Prop. 1964:71

('angående omorganisa\xad tion av statens bilinspektion, m. m.',)

Kungi. Maj.ts proposition nr 71 dr 196 b

1

Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisa­

tion av statens bilinspektion, m. m.; given Stockholms slott den 28 februari 196b.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredra­ gande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Skoglund

tionsdepartementet att verkställa en omprövning av nuvarande former för typbesiktning. Arbetsgruppen skulle även beakta möjligheterna att på grundval av bl. a. typbesiktningsresultaten meddela konsumentupplysning i viss omfattning. Arbetsgruppen har i juli 1963 avlämnat en promemoria angående frågan om effektivare typbesiktning samt om möjligheterna till konsumentupplysning rörande motorfordon.

Yttranden över sistnämnda promemoria har efter remiss inkommit från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret, riksrevisionsverket, kommerskollegium, statens provningsanstalt, närings- frihetsrådet, näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd, statens institut för konsumentfrågor, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro samt

Västernorrlands län, statens konsumentråd, 1960 års radioutredning, 1963 års konsumentupplysningskommitté, Svenska teknologföreningen, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bilförsäkringsföreningen, Natio­ nalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Automobilbesiktningsmännens förening, Försvarets motorklubb, Handelsanställdas förbund, Kooperativa förbundet, Motorbranschens riks­ förbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Näringslivets trafik­ delegation, Svenska droskbilägareförbundet, Svenska lasttrafikbilägareför- bundet, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska metallindustriarbetareför­ bundet, Svenska omnibusägareförbundet, Svenska polisförbundet, Svenska transportarbetareförbundet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, Sveriges motorcykelhandlares riksförbund, Trafikförsäkringsföreningen, Varudeklarationsnämnden samt Åkeriföretagarnas centralförening.

I årets statsverksproposition har jag vid anmälan av de frågor som till­ hör regleringen för budgetåret 1964/65 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel (bil. 8, p. 23) hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksda­ gen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65 till Statens bilinspektion: Avlöningar m. m. preliminärt beräkna ett anslag av 7 168 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Jag anhåller att nu få taga upp spörsmålen om utvidgad typbesiktning och om bilinspektionens framtida arbetsuppgifter och organisation till behandling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 är 1964

3

I. Promemorian angående typbesiktning och konsumentupplysning

Gällande bestämmelser. Besiktning av nya fordon sker genom antingen registreringsbesiktning eller typbesiktning.

Regler om typbesiktning återfinnes i 15 § vägtrafikförordningen den 28

*.— Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 71

7

Som komplettering till förslagen om effektivare typbesiktning bör en­ ligt arbetsgruppen åtgärder vidtagas så att även registreringsbesiktningar- na utföres mera omsorgsfullt. Man torde eljest ej kunna bortse från risker­ na av att mera tvivelaktiga fordonstyper undandrages en effektiv typbe­ siktning genom att inställas för en mera summarisk registreringsbesikt- ning.

Typbesiktningsförrättningen, teknisk utrustning m. m. Arbetsgruppen an­ för, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör utfärda närmare föreskrifter rörande sättet för typbesiktningsförrättningarnas genomförande. En mera omfattande redovisning av fordonsdata bör enligt utredningen förekomma i såväl typbesiktningsanmälan som typbesiktningsinstrument och typintyg.

Formuläret för typbesiktningsanmälan bör därför omarbetas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som tillika bör upprätta förslag över vilka nya uppgifter som skall intagas i typbesiktningsinstrument och typintyg.

Vidare har arbetsgruppen redovisat de kontrollmoment, som ansetts re­ gelmässigt böra förekomma vid typbesiktning. Synpunkter har lämnats på hur vägning och uppmätning av fordonet m. m. bör tillgå samt hur kon­ troll bör utföras av elektrisk utrustning, reflexanordningar, styrinrättning, avgassystem, bromsar, ram, axlar, hjul, däck, karosseri och draganordning.

Arbetsgruppen har vidare lämnat förslag till teknisk utrustning för en mera omfattande typbesiktning. Kostnaderna för anskaffning av föreslagen apparatur har beräknats till sammanlagt ca 488 000 kr., varav 200 000 kr. avser en klimatkammare.

Kurnjl. Maj.ts proposition nr 7/ är 196b

Finansieringen. Arbetsgruppen erinrar om att från och med den 1 januari 1965 kontrollbesiktning och registreringsbesiktning kommer att ske mot avgift och förordar att avgift skall utgå jämväl för typbesiktning. Typbe­ siktning i den förutsatta mera noggranna formen blir väsentligt kostsam­ mare än andra besiktningsförrättningar. Principen för avgiftsbeläggningen bör vara, att avgifterna beräknas på grundval av de kostnader, som besikt­ ningen förorsakar.

Kontroll av typbesiktningsföreskrifternas efterlevnad. Enligt nuvarande ord­ ning väljer den som begär typbesiktning själv ut det fordonsexemplar, som skall besiktigas. Med hänsyn till vissa praktiska problem har arbetsgrup­ pen funnit det icke vara lämpligt att överlämna åt typbesiktningspersona- len att välja ut det fordon som skall typbesiktigas. Däremot förordar arbets­ gruppen en sådan författningsändring att besiktningspersonalen gives möj­ lighet att, sedan fordon typbesiktigats, hos tillverkare av typfordon eller agent för sådan tillverkare begära att ytterligare ett eller flera fordon av samma typ tillhandahålles för kontroll. 2*— Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 71

Konsumentupplysning rörande motorfordon. Arbetsgruppen har disku­ terat möjligheterna till och lämpligheten av att utnyttja de data, som kan vantas komma fram vid en effektiv typbesiktning, såsom underlag för nå­ gon form av konsumentupplysning. Motorfordonen tillhör den typ av va­ ror beträffande vilka konsumenterna har ett särskilt behov av upplysning och de mycket omfattande investeringarna i motorfordon — omkring två miljarder kronor per år — gör det enligt arbetsgruppen till en angelägen samhällsuppgift att verka för en objektiv konsumentupplysning. Redan en mer omfattande redovisning av besiktningsresultaten i besiktningsinstru- ment och typintyg bör enligt arbetsgruppen vara ägnad att främja denna verksamhet.

