önskvärdheten av ett förbättrat internor- diskt samarbete såväl inom den jordbrukstekniska forskningen som be­ träffande utvecklingen av jordbrukets byggnader.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1965

9

Vad gäller jordbrukstekniska institutets ställning i förhållande till lanthrukshögskolan framhåller utredningen, att den är medveten om att forsk­ ningen och den högre undervisningen på det maskintekniska området kom­ mer att ombesörjas av institutionen för arbetsmetodik och teknik, medan den programbundna försöksverksamheten inom samma område förläggs till institutet om detta bibehålls som ett fristående organ. Ett sådant organ innebär ett avsteg från de för högskolan i övrigt gällande principerna om samordning av forskning, undervisning och försök. Med hänsyn härtill skul­ le organisatoriska fördelar stå att vinna om institutet omvandlades till eu försöksavdelning vid högskoleinstitutionen. Utredningen finner å andra si­ dan att starka skäl taiar mot en sådan sammanslagning. Institutets fria form och samarbete med jordbruket och industrin har nämligen i hög grad bidragit till institutets goda arbetsresultat.

Det för utredningen viktigaste skälet för en fortsatt drift av institutet i halvstatlig form ligger emellertid på det ekonomiska planet. Under sitt ar­ bete har utredningen erhållit garantier om ett bidrag till institutets fort­ satta verksamhet med minst 200 000 kr. från jordbruket och minst 100 000 kr. från industrin per år för eu femårsperiod, under förutsättning att nä­ ringslivet liksom nu får delta i ledningen av institutet. Detta har förutsatts komma att drivas som ett halvstatligt forskningsinstitut enligt avtal mellan staten och en stiftelse för svensk jordbruksteknisk forskning. Enligt vad som framkommit vid utredningens diskussioner med näringslivets repre­ sentanter kan däremot fortlöpande ekonomiskt stöd av någon större om­ fattning inte påräknas till försöksverksamheten vid en helstatlig institu­ tion. Med tanke på de omfattande arbetsuppgifterna för den maskinteknis­ ka forskningen och försöksverksamheten anser utredningen att det är nöd­ vändigt att ta tillvara de resurser som näringslivet är berett att ställa till förfogande. Genom att stödet kommer att lämnas som garanterade femårs- bundna bidrag från en stiftelse undanröjs enligt utredningens mening ock­ så risken av ett beroendeförhållande för institutet i relation till de enskilda bidragsgivarna. Utredningen förordar därför, att jordbrukstekniska institu­ tet skall drivas i samverkan mellan staten och en stiftelse för jordbruks­ teknisk forskning. De utöver avtalet mellan parterna erforderliga föreskrif­ terna för verksamheten bör meddelas i av Kungl. Maj:t fastställda stadgar för institutet samt i övrigt av styrelsen för institutet. Utredningen föreslår, att förhandlingar upptas mellan representanter för statsmakterna och stif­ telsen om nämnda avtal.

Med hänsyn till de mångsidiga intressen, som bör vara företrädda i led­ ningen för institutet föreslår utredningen att styrelsen omfattar ordföran­ de och tio ledamöter. Med tanke på att statsbidraget liksom hittills torde komma att utgöra den största delen av inkomsterna anser utredningen att Kungl. Maj :t bör tillsätta ordförande och fem styrelseledamöter, medan stiftelsen utser återstående fem ledamöter.

Utredningen finner det önskvärt att möjlighet kan beredas professorn i

Kungl. Maj:ts proposition nr f>5 år I åti'i

10

arbetsmetodik och teknik vid lantbrLikshögskolan att jämväl föreslå insti­ tutet, om högskolans och institutets styrelser så beslutar. Vidare framhåller utredningen vikten av att personalen vid institutet medverkar vid undervis­ ningen i arbetsmetodik och teknik. Utredningen pekar också på att möj­ ligheter föreligger att samordna bl. a. den kamerala verksamheten mellan institutet och högskolan.

Beträffande statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader ställning i förhållande till lantbrukshögskolan uttalar utredningen, att behovet av bättre samordning av forskning, försök och undervisning inom anstaltens .sektor med övriga motsvarande grenar inom jordbruksområdet är så väl grundat, att forskningsanstaltens förläggning och organisatoriska ställning bör omprövas. Utredningen diskuterar härefter lämpligheten av att forsk­ ningsanstalten inordnas i lantbrukshögskolan och anför i sammandrag föl­ jande.

Samarbetet med institutioner inom angränsande forskningsområden har enligt utredningens bedömning inte kommit till stånd i tillräcklig omfatt­ ning, utan forskningsanstaltens verksamhet har blivit isolerad i förhållan­ de till övrig jordbruksforskning. Därigenom har anstalten fått mindre in­ flytande på utvecklingen än vad dess betydelsefulla arbetsområde motive­ rar. Enligt utredningens mening hänger detta samman med att anstalten är ett för litet organ för att utgöra en självständig, effektivt arbetande ve­ tenskaplig institution.

Även om lantbrukshögskolans undervisning i byggnadslära inte skall syf­ ta till att utbilda konstruktörer eller specialister på detta område, framstår behovet av eu vidgad undervisning i byggnadsfrågor för blivande agrono­ mer som mycket stort. Undervisningen bör inriktas på frågor rörande sam­ spelet mellan byggnader, maskiner och arbetskraft samt på byggnadstyper, planlösningar och byggnadsekonomi. Möjligheterna att rationellt ordna den­ na undervisning förbättras avsevärt genom eu anknytning av forsknings­ anstalten till högskolan. Behovet av en förbättrad forskarutbildning talar också för att jordbrukets byggnadsforskning närmare samordnas med hög­ skolans verksamhet. Även upplysnings- och rådgivningsverksamheten be­ träffande lantbrukets byggnader blir enligt utredningens mening mindre effektiv genom den nuvarande organisatoriska uppdelningen av forskning­ en samt den otillräckliga undervisningen.

Från många håll, framför allt från flera hushållningssällskap och lant­ bruksnämnder, har framhållits att anstaltens verksamhet kommit att i allt­ för hög grad inriktas på sydsvenska problem, medan norrländska och mel­ lansvenska frågor blivit eftersatta. Förläggning av centrum för verksam­ heten till Ultuna kommer att öka förutsättningarna för en mera jämn för­ delning av resurserna och för en bättre kontakt med hela landets jordbruk. Utredningen påpekar, att en organisatorisk samordning av forskningsan­ stalten med lantbrukshögskolan ger möjlighet att inordna anstaltens för- söksgårdar under ledningen för högskolans försöksgårdar. Vidare bedömer utredningen det fördelaktigt, att den förutsatta samordningen gör det möj­ ligt att överflytta huvuddelen av anstaltens kamerala verksamhet till lant­ brukshögskolan.

