SOU 1962:45

Jordbrukstekniska institutet och Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

Sammanfattning

Jordbrukstekniska institutet. Tillkomst, utveckling och nuva— rande förhållanden

Synpunkter och önskemål från jordbrukstekniska institutet . Synpunkter beträffande jordbrukstekniska institutet .

Statens forskningsanstalt för lantmannahyggnader. Tillkomst, utveckling och nuvarande förhållanden .

Synpunkter och önskemål från statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader .

Synpunkter beträffande statens forskningsanstalt för lantman- nabyggnader

Vissa andra organ med arbetsuppgifter inom det jordbrukstek- niska området och inom byggnadsforskningen .

Några exempel på den utländska forskningens organisation .

Synpunkter beträffande organisationen i stort av den jord- brukstekniska forskningen och forskningen angående lantman- nabyggnader.

UTREDNINGENS FÖRSLAG Allmän motivering . . . . . . . . .

Organisationen i stort av forsknings- och försöksverksamheten på det jordbrukstekniska området och beträffande lantbrukets byggnader . . . .

Jordbrukstekniska institutets verksamhet, interna organisation ochekonomi.................

Statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader verksamhet, interna organisation och ekonomi .

19

34

39

101

130

. 149

Bil. Bil.

Bil.

Bil.

Bil. Bil.

Bil.

1. 2.

Förteckning över jordbrukstekniska institutets publikationer Jordbrukstekniska institutets stat.

Jordbrukstekniska institutets vinst- och förluslräkning samt balans- räkning för år 1960/61.

Jordbrukstekniska institutets styrelses förslag till utgiftsstat för in— stitutet.

Av utredningen utsänt frågeformulär.

Förteckning över statens forskningsanstalts för lantmannabyggna- der publikationer.

Vinst- och förlusträkningar samt balansräkningar för statens forsk- ningsanstalts för lantmannabyggnader jordbruksdrift åren 1957/58 —1960/61.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet

Genom beslut den 3 januari 1961 tillkallade Herr Statsrådet efter nådigt be- myndigande landshövdingen B. Fallenius, professorn L. Hjelm och agrono- men S. Janson såsom sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rö- rande statens forskni-ngsanstalt för lantmannabyggnader och jordbrukstek- niska institutet. Åt landshövding Fallenius uppdrogs att som ordförande leda utredningsarbetet.

Som sekreterare åt utredningen förordnades den 20 januari 1961 byrå- sekreteraren, filosofie licentiaten R. I. Olsson.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1961 års jordbrukstekniska ut- redning, har numera slutfört sitt arbete och får härmed vördsamt överlämna betänkande med förslag angående organisationen av jord-brukstekniska in- stitutet och statens forskningsanstalt för lantmannahyggnader.

Stockholm den 31 augusti 1962

B. Fallenius

Lennart Hjelm Stig Janson

/ Rune Olsson

i! :|:

”m.! w_i '#'.va lantz

KAPITEL I

Jordbrukstekniska institutet. Tillkomst, utveckling och nuvarande förhållanden

Historik. Tidigare utredningar

På grundval av ett förslag från 1942 års jordbrukskommitté (SOU 1944: 45) bemyndigade 1945 års riksdag (prop. 37; rskr. 272) Kungl. Maj:t att träffa avtal med Jordbrukstekniska föreningen angående inrättande och drivande av ett jordbrukstekniskt institut (J'Ill). Avtalet mellan Kungl. Maj:t och föreningen träffades och stadgar för institutets verksamhet fastställdes den 9 november 1945. Den forsknings- och upplysningsverksamhet som sedan 1927 bedrivits av Jordbrukstekniska föreningen och som utvidgades kraftigt under krigsåren övertogs av institutet liksom den personal som vid till- fället fanns anställd hos föreningen. Institutet är förlagt till Ultuna och delar institutionsbyggnad med lantbrukshögskolans institution för arbets- metodik och teknik (f. d. maskintekniska institutionen). Dessa båda organ har också alltsedan institutet inrättades och fram till den 30 juni 1962 haft gemensam föreståndare.

Avtalet skulle gälla t.o.m. budgetåret 1954/55 och därefter förlängas för femårsperioder, såvida det inte uppsades av endera parten senast ett år före avtalstidens utgång. Enligt beslut av 1953 års riksdag (IX ht.s. 208; rskr. 9) ändrades avtalet den 3 juli 1953 beträffande såväl Kungl. Maj:ts som före- ningens bidrag till institutet. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 juni 1959 uppsades avtalet med giltighet fr.o.m. den 1 juli 1960. Avtalet har emellertid därefter tre gånger förlängts för ettårsperioder, senast till den 30 juni 1963. De två senaste förlängningarna har skett med hänvisning till jordbrukstek- niska utredningens arbete.

Genom sin nära anknytning till lantbrukshögskolans maskintekniska in- stitution har JTI även kommit att beröras av utredningar beträffande hög- skolan. 1946 års högskoleutredning föreslog bl.a. (SOU 1947: 67) inrättandet av en maskinteknisk linje vid lantbrukshögskolan och en utökning av insti- tutionens personal. I samband härmed föreslogs att institutionens förestån- dare skulle beredas säte och stämma i lärarrådet på samma sätt som profes- sor vid högskolan. Chefen för JTI borde enligt utredningens mening i anslut- ning härtill erhålla professors titel. Dessa förslag togs upp i proposition (nr 177) till 1948 års riksdag och bifölls av riksdagen (rskr. 266).

Jordbrukshögskoleutredningen har i sitt betänkande (SOU 1960: 2) under-

strukit behovet av forskning beträffande arbetsmetoder, maskiner och bygg- nader för jordbruket. För att betona den jordbrukstekniska forskningens inriktning på en rationell användning av maskiner och arbetskraft föreslog utredningen att namnet på maskintekniska institutionen fr.o.m. den 1 juli 1962 skulle ändras till institutionen för lantbrukets arbetsmetodik och teknik. Utredningen föreslog vidare att en professur skulle inrättas i stället för den nuvarande arvodesavlönade föreståndarebefattningen. Kungl. Maj :t och riks- dagen anslöt sig till de nämnda förslagen (prop. 1961 : 69; JoU 26).

Jordbrukstekniska institutets organisation

Ledning och personalorganisation JTI är ett enskilt, fristående institut för forskning och upplysningsverksam- het, som inrättats och drivs i samverkan mellan staten, jordbruket och industrin. Valet av denna organisationsform motiverades vid institutets till- komst med dess förmåga att förena statsdriftens större oberoende av kon- junkturväxlingar och den enskilda verksamhetens friare arbetsformer och större möjligheter att hålla kontakt med näringslivet.

Institutets verksamhet regleras genom stadgar och avtal mellan Kungl. Maj :t och Jordbrukstekniska föreningen, som representerar såväl jordbruket som industrin. Båda parter har förbundit sig att genom årliga anslag bidraga till institutet—s verksamhet. Som garanti för föreningens åtagande skall före- ningen enligt avtalet införskaffa och till styrelsen för institutet överlämna förbindelser från berörda organisationer inom näringslivet. Formellt är det alltså föreningen som skaffar garantier från näringslivet om årsbidrag till institutet. I praktiken har emellertid dessa frågor kommit att behandlas direkt mellan institutets ledning och bidragsgivande organisationer och företag.

Styrelse Institutets angelägenheter handhas av en styrelse, som består av ordförande och åtta ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar ordförande samt fyra ledamöter, medan Jordbrukstekniska föreningen utser de återstående fyra ledamöterna. Två av de senare utses av föreningens styrelse efter förslag av Sveriges lant- bruksförbund i samråd med RLF, två på förslag av Sveriges industriförbund. Vidare har institutet med Kungl. Maj:ts medgivande alltsedan år 1946 som adjungerad ledamot av styrelsen en representant för elkraftproduktionen. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott samt ett utskott för elfrågor. Vidare arbetar inom institutet jordbrukstekniska standardiseringskommittén, som tillsätter ett antal specialkommittéer.

Chef Enligt gällande stadgar utser institutets styrelse i samråd med lantbrukshög- skolans styrelse chef för institutet, som skall leda och övervaka institutets

verksamhet samt själv deltaga i densanuna. Institutets chef har hittills varit skyldig att _ i den mån lantbrukshögskolans styrelse så beslutat _— vara föreståndare för lantbrukshögskolans maskintekniska institution samt huvudlärare och examinator i ämnet maskin- och redskapslära vid högskolan. Detta har tillämpats från institutets tillkomst till den 30 juni 1962.

Enligt vad som framgått ovan bereddes år 1947 föreståndaren plats i hög- skolans lärarråd och erhöll professors titel. Som tidigare nämnts inrättades fr.o.m. den 1 juli 1962 en professur vid högskoleinstitutioncn i stället för den nuvarande arvodesavlönade föreståndarebefattningen.

JTI:s styrelse har utsett tillförordnad chef för institutet fr.o.m. den 1 juli 1962 till dess nya stadgar för JTI hunnit träda i kraft, vilket beslut lämnats utan erinran av lantbrukshögskolans styrelse.

Personal Den vid institutets tillkomst fastställda personalplanen, vissa av de föränd— ringar som inträffat fram till nuvarande situation (1 juli 1962), nu aktuella vakanser m.m. framgår översiktligt av följande sammanställning.

lcbef Försöksledaretjänsten har vakantsatts 1 försöksledare fr.o.m. juli 1962. Försöksledarens upp- gifter skall tills vidare handhas av den tillförordnade chefen. 4 högskoleutbildade ingenjörer eller 2 befattningar vakanta p.g.a. medels- agronomer för forskningsverksam- brist. heten 3 assistenter, varav

1 ingenjör (numera förste assistent) 2 agronomer eller ingenjörer Vakanta p.g.a. medelsbrist. Tjänsterna uppehålls av assistenter som avlönas från anslag till särskilda undersök- ningar. 1 ingenjör, tillika ritare 1 kamrer (sedan 1954; i 1945 års per- sonalplan upptagen som kassör) 2 kontorister, varav 1 sekreterare och bibliotekarie 1 stenograf 1 kassörska (i utbyte mot en telefonist- tjänst i 1945 års personalplan) 1 verkmästare Vakant p.g.a. medelsbrist. 1 mekaniker 1 vaktmästarebiträde (vaktmästare i 1945 års pcrsonalplan) För den utvidgade bokförsäljnings- och prenumerationsexpeditionen har utöver 1945 års personalplan inrättats en kontoristtjänst.

Som framgår av ovanstående har vissa förändringar vidtagits i den ur- sprungliga planen, vilken enligt riksdagsbeslutet endast borde betraktas som en ram, inom vilken styrelsen hade att ordna verksamheten. Den givna kost- nadsramen har emellertid bibehållits, vilket har lett till vakanser framför allt då det gäller assistentpersonalen. Återbesättning av de vakanta tjänsterna kan nu inte ske förrän ett nytt flerårigt avtal träffats. Personalen vid insti- tutet har under de senaste åren bestått av i medeltal 22 personer, varav 12—13 utgjort ordinarie personal. övrig personal har varit anställd för undersök- ningar som bekostats med tillfälliga anslag från fonder, statliga forsknings- råd, stiftelser m.m.

Förläggning och lokaler JTI och institutionen för arbetsmetodik och teknik är förlagda till samma byggnad vid Ultuna. Byggnaden, som uppfördes i början av 1940-talet, dis- ponerades ursprungligen av maskintekniska institutionen och statens maskin- provningar. Vid JTI:s tillkomst ställdes byggnaden till dess förfogande, varvid i avtal föreskrevs i vilken omfattning lokaler skulle disponeras av maskintekniska institutionen. Maskinprovningarna överflyttades till en år 1948 nyuppförd byggnad. JTI :s och maskintekniska institutionens utrym- men kompletterades med två förrådsbyggnader.

I den utredning som föregick beslutet förutsattes (SOU 1944: 45, s. 42) en tillbyggnad av institutets kontorsbyggnad. 1946 års högskoleutredning ( SOU 1947:67 ) föreslog dessutom en tillbyggnad av maskintekniska institutionens verkstadsavdelning med hänsyn till de ökade behov som bl.a. inrättandet av en m-askinteknisk linje medförde. Ingen av de föreslagna utbyggnaderna har kommit till stånd. Jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960: 2, s. 393) före- slog för institutionens räkning en utvidgning av verkstadslokalerna med 400 m2 och de egentliga institutionslokalerna med 120 m2. De föreslagna arbe- tena placerades i utredningens förslag i den tredje av tre tvååriga utbygg- nadsetapper. Departementschefen anförde i anslutning härtill att turord- ningen i de enskilda fallen torde få prövas vid den årliga budgetbehandlingen.

Utrustning

Jordbrukstekniska föreningen förband sig vid institutets bildande att till detta överlämna alla föreningens inventarier, dess bibliotek, maskiner m.m. samt föreningens lager av instruktionsböcker och andra trycksaker. Stats- makterna ställde 142.000 kronor till förfogande för komplettering av utrust- ning och inventarier.

Verksamheten vid jordbrukstekniska institutet

Genomförda och pågående arbetsuppgifter Flera av JTI:s arbetsuppgifter har, som framgår av den följande redogörel- sen, inneburit ett fullföljande av den verksamhet som Jordbrukstekniska föreningen sedan år 1927 hade bedrivit på Ultuna.

En förteckning över institutets publikationer lämnas i bil. 1. Följande sammanfattning grundar sig dels på de utgivna meddelandena dels på en redogörelse från JTI:s föreståndare.

Arbetsbesparing. Maskinkostnad. Ekonomiska frågor rörande maskinan- vändningen J'I'I:s bedömning av en viss mekaniseringsåtgärds berättigande måste ofta grundas på ekonomiska undersökningar och arbetsstudier. Institutet har fortsatt Jordbrukstekniska föreningens undersökningar av kostnader för maskinellt arbete samt frågor rörande gemensam maskinanvändning, maskin- stationer och taxor för maskinarbeten.

Höberedning

Jordbrukstekniska föreningen påbörjade redan vid sin start undersökningar i syfte att finna effektivare metoder att tillvarataga vallgrödan. Bland annat studerades på 1920- och 1930-talen olika sätt för torkning av vallgrödan på fältet liksom torkning inomhus med varmluft.

Institutet tog vid början av 1950-talet ånyo upp undersökningar över hö- beredning. Arbetskraften hade då blivit så kostsam att hässjning av hö ställde sig mycket dyrbar. Institutet inriktade sig därför på arbetsbesparande metoder och fann en sådan i skulltorkningen, för vilken institutet utarbetat detaljerade anvisningar. Institutet har vidare påbörjat experimentella under- sökningar i syfte att utveckla anordningarna för höets lastning, vagnarna för höets inkörning från fältet samt transportörerna för höets inläggning och fördelning på skulltorken.

Ensilering av vallgrödan Jordbrukstekniska föreningen genomförde före och under andra världskriget omfattande undersökningar och rådgivningsverksamhet angående grödans tillvaratagande genom ensilering. Efter krigsåren fortsatte institutet före- ningens arbete med att utveckla och förbättra ensileringstekniken och har publicerat ett flertal forskningsberättelser och handledningar i fråga om en- silering. De senast utkomna publikationerna i ämnet —— utgivna år 1960 respektive 1962 — utgör sammanfattningar av forskningsresultat och er— farenheter från praktiken av ensilcring.

Skörd av spannmål och frö Jordbrukstekniska föreningens arbete beträffande spannmålsskörden inrik-

tades först på metoderna för sädens torkning på fältet. Parallellt härmed in- leddes tidigt även undersökningar angående samtidig skörd och tröskning av spannmål. Institutet har fortsatt och utvidgat undersökningarna över såväl de agronomiska som de tekniska problemen vid skördetröskning.

Spannmålslorkning

övergång till skördetröskning kan i regel icke ske förrän möjlighet föreligger till torkning av spannmålen omedelbart efter skörden. Jordbrukstekniska föreningen tog upp frågan om spannmålstorkning redan vid 1930-talets början. JTI har sedan fortsatt undersökningarna och lagt ned mycket arbete på att utveckla metoderna för spannmålens torkning utan förvärmning av luften. Dessa undersökningar har bl.a. lett till utarbetandet av anvisningar för byggande av s.k. planbottentorkar.

Redskap och maskiner för potatisodling JTI har under senare år bedrivit undersökningar i syfte att förbättra upptag- ningsmaskinerna och odlingstekniken för potatis. Publiceringen av resultaten av dessa undersökningar har påbörjats och beräknas fortsätta under ytter— ligare ett år.

Traktoranvändningen i jordbruket JTI:s undersökningar på traktorområdet har främst gällt traktorernas an- vändning. Institutet har genom dessa velat belysa fördelar och nackdelar med olika typer, storlekar m.m. av traktorer under olika jordbruksförhållanden. Institutet har också verkställt undersökningar i fråga om traktorers skötsel och vård, hur traktordriften kan förbilligas m.m. Andra undersökningar på traktorområdct har haft till syfte att belysa hur olyckor genom traktorkör— ning kan motverkas.

År 1960 igångsatte institutet en undersökning över traktorsitsar. Genom denna söker institutet få fram sitsar som gör körningen bekvämare och mindre påfrestande för traktorföraren.

Vagnar Jordbrukstekniska föreningen ägnade sig mycket åt vagnkonstruktionerna och medverkade bl.a. till de järnbeslagna trähjulens ersättande med luft- gummihjul.

Institutet har bl.a. undersökt hur man skall kunna använda direktdriv- ningsaxeln från traktorns motor för drivning av den tillkopplade kärrans hjul och därigenom möjliggöra körning av tunga lass vid slirigt väglag.

Genom det ökade antalet traktorer och bristen på ändamålsenliga bromsar har risken för trafikolyckor ökat. JTI tog därför i slutet av 1940-talet upp bromsfrågan till undersökning och har publicerat anvisningar för broms- utrustningens utformning m.m.

Inomgårdstransporter. Materialhantering vid djurskötseln Ett område som numera tilldrar sig stor uppmärksamhet är transporterna inom lantgården. Institutet har publicerat ett flertal skrifter om transport- fläktar och pumpar m.m. Vidare har institutet —— som redan antytts — arbe- tat med transportprohlemen vid skulltorkning av hö, ensilering av vallgröda, uttagning av ensilage vid utfodringen, inläggning och uttagning av spannmål ävensom potatishantering i samband med upptagningen. Eftersom mjölk- ningen utgör en betydande del av ladugårdsarbetet har institutet i sin skrift- serie publicerat en handledning i maskinmjölkning.

Eldriften ijordbruket

JTI —— och före institutet Jordbrukstekniska föreningen -— har sökt med- verka till en rationell användning av elektriciteten i jordbruket. Institutet har även företagit undersökningar angående utformningen av de elektriska installationerna på lantgårdar.

Täckdikning med maskin Jordbrukstekniska föreningen fick under andra världskriget i uppdrag att undersöka om det var möjligt att utföra täckdikning med maskin. Arbetet med den maskinella täckdikningen fortsattes av institutet, som i ett flertal publikationer utgivna åren 1947—1953 gav anvisningar för maskinell täck- dikning.

Andra undersökningar vid institutet Institutet har arbetat också med ett flertal andra problem, såsom påhängs— plogen och dess inställning, sprutor för lantbruket samt rostskydd.

Standardisering

När JTI övertog föreningens forsknings- och upplysningsverksamhet var det naturligt att också dess standardiseringsverksamhet överflyttades till insti- tutet. Nu aktuell standard finns publicerad i ett flertal standardblad och därutöver i några meddelanden från institutet.

År 1954 bildades jordbrukstekniska standardiseringskommittén, en från institutet formellt fristående kommitté, organiserad på liknande sätt som flertalet andra standardiseringskommittéer, som sorterar direkt under Sve- riges standardiseringskommission. Jordbrukstekniska standardiseringskom— mitténs sekretariat är förlagt till institutet och institutet svarar för större delen av kostnaderna för standardiseringsutredningarna samt handhar kommitténs ekonomi.

Jordbrukstekniska institutets arbetsformer Undersökningarna vid JTI inleds i regel med litteraturgenomgång och för- bereds genom en förundersökning i begränsad skala. Huvudundersökningar—

na är vanligen uppdelade på laboratorieförsök vid Ultuna och försök i fält som institutet förlägger hos försöksvärdar om möjligt i skilda delar av lan— det. Beträffande närmare detaljer i arbetsformerna vill utredningen hänvisa till kapitel II. De där av institutets styrelse anförda synpunkterna angående framtida arbetsmetoder äger i stor utsträckning tillämpning även på de hittillsvarande förhållandena.

Samarbete med andra institutioner, med jordbruket och industrin Institutet håller kontakt med andra forskningsinstitutioner, hushållnings- sällskapen, industriföretag på lantbruksmaskinområdet samt många lant- gårdar i olika delar av landet. Här nedan nämns några institutioner med Vilka institutet haft eller har mera omfattande samarbete.

I sitt forskningsarbete med syfte att utveckla ensilerings- och höbered- ningstekniken samarbetar institutet med statens husdjursförsök, lantbruks— högskolans maskintekniska och mikrobiologiska institutioner samt Svenska lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning.

I sina undersökningar över skörd och torkning av spannmål har institutet samarbete med Sveriges utsädesförening och dess cereallaboratorium i Svalöv, lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära samt Svensk spannmålshandel.

Vid utvecklandet av nya metoder för skörd av vallfrö samarbetar institutet med de svenska tillverkarna av skördetröskor ävensom med statens centrala frökontrollanstalt, Sveriges fröodlareförbund, Sveriges utsädesförening och Weibull AB.

II sina undersökningar i syfte att minska skadorna på potatis vid upp- tagning, transport och lagring samarbetar institutet med Sveriges potatis- odlares riksförbund, Svensk matpotatiskontroll, institutet för växtforsk- ning och kyllagring samt Svenska lantarbetsgivareföreningens arbetsstudie- avdelning.

Vid institutets undersökningar beträffande anordningar för bromsning av traktordragna vagnar samt i fråga om direktdrivna kärror har samarbete förekommit med väg- och fordonskommittén inom ingenjörsvetenskapsaka- demiens transportforskningskommission, arméförvaltningens fordonsbyrå, statens maskinprovningar m.fl. Vid de experimentella undersökningarna i syfte att motverka traktorolyckor och göra traktorkörningen mindre an- strängande samarbetar institutet bl.a. med arbetarskyddsstyrelsen, AB Bo- linder—Munktell samt med medicinsk expertis.

Undersökningarna över tekniska anordningar vid grödans inläggning och uttagning sker i samarbete med LBF, domänverket, SFL samt maskinkon- sulenter och byggnadskonsulenter.

Vid institutets arbete för att främja elektricitetens rationella användning i jordbruket äger samarbete rum med kraftleverantörer, Föreningen för

elektricitetens rationella användning, kommerskollegii elektriska byrå, Sven- ska elverksföreningens föreskriftskommitté, Svenska elektriska material- kontrollanstalten, Svenska brandskyddsföreningen, RLF och Asea.

I institutets standardiseringsverksamhet pågår ständigt samarbete med nästan alla tillverkare och försäljare i Sverige av traktorer, lantbruks- maskiner och redskap samt med Sveriges standardiseringskommission, Sve- riges mekanförbunds standardcentral och statens maskinprovningar. Insti- tutet deltar i det internationella standardiseringsarbetet på traktor— och lantbruksmaskinområdet.

Institutet har utbyte av forskningsresultat med institutioner i andra länder främst i USA, Västtyskland, England, Canada och de skandinaviska länderna.

Undervisning

JTI :s medverkan i undervisningen vid lantbrukshögskolan har främst bestått i att institutets chef också varit föreståndare för den tidigare maskintekniska institutionen. Dessutom har andra befattningshavare vid institutet i enlighet med dess stadgar i mindre omfattning deltagit i undervisningen på sina specialområden.

Upplysningsverksamhet

Resultaten av JTI :s undersökningar redovisas i någon av institutets tre pub- likation-sserier, meddelanden, cirkulär och specialmeddelanden (bil. 1). De senare är tekniskt betonade forskningsberättelser, medan de förstnämnda serierna huvudsakligen utgörs av populärt skrivna handledningar för jord- brukare. Recensionsexemplar av publikationerna sänds till jordbrukspressen. JTI:s publikationer används i stor utsträckning som kurslitteratur vid lant- bruksundervisningen.

Institutet sprider sina forskningsresultat även genom artiklar i fackpressen samt genom upplysningsfilmer. Institutets tjänstemän medverkar vidare med föredrag inom hushållningssällskap och andra jordbruksorganisationer, var- jämte institutet anordnar konferenser och demonstrationer i aktuella ämnen. Lantbrukshögskolans maskintekniska institution har i samverkan med JTI årligen anordnat fortbildningskurser för hushållningssällskapens maskin- konsulenter och maskininstruk—törer samt för lärare i maskinlära vid lant- bruks- oeh lantmannaskolorna.

Jordbrukstekniska institutets ekonomi Institutets stat Den år 1945 fastställda normalstaten framgår jämte staten för budgetåret 1962/63 av bil. 2.

En mera detaljerad bild av JTI:s ekonomi fås i den i årsberättelsen pub- licerade vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen, vilka för budget- året 1960/61 återges i bil. 3.

Statsbidrag Enligt det ursprungliga avtalet skulle staten bidraga med 250.000 kronor om året till institutets verksamhet. Enligt beslut av 1953 års riksdag (IX ht. s. 208; rskr. 9) höjdes statsbidraget till 325.000 kronor under hänvisning till lönehöjningar och prisstegringar som ägt rum sedan 1945. Institutets styrelse har under en följd av år med åberopande av det även under senare delen av 1950-talet fallande penningvärdet och stigande löneläget begärt höjning av statsbidraget till 500.000 kronor. För budgetåret 1962/63 begärdes med hän- visning till pågående utredning ett engångsanslag av 115.000 kronor, vilket emellertid ej togs upp i statsverkspropositionen.

För den inom institutet bedrivna standardiseringsverksamheten utgår sär— skilt statsbidrag som 1945 uppgick till 5.000 och nu utgår med 7.000 kronor per år.

Näringslivets bidrag Jordbrukstekniska föreningens bidrag till institutet fastställdes 1945 till lägst 40.000 kronor och höjdes 1953 till lägst 50.000 kronor. Bidraget från enskilt håll har varit betydligt högre än här nämnda minimibelopp, vilket framgår av sammanställningen på s. 17. För budgetåren 1957/58—1959/60 har års- bidragen utgjort (50.000—70.000 kronor och för åren 1960/61—1961/62 uppgått 'till 112.500 kronor per år.

Utöver kontanta årliga bidrag medverkar såväl industriföretag som en— skilda lantgårdar i institutets arbete genom att ställa maskiner, personal m.m. till förfogande, vilket enligt institutet kan beräknas motsvara ett ekonomiskt stöd som överstiger näringslivets kontantinsats.

Tillfälliga bidrag till undersökningar

Under denna rubrik förutsattes i 1945 års normalstat en årlig inkomst av 30.000 kronor. Institutet har emellertid under senare år i allt högre grad blivit beroende av forskningsbidrag från fonder, forskningsråd, stiftelser m.fl. Som framgår av nedanstående sammanställning, där samtliga tillfälliga bi- drag fr.o.m. budgetåret 1948/49 intagits, överstiger dessa bidrag 1.300.000 kronor för nämnda period. Åren 1958/59—1960/61 uppgick bidragen till i genomsnitt 150.000 kronor och för budgetåret 1961/62 översteg de 200.000 kronor.

Årsbidrag till JTI från det enskilda näringslivet under budgetåren 1957/58—1961/62.

Årsbidrag 1957/58 | 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 Årsbidrag enligt 5-årigt avtal för pe- rioden 1955/56—1959/60 och 1—åriga avtal för 1960/61—1961/62: Sveriges Lantbruksförbund ............ 15 000 15 000 15 000 50 000 50 000 Kooperativa Förbund-et .................. 5 000 5 000 5 000 10 000 10 000 Asea, Västerås .............................. 9 000 9 000 9 000 10 000 10 000 AB Elektromekano, Hälsingborg ...... 1 000 1 000 1 000 Andersson & Mattson AB, Malmö 500 500 500 500 500 Arvika-Thermaenius AB, Katrineholm 3 900 3 900 3 900 6 000 6 000 AB Bolinder—Munktell, Eskilstuna 3 000 3 000 3 000; 10 000 10 000 AB Volvo, Göteborg ..................... 3 000 3 000 3 000 AB Farming, Nyköping .................. 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 And. Fischer AB, Stockholm, och AB Westeråsmaskiner, Morgongåva 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 AB International Harvester Co., Norr— köping .................................... 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 AB Melichar—Maskiner, Eslöv ......... 400 400 400 AB Separator, Stockholm ............... 1 500 1 500 1 500 2 000 2 000 AB Svenska Fläktfabriken, Stockholm 2 000 2 000 2 000 Söderberg & Haak AB, Stockholm 1 000 1 000 1000 1 000 1 000 Sveriges Lantbruksredskapsförening 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 övriga årsbidrag: Fera .......................................... 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 RLF .......................................... 5 000 5 000 5 000 Summa kronor 63 300 63 300 68 300 112 500 112 500 Tillfälliga bidrag till JTI för särskilda undersökningar År Kronor 1948/49 Svenska vattenkraftföreningen .......................... 10 000 1950/51 Svenska lantmännens riksförbund, spannmålstorkning . 10 781 1951/52 Exportmedelsfonden, ensileringsarhetets mekanisering . .. . 60 000 Transportforskningskommissionen, bromsning av traktor- dragna vagnar ...................................... 14 000 1952/53— Exportmedelsfonden, nya metoder för höberedning, tillhopa 151 300 1955/56 Exportmedelsfonden, gravensilering .................... 20 718 Jordbrukets forskningsråd, spannmålstorkning ........... 26 250 Svenska fläktfabriken, undersökning medelst radioaktiva metoder av luftströmningen vid torkning av hö ........ 1 000 C. F. Lundströms stiftelse, spannmålstorkning ............ 5 000 1956/57 Svensk spannmålshandel, undersökning över torkning av skördetröskad spannmål på planbottenmagasin ........ 53 000 Sveriges potatisodlares riksförbund av statsanslag från in- förselavgifter på matpotatis, undersökningar av maskiner för potatisupptagning 1956—1959 .................... 400 000 Jordbrukets forskningsråd (kr 6 500) och Rekarne sparbank (kr 1 000), undersökning över torkning av skördetröskad spannmål på planbottenmagasin ...................... 7 500 G. F. Lundströms stiftelse, traktorskötseln och dess betydelse 6 000 Asea (kr 16 075) och AB Bolinder—Munktell (kr 6 436), elekt- risk kraftöverföring från traktorn till arbetsmaskinen . . . . 22 511

1957/58— 1958/59

1959/ 60

1960/61

1961/62

Jordbrukets forskningsråd, undersökning över torkning av skördetröskad spannmål på planbottenmagasin ........ G. F. Lundströms stiftelse, nya maskiner för ensilering . . . . Svenska fläktfabriken, undersökning medelst radioaktiva metoder av luftströmningen vid torkning av hö ........ Exportmedelsfonden, ensileringstekniken ................ Jordbrukets forskningsråd, undersökning över torkning av skördetröskad spannmål på planbottenmagasin ......... Sveriges fröodlareförbund, undersökning av ny metod för skörd och torkning av klöverfrö ...................... Exportmedelsfonden, undersökning över metoder för fördel- ning av hö vid inläggningen och lossdragning av hö vid utfodringen ......................................... Svensk spannmålshandel, undersökning över torkning av skördetröskad spannmål på planbottenmagasin ........ Sveriges potatisodlares riksförbund av statsanslag från in- förselavgifter på matpotatis, undersökning av maskiner för potatisupptagning ................................ Exportmedelsfonden, undersökning över nya metoder för skörd och torkning av vallfrö ........................ Exportmedelsfonden, undersökning rörande nya metoder för grönmassans sönderdelning vid ensilering .......... Svensk spannmålshandel, undersökning av silotorkar för kalluft ............................................. G. F. Lundströms stiftelse, undersökning beträffande snab- bare och säkrare metoder för torkning av hö .......... Wasa spisbrödsfabriks vetenskapliga råd, undersökning över hur kvaliteten påverkas vid skörd av råg i olika mognads- stadier ............................................. Från fröodlareföreningar m.fl. bidrag å vardera 500 kronor till undersökning av nya metoder för vallfröskörd ...... Exportmedelsfonden, förberedande studier över användning- en av stjälkkross eller slaghack vid skulltorkning av hö Exportmedelsfonden, fortsatt undersökning över användning- en av stjälkkross eller slaghack vid skulltorkning av hö Exportmedelsfonden, vattenvårdsundersökning, pumpar och transportanordningar för spillvatten .................. Svensk spannmålshandel, undersökning betr. tidig skörd och torkning av brödsäd ............................ Sveriges potatisodlares riksförbund, sammanställning av försöksresultaten från undersökningen över potatisupp- tagning ............................................. Statens tekniska forskningsråd 15 000 kr och Statens medi- cinska forskningsråd 15000 kr, undersökning betr. trak- torsitsar ............................................

Summa kronor

15 300 6 000

2 000 2 900

10 000

2 000

26 000

40 000

50 000

37 000

36 000

37 000

4 000

18 000

3 000

6 500

67 000

60 000

80 000

10 000

30 000

1 330 760

KAPITEL II

Synpunkter och önskemål från jordbrukstekniska institutet

Institutets verksamhet

Planerade arbetsuppgifter I kapitel I har lämnats en redogörelse för genomförda och pågående arbeten vid JTI. Institutets styrelse har till utredningen lämnat ett planerat arbets- program för institutets verksamhet under femårsperioden 1963—68. En sam- manfattning av programmet återges i följande avsnitt.

För att inte splittra sina resurser avser institutet att under perioden främst ägna sig åt två forskningsområden. Det ena är utveckling av tekniken för grödans skörd och tillvaratagande inklusive transportanordningar härför. Det andra är rationalisering av inomgårdsarbetet, främst nötkreaturssköt- seln, vid vilken arbetsåtgången inte minskat i samma utsträckning som vid växtodlingen.

Grödans skörd och tillvaratagande JTI:s engagemang för fortsatt utveckling av skördetekniken får ses mot bakgrund av att betingelserna för grödans skörd och bärgning är sämre i Sverige än i flertalet andra jordbruksidkande länder. Stora ansträngningar bör därför göras för att utveckla metoder som minskar bärgningsförlusl- tema och som ytterligare reducerar arbetsbehovet vid skörden. '

Höberedning. Skulltorkning har redan kommit till ganska stor använd- ning i Sverige och visat sig värdefull inte minst under år med ogynnsam väderlek. Emellertid kan tekniken sannolikt förbättras mycket ännu. Insti- tutet har därför för avsikt att söka finna medel att påskynda höets förtork- ning på fältet och därmed ytterligare minska riskerna för skador genom regn. I sådant syfte skall prövas bl.a. stjälkkross, slaghack och nya typer av hövändare.

Vidare bedömer institutet det sannolikt att man skall kunna uppnå en avsevärd arbetsbesparing liksom också reducering av bärgningskostnaderna genom att förbättra tekniken vid höets lastning, transport och avlastning ävensom vid spridningen av höet på skulltorken.

Ensilering av vallgröda och annat grönfoder. Målsättningen för ensile- ringsarbetet anges vara en helt genomförd mekanisering från slåttern till ut- fodringen. Institutet har länge arbetat med hithörande problem och avser att genom sina fortsatta undersökningar studera och söka få fram följande tek—

niska hjälpmedel: lämpliga slåtterhackar som redan på fältet i en operation slår av grödan, finfördelar den genom hackning och blåser fodret upp i en tillkopplad vagn; självavlastande vagnar medelst vilka lasset automatiskt töms vid silon; driftsäkra transportörer för inläggningen i silon; automa- tiska foderfördelare för stora silor för fördelning av grönmassan vid in- läggningen; apparater för jämn spridning av tillsatsmedlet, när sådant be- gagnas; silotömmare för automatisk uttagning av ensilaget från medelstora och stora silor vid utfodringen; foderframmatare för lösdriftsladugårdar och båsladugårdar; lämpliga anordningar för självutfodring av lösgående djur.

Skördetröskning och torkning av spannmål. Vid spannmålsskörden kan stora besparingar enligt JTI:s styrelse alltjämt göras såväl genom minsk— ning av bärgningsförlusterna som genom en reduktion av arbetsbehovet. Institutet avser även i fortsättningen att ägna sig åt förbättring av skörde- tröskningen och betraktar torkteknikens utveckling som en av sina viktigare arbetsuppgifter, vilket också gäller om spannmålsmagasinens transport- anordningar.

Skördetröskning av råg erbjuder svårare problem än skörd av andra spannmålsslag främst beroende på att arbetskraftsbristen framtvingar en för sen skörd. En förutsättning för en tidigare Skördetröskning är att jord- brukaren själv har möjlighet att torka brödsäden skonsamt och billigt. Institutet har påbörjat en undersökning över hur brödsäd, som skördats på ett tidigt mognadsstadium, lämpligen kan torkas med icke förvärmd luft eller med svagt värmd luft, och anser det angeläget att dessa undersökningar kan fortsättas under ytterligare några år.

Ensilering av fuktig spannmål. Under år med särskilt svåra bärgnings- förhållanden kan man inte undvika att en del spannmål måste skördetröskas vid mycket hög vattenhalt, varvid det skulle vara fördelaktigt, om en del av denna spannmål kunde ensileras. Att utföra ensileringen i silor på vanligt sätt är kostsamt och leder lätt till att spannmålen skadas genom mögel- bildning. Försök har utförts vid institutet att ensilera i lufttäta plastsäckar. Metoden bedöms vara lovande, och institutet räknar med att kunna pröva den i större skala.

Skörd av vallfrö. JTI arbetar med att utveckla arbetsbesparande och säkra metoder för Skördetröskning av vallfrö. Tekniken härför befinner sig ännu i sitt första utvecklingsskede. Man förutser därför att arbetet behöver be— drivas under ytterligare ett flertal år.

Upptagning och lagring av potatis. Både av ekonomiska skäl och med hänsyn till stegrade kvalitetskrav är det enligt JTI:s styrelse önskvärt att institutets arbeten angående potatisskörd m.m. får fortsätta. Därvid bör även metoder och hjälpmedel för samling, hemtransport, lagring och sorte- ring samt förfaringssätt och maskiner för hantering och lagring av potatis— lådor undersökas.

Materialhanteringen vid inomgårdsarbetet och ladugårdsarbetets rationalisering Målsättningen för undersökningarna angående rationaliseringen av ladu- gårdsarbetet är att finna lösningar, som medför minsta möjliga arbets- insats och bästa möjliga ekonomiska resulta't vid utfodring, mjölkning, göd- selhantering o. s. v. Institutet har sedan länge dessa problem på sitt arbets- program men avser nu att utvidga undersökningarna, som emellertid är av sådan art att de fordrar ett samarbete mellan jordlbrukstekniker och exper- ter på husdjursskötsel och ekonomibyggnader. För JTI gäller det främst att utföra experimentella undersökningar, som syftar till att få fram bättre tekniska anordningar för förflyttning av ensilage, hö, kraftfoder, gödsel och strömedel. Undersökningarna bör avse både båsladugårdar och lösdrifts- ladugårdar.

Hanteringen av ensilage och hö. Som redan framhållits inverkar grödans sönderdelning vid skörden starkt på möjligheterna att mekanisera utfod- ringsarbetet. Undersökningarna över ensilagets uttagning måste därför sam- ordnas med övriga studier över ensileringstekniken. Möjligheterna till bety- dande tekniska framsteg på detta område i Sverige bedöms vara goda.

Hanteringen av kraftfoder. Ett annat aktuellt problem är hur spannmål och andra koncentrerade fodermedel skall förvaras, malas, blandas, trans- porteras till utfodringsplatsen och u'tportioneras. Detta gäller för såväl nöt- kreatur som svin och andra djurslag. Stora möjligheter anses föreligga att bl.a. med tillämpning av erfarenheter från utlandet spara arbete genom insättande av transportörer och blandningsmaskiner m.m.

Hanteringen av gödsel. De nu använda tekniska anordningarna för göd- selns uttransport och spridning kan enligt JTI:s styrelse ytterligare för- bättras. Jämsides därmed bör emellertid nya metoder, bl. a. avseende gemen- sam uppsamling och spridning av såväl den fasta som flytande spillningen, undersökas.

Andra arbeten i fråga om nötkreatarsskötseln. Andra arbeten som bör bli föremål för undersökningar i syfte att åstadkomma arbetsbesparing eller arbetslättnad, är mjölkningen och mjölkens kylning, förvaring och trans- port, elektrisk uppvärmning av mjölkningsrummet och av dricksvattnet i lösdriftsladugårdar, den elektriska belysningen i djurstallarna samt spann- målens förflyttning i magasinet medelst transportörer av olika slag. Den elektriska kraften kommer att spela en viktig roll vid underlättandet av djurskötseln.

Hanteringen av konstgödsel. Med nuvarande tendens till ökad konstgödsel- användning, stigande arbetskostnader och arbetskraftsbrist bedöms det som angeläget, att hela konstgödselhanteringen blir föremål för en grundlig ratio- nalisering. Främst bör undersökas hur transporterna och lagringen bör ord- nas så att arbetstoppen vid transporterna reduceras samt hur arbetsåtgången vid spridningen skall kunna nedbringas. Samverkan bör äga rum mellan

jordbrukstekniska experter samt företrädare för tillverkning och distribu- tion av konstgödselmedel.

Andra jordbrukstekniska undersökningar I samband med tidigare nämnda undersökningar avser institutet att noga beakta traktoranvändningen vid de olika grödornas skörd, bärgning och hemtransport. Vidare har institutet för avsikt att fullfölja redan påbörjade undersökningar i syfte att göra traktorkörningen mindre ansträngande ge- nom bättre traktorsitsar, bekvämare manövrering av redskapen och lik- nande åtgärder. Institutet ämnar också ägna sig åt vidareutveckling av lant- brukets arbetsvagnar samt lastnings- och avlastningsanordningarna. Andra angelägna arbetsuppgifter för nästa femårsperiod är undersökningar an— gående reparationstjänstens organisation, gemensam maskinanvändning i det mindre jordbruket och maskinstationsverksamhet till det medelstora jordbrukets tjänst i fråga om Specialmaskiner, såsom sprutor, stenröjnings- vagnar, större ensileringsmaskiner, lastapparater o.d.

Den jordbrukstekniska standardiseringsverksamheten Institutet bör enligt styrelsens mening tills vidare fortsätta sitt ganska om- fattande arbete med standardisering av detaljer till jordbrukets traktorer, arbetsmaskiner och redskap. Styrelsen ifrågasätter emellertid om det inte vore fördelaktigt, att Sveriges mekanförbund mera än hittills medverkade även i den nationella jordbrukstekniska standardiseringen. Det kunde också övervägas, om inte Sveriges mekanförbunds standardcentral borde ha led- ningen av det nationella och internationella standardiseringsarbetet beträf- fande traktorer och lantbruksmaskiner, liksom den har i fråga om andra artiklar som tillverkas av den mekaniska industrin. Detta skulle inte hindra att expertis från JTI, lantbrukshögskolan och statens maskinprovningar alltjämt medverkade i standardiseringen. En dylik ändring av ledningen för standardiseringsverksamheten i fråga om traktorer och lantbruksmaskiner bör dock föregås av en utredning av de fördelar och nackdelar som änd- ringen skulle medföra.

Jordbrukstekniska institutets arbetsformer JTI :s styrelse har beträffande institutets arbetsformer i huvudsak framfört följande synpunkter.

Förundersökning m.m. Varje undersökning inleds med en litteratur- genomgång, vil-ken i möjligaste mån kompletteras med studieresor för inhämtande även av ej publicerade rön och av de praktiska erfarenheter som gjorts på andra håll i Sverige och utomlands. Huvudundersökningen föregås av en orienterande undersökning, varvid de utländska erfarenhe- terna anpassas till svenska förhållanden i fråga om klimat, byggnads-

bestånd m. rn. och problemställningen preciseras. På grundval av förunder- sökningen utarbetas detaljerade försöksplaner för huvudundersökningen. Vidare förbereds finansieringen av undersökningen. I flertalet fall måste undersökningens omfattning redan från början anpassas till de ekonomiska resurser institutet säkert kan räkna med att disponera. Ibland är emellertid forskningsuppgiften så stor och kan beräknas behöva bearbetas i så många år, att arbetet måste igångsättas innan man fått ekonomisk garanti för genomförandet av undersökningens senare skede.

Flertalet undersökningar är mycket beroende av väderleksförhållandena. Man kan därför i regel inte begränsa undersökningarna till ett eller ett par år eller till en enda ort. Tvärtom är det nödvändigt att bedriva dem under flera åri följd och i olika landsdelar samtidigt.

Huvudundersökningen. Enligt institutets erfarenhet når man snabba-st och säkrast resultat, om man utför både laboratorieförsök och försök i full skala. I laboratoriet kan man variera en faktor i taget. Härigenom klarläggs efter hand lagbundenheterna, och sedan kan man i praktiken studera hur maskinen eller metoden bör anpassas till de praktiska förhållandena.

Laboratorieförsöken kan i regel förläggas till Ultuna. Härvid kan insti- tutets lokaler och övriga resurser utnyttjas.

Försöken i praktiken måste däremot som ovan nämnts i regel förläggas till olika trakter av landet och utföras på gårdar av olika storlek och med olika driftsinriktning. Erfarenheten har vidare lärt, att dessa försök helst bör förläggas till enskilda gårdar som har verkligt behov av den under ut- veckling varande metoden eller maskinen. Ett fruktbringande samarbete brukar då kunna uppnås mellan forskaren och den praktiske jordbrukaren. Därmed är inte sagt, att det inte är fördelaktigt att studera delproblem även på en statlig försöksstation. Så till exempel har institutet ofta haft stort gagn av att få utföra orienterande försök på Ultuna egendom. Institutets samarbete med statens husdjursförsök på dess försöksgårdar har också varit mycket givande. Däremot bör institutet inte skaffa sig en egen för- söksgård. Driften av en sådan skulle taga i anspråk en alltför stor del av institutets personella och ekonomiska resurser.

Vid utformandet av nya arbetsmetoder måste vanligen maskiner, redskap eller byggnadsdetaljer ny- eller omkonstrueras. Det är därför angeläget att institutets undersökningar bedrivs i nära samarbete med industrin. Detta är fördelaktigt även av den anledningen att nya eller förbättrade redskap där- igenom snabbare kommer i marknaden.

Samarbete och gränsdragning JTI har för avsikt att liksom hittills varit fallet (jfr kap. I) bedriva ett nära samarbete med forskningsinstitutioner, enskilda lantgårdar, industriföretag m. fl. Institutets styrelse har i detta sammanhang särskilt berört forsk-

ningens olika karaktär vid JTI och lantbrukshögskolans institution för arbetsmetodik och teknik och anfört att man kan utgå ifrån att den forsk- ning, som skall bedrivas vid institutionen för arbetsmetodik och teknik, blir av samma karaktär som forskningen vid andra högskole- och universitets- institutioner, nämligen fri, icke programbunden forskning. Institutionen skall vidare svara för undervisning och tillgodose utbildningen av forskare.

I motsats till institutionen för arbetsmetodik och teknik, måste JTI fram— deles liksom hittills bedriva sin forskningsverksamhet efter ett för varje år av institutets styrelse fastställt program samt inrikta den på vid varje tidpunkt särskilt aktuella jordbrukstekniska problem. En annan skillnad ligger i arbetssättet. Näringslivets krav på snabbt tillämpbara resultat från institutet nödvändiggör vanligen, att framkomna försöksresultat snarast prövas i full skala och så snart som möjligt publiceras i försöksberättelser med utförliga praktiska anvisningar. Styrelsen för JTI är förvissad om att de båda institutionerna kommer att på ett utmärkt sätt komplettera var- andra. Det förhållandet att högskoleinstitutionen och JTI kan få var sin föreståndare hör inte lägga något hinder i vägen för bra samarbete även i fortsättningen.

Undervisning

JTI:s engagemang vid undervisningen i de maskintekniska ämnena vid lantbrukshögskolan bör enligt styrelsens mening efter högskoleinstitutio- nens upprustning begränsas till att institutets forskare medverkar med en- staka föreläsningar och demonstrationer inom sina speciella arbetsområden.

Upplysningsverksamhet

JTI:s upplysningsverksamhet bör enligt styrelsen bedrivas på samma sätt som under senare år vad angår meddelanden och cirkulär, skrivna som handledningar för jordbrukarna. Däremot bör specialmeddelandeserien ut— vidgas och institutet i mycket större omfattning än hittills utarbeta och publicera forskningsberättelser. För att främja det internationella utbytet och vidga de för institutets forskningsverksamhet nyttiga internationella kontakterna bör mer än hittills institutets forskningsberättelser översättas till engelska eller tyska språken i sin helhet eller i sammanfattning.

För att forskningsresultaten snabbt skall komma till nytta i jordbruket, bör institutet liksom hittills medverka vid fortbildningskurser för konsu- lenter och instruktörer vid hushållningssällskapen liksom för lärare vid lantmannaskolorna. Institutets forskare bör även framdeles kunna anlitas som föredragshållare vid sammankomster med jordbrukare.

Den enskilda rådgivningen till maskinkonsulenter, jordbrukare, statliga myndigheter, ingenjörer vid maskinindustrin o.s.v. bör i möjligaste mån avlastas från institutets forskningsledare och läggas på innehavaren av en

föreslagen ny befattning som agronom för upplysningsverksamheten. Denne skulle också anordna kurser och möten, sprida upplysning om resultaten av institutets arbete genom artiklar i jordbrukets fackpress, taga emot besökare från utlandet m.m.

I detta sammanhang anför styrelsen för JTI att förslag ofta framförts att institutet i viss utsträckning borde bedriva också konsulterande verksamhet mot ersättning enligt gängse taxa. Behovet av sådan verksamhet bedöms som mycket stor, varför styrelsen anser att frågan om inrättande av tjänster här- för bör bli föremål för skyndsam utredning.

Föreslagen organisation efter den 1 juli 1963

Styrelsen för JTI anser, att nuvarande halvstatliga form visat sig mycket ändamålsenlig, och att verksamheten därför i huvudsak bör vara organise- rad på samma sätt även i fortsättningen. Det betecknas emellertid som ange- läget att de garanterade årsanslagen höjs betydligt, så att verksamheten får större omfattning och att organisationen ges sådan form att en stab av forskare och assistenter kan beredas fast anställning i stället för att avlönas av tillfälliga bidrag för särskilda undersökningar. Vidare bör insti- tutets ekonomi organiseras så att automatisk anpassning sker till föränd- ringar i penningvärde och löneläge. För att stärka den organisatoriska grun- den för institutet och för att förbättra kontakten mellan dess ledning och de bidragsgivande organisationerna och företagen har JTI:s styrelse före- slagit bildandet av en stiftelse för svensk jordbruksteknisk forskning. Denna stiftelse skulle bl.a. sluta avtal med Kungl. Maj:t om institutets verksam- het, svara för näringslivets bidrag till institutet samt utse representanter i dess styrelse på liknande sätt som för andra halvstatliga forskningsinstitut.

Styrelse Erfarenheten från de gångna åren har givit styrelsen den uppfattningen att det vore fördelaktigt om ytterligare intressegrupper från näringslivet vore representerade i institutets styrelse, som därför föreslås utökad med för- slagsvis två ledamöter. Styrelsen skulle därefter komma att bestå av ord- förande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj:t utser ordförande jämte fem ledamöter och den föreslagna stiftelsen fem ledamöter.

Föreståndare

JTI:s styrelse har i fråga om föres-tåndarens kompetens anfört att denne förutom vetenskaplig skicklighet bör besitta god förmåga att handlägga organisatoriska och administrativa uppgifter samt kunna sörja för ett gott samarbete inom institutet och företräda institutet utåt. Han skall därtill äga god kännedom om jordbruket och dess tekniska problem, så att han kan bedöma vilka rationaliseringsåtgärder som kan väntas bli till väsentligt gagn för jordbruket.

Med hänvisning till det arbetsprogram som framlagts för den närmaste fem- årsperioden anser styrelsen det vara ändamålsenligt att gruppera under- sökningarna på följande tre avdelningar, varvid organisationen bör vara så smidig att den kan anpassas till det aktuella läget.

Allmänna avdelningen skall främst ägna sig åt ekonomiska frågor i all- mänhet rörande traktorers och lantbruksmaskiners användning i jordbru- ket, åt frågor rörande gemensam maskinanvändning, arbetsbesparing i all- mänhet genom förbättrad teknik, vagnar och andra anordningar för yttre transporter, konstgödselns hantering, reparationstjänsten för lantbrukets maskiner samt standardisering på lantbruksmaskinområdet.

Avdelningen för grödans skörd och tillvaratagande skall bl.a. ägna sig åt höberedning, ensilering av vallgröda och annat grönfoder, skörd och torkning av spannmål och frö, upptagning av potatis och efterföljande hantering av densamma.

Avdelningen för materialhantering och arbetsbesparing i samband med djurskötseln skall ägna sig åt mekanisering och förenkling av inomgårds- arbetet, såsom utveckling av tekniska anordningar för inläggning av hö, ensilage och spannmål, samt underlättande av arbetet vid djurskötseln, så- som uttagningen av hö, ensilage och kraftfoder. Hit hör också studier rö- rande arbetsbesparing vid mjölkningen och gödselhanteringen. Elkraftens rationella utnyttjande vid inomgårdsarbetet och den elektriska belysningen bör också behandlas av denna avdelning.

Den av JTI:s styrelse föreslagna personalorganisationen framgår av föl- jande sammanställning.