Arbetsgruppen har skisserat vissa möjligheter till en mera direkt statlig medverkan till att besiktningsresultaten tillhandahålles allmänheten i kor­ rekt och lättillgänglig form. Därutöver har arbetsgruppen prövat förutsätt­ ningarna för ett mera omfattande och uttömmande konsumentupplys- mngsförfarande, där typbesiktningsresultaten visserligen får tjäna som underlag, men där det efter vidare undersökningar göres en mera komplett redovisning av skilda fordonstyper, innefattande jämväl uppgifter som ej intages i typbesiktningsinstrument och typintyg.

Arbetsgruppen konstaterar med hänvisning till en av varudeklarations- nämnden föreslagen preliminär undersökning att det är möjligt att till- lampa varudeklaration även på motorfordon och att därför anledning fin­ nes förutsätta att även andra former av mera omfattande konsumentupp­ lysning är möjliga att genomföra.

Avslutningsvis anför arbetsgruppen att det närmare ställningstagandet till spöi smålet om ett mera aktivt deltagande från statens sida i upplys­ ningsverksamhet angående motorfordon och om formerna för sådan verk­ samhet kräver ytterligare undersökningar, som icke faller inom ramen för arbetsgruppens uppdrag, men som arbetsgruppen förordar bör komma till stånd.

Yttranden

De framförda förslagen rörande typbesiktning har som helhet rönt ett gynnsamt mottagande bland remissinstanserna.

Statens trafiksäkerhetsråd anser det angeläget från trafiksäkerhetssyn­ punkt, att förslagen beaktas vad gäller såväl behovet av ingående reglering av besiktningsförfarandet som önskemålen angående personal och utrust­ ning m. in. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att allmänheten har rätt att fordra att typbesiktning ej endast är en formell förrättning för att fastställa bilskatt m. m. utan att den innebär en ingående teknisk granskning av fordonet. NTF anför, att bilindustrien numera genomför om­ fattande egna provningar av nya bilmodeller men att man icke helt kan bortse från att konkurrensen kan leda till att bilföretagarna i något eller några avseenden av ekonomiska eller försäljningspsykologiska skäl väljer

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

K ungt. Maj.ts proposition nr 11 år 1964

i)

konstruktiva lösningar som icke är helt förenliga med kravet på hästa möj­ liga trafiksäkerhetsegenskaper hos fordonen. Svenska bilförsäkringsför­ eningen anser, att arbetsgruppens förslag är eu logisk följd av beslutet om att införa säkerhetsinspektion. Svenska teknologföreningen ifrågasätter om inte tvpbesiklning av personbilar och lätta lastbilar bör krävas för att for­ donen över huvud taget skall få försäljas.

I ett par yttranden spåras viss tveksamhet rörande värdet från trafik­ säkerhetssynpunkt av en effektivare typbesiktning. Längst i detta hänse­ ende går Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, som hävdar att den kritik av nuvarande typbesiktningsförfarande, som arbetsgruppen redovi­ sat, inte synes i och för sig motivera mer genomgripande åtgärder. För­ eningen kan ej finna att arbetsgruppens farhågor för att undermåliga bilar skall saluföras är berättigade. Då det är uppenbart, att nuvarande resurser är klart otillräckliga, vill föreningen dock icke motsätta sig att statens bil­ inspektion ges ökade resurser för typbesiktningsverksamheten.

Förslaget att statens bilinspektion även fortsättningsvis skall svara för typbesiktningarna tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remiss­ organ med undantag av Svenska teknologf öreningen, som förordar att verk­ samheten med typbesiktning organiseras såsom tillhörande och direkt un­ derställd väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå samt överståthållaråmbetet som finner det värt att övervägas att förlägga typbesiktningen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Arbetsgruppens förslag att typbesiktningen bör koncentreras till Stock­ holm har endast i ett par yttranden mött någon gensaga. Fördelarna med ett sådant arrangemang har påpekats av bl. a. statskontoret, överståthållarämbetet, Svenska polisförbundet och Kooperativa förbundet. Från skilda håll har understrukits -vikten av att kunna vidtaga kontrollåtgärder å annan plats eller ort. Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen ifrågasätter sålunda om inte typbesiktningspersonal borde stationeras vid några med hänsyn till fordonsindustriens lokalisering lämpliga bilinspektioner utom Stockholm. Denna personal borde även ges befogenheter att utföra kompletterande typ­ besiktningar som kan påkallas på grund av oväsentliga ändringar av tidi­ gare typbesiktigade fordon. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser, att största hänsyn bör tagas till bilindustriens önskemål i fråga om besikt- ningsförrättningens lokalisering. Sveriges bilindustri- och bilgrossistför­ ening finner det med hänsyn till bilfabrikanterna i Göteborg och Trollhät­ tan synnerligen olyckligt med en fullständig centralisering av typbesikt­ ningarna till Stockholm och anser därför, att särskilt förrättningsställe böi upprättas i Göteborg.

Arbetsgruppens ställningstaganden till spörsmålet om behovet av besikt- ningspersonal för typbesiktning och denna personals kvalifikationer har i huvudsak vunnit gehör bland de remissinstanser som uttalat sig härom.

Statskontoret understryker lämpligheten av att frågor om personalför­ stärkning för typbesiktningsverksamheten prövas i samband med översyn av bilinspektionens totala personalbehov. Riksrevisionsverket ifrågasätter om inte uppbyggnaden av en typbesiktningsorganisation bör ske successivt.

Svenska teknologiöreningen, som hävdar att chefstjänstemännen för typ- besiktningen bör vara högskoleingenjörer med fordonsteknisk utbildning och erfarenhet, vänder sig mot förslaget att besiktningspersonalen med hänsyn till typbesiktningens säsongbetonade karaktär bör sysselsättas jäm­ väl med andra uppgifter. Om typbesiktningen skall bli effektiv bör en viss del av personalen uteslutande ägna sig åt hithörande problem. Motororgani­ sationernas samarbetsdelegation anser, att den personal, som i huvudsak avses för arbete med typbesiktningar, vid vissa tider på året kan behöva sysselsättas med annat arbete. Detta kan med fördel inriktas på kontrollen över verksamheten vid anstalterna för säkerhetsinspektion, vilket kan vän­ tas tillföra besiktningspersonalen värdefulla kunskaper om de påfrestningar och den förslitning som fordonen undergår i trafiken.

I likhet med arbetsgruppen har remissorganen över lag ansett typbesikt­ ning i fråga om chassier böra införas. Arbetsgruppens förslag att denna form av besiktning åtminstone tills vidare bör vara frivillig har endast i ett par fall mött invändningar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liksom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser sålunda, att chassibesiktning bör göras obligatorisk. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hävdar att typbesiktning av chassier kan leda till större vinster från trafiksäkerhetssynpunkt än vad den föreslagna ef­ fektivare typbesiktningen av personbilar kan väntas medföra.