Mot en organisatorisk samordning med lantbrukshögskolan med bibehål­ lande av anstaltens nuvarande förläggning har utredningen inte kunnat fin­ na några bärande skäl. Som främsta skäl för anstaltens förläggning till

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196b

Kungl. Maj:ts proposition nr <15 dr It)(It

11

Skåne har anförts de goda kontaktmöjligheterna med jordbruket i södra Sverige. Detta skäl skulle kunna anföras för en omlokalisering av större delen av landets jordbruksforskning. Då emellertid denna i huvudsak är förlagd till Ultuna kan utredningen inte finna detta skäl avgörande för att bevara nuvarande förläggning av anstalten. Utredningen anser att kontak­ terna med de tekniska högskolorna bör kunna upprätthållas i minst samma utsträckning som nu vid en förläggning av anstalten till Ultuna. Kontakter­ na med den allmänna byggnadsforskningen kommer att underlättas om eu förflyttning sker till Ultuna.

Under hänvisning till det anförda föreslår utredningen att forskningsan­ stalten ställs under styrelsens för lantbrukshögskolan ledning i såväl ve­ tenskapligt som i administrativt och kameralt avseende. I samband därmed bör undervisningen i byggnadslära vid högskolan omhändertas av anstal­ ten. Då enbart en sådan ändring inte är tillfyllest för effektiv samordning, förordar utredningen att jämväl principbeslut fattas om att överflytta an­ stalten till Ultuna. Inordningen i högskolan skall således ske i två etapper. 1 den första skall anstalten ligga kvar i Lund och stå under högskolans led­ ning. I etapp två skall anstalten i samband med omflyttning till Ultuna el­ ler, om så befinns lämpligt, vid ett tidigare tillfälle omvandlas till institu­ tion för byggnadslära vid lantbrukshögskolan. Det torde enligt utredning­ ens uppfattning få ankomma på högskolans styrelse att överväga formerna och tiden för att genomföra etapp två. Möjligheten att behålla viss verksam­ het i Lund eller att förlägga en mindre del därav till Alnarp bör också prö­ vas.

För den direkta ledningen av anstaltens verksamhet till dess flyttningen till Ultuna sker föreslår utredningen att en lokal nämnd inrättas. Nämnden bör ha närmaste uppsikt över verksamhet, ekonomi och försöksgårdar samt bereda de ärenden, som skall avgöras av högskolestyrelsen, och upprätta förslag till anslagsäskanden. Utredningen förutsätter, att förslag till för­ söksplaner kommer att upprättas av anstaltens föreståndare och avdelnings- föreståndarna. I den lokala nämnden bör ingå lantbrukshögskolans rektor och försöksintendent samt föreståndarna för anstalten och för jordbruks- tekniska institutet jämte en representant för tekniska högskolan i Lund och eu företrädare för jordbruket.

För att ytterligare effektivisera samordningen av försöksverksamheten inom den tekniskt betonade sektorn av jordbruket anser utredningen det vara lämpligt att inrätta en teknisk sektion inom lantbrukshögskolans försökskollegium. Detta innebär ingen ändring i styrelsens för jordbrukstek- niska institutet bestämmanderätt över institutets arbetsprogram. Utredning­ en finner det dock naturligt att samtliga av sektionens verksamhet berörda organ eftersträvar den åsyftade samordningen av verksamheten. Kan insti­ tutets styrelse inte ansluta sig till det av försökskollegiet förordade pro­ grammet, utgår utredningen från att överläggningar upptas mellan styrel­ sen för institutet och styrelsen för lantbrukshögskolan. För att underlätta samordningen mellan försökskollegiet och institutet anser utredningen det lämpligt att efter hand statens representanter i institutsstyrelsen åtminsto­

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 196i

ne till en del utgörs av ledamöter av kollegiesektionen. Denna, som bör ha samma ställning och funktion som kollegiets övriga sektioner, förordas få följande sammansättning.

Professorn i arbetsmetodik och teknik Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid jordbrukstekniska institutet Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid forskningsanstalten för lantmannabyggnader Professorn i husdjurens utfodring och vård Professorn i växtodling Professorn i driftsekonomi Försöksintendenten En representant för resp. statens maskinprovningar, veterinärhögskolan och lantbruksstyrelsen ävensom för LBF Tre representanter för jordbruket Två representanter för industrin

Efter forskningsanstaltens ändring till högskoleinstitution kommer den att representeras av professor och statsagronomer. En representant för de tekniska högskolorna bör ingå i sektionen sedan den föreslagna lokala nämnden för forskningsanstalten upphört. Vid behandling av arbetspro­ grammet för jordbrukets byggnadsforskning bör en gemensam represen­ tant för statens råd och institut för byggnadsforskning adjungeras.

Utredningen övergår därefter till att behandla jordbrukstekniska institu­ tets verksamhet, interna organisation och ekonomi. Med hänsyn till den samordning och anpassning av försöksverksamheten, som följer av att den­ na inordnas i ett gemensamt försöksprogram, föreslår utredningen för sin del inte något detaljerat arbetsprogram för institutet. En lämplig grund för de närmaste årens arbete utgör, anser utredningen, det av institutets styrel­ se föreslagna programmet. I detta ingår bl. a. uppgifter i fråga om grödans skörd och tillvaratagande, materialhanteringen vid inomgårdsarhetet och ladugårdsarbetets rationalisering.

Utredningen anser det lämpligt att institutets personal organiseras på tre avdelningar.

Två av avdelningarna bör handha fältarbetets resp. inomgårdsarbetets för­ enkling och mekanisering. Härjämte bör finnas en allmän avdelning, som utöver personal för arbete med de uppgifter, som ej faller inom specialav­ delningarnas områden, även skall inrymma personal för institutets admini­ strativa och kamerala verksamhet, upplysnings- och konsulterande verk­ samhet, teknisk service åt försöken m. m.

T institutets personalstat bör enligt utredningens uppfattning särskild tjänst som föreståndare upptas. Med hänsyn till önskvärdheten av en så nä­ ra samordning som möjligt mellan institutionen för arbetsmetodik och tek­ nik samt institutet har utredningen förordat att professorn i ämnet, om så anses lämpligt av såväl lantbrukshögskolans som institutets styrelser, skall beredas möjlighet att förestå även institutet. Oavsett hur chefsfrågan löses anser utredningen att föreståndaren utöver ledningen av verksamheten själv bör förestå den allmänna avdelningen.

Det i flera sammanhang framförda önskemålet om en bättre inordning av det jordbrukstekniska försöksarbetet i ett driftsekonomiskt sammanhang bör tillgodoses genom samarbete med kalkylavdelningen vid lantbrukshög-

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1964

skolans företagsekonomiska institution. Utredningen förutsätter vidare att någon av försöksledarna eller assistenterna jämsides med andra uppgifter får svara för det standardiseringsarbete, som bör ankomma på institutet. Däremot anser utredningen att elfrågorna är av så stor betydelse bl. a. för utvecklingen av materialhanteringen och av sådan omfattning att eu sär­ skild befattningshavare får åta sig dessa frågor.