Lönegrad Föreståndare ........................................ B 3 Allmänna avdelningen Avdelningsföreståndare ............................... B 1 Förste assistent ...................................... A 23 Assistent ............................................ regl. bef.gång Avdelningen för grödans skörd och tillvaratagande Avdelningsföreståndare .............................. B 1 Förste assistent ...................................... A 23 Assistent ............................................ regl. bef.gång Avdelningen för malerialhanlering och arbetsbesparing i djurskötseln Avdelningsföreståndare .............................. B 1 Förste assistent ...................................... A 23 Ingenjör för el-frågor ................................. A 21

Assistent ............................................ reg]. bef.gång

Kanslipersonal m. m. Agronom för upplysningsverksamheten ................. A 27 Kamrer ............................................. A 19 Kassör .............................................. A 12 Förste kontorsskrivare (sekr. åt föreståndaren, utlands- korrespondent) ...................................... A 15 Kontorist (stenograf) ................................. A 9 Kontorist (för trycksaksexpeditionen) .................. A 9 Kanslibiträde ........................................ A 7 2 kontorsbiträden .................................... A 5 Verkmästare ......................................... A 14 Mekaniker ........................................... A 9 Montör .............................................. A 9 Vaktmästare ......................................... A 7

För den personal som varit anställd vid JTI under längre tid förutsätter styrelsen att redan erhållna löneklassuppflyttningar får behållas även vid en eventuell omorganisation av institutet. Detta beräknas medföra en ökning av lönekostnaderna utöver löner enligt lägsta löneklassen i respektive löne- grad ovan med omkring 35 000 kronor per år. (Jfr förslag till utgiftsstat i det följande.)

För tillfällig arbetskraft samt arvoden till utomstående medhjälpare före- slår styrelsen ett anslag av 50 000 kronor per år. Som motivering härför an- förs att institutets verksamhet till stor del är säsongbetonad och av expe- rimentell karaktär, varför extra assistenter m. m. ofta behöver anställas för kortare tid.

Som motivering för personalförstärkningar och löneregleringar har styrel- sen i huvudsak anfört följande.

Avdelningsföreståndarna. Var och en av de tre avdelningarna bör ha en avdelningsföreståndare i laborators lönegrad. Av avdelningsföreståndarna bör fordras, förutom vetenskaplig skicklighet, även ådagalagd förmåga att väl organisera forskningsverksamheten samt ingående kännedom om jord- bruket och dess arbetsproblem.

Förste assistenter. Inom var och en av de tre avdelningarna bör finnas en förste assistent. Denne skall ha till uppgift att under avdelningsförestån- daren ha närmaste ansvaret för en eller flera undersökningar. Av förste assistenten bör fordras kunnighet inom arbetsområdet och ådagalagd lämp- lighet som försöksledare. Institutsstyrelsen anser att tjänsterna behöver placeras i lägst A 23, om JTI skall få behålla innehavarna så lång tid att institutet kan utnyttja den erfarenhet de efter hand förvärvar i sitt arbete. Visserligen är de nya tjänsterna som forskarassistenter vid lantbrukshög- skolan placerade i A 21, men högskolans forskarassistenter har inte skyldig- het att arbeta mer än 800 timmar årligen med institutionsarbete. Resten av tiden kan användas till egen meritering. JTI måste fordra full tids arbete i institutets forsknings- och upplysningsverksamhet. Förste assistenternas

vid JTI lönegradsplacering bedöms vara en fråga av mycket stor betydelse för institutet.

Assistenter. Varje avdelning behöver en fast anställd assistent. Den all- männa avdelningens assistent bör ha till uppgift att jämväl medverka i den jordbrukstekniska standardiseringen så länge denna leds från institutet.

Ingenjör för el-frågor. Institutet kommer visserligen inte att få någon särskild avdelning för el-frågor men anser sig likväl ha stort behov av en elektroingenjör. Denne skall bl.a. medverka i utvecklingsarbetet rörande materialhanteringen, svara för rådgivning och upplysning beträffande el- frågor samt biträda övrig forskningspersonal i deras experimentella ar- beten.

Agronom för upplysningsverksamheten. Befattningshavaren skall ta hand om skriftliga och muntliga förfrågningar som ställs till institutet och lämna begärda upplysningar antingen själv eller genom anlitande av expert vid institutet. Han skall med hjälp av en kontorist sköta institutets hand- bibliotek med facktidskrifter samt till institutets chef och till avdelnings- föreståndarna lämna fortlöpande anvisningar på artiklar som framkommer i vetenskaplig och annan viktigare facklitteratur. Han skall informera ma— skinkonsulenter, lantbrukslärare, ingenjörer vid industrin samt tidskrifts- pressen om nyheter på det jordbrukstekniska området som framkommer vid JTI och vid andra forskningsinstitutioner i in- och utlandet. Han skall orga— nisera kurser, demonstrationer och exkursioner i anslutning till institutets verksamhet. Tjänsten fordrar stor kunnighet och erfarenhet samt person- liga kvalifikationer, vilket gör att den bör placeras i A 27.

Kamreren skall bl. a. ha uppsikt över räkenskaper och inventarier, del- taga i petitaarbetet, företaga utredningar av ekonomisk eller kamera] natur, sköta korrespondens i kamerala ärenden, förbereda personalärenden och ekonomiska ärenden för styrelsen, utöva tillsyn över arbetet på skriv- och kassakontor samt bokexpedition, svara för kontakten med institutets tryc- keri, sköta prenumerantanskaffning och utannonsering av institutets publi- kationer samt i övrigt avlasta arbete från institutets föreståndare och från avdelningsföreståndarna. Med hänsyn till de synnerligen ansvarsfulla och omfattande arbetsuppgifterna bör tjänsten ej placeras lägre än A 19.

Kassören skall bl.a. sköta bokföring, utbetalningar, korrespondens i an- slutning till kassaarbetet och redovisningar av anslag samt övervaka för- säljningen av institutets publikationer. I mån av tid skall kassören även utföra räknearbete för forskningsverksamheten. Kassören har stort ansvar och självständiga arbetsuppgifter, varför lönen bör utgå lägst enligt A 12.

Förste kontorsskrivaren skall vara sek-reterare åt institutets föreståndare och skall i mån av tid därjämte sköta utlandskorrespondensen även åt andra tjänstemän vid institutet. Sekreteraren skall vidare organisera utlänningars besök och vid behov vara tolk vid konferenser med utländska deltagare samt i den mån tiden medger utföra översättningar till engelska och tyska

av JTI:s publikationer. Med hänsyn till de stora kraven på sekreterarens kompetens bör tjänsten placeras i lägst A 15.

Kontorist, stenograf. Denna tjänsteinnehavare skall förestå skrivkontoret och utföra det mest kvalificerade arbetet där. Hon skall vara skicklig steno- graf och tillräckligt språkkunnig för att kunna översätta till engelska och tyska ävensom utföra korrekturläsning på dessa språk. Han skall biträda agronomen för upplysningsverksamheten med de löpande arbetena på insti— tutets bibliotek. Lön bör utgå lägst enligt lönegrad A 9.

Kontorist för trycksaksexpeditionen. Institutet måste ha en kontorist för distributionen av institutets publikationer, för skötseln av boklagret, för adressanskaffning m. m. Kontoristen skall även sköta postsorteringen inom institutet, ha hand om institutets fotoarkiv m.m. Lönen till kontoristen bör utgå enligt lönegrad A 9.

Kanslibiträde, kontorsbiträden. Institutet räknar med att för skrivarbete och annat kontorsarbete erfordras ytterligare dels ett kanslibiträde för kvali- ficerat skrivarbete, dels två kontorsbiträden. Kontorsbiträdena kommer att tagas i anspråk även för enklare biträdesarbete åt assistenterna vid sam— manställning av försöksresultat.

Verkmästare. De flesta av institutets undersökningar är av experimentell art och institutet försågs därför redan vid sin tillkomst med en välutrustad verkstad. Verkstadsarbetet bör ledas av en verkmästare som även själv skall deltaga i detsamma liksom i de experimentella undersökningarna. Verkmästaren måste äga stor yrkesskicklighet. Hans lön bör utgå enligt lönegrad A 14.

Mekaniker, montör. Institultet behöver som ordinarie befattningshavare en mekaniker och en montör för tillverkning av apparatur och andra mekaniska anordningar för institutets experimentella undersökningar. De skall även biträda vid undersökningarna såväl i laboratoriet som på fältet och bör därför, förutom yrkesskicklighet som mekaniker, äga kännedom om skötseln och användningen av lantbruksmaskiner och traktorer. Lön bör utgå enligt lönegrad A 9.

Utrustning

JTI:s styrelse framhåller att en väsentlig engångsförstärkning av institutets utrustning är önskvärd. Att behovet av kompletterande utrustning nu be- döms vara stort beror på att institutet blott en gång sedan år 1945 fått stats- anslaget höjt. Mycket har förslitits sedan år 1945 och behöver nu ersättas, varjämte nya arbetsuppgifter fordrar delvis annan utrustning än den som anskaffades vid institutets tillkomst år 1945. En förteckning över föresla- gen komplettering av kontorsutrustning, instrument, verkstadsutrustning och fordon lämnas här nedan.

Kontorsmaskiner och ritutensilier Diktafoner .................. 5 000 Räknemaskiner .............. 5 000 Skrivmaskiner .............. 4 000 Ljuskopieringsapparat ....... 10 000 Fotoutrustning .............. 5 000 Ritapparater ................ 4 000 Övriga ritutensilier .......... 2 000

35 000

Oförutsett

Möbler, gardiner, lampor m.m. Kontorsmm för 7 personer. . . . Ritsal Bibliotek Skrivrum Expedition Mekaniskt laboratorium ......

5 000

Kronor 70.000

Instrument och annan försöksutrustning

Instrument för väderleks- observationer Termohygrograf, regnmätare, soltimmemätare, vindmätare,

Akustiska instrument Ljudnivåmätare och frekvens- mätare Elektriska mätare

avdunstningsmätare rn. m. . . . . 8 000 Voltmeter, amperemeter, mot- Skrivande instrument ståndsmätare m.m. ........... Oscillograf samt punktskrivare 40000 Arbetssludieulruslning Mekaniska instrument Kronometrar, vägmätare m.m. Dragkraftmätare, mekaniska övrig utrustning och optiska varvräknare, tryck- Torkskåp, belysningsutrustning mätare, belastningsmätare, för fotografering m.m. ...... vagnvågar, laboratorievågar, effektmätare ................ 23 000

71 000

Oförutsett 11 000 Kronor 100 000 Verkstadsutrustning

Bearbetningsmaskiner Handverktyg Köp av ny, stor svarv. Byte av Handborrmaskiner, lufttrycks- befintlig svarv mot något mind- manövrerade monteringsverk-

re. Kapsåg för järn .......... 44 000

Svetsaggregat

Komplettering av befintlig ut- rustning .................... 2 000

Plåtbearbetningsmaskiner

Sax, bockningsmaskin ........ 5 000

Träbearbetningsmaskiner

Kapsågar ................... 5 000 56 000

Oförutsett

Kronor

tyg, nyckelsatser, gängverktyg m.m. ....................... Instrument för mätning vid ma- skinbearbetning

Tolkar, mikrometrar m. m. . . . . Verktyg för arbeten på annan ort

Verktygslådor med utrustning

7 000 80 000

7 000 8 000 6 000 1 500 1 500 6 000

30 000

18 000

Två traktorer ............... 40 000 Lastbil, 4 ton, med hydraulisk lastapparat ................. 35 000 Verkstadsbil, 800 kg lastförmå- ga, heltäckt bil för instrument och verkstadsutrustning för fältförsök .................. 25 000

Kronor 100000

Sammanställning

Kontorsutrustning ........... 70 000 Instrument och annan försöks— utrustning .................. 100 000 Verkstadsutrustning .......... 80 000 Fordon ..................... 100 000

Summa Kronor 350 000

Institutets styrelse föreslår att ovannämnda utrustningsanslag delas i två delanslag enligt följande fördelning.

U trustningsanslag erforderligt den 1 juli 1963:

Utrustningsanslag erforderligt efter påbörjad utbyggnad av

Kontorsutrustning ........... 25 000 lokalerna: Instrument och annan försöks- Kontorsutrustning ........... 45 000 utrustning .................. 35 000 Instrument och annan försöks- Verkstadsutrustning ........ 30 000 utrustning .................. 65 000 Fordon ..................... 35 000 Verkstadsutrustning ......... 50 000 Fordon ..................... 65 000 125 000 225 000

Förslag till om- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden JTI:s styrelse har i en särskild PM till utredningen framlagt förslag till om— ändringsarbeten och tillbyggnad av institutets byggnad vid Ultuna. För— slaget omfattar två etapper, varav den första innebär ändringar och för— bättringar i nu befintliga lokaler och den senare en utvidgning av de- samma. Etapp två föru-tsätts av styrelsen bli samordnad med den för insti- tutionen för arbetsmetodik och teknik föreslagna utbyggnaden, medan etapp ett kan genomföras utan att högskoleinstitutionens lokaler berörs.

Den föreslagna första etappen innebär i huvudsak att genom omdispo- nering av befintliga utrymmen plats kan beredas för större personal i den nuvarande byggnaden, varjämte bl.a. lokalbehovet för bibliotek, tidskrifts- förvaring, laboratorium och verkstad blir bättre tillgodosett. Vidare före- slå-s vi-s-sa kompletterings- och reparationsarbeten.

För den personalorganisation som institutsstyrelsen föreslagit erfordras i en andra etapp en utvidgning av den nu befintliga byggnaden, varför styrelsen anser att förberedelser snarast bör träffas för en tillbyggnad av kontorsavdelningen. De föreslagna nya utrymmena utgör främst arbetsrum men innefa-ttar också bl.a. sammanträdesrum och arkiv.

Jordbrukstekniska institutets ekonomi

Stat för institutet Den av JTI:s styrelse föreslagna utgiftsstaten framgår av bil. 4. (In-stitu- tets stat för år 1962/63 redovisas ibil. 2.)

Det ovan redovisade förslaget till ny personalorganisation innebär i 1962 års löneläge en ökning av posten löner och pensionsavgifter från 485 000 kronor år 1962/63 till 748 000 eller med 263 000 kronor.

Under rubriken omkostnader föreslås ökningar på tillsammans 65000 kronor från 152 000 kronor år 1962/63 till 217 000 kronor.

Övriga utgifter föreslås höjda med 173 000 kronor från 104 000 kronor år 1962/63 till 277 000 kronor.

Totalt innebär styrelsens förslag en ökning av institutets utgiftsstat från 741000 år 1962/63 till 1 248 000 eller med 507 000 kronor. Häri innefattas också en föreslagen ökning av styrelsearvoden från 2 000 till 6 000 kronor.

Som motivering för kostnaderna utöver löner m. ni. har styrelsen i huvud- sak anfört följande.

Reseersättningar och traklamenten. Av det föregående har framgått atfl JTI måste förlägga en betydande del av sina experimentella undersökningar till andra orter än Uppsala. Ett flertal av institutets assistenter och tillfälligt anställda medhjälpare måste för kortare eller längre tid placeras på dessa försöksstationer. Vidare bedöms det vara av stor vikt, att även institutets ledande tjänstemän kan följa institutets arbeten på förutnämnda försöks- stationer liksom att de får tillfälle att genom studieresor följa den jord- brukstekniska utvecklingen. Kostnadsposten reseersättningar och trakta- menten måste därför bli förhållandevis hög vid institutet och har i staten beräknats till 80 000 kronor per år.

Publikationstryck och annonser. Institutets tryckningskostnader beräknas bli relativt stora bl.a. med hänsyn till vikten av att publikationerna bör göras rikligt och väl illustrerade samt till den önskvärda utvidgningen av serien specialmeddelanden. För publikationstryck och utannonsering av publikationerna i jordbrukspressen beräknas i staten en årlig kostnad av 90 000 kronor, varav 80 000 kronor per år beräknas återin'flyta för försålda publikationer.

Nganskaffning av lösa inventarier. Som framgår av förslaget till arbets- program kommer större delen av forskningsverksamheten att bestå av expe- rimentellt arbete. Varje undersökning kräver därvid sin speciella utrustning,

som kan behöva utökas eller utvecklas under arbetets fortskridande. Insti- tutet kommer därför att årligen behöva medel till anskaffning av nya instru- ment och ny försöksapparatur. Vidare måste teknisk och vetenskaplig litte- ratur fortlöpande anskaffas. Till anskaffning av lösa inventarier erfordras enligt styrelsens bedömning 50 000 kronor per år.

Maskiner och andra anordningar för de experimentella undersökningarna. Institutets experimentella undersökningar måste i stor utsträckning bedrivas under användning av kostnadskrävande utrustning. Utöver instrument och apparatur måste institutet därför inköpa eller tillverka särskilda maskiner och andra tekniska anordningar för dessa undersökningar. Det har enligt styrelsen visat sig vara av synnerligen stor betydelse för forskningsarbetet att institutet för detta ändamål disponerar ett tillräckligt stort belopp. I den föreslagna staten har denna post upptagits till 110 000 kronor per år.

Lastbil, traktorer, frukter, verkstadskostnader m. m. Det har enligt styrel- sen visat sig nödvändigt att institutet i viss omfattning förfogar över egna transportmedel i form av lastbil och traktorer. Vidare erfordras medel för trakter av maskiner och varor mellan institutet och de tillfälliga försöks- stationerna samt för material och verkstadsomkostnader för de detaljer till maskiner och andra tekniska anordningar som, särskilt vintertid, tillverkas i institutets verkstad. Dessa omkostnader för lastbil, traktorer, frakter och verkstad har beräknats till 55 000 kronor per år.

KAPITEL III

Synpunkter beträffande jordbrukstekniska institutet

För att få ett underlag för sina bedömanden och en komplettering till de synpunkter som framkommit vid muntliga överläggningar har utredningen tillställt vissa myndigheter, organisationer, företag m.fl., som bedömts äga kännedom om och intresse för J TI:s och SFL:s verksamhet, et't frågeformu- lär (bil. 5). Formuläret innehåller dels en fråga om organisationen i stort av den berörda forskningsverksamheten dels ett antal frågor avseende re- spektive institutioner. Till huvuddelen av de tillfrågade har samtliga frågor riktats, men i vissa fall har endast den allmänna organisationsfrågan jämte frågor angående endera JTI och SFL framställts, vilket närmare framgår av följande förteckning över organ som tillställts frågeformuläret: lantbruks- styrel'sen, samtliga hushållningssällskap, lantbruksnämnder och lantman- naskolor, styrelsen för statens maskinprovningar, styrelsen för lantbruks- högskolan, styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, jordbrukets forskningsråd, styrelsen för veterinärhögskolan, hushållnings- sällskapens förbund, jordbrukets upplysningsnämnd, statens råd för bygg- nadsforskning (organisationsfrågan samt frågorna om SFL), statens insti- tut för byggnadsforskning (organisationsfrågan samt frågorna om SFL), Sveriges lantbruksförbund, Svenska lantarbetsgivareföreningen, Riksför- bundet Landsbygdens folk (RLF), Svenska lantarbetareförbundet, jordbru- kets utredningsins-titut, landsbygdens byggnadsförening (LBF), Svenska cementföreningen (organisationsfrågan samt frågorna om SFL), Svenska plywoodvföreningen (organisationsfrågan samt frågorna om SFL), Svenska wallboardföreningen (organisationsfrågan samt frågorna om SFL), lant- brukets brandskyddskommitté (organisationsfrågan samt frågorna om SFL), AB Bolinder-Munktell (organisationsfrågan samt frågorna om JTI) och AB Överums Bruk (organisationsfrågan samt frågorna om JTI). Styrelsen för veterinärhögskolan har ansett sig sakna möjlighet att be- döma JTI:s organisation och verksamhet och endast besvarat frågorna an- gående SFL. Jordbrukets upplysningsnämnd begränsar sitt svar till de frågor som berör de båda institutens publicerings- och upplysningsverksam- het. Vissa hushållningssällskap, lantbruksnämnder och skolor har avstått från att besvara en eller flera frågor med hänvisning till begränsad känne- dom om de båda institutionerna. Jordbrukets forskningsråd har lämnat de enskilda ledamöterna tillfälle att avge sina synpunkter, varefter rådets svar

utarbetats med angivande också av speciella synpunkter från enskilda leda- möter. Då dessa redovisats i det följande innebär det alltså inte att skilj- aktiga meningar förelegat. Jordbrukets utredningsinstitut har ej avlämnat svar direkt till utredningen utan tjänstgjort som remissorgan åt Sveriges Ian'tbruksförbund och RLF.

I anslutning till svaren på frågeformuläret ger utredningen en samman- fattning av vissa synpunkter som framförts vid utredningens diskussioner med företrädare för myndigheter, institutioner och det praktiska jordbruket.

Synpunkterna beträffande JTI:s interna organisation och verksamhet redovisas i detta kapitel, medan motsvarande synpunkter beträffande SFL återges i kapitel VI. Allmänna synpunkter beträffande organisationen i stort, samarbetsfrågor, undervisning m.m. tas upp i kapitel IX.

Jordbrukstekniska institutets interna organisation Institutets organisation berörs av Iantbruksstyrelsen, som understryker betydelsen av att näringslivets insatser tas till vara som stöd för verksam- heten. Näringslivets bidrag bör emellertid enligt styrelsen avse utförande av beställda forsknings- och försöksuppgifter, medan staten genom en väsent- lig höjning av anslagen bör svara för institutets grundkostnader vid en av styrelsen föreslagen utökad verksamhet.

Hushållningssällskapet i Stockholms stad och län samt önnestads lant- mannaskola betonar att statsbidragen bör göras så omfattande att institutets verksamhet ej blir beroende av näringslivets bidrag. RLF hävdar likaså att den jordbrukstekniska forsknings- och försöksverksamheten i första han-d bör Vara en statlig angelägenhet. Ulfhälls lantbruksskola föreslår en obliga- torisk avgift på handel'sgödsel och kraftfoder som ett möjligt sätt att ge institutet tillräckliga ekonomiska resurser.

Svenska Iantarbetareförbundet föreslår att samverkan med organisatio- nerna för jordbrukets företagare och anställda förstärks genom att dessa organisationer blir företrädda såväl i ledningen för JTI som för SFL. Detta har tidigare varit fallet för förbundets del i förhållande till JTI, men på grund av ett anställningsbyte har förbundet numera inte denna möjlighet. Två av hushållningssällskapen framför liknande förslag angående repre— sentation för sällskapen i JTI:s styrelse eller ett rådgivande organ från sällskapen beträffande institutets verksamhet.

Arbetsuppgifter

Utredningens fråga om inriktningen av JTI:s verksamhet har av dem som tagit upp den till behandling nästan genomgående besvarats med att insti— tutets arbete har en lämplig inriktning. Kritik mot verksamheten förekom-- mer i mycket ringa omfattning. Som exempel kan nämnas att 22 av hushåll-

ningssällskapen finner att JTI:s verksamhet har en lämplig inriktning, medan de övriga framför vissa förslag till kompletteringar.

Av JTI:s undersökningar uppges framför allt försöken med spannmåls- torkning, skulltorkning och närmast därefter ensileringsundersökningarna ha haft särskilt intresse för stora grupper av de svarande. I en andra grupp räknat efter antalet svar kommer undersökningarna beträffande maskin- kostnader, potatisupptagning samt Skördetröskning. Av de svarande uppger sig flera — särskilt bland skolorna _ ha haft intresse av de flesta eller samtliga av JTI:s undersökningar.

I fråga om önskad komplettering av JTI:s arbetsprogram har förslag om undersökningar angående materialhantering och inomgårdsvmekanisering samt om arbets- och metodstudier framförts i flera svar, medan förslagen i övrigt är spridda på flera ämnesområden. Sveriges lantbruksförbund be- dömer det som en allvarlig brist att man vid mekaniseringen inte i tillräck— lig utsträckning beaktat de driftsekonomiska frågorna och anser att för- stärkning av JTI:s personal bör ske med driftsekonomisk expertis. RLF framhåller likaså att de driftsekonomiska synpunkterna måste ges större utrymme, vilket bör kun-na ske genom utökat samarbete med lantbrukshög- skolan. Förbundet anser vidare att större uppmärksamhet bör ägnas det mindre och medelstora jordbrukets mekaniseringsproblem.

Institutets arbetsformer

Även de av JTI tillämpade arbetsformerna bedöms genomgående vara lämp- liga i de lämnade svaren.

Flera organ, bl.a. Iantbruksstyrelsen, statens maskinprovningar, hushåll- ningssällskapens förbund, LBF och AB Bolinder-Munktell, anser att JTI ej behöver tillgång till egen försöksgård, utan att det nuvarande systemet med försöksvärdar inom det praktiska jordbruket är mest lämpligt. Därvid bör även samarbete äga rum med olika slag av staten tillhöriga gårdar.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anser egna försöksgårdar erforderliga för vissa försök, medan huvuddelen av försöken bör kunna förläggas till andra jordbruk. Sveriges lantbruksförbund anser vissa resurser erforderliga för försöksverksamheten men bedömer det möj- ligt att nedbringa detta behov genom utnyttjande av andra försöksgårdar och ett intimt samarbete med det praktiska jordbruket. Hushållningssäll- skapen, lantbruksnämnderna och skolorna är, i den mån frågan behandlats, något mera positiva till egna försöksgårdar än övriga organ, men tänker sig i flera fall regionalt fördelade försöksgårdar i samarbete med hushållnings- sällskapen. De i kapitel IX redovisade förslagen till samordning av JTI och SFL följs från länsorganisationernas sida i en del fall av rekommendationer om gemensamma försöksgårdar i olika delar av landet.

En stor majoritet av svaren förordar en ökning av den av JTI bedrivna verksamheten. I flera fall betonas, att institutets nuvarande resurser är klart otillräckliga och att en väsentlig förbättring bör komma till stånd. Jord- brukets forskningsråd anför t.ex. att verksamheten bör utökas med hänsyn till de behandlade problemens ekonomiska betydelse och till den betydande utveckling på området som sker och kommer att ske i framtiden. Statens maskinprovningar anser att verksamhetens omfattning för närvarande är helt otillräcklig på grund av bristande resurser, vilket också understryks av Iantbruksstyrelsen. Även RLF finner en upprustning av det jordbrukstek- niska ämnesområdet angelägen.

Samarbete Redovisningen av de tillfrågade myndigheternas m.fl. erfarenheter och syn- punkter beträffande JTI:s samarbete begränsas i detta avsnitt till förhål- landet mellan JTI och respektive myndighet e.d. Synpunkter beträffande JTI:s ställning inom forskningssamarbetet i stort tas upp i kapitel IX.

De till utredningen lämnade svaren ger nästan genomgående uttryck för goda erfarenheter av samarbetet med JTI. Samarbetet med institutet karak- terisera-s ofta mycket positivt. Som exempel kan nämnas att nästan samtliga hushållningssällskap uttrycker tillfredsställelse med det nuvarande sam- arbetet. Endast i ett par fall föreslås förbättringar i form av utförligare fortlöpande informationer från institutet. Lantbruksnämnderna har mindre omfattande samarbete med JTI, men förordar i ett par fall en utökad upp— lysningsverksamhet bl.a. inom Norrland. Lantbrukets skolor framhåller i regel att samarbetet med JTI är värdefullt —— skolorna använder bl.a. insti— tutets publikationer som kurslitteratur — men anför i några fall att institu— tets kursverksamhet för lärare borde utvidgas.

Upplysningsverksamhet

Utredningens fråga huruvida JTI:s publicerings- och upplysningsverksam- het har lämplig utformning och omfattning har besvarats positivt av samt- liga som 'tagit upp frågan till behandling. I många fall har institutets pub- likationer betecknats som föredömliga.

Jordbrukets upplysningsnämnd föreslår i likhet med ett par andra organ en ökad kontakt med såväl radio som särskilt TV, då detta senare medium lämpar sig särskilt väl för information till jordbrukarna i maskintekniska frågor. För att kontakterna med pressen skall underlättas föreslår nämnden att mera regelbundna pressvisningar skall arrangeras och att en bestämd tjänsteman får svara för kontakterna med pressen.

Bland övriga förslag till komplettering av JTI:s upplysningsverksamhet

märks främst önskemål från bl.a. flera hushållningssällskap, lantbruks- nämnder och skolor om en mera populär framställning av försöksresultaten gärna i form av en särskild meddelandeserie. I en del fall framhålls också önskvärdheten av en förbättrad upplysningsverksamhet via hushållnings- sällskapen och andra organisationer med stöd av en speciell upplysningsman vid institutet. Förslag om utökning av kurser för lärare och rådgivare samt av antalet artiklar från institutet i fackpressen framläggs också i några fall.

KAPITEL IV

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader Tillkomst, utveckling och nuvarande förhållanden

Historik. Tidigare utredningar

I proposition nr 21 till 1951 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t att dåvarande statens forskningskommitté för lantmannabyggnader den 1 juli 1951 skulle ombildas till en mera permanent institution benämnd statens forsknings- anstalt för lantmannabyggnader (SFL). Förslaget bifölls av riksdagen (rskr. 226).

Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader hade inrättats en- ligt Kungl. brev den 20 augusti 1943 efter riksdagens godkännande av en proposition (nr 74) i ärendet. Landsbygdens byggnadsfrågor hade tidigare dels berörts i flera utredningar under l930-talet och början av 1940-talet dels varit föremål för behandling i riksdagen. För närmare detaljer härom hänvisas till ovan nämnda proposition (1943: 74) samt till ett betänkande från forskningskommittén den 11 februari 1949 (stencil) angående verk- samhetens framtida organisation. Kommittén föreslog inrättande av ett organ benämnt jordbrukets planeringsinstitut med arbetsuppgifter inom såväl det byggnadstekniska som det kulturtekniska och fastighetsekono- miska området. Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag ( prop. 1951: 21 ), som också godkändes av riksdagen (JoU 14; rskr. 226), innebar emellertid att verksamheten skulle begränsas till i huvudsak samma arbetsuppgifter som dittills ankommit på kommittén och som enligt dess betänkande skulle be- handlas av den byggnadstekniska avdelningen inom det föreslagna institutet.

Riksdagen fann att övervägande skäl talade för att anstalten åtminstone tills vidare skulle förläggas till Lund, där den forskningsavdelning som ut- gjort kommitténs verkställande organ hade placerats. Motionsvis hemställ- des emellertid (I: 298 och 299; 11: 396 och 397) dels att riksdagen måtte besluta att förlägga anstalten till Uppsala eller dess närhet, dels att den föreslagna verksamhetens anknytning till lantbrukshögskolan skulle ut- redas.

Instruktion för SFL utfärdades den 25 maj 1951 (SFS 1951: 378). Ändringar i instruktionen har gjorts 1953 (SFS nr 764) och 1959 (SFS nr 228). Ny instruktion fastställdes den 25 september 1959 (SFS nr 466). Änd- ring i denna imstruktion vidtogs den 24 maj 1961 (SFS nr 111).

Den 15 september 1950 bemyndigades forskningskommittén att ingå av-

tal med Lunds stad om arrende för en period av 20 år av egendomen Lilla Råby. Arrendet tillträddes den 14 mars 1951.

Genom beslut den 7 mars 1952 bemyndigade Kungl. Maj:t anstaltsstyrel- sen att likaledes av Lunds stad arrendera Habo säteri i Lomma, som till- träddes den 14 mars 1952. Arrendet gällde en tioårig upplåtelsetid och därest uppsägning icke ägde rum skulle förlängning ske med fem år i sänder. Efter uppsägning från stadens sida och därpå följande förhandlingar mellan staden och anstalten har avtalet förlängts att gälla fem år fr. o. m. 14 mars 1962.

Efter framställning från Lunds stad avstod SFL 1953 från arrendet av Lilla Råby mot att staden för återstoden av arrendetiden, d.v.s. till mars 1971, i utbyte upplät egendomen Linero. I samband härmed överlämnades från staden som gåva vissa områden med där befintliga byggnader (an- staltens institutionsbyggnader m. m.).

Statens organisationsnämnd har den 1 oktober 1956 lämnat en redo- görelse för SFL:s organisation, uppgifter, forsknings- och försöksverksam- het samt för anstaltens kontakter med andra organ.

Chefen för jordbruksdepartementet tillkallade den 21 januari 1958 en sak- kunnig för att verkställa utredning rörande de ekonomiska förhållandena vid SFL. Utredningsmannen överlämnade den 8 oktober samma år en pro- memoria med förslag bl. a. rörande användningen och redovisningen av in- komsterna från jordbruksdriften vid SFL (stencil). Förslaget, som i hu- vudsak innebar att hoskillnad skulle göras mellan försöksverksamhet och jordbruksdrift, förelades och godkändes av 1959 års riksdag (IX ht. s. 213).

Forskningen och undervisningen angående jordbrukets byggnader har vidare behandlats av jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960: 2; jfr nedan).

F orskningsanstaltens organisation

Ledning och personalorganisation

SFL är en helt fristående institution. Som framgått tidigare är anstalten uppbyggd av en forskningsinstitution och två försöksgårdar. Driften av anstaltens jordbruk skall vara ekonomiskt skild från anstaltens verksamhet i övrigt men är organisatoriskt knuten till anstalten.

Styrelse

Ledningen av anstalten utövas av en styrelse, som består av fem leda— möter, vilka utses av Kungl. Maj:t för fyra år i sänder, jämte anstaltens föreståndare, som är självskriven ledamot. Kungl. Maj:t utser en av sty- relsens ledamöter att vara ordförande. Styrelsen utser inom sig vice ord- förande för ett år i sänder. Överinspektören för lantbrukets försöksväsende har enligt gällande instruktion rätt att närvara vid styrelsens samman-

träden, att yttra sig och få sin mening antecknad till protokollet men ej att deltaga i besluten. Enligt riksdagens beslut är 1961 (prop. 69, JoU 26) upp— hörde befattningen .som överinspektör från och med 1 juli 1962, varefter en försöksintendent biträder lantbrukshögskolans rektor vid handläggning- en av organisatoriska och förvaltningsmässiga uppgifter inom försöksverk- samheten.

Föredragande departementschefen ansåg vid anstaltens tillkomst ( prop. 1951: 21 ) ej någon bestämmelse att vissa verk eller organisationer skulle vara representerade i styrelsen erforderlig. Ej heller upptogs ett förslag att representanter för de verk och institutioner, med vilka ett samarbete ansågs viktigt, skulle ingå i ett till anstalten knutet råd. Det överlämnades åt sty- relsen att pröva om ett sådant råd kunde anses erforderligt eller önskvärt.

Det åligger styrelsen bl. a. att årligen fastställa plan för verksamheten, att granska och bedöma forsknings- och försöksresultat samt att ha högsta uppsikt över anstaltens ekonomi.

Chef

Under styrelsen handhas SFL:s ledning av en föreståndare, som förordnas för en tid av högst sex år. Föreståndaren, som av Kungl. Maj:t tillagts titeln överdirektör, leder jämväl jordbruksdriften vid försöksgårdarna.

Personal SFL:s personal vid dess start samt personalorganisationen budgetåret 1962/63 framgår av följande sammanställning, där också nuvarande löne- och anställningsförhållanden anges.

Personal Personal budgetåret 1951/52 budgetåret 1962/63 1 föreståndare Ordinarie: 1 föreståndare Bp 3 2 försöksledare Icke-ordinarie: 2 försöksledare Ae 24(varav en kontrakts- anställd i B 1) 1 1:e avd-eluingsingenjör Ae 27 1 kamrerare Ae 19 1 ingenjör Ag 19 1 assistent 1 assistent Ae 17 1 assistent 1 bitr. ingenjör Ae 13 1 assistent 1 assistent Ae 11 1 assistent Ae 10 1 kanslibiträde 1 kontorist Ae 9 2 kontorsbiträden 2 kontorsbiträden Ae 5

Utöver den fast anställda personalen finns ytterligare arbetskraft knuten till anstalten. Till en agronom har utgått ersättning dels av industrimedel dels av anslag från jordbruksnämnden i samband med beräkningen av jord—

brukets byggnad-skostnadsindex. Utöver ovan angiven kanslipersonal hålls ett extra skrivbiträde ständigt anställt.

Till sekreterare utgår ett årligt arvode av 3000 kronor. Ersättningar till experter och extra personal får utgå med 26 000 kronor från anslags— posten till icke-ordinarie personal.

Tjänsternas placering och innehavare av tjänsterna har växlat förhål- landevis snabbt under den tid anstalten varit i verksamhet. Förstärkning med bl. a. en agronom och en ingenjör har begärts i de senare årens anslags- äskanden.

De båda försöksledarna förestår de två avdelningar på vilka SFL:s forsk— ningsverksamhet är uppdelad, nämligen den byggnadstekniska och den jordbruksekonomiska. Deras uppgift är att närmast under föreståndaren leda och övervaka försöken samt att själva deltaga i forskningsarbetet, plan- lägga verksamheten inom avdelningen samt att medverka vid publicering av resultaten.

Vid anstaltens försöksgårdar finns fast anställd personal om sex personer vartill kommer fem elever och praktikanter. Den närmaste ledningen av jordbruket handhas av en assistent vid anstalten, som har ställning som inspektor vid jordbruket (anställd i Ae 10 med kompletterande arvode från jordbruket). Vid Linero finns vidare en rättare och en lantarbetare samt på Habo gård två ladugårdsförmän och en lantarbetare. Härutöver anställs extra arbetskraft vid skörd, betgallring o. s. v.

I anstaltens personal ingår vidare en snickare, en smed samt ytterligare en lantarbetare, vilken huvudsakligen har sin sysselsättning vid lager- lokalerna vid Lilla Råby men som också delvis tjänstgör som vaktmästare vid anstalten. Kostnaderna för de två förstnämnda fördelas mellan försöks- verksamheten och jordbruksdriften, medan lantarbetaren hänförs till jord- bruket.

F örläggning, lokaler och försöksgårdar SFL:s institutionsbyggnader är förlagda till Lilla Råby intill Lund, där anstalten förutom byggnaderna äger ett markområde om 63 200 m2. Bygg- naderna omfattar kontorslokaler, verkstadsutrymmen, monteringshallar, laboratorium, utställningslokaler för byggnadsmaterial m. m. samt försöks- byggnader (bostadshus, väggförsök, torkningsförsök, siloanläggning, vat- tenrening m.m.). Vissa tidigare försöksbyggnader omvandlas efter hand till arbetsrum, förråd m.m.

Jordbruket består av Habo gård, Lomma, om 147 ha, av vilka 15 ha räknas som impediment samt Linero gård intill Lund om 75 ha. Vid Habo finns bl. a. byggnader och anläggningar för lösdriftsförsök, svinstallförsök, silobyggnader, potatislagerhus och traktorgarage. Vid Linero finns ett för- söksbostadshus, ungdjursstall, försökshus för höns, siloanläggningar, ga— rage och takförsök m. m.

F orskningsanstaltens verksamhet

Genomförda och pågående undersökningar SFL har enligt sin instruktion till uppgift att genom vetenskaplig forsk- ning och praktiska försök verka för att lantmannabyggnader av olika slag erhåller en ändamålsenlig utformning främst ur byggnadsekonomiska, jordbruksekonomiska och hygieniska synpunkter. Verksamheten bör vidare främst inriktas på frågorna om lämplig formgivning, inredning och ut- rustning. Byggnadsteknisk grundforskning bör icke förekomma vid an- stalten. Beträffande bostadsbyggnader bör verksamheten i stort sett be- gränsas till frågor som sammanhänger med de särskilda förhållandena inom jordbruksnäringen.

I följande avsnitt lämnas en sammanställning över slutförda och på- gående arbeten vid SFL grundad dels på en redogörelse från SFL:s före- ståndare dels på anstaltens publikationer. (Jfr förteckningarna över med- delanden, särtryck och förhandsmeddelanden samt ritningar, bil. 6.) Först redovisas arbeten av huvudsakligen byggnadsteknisk karaktär, därefter mera jordbruksekonomiskt betonade undersökningar och slutligen de stu- dier som faller inom båda dessa grupper. Någon klar gräns mellan tekniska och ekonomiska arbetsuppgifter kan givetvis inte dras; även de byggnads- tekniska försöken innefattar i regel även ekonomiska moment.

Allmänt om material och byggnadsteknik En undersökning om möjligheten att genom enklare konstruktioner åstad- komma träbesparing i jordbrukets byggnader genomfördes 1950. Försök beträffande värmeförluster genom väggar har pågått under lång tid och lett till flera publicerade meddelanden. Försöken startade i speciella burar och har senare flyttats till en särskild provhusanläggning vid anstalten i Lund. Denna anläggning är nu enligt föreståndarens uppgift självför- sörjande genom de anläggningsavgifter byggmaterialföretagen får betala. I provningshuset har även utförts undersökningar beträffande värmeför- lusterna genom golv lagda direkt på mark och i fråga om isolering av golv och liggplatser i djurstallar. Såväl försöken med vägg- som golvprovningar fullföljs genom att nya material och konstruktioner undersöks i provnings- huset. Under år 1960 startades liknande försök med olika innertak.

Till arbeten av mera allmänt slag kan också räknas de försök som lett fram till konstruktionen av en limmad takbalk, och utvecklingen av spik- limmade tak pågår alltjämt. Ett liknande arbete är en undersökning an- gående bjälklagstyper för källarlösa bostadshus, och i samband med för— söksbyggnader (traktorgarage och maskinhallar) har dels nya material (t. ex. pansarboard) provats dels ytterligare försök med takstolar utförts. Vidare har ett stort antal försök med yttertak utlagts för långsiktig prov- ning av bl. a. olika takmaterials beständighet.

Undersökningar beträffande skyddsbehandling av byggnadsmaterial har också tagits upp av SFL. Dessa försök avser skyddsbehandling av betong i silor, skyddsbestrykningar av aluminiumsilor och rostskyddsmålning av plåttak m. m. Försök har vidare gjorts med plastfönster.

Ladugårdar

Flera av SFL:s genomförda och pågående undersökningar avser temperatur- förhållanden, ventilation och isolering i ladugårdar, varvid vissa undersök- ningar speciellt inriktats på norrländska förhållanden. Andra aktuella för- sök avser att undersöka möjligheten att utnyttja gamla byggnader bl. a. som ungdjursstall.

Vid sidan av försöken med ladugård av traditionell typ har SFL utar- betat konstruktioner för låghus samt startat försök med lösdrift för mjölk- kor och ungdjur, varvid lösdriften under kontinuerlig anpassning till nya erfarenheter studeras ur såväl jordbruksekonomiska som byggnadstekni- ska aspekter.

övriga byggnader för djur Omfattande försök har genomförts och pågår beträffande utformningen av svinstallar och olika detaljer däri såsom foderautomater, grisnings- boxar, hoar, takisolering och ventilation m.m.

Försök avseende mindre hönshus har genomförts och för närvarande pågår ett försök där ett välisolerat och ett svagt isolerat hönshus jämförs inbördes och med motsvarande antal djur i burar. I båda försök—savdel- ningarna ingår mekaniserad utfodring av ny typ.

Lagerbgggnader m. m. Flera av anstaltens publikationer behandlar siloanläggningar, varvid olika typer, konstruktion, hållfasthet och material har behandlats. Försöken med skyddsbehandling av betong och aluminium i silor har nämnts tidigare. Försök med kyllagring av spannmål har pågått sedan 1955 såväl i silor som i bingar. Ett lagerhus med installation för kyllagring har byggts. Undersökningar angående lagerhus för potatis och grönsaker, bl. a. vit- kål, har också publicerats. Intresse har tidigare även ägnats åt försök med mindre fruktlagerhus. De tidigare nämnda försöken med balkar och takstolar har ingått i kon- struktioner av enkla former av garage, maskinhallar, logar m. m. Försöken beträffande såväl silor, spannmålslagring, potatislagring, garage som maskinhallar fortgår.

Bostäder SFL har även arbetat med landsbygdens bostadsfrågor och byggt två för- söksbostadshus. Som tidigare nämnts har i samband därmed en special-

studie gjorts av bjälklagstyper för källarlösa bostadshus. Ett tidigare försök avsåg att utnyttja djurstallvärmen för uppvärmning av bostadshus med värmepump.

El-anläggningar m. m.

Både i samband med bostadshusförsöken och vid byggande av ekonomi- byggnader har SFL ägnat uppmärksamhet åt el-anläggningarnas utform- ning.

Vattenrening m. m. SFL har startat försök dels med rening av avloppsvatten från landsbygds- hushåll och djurstallar dels med oskadliggörande av pressaft från ensilage. Olika typer av reningsanläggningar har konstruerats, där försöken alltjämt pågår och beräknas kräva fortsatta arbeten under lång tid framåt.

Markvägar, gårdsplaner m. m. För att få fram metoder att förstärka gårdsplaner och markvägar, som be- lastas med allt tyngre transporter, har SFL utfört försök med cement- stabilisering. Dessa försök utökas för närvarande.

Standardisering Under forskningskommitténs tid utarbetades förslag till måttregler och typ- begränsning för vissa element i ekonomibyggnader.

Byggnadsverksamhetens omfattning, byggnadskostnader m.m. Forskningskommitténs arbete startades med en undersökning över bygg- nadSkapitalets och byggnadskostnadernas storlek. För att få kännedom om omfattningen av jordbrukets byggnadsverksamhet gjordes en undersök- ning härom år 1943 och 1944. Motsvarande redogörelse har därefter publi- cerats vartannat år och sammankopplats med ett inom SFL upplagt bygg- nadskostnadsindex för jordbruket.

Bl. a. för att ge underlag för bedömande av skatte- och avskrivningsfrågor har en utredning rörande kapitalvärde samt underhålls- och avskrivnings- kostnader för jordbrukets byggnadsbestånd genomförts. En liknande, något senare undersökning avsåg årskostnaderna för jordbrukets ekonomibygg- nader.

Arbetsstudier Flera av de tidigare nämnda tekniska försöken bygger på arbetsstudier. En speciell undersökning har gjorts beträffande arbetet i kostallar för att få grundval för lämpliga planlösningar och för att jämföra kostnaderna för manuellt arbete gentemot mekanisering. Detta arbete, som lagts upp i sam- arbete med Svenska lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning, sta-

tens husdjursförsök och driftsekonomiska institutionen vid Ultuna fort- sätts för närvarande med detaljstudier inom vissa storleksgrupper. För att bedöma hur arbetsbehovet per djur i mjölkproduktionen påverkas av plan- lösning, besättningens storlek och sammansättning m. m. genomför SFL en inventering, som omfattar omkring 2 600 brukningsenheten

I syfte att samordna byggnadsplanering och driftsplanering utfördes un- der 1940-talet två undersökningar rörande byggnadskostnader och jord- bruksplanering samt individualplanering av jordbruk vid större föränd- ringar i produktionsapparaten. Byggnadsplanering med hänsyn till drifts- plan och maskinanvändning har behandlats i en senare undersökning.

Ekonomiska undersökningar angående bostäder Även beträffande landsbygdens bostäder har SFL genomfört en undersök- ning av nybyggnadsbehovet. Anstalten har vidare utfört en omfattande bo— stadsvaneundersökning på landsbygden.

övriga undersökningar Arbeten har utförts beträffande gödselvårdsanläggningar och urinbrunnar ur driftsekonomisk synpunkt.

Frågor om användande och förbättring av äldre byggnader behandlas, som tidigare nämnts, fortlöpande ur såväl ekonomisk som teknisk synpunkt. Försök pågår t. ex. med att utnyttja gamla byggnader, såsom logar, för ung- djur och svin eller som potatislager m.m.

Inom SFL har utarbetats en metod för värdering av ekonomibyggnader och bostäder vid lantbruket, vilken kommit till omfattande användning. En revidering av värderingsmetoden pågår för närvarande och anpassning sker fortlöpande med hänsyn till den tekniska utvecklingen.

Forskningsanstalten har spelat en aktiv roll i fråga om lantbrukets brand- skydd och initiativet till en kommitté med verksamhet inom detta område har utgått från SFL.

Som framgått tidigare får anstalten biträda statliga myndigheter och ut- redningar med specialundersökningar beträffande lantbruksbyggnader. Som exempel kan nämnas en PM angående byggnadsfrågor i anslutning till jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960: 2) .

Forskningsanstaltens arbetsformer Genomförandet av forskningsuppgifterna vid SFL kan i princip delas upp i tre avsnitt. Varje undersökning inleds med teoretiska utredningar, littera- turstudier, ritningsarbeten, ekonomiska förhandskalkyler o.s.v.

Som en andra etapp följer byggnadsexperiment i full skala vid de egna försöksgårdarna. Föreståndaren för SFL har i sin redogörelse angivit ett 70-tal viktigare försöksbyggnader eller ändringsarheten under den senaste IO-årsperioden, som utförts i anslutning till försöksgårdarna.

Efter försöken på de egna gårdarna skall en fortsättning av undersök- ningen planenligt ske genom praktiska tillämpningar hos lantbrukare i olika delar av landet. Detta har emellertid i brist på personal ej kunnat ske i önskad omfattning.

Samarbete Enligt gällande instruktion åligger det SFL att upprätta och vidmakthålla ett löpande samarbete med lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt de övriga institutioner och organ som bedriver byggnadsteknisk, drifts- ekonomisk eller fastighetsekonomisk forsknings- och försöksverksamhet.

För att tillräckliga möjligheter till försöksverksamhet skall erhållas bör anstalten vidare i erforderlig omfattning söka samarbete med domänverket och andra fastighetsförvaltande myndigheter samt med jordbrukarnas or- ganisationer och enskilda jordbrukare.

En översikt över SFL:s kontakter med andra institutioner m.m. har är 1956 lämnats av Statens organisationsnämnd. Utredningen tillåter sig i detta sammanhang hänvisa till nämndens redogörelse.

Inom det internationella samarbetet har SFL bl. a. arrangerat följande kongresser m. m.: 1956 den första internationella byggnadsforskningskon- gressen, 1957 en kongress om potatislagringsfrågor, 1960 den tionde CIOSTA- kongressen och år 1961 en internordisk konferens i byggnadsfrågor. För en mera fortlöpande samverkan finns inom OECD två dokumentation'scentra, varav det ena knutits till SFL, som också svarar för publicering av de sam— manställda försöksresultaten i tidskriften Agricultura. För detta ändamål har OECD ställt till förfogande tillsammans 21 000 kronor för en treårspe- riod.

Upplysningsverksamhet Resultaten av SFL:s försök redovisas i tre publikationsserier, meddelanden, särtryck oc.h förhandsmeddelanden samt ritningar. (Jfr bil. 6.) I med- delandena publiceras i regel avslutade försök eller försöksetapper. I serien särtryck och förhandsmeddelanden ingår dels särtryck ur tidskrifter, där anstaltens personal publicerat ett försök, en utredning eller en på försök och utredningar grundad rådgivning. Där kan också publiceras rapporter från pågående försök, då det visar sig att försöksresultaten slutgiltigt först kan komma att redovisas efter många år, men det pågående försöket kan vara av stor ekonomisk betydelse för jordbruket. Under denna rubrik pub- liceras även berättelser över internationella kongresser m.m. Ritningarna utformas som färdiga arbetsritningar med kostnadsberäkningar.

När nya meddelanden utkommer, lämnas en sammanfattning därav till jordbrukets upplysningsnämnd, som i regel publicerar materialet i ”Försök och Forskning” samt distribuerar det genom sin presstjänst.

SFL:s försöksgårdar intar en betydande plats i anstaltens upplysnings- arbete. Enligt uppgift besöker 6 000—7 000 personer per år SFL och dess jordbruk.

Vid anstalten förekommer vidare kurser för bl. a. lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens tjänstemän, lärare vid lantbruks— och lantnian- naskolor, jordbruksinstruktörer, hälsovårdskonsulenter (vattenreningsfrå- gor) m.fl. Vissa kurser har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen hållits i underhålls- och reparationsarbeten för arbetslösa lantarbetare och senare för instruktörer för liknande kurser samt i samarbete med lantbruksnämn- derna i Kristianstads och Kronobergs län för lantbrukare som planerar ny- byggnader vid sina gårdar.

För att ge information till beslutande myndigheter när det gäller lån och bidrag till jordbrukets byggnader har SFL inbjudit hushållningssällskapens förvaltningsutskott och lantbruksnämnderna i södra Sverige till studiebesök vid anstalten.

SFL:s upplysningsverksamhet tar sig också uttryck i omfattande pub- liceringsverksamhet i fackpressen samt föreläsningsverksamhet.

Undervisningen i husbyggnadslära

Undervisningen i ämnet husbyggnadslära för blivande agronomer är från den 1 juli 1962 organisatoriskt knuten till institutionen för lantbrukets ar- betsmetodik och teknik (f. d. maskintekniska institutionen) vid Ultuna. Un- dervisningen, som under de senaste läsåren uppgått till omkring 80 timmar, meddelas emellertid fortfarande av deltidsanställd speciallärare. Jordbruks- högskoleutredningen föreslog i detta avseende oförändrade förhållanden (SOU 1960: 2, s. 193), men framhöll att personal från SFL i lämplig om— fattning borde anlitas för denna undervisning. Vissa remissinstanser häv- dade att den av utredningen föreslagna verksamheten inom husbyggnads_ området inte skulle motsvara dess ekonomiska betydelse för jordbruket (jfr kapitel IX). Departementschefen anslöt sig emellertid — under hänvisning till tillkallandet av jordbrukstekniska utredningen — till jordbrukshögsko- leutredningens förslag (prop. 1961: 69 s. 178), som också godtogs av riks- dagen (JoU 14/1961).

F orskningsanstaltens ekonomi

Allmänt om försöksverksamhetens och försöksjordbrukets ekonomi Gränsdragningen mellan forskningsverksamhetens och jordbrukets ekonomi behandlas i den tidigare nämnda promemorian av den 8 oktober 1958, där utredningsmannen beträffande den dittills rådande ordningen bl. a. uttalade följande.

Den nuvarande ordningen, enligt vilken jordbrukets driftsekonomi icke hålles skild från försöksverksamhetens och anstalten har fria händer att använda in- komsterna av jordbruket till bestridande av forskningskostnader, synes medföra vissa olägenheter. Sålunda ger en analys av jordbrukets ekonomiska ställning vid handen, att orsaken till jordbrukets nuvarande skuldsättning till stor del är att söka i det förhållandet, att anstalten enligt rådande redovisningssystem har möj- lighet tillgodose försöksverksamheten på jordbrukets bekostnad. Då tillräcklig kon- troll över försöksverksamhetens omfattning och erforderlig inblick i jordbruks- driften icke kan vinnas med mindre kostnaderna för försöksverksamheten hålles skilda från jordbrukets driftsekonomi och särskild! stat fastställes också för jord- bruksdriften, föreslås att hoskillnad göres mellan försöksverksamhet och jord- bruksdrift.

Utöver ett nedan behandlat förslag från utredningsmannen om ytterligare tillskott av rörelsekapital å 200000 kronor föreslogs att jordbruket för att uppnå likställighet med andra statliga försöksgårdar skulle kompenseras genom en särskild årlig ersättning motsvarande utgående arrendeavgifter. (Jfr anstaltens omkostnadsanslag nedan.)

