Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

5

II. Det statliga stödet till teaterverksamhet

Nuvarande bidragsformer

Det statliga stödet till teaterverksamheten utgår för närvarande ur lotterime-

delsfonden. De teatrar det här närmast är fråga om är de kungl. teatrarna —

Operan eller Kungl. teatern och Dramatiska teatern — stadsteatrarna, Göte­

borgs lyriska teater (Stora teatern) och Folkteatern i Göteborg samt två större

turnéteaterföretag, Riksteatern och Svenska teatern AB.

Bidragen för kommande spelår anvisas efter därom gjord ansökan, som remit­

teras till teaterrådet, i allmänhet i maj eller juni. I den mån de sålunda anvisade

medlen, teaterns egna inkomster, recetter m. m. samt i förekommande fall andra

allmänna anslag icke varit tillräckliga för att täcka utgifterna, har teatern, da

bokslut föreligger för spelåret i fråga, ansökt om ytterligare bidrag till täckning

av det uppkomna underskottet. Den principiella uppläggningen av teaterstödet

är sålunda den, att bidragen utgår såsom förlusttäckningsbidrag.

Till de kungl. teatrarna och till de båda turn éteaterf öreta­

gen utgår erforderligt bidragsstöd i det närmaste helt av statsmedel.

Till lotterimedelsfondens fasta bidragsändamål hör de årliga driftbidragen till

stadsteatrar och därmed likställda teatrar, nämligen stads­

teatrarna i Göteborg, Malmö, Norrköping-Linköping, Hälsingborg, Uppsala,

Stockholm och Borås samt Göteborgs lyriska teater (Stora teatern). Slutligen

får Folkteatern i Göteborg ett årligt driftbidrag av lotterimedel.

Även till de här nämnda teaterföretagen utgår bidragen i princip som för­

lusttäckning. I fråga om de kungl. teatrarna gäller som nämnts att stödet i det

närmaste helt utgår av statsmedel, medan de nu berörda teatrarna även erhåller

kommunalt stöd.

Den nuvarande fördelningen mellan stat och kommun av bidragen till stads­

teatrarna bygger på vissa grunder, som utan att vara reglerade genom beslut

eller i författning varit gällande sedan spelåret 1958/59. Dessa grunder till-

lämpas nu på Göteborgs lyriska teater och på stadsteatrarna i landsorten,

(sålunda inte Stockholms stadsteater och inte heller Folkteatern i Göteborg).

Omfattningen av statens bidrag bestämmes dels av det bidragsbelopp, som

från statens sida utgick för spelåret 1957/58, dels av en utfästelse att staten

skall svara för 3/5 av det ytterligare bidragsbehov, som uppstått för teatrarna

efter detta spelår. Teaterkommunerna har i sin tur åtagit sig att som bidrag

till teatrarnas löpande verksamhet — utöver det kommunala bidraget spelåret

1957/58 — svara för 2/5 av det ytterligare bidragsbehovet efter 1957/58 samt

därjämte för lokalkostnader och SPA-avgiftcr.

7

Därest en samordning av verksamheten vid Operan med den vid Dramatiska

teatern inte anses böra genomföras, förelås en omorganisation av Operans ledning

så att teaterchefen skall handha den konstnärliga delen av verksamheten och en

verkställande direktör sköta administrativa, ekonomiska och tekniska frågor.

I betänkandet behandlas i övrigt olika frågor, som sammanhänger med Ope­

rans verksamhet och ekonomi. Bl. a. diskuteras Operans repertoarpohtik och

framhålls betydelsen av att Operan får tillgång till en annexscen. Med utgångs­

punkt bl. a. från två på utredningsmannens föranstaltande gjorda opinionsunder­

sökningar framläggs vidare en rad förslag till åtgärder i publikstimulerande syfte.

Ett särskilt avsnitt av betänkandet belyser slutligen också den ekonomiska

utvecklingen vid Operan. Det konstateras att denna på senare år varit ogynn­

sam. För att åstadkomma en ändring härutinnan föreslås i första hand olika

åtgärder för att söka öka publiktillströmningen och därigenom få upp intakterna,

såväl vid föreställningar i operahuset som i andra sammanhang där Operans

artister medverkar.

Kungl. Maj:ts proposition nr GG år 1964

Yttranden

Betänkandet remitterades till ett stort antal myndigheter och organisationer.

Utredningsmannens förslag i organisationsfrågan bemöttes med rätt stark kritik

vid remissbehandlingen. Frågan togs upp i drygt hälften av yttrandena. Flertalet

instanser, däribland de båda teatrarna, teaterrådet samt arbetsgivar- och arbets-

tagarpartema, avstyrkte förslaget om en samordning av verksamheten vid teat­

rarna. Skälet var främst att föga eller intet skulle stå att vinna på en samman­

slagning.

Statskontoret och riksrevisionsverket framlade egna förslag i organisations­

frågan. Statskontoret, som ej hade något att invända mot en sammanslagning av

de "båda teatrarna, aktualiserade i tidigare utredningar framförda förslag om

stiftelse som företagsform för en samordnad teaterverksamhet.

Två ledamöter i statskontoret framhöll, att frågan om verksamhetens bedri­

vande i någon statlig institutionell form icke blivit närmare diskuterad och att

flera skäl talade för att denna fråga borde närmare klarläggas. Formerna för den

statliga medelsanvisningen till teatrarnas verksamhet syntes också böra närmare

prövas.

Riksrevisionsverket föreslog upprättande av ett samarbetsavtal mellan teater­

bolagen samt en undersökning av möjligheterna att ombilda Operan till ett rent

statligt organ.

Arbetsgruppen

Med anledning bl. a. av vad som framkommit vid remissbehandlingen har

som nämnts en särskild arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet ytterligare

övervägt organisationsfrågan och därmed sammanhängande problem.

Arbetsgruppen har i en den It mars 1963 dagtecknad promemoria framlagt

förslag i ämnet. Gruppen framhåller inledningsvis, att den finner angeläget, att

statsmakterna beredes ökat inflytande över teatrarnas ekonomiska förvaltning

8

och att garantier skapas för att verksamheten bedrives på ett så långt möjligt

affärsmässigt och i övrigt från ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt.

Gruppen utgår från de förhållanden, som gäller vid Operan, och påtalar att

enligt det system, som för närvarande råder, statens direkta inflytande över och

insyn i veiksamheten är mindre tillfredsställande. De anslag av statsmedel, som

årligen beviljas teatern, förknippas inte med några särskilda villkor utan ställes

till förfogande såsom ett klumpbelopp att av teaterns ledning fritt disponeras.

Teaterledningen har sålunda möjlighet att planera sin verksamhet helt själv­

ständigt. Den anställer personal och vidtager andra åtgärder av ekonomisk art,

utan att detta i något fall behöver underställas statsmakterna. För tillvarata­

gande av de statliga intressena utser Kungl. Maj:t av styrelsens fem ledamöter

ordförande och två ledamöter. Därjämte förordnar Kungl. Maj.t teaterchef och

två revisorer.

Denna ordning, som tillämpats sedan länge och ansetts motiverad av kravet

på konstnärlig frihet, måste enligt gruppen förutsätta, att styrelsen och ledningen

i övrigt så långt möjligt söker hålla sig inom ramen för anvisade och andra till­

gängliga medel och icke vidtager dispositioner, som omedelbart eller senare för­

anleder ökade medelskrav och ställer de anslagsbeviljande myndigheterna inför

fullbordade fakta. Gruppen konstaterar, att teatern i allmänhet icke lyckats

anpassa utgifterna till medelsramama, utan i stället varit nödsakad att så gott

som varje år begära tilläggsanslag utöver det anslag, som ursprungligen anvisats

för spelåret i fråga.

Arbetsgruppen inser väl, att vissa marginaler måste tillåtas i fråga om de

ekonomiska kalkylerna för en verksamhet av denna art, men finner avvikelser

av den storleksordning som förevarit knappast acceptabla. Det finns därför

enligt gruppen all anledning att söka åstadkomma en annan ordning. Som en

första åtgärd förordar gruppen att Kungl. Maj:t i samband med beviljande av

anslag fastställer inkomst- och utgiftsstat för verksamheten vid teatern. Staten

skall i stort sett lända till efterrättelse men givetvis måste en viss frihet finnas

att göra avvikelser inom den fastställda utgiftsramen. Skulle fråga uppkomma

om att överskrida denna, måste frågan dock underställas Kungl. Maj:t. Därjämte

bör för varje år en plan över personalen göras upp och läggas till grund för be­

räkningen av personalkostnaderna. Gruppen, som framhåller att stat i regel

förekommer för varje institution inom statsförvaltningen — i varje fall där sta­

ten engagerar sig i den omfattning som det här är fråga om — anser, att en dylik

anordning måste bli till god hjälp för den ekonomiska ledningen inom teatern

samt framför allt främja en långsiktig planering av arbetet.

Gruppen understryker, att det ökade inflytande över den ekonomiska förvalt­

ningen, som sålunda måste eftersträvas från statens sida, inte får leda till att

den konstnärliga verksamheten blir lidande. Det måste tvärtom ligga även i det

allmännas intresse, att den konstnärliga nivån icke riskeras genom opåkallad

byråkratisering. Vad som åsyftas är att skapa cn ram för de konstnärliga ytt­

ringarna. Teaterledningen bör ha stor handlingsfrihet inom den ramen

Vad härefter angår organisationsfrågan och den lämpligaste före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1961+

9

tagsformen för Operan och Dramatiska teatern samt litir denna skall förenas med

de framförda önskemålen om ett ökat statligt inflytande över de bada teatrarna

framhåller gruppen, att de alternativ av företagsform som härvid erbjuder sig är

stiftelse (förening), aktiebolag eller statligt förvaltningsorgan.

Stiftelse som företagsform för de kungl. teatrarna skulle enligt de resultat

gruppen vid sina överväganden kommit till snarast innebära ett försvagat infly­

tande för staten över teatrarnas förvaltning och medelsanvändning. Arbetsgrup­

pen har därför, i likhet med utredningsmannen, kommit till den uppfattningen,

att stiftelsen ej är någon lämplig företagsform för de kungl. teatrarna.

Problemet blir därefter, framhåller gruppen vidare, att träffa ett avgörande

mellan den nuvarande aktiebolagsformen och någon form av statligt förvalt­

ningsorgan. En grundläggande princip bör härvid enligt gruppen vara, att en

ändring av nuvarande organisation bör ske endast om denna visat sig olämplig.

Såvitt arbetsgruppen kan bedöma behöver den statliga institutionsformen icke

nödvändigtvis medföra någon allvarligare inskränkning i handlingsfriheten för

teaterledningen. Från utgångspunkten att staten bör erhålla ett större inflytande

över teatrarnas ekonomiska förvaltning kan omvänt den statliga organisations­

formen i sig sägas erbjuda bättre betingelser, men aktiebolagsformen torde inga­

lunda utesluta möjligheterna att ge staten ett dylikt inflytande. De uppställda

kraven kan enligt gruppen i allt väsentligt tillgodoses, vare sig man väljer aktie­

bolagsformen eller formen av ett statligt förvaltningsorgan. Under sådana för­

hållanden finner gruppen, att den ovan angivna grundläggande principen bör

resultera i ett behållande av aktiebolagsformen. Även andra skäl kan enligt

arbetsgruppen anföras härför.

Vid sina överväganden av samordnings- och organisationsfrågan har gruppen

kommit till att en lösning i huvudsak enligt den av utredningsmannen föreslagna

planen — ett gemensamt företag och tre sidoordnade chefer, som under styrelsen

skulle utöva ledningen av var och en sin gren av företagets verksamhet — skulle

innebära flera väsentliga fördelar. Gruppen tillstyrker därför utredningsmannens

förslag att ersätta de båda nuvarande aktiebolagen med ett gemensamt aktie­

bolag under firma Aktiebolaget Kungl. teatrarna. En av fördelarna med en ny

bolagsbildning finner gruppen vara, att de båda nuvarande privatägda bolagen

upplöses och att teatrarna i fortsättningen drives som ett statligt bolag. Den nya

bolagsbildningen bör nämligen enligt gruppens mening ske enbart med anlitande

av statsmedel.

Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen kräver enligt gruppen

tidsödande och omfattande förarbeten. Det fortsatta arbetet härmed bör upp­

dragas åt en särskild kommitté.

Vad härefter angår anslagsfrågan för det nya företaget och den när­

mare utformningen av den föreslagna inkomst- och utgiftsstaten erinrar gruppen

om att statsbidraget till de kungl. teatrarna nu utgår ur lotterimedelsfonden samt

att vid remissbehandlingen av utredningsförslaget vissa remissinstanser väckt

frågan om finansiering av teatrarnas verksamhet genom direkt medelsanvisning

över budgeten. Även arbetsgruppen finner starka skäl tala för att statsstödet till

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

Stadsteatrar och därmed likställda teatrar

Ett förslag angående det fortsatta statliga stödet åt stadsteatrar och därmed

likställda teatrar har utarbetats av den inom ecklesiastikdepartementet tillsatta

arbetsgruppen, som den 3 december 1963 överlämnade en promemoria i frågan.

Över förslaget har yttranden avgivits av riksrevisionsverket, statistiska central­

byrån, teaterrådet, Svenska stadsförbundet, Teatrarnas riksförbund, styrelserna

för aktiebolaget Göteborgs teater, aktiebolaget Göteborgs lyriska teater, för­

eningen Malmö stadsteater, föreningen Hälsingborgs stadsteater, stadsteatern

Norrköping-Linköping, aktiebolaget Uppsala stadsteater och Stockholms stads­

teater, Borås kulturnämnd samt Svenska teaterförbundet och Svenska musiker­

förbundet. Stadsförbundet har överlämnat yttranden från berörda städer.

Arbetsgruppen nämner i sin promemoria att frågan om omläggning av stödet

till den yrkesmässiga orkesterverksamheten — som även aktualiserats av chefen

för ecklesiastikdepartementet genom uttalanden i propositionen 1963:103 —

bedömts böra anstå med hänsyn till den översyn av orkesterväsendets organisa­

tion, som påbörjats under våren 1963 av en inom ecklesiastikdepartementet till­

kallad sakkunnig. Arbetsgruppens allmänna synpunkter på bl. a. syftet med den

statliga bidragsgivningen till de här berörda teatrarna gäller dock i lika hög

grad stödet till orkestrarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 är 1964-

11

Arbetsgruppens förslag

Allmänna synpunkter. De statliga bidragen både till den kommunala teater-

och orkesterverksamheten har enligt arbetsgruppen som främsta syfte dels att

medverka till att upprätthålla verksamhetens konstnärliga nivå, dels att be­

reda en stor allmänhet tillfälle att till överkomliga priser se god teater och

höra god musik. Staten har vidare ett speciellt intresse av att genom sina bidrag

stimulera tillkomsten av nya fasta kommunala teatrar och orkesterinstitutioner

och samtidigt medverka till att teater- och orkesterväsendet får en för hela

landets kulturliv lämplig struktur, som tar hänsyn till att vissa uppgifter för

glesbygdens teater- och musikliv ändock alltid måste lösas genom turnéverk­

samhet med statligt stöd eller i statlig regi.

Arbetsgruppen understryker inledningsvis, att det av flera skäl ansetts ange­

läget att överväga andra former än de nu tillämpade för det statliga stödet till

teatrarna. Vid dessa överväganden har, framhåller gruppen, som riktpunkt gällt,

att kommunerna skall ha ett primärt ansvar för teatrarna.

Det nuvarande systemet med förlusttäckningsbidrag medför, framhåller grup­

pen, i realiteten ett slags delat huvudmannaskap för teaterinstitutionerna. Enligt

gruppens mening kan lämpligheten härav ifrågasättas, då det ju gäller en verk­

samhet, som måste betraktas som en i första hand kommunal angelägenhet.

Vidare pekar arbetsgruppen på omöjligheten att med det nuvarande bidrags­

systemet annat än helt uppskattningsvis förutsäga bidragsbehovet. Härom

anför gruppen följande.

13

Niir det gäller valet av bidragsgrundande kostnader framhåller

arbetsgruppen, att det av flera skäl ligger nära till liands att låta det statliga

bidraget grunda sig på teatrarnas lönekostnader. Lönerna representerar, enligt

vad gruppen funnit, den största och enhetligaste av teatrarnas utgiftsposter.

Även med hänsyn till de krav, som bör ställas på bidragsformen och de intres­

sen, som från statens sida kan knytas till bidragsgivningen, erbjuder ett stat­

ligt lönebidrag bestämda fördelar. Härom anför gruppen bl. a. följande.

Bidragsformen kan göras enhetlig pa sa sätt att staten atager sig att av de

berörda teatrarnas löneutgifter svara för en andel, som i princip göres lika för

dem alla. En anknytning till lönekostnaderna innebär vidare en garanti från sta­

tens sida att medel, helt eller delvis, ställes till förfogande för personalens löner.

Grunderna för statens deltagande i teatrarnas driftkostnader blir relativt enkla.

Slutligen blir det lättare än med nuvarande förlusttäckningssystem att på för­

hand beräkna de kostnadsmässiga konsekvenserna.

Arbetsgruppen diskuterar härefter frågan om vilka lönekostnader, som bör

vara bidragsgrundande, och framhåller därvid, att statsbidraget kan anknytas

antingen till lönerna för all personal eller till enbart den del av löneutgifterna,

som hänför sig till den konstnärliga personalen. Gruppen finner, att övervägande

skäl talar för att statsbidraget bör beräknas på de samlade löneutgifterna.

Enligt gruppens mening kan nämligen en uppdelning av teatrarnas personal

i två grupper komma att få vissa icke önskade konsekvenser. Bl. a. framhåller

gruppen, att man bör räkna med, att det för en del gränsfall kan vara svårt

att bestämma till vilken personalgrupp en anställd bör hänföras. Att knyta

det statliga stödet till löneutgifter för en viss personalgrupp innebär, framhåller

gruppen vidare, att personal tillhörande denna grupp blir från teaterns syn­

punkt billigare än annan personal, vilket kan medföra en viss risk för, att jäm­

vikten inom organisationen rubbas. Slutligen kan med fog hävdas, att alla

inom en teater verksamma grupper är nödvändiga för teaterns prestationsför­

måga, varför det ter sig oegentligt att staten prioriterar en viss grupp framför

andra. Gruppen pekar vidare på att variationerna i lönekostnaderna för den

konstnärliga personalen är större än för övrig personal samt att proportionerna

i personalsammansättningen mellan konstnärlig personal och övrig varierar från

teater till teater, beroende bl. a. på det tidigare påtalade förhållandet, att teat­

rarna arbetar under så helt olika betingelser.

När det gäller valet av bidragsprocent är arbetsgruppen av den upp­

fattningen, att man i fortsättningen synes böra eftersträva en för alla teatrar

gemensam procentsats för statsbidraget. Gruppen understryker, att önskemålet

om en generell bidragsprocent är helt och hållet tekniskt betingat och inte i sig

inrymmer något krav på vare sig förbättring eller försämring för teatrarna av

det statliga stödet. Enligt de hittillsvarande principerna har, som gruppen fram­

håller, statsbidraget icke stått i direkt proportion till teatrarnas lönekostnader.

En jämförelse mellan statsbidraget för spelåret 1962/63 och lönekostnaderna

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 är 106//.

15

skulle utnyttjas för en alltför vidlyltig personalpolitik ar obetydliga. Det ansvar

för verksamhetens resultat, som åvilar kommunerna, anses nämligen utgöra

eu garanti i nämnda avseende. Därjämte åberopas de speciella faktorer, som

verkar inom en teaters ekonomi och som i varje fall när det gäller skådespelar-

pcrsonalen anses förhindra en alltiör expansiv personalpolitik. Det framhålles,

att, om teaterledningen får fria händer, ensemblens storlek tenderar att natur­

ligt anpassas till de förhållanden, under vilka teatern arbetar och de för varje

teater speciella produktionsförutsättningarna. Det finns en balans mellan de

krav på personal teatern ställer genom sin repertoar och programläggning och

de krav skådespelarna ställer på rolluppgifter.

o

o

Med ett statsbidrag byggt på den faktiska lönekostnaden år från ar skulle

därjämte följa ett automatiskt deltagande i kostnaderna, icke bara för den

avtalscnliga löneökningen, utan även lör den löneglidning, som äger rum som

en följd av konkurrensen teatrarna emellan om den konstnärliga personalen.

Gruppen har redan tidigare framhållit, att löneläget för denna personalgrupp

bestämmes icke endast av avtalsövcrenskommelser på arbetsmarknaden, utan

också av kvalifikationstillägg enligt anställningskontrakt Vidare förekommer

givetvis, att teatrarna — för särskilda program — satsar på att engagera stjärn­

artister. Den ökade löneutgiften i sistnämnda fall motsvaras emellertid oftast

av ökningar på intäktssidan — genom större publiktillströmning och i vissa

fall gästspelspriser på biljetterna.

Med hänsyn till dessa konsekvenser är enligt gruppens mening alternativ I

knappast godtagbart utan sådana begränsningar beträffande nyanställningar

och lönesättning, som garanterar att teaterledningen bedriver en såvitt kan

bedömas »normal» personalpolitik. Gruppen anser därför för det första, att

bidragsgivningen till varje teater bör ske med ledning av en fastställd peisonal-

plan, som skall utgöra den ram, inom vilken teaterledningen får reglera per­

sonalbeståndet. I fråga om nyanställning av personal skulle sålunda statsbidrag

endast medgivas inom sådana personalplaner. En dylik anordning har enligt

gruppen den fördelen, att den uppmuntrar eu utveckling dithän, att teatrarna

får en personaluppsättning som kan ge dem möjlighet att hålla en hög kvalitet

i sin konstnärliga produktion. Samtidigt skulle personalplanerna utgöra en ga­

ranti för att antalet anställda inte överstiger vad som normalt erfordras för

att en teater med givna förutsättningar, lokalmässigt och i andra hänseenden,

skall kunna åstadkomma en fullvärdig produktion. Enligt arbetsgruppens upp­

fattning bör det lämpligen ankomma på teaterrådet att utarbeta dessa personal­

planer,°som bör fastställas av Kungl. Maj:t. Frågan om ökning av personalen

utöver fastställd plan skulle likaledes underställas Kungl. Maj:t och i princip

endast medges i fall, då förutsättningarna för teaterns verksamhet radikalt

förändrats.

För att undgå deltagande i kostnaderna för löneglidningen och för tillfälliga

engagemang förordar gruppen, att statsbidraget beräknas endast på den del av

lönekostnaden, som ligger under en viss lönenivå. Problemet gör sig nämligen

främst gällande beträffande de högst betalda befattningshavarna. Denna nivå

bör ligga betydligt över medellöneläget för skådespelarpersonalen, vilket för när­

varande torde motsvara ungefär löneklass IT enligt statens löneplan A. Gruppen

föreslår med beaktande härav, att gränsen för statens medverkan för närvarande

dragés efter löneklass 215 i vederbörande ortsgrupp.