Både institutets styrelse och andra har framfört förslag om ett intensifie­ rat upplysningsarbete från institutets sida främst genom en för sådan verk­ samhet särskilt avdelad befattningshavare. Med tanke på den omfattning in­ stitutets upplysningsverksamhet i jordbrukstekniska frågor redan har och på behovet att utvidga insatserna på detta område föreslår utredningen att en särskild befattning härför ingår i personalorganisationen.

Med stöd av angivna motivering föreslår utredningen följande personal­ organisation för institutet.

Allmänna avdelningen

Föreståndare .............. Assistent ....................... Assistent ....................... Upplysningsspecialist Kontorist .................. Kanslibiträde .............. Kontorsbiträde ......... Verkmästare .............. Mekaniker .................. Montör ....................... Vaktmästare ..............

Lön

B 3 A 19 rb A 27 A 9 A 7 A 5 A 15 A 9 A 9 A 7

Avdelningen för fältarbetets mekanisering

Avdelningsföreståndare ............................................................. Försöksledare ............................................................................... Assistent ............................................................................................. Kontorist ........................................................................................

Avdelningen för inomgårdsarbete och materialhantering

Avdelningsföreståndare ................................................................. B 1 Försöksledare .................................................................................... A 23 Ingenjör för elfrågor.......................................................................... A 21 Assistent ................................................................................................. rb Kontorist ............................................................................................. A 9

Härutöver erfordras för extra arbetskraft 50 000 kr. per år.

Beträffande kostnaderna för institutets verksamhet anför utredningen bl. a. följande.

I fråga om arvoden till styrelseledamöter föreslår utredningen att 5 000 kr. beräknas. Den föreslagna personalorganisationen medför en lönekostnad i 1962 års löneläge av 470 000 kr. Ålderstillägg kan beräknas kosta 25 000 kr. per år. Beträffande institutspersonalens pension ansluter sig utredning­ en till de förslag som framlagts av en inom handelsdepartementet tillkallad särskild utredningsman. För den angivna personalorganisationen kan pen­ sionsavgifterna uppskattas till 50 000 kr. per år. De årliga avgifterna till all­ män sjukförsäkring m. m. beräknas till 10 000 kr. Totalt uppgår här berör­ da kostnader till 610 000 kr. för år. Medelsbehovet för omkostnader och öv­

14

riga utgifter anges till 370 000 kr. Den totala utgiftsramen för institutet be­ räknar utredningen till 980 000 kr., varav 80 000 kr. väntas inflyta genom försäljning av publikationer.

Finansieringen av institutets verksamhet skall enligt utredningens förslag ske genom bidrag dels från staten, dels från stiftelsen. Bidraget från stiftel­ sen beräknar utredningen enligt utfästelser från intressenterna uppgå till 300 000 kr. per år för en femårsperiod. Statsbidraget till institutet anser ut­ redningen böra höjas till 600 000 kr., vilket belopp intressenterna ställer som villkor för sitt bidrag.

Utredningen anser att liksom vid flertalet branschforskningsinstitut bör statsmedlen i första hand användas för att avlöna huvuddelen av persona­ len. Statens löneåtagande för denna personal bör dock inte omfatta ålders- tillägg. Pensionsavgifterna bör fördelas mellan staten och stiftelsen i sam­ ma relation som lönekostnaderna. Till omkostnaderna bör såväl staten som stiftelsen lämna bidrag, medan staten liksom hittills bör svara för erforder­ liga lokaler.

Staten bör svara för under avtalsperioden uppkommande lönehöjningar för den del av personalen som avlönas med statsmedel. Statsbidraget kan så­ ledes komma att höjas under avtalsperioden. Detta kan ändra kostnadsför­ delningen, eftersom näringslivets bidrag är avsett att vara lika stort under hela avtalsperioden. Utredningen har beaktat detta i sitt förslag till kost­ nadsfördelning.

Den föreslagna ökningen av institutets personal medför ytterligare behov av lokaler för institutet. Utredningen förutsätter att lokalfrågan prövas i samband med den pågående utbyggnaden av lantbrukshögskolans lokaler. Byggnadsstyrelsen har på begäran av utredningen uppskattat kostnaderna för en omdisposition av nuvarande lokaler till 420 000 kr. och för utbygg­ nad till 400 000 kr.

Den av utredningen föreslagna omfattningen av institutets verksamhet förutsätter att ett engångsanslag ställs till förfogande för utrustning och in­ redning. Denna fråga bör behandlas i samband med överläggningar angåen­ de ett nytt avtal. De bidrag, som utredningen föreslagit från staten och stif­ telsen, torde under inledningen av avtalsperioden ej kunna las helt i an­ språk till löner och omkostnader utan möjlighet kan beräknas uppkomma att avsätta medel för utrustning och inredning.

Utredningen behandlar därefter statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader verksamhet, interna organisation och ekonomi. Inledningsvis uttalar utredningen att någon detaljreglering av anstaltens arbetsuppgifter inte kan komma i fråga med hänsyn till att verksamheten fortlöpande kom­ mer att inordnas i lanbrukshögskolans försöksprogram. Verksamhetens inriktning får därvid anpassas med hänsyn till jordbrukets krav, verksam­ heten på andra områden och tillgängliga resurser. Utredningen inskränker sig därför till vissa allmänna riktlinjer, som den anser bör vara vägledande för verksamheten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196i

16

verksamheten och enskilda jordbrukare på detta område underlättas ge­ nom liberal långivning och bidrag för att täcka de med försöken förknippa­ de arbetsinsatserna och riskerna. Det torde enligt utredningens mening när­ mast få ankomma på lantbruksstyrelsen att överväga dylika åtgärder.

Utredningen framhåller också att tillgången till egna försöksgårdar fram­ tvingat en splittring av anstaltens verksamhet genom att jordbruksdriften krävt en betydande insats från anstaltsledningens sida. Frågan om behovet av egna försöksgårdar för jordbrukets byggnadsforskning får enligt utred­ ningens mening slutgiltigt prövas av lantbrukshögskolans styrelse efter dess övertagande av ledningen för verksamheten.

Utredningens förslag till personalorganisation för anstalten grundas på att vid denna bör finnas en allmän avdelning, en planeringsavdelning och en byggnadsteknisk avdelning. I den allmänna avdelningen bör ingå särskild personal för upplysning och rådgivning beträffande lantbrukets byggnader. Härigenom blir det möjligt att bättre än nu tillgodose det stora behovet av sådan verksamhet. Det arbete, med typritningar, som nu utförs inom lant- bruksstyrelsens byggnadssektion anser utredningen bör överflyttas till an­ staltens allmänna avdelning.