Överskott från jordbruksverksamheten skulle tillföras ett särskilt reserva- tionsanslag för försöksverksamheten för att efter Kungl. Maj:ts prövning användas till forskning eller för täckande av ev. framtida underskott i jordbruksdriften.

Gränsdragningen i övrigt mellan jordbruksdrift och försöksverksamhet föreslogs bli så grov, att från-sett byggnadskostnaderna någon fördelning av vissa gemensamma kostnader icke skulle äga rum. Samtliga ny-, till- och ombyggnadskostnader skulle anses hänförliga till försöksverksamheten, me- dan jordbrukets del i underhållskostnaderna skulle maximeras i en för jordbruket föreslagen årlig stat.

Utredningsmannen föreslog vidare att SFL skulle uppbära ersättning dels för vissa uppdrag dels för försäljning av meddelanden.

De nämnda förslagen framlades i 1959 års statsverksproposition (IX ht. s. 219—235) och godkändes av riksdagen.

I promemorian redovisades att jordbruket under åren 1953/54——1957/58 belastäiå med föl'söksomkostnader på tillsammans omkring 248 000 kronor eller genomsnittligt närmare 50 000 kronor per år. Även efter den ekono- miska uppdelningen har jordbruket belastats med vissa av anstaltens ut- gifter för städning, telefon, resor m.m. Dessa kostnader beräknas av an- staltsföreståndaren till 2 500 år 3 000 kronor per år, vartill kommer vissa arbetskostnader.

Revision Anstaltens jordbruksdrift reviderades till och med budgetåret 1960/61 av tre av Kungl. Maj:t utsedda revisorer, medan anstaltens verksamhet i övrigt granskades av riksräkenskapsverket. Ovan nämnda utredning föreslog att hela verksamheten skulle ställas under riksräkenskapsverkets granskning

för att en enhetlig kontroll av såväl jordbruksdriftens ekonomi som an- staltens medelsförvaltning skulle erhållas. Föredragande departementsche- fen fann med stöd av såväl riksräkenskapsverkets som revisorernas ytt- randen skäl ej föreligga för den föreslagna omläggningen (IX ht. s. 234). I anslutning till sitt förslag om tilläggsanslag på driftsbudgeten för år 1960/61 (prop. 2/1961 s. 13; jfr nedan) förordade emellertid chefen för jordbruksdepartementet att revisionen även av räkenskaperna för SFL:s jordbruksdrift fr.o.m. budgetåret 1961/62 skulle verkställas av riksrevi- sionsverket, vilket också blev riksdagens beslut (JoU 1961: 1).

Vid remissbehandlingen av ovannämnda promemoria framhöll såväl lant- bruksstyrelsen som lantbrukshögskolans styrelse önskvärdheten av att då- varande redovisning skulle kompletteras med en fullständig lantbruksbok- föring med resultatredovisning, vilket emellertid ej togs upp vid frågans fortsatta behandling.

Försökverksamhetens ekonomi

Statsbidrag

Forskningskommittén fick under sitt första verksamhetsår 1943/44 ett statsanslag av 60000 kronor. Anslaget höjdes efter hand och utgick år 1950/51 med 143000 kronor. Härtill kom anslag för speciella uppgifter under denna period med i genomsnitt 27 000 kronor per år.

Under SFL:s första verksamhetsår (1951/52) utgick anslag till avlöningar med 101 500 kronor och till omkostnader med 41 500 kronor. Därefter har en successiv uppräkning av anslagen ägt rum, varjämte ett speciellt anslag till försöksverksamheten tillkommit fr.o.m. år 1958/59. För budgetåret 1962/63 uppgår anslagen till:

Avlöningar 320 000 (364 400) Omkostnader 125 000 Försöksverksamheten 50 000

495 000 (539 400)

Avlöningsslaten för budgetåret 1962/63 har följande sammansättning:

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 36 400 ( 38 300) 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 5 500 3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 212 000 (225 000) 4. Rörligt tillägg, förslagsvis 61 500 ( 91 000) 5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 4 600 320 000 (364 400)

(Inom parentes anges lönekostnaderna beräknade- efter 1962 års löneläge. Dessa tal används vid kostnadsjämförelser i det följande.)

1. Sjukvård m.m., förslagsvis 500 2. Reseersättningar, förslagsvis 30200 3. Utrustning, förslagsvis 10 000 4. Publikationstryck, förslagsvis 18000 5. Expenser, förslagsvis 32 000 6. Ersättning till jordbruksdriften 49 400

140 100

Särskilda uppbördsmedel Ersättning för vissa uppdrag, försålda meddelanden m. m. 15100

Nettoutgift kronor 125 000

Ett speciellt reservationsanslag till försöksverksamheten utgår som nämnts sedan år 1958/59. Till och med år 1957/58 fördes anslagsposten till t'örsökskostnader på omkostnadsanslaget och utgick detta år med 48000 kronor. År 1959/60 uppgick anslaget till 88 000 kronor, vari innefattades ett engångsbelopp av 50 000 kronor som ersättning för att några överskotts- medel från jordbruksdriften enligt de nya principerna för gränsdragningen inte kunde påföras anslaget förrän vid slutet av budgetåret 1959/60. För närmast följande budgetår, 1960/61, anvisades 48 000 kronor, varjämte överskottsmedel för verksamhetsåret 1959/60 med högst 50 000 kronor skulle få disponeras. Som framgår av det följande uppgick detta års överskott till 3 205 kronor. För budgetåret 1961/62 har anvisats 50 000 kronor. Föregåen- de års överskott uppgick i detta fall till 1 610 kronor. Även för år 1962/63 uppgår anslaget till 50 000 kronor.

SFL:s styrelse har framhållit att redan omläggningen den 1 juli 1959 innebar en reduktion av anslagen till försöksverksamheten, då statsanslaget tidigare utgått med 48 000 kronor, medan jordbruket under löpande budget- år bidragit till försöken med 50 000 kronor, vilket tillsammans för år 1958/59 gav 98 000 kronor.

Bidrag från industrin m. m. SFL har små direkta anslag från näringslivet. Utöver ett anslag av 15 000 kronor, som utgått under de senare åren, bidrar de byggnadsföretag som deltar i anstaltens försök med väggkonstruktioner genom anläggningsav- gifter, som under år 1960 uppgick till 17 000 kronor, medan under år 1961 inga sådana avgifter utgick.

Stöd erhålls från industrin och byggnadsföretagen praktiskt taget endast i form av material och maskiner. Under forskningskommitténs tid — då näringslivets kontanta stöd var mera omfattande —— lämnade industrin bi- drag till verksamheten av samma storleksordning som staten. Någon redo- visning av bidragen i form av material m. m. förekommer inte.

SFL har vidare erhållit anslag till undersökningar från bl.a. statens nämnd för byggnadsforskning, jordbrukets forskningsråd, exportmedels- fonden och anslaget till undersökningar angående vattenrening.

Ersättningar för uppdrag, publikationer m. m. Fr. o. m. 1 juli 1959 skall SFL erhålla ersättning för undersökningar eller utredningar, vilka utförs åt kommunala myndigheter, institutioner eller en- skilda och är att anse som beställningsarbeten. Efter samråd med statens sakrevision har taxan härför i tillämpliga delar anslutits till lantbruks- nämndstaxan (SFS 1960: 317). SFL:s publikationer försäljs från samma tidpunkt till självkostnadspris.

SFL:s intäkter under denna post beräknas för budgetåret 1962/63 enligt omkostnadsstaten uppgå till 15 100 kronor. Inkomsterna för försäljning av meddelanden inbringade under år 1959/60 4 800 kronor och under år 1960/61 3 450 kronor.

Jordbrukets ekonomi

I enlighet med den nya instruktionen från år 1959 skall en särskild stat upprättas för jordbruksdriften. För år 1961/62 hade denna stat, som fast- ställs av Kungl. Maj:t (k. br. 6/10 1961), följande utseende.

Inkomster från jordbruksdriften 569 000:—

Summa kronor 569 000:— Anskaffning av levande och döda inventarier 40 000:— Yttre underhåll av jordbrukets byggnader 15 000:— Övriga utgifter för jordbruksdriften 464 0001——

Summa kronor 519 000:— Beräknat överskott 50 000: ——

I det av 1958 års utredning framförda förslaget till stat för jordbruks- driften ingick på utgiftssidan följande poster: kostnader för jordbruksdrif- ten, byggnadskostnader, investeringar i levande och döda inventarier (höj- ning aV lantbrukskapitalet) samt normal förnyelse av inventarier. De tre sistnämnda posterna förutsattes maximerade. På inkomstsidan föreslogs ersättningen till jordbruket för arrendekostnaderna som en särskild post.

Jordbrukets ekonomiska ställning framgår av vinst- och förlusträkning- arna och balansräkningarna för de fyra senaste budgetåren (bil. 7—10). De för SFL:s jordbruksdrift förordnade revisorerna har i anslutning till vinst- och förlusträkningen för år 1960/61 framhållit att på kontot utsäde och materialkostnader har på inkomstsidan upptagits det av riksdagen un- der budgetåret för anstalten anvisade driftskapitalet 150 000 kronor. Enligt revisorernas mening hade beloppet bort redovisas öppet på särskilt konto, varigenom en mera rättvisande upplysning erhållits rörande jordbruksdrif-

tens ekonomiska resultat. Revisorerna uttalade vidare att, även om den likvida ställningen för jordbruksdriften inte kan anses vara god, anstaltens redovisning för jordbruksdriften för budgetåret 1960/61 borde redovis- ningsmässigt godtagas.

1958 års utredning framhöll i anslutning till balansräkningen per den 30 juni 1958 bl.a.

Den ekonomiska ställningen för anstaltens jordbruksdrift är icke tillfreds- ställande. Sålunda föreligger en avsevärd brist på likvida medel. Medan kassa- och banktillgodohavandena utgör 4 027 kronor uppgår enbart leverantörskulderna och personalskatterna till sammanlagt 204 497 kronor. Då jordbrukets inkomster under sommaren och början av hösten är jämförelsevis små samt verkställd under- sökning givit vid handen, att leverantörskulder till betydande belopp redan bort betalas, är anstalten med nuvarande tillgång på likvida medel hänvisad att begära betalningsanstånd och göra skulder. Bristen på likvida medel medför, att jord- bruket icke kan tillfredsställande ekonomiseras. Forskningsanstalten saknar så- lunda möjlighet att begagna fördelaktiga inköpstillfällen och att utnyttja ra- battering vid snabb betalning.

I styrelsens för lantbrukshögskolan yttrande med anledning av utred- ningen bedömdes det ej fullt klarlagt att de i 1958 års balansräkning upp- tagna tillgångarna förslog att täcka jordbruksdriftens skulder, varjämte såväl högskolestyrelsen som lantbruksstyrelsen ifrågasatte om icke de för- skotterade kostnaderna för kommande skörd upptagits till alltför högt belopp. SFL:s styrelse hänvisade å andra sidan i sitt yttrande till att kost— naderna i fråga grundades på en detaljerad undersökning, vilket närmare belystes i en särskild PM.

I en inom anstalten upprättad VPM den 11 mars 1960 har det med hän- visning till det under slutet av 1950-talet skärpta läget för jordbruket i all- mänhet och till det ekonomiska utfallet vid övriga statliga försöksjordbruk framhållits som orimligt att förutsätta att anstaltens försöksgårdar skulle ge ett överskott av 50 000 kronor per år, trots att försök samtidigt skulle bedrivas på gårdarna.

Investeringsanslag, lån m. m. Riksdagen har vid skilda tillfällen å kapitalbudgeten anvisa-t investerings— anslag till anstaltens försöksgårdar. Omfattningen härav framgår av föl- jande sammanställning.

1 1950/51. Investeringsanslag för driften av Lilla Råby 50 000 kronor 2. 1951/52. Investeringsanslag för försöksverksamheten vid Habo 50 000 ,, B. 1954/55. Ytterligare förlagskapital till forskningsanstalten 100 000 ,, 4. 1958/59. Investeringsanslag för inlösen av ett i Sveriges Kreditbank upptaget lån 300 000 ,, 5. 1959/60. Rörelsekapital 200 000 ,,

På tillägg—sstat för budgetåret 1960/61 har vidare anvisats 150 000 kronor till täckande av viss förlust vid anstaltens jordbruksdrift.

Lånen under punkt 1, 2 och 3 ovan skulle amorteras under en 10-års- period med början åren 1952, 1958 respektive 1955. De båda förstnämnda lånen var räntefria, medan det senare skulle löpa med 3,5 % ränta. In- vesteringsanslagen 4 och 5 var såväl ränte- som amorteringsfria. Den 11 april 1958 föreskrev Kungl. Maj:t att den 1 juli 1958 till betalning icke för- fallna delar av tidigare anvisat förlagskapital, 140 000 kronor, tills vidare skulle få kvarstå såsom ett amorterings- och räntefritt rörelsekapital. - — Ef- ter den förstärkning av rörelsemedlen som skett genom anvisning under för- lagsfonden (enligt 4 och 5 ovan) skulle SFL förfoga över ett amorterings- och räntefritt driftskapital å tillhopa 640000 kronor. Denna post bokförs som fordran på SFL hos den utbetalande myndigheten, lantbruksstyrelsen. Som framgått tidigare (jfr bil. 8) redovisade SFL i sin vinst_ och förlust— räkning för jordbruket för budgetåret 1958/59 kapitaltillskottet åt 300 000 kronor bland driftsinkomsterna och inte bland skulderna enligt balansräk- ningen för samma budgetår. Jordbrukets långfristiga skulder till lantbruks- styrelsen har i enlighet härmed även i de senare balansräkningarna (bil. 9 och 10) upptagits med 340 000 kronor och tillgångar motsvarande övriga 300000 kronor saknas. överensstämmelse föreligger alltså inte i förhål- lande till lantbruksstyrelsens fordran. (Jfr riksräkenskapsverkets utlåtande den 29 mars 1960 över framställning om ytterligare rörelsemedel för SFL.)

Från Lunds stad har anstalten erhållit anslag om 46000 kronor 1951 för iordningställande av byggnaderna på Lilla Råby och 90 000 kronor 1952 för upprustning av Habo egendom.

Särskild undersökning rörande det ekonomiska resultatet vid de av SFL brukade jordbruksfastigheterna och därtill hörande försöksverksamhet

SFL upprättar, som framgått av det föregående, varje år på grundval av egen redovisning en vinst— och förlusträkning samt en balansräkning för de av anstalten brukade jordbruksfastigheterna. Därvid tillämpas icke gängse företagsekonomiska principer vid kostnads-intäktsberäkningen, var- för det är svårt att med ledning av den egna redovisningen erhålla en klar- läggande bild av det ekonomiska resultatet. Från utredningens sida har det ansetts nödvändigt att företaga en företagsekonomisk analys främst med syfte att ge underlag för bedömning av vilka kostnader en försöksverksam- het vid egna jordbruk drar. Utredningen har därför efter bemyndigande av chefen för jordbruksdepartementet låtit Sveriges lanthruksförbunds drifts- byrå i Malmö upprätta bokslut för åren 1958/59—1960/61 med tillämpning av de principer som ligger till grund för boksluten vid gårdar anslutna till lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning. (Jfr Medd. från Kungl. lantbruksstyrelsen nr 27, ser. B.) Denna analys redovisas i särskild bilaga, som i stencilerad form överlämnas av utredningen. Som framgår

därav erhålls i medeltal för de tre undersökta åren en företagareförlust av 196000 kronor, om samma kalkylprinciper tillämpas som vid den jord- bruksekonomiska undersökningen. Genom att gårdarna brukas såsom ar- renden har emellertid utredningen som underlag för sin bedömning gjort vissa korrektioner av driftsbyråns bokföringsresultat, vilka i enlighet med principerna för lantbruksstyrelsens undersökning utgår från ägandeformen.

Den av utredningen upprättade intäkts-kostnadsredovisningen presenteras i tabell vid slutet av detta kapitel . I denna har icke medtagits kostnader för arrende och räntor å det kapital statsmakterna investerat i jordbruket. Där- emot har föreliggande ränteutgifter å varuskulder betraktats såsom kost- nader. Beträffande ekonomibyggnaderna föreligger i första hand under- hållskostnader för sådana byggnader som tillhör egendomarna. Därutöver har anstalten själv uppfört vissa försöksbyggnader, vilka visserligen skulle redovisas särskilt och inte belasta jordbrukets ekonomi. Med hänsyn till svårigheterna att här göra en sträng gränsdragning har utredningen emeller- tid ansett det nödvändigt att medtaga kostnaderna härför. Dessa senare byggnader har ett återanskaffningsvärde av omkring 300 000 kronor. För normal jordbruksdrift torde underhåll och avskrivning kunna beräknas till fyra procent på detta belopp. Utredningen har vidare antagit att underhållet för de till jordbruksfastigheterna hörande ekonomibyggnaderna uppgår till en procent av dessas återanskaffningsvärde (300000 kronor). De totala kostnaderna uppgår då till 15 000 kronor i genomsnitt per år. Det är tänk- bart att viss dubbelräkning här föreligger genom att gården har utfört underhållsarbeten med egen smed och snickare. De schablonmässigt be- räknade kostnaderna är dock mycket låga med tanke på att det här rör sig om försöksbyggnader. Det vore naturligt att förnya dessa åtminstone inom varje tioårsperiod. Under sådana förhållanden skulle årskostnaderna öka med 20 000—25 000 kronor gentemot ovan beräknade belopp. Det har för- utsatts att avskrivning för diken ej belastar arrendedriften. Som driftsled- ning har kostnader endast räknats för del av inspektorens lön samt för an- staltsföreståndarens resor för jordbruket.

Tabellen visar att i genomsnitt för de tre undersökta åren intäkterna har understigit här beräknade kostnader med 116 000 kronor. Ganska stora skill- nader föreligger mellan åren såväl på intäkts- som kostnadssidan. Det bör observeras att angivna förlust framkommit utan beaktande av kostnader för arrende, räntor och sannolikt delvis även för driftsledningen. För att er- hålla en fullständig redovisning av kostnaderna för försöksgårdarna måste även dessa kostnader medtagas. Detta är enkelt beträffande arrendet, vilket uppgår till i genomsnitt 49 230 kronor för de tre åren. Räntekostnaderna är svårare att fastställa. Driftsbyrån har gjort en överslagsmässig beräkning av kapital investerat i driftstillgångar och har därvid kommit fram till ett belopp av 512 000 kronor för år 1959/60. Hänsyn har där ej tagits till för- söksbyggnaderna, vilka delvis ingår i jordbruksdriften. Totalt förfogar

anstalten f. n. över ett statligt driftslån av 640 000 kronor och rimligt synes vara att räkna med ränta på detta belopp. Om räntefoten sätts till fem pro- cent erhålls en kostnad av 32 000 kronor per år. I lantbruksstyrelsens jord- bruksekonomiska undersökning beräknas kostnaderna för driftsledning till 82 kronor/ha för 1960. Detta torde utgöra ett minimibelopp i härvarande fall, vilket totalt blir ca 16 000 kronor. Därifrån skall då dras i tabellen re- dan redovisade driftsledningskostnader.

Till den i tabellen redovisade förlusten skall således läggas ovan angivna belopp, varvid följande totalkostnader för försöksgårdarna erhålls.

Medeltal Förlust enligt tabellen 116 256 Arrende 49 230 Räntor 32 000 Driftsledning 8 087

S:a 205 573

Totalt skulle således försöksgårdarnas kostnader för staten uppgå till drygt 200 000 kronor per år. I SFL:s egen redovisning föreligger väsentligt större kostnader för byggnader, vilka har rubricerats såsom försökskost- nader. Vidare torde, som ovan framhållits, även driftsledningskostnaderna vara lågt räknade. Beaktas samtliga dessa faktorer ökar kostnaderna till nära 250 000 kronor per år.

Det är uppenbart att den här framlagda beräkningen ej är exakt, be- roende på uppläggningen av SFL:s egen redovisning, svårigheterna att fast- ställa avskrivningar och räntor, årsmånens variationer m. in. Det torde lik- väl vara utrett att försöksgårdarna drar betydande kostnader, vilka måste beaktas vid bedömningen av deras betydelse för anstaltens verksamhet. Vis- sa av dessa kostnader är otvivelaktigt rena försökskostnader, oaktat före- skrifterna om gränsdragning mellan anstaltens och försöksgårdarnas redo- visning. Det har icke varit möjligt för utredningen att med ledning av till- gängliga räkenskaper göra någon sträng uppdelning. En sådan är dock av mindre intresse vid bedömning av kostnaderna för försöksverksamheten på byggnadsområdet eftersom gårdarna direkt betjänar denna. Utredningen har i stället försökt bestämma statens totala kostnader för jordbruksdriften in- klusive viss till densamma förlagd försöksverksamhet. Det bör därvid be— aktas att åren 1958/59—1960/61 var relativt gynnsamma jordbruksår ur ekonomisk synpunkt. Särskilt därefter inträffade lön-estegringar torde för- svåra möjligheterna att förbättra företagareresultatet. Utredningen finner sålunda att upprätthållandet av en försöksverksamhet vid SFL:s nuvaran— de jordbruk i samma omfattning som under senare år synes komma att draga en kostnad av 200 000—250 000 kronor per år.

Intäkts-kostnadsberäkning för SFL:s jordbruksdrift

Intäkter Växtprodukter Spannmål Fröer Sockerbetor Potatis

Djurprodukter Nötkreatur Mjölk Svin

Ö v r i g t Bostäder Ek. föreningar

S:a intäkter

Kostnader

A r h e t e Manuellt Driftsledning

Förnödenheter

Grovfoder Mjölk Utsäde Kraftfoder

Mineral o. vitamin Handelsgödsel Driv- o. smörjmedel

Anläggningar Inventarier, underhåll Inventarier, avskrivnv. lnventariehyror Bostäder Ekonomibyggnader Stängsel 0. vägar

1958/59 1959/60 1960/61 Medeltal 31189 6 345 — 12 511 8 495 1 990 —— 3 495 32 629 47 738 66 079 48 815 31 959 56 350 56 533 48 281 104 272 112 423 122 612 113 102 38 491 34 088 40 050 37 543 58 342 60 936 62 140 60 473 254 010 259 907 259 473 257 797 350 843 354 931 361 663 355 813 5160 6975 5155 5763 — 155 181 112

5 160 7 130 5 336 5 875 460 275 474 484 489 611 474 790 167 909 162141 209 099 179 716 9 065 7 073 7 600 7 913 176 974 169 214 216 699 187 629 13 551 13 246 11902 12 900 9407 9214 8516 9046 34 548 43 538 34 155 37 414 161 590 54 845 78 252 98 229 604 1 829 1 243 1 225 51451 36 356 41 448 43 085 10 923 11 238 13 979 12 046 282 074 170 266 189 495 213 945 28 152 36 015 41 944 35 370 30 450 31100 31200 30 917 4 426 9 536 9 215 7 726 2156 2 250 2 126 2 177 15 000 15 000 15.000 15 000 1 100 1 080 2 013 1 398 81 284 94 981 101 498 92 588

Div. för växtodlingen ' Div. för växtodlingen El.ström Försäkringar Frakter Bokf., porto, "tel. ' Allm. omkostnader Resor Bränsle Kostn. f. kom. grödor Räntor (utgifter)

S:a kostnader Intäkts-kostnadsskillnad

6321 6 299

5 470 7 105 8114 5746 8830 7563 7 806 8 601 11 995 9 467 3 521 3 501 4 573 3 865 3513 11210 18500 11075 10 962 5082 13 768 9 937 1 993 1 623 2 631 2 082 2 724 871 4 028 2 541 3 965 7 381 6 813 6 053 40 000 7 000 36 000 27 667 14 833 6 803 9 370 10 335 S :a 102 901 64 923 122 829 i 96 884 643 233 499 384 630 521 591046 ——182 958 —24 900 —140 910 —116 256

KAPITEL V

Synpunkter och önskemål från statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

F orskningsanstaltens verksamhet

Planerade arbetsuppgifter I kapitel IV har lämnats en översikt över genomförda och pågående arbeten vid SFL. Som framgick av redogörelsen förutsätter flera av dessa undersök- ningar fortlöpande arbete under kommande år. I följande avsnitt återges en sammanfattning av de arbetsuppgifter som enligt SFL:s föreståndare in- går i anstaltens planerade program för den närmaste framtiden.

Allmänt om material och byggnadsteknik Fortsatta undersökningar planeras beträffande takstolar (konstruktion, hållfasthet, kostnader, säkerhet), nya materials lämplighet för skyddsbe- handling av betong och aluminium i silor samt målningsförsök (undersök- ning av livslängd och ekonomi vid användning av olika färger). SFL:s före- ståndare har i detta sammanhang bl.a. anfört.

Helt nya byggnadsmaterial framkommer ideligen. Dessa måste prövas i lant- bruksbyggnader och ges en stundom något förändrad utformning för att passa för jordbrukets behov. Det gäller att redan under materialens fabrikationsstadium få ändringar utförda, som medför att byggämnesindustrin kan anpassa sina material till den jordbrukstekniska utvecklingen i den mån denna berör byggnadsfrågan.

Ladugårdar Beträffande stallar för uppbundna djur planeras bl. a. arbetsstudier och där- på grundade planlösningar, försök med spaltgolv samt undersökningar om mjölkrummets utformning. Klimatförhållandena i djurstallar (ventilation och värmeisolering) planeras bli föremål för fortsatta arbeten, varjämte även ljusförhållandena kommer att tas upp.

I fråga om lösdriften planeras en vidareutveckling av olika planlösningar samt försök beträffande bl. a. rastgårdar, utfodring (foderautomater), spalt- golv, mjölkrum och användning av mjölkningstank.

Även på längre sikt kan en fortsättning av lösdriftsförsöken och arbetena beträffande ventilation och isolering väntas bli nödvändig. Ett annat viktigt arbetsområde är de hygieniska förhållandena i djurstallarna. Som speciellt angelägen anges ett utvecklingsarbete beträffande skogshäststallarna i Norrland.

Bland planerade försök med svinstallar kan nämnas nya stalltyper med ledning av pågående arbetsstudier, försök med spaltgolv, utgödslingsanord- ningar, varma golv i stället för strö, mindre blötfoderanläggningar samt elektriska uppvärmningsanordningar för smågrisar.

Inom SFL planeras ett utvecklingsarbete i fråga om fjäderfäbyggnaderna av liknande slag som genomförts och pågår beträffande byggnader för nöt- kreatur och svin. Dessa försök skulle bl.a. innefatta olika planlösningar jämte ekonomiska jämförelser mellan dessa, isolering, ventilation, inred- ningsdetaljer, uppvärmningsanordningar och konstruktioner för förvaring av agg.

Lagerbyggnader m.m. Beträffande silor planeras bl. a. följande undersökningar: jämförelse mellan hög- och plansilor, undersökning av förluster vid olika typer, utveckling av enkla högsilor av trä och plywood, provning av nya material för skyddsbe- handling, försök med bottenbehandling av plansilor samt mätningar av väggtrycket i plansilor.

Även i fråga om spannmålslagringen planeras fortsatt arbete bl. a. för att kunna säkerställa torkning och lagring vid högre vattenhalter än hittills. Som exempel på arbetsuppgifter nämns förbättring av fläktarnas funktion, nya planlösningar och installationer i gamla byggnader samt interna trans— porter av spannmålen. Vidare planeras utarbetande av en ny typ av varm- luftstork samt försök med kyllagring även av fröer.

Potatislagringsförsöken skall kompletteras bl.a. med lagerhus avsedda för lådlagring samt med lagerhus för Norrland.

Grönsakslagringen beräknas komma att omfatta försök även med mo- rötter och lök.

Växthus SFL:s arbete har hittills icke innefattat trädgårdsnäringens byggnadsfrågor. Nu planeras emellertid försök beträffande växthusens konstruktion, värme- isolering och uppvärmning, ljusförhållanden m. m.

Bostäder Beträffande bostäderna planeras inom SFL en jämförelse mellan bygg- nadskostnaderna för hus med respektive utan källare, försök med upp- värmning med fliseldning samt bestämning av de praktiska värmeför- lusterna.

EI-anläggningar m. m. I många av de i annat sammanhang nämnda pågående och planerade för- söken ingår delförsök beträffande el-anläggningar. Härutöver planeras föl-

jande mera renodlat el-tekniska arbetsuppgifter: försök med ledningarnas utformning inomgårds, elektriska värmekablar, glödlampbelysning i jäm- förelse med lysrörsbelysning, el-uppvärmning av vattenhoar för lösdrifts- stall samt undersökning av belysningsbehovet vid olika inomgårdsarbeten.

Vattenrening m.m. Bland planerade undersökningar på detta område nämns fortsatta försök med uppsamling och infiltrering av pressaft och urin, nya reningsmetoder samt nya pump- och spridningsanordningar. Behovet av detta försöksarbete dikteras enligt SFL:s föreståndare icke blott av den omständigheten att en betydande skärpning har införts i vattenlagen till skydd mot förorening av vattendrag utan även av de förbättrade möjligheterna för många människor att bo på landet i stället för i tätorterna.

Byggnadsverksamhetens omfattning, byggnadskostnader m.m.

SFL avser att göra en mera fördjupad undersökning över de aktuella ny- byggnadskostnaderna inom jordbruket, varvid också om möjligt frågan om sättet för nybyggnadernas finansiering avses bli belysta. Det anses vidare önskvärt att byggnadskostnadernas utveckling i förhållande till prisutveck- lingen pä andra områden samt byggnadskostnadernas sammansättning och möjligheterna att reducera vissa poster undersöks. En jämförelse mellan arbetskostnadernas storlek och betalningssätt vid jordbrukets byggnads- verksamhet och övrigt byggande skulle också enligt föreståndaren vara av intresse.

Ett närmare studium planeras också beträffande jordbrukets nybygg- nadsverksamhet för att fastställa säkerheten i de årliga stickprovsundersök— ningarna. Vidare bör prognoser för det framtida byggnadsbehovet göras för olika områden och storleksgrupper.

Enligt föreståndaren bör jordbrukets nybyggnadsverksamhet även vad gäller bostäderna ägnas fortsatt uppmärksamhet från anstaltens sida.

Arbetsstudier Anstaltsföreståndaren framhåller att bristen på systematiska arbetsstudier inom djurstallar är stor, och SLF:s arbete på detta område avses utökas. Arbetsundersökningar i form av detaljstudier som kan ligga till grund för byggnadsplanläggningen planeras t. ex. i fråga om svinskötseln, beträffande vilken vissa tidsstudier och materialinsamling redan pågår. Bland frågor som skulle tas upp kan nämnas besättningsstorlekens och mekaniseringens inverkan på arbetsförbrukningen, arbetshehovets variation med årstiden, olika byggnadsinredningar och uppfödningssystem i svinstallar i relation till arbetsekonomi, foderförbrukning och lönsamhet samt svinstallarnas ål- der, användning och reparationsbehov.

Det förekommer enligt anstaltsföreståndarens mening i alltför stor utsträck- ning att ekonomibyggnader uppförs utan att driftsformerna prövas ur eko- nomisk synpunkt, varför det är önskvärt att SFL även i fortsättningen i den mån så är nödvändigt för dess verksamhet håller kontakt med utvecklingen på detta område.

övriga arbetsuppgifter I de planerade uppgifterna ingår, som närmare behandlas i annat samman- hang, standardritningar över byggnader och inredningsdetaljer. Föreståndaren för SFL anser det angeläget att anstalten på grundval av eget material, uppgifter från andra svenska institutioner och studier av utländska undersökningar sammanställer litteratur beträffande byggnads- planering, främst avsedd för lärare och rådgivare men användbar även för den enskilde jordbrukaren. I mindre omfattning har råd vid byggnadspla- nering tidigare publicerats. Utöver vad som framgått av ovanstående redogörelse anger föreståndaren allmänt att speciellt intresse i framtiden måste ägnas åt det norrländska jordbrukets byggnadsfråga.

Forskningsanstaltens arbetsformer Föreståndaren för SFL har i sina till utredningen framförda synpunkter och önskemål i fråga om anstaltens arbetsformer främst understrukit de egna försöksgårdarnas betydelse för verksamheten. Enligt hans erfarenhet har problemen i fråga om jordbrukets byggnader kunnat angripas på ett rationellt sätt först sedan SFL organiserats och fått tillgång till egna för- söksgårdar. De egna gårdarna ger anstalten möjlighet att sätta försöken och ej den egentliga jordbruksdriften som det primära vid genomförandet av en undersökning, medan förhållandet är det motsatta, då försöken pla- ceras hos någon försöksvärd.

I sin motivering för de egna försöksgårdarna anför föreståndaren vidare, att byggnaderna är mera kostsamma och har en mera genomgripande be- tydelse för hela jordbruksdriften på en gård än vad som är fallet med objekt som undersöks och prövas inom andra forskningsgrenar. Föreståndaren anför vidare härom.

Ett gödslingsråd gäller i stort sett bara en vegetationsperiod, ett utfodringsråd kanske en vinter, ett råd beträffande en maskin kan omedelbart rättas till om det är felaktigt o.s.v., ett råd när det gäller en ny byggnad eller en omändring av en byggnad får ett kvarstående resultat under många årtionden, kanske i lantbruka- rens hela aktiva bondetid.

Den omständigheten att ett byggnadsråd innebär ett väsentligt större ansvar från den rådgivandes sida, gör i första hand att byggnad-sforskningen oundgängligen måste ha tillgång till egna försöksgårdar för sina experiment.

Beträffande möjligheten att kombinera byggnadstekniska undersökningar med andra former av försök har från föreståndarens sida bl.a. anförts att byggnadsförsöken influerar på hela jordbruksdriften så att såväl växtod- lingsplanen som djurhållningen får anpassas härtill, varför det är omöjligt att genomföra'sådana kombinerade försök med någon framgång.

Anstaltens nuvarande försöksgårdar. Habo och Linero, kompletterar en- ligt föreståndaren varandra väl och motsvarar ur jordmåns- och klimat- synpunkt SFL:s krav. (Habo består av lätt sandjord, medan Linero hu- vudsakligen har lerjord.) Vid bedömning av lämplig storlek på försöks- gårdarna har anförts att man bör ta hänsyn till den jordbrukspolitiska mäl- sättningen och till möjligheterna att få ur veterinära och hygieniska syn- punkter tillräckligt stora djurbesättningar.

Föreståndaren för SFL har i detta sammanhang också framhållit att forskningsverksamheten i bl. a. USA, Västtyskland, ett flertal östeuropeiska länder samt i Viss mån Belgien och Nederländerna har tillgång till egna för— söksgårdar. Inom den danska forskningen betecknas den hittillsvarande avsaknaden av försöksgård som en brist.

Sammanfattningsvis anför föreståndaren, att SFL:s försöksgårdar är till utomordentlig nytta för hela dess verksamhet. De ger inte bara nödvändigt utrymme för experimenten, utan ger därjämte personalen den praktiska grund som är nödvändig för att försöken skall bli verklighetstrogna. (Går- darnas roll i upplysningsverksamheten behandlas i det följande.) De resul- tat av praktiskt värde som hittills ernåtts vid SFL får enligt dess chef i stor "utsträckning tillskrivas den omständigheten att anstalten har disponerat egna försöksgårdar.

Beträffande möjligheterna att öka antalet av SFL projekterade byggnader eller byggnadsdetaljer utanför de egna försöksgårdarna har föreståndaren bl. a. anfört följande.

Staten äger en mängd gårdar, som förvaltas av olika myndigheter, vilka sakna egen byggnadsrådgivning. Vid militära övningsfält, inom fångvården o.s.v. finnes många gårdar, som kunna utgöra exempel på detta. Statens försöksgårdar, lant- brukshögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut är andra exem- pel på statliga institutioner med ekonomibyggnader, växthus m.m. Statsunder— stödda institutioner såsom lantbruks- och lantmannaskolor samt lanthushållsskolor utgöra andra exempel.

Det skulle vara av utomordentligt värde om forskningsanstalten gavs tillfälle att medverka vid projektering av ekonomibyggnader, växthus m.m. vid dessa insti— tutioner. En forskningsanstalt bör kunna projektera till lägre kostnad och på rik— tigare sätt än en allmän rådgivare i byggnadsfrågor. Vid åtskilliga tillfällen har riksdagens revisorer, liksom statens sakrevision, påpekat hur dyra och felaktiga byggen blivit utförda vid statliga eller statsunderstödda institutioner.

_Det förutsätts i detta sammanhang, att anstalten till skillnad från vad som nu är stadgat får rätt att uppbära ersättning för arbeten som utförs åt andra statliga organ.

Den vidgade regionala verksamheten skulle upprätthållas genom en av föreståndaren föreslagen ny fältavdelning. I anslutning härtill anförs bl.a. följande.

Denna avdelning skall ha till uppgift att dels ute i fältet följa upp anstaltens försöksverksamhet genom utförande av olika byggnader i olika delar av landet. Avdelningen avses sålunda komma att verka för spridande av kännedom om de framsteg som kunna göras i forskningsverksamheten. Avdelningen skall också kunna, under några års följd, koncentrera kanske större delen av sin verksamhet på lösandet av vissa aktuella problem i någon viss landsända, t.ex. i övre Norrland. Denna avdelning skall vidare kunna medverka vid projektering av byggnader till- hörande det allmänna och då kanske främst vid de statliga institutioner, som icke själva ha byggnadsrådgivning. Avdelningen. skall emellertid även söka kontakt med statliga organ såsom lantbruksverket och domänverket för samarbete i bygg- nadsfrågor. Dessutom skall avdelningen kunna i vissa fall även åtaga sig projekte- ringsarhete hos privata uppdragsgivare.

Avdelningen beräknas kunna bli självbärande vad gäller lönekostnader under den tidigare nämnda förutsättningen att ersättning får tas ut även av statliga uppdragsgivare.

I annat sammanhang har SFL:s styrelse tagit upp två frågor som har anknytning till den föreslagna fältavdelningen. I anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 har SFL hemställt om anslag till specialrådgivning i byggnadsfrågor, och i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 16 november 1961 har SFL hemställt om anslag för en intensifierad verk- samhet i Norrland. För specialrådgivningen har hemställts om ett belopp (under samma anslag som utgår till motsvarande rådgivare i driftsekonomi och växtodling) av 65 000 kronor. Beloppet innefattar lönekostnader för en försöksledare (Ag 26) och en ingenjör (Ag 23) samt resekostnader, medan övriga kostnader beräknas kunna inrymmas i SFL:s övriga omkostnader. För den utvidgade verksamheten i Norrland begärde SFL ett belopp om 25 000 kronor för återstoden av budgetåret 1962/63 för att möjliggöra nyan- ställning av en ingenjör med lämplig placering vid Röbäcksdalen.

Samarbete med andra organ Föreståndaren har beträffande SFL:s samarbete med andra organ speciellt framhållit betydelsen av samarbete med följande institutioner.

De tekniska högskolorna. Den grundforskning som bedrivs vid dessa hög- skolor utnyttjas enligt föreståndaren kontinuerligt i SFL:s verksamhet och förbindelsen mellan dem och SFL är mycket intim. Föreståndaren har i samband härmed understrukit de möjligheter till samarbete som öppnar sig med den nya tekniska högskolan i Lund. Detta gäller såväl i fråga om undervisning, vilket berörs i annat sammanhang, som beträffande sam- arbete bl.a. i byggnadstekniska ämnen, arkitektur och transportteknik.

Veterinärhögskolan. Samarbete i djurhygieniska frågor.

Mejeri- och trädgårdsinstitutioncrna vid Alnarp. Samarbete i fråga om de mjölkhygieniska frågorna vid ladugårdsförsöken, beträffande lagringen av kål och andra grönsaker samt i fråga om viixthushyggnader.

Som exempel på ett aktuellt samarbete med de två sistnämnda organen har nämnts att en gemensam undersökning planeras av SFL, veterinärhög- skolan och statens mejeriförsök angående total utfodring med ensilage.

Lantbrukshögskolan. Den viktigaste samverkan äger här enligt förestån- daren rum med de ekonomiska institutionerna, med vilka olika former av samarbete och kontakter ständigt förekommit.

Jordbrukets utredningsinstitul, med vilket SFL har haft livligt samarbete under hela dess verksamhet.

Byggämnesindustrin, vars forskningsinstitutioner ställer resultat från sin grundforskning till SFL:s förfogande.

Föreståndaren har i detta sammanhang vidare anfört, att det icke är möjligt att följa gällande instruktion för SFL att upprätta och vidmakthålla ett löpande samarbete med andra organ, såvida intresse för samarbete ej föreligger från andra partens sida. Särskilt då det gällt att uppnå sam- arbete beträffande försöksverksamhet hos statliga. fastighetsförvaltande myndigheter har SFL enligt föreståndarens mening icke alltid mötts av samarbetsvilja.

Gränsdragning gentemot andra institutioner Vad beträffar gränsdragningen gentemot jordbrukets övriga forsknings— och försöksverksamhet har föreståndaren för SFL som principiell norm för- ordat att allt som rör byggnader och fasta anläggningar (hus, silor, vägar, broar, hägnader m.m.) skall ingå i SFL:s verksamhetsområde. Till bygg- nader hänförs då såväl den egentliga konstruktionen som inredningen. Hit hör sålunda värme (isolering, uppvärinningsanordningar etc.), ventilation, ljus (dagsljus, artificiellt ljus), vidare klimatfrågorna i byggnaderna i ana- logi med annan forskning i det byggnadstekniska utvecklingsarbetet.

Gränsdragningen gentemot JTI anses i anslutning härtill vara klar, då JTI enligt SFL:s föreståndare saknar och väl ej heller har anledning att hålla sig med någon byggforskningssakkunskap.

Gentemot statens husdjursförsök anses på liknande sätt gränsdragningen helt given, då SFL använder djur i sina försök endast för utprovning av byggnader, stallklimat, studerande av djurens vanor m.m.

I fråga om lantbruksstyrelsens rådgivningsverksamhet till byggnadskon- sulenterna har föreståndaren för SFL föreslagit en närmare anknytning till SFL:s försöksverksamhet. Utförandet av s.k. typritningar, som för när- varande sker inom lantbruksstyrelsen, borde enligt hans mening över- föras till SFL och där utformas i intim kontakt med försöksverksamheten och med de erfarenheter från utländsk forskning som SFL besitter.

Beträffande LBF och andra rådgivande institutioner på detta område krävs enligt SFL:s föreståndare ingen särskild diskussion angående gräns- dragningen, alldenstund dessa organ icke bedriver forskningsverksamhet. I fråga om den tidigare nämnda föreslagna fältavdelningen torde vidare gränsdragning ge sig själv, eftersom SFL inte tar upp byggnadsproblem av samma karaktär som en på betald rådgivning inriktad institution gör.

Upplysningsverksamhet

Föreståndaren för SFL har till utredningen framfört att en förutsättning för att anstaltens forskningsarbete skall effektivt kunna utnyttjas av jord- bruket år att SFL får bättre möjligheter till demonstrationer inom olika delar av landet samt till en intensifierad upplysningsverksamhet.

Föreståndaren beräknar att SFL:s försöksgårdar även i fortsättningen skall komma att spela en betydande roll i anstaltens upplysningsverksam- het. Genom de ökade möjligheter till försöksbyggen vid staten tillhöriga lantbruk, som enligt hans förslag skulle tillförsäkras SFL, skulle också möjligheterna till direkta demonstrationer i olika delar av [landet ökas.

Upplysningsverksamheten ute i det praktiska jordbruket skulle vidare förbättras genom den föreslagna fältavdelningen, i vars arbetsuppgifter även skulle ingå att vid anstalten ta hand om besökare och organisera informa- tionsdagar för olika jordbrukskorporationer och andra samt kurser för rådgivande tjänstemän. Givetvis skall de olika specialisterna inom anstalten överhuvudtaget medverka härvidlag, men det blir fältavdelningen som framför allt skall hålla kontakten utåt. Denna verksamhet åligger för närva- rande den jordbruksekonomiska avdelningen och SFL har i de senaste årens anslagsframställningar framhållit att såväl det ökade antalet besökare som ökade krav i fråga om skriftlig rådgivning gjort en personalförstärkning nödvändig för att denna verksamhet skall kunna upprätthållas.

I fråga om den allmänna jordbruksupplysningsverksamheten föreslår föreståndaren en förstärkt ställning för forskningsanstalten och har i detta sammanhang anfört i huvudsak följande.

För rådgivningen åt praktiskt verksamma jordbrukare finnes hos hushållnings- sällskapen olika specialkonsulenter, i växtodling, husdjursskötsel, maskinlära, trädgårdsskötsel och i vissa fall i jordbruksekonomi. De vid lantbruksnämnderna anställda byggnadskonsulenterna är engagerade i anslutning till dessa nämnders låne- och bidragsverksamhet vid yttre och inre rationalisering. För de så viktiga byggnadsfrågorna utöver den verksamhet som beröres av lantbruksnämnderna i detta sammanhang, finnes icke någon organiserad rådgivning. LBF bedriver råd- givning i anslutning till nybyggnader, större ombyggnader m.m. Då upplysnings- verksamhet i avsikt att utveckla byggnadsfrågan i samband med en allmän ratio- nalisering av animalieproduktionen och vad därtill hör avser en påverkan av praktiskt taget alla jordbrukare är det nödvändigt med en upplysningsverksamhet av i viss mån propagandakaraktär.

I många länder, exempelvis USA, bedrives upplysningen i byggnadsfrågor direkt

från forskningsinstitutionerna. Detta torde också vara riktigt för vårt land, allden- stund försöksresultaten på det sättet snabbast når ut.

Den kursverksamhet som bedrivs vid SFL för bl. a. rådgivare och lärare föreslås bli förstärkt i huvudsak genom att kurserna upprepas oftare än vad som nu är fallet. För t. ex. byggnadskonsulenter anses det Önskvärt med kurser vartannat år.

I anslutning till jordbruksupplysniugskommitténs betänkande ( SOU 1960:39 ), som enligt SFL:s styrelse i mycket liten utsträckning berört frågan om upplysningsverksamheten för jordbrukets byggenskap, har sty- relsen utöver vissa ovan berörda synpunkter främst framhållit nödvän- digheten av att byggnadsrådgivningen lämnas av specialister på området och inte av rådgivare inom andra fackområden, vilket för närvarande före- kommer i stor utsträckning. Styrelsen anför i anslutning härtill bl. a. föl- jande.

Enligt forskningsanstaltens erfarenhet förekommer i många rådgivningsdetaljer vid jordbruket ofta motsägelser mellan rådgivarna. Detta torde väl bero på att rådgivarna i vissa fall icke alltid har tillfälle att följa den vetenskapliga utveck- lingen inom alla de delområden de sättes att vara rådgivare uti. Så t.ex. överlåtes ofta rådgivningen i ensileringsfrågor åt någon konsulent eller instruktör inom ett hushållningssällskap. Det kan vara en maskinkonsulent, en husdjurskonsulent eller en växtodlingskonsulent eller en allmänt rådgivande jordbruksinstruktör. I många av dessa rådgivningsfall finnes den för ensileringsutvecklingen betydelsefulla byggnadsfrågan alltför knapphändigt medtagen och inrymmer oftast endast vad som flyktigt kan läras av en icke byggnadstekniskt sakkunnig rådgivare.

Undervisningen i husbyggnadslära

Föreståndaren för SFL har beträffande undervisningen för agronomer i lantbrukets byggnadsfrågor anfört att denna bör byggas upp med tanke på att i jordbrukets byggnadsfrågor samarbete måste äga rum mellan agrono- mer med olika inriktning och byggnadstekniker. En blivande agronom eller hortonom behöver, enligt hans mening, endast en viss elementär kunskap om byggnadsmaterial och konstruktioner samt orientering beträffande planlösningar för lantgårdar, växthusanläggningar m.m. Den specialun- dervisning som kräVs i material- och konstruktionslära kan meddelas av speciallärare i huvudsak enligt jordbrukshögskoleutredningens förslag. Den väsentliga undervisningen för agronomer i detta sammanhang faller enligt SFL-föreståndaren inom ramen för ämnet jordbruksekonomi.

Beträffande den byggnadstekniska forskningen och undervisningen i öv- rigt i fråga om lantbrukets byggnader har föreståndaren för SFL anfört bl. a. följande.

Den grundläggande byggnadstekniska forskningen ligger vid de tekniska hög- skolorna och här kan en viss undervisning, åtminstone vid någon teknisk högskola vara lämplig när det gäller lantbrukets byggnader.

Det är givet att det redan under utbildningstiden skulle vara lämpligt att mer än vad som hittills skett få blivande civilingenjörer och arkitekter intresserade för landsbygdens och särskilt lantbrukets byggnadsntveckling, För forskningsanstal- tens del kan man räkna med att en sådan utveckling kan komma till stånd tämligen snart vid den tekniska högskola, som startats i Lund. — — — I anslutning till den utbildning i hithörande ämnen som kommer att ske vid denna högskola skall forsk- ningsanstalten söka medverka vid undervisningen, ävensom att söka få examens- arbeten, licentiat- och doktorandarbctcn utförda i anslutning till anstaltens verk- samhet.

I Lund startas även en teknisk skola och i Malmö finns ett tekniskt läroverk för utbildning av byggnadsingenjörer. Den byggnadstekniska utbildningen. med hän- syn till lantbruksbyggeriet synes sålunda kunna lösas på ett gynnsamt sätt.

Föreståndaren för SFL anmärker avslutningsvis, att den undervisning vid berörda skolor som SFL eventuellt får svara för kan komma att in- verka på personalbehovet vid anstalten.

Föreslagen organisation

Föreståndaren för SFL har 'i sina önskemål och synpunkter beträffande an- staltens framtida organisation i första hand framhållit vikten av att SFL får behålla sin nuvarande ställning som ett fristående organ. I detta samman- hang har bl.a. SFL:s betydelse som självständigt remissorgan betonats.

Personalorganisation Den av SFL:s föreståndare föreslagna personalorganisationen framgår i jämförelse med den nuvarande av följande sammanställning.

Nuvarande personal Föreslagen personal 1 föreståndare Bp3 1 föreståndare Bp 4 1 assistent (agronom Af 19, ev. lantmästare Af 15)

Byggnarlslekniska avdelningen

1 försöksledare, kontrakts- 1 försöksledare Bl anställd i B1 1 1:e ingenjör Ae 27 1 1:e ingenjör Ae. 27 1 el-ingenjör Ae 21 1 vattenreningsingenjör 1 vattenreningsingenjör Ag 19 Ae 21 3 assistenter Aell, Ae 13, 3 assistenter Ae15, Ae17. Ae 17 Ae 19 Arvode till experter m.m. Arvode till experter m.m. 26 000 kronor 36 000 kronor Jordbruksekonomiska avdelningen 1 försöksledare Ae 24 1 försöksledare B1 1 1:e agronom Ae 27 1 assistent (vid jord- 3 assistenter (varav en vid bruket) Ae 10 jordbruket) Ae 10, Ae 15,

Ae17

Fältavdelningcu 1 försöksledare B] 1 1:e ingenjör Ae 27 3 hyggnadsingenjörer Ae24, Ac 24 och Ac 19 3 assistenter Ae 17

Kansliet 1 kamrer Ac 19 1 kamrer Ae 21 kansliskrivarc Ac 11 kontorist Ae9 kanslibiträde Ae 7 kontorsbiträden Ac 5 telefonist Ac 5 vaktmästare Ae 7

1 kontorist Act)

2 kontorsbiträden Ac5

Hum—xp.;—

SFL:s styrelse har i sina anslagsäskanden för de senaste budgetåren hem- ställt om uppflyttning av föreståndaren från B 3 till B 4.

Som motivering för personalförstärkningar och löneregleringar har före— ståndaren bl.a. anfört följande.

Föreståndaren, som skall leda hela verksamheten och i mån av tid själv deltaga i försöksarbetet, måste ha en assistent, som hjälper honom att utöva kontroll av det praktiska försöksarbetet, husdjursskötseln och jordbruket i övrigt. Det är ohållbart i längden att föreståndaren skall behöva splittra sig på kontrolluppgifter. Assisten- ten bör vara agronom med husdjursutbildning eller lantmästare (löneplacering Af19 resp. Af15).

Beträffande försöksledarna och ingenjörspersonalen har föreståndaren allmänt framhållit att löneförbättringar är nödvändiga med hänsyn till svårigheten att erhålla och behålla kvalificerad personal på dessa poster.

Beträffande de tre avdelningarnas föreslagna organisation har förestånda- ren bl.a. anfört följande.

Byggnmdstekniska avdelningen Försöksledaren bör vara tekn. lic. eller tekn. dr eller ha därmed jämförliga kunskaper samt placeras lägst i lönegrad B 1.

1:e avdelningsingenjören- skall vara civilingenjör. Uppflyttning av tjäns- tcu från Ae 23 till Ag 27 har skett fr.o.m. 1 juli 1962.

Framställningar om anställande av en eI-ingenjör har gjorts de senaste budgetåren med hänvisning till anstaltens stora behov av elektroteknisk expertis. I dessa framställningar har arvodesanställning (arvode: 20000 kronor per år) förutsatts. Föreståndaren förordar att tjänsten placeras i lägst Ae 21.

Den nuvarande ingenjörstjänsten i Ag 19 föreslås uppflyttad till lägst Ae 21. Innehavaren av tjänsten skall ägna sig åt vattenreningsfrågor, som emellertid dessutom i stor utsträckning kommer att handläggas av före- ståndaren och avdelningens försöksledare.

De tre assistenterna skall vara byggnadsingenjörer i Ae 15, 17 och 19. I anslutning till önskemålet om förhöjt anslag till expertarvoden (från 26000 till 36 000 kronor) anför föreståndaren att det blir nödvändigt för SFL att ta upp de problem som sammanhänger med utformningen av hela brukningscentrum, alltså hur samtliga byggnader vid gården bör utformas även med hänsyn till arkitektoniska förhållanden.

.Iordbruksekonomiska avdelningen Försöksledaren skall vara agr. lic. eller ha därmed jämförliga kunskaper och bör placeras i lägst B 1. SFL har i sina senaste anslagsäskanden fram- hållit det som oriktigt att upprätthålla en så stor lönedifferens mellan för- söksledarna som nu uppstått genom att försöksledaren på byggnadstekniska avdelningen kontraktsanställts med arvode motsvarande B 1. Styrelsen har därför hemställt om uppflyttning från nuvarande lönegrad Ae 24 till Ae 26.