Vad arbetsgruppen anfört om typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon har i huvudsak biträtts eller lämnats utan erinran av re­ missinstanserna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställer sig tveklöst positiv till att krav

På typgodkännande av olika fordonsdelar uppställes i ökad omfattning. Styrelsen uttalar vidare, att den besiktning av mopeder som nu sker i sam­ råd med statens provningsanstalt bör överflyttas till den planerade typ­ besiktningsmyndigheten. Automobilbesiktningsmännens förening anför, att typgodkännande av utrustningsdetaljer i ej ringa utsträckning kan under­ lätta typbesiktning och även göra ett betydande antal registreringsbesikt- ningar överflödiga. Liknande tankegångar redovisas även av Motorbran­ schens riksförbund.

Den av arbetsgruppen lämnade redovisningen över kontrollåtgärder, som ansetts regelmässigt böra förekomma vid typbesiktning, har i huvudsak biträtts av remissorganen.

Arbetsgruppens förslag angående den tekniska utrustningen har likale­

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

11

des i huvudsak godtagits. Statskontoret ifrågasätter dock om behov före­ ligger av en så kostnadskrävande utrustning som arbetsgruppen redovisat. Ämbetsverket erinrar hl. a. om att klimatkammare nyligen uppförts vid försvarets forskningsanstalt. Möjligheterna att i vart fall övergångsvis an­ lita denna kammare för bilinspektionens räkning bör undersökas.

I huvudparten av remissyttrandena har förslaget om avgifter tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Svenska transportarbetareförbundet finner det följdriktigt, att även typbesiktningen avgiftsbelägges och att avgifterna be­ räknas på grundval av de därmed förenade kostnaderna. Riksrevisions­ verket framhåller, att det ur administrativa synpunkter är angeläget att avgiften för typbesiktningsförrättning sättes till ett enhetsbelopp, oavsett tidsåtgången, samt att beloppet sättes så högt att det täcker samtliga besikt- ningsorganisationens kostnader. För den särskilda kontroll av ytteiligare ett eller flera fordon, som föreslagits skola kunna äga rum sedan typbesikt­ ning skett, torde särskild avgift icke böra ifrågakomma.

I några yttranden uttalas farhågor för alltför höga besiktningsavgifter.

Motororganisationernas samarbetsdelegation anser, att typbesiktningsavgif- terna principiellt skall fastställas på grundval av de löpande kostnader som typbesiktningsverksamheten förorsakar men att den för verksamheten be­ hövliga investeringen bör bestridas med bilskattemedel. Liknande tanke­ gångar framföres av Svenska droskbilägareförbundet. Sveriges bilindustrioch bilgrossistförening framhåller, att avgifterna bör hållas så låga som möjligt, eftersom man bör främja strävandena att öka antalet typbesikt­ ningar och så långt möjligt reducera antalet registreringsbesiktningar.

Arbetsgruppens förslag i fråga om kontroll av att typföreskrifterna efter- leves har inte mött någon erinran. Motororganisationernas samarbelsdelegation tillstyrker att rutinmässig stickprovskontroll sker av typbesiktigade for- donsmodeller. Statens trafiksäkerhetsråd, statens konsumentråd, statens in­ stitut för konsumentfrågor, Automobilbesiktningsmännens förening och

Svenska transportarbetareförbundet förordar sådan ändring av nuvarande ordning, att besiktningsman berättigas att själv välja ut fordonsexemplar för typbesiktning. Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen framhåller, att det inte tor­ de vara praktiskt möjligt att vid alla typbesiktningstillfällen ur ett större an­ tal fordon välja ut vässa som skulle bli föremål för kontroll. Besiktnings- personalen bör emellertid givas befogenhet att tillgripa ett sådant förfa­ rande i de fall det kan anses vara påkallat och möjligt. Styrelsen under­ stryker vikten av att föreskrifter utfärdas, som ger besiktningspersonalen rätt att icke bara hos tillverkare eller generalagent utan jämväl hos åter­ försäljare taga ut fordon för stickprovskontroll.

Vad arbetsgruppen anfört angående behovet av konsumentupplysning rörande motorfordon har vunnit anslutning från remissorganens sida.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1961

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år UKii

1:1

År

Rcgistre-

ringsbe-

siktn.

Kontrollbeslktn.

föranledd av

Lämpl.-

intyg

Typbe-

siktn.

Körkort

Trafik­

kort

Prov med

lärare o.

instr.

flyg. insp.

annan orsak

1956 46 712

26 457

41 494 15 136

368

179 418 13 866

883

1957

41 787

27 120 46 176

10 685

493 183 690

13 698

670

1958

42 496

28 832

39 024

4 728 459

176 962 12 583

725

1959 50 113

34 782

37 574 3 480

466

160 884

13 480

452

1960

52 224 38 030

40 420

3 216

354 162 050

14 285

405

1961

60 800

41 451 41 144

8 995

475 179 233

13 820

691

1962 63 702

45 872 40 988

22 356

441

183 868 13 791

ÖÖ5

1963 72 216

50 656

41 759

11 177 529

187 057

14 476

728

rättningar. Under hand har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtats uppgifter om antalet utförda förrättningar under år 1963.

Ökningen i förrättningsantalet har till en del möjliggjorts genom att särskilda medel ställts till styrelsens förfogande för anlitande av tillfällig personal och utförande av s. k. särskilda förrättningar.

Knappheten på personal har medfört att det icke varit möjligt att i full utsträckning återupptaga sådana arbetsuppgifter, som måst eftersättas för den löpande verksamheten, såsom t. ex. inspektion av körskolor, ut­ bildning av polismän i flygande inspektion samt fortbildningsverksamhet för bilinspektionens egen personal.

Bilinspektionens verksamhet under budgetåret 1964/65 kommer att påverkas av att inspektionens befattning med registrerings-, kontroll- och kopplingsbesiktningar från och med den 1 januari 1965 överföres till det för säkerhetsinspektion av fordon särskilt bildade bolaget. Av nuvarande arbetsuppgifter kommer därefter inom bilinspektionens arbetsområde att kvarstå typbesiktning, förarprov för körkort och trafikkort, prov med körskolepersonal, inspektion av körskolor, utbildning av polismän i fly­ gande inspektion samt utbildning av militära besiktningsmän, ^a arjämte ställningen som remissmyndighet bibehålies.