Utredningen framlägger följande personaltablå.

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 196b

Allmän avdelning

1 föreståndare ....................... 1 assistent ........................... 1 upplysningsspecialist . . . 2 specialrådgivare .............

2 ritingenjörer .................. 1 kansliskrivare .................. 1 kontorist ........................... 2 kontorsbiträden ..............

1 telefonist ........................... 1 vaktmästare .......................

Planeringsavdelning 1 avdelningsföreståndare . 1 förste avdelningsagronom 1 försöksledare .................. 2 assistenter........................... 2 tekniska biträden.............. 1 kontorist ........................... 1 kontorsbiträde .................. Byggnadsteknisk avdelning 1 avdelningsföreståndare . 1 förste avdelningsingenjör 1 försöksledare .................. 2 assistenter...........................

Lön

Bp 3 rb A 27 A 23 (1 i Röbäcks-

dalen)

Ae 21 Ae 11 Ae 9 Ae 5 (1 i Röbäcks-

dalen)

Ae 5 Ae 7

B 1 Ae 27 Ae 23 rb Ae 17 Ae 9 Ae 5

B 1 Ae 27 Ae 23 rb

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 196b

Utredningen förslår följande avlöningsstat för budgetåret 1963/64.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän . . Arvoden och särskilda ersättningar,

Anslag för 1962/63

38 300

Av utred­ ningen före­ slaget anslag

38 300

Ändring

bestämda av Kungl. Maj:t ................

5 500

2 000

— 3 500

Avlöningar till icke-ordinarie personal .. 225 000

532 000 + 307 300

Rörligt tillägg............................................... Kompensation för höjda folkpensions-

91 000

209 400 + 118 400

avgifter ....................................................

4 600

10 000 + 5 400

Summa kr. 364 400 792 000

+ 427 600

Utredningens förslag att flytta över typritningsarbetet från lantbrukssty- relsens byggnadssektion till anstalten skulle för lantbruksstyrelsens del in­ nebära en minskning av lönekostnaderna med 50 000 kr. Dessutom bör lant- brukshögskolans kostnader för undervisningen i husbyggnadslära, vartill arvode utgår med 10 500 kr., kunna bortfalla.

Med tanke på bl. a. den föreslagna personalökningens storlek, den utvid­ gade försöksverksamheten, betydelsen av det internordiska samarbetet samt de med den föreslagna högskoleundervisningen förenade kostnaderna föror­ dar utredningen en höjning av anstaltens omkostnadsanslag. För budget­ året 1963/64 bör anslaget öka enligt följande sammanställning.

Anslag

för

1962/63

Av utred­ ningen före­ slaget anslag

Ändring

Sjukvård m. m.................................................

500

1 000

+ 500

Reseersättningar ...........................................

30 200 60 000

+ 29 800

Utrustning ....................................................

10 000 30 000 + 20 000

Publikationstryck...........................................

18 000 25 000 -}- 7 000

Expenser ........................................................

32 000 60 000 + 28 000

Ersättning till jordbruksdriften................

49 400

—

— 49 400

Summa kr. 140 100

176 000 + 35 900

Avgår särskilda uppbördsmedel ................

15 100 30 000

+ 14 900

Nettoutgift kr. 125 000

146 000 + 21 000

Anslaget till försöksverksamheten föreslår utredningen tills vidare böra uppgå till 250 000 kr.

Utredningen har även övervägt frågan om att överföra till jordbrukets byggnadsforskning en skälig andel av de byggnadsforskningsavgifter som står till statens råds för byggnadsforskning förfogande. Med tanke bl. a. på de omfattande konsekvenser som en dylik specialdestination av forsknings­ medel skulle få anser utredningen dock att frågan faller utanför dess upp­ drag.

20

fattning beträffande behovet av särskild chef för institutet hyser Förening­ en Sveriges maskinkonsulenter. Styrelsen för statens maskinprovningar framhåller, atl man inte bör välja en organisation där föreståndaren blir ställd under två skilda styrelser, vilka ansvarar för var sin krävande verk­ samhet.

Riksrevisionsverket och statskontoret biträder förslaget i betänkandet både i fråga om institutet och forskningsanstalten. Statskontoret framhål­ ler därvid, att eu gemensam chef för institutet och institutionen för arbets­ metodik och teknik är ägnad att effektivisera samordningen mellan dessa båda. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, som ej har något att erinra mot utredningens förslag rörande institutets organisa­ tion, anser att eu samordning mellan lantbrukshögskolan och forsknings­ anstalten bör genomföras snarast möjligt. Ej heller överstyrelsen för de tekniska högskolorna har något att invända vad gäller institutet, men an­ ser att organisationen av forskningsanstalten behöver ytterligare övervä­ gas. Bl. a. bör lantbruksbyggnadsforskningens relation till den allmänna byggnadsforskningen ingående undersökas. Statens institut för byggnads­ forskning finner däremot utredningens förslag beträffande forskningsan­ stalten vara väl motiverat och statens råd för byggnadsforskning tillstyrker anstaltens anknytning till lantbrukshögskolan. Även Landsbygdens byggnadsförening har i stort sett samma uppfattning.

Helt avvisande till utredningens förslag rörande forskningsanstalten stäl­ ler sig endast anstaltens styrelse, som uttalar sig för att nuvarande organi­ sation bibehålls oförändrad. Jordbrukets forskningsråd erinrar om att lant­ brukshögskolan befinner sig i ett mycket ansträngt nyordnings- och utvidg- ningsläge och alt åtskilliga organisationsproblem ännu långt ifrån är lösta. Rådet anser därför, att inordning av forskningsanstalten i högskolan bör anstå tills vidare. Däremot ställer sig rådet positivt till den föreslagna or­ ganisations- och finansieringsformen beträffande jordbrukstekniska insti­ tutet, men hävdar att det årliga bidraget från enskilt håll bör i huvudsak \ara lika stort som det statliga. Även en helstatlig organisationsform kan emellertid enligt rådets mening övervägas med hänsyn till att samarbete och samordning med andra statliga institutioner därigenom avsevärt under­ lättas.