Den föreslagna 1:e agronomtjänsten i Ae 27 har i de senaste årens an- slagsäskanden upptagits som en agronomtjänst i Ae 21 och motiverats med de alltmera ökade kraven på jordbruksekonomiska utredningar. arbetet med byggnadskostnadsindex, kraven på ökad informations- och upplys- ningsverksamhet och det ökande besökareanbalet vid anstalten.

De två nya assistenterna avses främst komma att syssla med tidsstudie- och räknearbeten och förutsätts ha lantmästareuthildning.

Fältavdelningen

Försöksledaren skall vara agronom eller agr. lic. med god praktisk utbild- ning och god kännedom om jordbrukets praktiska och ekonomiska förhål- landen. Han kan vara utbildad på ekonomiska linjen eller husdjurslinjen vid lantbrukshögskolan och bör placeras i lägst B 1.

Då fältavdelningen skall följa upp anstaltens verksamhet i fältet hör av- delningen ha en konstruktör (civilingenjör) med ställning som 1:e avdel- ningsingenjör. Han bör placeras i Ae 27 liksom motsvarande befattning.—4- havare på de båda övriga avdelningarna.

Den ene av de tre byggnadsingenjörerna skall helt ägna sig åt trädgårds- näringens byggnadsfrågor. En ingenjör förutsätts få samma uppgifter och kompetens som en byggnadskonsulent vid lantbruksnämnderna, medan den tredje i huvudsak skall ägna sig åt ritningsarbeten (placering i Ae 24, Ae 24, resp. Ae 19).

De tre assistenterna avses syssla med ritningsarbeten, en med speciell in— riktning på trädgårdsbyggnader. Samtliga bör placeras i Ae 17.

Anstaltsföreståndaren förutsätter i samband härmed att den personal i lantbruksstyrelsen (jfr kapitel VII) som arbetar med utförande av s. k. typritningar överförs till anstaltens fältavdelning, vilket bör beaktas vid den nedan gjorda kostnadssammanställningen.

Kansliet AV den föreslagna kanslipersonalen har framställningar tidigare gjorts be- träffande en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång. _ Förestån-

daren har nu anfört att en förstärkning av kanslipersonalens löneläge är nödvändig med hänsyn till den ökade konkurrensen om arbetskraften. Som exempel nämns att SFL:s personalsituation betydligt försvårats efter till- komsten av den nya tekniska högskolan i Lund.

SFL har upprepade gånger i sina anslagsäskanden begärt anslag till lön för en vaktmästare. Föreståndaren betecknar det som oundgängligen nöd- vändigt att ett sådant anslag nu beviljas.

Lokalbehov

Den av föreståndaren föreslagna personalförstärkningen skulle inte behöva kräva omfattande investeringar i lokaler. Föreståndaren anför.

I en förutvarande försöksbyggnad har inretts en del arbetsrum jämte biblioteks- utrymme, närmast förrådsutrymme för litteratur. Om den tidigare föreslagna utvecklingen av anstalten skulle komma till stånd, behövs inga nya kontorsutrym- men utan endast ett mindre belopp på cirka 10 000 kronor för iordningställandc av toaletter för personalen.

Vid besök av större studiesällskap saknar emellertid anstalten möjlighet att kunna samla dessa i någon lokal för genomgång, bildvisning o. s. v. Vid föredrag, konferenser och liknande får anstalten hålla till på någon restau- rang i staden. Detta är både arbetskrävande och många gånger icke effek- tivt. SFL är enligt föreståndarens mening i stort behov av en samlingslokal. En byggnad som skulle fylla behovet har skisserats av anstalten. Den skulle rymma cirka 200 personer och innebära en enorm arbetslättnad för an- staltens personal samtidigt som den verksamt skulle kunna bidraga till spridande av upplysning. Kostnaden för densamma beräknas till 120 000 kronor. De sammanlagda engångskostnaderna för nya och förbättrade lo- kaler skulle alltså uppgå till 130 000 kronor.

_ F arskningsanstaltensfekonomi Aulöningsstat De ovan redovisade föreslagna personalförstärkningarna skulle medföra att SFL:s avlöningsstat skulle få följande sammansättning i jämförelse med den nuvarande.

Anslag för år Föreslagen Ökning i förh. 1962/63 organisation till år 1962/63 1. Avlöning till ordinarie tjänsteman ............. 38 300 40 200 1 900 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t ............ 5 500 5 500

3. Avlöningar till icke-ordi— narie personal .......... 225 000 534 500 309 500

4. Rörligt tillägg .......... 91 000 206 800 115 800 5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ..... 4 600 10 000 5 400

Summa kronor 364 400 797 000 432 600

Avlöningskostnadema utgör totalsumman för den föreslagna personalen. Hänsyn har ej tagits till de intäkter fältavdelningen kan komma att ge ej heller till eventuell omflyttning av arbetskraft, som av föreståndaren ifråga- satts, från lantbruksstyrelsens byggnadskontor.

Omkostnader Föreståndarens önskemål beträffande anslag till SFL:s omkostnader fram- går av nedanstående statsförslag, där jämförelse görs med motsvarande stat för budgetåret 1962/63.

Anslag för år Föreslagna Ökning i förh. 1962/63 anslag till år 1962/63 1. Sjukvård m.m. .......... 500 1 000 500 2. Reseersättningar ........ 30 200 50 000 19 800 3. Utrustning .............. 10 000 20 000 10 000 4. Publikationstryck ....... 18 000 35 000 17 000 5. Expenscr ............... 32 000 50 000 18 000 6. Ersättning till jordbruks— driften ................. 49 400 60 000 10 600 Summa kronor 140 100 216 000 75 900 Avgår särskilda uppbörds- medel .................. 15100 30 000 14 900 thtoutgift 125 000 186 000 61 000

Föreståndaren har kraftigt understrukit betydelsen av att anslagen till omkostnader ökas väsentligt. SFL:s styrelse har i sina anslagsäskanden upprepade gånger framfört liknande synpunkter, senast för budgetåret 1962/63 då en höjning med 23 800 kronor begärdes.

I anslutning till de föreslagna höjningarna har anstaltsföreståndaren bl.a. anfört.

Hittills har verksamheten ofta måst inskränkas på grund av bristande reseanslag. Från många håll i landet kräver man. rent lokalt specialundersökningar (se exem- pelvis Tornedalsutredningen) men bl.a. reseanslaget har icke tillåtit sådant. Vidare kräver den ökade personalen en höjning av reseanslaget.

Föreståndaren har speciellt betonat vikten av att anstalten genom resor får möjlighet att upprätthålla och förbättra de internationella kontakterna och därvid bl. a. anfört.

För anstaltens del gäller det inte bara att utföra försök, pröva och undersöka material och söka sprida de egna erfarenheterna till praktisk användning inom

landets jordbruk, utan det gäller därjämte att av den utländska forskningen söka dra ut så mycket som möjligt. För den skull anskaffas litteratur i möjligaste män och göres en del utländska resor. Tyvärr är emellertid resmöjligheterna utomlands alltför små. Anstalten har främst ett intimt samarbete med de nordiska länderna. Ett reseanslag avsett för resor i de nordiska länderna bör för den skull avdelas. Vidare bör anstalten. ha möjlighet att åtminstone låta en byggnadstekniker och en jordbrukstekniker (ekonom) göra en resa till i varje fall ett europeiskt land om året. Dylika resor, deltagande i konferenser o.s.v. ger stor behållning som spar mycket försökstid och mycket pengar.

Anslaget till utrustning uppgick redan på forskningskommitténs tid — då den totala ramen för verksamheten utgjorde 60 000 kronor — till 4 000 kronor. Det är nödvändigt för SFL att ha god tillgång till instrument in. in.

Anslaget till publikationstryck har hittills varit för lågt. Med ökad intensi- fiering av anstaltens verksamhet beräknas åtgå 35 000 kronor.

Av expensanslaget beräknas 15 000 kronor åtgä till bränsle, lyse och vat- ten och 35 000 kronor till övriga expenser. Den senare delen av anslaget har hittills icke för något år under anstaltens verksamhet varit tillräcklig, var- för jordbruket fått tillskjuta medel.

SFL:s styrelse har tidigare framhållit att förutom ersättning till jord- bruksdriften motsvarande arrendekostnaderna borde anslag utgå även till yttre underhåll av jordbrukets byggnader liksom vid de övriga statliga för- söksjordbruken. Detta underhåll uppgår enligt jordbrukets stat till 15 000 kronor per år.

Föreståndaren för SFL har icke ansett det möjligt att nu bedöma stor- leken av de framtida intäkterna under posten särskilda uppbördsmedel. I likhet med i kapitel XIII upptas emellertid en fördubbling av de nuvarande intäkterna.

Försöksverksamheten För att de kostnadskrävande byggnadsexperilncnten skall kunna fullföljas bör enligt föreståndaren anslaget till försöksverksamheten utgå med 150 000 kronor per år. Budgetåret 1962/63 anslogs, som tidigare nämnts, 50000 kronor.

Total anslagsökning De föreslagna anslagsökningarna skulle medföra en årlig kostnad för stats— verket av följande omfattning.

Anslag år Föreslagna Ökning

1962/63 anslag Avlöningar .................. 364 400 797 000 432 600 ()mkostnader ................ 125 000 186 000 61 000 Försöksverksamheten ........ 50 000 150 000 100 000

539 400 1 133 000 593 600

Härtill kommer engångskostnader för föreslagen komplettering av SFL:s byggnader med 130 000 kronor. Vid bedömning av anslagsökningens stor- lek bör, som tidigare nämnts, beaktas att intäkter förutsätts från fältavdel- ningens verksamhet m. m. samt att viss personalbesparing beräknas kunna ske vid lantbruksstyrelsen.

KAPITEL VI

Synpunkter beträHande statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

I kapitel 111 har i samband med vissa synpunkter beträffande JTI lämnats en redogörelse för ett av utredningen utsänt frågeformulär. De svar på detta som enbart berör SFL redovisas i detta kapitel, medan uttalanden beträf- fande organisationen i stort, samarbetsfrågor m.m. behandlas i kapitel IX. Liksom beträffande JTI ger utredningen även här en sammanfattning av vissa synpunkter som framförts till utredningen vid muntliga överlägg- ningar.

F orskningsanstaltens interna organisation Som redan fnamgått av kapitel III anser Svenska lantarbetareförbundet att organisationerna för jordbrukets företagare och anställda bör bli företrädda i ledningen för både JTI och SFL, under det att LBF, anser att det vore önskvärt att Sveriges lantbruksförbund blir representerat i SFL:s styrelse för att samarbetet med föreningsrörelsen skall säkerställas.

Arbetsu ppgi fter Med anledning av utredningens fråga om inriktningen av SFL:s verksamhet anger styrelsen för veterinärhögskolan. Sveriges lantbruksförbund och Sven- ska wallboardföreningen att denna bedöms vara lämplig. Likaså anser sty- relsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, jordbrukets forskningsråd och Svenska plywoodföreningen att SFL:s arbetsinriktning i stort sett är lämplig, varvid styrelsen för Alnarps-institutet emellertid anför att program för SFL:s verksamhet har saknats, och plywoodföreningen be- gränsar sitt omdöme till att gälla i fråga om driftsbyggnader. Ett 20-tal has- hållningssällskap, lantbruksnämnder och skolor uttal-ar sig också positivt beträffande SFL:s val av arbetsuppgifter.

De organ som anser SFL:s arbetsprogram olämpligt eller icke helt lämp- ligt förordar i regel en koncentration av SFL:s verksamhet till ett färre antal arbetsuppgifter. Uttalanden av denna innebörd görs av lantbrukssty- relsen, hushållningssällskapens förbund, jordbrukets forskningsråd, Sve- riges Iantbruksförbund, RLF, LBF, Svenska cementföreningen samt av några hushållningssällskap, lantbruksnämnder och skolor.

Som riktpunkt för den föreslagna begränsningen nämns i regel att SFL endast bör ägna sig åt renodlade byggnadsfrågor och inom denna sektor begränsa verksamheten till att gälla endast ekonomibyggnaderna. Förslag härom framförs förutom av ovan nämnda organ även av Svenska lantarbets- givareföreningen samt statens råd och institut för byggnadsforskning. I den mån arbetsuppgifter som anses böra utgå ur SFL:s program direkt anges gäller det främst undersökningar angående bostäder, materialprovning och vattenreningsfrågor. Dessa arbetsuppgifters lämplighet för SFI. har också ifrågasatts vid diskussioner inför utredningen. Beträffande materialunder- sökningarna har emellertid också deras värde för det praktiska jordbruket framhållits. I anslutning till enkäten har också två skolor föreslagit en ut- ökad verksamhet på detta område.

Hushållningssällskapens förbund och LBF ser vidare den enligt dem allt- för split-trade verksamheten vid SFL delvis som en följd av att anstalten jämväl ägnar sig åt konsultuppdrag.

Ingen av SFL:s undersökningar har av svaren att döma omfattats av så allmänt intresse som JTI:s arbeten med planbotten- och skulltorkar. Intres- set för SFL:s undersökningar fördelar sig relativt jämnt på många ämnes- områden men knyter sig främst till lösdriftsförsöken, väggförsöken, under- sökningarna angående ventilation och isolering samt beträffande silokon- struktioner. Närmast efter dessa uppges byggnadskostnadsundersökning— arna, potatislagringsförsöken, svinförsökcn, undersökningarna angående maskinhallar m.m. samt värderingsnormerna ha varit av betydelse för de svarande. SFL:s försök med spannmålslagring uppges i mycket få svar vara av intresse.

Bland förslag till kompletteringar av SFL:s arbetsuppgifter har önskemål om utökade ul'betsstudier, en mera driftsekonomisk inriktning av arbetet samt utökade undersökningar beträffande användning och underhåll av äldre ekonomibyggnader framförts från flera håll såväl i anslutning till enkäten som vid överläggningar med olika intressenter.

Forskningsanstaltene arbetsformer SFL:s arbetsformer betecknas som lämpliga av styrelsen för veterinärhög- skolan, Svenska plywoodföreningen och Svenska wallboardföreningen samt av ett 20-tal hushållningssällskap, Iantbruksnämnder och skolor. Å andra sidan rekommenderar flera organ en mera planmässig och djupgående ge- nomarbetning av de behandlade problemen. Mera ingående och genomar- betade försök rekommenderas av lantbruksstyrelsen, styrelsen för statens maskinprovningar, hushållningssällskapens förbund och jordbrukets forsk- ningsråd. I samma riktning uttalar sig några hushållningssällskap, lant- bruksnämnder och skolor, varvid särskilt betydelsen av planmässighet och kontinuitet i försöksverksamheten betonas. Liknande synpunkter har också

framförts muntligt till utredningen liksom förslag om utnyttjande av spe- ciell expertis för vissa undersökningar, t.ex. målningsförsöken, och om mera kontinuerligt utnyttjande av utländska t'örsöksrewltat i verksamheten.

Beträffande behovet för SFL att ha tillgång till egna försöksgårdar går åsikterna starkt isär i svaren på utredningens fråga. Styrelsen för veterinär- högskolan finner det vara ändamålsenligt, riktigt och nödvändigt att SFL såsom nu har tillgång till några egna försöksgårdar. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut bedömer försöksgårdar erforder- liga för vissa försök. Sveriges Iantbruksförbund anser lik-som beträffande JTI att vissa resurser är erforderliga för försöksverksamheten men bedömer det möjligt att nedbringa detta behov genom utnyttjande av andra försöks- gårdar och genom ett intimt samarbete med det praktiska jordbruket. RLF bedömer det, med hänsyn till att försök med byggnader är mycket lång— siktiga och kräver speciella arrangemang, nödvändigt för SFL att ha tillgång antingen till egna lägenheter eller att kunna utnyttja andra statliga försöks- stationer eller egendomar. För Svenska Iantarbetsgivareföreningen framstår tillgång till försöksgårdar som väsentlig. Svenska cementföreningen beteck- nar en fortsättning av laboratorieproven på försöksgårdar som nödvändig, och Svenska plywoodföreningen anser att SFL:s försöksgårdar möjliggör en praktisk utprovning av olika driftsbyggnadsalternativ. Av hushållnings- sällskapen, lantbruksnämnderna och skolorna har huvuddelen av dem som behandlat frågan uttalat sig för någon form av försöksgårdar, men många av dessa organ förordar regionalt spridda enheter i anslutning till rådgiv- ningsverksamheten på länsplanet.

lantbruksstyrelsen avråder bestämt från innehav av egna försöksgårdar, då det med hänsyn till den snabba utvecklingen i vissa fall rent av kan vara till hinder för verksamheten att disponera egna gårdar. Därtill kommer enligt styrelsen att förvaltningen av gårdarna lä'tt kräver tid som borde användas till forsknings- och försöksverksamhet. På liknande grunder anser styrelsen för statens l'nasktnprovningar, jordbrukets forskningsråd och hus— hållningssällskapens förbund det omotiverat med egna försöksgårdar för SFL. Forskningsrådet anser det lämpligare med en »försöksplats» vid någon statlig egendom som centrum för anstaltens försöksverksamhet. Ett liknande förslag framförs även av LBF, som i samband med förslag om överflyttning av SFL till Ultuna anser att ett område bör finnas för smärre byggnadsförsök m.m., varvid djur och gröda skulle lånas för försöksända- mål. Härigenom skulle den ekonomiska och administrativa belastning, som den kommersiella jordbruksdriften anses medföra, un—danröjas. Statens institut för byggnadsforskning ifrågasätter om inte ett systematiskt sam- arbete med lantbruksnämnderna skulle eliminera behovet av egna försöks- gårdar.

Både de som är positiva och de som är negativa till försöksgårdar i SFL:s

egen regi anser i regel att en ökad försöksverksamhet hos försöksvärdar i det praktiska jordbruket är önskvärd. Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anser sålunda att större delen av försöken utan olägenhet bör kunna förläggas till andra jordbruk. Styrelsen för veteri- närhögskolan anser att utöver verksamheten vid de egna försöksgårdarna försök i större utsträckning än hittills bör läggas ut i olika delar av landet, och Svenska Iantarbetsgivareföreningen finner det angeläget att metoder som utexperimenterats vid försöksgårdarna också prövas på andra gårdar, innan definitiva resultat publiceras. Flera hushållningssällskap, lantbruks- nämnder och skolor förutsätter likaså en utbyggnad av de regionala för- söken vid sidan av försöksgårdarna i den män inte redan dessa har före- slagits spridda i olika delar av landet. De ovan angivna myndigheter m.fl., som förordar att SFL inte skall ha några egna försöksgårdar, gör detta med motivering att försöken i stället bör förläggas till redan befintliga statliga försöksgårdar, till gårdar som tillhör statliga institutioner eller hos intres- serade och lämpliga jordbrukare. Till detta förslag ansluter sig också statens råd för byggnadsforskning. Såväl lantbruksstyrelsen som LBF förut- sätter att medel ställs till förfogande till bidrag åt försöksvärdarna med hänsyn till åtaganden och risker.

Även vid utredningens överläggningar med skilda intressenter har både för- och nackdelar med egna försöksgårdar påtalats. SFL:s gårdar anses ha haft stor betydelse för jordbruket i södra Sverige genom sina försök i prak- tisk skala och som demonstrationsgårdar. Kritiken mot systemet har å andra sidan bl.a. gällt att nuvarande ordning ej ger möjlighet att använda jämförelsegrupper vid försöken samt att jordbruksdriften i viss mån binder försöken. Ett ersättande av försöksgårdarna med ett försöksområde har förordats i några fall, och möjligheterna att få intresserade försöksvärdar anses ofta vara betydligt större nu än tidigare, särskilt om försöken för- knippas med viss ersättning eller gynnsamma lånemöjligheter.

Förslag om komplettering av SFL med en fältavdelning, som skulle kunna ta upp problem inom någon viss landsdel och tjäna som en viktig förbin- delselänk mellan SFL samt det praktiska jordbruket och andra institutioner, framförs av såväl jordbrukets forskningsråd som styrelsen för veterinär- högskolan.

Verksamhetens omfattning

SFL:s resurser bedöms av nästan samtliga som tagit upp frågan vara otill- räckliga och en utökning av verksamhetens omfattning förordas. I de fall då en minskning av antalet arbetsuppgifter förordats i annat sammanhang avser den föreslagna utökningen en intensifierad verksamhet inom kvar— stående arbetsområden. Lantbruksstyrelsen anser medelsanslagen från det allmännas sida till forskning på byggnadsområdet klart otillfredsställande

och finner en ökad forsknings- och försöksverksamhet angelägen. Styrelsen för statens maskinprovningar ifrågasätter om inte den begränsning i under- sökningarnas omfattning som styrelsen påtalat beror på otillräckliga resur- ser. Sveriges Iantbruksförbund anser också att verksamhetens splittring bör ses mot bakgrunden av de begränsade resurserna under SFL:s utbygg- nadsperiod. Styrelsen för lantbrukshögskolan har särskilt framhållit bety- delsen av att forskningen rörande lantbrukets byggnader intensifieras, och styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anför att en intensifierad byggnadsforskning kan ha mycket stor betydelse för att motverka oräntahla investeringar och öka jordbrukets konkurrenskraft. Även trädgårdsodlingen har enligt styrelsen stort behov av byggnadsforsk- ning. Jordbrukets forskningsråd anser att det skulle vara av betydelse för jordbruket om verksamheten kunde utvidgas och att SFL:s resurser borde förstärkas främst vad beträffar personalen. Rådet anser att veterinär sak- kunskap torde vara erforderlig och ifrågasätter vidare om inte anstalten borde förstärkas med en fältavdelning. Liknande förslag —— såväl om perso- nalförstärkning som om en fältavdelning — framförs också av styrelsen för veterinärhögskolan.

Svenska cementföreningen förordar i detta sammanhang en speciell av- delning som kritiskt granskar aktuella utvecklingstendenser. Lantbrukets brandskyddskommitté framhåller behovet av en utökad försöksverksamhet på det brandskyddstekniska området, och såväl Svenska plywoodföreningen som Svenska wallboardföreningen ställer sig med hänsyn till arbetsuppgif- ternas omfattning positiva till en ökad omfattning av SFL:s verksamhet.

Ungefär hälften av hushållningssällskapen, lantbruksnämnderna och skolorna förordar en utökad verksamhet, medan endast några få bedömer den nuvarande omfattningen som lämplig. I samband med förslagen om en ökning av resurserna framläggs i flera fall ånyo önskemålen om en viss regional spridning av anstaltens arbete.

Samarbete

Av de svarande myndigheterna m.fl. bedömer de flesta samarbetet mellan dem själva och SFL som tillfredsställande. Detta gäller styrelsen för statens maskinprovningar, styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårds- institut, styrelsen för veterinärhögskolan, Svenska cementföreningen, Sven- ska plywoodföreningen, Svenska wallboardföreningen och lantbrukets brandskyddskommitté.

Lantbruksstyrelsen anför å andra sidan att det, även om SFL har haft värdefullt samarbete med styrelsens länsorgan, alltmera kommit att framstå som klart att kontakten mellan styrelsen och SFL blivit mindre tillfreds- ställande. LBF uppger sig vid upprepade tillfällen ha sökt samarbete med SFL men dessa strävanden har enligt föreningen visat sig ensidiga.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framhåller att en förbättra-d samverkan mellan SFL och ett flertal av högskolans institutioner, främst husdjurs- institutionerna, maskintekniska institutionen och institutionen för lant- brukets driftsekonomi samt JTI skulle vara värdefull.

Mellan statens institut för byggnadsforskning och SFL har enligt institu- tet inget samarbete förekommit sedan dess tillkomst den 1 juli 1960.

Av hushållningssällskapen, lantbruksnämnderna och skolorna betecknar ett 40-tal samarbetet med SFL som tillfredsställande, medan ett 20-tal före- slår förbättringar bl.a. i form av mera regelbundna kontakter, regionalt spridda försök och tillhandahållande av undervisningsmaxterial. Omkring 20 av dessa organ uppger sig bl.a. med hänsyn till långa avstånd till SFI. ha begränsat eller inget samarbete med anstalten.

Upplysningsverksamhet SFL:s publicerings- och upplysningsverksamhet betecknas som tillfreds- ställande av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen för veterinärhögskolan, LBF, Svenska cementföreningen, Svenska plywoodföreningen och Svenska wallboardföreningen. Lantbruksstyrelsen anför att SFL:s verksamhet på detta område i stort sett syns ha fungerat väl, men att materialet i vissa publikationer måhända icke varit tillräckligt genomarbetat. Sveriges Iantbruksförbund anser att SFL:s publicering av meddelanden är tillfredsställande ordnad men att snabbare och effektivare upplysning till det praktiska jordbruket är Önskvärd. RLF framhåller att SFL:s publiceringsverksamhet ej är avpassad för det praktiska jordbruket. Jordbrukets forskningsråd anser att karaktären av de undersökningar som SFL publicerar gör att dess meddelanden icke kan locka läsare i samma om- fattning som JTI:s, varför rådet med tillfredsställelse konstaterar att SFL genom korta artiklar i »Försök och forskning» delger jordbrukarna sina resultat. SFL:s medverkan i denna tidskrift bl.a. i form av specialnummer från anstalten nämns också av jordbrukets upplysningsnämnd, som vidare hänvisar till SFL:s arbete i den internationella upplysningsverksamheten, liksom till SFL:s verksamhet via radion och pressen. Nämnden anser att publicerings- och upplysningsverksamlieten har fått en mera framträdande plats i SFL:s verksamhet än vid många andra statliga institutioner. Det betecknas som Viktigt att denna sida av arbetet vidmakthålls och att ökat anslag ges för upplysningsverksamhet, i vilken även TV bör utnyttjas. En ökning av SFL:s resurser, främst på det personella planet, för denna verk- samhet förordas också av styrelsen för veterinärhögskolan. Hushållningssällskapens förbund anser liksom lantbruksstyrelsen att slutsatser och rekommendationer i vissa meddelanden ej varit tillräckligt genomarbetade, och förbundet ifrågasätter om inte det nuvarande systemet med förhandsmeddelanden hör omprövas. Liksom beträffande JTI anser

förbundet ett utökat samarbete önskvärt för utformande av småskrifter avsedda för det praktiska jordbruket. Tanken på rekommendationer från SFL, som i högre grad än hittills riktar sig till det praktiska jordbruket samt till de konsulenter m.fl. som har god kontakt med jordbrukets bygg- nadsfrågor, framförs också av statens institut för byggnadsforskning, medan Svenska lantarbetareförbundet understryker betydelsen av samverkan med organisationerna för jordbrukets företagare och anställda vid spridningen av de vid forskningsverksamheten uppnådda resultaten.

Närmare 30 av hushållningssällskapen, lantbruksnämnderna och skolorna anser SFL:s publicerings- och upplysningsverksamhet tillfredsställande, medan omkring 20 framför kritik mot densamma. Den vanligast förekom- mande anmärkningen är att vissa försöksresultat publicerats alltför snabbt och utan tillräcklig underbyggnad. I ett par fall riktas kritiken mot för- handsmeddelandena, vars spridning föreslås begränsad endast till råd- givande organ. Två förslag till kompletteringar framförs av flera av dessa regionala organ, nämligen önskemål om en särskild, populärt utformad publikationsserie samt om utökad upplysningsverksamhet via länsorganen. Vidare nämns förslag om ökad kursverksamhet för lärare och rådgivare samt om flera artiklar i fackpressen.

Övriga synpunkter beträffande SFL

Värdet av SFL:s internationella kontakter betonas av Svenska plywood- föreningen och Iantbruksnämnden iSödermanlands län. Plywoodföreningen hänvisar i detta sammanhang även till det omfattande planerings- och för— beredelsearbete som SFL utfört i samband med den internationella utställ- ningen för lantbrukets driftsbyggnader i Sverige år 1962. — I motsats här- till understryker LBF vikten av intensifierade internationella kontakter för att SFL inte skall syssla med uppgifter som redan bearbetats i andra länder. RLF anser det lämpligt att göra en jämförelse med forskningen beträffande lantbruksbyggnader i Norge, där man, enligt förbundet, vid lantbrukshög- skolan har en mycket omfattande forskning på området, i vilken ett helt forskarlag är engagerat och genom intimt samarbete med andra institutio- ner, som bedriver forskning med nära anknytning till lantmannabyggnader, nått mycket goda resultat.

KAPITEL VII

Vissa andra organ med arbetsuppgifter inom det jordbruks- tekniska området och inom byggnadsforskningen

Som bakgrund till utredningens överväganden lämnas i det följande en kortfattad presentation av några organ som har verksamhetsområden med anknytning till JTI eller SFL och som kommer att beröras i den fortsatta diskussionen om en lämplig organisation av hithörande verksamhet.

Lantbrukshögskolans institution för lantbrukets arbetsmetodik och teknik Lantbrukshögskolans maskintekniska institution ombildades den 1 juli 1962 till institutionen för lantbrukets arbetsmetodik och teknik. I samband med nyorganisationen angavs att forskningen vid institutionen i främsta rum- met borde inriktas på en rationell användning av maskiner och arbetskraft. Högskolans undervisning i husbyggnxadslära skall inom institutionen hand- has av speciallärare, varvid i lämplig omfattning personal från SFL bör an- litas. Institutionen har för närvarande följande personalorganisation.

1 professor Bo 3 1 kontorist Ae 9 1 laborator Be 1 1 instruktör Ae 12 1 universitetslektor Ae 27 1 montör Ae 9:12 1 forskarassistent Ae 21 1 vaktmästare Ae 8:11 2 assistenter A 17:19 1 institutionsbiträde Af 1:5

Lantbruksstyrelsens byggnadssektion

Lantbruksstyrelsens byggnadssektion ingår i styrelsens byrå för inre ra- tionalisering. Sektionen har till uppgift att i byggnadskonsulenternas arbete bl. a. bistå vid mera krävande arbetsuppgifter rörande konstruktioner, plan- lösning, material och kostnadskalkyler m.m. samt utarbeta de standard- ritningar och övriga tekniska och byggnadsekonomiska standardhandlingar som erfordras för byggnadskonsulenternas projektering och rådgivning. Sektionen skall insamla, [bearbeta och distribuera lämpligt material för råd- givningsverksamheten (kostnadsjämförelser, typritningar, skioptikonbilder m.m.) samt svara för erforderligt samarbete med andra myndigheter och institutioner, som är verksamma på hithörande områden.

Sektionen har följande personalorganisation.

83 1 chef (chefsarkitekt) iBo 1 1 byrådirektör i Ae 27 (konstruktionsberäkningar, bygg- nadstekniska utredningar m.m.) 1 1:e byråingenjör i Ao 23 på övergångsstat (planlösnings-frå-

gor, ledning av standardiseringsar- betet, kontakt med byggnadskonsu- lenterna m. m.)

1 byråingenjör i Ae 21 (standardisering av byggnadsdetal- jer m.m.) 1 byråingenjör i Ae 21 (teknisk och ekonomisk granskning

av remissärenden, standardisering av byggnadsdetaljer m._m.)

1 byråingenjör i Ae 19 (kvalificerat ritningsarbete, arbets- och materialbeskrivningar, kost- nadsberäkningar m. m.) 1 tekniskt biträde i Ae 17 (renritning och skrivarbete)

Statens råd och statens institut för byggnadsforskning Den allmänna byggnadsforskningen omorganiserades den 1 juli 1960 i en- lighet med beslut av riksdagen samma år (V ht. s. 199; rskr. 5). Statens nämnd för byggnadsforskning ersattes då av två organ, statens råd för bygg- nadsforskning, som har till huvuduppgift att fortlöpande kartlägga behovet av forskning och forskningsresurser och fördela tillgängliga medel, samt statens institut för byggnadsforskning, som handhar konkreta forsknings- uppgifter. Förslaget till riksdagen grundades på ett betänkande (stencil) av byggnadsforskningsutredningen, som beträffande SFL uttalade, att det i fråga om bostäder och allmän byggteknik inte syntes föreligga sådana spe- ciella förhållanden inom jordbruket att särskild forskning inom dessa om- råden syntes motiverad vid anstalten. SFL anförde i sitt remissyttrande att byggnadsforskningsnämndens forskning knappast haft någon betydelse för jordbrukets ekonomibyggnader och att jordbruket för sin byggnadsforsk- ning borde få tillgodogöra sig de avgifter från jordbrukets byggnadsverk- samhet, som inflyter till fonden för byggnadsforskning.

Vid statens institut för byggnadsforskning finns sakkunniggrupper för: samhällsplanering, kostnadsplanering, material och konstruktioner, VVS och produktion. Personalen vid institutet utgörs av arvodesavlönade befatt- ningshavare. Forsknings- och utredningspersonalen uppgår för närvarande till omkring 40 personer huvudsakligen arkitekter,civilingenjörer och ingen- jörer, medan kameral personal, biträdespersonal m. m. omfattar omkring 15 personer.

LBF är en ekonomisk förening med bl. a. Sveriges lantbruksförbund och Svenska landskommunernas förbund som medlemmar. Föreningen har sitt centralkontor i Stockholm och verksamheten är i övrigt uppdelad på ett tjugotal kontor jämte filialer. Verksamheten bedrivs i tekniska specialsek- tioner för bl.a. samhällsplanering och kommunalteknik samt byggnads-, industri- och lantbruksprojektering. Inom LBF:s lantbrukssektion samarbe- tar agronomer, lantmästare, arkitekter och ingenjörer. Sektionen är re- presenterad på alla LBF-kontor och arbetar med driftsplanering, konsulta— tion i drifts— och byggnadsfrågor, projektering av ny-, om- och tillbyggnader, omplanering -av äldre byggnader till modern drift, värderingar och byggnads- kontroller. I arbetet spelar byggnadsproblemens anpassning till ekonomiska förutsättningar en framträdande roll. Sektionen har ett omfattande samar- bete med ett flertal institutioner vid lantbrukshögskolan och med JTI lik- som med domänstyrelsen.

KAPITEL VIII

Forskningens organisation i vissa andra länder

Utredningen ger i föreliggande kapitel en kort redogörelse för forskning— ens organisation inom det jordbrukstekniska området och beträffande jord"- brukets byggnader i utlandet. Redogörelsen koncentreras till vissa förhål- landen av speciellt intresse i de nordiska länderna och Västeuropa samt i USA.

Med vederbörligt tillstånd har utredningen företagit en studieresa till Norge den 4—5 september 1961.

Norge

I Norge är såväl den jordbruk-stekniska forskningen som forskningen be- träffande lantbrukets byggnader förlagd till Norges lantbrukshögskola. Högskolan har en institution för byggnadslära, medan lantbrukstekniska institutet är administrativt fristående från högskolan. Dess föreståndare" är emellertid professor vid högskolan och svarar för undervisningen "i maskinlära. Någon formell samordning mellan den maskintekniska och den byggnadstekniska forskningen föreligger inte, men genom den ge- mensamma förläggningen, delvis utnyttjas gemensamma byggnader, den speciella utbildningslinjen för tekniska ämnen och den koordinering av verksamheten som sker via lantbruksvetenskapliga forskningsrådets be- tydande medelsanvisningar på grundval av rekommendationer från ett ut- skott för lantbrukstekniska frågor erhålls, såvitt utredningen har kunnat finna, en lämplig arbetsfördelning och ett tillfredsställande samarbete. I det nämnda utskottet ingår bl.a. föreståndarna för de tekniska institutio- nerna vid lantbrukshögskolan jämte representanter för tekniska högsko- lan, byggnadsforskningen, jordbrukets rädgivningsverksamhet, jordbrukets organisationer och det praktiska jordbruket.

Lantbrukstekniska institutet har till uppgift att bedriva forskning, un- dervisning och provning i fråga om jordbrukets maskinella och elektriska hjälpmedel samt över arbetsmetoder. För såväl maskinprovnings- som kurs- verksamhet finns särskilda avdelningar vid institutet. Forskningsarbetet berör förutom jordbruksmaskiner bl. a. även frågor angående torkning av hö och spannmål. Institutet har tre filialer ute i landet, vilka är verk- samma inom institutets samtliga tre arbetsområden och bl.a. spelar en stor roll som centraler för den regionala kursverksamheten.

Institutionen för byggnadsteknik har i sitt forskningsarbete bl. a. berört konstruktionsfrågor, planering, standardisering, arbetsstudier och ekono- miska frågor i anslutning till jordbrukets driftsbyggnader. Institutionen disponerar inga egna försöksgårdar men har tillgång till ett markområde vid högskolan för uppförande av försöksbyggnader. Djur till försöken lå- nas och förnödenheter i övrigt anskaffas i regel från högskolans jordbruk, dit också produkterna avyttras. När ett försök avslutats kan försöksbygg- naden antingen rivas eller överlämnas till försöksverksamhet av annat slag. Institutionen strävar efter att i övrigt sprida försöken över hela landet både på statliga gårdar och- hos enskilda jordbrukare. Viss möjlighet finns att understödja sådana försök genom en därför anpassad liberal långivning.

. Institutionen har ett nära samarbete med Norges byggforskningsinstitut i material- och konstruktionsfrågor som rör jordbruksbyggnader, och ett för de båda organen gemensamt klimatlaboratorium finns vid lantbruks- högskolan.

Finland I Finland är forsknings-, försöks- och undervisningsverksamhet beträffan- de såväl jordbrukets arbets-, maskin- som byggnadsfrågor samlade inom den år 1924 grundade Arbetseffektivitetsföreningen, som också har avdel- ningar för rationalisering av verksamheten inom skogsbruket och inom lantbrukshemmen. Verksamheten finansieras huvudsakligen med statsme- del men delvis också med medel som den egna verksamheten inbringar, och omkring 80 personer är sysselsatta inom anstalten. Anstalten dispone- rar en försöksgård, till vilken en utbildningscentral är knuten.

Arbetseffektivitetsföreningens lantbruksavdelning har till uppgift att ut- veckla jordbrukets arbetsmetoder och redskap men också att undersöka de arbets- och driftsekonomiska egenskaperna hos de maskiner som finns i marknaden. Vidare utförs bl.a. arbetsstudier, arbetsvärdering och be- räkningar angående maskinhyror.

Föreningens byggnadsplaneringsavdelning eftersträvar att genom nya byggnadstyper nedbringa lantbrukets byggnadskostnader och bedömer det härvid som betydelsefullt att planeringen av byggnaderna intimt ansluter sig till gårdens produktionsuppläggning. Föreningen säger sig ha funnit det synnerligen viktigt att planeraren är insatt i den ändamålsenliga upp- läggningen av gårdens olika arbetsformer och de frågor som sammanhänger med gårdsbruket, så att byggnaderna bättre än tidigare kan betjäna går- dens produktion. D'e lösningar och planer som avdelningen arbetar fram publiceras bl. a. i form av typritningar, som i synnerhet vid byggen på små gårdar bedöms ha varit av stort värde.

Danmark Vid Danmarks veterinär- och lantbrukshögskola finns en professur i mas-

kinlära och en lärarebefattning i byggnadslära, Högskolans verksamhet in- om dessa ämnesområden omfattar huvudsakligen undervisning.

Av de danska förhållandena är i övrigt främst byggnadsforskningens or- ganisation av intresse. Forsknings- och försöksverksamheten beträffande jordbrukets byggnader har där samordnats med den allmänna byggforsk- ningen inom Statens Byggeforskningsinstitut, som är organiserat på tre avdelningar, varav en arbetar med värme och ventilation samt lantmanna- byggnader. Vid avdelningen har genomförts försök bl.a. avseende lant- bruksbyggnadernas konstruktion, ventilationsfrägor, lösdrift samt bygg— nader för svin och fjäderfä. Avdelningen har nära samarbete med hus- djursforskningen, t.ex. beträffande svinstallförsök. Speciella försöksgår- dar finns ej inom byggnadsforskningen, men husdjursförsöksstationerna utnyttjas inom ramen för det nämnda samarbetet bl.a. vid värme- och ventilationsförsök.

Storbritannien

I Storbritannien finns flera lärostolar i husbyggnads- respektive maskin- lära vid lantbrukshögskolor och universitet. Huvudsakligen är emellertid verksamheten vid dessa koncentrerad till undervisning men viss forskning och upplysningsverksamhet bedrivs vanligen i anslutning till experimental farms vid högskolorna. Den mest omfattande verksamheten på byggnads— området har i detta sammanhang förekommit vid universiteten i Aberdeen och Glasgow.

Det viktigaste organet på det jordbrukstekniska området är National Institute of Agricultural Engineering, beläget i Silsoe, Bedfordshire, och med en filial i Skottland. Institutet är fristående utan anknytning till uni- versitet eller högskola. Dess drift bekostas huvudsakligen med statsmedel. Personalen uppgår till omkring 350 personer. Verksamheten omfattar forsk- ning, provning och information och är organisatoriskt uppdelad på en administrativ avdelning, tre avdelningar för forskning och provning samt en upplysningsavdelning. Forskningen omspänner ett vitt ämnesområde och behandlar utöver rena maskinfrågor även sådana frågor som torkning av spannmål m.m., ensilering, jordbearbetning, transportproblem i sam- band med skörden samt värme- och ventilationsproblem för växthus.

Institutets informationsverksamhet innefattar bl.a. en bibliografisk se- rie grundad på omfattande genomgång även av internationell litteratur och inrymmande jämväl frågor om driftsbyggnader. Till institutet är vidare för- lagd en avdelning av den statliga jordbruksrådgivningsverksamheten för att kontakten mellan institutet och den lokala rådgivningen skall under- lättas.

Lantbrukets byggnadsfrågor behandlas utom vid de ovan nämnda hög- skolorna även av den tekniska forskningen och inom skilda specialinstitut.

Department of Scientific and Industrial Research behandlar dels allmänna material- och konstruktionsfrågor dels problem som rör lagring av bl.a. frukt och potatis. Utvecklingsarbete beträffande mjölkningsrum samt kyl- och diskrum förekommer vid ett institut för mejeriforskning, och försöks- verksamhet beträffande elektricitetens användning inom lantbruket om- fattande även spannmålstorkning och växthusuppvärmning behandlas av ett annat specialorgan. Jordbruksbyggnadsforskningen understöds vidare av en organisation, The Farm Building Association (av liknande karaktär som Jordbrukstekniska föreningen i Sverige), som strävar att stimulera forskningen genom bl.a. ekonomiska bidrag. Organisationen håller årligen två konferenser och publicerar en tidskrift, som ger god information även om den internationella utvecklingen.

Tyska Förbundsrepubliken

I Västtyskland bedrivs maskinteknisk forskning på jordbruksområdet i större omfattning vid tre universitet, tre tekniska högskolor, två lant- brukshögskolor samt vid vissa fristående institut. En ganska långt driven specialisering förekommer mellan dessa forskningsorgan. Efter andra världskrigets slut har i Braunschweig-Völkenrode grundlagts ett för hela förbundsrepubliken gemensam-t jordbruksforskningscentrum, till vars av- delning för jordbruksteknik mera omfattande och långsiktiga forsknings- arbeten än vad som vanligen kommer i fråga vid universitet och högskolor förläggs. I Västtyskland pågår även omfattande forskning vid de indu- strier som tillverkar lantbruksmaskiner.

Den mest betydande forskningen beträffande lantmannabyggnader i Västtyskland är förlagd till den ovannämnda forskningsanstalten vid Braunsc-hweig-Völkenrode, där institutet för lantbruksbyggnader har unge- fär samma personalstorlek som SFL men därutöver har betydande möj- ligheter att adjungera specialister. Även flera andra organisationer och institut arbetar emellertid med frågor som berör jordbrukets driftsbygg- nader. Dessas relationer till arbetsproblem, driftsplanering och jordbruks- ekonomi behandlas t.ex. av två skilda organ. Torkning och lagring av spannmål studeras vid en universitetsinstitution och problem rörande kon- struktion, uppvärmning och ventilation av växthus vid en teknisk hög- skoleinstitution. För experiment med fruktlagerbyggnader finns en av- delning vid en försöksanstalt för fruktodling.

Nederländerna

Nederländerna har ett institut för jordbruksteknik och rationalisering i Wageningen med ett 60-tal anställda. Institutet, som är fristående, har tre huvudavdelningar, en för lantbruksmaskiner, en för arbetsstudier och en

driftsekonomisk avdelning samt bedriver dessutom provning av lantbruks— maskiner.

I fråga om jordbrukets byggnader har upplysningsverksamheten utveck- lats mera än forskningen. Undervisning i byggnadsfrågor är knuten till lantbrukshögskolan i Wageningen, dit också viss forskning beträffande driftsbyggnader är förlagd. På samma plats finns ett speciellt organ, som bedriver ingående undersökningar angående torkning och lagring av spann- mål och hö samt ensilering. Rådgivningen beträffande jordbrukets drifts- byggnader organiseras av ett regeringsorgan, som också utför vissa utred- ningar och planeringsarbeten i anslutning till sin upplysningsverksamhet.

U.S.A.

Såväl på det jordbrukstekniska området som beträffande lantbruksbygg- naderna utförs i USA den mest betydande delen av forskningen och ut- vecklingsarbetet inom industrin. Maskinindustrin har stora och välut- rustade forskningsavdelningar, vars arbete har stor betydelse även för den internationella utvecklingen. Även på byggnadssidan bedriver industrin egen forskning och lämnar därjämte finansiellt stöd till annan vetenskap- lig verksamhet inom området.

Den officiella forskningen och utbildningen beträffande såväl lantbruks- maskiner som jordbruksbyggnader är i USA knutna till respektive staters universitet i form av agricultural engineering departments, vari vanligen ingår tre avdelningar, för maskiner, för byggnader samt för dränering och bevattning. Samordning av forskningen på det federala planet sker genom den verksamhet som bedrivs under jordbruksdepartementets ledning med centrum för såväl maskin- som byggnadsforskning vid Beltsville och med försök vid lokala experimentstationer.

Byggnadsforskningen vid universitetens lantbruksavdelningar äger i re- gel rum i anslutning till deras experimental farms. Dessa har ur byggnads- forskningens synpunkt mera karaktär av försöksplatser än av egna för- söksgårdar med kombination av försöksverksamhet och jordbruksdrift. För- söken utförs ungefär på samma sätt som i Norge, för vilket utredningen tidigare redogjort. Verksamheten i USA innefattar emellertid också mera tekniskt betonade provningar.

Inom byggnadssektorn finns utöver den ovan nämnda verksamheten ett regionalt uppbyggt system för granskning och distribution av typritningar för olika slags driftsbyggnader. Upplysningsverksamheten både beträffande maskin- och byggnadsfrågor är liksom övrig jordbruksrådgivning direkt knuten till respektive universitet och ombesörjes av en speciell upplysnings- avdelning (extension service) i samarbete med specialisterna inom respek- tive fackområden.

KAPITEL IX

Synpunkter beträffande organisationen i stort av den jordbrukstekniska forskningen och forskningen angående lantmannabyggnader

I föreliggande kapitel behandlas de synpunkter som framförts till utred- ningen i anslutning till den tidigare nämnda enkäten (jfr kapitel III och VI) och som berör frågor om organisationen i stort, institutens förläggning, samordnings- och gränsdragningsfrågor m. m. I anslutning till svaren på frågeformuläret ger utredningen en sammanfattning av vissa synpunkter som framförts vid utredningens diskussioner med företrädare för myndig- heter, institutioner och det praktiska jordbruket.

Organisationen i stort av den berörda forsknings- och försöksverksamhe- ten betecknas som tillfredsställande av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri— och trädgårdsinstitut, jordbrukets forskningsråd, AB Bolinder- Munktell och Svenska plywoodföreningen. Styrelsen för statens maskinprov— ningar anser att några väsentliga erinringar mot den nuvarande organisa- tionen knappast behöver göras. Styrelsen för veterinärhögskolan, som i sitt svar endast behandlar SFL, anser att den nuvarande organisationsformen för denna institution är lämplig. Styrelsen för lantbrukshögskolan och sta- tens lantbruksförsök anser att organisationen beträffande JTI fungerat till- fredsställande.

Lantbruksstyrelsen, hushållningssällskapens förbund, Svenska lantarbe- tareförbundet, Landsbygdens byggnadsförening (LBF) och AB Överums Bruk anför att den nuvarande organisationen i stort inte är tillfredsstäl- lande.

Av de hushållningssällskap som tagit ställning till organisationsformen anser ett den nuvarande organisationen tillfredsställande, medan tio är av motsatt uppfattning. Av lantbruksnämnderna ansluter sig tre (varav två med vissa reservationer) till den nuvarande organisationen, medan fem an- ser denna mindre tillfredsställande. Bland lantmannaskolornas svar är mot— svarande fördelning fyra (varav tre med reservationer) mot två.

Även de myndigheter m. fl. som i princip anser den nuvarande organisa- tionen i stort tillfredsställande har i nästan samtliga fall framfört förslag angående bättre samarbete eller samordning mellan de berörda institutio- nerna. Beträffande dessa synpunkter och motiveringarna till de inlednings— vis refererade bedömningarna hänvisar utredningen till den fortsatta redo- görelsen, som först behandlar svaren angående relationerna mellan JTI och

SFL samt mellan SFL respektive JTI och lantbrukshögskolan och därefter svaren angående institutionernas ställning i förhållande till vissa andra organ.

I flera av svaren grundas förslagen om en bättre samordning på en dis- kussion om nu förekommande dubbelarbete, gemensamma eller nära lig- gande arbetsområden och i rådgivningen förekommande varandra motsä- gande synpunkter. Samtidigt betonas att utvecklingen talar för ett närman- de mellan de båda aktuella forskningsområdena. Lantbruksstyrelsen anför härom.

Utvecklingen inom jordbruket har medfört att det i dagens läge råder ett nära samband mellan jordbrukets byggnadsfrågor och jordbrukets maskinfrågor. Sär- skilt gäller detta transporterna inom gårdsplatsen och byggnaderna. I många fall har byggnaderna sålunda främst kommit att få tjäna som ett ”skal” åt den maskinella utrustningen. Det är att vänta att den framtida utvecklingen mot allt mera mekaniserade inomgårdstransporter kommer att ytterligare accentuera sam- bandet mellan byggnader och maskiner.

Även i övrigt råder det emellertid ett nära samband mellan byggnader och maskiner. Jordbruket är nämligen i rätt stor utsträckning ett transportföretag, där produkter av olika slag transporteras till och från olika utformade lagringsut- rymmen. Erfarenheten har visat att just inläggningen och utlastningen från lagringsutrymmena ofta är led i transportkedjan, där särskilda svårigheter möter och som därför bör ägnas särskild uppmärksamhet i byggnadstekniskt och maskinellt avseende.

Liknande uttalanden görs av hushållningssällskapens förbund, Svenska lantarbetareförbundet samt styrelsen för statens maskinprovningar, vilken anför att det i framtiden icke är möjligt att utforma byggnader utan direkt anpassning till den maskintekniska utvecklingen och att det vore lika orik— tigt att utveckla den maskintekniska utrustningen utan den mest intima kontakt med byggnadsfrågorna.

RLF framhåller att byggnader och maskiner i det moderna jordbruket hör nära samman och att forskningen och försöksverksamheten måste in- riktas på att finna vägar för ett effektivare samspel mellan dessa produk- tionsmedel och arbetskraften.

Ett trettiotal hushållningssällskap, lantbruksnämnder och skolor har an- fört att de båda institutionernas angränsande arbetsområden medför risk för dubbelarbete och ibland motsägande försöksresultat. Jönköpings läns hushållningssällskap anför t. ex.

De båda anstalterna har uppgifter som ligger varandra nära och i vissa fall har de sysslat med samma frågor, exempelvis spannmålstorkning och lagring. Ett annat undersökningsområde, som får anses gemensamt för dem båda, är inom— gårdsarbetets mekanisering. Det ligger nära till hands att det med sammanfallande eller likartade arbetsuppgifter uppstår dubbelarbete.

Vid utredningens överläggningar bl. a. med företrädare för det praktiska jordbruket har framhållits att oklarheten om institutionernas arbetsområden

inte bara leder till dubbelarbete utan också till att forskningsobjekt inom gränsområdena ej alltid blir tillräckligt beaktade. Som exempel härpå har nämnts frågor som rör arbetsteknik och arbetsstudier.

Lantmannaskolan i Hammenhög anför å andra sidan att ett visst dubbel— arbete kan vara av värde genom att motverka likriktning. Även lantbruks- nämnden i Södermanlands län anser att en viss konkurrens kan vara nyttig och stimulerande men finner det viktigast att tillgängliga resurser blir maxi- malt utnyttjade.

För att lösa de angivna samordningsfrågorna föreslår lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapens förbund att SFL och JTI sammanslås till en institution. Lantbruksstyrelsen anför.

Med hänsyn till det anförda framstår det i dagens läge som mycket betydelse- fullt, att forsknings- och försöksverksamheten rörande jordbrukets byggnads- och maskinfrågor samordnas på bästa möjliga sätt. För att nå den bästa effekten synes inrättandet av en institution med verksamheten fördelad på två sektioner vara att föredraga. Då det torde få anses uteslutet, att den ifrågavarande institutionen skulle kunna förses med expertis på alla de områden, som nödvändigtvis måste beaktas i dess verksamhet, synes det lämpligt, att institutionen förlägges till lant- brukshögskolan, där samarbete kan äga rum med företrädare för bland annat ämnesområdena husdjurens utfodring och vård, lantbrukets maskiner och arbets- metodik, lantbrukets driftsekonomi samt lantbrukets strukturekonomi.

Hushållningssällskapens förbund anser att en sådan sammanslagning bör äga rum om den är möjlig med hänsyn till de båda institutionernas skilda organisatoriska status.

Styrelsen för statens maskinprovningar, som i huvudsak anser att nuva- rande organisation kan lämnas utan erinringar, anför att det inte kan ute- slutas att en sammanslagning av institutionerna i vissa avseenden skulle erbjuda fördelar.