Även med de föreslagna begränsningarna är alternativ I förhållandevis enkelt

ur kontrollsynpunkt. Vid bidragets fastställande krävs endast en kontioll av

att utgifterna är statsbidragsgilla, d. v. s. håller sig inom fastställd personalplan

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 66 år 1!)6J>

21

Kritik har även riktats mot arbetsgruppens förslag rörande den närmare

bestämningen av b idrags underläge t. Närmast med anledning

härav har personalorganisationerna — Svenska teaterförbundet och Svenslca mu­

sikerförbundet — samt företrädare för bl. a. teatrarna i Borås och Uppsala

ansett sig i likhet med stadsförbundet böra förorda, att det nuvarande bidrags­

systemet i princip bör bibehållas, även om man skulle kunna tänka sig att

bidragsgivningen i högre grad baseras på de anställdas löner. Kritiken mot det

nuvarande systemet anses framför allt bero på att de resurser, som ställts till

förfogande för bidragsgivningen, inte varit tillräckliga. Fördelarna med systemet

anses vara den elasticitet, som kännetecknar bidragsgivningen och som är särskilt

angelägen just på teaterområdet. Teaterförbundet anser att bidragsgivningen till

teatrarna bör ske ur ett anslag. Musikerförbundet liksom Teatrarnas riksförbund

är inne på tanken att i någon form bibehålla en fond, som är så utformad att

den medger en flexibel anslagstilldelning. Teaterförbundet finner, att arbets­

gruppens förslag torde komma att få den konsekvensen, att statsmakterna i

framtiden skulle utöva en mera i detalj gående kontroll över de kommunala

teatrarnas löne- och anställningspolitik än tidigare. Farhågorna att de statliga

bidragen skulle bli för stora, om man inte håller en noggrann kontroll över

teatrarnas personalplaner och löneutveckling, är enligt förbundet orealistiska

med hänsyn till kommunernas attityd till kostnadsökningar för personal- eller

löneökning. Teatrarnas riksförbund är härvidlag av samma mening.

Styrelsen för Uppsala stadsteater föreslår alternativt en ordning, som dels

innebär att staten bidrager med 60 % av de av teatrarna budgeterade personal­

kostnaderna, dels att för personalkostnader, som icke kunde förutses då budgeten

upprättades, beviljas tilläggsanslag, som täcks med 3/- av statliga och med 2/5 av

kommunala medel.

Remissinstanserna har anmält avvikande meningar av olika innehåll beträf­

fande vissa enskildheter i de av arbetsgruppen diskuterade alternativa beräk­

ningsgrunderna för bestämning av bidragsunderlagct. Det av arbetsgruppen för­

ordade alternativ II tillstyrkes av riksrevisionsverket. Borås kulturnämnd

anser sig också kunna förorda detta alternativ, under förutsättning att i lönerna

får inräknas ATP-avgifter och övriga personalkostnader och att bidragsprocen­

ten höjs.

Flertalet remissinstanser är emellertid av den uppfattningen att endast alter­

nativ I är godtagbart och att det även i detta fall krävs vissa modifikationer.

I fråga om alternativ II framhålles för det första att detta system inte tar

hänsyn till det faktiska förhållandet att löneutvecklingen endast i obetydlig grad

bestäms av de kollektiva uppgörelserna. Från personalorganisationernas sida

framhålls, att den inom teaterområdet förekommande löneglidningen icke är att

betrakta som jämförbar med den som förekommer inom andra områden. Teat­

rarnas avtal beträffande konstnärlig och ledande teknisk personal är, framhålles

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 196^

23

Mot arbetsgruppens förslag att välja spelåret 1962/63 som basar bär framförts

vissa invändningar. Bl. a. anser Teatrarnas riksförbund, att detta spelår inga­

lunda är representativt. Under spelåret 1963/64 har det starkt växande teater-

och kulturintresset i vårt land medfört väsentliga förändringar, som ställt nya

krav på teaterns utveckling och utbyggnad. Det senaste året har även inne­

burit en väsentlig ökning av teatrarnas personalkostnader. Svenska teaterför­

bundet framhåller, att det är känt, att flera av de berörda teatrarna är under-

bemannade både på den konstnärliga och den tekniska sidan och anför härom.

Detta hämmar verksamheten, dels när det gäller vissa mera ambitiösa och

mera personalkrävande uppsättningar, dels och kanske framför allt när det gäller

möjligheterna att ge speciella teaterföreställningar för barn och ungdom. Denna

del av verksamheten blir på de flesta håll försummad pa grund av personal­

brist, vilket försvårar uppbyggnaden av ett publikintresse hos de yngre genera­

tionerna. Att detta i sin tur ökar svårigheterna för teatern i framtiden är uppen­

bart. Ett ökat publikunderlag skulle i stället kunna lätta behovet av offentligt

understöd.

Av de förändringar, som anses erforderliga för att alternativ I skall

vara godtagbart har redan nämnts, att flertalet remissinstanser anser, att bi-

dragsunderlaget bör omfatta samtliga personalkostnader. Teaterradet och även

styrelsen för Uppsala stadsteater anser dock, att SPA-avgifterna bör undantagas.

Personalorganisationerna kan inte ansluta sig till förslaget, att gränsen för sta­

tens medverkan skall dragas efter löneklass 23 och anser, att denna begränsning

bör helt borttagas. Däremot anser Teatrarnas riksförbund liksom även styrel­

serna för stadsteatrarna i Malmö och Norrköping-Linköping att statsbidraget

bör kunna begränsas till löner, som ligger inom löneplan A i dess helhet. Teater­

rådet finner, att avsikten med förslaget — att undgå att statligt bidrag utgår till

kostnaderna för gager till stjärngästspel — hellre bör uppnås på det sättet att

dessa kostnader utesluts ur bidragsunderlaget. Även styrelserna för Göteborgs

och Stockholms stadsteatrar framför samma förslag.

Teaterrådet är tveksamt, om de föreslagna personalplanerna verkligen erford­

ras och anser, att om så är fallet, dessa bör fastställas av rådet. Även styrelsen

för Göteborgs stadsteater anser att teaterrådet bör fastställa personalplanerna,

som enligt styrelsen måste ta hänsyn till teatrarnas verkliga personalbehov.

Vikten av att kontrollen av personalplaneringen inte blir för snäv och att en

viss rörlighet måste finnas inom personalplanerna framhålls särskilt i Göteborgs

stadsteaters yttrande liksom av styrelsen för stadsteatern i Malmö och av

Teatrarnas riksförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr

66

år 19(i.f

24

Kostnadsberäkningar för budgetåret 1964/65

Kungl. teatrarnas anslagsäskanden

Till Operan har av lotterimedel för spelåret 1963/64 anvisats 8 750 000 kr.

I skrivelse den 24 januari 1964 har styrelsen för Kungl. teatern beräknat teaterns

anslagsbehov för detta spelår till 11 354 000 kr. För spelåret 1964/65 äskar

teatern ett statsanslag av 13 170 000 kr., innebärande en ökning i förhållande till

det beräknade medelsbehovet för innevarande spelår av 1 816 000 kr.

Teatern framhåller inledningsvis att om denna på ett tillfredsställande sätt

skall fylla den uppgift den har i folkbildningens tjänst och vara forum för

den musikalisk-sceniska konstens utveckling och förnyelse, måste teaterns verk­

samhet halla en konstnärligt hög standard. När det gäller drivande av teater­

verksamhet har under de senaste åren skett en påtaglig utveckling, som medfört

att förhållandena — arbetsmarknadsmässiga och andra — väsentligt ändrats,

varför kostnaderna avsevärt ökat. Dessa kan beräknas komma att ytterligare

stiga om man skall kunna bibehålla eller utvidga en önskad omfattning av verk­

samheten, särskilt när det gäller turnéer och föreställningar i landsorten. En viss

utökning av särskilt teaterns orkester, hovkapellet, och operakören är nödvändig

liksom en upprustning av teaterns musikmateriel. Härtill kommer nödvändig­

heten av översyn och reparationer av helt nedslitna lokaler och inventarier.

Enligt den av teatern framlagda inkomst- och utgiftsstaten beräknas inkoms­

terna öka med 477 000 kr., varav recetterna med 300 000 kr. Utgifterna har

beräknats stiga med 2 293 000 kr. Av utgiftsökningen hänför sig 988 000 kr. till

ökat behov av fast anställd personal. Kostnaden härför är för löpande spelår

beräknad till 9 662 000 kr. Av ökningen har 540 000 kr. beräknats för en för­

stärkning av hovkapellets stråksektion med en förste konsertmästare, tio kon­

sertmästare och åtta första kapellister. Till stöd för förslaget anför styrelsen bl. a.

följande.

Kungl. teaterns repertoar omfattar mer än 300 föreställningar årligen. Antalet

lagstadgade arbetstimmar medger icke att stråkarna medverkar vid alla före­

ställningarna, varför stråkbesättningen ständigt är underbemannad, vilket än

tydligare framgår om jämförelse göres med de kontinentala operaorkestrarna

i Berlin, Wien, Hamburg, Diisseldorf in. fl.

Vid gästspel av utländska dirigenter kräver dessa som regel »kontinental»

strakbesättning, vilket i sin tur medför — just på grund av arbetstidslagen -—

reducering av stråkarna vid vanliga föreställningar.

I första violinstämman finns sedan år 1961 fyra konsertmästarplatser för att

tillgodose kravet på att ingen föreställning skall ges med mindre än två konsert­

mästare i stämman. Övriga stråkstämmor har endast två konsertmästare var­

dera. Därest dessa stämmors båda konsertmästare på grund av tidigare kvälls­

tjänstgöring i svåra verk av typ R. Strauss, Wagner eller Verdi och därpå föl­

jande dags repetitionsarbete icke kan medverka i föreställning på kvällen, upp­

står den situationen att vissa stråkgrupper tvingas spela utan konsertmästare.

Vid sadant tillfälle tvingas teatern flytta upp »tutti»-spelare på konsertmästar-

plats, vilket ur konstnärlig synpunkt måste anses helt förkastligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196b

25

Teatern framhåller vidare att den ser som en av sina angelägnaste uppgifter

att fortsätta att utveckla den turnéverksamhet, som sedan lång tid bedrivits.

Teatern räknar med en successiv utökning av antalet turnéföreställningar i

landasorten från 40 innevarande säsong till 80 om två år. Erfarenheten har gett

vid handen att turnéorkestern i största möjliga utsträckning måste rekryteras

ur hovkapellet, som redan är förtrogen med turnéns repertoar. Experiment med

för tillfället helt eller delvis av främmande musiker sammansatta orkestrar samt

för dennas samspclning utdragna repetitioner har visat sig både mindre lyckade

och dyrbara.

Operakören, som inom de närmaste åren har att räkna med en avsevärd av­

gång av medlemmar genom pensionering, har förstärkts med 16 personer inne­

varande år motsvarande den beräknade minskningen. Kostnaden härför under

nästa spelår beräknas till ca 260 000 kr.

Medel har vidare beräknats för ett ökat antal påklädare och påkläderskor.

Kostnaderna härför betalas nu delvis av teaterns artister, men teatern räknar

med att i fortsättningen helt få stå för dessa kostnader. Den återstående kost­

nadsökningen för fast personal uppgår till 108 000 kr. och är avsedd för en för­

stärkning av teaterns reklam- och biträdespersonal.

För extra personal och tjänstgöringspengar räknar teatern ökade kostnader

med 150 000 respektive 50 000 kr.

Teatern anmäler, att löner och andra ersättningar är beräknade med utgångs­

punkt från innevarande spelårs lönenivå.

I fråga om tillfälliga engagemang och ökade gästspel räknas med en kostnads­

ökning av 335 000 kr. till 635 000 kr. Teaterns balett är inbjuden till »Holland

Festival». Vidare räknas med gästspelsutbyte med finska operan och gästspel

från någon västtysk opera, varjämte tillkommer kostnader för gästspel av solis­

ter, dirigenter m. fl.

För musikmateriel, tantiéme och instrument beräknas kostnaderna stiga med

130 000 kr. till 425 000 kr. beroende främst på behov av genomgripande upp­

rustning av teaterns instrumentbestånd och nyanskaffning av instrument. Med

hänsyn till att antalet nyuppsättningar kommer att öka nästa spelår stiger där­

jämte kostnaden för musikmateriel.

Av sistnämnda skäl har även kostnaden för kostym- och dekorationsmateriel

upptagits med ett med 100 000 kr. till 550 000 kr. förhöjt belopp.

Kostnaden för inventarier och fastighetens inre underhåll, vilket åvilar tea­

tern, har beräknats öka från 400 000 kr. till 500 000 kr. Vissa av teaterns inven­

tarier är i sådant skick att de är oanvändbara. För nästa spelår beräknas nyan­

skaffningen av sådana kosta ca 150 000 kr. Beträffande fastighetens underhåll

framhålles följande.

Fastighetens underhåll, när det gäller teaterns loger och andra arbetsutrym­

men, är i många avseenden eftersatt. Person- och kulisshissarna inom teatern

är samtliga med undantag av en utdömda sedan i några fall flera år tillbaka

och får icke användas för persontransporter. Kulisshissarna kan icke användas

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1961+

26

utan att hissförare medföljer och verksamheten skulle icke kunna upprätthållas

om hissarna helt avstängdes. Risk för olycksfall och hälsofara är därför alltid

för handen. Byggnadsstyrelsen har efter framställning från kungl. teatern begärt

anslag för projektering av ombyggnader och restaureringar inom teatern, och

från teaterns sida är man införstådd med att dessa arbeten både av tekniska

skäl och ur anslagssynpunkt måste läggas ut under flera år. Då emellertid vissa

utrymmen, som icke kommer att beröras av planerade ombyggnadsarbeten, är

så nedslitna och i sådant skick, att de måste bedömas som olämpliga, måste

vissa upprustningsarbeten göras i teaterns egen regi.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknas till mer än 500 000 kr., varav för spel­

året 1964/65 erfordras 250 000 kr. Härtill kommer för det normala underhållet

100 000 kr., eller tillhopa 350 000 kr. För inventarier erfordras nästa år ca

150 000 kr.

Kostnaden för administration, upplysning och försäljning ökar med hänsyn till

den intensifiering i reklamverksamheten som pågår från 400 000 kr. till 450 000 kr.

För belysning och uppvärmning, vissa sociala utgifter, dansmuseet och diverse

utgifter har slutligen kostnaderna beräknats öka med 110 000, 80 000, 28 000

respektive 160 000 kr. eller tillhopa 318 000 kr.

Till Dramatiska teatern har för innevarande spelår anvisats ett

driftbidrag av 4 876 000 kr.

I skrivelse den 17 februari 1964 har styrelsen för teatern beräknat anslags­

behovet för spelåret 1963/64 till 5 368 000 kr. För spelåret 1964/65 har motsva­

rande behov beräknats till 6 400 000 kr., innebärande en ökning med 1 032 000 kr.

Teatern har räknat med att dess egna inkomster, i huvudsak recetterna,

kommer att för nästa spelår stiga med 471 300 kr.

Vad härefter angår utgifterna framhåller teatern, att verksamheten under

nästa spelår kommer att starkt intensifieras varvid speciellt skolteatern, som är

förlagd till China-teatern och i år omfattar tre program, kommer i fråga. Då

denna verksamhet rönt ett oavbrutet stegrat intresse såväl från skolorna i stor­

stockholmsområdet som från mellan-Sverige och södra Norrland kommer nästa

spelår att ges sex pjäser, varav två för de yngsta. Det har även varit teaterns

strävan att på olika sätt na nya publikskikt dels för att bredda publikunderlaget,

dels för att söka föra ut den sceniska konsten till de befolkningsgrupper, som

tidigare ej knutit kontakt med denna konstart. Teatern avser vidare att under

nästa spelår påbörja ett samarbete med Riksteatern på så sätt att två av

teaterns ordinarie program kommer att sändas ut på turné.

Beträffande personalen räknar teatern med att den på tjänstemannasidan

kommer att ökas med en biljettförsäljerska, en inspicient, en sufflör, två regi-

assistenter, en presskommissarie, ett kanslibiträde och en kanslivaktmästare.

Teaterns fasta ensemble kommer att nästa spelår omfatta 65 personer jämfört

med 55 under innevarande år. Teatern framhåller att denna ökning får bedömas

som måttlig dels med tanke på att elevskolan tidigare vid behov försett teatern

med såväl extra skådespelare som statister, dels att teatern nu kontinuerligt

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 196b

27

spelar på tre scener. Teatern är vidare angelägen påpeka betydelsen av att en­

semblen har en så stor numerär, att pjäserna pa de olika scenerna ej ligger

låsta till varandra i allt för stor omfattning. Som en följd av ensemblens utök­

ning har kostnaderna för påklädare höjts.

För musikavdelningen som nu omfattar en kapellmästare, begärs en utökning

med en fast engagerad musiker.

Kostymavdelningen föreslås förstärkt med en arbetskraft på vardera den

manliga och kvinnliga sidan.

Perukavdelningen har behov av ytterligare en maskör.

Utöver de nu särskilt nämnda personalökningarna har från teatern inhämtats

att vissa utvidgningar av personalen anses nödvändiga även på andra håll inom

teatern, såväl i fråga om tjänstemän som kollektivanställda.

Till stöd överhuvudtaget för ökningen av olika personalkategorier inom tea­

tern anförs bl. a. följande.

Redan när verksamheten på Lilla scenen år 1945 inleddes ansågs detta icke

böra medföra någon ökning av ensemblen; denna har också, trots teaterns inten­

sifierade verksamhet, ända in i det sista bibehållits vid praktiskt taget samma

numerär under nu snart tjugo år. Vidare ansågs det 1945, att den nya scenens

tillkomst icke fick medföra ett ökat antal tjänstemän, vilket da var möjligt

endast genom att denna kategori vid den tidpunkten icke hade rätt att rakna

Övertid De utvidgningar, som sedan företagits, har vant otillräckliga och alltid

mycket sparsamma. Vakanser, som uppkommit genom avgång på grund av pen­

sion o. dyl., har ej alltid fyllts, vare sig omedelbart eller ens over huvud taget;

detta gäller t. ex. presskommissarie, skolteaterns ombudsman, statisttörman,

scenmästare, belysningsmästare, kvinnlig kostymchef och sceninspektör för att

anföra några fall. För att inom ramen för en ytterligt snav lönepolitik trots allt

lyckas genomföra vissa lönehöjningar tillgrep man tidigare i viss utsträckning

de utvägarna, att den individuella arbetsbördan ökades och att vissa sysslor

sammanslogs, när vakanser icke fylldes. Genom åren har emellertid denna per­

sonalpolitik medfört orimligt ökade övertider, vilket också ayspeglat sig i tea­

terns ekonomi, sedan övertidsersättning införts också för tjänsteman; de sam­

manlagda övertidsbeloppen har vuxit i sådan utsträckning, att det nu framstar

som en ekonomisk vinst att konvertera dessa i ett antal nyanställningar. Den

väsentliga vinsten, särskilt om man tar sikte på den framtida utvecklingen, ai

emellertid att man genom den nu inledda personalpolitiken motverkar en for

tidig nedslitning av den mänskliga arbetskraft, som är knuten till teaterbolaget,

vilket i sinom tid och därtill tämligen snabbt bör kunna avläsas i en samman­

lagd ökad effektivitet och därmed också i såväl förbättrad ekonomi som ytter­

ligare skärpt konstnärlig kvalitet.

Teatern nämner också att för att rationalisera driften och höja standarden

vissa organisatoriska förändringar har planerats, som bl. a. berör de nuvarande

attribut- och scenmaskineriavdelningarna, vilka kommer att sammanläggas till

en avdelning.

Kostnaderna för teaterns elevskola beräknas för nästa spelår till 102 000 kr.

mot för närvarande 378 000 kr. Beloppet avses täcka kostnaderna bl. a. för den

tredje årskursen för vid skolan intagna elever.

Sammanlagt räknar teatern med att dess lönekostnader för nästa spelar, bort­

Kuvgl. Maj:ts proposition nr 66 år 196J+

29

Kostnaderna för administration, ombudsorganisation, riskbidrag, arbetsgivar­

avgift och avskrivningar har beräknats stiga med tillhopa ca 130 000 kr.

Svenska teatern AB har för innevarande spelar tilldelats ett stats­

bidrag av 2 950 000 kr. Teatern beräknar enligt inhämtad uppgift sitt bidrags-

behov för detta spelår till 3 350 000 kr. Med utgångspunkt från kostnaderna

under kalenderåret 1963 uppskattar teatern sitt anslagsbehov för spelåret

1964/65 till 4 500 000 kr. Teatern räknar med ett oförändrat antal turnéer och

föreställningar under spelåret. Teatern har utgått från att lönerna inom den

centrala administrationen ökar med 15 691 kr. eller med 5 %. Kostnaden för

löner och traktamenten till turnépersonal beräknas stiga med 650 447 kr. eller

med 18 %. Resor och transporter samt övriga turnékostnader beräknas öka med

ca 10 % eller med 26 022 respektive 140 338 kr. Totalt innebär teaterns beräk­

ningar en kostnadsökning med 832 498 kr.

Teaterns gage-inkomster har beräknats stiga med 114 222 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 är 196b

Yttranden

Teaterrådet har efter remiss yttrat sig över anslagsäskandena från de kungl.

teaterarna och turnéteatrarna. Vid sina beräkningar av teatrarnas medelsbehov

för nästa spelår har teaterrådet utgått ifrån det av teatrarna för innevarande

spelår beräknade bidragsbehovet.

Beträffande Operan framhåller rådet, att en med hänsyn till bristen på

kvalificerade musiker viss återhållsamhet bör iakttagas vid förstärkningen av

hovkapellet. Jämväl i övrigt anser rådet, att vissa beskämingar kan göras i

teaterns äskanden. Rådet föreslår, att Operans anslag för nästa spelår höjes med

i runt tal 1 000 000 kr. till 12 350 000 kr.

För Dramatiska teaterns del understryker rådet, att med hänsyn

till återverkningarna på teaterväsendet i övrigt utbyggnaden av teaterns en­

semble bör ske i en långsammare takt än som föreslagits. Teaterrådet räknar med

att även på vissa andra punkter minskningar kan göras av de av teatern begärda

utgiftsökningarna och tillstyrker, att statsbidraget till teatern för nästa spelår

höjes med i runt tal 600 000 kr. till 5 970 000 kr.