Styrelsen för lantbrukshögskolan godtar tills vidare utredningens förslag beträffande institutet men framhåller, att institutet helst bör organiseras som en försöksavdelning till institutionen för arbetsmetodik och teknik. In­ dustrins relativt obetydliga bidrag bör inte utgöra något hinder för en effek­ tivare samordning mellan institutet och övrig försöksverksamhet. Däremot hälsar styrelsen förslagen rörande forskningsanstalten med tillfredsställel­ se och framhåller, att denna så snart ske kan bör förläggas till Ultuna. Även Svenska lantarbetsgivareföreningen finner det vara i sin ordning att forsk­ ningsanstalten infogas i högskolan. Det hade enligt föreningens mening dock

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 166i

21

varit önskvärt, alt utredningen lagil upp frågan om lämpligheten av alt sammanslå institutet och forskningsanstalten till ett gemensamt försöks- organ för jordbrukets tekniska utrustning. Ehuru föreningen finner det i princip vara riktigare att staten ställer medel till förfogande för försöks­ verksamhet på det maskintekniska området, har föreningen med hänsyn till det privata näringslivets intresse och lämnade utfästelser om ekono­ miskt bidrag dock ingen erinran mot att institutet förblir en halvstatlig in­ stitution. Svenska lantarbetareförbnndet framhåller önskvärdheten av att institutet och forskningsanstalten sammanförs till en helt statlig institu­ tion med egen styrelse. Samma uppfattning hyser Skogs- och lantbruks­ akademien, som finner det mindre lyckligt att göra jordbrukstekniska in­ stitutet beroende av anslag från jordbrukets organisationer och från in­ dustrin. Arbetet på det aktuella området kräver för att bli sakligt vägledan­ de enligt akademiens mening absolut objektivitet. Andra branschforsknings­ institut av halvstatlig karaktär är inte jämförbara med jordbrukstekniska institutet. Vid dessa institut utnyttjas forskningsresultaten nästan uteslu­ tande av den understödjande industrin. Helt annorlunda skall detta insti­ tut arbeta. Dess resultat skall i första hand delges maskinköparna. Samma synpunkter i fråga om objektiviteten anför också lantbruksstyrelsen och styrelsen för statens maskinprovningar. Dessa myndigheter föreslår också att den programbundna forskning, som annars skulle bedrivas vid den fö­ reslagna institutionen för byggnadslära, i stället sammanförs med den pro­ grambundna forskningsverksamheten på det jordbrukstekniska området till ett gemensamt organ. Styrelsen för statens maskinprovningar förordar där­ vid en fristående statlig institution, medan lantbruksstyrelsen uttalar sig för ett gemensamt institut.

Sveriges lantbruksförbund framhåller, att förbundet och dess organisa­ tioner på begäran av utredningen förklarat sig berett att lämna visst årligt bidrag till en jordbruksteknisk stiftelse under den första tidsperioden och under förutsättning att av utredningen beräknat statsbidrag ställs till för­ fogande. Sedan organisationerna förklarat sig beredda härtill, har emeller­ tid jordbrukets ekonomiska läge avsevärt försämrats och därmed har ock­ så möjligheterna att lämna bidrag minskat. Staten bör därför enligt för­ bundets mening ta på sig större andel av kostnaden för institutets verksam­ het än som förutsatts av utredningen och därigenom bidra till en ökad lön­ samhet i jordbruket. Enligt Riksförbundet Landsbygdens folks mening finns det ej några skäl till att jordbruket och näringslivet skall påta sig kostnader, som rätteligen bör bestridas av staten. Riksförbundet förordar därför att institutet organiseras som en försöksavdelning under institutio­ nen för arbetsmetodik och teknik och att forskningsanstalten omvandlas till en särskild institution för byggnadslära vid högskolan.

Kungl. Muj:ts proposition nr <15 är It) (i i

22

Vad gäller utredningens förslag, att inordningen av forsk­ ningsanstalten i lantbrukshögskolan skall ske i två etapper uppehåller sig remissinstanserna i huvudsak vid frågan om anstal­ tens flyttning till Ultuna.

Styrelsen för statens maskinprovningar framhåller, att det är angeläget att förefintliga försöks- och forskningsresurser inte förflyttas från södra delen av landet. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsins tit ut uttalar att, med hänsyn till att lantbrukshögskolans verksamhet blir lokaliserad till flera platser och till att Alnarp kommer att utgöra en av dessa, synes den föreslagna samordningen mellan forskningsanstalten och högskolan inte behöva medföra förflyttning av anstalten till Ultuna. Med hänsyn till att en väsentlig del av den svenska trädgårdsodlingen är kon­ centrerad till södra Sverige kan trädgårdsnäringsutredningen för sin del inte biträda förslaget att forskningsanstalten flyttas till Ultuna. Liknande uppfattning hyser Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund. Skogs- och lantbruksakademien framhåller, att oavsett var ledningen för verksamheten förläggs bör nu tillgängliga försöksresurser på byggnadsområdet inte för- ilyttas från Skåne. Erforderliga resurser för byggnadsförsöksverksamhet bor emellertid skapas i mellersta och norra delarna av landet. Stadsfullmäktige i Lunds stad anför, att om det med hänsyn till vad utredningen uttalat kan visa sig ändamålsenligt att nedlägga verksamheten vid forskningsan­ stalten, skall staden inte lägga hinder i vägen för en avveckling av arren­ deförhållandet mellan staden och anstalten före avtalstidens utgång. Stads­ fullmäktige anser emellertid, att forskningsverksamheten bör kvarbii i Lund med hänsyn till annan sådan verksamhet i staden. Enligt Svenska lantarbetsgivareföreningens mening är det synnerligen angeläget, att forsknings­ anstalten fortsättningsvis bedriver sin försöksverksamhet så att även det sydsvenska jordbrukets intressen tillgodoses. Detta torde lämpligen kunna ske genom en till Skåne förlagd försöksstation. Svenska lantarbetareför­ bundet framhåller, att tyngdpunkten för forskningen inte får flyttas från södra Sverige.

Några invändningar mot utredningens uttalanden att jordbruk s- tekniska institutets arbetsuppgifter bör vara i stort sett samma som de nuvarande har ej framförts vid remissbehandlingen.

Vad gäller forskningsanstaltens arbetsuppgifter un­ derstryker de flesta remissinstanserna starkt utredningens förslag, att verk­ samheten uteslutande bör ägnas åt jordbrukets driftsbyggnader och åt träd­ gårdsnäringens byggnadsproblem.

Statens institut för byggnadsforskning anför i detta sammanhang att byggnadsteknisk forskning bedrivs av ett stort antal institutioner vid de tekniska högskolorna, av specialiserade forskningsinstitut samt av institu­ tet för byggnadsforskning. Fördelningen av forskningsuppgifterna är f. n. i stort sett den att arbetet med material och konstruktioner omhänderhas av de förra, medan institutets arbete har koncentrerats till uppgifter inom områdena för samhällsplanering, byggnadsplanering (särskilt bostäder och skolor), VVS-teknik, produktionsteknik och förvaltning. Inom området ma­ terial och konstruktioner söker institutet f. n. koncentrera sitt arbete till insamling och analys av långtidserfarenheter av material och konstruktio-

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964

24

möjligheter att efter modellstudier söka sig ut till försöksvärdar för att prö­ va byggnader och övriga anordningar i praktisk drift.