En framtida samordning genom att SFL ansluts till lantbrukshögskolan utan att därför sammanslås med JTI rekommenderas av styrelsen för lant- brukshögskolan och LBF. Lantbrukshögskolans lärarkollegium anför i ett yttrande, vartill skolans styrelse anslutit sig, att det vore värdefullt om led- ningen av forskningen beträffande lantgårdsbyggnader _ även om denna till stor del måste bedrivas på lantgårdar i olika delar av landet — förlades till samma ort som lantbrukshögskolan. Som skäl härför nämns bl. a. att en betydande del av forskningen beträffande husdjurens utfodring och vård liksom beträffande maskinanvändningen i jordbruket och lant- brukets driftsekonomi är förlagd till högskolan. Även RLF anför att stora fördelar skulle vara att vinna genom en förflyttning av SFL till Ultuna inte minst med tanke på behovet av samordning mellan JTI, SFL, institutionen för arbetsmetodik och teknik samt husdjursforskningen. Denna samordning skulle vidare enligt förbundets mening underlättas genom att de berörda verksamhetsgrenarna infogas i riksförsöksprogrammet, varigenom bl. a. till-

fälle skulle ges till erforderligt lagarbete. — Synpunkten att många av SFL:s arbeten har karaktär av husdjursförsök (utfodringsförsök) och krä- ver nära samarbete med lantbrukshögskolan har betonats starkt vid utred- ningens muntliga överläggningar.

Jordbrukets forskningsråd, som i princip anser den nuvarande organisa- tionen tillfredsställande, anser att SFL för att erhålla vidgade kontakter bl. a. i frågor som gäller utfodring, hygien samt jordbruksteknik icke borde vara helt fristående från annan närstående verksamhet. Rådet anför vidare härom att en tänkbar lösning vore, att staten helt svarade för JTI:s verk- samhet och att JTI finge ingå som institution vid lantbrukshögskolan samt att även SFL finge en sådan ställning 'men ändå finge ligga kvar i Skåne. En ledamot av forskningsrådet anser det önskvärt med en institution för lantbruksbyggnader vid lantbrukshögskolan och att denna skulle ersätta SFL.

De myndigheter m. fl. som i sina svar till utredningen förordat en sam- manslagning av SFL och JTI eller en anknytning av SFL till lantbrukshög- skolan har i en del fall som alternativ härtill — om de föreslagna åtgärder- na ej kan genomföras — understrukit betydelsen av en samordning av verk- samheten. Hushållningssällskapens förbund anför.

Om en sammanslagning icke är möjlig synes det i vart fall böra ordnas så att styrelserna för de båda institutionerna så långt möjligt består av samma personer. De nödvändiga, ömsesidiga kontakterna med främst lantbrukshögskolan och då särskilt dennas institution för arbetsmetodik och teknik gör att vare sig det blir en sammanslagning eller ej bör verksamhetens huvuddel vara förlagd till Ultuna eller dess närhet. Därutöver bör finnas en filial i Lund, Alnarp eller annan lämplig plats i Skåne. Likaså synes böra övervägas, om icke de speciella norrländska förhållandena kräver en till Röbäcksdalen eller annan lämplig plats i Norrland förlagd filial.

En gemensam ledning av de två institutionerna förordas också av Svenska lantarbetareförbundet som anför.

Inom jordbruket är arbetsmetodik och teknik så beroende av byggnadernas utformning och ändamålsenliga funktion, att uppenbara fördelar borde kunna vinnas med en gemensam ledning av de båda forskningsgrenarna. En sådan gemen- sam ledning behöver i och för sig inte medföra en förändrad förläggningsort för nuvarande institutioner, även om en sådan gemensam förläggning kunde vara förenad med vissa fördelar. Å andra sidan bör praktiska erfarenheter från olika landsdelar ha ett avgjort positivt inflytande på verksamheten.

En ledamot av jordbrukets forskningsråd anser att de båda instituten borde samordnas på lämpligt sätt under en gemensam styrelse, medan Sven- ska lantarbetsgivareföreningen understryker vikten av samordning och sam- verkan och anser att det skulle vara av stor betydelse för envar av institu- tionerna med ett kontaktorgan.

Mot en sammanslagning eller organisatorisk samordning uttalar sig sty—

relsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, som inte anser någon samorganisation av JTI och SFL erforderlig, och veterinärhögskolan, vars lärarkollegium i ett av styrelsen antaget yttrande anför att beträffande SFL lärarkollegiet hyser den uppfattningen, att forskningsanstaltens fri- stående organisationsform varit och är ändamålsenlig och lämplig.

Hushållningssällskapet och lantbruksnämnden i Uppsala län förordar vis- serligen en gemensam förläggning, förslagsvis till Ultuna, och en samord- ning av JTI och SFL genom gemensam styrelse och administration men an- ser det önskvärt att institutionerna även i fortsättningen får behålla sin fria och självständiga ställning. Även Sveriges Iantbruksförbund anser att de båda institutionerna bör vara fristående men att det skulle vara en för- del om SFL förlades i närheten av lantbrukshögskolan.

I de svar som ej utmynnar i förslag om sammanslagning eller samord- ning betonas nästan genomgående behovet av samarbete mellan SFL och JTI samt mellan SFL och lantbrukshögskolan. I andra svar ställs sam- arbete som alternativ till mera långtgående åtgärder.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anser att ett intimt samarbete är nödvändigt såväl mellan dessa båda institutioner sinsemellan som mellan dem och andra institutioner och organisationer på lantbrukets område.

Styrelsen för statens maskinprovningar anser att en samverkan måste komma till stånd men att den —— vilket framgått tidigare —— bör kunna åstadkommas inom nuvarande organisation.

Sveriges lantbruksförbund anför att samarbete i än högre grad än hittills bör bedrivas dels mellan JTI och SFL dels mellan dem och lantbrukshög— skolan. Betydelsen av en samordning av forskningsverksamheten vid SFL med lantbrukshögskolans riksförsöksprogram och det samarbete med andra forskningsinstitutioner, som härigenom kan åstadkommas, understryks sär— skilt.

Lantbrukets brandskyddskommitté anför med tanke på att byggnads- och maskinfrågan hänger nära samman att ett intimt samarbete bör äga rum.

Svenska plywoodföreningen, som anser den nuvarande organisationen tillfredsställande, framhåller emellertid att beträffande praktiskt utförande av försöksbyggnader m.m. ett bättre samarbete mellan JTI, SFL, lant- bruksstyrelsens byggnadsavdelning samt LBF skulle vara önskvärt. Fö— reningen ifrågasätter o-m det är möjligt att genomföra en klar gränsdragning mellan SFL:s och andra institutioners arbetsområden. Det bästa resultatet anses kunna nås genom samarbete inom gränsområdena.

Frågan om SFL:s förläggning har ovan indirekt berörts i samband med olika förslag om sammanslagning eller samordning. Lantbruksstyrelsens, styrelsens för lantbrukshögskolan, hushållningssällskapens förbunds, Sveri-

ges lanthruksförbunds, RLF:s och LBF:s organisationsförslag innefattar också förslag om flyttning av SFL till Ultuna eller dess närhet. — Svenska Iantarbetareförbundet och styrelsen för statens maskinprovningar anser, som också framgått av det föregående, att en gemensam förläggning visser- ligen skulle kunna medföra fördelar men likväl inte kan anses nödvändig.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut och sty— relsen för veterinärhögskolan, som anser de nuvarande förhållandena redan ur rent organisatorisk synpunkt vara helt tillfredsställande, anför härutöver att även förläggningen till Skåne medför fördelar. Styrelsen för veterinär- högskolan anför sålunda att forskningsanstaltens förläggande till Skåne med dess starkt differentierade jordbruk, icke minst i nuvarande jordbruks- situation, syns vara av betydelse för dess verksamhet. Liknande synpunkter har framförts även av Svenska plywoodföreningen och AB Bolinder-Munk- tell, vilket gör följande yttrande angående institutens förläggning.

Med hänsyn till de svenska jordbruksbygderna förefaller den förläggning SFL har avsevärt bättre än JTI:s. För den högre lantbruksundervisningen är JTI:s intima samhörighet med lantbrukshögskolan och dess institution för maskin- undervisningen av stort värde. Om detta samarbete upphör, kan det ifrågasättas, om Uppsala är lika lämpligt som södra Sverige.

Hushållningssällskapens, lantbruksnämndernas och skolornas yttranden i fråga om organisationens huvuddrag, förläggning av SFL m. m. redovisas endast i koncentrerad form.

Hithörande frågor har behandlats av samtliga hushållningssällskap utom ett. Samtliga svar förordar någon form av närmande mellan de båda institu— tens arbeten. Sju av sällskapen förordar direkt eller med vissa villkor en sammanslagning av anstalterna eller en undersökning härom, ytterligare tretton förordar en samordning av verksamheten. Flera av dessa jämte fyra andra sällskap föreslår ett närmare samarbete. Femton av de ovan inräk- nade sällskapen jämte ytterligare två anser det lämpligt att institutionerna förläggs till samma plats, varvid de allra flesta direkt föreslår att SFL skall anknytas till lantbrukshögskolan eller förläggas i dess närhet. Jämte orga- nisatoriska skäl anför sällskapen, liksom lantbruksnämnderna och några skolor, i de nordligaste länen som bakgrund härtill SFL:s i förhållande till Norrland ogynnsamma läge.

Gotlands läns hushållningssällskap, som ifrågasätter om ej en närmare undersökning rörande möjligheterna till ett intimare samarbete eller t. o. ni. ett direkt samgående är önskvärd, anser inte att en uppdelning av arbets- platserna på Ultuna och Lund behöver innebära några mer betydande olä- genheter. Kristianstads läns hushållningssällskap anser liksom lantbruks- nämnden i länet att den nuvarande lokaliseringen med JTI vid Ultuna och SFL i Skåne medför fördelar för jordbruket som mer än väl uppväger de organisatoriska olägenheterna. En ledamot i förvaltningsutskottet i Skara- borgs läns hushållningssällskap har mot utskottets majoritet förordat en

sydligare förläggning än Ultuna för hela den här aktuella forskningen. En flyttning av SFL till Ultuna syns enligt Jönköpings läns hushållningssäll- skap ej hindra att nuvarande anläggningar vid SFL i Lund behålls i lämplig omfattning.

Tjugo av lantbruksnämnderna tar upp samordnings- och samarbetsfrå- gan till behandling. Av dessa förordar fyra en sammmanslagning eller anser att en sådan bör diskuteras. Dessa fyra jämte sju andra nämnder anser en samordning av SFL:s och JTI:s verksamhet önskvärd, varjämte ytterligare nio nämnder talar för ett bättre samarbete mellan institutionerna. Sjutton av nämnderna uttalar sig för en förläggning av instituten till samma plats, varvid nästan samtliga anser att SFL bör flyttas till Ultuna eller dess när- het. Lantbruksnämnden i Kalmar län anger som ett möjligt alternativ till en förläggning av den sammanslagna verksamheten till lantbrukshögskolan någon teknisk högskola där byggnadsforskning bedrivs.

Lantbruksnämnden i Skaraborgs län anser att SFL bör ligga söder ut i landet i anslutning till jordbruksproduktionens tyngdpunkt.

Av lantbrukets skolor har relativt få ansett sig kunna bedöma organisa- tionsfrågorna. Sex av dem förordar emellertid en sammanslagning av insti- tuten, fyra en samordning och ytterligare fem ett förbättrat samarbete. Nio av de nämnda skolorna jämte sex andra förordar en förläggning av båda anstalterna till Ultuna eller en närmare undersökning om möjligheterna härför. Lantmannaskolan i Ryssby anger Alnarp eller Ultuna som lämplig förläggningsplats. Ingelstorps lantmannaskola, Sundby, anser att frågan om huvudinstitutionens förläggning blir av underordnad betydelse om för- söken sprids över hela landet.

Vid bedömningen av den lämpligaste framtida organisationen för berörda forskningsområden tas stor hänsyn även till utformningen av undervis- ningen i byggnadslära vid lantbrukshögskolan. Såväl i de till utredningen fram-förda synpunkterna beträffande organisationen som på utredningens fråga beträffande denna undervisning har kritik riktats mot nuvarande for- mer för densamma. Endast ett fåtal av alla svaren uttrycker tillfredsstäl- lelse med nuvarande undervisning. Undervisningen har ej berörts i svar från bl.a. styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, styrelsen för veterinärhögskolan och Svenska lantarbetareförbundet.

Lantbruksstyrelsen anför behovet av en bättre byggnadsundervisning vid lantbrukshögskolan som ännu ett skäl för en överflyttning dit av SFL och anför vidare.

Undervisningen i byggnadslära vid lantbrukshögskolan är enligt styrelsens mening till omfattning och inriktning klart otillfredsställande. Sålunda bör under- visningen i ämnet, som är av synnerlig betydelse för de fältarbetande konsulen- terna såväl hos lantbruksnämnder som hos hushållningssällskap, omfatta icke blott byggnadstekniska frågor utan och kanske framförallt frågor om byggnadstyper

och planlösning, om samspelet mellan byggnader, maskiner och arbetskraft samt byggnadsekonomiska frågor. Byggnadernas roll för jordbrukets ekonomi är av så stor betydelse, att frågan om utbyggnad av undervisningen i ämnet enligt styrel- sens bestämda mening ej tål något uppskov. För att det därvid skall bli möjligt att erhålla tillräcklig stadga och kontinuitet i undervisningen samt för att ämnet skall kunna ges resurser, som någorlunda motsvarar dess betydelse, synes det ofrån- komligt, att ämnet lantbrukets driftsbyggnader antingen får en särskild avdelning inom institutionen för lantbrukets arbetsmetodik och teknik eller får sin egen institution.

Lantbrukshögskolans lärarkollegium anser också att den av kollegiet före- slagna flyttningen av SFL:s ledning skulle tillföra lantbrukshögskolan er- forderlig expertis för undervisningen i husbyggnadslära. Skolans styrelse har särskilt betonat vikten av att man vid angivandet av riktlinjer för verk- samheten vid SFL tar hänsyn till att undervisningen i husbyggnadslära vid lantbrukshögskolan får tillfredsställande möjligheter att tillgodogöra sig SFL:s sakkunskap.

Hushållningssällskapens förbund hänvisar till sitt organisationsförslag som enligt förbundet skulle undanröja de alltmera påtagliga bristerna i un- dervisningen, som nu är splittrad på dels byggnads- dels maskinfrågor. Kri- tik mot undervisningens inriktning framförs även av LBF som anför.

Undervisningen i byggnadslära vid lantbrukshögskolan omfattar till över- vägande del byggnadsteknik. Därmed sammanhängande frågor som byggnads- investering, driftsmetoder, materialhantering och specialisering förekommer knappast på studieprogrammet. De utexaminerade agronomerna saknar därför in- sikter i sambandet mellan dessa frågor, vilket är ett stort men, när de skall arbeta som bedömare i lånefrågor, rådgivare, lärare o.s.v.

Jordbrukets forskningsråd anser att undervisningen torde behöva utvid- gas och fördjupas och styrelsens för statens maskinprovningar yttrande i frågan utmynnar i ett förslag om en förstärkt organisation vid högskolan.

Maskinprovningarnas uppfattning är att undervisningen i byggnadslära vid lantbrukshögskolan radikalt måste förändras och utvecklas. Det synes absolut nödvändigt att högskolan får fast anställd företrädare för byggnadsområdet. Det väsentliga i detta sammanhang är icke undervisning beträffande de rent tekniska byggnadsfrågorna utan frågorna om byggnadstyper, planlösning, samspel mellan byggnader och maskiner samt arbetskraft etc. Företrädaren för byggnadssidan vid lantbrukshögskolan bör helst ha professors, i varje fall laborators ställning. Jäm- förelse kan här göras med organisationen i ett flertal andra länder.

Sveriges lantbruksförbund ingår ej på bedömning av den nuvarande un- dervisningens standard men understryker ämnets vikt och anför att under- visningen borde vinna på en förläggning av SFL i anslutning till högskolan genom de ökade undervisningsresurser som därigenom skulle ställas till högskolans förfogande. RLF hänvisar till sitt yttrande över jordbrukshög- skoleutredningen, i vilket bl. a. problemen om ekonomibyggnadernas plan- lösning och inredning och möjligheterna till besparingar påpekades. För-

bundet föreslog i detta sammanhang inrättande av en laboratur i ämnet husbyggnadslära samt att SFL:s resurser skulle utnyttjas vid undervisning- en, varjämte det ifrågasattes om inte hela verksamheten på området borde tas upp till prövning.

Av de hushållningssällskap, lantbruksnämnder och skolor som tagit upp frågan om undervisningen i byggnadsfrågor till behandling har femton, åtta respektive tio framfört kritik eller förslag angående förbättringar, medan endast en lantbruksnämnd och två skolor ansett nuvarande undervisning tillfyllest.

Vid utredningens diskussioner med skilda intressenter har frågan om agronomernas behov av kunskaper i byggnadsfrågor ofta behandlats. Den meningen har varit i majoritet att byggnadskonstruktionerna måste utföras av ingenjörspersonal men att agronomerna måste äga tillräcklig grundut- bildning för att kunna medverka i rådgivning och samarbeta med konstruk- törer. Utbildningen för agronomer borde därför främst inriktas på drifts- planerings- och planlösningsfrågor.

JTI:s ställning i relation till lantbrukshögskolan behandlas endast i ett fåtal yttranden. Högskolans styrelse anser inte något behov förefinnas av någon förändrad gränsdragning beträffande JTI:s arbetsområde gentemot andra institutioner. AB Överums bruk anser däremot att organisationen av den jordbrukstekniska forskningen icke varit tillfredsställande och anför vidare.

Det första som måste göras är att åstadkomma en gränsdragning mellan vad som skall utföras av JTI och vad som skall göras av andra organ, närmast då de be- rörda institutionerna (Institutionen för arbetsmetodik och teknik samt Institutio- nen för jordbearbetning). Genom det intensifierade och förbättrade samarbete som är förutsatt mellan JTI och övriga organ torde en sådan fördelning av arbetsupp- gifterna kunna åvägabringas. Det ankommer givetvis på industrin att genom sina representanter i JTI:s styrelse komma med lämpliga förslag på arbetsuppgifter.

RLF framhåller att forskningen och försöksverksamheten på det jord- brukstekniska området i främsta rummet bör ses som en statlig angelägen- het, varför det vore naturligt att JTI:s verksamhet inordnades under lant- brukshögskolan. Om JTI skall kvarstå som självständig institution bedöms ett mycket intimt samarbete med lantbrukshögskolan som nödvändigt inte minst i driftsekonomiska frågor.

LBF anser JTI:s arbetsuppgifter väl avgränsade ur teknisk synpunkt men att institutets forskning hör bättre inordnas i det lantbruksekonomiska sammanhanget.

Flera av hushållningssällskapen, lantbruksnämnderna och skolorna har understrukit betydelsen av ett nära samarbete med högskoleinstitutionerna främst med maskintekniska institutionen.

Till utredningen har vid överläggningar framförts den synpunkten att det skulle vara i linje med högskolereformen att lägga JTI:s nuvarande verk-

samhet som en försöksavdelning vid institutionen för arbetsmetodik och teknik, men att de fördelar som ett sådant arrangemang skulle innebära måste vägas mot värdet av den nuvarande fria arbetsformen.

Beträffande JTI:s och statens maskinprovningars verksamhetsområden föreligger enligt det senare organets styrelse inga problem i fråga om gräns- dragningen. Jordbrukets forskningsråd anser att gränsen mellan de båda institutionerna på några punkter torde vara något oklar. Fördelar antas där- för kunna uppnås genom en förbättring av det redan nu goda samarbetet. Betydelsen av detta samarbete betonas också av hushållningssällskapet i Gotlands län och lantbruksnämnden iÄlvsborgs läns södra område.

Ett nära samarbete mellan JTI och Svenska lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning förordas av hushållningssällskapet i Västernorrlands län.

SFL:s arbetsuppgifter i relation till lantbruksstyrelsens verksamhet har mest utförligt behandlats av LBF som anför.

Samordning av arbetet vid SFL och det arbete med lantbrukets driftsbyggnader (inklusive bearbetning av standardritningar) som skall ske vid lantbruksstyrelsens byggnadskontor är av största betydelse. Personal vid dessa två organ bör kunna samutnyttjas. Det bör övervägas om arbetsfördelningen mellan dem icke bör speciellt studeras; måhända kan ett organ vara tillräckligt.

Lantbruksstyrelsen anför att styrelsen icke har till uppgift att bedriva någon egen försöksverksamhet på byggnadsområdet utan endast att för- medla forskningsresultat i första hand till lantbruksnämndernas konsulen- ter. Representanter för styrelsen har vid överläggningar med utredningen anfört att dess nuvarande organisation på byggnadssidan är nödvändig för den löpande verksamheten.

Statens institut för byggnadsforskning förordar ett systematiskt samar- bete mellan SFL och lantbruksnämnderna.

SFL:s ställning iförhållande till den allmänna byggnadsforskningen tas bl. a. upp av statens råd för byggnadsforskning som anför.

Lantbrukets allmänna byggnadstekniska problem är till stor del desamma som återfinnes i annan byggnadsverksamhet. För att hushålla med kvalificerad arbets- kraft och alltmer specialiserad och komplicerad laboratorieutrustning bör dessa problem hänskjutas till de specialiserade torskningsinstitutionerna, i första hand vid de tekniska högskolorna.

Lantbrukets speciella byggnadsproblem, t.ex. sådana som betingas av extrema fukt- och temperaturförhållanden i stallar och ladugårdar kan dock knappast påräkna spontant intresse från sådana centrala byggforskningsinstitutioner. Det bör därför finnas något organ som ser till att dessa frågor beaktas. Ett sådant organ kan antingen vara permanent t.ex. som SFL, eller bestå av en tillfällig kommitté som låter utreda dessa frågor.

Statens institut för byggnadsforskning anser det likaså rationellt att ett forskningsinstitut finns för lantbrukets bruksbyggnader, medan såväl rådet som institutet anser att speciell forskning beträffande lantbrukets bostads- byggnader inte är motiverad. Samma synpunkt framförs även av jordbru- kets forskningsråd.

LBF anför att de rent tekniska forskningsproblem som blir aktuella för SFL bör lösas i samråd med den allmänna byggnadsforskningens organ. Svenska wallboardföreningen anser att en samordning mellan olika bygg- organ, såväl inom jordbruks- som allmänt byggtekniska områden, förefal- ler välgrundad.

I fråga om relationerna till övriga organ som är sysselsatta med jordbru- kets byggnadsfrågor förordar Sveriges lantbruksförbund ett förbättrat sam- arbete med LBF, medan RLF framhåller att SFL:s samarbete med andra organisationer bör kunna utvecklas.

UTREDNINGENS FÖRSLAG

KAPITEL X

Allmän motivering

Jordbruket befinner sig liksom näringslivet i övrigt i snabb utveckling och stora krav ställs på jordbrukets förmåga till modernisering och anpassning till såväl ändrade tekniska som ekonomiska förutsättningar. I den fortlöpan- de rationaliseringsprocessen framstår lösningen av jordbrukets byggnads- och mekaniseringsproblem som grundläggan-de moment med hänsyn till den stora ekonomiska roll dessa produktionsmedel spelar för jordbruksnärzingen. Enligt utredningens uppfattning har emellertid dessa frågor, som borde inneha en nyckelposition inom jordbrukets forsknings- och försöksverk- samhet i vissa avseenden ej i tillräcklig grad varit föremål för utvecklings- arbete. Särskilt synes brister ha förelegat i fråga om tillgängliga resurser men också beträffande samordningen mellan de arbetsområden som berör byggnader, maskiner och arbetskraft och i fråga om den tekniska forsk- ningens anknytning till den jordbruksekonomiska utvecklingen.

Det svenska jordbruket har sedan länge haft svårt att ge sina utövare en inkomststandard i nivå med den inom andra jämförbara yrkesgrupper. Samtidigt är produktionsvolymen inom landets jordbruk av sådan omfatt- ning att en rationalisering genom en allmän intensifiering av driften lätt kan leda till stora överskott med åtföljande försämrat prisläge. Med hän- syn härtill framstår åtgärder syftande till kostnadssänkning som synner- ligen betydelsefulla. Liksom varit fallet under de senaste 10—15 åren måste dessa åtgärder även i fortsättningen särskilt beröra de i svenskt jordbruk dominerande produktionsmedlen, arbets- och dragkraft, maskiner och byggnader. För vårt jordbruks möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra näringar och med jordbruket i andra länder är en väsentlig effektivisering på detta område en nödvändig förutsättning.

Sedan andra världskriget har svenskt jordbruk genomgått en mycket om- fattande mekanisering. Antalet traktorer har under tiden 1945—1961 ökat från 22 000 till 160 000 och antalet skördetröskor har samtidigt ökat från något hundratal till 24 000. Det i maskiner totalt investerade kapitalet har i fasta priser nära tredubblats under efterkrigstiden och uppgår nu till drygt två miljarder kronor. Årskostnaderna för detta maskinbestånd kan

i fråga om avskrivning, underhåll och räntor beräknas till omkring 600 mil- joner kronor, vilket utgör omkring 10 procent av jordbrukets totala kost- nader.

Denna maskinella utveckling har varit av utomordentlig betydelse för jordbrukets effektivisering. Främst därigenom har arbetsförbrukningen kunnat nedbringas med drygt 40 procent sedan år 1945. Alltjämt uppgår emellertid arbetskostnaderna till mer än hälften av jordbrukets totala pro- duktionskostnader.

Många av de stora och mera lättköpta vinsterna på mekaniseringsom- rådet torde nu ha avverkats inom de flesta av jordbrukets produktionsgre- nar. I varje fall är det uppenbart att en fortsatt snabb produktivitetsförbätt- ring ej kan uppnås utan väsentliga insatser inom forskning och försök. Ut- redningen vill i detta sammanhang också erinra om att mekaniseringen även skapat en rad svårlösta ekonomiska problem. Det stora kapitalbehovet för mekaniseringsåtgärder har vidare medfört betydande finansieringssvå- righeter. Den maskintekniska utvecklingen har efter hand frambringat allt större och dyrbarare konstruktioner, vilka visserligen har en hög verknings- grad men är svåra att utnyttja i" jordbruket med dess i allmänhet små före- tag. Det är därför i hög grad angeläget att genom tekniska och organisato- riska åtgärder söka hålla maskininvesteringarna inom ekonomiskt möjliga gränser och åstadkomma ett bättre utnyttjande av maskinbeståndet vid de enskilda jordbruksföretagen. En omfattande försöksverksamhet rörande samspelet mellan maskiner och arbetskraft framstår därför såsom ytterst betydelsefull. Utredningen vill vidare hänvisa till de möjligheter som före- ligger att genom förbättrade metoder och lämpliga tekniska hjälpmedel re- ducera de stora årliga variationerna i skördarnas storlek och i produkt- kvalitet.

Även om mekaniseringen på flera fronter, såsom inom spannmåls- och sockerbetsodlingen, har nått långt, har tekniska hjälpmedel ännu utnyttjats i ringa utsträckning inom bl.a. djurskötseln och grovfoderodlingarna lik- som inom materialhanteringen överhuvudtaget. Här har de tekniska möj- ligheterna att snabbt åstadkomma en mekanisering uppenbarligen varit mindre och problemen varit mera svårlösta än exempelvis i fråga om spann- målsgrödorna. För att en ekonomiskt genomförbar mekanisering här skall kunna komma till stånd krävs en systematisk forsknings- och försöksverk- Samhet på området av helt annan omfattning än hittills.

Jordbrukets nuvarande stora maskinbestånd, vilket torde komma att utökas ytterligare, kräver ett avsevärt underhåll. De totala årskostnaderna härför kan beräknas till drygt 200 miljoner kronor. Genom tekniska och organisatoriska åtgärder och genom förbättrad maskinvård är det sanno— likt att dessa kostnader märkbart skulle kunna nedbringas. Även på detta område har forskningen stora uppgifter att fylla.

På grund av en relativt stor animalisk produktion, strängt vinterklimat och små brukningsenheter har svenskt jordbruk ett omfattande byggnads- bestånd. Återanskaffningsvärdet av ekonomibyggnaderna kan uppskattas till omkring 20 miljarder kronor. Ett mot dagens jordbruk mera normalt sva- rande byggnadsbestånd kräver i fråga om avskrivning, underhåll och räntor en årskostnad av omkring 600 miljoner kronor, vilket utgör omkring 10 procent av jordbrukets totala kostnader. Även vid en ökning av bruknings- enheternas storlek kommer byggnaderna att förbli ett framträdande pro- duktionsmedel, vilket kräver stora kapital och drar avsevärda årskostnader. Då byggnadernas tekniska varaktighet är lång, medan förändringar snabbt kan inträffa i fastigheternas storlek, produktionens inriktning och i de tekniska konstruktionerna, blir investeringar i byggnader mycket riskfulla och kan ofta förhindra en rationell produktionsanpassning i jordbruket. Utredningen vill vidare erinra om att ungefär hälften av jordbruksarbetet bedrivs i anslutning till byggnader, varför deras konstruktion, planlösning och maskintekniska utrustning även är en betydelsefull arbetsteknisk faktor.

Ovan berörda förhållanden visar tydligt att svenskt jordbruk har mycket att vinna även av ganska små rationaliseringsåtgärder på byggnadsområdet. Det är följaktligen av utomordentligt stor vikt att forskningen här inten- sifieras. Särskilt betydelsefullt är därvid att genom utveckling av enklare konstruktioner nedbringa kapitalbehovet, att genom rationellare planlös- ning och mekaniska hjälpmedel minska arbetsförbrukningen samt att åstad- komma byggnader som är mera anpassningsbara till ändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar.

Behovet av en intensifierad forskning i syfte att ge jordbruket mera ra- tionella byggnadsalternativ accentueras också av det förhållandet, att en stor del av jordbrukets nuvarande byggnadsbestånd är nerslitet och kräver förnyelse. Enligt av SFL företagna inventeringar har antalet nyuppförda ladugårdar minskat från cirka 2500 per är omkring 1945 till 600—700 per år för närvarande. En större nybyggnadsverksamhet kommer också att bli erforderlig i samband med en framtida storleksrationalisering av företagen.

Utredningen har på ovan angivna skäl kommit till den uppfattningen att en omfattande upprustning av forsknings-, försöks- och upplysnings- verksamheten på det jordbrukstekniska området och beträffande jordbru- kets byggnader är nödvändig. Utredningens ställningstagande i detta av- seende har också stöd i de nästan enhälliga förslag till utökade resurser för dessa verksamhetsgrenar som framförts i anslutning till utredningens enkät och som redovisats i kapitel III och VI. Den nuvarande verksamheten betecknas i flera fall med hänsyn till ämnesområdenas stora ekonomiska betydelse som klart otillräcklig och en väsentlig förbättring förordas.

Den av utredningen föreslagna förstärkningen av verksamheten inom den

tekniska sektorn av jordbrukets forskning och försöksverksamhet bör också enligt dess mening ses mot bakgrund av den väsentliga upprustning som på jordbrukshögskoleutredningens förslag pågår inom övrig jordbruks- forskning. Betydelsen av en effektiv forsknings- och försöksverksamhet be- tonades i detta sammanhang av såväl utredningen som remissinstanserna, föredragande departementschefen ( prop. 1961: 69 ) och riksdagen (JoU 1961: 26). Vetenskapens och teknikens medverkan i jordbrukets rationali- seringsprocess bedömdes ha varit av väsentlig betydelse, och övergången till mer industriellt betonade arbetsformer och drift i större enheter ansågs komma att öka möjligheterna att snabbt utnyttja nya metoder och ny teknik. De motiveringar för en utökad forsknings— och försöksverksamhet som fram- fördes i detta sammanhang torde i särskilt hög grad vara tillämpliga i fråga om såväl det jordbrukstekniska området som lantbrukets byggnadsfrågor. På grund av den mellanställning som de berörda forskningsområdena intar mellan jordbruksforskningen och den tekniska forskningen samt JTI:s och SFL:s organisatoriskt fristående ställning kom den år 1961 beslutade upp- rustningen av jordbruksforskningen inom den tekniska sektorn endast att beröra lantbrukshögskolans maskintekniska institution. Den maskin- och byggnadstekniska jordbruksforskningen och försöksverksamheten skulle som en följd härav, om inte upprustningen utsträcks även till dessa sektorer, snabbt komma i ett sämre läge än övrig jordbruksvetenskaplig verksamhet.

Sammanfattningsvis vill utredningen som sin mening framhålla att starka skäl föreligger för en väsentlig förstärkning av resurserna för forskning, för- sök och upplysningsverksamhet beträffande jordbruksteknik och lantbru- kets byggnadst'rågor så att dessa verksamhetsgrenar får möjlighet att på ett bättre sätt än för närvarande påverka jordbrukets utveckling mot ökad effektivitet och förbättrad ekonomi. Med hänsyn till de stora värden som maskiner och byggnader representerar inom jordbruket och till det stegrade behovet av arbets- och kostnadsbesparande åtgärder ino-m jordbrukspro- duktionen framstår de medel som nu ställs till förfogande för vetenskapligt utvecklingsarbete inom dessa sektorer som alltför begränsade. En upprust- ning av den art som utredningen föreslår ligger också i linje med utveck- lingen inom jordbruksforskningen i övrigt och med vetenskapens ökade be- tydelse inom alla områden av samhället.

KAPITEL XI

Organisationen i stort av forsknings- och försöksverksam- heten på det jordbrukstekniska området och beträffande lantbrukets byggnader

Utredningen har i föregående kapitel framlagt motivering för en betydande upprustning av forsknings- och försöksverksamheten i fråga om jordbruks- teknik och lantbruksbyggnader. Även om en betydande ökning av den ekonomiska ramen för dessa verksamhetsgrenar kommer till stånd krävs emellertid också för att resurserna skall kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt en effektiv organisation och samordning av verksamheten. Utredningen vill i detta sammanhang inledningsvis påpeka att arbete inom samma eller närliggande ämnesområden i viss utsträckning har förekommit vid JTI och SFL. Som framgått av tidigare lämnade redogörelser för genomförda och pågående arbeten gäller detta t. ex. ensilering, spannmålslagring, elin- stallationer, mjölkning, materialhantering, potatisodling och potatislag- ring samt arbets- och metodstudier. Även i de två institutionernas föreslagna arbetsprogram upptas gemensamma eller angränsande arbetsuppgifter, och även om därvid med hänsyn till institutionernas skilda allmänna inriktning problemen avses bli behandlade från olika utgångspunkter framstår det för utredningen angeläget att former skapas för den framtida verksamheten som leder till att en bättre samordning av de berörda verksamhetsgrenarna kom- mer till stånd och att dubbelarbete i möjligaste mån undviks. I den mån samma ämnesområde behöver behandlas av såväl den jordbrukstekniska forskningen som lantbruksbyggnadsforskningen bör detta ske med iakt- tagande av en lämplig arbetsfördelning och med ett ömsesidigt utnyttjande av resurser och forskningsresultat.

Med hänsyn till att de maskintekniska problemen och byggnadsfrågorna även har beröring med så många andra sektorer inom jordbruksforskningen framstår emellertid för utredningen utöver det ovan nämnda inbördes sam- arbetet en mera djupgående inordning av de berörda forskningsgrenarna i ett större sammanhang som en nödvändig förutsättning för den framtida verksamhetens effektivitet. Forskningsarbetet beträffande lantbrukets bygg- nader och maskinanvändning måste enligt utredningens mening ske med be- aktande av den allmänna jordbruksekonomiska och jordbrukstekniska ut- vecklingen. God samverkan med andra sektorer inom jordbruksforskningen, främst arbetsmetodik, husdjursskötsel och driftsekonomi, måste upprätthål-

las liksom kontakterna med de tekniska forskningsinstitutionerna. Be- tecknande för modern forskning är långt driven specialisering kompletterad med lagarbete över ämnesgränserna, vilket förutsätter att de specialiserade forskningsinstitutionerna ingår i tillräckligt mångsidiga organisatoriska enheter.

Det skulle givetvis ur många synpunkter vara önskvärt att en klar gräns- dragning kunde göras mellan de olika ämnesområden som måste samverka inom här berörda delar av jordbruksforskningen och att väldefinierade ar- betsprogram kunde utformas för envar av de aktuella forskningsinstitutio— nerna. En sådan gränsdragning har också eftersträvats av utredningen, som emellertid på grund av det konstaterade intima sambandet mellan insatser från olika specialområden i de flesta väsentliga frågor inom jordbrukets byggnads- och maskinsektor ej funnit det möjligt att genomföra den- samma. De problem som uppstår härigenom måste enligt utredningens upp- fattning lösas genom åtgärder på det organisatoriska planet, främst genom att verksamheten vid de skilda institutionerna anpassas till ett för hela verksamheten gemensamt arbetsprogram. Om tvekan om angelägenheten av en sådan organisatorisk samordning skulle uppstå, vill utredningen med bestämdhet understryka sin uppfattning om det stora behovet av åtgärder i denna riktning. I sin bedömning av behovet av bättre samordning och bättre samarbete mellan olika grenar av den tekniska jordbruksforskningen har utredningen, som framgått av kapitel IX, stöd av huvuddelen av de myn— digheter m. fl. som framfört synpunkter på dessa frågor och föreslagit olika former för ett närmande mellan de skilda ämnesområdena.

Utredningen vill i detta sammanhang, innan den övergår till den när- mare diskussionen av den svenska forskningsverksamheten inom berörda områden, även understryka önskvärdheten av ett förbättrat internordiskt samarbete såväl inom den jordbrukstekniska forskningen som beträffande utvecklingen av jordbrukets byggnader. Såvitt utredningen har kunnat finna är många problem likartade inom de nordiska länderna och såväl bättre användning av tillgängliga resurser som snabbare resultat torde kunna vinnas genom den ökning av forskningsarbetets ram som en samverkan mellan länderna skulle innebära. Vissa försök i denna riktning har under senare år blivit möjliga bl.a. genom gemensamma nordiska forsknings- anslag och utredningen bedömer det angeläget att denna verksamhet utökas och att möjligheterna till sådan samverkan beaktas vid planeringen av verk- samheten inom den organisation som utredningen föreslår i det följande.

JTI i förhållande till lantbrukshögskolan

Med hänsyn till vikten av att de berörda verksamhetsgrenarna inordnas i ett större sammanhang anser utredningen det lämpligt att först diskutera JTI:s och SFL:s ställning i relation till övrig forsknings- och försöksverk-

samhet inom jordbruket och därefter ta upp samordningsfrågor mellan de båda instituten. Den viktigaste organisationsfrågan är enligt utredningens mening de båda institutens ställning i förhållande till lantbrukshögskolan, där genom den genomförda omorganisationen försöksverksamheten knutits till respektive högskoleinstitutioner, varjämte en sektion inrättats för forsk- ning, försök och högre utbildning inom trädgårdsområdet med förläggning till Alnarp.

JTI har som framgått av det föregående på många sätt nära anknytning till lantbrukshögskolan främst till dess institution för arbetsmetodik och teknik, som bildats genom en utbyggnad av den tidigare maskintekniska institutionen, vilket har givit utredningen anledning till ingående över- väganden om JTI:s framtida ställning i förhållande till högskolan. Ut— redningen är medveten om att, såvida JTI bibehålls som ett fristående organ, forskningen och den högre undervisningen på det maskintekniska området kommer att ombesörjas av högskoleinstitutionen, medan den program- bundna försöksverksamheten förläggs till JTI, vilket innebär ett avsteg från de för högskolan i övrigt gällande principerna om samordning av de tre verksamhetsgrenarna. Vidare synes det _ inte minst med tanke på att JTI är det större av de två organen — naturligt att ur organisatorisk syn- punkt och med hänsyn till undervisningens ordnande vissa fördelar skulle kunna vinnas genom en sådan samordning att JTI skulle omvandlas till en försöksavdelning vid högskoleinstitutionen.

Utredningen har å andra sidan funnit att starka skäl talar mot en sådan sammanslagning. Den maskintekniska forsknings- och försöksverksamheten inom jordbruket skiljer sig från övriga ämnesområden inom jordbruks- vetenskapen genom att vara ett inte bara för det allmänna och för jord- bruket utan också för stora delar av industrin gemensamt intresse, vilket kan motivera speciella arbetsformer. Genom Jordbrukstekniska föreningens och JTI :s insatser har den maskintekniska verksamheten vid Ultuna kommit till stånd tidigare och i betydligt större omfattning än vad som annars skulle ha blivit fallet och arbetet har kommit att bedrivas i god kontakt med så- väl företrädare för det praktiska jordbruket som för industrin. JTI:s arbete har också lett till betydande resultat, vilkas värde på ett övertygande sätt har vitsordats i anslutning till utredningens enkät (jfr kapitel III). Några direkta förslag om ett inordnande av JTI i lantbrukshögskolan har ej heller framförts (jfr kapitel IX), medan däremot betydelsen av ett nära samarbete understrukits. JTI:s styrelse har framhållit att den halvstatliga arbetsfor- men visat sig mycket ändamålsenlig.

Utredningen anser att JTI:s fria form och dess ömsesidiga samarbete med jordbruket och industrin i hög grad har bidragit till institutets goda arbetsresultat. Utredningen bedömer det också önskvärt att bevara de möjligheter till en fri personalpolitik som den halvstatliga formen erbjuder. Det för utredningen viktigaste skälet för en fortsatt drift av JTI i halvstatlig

form ligger emellertid på det ekonomiska planet. Som framgått av kapitel I har jordbruket och industrin lämnat betydande bidrag till institutets verk- samhet. De ordinarie årliga bidragen har under senare år uppgått till över 100 000 kronor, vartill har kommit hjälp i form av maskiner, arbetskraft m. m. jämte tillfälliga ekonomiska bidrag. Under utredningsarbetet har ut- redningen efter överläggningar med företrädare för näringslivet erhållit garantier om ett bidrag till JTI:s fortsatta verksamhet med minst 200 000 kronor från jordbruket och minst 100 000 kronor från industrin per år för en femårsperiod, under förutsättning att näringslivet liksom nu får deltaga i ledningen av institutet, varvid JTI i fortsättningen förutsatts komma att drivas som ett halv-statligt forskningsinsti'tut enligt femårsavtal mellan sta- ten och en stiftelse för svensk jordbruksteknisk forskning, varom förslag, som tidigare nämnts, framlagts av JTI-styrelsen. Organisationen, som skulle utformas på samma sätt som nu gäller för ett flertal halvstatliga forsknings- institut, berörs närmare i det följande (jfr kapitel XII). Enligt vad som framkommit vid utredningens diskussioner med näringslivets representan- ter kan fortlöpande ekonomiskt stöd av någon större omfattning inte beräk- nas utgå till försöksverksamheten vid en helstatlig institution. Med tanke på de omfattande arbetsuppgifterna för den maskintekniska forskningen och försöksverksamheten framstår det emellertid för utredningen nödvän- digt att tillvarataga de resurser som näringslivet är berett att ställa till för— fogande för en intensifierad verksamhet vid ett halvstatligt institut. Genom att stödet på angivet sätt kommer att lämnas som garanterade femårsbund— na bidrag från en stiftelse undanröjs också risken av ett beroendeförhållande för institutet i relation till de enskilda bidragsgivarna, samtidigt som en fast basorganisation kan skapas utan hänsyn till årliga växlingar i medels- tillgången. Till den totala ekonomiska ramen för verksamheten återkommer utredningen i kapitel XII.

Med hänvisning till det anförda finner utredningen att övervägande skäl talar för att JTI bibehålls som ett fristående halvstatligt institut under ledning av en styrelse som tillsätts av Kungl. Maj:t och den ovannämnda stiftelsen representerande jordbruket och industrin. De samordningsproblem som kan uppstå härigenom anser utredningen möjliga att bemästra genom välorganiserat samarbete mellan lantbrukshögskolan och JTI. Samarbetet mellan JTI och institutionen för arbetsmetodik och teknik samt högskolan i övrigt underlättas av den gemensamma förläggningen och har hittills av alla parter bedömts som tillfredsställande. Högskolan är företrädd i JTI:s styrelse, vilket utredningen förutsätter kommer att bli fallet även i fort- sättningen.

Maskintekniska institutionen och JTI har hittills haft gemensam chef, vilket inte automatiskt blir fallet i fortsättningen, sedan institutionen fått en professur. Utredningen bedömer emellertid det hittillsvarande arrange— manget så värdefullt att den finner det önskvärt att möjlighet kan beredas

professorn i arbetsmetodik och teknik att jämväl förestå JTI, om lantbruks- högskolans och institutets styrelser så beslutar.

För att ytterligare effektivisera samordningen av försöksverksamheten inom den tekniskt betonade sektorn av jordbruket anser utredningen det vidare lämpligt att den inom jordbruks-, trädgårds- och husdjursförsöken tillämpade ordningen med ett försökskollegium i fortsättningen också kom- mer till användning inom detta område. Det torde vara lämpligt att det nuvarande försökskollegiet, som arbetar med en sektion för vardera av de tre ovan nämnda ämnesområdena, utvidgas med en teknisk sektion. Utred- ningen vill erinra om att varje sektion står under ledning av en ordförande som närmast under rektor leder och samordnar verksamheten mellan olika försöksavdelningar och försöksstationer. Den här föreslagna nya sektionen skulle även omfatta den verksamhet som bedrivs vid SFL, och utredningen återkommer i ett senare avsnitt till dess sammansättning.

Den samordning av den tekniska försöksverksamheten som utredningen väntar skall komma till stånd genom den föreslagna kollegiesektionens verksamhet innebär ingen ändring i det förhållandet att styrelsen för JTI har full bestämmanderätt över institutets arbetsprogram på samma sätt som styrelsen för lantbrukshögskolan har ansvaret för verksamheten vid in- stitutionen för arbetsmetodik och teknik och enligt utredningens i det föl- jande framlagda förslag även vid SFL. Utredningen finner det dock natur- ligt att samtliga av verksamheten berörda organ i möjligaste mån efter- strävar den samordning av verksamheten, vartill utredningens ovan läm- nade förslag syftar. Skulle emellertid JTI:s styrelse inte kunna ansluta sig till det av försökskollegiet förordade programmet, utgår utredningen från att överläggningar upptages mellan styrelsen för JTI och styrelsen för lant- brukshögskolan. För att underlätta samordningen mellan försökskollegiet och JTI:s styrelse anser utredningen det lämpligt att efter hand de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i styrelsen åtminstone delvis utses inom kollegiesektionens ram, varvid utredningen främst förordar att förestånda- ren för SFL bör ingå i JTI:s styrelse. Förekomsten av ett försöksprogram bör självfallet icke förhindra att JTI, då förhållandena så motiverar, kan ta initiativ till och snabbt igångsätta nya arbetsuppgifter. Ett försökspro- gram bör alltid vara så utformat att dylika möjligheter står till buds. Detta måste också beaktas vid fastställande av medelsramen för verksamheten.

I samband med övervägandena om JTI:s ställning i förhållande till lant- brukshögskolan vill utredningen framhålla betydelsen av att personal vid institutet även i fortsättningen i viss utsträckning medverkar vid under- visningen i arbetsmetodik och teknik. Det är angeläget att studenterna vid högskolan får tillfälle att lära känna de vid JTI pågående undersökningarna, och särskilt för den högre undervisningen, forskarerekryteringen och fors- kareutbildningen är ett kontinuerligt samarbete med försöksverksamheten av stor betydelse.

Beträffande samarbetet mellan lantbrukshögskolan och JTI vill utred- ningen slutligen påpeka att möjligheter synes föreligga för en samordning av den kamerala verksamheten m. ni. även vid den av utredningen föreslagna organisationsformen. En centralisering av denna verksamhet till högskolan mot ersättning med en viss årlig avgift från JTI torde vara genomförbar. Då högskolans administrativa och kamerala organisation för närvarande är under omläggning, anser utredningen det lämpligt att förhandlingar kommer till stånd mellan JTI och högskolan om formerna för en sådan samordning.

SFL i förhållande till lantbrukshögskolan

Som framgått av kapitel IX förordar huvuddelen av de organ som berört frå- gan i anslutning till utredningens enkät ett närmande av forskningen be— träffande lantbrukets byggnader till övrig jordbruksforskning genom sam— manslagning, samordning eller utökat samarbete mellan lantbrukshög- skolan och SFL. Omfattande kritik mot undervisningen i byggnadslära vid högskolan och förslag om en betydande förstärkning av densamma fram- förs också i de lämnade svaren.

Förslagen om en bättre samordning av lantbrukshögskolans och SFL:s verksamhet ligger så vitt utredningen kan finna i linje med den uppläggning av SFL:s verksamhet som anstaltens föreståndare förordar i sitt förslag till arbetsprogram för anstalten, vilket i betydande grad har en inriktning mot bl.a. jordbruksekonomi och planering som visar verksamhetens be- roende av övrig jordbruksforskning. Föreståndaren för SFL har emellertid också bl. a. under hänvisning till att den verksamhet som bedrivs vid an— stalten har mera anknytning till den tekniska forskningen än till jord- bruksforskningen hävdat att SFL:s fristående ställning bör bevaras. I den högre undervisningen på jordbruks- och trädgårdsområdet krävs enligt hans mening endast meddelande av elementära kunskaper om byggnadsmaterial och konstruktioner samt orientering beträffande planlösningar rn. m.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att anstaltens ställning i förhållande till lantbrukshögskolan och därmed också dess förläggning var föremål för diskussion redan vid forskningskommitténs omvandling till forskningsanstalt år 1951. Samtliga yttranden över den då verkställda ut- redningen, vilka berörde förläggningen, bedömde Lund som mindre lämplig som förläggningsort, medan en lokalisering till Stockholm eller Uppsala rekommenderades med hänsyn till samarbetet med andra jordbruksinstitu- tioner. Föredragande departementschefen förordade emellertid bl.a. med hänsyn till kontakten med det praktiska jordbruket och till befintliga an- läggningar att anstalten åtminstone tills vidare skulle förläggas till Lund. Motionsvis framfördes förslag dels om att anstalten skulle förläggas till Uppsala eller dess närhet för att en senare inordning i lantbrukshögskolans organisation skulle bli möjlig dels om en utredning angående verksamhetens

anknytning till lantbrukshögskolan. Jordbruksutskottet framhöll att be- hovet av kontakt mellan SFL och lantbrukshögskolan och statens lantbruks- försök talade till förmån för motionerna men fann med hänsyn till forsk- ningskommitténs goda erfarenheter av placeringen i Lund och tillgången till försöksgård och lokaler att övervägande skäl talade för att anstalten åtminstone tills vidare skulle förläggas till Lund. Utskottet förutsatte emel- lertid att effektiva åtgärder skulle vidtagas för att säkerställa samarbete med institutioner inom angränsande forskningsområden och framhöll att — därest fråga framdeles skulle uppkomma om utvidgning av verksamheten eller förhållandena eljest skulle föranleda därtill —— spörsmålet om anstal- tens förläggning och organisatoriska ställning syntes böra bli föremål för förnyade överväganden från statsmakternas sida.

Utredningen anser för sin del att de från många håll framförda kraven på en förbättrad samordning av forskning, försök och undervisning beträf- fande jordbrukets byggnader med övrig liknande verksamhet på jordbruks- området är så väl grundade att en omprövning av SFL:s ställning, i överens- stämmelse med vad jordbruksutskottet enligt ovan lämnade redogörelse förutsatte, nu bör komma till stånd. Som framgått av inledningen till detta kapitel anser utredningen en inordning av jordbrukets byggnadsforskning i ett större sammanhang och ett förbättrat samarbete med närliggande äm- nesområden inom jordbruksvetenskapen nödvändiga för att en effektiv verksamhet skall kunna bedrivas. Utredningen vill nu särskilt peka på att den i det följande (kapitel XIII) förordar en förskjutning av SFL:s ar- betsinriktning från det rent byggnadstekniska området mot frågor som sammanhänger med byggnadsplanering, varvid en mycket nära anknytning till övrig jordbruksforskning blir alltmera naturlig. För utredningen fram- står det klart att forskningen beträffande lantbrukets byggnader måste be- drivas mot bakgrund av utvecklingen inom jordbruket och med hänsyn till forskningsresultaten inom olika grenar av jordbruksvetenskapen. Med tanke på byggnadernas centrala ställning i jordbruksdriften samt deras betydelse för och beroende av bl. a. den maskintekniska utvecklingen, djurhållningen och jordbruksekonomin, framstår den fortlöpande utformningen av forsk- nings- och försöksverksamheten beträffande lantbrukets byggnader som en klart jordbruksvetenskaplig uppgift, som endast kan lösas i samarbete med olika sektorer inom jo-rdbruksforskningen.

Det samarbete med institutioner inom angränsande forskningsområden vilket jordbruksutskottet förutsatte skulle säkerställas genom effektiva åtgärder, har enligt utredningens bedömning inte kommit till stånd i till- räcklig omfattning utan SFL:s verksamhet har blivit isolerad i förhållande till övrig jordbruksforskning och därigenom kommit att få mindre infly- tande på utvecklingen än vad dess betydelsefulla arbetsområde motiverar. Brister i samarbetet mellan SFL och institutioner på angränsande arbets- områden har från olika utgångspunkter påtalats av såväl föreståndaren

för SFL som av representanter för andra organ. Enligt utredningens mening sammanhänger de här berörda problemen med att SFL är ett för litet organ för att numera utgöra en självständig, effektivt arbetande vetenskaplig in- stitution.

Utredningen finner därför, som redan jordbruksutskottet år 1951 fram- förde, att behovet av kontakt mellan lantbrukshögskolan och SFL talar för en närmare anknytning av anstalten till högskolan. Emellertid anser ut- redningen att ytterligare skäl kan anföras för en sådan åtgärd. I fråga om undervisningen beträffande lantbrukets byggnader vid lantbrukshögskolan, som för närvarande utvidgas och planeras omfatta särskild betygskurs, framstår för utredningen liksom för de många organ som entydigt yttrat sig i frågan de nuvarande förhållandena som otillfredsställande. Även om hög- skolans undervisning i byggnadslära inte skall syfta till att utbilda kon- struktörer eller specialister på detta område, framstår behovet av en vidgad undervisning i byggnadsfrågor för blivande agronomer som mycket stort, varvid undervisningen bör inriktas på frågor rörande samspelet mellan byggnader, maskiner och arbetskraft samt på byggnadstyper, planlösningar och byggnadsekonomi. Enligt utredningens mening måste lantbrukshögsko- lans resurser för denna undervisning förstärkas och möjligheterna att ra- tionellt ordna undervisningen skulle avsevärt förbättras genom en anknyt- ning av SFL till högskolan, varigenom byggnadsfrågorna där skulle bli före- trädda av en särskild institution. Även behovet av en förbättrad forskareut- bildning talar för att jordbrukets byggnadsforskning närmare samordnas med högskolans verksamhet. Utredningen ansluter sig i övrigt till styrelsens för lantbrukshögskolan uppfattning att ämnet byggnadslära bör ingå som betygsämne i högskolans undervisningsplan för agronom- och hortonom- examen.