I en inom styrelsen verkställd utredning om bilinspektionens arbets­ uppgifter, organisation in. m. har bl. a. gjorts en beräkning av personal­ behovet för de av bilinspektionens nuvarande arbetsuppgifter, som kom­ mer att bibehållas vid bilinspektionen efter den 1 januari 1965. Fortbild­ ningen av personalen blir ännu mera nödvändig sedan besiktningsverk- samheten överförts till Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Då bilinspek­ törerna icke längre kommer att deltaga i det praktiska besiktningsarbetet, minskas i väsentlig mån deras möjligheter att följa den snabba utveckling­ en inom fordonsområdet. Detta innebär en avsevärd nackdel, efteisom bil­ inspektionen kommer att bibehålla vissa kvalificerade tekniska uppgifter. Med hänsyn till normal frånvarofrekvens och fortbildningsbehovet erford­ ras ytterligare ett antal besiktningsmän.

Utvecklingen beträffande förarproven visar, att det torde vara befogat att räkna med en årlig ökning av antalet förarprov med minst 10 000 under de narmaste åren, vilket innebär ett ökat personalbehov av ca fyra besikt­ ningsmän per år.

Ovissheten rörande de arbetsuppgifter, som kommer att åläggas bilin­ spektionen utöver befintliga arbetsuppgifter, medför, att styrelsen nu sak­ nar möjlighet att bedöma såväl det totala behovet av personal som frågan om en eventuellt ändrad organisation av bilinspektionen och därmed sam­ manhängande problem. Den framtida organisationen kommer givetvis också att bli avhängig de beslut, som bilförarutredningens förslag kan komma att föranleda. I avvaktan på att bilinspektionens framtida arbets- uppgifter och deras omfattning skall klarläggas synes sålunda någon orgamsationsandring tills vidare icke böra företagas och icke heller någon reduktion av nu utgående avlöningsanslag ske.

Ifråga om vissa tjänster inom bilinspektionen vill dock styrelsen obero­ ende härav framföra vissa synpunkter. Från och med den 1 juli 1962 inrät­ tades bl. a. befattningar avsedda uteslutande för körkortsprov. Inneha­ varna av dessa tjänster bör ha kvalifikationer, som minst motsvarar lära­ res vid körskola. Rekryteringen har också huvudsakligen skett från denna kategori. Tjänsterna är f. n. placerade i Ae 13. Då denna lönegradsplace- ring som regel är lägre än den, som gäller för lärarpersonal vid körskola, ar en hojmng av begynnelselönen erforderlig. Därest bilinspektionen till­ delas anslag i enlighet med styrelsens hemställan i petita den 30 augusti 1963, synes möjlighet föreligga att verkställa sådan lönereglering inom ramen för tillgängliga medel. Ifråga om behovet av kontorspersonal torde med hansyn till spridningen av personalen på de olika stationsorterna bortfallet av besiktningarna endast i ringa mån komma att påverka nuva­ rande personalstyrka.

För att kunna anställa tillfällig personal och utföra särskilda förrätt­ ningar under perioder då förrättningstillströmningen förorsakar onormala väntetider föreslås att särskilda medel ställes till styrelsens förfogande aven för nästa budgetår. För den utbildning av personal för Aktiebolaget Svensk Bilprovnings räkning, som ålagts bilinspektionen under år 1964, kommer ett större antal bilinspektörer att tagas i anspråk. Viss kompensa­ tion har dock givits genom att bolaget placerat ett antal föreståndaraspi- ranter till tjänstgöring hos bilinspektionen under året. Dessa befattnings­ havare kan emellertid endast verkställa besiktningar, vilket medför att personalen för körkortsprövning under den tid, då tillströmningen av för- rättningssökande är störst, blir otillräcklig. Förrättningar på kvällstid och anlitande av tillfällig personal torde därför behöva tillgripas i väsentlig omfattning under andra halvåret 1964, varför anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal m. m. torde böra uppföras med oförändrat belopp av 140 000 kr. Då det är troligt, att bilprovningsbolaget kommer att övertaga

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 196i

lf>

bilinspektionens lokaler synes det bli erforderligt för bilinspektionen att erhålla andra lokaler med därav följande flyttningskostnader. Flyttning kan bli aktuell på ca tio stationsorter.

Under hänvisning till vad som anförts rörande anslaget till avlöningar till statens bilinspektion för budgetåret 1964/65 synes jämväl omkostnads- an,slaget böra upptagas till oförändrat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

III. Departementschefen

Undersökningar, som utförts under senare år, pekar på att brister hos fordonen i väsentligt större utsträckning än man tidigare antagit utgör orsak eller bidragande orsak till trafikolyckor. Förhållandet har föranlett bl. a., att statsmakterna vidtagit en rad åtgärder i syfte att åstadkomma en effektivare fordonskontroll. Bland dessa kan i sammanhanget nämnas beslutet att införa allmän obligatorisk fordonskontroll från och med den 1 januari 1965 för att förhindra att bristfälliga äldre fordon framföres i trafiken. Vidare har i vägtrafikförordningen införts föreskrifter, som från och med den 1 januari 1964 ger besiktningsman rätt att företaga inspektion av begagnat motordrivet fordon och släpfordon som förvaras i lager eller hålles till salu hos bilhandlare.

Nya motorfordon, traktorer och släpfordon får ej tagas i bruk förrän de besiktigats. Härigenom avser man att förhindra att i trafiken kommer ut fordon, som redan från början företer brister eller är så konstruerade att felaktigheter kan befaras uppstå. Besiktning av nya fordon sker genom registreringsbesiktning eller typbesiktning. Av dessa båda former är typ- besiktningen den i praktiken avgjort betydelsefullaste. Det är därför utom­ ordentligt viktigt att denna form av kontroll får en sådan utformning att den fyller högt ställda krav på effektivitet.

Som ett led i strävandena att åstadkomma en bättre fordonskontroll uppdrog jag åt en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartemen­ tet att överse nuvarande former för typbesiktning. I en i juli 1963 avläm­ nad promemoria anför arbetsgruppen, att starka skäl talar för att åt­ gärder vidtages för att den typbesiktning, som enligt gällande bestämmelser skall förekomma, utföres i sådana former att betryggande garanti skapas för att nya fordonstyper uppfyller de fordringar som bör gälla bl. a. från trafiksäkerhetssynpunkt.