Även i turnéteatrarnas äskanden har rådet ansett att vissa inskränkningar

kan vidtagas. Rådet föreslår sålunda, att Riksteatern för nästa spelår

tilldelas ett anslag av 4680000 kr. För Svenska teatern AB förordar

rådet, att anslaget för nästa spelår bestämmes till 3 850 000 kr.

Stadsteatrarnas bidragsgrandande kostnader

Enligt föreliggande förslag till omläggning av den statliga bidragsgivningen

till stadsteatrar och därmed likställda teatrar skall statsbidraget i fortsättningen

grundas på teatrarnas lönekostnader. Beräkningen av för budgetåret 1964/65

erforderlig medelsanvisning skall enligt förslaget bygga på teatrarnas enligt

senaste bokslut redovisade lönekostnader, dvs. lönekostnaderna för verksamhets­

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196b

året 1962/63. Enligt förslaget skall vidare övergångsbidrag anvisas, om teaterns

lönebidrag understiger för spelåret 1963/64 anvisat statsbidrag.

De uppgifter, som nu är kända och som sålunda skall läggas till grund för

beräkningen av för budgetåret 1964/65 erforderligt anslag för statsbidrag till de

av förslaget berörda teatrarna, framgår av följande sammanställning.

Hälsingborgs stadsteater

Borås stadsteater

Summa kr.

50 % av lönerna

för 1962/63

Statsbidrag

för 1963/641

.

1 607 000

2 175 0002

. 1 348 000

1 602 600

.

1 970 000

2 391 000

579 000

738 500

300 000

328 800

532 000

660 000

143 000

200 000

■. 6 479 000

8 095 900

Här angives ursprungligt anvisat statsbidrag; den slutliga statsbidragsnivån kan komma att

ändras om tilläggsanslag behöver anvisas.

2 Härav är 165 000 kr. beräknat för teatern men ännu ej anvisat.

Departementschefen

Den statligt finansierade och statsunderstödda fasta teaterverksamheten i lan­

det är för närvarande ett av de mest betydelsefulla och kostnadskrävande av

lotterimedelsfondens s. k. fasta bidragsändamål.

Bakgrunden till de förslag, som atergivits i det föregående och som avser de

framtida formerna för det statliga teaterstödet, är de uttalanden som gjordes i

propositionen 1963:103 och de förslag, som redan förelagts riksdagen i årets

statsverksproposition. I propositionen 103 redogjordes för vad 1948 års kultur-

fondsutredning i sitt i juni 1955 avgivna betänkande angående riktlinjer och

former för fördelning av lotterimedel föreslagit beträffande bl. a. formerna för

bidragsgivningen till teaterverksamhet. Förslaget innebar i huvudsak, att lotteri-

medelsfonden borde ersättas med tva fonder med begränsade användningsområ­

den, den ena för teater- och musikändamål och den andra för särskilda kulturella

ändamål. Samtidigt som tanken på en ändring i enlighet med förslaget av den

anslagstekniska utformningen av teater- och musikstödet avvisades, framhölls i

propositionen, att möjligheterna att finna lämpliga former för överföring i vissa

delar av bidragsgivningen till lotterimedelsfondens s. k. fasta ändamål till sär­

skilda riksstatsanslag borde närmare övervägas.

Av propositionen 103 framgår vidare bl. a., att det nuvarande teaterstödet i

princip utgår som förlusttäckningsbidrag. Därav följer, att omfattningen av

bidragsgivningen i stor utsträckning blir beroende av sådana ovissa och svår­

bedömbara faktorer som förhållandet mellan teatrarnas kostnadsutveckling och

inkomstförutsättningar. På kostnadssidan utgör lönerna till teatrarnas anställda

31

den helt dominerande delen. Just härigenom uppstår svårigheter att i tillräcklig

tid kunna förutse det slutliga bidragsbehovet, eftersom kostnadsutvecklingen på

lönesidan inte bara är beroende av generella avtalsuppgörelser — en utveckling

som i någon mån kan förutses i förväg — utan även och i betydande grad av de

individuella uppgörelser, som därutöver träffas med de anställda.

I årets statsverksproposition har bl. a. förutsatts, att det nuvarande statliga

stödet till de kungl. teatrarna — Operan och Dramatiska teatern — liksom till

de båda tuméteaterföretagen, Riksteatern och Svenska teatern AB, samt till

vissa stadsteatrar och därmed likställda teatrar skall fr. o. m. nästa budgetår

utgå ur särskilda anslag på riksstaten. Någon överflyttning till särskilda riks-

statsanslag av bidragsgivningen till lotterimedelsfondens återstående bidrags-

ändamål föreslås inte. I stället förordas emellertid, att den nuvarande lotteri-

medelsfonden fr. o. m. nästa budgetår skall upphöra genom att det under riks-

statens åttonde huvudtitel nu uppförda avsättningsanslaget till fonden ersätts —

förutom med bl. a. de nämnda för vissa teaterändamål avsedda riksstatsansla-

gen — med ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till särskilda kultu­

rella ändamål.

Vid de överväganden beträffande formerna för teaterstödet, som under det

senaste året ägt rum inom ecklesiastikdepartementet, har påtalats de olä­

genheter för de anslagsgivande myndigheterna, som följer av att statsbidra­

gen på detta och andra liknande områden utgår ur en fond, som tillföres medel

genom maximerade avsättningsanslag. Detta blir givetvis särskilt uppenbart

om det gäller att inom ramen för en och samma fond på en gång tillgodose

teatrarnas synnerligen svårberäknade bidragsbehov och bidragsgivning till andra

kulturella ändamål.

Jag är för egen del av den uppfattningen att en frikoppling av bidragen

till teatrarna från bidragsgivningen till andra kulturella ändamål bör åstadkom­

mas genom att teaterbidragen i fortsättningen får utgå ur särskilda anslag på

riksstaten på det sätt som jag förutskickat i arets statsverksproposition. Detta

bör enligt min mening inte ske enbart för att undgå de nu påtalade olägenhe­

terna, som närmast kan rubriceras som budgettekniska. En förändring av for­

merna för teaterstödet synes mig angelägen även av andra skäl. Ett primärt

önskemål är att söka åstadkomma en sådan ordning, att en förhandsbedömning

och avvägning är möjlig av de ekonomiska resurser som från statens sida ställs

till förfogande för de olika typer av teaterföretag, som här avses, nämligen de

kungl. teatrarna, turnéteatrarna samt de kommunalt anknutna teaterföretagen.

Så långt det är möjligt, dock givetvis utan att intrång sker i den konstnärliga

friheten, bör enligt min mening statsbidragen verka så att de ger teatrarna lik­

värdiga förutsättningar för deras verksamhet. Det ligger vidare i de statliga

myndigheternas intresse, att bidragsformen är sådan, att den ger garantier för

att medel, helt eller delvis, står till förfogande för de anställdas löner. Dessa mål

är inte fullt möjliga att nå med nuvarande former för bidragsgivningen på om­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 1964

32

rådet. Jag avser därför att i det följande föreslå sådana nya former för stats-

bidragsgivningen, som jag finner bättre svara mot de angivna önskemålen.

För de kungl. teatrarnas och tuméteatramas del anser jag att en ny anslags-

konstruktion bör införas, som gör det möjligt för de anslagsgivande myndig­

heterna att bättre följa utvecklingen av dessa teaterformer och därvid inte minst

främja möjligheterna till ett inbördes samspel i utvecklingen. När det gäller den

kommunalt anknutna teaterverksamheten bör enligt mm mening det proviso­

riska system för statsbidragsgivningen, som tillämpats sedan några år tillbaka,

utbytas mot ett enhetligt, generellt verkande statsbidragssystem. Detta bör

fr. o. m. nästa budgetår bli tillämpligt på stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Häl­

singborg, Malmö, Norrköping-Linköping, Stockholm och Uppsala samt på Göte­

borgs lyriska teater. Enligt min mening är ett sådant system bättre ägnat att

ge stadga åt verksamheten vid de berörda teaterföretagen samtidigt som det

på ett smidigt sätt kan tillämpas på nytillkommande teatrar.

Mina förslag innebär tillsammantagna att det samlade statliga stödet till alla

de berörda kategorierna av teatrar kommer att öka. Därmed tillgodoses de

särskilda syften som ligger bakom det statliga stödet till teatrarna och som kan

sammanfattas pa följande sätt, nämligen att upprätthålla och främja den konst­

närliga kvaliteten i produktionen, att bereda en stor allmänhet möjlighet att till

överkomliga priser se god teater och att förbättra villkoren för teatrarnas an­

ställda.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att jag anser det angeläget att även

skapa fastare regler för bidragsgivningen till de statsunderstödda yrkesorkest-

rarna. Jag har emellertid i denna fråga ansett mig böra avvakta den översyn av

orkesterväsendets organisation, som uppdragits åt en särskild inom ecklesiastik­

departementet tillkallad sakkunnig. Denna översyn är nu slutförd och ett förslag

i frågan har avgivits den 20 februari 1964.

Frågan om Operans ekonomi och därmed sammanhängande förhållanden har

varit föremål för utredning genom en särskilt tillkallad utredningsman. Denna

har lagt fram förslag om den framtida organisationsformen för de båda kungl.

teatrarna i Stockholm — Operan och Dramatiska teatern —

ävensom vissa synpunkter på främst Operans fortsatta skötsel och drift. Utred­

ningsmannens förslag beträffande den framtida organisationen innebar i huvud­

sak, att de bada teatrarna skulle sias samman till ett företag och drivas i

aktiebolagsform. Den konstnärliga verksamheten förutsattes skola fortgå på

de bada teatrarna var för sig och ledas av en teaterchef vid vardera teatern.

Administrativ och teknisk personal skulle däremot vara gemensam.

Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget framhölls från flera håll, att

några verkliga fördelar knappast kunde vinnas genom en samordning i enlighet

med förslaget av teatrarnas verksamhet. Statskontoret, som tillstyrkte en sam­

manslagning av teatrarna, framförde tanken på stiftelse som företagsform. I sär­

skilt yttrande framhöll ett par av statskontorets ledamöter, att frågan om

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196

4.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 1964

3:i

verksamhetens bedrivande i statlig institutionell form närmare borde undersökas

och i samband därmed även formerna för den statliga medelsanvisningen till

teatrarnas verksamhet.

Med anledning bl. a. av vad som framkommit under remissbehandlingen till­

kallades inom ecklesiastikdepartementet en särskild arbetsgrupp för att ytter­

ligare pröva i första hand frågan om organisationsformen för de båda teatrarna.

Arbetsgruppen har i organisationsfrågan anslutit sig till utredningsmannens

förslag om att ersätta de båda nuvarande teaterbolagen med ett gemensamt

aktiebolag.

När det gäller formerna för statsstödet till teatrarna framhåller gruppen, att

det är angeläget att åstadkomma en ändring av det nuvarande systemet, som

enligt gruppens mening innebär att statens inflytande över och insyn i verksam­

heten är mindre tillfredsställande. Den kraftiga tillväxten under senare år av de

statliga bidragen och teatrarnas regelbundna krav på sådana tilläggsanslag av

statsmedel, för vilka tillräckliga medel ej kunnat beräknas i förväg, eftersom de i

många fall inneburit avvikelser även från teatrarnas egna ekonomiska kalkyler,

gör det enligt gruppen särskilt önskvärt att åstadkomma en annan ordning för

bidragsgivningen.

För egen del anser jag det önskvärt, att vissa av de av arbetsgruppen före­

slagna åtgärderna nu genomföres. Vad först angår organisationsfrågan anser

jag det klarlagt, att vissa fördelar skulle stå att vinna på ett närmare samgående

antingen organisatoriskt eller på annat sätt mellan Operan och Dramatiska

teatern. Men även nackdelar med ett samgående har påtalats vid remissbehand­

lingen, varför jag nu inte är beredd att taga ställning till frågan utan utgår ifrån

att teatrarna tills vidare skall drivas i samma former som hittills.

Jag delar emellertid arbetsgruppens uppfattning om att det nuvarande syste­

met för den statliga medelsanvisningen inte är tillfredsställande, främst med

tanke på de stora ekonomiska förpliktelser som staten numera ikläder sig

gentemot teatrarna. Självfallet måste anslagskonstruktionen vara så utfor­

mad, att teaterledningama inte bindes i sitt konstnärliga handlande. Teater­

ledningens frihet att inom en given ekonomisk ram vidtaga de ändrade utgifts-

dispositioner, som verksamheten kräver, måste i så stor utsträckning som möj­

ligt bibehållas. Ett ökat statligt inflytande bör bestå däri, att statsmakterna ges

större möjlighet att pröva teaterledningarnas planer på någon sikt och därige­

nom bättre än för närvarande kunna bedöma vad som kan anses vara en ur

samhällets synpunkt rimlig ekonomisk ram, inom vilken teatrarnas verksamhet

bör bedrivas.

För bidragen till de kungl. teatrarna bör, som redan förutsatts i årets stats-

verksproposition, fr. o. m. nästa budgetår under riksstatens åttonde huvudtitel

uppföras ett nytt, för båda teatrarna gemensamt förslagsanslag, benämt Bidrag

till de kungl. teatrarna. Anslaget torde böra uppdelas på två anslagsposter, en

för bidrag till Operan och en för bidrag till Dramatiska teatern. Vardera an-

³ — Dihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 66

34

slagsposten ar avsedd att utgöra saldot i en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst-

och utgiftsstat för respektive teater. Vissa i staterna upptagna utgiftsposter för

löner m. m. bör vara förslagsvis betecknade.

Den nu förordade ordningen för anslagsgivningen förutsätter, att teatrarna

liksom andra statsbidragsberättigade institutioner före den

1

september varje år

inger petita för nästkommande budgetår. Förändringen kommer alltså att i fort­

sättningen nödvändiggöra en mera långsiktig planering av verksamheten vid

teatrarna. Redan i samband med att anslagsäskandena inges måste teatrarna ha

utarbetat en preliminär spelplan och kostnadsberäkning för det spelår, för vilket

anslag begärs. Mera detaljerade spelplaner måste föreligga senast när inkomst-

och utgiftsstat skall fastställas för verksamheten för detta spelår.

Även med en sådan fastare planering är underlaget för beräkning i förväg av

medelsbehovet för en verksamhet av ifrågavarande slag i vissa delar osäkert.

Sålunda föreligger svårigheter att förutse de ändringar i löneläget för de anställ­

da, som blir följden av avtalsuppgörelser på arbetsmarknaden. Löneförhand­

lingarna torde nämligen inte heller på detta område vara avslutade i sådan tid

att hänsyn till uppgörelserna kan tagas vid beräkningen av anslagsbehovet. I

teatrarnas personalkostnader ingår förutom kontantlöner även kostnader för

huvudmansavgifter för pensionering, ATP-avgifter samt andra på lagstiftning

eller avtal grundade s. k. sociala avgifter, för vilka staten åtagit sig att svara.

Detta har skett genom särskilda bidrag av lotterimedel. Inte heller dessa kost­

nader kan med full säkerhet förutses vid beräkningen av anslagsbehovet. Om

ökningar av teatrarnas medelsbehov skulle komma att uppstå t. ex. på grund av

avtalsenlig ökning av löneutgifterna eller ökning av de s. k. sociala avgifterna,

torde teatrarna böra äga rätt att hos Kungl. Maj:t begära anslag utöver i sta­

terna upptagna utgiftsposter.

Det bör i detta sammanhang nämnas, att sådana förändringar i löneutgifterna,

som föranledes av individuella uppgörelser i samband med utbyte av personal

eller av lönetillägg av ålders- eller kvalifikationskaraktär, skall ha förutsatts i

teatrarnas anslagsäskanden och sålunda tillgodoses inom ramen för beviljade

medel.

Även till de båda turnéteaterföretagen, Riksteatern och Svenska

teatern, utgår bidrag i det närmaste helt av statsmedel. Beträffande dessa

teatrar har någon särskild utredning icke gjorts beträffande formerna för bidrags-

givningen. Jag har emellertid inte funnit några hinder mot att i tillämpliga delar

genomföra samma former för bidragsgivningen till tuméteatrarna som till de

båda kungl. teatrarna. För vardera av turnéteaterföretagen bör således fr. o. m.

budgetåret 1964/65 Kungl. Maj:t fastställa inkomst- och utgiftsstat med i huvud­

sak de föreskrifter och villkor, som föreslagits beträffande Operan och Drama­

tiska teatern.

För statsbidragen till turnéteaterföretagen torde, såsom också förutsatts i årets

statsverksproposition, fr. o. m. nästa budgetår under riksstatens åttonde huvud-

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1961+

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196J+

35

titel uppföras ett nytt, för de båda företagen gemensamt förslagsanslag, benämnt

Bidrag till vissa tuméteatrar. Anslaget torde böra uppdelas på två anslagsposter,

en för bidrag till Riksteatern och en för bidrag till Svenska teatern.

Jag övergår nu till att behandla medelsbehovet för nästa budgetår under de

sålunda föreslagna anslagen Bidrag till de kungl. teatrarna och Bidrag till vissa

turnéteatrar.

Inledningsvis bör nämnas, att det vid bedömningen av teatrarnas anslags­

behov för nästa budgetår synes vara nödvändigt att i huvudsak utgå från det av

teatrarna för innevarande år beräknade medelsbehovet. Teatrarnas utgiftsbe-

räkningar för innevarande spelår, som redovisats i det föregående, grundar sig

nämligen på redan gjorda åtaganden och fastställda spelplaner.

Det Ökade medelsbehovet för innevarande spelår har redan nu delvis kunnat

förutses och årets riksdag har bl. a. med anledning härav på tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår anvisat ytterligare 2 700 000 kr. till avsätt­

ning till lotterimedelsfonden. Härjämte kommer jag i det följande att föreslå, att

vissa medel för nästa budgetår beräknas under anslaget till bidrag till de kungl.

teatrarna, dels för likvidering av från tidigare år balanserade skulder, dels för

täckning av eventuellt ytterligare underskott som det slutliga bokslutet för

teatrarna kan komma att utvisa för innevarande spelår. I

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har Operan räknat med en

ökning på inkomstsidan med 477 000 kr. och på utgiftssidan med 2 293 000 kr.,

således en nettoutgiftsökning av

1

816

000

kr.

Inkomstberäkningen föranleder ingen erinran från min sida.

Av utgiftsökningarna hänför sig den största delen till förslag om förstärkning

av teaterns orkester. Vidare begärs en förstärkning av operakören samt av den

administrativa personalen. Med hänsyn till svårigheterna att så snabbt som

teatern anser önskvärt rekrytera kvalificerade musiker anser jag mig endast del­

vis kunna tillstyrka den begärda utbyggnaden av orkestern. Jag anser mig heller

inte helt kunna tillmötesgå teaterns anspråk på en utökning av den administra­

tiva personalen. Däremot tillstyrker jag den begärda utökningen av kören, som

torde vara nödvändig även med hänsyn till den väntade avgången av körmed­

lemmar inom de närmaste åren. Teaterns begäran om ökade medel för instru­

mentanskaffning torde böra tillmötesgås, även om jag här förutsätter en något

långsammare takt i nyanskaffningen än den teatern föreslagit. Även utgifterna

för fastigheter och inventarier, tillfälliga engagemang, extra personal samt diverse

utgifter bör enligt min mening i viss utsträckning kunna begränsas.

Som tidigare nämnts har kostnaden för de kungl. teatrarnas sociala avgifter

täckts av lotterimedel. Beräkningar av dessa kostnader har icke ingått i de här

tidigare redovisade äskandena från Operan utom beträffande två försäkrings-

poster. Avgifterna till statens personalpensionsverk kan uppskattas till ca 10 %,

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964.

av lönekostnaden för den pensionsberättigade personalen. Återstående sociala

avgifter kan beräknas utgöra likaledes ca

10

% av lönekostnaderna.

Med utgångspunkt från innevarande års medelsbehov, som jag beräknar till

10 900 000 kr., de medel som — med hänsynstagande till de nyssnämnda i an-

slagsäskandena redan inräknade försäkringsposterna — kan beräknas åtgå för de

sociala avgifterna, nämligen 1 930 000 kr., samt ett ökat bidragsbehov för andra

ändamål, som jag beräknar till

1

000

000

kr., kan det för Operans drift er­

forderliga statsanslaget uppskattas till (10 900 000 -)- 1 930 000 -f- 1 000 000 —)

13 830 000 kr.

Med hänvisning till vad som sålunda anförts föreslår jag, att för bidrag till

Operan för nästa budgetår beräknas sammanlagt 13 830

000

kr.

Dramatiska teatern har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

räknat med inkomst- och utgiftsökningar av i runt tal 471 000 respektive

1 503 000 kr. eller en nettoutgiftsökning av 1 032 000 kr.

Jag anser mig inte helt kunna godtaga den gjorda inkomstberäkningen utan

finner mig böra räkna med en ytterligare inkomstökning med

100

000

kr.

Av utgiftsökningen beräknas i runt tal 1 228

000

kr. för ökade lönekostnader

och 275

000

kr. för ökade kostnader för materiel m. m. Den betydande lönekost-

nadsstegringen hänför sig till förslag om utökning av personalen och vissa änd­

rade organisationsförhållanden. Teatern har bl. a. anmält behov av att för nästa

spelår öka den fasta ensemblen av skådespelare från 55 till 65 eller med 10 per­

soner. Teatern beräknar också medel för förstärkning av övrig personal, såväl

administrativ som teknisk. Med hänsyn till en turnéverksamhet i landsorten,

som teatern avser att medverka till, den utökade skolteaterverksamheten i Stock­

holm samt den omständigheten, att teatern enligt vad som framkommit på flera

viktiga sektorer länge haft brist på personal, är jag till betydande del beredd att

tillmötesgå de framförda anspråken. Jag räknar dock inte med att teatern skall

kunna företaga nyengagemang av skådespelare i den utsträckning som före­

slagits bl. a. med hänsyn till skådespelarbristen. Även hänsyn till övriga teatrars

behov av kvalificerade skådespelare talar för en viss begränsning av teaterns

anspråk. I fråga om materiel m. m. är jag endast beredd att delvis tillstyrka den

av teatern begärda utgiftsökningen.

Inte heller Dramatiska teatern har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

upptagit kostnader för sociala avgifter. Dessa kostnader kan beräknas på samma

sätt som nyss angivits beträffande Operan.

Med utgångspunkt från innevarande års medelsbehov som jag beräknar till

5 300 000 kr., medelsbehovet för sociala avgifter, nämligen 1 035 000 kr., samt

■den nettoökning med 500 000 kr. av det statliga bidraget, som jag kan tillstyrka

för andra ändamål, torde det för Dramatiska teaterns drift under nästa bud­

getår erforderliga statsbidraget uppgå till (5 300 000

1 035 000 -f- 500 000 =)

tf 835 000 kr.