Helt avvikande uppfattning gentemot utredningen rörande behovet av egna försöksgårdar hyser endast styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader.

Förslaget att upprättandet av typritningar för lantbruks­ byggnader skall flyttas från lantbruksstyrelsen till forskningsanstal­ ten har föranlett invändningar från några remissorgan.

Lantbruksstyrelsen, som bestämt avstyrker utredningens förslag i denna del, anför att på styrelsens byggnadssektion ankommer att svara för de uppgifter, som sammanhänger med den centrala ledningen av byggnads­ konsulenternas arbete och att bistå dessa vid mera krävande arbetsuppgif­ ter. För att konsulenterna i möjligaste mån skall kunna hinna med sina ar­ betsuppgifter har det varit nödvändigt att centralt upprätta typritningar av olika slag. Arbetet har utförts vid de tillfällen, då de uppgifter som är för­ knippade med den centrala ledningen av byggnadskonsulenternas verksam­ het ej helt tagit sektionens arbetskraft i anspråk. Statens institut för bygg­ nadsforskning uttalar, att den föreslagna överflyttningen är tveksam och anser, att lantbruksstyrelsen bör redovisa hittills vunna erfarenheter av typritningsverksamheten och behovet av teknisk rådgivning innan ställning tas i denna fråga. Institutet nämner vidare att typritningsverksamheten för enfamiljshus, som nu handhas av byggnadsstyrelsen, skall omprövas av bostadsstyrelsen och institutet för byggnadsforskning i samråd.

Den föreslagna anpassningen av verksamheten vid jordbrukstekniska in­ stitutet och forskningsanstalten till ett gemensamt försöksprogram, som skall behandlas inom en teknisk sektion av lantbruks hög­ skolans försök skollegium har allmänt tillstyrkts i remissytt­ randena. Därvid understryker bl. a. lantbruksstyrelsen att utvecklingen har medfört, att det i dagens läge råder ett nära samband mellan jordbrukets byggnadsfrågor och dess maskinfrågor. Särskilt gäller detta transporterna inom gårdsplatsen och byggnaderna. Det är sannolikt att utvecklingen mot alltmera mekaniserade inomgårdstransporter kommer att ytterligare betona sambandet mellan byggnader och maskiner. Styrelsen för lantbrukshögskolan anser utredningens förslag innebära ett stort steg i rätt riktning, men framhåller att samordning av den tekniska forskningen med övrig forsk­ ning på jordbruks- och trädgårdsområdet också är nödvändig. Liknande uppfattning hyser Svenska lantarbetareförbundet.

Den inre organisationen av jordbrukstekniska in­ stitutet behandlas i ett mindre antal remissyttranden.

Statskontoret anser sig ej böra gå in på någon bedömning av den före­ slagna personalorganisationen med hänsyn till att denna beror av de i av­ tal överenskomna bidragen till institutets verksamhet. Riksrevisionsverket finner, att den kamerala verksamheten m. m. vid institutet bör samordnas med lantbrukshögskolans. Lantbruksstyrelsen tillstyrker, att erforderlig personal för upplysningsverksamhet tillförs institutet liksom att möjlighe­

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1964

Kungl. Maj:ta proposition nr (So dr l!)(S'i

25

ter skapas för intern dokumentationstjänst. Styrelsen för lanlbrukshögskolan hyser den uppfattningen, att specialrådgivningen på det tekniska områ­ det hör organiseras på samma sätt som på lantbrukets övriga områden och intas i den befintliga specialrådgivningen. Styrelsen har i princip intet alt invända mot att jordbrukstekniska institutets kamerala verksamhet ombe­ sörjs av högskolans kansli. Som krav härför sätter styrelsen personalför­ stärkning och ytterligare lokaler. Om institutet och institutionen för arbets­ metodik får gemensam chef, erfordras en kvalificerad chefsassistent för ad­ ministrativa uppgifter m. in. Styrelsen för jordbrukstekniska institutet an­ ser utredningens förslag till personalorganisation vara i stort selt lämplig, men förutsätter att ändringar senare får vidtas inom institutets ekonomis­ ka ram om så visar sig erforderligt.

Även personalorganisationen vid forskningsanstal­ ten har berörts i ett fåtal yttranden.

Statskontoret uttalar, att det finner densamma i stort sett väl avvägd och framhåller att en upprustning av de personella resurserna i första hand bör ta sikte på upplysningsverksamheten och specialrådgivningen. Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemställer om en perso­ nalupprustning i enlighet med ett i yttrandet redovisat förslag. Statens in­ stitut för byggnadsforskning tillstyrker att informationsfrågor handläggs av en särskild avdelning. Trädgårdsnäringsutredningen hyser den uppfatt­ ningen att man bör räkna med att en intensifierad byggnadsforskning på trädgårdsområdet framdeles kommer att kräva viss personalförstärkning. Jordbrukets forskningsråd framhåller, att planeringsavdelningen bör bli eu viktig del av verksamheten och av största värde inte minst för lantbruks­ nämnderna. Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker, att en särskild tjänst inrättas för upplysningsverksamheten.

Utredningens förslag beträffande lokaler för institutet och för forskningsanstalten har i huvudsak tillstyrkts av de re­ missinstanser, som behandlat frågan.

Statskontoret konstaterar att ett genomförande av den föreslagna omdis­ poneringen av institutets lokaler skulle innebära ett effektivare utnyttjande av de befintliga utrymmena. Styrelsen för lantbruksbögskolan uttalar, att nybyggnad blir oundgängligen nödvändig vid överflyttning av forskningsan­ staltens verksamhet till Ultuna. Den bör ske i samband med nybyggnad för institutionen för arbetsmetodik och teknik samt för jordbrukstekniska in­ stitutet. Styrelsen för jordbrukstekniska institutet, som finner det angelä­ get att ändringsarbetena påbörjas, uttalar åsikten, alt utredning snarast bör verkställas beträffande utbyggnad av jordbrukstekniska institutets och in­ stitutionens för arbetsmetodik och teknik kontorslokaler.

Beträffande förslaget att inrätta en lokal nämnd för forsk­ ningsanstalten har remissinstanserna skilda uppfattningar.

Sålunda tillstyrks förslaget av Riksförbundet Landsbygdens folk och Sve­ riges handelsträdgårdsmästareförbund, som anser att nämnden bör få per­ manent karaktär. Jordbrukets forskningsråd anser det lämpligare att den nuvarande styrelsen tills vidare får kvarstå i stället för att en lokal nämnd inrättas. Helt avvisande till förslaget ställer sig endast styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader.

26

Frågan om att utnyttja medel ur byggnadsforskningsfon- d e n för försök med lantbruksbyggnader har berörts av några remissin­ stanser.