Arbetsgruppen föreslår i likhet med vad som uttalats i propositionen angående säkerhetsinspektion av motorfordon, m. m. att typbesiktningen bör ligga kvar hos statens bilinspektion. Typbesiktningen bör koncentreras till ett enda förrättningsställe, beläget i Stockholm, eftersom det övervä­ gande antalet typbesiktningar redan utföres där. Någon formell bunden­ het till besiktningsstället bör emellertid icke komma ifråga. Personalbehovet för att åstadkomma en effektivare typbesiktning beräknas till tio befatt­

ningshavare. Härjämte kräves två personer för handräckning. Rätten att utfärda besiktningsinstrument bör förbehållas två befattningshavare vid bilinspektionen, vilka bör ha kvalificerad teknisk utbildning och omfattande praktisk erfarenhet av fordonskontroll. Övrig typbesiktningspersonal — med undantag av handräckningspersonalen — bör uppfylla de kompe­ tenskrav som gäller för tjänst som bilinspektör.

Vidare föreslås, att typbesiktning skall kunna ske jämväl beträffande chassier. Till en början bör emellertid denna besiktning ej vara obligatorisk. Härjämte förordas att typgodkännande göres obligatoriskt för ett större antal fordonsdelar än vad nu är fallet. — För anskaffning av utrustning för typbesiktningen beräknas ca 488 000 kr., varav 200 000 kr. avser en klimat­ kammare. Vidare föreslår arbetsgruppen, att avgift skall utgå för typbesikt­ ning. Avgiftens storlek bör beräknas på grundval av kostnaderna för be- siktningsverksamheten. För att underlätta kontrollen av typbesiktnings- föreskrifternas efterlevnad föreslås att, sedan fordon besiktigats, besikt- ningspersonalen gives möjlighet att bos tillverkare eller agent för sådan tillverkare begära att ytterligare ett eller flera fordon av samma typ til 1- handahålles för kontroll.

Remissorganen har så gott som undantagslöst ställt sig positiva till vad arbetsgruppen anfört om behovet av en effektivare typbesiktning. Även för egen del anser jag att kontrollen av nya fordon bör intensifieras från bl. a. trafiksäkerhetssynpunkt.

Arbetsgruppens förslag att typbesiktningen även fortsättningsvis skall handhavas av statens bilinspektion och koncentreras till Stockholm föran­ leder ingen erinran från min sida. Reformen förutsätter viss ändring i väg­ trafikkungörelsen, vartill jag senare torde få framlägga förslag för Kungl. Maj :t.

I ett par remissyttranden har uttalats vissa farhågor för den föreslagna centraliseringen till Stockholm och i något fall har förordats ett fast typ- besiktningsställe även i Göteborg. Den omständigheten att Stockholm blir enda ort med särskilt typbesiktningsställe behöver emellertid enligt min mening inte medföra att alla typbesiktningar utföres i Stockholm. Jag delar därför den i promemorian uttalade uppfattningen, att någon formell bunden­ het till besiktningsstället ej bör komma ifråga. Några allvarliga praktiska problem behöver sålunda inte befaras för bl. a. bilindustrien i Västsverige. Till arbetsgruppens förslag rörande personal för typbesiktningsverksamhe- ten återkommer jag i det följande i samband med mina överväganden rö­ rande personalbehovet och organisationen av statens bilinspektion i dess helhet.

Arbetsgruppens förslag om att typbesiktning jämväl skall kunna avse en­ bart chassi har genomgående vunnit anslutning bland de remissorgan som särskilt behandlat detta spörsmål. Några remissinstanser har emellertid föreslagit att sådan typbesiktning av chassi skall vara obligatorisk. Jag biträ­

Kungl. Mnj.ts proposition nr 71 år 1964

17

der arbetsgruppens förslag att till en början frivillig typbesiktning av chassier bör komma till stånd. Det ankommer på Kungl. Maj :t att senare utfärda bestämmelser i detta avseende.

I likhet med arbetsgruppen anser jag det önskvärt med eu successiv utökning av antalet fordonsdelar, för vilka typgodkännande bör vara obli­ gatoriskt. Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att uppdraga åt väg- och vatten­ byggnadsstyrelsen att fortlöpande följa denna fråga och inkomma med de förslag till åtgärder, som styrelsen finner lämpliga.

Arbetsgruppens redovisning av de kontrollmoment som bör ingå i typ- besiktning föranleder ingen erinran från min sida. Vad arbetsgruppen anfört om ändring av innehållet i typbesiktningsinstruinent och typintyg synes mig böra beaktas. Det är min avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma med förslag i detta hän­ seende. Mot förslaget rörande teknisk utrustning har jag intet att invända. Anskaffning av klimatkammare torde dock böra anstå tills vidare. Kostna­ den för ny utrustning kan därför begränsas till 225 000 kr.

Med hänsyn till att kontroll- och registreringsbesiktning kommer att av­ giftsbeläggas från och med den 1 januari 1965 finner jag det i likhet med arbetsgruppen följdriktigt att avgift utgår också för typbesiktning och att avgiften grundas på de med denna besiktningsverksamhet förenade kostna­ derna.

Eftersom arbetsgruppens förslag ifråga om kontroll av att typbesikt- ningsföreskrifterna efterleves är ägnat att i allt väsentligt eliminera nuva­ rande nackdelar av att besiktningsbeställaren själv väljer ut typfordon, anser jag mig kunna ansluta mig till arbetsgruppens förslag. I den mån besiktningsbeställaren redan vid besiktningstillfället har ett större antal fordon av aktuell typ i lager leder förslagets genomförande till att hesikt- ningspersonalen genast efter verkställd typbesiktning äger rätt att för efter- kontroll uttaga ytterligare fordon. Av praktiska skäl torde efterkontrollen i många fall kunna koncentreras till fordonsdetaljer m. in. beträffande vilka särskild risk för avvikelser erfarenhetsmässigt är för handen. Kon­ trollen bör gälla fordon hos tillverkare eller generalagent. Jag torde senare för Kungl. Maj:t få framlägga förslag till bestämmelser härom i vägtrafik­ kungörelsen.

I anslutning till vad jag nu anfört rörande en effektivare typbesiktning vill jag kortfattat beröra det av arbetsgruppen behandlade spörsmålet om konsumentupplysning rörande motorfordon.