Även upplysnings- och rådgivningsverksamheten beträffande lantbrukets byggnader blir enligt utredningens mening mindre effektiv genom den nu- varande organisatoriska uppdelningen av forskningen och den otillräckliga undervisningen för agronomer, även om bristerna i detta avseende, som utredningen behandlar i ett senare sammanhang, främst synes samman- hänga med begränsade personalresurser. Redan en organisation och en un- dervisning som gjorde det möjligt för ett större antal blivande agronomer att under studietiden komma i kontakt med forskning och försök beträffande jordbrukets byggnadsfrågor skulle medföra ett vidgat intresse och ökade kunskaper om dessa problem och skapa förutsättningar för en effektivare rådgivning och en snabbare utveckling inom det praktiska jordbruket än vad som nu är fallet.

En inordning av SFL i lantbrukshögskolan skulle jämväl medföra möj- ligheter till lösning av vissa andra problem som delvis sammanhänger med anstaltens nuvarande status och förläggning. Från många håll, framför allt från flera hushållningssällskap och lantbruksnämnder, har framhållits att

SFL:s verksamhet kommit att i alltför hög grad inriktas på sydsvenska problem, medan norrländska och mellansvenska frågor blivit eftersatta. Från SFL har också i flera sammanhang vikten av en utökad aktivitet från anstaltens sida i Norrland understrukits. Även om begränsningen av SFL:s insatser till att i huvudsak omfatta södra Sverige måste ses mot bakgrunden av anstaltens resurser, anser utredningen det naturligt att redan en för- läggning av centrum för verksamheten till Ultuna kommer att Öka förut- sättningarna för en mera likartad fördelning av resurserna på olika delar av landet och för en bättre kontakt med hela landets jordbruk.

Som framgått av utredningens redogörelse i kapitel IV har SFL:s drift av egna försöksgårdar upprepade gånger givit upphov till ekonomiska svå- righeter, och den analys utredningen företagit beträffande anstaltens jord- bruksdrift ger vid handen att densamma alltjämt går med betydande årliga förluster, vilka inte synes kunna undvikas under nuvarande verksamhetsfor- mer. Utredningen, som i kapitel XIII närmare diskuterar de ekonomiska förhållandena vid SFL, vill här endast påpeka att en organisatorisk sam- ordning av SFL med lantbrukshögskolan skulle ge möjlighet att inrangera SFL:s försöksgårdar under ledningen för övriga statliga försöksgårdar, varigenom en med dessa likformig bedömning kan göras om det motiverade i att behålla SFL:s egna jordbruk. Vidare bedömer utredningen det fördel- aktigt att den förutsatta samordningen skulle kunna medföra en över- flyttning av huvuddelen av SFL:s kamerala verksamhet till lantbrukshög- skolan.

Mot en organisatorisk samordning med lantbrukshögskolan med bibehål- lande av SFL:s nuvarande förläggning har utredningen inte kunnat finna några bärande skäl. Först om diskussionen utvidgas till att omfatta förslag även om en flyttning av verksamheten från Lund till Ultuna anser utred- ningen att motiv kan anföras för bevarande av de nuvarande förhållandena. Som främsta skäl för anstaltens förläggning till Skåne har anförts de goda kontaktmöjligheterna med jordbruket i södra Sverige, ett skäl som skulle kunna anföras för en omlokalisering av större delen av landets jordbruks- forskning. Då emellertid denna i huvudsak är koncentrerad till Ultuna och utredningen bedömer anknytningarna till övrig jordbruksforskning vara av grundläggande betydelse för byggnadsforskningen, kan utredningen inte fin- na det angivna skälet avgörande för ett bevarande av SFL i nuvarande form och med nuvarande förläggning. Detta konstaterande stöds också av att en förläggning till Ultuna, som utredningen tidigare nämnt, vidgar möjlig- heterna för kontakter med det praktiska jordbruket i hela landet.

Vad gäller de av SFL:s föreståndare särskilt betonade kontakterna med den tekniska forskningen skulle dessa visserligen komma att underlättas ge- nom den nya tekniska högskolan i Lund, som beräknas få betydande resurser i sådana ämnen som byggnadsmateriallära, byggnadskonstruktionslära och byggnadsfunktionslära, men utredningen bedömer det utan att därmed för-

ringa dess betydelse som fullt möjligt att upprätthålla kontakterna med de tekniska högskolorna även vid en förläggning av SFL till Ultuna. I varje fall bör förbindelserna med dessa högskolor där kunna upprätthållas i minst samma utsträckning som hittills varit möjligt i Lund, där förbindelserna av föreståndaren för SFL betecknats som mycket intima. Inom den bygg- nadstekniska sektorn bedömer utredningen det dessutom troligt att kon- takterna med den allmänna byggnadsforskningen skulle underlättas om SFL överflyttades till Ultuna.

Under hänvisning till det ovan anförda föreslår utredningen att SFL ställs under styrelsens för lantbrukshögskolan ledning i såväl vetenskapligt som i administrativt och kameralt avseende samt att undervisningen i byggnads- lära vid högskolan i samband därmed omhändertas av SFL. Då emellertid inte enbart en organisatorisk förändring torde vara tillfyllest för att ernå en effektiv samordning vill utredningen förorda att jämväl principbeslut fattas om överflyttning av SFL till Ultuna. Inordningen av SFL i högskolan skulle härigenom komma att ske i två etapper. I den första skulle SFL kvarligga i Lund som en anstalt under högskolans ledning, varvid utredning- en vill erinra om att högskolan har en sektion vid Alnarp och om att ett liknande arrangemang tillämpas beträffande veterinärinrättningen i Skara i förhållande till veterinärhögskolan. [ etapp två skulle SFL i samband med omflyttning till Ultuna eller, om så med hänsyn till förhållandena skulle be- finnas lämpligt, vid ett tidigare tillfälle omvandlas till institution för bygg- nadslära vid lantbrukshögskolan. Det torde få ankomma på högskolans styrelse att göra särskilda överväganden och framlägga förslag om former- na och tiden för genomförande av etapp två, varvid hänsyn bl. a. får tas till befintliga försöksbyggnader och gällande arrendekontrakt liksom till byggnadssituationen vid Ultuna. Möjligheten att bibehålla viss verksamhet i Lund eller att förlägga en mindre del därav till Alnarp torde också böra prövas.

Den närmare samordningen med i första hand den jordbrukstekniska för- söksverksamheten anser utredningen böra åstadkommas genom en tidigare föreslagen teknisk sektion av lantbrukshögskolans försökskollegium. Sedan utredningen behandlat såväl JTI:s som SFL:s ställning inom jordbrukets forsknings- och försöksverksamhet vill utredningen föreslå följande sam- mansättning av nämnda sektion, inom vilken det torde vara lämpligt att upprätta jämväl mindre arbetsgrupper och som i övrigt bör ha samma ställning och funktion som kollegiets redan befintliga sektioner.

Professorn i arbetsmetodik och teknik Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid JTI Föreståndaren och avdelningsföreståndarna vid SFL Professorn i husdjurens utfodring och vård Professorn i växtodling Professorn i driftsekonomi

Försöksintendenten En representant för respektive statens maskinprovningar, veterinärhög- skolan oeh lantbruksstyrelsen ävensom för LBF Tre representanter för jordbruket Två representanter för industrin

Efter SFL:s omvandling till högskoleinstitution kommer institutionen att representeras i sektionen av professor och statsagronomer, varjämte en representant för de tekniska högskolorna bör ingå i sektionen sedan den nedan föreslagna lokala nämnden för SFL upplösts. Vid behandling av ar- betsprogrammet för jordbrukets byggnadsforskning bör en gemensam re- presentant för statens råd och institut för byggnadsforskning adjungeras.

För den direkta ledningen av SFL:s verksamhet intill dess flyttningen till Ultuna äger rum föreslår utredningen att en lokal nämnd inrättas. Nämn- den bör ha närmaste uppsikt över verksamhet, ekonomi och försöksgårdar vid SFL samt bereda de ärenden som skall direkt avgöras av högskolesty- relsen och upprätta förslag till anslagsäskanden. Utredningen förutsätter att förslag till försöksplaner för behandling inom försökskollegiet liksom inom andra sektorer av jordbrukets försöksverksamhet kommer att upprättas av föreståndaren och avdelningsföreståndarna. Utredningen föreslår att den lokala nämnden sammansätts av lantbrukshögskolans rektor och försöks- intendent samt föreståndaren för SFL och föreståndaren för JTI jämte en representant för tekniska högskolan i Lund och en företrädare för jord- bruket.

Samordningen av ] TI :s och SLF :s verksamhet

Genom de i det föregående redovisade förslagen angående JTI:s och SFL:s ställning anser utredningen att garantier skulle skapas för erforderlig sam- ordning av de båda institutionernas verksamhet. Framför allt torde till- komsten av ett tekniskt försökskollegium och ett ömsesidigt deltagande av respektive föreståndare i de två institutens ledning komma att skapa förut- sättningar för en inbördes anpassning av arbetsprogrammen och ett givande samarbete. Det är också troligt att tillsättande av speciella arbetsgrupper inom försökskollegiets ram för bearbetning av särskilda frågor ytterligare skulle kunna förbättra samarbetet, varjämte efter hand möjligheter till ge- mensamt utnyttjande av viss personal kan komma att aktualiseras.

Övriga samordningsfrågor

Utredningen har inte funnit några skäl föreligga för reglering av JTI:s verksamhet i förhållande till den verksamhet som bedrivs av statens maskin- provningar. Såvitt utredningen har kunnat finna har samarbetet mellan dessa institutioner varit utmärkt och underlättats av den gemensamma för-

läggningen. Som framgått tidigare föreslås statens maskinprovningar få en representant i det föreslagna tekniska försökskollegiet.

I Kungl. brev vid utredningens tillkallande påpekades att 1960 års jord- bruksutskott i sitt av riksdagen godkända (rskr. 304) utlåtande nr 22 ut- talade att en bestämd gränsdragning borde komma till stånd och upprätt- hållas mellan de arbetsuppgifter som hör till SFL och det standardiserings- arbete som är avsett att utföras inom lantbruksstyrelsens byggnadssektion. För sektionens organisation och arbetsuppgifter har utredningen redo- gjort i kapitel VII.

Som framgått av kapitel V förordar föreståndaren för SFL att rådgiv- ningsverksamheten till byggaadskonsulenterna knyts närmare till anstalten och att utförandet av standardiserade typritningar flyttas från lantbruks— styrelsen till SFL. Inmtbruksstyrelsen har (jfr kapitel IX) för utredningen framhållit att dess bygg—nadssektion icke har till uppgift att bedriva någon försöksverksamhet och att den nuvarande organisationen är nödvändig för styrelsens verksamhet på byggnadsområdet. Bland övriga organ har LBF förordat ett övervägande om arbetsfördelningen mellan byggnadssektionen och SFL samt om en koncentration till ett organ.

Enligt utredningens uppfattning är en överflyttning av verksamheten med utförande av typritningar från lantbruksstyrelsens byggnadssektion till SFL motiverad. Framställandet av dessa ritningar bör ingå i den orga- nisation för upplysning och rådgivning inom SFL som utredningen närmare behandlar i kapitel XIII och som bl. a. avses möjliggöra en förbättrad kontakt mellan SFL och lantbruksnämndernas byggnadskonsulenter. Tid- punkt och form för överflyttningen bör fastställas efter samråd mellan lant- bruksstyrelsen och lantbrukshögskolans styrelse sedan den senare övertagit ledningen av SFL:s verksamhet. Personalen vid lantbruksstyrelsens bygg- nadssektion beräknas i samband med överflyttningen kunna reduceras med en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19.

Ett i övrigt bättre samarbete mellan lantbruksstyrelsen och SFL beräknar utredningen skall kunna komma till stånd genom SFL:s inordning under lantbrukshögskolans styrelse samt genom att lantbruksstyrelsen blir rep- resenterad i det tekniska försökskollegiet.

Utredningen har redan tidigare framfört som sin uppfattning att det er- forderliga och viktiga samarbetet med de tekniska högskolorna bör vidmakt- hållas både under den övergångsvis fortsatta verksamheten i Lund och efter flyttningen av SFL till Ultuna. Utredningen har föreslagit att den tekniska högskolan i Lund får en representant i den lokala nämnden för SFL och att de tekniska högskolorna sedermera skall tillsätta en representant i lant- brukshögskolans tekniska försökskollegium.

Enligt utredningens mening bör en samordning komma till stånd mellan

SF L:s och den allmänna byggnadsforskningens verksamhet. För närvarande äger praktiskt taget inget samarbete rum mellan dessa organ, trots att stora fördelar därav torde vara att vinna främst i fråga om den grundforskning beträffande material och konstruktioner som till stor del är av gemensamt intresse. Utredningen har tidigare föreslagit att en gemensam representant för statens råd och institut för byggnadsforskning adjungeras till det tek— niska försökskollegiet vid behandling av frågor som berör verksamheten inom jordbrukets byggnadsforskning. I detta sammanhang har utred- ningen tagit under övervägande frågan om överförande till jordbrukets byggnadsforskning av en skälig andel av de byggnadsforskningsavgifter som står till statens råds för byggnadsforskning förfogande. Med tanke bl. a. på de omfattande konsekvenser som en dylik specialdestination av forskningsmedel skulle få för medelsutdelningen i stort anser utredningen att frågan faller utanför dess uppdrag. Utredningen förutsätter emellertid att jordbrukets byggnadsforskning eftersträvar ett utnyttjande av dessa forskningsmedel och i lämplig omfattning vinner gehör för dessa strävan- den från den allmänna byggnadsforskningens sida.

Med hänsyn till de mycket näraliggande arbetsuppgifter som i vissa fall bearbetas av SFL och LBF anser utredningen det önskvärt att ett nära samarbete mellan dessa organ kommer till stånd. Även i detta fall anser ut- redningen att dess framlagda förslag att LBF skall vara representerat i det tekniska försökskollegiet bör kunna underlätta kontakterna mellan de två organen.

KAPITEL XII

Jordbrukstekniska institutets verksamhet, interna organisation och ekonomi

Institutets verksamhet

Utredningens i föregående kapitel redovisade organisationsförslag innebär att JTI kvarstår som ett fristående halvstatligt forskningsinstitut men att möjligheterna för samverkan med lantbrukshögskolan och SFL förstärks genom inrättandet av en teknisk sektion av lantbrukshögskolans försöks- kollegium samt genom viss samordning av ledningen för JTI och SFL. I anslutning härtill har utredningen förutsatt att förslag till arbetsprogram för JTI av dess styrelse skall överlämnas till kollegiesektionen för fort- löpande anpassning till en lämplig samordning och fördelning av arbets- uppgifterna inom den tekniska sektorn av jordbrukets försöksverksamhet, varför utredningen icke bedömer sig böra föreslå något detaljerat arbets- program för JTI. Mot bakgrund av det tidigare konstaterade behovet av en kraftigt utökad verksamhet inte minst i fråga om arbetsbesparing inom animalieproduktionen och om de mindre och medelstora jordbrukens ma— skin- och arbetsfrågor vill emellertid utredningen allmänt konstatera att det av JTI:s styrelse föreslagna arbetsprogrammet (jfr kapitel 11) synes utgöra en lämplig grundval för de närmaste årens arbete vid JT]. Den i programmet förordade inriktningen av verksamheten har också vunnit stöd av de myndigheter m.fl. som uttalat sig angående JTI:s arbetsupp— gifter och i stort sett förordat ett fullföljande av J TI:s hittillsvarande verk- samhet men med en förskjutning mot frågor rörande inomgårdsmekanise- ring samt arbets- och metodstudier (jfr kapitel III). Utredningen vill emellertid ånyo understryka vikten av att flera av de i det nämnda pro- grammet föreslagna uppgifterna, t.ex. undersökningar angående ensile- ring, lagring, elfrågor och inomgårdsmekanisering, utförs i samarbete med försöksverksamheten på byggnadssidan. Utredningen vill också betona angelägenheten av att JTI genom sin föreslagna koncentration på dels in- omgårdsarbetet dels grödans skörd och tillvaratagande icke förbiser de problem som sammanhänger med bl. a. jordbearbetning och sådd samt före- slår att en av institutets föreslagna avdelningar får hela fältarbetets meka- nisering som arbetsområde.

JTI:s styrelse har anfört att behovet av någon form av konsulterande verksamhet från institutets sida mot ersättning bedöms som mycket stort,

varför frågan om inrättande av tjänster för detta ändamål bör utredas. Med tanke på att behovet av kontakter mellan JTI och det praktiska jord— bruket enligt utredningens mening bör förstärkas på olika sätt anser ut- redningen det önskvärt att på försök en verksamhet av denna art startas. Då utredningen emellertid inte bedömer det troligt att verksamheten ome- delbart skulle få sådan omfattning att en särskild tjänst för ändamålet kan finansieras anser utredningen det lämpligt att den i det följande föreslagna upplysningsspecialisten eller annan lämplig befattningshavare vid JTI även får ägna sig åt konsultativ verksamhet mot ersättning, var- efter det bör få ankomma på institutets styrelse att på grundval av gjorda erfarenheter bedöma önskvärdheten och möjligheten att inrätta en spe- ciell tjänst för denna verksamhet.

Institutsstyrelsen har också behandlat frågan om en omorganisation av den jordbrukstekniska standardiseringsverksamheten så att ledningen av densamma skulle överflyttas till Sveriges mekanförbunds standardcentral men framhållit som sin mening att institutets arbete på detta område bör fortsätta i avvaktan på närmare utredning av frågan. Med hänsyn till det berörda problemets speciella karaktär anser sig utredningen icke böra be- handla detsamma utan förutsätter att överläggningar i frågan kommer till stånd mellan J'Ill och Sveriges mekanförbund.

JTI tillämpar arbetsmetoder som enligt vad utredningen har kunnat fin- na innebär en ändamålsenlig kombination av laboratoriemässiga försök vid Ultuna och fältförsök i full skala ute i landet, vilket har medfört att in- stitutet i sin verksamhet upprätthåller mycket god kontakt med det prak- tiska jordbruket, varjämte även samarbetet med industrin synes vara mye- ket gott. De av JTI tillämpade försöksmetoderna bedöms, som framgått av kapitel III, mycket positivt i de synpunkter som framförts från skilda organ. Utredningen anser de av institutet hittills tillämpade arbetsmeto- derna efter anpassning till vad som tidigare sagts i fråga om samarbete med bl.a. jordbrukets byggnadsforskning lämpliga även för dess fram- tida verksamhet.

Genom tillkomsten av en professur i lantbrukets arbetsmetodik och. tek- nik och upprustningen av lantbrukshögskolans institution i detta ämne kommer JTI:s medverkan i högskolans undervisning att begränsas. Som utredningen redan tidigare nämnt framstår det emellertid som angeläget att JTI:s personal i lämplig omfattning deltager i undervisningen, varige- nom den nödvändiga kontakten mellan denna och försöksverksamheten bibehålls.

JTI har enligt utredningens bedömning genom en lämpligt utformad upplysningsverksamhet snabbt lyckats föra ut sina försöksresultat till det

praktiska jordbruket. Särskilt institutets meddelandeserie, vars betydelse vitsordats i skilda sammanhang, har spelat en stor roll i denna verksam- het. Både från J'lllzs styrelse och från andra intressenter har emellertid förslag framförts om ett ytterligare intensifierat upplysningsarbete från institutets sida främst genom en förstärkning av personalorganisationen med en för upplysningsverksamheten speciell befattningshavare. Utred- ningen vill i detta sammanhang erinra om den förstärkning av upplys- ningsarbetet inom växtodling och jordbruksekonomi som skett genom till— komsten av en organisation för specialrådgivning knuten till lantbrukshög- skolan och den regionala försöksverksamheten. Med tanke på den omfatt- ning JTI:s insatser inom upplysningsarbetet redan har och den belast- ning det innebär för försökspersonalen samt på behovet av en ytterligare utökad och förbättrad upplysning i jordbrukstekniska frågor föreslår ut- redningen att en arvodesavlönad befattning som upplysningsspecialist får ingå i JTI:s personalorganisation. Utredningen föreslår att arvodet får mot- svara löneklass A 27 men förutsätter att anpassning härav liksom i fråga om övriga tjänster av detta slag kan ske med hänsyn till innehavarens kompetens.

Jordbrukstekniska institutets interna organisation

Som framgått av kapitel XI har utredningen föreslagit att JTI även i fort- sättningen skall drivas som ett fristående institut i samverkan mellan sta- ten, jordbruket och industrin. För samordning av försöksverksamheten inom jordbrukets tekniska sektor föreslår utredningen inrättande av en teknisk sektion av lantbrukshögskolans försökskollegium, vari JTI skulle vara representerat genom sin föreståndare och sina avdelningsförestån- dare. Utredningen har dessutom framhållit det som önskvärt att professorn i arbetsmetodik och teknik bereds möjlighet att, om lantbrukshögskolans och JTI:s styrelser finner detta lämpligt och så beslutar. jämväl vara chef för JTI.

Utredningen har i samband med sin diskussion om önskvärdheten av att genom bevarande av JTI som ett halvstatligt institut kunna utnyttja det ekonomiska stöd som näringslivet är villigt att lämna till verksamheten redan berört frågan om formerna för näringslivets stöd till institutet. Som framgått av kapitel II har JTI:s styrelse föreslagit att institutet skulle drivas i samverkan mellan staten och en stiftelse för svensk jordbruks- teknisk forskning, vilken skulle ersätta Jordbrukstekniska föreningen som företrädare för näringlivets intressen och som garant för dess bidrag till JTI:s verksamhet. Organisationen för JTI skulle därmed komma att an- sluta sig till vad som gäller för ett flertal halvstatliga forskningsinstitut inom den tekniska sektorn (Svenska träforskningsinstitutet, Svenska tex- tilforskningsinstitutet, metallografiska institutet, institutet för konser-

veringsforskniug, institutet för optisk forskning och Svenska silikatforsk- ningsinstitutet). Utredningen vill erinra om att grunden för verksam- heten vid dessa institut är ett avtal mellan Kungl. Maj:t och en stiftelse som företräder vederbörande branschs intressen på forskningsområdet. Avtalet avser en längre tid, vanligen fem år, och avtalsparterna förbin- der sig att på visst sätt bidraga till bestridande av kostnaderna för verk- samheten. Avtalet kompletteras av stadgar för institutet, fastställda av Kungl. Maj:t. Det direkta ansvaret för institutets skötsel åvilar en styrelse utsedd av parterna.

Som framgått av kapitel I har JTI för närvarande en organisationsform som nära ansluter sig till den vid de nyssnämnda instituten i det att även JTI:s verksamhet grundar sig på bidrag från och fleråriga avtal mellan staten och näringslivet samt bedrivs enligt av Kungl. Maj:t fastställda stad- gar. I två avseenden föreligger emellertid skillnader i förhållande till de under h'andelsdepartementet hörande instituten. Dels företräds näringslivet i JTI:s fall av en förening, Jordbrukstekniska föreningen, dels är inte av- talet beträffande JTI:s drift uppbyggt så att institutet fortlöpande under avtalstiden kompenseras för inträffa-de lönehöjningar, vilket vid övriga institut är fallet beträffande huvuddelen av personalen.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att inom jordbruksom— rådet den halvstatliga organisationsformen sedan år 1960/61 tillämpas även beträffande institutet för växtförädling av frukt och bär vid Balsgård, som drivs i samverkan mellan staten och en stiftelse. I detta fall utgår emel- lertid statsbidraget med ett för hela avtalstiden till sin storlek bundet be- lopp, vilket för budgetåret 1961/62 främst på grund av stegrade lönekost- nader lett till driftsunderskott för institutet.

Det förhållandet att Jordbrukstekniska föreningen har haft att svara för näringslivets bidrag till JTI har genom att föreningens sekretariat varit knutet till institutet, som redan tidigare nämnts, kommit att innebära att kontakterna med näringslivet har upprätthållits direkt från institutet, vil- ket i förening med JTI:s under senare år alltmera begränsade resurser kommit att medföra att en stor del av institutsledningens arbete har måst ägnas åt medelsanskaffning. De ekonomiska problemen vid institutet hänger i sin tur samman med att statsanslaget till verksamheten trots höjda kost- nader främst i fråga om löner alltsedan år 1953 varit oförändrat.

'Den nu föreslagna organisatoriska förändringen bör enligt utredningens bedömning kunna leda till en effektivare medverkan från näringslivet ge- nom att dess företrädare får ett mera direkt ansvar för verksamheten och dess finansiering, vilket i sin tur ytterligare bör förbättra samarbetet mel- lan institutet, jordbruket oeh industrin. Det förhållandet att institutet i den föreslagna organisationen skulle få tillgång till för den grundläggande verksamheten erforderlig personal, som genom fortlöpande kompensation för lönehöjningar kan behållas oförändrad under en längre tidsperiod, be-

dömer utredningen som mycket väsentligt för planeringen av institutets framtida verksamhet. Utredningen vill i detta sammanhang också erinra om att chefen för handelsdepartementet vid olika tillfällen förklarat sig ha goda erfarenheter av den organisationsform som tillämpats för de un— der handelsdepartementet hörande instituten.

Utredningen vill alltså förorda att JTI fr.o.m. ] juli 1963 skall drivas i samverkan mellan staten och en stiftelse för jordbruksteknisk forskning enligt avtal, som upprättas mellan parterna. De utöver avtalet erforderliga föreskrifterna för verksamheten skall meddelas i stadgar för institutet, fastställda av Kungl. Maj:t, samt i övrigt i arbetsordning och andra före— skrifter, meddelade av styrelsen för institutet.

Utredningen har vid överläggningar med företrädare för jordbruket och industrin funnit att intresse föreligger för bildande av en stiftelse av ovan nämnt slag, förslagsvis benämnd stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forsk- ning. Som framgått tidigare och som närmare behandlas i det följande har utfästelser om bidrag från olika intressenter till den blivande stiftelsen gjorts i sådan omfattning att ekonomisk grundval för avtalet i detta avseende en- ligt utredningens bedömning föreligger. varför utredningen föreslår att, så snart stiftelsen konstituerats, förhandlingar kommer till stånd mellan repre— sentanter för statsmakterna och stiftelsen om ett avtal beträffande driften av JTI.

Enligt det ovan framlagda organisationst'örslaget skulle Jordbrukstek- niska föreningens medverkan vid driften av JTI upphöra. Utredningen vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att föreningens verksam- het, som huvudsakligen koncentreras på upplysningsarbete inom den jord- brukstekniska sektorn, upprätthålls i minst samma omfattning som för närvarande och genom att bedrivas i nära samarbete med JTI alltfort un- derlättar kontakterna mellan institutet och näringslivet.

Vad beträffar institutets ledning i övrigt vill utredningen i avvaktan på fortsatta förhandlingar om avtalet här endast beröra styrelsens för JTI förslag om en utökning av styrelsen med två ledamöter, varefter den skulle komma att omfatta ordförande och tio ledamöter. Med hänsyn till de mångsidiga intressen som bör vara företrädda i JTI:s ledning och till att flertalet av de förut nämnda branschforskningsinstituten har styrelser av denna storlek ansluter sig utredningen till förslaget. Med tanke på att ut- redningen, som närmare framgår av det följande, räknar med att statsbi- draget liksom hittills kommer att utgöra den största delen av JTI:s in- komster bedömer utredningen det lämpligt att Kungl. Maj:t utser ord- förande samt fem styrelseledamöter, medan stiftelsen utser återstående fem ledamöter. Vad beträffar de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna har utredningen tidigare anfört att efter hand en viss gemensam representa— tion av företrädare för speciella ämnesområden i såväl styrelsen som i det tekniska försökskollegiet bör eftersträvas.

Personalorganisation

I det föregående har utredningen framlagt motiv för en betydande upp- rustning av verksamheten vid JTI samt föreslagit riktlinjer för institu- tets organisation och ställning inom jordbrukets forskningsverksamhet samt för inriktningen av dess verksamhet under de närmaste åren. Redan i samband härmed har särskilt behovet av en personell upprustning och en förbättrad kontinuitet i personalförhållandena betonats, och utredningen har framlagt förslag som beräknas göra en sådan utveckling möjlig. En förutsättning härför är emellertid också att de enskilda tjänsterna vid JTI görs tillräckligt konkurrenskraftiga för att institutet skall få tillgång till och få behålla kvalificerad arbetskraft. Utredningen anser att den av JTI:s styrelse föreslagna personalorganisationen i sina huvuddrag väl motsva- rar dessa krav men vill förorda vissa ändringar i densamma, vilket del- vis också berörts i olika sammanhang i det föregående.

Med hänsyn till önskvärdheten av en så nära samordning som möjligt mellan institutionen för arbetsmetodik och teknik samt JTI har utred- ningen förordat att professorn i ämnet, om så anses lämpligt av såväl lant- brukshögskolans som institutets styrelser, skall beredas möjlighet att förestå även JTI. Vid tillämpning härav bör årligt arvode utgå för före- ståndareskapet med 7500 kronor, vilket motsvarar vad som gäller vid motsvarande arrangemang inom andra branschforskningsinstitut. I insti- tutets personalstat bör, som framgår av det följande, enligt utredningens uppfattning tjänst som särskild föreståndare för JTI upptagas.

Utredningen anser det lämpligt att personalen organiseras på tre av- delningar. Två av dessa bör ges speciell inriktning och, som tidigare nämnts, handha fältarbetets respektive inomgårdsarbetets förenkling och mekani- sering. Härutöver bör finnas en allmän avdelning, som utöver personal för arbete med de forskningsuppgifter på institutets program som ej faller inom speeialavdelningarnas områden, även skall inrymma personal för institutets administrativa och kamerala verksamhet, upplysnings- och kon- sulterande verksamhet, teknisk service åt försöken m.m. Oavsett hur chefsfrågan löses för JTI anser utredningen att institutets föreståndare ut- över ledningen av hela dess verksamhet själv bör direkt förestå denna all- männa avdelning, vilket innebär att utredningen bedömer det möjligt att reducera det av styrelsen föreslagna antalet avdelningsföreståndare till två.

Då föreståndarebefattningen vid JTI av utredningen föreslås bli place- rad i B 3 förutsätter utredningen att krav på hög vetenskaplig kompetens kommer att ställas på dess innehavare, varjämte föreståndaren bör be- sitta god organisations- oeh administrationsförmåga samt äga ingående och allsidig kännedom om jordbrukets problem. Avdelningsföreståndarna vid JTI får enligt utredningens förslag samma löneställning som statsagro- nomerna vid högskolans försöksverksamhet, och utredningen föreslår att de kompetenskrav som gäller för dessa tjänster i fråga om vetenskaplig

meritering och god praktisk kännedom om jordbrukets problem också skall tillämpas beträffande avdelningsföreståndarna vid JTI.

De av institutets styrelse föreslagna förste assistenterna vid de tre av— delningarna bör i likhet med motsvarande tjänster inom lantbrukshög- skolans försöksverksamhet benämnas försöksledare. Som kompetenskrav bör gälla lägst agronom- eller ingenjörsexamen samt erfarenhet av för- söksverksamhet.

Det i flera sammanhang framförda önskemålet om en bättre inordning av det jordbrukstekniska försöksarbetet i ett driftsekonomiskt samman- hang anser utredningen icke böra åstadkommas genom att personal med speciell ekonomutbildning knyts till JTI utan genom samarbete med kal- kylavdelningen vid lantbrukshögskolans företagsekonomiska institution. För arbetet med standardisering bedömer utredningen det icke befogat att i personalplanen uppta särskild tjänst utan förutsätter att någon av för- söksledarna eller assistenterna jämsides med andra uppgifter får svara för även detta specialområde. Däremot anser utredningen att elfrågorna har så stor betydelse speciellt för utvecklingen av materialhanteringen och är av sådan omfattning att en speciell tjänst för behandling av dessa frågor bör inrättas. Som framgår av kapitel XIII förutsätter utredningen att JTI:s el—ingenjör i viss utsträckning skall kunna utnyttjas jämväl av SFL.

Från institutsstyrelsens sida har föreslagits att JTI liksom hittills i sin personalplan skulle få upptaga tjänster för såväl kamrer som kassör. Ut- redningen vill i anslutning härtill först påpeka att den, som tidigare nämnts, bedömer det ur kostnads- och effektivitetssynpunkt mest lämpligt att JTI:s kamerala verksamhet samordnas med lantbrukshögskolans och att för- handlingar härom bör komma till stånd mellan JTI och högskolan. I av- vaktan härpå vill emellertid utredningen nu anföra att den med hänsyn till institutets storlek och verksamhet inte kan finna två tjänster av före- slagen art motiverade. Enligt vad som framgått av till utredningen läm- nad redogörelse har emellertid tjänsterna haft en något annorlunda karak- tär än vad som framgår av deras beteckningar, i det att särskilt institu- tets nuvarande kamrer haft mångsidiga arbetsuppgifter som biträde åt föreståndaren vid institutets ledning. Utredningen anser att dessa arbets- uppgifter bör Överföras till en assistent åt föreståndaren, som också får till uppgift att svara för kontorspersonalens ledning och institutets publi- ceringsverksamhet. Det med bokföring och räkenskaper förenade arbetet förutsätter utredningen skall kunna utföras inom ramen för den kontors- personal som föreslås i det följande. Utredningen finner det vidare icke lämpligt att den föreslagna tjänsten som förste kontorsskrivare ingår i den personalplan, för vilken kostnaderna efter särskilda grunder enligt förslag i det följande skall fördelas mellan staten och stiftelsen för jord- bruksforskning.

Mot bakgrund av det anförda och med anpassning till den ekonomiska

ram för verksamheten som utredningen funnit lämplig och som närmare behandlas i det följande vill utredningen föreslå följande personalorgani- sation för JTI fr. o. m. 1 juli 1963, varvid utredningen förutsätter att den angivna uppdelningen av personalen i skilda avdelningar icke tolkas som någon skarp gränsdragning.

Allmänna avdelningen Lön motsvarande löneklass Föreståndare B 3 Assistent A 19 Assistent regl. bef.-gång Upplysningsspecialist Arvode = A 27 Kontorist A 9 Kanslibiträde A 7 Kontorsbiträde A 5 Verkmästare A 15 Mekaniker A 9 Montör A 9 Vaktmästare A 7

Avdelningen för fältarbete/s mekanisering Avdelningsföreståndare B 1 [försöksledare A 23 Assistent regl. bef.-gång Kontorist A 9 Avdelningen för inomgårdsarbele och materialhantering Avdelningsföreståndare B 1 Försöksledare A 23 Ingenjör för el-frågor A 21 Assistent regl. bef.-gång Kontorist A 9

Utöver den fasta personalen kräver institutets arbete tillgång till extra arbetskraft för genomförande av experimentella undersökningar i skilda delar av landet och utredningen bedömer 50 000 kronor per år härför er- forderligt för att möjliggöra ett effektivt försöksarbete.

Jordbrukstekniska institutets ekonomi

Som framgått av kapitel I omfattade den år 1945 för JTI upprättade nor- malstaten 345 000 kronor. Under senare år har institutets inkomster och utgifter uppgått till 600 000 in 700 000 kronor årligen.

JTI:s utgiftsstat har hittills varit uppdelad på tre huvudgrupper, löner och pensionsavgifter, omkostnader samt övriga utgifter. Utredningen fin- ner det lämpligt att diskutera institutets utgiftsstat uppdelad endast på arvoden, löner och avgifter å ena sidan samt omkostnader å den andra.

I fråga om arvoden till slyrelseledamöter föreslår utredningen ett an-

slag av 5 000 kronor, varav ersättning bör utgå till samtliga ledamöter. Den i det föregående av utredningen föreslagna personalorganisationen med- för en lönekostnad i 1962 års löneläge av 470 000 kronor räknat efter lägsta löneklass för varje tjänst. Ålderstillägg, som vid övriga halvstatliga forsk- ningsinstitut utbetalas av stiftelsemedel, kan beräknas medföra en kostnad av 25 000 kronor. För anställning av extra personal har utredningen tidi- gare föreslagit ett årligt anslag av 50 000 kronor.

Beträffande institutspersonaiens pension vill utredningen ansluta sig till de förslag som framlagts av en inom handelsdepartementet tillsatt sär- skild utredningsman. För den personalorganisation vid JTI som utred- ningen förordar kan pensionsavgifterna efter de heräkningsgrunder som utredningsmannen anvisat uppskattas till 50 000 kronor per år. JTI:s år- liga avgifter till allmän sjukförsäkring m.m. beräknas av utredningen uppgå till 10 000 kronor.

De ovan beräknade kostnaderna skulle sammanfattningsvis uppgå till följande årliga belopp.

Arvoden till styrelseledamöter 5 000 kronor Löner till fast anställd personal 470 000 » Löneklassuppflyttningar 25 000 » Löner till tillfällig arbetskraft 50 000 » Pensionsavgifter 50 000 » Avgifter till sjukförsäkring m.m. 10 000 >>

610 000 kronor

JTI:s styrelse har, som framgått av kapitel 11, framlagt detaljerade för— slag till utökning av anslagen till omkostnader och övriga utgifter. Utred- ningen anser sig inte höra ingå på en detaljgranskning av dessa förslag men vill framhålla att flertalet poster enligt dess mening upptagits till förhållandevis höga belopp. Utredningen bedömer det t. ex. möjligt att redu- cera de årliga kostnaderna för reseersättningar från föreslagna 80 000 kro- nor till 60 000 kronor samt att nedbringa kostnaderna för publikations- tryck och annonser så att institutets publiceringsverksamhet blir i huvud- sak självbärande. Utredningen vill emellertid för .sin del förorda att en total ram beräknas för samtliga omkostnader, materiel, försöksverksamhet m.m. och att denna fastställs till 370000 kronor, varav 80 000 kronor he- räknas inflyta genom försäljning av publikationer.

Utredningen föreslår alltså en utgiftsram för JTI på totalt 980 000 kro- nor, varav 900 000 skall täckas genom anslag till institutet. Finansieringen av institutets verksamhet skall enligt utredningens tidigare framförda för- slag ske dels genom statliga bidrag dels genom bidrag från jordbruket och industrin företrädda av en härför bildad stiftelse för jordbruksteknisk forskning. Vid de tidigare nämnda förhandlingar som utredningen fört med företrädare för näringslivet har garantier erhållits om bidrag till JTI från

jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse genom Sveriges lanthruksförbund om lägst 200 000 kronor per år samt från industrin om ett motsvarande bi- drag av lägst 100 000 kronor. De lämnade garantierna gäller i båda fal- len för en femårsperiod från den 1 juli 1963. Utredningen vill med tillfreds- ställelse konstatera detta uttryck för näringslivets positiva inställning till betydelsen av JTI:s verksamhet innebärande en utökning av det avtals- enliga åtagandet från nuvarande lägst 50 000 kronor per år till lägst 300 000 kronor årligen och minst en tredubbling i förhållande till de senaste årens reella insatser. Som utredningen tidigare framhållit har dessa ekonomiska garantier från näringslivets sida tillmätts väsentlig betydelse vid utred- ningens ställningstagande till den jordbrukstekniska forsknings- och för- söksverksamhetens organisation. Företrädarna för jordbruket och indu- strin har emellertid lämnat de nämnda garantierna endast under förut- sättning att statens stöd till JTI kommer att ökas till lägst 600000 kro- nor per år.

Statens bidrag till JTI har, som tidigare framgått, från år 1953 oför- ändrat utgått med 325000 kronor per år. Utredningen vill nu föreslå att statsbidraget görs tillräckligt stort för att tillsammans med näringslivets bidrag täcka den utgiftsram som utredningen förordat för institutet, vil— ket kräver ett statsanslag av 600 000 kronor, vari innefattas även statsbi— drag till standardiseringsverksamheten. Med hänsyn till den betydande ök- ning av statens stöd till JTI:s verksamhet som utredningen alltså föreslår vill utredningen påminna dels om att det under många är bundna stats-— anslaget efter hand framtvingat en krympning av verksamheten och en förskjutning mot finansiering med medel från näringslivet dels om att den nu föreslagna kostnadsfördelningen innebär att en större andel av kostna- derna än vad som förutsatts i nuvarande avtal kommer att hestridas av näringslivet. Vad emellertid denna fördelning angår kan, som framgår i det följande, det förutsatta nya avtalets konstruktion komma att medföra en förskjutning under avtalsperioden mot ökad kostnadsandel för staten.

Med de ovan nämnda finansieringsförslagen bedömer sig utredningen ha skapat förutsättningar för slutgiltiga förhandlingar mellan representanter för statsmakterna och den föreslagna stiftelsen om ett avtal för JTI:s verksamhet under en femårsperiod fr. o. m. 1 juli 1963. Utan att föregripa Vidare förhandlingar anser sig utredningen böra ange sina synpunkter på huvuddragen av de skilda bidragens användning och därmed på avtalets konstruktion. Liksom vid flertalet branschforskningsinstitut bör statsmed- len i första hand användas till avlöning av huvuddelen av personalen en- ligt grunder som närmare preciseras i avtalet. Statens löneåtagande för denna personal bör inte omfatta ålderstillägg, vilka bör utgå av stiftelse- medel. Pensioneringsavgifterna fördelas mellan staten och stiftelsen i sam- ma relation som lönekostnaderna. Till JTI:s omkostnader lämnar såväl staten som stiftelsen bidrag, medan utredningen förutsätter att staten lik-

som hittills svarar för de lokaler som erfordras för verksamhetens be- drivande.

Utredningen har tidigare berört de nackdelar för JTI som de hittills- varande formerna för medelstilldelning inneburit speciellt i samband med de stigande lönekostnaderna. "Det nu förutsatta avtalets konstruktion in— nebär att staten i sitt ansvar för lönekostnaderna även innefattar under perioden uppkommande lönehöjningar för den del av personalen som av- lönas med statsmedel. Detta medför att statsbidraget kan förutsättas un- dergå viss höjning under avtalsperioden och att alltså kostnadsfördelningen i förhållande till näringslivet kan förskjutas, då dess garanterade bidrag är fastställt att vara lika under samtliga fem år. Som ovan nämnts har detta beaktats av utredningen vid framläggande av förslag till kostnads- fördelning i utgångsläget. Vid eventuell förlängning av avtalet efter fem år får förhandlingar upptagas om avtalsmässigt återställande av kostnads- relationerna, varjämte liksom hittills möjlighet finns för bidrag i olika former från näringslivet utöver det garanterade årsanslaget.

Utredningen vill i fråga om JTI:s ekonomi avslutningsvis anföra att in— komster från den tidigare föreslagna konsulterande verksamheten ej in- nefattats i ovanstående diskussion om institutets finansiering. I avvak— tan på underlag för bedömning av storleken av dessa intäkter torde de tills Vidare böra tillföras institutets omkostnadskonto. Tillfälliga bidrag för särskilda undersökningar beräknas liksom hittills komma att ställas till JTI:s förfogande. Då dessa bidrag endast bör täcka de med varje sär- skild undersökning förenade kostnaderna påverkas emellertid ovan gjorda överväganden om institutets ekonomi och finansiering icke härav.

Byggnadsfrågor och engångsanslag till utrustning vid jordbrukstekniska institutet

Som framgått av kapitel II har JTI:s styrelse till utredningen framlagt förslag dels beträffande utbyggnad av institutets lokaler dels angående ett i samband med verksamhetens utökning erforderligt engångsanslag till ut— rustning. Styrelsens förslag i byggnadsfrågan omfattar i en första etapp en omdisposition av de nu befintliga lokalerna på ett sådant sätt att de kan utnyttjas bättre än för närvarande och erbjuda ett utökat antal ar— betsplatser samt i en andra etapp en tillbyggnad av institutets nuvarande byggnad för att få ett tillräckligt antal kontorsrum. Det för utrustning föreslagna anslaget, 350 000 kronor, har på samma sätt föreslagits delat på två poster, 125 000 kronor som bedöms behöva vara tillgängliga den 1 juli 1963 och 225 000 kronor som erfordras efter påbörjad utbyggnad av loka— lerna.

Vad gäller byggnadsfrågan framstår det klart att den omfattande utök—

ning av JTI:s verksamhet som utredningen i det föregående har föreslagit måste förutsätta en utökning och omdisposition av institutets lokaler. Ut- redningen anser det förslag i byggnadsfrågan som JTI:s styrelse har fram- lagt vara en lämplig grundval för frågans fortsatta behandling. Särskilt bedömer utredningen det gynnsamt att en omdisposition av nuvarande ut- rymmen kan ske utan att institutionens för arbetsmetodik och teknik lo- kaler berörs, och utredningen vill förorda att dessa arbeten får företagas med omedelbar början efter den 1 juli 1963. Vad beträffar den av styrel- sen föreslagna utbyggnaden i etapp två förutsätter utredningen att frågan prövas i samband med den pågående utbyggnaden av lantbrukshögskolans byggnadsbestånd och samordnas med högskoleinstitutionens utvidgning. Byggnadsstyrelsen har på begäran av utredningen gjort en uppskattning av kostnaderna för det nämnda byggnadsprogrammet och därvid beräk- nat kostnaderna för etapp ett till 420 000 kronor och för etapp två till 400 000 kronor, varav utredningen alltså förordar att det förstnämnda be- loppet anvisas.

Den av utredningen föreslagna omfattningen av institutets verksamhet och den ovan förutsatta om- och nybyggnaden av dess lokaler förutsätter enligt utredningens mening att ett engångsanslag ställs till förfogande för utrustning och inredning. Utredningen anser sig emellertid inte höra ingå på någon detaljdiskussion av institutsstyrelsens förslag i detta hänseende utan förutsätter att denna fråga tas upp till behandling i samband med överläggningar angående ett nytt avtal. De bidrag som utredningen före- slagit från staten och stiftelsen torde nämligen under inledningen av av- talsperioden ej kunna tagas helt i anspråk till löner och omkostnader med hänsyn till svårigheten att snabbt genomföra institutets omorganisation och personella upprustning, varigenom möjlighet kan beräknas uppkom- ma att avsätta medel för erforderlig utrustning och inredning.

KAPITEL XIII

Statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader verksamhet, interna organisation och ekonomi

F orskningsanstaltens verksamhet

Utredningen har i kapitel X lämnat motivering för en betydande utökning av forsknings-, försöks— och upplysningsverksamheten beträffande jord- brukets byggnader. I kapitel XI har utredningen framfört förslag om att SFL skall ställas under ledning av lantbrukshögskolans styrelse och efter hand omvandlas till en institution för byggnadslära vid högskolan. För sam- ordning med andra områden inom jordbruksforskningen har utredningen föreslagit att en teknisk sektion av högskolans försökskollegium inrättas. Till dess SFL överflyttas till Ultuna har utredningen, som framgått av nämnda kapitel, förordat att den närmaste ledningen av anstalten skall handhas av en lokal nämnd bestående av lantbrukshögskolans rektor och försöksintendent, SFL:s föreståndare, föreståndaren för JTI, en represen- tant för tekniska högskolan i Lund samt en representant för jordbruket. Genom dessa åtgärder bör de problem beträffande samarbetet och gräns- dragningen mellan SFL och andra institutioner samt i fråga om under— visningen i husbyggnadslära vid lantbrukshögskolan, som i det föregående berörts i-flera sammanhang, kunna lösas.

Beträffande jordbruksbyggnadsforskningens arbetsuppgifter vill utred- ningen understryka att dess förslag innebär att verksamheten fortlöpande kommer att regleras inom ramen för ett försöksprogram, varför någon pre- cisering i detalj av framtida uppgifter ej kan komma i fråga. Någon för en längre period giltig avgränsning eller något långsiktigt program kan med tanke på den snabba utvecklingen inte göras utan verksamhetens inrikt- ning får fortlöpande anpassas med hänsyn till jordbrukets krav, verksam- heten på andra områden och tillgängliga resurser inom den organisatoriska ram som utredningen föreslagit. Utredningen inskränker sig därför i det följande till vissa allmänna riktlinjer som den anser bör vara vägledande för verksamheten.

Utredningen har redogjort för genomförda och pågående arbeten vid SFL i kapitel IV. Anstaltens föreståndares förslag till arbetsuppgifter för den närmaste framtiden har återgivits i kapitel V. Föreståndaren förutsät- ter att SFL:s verksamhet i stort sett skall ha samma inriktning som hittills

men med ett utbyggt och mera intensivt utvecklingsarbete inom de skilda ämnesområdena. Förslaget innefattar emellertid därjämte en utökning av arbetsfältet till att omfatta även trädgårdsnäringens byggnadsfrågor.

De synpunkter som framförts till utredningen beträffande den berörda verksamhetens inriktning har refererats i kapitel VI, där såväl tillfredsstäl- lelse med SFL:s hittillsvarande arbetsinriktning som kritik mot densamma och förslag om en koncentration till mera renodlad byggnadsforskning be- träffande jordbrukets driftsbyggnader kommit till uttryck.

Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att omfattningen av SFL:s arbetsuppgifter redan tidigare varit föremål för diskussion. Vid forskningskommitténs ombildning till anstalt år 1951 hade sålunda från kommitténs sida föreslagits en väsentlig utökning av arbetsuppgifterna till att omfatta även kulturtekniska och fastighetsekonomiska frågor, vilket emellertid avstyrktes av flertalet remissinstanser och ej heller vann stats- makternas gillande. I samband med utredningen år 1958 angående bl. a. an— vändningen av inkomsterna från jordbruksdriften vid SFL antyddes av ut— redningsmannen möjligheten av en utökning av anstaltens arbete på det jordbruksekonomiska området och beträffande vattenreningsfrågorna. I anslutning härtill avstyrkte såväl lantbruksstyrelsen som styrelsen för lant- brukshögskolan och statens lantbruksförsök en ökning av anstaltens ar- betsuppgifter. Föredragande departementschefen fann någon utvidgning av SFL:s verksamhetsområde utöver vad som angivits i dess instruktion icke motiverad, vilket underströks av jordbruksutskottet.

Enligt utredningens uppfattning har SFL:s verksamhet kommit att be- röra ett alltför omfattande arbetsområde. Anstaltens arbete har visserligen på dessa skilda fält präglats av idérikedom och givit många Värdefulla upp- slag, men splittringen på för många arbetsuppgifter i förhållande till dispo- nibla resurser har såvitt utredningen kunnat finna lett till att grundlighe— ten och kontinuiteten i verksamheten i viss utsträckning icke helt? kunnat tillgodoses. Anstaltens verksamhet har spänt över ett betydligt större område än vad som anges i dess instruktion, enligt vilken SFL skall verka för att lantmannabyggnader av olika slag erhåller en ändamålsenlig utformning ur byggnadsekonomiska, jordbruksekonomiska och hygieniska synpunkter främst med inriktning på frågorna om lämplig formgivning, inredning och utrustning, varvid byggnadsteknisk grundforskning icke bör förekomma vid anstalten och verksamheten beträffande bostadsbyggnader bör begränsas till frågor som sammanhänger med de särskilda förhållandena inom jordbruks- näringen. Utredningen vill i likhet med flera av de organ som framfört syn- punkter till utredningen förorda att verksamheten vid SFL och senare vid institutionen för byggnadslära vid lantbrukshögskolan helt koncentreras till byggnadsfrågor och inom denna sektor uteslutande ägnas åt jordbrukets driftsbyggnader såsom olika typer av ladugårdar, andra byggnader för djur samt lager- och förvaringsbyggnader, varvid användningen av äldre byggna-

der bör ägnas särskild uppmärksamhet. Beträffande lantbrukets bostäder sy- nes inga sådana speciella förhållanden föreligga i relation till övrig forsk- ning beträffande bostadsbyggande att en verksamhet inom detta område ens av så begränsad omfattning som SFL:s nuvarande instruktion förutsät- ter framstår som motiverad.

Gällande instruktion föreskriver att byggnadsteknisk grundforskning icke bör förekomma vid anstalten. Enligt utredningens bedömning innefattar emellertid SFL:s försök avseende olika material och konstruktioner för väg- gar, golv och tak m. m. betydande moment av sådan allmän karaktär som inte bör ankomma på en institution av SFL:s art utan bör hänföras till eller utföras i nära samarbete med de tekniska högskolorna och den all- männa byggforskningen. Utredningen vill i detta sammanhang därutöver peka på att Vissa undersökningar vid SFL ofta har haft karaktär av prov— ningsvcrksamhet, vilket enligt utredningens uppfattning endast bör före- komma där då provningen ej lämpligen kan utföras av annat organ. Denna verksamhet torde endast böra bedrivas vid SFL i den omfattning som lant- brukshögskolans styrelse finner lämplig. Förekommande provning bör ut- föras mot ersättning enligt samma grunder som gäller för annan provnings— verksamhet på jordbruksområdet.

Inom några av de nu av SFL behandlade ämnesområdena bör dess verk— samhet, som tidigare nämnts, enligt utredningens mening, begränsas till problem inom ett större frågekomplex, vilka har beröring 'med byggnader- nas utformning. Till dessa ämnesområden, som effektivt kan utvecklas en- bart genom samverkan av experter från en mängd fack, hör främst foder- konserverings-, lagrings- och vattenreningsfrågorna. Vid utvecklingen av foderkonserverings- och lagringstekniken måste byggnaderna anpassas till en allt mera mekaniserad materialhantering från skörd till utfodring, och vid arbetet med denna utveckling måste en intim samverkan äga rum mel- lan företrädare för byggnadsteknik, ekonomi, husdjursskötsel, maskintek- nik m.fl. ämnesområden, vilket utredningen bedömer kommer att under— lättas genom föreslagna organisatoriska åtgärder och ctt samlat försökspro- gram. Inom ett organiserat samarbete av här äsyftad art skulle i fråga om lagringstekniken olämpligt dubbelarbete t. ex. beträffande fläktarnas funk- tion, bullerbekämpning, elfrågor Och materialtransporter kunna undvikas. Det framstår för utredningen uppenbart att en verksamhet enligt dessa rikt- linjer för SFL:s del skulle innebära en koncentration till de för anstalten centrala arbetsuppgifterna och medföra att byggnadernas naturliga funk- tion som en yttre ram för djurskötseln och de därmed förenade mekaniska processerna bättre skulle återspeglas i försöksverksamheten. Utredningen vill i detta sammanhang särskilt understryka att den inte kan ansluta sig till föreståndarens för SFL tanke att en klar gränsdragning kan göras och upprätthållas mellan arbetet vid SFL och vid statens husdjursförsök.