37

Jag föreslår sålunda, att för bidrag till Dramatiska teatern för nästa budgetår

beräknas

6

835 000 kr.

I samband med övergången till ett nytt system för medelsanvisning till de

kungl. teatrarna synes det mig angeläget att medel ställs till förfogande för reg­

lering av i teatrarnas räkenskaper eventuellt kvarstående driftunderskott. I detta

hänseende bör hänsyn tagas till dels vissa från tidigare spelår balanserade skul­

der, dels en viss osäkerhet rörande det slutliga utfallet för spelåret 1963/64. Jag

föreslår med anledning härav, att under det nya anslaget för detta ändamål

upptages en förslagsvis betecknad anslagspost av 500

000

kr. Kungl. Maj:t bor,

då bokslut föreligger för teatrarnas verksamhet under innevarande spelår, be­

sluta angående utbetalning till respektive teater av för ändamålet eventuellt

erforderligt belopp.

Vid bifall till vad jag nu förordat torde sålunda anslaget till Bidrag till de

kungl. teatrarna för nästa budgetår böra uppföras med (13 830 000 +

6

835 000 +

500 000 =) 21 165 000 kr.

Riksteatern har uppskattat sitt bidragsbehov för nästa spelår till

5112 000 kr. Teatern räknar med en inkomstökning av 108 000 kr. och en ut­

giftsökning av 1 341 000 kr.

Enligt min mening är det angeläget att Riksteatern beredes tillräckliga lesui-

ser för att kunna fullgöra sin uppgift att tillgodose landsorten med god teater.

Inkomstberäkningen föranleder ingen erinran från min sida.

På vissa punkter har jag inte ansett mig kunna helt godtaga teaterns kost­

nadsberäkningar, nämligen i fråga om kostnadsökningar för nyanställning av

personal, resor och transporter, övriga tumékostnader samt för den föreslagna

ökningen av antalet skolteaterföreställningar.

Sammanlagt förordar jag för nästa budgetar ett ökat statsbidrag till Riks­

teatern med 700 000 kr. Med utgångspunkt från medelsbehovet för innevarande

budgetår, som jag beräknar till

3

880

000

kr., torde sålunda för teatern böra

beräknas (3 880 000 + 700 000) =:) 4 580 000 kr.

Svenska teatern AB räknar med att för spelåret 1964/65 kunna ge

samma antal turnéer och föreställningar som under innevarande spelår. I sina

anslagsäskanden för nästa budgetår har teatern räknat med en kostnadsökning

av i runt tal 833

000

kr. och därvid förutsett vissa kommande avtalsenliga löne­

ökningar samt höjda rese- och transportkostnader. Inkomsterna har beräknats

stiga med i runt tal 114 000 kr. Nettoutgiftsökningen utgör således ca 718 000 kr.

I likhet med vad jag uttalade beträffande Riksteatern anser jag det viktigt,

att också Svenska teatern förses med sådana resurser att den genom sina turnéer

kan erbjuda sin publik god och förstklassig teater.

Teaterns inkomstberäkning föranleder ingen erinran från min sida. De förvän­

tade avtalsenliga löneökningarna torde, som tidigare nämnts, böra täckas genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

38

att Kungl. Maj :t, när den slutliga avtalsuppgörelsen föreligger, medgiver teatern

ytterligare bidragsbelopp. Under beaktande härav och sedan vissa mindre redu­

ceringar företagits i de beräknade kostnaderna förordar jag, att Svenska teatern

AB för budgetåret 1964/65 tilldelas ett med 70

000

kr. förhöjt statsbidrag. Med

utgångspunkt från det för innevarande spelår beräknade bidragsbehovet av

3 350 000 kr. torde för teatern böra beräknas ett bidrag av (3 350 000 -f 70 000 =)

3 420 000 kr.

Vid bifall till vad jag nu förordat torde det för de båda turnéföretagen gemen­

samma anslaget Bidrag till vissa turnéteatrar för nästa budgetår böra uppföras

med (4 580 000 + 3 420 000 =)

8

000 000 kr.

Utgångspunkten för bedömningen av de kungl. teatrarnas och turnéteatrarnas

anslagsbehov för nästa budgetår har varit beräkningar av teatrarnas medels­

behov för innevarande spelår. Det faktiska medelsbehovet kan inte fastställas

förrän bokslut föreligger. I den mån bokslutet visar på en ökning av det faktiska

medelsbehovet i förhållande till det nu beräknade är detta en omständighet, som

får beaktas vid prövningen av en eventuell framställning om anslag utöver i

staterna upptagna utgiftsposter för budgetåret 1964/65.

Ett förslag i fråga om det fortsatta statliga stödet åt stadsteatrar och

därmed likställda teatrar har som tidigare nämnts utarbetats av

en inom ecklesiastikdepartementet tillsatt arbetsgrupp. Gruppens förslag gäller

Göteborgs lyriska teater och stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg,

Malmö, Norrköping-Linköping och Uppsala.

Det statliga och kommunala stödet till dessa kommunalt anknutna teater­

företag utgår för närvarande i enlighet med en viss fördelningsregel, som utan

att vara reglerad genom beslut eller i författning varit gällande sedan spelåret

1958/59. Arbetsgruppens huvudsakliga uppgift bestod i att finna fastare och

mer ändamålsenliga former för statsstödet åt de till denna kategori hörande

teaterföretagen och ange förutsättningar för att kunna överföra bidragsgiv-

ningen även för dessa teatrar till anslag på riksstaten.

Arbetsgruppen har eftersträvat att finna en enkel och överskådlig bidrags­

form, som kan göras generellt tillämplig på de av förslaget berörda teatrarna.

När det gällt valet av bidragsgrundande kostnader har gruppen med anledning

härav funnit det ligga nära till hands att låta det statliga bidraget grunda sig på

teatrarnas lönekostnader, som representerar den största och enhetligaste av

teatrarnas utgiftsposter.

Gruppen har även funnit, att övertygande skäl talar för att statsbidraget bör

grundas på de samlade löneutgifterna för teatrarnas hela personal.

Det statliga lönebidrag, som sålunda förordas, bör enligt gruppen utgå efter

en för alla teatrar gemensam procentsats. Vid den jämförelse som gruppen gjort

mellan statsbidraget för spelåret 1962/63 och lönekostnaderna för samma år har

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 66 år 196b

39

gruppen funnit, att proportionen mellan statsbidrag och löner varierade från

63 % för Göteborgs lyriska teater till 56 % för Malmö stadsteater och stads­

teatern Norrköping-Linköping, drygt 54 % för Göteborgs stadsteater samt 53 %

för stadsteatrarna i Hälsingborg och Uppsala. Med hänsyn till att gruppen en­

dast haft till uppgift att anvisa formerna för en teknisk omläggning av bidrags­

systemet har gruppen icke ansett sig böra förorda en bidragsprocent, som för

någon teater medför en höjning av den nu gällande statsbidragsnivån. Gruppen

föreslår därför, att den statliga bidragsandelen bör bestämmas till 50 % av löne­

kostnaderna. Minskningen av statsbidraget skall enligt förslaget kompenseras

genom att ett övergångsbidrag skall utgå till de berörda teatrarna, så länge det

statliga lönebidraget understiger de statsbidrag, som tilldelats teatrarna för spel­

året 1963/64.

För en närmare bestämning av bidragsunderlaget framlägger gruppen två

alternativ. Enligt det första skall statsbidraget utgå på grundval av de faktiska

lönekostnaderna år från år med vissa begränsningar beträffande nyanställningar

och lönesättning, som garanterar att statsbidraget endast utnyttjas för vad som

betecknas som en »normal» personalpolitik. En sådan reglering av verksamheten

skulle bl. a. åstadkommas genom fastställande av särskilda personalplaner för

teatrarna.

Enligt alternativ II, som gruppen slutligt förordar, skall lönekostnaderna för

ett visst basår, nämligen spelåret 1962/63, läggas till grund för statsbidraget.

Ökning av statsbidraget utöver denna niva skall enligt förslaget i princip endast

tillåtas för att möta teatrarnas kostnader för den ökning av lönerna för teatrar­

nas anställda, som följer av avtalsöverenskommelser på arbetsmarknaden. Denna

avtalsenliga löneökning skall fastställas med ledning av ett särskilt löneindex.

Gruppen föreslår därjämte, att en omprövning av teatrarnas bidragsunderlag

skall kunna äga rum med regelbundna mellanrum, förslagsvis vart tredje år.

Vid remissbehandlingen av gruppens förslag understrykes värdet av fastare

regler för fördelning av det statliga stödet än de nu gällande. Sa gott som alla

remissinstanser ansluter sig till förslagets huvudprincip, att det statliga stödet

bör knytas till lönekostnaderna. I de flesta yttranden uttalas emellertid önske­

mål om att även indirekta personalkostnader eller s. k. sociala avgifter — sådana

kostnader som följer av avtal eller lagstiftning om sociala förmåner — skall in­

räknas i bidragsunderlaget. Kritik riktas framför allt mot den föreslagna bidrags­

procenten, som bedöms vara för lag. I fråga om det av gruppen förordade alter­

nativet för bestämning av bidragsunderlaget framhålles, att tillräcklig hänsyn

vid dess utformning inte tagits till det faktiska förhållandet, att löneutvecklingen

endast i mindre utsträckning bestäms av kollektiva löneavtal. Vidare anföres att

utvecklingen vid teatrarna under senare år varit sådan, att spelåret 1962/63 inte

kan betraktas som ett representativt basår. Mot den föreslagna indexregleringen

anför både Teatrarnas riksförbund och statistiska centralbyrån betänkligheter

av teknisk natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr

66

år 196

4

40

o ^ar re<^an inledningsvis nämnt att jag av flera skäl anser det värdefullt att

få till stånd fastare och mer enhetliga bidragsgrunder för de kommunalt an­

knutna teaterföretagen. Jag anser mig också, med vissa modifikationer, som jag

återkommer till i det följande, kunna godtaga arbetsgruppens förslag.

Syftet med det statliga teaterstödet på detta område är både att ge en skälig

stimulans åt den kommunalt anknutna teaterverksamheten och att uppmuntra

kommunerna till motsvarande insatser. Vid remissbehandlingen av förslaget har

framkommit, att de kommunala bidragen till stadsteaterverksamheten under

senare år ökat mycket kraftigt. Med tanke på kommunernas nuvarande andel

av teatrarnas kostnader och på det ökade ansvar för verksamhetens resultat,

som i fortsättningen kommer att åvila dem, anser jag mig böra förorda en viss

justering uppåt av den av arbetsgruppen föreslagna bidragsprocenten och före­

slår, att den statliga bidragsandelen bestämmes till

55

% av teatrarnas bidrags-

grundande kostnader. Vidare anser jag i överensstämmelse med vad som fram­

förts vid remissbehandlingen av förslaget, att statsbidrag i fortsättning bör

utgå på grundval av teatrarnas samlade personalkostnader, nämligen förutom

kontantlönerna även s. k. sociala avgifter, dvs. personalkostnader som grundar

sig på avtal eller lagstiftning om sociala förmåner, såsom ATP-avgifter samt av­

gifter för sjuk-, yrkesskade- och grupplivförsäkring. I likhet med bl. a. teater­

rådet anser jag dock, att huvudmansavgifter för pensionering inte skall inräknas

i teatrarnas bidragsgrundande kostnader.

Bestämningen av bidragsunderlaget anser jag bör ske i princip i enlighet med

det av gruppen förordade systemet, dvs. att personalkostnaderna ett visst basår

läggs till grund för bidragsgivningen och att teatrarna framöver enligt en viss

generell beräkningsgrund, som jag återkommer till i det följande, garanteras

täckning, motsvarande den statliga bidragsandelen, för löneökningar. Jag anser

detta alternativ, med vissa modifikationer, vara att föredraga framför det alter­

nativ, som arbetsgruppen också behandlat men ej slutligt förordat. Jag delar

arbetsgruppens uppfattning att bidragsformen bör vara sådan, att kraven på

detaljprövning och kontrollåtgärder från .statlig myndighets sida i största möj­

liga utsträckning begränsas. Enligt min mening erbjuder det förordade systemet

mindre risker för en icke önskvärd detaljreglering och kontroll över teatrarnas

personalplanering och löneutveckling.

Att som gruppen föreslagit utgå från spelåret 1962/63 som basår är enligt min

mening inte tillfredsställande. Just under de sista åren har, som även påtalats

av vissa remissinstanser, förändringar inträffat på teaterområdet, som bl. a.

kommit till uttryck i löneförbättringar för de anställda och därmed en väsent­

lig ökning av teatrarnas personalkostnader. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra föreslå att som basår för det statliga grundbidraget till teatrarna i stället

väljes spelåret 1963/64.

Aven om de föreslagna bidragsgrunderna i de flesta fall och totalt medför

okade statsbidrag till de berörda teatrarna är det tänkbart att någon av dessa,

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964.

41

som liar en speciell kostnadsstruktur, kan få ett bidrag som understiger 1963/64

års nivå. I detta fall bör särskilt övergångsbidrag utgå på det sätt arbetsgrup­

pen föreslagit.

De invändningar som riktats mot arbetsgruppens förslag till indexreglering

av det statliga bidraget ger mig anledning att föreslå ännu eu förändring och

förenkling av systemet. Med anledning av vad som anförts anser jag mig inte

böra tillstyrka förslaget om att utarbeta ett speciellt löneindex för den gene­

rella uppskrivningen av teatrarnas grundbidrag, som bör ske på grund av av-

talsenliga löneökningar. Jag föreslår i stället, att grundbidraget uppskrives i en

takt, som svarar mot förändringen av den allmänna lönenivån för statstjänste­

män.

Som även arbetsgruppen beaktat medför det nu förordade bidragssystemet

den olägenheten, att den statliga bidragsgivningen efter en tid kommer att

baseras på en lönekostnad, som inte med säkerhet överensstämmer med den

verkliga kostnaden. En av anledningarna härtill är att löneutvecklingen vid

teatrarna endast till en del bestäms av de kollektiva uppgörelserna på arbets­

marknaden. Systemet kan härigenom tänkas medföra en viss fortgående sänk­

ning av statsbidragets relativa nivå. Samtidigt ger det inte heller utrymme för

önskvärda personalförstärkningar och standardförbättringar vid teatrarna ut­

över basårets nivå. Denna olägenhet bör emellertid enligt min mening kunna

motverkas genom att, på det sätt gruppen föreslagit, teatrarnas bidragsunder-

lag med regelbundna mellanrum får omprövas. I likhet med gruppen anser jag

det värdefullt att medge en sådan möjlighet till omprövning även av det skälet,

att staten därigenom mer aktivt kan följa utvecklingen av berörda teaterföre­

tag och punktvis medverka till en sådan expansion eller standardhöjning som

bedömes önskvärd. Omprövning av teatrarnas bidragsunderlag bör i princip

kunna äga rum vart tredje år, vilket dock inte får förhindra att särskilda om­

ständigheter kan föranleda en annan tidsintervall.

De förordade bidragsgrunderna innebär sammanfattningsvis, att statsbidrag

skall utgå med 55% av teatrarnas samlade personalkostnader för spelåret

1963/64 jämte, för tiden därefter, 55 % av löneökningen, beräknad på det sätt

jag tidigare angivit, samt 55 % av ökningen av de s. k. sociala avgifterna. Stats-

bidragsnivån för spelåret 1963/64 skall i intet fall underskridas.

De nya bidragsgrunderna bör fr. o. m. nästa budgetår tillämpas förutom på

de av arbetsgruppen angivna teatrarna, nämligen Göteborgs lyriska teater samt

stadsteatrarna i Borås, Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Norrköping-Linköping

och Uppsala, även på Stockholms stadsteater. Däremot är jag inte beredd att

nu förorda, att de skall göras tillämpliga även på Folkteatern i Göteborg.

Statsbidraget till denna teater bör sålunda tills vidare utgå i nu gällande ord­

ning och ställas till förfogande ur anslaget till bidrag till särskilda kulturella

ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196 4

42

Den föreslagna bidragskonstruktionen förutsätter, att bidragen utgår ur ett

förslagsanslag. För bidragen till de nämnda teatrarna bör, som redan angivits

i årets statsverkspropostion, fr. o. m. nästa budgetår under riksstatens åttonde

huvudtitel uppföras ett nytt, för teatrarna gemensamt förslagsanslag, benämnt

Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Utbetalning av statsbidrag

synes böra ske i den ordning som arbetsgruppen föreslagit. Det bör uppdragas

åt det nya teater- och orkesterråd, som jag ämnar föreslå i det följande, att i en­

lighet med angivna grunder handha medelstilldelningen ur anslaget.

Till grund för beräkningen av medelsanvisningen för nästa budgetår under

det föreslagna anslaget skall sålunda läggas de berörda teatrarnas löneutgifter

för innevarande spelår jämte på teatrarna nu ankommande sociala avgifter,

utom avgifter till statens personalpensionsverk. De bidragsgrundande kostna­

derna kan för närvarande inte exakt angivas. För Stockholms stadsteater har

uppgift inhämtats, att lönekostnaden för innevarande spelår torde uppgå till

3 600

000

kr. För övriga berörda teatrar torde lönekostnaden för innevarande

spelår kunna beräknas till sammanlagt 14 275 000 kr., varvid som utgångspunkt

tagits lönekostnaden enligt bokslutet för spelåret 1962/63 jämte de av teatrarna

framlagda beräkningarna om lönekostnadernas ökning för innevarande spelår,

som redovisades i propositionen 1964: 2 i samband med att medel begärdes på

tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår för ytterligare avsättning

till lotterimedelsfonden. De bidragsgrundande sociala avgifterna torde böra be­

räknas enligt samma normer som för de kungl. teatrarna eller med

10

% av-

lönekostnaderna, vilket betyder att ifrågavarande avgifter torde uppgå till i

runt tal 1 790 000 kr.

Med ledning härav beräknar jag de sammanlagda bidragsgrundande kostna­

derna till (3 600

000

+ 14 275

000

+

1

790

000

—) 19 665

000

kr. Medelsbehovet

för nästa budgetår uppgår till 55 % av det sålunda beräknade beloppet eller i

runt tal

10

820

000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁶⁶ år ¹⁹⁶⁴

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196b

4

.{

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående under

rubriken II Det statliga stödet till teaterverksamhet hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. till Bidrag till de kungl. teatrarna för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av 21 165 000 kr.;

II. till Bidrag till vissa tuméteatrar för budgetåret 1964/65

anvisa ett förslagsanslag av

8

000

000

kr.;

III. a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed likställda

teatrar;

b) till Bidragt till stadsteatrar och därmed likställda teatrar

för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 10 820 000

kr.

44

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 196\

III. Skådespelarutbildningen

Riktlinjer för utbildningsfrågans behandling

I propositionen 1963:103 lämnades en redogörelse för 1955 års provinsteater-

ntrednings förslag om en förbättring av skådespelarutbildningen, framlagt i ett

särskilt, i september 1961 avlämnat betänkande, Den sceniska utbildningen

(stencilerat). Likaså redogjordes för yttrandena över förslaget och den därav för­

anledda fortsatta diskussionen av utbildningsfrågan (s. 18—28). Särskild upp­

märksamhet ägnades det förslag rörande utbildningsverksamheten, som fram­

förts av Teaterns utbildningsråd — det av Teatrarnas riksförbund och Svenska

teaterförbundet bildade samarbetsorganet för utbildningsfrågor. Utbildnings-

rådet hade på grundval av de av provinsteaterutredningen och vid remiss­

behandlingen framförda synpunkterna i nära anslutning till utredningsförslaget

presenterat ett principförslag till organisation av grundutbildningen för skåde­

spelare. Med hänsyn till de krav, som rådet ansåg sig böra ställa på utbild­

ningen i fråga om kvalitet — d. v. s. tillgång till kvalificerade lärare — och

mångsidighet rekommenderade rådet, att grundutbildningen skulle koncentre­

ras till tre utbildningsanstalter, en i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö.

Utbildningen borde enligt rådet vara treårig. Fullt utbyggda skulle skolorna

bestå av en dramatisk och en lyrisk-dramatisk linje med delvis gemensam under­

visning. De nya skolorna skulle vara organiserade som fristående utbildnings­

anstalter. Enligt förslaget skulle skolan i Stockholm ersätta elevskolorna såväl

vid Dramatiska teatern som vid stadsteatern Norrköping-Linköping samt Riks­

teaterns utbildningsverksamhet. Skolorna i Göteborg och Malmö skulle ersätta

elevskolorna vid stadsteatrarna i dessa städer. Vid skolan i Stockholm skulle från

början endast antagas elever för rent dramatisk utbildning. Senare borde emel­

lertid enligt förslaget även organiseras en lyrisk linje med anknytning till musik­

högskolans operaklass (operaskolan). I förslaget räknades med en sammanlagd

årlig intagning av 50 elever. I princip beräknades cirka en tredjedel av antalet

elever bli antagna för utbildning vid lyrisk-dramatisk linje.

Med anledning av de framförda förslagen framhöll jag i nyssnämnda propo­

sition (s. 49), att förbättrade villkor för utbildningen av skådespelare snarast

borde åstadkommas. Något slutgiltigt beslut i fråga om utbildningens organisa­

tion och förläggning kunde dock enligt min mening inte fattas redan för tiden

fr. o. m. budgetåret 1963/64. Vissa riktlinjer angavs för det fortsatta planerings-

och utredningsarbetet: utbildningen borde bli treårig i stället för tvåårig, ett

ökat antal elever borde antagas till utbildningen och en sådan skiljelinje borde

45

dragas mellan skolverksamhet och teaterverksamhet, att den pedagogiska verk­

samheten skulle kunna bedrivas ostörd av teatrarnas övriga verksamhet.

I enlighet med mitt förslag har i form av försöksverksamhet redan fr. o. in.

läsåret 1963/64 med bidrag av lotterimedel en utbyggnad igångsatts av elev­

skolorna i Göteborg och Malmö enligt de riktlinjer som Teaterns utbildningsråd

föreslagit. Vidare anslöt jag mig genom ett uttalande i propositionen till det

av styrelsen för Dramatiska teatern framförda förslaget om att för samma

läsår inställa intagning av elever vid teaterns elevskola, sedan underhand in­

hämtats att de därav föranledda minskade intagningsmöjligheterna kunde kom­

penseras genom ökad intagning av elever vid andra skolor.

Med anledning av den av styrelsen för Dramatiska teaterns aktiebolag in­

givna framställningen, som sålunda bl. a. gick ut på att den till teatern knutna

elevskolan skulle avvecklas fr. o. m. hösten 1964 och i Stockholm i stället skulle

inrättas en statens skola för scenisk utbildning har sedermera genom Kungl.