Praktiskt taget alla remissinstanserna har funnit det mycket värdefullt med en omfattande, av branschintressen opåverkad konsumentupplysning angående motorfordon. För egen del vill jag betona värdet av sådan upp­ lysningsverksamhet såväl av trafiksäkerhetsskäl som från samhällseko­ nomiska synpunkter. Med hänsyn till det stora antalet biltyper som salu­

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 ur It)VA

föres i vårt land är det särskilt betydelsefullt att den som avser att köpa en bil får god vägledning att finna den för honom lämpligaste fordonstypen.

Vad arbetsgruppen anfört i denna fråga har övertygat mig om att möj­ ligheter föreligger att i en eller annan form åstadkomma viss konsument­ upplysning rörande motorfordon. I likhet med arbetsgruppen anser jag ytterligare undersökningar böra ske av frågan om ett mer aktivt deltagande från statens sida i upplysningsverksamhet angående motorfordon och om formerna för sådan verksamhet. Jag ansluter mig till den av ett stort antal remissorgan uttalade uppfattningen att sådana undersökningar bör komma till stånd. Frågan torde emellertid få behandlas i annat lämpligt samman­ hang.

Om sålunda frågan om det allmännas engagemang beträffande konsu­ mentupplysning rörande motorfordon kan få sin slutliga lösning först efter ytterligare utredningar, kan likväl en av typbesiktningens effektivisering betingad mera omfattande uppgiftsredovisning i typbesiktningsinstrument och typintyg omedelbart utnyttjas för olika former av upplysningsverk­ samhet.

Härefter övergår jag till att behandla frågan om statens bilinspektions framtida arbetsuppgifter och organisation.

I samband med införande av allmän periodisk fordonskontroll fr. o. in. den 1 januari 1965 kommer vissa av statens bilinspektions nuvarande upp­ gifter att överföras till det för inspektionsverksamheten särskilt bildade Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Den särskilt tillkallade arbetsgruppen för fråga om säkerhetsinspektion har i januari 1964 avlämnat en promemoria angående författningsförslag in. in. rörande -säkerhetsinspektion av vissa motorfordon. I promemorian lämnas en redogörelse för de besiktningar som skall överföras till bolaget från statens bilinspektion. Förslaget innebär i enlighet med de riktlinjer som angivits i principbeslutet om säkerhetsin­ spektion att i fråga om besiktning endast typbesiktning blir kvar hos sta­ tens bilinspektion. Promemorian har remitterats till ett stort antal myn­ digheter och organisationer. Remissbehandlingen har nyligen avslutats och beredningen av ärendet pågår inom departementet. Det är min avsikt att inom kort föreslå Kungl. Maj :t att framlägga förslag för riksdagen rö­ rande författningsändringar m. m. i anledning av promemorian.

Bilinspektionens huvudsakligaste uppgifter kommer fr. o. in. den 1 janu­ ari 1965 att avse typbesiktning, förarprov, prov med körskolepersonal samt kontroll över körskolor. Vidare kommer inspektionen att utföra flygande inspektion, undersökning av att fordon och godsbehållare för internationell godsbefordran uppfyller gällande tullbestämmelser (TIR) samt värdering av fordon m. m. på begäran av annan myndighet. Bilinspektionen skall även efter framställning av polismyndighet biträda med tekniska under­ sökningar av i trafikolyckor inblandade fordon i första hand när det gäller

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1964

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 är 1961

19

undersökning direkt på olycksplatsen. Statens bilinspektion kommer även fortsättningsvis att utbilda såväl egen personal som polismän för flygande inspektion och militära besiktningsmän. Bilinspektionen skall vidare vara remissinstans i vissa frågor samt handlägga ärenden rörande invalidfordon och handha viss upplysande och konsulterande verksamhet. Som jag förut nämnt har fr. o. in. den 1 januari 1964 införts bestämmelser rörande kon­ troll över handeln med begagnade bilar. Samtidigt har besiktningsman tillagts rätt att företaga inspektion av begagnat motordrivet fordon eller släpfordon som förvaras i lager eller hålles till salu hos bilhandlare. Denna verksamhet bör i fortsättningen kvarbliva hos statens bilinspektion. Slut­ ligen kommer statens bilinspektion att få vissa uppgifter i samband med kontrollen över Aktiebolaget Svensk Bilprovnings besiktningsstationer.

I det föregående har jag förordat att typbesiktningarna avgiftsbelägges och att kostnaderna för den verksamhet, som sammanhänger med dessa besiktningar, i princip bör täckas av inflytande förrättningsavgifter. För närvarande utgår avgift för förarprov och prov med körskolepersonal. Dessa avgifter tillföres riksstatens inkomsttitel Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion. Enligt min mening bör i princip även dessa avgifter i fortsättningen täcka kostnaderna för förarprövningen och därmed sam­ manhängande uppgifter. Från redovisningstekniska synpunkter torde det vara ändamålsenligt att betrakta dessa delar av bilinspektionens arbets­ uppgifter som uppdragsverksamhet. Jag förordar på grund härav att verk­ samheten inom statens bilinspektion fr. o. m. den 1 januari 1965 organiseras på allmän verksamhet och uppdragsverksamhet. För väg- och vattenbygg­ nadsstyrelsen innebär detta större möjligheter att smidigt anpassa per­ sonalresurserna efter förändringarna i arbetsvolymen. Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser om avgifterna. Till den allmänna verksamheten bör i princip hänföras uppgifterna i samband med flygande inspektion, kontroll av handeln med begagnade fordon, TIR, teknisk under­ sökning av trafikskadade bilar, värdering av fordon, viss del av tillsynen över körskolor, tillsyn över Aktiebolaget Svensk Bilprovning, invalid- och remissärenden samt viss del av den upplysande och konsulterande verk­ samheten, medan verksamheten i övrigt torde böra hänföras till uppdrags­ verksamhet.

Beträffande personalbehovet i den nya organisationen vill jag anföra följande.

För närvarande är statens bilinspektion organiserad på femton distrikt. Enligt min mening bör i förevarande sammanhang någon ändring icke vid­ tagas i nuvarande distriktsindelning. Slutlig ställning i denna fråga bör tagas först sedan bilförarutredningen framlagt sina förslag, eftersom de spörsmål som utredningen har att överväga kan komma att beröra även organisationsfrågor inom bilinspektionen.