Statens råd för byggnadsforskning framhåller, att det såvitt nu kan bedö­ mas inte finns utrymme för större forskningsinsatser på jordbruksbyggna­ dernas område, eftersom rådets resurser är hårt tagna i anspråk. Översty­ relsen för de tekniska högskolorna anför, att en mera ingående undersök­ ning av relationerna mellan lantbruksbyggnadsforskningen och den all­ männa byggnadsforskningen blir nödvändig av rent administrativa skäl om dylika medel skall tilldelas jordbruksbyggnadsforskningen.

I likhet med utredningen bedömer flertalet av remissinstanserna det an­ geläget att behovet av undervisning i byggnadslära vid lantbrukshögskolan tillgodoses i samband med omorganisationen av forskningsanstalten. Sålunda anser Skogs- och lantbruksakademien det vara helt otillräckligt att lita till speciallärare i ett så viktigt ämne och för­ ordar att en professur i byggnadslära inrättas. I huvudsak samma uppfatt­ ning hyser Riksförbundet Landsbygdens folk, för vilket det framstår som mycket angeläget att de blivande agronomerna ges möjligheter att fördjupa sina studier i detta ämne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1964

V. Förslag till avtal rörande den fortsatta driften av

jordbrukstekniska institutet

De i inledningen nämnda förhandlingarna rörande avtal om den fortsat­ ta driften av jordbrukstekniska institutet har lett till ett den 10 februari 1964 — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — träffat femårigt avtal, som avses att träda i kraft den 1 juli 1964. Avtalet torde såsom bilaga

A få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Härjämte har överlämnats förslag till stadgar för institutet.

Förhandlingsmannen anmäler i den skrivelse, varmed avtalet överläm­ nats, att förhandlingarna föregåtts av överläggningar med representanter för lantbrukshögskolans styrelse, Sveriges lantbruksförbund, industrier med tillverkning av maskiner, redskap och annan teknisk utrustning för jordbruket. Förhandlingarna har skett med företrädare för en stiftelse, be­ nämnd Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forskning, som för frågor rö­ rande jordbrukstekniska institutet bildats av Sveriges lantbruksförbund samt vissa industriföretag med intresse för institutets verksamhet. Vid för­ handlingarna har förutsatts att institutets arbetsuppgifter och verksamhe­ tens omfattning i stort sett skall överensstämma med vad 1961 års jord­ brukstekniska utredning härvidlag föreslagit i sitt betänkande.

Till avtalsförslaget har i skrivelsen gjorts i huvudsak följande kommen­ tarer.

27

Stulen skall enligt avtalet liksom hittills hyresfritt ställa lokaler vid Ul- tuna till institutets förfogande. Då de befintliga utrymmena, vilka dispone­ ras gemensamt av institutet och institutionen för arbetsmetodik, redan nu är hårt utnyttjade, torde vissa ytterligare kontorslokaler erfordras för att klara den personalökning som kan följa av avtalet. De mest akuta lokalbe­ hoven för institutets del kan i viss mån tillgodoses genom omändring av vissa kallutrymmen. För att lokalbehoven för såväl institutet som institu­ tionen skall kunna helt täckas torde emellertid erfordras utvidgning av ut­ rymmena. Det synes vara lämpligt att en ny byggnad uppförs snarast möj­ ligt i omedelbar anslutning till de befintliga kontorslokalerna. Det torde därför böra uppdras åt byggnadsstyrelsen att dels utföra de berörda omänd­ ringsarbetena, dels igångsätta erforderlig planering för den nödvändiga ny­ byggnaden. Det förutsätts att institutet, högskolan och byggnadsstyrelsen i avvaktan på att lokalfrågan slutligen kan lösas överenskommer om de änd­ ringar i lokalfördelningen, som kan befinnas erforderliga.

I § 9 i avtalet stadgas, att storleken av statens och stiftelsens bidrag un­ der avtalstiden kan bli föremål för nya förhandlingar, därest lönenivån för statstjänstemännen allmänt skulle ökas eller minskas med mer än 10 pro­ cent jämfört med de för 1963 gällande lönerna för dessa befattningshavare. Vid förhandlingarna har härvid förutsatts att bidragsproportionerna mel­ lan staten och stiftelsen skall bibehållas vid ökad bidragsinsats.

För att bibehålla institutets resurser vid en oförändrad nivå har stiftel­ sen sagt sig vilja räkna med en ökning av stiftelsens och statens bidrag till institutet även om lönenivån inte ändrats i sådan omfattning som angetts i § 9 i avtalet.

Enligt avtalet skall vid institutet finnas en föreståndare samt den perso­ nal i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet och tillgången på medel bestämmer. Stiftelsen har i fråga om föreståndarbefattningen framhållit, att den förutsätter, att befattningen skall vara heltidsbefattning vid institutet och att den nuvarande tillförordnade föreståndaren utses till ordinarie föreståndare.

I förslaget till stadgar föreskrivs bl. a. att institutets angelägenheter skall handhas av en styrelse, som består av ordförande och tio ledamöter, av vil­ ka Kungl. Maj :t förordnar ordföranden och fem ledamöter och återstående fem ledamöter utses av stiftelsen. På styrelsen ankommer att efter samråd med styrelsen för lantbrukshögskolan utse chef för institutet och på för­ slag av denne tillsätta övrig personal vid institutet. Institutets allmänna forsknings- och försöksprogram skall enligt stadgeförslaget utformas i samråd med den tekniska sektionen av lantbrukshögskolans försökskolle- gium och ingå i lantbrukshögskolans riksförsöksprogram. Det ankommer på institutets chef att i försökskollegiet föredra frågor som rör det allmän­ na programmet.

Befattningshavarna vid institutet är enligt stadgeförslaget skyldiga att, i den mån det ej hindrar arbetet vid institutet, medverka vid utbildningen av studerande vid lantbrukshögskolan. Möjlighet att utföra examensarbeten och specialstudier vid institutet medges i den mån detta kan ske utan olä­ genhet för övrig verksamhet vid institutet.

Knngl. Maj:ts proposition nr (i5 iir t!>(>'/

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1964

Den kamerala verksamheten vid institutet ankommer enligt stadgeförsla­ get på institutsstyrelsen. Förhandlingsmannen framhåller i detta samman­ hang, att frågan om den kamerala verksamheten skall bedrivas i institutets egen regi eller uppdras åt någon annan sålunda avgörs av styrelsen. Här­ vid bör enligt förhandlingsmannen självfallet beaktas de möjligheter till kostnadsminskning, som kan föreligga genom att den kamerala verksam­ heten helt eller delvis mot ersättning ombesörjs av lantbrukshögskolan.