Maj:ts beslut den 31 maj 1963 dels medgivits, att elevintagning ej skall äga

rum vid Dramatiska teaterns elevskola för läsåret 1963/64, dels uppdragits

åt en särskild utredningsman

1

att i samråd med Teaterns utbildningsråd och

i anslutning till de i styrelsens skrivelse framförda synpunkterna närmare över­

väga organisationen av en statlig scenisk utbildning och därmed sammanhäng­

ande frågor.

Utredningsmannen har den 26 november 1963 överlämnat betänkandet Sta­

tens skolor för scenisk utbildning (stencilerat). I särskild till betänkandet fogad

skrivelse har Teaterns utbildningsråd enhälligt uttalat sin anslutning till huvud­

linjerna och principerna i förslaget och sin tillfredsställelse över att den seg­

dragna och brännande frågan om den sceniska utbildningen genom förslaget

tycks få sin slutgiltiga lösning. Utbildningsrådet instämmer även i utrednings­

mannens förslag att vissa detaljfrågor — t. ex. beträffande förutbildning, intag-

ningsprocedur, åtgärder för lärarutbildning och elevernas ställning till skolorna

och de verksamma teatrarna under åren närmast efter grundutbildningen

bör göras till föremål för fortsatta överväganden. Detta gäller enligt rådet

även beträffande skolornas administration. Rådet har senare i särskild skri­

velse, som kommer att redovisas i det följande, närmare berört dessa frågor.

Vidare betonar utbildningsrådet att utredningen närmast behandlat den dra­

matiska linjen medan den lyriska utbildningen väntas bli kompletterande belyst

genom en utredning om operaskolan.

Utredningsmannen inleder sin framställning med att erinra om de olika aktio­

ner i syfte att omorganisera skådespelarutbildningen, som gjorts alltsedan mit­

ten av 1930-talet. Den utbildningssituation, som 1955 års provinsteaterutred-

ning hade att bedöma, hade, framhåller utredningsmannen, inte tidigare varit

föremål för något försök till samlad lösning. Vägledande för utredningsmannens

förslag har varit dels provinsteaterutredningens betänkande, dels det tidigare

nämnda av Teaterns utbildningsråd utarbetade principförslaget om organisa­

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁶⁶ år

196/f

1 Fil. lic. Åke Meyerson.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

tionen av utbildningen. Vidare har utredningsmannen haft att beakta Kungl.

Maj :ts ävenledes tidigare nämnda beslut att för läsåret 1963/64 elevintagning

ej skulle äga rum vid Dramatiska teaterns elevskola samt den provisoriska

utbyggnad, som fr. o. m. samma läsår ägt rum vid skolorna i Göteborg och

Malmö. I fråga om verksamheten i Göteborg och Malmö nämner utrednings­

mannen, att undervisningen där bedrivits efter delvis nya principer, att elever

intagits för utbildning även på en lyrisk-dramatisk linje samt att skolorna

ställts under särskild administration, skild från teaterstyrelserna. Till vardera

av de båda skolorna har utgått bidrag av lotterimedel med 180

000

kr. för

innevarande läsår.

Förslag till ny utbildningsorganisation

Fristående skolor

Ett genomgående tema i debatten kring teaterutbildningen har enligt utred-

mngsmannen varit skolornas ställning gentemot teaterföretagen. X denna cen­

trala fråga har, framhåller utredningsmannen, kravet på att göra skolorna till

i förhållande till teatrarna fristående institutioner blivit allt oftare återkom­

mande. Det gamla systemet, enligt vilket teatrarna driver sina egna elevskolor,

har enligt utredningsmannen lett till allvarliga olägenheter för den pedagogiska

verksamheten. Främst har dessa olägenheter bestått i att eleverna för tidigt

och i för stor utsträckning tagits i anspråk för rolluppgifter och att lärarna,

samtidigt ofta anställda som skådespelare vid teatrarna, inte haft tillräcklig

tid för sina pedagogiska uppgifter. Enligt den motsatta uppfattningen finns det

risk för att utbildningen genom att isoleras från den arbetande teatern skulle

gå miste om grundläggande värden, främst elevernas direkta kontakt med

teatermiljö och teaterarbete och med verksamma skådespelare av olika gene­

rationer. De påtalade olägenheterna för den pedagogiska verksamheten med

det nuvarande systemet skulle, anses det, kunna elimineras, om modcrteatem

bara fick ökade resurser för skolverksamheten.

I avvägningen mellan dessa motsatta ståndpunkter finner utredningsmannen

i likhet med utbildningsrådet, att de starkaste skälen talar för att skolorna

organisatoriskt bör vara skilda från teaterföretagen och anför härom följande.

Fördelarna med att utbildningen kan bedrivas ostörd av den ordinarie teater­

verksamheten är härvidlag utslagsgivande. Den befarade frånvaron av en

»naturlig teatermiljö» äger föga giltighet, då skolorna förutsätts få egna scener

med en utrustning, som i mycket svarar mot den professionella teaterns. Trots

den organisatoriska skilsmässan från teaterföretagen måste man också förut­

sätta ett intimt samarbete dels i fråga om lärarkrafter, som i stor utsträckning

kommer att rekryteras från den verksamma skådespelarkåren, dels genom att

eleverna får följa repetitionsarbete och annan instudering vid de ordinarie

scenerna.

Namnet elevskola bör enligt utredningsmannens förslag utbytas mot skola

för scenisk utbildning.

Kungl. May.is 'proposition nr 66 år 196Jf

47

Antalet skolor

Den andra principfrågan av särskild betydelse gäller förläggningen av utbild­

ningen till en central skola eller fortsatt decentraliserad utbildning och i sist­

nämnda fall frågan om antalet skolor. Provinsteaterutredningen förordade i

detta hänseende en decentralisering till sex olika skolor. Utredningsmannen

nämner, att gentemot utbildningsrådets förslag om tre skolor — i Stockholm,

Göteborg och Malmö — framförts tanken på en central skola i Stockholm, som

skulle mest rationellt och effektivt kunna sörja för hela utbildningen. Man har

därvid pekat på lärarbristen, både för undervisningen i scenisk framställning

och i sådana ämnen som tal- och röstbehandling. Vidare har antytts, att huvud­

stadens mera differentierade teaterliv och rikare kulturmiljö överhuvudtaget

talar för en central skola. Utredningsmannen finner emellertid ingen anledning

att frångå utbildningsrådets rekommendation om tre skolor under den bestämda

förutsättningen att de tre skolorna får likvärdiga resurser i övrigt. De skäl som

främst talar för alternativet med tre skolor är enligt utredningsmannen följande.

Eftersom man både kan och bör förutsätta, att varje skolas ledning kommer

att starkt prägla undervisningens konstnärliga syftning kan med tre skolor

risken för en alltför personligt driven utbildning av eleverna minskas. Allmänna

kulturpolitiska överväganden talar också för detta alternativ, liksom de lokala

intressen, som man kan förutsätta finns både i Göteborg och Malmö för att

fortsätta utbildningsverksamheten, men då i former, som avgjort skulle sätta

eleverna där i en sämre utbildningssituation än vid en statlig skola.

Utbildningskapacitet

Utredningsmannen bygger i sitt förslag beträffande skolornas kapacitet i

första hand på utbildningsrådets principförslag, som innebar en årlig intagning

av 50 elever vid de tre skolorna, därav

20

i Stockholm. Med hänsyn till det

starka önskemålet om att skolorna skall vara likvärdiga finner utrednings­

mannen, att skolorna fullt utbyggda bör vara dimensionerade för

20

elever i

varje årskurs med dramatisk och lyrisk linje. Denna i förhallande till utbild­

ningsrådets principförslag något utökade kapacitet bör ses även mot den bak­

grunden, att utredningsmannen utgår ifrån att en gallring skall ske efter första

året för att de elever, som visat uppenbar oförmåga att tillgodogöra sig utbild­

ningen, skall kunna skiljas från skolan.

Rekrytering och intagning

I fråga om principerna för intagning till skådespelarutbildningen utgår utred­

ningsmannen från, att gallringen alltid måste komma att bli mycket sträng.

Det förefaller sannolikt, att det även i fortsättningen endast blir cirka

20

pro­

cent av samtliga sökande i landet, som kan och bör beredas plats i undervis­

ningen. Den stränga konkurrensen om utbildningsplatserna får emellertid, fram-

hålles det i förslaget, inte förhindra att elevrekryteringen sker med en nära

48

nog gränslös »tolerans» inför brister i skolunderbyggnad och allmän mognad.

När det gäller naturbegåvningar får man nästan helt bortse från t. o. in. funda­

mentala brister i dessa hänseenden. De mest kompletta och väl styrkta kun­

skapsunderlag på olika områden kan inte väga upp brister i sådana färdigheter,

som är centrala för lämpligheten för skådespelaryrket.

Utredningsmannen finner emellertid, att den hårda konkurrensen om utbild­

ningsplatserna skapar ett behov av viss organiserad förutbildning och ägnar

med anledning härav ett avsnitt av betänkandet åt den undervisning med

teaterinriktning, som äger rum inom olika skolformer och inom det fria bild-

ningsarbetet. Utredningsmannen finner att den teaterutbildning, som kan ges

i dessa olika former, måste bedömas som klart otillräcklig i den mån man vill

se den som förutbildning för den yrkesinriktade skådespelarutbildningen och

att den heller inte skall ges en sådan målinriktad karaktär. Utredningsmannen

betonar emellertid, att det av flera skäl skulle vara av stort värde för den

yrkesinriktade utbildningen med en i offentlig regi organiserad förberedande

undervisning och anför härom bl. a. följande.

... Vad. man för den yrkesinriktade skådespelarutbildningen kan vinna på en

förutbildning är närmast en grundligare orientering om den blivande yrkes­

situationen och teatermiljön överhuvudtaget samt en ökad färdighet på vissa

områden, en reducering eller bortarbetning av dialektala belastningar, ökad

skolning av rost och kropp och slutligen en allmän fördjupning av skolkunska­

perna pa de estetiska och humanistiska kunskapsområdena samt av språk-

kunskaperna.

De ungdomar, som söker till de nuvarande elevskolorna, har som regel för­

berett små prov genom tidigare studier. Vanligen har de följt undervisningen

vid nagon privat teaterskola eller tagit privatlektioner för en eller flera lärare.

Detta är för den enskilde eleven en mycket dyrbar undervisning. De privata

elevskolorna maste för att kunna driva sin kostnadskrävande verksamhet

halla hoga avgifter och dessutom ta in ett förhållandevis stort antal elever.

D“as bnsta?de P^agogiska och lokala resurser samt undervisningens oklara

malsattnmg har patalats både av utbildningsrådet och andra företrädare för

olika teaterintressen. Samtidigt måste man dock hänföra mycket av det nega­

tiva i deras verksamhet till den svåra situation, som hela skådespelarutbild-

nmgen befunnit sig i sedan generationer, och också konstatera hur många

enskilda uppoffrande insatser som gjorts inom ramen för den privata elevskole-

verKsamneten.

Planläggningen av den förberedande undervisningen, som enligt utrednings­

mannens förslag bör förläggas i anslutning till de tre planerade skolorna i Stock­

holm, Goteborg och Malmö och organiseras som yrkesskolor, kräver emellertid

en närmare bearbetning. Därvid bör man bygga på erfarenheterna dels från

den verksamhet som bedrivs vid Skara stads yrkesskola, dels den i ABF:s och

Malmö stads ungdomsstyrelses regi drivna teaterskolan »Thespis».

Ett diagram utvisande principerna för elevrekryteringen är intaget i betän­

kandet s. 16.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964-

49

Utredningsmannen redogör vidare för de nuvarande formerna för intagning

till elevskolorna.

Till de svenska elevskolorna har intagningen skett under några hektiska

veckor på våren, då sökandena först gatt igenom proven till Dramatens elev­

skola, varefter de, som ej lyckats bli antagna, fortsatt till Göteborg och sedan

till Malmö och Norrköping. I stort sett har det under denna rundresa till­

kommit ganska få nya aspiranter.

Intagningsproccdurcn har som regel skett i ett sammanhang och det lilla

antalet nya elever har definitivt kunnat utses redan på våren.

Beträffande intagningsproven har dessa framförallt bestått av uppspelning

av självvalda scener.

Med hänsyn till de ofta påtalade nackdelarna med det nuvarande systemet

anser utredningsmannen, att en centraliserad intagningsprocedur vore att före­

draga. Däremot anser han, att den koncentrerade intagningen bör bibehållas

och avvisar därmed tanken på att i en första intagningsomgång välja ut en

större grupp aspiranter, bland vilka ett definitivt urval skulle göras efter exem­

pelvis en termins provutbildning. Vidare anser han det vara mest lämpligt,

att proven utformas som en kombination av självvalda och förelagda uppgifter.

Den fortsatta diskussionen av formerna för elevintagningen kommer att redo­

visas i det följande.

Kungl. Maj:ls proposition nr 66 år 166\

Utbildningstid

Utredningsmannen finner, att det råder full samstämmighet om att utbild­

ningen bör vara treårig. Samtidigt är det av stor vikt att eleverna även efter

genomgången treårig utbildning kan bibehalla kontakten med skolan. Härom

anföres i betänkandet bl. a. följande.

Både det heterogena elevmaterialet och karaktären av teaterstudierna bidra­

ger till att de blivande skådespelarna utvecklas synnerligen ojämnt, att olika

utbildningsnivåer nås vid mycket olika åldersstadier och att den yrkesmäs­

siga mognadsprocessen förlöper ryckvis i individuellt sett mycket olika takt.

Sålunda inträder också de ungas möjligheter till rollgestaltning utanför den

naturliga ålderns domäner vid högst skilda stadier under utbildningen och

de första årens praktik. Det är därför av stor vikt, att eleverna efter genom­

gången utbildning fortfarande kan stödja sig på en skolas utbildningsresurser,

framförallt ifråga om tal- och röstkontroll och vissa kroppsövningar men även

för en fortsatt språkundervisning och en fördjupad kulturell underbyggnad.

Denna skolkontakt bör eleverna behålla under två år.

Vid bedömning av hur båda dessa fortsättningsår skall gestaltas måste man

utgå från att eleverna efter utbildningstidens slut skall ta engagemang vid någon

av scenerna i Stockholm, Göteborg eller Malmö, oavsett i vilken av de tre sko­

lorna de gått. De skall därvid ha anknytning till skolan i den stad, där de får

engagemang. I Stockholm skall de dessutom kunna tas i anspråk av den institu­

tion, som kommer att svara för utbildningen av regissörer.

⁴ — Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt Nr GG

50

Utredningsmannen anser, att det torde böra ankomma på de den

1

mars

1963 tillkallade särskilda sakunniga för utredning angående utbildningen inom

teaterns, filmens, radions och televisionens områden att avge förslag om hur

samarbetet mellan skolornas fjärde och femte årskullar och regiutbildningen

närmare skall utformas. Därjämte bör frågan om skolornas engagemang i ele­

vernas undervisning under de båda fortsättningsåren ytterligare utredas.

Utbildningsgång

Utbildningens fyra huvudsyften är enligt utredningsmannen

att uppöva vissa av elevernas fysiska och psykiska färdigheter, nödvändiga

för skådespelarens yrke,

att meddela eleverna det kunskapsstoff, som fordras för yrket,

att lära och öva eleverna att begagna så många som möjligt av olika arbets­

metoder för att angripa och lösa sceniska uppgifter, samt

att ge eleverna allsidig insikt om yrket i dess vidaste sociala sammanhang.

Utredningsmannen ger i betänkandet en analys av de speciella villkor, som

gäller för teaterutbildningens undervisningsformer, och konstaterar på grund­

val därav, att det vore både svårt och i många fall oriktigt att söka i detalj

fastställa en utbildningsplan, som är lika för de tre skolorna. Beträffande stu­

diernas speciella karaktär pekar utredningsmannen särskilt på det starkt sär­

präglade elevmaterialet, undervisningsstoffets konstnärliga särart och de spe­

ciella villkor, under vilket det kan förmedlas, och anför härom bl. a.

Till sin allmänna karaktär har teaterundervisningen en del gemensamt med

annan konstnärlig undervisning. Det är sant, att den har att arbeta med ett

starkt heterogent clevmaterial, om man ser till kunskaps- och bildningsnivå,

liksom att de individuella personlighetstyperna är varann högst olika. Det är

möjligt, att dessa olikheter framträder särskilt tydligt i just denna elevkategori,

att individernas personliga attityder här är mer markerade och uppmärksammas

lättare. Samtidigt finns det något gemensamt, som förbinder både elever och lä­

rare sinsemellan och med undervisningsstoffet, nämligen det konstnärliga uttryc­

kets alldeles egna verkningsvärld, de absolut speciella villkor, under vilka det

kan förmedlas. Här gäller liknande lagar som för den konstnärliga verknings­

kretsen överhuvudtaget, konsten som »språk», som meddelelsemedel människor

emellan. Det gäller inte bara när en lärare skall klargöra och förmedla inne­

börden av en rollgestaltning som helhet, varje detalj, varje rörelse, varje distink­

tion i röst och uttryck kan endast förmedlas till eleven i en i ordets vidaste

mening inspirerad form för att eleven skall kunna införliva »lärdomen» med

sin upplevelse.

Utredningsmannen framhåller, att undervisningens speciella karaktär i sin till­

ställer särskilda krav på utbildningsresurserna. I första hand erfordras, att

undervisningen i osedvanligt hög grad bedrivs som individuell undervisning.

Vidare anger utredningsmannen som ett oeftergivligt villkor för att de olika

undervisningsmomenten skall kunna utföras smidigt och rationellt, att de yttre,

tekniska hjälpmedlen finns till hands, fungerar perfekt och kan utnyttjas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964.

51

fullo av vederbörande lärare. Stora delar av undervisningen ligger inom det

audiovisuella området. Man måste enligt utredningsmannen ha möjlighet att

med samtidig bild- och ljudåtergivning för eleven kunna spegla hans framträ­

danden, dels för självkorrigering, dels för att hos honom skapa gehör för lärarens

korrigeringar. Vid undervisningen i rörelseteknik måste finnas tillgång till bild­

material och visningsapparatur. Samma tekniska villkor gäller för andra undei-

visningsgrenar, även de teoretiska facken, samt för röst- och musikutbildningen.

Som ett särskilt krav på utbildningsresurserna framhåller utredningsmannen,

att eleverna måste under olika moment i sin treåriga utbildning fä upprepade

möjligheter till direkta studier av utländsk teater. Härom anföres bl. a. följande.

En jämförelse med utbildningen inom angränsande konstnärliga områden ar

utgångspunkten för förslaget. En elev vid exempelvis konsthögskolan kan för

att erhålla den nödvändiga kunskapen om och upplevelsen av verk, som inom

hans område skapats på annat håll och utanför landets gränser, hanvisas till

studier av originalverk i museer och samlingar samt på tillfälliga utställningar.

Dessutom har han lätt tillgång till ett flödande rikt reproducerat material i böc­

ker, planschverk och tidskrifter. Liknande möjligheter har en elev vid musik­

högskolan till kontakt med musiken via reproducerat material. Teaterns mani­

festationer går inte att reproducera. Vissa delprestationer kan återges, scenbil­

der, dräktskisser, enstaka roller och ensemblesituationer eller undantagsvis

vissa avsnitt kan bevaras i foto och någon gång på film. Men den absolut nöd-

vändiga helhetsupplevelsen är omöjlig att förmedla. Det är därför nödvändigt,

att resor ingår som ett fast integrerat moment i undervisningen.

Avsaknaden av en i detalj fastställd utbildningsplan och den till synes stora

friheten, som ligger i att målsättningen för utbildningen är att med olika medel

få personligheterna att komma till sin fulla rätt, skärper enligt utredningsman­

nen kraven på en fast och sträng arbetsdisciplin i studierna. Man bör också,

framhålles det, i detta sammanhang vara medveten om att förhållandet mellan

lärare och elever ofta blir mer komplicerat och personligt än i andra skolformer.

Iliskerna för idolkult, specialbegåvade lärares alltför starka subjektiva konst­

närliga prägling av elever eller grupper av elever, måste uppmärksammas.

Några av korrektiven härvidlag ligger enligt utredningsmannens uppfattning

i förslaget om utbildningens förläggning till tre skolor och om tidsbegränsade

förordnanden för vissa lärare.

Utredningsmannen har i det följande utförligt beskrivit olika i undcivis­

ningen ingående ämnen och övningar och deras plats i utbildningsgången. I

denna del torde få hänvisas till handlingarna.

Organisatoriska frågor m. m.

Tillsynsmyndighet och skolstyrelser.

Utredningsmannen anser, att teater­

rådet lämpligen bör ha överinseendet över de tre skolorna, och hänvisar till,

att frågan om rådets framtida uppgifter och organisation beredes av en sär­

skild arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet.

⁴* _ Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. År 66

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

52

Skolorna bör enligt förslaget ställas under ledning av särskilda skolstyrelser.

I var och en av styrelserna skall Kungl. Maj:t utse ordförande jämte en leda­

mot efter förslag av teaterrådet. Vidare skall Svenska teaterförbundet vara

representerat av en ledamot i varje styrelse. Representanter för Dramatiska

teatern, Stockholms stadsteater och Riksteatern bör ingå i styrelsen för skolan

i Stockholm, för Göteborgs stadsteater och Göteborgs lyriska teater i styrelsen

för skolan i Göteborg samt för Malmö stadsteater i styrelsen för skolan i Malmö.

I skolstyrelserna bör också ingå en representant för respektive stad, utsedd av

stadsfullmäktige.

Rektorer, lärare och övrig personal. Vid full utbyggnad skall enligt förslaget

den fasta, heltidsanställda lärarstaben vid varje skola bestå av en rektor, en

speciallärare i rollgestaltning, en lärare i scenisk framställning och scenisk tek­

nik, en lärare i talteknik, en lärare i rörelseteknik, en lärare i sång och en lärare

i musikalisk instudering.

I fråga om rektorstjänsten föreslås, att denna placeras i lönegrad Bq

1

och

att innehavaren förordnas för en tid av tre år. Med tjänsten bör vara förenad

en undervisningsskyldighet av åtta veckotimmar.

För specialläraren i rollgestaltning föreslås anställning mot arvode motsva­

rande lönegrad A 27. För denna tjänst bör förordnadetiden begränsas till ett

år. Undervisningsskyldigheten föreslås bli 16 veckotimmar.

Läraren i scenisk jramställning och scenisk teknik bör enligt förslaget anstäl­

las mot arvode motsvarande lönegrad A 25 och förordnas på tre år. Undervis­

ningsskyldigheten föreslås i detta fall omfatta

20

veckotimmar.