Vad gäller arbetet med vattenreningsfrågorna vill utredningen först fram-

hålla betydelsen av ett intensivt forskningsarbete beträffande speciella landsbygdsproblem såsom formerna för omhändertagande av urin och silo- pressaft. I detta sammanhang måste emellertid, om en tillfredsställande lösning skall kunna nås, ett ännu mera omfattande samarbete komma till stånd än vad som skisserats ovan beträffande renodlade lantbruksfrågor, och det kan enligt utredningens mening icke i huvudsak ankomma på en institution av SFL:s karaktär och omfattning att behandla problem, som kräver tillgång till bl. a. kemisk och biologisk expertis och specialutrustning. Inom ramen för ett redan inlett samarbete på området torde emellertid vissa arbetsuppgifter, som direkt berör djurstallarnas och siloanläggningarnas konstruktion, kunna behandlas av SFL, medan problem beträffande av- loppsvatten från bostäder inte särskilt bör tas upp av anstalten. Utred- ningen vill i detta sammanhang erinra om att frågan om forskningen inom vattenvården för närvarande behandlas av vattenvårdskommittén.

Anstaltsföreståndaren har anfört att belysningsfrågorna, som i hög grad sammanhänger med hela stallklimatet, liksom andra elfrågor kräver ett om- fattande arbete vid anstalten. Som ovan anförts anser utredningen att just beträffande vissa elfrågor stora möjligheter till samordning med den ma- skintekniska forskningen föreligger. Då utredningen icke anser det moti- verat att inrätta speciella tjänster för elfrågor vid både JTI och SFL samt bedömer det viktigast att sådan expertis finns tillgänglig vid JTI, är utred- ningen ej beredd föreslå tjänst för en elingenjör vid SFL utan förutsätter att i den mån anstalten behöver anlita elexpertis detta kan ske i samarbete med JTI.

Förslaget om att utvidga SFL:s verksamhet till att omfatta äVen träd- gårdsnäringens byggnadsfrågor anser utredningen vara av speciellt in- tresse. Styrelsen för Alnarps lantbru-ks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har understrukit "behovet av en byggnadsforskning på detta område, och enligt utredningens mening bör dessa frågor bli föremål för ett utvecklingsarbete. Utredningen vill i detta sammanhang erinra om att såväl Sveriges handels- trädgårdsmästareförbund som trädgårdsnäringsutredningen hösten 1961 avstyrkte en framställning från SFL att två specialkonsulenter i byggnads- rådgivning för trädgårdsnäringen skulle placeras vid anstalten i stället för i Stockholm och Malmö, som föreslagits av lantbruksstyrelsen. Båda de nämnda remissinstanserna underströk emellertid betydelsen av forskning beträffande värme- och byggnadsteknik på trädgårdsområdet, och träd- gårdsnäringsutredningen föreslog att SFL:s styrelse skulle kompletteras med en representant för trädgårdsnäringen. Enligt utredningens uppfatt— ning bör den föreslagna verksamheten komma till stånd vid SFL och bedri- vas i nära samarbete med trädgårdsforskningen vid Alnarp, vilket bör un- derlättas genom SFL:s inordnande under lantbrukshögskolans styrelse.

I konsekvens med tidigare angivna riktlinjer anser utredningen att verk- samheten vid aSFL i större utsträckning än hittills bör inriktas på frågor

om byggnadsplanering och byggnadernas roll i jordbruksdriften samt dessas utrustning med arbetsbesparande anordningar. Stor uppmärksamhet bör även ägnas studier belysande skilda byggnadskonstruktioners funktion vid olika former av djurhållning. Behandlingen av dessa problem får bilda un- derlag för de byggnadstekniskt betonade försöken. Försöksverksamhet be- träffande byggnadernas planlösning m.m. bör bedrivas mot bakgrund av bl.a. jordbrukets driftsförhållanden och mekaniseringens utveckling samt bygga på arbets- och metodstudier av utökad omfattning. Speciellt intresse bör ägnas åt frågan om byggnadernas anpassningsbarhet till förändringar i jordbruksdriften och åt omändring och förbättring av äldre byggnader med hänsyn till driftsförhållandenas utveckling. Som framgår av utred- ningens förslag till personalorganisation i det följande skulle byggnadspla- neringen 'bli den centrala arbetsuppgiften i SFL:s verksamhet och ombesör- jas av en särskild avdelning. Utredningen vill här påpeka att denna plane- ringsavdelning skulle behandla en stor del av de uppgifter som SFL:s före- ståndare velat tillföra en speciell »fältavdelning. Enligt utredningens mening bör vidare undersökningarna beträffande byggnadsverksamhetens omfatt- ning och kostnadsutveckling liksom hittills bedrivas inom ramen för jordbrukets byggnadsforskning och falla inom denna avdelning. Beträf- fande beräkningen av byggnadskostnadsindex anser utredningen att sam— arbete bör äga rum med bl. a. statens jordbruksnämnd och i fråga om ar- betsstudierna vill utredningen ånyo understryka vikten av en samordning med liknande verksamhet på angränsande områden inte minst inom den maskintekniska sektorn.

De av anstaltsföreståndaren nämnda undersökningarna angående bl.a. sättet för finansiering av jordbrukets nybyggnader anser utredningen falla utanför anstaltens arbetsområde.

Utredningen finner det, som ovan nämnts, önskvärt att jordbrukets bygg- nadsutveckling ställs i relation till pågående arbeten i fråga om jordbrukets driftsplanering. Någon självständig verksamhet i fråga om driftsplanering vid SFL finner emellertid utredningen icke nödvändig utan anstalten bör i dessa sammanhang i första hand samarbeta med den speciella kalkylavdel- ning som inrättats vid lantbrukshögskolans företagsekonomiska institu— tion.

Beträffande de förslag som anstaltsföreståndaren framfört om rådgiv- ning vid byggnadsplanering får utredningen hänvisa till sin diskussion i det följande om utformningen av upplysningsverksamheten i fråga om jord- brukets byggnader.

Den av utredningen i det föregående förordade nya organisatoriska ställ- ningen för jordbrukets byggnadsforskning och den föreslagna koncentra- tionen till ett begränsat antal centrala arbetsuppgifter kommer enligt utred- ningens mening att påverka även arbetsformerna inom verksamheten och

bl. a. ge möjlighet till djupgående undersökningar inom ramen för ett lämpligt avpassat försöksprogram. Med hänsyn till att de flesta arbets- momenten i den berörda verksamheten ansluter sig till gängse vetenskap— lig metodik avser utredningen att i föreliggande avsnitt endast behandla frågor om SFL:s försöksgårdar, möjligheterna att sprida försöken hos för- söksvärdar samt den föreslagna fältavdelningen.

Det hittills vid SFL tillämpade systemet med egna försöksgårdar måste av utredningen diskuteras ur såväl metodiska som ekonomiska synpunkter. Utredningens analys av den ekonomiska ställningen för SFL:s jordbruk och de förslag som föranleds därav återges i ett senare sammanhang, men de ekonomiska aspekterna kommer i viss män att beröras redan i detta av- snitt.

Som framgått av kapitel V har föreståndaren för SFL mycket starkt understrukit betydelsen av tillgång till egna försöksgårdar vid anstalten bl. a. med hänsyn till byggnadsförsökens ingripande och långsiktiga ver- kan i förhållande till andra försök inom jordbruket och till det riskta- gande som byggnadsförsök måste innebära. Anstaltsföreståndaren hävdar att såväl svensk som internationell erfarenhet har givit vid handen att dis— position av egna försöksgårdar är en förutsättning för en effektiv byggands- forskning inom jordbruket.

I de synpunkter på frågan som framförts till utredningen (kapitel VI) ges stöd för såväl den av anstaltsföreståndaren företrädda uppfattningen som för den meningen, att egna försöksgårdar inte är nödvändiga för verk- samheten eller t.o.m. påverkar denna i ogynnsam riktning. I detta sam- manhang vill utredningen erinra om att lantbruksstyrelsen redan tidigare, i anslutning till utredningen om jordbrukets vid SFL ekonomi är 1958, ifrå- gasatt lämpligheten av att jordbruksdriften byggts ut till nuvarande om— fattning och att experimentbyggnadsverksamheten koncentrerats till anstal- tens jordbruk.

Vid bedömningen av behovet av egna försöksgårdar inom jordbrukets byggnadsforskning synes det utredningen lämpligt att först beakta de all- männa principer beträffande statens innehav och drift av försöksgårdar som fastställts i samband med försöksverksamhetens omorganisation år 1961. Jordbrukshögskoleutredningen framhöll att det väsentliga för för- söksverksamheten i detta avseende var att ha tillgång till försökslägen- heter och att där kunna anordna försök, medan däremot inte något primärt intresse ansågs föreligga att i egen regi bedriva praktisk jordbruksdrift. Enligt jordbrukshögskoleutredningen borde försöksverksamheten vara det primära och jordbruksdriften, där den måste förekomma, endast ett medel för att utnyttja sådana resurser som ej kan tas i anspråk av försöksverk— samheten. Föredragande departementschefen och riksdagen anslöt sig till tanken att systemet med försöksgårdar skulle avvecklas och ersättas med en organisation uppbyggd av försöksstationer. Dispositionen av de jordbruk,

som tillhörde försöksgårdarna, gjordes beroende av om man till lägre kOSt- nad kunde anskaffa likvärdiga försöksarealer på annat håll, och det bedöm- des böra ankomma på lantbrukshögskolans styrelse att upprätta förslag till erforderliga avvecklingsåtgärder. Beträffande bibehållna jordbruk an- förde departementschefen bl.a. att de borde handhas av särskilda drifts- ledare avlönade med medel från jordbruksdriften samt sortera under hög- skolestyrelsen, som hade att fortlöpande övervaka gårdarnas driftsekono- miska läge. Gårdar, som visar årligen återkommande driftsunderskott se- dan intrång från försöksverksamheten kompenserats, borde snarast av- vecklas.

Utredningen anser i likhet med föreståndaren för SFL att byggnadsför- sök innebär ett kraftigare och mera långsiktigt verkande ingrepp i driften vid en brukningsenhet än andra slag av jordbruksförsök, och att byggnads- försöken genom sin omfattning medför ett väsentligt risktagande. Utred- ningen ser emellertid i detta förhållande i motsats till SFL:s föreståndare ett avgörande skäl mot systemet med koncentration av försöken till egna gårdar. Då varje försök innebär ett omfattande ingrepp i driften torde flera olika, större försök icke kunna samtidigt utföras vid samma enhet, i varje fall inte om SFL:s verksamhet som utredningen ovan föreslagit alltmera skall inriktas på studiet av byggnadernas funktion och anpassning, vilket synes kräva försök omfattande relativt stora grupper av gårdar. Försöks- verksamheten i den form den drivits av SFL blir enligt utredningens me- ning i alltför hög grad beroende av de lokala förhållandena på de egna går- darna. Möjligheten att starta nya undersökningar kan begränsas av nöd- vändigheten att fullfölja redan påbörjade experiment eller av svårigheten att avveckla äldre försöksbyggnader, som även fyller en funktion i gårds- driften. För att tillförlitliga resultat skall uppnås vid undersökningar av t. ex. miljöbetingelserna för djur krävs vidare i många fall jämförelsegrup- per, vilket förutsätter större arealer och byggnadsresurser än vad som lämpligen kan knytas till ett forskningsorgan. Erfarenheterna från SFL visar enligt utredningens uppfattning att försöksverksamhet vid egna går- dar blir relativt begränsad och ej ger möjlighet till de mångsidiga försök be- träffande byggnadernas anpassning och funktion som utredningen förordat.

Enligt utredningens mening torde den effektivaste formen för försöks- verksamheten -nås genom en kombination av en centralt belägen, tillräck- ligt stor och väl utrustad försöksplats för laboratorie- och modellförsök jämte vissa försök i full skala samt en omfattande, regionalt spridd försöksverk- samhet i fältet. En försöksstation, som utan att vara engagerad i egen jord- bruksdrift har tillgång till djur, foder m.m. i för försöken tillräcklig om- fattning genom lån eller köp, skulle innebära en anpassning av byggnads- sektorns försöksverksamhet till utvecklingen beträffande övriga försök in- om jordbruket. Ett arrangemang av detta slag, som också förordats av några organ i förslag till utredningen, har av utredningen studerats i Norge,

där institutionen för byggnadslära vid lantbrukshögskolan med arbete efter dessa linjer nått goda resultat.

Av vad som anförts framgår att utredningen ansluter sig till den från såväl SFL:s föreståndare som från många andra håll framförda tanken på en utökad försöksverksamhet hos försöksvärdar, varvid både staten till- höriga och olika slag av enskilda jordbruk bör komma i fråga. Bland stats- ägda gårdar ifrågasätter utredningen om icke bl.a. domänverkets jordbruk är lämpliga för den här avsedda verksamheten. Utnyttjande av försöksvär- dar skulle medföra en minskning av de till forskningsanstalten lokalt knutna försöken, en ökad flexibilitet i anstaltens försöksresurser och en ur flera synpunkter värdefull spridning av försöken. Goda möjligheter till samver- kan med enskilda jordbrukare föreligger, såvitt utredningen har kunnat be- döma, då intresset för ett modernt byggnadssätt har ökat under trycket av stigande kostnader och investeringssvårigheter. Emellertid anser utred- ningen det önskvärt att möjligheterna till samverkan mellan försöksverk- samheten och enskilda jordbrukare på detta område ytterligare underlättas genom liberal lånegivning och bidrag till täckande av de med vissa försök förknippade arbetsinsatserna och riskerna. Det torde närmast få ankomma på lantbruksstyrelsen att överväga åtgärder av denna innebörd.

Enligt utredningens mening bör den verksamhet som inom byggnads- forskningens ram skall bedrivas i form av regionalt spridda försök inte till sitt innehåll skilja sig från verksamheten vid det centrala forskningsorga— net. Fältförsöken bör utgöra ett naturligt led i byggnadernas utveckling och ha en klar karaktär av försök samt följas som sådana av forskningsorga- nets personal, varigenom full samordning nås med den centrala verksam- heten. Härav följer att utredningen icke finner det lämpligt att dessa upp- gifter, som anstaltens föreståndare har förordat, hänföres till en speciell fältavdelning. Enligt utredningens mening bör ansvaret för de regionala för- söken åvila avdelningarna vid den centrala anstalten, vilket utredningen beaktat vid upprättandet av förslag till personalorganisation. Den av före- ståndaren föreslagna fältavdelningen skulle utom i försöksverksamheten även medverka vid projektering av byggnader främst vid statliga institu— tioner, varigenom avdelningen skulle kunna bli självbärande i fråga om lönekostnader. Någon projekteringsverksamhet av större omfattning bör emellertid enligt utredningens uppfattning icke ingå i SFL:s uppgifter, var- av följer att utredningen inte anser det vare sig önskvärt eller möjligt att bygga upp en med avseende på lönekostnader självbärande fältavdelning. Utredningen vill här erinra om att föreståndaren för SFL i annat samman— hang hävdat att gränsdragningen mellan SFL och konsulterande organ på byggnadsområdet icke behövde vålla några svårigheter, vilket med den föreslagna uppläggningen av SFL:s fältverksamhet starkt måste ifrågasät- tas. Utredningen vill med sitt här gjorda ställningstagande ej utesluta att begränsad projekteringsverksamhet från SFL:s sida kan vara befogad

främst åt statliga institutioner i samband med uppförande av byggnader som avses bli föremål för studier inom försöksprogrammet. Någon särskild avdelning för denna verksamhet anser emellertid utredningen icke nöd- vändig utan den bör utföras inom den ordinarie organisationen eventuellt med anställande av extra personal. Utredningen vill i detta sammanhang understryka det angelägna i att beställda uppdrag, som ej har formen av för den löpande verksamheten betydelsefulla försök eller tillämpningar, utförs endast mot ersättning motsvarande anstaltens självkostnader.

Utöver vad som ovan anförts mot det nuvarande systemet för SFL:s för- söksverksamhet vill utredningen vidare anföra att koncentrationen av för- söken till egna gårdar leder till en regional snedvridning av verksamheten, vilket både ur forsknings- och upplysningssynpunkt måste betraktas som olämpligt. Den av utredningen föreslagna uppläggningen beräknas däremot ge möjlighet för en jämnare fördelning av försöken över hela landet. För att ytterligare förbättra möjligheterna härför föreslår utredningen, som när- mare framgår av det följande, att viss personal placeras vid Röbäcksdalen för speciell behandling av norrländska byggnadsfrågor samt att SFL:s rese- möjligheter förbättras.

Vad försöksgårdarnas ställning i upplysningsverksamheten beträffar an- ser utredningen att denna funktion i praktiskt taget samma utsträckning skulle kunna fyllas av en försöksstation av ovan skisserat slag. Utredning- en återkommer vidare i det följande med förslag om en avsevärd upprust- ning av upplysningsverksamheten beträffande jordbrukets byggnader.

Utredningen vill slutligen också framhålla som sin uppfattning att till- gången till egna försöksgårdar för SFL framtvingat en splittring av verk- samheten i det att jordbruksdriften krävt en betydande insats från anstalts- ledningens sida, varjämte såväl jordbruksdriften som sådan som kombina- tionen av forskningsverksamhet och jordbruksdrift, vilket belysts i det före- gående och av utredningen närmare diskuteras i det följande, givit upp- hov till återkommande ekonomiska svårigheter, vilka i enlighet med ovan nämnda riksdagsbeslut på längre sikt torde böra lösas genom avveckling av försök-sgårdsdriften, såvida inte den av utredningen föreslagna omorgani- sationen leder till ändring i dessa förhållanden.

Utredningen har tidigare föreslagit att SFL skall inordnas i lantbruks— högskolans organisation och att dess förflyttning till Ultuna skall göras beroende bl.a. av avvecklingen av anstaltens arrenden i Lund. Med hän- visning härtill och till vad utredningen ovan anfört samt med hänsyn till högskolestyrelsens ställning i arbetet med avveckling av vissa och ledning— en »av andra försöksgårdar anser sig utredningen böra förorda att frågan om tillgång till egna försöksgårdar för jordbrukets byggnadsforskning slut- giltigt får prövas av lantbrukshögskolans styrelse efter dess övertagande av ledningen för verksamheten och enligt för jordbrukets försöksverksamhet" 1 övrigt gällande riktlinjer.

Föreståndaren för SFL har i fråga om upplysning och rådgivning be- träffande jordbrukets byggnader förordat en förstärkt ställning för forsk- ningsanstalten, som bl. a. genom den föreslagna fältavdelningen skulle svara för en specialiserad byggnadsrådgivning utformad i direkt kontakt med forsknings- och försöksverksamheten. En koncentration av upplysningsverk- samheten skulle också ske bl. a. genom att arbetet med typritningar skulle överflyttas från lantbruksstyrelsen till SFL.

Utredningen ansluter sig i princip till förslaget om en förstärkning av sambandet mellan forsknings- och upplysningsverksamhet även i fråga om jordbrukets byggnader på liknande sätt som genomförts i form av special— rådgivning på andra jordbruksområden och som utredningen förordat be- träffande den jordbrukstekniska rådgivningen. Utredningen, som tidigare i detta kapitel för sin del icke ansett sig böra förorda en speciell fältavdel- ning vid SFL, bedömer behovet av effektiv upplysningsverksamhet på bygg- nadsområdet som mycket stort och de nuvarande resurserna på området som bristfälliga samt förordar att särskild personal ställs till förfogande för upplysningsverksamheten i anslutning till jordbrukets byggnadsforsk- ning. Denna personal, vars omfattning närmare behandlas i det följande, bör helt få koncentrera sig på upplysnings- och rådgivningsarbete och där- vid också svara för kursverksamhet, demonstrationer m. ni., som för när- varande sköts av forskningspersonalen. I enlighet med vad utredningen an- fört i kapitel XI bör till SFL jämväl överflyttas det arbete med framställande av typritningar som nu utförs inom lantbruksstyrelsens byggnadssektion.

Genom den av utredningen förordade regionala spridningen av försöks- verksamheten och den ovan föreslagna personalförstärkningen bedömer utredningen det möjligt att åstadkomma en effektiv upplysningsverksam- het, som snabbt kan förmedla forskningsresultat till jordbruket genom ut- nyttjande av de olika arbetsmetoder och media som berörts av såväl före- ståndaren för SFL som av skilda organ, speciellt jordbrukets upplysnings- nämnd.

F orskningsanstaltens personalorganisation

Den föregående diskussionen och utredningens hittills gjorda ställningsta- ganden har i flera fall berört SFL:s personalorganisation. Utredningen är medveten om att ett genomförande av dess principförslag om en överflytt— ning av verksamheten till Ultuna ställer stora krav på en smidig personal- politik före och under övergångstiden och förutsätter därför att personal- frågorna med särskild uppmärksamhet kommer att följas av lantbruks- högskolans styrelse.

Utredningens ställningstagande till arbetsuppgifterna för jordbrukets byggnadsforskning innebär en begränsning av antalet verksamhetsgrenar på det tekniska området samtidigt som en avdelning för byggnadsplanering

byggs upp och får en central position inom verksamheten. Utredningen har ej bedömt skäl föreligga för inrättande av en speciell fältavdelning men förordat en utökning av försöksverksamheten i fältet, som kräver omfat- tande personella insatser, samt föreslagit särskild personal för upplysnings- verksamheten.

Med hänvisning till dessa förslag och till den avvägning utredningen fun- nit lämplig mellan uppgifter inom byggnadsteknik respektive byggnadspla— nering och byggnadsekonomi vill utredningen föreslå följande personal- organisation vid SFL.

Allmän avdelning 1 föreståndare Bp 3 1 assistent regl. bef.-gång 1 upplysningsspecialist Arvode : A 27

2 specialrådgivare Arvode = A 23 (1 iRöbäcks- dalen)

2 ritingenjörer Ae 21 1 kansliskrivare Ae 11

1 kontorist Ae 9 2 kontorsbiträden Ae 5 (1 i Böbäcksdalen) 1 telefonist Ae 5 1 vaktmästare Ae 7

Planeringsavdelning

1 avdelningsföreståndare B 1 1 förste avdelningsagronom Ae 27 1 försöksledare Ae 23 2 assistenter regl. bef.-gång 2 tekniska biträden Ae 17 (arbetsstudier) 1 kontorist Ae 9 1 kontorsbiträde Ae 5

Byggnadsteknisk avdelning 1 avdelningsföreståndare B 1

1 förste avdelningsingenjör Ae 27 1 försöksledare Ae 23 2 assistenter regl. bef.-gång 1 instrumenttekniker Ae 21 1 ritingenjör Ae 21 1 montör Ae 9 1 kontorist Ae 9 1 kontorsbiträde Ae 5

Utredningen ansluter sig till anstaltsföreståndarens synpunkter beträf- fande behovet av en förbättrad löneställning för den ledande forskningsper- sonalen och beräknar att med de ovan föreslagna lönerna ha skapat kon— kurrenskraftiga tjänster. Liksom i fråga om J'IlI förutsätter utredningen att vid tillsättande av föreståndare-, avdelningsförestån-dare- och försöks-

ledarebefattningarna kompetenskraven i tillämpliga delar anpassas till i lönehänseende motsvarande tjänster vid lantbrukshögskolan.

Anstaltsföreståndaren kommer enligt utredningens förslag vid sidan av sin ledande funktion för hela verksamheten att handha den direkta led- ningen för den allmänna avdelningen med inriktning främst på upplys- ningsfrågor. Han skall vidare enligt vad som anförts tidigare ha ansvaret för undervisningen i byggnadslära vid lantbrukshögskolan. Denna under- visning kommer dessutom att kräva insatser av avdelningsföreståndarna och viss övrig personal, vilket av utredningen beaktats vid bedömning av personalorganisationens omfattning och de enskilda tjänsternas lönepla- cering.

Med hänsyn till föreståndarens omfattande arbetsuppgifter anser utred— ningen det lämpligt att en assistent ställs till hans förfogande för att i möj- ligaste mån frigöra föreståndaren från rutinärenden. Den likaså av före— ståndaren föreslagna vaktmästaretjänsten bör också enligt utredningens mening inrättas.

De från såväl SFL som från flera andra håll framförda önskemålen om en till Norrland lokalt knuten del av verksamheten vill utredningen beakta genom att föreslå att en specialrådgivare placeras vid Röbäcksdalen. Vida- re anser utredningen det lämpligt att någon av försöksledarna eller assi- stenterna för kortare perioder får sin verksamhet förlagd dit samt att ett skrivbiträde bör placeras i Röbäcksdalen.

Liksom i fråga om JTI förutsätter utredningen att arvodessättningen för upplysningspersonalen kan få bli föremål för anpassning med hänsyn till de blivande befattningshavarnas kompetens.

Som framgått tidigare anser utredningen att den föreslagna organisations- ändringen bör ge möjlighet att överflytta huvuddelen av SFL:s kamerala verksamhet till lantbrukshögskolan, varigenom kamreraretjänsten vid SFL kan indragas. Likaså anser utredningen att det nuvarande arrange- manget med särskilt arvode till sekreterare blir överflödigt inom ramen för den föreslagna organisationen. I den mån inte personal från lantbrukshög— skolan kan utnyttjas för här berörda arbetsuppgifter torde det få ankomma på föreståndarens assistent och kanslipersonalen att fullgöra desamma un— der ledning av personal vid högskolan.

Kontoristen i Ae 9 på allmänna avdelningen avses av utredningen bl.a. svara för biblioteksarbete och dokumentationsverksamhet under ledning av den vid SFL stationerade specialrådgivaren. Av de två ritingenjörerna beräknar utredningen att den ene till en viss del skall ägna sig åt uppgifter som i form av uppdrag lämnas till anstalten.

För att förstärka personalen för de tekniska försökens utförande före- slår utredningen att på den byggnadstekniska avdelningen inrättas en tjänst som instrumenttekniker för konstruktion och vård av den speciella tekniska utrustning som erfordras för försöken, en tjänst som ritingenjör

samt en montörstjänst. Utredningen förutsätter att i fortsättningen liksom hittills den personal som i övrigt erfordras för försökens praktiska utfö- rande avlönas med medel från anslaget till försöksverksamheten. Personal- kostnadernas andel härav bör emellertid efter tillkomsten av montörstjäns- ten kunna nedbringas.

Utöver ovan angiven personal bör SFL även i fortsättningen under an- slaget till icke-ordinarie personal få bestrida kostnader för ersättningar till experter. Sedan 1962 års riksdag beslutat ett överförande till detta an- slag av 10 000 kronor, som tidigare varit avsett för arkitektutbildad personal, uppgår posten till 26 000 kronor för innevarande budgetår. Utredningen föreslår att utgiftsposten upptas med 30 000 kronor.

Ekonomin vid statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

Jordbruksdriftens ekonomi och ställning i förhållande till försöksverksamheten Som framgått av det föregående (kapitel IV) har SFL:s drift av egna för- söksgårdar medfört återkommande ekonomiska svårigheter, vilka enligt utredningens mening bör bedömas bl. a. mot bakgrunden av de begränsade resurser som stått till anstaltens förfogande under dess uppbyggnad. Den år 19-58 företagna utredningen konstaterade att orsaken till jordbrukets dåvarande skuldsättning stod att söka i den tidigare förefintliga möjlig- heten att tillgodose försöksverksamheten på jordbrukets bekostnad. Ut- redningsmannen föreslog bl.a. att hoskillnad skulle göras mellan försöks- verksamhet och jordbruksdrift, att en fördelning av byggnadskostnaderna skulle ske, att en speciell stat för jordbruket skulle upprättas samt att överföringen av medel från jordbruksdriften till försöksverksamheten skulle ske vid slutet av budgetåret via ett särskilt reservationsanslag. Dessa åt- gärder genomfördes. Utredningen vill i anslutning härtill konstatera att jordbruksdriftens vinst, som i den ovan nämnda utredningen förutsattes uppgå till och i staten för de senaste åren beräknats till 50 000 kronor och som i efterhand skulle tillföras försöksverksamheten, under de två bud- getåren 1959/60 och 1960/61 enligt SFL:s vinst- och förlusträkningar för jordbruket uppgått till 3 205 respektive 1 610 kronor. Det beslutade sättet för överföring av medel från jordbruket till försöksverksamheten har alltså ej kunnat genomföras. Vid bedömning av de redovisade vinsterna bör upp- märksammas att försöksgårdarna ej belastas med kostnader för arrende och räntor å statliga rörelsemedel.

De på grundval av nämnda utredning genomförda åtgärderna, det i samband därmed beviljade rörelsekapitalet, 200 000 kronor, och de un- der år 1960/61 tillförda driftsmedlen, 150000 kronor, har ej heller med- fört en stabilisering och varaktig förbättring av jordbrukets ekonomi. Till grund för föregående utredning låg huvudsakligen redovisningen för bud-

getåret 1957/58 (bil. 7), och dess kommentarer i anslutning härtill har kortfattat återgivits i kapitel IV. Den ekonomiska utvecklingen under de följande åren framgår i huvuddrag av vinst- och förlusträkningarna samt balansräkningarna för åren 1958/59—1960/61 (bil. 8—10). Det i föregå- ende utredning gjorda konstaterandet, att anstaltens ekonomiska ställ- ning per den 30 juni 1958 icke var tillfredsställande, då kassa- och bank- tillgodohavandena utgjorde 4027 kronor, medan enbart leverantörskul- derna och personalskatterna uppgick till sammanlagt 204 497 kronor, äger full tillämpning även beträffande ställningen per den 30 juni 1961, då motsvarande likvida tillgångar enligt det senaste bokslut som varit till- gängligt för utredningen uppgick till 12 158 kronor och motsvarande skul- der utgjorde 195 965 kronor. Den svaga likviditeten, som också påpekats av jordbruksrevisorerna år 1961, och skuldsättningen till leverantörer för- svårar alltjämt en ekonomiskt tillfredsställande drift. Såvitt utredningen har kunnat bedöma av kvartalsredogörelserna under budgetåret 1961/62 har någon förbättring icke inträtt i fråga om de ovan relaterade förhål- landena under denna tid. Tvärtom syns ytterligare försämring ha ägt rum då enligt redogörelsen för andra kvartalet 1962 jordbrukets obetalda räk- ningar den 30 juni 1962 belöpte sig på 236114 kronor, medan tillgodo- havandena i bank, postgiro och i kassa icke uppgick till 1 000 kronor. Ett år tidigare var motsvarande tal 170 355 respektive 12 158 kronor.

Som framgått av kapitel IV har anstaltsföreståndaren angivit att vissa av anstaltens utgifter för städning, telefon m.m. även under senare år täckts med medel från jordbruket.

SFL:s föreståndare har i sina synpunkter till utredningen endast in- direkt berört frågan om gränsdragningen mellan jordbrukets och försöks- verksamhetens ekonomi i det han förutsatt att en väsentlig förstärkning av försöksverksamhetens resurser skulle göra det möjligt att bedriva denna utan ekonomiskt stöd från jordbruksdriften.

Såsom redovisats i kapitel IV har utredningen efter särskilt bemyndi- gande låtit företaga en företagsekonomisk analys beträffande SFL:s jord- bruksdrift främst med syfte att få underlag för en bedömning av vilka kostnader en försöksverksamhet vid egna jordbruk drar. Det har icke, som närmare framgått av den i nämnda kapitel lämnade redogörelsen, varit möjligt för utredningen att göra någon klar uppdelning mellan jordbruks- drift och försöksverksamhet, men vissa av de med jordbruket förenade kostnaderna utgör enligt utredningens mening rena försökskostnader, oak- tat föreskrifterna om gränsdragning mellan de båda verksamhetsgrenarna. Utredningen har därför varit nödsakad att beräkna de totala kostnaderna för försöksgårdarna utan uppdelning på kostnader för försöksbyggnader, vilka senare använts i jordbruket, och de direkta förlusterna för jordbruks- driften. Av den genomförda undersökningen framgår att ifrågavarande kostnader och förluster under åren 1958/59—1960/61 kan beräknas till

i genomsnitt 200 000—250 000 kronor per är, varför utredningen anser en omprövning ur ekonomisk synpunkt av det nuvarande systemets fortbe- stånd vara nödvändig. Bevarande av detsamma måste i varje fall förut- sätta en sådan redovisning att jordbrukets respektive försöksverksamhetens kostnader klart kan specificeras.

Utredningen har tidigare framfört som sin uppfattning att behovet för SFL att inneha egna försöksgårdar redan av metodiska skäl starkt kan ifråga- sättas och föreslagit att lantbrukshögskolans styrelse närmare skall över- väga denna fråga. Utredningen har ovan påvisat att även de ekonomiska förhållandena talar för en omprövning av försöksgårdarnas bibehållande. Den föreslagna inordningen av SFL under högskolans styrelse innebär vi- dare en förbättring av möjligheterna till kontroll av gränsdragningen mel- lan verksamhetsgrenarna intill dess en sådan prövning har kunnat äga rum. Utredningen vill i detta sammanhang påpeka att ett användande av det ovan nämnda beloppet, 200 000—250 000 kronor direkt i av egna går- dar obunden försöksverksamhet skulle möjliggöra en omfattande ökning av SFL:s försöksresurser.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts är utredningen medveten om att särskilda medel erfordras för täckande av jordbruksdriftens underskott, då det icke kan förutsättas att lantbrukshögskolan i samband med över- tagandet av .SFL skall belastas därmed. Med hänsyn till att utredningen icke haft tillgång till bokslutet för budgetåret 1961/62 och till ovissheten om tiden för övertagandet av anstalten, förutsätter utredningen att före omorganisationen en särskild undersökning görs beträffande försöksgår- darnas ekonomi och det vid tillfället för högskolans övertagande förefint- liga behovet av medel för täckande av underskott samt att högskolans sty- relse i samband därmed inkommer med erforderligt äskande. Utredningen har emellertid konstaterat att anstaltens likviditet för närvarande är så ansträngd att det torde vara nödvändigt att redan för budgetåret 1962/63 på tilläggsstat anvisa ett särskilt anslag till SFI. av 150 000 kronor för att möjliggöra avveckling av huvuddelen av dess kortfristiga skulder. Utred- ningens bedömning i detta avseende stöds av en inom SFL i augusti 1962 gjord undersökning, enligt vilken, trots beräknade intäkter under hösten 1962 från bl. a. potatis- och sockerbetsskörden, kortfristiga skulder skulle kvarstå med omkring 150 000 kronor vid årsskiftet 1962/63.

Utredningen vill i detta sammanhang också behandla den i kapitel IV påvisade bristande överensstämmelsen mellan lantbruksstyrelsens fordran på SFL och anstaltens skulder till styrelsen, vilken berör 300 000 kronor och beror på en skiljaktig tolkning av formerna för tillförande av kapital till SFL under budgetåret 1958/59. Med hänvisning till de i kapitel IV relate- rade förhållandena vill utredningen föreslå att den bristande överensstäm- melsen regleras genom en nedskrivning av lantbruksstyrelsens fordran på SFL från 640 000 kronor till 340 000 kronor.

Avlöningsstat

Den av utredningen föreslagna personalorganisationen medför att SF L:s avlöningsstat skulle få nedan angivna omfattning i 1962 års löneläge och i jämförelse med motsvarande stat för innevarande budgetår. I posten arvo- den och särskilda ersättningar upptas, i enlighet med utredningens förslag att SFL skall stå under ledning av lantbrukshögskolans styrelse och att ar- vode till sekreterare ej längre skall utgå, endast 2 000 kronor avsedda till arvoden åt ledamöter i den lokala nämnden.

Av utred- Ändring i

i??? ningen fö- förhållande 1962/63 reslagen till år organisation 1962/63 Avlöning till ordinarie tjänsteman ............ 38300 38300 Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm- da av Kungl. Maj:t .............................. 5 500 2 000 _ 3 500 Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 225 000 532 300 +307 300 Rörligt tillägg ....................................... 91 000 209 400 +118 400 Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 4 600 10 000 + 5 400

Summa kronor 364 400 792 000 +427 600

Vid jämförelsen bör beaktas att utredningens förslag förutsätter en över- flyttning av viss verksamhet från lantbruksstyrelsens byggnadssektion till SFL, vilket för lantbruksstyrelsens del skulle innebära en reduktion av lö- nekostnaderna med 50000 kronor. Dessutom bör lantbrukshögskolans kost— nader för undervisningen i husbyggnadslära, vartill arvode utgår med 10 500 kronor, kunna bortfalla.

Omkostnader Föreståndarens för SFL förslag till förhöjd omkostnadsstat har redovisats i kapitel V och utredningen har tidigare understrukit behovet av en väsent- lig höjning av anstaltens omkostnadsanslag. Med tanke på bl.a. den före- slagna personalökningens storlek, den utvidgade försöksverksamheten, be- tydelsen av det internordiska samarbetet samt de med den föreslagna hög- skoleundervisningen förenade kostnaderna vill utredningen ifrågasätta om icke det av föreståndaren föreslagna omkostnadsanslaget är för lågt beräknat särskilt i fråga om reseersättningar, utrustning och expenser. För dessa poster föreslår utredningen en höjning utöver föreståndarens förslag med tillsammans 30 000 kronor, medan utredningen bedömer ett anslag av 25 000 kronor tillfyllest för publikationstryck. I anslutning härtill vill utredningen framhålla att jämväl SFL:s publiceringsverksamhet efter hand bör samord- nas med lantbrukshögskolans.

Som tidigare nämnts utges från anstalten publikationen Agricultura. För detta ändamål har av OECD ställts till förfogande sammanlagt 21 000 kro- nor för en treårsperiod fr. o. m. hösten 1959, under Vilken tid enligt avtal tidskriften skulle utkomma med två nummer per år. Enligt en av anstalts-

föreståndaren lämnad redogörelse har dessa medel i huvudsak förbrukatnats t. o. m. 30 juni 1962 och Agricultura har under denna tid utkommit mened sammanlagt två nummer. Av nämnda redogörelse framgår vidare att ut ut- givandet av tidskriften och den därmed förenade verksamheten tills vidarlarc icke belastat anstaltens omkostnadsanslag. Efter vad utredningen har kunun- nat finna har emellertid arbetskraft vid anstalten i icke ringa utsträckniming engagerats i denna verksamhet. Enligt utredningens uppfattning bör dennnna publiceringsverksamhet skiljas från anstaltens övriga verksamhet för ptpu- blicering av forskningsresultat, och samtliga de därmed förenade kostnana- derna bör bestridas med medel som ställts till förfogande i särskild ordninging. Utredningen anser att denna fråga i övrigt ej faller inom dess uppdrag. (1. då den icke hänför sig till anstaltens ordinarie verksamhet.

Som en särskild post på omkostnadsstaten ingår för närvarande en e1 er- sättning till jordbruksdriften motsvarande arrendekostnaderna, vilka eftefter förlängningen av arrendet beträffande Habo gård uppgår till 55 500 krononor per år. Då enligt utredningens mening samtliga kostnader för försöken vi vid SFL, antingen de utgör kompensation för intrång i anstaltens jordbruksdriirift eller direkta försökskostnader, bör återspeglas i anslaget till försöksverlerk- samheten, anser utredningen att denna post i fortsättningen bör innefattattas i nämnda anslag. En sådan omdisposition ligger också i linje med vad sorsom tillämpas vid övrig försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

På omkostnadsstaten avräknas de särskilda uppbördsmedel som SFL upppp- här för vissa uppdrag, försålda meddelanden m.m. Som framgått tidigagare har utredningen icke kunnat ansluta sig till föreståndarens tanke att SFSFL skulle få en fältavdelning med i stort sett ekonomiskt självbärande verlerk— samhet. Utredningen bedömer det emellertid möjligt att inom den föreslagngna organisationen öka de ovannämnda intäkterna. Omfattningen av denna u' ut- ökning torde få bedömas efter hand, men utredningen förutsätter att i varjarje fall en fördubbling av uppbördsmedlen bör kunna åstadkommas, när de den nya organisationen träder i funktion.

Med hänvisning till det anförda föreslår utredningen den omkostnadsstastat för SFL som här anges i jämförelse med motsvarande stat för innevarandnde budgetår.

Ändring ng i

Anslag AV utred' förh. til till för år ningen före- . 1962/63 slagna anslag 3:21 &? få Sjukvård m. m. ....................................... 500 1 000 + 5( 500 Reseersättningar .................................... 30 200 60 000 +29) 80 800 Utrustning ............................................. 10 000 30 000 +20) 00 000 Publikationstryck .................................... 18 000 25 000 + 7 00 000 Expenser ............................................. 32 000 60 000 +28 00 000 Ersättning till jordbruksdriften ............... 49 400 — —49) 40 400 Summa kronor 140 100 176 000 +35'196 900 Avgår särskilda uppbördsmedel ............... 15 100 30 000 +144 90 900

Nettoutgift kronor 125 000 146 000 +211 00 000

Anslag till försöksverksamheten Ett speciellt reservationsanslag till försöksverksamheten har, som framgått av kapitel IV, utgått sedan år 1958/59. För innevarande budgetår uppgår anslaget till 50 000 kronor och SFL:s föreståndare har föreslagit en höjning till 150 000 kronor per år. Som framgått av kapitel IV avsågs reservations- anslaget bli kompletterat med vid budgetårets slut kvarstående överskott från jordbruksdriften om lägst 50 000 kronor per år, vilket blivit bestäm- mande för anslagets storlek. Som utredningen visat i annat sammanhang har någon sådan överföring av medel ej skett, varigenom försöksverksam- hetens resurser, i den män inte medel överförts från jordbruket under lö- pande budgetår, blivit mera begränsade än vad som förutsattes vid föregå- ende utredningstillfälle. Då det här behandlade anslaget till sin storlek ef- ter hand bör göras beroende av försöksprogrammets innehåll kan utred- ningen ej specificera detsamma för någon längre tidsperiod. Med hänvis- ning till den föreslagna utökningen av försöksverksamheten och till sprid- ningen av densamma, till att vinstmedel från jordbruket enligt utredningens mening inte kan komma att reserveras för försöksverksamheten under de närmaste åren samt till den tidigare nämnda överföringen från omkostnads- anslaget av posten ersättning till jordbruksdriften föreslår utredningen att anslaget ifråga tills vidare får utgå med 250 000 kronor per år. Utredning- ens förslag innebär inte en så stor ökning av de faktiska kostnaderna som den siffermässiga höjningen —— omkring 150 000 kronor efter reduktion med den nämnda överflyttningen _ då de hittillsvarande kostnaderna för. för- söksverksamheten, som utredningen tidigare anfört, i realiteten genom till— skott från jordbruksdriften uppgått till betydligt mera än 50 000 kronor per år. Ifrågavarande överföring av medel beräknas i fortsättningen icke äga rum.

Total anslagsökning för SFL De av utredningen ovan föreslagna anslagshöjningarna skulle medföra en årlig kostnad för statsverket och en kostnadsökning i förhållande till nu- läget av följande omfattning.

Anslag Av utred-

år ningen före- ökning

1962/63 slagna anslag Avlöningar ................................................ 364 400 792 000 427 600 Omkostnader ............................................. 125 000 146 000 21 000 Försöksverksamheten ................................. 50 000 250 000 200 000

Summa kronor 539 400 1 188 000 648 600

Som tidigare nämnts görs samtidigt vissa personalbesparingar vid lant- bruksstyrelsen och lantbrukshögskolan, vilket beräknas reducera den ovan angivna kostnadsökningen med i runt tal 60 000 kronor, medan å andra

sidan utredningens förslag medför vissa kostnadsökningar för lanthruks— högskolan på grund av dels övertagandet av SFL:s kamerala verksamhet dels utökningen av försökskollegiet med en teknisk sektion. Sistnämnda kostnad beräknas till högst 10 000 kronor per år. Utredningen vill även erinra om att statens faktiska kostnader för försöksverksamheten vid SFL genom förluster och kostnader för försöksgårdarna som närmare berörts tidigare i verkligheten varit väsentligt större än vad ovanstående tablå visar.

Vid en jämförelse mellan den ovan föreslagna utökningen av SFL:s re- surser och den i kapitel XII av utredningen förordade höjningen av kost- nadsramen för J'DI bör beaktas att för forskning och undervisning inom det jordbrukstekniska området även finns en institution vid lantbruks- högskolan, vilken för budgetåret 1962/63 har en total stat för löner och omkostnader omfattande 320 000 kronor.

Byggnadsfrågor och engångsanslag till utrustning vid SFL

Föreståndaren för SFL har föreslagit dels att SFL skulle erhålla ett anslag om 120 000 kronor till byggande av en samlingslokal dels att ett mindre be- lopp, cirka 10 000 kronor, skulle ställas till förfogande för inredning av ti- digare försökslokaler till arbetsrum m.m. i samband med föreslagen utök- ning av personalorganisationen.

Mot bakgrund av utredningens förslag om principbeslutet beträffande flyttning av SFL:s verksamhet till Ultuna kan utredningen icke biträda önskemålet om nybyggnad av en samlingslokal. Med hänsyn till att verk- samheten enligt utredningens förslag efter en övergångsperiod skall flyttas från Lund bedömer utredningen det vidare som mycket gynnsamt att lo- kalfrågan för den utökade personalen i enlighet med anstaltsföreståndarens förslag kan lösas utan omfattande kostnader. Utredningen föreslår att för de byggnadsarbeten, vilka blir nödvändiga intill dess omflyttning sker, och för erforderlig inredning ett engångsanslag av 10 000 kronor ställs till SFL:s förfogande.

Härutöver anser utredningen det nödvändigt att SFL i samband med den föreslagna personella upprustningen bereds möjlighet att även åstadkomma en förstärkning av de tekniska resurser som är nödvändiga för försöksar- betet och för att arbetskraften skall kunna utnyttjas effektivt. Genom de begränsade materialanslagen har enligt vad utredningen kunnat finna en eftersläpning ägt rum i detta avseende, och utredningen föreslår att ett en- gångsanslag för teknisk utrustning får utgå med 50 000 kronor.

Sammanfattning

Med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse som maskiner och byggna- der har inom svenskt jordbruk och med tanke på den viktiga roll dessa produktionsmedel spelar för jordbrukets arbetsrationalisering konstaterar utredningen att starka skäl föreligger för en väsentlig förstärkning av re- surserna för forskning, försök och upplysningsverksamhet beträffande jord- bruksteknik och lantbrukets byggnadsfrågor. Dessa ämnesområden har hit- tills i vissa avseenden icke varit föremål för tillräckligt utvecklingsarbete och brister har vidare förelegat i samordningen såväl mellan de arbetsområden vilka berör byggnader, maskiner och arbetskraft som beträffande dessa verksamhetsgrenars anknytning till övrig jordbruksforskning. Med tanke på den pågående upprustningen av övrig jordbruksvetenskaplig verksamhet framstår också en förstärkning av forskningsresurserna inom jordbrukets tekniska sektor som mycket angelägen. Utredningens förslag i detta av- seende har vunnit stöd av en rad myndigheter m.fl. i anslutning till en av utredningen genomförd enkät.

Trots att utvecklingen i fråga om jordbrukets mekanisering har varit snabb och genomgripande kvarstår flera områden där tekniska hjälpme- del ännu utnyttjas i begränsad omfattning, varjämte den fortsatta mekani- seringen i vissa sammanhang förknippas med svårlösta ekonomiska och organisatoriska problem. Särskilt inom djurskötseln och beträffande inom- gårdsarbetet torde stora kostnadssänkningar vara möjliga genom fortsatt mekanisering, arbetsförenkling och ett rationellt utnyttjande av tekniska anordningar. En begränsning av de ofta återkommande skördeskadorna tor- de kunna åstadkommas genom förbättrade metoder och tekniska hjälpme- del. Goda möjligheter till effektivisering och förbilligande av jordbrukets maskinunderhåll synes även föreligga. Det framstår för utredningen uppen- bart att en fortsatt snabb produktivitetsförbättring ej kan uppnås utan vä- sentliga insatser inom jordbruksteknisk forskning och försöksverksamhet.

Svenskt jordbruk har ett betydande byggnadsbestånd som till stor del är nerslitet och kräver förnyelse. Anpassningsbarhet, enkla konstruktioner och rationella planlösningar hos lantbrukets byggnader skulle kunna med- verka till ett bättre utnyttjande av och lägre årskostnader för desamma jämte en minskad arbetsförbrukning och ett reducerat k—apitalbehov inom

jordbruket. Det är därför av stor vikt att forskningen på detta område in- tensifieras.

Mot bakgrund av behovet av en bättre samordning mellan de två berörda institutionerna har utredningen konstaterat att någon detaljerad gränsdrag- ning på längre sikt ej kan göras mellan de skilda tekniska ämnesområdena. Vidare framstår önskvärdheten av en bättre inordning av desamma i ett större jordbruksvetenskapligt sammanhang som synnerligen angelägen. Ut— redningen föreslår därför att verksamheten anpassas till ett gemensamt försöksprogram inom ramen för en nyinrättad teknisk sektion av lantbruks- högskolans försökskollegium.

Ehuru vissa skäl syns tala för en inordning av JTI som en försöksavdel- ning vid lantbrukhögskolans institution för arbetsmetodik och teknik, före- slår utredningen bl.a. med hänsyn till JTI:s speciella ställning och goda samarbete med jordbruket och industrin, till dess uppnådda arbetsresul- tat men framför allt till näringslivets betydande ekonomiska stöd att JTI skall bibehållas som ett fristående halvstatligt institut, varvid organisatio- nen skulle utformas på samma sätt som vid ett flertal liknande forsknings- institut inom den tekniska sektorn. Utredningen bedömer det ur samord- ningssynpunkt önskvärt att professorn i arbetsmetodik och teknik bereds möjlighet att jämväl förestå JTI, om lantbrukshögskolans och institutets styrelser så beslutar. Vidare bör personal vid institutet även i fortsättningen i viss utsträckning medverka i högskolans undervisning. Utredningen be- dömer det också möjligt att samordna JTI:s kamerala verksamhet med högskolans och föreslår att förhandlingar härom kommer till stånd.

I fråga om jordbrukets byggnadsforskning anser utredningen att en in- ordning av densamma i ett större sammanhang och ett förbättrat samar- bete med näraliggande ämnesområden inom jordbruksvetenskapen måste ske för att en effektiv verksamhet skall kunna bedrivas. Utredningen före- slår därför att SFL infogas i lantbrukshögskolan i såväl vetenskapligt som i administrativt och kameralt avseende. För en sådan åtgärd talar också behovet av en väsentlig upprustning av lantbrukshögskolans undervisning i husbyggnadslära, vilken utredningen bedömer böra ingå som betygsänine i högskolans undervisningsplan för agronomer och hortonomer, och för vil- ken SFL enligt utredningens förslag bör ansvara. SFL:s inordning i lant- brukshögskolan föreslås ske i två etapper, varav SFL i den första skulle kvarligga som en anstalt under högskolans ledning och i den senare i sam- band med omflyttning till Ultuna eller, om så befinnes lämpligt, vid tidigare tillfälle omvandlas till en särskild institution för byggnadslära vid lant- brukshögskolan. För den direkta ledningen av SFL intill dess anstalten omorganiserats till högskoleinstitution förordar utredningen att en lokal nämnd inrättas.

Utöver de ovan nämnda samordningsåtgärderna anser utredningen att

samarbetet mellan JTI och SFL bör underlättas genom ömsesidigt delta- gande av föreståndarna i den lokala nämnden för SFL respektive styrel- sen för JTI.

Den verksamhet med utförande av typritningar som nu utförs inom lant- bruksstyrelsens byggnadssektion föreslås av utredningen bli överflyttad till SFL. I fråga om SFL:s samverkan med övriga organ har utredningen bl.a. understrukit betydelsen av ett bättre samarbete med den allmänna bygg- nadsforskningen och i detta sammanhang förutsatt att medel från bygg- nadsforskningsavgifter i lämplig omfattning tilldelas jordbruksbyggnads- forskningen.

Utredningen föreslår att såväl JTI:s som SFL:s ställning inom upplys- ningsverksamheten förstärks genom att för denna verksamhet särskild per- sonal får ingå i de båda organens personalstater.

Den för JTI föreslagna organisationsformen, innebärande att institutet skulle drivas som ett halvstatligt forskningsinstitut enligt avtal mellan Kungl. Maj:t och en föreslagen stiftelse för svensk jordbruksteknisk forsk- ning beräknas av utredningen ytterligare underlätta en effektiv medverkan från näringslivets sida i institutets arbete. Vidare innebär det av utred- ningen förutsatta avtalets konstruktion att JTI under avtalsperioden er- håller kompensation för inträffade löneförhöjningar för huvuddelen av per- sonalen, varigenom en bättre kontinuitet i verksamheten än hittills blir möjlig. Utredningen föreslår att förhandlingar om avtal kommer till stånd mellan representanter för statsmakterna och den nämnda stiftelsen.

Utredningen anser det lämpligt att JTI organiseras på tre avdelningar, en allmän avdelning, en för fältarbetets mekanisering och en för inomgårds- arbete och materialhantering. Den föreslagna personalorganisationen upp- tar 20 tjänster mot 12—13 under senare år och förutsätter tillsammans med omkostnader en utgiftsram om totalt 980 000 kronor, varav 900 000 kronor skall täckas genom årliga bidrag från staten och näringslivet mot lägst 375 000 kronor enligt nuvarande avtal, medan 80 000 kronor beräknas infly- ta genom försäljning av publikationer. Vid förhandlingar med företrädare för näringslivet har utredningen erhållit garantier för årliga bidrag under en femårsperiod från jordbruket om lägst 200 000 kronor och från industrin om lägst 100 000 kronor jämfört med tillsammans lägst 50 000 kronor en- ligt nuvarande avtal, varvid från näringslivets sida ställts som villkor för anslagsökningen att statsbidraget höjs till lägst 600 000 kronor. Utredningen föreslår att statsbidraget, vars storlek i viss mån blir beroende av löneut- vecklingen under avtalsperioden, i utgångsläget bestäms till 600 000 kro- nor. Statsbidraget har fr.o.m. år 1953 utgått oförändrat med 325 000 kronor.