Jag övergår härefter att behandla det framtida personalbehovet vid sta-

tens bilinspektion. Beräkningen av såväl det totala personalbehovet som personalens fördelning på tekniska och icke tekniska uppgifter har skett efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom att en stor del av bilinspektionens nuvarande uppgifter i samband med fordonskontrollen överföres till bilprovningsbolaget kommer behovet av teknisk personal inom inspektionen att minska. Ä andra sidan kräver vissa av bilinspektionens nuvarande arbetsuppgifter en förstärkning av den tekniska personalen. Detta gäller främst för uppgifter i samband med kontrollen över handeln med begagnade bilar. Vissa uppgifter inom bil­ inspektionen, som nu handhaves av personal med teknisk utbildning, torde med fördel kunna anförtros personal med annan utbildning. Sålunda bör för den del av inspektionens verksamhet som avser prov med körkortssökan- de användas sådan personal.

I det föregående har jag förordat en effektivisering av typbesiktningen. En förstärkning av nuvarande personella resurser för typbesiktningen bör därför ske. Arbetsgruppen för typbesiktningsfrågor har som nämnts för denna del av inspektionens verksamhet beräknat ett personalbehov av tio tekniker jämte två personer för handräckning. För egen del anser jag att beräkningen av personalbehovet för en effektivare typbesiktning bör ske med hänsyn till de säsongmässiga variationer som denna verksam­ het uppvisar. På grund härav beräknar jag personalbehovet till sex befatt­ ningshavare. Härjämte bör finnas två personer för biträdessysslor. Under de tider av året, då typbesiktningarna når sin största omfattning, bör be­ hovet av ytterligare personal för dessa besiktningar tillgodoses med an­ litande av övrig personal inom bilinspektionen. Tvpbesiktningspersonalen bör ingå i bilinspektionens Stockholmsdistrikt. Chefen för detta distrikt bör också vara chef för tvpbesiktningsverksamheten. Innehavaren av tjäns­ ten bör vara förste bilinspektör i Ao 27. För typbesiktningsverksamheten bör finnas som ställföreträdande chef en förste bilinspektör i Ao 25. Endast dessa två tjänstemän bör äga rätt att utfärda typbesiktningsinstrument. Härutöver erfordras följande tjänster för typbesiktningsverksamheten, näm­ ligen en som bilinspektör i Ae 21, en som bilinspektör i Ae 19, en som bi­ trädande bilinspektör i högst Ae 15 samt en som tekniker i Ae 13. Vidare bör finnas inrättade en tjänst som tekniker i Ae 9 och en som trafikbiträde i Ae 7.

För varje distrikt utom Stockholmsdistriktet torde böra finnas en förste bilinspektör i Ao 23 som chef. Då chefen för Stockholmsdistriktet i huvud­ sak torde komma att ägna sig åt frågor rörande typbesiktningen, bör han för biträde med handläggningen av övriga frågor inom distriktet till sitt förfogande ha en bilinspektör i Ae 23. Kostnaderna för denna tjänst lik­ som för tjänsterna som förste bilinspektör i Ao 23 bör bestridas av medel för den allmänna verksamheten.

För att tillgodose behovet av övrig teknisk personal inom bilinspektionen

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1964

21

föreslår jag att följande tjänster inrättas, nämligen sju som bilinspektör i Ae 21 för uppdragsverksamheten, sju som bilinspektör i Ae It), varav fem för den allmänna verksamheten och två för uppdragsverksamheten, samt sju som bilinspektör i Ae 17 fördelade med tre för den allmänna verk­ samheten och fyra för uppdragsverksamheten.

1 det föregående har jag uttalat att arbetsuppgifter som nu handhaves av personal med teknisk utbildning med fördel torde kunna anförtros personal med andra kvalifikationer. 1 detta syfte föreslår jag att för arbetsuppgifter, som sammanhänger med förarprövningen och utbildning av personal, tjäns­ ter som förste trafikassistent i A 17 samt trafikassistent i A 15 och A 13 tillskapas. Jag förordar nu att följande tjänster inrättas, nämligen sex som förste trafikassistent i Ae 17, 33 som trafikassistent i Ae 15 och 36 som trafikassistent i Ae 13. Fyra tjänster som förste trafikassistent bör hänföras till den allmänna verksamheten och övriga assistenttjänster till uppdrags­ verksamheten.

I fråga om kontorspersonalen beräknar jag för den allmänna verksam­ heten sex tjänster som kontorist i Ae 9 samt för uppdragsverksamheten 32 tjänster som kanslibiträde i Ae 7 och 11 som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

Mina förslag innebär sålunda, att bilinspektionen kommer att omfatta totalt 168 tjänster, varav 33 för den allmänna verksamheten och 135 för uppdragsverksamheten. I förhållande till nuvarande organisation om 212 tjänster innebär förslagen en nettominskning med 44 tjänster; 99 tjänster för tekniska arbetsuppgifter och 20 tjänster för kontorsgöromål indrages medan 12 tjänster för tekniska arbetsuppgifter och 63 tjänster för kör- kortsprövning in. in. tillkommer.

Mina förslag beträffande bilinspektionens personaluppsättning, såvitt avser de olika tjänsternas lönegradsplacering, har varit föremål för över­ läggningar med vederbörande personalorganisationer, vilka förklarat sig icke ha något att erinra mot de förordade lönegradsplaceringarna. Samman­ ställningar över den föreslagna personalens fördelning på allmän verksam­ het och uppdragsverksamhet samt på central- och stationsorter torde som bilagor få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga 1 och 2). Fördelningen på skilda orter får betraktas som ett principförslag. Det mås­ te förutsättas, att organisationen skall ha en betydande flexibilitet för att en smidig anpassning skall kunna ske alltefter verksamhetens omfång. Med hänsyn härtill bör det liksom nu är fallet ankomma på väg- och vatten­ byggnadsstyrelsen att, därest så skulle visa sig lämpligt, vidtaga erforder­ liga ändringar i befattningshavarnas tjänstgöring på orter såväl inom som mellan distrikten.

Kungl. Maj:t bör äga, att i den utsträckning som erfordras i samband med genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, upp­ föra tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 dr 196b

I sammanhanget vill jag även erinra om mitt uttalande i prop. 1963:91 (s. 46) att det torde föreligga relativt goda möjligheter för övertalig perso­ nal vid bilinspektionen att erhålla anställning hos Aktiebolaget Svensk Bil­ provning. Förhandlingar härom torde enligt vad jag inhämtat komma att från bolagets sida aktualiseras under mars 1964.

I fråga om anslagsbehovet för statens bilinspektion för budgetåret 1964/65 vill jag anföra följande.