De fyra återstående heltidstjänsterna som lärare i talteknik, rörelseteknik,

sång och musikalisk instudering föreslås placerade i lönegrad Ae23. Undervis­

ningsskyldigheten bör för samtliga dessa lärare omfatta 24 veckotimmar.

Den undervisning, som ej kan bestridas av den fast anställda lärarpersona­

len, bör enligt förslaget omhänderhas av timarvoderade lärare. Till dessa bör

utgå arvode, som för lektorsundervisning vid universitet.

Vidare framföres förslag om att vid varje skola skall inrättas en tjänst som

AV-tekniker, tillika materialförvaltare, i lönegrad Ae 15 samt två tjänster som

ackompanjatörer i lönegrad Ae 13.

Ifråga om kontorspersonal m. m. innebär förslaget, att vid var och en av sko­

lorna skall inrättas en tjänst som kontorsskrivare i Ae 13, en som kanslibiträde

i Ae 7 och en som vaktmästare i Ae

7

.

Lokalfrågor. Utredningsmannen framhåller, att lokalsvårigheterna för elev­

skolorna inom teaterinstitutionerna har varit en av de viktigaste orsakerna

till bristerna i utbildningen. Enligt betänkandets (sid. 42—44) redovisning av

lokalbehovet för en fullt utbyggd teaterskola utgör detta cirka

1

550 m2, vari

dock ej inräknats scen- och salongsutrymme, föreläsningssal, lunchrum, omkläd­

ningsrum för lärare, bibliotekslokaler samt kollegie- och konferensrum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196h

Beträffande lokalsituationen för de nu verksamma skolorna under inneva­

rande läsår har inhämtats följande.

Dramatiska teaterns elevskola har genom att teatern fatt tillgång till vissa

nya utrymmen inom teaterbyggnaden kunnat utvidga sina lokaler.

Elevskolan vid stadsteatern i Göteborg disponerar dels sina gamla skollokaler,

dels vissa utrymmen vid Göteborgs lyriska teater. Vidare föreligger planer på

att skolan skall få vissa lokaler inom den fastighet, som Göteborgs stad avser

att hyra ut till Göteborgs musikkonservatorium.

I Malmö har skolan utöver sina gamla lokaler också hyrt av staden för tea­

terns räkning iståndsatta lokaler i f. d. Borgarskolan.

Yttranden och framställningar i anslutning till förslaget

Förslaget om ändrad organisation av skådespelarutbildningen utarbetades som

nämnts i samråd med Teaterns utbildning sr ad, vars ledamöter representerar

samtliga landets teaterföretag och sceniska fackorganisationer. Med anledning

härav har förslaget inte gjorts till föremål för särskild remissbehandling.

Utbildningsrådet — som i princip anslutit sig till utredningsförslaget — har

inhämtat yttranden från sina ledamöter och i särskild skrivelse sammanfattat

sina synpunkter på vissa i förslaget berörda detaljfrågor.

Beträffande förutbildningen framföres vissa tvivel på värdet av en

allt för omfattande och fast organiserad förberedande utbildning.

När det gäller intagningsproceduren föreligger inom rådet en enig

opinion mot utredningsmannens förslag om central intagning. Rådet förordar

i stället tre separata intagningar inför en jury vid varje skola. Den praktiska

utformningen av proven bör överlåtas till respektive skolledningar.

Olika typer av åtgärder rekommenderas av rådet för att förbättra

1

ä r a r-

situationen. För det första bör vissa pedagoger få möjlighet till stipen­

dier för vidareutbildning genom studier eller studiebesök utomlands. Utländska

pedagoger bör vidare kunna inkallas för att ge längre kurser i sina speciella

ämnen.

Rådet instämmer i förslaget om elevernas fortsatta anknytning till en skola

under två år efter genomgången treårig utbildning men anser i likhet med utred­

ningsmannen, att utformningen av denna efter utbildning kräver ytter­

ligare överväganden.

När det gäller sammansättningen av skolstyrelserna före­

ligger inom rådet viss intressemotsättning, som närmast grundar sig på en oro

för att vissa teatrar skall få en dominans i styrelserna. Frågan kräver enligt

rådet ytterligare överväganden. Något definitivt ändringsförslag framläggs dock

inte.

I två särskilda skrivelser har styrelsen för Dramatiska teaterns AB berört

frågan om utbildningen vid teaterns elevskola. I den första av dessa framställ­

ningar behandlas utbildningsprogrammet för skolans kvarstående elever, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

53

54

föreslås få formen av en praktisk försöksundervisning efter helt nya pedagogiska

principer. För att kunna genomföra den föreslagna studieordningen begär sty­

relsen ett särskilt bidrag av statsmedel om 250 000 kronor. I den senare fram­

ställningen anför styrelsen, att resultaten av försöksundervisningen varit så

goda, att styrelsen anser sig böra fortsätta skolverksamheten och för läsåret

1964/65 intaga elever både för skådespelar- och regissörsutbildning.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 66 år 1964-

Kostnadskalkyler för budgetåret 1964/65

Ifråga om driftskostnaderna för det första verksamhetsåret lämnas

i förslaget följande beräkningar, baserade på vid de olika skolorna angiven

utbildningskapacitet.

Skola för scenisk utbildning i Stockholm

(årskurs

1

eller

20

elever, dramatisk linje.)

Löner och arvoden

Arvoden till skolstyrelsens ledamöter..............................................

7

000

Rektor i Bq

1

......................................................................................

4,9

716

Speciallärare i rollgestaltning, arvode motsvarande A 27 ............. 42 708

Lärare i talteknik i Ae 23 .................................................................

34

749

AV-tekniker, tillika materialförvaltare, i Ae 15 ............................

22

992

Ackompanjatör, halvtidstjänst, i Ae 13 ..........................................

10

368

Kontorsskrivare i Ae 13 ....................................................................

20

736

Kanslibiträde i Ae 7 ..........................................................................

45

204

Vaktmästare i Ae 7 ............................................................................

15

204

Timlärararvoden för 91 veckotimmars undervisning (se betänkan­

det bil.

1

) .........................................................................................

210

585

Extrapersonal, sjukvård in. m............................................................

4

000

Omkostnader

Reseersättningar ................................................................................

3

qoo

Utbildning vid teaterinstitutioner utanför Stockholm ................

15

000

Expenserm. m...................................................................................... 100 000

Summa driftkostnader kr. 551 253

Skolor för scenisk utbildning i Göteborg och Malmö

(årskurs

1

och

2

eller

10

elever vid vardera skolan, dramatisk och lyrisk linje)

Löner och arvoden

Göteborg

Malmö

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 ur 196h

55

Arvoden till skolstyrelsens ledamöter ..................... 7

000

7

000

Rektor i Bq 1 ........................................................... 49 710

49 71G

Speciallärare i rollgestaltning, arvode motsvarande

A 27 .......................................................................... 42

120

41 532

Lärare i scenisk framställning och scenisk teknik,

arvode motsvarande A 25 .................................... 37 824

37 128

Lärare i talteknik i Ae 23 ........................................ 33 93(5

33 144

Lärare i rörelscteknik i Ae 23 .................................... 33 936

33 144

Lärare i sång i Ae 23 ................................................ 33 936

33 144

Lärare i musikalisk instudering i Ae 23 .................. 33 936

33 144

AV-tekniker, tillika materialförvaltare, i Ae 15 ... .

22 032

21 084

Två ackompanjatörer i Ae 13 ................................... 39 552

37 632

Kontorsskrivare i Ae 13 ............................................ 19 776

18 816

Kanslibiträde i Ae 7 ................................................... 14 352

13 512

Vaktmästare i Ae 7 .................................................... 14 352

13 512

Timlärararvoden för 127 veckotimmars undervis­

ning (se betänkandet bil. 4) ................................. 308 525

308 525

Extra personal, sjukvård m. m..................................

6

000

6

000

Omkostnader

Reseersättningar ......................................................... 3

000

3 000

Utbildning vid teaterinstitutioner utanför Göte­

borg resp. Malmö .................................................... 49

000

49

000

Expenser m. m..............................................................

100

000

100

000

Summa driftkosnader kr. 848 993

839 033

Härjämte tillkommer enligt förslaget engångskostnader för anskaff­

ning av undervisningsmateriel (t. ex. språklaboratorier, olika slags apparatur

för bild- och ljudåtergivning, TV-apparater, pianon), handbibliotek, kontors­

utrustning, specialutrustning för scen, utrustning för snickeri, dekorations- och

kostymateljé samt möbler. Dessa kostnader har av utredningsmannen beräknats

till 299 450 kr. för var och en av skolorna.

56

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 1964

Departementschefen

Den utbildning av sceniska konstnärer, som nu förekommer i vårt land, gäller

framför allt grundläggande skådespelarutbildning. Dramatiska skådespelare ut­

bildas dels vid elevskolor, knutna till vissa teatrar, nämligen elevskolorna vid

Dramatiska teatern samt vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping

—Linköping samt i viss omfattning vid Riksteatern, dels vid privata elevskolor.

Lyrisk utbildning meddelas i musikhögskolans operaklass samt har under inne­

varande läsår försöksvis igångsatts vid elevskolorna i Göteborg och Malmö.

Hittills har de statliga insatserna pa detta utbildningsområde varit av begrän­

sad omfattning. Det har emellertid kommit att framstå som alltmer angeläget,

att staten ökar sina åtaganden även när det gäller utbildningen av sceniska

konstnärer. Samtidigt har det också blivit uppenbart, att åtgärder för att

främja utbildningen inte kan stanna vid ett ökat ekonomiskt stöd åt de nu verk­

samma utbildningsinstitutionerna, utan att hela utbildningsverksamheten måste

nyorienteras såväl från pedagogisk som organisatorisk synpunkt. I över 30 år

har en så gott som oavbruten debatt förts kring den sceniska utbildningens

problem. Denna tid har samtidigt varit en period av snabb utveckling av vårt

teaterväsen; nya fasta scener och turnerande ensembler har växt fram. Radio-

och TV-teaterns uppkomst och tillväxt utgör en särskild utvecklingsfaktor.

Samtidigt har teaterkonsten som sådan skapat nya uttrycksformer. Man torde

kunna säga, att det berott inte bara pa otillräckliga ekonomiska resurser utan

i lika hög grad på den komplicerade pedagogiska problematiken att de alltmer

brännande utbildningsfrågorna på detta fält inte tidigare fått sin lösning.

En redogörelse för utbildningsläget för skådespelare lämnades i propositionen

1963: 103 med anledning av då föreliggande och i propositionen redovisade för­

slag, vilka syftade till en såväl kvalitativ som kvantitativ förbättring av utbild­

ningsmöjligheterna. De synpunkter och förslag till åtgärder, som framfördes i

propositionen, byggde i första hand på 1955 års provinsteaterutrednings i sep­

tember 1961 avgivna förslag i betänkandet Den sceniska utbildningen. Utred­

ningsförslaget och de vid remissbehandlingen framförda synpunkterna utgjorde

sedermera i sin tur grundvalen för det principförslag rörande utbildningsorga­

nisationen, som framlades av Teaterns utbildningsråd — ett av Teatrarnas

liksförbund och Svenska teaterförbundet bildat samarbetsorgan i frågor som

rör teaterutbildningen.

Vägledande för det förslag till en samlad lösning av frågan om skådespelar-

utbildningen, som nu föreligger, har varit dessa tidigare förslag och de allmänna

ställningstaganden, som propositionen 1963:103 innehöll. Där godtogs för det

första tanken på att utbildningen skulle göras treårig och att ett ökat anta!

elever efter hand borde antagas till utbildningen. Vidare framhölls, att en sådan

skiljelinje borde åstadkommas mellan den pedagogiska verksamheten och den

ordinarie teaterverksamheten att dessa kunde bedrivas ostörda av varandra.

Kungl. Alaj:ts 'proposition nr

66

år 1961+

57

I form av försöksverksamhet har vidare i enlighet med vad som förutsatts i

nämnda proposition en viss utbyggnad ägt rum under innevarande läsår av

elevskolorna i Göteborg och Malmö. Denna har främst bestått i att delvis nya

principer prövats i undervisningen och att elever intagits för utbildning även

på en lyrisk-dramatisk linje. De ökade statsbidrag, som med anledning härav

ställts till skolornas förfogande — 180

000

kr. till vardera skolan — har anvisats

ur lotterimedelsfonden.

I betänkandet om Statens skolor för scenisk utbildning, som framlagts av eu

särskild utredningsman i samråd med Teaterns utbildningsråd, behandlas inled­

ningsvis de två centrala frågor, som speciellt uppmärksammats i den mångåriga

debatten om teaterutbildningen, nämligen dels skolornas ställning i förhållande

till de verksamma teatrarna, dels utbildningens förläggning till en central skola

eller fortsatt decentraliserad utbildning. Trots de olägenheter, som ett frigö­

rande av skolorna från teatrarna kan innebära genom att den direkta kontakten

med den levande teatermiljön och med verksamma skådespelare av olika gene­

rationer bortfaller, har utredningsmannen funnit, att de starkaste skälen talar

för att skolorna organisatoriskt bör vara skilda från teaterföretagen och har

därvid främst tagit hänsyn till utbildningens integritet. Därjämte föreslås, att

utbildningen skall förläggas till tre skilda skolor. Mot tanken på en central skola

talar enligt förslaget det skälet, att utbildningens konstnärliga syftning kommer

att bestämmas alltför ensidigt, om en skolas ledning och lärare får prägla hela

elevmaterialet.

I betänkandet föreslås sålunda upprättande av tre statliga skolor för scenisk

utbildning, en i Stockholm, en i Göteborg och eu i Malmö. Utbildningen skall

enligt förslaget vara treårig. Skolorna föreslås omfatta dels en rent dramatisk,

dels en lyrisk-dramatisk utbildningslinje med delvis gemensam undervisning.

Detta gäller enligt förslaget i första hand skolorna i Göteborg och Malmö,

medan organisationen av den lyriska utbildningslinjen vid skolan i Stockholm

inte kan definitivt utformas förrän en utredning ägt rum om den utbildning,

som nu bedrivs vid musikhögskolans operaklass. I fråga om skolornas kapa­

citet förutsättes i förslaget en årlig intagning av

20

elever vid var och en av

skolorna. Som riktpunkt har gällt att ca en tredjedel av eleverna i varje årskurs

kommer att antagas för utbildning vid lyrisk-dramatisk linje.

För egen del har jag redan i mina uttalanden i propositionen 1963:103 klart

angivit, att jag anser det nödvändigt med snara åtgärder för att förbättra skå­

despelarn tbildningen. Åtgärder för att främja utbildningen av sceniska konst­

närer över huvud taget framstår enligt min mening som ett betydelsefullt led

i handlingsprogrammet för statens uppgifter inom kulturlivets fria sektor. Det

har visat sig lämpligt att i första hand lösa utbildningsproblemen för skåde­

spelare och i andra hand ta itu med utbildningen av övriga konstnärligt verk­

samma yrkesutövare på teaterns, filmens, radions och televisionens områden..

Frågan om utbildningen av dessa senare kategorier är föremål för utredning av

under våren 1963 tillkallade särskilda sakkunniga.

58

Det nu framlagda förslaget om anordnande i statlig regi av grundläggande

skådespelarutbildning synes mig väl ägnat att läggas till grund för ett beslut

i ärendet. Jag kommer i det följande att på vissa enskilda punkter föreslå avvi­

kelser från förslaget. I huvudsak är jag emellertid beredd att nu förorda, att för­

slaget genomföres och att sålunda fr. o. m. budgetåret 1964/65 utbildningsverk­

samhet igångsättes vid tre statliga skolor för scenisk utbildning, en i Stockholm,

en i Göteborg och en i Malmö.

Jag delar utredningsmannens uppfattning, att de tre skolorna skall bedriva

sin verksamhet utan organisatorisk anknytning till teatrarna i någon av de tre

städerna. Likaså ansluter jag mig till hans uttalande att ett intimt samarbete

likväl måste förutsättas mellan skolorna och teatrarna. Detta kommer bl. a. att

ske i den formen att i flera ämnen skolornas lärare rekryteras ur skådespelar-

kåren. Vidare kommer studier av de vid teatrarna pågående uppsättningarna att

ingå som ett led i undervisningen.

En konsekvens av det sagda blir att någon nyintagning av elever för fortsatt

utbildning inom Dramatiska teatern inte skall äga rum. Erforderliga medel för

fullföljande av utbildningen av elever, som redan intagits vid teaterns elevskola,

ingår i den i det föregående föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår för

bidrag till Dramatiska teatern. Även om sålunda Dramatiska teaterns elevskola

upphör och ersättes av den nya statliga skolan för scenisk utbildning i Stock­

holm, anser jag det angeläget, att markera kontinuiteten med den traditionsrika

elevskolan vid Dramatiska teatern genom att namnet bevaras. Den nya skolan

i Stockholm bör i enlighet härmed benämnas statens skola för scenisk utbildning

i Stockholm (Dramatiska teaterns elevskola). Denna anknytning bör ytterligare

markeras genom att teatern i lämplig form blir representerad i ledningen för

skolan i Stockholm.

Vid bedömningen av utbildningsbehovet har utredningsmannen utgått ifrån

de antaganden som gjordes dels av 1955 års provinsteaterutredning år 1961, dels

av Teaterns utbildningsråd i det av rådet i början av år 1963 presenterade prin­

cipförslaget om utbildningsorganisationen. Jag finner det berättigat att, såsom

förutsatts i förslaget, nu i princip räkna med en något större utbildningskapa­

citet, bl. a. med tanke på televisionens och tuméteatramas växande rekryterings­

behov. I princip godtager jag således utredningsmannens förslag om skolornas

dimensionering, men är dock inte beredd att redan för nästa budgetår tillstyrka

cn intagning av 20 elever vid varje skola. Anledningen härtill är att det fram­

lagda förslaget främst behandlar utbildningen vid de dramatiska linjerna och

förutsätter att vid stockholmsskolan tills vidare endast kommer att meddelas

rent dramatisk undervisning. Som redan förut nämnts kan den lyriska utbild­

ningen i Stockholm organiseras först i samband med ett ställningstagande till

frågan om utbildningen vid musikhögskolans operaklass. Med hänsyn härtill

anser jag, att även utbildningen vid de föreslagna lyrisk-dramatiska linjerna vid

skolorna i Göteborg och Malmö tills vidare, intill dess hela frågan om denna ut­

bildnings omfattning och förläggning närmare klargjorts, bör ske i begränsad

Kungl. May.ts proposition nr 66 år 196If.

59

omfattning och ges försökskaraktär. Jag förordar därför, att för nästa läsår

intages sammanlagt 45 elever eller 15 elever vid varje skola.

I fråga om principerna för bedömningen av de inträdessökandes meriter delar

jag de i förslaget framförda synpunkterna, innebärande att — liksom vid de

nuvarande skolorna — denna bedömning sker pa grundval av särskilda inträdes­

prov. Någon annan norm för bedömningen än att lämpligheten eller fallenheten

för skådespelaryrkct skall vara utslagsgivande, kan inte uppställas.

Frågan om anordnande av någon form av organiserad förutbildning, som ock­

så behandlats i utredningsförslaget, synes mig böra ytterligare övervägas.

Som nämnts i det föregående har utredningen i vad gäller intagningsproce-

duren mötts med viss kritik från ledamöter i Teaterns utbildningsråd. Jag fin­

ner inte anledning att i detta sammanhang ingå på hur de olika problem, som

sammanhänger med intagningsproccduren — central intagning eller separata

intagningar vid varje skola, utformningen av proven, sammansättningen av den

jury, som skall bedöma proven — i framtiden bör lösas. När det gäller intag­

ningen av elever för nästa läsår, som måste ske redan under innevarande vår­

termin, torde det bli nödvändigt att provisoriskt anordna inträdesprov i huvud­

sak i den ordning som nu tillämpas.

Utbildningen vid de föreslagna skolorna bör omfatta tre år. Den i förslaget

utarbetade planen över olika i undervisningen ingående ämnen och deras inpla­

cering på olika stadier i utbildningsgången har inte givit anledning till några

bemötanden. Jag delar utredningsmannens uppfattning att nagon i detalj fast­

ställd kursplan, som är helt lika för de tre skolorna, inte bör förekomma. Det

bör emellertid uppdragas åt ledningen för vederbörande skola att med utgångs­

punkt från utredningsmannens förslag utarbeta planer för undervisningen i

varje årskurs, med angivande av erforderligt antal undervisningstimmar i före­

kommande ämnen. Dessa undcrvisningsplaner synes böra underställas den till­

syns- och inspektionsmyndighet, som jag i det följande kommer att föreslå för

skolorna.

Jag delar utredningsmannens uppfattning, att de elever som visar uppenbar

oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen skall kunna skiljas från skolan

efter första året. Skolornas ledning bör i samråd med tillsynsmyndigheten be­

stämma grunderna och formerna för en sådan åtgärd.

Utredningsmannen föreslår, att eleverna efter avslutad treårig grundutbild­

ning skall bibehålla kontakten med skolorna för att under sina första två prak­

tikår jämsides med det praktiska teaterarbetet kunna följa undervisningen i

vissa ämnen. För att möjliggöra detta måste eleverna efter den egentliga utbild­

ningstidens slut engageras vid någon teaterscen i Stockholm, Göteborg eller

Malmö och ha fortsatt anknytning till skolan i den stad, där de får engagemang.

Jag finner dessa önskemål i och för sig beaktansvärda. Ett ställningstagande

till hur de i praktiken bör tillgodoses förutsätter emellertid, att förslaget ytter­

ligare bearbetas. Jag förutsätter, att fortsatt uppmärksamhet från skolornas och

teatrarnas sida ägnas åt de speciella problem, som sammanhänger med för­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 1964-

60

slaget och som gäller elevernas ställning till både skolorna och teatrarna under

efterutbildningstiden.

Jag övergår nu till att behandla vissa organisatoriska spörsmål samt medels­

behovet för nästa budgetår.

Den direkta ledningen av skolorna bör enligt utredningsmannen utövas av

särskilda styrelser. När det gäller den föreslagna sammansättningen av styrel­

serna har Teaterns utbildningsråd i den tidigare återgivna skrivelsen ifråga­

satt vissa ändringar. I likhet med utredningsmannen anser jag, att ledningen

för respektive skola bör anförtros en särskild styrelse. I viss mån anser jag

mig vidare böra tillmötesgå de av utbildningsrådet framställda önskemålen

i fråga om styrelsernas sammansättning, som främst går ut på att man i styrel­

sen söker undvika direkt representation för vissa teaterföretag. Jag torde i annat

sammanhang för Kungl. Maj:ts prövning få framlägga förslag till sammansätt­

ning av styrelserna för skolorna. Jag vill emellertid redan nu nämna, att jag

anser, att styrelserna bör bestå av sju ledamöter. Styrelserna bör fungera bl. a.

som anslagsäskande instanser, upprätta planer över studiegången samt hand­

lägga de övriga frågor, som redan angivits eller som kommer att beröras i det

följande.