VI. Anslagsskrivelse för budgetåret 1964/65 från styrelsen för statens

forskningsanstalt för lantmannabyggnader

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar. För inne­ varande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsan­ slag av 358 000 kr. I statsverkspropositionen (bil. Ils. 120) har anslaget, så­ som tidigare anförts, uppförts med ett beräknat belopp av 501 000 kr.

Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader hemstäl­ ler, att anslaget ökas med 478 000 kr.

Ökning eller minskning

35

mulor förutsättning av Kungl. Muj:ts godkännande träffat preliminärt avtal om driften av jordbrukstekniska institutet under tiden den 1 juli 1964—den 30 juni 1969. I anslutning därtill liar upprättats förslag till stad­ gar för institutet.

Det träffade avtalet innebär, att staten och stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden ansvara för driften vid institutet. Detta skall ha till uppgift afl i samarbete med biand annat lantbrukshögskolan bedriva forskning och försök på det jordbrukstekniska området främst beträffande jordbrukets maskiner och andra mekaniska och elektriska hjälpmedel ävensom att be­ driva undervisnings- och upplysningsverksamhet angående de tekniska hjälpmedlens rationella användning i jordbruket. Enligt avtalet skall sta­ ten bidra med 500 000 kr. och stiftelsen med minst 250 000 kr. för budgetår till kostnaderna för institutets verksamhet. Det har dock överenskommits alt om staten under avtalsperioden skulle höja sitt bidrag till 600 000 kr. så skall stiftelsen öka sitt bidrag till minst 300 000 kr. Vidare innehåller avtalet en bestämmelse att, om löneläget för statstjänstemän ändras på visst närmare angivet sätt, bidragens storlek skall kunna bli föremål för nya för­ handlingar. Liksom nu skall staten hyresfritt ställa lokaler till förfogande för institutet samt svara för kostnaderna för uppvärmning in. in.

Institutets uppgifter enligt avtalet tillgodoser enligt min mening de syn­ punkter på inriktningen av den jordbrukstekniska försöksverksamheten, som utredningen anlagt och som jag i det föregående anslutit mig till. Den omfattning av institutets verksamhet, som torde följa av avtalsförslaget, liksom fördelningen av kostnaderna mellan staten och stiftelsen med 500 000 kr. respektive minst 250 000 kr. för budgetår anser jag innebära eu lämplig avvägning. I förhållande till vad som gäller för innevarande budgetår ökas sålunda statens bidrag med 100 000 kr. och näringslivets avtalsenliga mini- mibidrag med 175 000 kr. Möjligheterna att från statens sida höja bidraget med ytterligare 100 000 kr., vilket enligt avtalet föranleder att stiftelsens bidrag ökas med 50 000 kr., torde få prövas vid den årliga budgetbehand­ lingen. Avtalsförslaget föranleder ej heller i övrigt någon erinran från min sida. Det är enligt min uppfattning önskvärt att institutets styrelse över­ lägger med lantbrukshögskolans styrelse om att i kostnadsbesparande syfte uppdra de kamerala göromålen åt högskolan.

På grund av det anförda förordar jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksda­ gens bemyndigande att för statens del godkänna avtalet. Därest under av­ talstiden behov av smärre jämkningar i avtalet skulle uppkomma, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att för statens del besluta härom. Det torde vidare liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa stadgar för institutet.

Institutets lokalbehov kommer alt behandlas av den lokalprogramkom­ mitté för lantbrukshögskolan in. in., som jag tidigare denna dag inhämtat Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla. Kostnaderna för uppvärmning m. m. torde liksom hittills få bestridas från lantbrukshögskolans anslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 är ltHM

Kungl. Maj .ta proposition nr ti.r> dr l!tti'i

39

Medel för statens lantbruksbyggnadsförsök hör liksom fallet äi vid forsk­ ningsanstalten föi- lantmannabyggnader anvisas under tre särskilda anslag till avlöningar, omkostnader och försöksverksamhet. Vid beräkningen av medelsbehovet har jag därvid utgått från de för innevarande budgetår an­ visade anslagen till forskningsanstalten.

Mina förslag i det föregående rörande personalen vid statens byggnads- försök medför ett ökat anslagsbehov av 128 000 kr. Å andra sidan kan an­ slaget minskas med ett belopp av 0 500 kr., som beräknats till arvoden åt forskningsanstaltens styrelse och dess sekreterare. För att tillgodose beho­ vet av att anlita särskild expertis bör under en särskild anslagspost för er­ sättningar till expertis upptas 26 000 kr. Enligt mina beräkningar bör an­ slaget härjämte höjas med 16 500 kr. på grund av löneomräkning in. in. Un­ der den nya anslagsrubriken Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar bör sålunda för budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av 522 000 kr. Detta förslag innebär en ökning med 164 000 kr. i förhållande till mot­ svarande anslag för innevarande budgetår.

1 jämförelse med forskningsanstaltens omkostnadsanslag hör anslags­ posten till reseersättningar uppräknas med 10 000 kr. i anledning av perso­ nalförstärkningarna. Av posten bör 1 000 kr. få disponeras för internordis- ka tjänsteresor. Anslagsposten till utrustning föreslår jag höjd med 10 000 kr. Vidare bör anslagsposten till publikationstryck ökas med 900 kr., del­ posten till bränsle, lyse och vatten uppräknas med 1 500 kr. och delposten till övriga expenser höjas med 6 000 kr. Såsom särskilda uppbördsmedel bör upptas ersättning för vissa uppdrag, försålda meddelanden m. m. med 5 000

kr.

Under en särskild anslagspost bör upptas det belopp av 125 000 kr., som enligt i det föregående nämnd överenskommelse rörande avveckling av arrendeavtalen beträffande försöksgårdarna skall erläggas till Lunds stad senast den 15 juli 1964 såsom ersättning för synebrist. Däremot kan an­ slaget minskas med 55 500 kr., som under anslagsposten för ersättning till jordbruksdriften anvisats för att bestrida arrendekostnaderna. Samman­ lagt erfordras sålunda till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader för nästa budgetår en medelsanvisning av 250 000 kr.

I detta sammanhang torde böra bringas till riksdagens kännedom att Kungl. Maj :t i anledning av i det föregående redovisad skrivelse från sty­ relsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader angående det ekonomiska läget för anstaltens jordbruksdrift in. in. genom beslut den 18 oktober 1963 medgelt att anstaltens omkostnadsanslag får belastas med dels 100 000 kr. för att minska till jordbruksdriften hänförliga kortfristiga krediter, dels 20 300 kr. för att förbättra avloppssystemet vid försöksgår- den Habo. I anslutning till förhandlingarna om att avveckla arrendena av försöksgårdarna har jag inhämtat uppgifter om den ekonomiska ställ­ ning, som kan väntas föreligga för jordbruksdriften den 14 mars 1964.