För omdisposition av JTI:s nuvarande lokaler föreslår utredningen att ett anslag av 420 000 kronor ställs till förfogande, medan tillbyggnad av in-

stitutet förutsätts bli samordnad med lantbrukshögskolans pågående ut- byggnad. Erforderliga medel till inredning och till förstärkning av institu- tets tekniska utrustning förutsätter utredningen skall kunna avsättas av de föreslagna årliga anslagen under den första delen av avtalsperioden.

SFL:s verksamhet har enligt utredningens uppfattning berört ett alltför omfattande arbetsområde i förhållande till disponibla resurser, vilket lett till att grundligheten och kontinuiteten i verksamheten i viss utsträckning icke helt kunnat tillgodoses. Utredningen föreslår att verksamheten kon- centreras till byggnadsfrågor och inom denna sektor uteslutande ägnas åt jordbrukets driftsbyggnader och åt trädgårdsnäringens byggnadsproblem. Utredningen anser det angeläget att frågor om byggnadsplanering och bygg- nadernas roll i jordbruksdriften ställs i förgrunden och får bilda underlag för de tekniska försöken.

Det av SFL tillämpade systemet med egna försöksgårdar anser utred- ningen motiverat att ta upp till omprövning ur såväl metodiska som eko- nomi-ska synpunkter. Utredningen finner att systemet i olika avseenden medför en begränsning av försöksverksamhetens möjligheter och förordar ett ökat utnyttjande av försöksvärdar i olika delar av landet, vilken verk- samhet enligt utredningens mening bör understödjas av statsmakterna ge- nom en liberal långivning. Den hittillsvarande driften av egna jordbruk torde ha bidragit till splittringen av SFL:s verksamhet, och jordbruks- driften och den därmed förenade försöksverksamheten har enligt en av utredningen företagen analys dessutom lett till förluster eller kostnader av storleksordningen 200 000—250 000 kronor per år. Då utredningen före- slår att SFL skall inordnas i lantbrukshögskolan, har det ansetts lämpligt att den slutgiltiga prövningen av frågan om tillgång till egna gårdar för jordbrukets byggnadsforskning får göras av högskolans styrelse enligt för jordbrukets försöksverksamhet i övrigt gällande riktlinjer. Med hänsyn till jordbruksdriftens vid SFL ekonomiska ställning förutsätter utredningen vidare, att innan högskolan övertar anstalten en undersökning görs om behovet av särskilda medel för täckande av vid tidpunkten för övertagan- det konstaterat underskott. Med tanke på SFL:s redan nu mycket svaga likviditet anser emellertid utredningen att ett särskilt anslag av 150000 kronor bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Utredningen föreslår, med hänsyn till behovet av en snabbt utökad för- söks- och upplysningsverksamhet och till de krav som undervisningen vid högskolan ställer, en betydande upprustning av SFL:s personalorganisa- tion, vilken föreslås innefatta 32 tjänster fördelade på en allmän av- delning, en planeringsavdelning och en byggnadsteknisk avdelning. Viss försöks- och rådgivningspersonal föreslås bli placerad vid Röbäcks- dalen. Tillsammans med föreslagna höjningar av omkostnadsstaten och anslaget till försöksverksamheten medför denna upprustning en ökning

av statens kostnader för SFL från 540 000 kronor till 1 188 000 kronor, var- vid dock en reduktion av lantbruksstyrelsens lönestat med 50000 kronor beräknas ske. Höjningen av anslagen till SFL avses täcka även de med en utvidgad undervisning i byggnadslära vid lantbrukshögskolan förenade per- sonalkostnaderna. Vid jämförelse mellan JTI:s och SFL:s totala stater bör beaktas att för forskning och undervisning inom det jordbruksteknisk-a om- rådet även finns en institution vid lantbrukshögskolan, vilken för år 1962/163 har en stat för löner och omkostnader på 320 000 kronor.

Med hänsyn till den ifrågasatta flyttningen av SFL till Ultuna före- slår utredningen att endast ett mindre belopp, 10000 kronor, skall utgå för erforderliga kompletteringar av nuvarande lokaler. För anskaffning av teknisk utrustning föreslås ett engångsanslag av 50 000 kronor.

BILAGA 1

Jordbrukstekniska institutets publikationer

Mekanisering i allmänhet i jordbruket Medd. nr 210 Eric Englund. Den ekonomiska betydelsen av forskning och tek- niska framsteg i jordbruket. 1947 Medd. nr 236 H. A:son Moberg. Maskinerna i amerikanskt jordbruk. 1951 Medd. nr 246 C.-H. Nordlander. Jordbrukets befolkningsminskning och ratio- nalisering. 1953 Medd. nr 281 Odd Gulbrandsen och Lennart Hjelm. Jordbrukets investeringar och kapitalbehov. 1959. Medd. nr 296 Gustaf Aniansson. Aktuella skördeproblem. 1962 Cirk. nr 14 Halvdan Åstrand. Vilken inverkan har gårdsstorleken på jord- brukets mekanisering? 1954

Maskinkoslnad. Gemensam maskinanvändning. Maskinstationer Medd. nr 201 Henning Lönnemark. Undersökning rörande maskinstationer och deras verksamhet. 1945 Medd. nr 202 Henning Lönnemark. Handledning för maskinhållare. 1946 2:a uppl. Medd. nr 214 Henning Lönnemark, Måns Berg och Nils Berglund. Hur kostna- der och taxor för maskinarbeten i jordbruket beräknas. 1950

Medd. nr 251 Henning Lönnemark. Beräkning av kostnader och taxor för ma- skinarbeten i jordbruket. 1953 Medd. nr 291 Henning Lönnemark. Vad kostar maskinarbetet i jordbruket? Hur kostnaden beräknas. Exempel på taxor. 1961 Special- Nils Berglund och Ahti Pae. Underhållskostnaden för traktorer medd. nr S 7 och maskiner vid Engströms maskinstation i Vendel. 1958 Höberedning Medd. nr 263 Yngve Andersson och Gustaf Aniansson. Vallskördens planering med särskild hänsyn till skulltorkning. 1955 Medd. nr 264 Gustaf Aniansson och Olle Norén. Sommarvädret i Sverige. 1955 Medd. nr 267 Yngve Andersson, Gustaf Aniansson och Olle Norén. Hur skull- torkar planeras och bygges. 1959 2:a uppl. _ Medd. nr 269 Gustaf Aniansson och Olle Norén. Förfaringssätt vid skulltork- ning av hö. 1957 Medd. nr 272 Gustaf Aniansson. Varför skulltorka höskörden? 1957 Medd. nr 292 Gustaf Aniansson, Olle Norén och Hans Zetterberg. Ljuddämp- ning vid kallufttorkar. 1961

Special- Gustaf Aniansson, Olle Norén och Hans Zetterberg. Ljudplane- medd. nr S 10 ring vid skulltorkar och planbottentorkar. 1961

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Skörd av

nr 204

nr 205

nr 216

nr 230

nr 238

nr 254

nr 284

nr 287

Yngve Andersson. Hur man bygger silor för AIV-foder. 1946 2:a uppL Yngve Andersson och Bengt Grahn. Beredning och användning av AIV-foder. 1946 2:a uppl. Folke Jarl och Yngve Andersson. Ensileringsmetoder, silor och mekaniska hjälpmedel för ensilering. 1948 Folke Jarl, Yngve Andersson och Åke Haraldson. Aktuella ensile- ringsfrågor. 1950 Yngve Andersson och Åke Haraldson. Arbetsåtgång och maskin- användning vid ensilering. 1951 Yngve Andersson. Arbetsåtgång vid ensilering på medelstora och mindre gårdar. 1954 Yngve Andersson och Sam Nordfeldt. Försök med ensilering i gravsilo och tornsilo samt hackat och ohackat foder. 1960 Arvid Hellberg, Erik Åkerberg, Kjell Svensson och Sven Berg- lund. Hur få ett bra ensilage? Metoder och tekniska hjälpmedel vid ensilering. 1960

s pannmäl och frö

Medd. nr 206 Sv. Alwerud och Yngve Andersson. Skötsel och justering av själv- bindare. 1960 3:e uppl. Medd. nr 223 Måns Berg och Lennart Ottosson. Skördetröskning vid låg vat- tenhalt. 1949 Medd. nr 225 Måns Berg, Lennart Ottosson och Ewert Åberg. Skördetröskning- ens inverkan på spannmålens kvalitet. 1949 Medd. nr 226 Erik Åkerberg och Stig Halling. Om växt- och sortval vid skör- detröskning. 1949 Medd. nr 232 Gustaf Aniansson, Åke Haraldsou och Olle Norén. Säcklastning vid Skördetröskning. 1950 Medd. nr 234 Gustaf Aniansson, Olle Norén och Åke Haraldson. Tanksystem vid Skördetröskning. 1951 Medd. nr 235 Måns Berg och Sverker Persson. Handledning vid skördetrösk- ning. 1951 Medd. nr 256 Yngve Andersson och Erik Åkerberg. Odling och skörd av ärter. 1954 Medd. nr 270 Nils Buremalm och Ewert Åberg. Skördetröskning. 1961 2:a uppl. Medd. nr 288 Lennart Gröné. Stationär tröskning. 1960

Spannmålstorkning

Medd. nr 211 Tore Lundström. Torkning av skördetröskad spannmål. 1947 Medd. nr 247 Bengt Nyström. Metoder för vattenhaltsbestämning och provtag- ning vid spannmålslagerhusen. 1953 Medd. nr 262 Harry Gradin och Bengt Nyström. Spannmålstorkning. 1955 Medd. nr 276 Gustaf Aniansson och Olle Norén. Hur man bygger och använder planbottentorkar för spannmål. 1961 3:e uppl. Cirk. nr 4 Fritz Tryggveson. Handelns problem med skördetröskad spann-

mål. 1949

Medd.

Medd.

Medd.

nr 273

nr 275

nr 286

Cirk. nr 3 Cirk. nr 5

Börje Emilsson. Matpotatisens kvalitet och faktorer som påver- kar densamma. 1957 Yngve Andersson, Gustaf Bengtsson och Arvid Jönsson. Potatis- upptagning med maskin. 1958 Yngve Andersson och Herbert Lööw. Användning av gummi på potatisupptagare. 1960 Yngve Andersson. Potatislagring i Norra USA. 1948 Yngve Andersson. Försök att på mekanisk väg skilja sten från potatis. 1950

Traktoranvändningen i jordbruket Medd. Medd.

Medd. Medd. Medd. Medd.

nr 241 nr 259

nr 260 nr 261 nr 279 nr 283

Special— medd.

nr S 3

Special- medd. an4 Special— medd. anS Special-

medd. anll

Vagnar

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

Medd.

nr 219

nr 222

nr 224

nr 229

nr 231

nr 243

nr 249

nr 253

.nr 280

Karl-Åke Svensson. Traktor på mindre jordbruk? 1952 Gunnar Jeppsson. Bränsleförbrukning och uttagen motoreffekt under olika slag av traktorarbeten. 1955 Nils Berglund och Bror Karlson. En undersökning över traktor- drift på mindre gårdar. 1955 Arne Ekelöf. Diesel'traktorns skötsel. 1955 Sigfrid Bjerninger. Traktorns stegring och stjälpning. 1959 Gunnar Jeppsson. Vad är viktigt i traktorvård? 1960 Gunnar Jeppsson. Konditionen hos några dieseltraktorer i prak- tisk drift. 1956 Roland Joelsson. Högre effekt och lägre bränsleförbrukning hos justerad traktor. 1956 Gunnar Jeppsson. Undersökning över traktorers skötsel och kon— dition. 1959 Gunnar Jeppsson. Maskinanvändningen på 20 mellansvenska går- dar. 1961

Gustaf Aniansson och Olle Norén. Kopplingar till tvåaxlade trak- tordragna arbetsvagnar. 1948 Gustaf Aniansson och Torsten Andersson. Traktordragna red- skapskärror för maskinstationer och lantgårdar. 1949 Gustaf Aniansson och Olle Norén. Luftgummiringar till lant- bruksvagnar. Redogörelse för undersökning av rullningsmotstånd för 16" och 20" luftgummiringar. 1950 Sigfrid Bjerninger. Lantbruksvagnarnas konstruktion och dimen- sionering med hänsyn till styrka och hållbarhet. 1950 Sigfrid Bjerninger. Laboratoriemässiga vagnundersökningar. 1950 Gustaf Aniansson. Drivkärror. Undersökning av direktdrivna traktorkärrors användbarhet för lantbrukstransporter. 1952 Sigfrid Bjerninger och Allan Pettersson. Bromsutrustning för vagnar och traktorer. 1956 2:a uppl. Allan Pettersson. Montering och skötsel av traktorvagnarnas bromssystem. 1954 Yngve Andersson, Gustaf Aniansson och Olle Norén. Vagnshäckar för ohackat och hackat foder samt mekanisk avlastning av hac- kat foder. 1959

Medd. nr 289 Cirk. nr 8 Cirk. nr 9

Cirk. nr 11 Cirk. nr 13

Cirk. nr 18 Special- medd. nr S 1

Sigfrid Bjerninger. Bromsbestämmelser och bromsning av trak- torer och vagnar. 1960 Sigfrid Bjerninger och Allan Pettersson. Bromsutrustning för traktorvagnar. 1952 Gustaf Aniansson. Om direktdrivna traktorkärrors användbarhet för lantbrukstransporter. 1952 Sigfrid Bjerninger. Bromsproblemet vid trak-tortransporter. 1954 Sigfrid Bjerninger och Allan Pettersson. Bromstrummor och bromsbelägg för traktorvagnar. 1954 Sigfrid Bjerninger. Släpvagnskoppling. 1957 Traktorvagnar. överläggningar om aktuella problem den 11 maj 1954.

Inomgårdslransporter och Iadugårdsarbele

Medd. nr 217 Medd. nr 218

Medd. nr 237

Medd. nr 240 Medd. nr 257

Harry Gradin. Lantbrukets transportfläktar. 1948 Sigfrid Bjerninger. Vattenpumpar och hydroforanläggningar. 1948 Ivar Johansson, Rune Apelgren, David Carlsson och Nils Lager- löf. Maskinmjölkning. 1959 4:e uppl. (Supplement utkom i febru- ari 1962.) Sigfrid Bjerninger. Transporterna i amerikanskt lantbruk. 1952 Sigfrid Bjerninger, Allan Pettersson och N. E. Vingren. Foder- vagnar med gummihjul. 1954

Eldriften i jordbruket

Medd. nr 208

Medd. nr 242

Medd. nr 244

Medd. nr 248

Medd. nr 293 Cirk. nr 10 Cirk. nr 12 Cirk. nr 16 Cirk. nr 17 Special- medd. nr S 5 Special- medd. nr S 9

Harald A:son Moberg, Olof Joachimsson och Kjell-Erik Hofven- dahl. Svenska jordbrukets eldrift. Redogörelse för jordbrukets elinventering. 1947 Rolf Wilhelmson och Tore Möller. Elmotorer på lantgården. 1952 2:a uppl. Tore Möller och Olle Norén. Elektriska vattenvärmare för ladu- gårdar. 1952 Tore Möller. Anbudsblanketter för elinstallationer vid lantgår- dar. 1953 Tore Möller. Lantgårdens elinstallation. 1961 Tore Möller. Några frågor vid elmotorer. 1953 Tore Möller. Vattenvärmare för ladugården. 1954 Tore Möller. Traktordrivet reserv-elverk för lantgårdar. 1955 Tore Möller. Elvärme åt smågrisar. 1955 Sture Erixon. Elektrisk kraftöverföring från traktormonterad generator. 1956 Tore Möller. Planeringen av lantgårdarnas elinstallationer. 1960

Täckdikning med maskin

Medd. nr 209

Medd. nr 215

Medd. nr 227

Erik Almlöf och Nils—Erik Ohlson. Handledning i användning av täckdikesplogar. 1950 Sverker Persson och Nils-Erik Ohlson. Täckdikning med gräv- maskin av grävskopetyp. 1948 Nils-Erik Ohlson. Täckdikning med maskin av grävhjulstyp. 1949

Medd. nr 250 Medd. nr 271

Nya rön beträffande maskinell täckdikning. 1953 Erik Almlöf och Bo Hjalmarsson. Hur man använder täckdikes— plog. 1957 Supplement utkommet 1962: Erik Almlöf och Lars Kvarnemo. Täckdikesplog med kraftuttagsdriven kedja.

Andra utredningar och undersökningar vid institutet

Medd. nr 213 Medd. nr 266 Medd. nr 277

Medd. nr 285 Medd. nr 294

Cirk. nr 7

Cirk. nr 15

Standardisering

Medd. nr 203 Medd. nr 220

Medd. nr 255 Cirk. nr 6

Cirk. nr 19

Ragnar Jirlow. Plogmodeller från 1700-talet vid Lantbrukshög- skolan. 1948 Sigfrid Bjerninger. Påhängsplog, plöjningsdjup, slirning. 1960 2:a uppl. Kjell Svensson och Harald A:son Moberg. Sprutor för lantbruket. 1958 Sigfrid Bjerninger. Rostskydd. 1960 Sigfrid Bjerninger. Påhängsplogens sidföring och traktorns styr- ning. Sigfrid Bjerninger. Nytt om rostskydd för lantbruksmaskiner. 1951 Sigfrid Bjerninger. Rostskydd för lantbruksmaskiner. 1955

Svensk standard för harvar med fjädrande pinnar. 1946 Sigfrid Bjerninger. Svensk standard för rören till jordbrukets transportfläktar. 1948 Sigfrid Bjerninger och Nils H. Hybbinette. Hjul, nav och axlar till lantbruksvagnar. 1954 Gustaf Aniansson. Standard för luftgummiringar till lantbruks— vagnar. 1950 Cambridgevältar i svensk standard. 1958

Verksamhetsberättelser I meddelandeserien utger JTI årligen sin årsberättelse, som bl. a. innehåller redo— görelser för pågående arbeten och aktuella försöksresultat. Berättelsen har under senare år haft titeln »Aktuellt från JTI».

BILAGA 2

År 1945 uppgjord normal- Stat för JTI för budget-

stat för JTI året 1962/63 Inkomster Årsanslag av statsmedel till institutets allmänna verksamhet ........................... 250 000 325 000 Statsbidrag till standardiseringsverksam— heten ................................................ 5 000 8 000 Årsanslag från näringslivet .................. 40 000 109 500 Tillfälliga bidrag till undersökningar 30000 208700 Försålda publikation—er ........................ 20 000 70 000 Övriga inkomster ................................. —— 3 500 Brist 16 000 845 000 740 700 Utgifter

Arvoden till av Kungl. Maj:t utsedda sty- relseledamöter .................................... 2 000 2 000

Löner och pensionsavgifter 1. Löner inkl. dyrtidis'tillägg, från ordinla-

rie medel ....................................... 140 500 264 036 2. Pensionsavgifter, från ordinarie medel 24 000 39 000 3. Löner t. tillfäll. arbetskraft samt övr.

löneutg.

a) från tillfälliga bidrag till undersök- I

ningar ....................................... 34 500 128 000

b) från ordinarie medel .................. ] 48300 176 300 4. Institutets avg. till allm. sjukförsäkr.,

från ordinarie medel ........................ —— 201 000 4 000 485 336 Omkostnader 1. Sjukvård ....................................... 1 000 1 500

2. Reseersättningar

a) från tillfälliga bidrag till undersök- ningar ....................................... ; 17 000 34 000 b) från ordinarie medel .................. 5000 39000 3. Underhåll av byggnader, skötsel av planteringar m. rn. ........................ 12 000 4 000 4. Expenser (uppvärmning, vatten och el- ström, städning m. m.) ..................... 34 000 22 000 5. Publikationstryck och annonser ......... 22 000 86 000 85 000 151 500 övriga utgifter 1. Nyanskaffning av inventarier (instru- ment, försöksapparatur, bokköp m. m.) a) från tillfälliga bidrag till undersök- ningar ....................................... 12 000 15 300 b) från ordinarie medel .................. % 3 000 18 300 2. Kontorsomkostnader ..................... 10 500 26 000 3. Omkostnader för undersökningar och forskning samt övriga omkostnader a) från tillfälliga bidrag till undersök- l ningar ....................................... 35 500 31 400 b) från ordinarie medel .................. ] 14500 45900 4. Årsavgifter _ 1300 5. Oförutsett — 58 000 12 364 103 864

BILAGA 3

Vinst- och förlusträkning för JTI den 30/6 1961

Intäkter

Inkomsträntor ........................................................................ Statsanslag till verksamheten ................................................... Statsanslag till standardiseringsverksamheten .............................. Garanterade årsbidrag från enskilda ....................................... Övriga årsbidrag .................................................................. Övriga inkomster

ersättning för utfört arbete ................................. 3 730:19 sålda inventarier ................................................ 3 861 :25 Publikationstryck _—

såld'a lösa exemplar .......................................... 53 83633 prenumerationsavgifter ....................................... 36 250 :— Försålda ritningskopior ......................................................... Ianspråktagna anslag till undersökningar .................................... Årets underskott ..................................................................

Kronor Kostnader

Löner och arvoden

löner till anställda ............................................................... arvoden till av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöter ............... tillfälligt anställda samt övriga arvoden ................................. Institutets SPP-avgifter ......................................................... Riksförsäkringsanstalten

avgifter för allmän sjukförsäkring m. m. ............... 3 858:— avgifter för allmän tilläggspension ........................ 6 109:— Sjukvård .............................................................................. Reseersättningar ..................................................................... Expenser

uppvärmning inkl. eldning ................................. 9 658:61 vatten och elström .......................................... 3 166:99 städning och övrig renhållning ........................... 4 936z07 Byggnader och planteringar ................................................... Publikationstryck

tryckningskostnader .......................................... 72 813 :83 reklam ............................................................ 5 690174 Trycksaksrabatter .................................................................. Varuskatt på sålda trycksaker ................................................ Nyanskaffning av inventarier ...................................................

5 3l08508137 325 0l00700z— 7 0000700:—— 99 5600>00 :— 10 0l00700z—

7 5191i91244

90 0t86386:33 2!93:93:40 172 1227:27:53 44 9'17:17:20

761 8124:24:27

308 8l62162229 9!50:50:— 93 4120z20z88 34 8-47:47:11

9 9l67 :67 :—

1 1x44z44:11 21 4126:26:19

17 7'61:61:67 1 4.59:59:88

78 5104:04:57 14 0404:04:18 4 136236:— 3 1.52152z34

Kontorsomkostnader telefonavgifter ................................................... 6 010z06 ponton och trakter ............................................. 9 063:56 kontorsmateriel m. m. ....................................... 8 238:86 tidskriftsprenumeration ....................................... 751 :02 Omkostnader för undersökningar ............................................. Övriga omkostnader ............................................................... Årsavgifter ...........................................................................

Balansräkning för JTI den 30l6 1961

Tillgångar Kassabehål-lning ................................................... 2 296:68 Postgirobehållning ................................................ 2 675:99 Bankräkningar ...................................................... 80 568 :34 Utlägg för försökskostnader för silotömmare .............................. Innestående anslag ............................................................... Av institutet förskotterat för ännu ej mottagna anslag .................. Trycksaker enligt förteckning ................................................ Inventarier enligt förteckning ................................................ Kronor Skulder Innehållen källskatt för uppbörden i juli 1961 ............ 24 9761—— Prenumerationsavgifter för 2:a halvåret 1961 ............ 18 180:— Saldo hos institutet av uttagna anslag ........................ 13 321 :36 Anslag innestående hos anslagsgivarna .................................... Vid årsskiftet disponibla medel (rörelsekapital) den 1/7 1960 ................................................... 99 827:88 årets underskott ................................................ 44 917:20 Kronor

24 06350 127 699:80 19 12475 1 300:—

761 824 :27

85 541:01

2 35924 71 680:— 23 487z79

183 068:04

56 477 :36 71 680 :—

54 :910:68 183 068:04

BILAGA 4

JTI:s styrelses förslag till utgiftsstat för JTI efter full utbygggnad Beräknat efter 1962 års löne- och kostnadsnivå '

Arvoden till styrelsens ledamöter ................................................ (6 000 Löner och pensionsavgifter Löner till fast anställd personal ....................................... 576 000 Löneklassuppflyttningar ................................................ 35 000 Pensionsavgifter ............................................................ 75 000 Löner till tillfällig arbetskraft samt övriga löneutgifter ......... 50 000 Avgifter till allmän sjukförsäkring m. m. ........................... 12 000 7488 000 Omkostnader Sjukvård ................................................................................. 2 2 000 Reseersättning och traktament-en för arbete på försöksplatser på andra , orter än Uppsalatrakten ............................................................... 880 000 Underhåll och komplettering av fasta inventarier, skötsel av vägar och planteringar .............................................................................. 100 000 Expenser (uppvärmning, vatten, elström, städning m. m.) ............... 355000 Publikationstryck och annonser ................................................... 900 000

Övriga utgifter Nyanskaffning av lösa inventarier (instrument, apparater, räknemaski-

ner etc. samt böcker, tidskrifter m. m.) ....................................... 500000 Kontorsomkostnader ....... 400000

Omkostnader för undersökningar och forskning samt övriga omkost- nader Maskiner och andra anordningar för de experimentella un-

dersökningarna ......................................................... 110 000 Lastbil, traktorer, trakter, verkstadskostnader m. m. ......... 55 000 1655 000 Årsavgifter (SIS 1000, TNC 200, Solfilm 100) ................................. 11 300 Övrigt och oförutsett .................................................................. 200 700

Kronor 1 2488 000

BILAGA 5

Frågeformulär från 1961 års jordbrukstekniska utredning

Tillställt: ................................................................................................

1.

10.

Anser Ni att den nuvarande organisationen i stort av forsknings- och försöks- verksamheten på det jordbrukstekniska området och i fråga om lantbrukets byggnader är tillfredsställande? Vilka förbättringar anser Ni kan åstadkom- mas? (Det vore önskvärt om ev. synpunkter kunde lämnas beträffande bl. a. institutens förläggning och behovet av tillgång till egna försöksgårdar för verk- samheten.)

Anser Ni att den av JTI bedrivna verksamheten har en lämplig inriktning och uppläggning eller att förändringar härvidlag bör komma till stånd? I så fall vilka?

Anser Ni att den av JTI bedrivna verksamheten är av lämplig omfattning eller att förändringar härvidlag bör komma till stånd? I så fall vilka?

Vilka erfarenheter och synpunkter har Ni beträffande JTI:s samarbete med Eder och andra organ? Anser Ni att förändringar härvidlag bör komma till stånd? I så fall vilka? Är JTI:s arbetsområde tillräckligt klart angivet eller behÖVS enligt Eder uppfattning klarare gränsdragning gentemot andra insti- tutioner?

Anser Ni att JTI:s publicerings- och upplysningsverksamhet har en lämplig utformning och omfattning och att resultatet av dess verksamhet tillräckligt snabbt och effektivt kommer till berörda institutioners resp. det praktiska jordbrukets kännedom? Vilka förbättringar anser Ni skulle kunna åstadkom- mas?

Om några av JTI:s undersökningar har varit av särskilt intresse för den av Eder bedrivna verksamheten. var vänlig ange dessa.

Övriga synpunkter beträffande JTI som Ni vill anföra 'till utredningen.

Anser Ni att den av SFL bedrivna verksamheten har en lämplig inriktning och uppläggning eller att förändringar härvidlag bör komma till stånd? I så fall vilka?

Anser Ni att den av SFL bedrivna verksamheten är av lämplig omfattning eller att förändringar härvidlag bör komma till stånd? I så fall vilka?

Vilka erfarenheter och synpunkter har Ni beträffande SFL:s samarbete med Eder och andra organ? Anser Ni att förändringar härvidlag bör komma till stånd? I så fall vilka? Är SFL:s arbetsområde tillräckligt klart angivet eller behövs enligt Eder uppfattning en klarare gränsdragning gentemot andra in- stitutioner?

12.

13.

14.

Anser Ni att SFL:s publicerings- och upplysningsverksamhet har en lämiplig utformning och omfattning och att resultatet av dess verksamhet tillriäck- ligt snabbt och effektivt kommer till berörda institutioners resp. det praktiiska jordbrukets kännedom? Vilka förbättringar anser Ni skulle kunna åsstad— kommas?

Om några av SFL:s undersökningar har varit av särskilt intresse för dem av Eder bedrivna verksamheten, var vänlig ange dessa.

Vilka erfarenheter och synpunkter har Ni beträffande undervisning :” brygg- nadslära vid lantbrukshögskolan?

övriga synpunkter beträffande SFL som Ni vill anföra till utredningen.

BILAGA 6

Statens forskningsanstalts för lantmannabyggnader publikationer

Meddelanden

Nr

1.

2.

11. 12.

13.

14.

15.

16. 17.

18. 19.

20. 21.

22.

Lennart Hjelm. Byggnadskapitalets och byggnadsomkostnadernas storlek vid svenska jordbruk. 1944 Alrik Örborn och Nils Holmqvist. Ladugårdstemperaturen och ventilationen. 1945 Gunnar Aspe. Nybyggnadsbehovet av bostäder för lantarbetare och innehavare av mindre jordbruk. 1945 Lennart Hjelm. Nybyggnadsverksamheten inom jordbruket under åren 1943 och 1944.1945 Evert Seth och Nils Holmqvist. Några undersökningar rörande norrlandsladu- gårdar. 1945 Nils Holmqvist. Ett försök med ladugård av låghustyp. 1945 Lennart Hjelm. Byggnadskostnader och jordbruksplanering. 1946 Nils Holmqvist. Värme- och ven-tilationsförhållandenas inverkan på ladugår- darnas livslängd samt förbättringsförsök på befintliga norrländska ladugårdar. 1946 Lennart Hjelm. Jordbrukets byggnadskostnadsindex. 1946 Alrik Örborn, Nils Holmqvist och C.-0. Johansson. Planlösning och konstruk- tion av mindre hönshus. 1947 Lennart Hjelm. Jordbrukets byggnadskostnadsindex 1946 samt nybyggnads- verksamheten inom jordbruket under åren 1945 och 1946. 1947 Nils Holmqvist. Förslag till måtttregler för samt typbegränsning av vissa kon- struktionselement i jordbrukets ekonomibyggnader. 1947 Lennart Hjelm och Carl M. Björklund. Individualplanering av jordbruk vid större förändringar i produktionsapparaten. 1947 Lennart Hjelm. Utredning rörande kapitalvärdet samt underhålls- och av- skrivningskostnaderna för jordbrukets byggnadsbestånd. 1948 Nils Holmqvist och C.-O. Johansson. Värdering av ekonomibyggnader och bostäder vid lantbruket. 1948 Nils Holmqvist. Högsilokonstruktioner. 1948 Lennart Hjelm. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverk- samheten inom jordbruket under åren 1947 och 1948. 1949 Ingvar Jansson, Träbesparing i jordbrukets byggnader. 1950 Alrik Örborn, Nils Holmqvist och Ingvar Jansson. Några försök med högsilor. 1950 Nils Holmqvist. Potatislagerhus. 1950 Ulf Renborg. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverksamhe- ten inom jordbruket under åren 1949 och 1950. 1951 Nils Holmqvist. Värmepumpuppvärmning av lan-thostäder. 1951

166 23. 24. 25. 26.

27. 28.

31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42.

43.

44.

45. 46. 47.

48. 49. 50. 51.

52. 53.

Nils Holmqvist, Ingvar Jansson och Endel Saarman. Värmcväxlarc i djurstal- lar. 1951 Nils Holmqvist. Mindre fruktlagerhus. 1951 Endel Saarman. Försök med maskinell utgödsling. 1952 Nils Holmqvist. Värdering av ekonomibyggnader och bostäder vid lantbru- ket. 1955 Ulf Renborg. Lösdriftssystemet för mjölkkor. 1953 Ulf Renborg. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverksam- heten inom jordbruket under åren 1951 och 1952. 1953 Ingvar Jansson. En undersökning av värmeisolering i djurstallsväggar. 1953 . Nils Holmqvist. Undersökning av värmeförlusten genom väggar med speciell

hänsyn tagen till rcgnfuktighet. 1953 Rolf Henriksson. Årskostnader för jordbrukets ekonomibyggnader. 1954 Eva Hamrin. Bostadsvaneundersökning. Bostadsvanor och möblering. Nils Holmqvist och Ingvar Jansson. Undersökning av värmeförlusten genom väggar. 1954 Alrik Örborn, Nils Holmqvist, Ingvar Jansson, Åke Lindblad, Erik Ljunglöf och Olle Olin. Försök med ny typ av bostadshus, 1954 Ulf Renborg och Holger Johnsson. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverksamheten inom jordbruket under åren 1953 och 1954. 1955 Ulf Renborg och Holger Johnsson. Svenska ladugårdar _— användning, vägg- material, ålder. 1956 Nils Holmqvist. Potatislagring _— byggnadskonstruktioner och installationer. 1956 Ingvar Jansson, Nils Holmqvist och Rolf Henriksson. Isolering av golv och liggplatser i djurstallar. 1956 Nils Holmqvist, Rolf Henriksson och Åke Lindblad, Värmeisoleringsförmågan hos ett antal ytterväggskonstruktioncr. 1957 Carl-Johan Persson och Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverksamheten inom jordbruket under åren 1955 och 1956. 1957

Åke Lindblad. Enfamiljshus. Erfarenheter — planlösningar. 1957. Alrik Örborn, Rolf Henriksson och Erik Ljunglöf. Silokonstrukftioner för en— silage. 1958 Carl-Johan Persson och Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnadsin- dex samt nybyggnadsverksamheten inom jordbruket under åren 1957 och 1958. 1959 Tor Gerholm, Rolf Henriksson och Olle Peterson. Skyddsbehandling av be- tong i ensilagesilor. 1959 Rolf Henriksson. Värmeförluster genom golv lagda direkt på mark. 1959 Bengt Gustafsson. Arbetsstudier i kostallar. 1959 ' Rolf Henriksson. Värmeförluster genom väggar provade under praktiska förhållanden. 1959 Rolf Henriksson och Åke Svensson. Stolphus med limmad takbalk. 1960 Åke Lindblad. Bjälklagstyper för källarlösa bostadshus. 1960 Rolf Henriksson. Värmcisolering och ventilation av djurstallar. 1960

Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverk— samheten inom jordbruket under åren 1959 och 1960. 1961 Rolf Henriksson. Lantgårdens avloppsvatten. 1961 Carl-Johan Persson. Byggnadsinvesteringar och byggnadsomkostnader i jord- bruket. 1962

11.

12. 13.

14. 15. 16. 17. 18. 19.

20. 21. 22.

23.

24. 25.

31. 32. 33.

167 Särtryck" och förhandsmeddelanden

Nils Holmqvist. Värme- och fuktproblem i ladugårdar. . Lennart Hjelm. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverk-

samheten inom jordbruket under år 1947. Ulf Renborg. Exempel på driftsplanering av jordbruk i samband med nybygg- nad. Nils Holmqvist. Värmepumpuppvä'rmning av lantbostäder. Ett sätt att utnyttja ladugårdarnas överskottsvärme. Ulf Renborg. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverksam- heten inom jordbruket under år 1949. Nils Holmqvist. Byggnadstekniska synpunkter på tornsilor. K. E. Thomé och A. Örborn. Smörets konsistens —— dess samband med utfod— ring och tillverkningstekniska åtgärder. Lennart Hjelm. Ladugårdsarbetets problem. Endel Saarman. Maskinell utgödsling. Ulf Renborg. Jordbrukets byggnadskostnadsindex samt nybyggnadsverksam— heten inom jordbruket under år 1951. Nils Holmqvist och Ingvar Jansson. Väggprovningsförsök vid Statens Forsk- ningsanstalt för Lantmannabyggnader. Ulf Renborg. Jordbrukets byggnadskostnadsindex år 1953. Ulf Renborg. P. M. med förslag till omläggning av jordbrukets byggnadskost- nadsindex. Johan Curman. Försök med rostskyddsmålning av plåttak. Bengt Bentzer. Nybyggnadsverksamheten inom jordbruket under år 1953. Nils Holmqvist. Potatislagringens problem. Ingvar Jansson. En undersökning av värmeisolering i djurstallsväggar. Nils Holmqvist. Lantmannabyggnadernas isoleringsproblem. ' Ulf Renborg. Förändringar i ortsgrupperingen 1945—54 och arbetskostna- derna i jordbrukets byggenskap. ' Alrik Örborn. Det mindre jordbrukets framtid. Alrik örborn. Försök med lösgående kor. Ulf Renborg. Driftsekonomiska synpunkter på gödsclvårdsanläggningar vid små och medelstora jordbruk. Alrik Örborn. Byggnadsplanering med hänsyn till driftsplan och maskinan- vändning. Alrik örborn. Bygg billig bostad på landet. Rolf Henriksson. Undersökning av värmeförlusten genom väggar. Förhands- redovisning av 1954/55 års mätningar . Kortfattad vägledning för besökare vid Statens Forskningsanstalt för Lant-

mannabyggnader.

. Carl-Johan Persson och Bengt Bentzer. Jordbrukets byggnadskostnadsindex år 1955. ' Nils Holmqvist. Ventilations- och isoleringsproblem i den praktiska tillämp- nmgen. Råd vid byggnadsplanering. . Carl- Johan Persson och Bengt Bentzer. Nybyggnadsverksamheten inom jord- bruket under år 1955. Nils Holmqvist. Byggnadskonstruktioner med hänsyn till fuktförhållanden. Ingvar Jansson. Nya silokonstruktioner. Rolf Henriksson och Ingvar Jansson. Försök med skyddsbehandling av tak.

168 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43.

44.

45.

46. 47.

48.

49.

50. 51.

53. 54. 55.

56. 57.

58. 59. 60.

Karl-Erik Larsson. Lösdrift för mjölkkor. Erfarenheter från några gårdar i södra och mellersta Sverige. Harry Nilsson. De elektriska anläggningarna i försöksbyggnad för enfamiljs— bostad. (SFL 1956.) Ett alternativ. Harry Nilsson. Elektrische Modellvcrsuche bei Untersuchungen von Tempe- raturverteilungs- und Wärmestromfragen.

Ulf Renborg. Bör urinbrunn byggas? H. Edenholm. Fuktighetsvandring och fuktighetsfördelning i byggnadsväggar. T. Gerholm, R. Henriksson och O. Peterson. Skyddsbehandling av betong i ensilagesilor. P. V. Klinge och R. Henriksson. Spannmålslagring med kalluftning.

R. Henriksson och G. Krcndel. Rostskyddsmålning av plåttak. Carl-Johan Persson och Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnadsin- dex år 1957. Harry Nilsson. Automatische Temperaturregulicrung von Kartoffellagerhäu- sern.

0. Fischnich. Potatislagring.

B. G. Ophuis. Inverkan av olika lagringshöjd och olika ventilationsanord- ningar. Modern potatislagring i Holland. R. Henriksson. Spannmålslagring med kalluftning. Rapport nr 2 från pågående försök. Bengt Gustafsson. Nybyggnadsverksamheten inom jordbruket år 1957. Harry Nilsson. Radioapparaten —— ett hjälpmedel vid kontroll av elektriska anläggningar. Carl-Johan Persson och Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnadsin- dex år 1958. R. Henriksson. Upprustning av lantbrukets ekonomibyggnader. Ett radioföre- drag. Carl-Johan Persson. Silokonstruktioner för ensilage. R. Henriksson. Kyllagring av spannmål. . Harry Nilsson. Enkla arbeten på elektriska anläggningar.

Carl—Johan Persson. Vår köttförsörjning. Alrik Örborn. Djurstallar och djurtrivsel. R. Henriksson. Skyddsbestrykningar av aluminiumsilor. Rapport från på- gående försök. R. Henriksson. Studier av lantmannabyggnader i USA vintern 1959. Carl-Johan Persson och Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnads- index år 1959. Harry Nilsson. Bullerbekämpning vid fläktventilationsanläggningar. Bengt Gustafsson. Nybyggnadsverksamheten inom jordbruket under år 1959. Nytt från byggforskningen.

Att bygga traktorgarage. Ändamålsenliga maskinhus. Lagerhus för kyllagring av säd. Internationell byggforskning.

Limmad takbalk av plywood.

Vårda byggnaderna. Cementstabilisering av vägar. Lan—tgårdens avloppsvatten.

61. Alrik Örborn. Nordiske forsök med hustyper for storfe (Kongressberättelse 1959). 62. R. Henriksson. Metoder för spannmålslagring. 63. Bengt Gustafsson. Jordbrukets byggnadskostnadsindex under år 1960. 64. R. Henriksson och L. Janson. Cementstabilisering av åkervägar, 65. Bengt Gustafsson. Erfarenheter från svenska lösdriftsladugårdar. 66. Planlägg för silobygge. Olika silotyper för ensilage. Pressaftens omhändertagande.

Ritningar Torrfoderautomat för gödsvin för inomhusbruk. » » » » utomhusbruk. » » » » inomhusbruk (rund med kon). Behållare för spannmål vid Skördetröskning med möjlighet för säckning. » >> » » » Behållaren tömmes med spannmåls- skruv. Enfamiljshus, 3 rum och kök, i ett plan. Alternativa planlösningar A—G. Vägg- och grundkonstruktion till enfamiljshus, källarlöst. Installationsritning för varmluftsuppvärmning av enfamiljshus med oljekamin. Varmluftskammare för installation av oljekamin.

» >> » » » , med öppen spis. Fackverkssilo av aluminium för ensilage. Diameter 3 m. » » plywood för ensilage. Diameter 3,5 m. » » » » » Diameter 4,0 m. Ringsilo av plywood för ensilage. Diameter 2,96 m. » » » » » Diameter 3,5 m. » » » » » Diameter 4 m. Stolpsilo av aluminium för ensilage. Diameter 3,59 m. » » » » » Diameter 3,88 m. » >> » » » Diameter 4,42 m. » » » » » Diameter 4,87 m. Stolpsilo av aluminium för betmassa. Diameter 3 m. (2 alt.) » >> >> » » Diameter 3,89 m. » » » » » Diameter 4,42 m. » » » » » Diameter 4,87 m.

Väggkonstruktion för plansilo av aluminium. Takkonstruktion för silor. Foderuttag för ensilagesilor med fodervagn. Vid större anläggningar. >> » » » transportör. » » » Avlopp och värmeisolering för silor. Fodervagn. Bärförmåga 500 kg. Volym 0,32 m3 Betongspaltgolv för kor vid lösdrift. Spaltlängd 150 cm, » » » » » » 240 cm. Maskinhall typ. I. » » II. Takstol till maskinhall typ =III a. Maskinhall typ III b. Takstol till maskinhall typ IV a. Maskinhall typ IV b.

» » II.

» >> II b. Traktorgarage. typ III. _ , . Blandningsappara-t för blött svinfoder. Grisningsbox, . I. .,

>> , demonterbar.

Takisolering i svinstallar. Grisningsbox, perspektivskiss. Enkelt innanfönster av plast. Luftcirkulationsanordning för svinstallar. Svinhoar av eternit.

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

Jordbruket

Vinst- & Förlusträkning pr den 30 juni 1958

Kostnader: Arbetskostnader ............... 142 376 :55 Utsäde och materialkostna-

der .............................. 195 463 :21 Underhållskostnader ......... 56 028 :26 Arrendckostnadcr ............ 44 302:50 Räntekostnader ................ 28 066 :13 Övriga kostnader ............. 32 945:77 Avskrivning å jordbruksin-

ventarier ..................... 2 347:75 Avskrivning å byggnader 9 142z40 Årets vinst ..................... 51:24

Kr. 510 723:81

Intäkter: . .. Växtprodukter .................. 309 289139 Djurprodukter .................. 161 388:61 Ränteintäkter .................. 629181 Hyresintäkter .................. 6 340:— Övriga intäkter ................ 3 076:— Byggnationen (försökskost-

nader, som avse nybyggna- der, omföreS) .................. 30 000:—

Kr. 510 723:81

Balansräkning pr den 30 juni 1958

Tillgångar: ()msätlningstillgångar:

Kassa- & bank-

tillgodoh. 4 027:46 Div. debitorer 800:— l.ånefordringar 384 :89 Förbrukningsar-

tiklar ............. 32 400:—

Försk. kostnader

för 1958 års

skörd ............ 190 000 :—

Djurbestånd 190 4001— 418 012135

Anläggningstillgångar:

Insatser ......... 8 438:02

Jordbruksinven-

tarier ............ 90 0001——

Nybyggnader 248 400:— 346 838:02 Balanserad för-

lust ............... 1 618:86 Årets vinst ...... 51:24 1567 :62 Kr. 766 417:99

.insvarsförbindelser:

Skulder avseende annan verksamhets- gren än jordbruket: Anstalten .................. Kr. 23 039:03

Skulder: Kortfristiga skulder: Div. kreditorer 188 38417 Personalskatter 16 113 :— Bal. arr. kostn. 23 000:— Bal. räntekostn. 4 200 :— Låneskulder ...... 18 287:48 249 984265

Långfristiga skulder: Kungl. Lant-

bruksstyrelsen 155 000:— Kungl. Bostads-

styrelsen ......... 61 43334 Sveriges Kredit-

bank, Lund, checkr. kredit 300 0009 516'433z34

Kr. 766 417 :99

BILAGA 8

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader Jordbruket

Vinst- & F örlusträkning pr den 30 juni 1959

Kostnader: Arbetskostnader ............... 172 573z62 Utsäde och materialkost-

nader . ........................... 337 891:0.1 Underhållskostnader ......... 70 288263 Arrendekostnader ............. 50 982z73 Räntekostnader ................ 14 833:27 övriga kostnader ............. 34 036z41 Avskrivning å jordbruksin-

ventarier ..................... 2 464 :57 Avskrivning å byggnader... 81300:— Årets vinst ..................... 94:93

Kr. 764 465 :17

Intäkter: Växtprodukter .................. 133 228282 Djurprodukter .................. 323 320:53 Ränteintäkter .................. 411 :72 Hyresintäkter ................... 7 440:— Övriga intäkter ................ 64:10 Anslag från Kungl. Lant- bruksstyrelsen ............... 300 000:—

Kr. 764 465 :17

Balansräkning pr den 30 juni 1959

Tillgångar: Omsättningstillgdngar: Kassa- & bank-

tillgodoh. ...... 11 268:70 Lånefordringar 5 659 :02 Förbrukningsar—

tiklar ............ 5 000 :»f Försk. kostnader

för 1959 års

skörd ............. 150 000 :— Djurbestånd 242 800:— 414 727:72 A nläggningstillgångar: Insatser ............ 10 381:37 Jordbruksinven-

tarier ............ 94 000:—— Nybyggnader 167 100:—— 271481:37 Balanserad för— _

lust ............... 1 567:62 Årets vinst ...... 94:93 1 472:69

Kr. 687 681:78

Ansvarsförbindelser:

Skulder avseende annan verksamhets- gren än jordbruket: Anstalten ..................... Kr. 24 54922

Skulder: Kortfristiga skulder: Div. kreditorer 218 609:26 Personalskatter

och införslar 21 177:84 Bal. arr. kostn. 24 800:— Låneskulder 24 671:81 289258z91

Långfristiga skulder: Kungl. Lant- bruksstyrelsen Kungl. Bostads- styrelsen ......... Sveriges Kredit- bank, Lund, checkr. kredit 198 322:86 398 422z87

140 000 :.....

60100:01

Kr. 687 681 :78

BILAGA 9

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader Jordbruket

Vinst- & Förlusträkning pr den 30 juni 1960

Kostnader: Arbetskostnader ............... 166 193215 Utsäde och materialkostna-

der .............................. 285 907179 Underhållskostnader ......... 110 440 :54 Arrendekostnader ............ 48 352 :83 Räntekostnader ................ 6 803 :34 Övriga kostnader ............ 30 505:94 Avskrivning å jordbruksin-

ventarier ...................... 10 075 :— Avskrivning å byggnader 20 000:— Årets vinst ..................... 3 205:51

Kr. 681 484:10

Intäkter: Växtprodukter .................. 228 511:52 Djurprodukter .................. 376 504 :44 Ränteintäkter ................... 403214 Hyresintäk-ter .................. 7 395"— Övriga intäkter ............... 48 670 _— Byggnationen (försökskost-

nader, som avse byggna- der, omföres) ................ 20 0.00 »—

Kr. 681 484 :10

Balansräkning pr den 30 juni 1960

Tillgångar: Omsättningstillgångar: Kassa- & bank-

tillgodoh. ...... 16 978z90 Förbrukningsar—

tiklar ............. 27 5001—— Försk. kostnader

för 1960 års

skörd ............. 143 0001—— Djurbestånd ...... 222 850:—— 410 328:90 Anläggningslillgångar: Insatser ............ 12 918:54 Jordbruksinven-

tarier ............. 94 000:— Nybyggnadcr 167 100:— 274 018:54

Kr. 684 347z44

Ansvarsförbindelser:

Skulder avseende annan verksamhets- gren än jordbruket: Anstalten .................. Kr. 18 007295

Skulder: Kortfristiga skulder: Div. kreditorer 234 642: 10 Personalskatter 22 223 :— Bal. arr. kostn. . 24 800:— Låneskulder

.. 2 555:61 284 220z71

Långfristiga skulder: Kungl. Lantbruks-

styrelsen ....... 340 000: — Kungl. Bostads—

styrelsen ......... 58 393 :91 398 393z91 Årets vinst ...... 3205:51 Balanserad för—

lust ............... 1 732:82 1 472:69 Kr. 684 347z44

BILAGA 10

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

Jordbruket

Vinst- & F örlusträkning pr den 30 juni 1961

Kostnader: Arbetskostnader ............... 219 737 :91 Utsäde och materialkostna- der ............................... 163 367 :37 Underhållskostnader ......... 108 810 :02 Arrendekostnader ............ 48 352283 Försäkringar ................... 4 5612—— Kontorskostnader ............. 13 845 :92 Fraktkostnader och bilersätt- ningar ........................... 24 830 :54 Räntekostnader ................ 9 370231 Övriga kostnader ............... 13 543 :86 Avskrivning å jordbruksin- ventarier ..................... 9 859 :67 Avskrivning å byggnader 32 000:— Årets vinst ...................... 1 610:20 Kr. 649 889:63

Intäkter: Växtprodukter ................... 224 793z08 Djurprodukter .................. 337 685:02 Ränteintäkter .................. 308:70 Hyresintäkter .................. 6 730 :— Övriga intäkter ............... 48 372283 Byggnationen (försökskost- nader, som avse nybyggna- der, omföres) .................. 32 0002»— Kr. 649 889:63

Balansräkning pr den 30 juni 1961

Tillgångar: Omsättningstillgångar: Kassa- & bank-

tillgodoh ...... 12 15839 Förbrukningsar-

tiklar ............ 10 000 — Försk. kostnader

för 1961 års skörd ............ 107 0002—— Djurbestånd 222 850:—— 352 00839 Anläggningstillgångar: Insatser ............ 14 967z54 Jordbruksinven-

tarier ............. 94 000:— Nybyggnader 167 1002—— 276 06754

Kr. 628 075 :93

Skulder: Kortfristiga skulder: Div. kreditorer... 170 354 :67

Personalskatter . 25 610:—

Bal. arr. kostn. 24 800:— Provhusfonden 3 607 :83 Längmanska fon-

den ............... 228 056:37

3 683z87

Långfristiga skulder: Kungl. Lant-

bruksstyrelsen 340 0002— Kungl. Bostads-

styrelsen ...... 56 676:54 396 676:54 Jordbr. vinst

budgetåret

1959/60 .......... 1 732z82

budgetåret

1960/61 ......... 1 610:20 3 343:02

Kr. 628 075293

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1962

1. Helsetjeneste for safu-ende.

2. Nordiskt samarbete inom radio och television. 3. Vattenkraften i Torne och Kalix älvar.

4. Nordisk bomarked.

STATEN S OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer heteclma utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Atomansvarighet II. [14] Utlandssvenskar-s deltagande i allmlnna val. [19] Nedre justitierevisionens arbetsorganisation. [20] Expropriation för sanering av historiskt eller kultur- historiskt värdefull bebyggelse. [24] Radions juridiska ansvar. [27]

Utrikesdepartementet Aspekter på utvecklingshlstlndat. [12]

Försvarsdepartementet

Totalförsvarets personalfrågor. [8] Försvarets tandvdrd. [28 Mätfudareclering för militär personal och civilmilitlr.

Socialdepartementet

Skogstillgingama i Jlmtlands Hin. [1] Arbetstidsförkortningens omfattning och utlänning. [17] Ny semesterlag.

Kommunikationsdepartementet

Statsbidrag till enskild väghållning. m. m. [6] Avgiftsbelagda trafikanlägzningar. [26] Säkerhetslnspektion av motorfordon och släpvagnar. [29] Svensk trafikpolitik III. [85]

Byggnadsam'åyrelsens arbetsuppgifter och personalormisap on.

Finansdepartemeutet

Finansplan för budgetåret 1962/68 samt Preliminär natio- nalbudget för år 1962. [8 ] Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i för- hållande till staten. [9] 1959 års långtidsutredning. 1. Svensk ekonomi 1960—1985. [10] 2. Svensk ekonomi 1960—1985. Bilazor 1—6. [11]

Skärpta regler för ruadrycksinköp. [18] Automatisk databehandling inom folkbokförincs- och hördsvtlsendet. Del II. [18] Reviderad nationalbudget för år 1962. [25] Stadshypotek» och bostadskreditinstitutiona-na. [81] Automatisk databehandling. [82] Mål cci; nliedel i stabiliserinzsvolitikcn — Remissyu den. 41 Avdrag för representationskostnader. m. m. [42]

Ecklesiastikdepartementet

Vidgad vuxenutbildning på :ymnaslestadlet. [5] Korrespondensundervisninzen inom skolväsendet. [10 Skolv'a'sendets centrala ledning. [28] Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. [84] Socionomuthildninzen. [48]

J ordbruksdepartementet

Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet [2] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. [88] Naturen och samhället. [86]

Jordbrukstekniska institutet och statens forskning

stalt för lantmannabyggnader. [45]

Handelsdepartomentet

Den allmänna näringslagstiftninzen. [15] Beredakapslagring av olja 1968—1989. [40]

Inrikesdepartementet

Arhfsupflfter och utbildning för viss sjukvården

nn. 4 Komunalråttskommittén. 2. Kommunal beredskap. 3. Kommunalt stöd åt studerande från utveckling! derna. [21]

Samhällsfarlig asocialitet. [22] Utbildning av sjukvårdsadmtnlstratörer. [88]

Civildepartementet Ortspriaindex. [89]