För arvoden till styrelsens ledamöter, som torde få fastställas av Kungl. Maj:t

beräknar jag medel med sammanlagt

7

000

kr.

Även om ett visst samråd måste förutsättas mellan styrelserna i för skolorna

gemensamma frågor, anser jag i likhet med utredningsmannen, att det är lämp­

ligt att skolorna star under överinseende av en tillsyns- och inspektionsmyndig-

het. Jag återkommer härtill i det följande vid min behandling av frågan om

teaterrådets ställning.

Mot den av utredningsmannen föreslagna personalorganisationen vid sko­

lorna har jag inga väsentliga invändningar.

Undervisningen i de centrala ämnena rollgestaltning samt scenisk framställ­

ning och scenisk teknik skall enligt förslaget bestridas dels i begränsad omfatt­

ning av skolornas rektorer, dels av för begränsad tid och mot arvode anställda

lärare. För ämnen, som ingår i rörelse- och röstutbildningen skall däremot i

största möjliga utsträckning inrättas fasta lärartjänster. I betydande grad räk­

nas i förslaget med att undervisningen såväl i praktiska som i teoretiska ämnen

kommer att meddelas av timarvoderade lärare av olika slag.

I enlighet med utredningsmannens förslag förordar jag, att fr. o. in. nästa

budgetår vid var och en av skolorna inrättas rektorstjänster, placerade i löne­

grad Bq

1

. Tjänstinnehavarna bör förordnas för en till tre år begränsad anställ­

ningtid. Möjlighet bör dock finnas att i särskilt fall kunna förordna rektorerna

för ytterligare en anställningsperiod av tre år. I rektorernas uppgifter bör ingå

en undervisningsskyldighet av tio veckotimmar. Rektorerna bör ha semester och

ej ferier.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 196

J

61

Vid var och en av skolorna bör vidare i enlighet med förslaget fr. o. m. nästa

budgetår finnas en arvodesanställd speciallärare i rollgestaltning. Det synes mig

lämpligt, att anställningstiden för dessa befattningshavare i princip begränsas

till ett år. För ändamålet erforderliga medel beräknar jag för nästa budgetår

till sammanlagt

111

000

kr. för de tre skolorna.

Skolorna i Göteborg och Malmö kommer redan fr. o. m. nästa läsår att om­

fatta både en första och en andra årskurs, medan stockholmsskolan endast kom­

mer att omfatta en årskurs. Någon heltidsanställd lärare i ämnet scenisk fram­

ställning och scenisk teknik krävs med anledning härav inte i Stockholm. För

skolorna i Göteborg och Malmö föreslår jag, att medel beräknas för anställning

mot arvode av lärare i detta ämne. Jag beräknar för ändamålet sammanlagt

66

000

kr. för de båda skolorna. För dessa befattningar synes man i princip

böra räkna med en till tre år begränsad anställningstid.

I överensstämmelse med utredningsmannens förslag förordar jag vidare, att

fr. o. m. nästa budgetår vid skolorna inrättas följande lärartjänster, nämligen

en tjänst som lärare i talteknik i lönegrad Ae23 vid var och en av skolorna

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt tjänster som lärare i rörelseteknik och

i sång, likaledes placerade i lönegrad Ae23, en vid vardera skolan i Göteborg

och Malmö. För dessa lärare föreslår jag, att undervisningsskyldigheten faststäl­

les till 24 veckotimmar. Lärarna bör åtnjuta ferier.

Som jag tidigare anfört skall utbildningen vid den lyrisk-dramatiska linjen

vid skolorna i Göteborg och Malmö fortsättningsvis betraktas som försöksut-

bildning. Med anledning härav kan jag inte biträda förslaget om inrättande vid

dessa skolor av extra ordinarie tjänster som lärare i musikalisk instudering utan

anser, att denna undervisning tills vidare bör meddelas av lärare med extra

anställning. Jag förordar sålunda, att för nästa budgetår medel beräknas för in­

rättande av två tjänster som lärare i musikalisk instudering i lönegrad Ag 23 med

24 veckotimmars undervisningsskyldighet, en vid vardera skolan i Göteborg

och Malmö.

För den undervisning, som med utgångspunkt från vid skolorna föreslaget

elevantal under nästa läsår bör meddelas av timarvoderade lärare beräknar jag

medel med sammanlagt 620

000

kr. eller 140

000

kr. för skolan i Stockholm och

240

000

kr. för vardera av de båda andra skolorna.

Det synes mig angeläget, att under skolornas uppbyggnadsperiod möjlighet

föreligger att, såvitt gäller lärarorganisationen, övergångsvis vidtaga särskilda

anordningar. Kungl. Maj:t äger att — om så visar sig erforderligt — efter förslag

av vederbörande skolstyrelse medgiva avvikelse från den av mig här förordade

lärarorganisationen, allt inom ramen för de medel, som kan komma att anvisas

för ändamålet.

Med anledning av utredningsmannens förslag ifråga om tjänster som AV-

tekniker, tillika materialförvaltare samt ackompanjatör beräknar jag medel för

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1961j. 1 samt. Nr ⁶⁶

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 19 6 k

62

en tjänst som ingenjör i högst lönegrad Ae 15 vid var och en av skolorna samt

två heltidstjänster som ackompanjatör i lönegrad Ae 13 vid vardera skolan i

Göteborg och Malmö och en halvtidstjänst av samma slag vid skolan i Stock­

holm.

Det föreslagna antalet biträdestjänster vid skolorna anser jag mig böra god­

taga. Tjänsterna som kontorsskrivare bör emellertid ersättas med tjänster som

kansliskrivare. Jag beräknar sålunda vid var och en av skolorna medel för föl­

jande tjänster, nämligen en som kansliskrivare i Aell, en som kanslibiträde i

Ae 7 och en som vaktmästare i Ae

7

.

Statens allmänna avlöningsreglemente och statens allmänna tjänstepensions-

reglemente torde böra tillämpas på ifrågavarande personal.

Vederbörande personalorganisation har godkänt de här framlagda förslagen

till lönegradsplacering av tjänster m. m.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör på personalförteckningen under ett

förslagsanslag, benämnt Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm: Av­

löningar uppföras följande tjänster, nämligen en som rektor i Bq

1

och en som

lärare i talteknik i Ae 23. Vidare bör på personalförteckning under dels ett för­

slagsanslag, benämnt Statens skola för scenisk utbildning i Göteborg: Avlö­

ningar, dels ett förslagsanslag, benämnt Statens skola för scenisk utbildning i

Malmö: Avlöningar uppföras en tjänst som rektor i Bq

1

samt tre tjänster som

lärare i Ae 23, en i talteknik, en i rörelseteknik och en i sång.

För nästa budgetår beräknar jag hela anslaget till avlöningar vid stock­

holmsskolan till 374 000 kr., vid göteborgsskolan till 648 000 kr. och vid malmö-

skolan till 638 000 kr.

För bestridande av skolornas utgifter för omkostnader bör för nästa

budgetår ett förslagsvis betecknat omkostnadsanslag anvisas till var och en av

skolorna, benämnda Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm: Omkost­

nader, Statens skola för scenisk utbildning i Göteborg: Omkostnader och Statens

skola för scenisk utbildning i Malmö: Omkostnader. Under dessa anslag bör

upptagas poster till löpande utgifter samt till engångskostnader för anskaffning

av undervisningsmateriel, teknisk utrustning, kontorsinventarier, möbler m. m.

Med anledning av det i förslaget angivna medelsbehovet för löpande utgifter vid

skolan i Stockholm beräknar jag för nästa budgetår sammanlagt 67

000

kr.,

varav för sjukvård 1 000 kr., reseersättningar 3 000 kr., bränsle, lyse och vatten

8

000 kr., övriga expenser 40 000 kr. samt utbildning vid teaterinstitutioner

utanför Stockholm 15

000

kr. Motsvarande utgiftsposter vid skolorna i Göte­

borg och Malmö beräknar jag till sammanlagt

101

000

kr. för vardera skolan och

har därvid räknat med samma medelsbehov som för skolan i Stockholm, utom

för utbildning vid teaterinstitutioner utanför Göteborg respektive Malmö, som

jag i enlighet med förslaget beräknat till 49 000 kr.

Utredningsmannen har vid sina beräkningar av medelsbehovet för anskaff­

ning av undervisningsmateriel och utrustning till skolorna angivit vad som

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964.

63

erfordras, då skolorna nått full utbyggnad. Vidare kommer skolorna i varje fall

under det första året att bedriva en stor del av sin verksamhet i de nuvarande

skolornas provisoriska lokaler. Upprustningen av skolorna i vad avser under­

visningsmateriel och utrustning m. m. måste med anledning härav ske successivt.

Den för nästa budgetår för dessa ändamål erforderliga engångsanvisningen be­

räknar jag till

100

000

kr. för var och en av skolorna. I fråga om dispositionen

av de anvisade medlen bör samråd äga rum med utrustningsnämnden för uni­

versitet och högskolor.

Eleverna vid de föreslagna nya skolorna bör komma i åtnjutande av .studie­

socialt stöd i för motsvarande elevkategorier nu gällande former.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, avser jag att i annat sam­

manhang föreslå Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som erfordras för att

den föreslagna utbildningsverksamheten skall kunna starta fr. o. in. läsåret

1964/65. Som tidigare angivits torde det bl. a. bli erforderligt att anskaffa vissa

ytterligare provisoriska lokaler för skolorna. Det torde böra uppdragas åt bygg­

nadsstyrelsen att i samråd med skolstyrelserna vidtaga erforderliga åtgärder i

detta avseende.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 196\

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående under

rubriken III Skådespelarutbildningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. a) godkänna av mig i det föregående förordade riktlinjer

för anordnande av skådespelarutbildning i Stockholm, Göte­

borg och Malmö;

b) besluta, att i Stockholm skall den

1

juli 1964 inrättas en

statlig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens

skola för scenisk utbildning i Stockholm (Dramatiska teaterns

elevskola);

c) besluta, att i Göteborg skall den 1 juli 1964 inrättas en

statlig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens

skola för scenisk utbildning i Göteborg;

d) besluta, att i Malmö skall den

1

juli 1964 inrättas en stat­

lig läroanstalt för skådespelarutbildning, benämnd statens skola

för scenisk utbildning i Malmö;

II. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad jag föreslagit i det föregående fastställa personalförteck­

ning för statens skola för scenisk utbildning i Stockholm, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för sce­

nisk utbildning i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1964/65:

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis

34

700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, jörslagsvis............................... 7

000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis ..

202

300

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal

58

000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

................................... 72

000

Summa kr. 374

000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm: Avlö­

ningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

374 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm: Om­

kostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

167 000 kr.;

in.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag

förordat i det föregående fastställa personalförteckning för sta­

tens skola för scenisk utbildning i Göteborg, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för sce­

nisk utbildning i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1

. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

34

700

2

. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................................... 7

000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis ..

404 800

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal..

76 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................... 124 600

Summa kr. 648

000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Göteborg: Avlö­

ningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

648 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbildning i Göteborg: Om­

kostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

201

000

kr.;

IV. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag

förordat i det föregående fastställa personalförteckning för sta-

65

tens skola för scenisk utbildning i Malmö, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1964/65;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skola för sce­

nisk utbildning i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud­

getåret 19G4/65:

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..

34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................................ 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis.. 401 600

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal..

73 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 121600

Summa kr. 638 000

c) till Statens skola för scenisk utbildning i Malmö: Avlö­

ningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

638 000 kr.;

d) till Statens skola för scenisk utbildning i Malmö: Omkost­

nader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av

201 000 kr.;

V. bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga

de åtgärder i övrigt som erfordras för förslagens genomförande.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

IV. Teaterrådet

Nuvarande organisation och uppgifter

Teaterrådet tillkom 1935 efter förslag av 1933 års teaterutredning. Enligt

den instruktion för rådet, som fastställdes genom Kungl. Majrts beslut den

5 april 1935, skall rådet utöva inseendet över det statsunderstödda teater­

väsendet i riket. Rådet bestar av ordförande och fem andra ledamöter, vilka

är utsedda på tre år av Kungl. Maj:t. Dessutom finns en av Kungl. Maj:t ut­

sedd sekreterare (bisyssla). Instruktionen innehaller inga bestämmelser om att

ledamöterna skall företräda eller ha anknytning till vissa institutioner eller

organisationer. För närvarande kan tre ledamöter sägas företräda allmänna in­

tressen, en skådespelarkåren och två teaterintressen.

Arvode utgår till ordföranden med 1 800 och till sekreteraren med 5 000 kr.

för år. Ledamot åtnjuter såsom ersättning för uppdraget dagarvode enligt kom­

mittékungörelsen. Teaterrådets utgifter bestrides ur ett under åttonde huvud­

titeln anvisat förslagsanslag, benämnt Teaterrådet, som för budgetåret 1963/

64 är uppfört med 15 000 kr.

Teaterrådet har i huvudsak kommit att fungera som remissinstans på tea­

terns område. Därutöver äger rådet självständigt fördela vissa medel, som ställes

till förfogande ur lotterimedelsfonden. Rådet äger sålunda bevilja anslag till

enskild teaterverksamhet i landsorten och till nordiskt teaterutbyte. För när­

varande disponerar rådet 250 000 respektive 30 000 kr. för dessa ändamål. Med­

len till teaterverksamheten i landsorten skall anvisas enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser.

Förslag angående ett teater- och orkesterråd

Bakgrund

Den särskilda arbetsgrupp, som tidigare avgivit förslag angående det fortsatta

statliga stödet åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar, har även fått i upp­

drag att överväga teaterrådets framtida uppgifter och organisation. Gruppen

har i en den 13 februari 1964 daterad promemoria framlagt förslag angående ett

teater- och orkesterråd. Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av

statskontoret, riksrevisionsverket, Musikaliska akademien och teaterrådet. Här­

jämte har Teatrarnas riksförbund inkommit med särskilt yttrande.

Om de allmänna riktlinjer som legat till grund för gruppens överväganden

anföres i promemorian bl. a. följande.

07

Arbetsgruppen har haft att närmare överväga möjligheterna att genom änd­

rad organisation och ökade resurser sätta det nuvarande tcaterrådet i stånd

att mer effektivt avlasta ecklesiastikdepartementet vissa arbesuppgifter inom

det statsunderstödda teater- och orkesterväsendet. Detta skulle kunna ske genom

att rådet i större utsträckning än för närvarande finge befogenhet att självstän­

digt avgöra ärenden och svara för en allmän planering och samordning av teater-

och orkesterfrågor. Eu översyn av teaterrådets organisation är angelägen också

med hänsyn till att utvecklingen på dessa fält fört med sig en rad nya arbets­

uppgifter, som bör kunna hänskjutas till ett beredande och samordnande organ.

Vid tiden för teaterrådets inrättande utgjorde antalet fasta teatrar i landet

fem, nämligen de kungl. teatrarna — Operan och Dramatiska teatern — stads­

teatrarna i Göteborg och Hälsingborg samt Göteborgs lyriska teater. Riks­

teatern hade nyss börjat sin verksamhet, som var av obetydlig omfattning. Vid

sidan av de statliga bidrag, som anvisades till dessa teatrar, utgick också bidrag

till verksamhet av mera tillfällig art. Totalt anvisades för ar 1934 till teater­

verksamhet 1 882 600 kr. av statsmedel.

Sedan 1934 har ytterligare sex statsunderstödda teatrar tillkommit, nämligen

stadsteatrarna i Borås, Malmö, Norrköping-Linköping, Stockholm och Uppsala

samt Folkteatern i Göteborg. Turnéteatrarna är nu två till antalet, Riksteatern

och Svenska teatern AB, båda med en landsomspännande verksamhet. Vid

sidan av statsbidragen till dessa företag utgår årligen bidrag till en rad olika

teaterändamål, såsom Drottningholmsteatern, Föreningen Svensk dramatik,

sommarspel i Varberg och Visby, verksamhet, som beviljas anslag genom teater­

rådet, m. m. För spelåret 1962/63 anvisades av statsmedel för teaterändamål

sammanlagt cirka 27 400 000 kr.

Utöver den teaterverksamhet, som bedrives med stöd av medel anvisade av

Kungl. Maj:t och teaterrådet, ordnas tidvis tcaterturnéer med bidrag från

arbetsmarknadsstyrelsen. För budgetåret 1962/63 anvisades härtill i runt tal

300 000 kr.

Ifrågasatta nya uppgifter

Arbetsgruppen hänvisar i första hand till tidigare av gruppen avgivna förslag,

som förutsätter vissa utvidgningar av teaterrådets arbetsuppgifter. I första

hand nämns förslaget angående vissa organisatoriska spörsmål vid de kungl.

teatrarna. Gruppen erinrar om att förslaget därvidlag bl. a. innebär, att stats­

stödet till dessa teatrar framdeles skall utgå från ett särskilt anslag på riks-

staten samt att Kungl. Maj:t i samband med att anslag ställes till förfogande

skall fastställa inkomst- och utgiftsstater för teatrarnas verksamhet, något som

bl. a. enligt förslaget förutsätter upprättande av särskilda personalplaner. Grup­

pen framhåller i detta sammanhang, att det synes självklart, att ett genom­

förande av angivna förslag skulle komma att ställa betydligt större krav än

för närvarande på teaterrådets granskning av de bada kungl. teatrarnas anslags-

äskanden och statförslag.

Arbetsgruppen erinrar vidare om sitt förslag beträffande det fortsatta stat­

liga stödet åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar samt att gruppen förut­

satt, att teaterrådet skall handha denna medelstilldelning. Enligt de båda av

gruppen diskuterade alternativa formerna för bestämning av bidragsgrundande

kostnader, kommer av teaterrådet att krävas särskilda insatser.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 66 år 1964

68

Slutligen har vid angivandet av gruppens uppdrag uttalats, att rådet lämp-

ligen bör tilldelas tva helt nya funktioner, nämligen för det första att vara

tillsyns- och remissmyndighet i vad avser den statsunderstödda yrkesmässiga

orkesterverksamheten samt att stå för tillsynen och samordningen mellan de

föreslagna nya tre skolorna för scenisk utbildning i Stockholm, Göteboro- och

Malmö.

Det nya organet

Arbetsgruppen anser, att den utveckling av teaterväsendet som skett sedan

teaterrådets tillkomst samt de vidgade och nya uppgifter, som föreslagits skola

åvila teaterrådet, ställer helt andra krav på dagens teaterråd än som fanns

anledning räkna med när rådet tillkom. Rådet saknar emellertid nu resurser

att tillgodose dessa krav. Ett nytt organ bör därför enligt gruppens mening

bildas med en sådan sammansättning och sådana resurser, att det blir möjligt

att dit hänskjuta även frågor rörande det statsunderstödda orkesterväsendet.

Gruppen föreslår, att det nuvarande teaterrådet ersätts med ett nytt organ,

benämnt

Teater- och orkesterrådet.

I fråga om det nya organets uppgifter anför gruppen i huvudsak föl­

jande.

Liksom teaterradet skall det nya organet ha till uppgift att ha

öv erinseendet

över samt vara

remissorgan

och

beredande instans

inom respektive ämnesområ­

den. Dessa uppgifter kommer att bli mer omfattande än nu inte bara genom

att verksamheten utvecklats utan även genom den utvidgning i olika hänseen­

den av rådets arbetsfält, som föreslagits. I fråga om det statliga stödet till

stadsteatrarna föreligger förslag om att teaterrådet skall handha denna medels­

tilldelning samt även vissa andra i förslaget angivna speciella uppgifter. I fråga

om statsbidrag till övriga teaterändamål bör rådet yttra sig över anslagsäskan-

den och göra en avvägning mellan olika anslagskrav.

Uppgiften som tillsyns- och remissmyndighet för den yrkesmässiga orkester­

verksamheten åvilar nu Musikaliska akademien. För närvarande finns yrkes-

orkestrar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle.

Av lotterimedel har för budgetåret 1962/63 anvisats i runt tal 2 900 000 kr. i

statsbidrag till dessa orkestrar. Den inspektion av yrkesorkestrarna, som hand­

has av Musikaliska akademien, synes i fortsättningen böra ankomma på rådet.

Det bör i detta sammanhang erinras om att enligt arbetsgruppens den 3 decem­

ber 1963 avgivna förslag frågan om en eventuell omläggning av statsstödet till

yrkesorkestrarna bedömts böra ansta med hänsyn till den översyn av orkester-

väsendets organisation, som påbörjats under våren 1963 av en inom ecklesiastik-

departementet, tillkallad sakkunnig. Statsbidragen till orkestrarna kommer

således tills vidare att utgå enligt nu tillämpade normer. Rådets verksamhet

kommer således när det gäller statsbidragsgivningen på detta område att in­

skränkas till att granska och avge yttranden över anslagsframställningar.

Uppgiften som remissorgan och beredande instans kommer även i fortsätt­

ningen att intaga en central plats i rådets verksamhet. Men rådet bör också

föra en

aktivt planerande verksamhet

på teaterns och orkestermusikens områden

i nära samarbete med kommunala och andra instanser, som stöder dessa konst-

arter. Detta är en uppgift, som mer och mer kommit att framstå såsom ange­

lägen. Rådet skall i detta hänseende exempelvis söka finna olika vägar för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 196

/

69

bredda intresset för teater och musik samt medverka till teater- och orkester-

väsendets utveckling i landet med särskilt beaktande av önskemålet om lämp­

lig och ändamålsenlig utbredning och omfattning av teater- och konsertlivet

i dess olika former. Hur rådet mer konkret skall fullgöra dessa sistnämnda upp­

gifter bör det ankomma på rådet självt att närmare utforma. Gruppen vill här

peka på att en regelbunden rapportering — inte bara av rent ekonomisk natur

— från teatrarna och orkestrarna till rådet kan vara lämplig och att represen­

tanter för rådet bör ha möjlighet att i olika sammanhang besöka institutionerna.

Rådet bör i detta planeringsarbete kunna avlasta departementet en betydlig

del av det arbete, som nu måste utföras där. Kommuner, som avser att starta

en ny eller utvidga en redan befintlig teater eller orkester, skall kunna vända

sig till rådet för att erhålla råd och synpunkter för bedömning av behovet av

den planerade åtgärden med hänsyn till bl. a. sådana faktorer som beräknat

publikunderlag och eventuellt föreliggande liknande planer på andra håll. Rådet

bör kunna anlitas såsom sakkunniginstans i frågor om verksamhetens omfatt­

ning och geografiska utbredning, lokaler etc.

En speciell uppgift för rådet skall vara att

samordna teater- och konsertlivet

i landet och därvid främst medverka till att en lämplig avvägning kommer till

stånd mellan fasta och turnerande teatrar och orkestrar. Därvid bör det bl. a.

åvila rådet att bedöma i vad mån det kan vara önskvärt att en teater eller

orkester spelar utanför stationeringsorten. Det finns anledning att uppmärk­

samma denna uppgift såväl när det gäller teaterverksamhet — för att komplet­

tera turnéteatrarna — som när det gäller orkesterverksamheten. Gruppen vill

i detta sammanhang erinra om konsertbyråutredningens förslag i ett den 6

december 1962 avgivet betänkande Rikskonserter (stencilerat). Förslaget an­

mäldes i propositionen 1963:103. Rikskonserter anordnas nu försöksvis i fyra

län. För igångsättande av denna verksamhet har för innevarande budgetår av

lotterimedel anvisats 250 000 kr. Därest det framdeles skulle anses lämpligt,

att teater- och orkesterrådet får uppgift som samordnande organ för riks-

konsertverksamheten och det statsunderstödda fasta orkesterväsendet, skulle

detta för rådet innebära ytterligare en viktig uppgift.

Rådet bör hålla kontakt med arbetsmarknadens parter samt hålla sig under­

rättat om pågående avtalsförhandlingar.

Vidare torde i fråga om rådets arbetsuppgifter böra nämnas att det vid behov

med anlitande av erforderlig expertis skall tjäna som

utredning sorg an

inom sitt

verksamhetsområde i vad gäller rationaliserings-, organisations- och lönsamhets-

frågor.

Som tidigare nämnts föreligger förslag om att rådet skall vara

tillsynsmyndig­

het för

de tre planerade

skolorna för scenisk utbildning.

Om detta realiseras,

innebär det en betydelsefull och arbetskrävande uppgift. Till hjälp vid genom­

förandet av en dylik tillsyn torde rådet lämpligen böra bemyndigas att utse

en inspektör för skolorna. Rådet skulle också i förhållande till skolorna kunna

vid behov fullgöra vissa samordningsfunktioner bl. a. i vad gäller anslagsäskan-

dena från de olika skolstyrelserna samt lämna visst administrativt bistånd.

Rådets funktion i förhållande till skolorna kan dock icke tänkas bli så omfat­

tande och dominerande som t. ex. skolöverstyrelsens i förhållande till under

denna lydande skolor. Det kan knappast vara möjligt eller lämpligt att till-

lägga rådet rollen av central myndighet på detta område med uppgift exempel­

vis att pröva besvär, utan uppgiften torde mera böra få karaktären av allmän

tillsyn och rådgivning.

En annan uppgift som naturligt kommer att åvila teater- och orkesterrådet

är att vara

kontaktorgan med utlandet

i vad gäller rådets verksamhetsområde.

Kungl. Maj:ts proposition nr G(j år 1964

70

Häri ligger att lämna begärda upplysningar och att så långt möjligt kontinuer­

ligt följa motsvarande verksamhet utomlands.

Som tidigare nämnts har det nuvarande teaterrådet vissa anslag sutdelande

funktioner genom att rådet av lotterimedel till sitt förfogande har dels 250 000

kr. till s. k. enskild teaterverksamhet i landsorten, dels 30 000 kr. för nordiskt

teaterutbyte. För dessa ändamål liksom för en rad andra mindre omfattande

och tillfälliga ändamål på teater- och orkesterområdet kommer enligt förslag

i årets statsverksproposition fr. o. m. budgetåret 1964/65 medel att stå till för­

fogande under det särskilda nya reservationsanslaget Bidrag till särskilda kultu­

rella ändamål. Det torde enligt gruppens mening vara lämpligt att uppdraga

åt teater- och orkesterrådet att till Kungl. Maj.-t inkomma med förslag till

medelsfördelningen till här angivna ändamål ur det nya anslaget. Frågan i vilken

omfattning teater- och orkesterrådet skall självständigt dela ut anslag till be­

rörda ändamål synes emellertid böra ytterligare övervägas.

Gruppen övergår härefter till att behandla teater- och orkesterrådets s a m-

mansättning. Gruppen har diskuterat tanken att rådet skulle arbeta på

två sektioner, en för teater- och en för orkesterområdet, men stannat för att

förorda, att samtliga ärenden i princip skall behandlas och avgöras av rådet i

dess helhet. En väsentlig synpunkt har därvid varit att åtskilliga frågor torde

beröra båda områdena. Rådet bör dock kunna vid behov bilda arbetsutskott

som förbereder rådets sammanträden och även avgör de ärenden, som rådet

hänskjuter till utskotten. Gruppen vill framhålla, att det framdeles måhända

kan visa sig lämpligt att inom rådet upprätta eu särskild sektion för utbild­

ningsfrågor.

Gruppens ställningstagande för en gemensam handläggning av frågorna inom

rådet för med sig, att rådets sammansättning inte bör göras alltför specialise­

rad. Även av andra skäl — framför allt rådets anslagsutdelande funktioner —

synes representanter för någon viss teater eller orkester inte böra ingå i rådet,

liksom inte heller representanter för olika personalorgansationer. Med dessa

utgångspunkter förordar gruppen, att rådet ges följande sammansättning.

Två av ledamöterna, däribland ordföranden, skall vara personer med all­

männa och kulturella insikter. En av dessa bör dessutom ha företagsekonomisk

och administrativ erfarenhet. Till rådet bör vidare knytas ett par personer,

som genom sin verksamhet förvärvat praktisk erfarenhet inom teater- och

musiklivet. Det är också angeläget att publikens intressen beaktas vid rådets

sammansättning; gruppen kan härvidlag tänka sig exempelvis en teaterkritiker

eller annan kulturskribent samt dessutom någon som kan sägas representera

landsbygdens speciella intressen och önskemål. Slutligen finner gruppen ange­

läget med hänsyn till den roll Sveriges Radio-TV spelar i sammanhanget, att

en person med anknytning till denna institution beredes plats i rådet. De här

framförda synpunkterna på rådets sammansättning leder fram till ett samman­

lagt antal av sju ledamöter. Samtliga bör förordnas av Kungl. Maj:t, som också

förordnar en av dem till ordförande. Förordnandena synes lämpligen böra ske

för tre år i sänder. Det synes önskvärt att rådets personaluppsättning ej blir

alltför permanent utan att en successiv förnyelse sker. Vidare bör Kungl. Maj:t

utse några suppleanter, förslagsvis tre till antalet, vilka ej skall vara personliga.

Arvoden till ordförande, ledamöter och suppleanter bör fastställas av Kungl.

Maj :t.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 66 år 196

4-

71

Slutligen framför arbetsgruppen följande förslag beträffande det nya organets

administrativa resurser.

I förhållande till den verksamhet som det nuvarande teaterr&det med sina

begränsade resurser kunnat bedriva, förutsättes det nya teater- och orkester­

rådet skola handha betydligt mera omfattande uppgifter. Skall dessa uppgifter

kunna skötas på ett tillfredsställande sätt och med tillräcklig kontinuitet, är

det nödvändigt att rådet förfogar över ett fast sekretariat.

Gruppen föreslår, att i stället för den nuvarande sekreterarbefattningen

inrättas en heltidstjänst, vars innehavare skall vara föredragande i rådet.

Denne befattningshavare bör vara väl förtrogen med olika till teater- och orkes­

terväsendet hörande frågor. Han skall planlägga och förbereda arbetet inom

rådet samt de särskilda arbetsgrupper som där bildas samt svara för verkstäl­

ligheten av rådets beslut. Av särskild betydelse blir planläggningen och led­

ningen av den utredningsverksamhet i olika frågor, som kommer att erfordras.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter som sålunda kommer att åvila denne tjänste­

man anser gruppen, att han bör placeras i lönegrad B 1 med titeln

byråchef.

Biträdesgöromålen kommer delvis att bli av kameral natur och förutsätter

förmåga att självständigt handha löpande göromål. För att en tillräckligt du­

gande kraft skall kunna förvärvas, förordar gruppen en

kansliskriv ar tjänst

i

lönegrad A 11.

Byråchefen utses av Kungl. Maj:t, medan kansliskrivaren bör utses av rådet.

Inspektörerna för elevskolorna och orkestrarna bör likaledes utses av rådet.

Arvodet till dem torde böra fastställas av Kungl. Maj:t efter förslag av rådet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

Kostnadsberäkning

Kostnaderna för arvoden åt rådets ledamöter och suppleanter och de bada

inspektörerna samt ersättning åt tillfällig expertis uppskattar arbetsgruppen till

ca 35 000 kr. För löner åt den fast anställda personalen beräknas åtgå ca 65 000

kr. Sammanlagt finner gruppen sålunda, att kostnaderna för

arvoden och löner

m. m.

kommer att uppgå till sammanlagt ca 100 000 kr.

Preliminärt beräknar gruppen ca 18 000 kr. för

löpande utgifter av omkost-

nadsnatur,

därav för sjukvård 100 kr., för reseersättningar 12 000 kr. samt för

expenser m. m. ca 6 000 kr.

Under första verksamhetsåret kommer enligt gruppen att erfordras ett

engångsbelopp

för nödvändiga anskaffningar av inventarier och kontorsmate-

riel. Med hänsyn till ovissheten om hur rådet kan komma att få sina lokalbehov

tillgodosedda har emellertid gruppen inte kunnat göra någon kostnadsberäkning.

I förhållande till kostnaderna för det nuvarande teaterrådets verksamhet in­

nebär gruppens förslag en kostnadsökning av 103 000 kr.

Gruppen föreslår slutligen, att medel för rådets verksamhet anvisas under

ett särskilt förslagsanslag under riksstatens åttonde huvudtitel, benämnt

Teater-

och orkesterrådet.

I samband med att anvisade medel ställes till rådets för­

fogande torde Kungl Maj:t böra fastställa stat för dispositionen av anslaget.

72

Yttranden

Arbetsgruppens förslag om bildandet av ett nytt organ med andra resurser

än det nuvarande teaterrådet, som även skulle kunna handlägga frågor rörande

de statsunderstödda yrkesorkestrarna, biträdes av statskontoret, riksrevisions­

verket, teaterradet och Teatrarnas riksförbund.

Statskontoret

erinrar om, att

ämbetsverket vid remissbehandlingen av utredningsförslaget angående Kungl.

teatern. Verksamhet och ekonomi (SOU 1961:28) förordat bildandet av ett

tillsynsorgan på teaterväsendets område. Det föreslagna teater- och orkester-

rådet synes väl ägnat att tillgodose de syftemål, som statskontoret tidigare an­

givit för ett tillsynsorgan på området.

Styrelsen för Musikaliska akademien

av­

styrker för sin del, att handläggningen av både teater- och yrkesorkesterfrågor

sker inom samma organ, närmast av det skälet att verksamheten inom en vrkes-

orkester maste betecknas som artskild från teaterverksamheten.

Riksrevisionsverket

ifrågasätter behovet av en byråchefstjänst för fullgörande

av sekreterarfunktionen och vissa administrativa uppgifter hos rådet.

Teaterrådet

understryker vikten av att det föreslagna rådet erhåller de eko­

nomiska och personella resurser, som betingas av utvecklingens krav. Rådet

ifrågasätter om inte en uppdelning inom det nya organet i en avdelning för

teaterärenden och en för orkesterärenden i motsats till vad arbetsgruppen före­

slagit är att föredraga.

Teatrarnas riksförbund

betonar vikten av att rådet kan förfoga över företags­

ekonomisk expertis. Förbundet ifrågasätter, om inte Teatrarnas riksförbund lik­

som berörda personalorganisationer borde vara representerade i rådet.

Musikaliska akademiens styrelse

är av den uppfattningen att ansvaret för

tillsynen i konstnärligt avseende av verksamheten vid landets statsunderstödda

orkestrar bör ligga kvar hos akademien. Den föreslagna sammansättningen av

teater- och orkesterrådet ger enligt styrelsen inte tillräckligt utrymme för den

musikaliska sakkunskapen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

Departementschefen

Det år 1935 inrättade teaterrådet utövar enligt sin instruktion inseende över

det statsunderstödda teaterväsendet i riket. Det har i huvudsak kommit att

fungera som remissinstans på teaterns område. Därutöver äger rådet självstän­

digt fördela vissa medel till stöd åt enskild teaterverksamhet i landsorten och

till nordiskt teaterutbyte för närvarande 280 000 kr. Rådet består av ord­

förande och fem ledamöter. Därjämte finns vid rådet en sekreterare med bisyssle-

arvode.

Den arbetsgrupp inom ecklesiastikdepartementet, som tidigare avgivit för­

slag angaende formerna för statligt stöd till stadsteatrar och därmed likställda

teatrar och som även haft i uppdrag att överväga teaterrådets framtida upp­

gifter och organisation, har framlagt förslag om att ersätta det nuvarande teater­

rådet med ett nytt organ, teater- och orkesterrådet.

73

Den utveckling av teaterväsendet, som skett sedan teaterrådet tillkom, fram­

går enligt gruppen bl. a. därav, att det statliga teaterstödet ökat från 1,8 mil­

joner kr. år 1934 till 27,4 miljoner kr. för 1962/63. Härigenom har ökade an­

språk, inte minst i administrativt hänseende, kommit att ställas på teaterrådet,

vilka rådet nu saknar resurser för att fylla.

Uppgifterna för det nya organet föreslås utvidgade även till orkesterområdet.

Gruppen har utgått ifrån att teater- och orkesterrådet skall övertaga Musika­

liska akademiens uppgifter som tillsyns- och remissmyndighet för den stats­

understödda yrkesmässiga orkesterverksamheten samt även svara för den in­

spektion av orkestrarna, som nu åvilar akademien.

Även på teaterområdet har nya arbetsuppgifter aktualiserats som gruppen

anser bör åvila teater- och orkesterrådet. Gruppen nämner här förslaget om att

rådet skall vara tillsynsmyndighet för de tre planerade skolorna för scenisk ut­

bildning. Vidare utgår gruppen från att rådets uppgifter kommer att öka med

anledning av föreliggande förslag till omläggning av formerna för det statliga

teaterstödet. Större krav kommer i samband därmed att ställas på teaterrådets

granskning av de kungl. teatrarnas och turnéteatrarnas anslagsäskanden och

statförslag. I sitt förslag om fortsatt stöd åt stadsteatrar och därmed likställda

teatrar har gruppen förutsatt, att teaterrådet skulle handha medelstilldelningen

och vara beredande instans när det gäller omprövning av teatrarnas bidrags-

underlag.

Förutom att rådet på sitt verksamhetsområde skall ha till uppgift att vara

remissorgan och beredande instans bör rådet enligt gruppen få sådana resurser

att det kan åtaga sig betydande uppgifter som planerings- och utredningsorgan.

Gruppen föreslår en sådan sammansättning av teater- och orkesterrådet att

det gemensamt skall kunna handlägga frågor inom hela sitt verksamhetsområde.

I fråga om rådets administrativa resurser föreslås en betydande förstärkning.

Om de uppgifter, som enligt förslaget skall tilldelas rådet, skall kunna skötas på

ett tillfredsställande sätt och med tillräcklig kontinuitet anser gruppen det nöd­

vändigt att rådet förfogar över ett fast sekretariat omfattande en tjänsteman i

byråchefs ställning och ett biträde.

Under teaterrådets snart trettioåriga verksamhetstid har utvecklingen på

teaterområdet kännetecknats av en mycket betydande expansion, som varit sär­

skilt markant under senare tid. Detta kommer även till uttryck i den kraftiga

ökningen av det statliga stödet till teaterverksamheten. På teaterutbildningens

område har i det föregående framlagts förslag, som innebär att staten åtager

sig ansvaret för skådespelarutbildningen, något som även innebär nya admi­

nistrativa uppgifter. Erfarenheterna visar, att staten på detta område är betjänt

av ett råd med uppgift som remiss- och tillsynsorgan och som beredande och

samordnande instans. Med den omfattning, som verksamheten numera fått är

det emellertid uppenbart, att ett organ med dessa uppgifter behöver betydligt

större resurser än det nuvarande teaterrådet. Jag är därför ense med arbetsgrup­

Kungi. Muj:ts proposition nr 66 år 196

J

74

pen om att teaterrådet fr. o. m. nästa budgetår bör ersättas med ett nytt organ

med betydligt förbättrade resurser.

Jag delar arbetsgruppens uppfattning, att det nya organets verksamhetsom­

råde bör utvidgas till att gälla även den statsunderstödda yrkesmässiga orkester­

verksamheten. I de avseenden det här främst gäller, nämligen beredningen av

anslagsfrågor och bedömningen av administrativa och organisatoriska spörsmål,

torde teatrarnas och yrkesorkestrarnas problem vara så likartade att en sam­

ordnad handläggning på detta plan av dessa frågor är både fördelaktig och

rationell. Däremot bör det nya organet inte anförtros den inspektion av orkes­

terverksamheten i konstnärligt avseende, som Musikaliska akademien svarar

för och även i fortsättningen bör handha.

Det nya organet bör i enlighet med arbetsgruppens förslag benämnas teater-

och orkesterrådet. Den av gruppen föreslagna sammansättningen av rådet kan

jag i stort sett godtaga.

Teater- och orkesterrådet bör enligt min mening vara remiss- och tillsynsorgan

samt beredande och samordande instans i de frågor, som faller inom rådets verk­

samhetsområde, dvs. ha i huvudsak administrativa och tekniska uppgifter.

Rådet bör även kunna medverka i det planerings- och utvecklingsarbete som

erfordras på detta område, även om tyngdpunkten i arbetet bör ligga på de-

partementsplanet. Detsamma bör gälla ifraga om rationaliseringsfrågor inom

teater- och orkesterverksamheten, vilka såsom arbetsgruppen påpekat, måste

ägnas ökad uppmärksamhet, allteftersom det statliga engagemanget ökar.

Arbetsuppgifterna för det föreslagna teater- och orkesterrådet kommer att bli

betydande även med den begränsning av rådets funktioner, som jag här för­

ordat. Utöver de allmänna uppgifter, som jag tidigare nämnt, torde speciellt

böra nämnas, att jag i likhet med arbetsgruppen anser, att rådet bör vara till­

syns- och inspektionsmyndighet för de i det föregående föreslagna tre skolorna

för scenisk utbildning och därvid fullgöra bl. a. de uppgifter, som arbetsgruppen

angivit. Under skolornas uppbyggnadsperiod kommer denna uppgift att bli

särskilt arbetskrävande. I enlighet med gruppens förslag bör rådet ha till sitt

förfogande en särskild inspektör för skolorna. Vidare bör nämnas, att jag redan

i det föregående biträtt gruppens förslag, att rådet skall handha medelstilldel­

ningen enligt de nya bidragsgrunder, som föreslagits för stadsteatrar och därmed

likställda teatrar. Den omprövning av teatrarnas bidragsunderlag, som enligt

mitt förslag bör kunna ske i princip vart tredje år, skall beredas och föreslås av

rådet.

För att effektivt kunna fullgöra sina uppgifter bör teater- och orkesterrådet

få fullgoda administrativa resurser. Jag kan dock inte fullt ut biträda gruppens

förslag ifråga om organisationen av rådets sekretariat. I stället för den föreslagna

byråchefstjänsten förordar jag, att medel utöver de av arbetsgruppen beräk­

nade ställs till rådets förfogande för anställning av experter och tillfällig arbets­

kraft. Däremot biträder jag förslaget om att tillföra rådet en kvalificerad biträ-

destjänst och beräknar i enlighet härmed medel för en tjänst som kansliskrivare

i lönegrad Ae 11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964.

75

Arvoden till av rådet utsedd inspektör för utbildningsanstalterna torde få

fastställas av Kungl. Maj:t.

Arbetsgruppens beräkningar av kostnaderna för bl. a. arvoden, resor och

expenser anser jag mig böra godtaga. Engångsutgifter för erforderlig anskaff­

ning av inventarier och kontorsmateriel m. m. anser jag bör kunna bestridas

inom ramen för den medelsanvisning, som jag i det följande kommer att föreslå.

Medel för rådets verksamhet torde böra anvisas under ett särskilt förslags­

anslag under riksstatens åttonde huvudtitel, benämnt Teater- och orkesterradet.

De sammanlagda kostnaderna för nästa budgetår för de ändamål jag nyss an­

givit uppskattar jag till 130 000 kr.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Teater- och orkesterrådet

för budgetåret 1964/65 an­

visa ett förslagsanslag av 130 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson

Kungl. Majrbs proposition nr 66 år 196^

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1964

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ................. o

II. Det statliga stödet till teaterverksamhet................................................... 5

Nuvarande bidragsformer ......................................................................... 5

Förslag till omläggning av bidragsformerna m. m...................................... 6

Kungl. teatrarna ...................................................................................... 0

Vissa tuméteatrar....................................................................................

jq

Stadsteatrar och därmed likställda teatrar............................................ 11

Arbetsgruppens förslag........................................................................ H

Yttranden ............................................................................................. Ig

Kostnadsberäkningar för budgetåret

1964/65

..........................................

24

Kungl. teatrarnas anslagsäskanden .........

24

Tuméteatramas anslagsäskanden...........................................................

28

Stadsteatrarnas bidragsgrundande kostnader ......................................

29

Departementschefen .............................................................................. 30

Hemställan ............................................................................................. 43

III. Skådespelarutbildningen.............................................................................. 44

Riktlinjer för utbildningsfrågans behandling............................................ 44

Förslag till ny utbildningsorganisation ..................................................... 46

Fristående skolor.......................................................................... 43

Antalet skolor.................................................................. 417

Utbildningskapacitet................................................................................ 47

Rekrytering och intagning...................................................................... 47

Utbildningstid ......................................................................................... 49

Utbildningsgång....................................................................................... 50

Organisatoriska frågor m. m..................................................................... 51

Yttranden och framställningar i anslutning till förslaget..................... 53

Kostnadskalkyler för budgetåret

1964/65

................................................ 54

Departementschefen ............................................................................ 56

Hemställan .............................................................................. 33

IV. Teaterrådet ............................................................................ 33

Nuvarande organisation och uppgifter............................................... 33

Förslag angaende ett teater- och orkesterråd........................................ 66

Bakgrund........................................................................ 33

Ifrågasatta nya uppgifter........................................................................ 37

Det nya organet.......................................................................... 68

Kostnadsberäkning ............................................................. 74

Yttranden .................................................................... 72

Departementschefen .................................................................................. 72

Ivar Haggströms Tryckeri AB • Stockholm 1984

640396