För budgetåret 1963/64 finnes för bilinspektionens verksamhet följande anslag uppförda på riksstaten, nämligen Statens bilinspektion: Avlöningar, Statens bilinspektion: Omkostnader samt Statens bilinspektion: Utrustning. Anslagen är uppförda med resp. 4 862 000 kr., 1 806 000 kr. och 500 000 kr. eller med sammanlagt 7 168 000 kr. Då verksamheten inom inspektionen i enlighet med vad jag anfört i det föregående förutsättes uppdelad på all­ män verksamhet och uppdragsverksamhet, bör förutom de befintliga an­ slagen ett särskilt anslag benämnt Statens bilinspektion: Uppdragsverk­ samhet uppföras fr. o. m. den 1 januari 1965. Under anslaget bör en särskild stat för avlöningar och omkostnader fastställas.

Vid beräkningen av behovet av avlöningsmedel för budgetåret 1964/65 bör fördelning ske på första och andra hälften av budgetåret. För första halvåret torde anslagsbehovet böra beräknas med utgångspunkt från de i nu gällande avlöningsstat upptagna anslagsposterna, vilka i princip torde kunna halveras. Vissa avvikelser från denna princip måste emellertid vidtagas.

Anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal m. in. bör beräknas med hänsyn till att extra förarprövare under hösten 1964 kan behöva anställas i betydande utsträckning i det övergångsskede som uppstår när teknisk personal avgår och ny orutinerad förarprövarpersonal börjar. Posten bör därför uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår. Fr. o. in. den 1 januari 1965 torde behov av dessa särskilda anslagsmedel icke längre föreligga. Bilinspektionen kommer under hösten 1964 att få bedriva en be­ tydande utbildning av trafikassistenter. Kostnaderna härför kan beräknas till ca 150 000 kr. Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör därför beräknas med hänsyn härtill.

Enligt prop. 1963: 91 beräknades kostnaderna för utbildningen hos sta­ tens bilinspektion av anstaltsföreståndare för Aktiebolaget Svensk Bilprov­ ning till ca 2 mkr. Kostnaderna härför skulle förskottsvis bestridas genom

För tiden 1 januari—30 juni 1965 bör behovet av avlöningsmedel för den allmänna verksamheten beräknas på grundval av det förslag till personal­ organisation som jag redovisat i det föregående.

Kungi. Maj. ts proposition nr 71 år 1964

23

Även omkostnadsanslaget torde för tiden 1 juli—31 december 1904 i prin­ cip böra beräknas genom att anslagsposterna i nu gällande omkostnadsstat halveras. Uppräkning bör dock ske på grund av inträffade fördyringar. I enlighet härmed beräknar jag under första hälften av nästa budgetår pos­ ten Sjukvård in. in. till 5 000 kr. Posten Reseersättningar in. in. bör beräk­ nas med hänsyn till att utbildningsverksamheten under hösten 1964 kom­ mer alt medföra ökat medelsbehov av ca 40 000 kr. Jag föreslår därför att (»osten uppföres med 590 500 kr. För bränsle, lyse och vatten beräknar jag 30 000 kr. samt för övriga expenser 368 500 kr.

Medelsbehovet för tiden 1 januari—30 juni 1965 beräknar jag på mot­ svarande sätt till sammanlagt 148 000 kr., varav till sjukvård in. m. 1 000 kr., reseersättningar in. in. 85 500 kr., bränsle, lyse och vatten 4 000 kr. samt övriga expenser 57 500 kr.

Under anslaget till uppdragsverksamhet beräknar jag avlöningskostna- derna till sammanlagt 1 348 000 kr. och omkostnaderna till 751 000 kr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelscn bör medgivas rätt att av anslaget till upp­ dragsverksamhet taga i anspråk så stort belopp, som motsvarar inflytande förrättningsavgifter efter frånräkning av andel däri, motsvarande pensions- och kapitalkostnader m. m. Inflytande förrättningsavgifter bör tillgodo- föras riksstatens inkomsttitel Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion.

Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående rörande behovet av utrustning för typbesiktningsverksamheten förordar jag att anslaget till ut­ rustning uppföres med 225 000 kr.

Mina förslag innebär att anslagen till statens bilinspektion för nästa budgetår skulle komma att uppgå till sammanlagt 6 657 000 kr.

Samtliga anslag bör i enlighet med hittills tillämpade principer avräknas mot automobilskattemedlen.

Slutligen vill jag i anslutning till vad som anfördes i prop. 1963: 91 an­ mäla, att Aktiebolaget Svensk Bilprovning kommer att övertaga bilinspek­ tionens besiktningshallar, där så är möjligt. För riksdagen tidigare anmälda nybyggnader för bilinspektionen i Malmö, Göteborg och Östersund kommer enligt beslut av Kungl. Maj :t den 21 februari 1964 att fullföljas medan före­ slagna nybyggnader i övrigt icke skall komma till utförande. Förhandlingar pågår vidare mellan bolaget och MRF, KAK och MHF om övertagande av de bilprovningsanläggningar, som drives av nämnda organisationer. Lokal­ anskaffningen i övrigt för bolagets verksamhet pågår. Viss anskaffning av ersättningslokaler åt bilinspektionen kan i anslutning till omläggningen av verksamheten bli erforderlig. På mitt förslag har därför Kungl. Maj :t genom beslut den 8 november 1963 bl. a. uppdragit åt byggnadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga åtgärder härför.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 19 ti A

I. godkänna av mig i det föregående föreslagna riktlinjer för omorganisation av statens bilinspektion;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens bilinspektion som föran- ledes av vad jag föreslagit i det föregående;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsan- ordningar som erfordras i anledning av omorganisationen;

IV. godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspek­ tion, att tillämpas under tiden

1

juli—31 december 1964:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsms ................................................................................... 659 000

. Avlöningar till tillfällig personal m. m„ för­ slagsvis .......................................................................... 140

000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................................................

1 ¹³¹ 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 803 000

Summa kr. 2 733 000

V. godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspek­ tion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. den

1

januari 1965:

Avlöningsstat

Tablå över tjänster vid statens bilinspektion den 1 januari 1965 fördelade på allmän

verksamhet och uppdragsverksamhet

Allmän

Uppdrags-

verksamhet

verksamhet

1 förste bilinspektör..........

1

1 förste bilinspektör...........

1

14 förste bilinspektörer........

14

1 bilinspektör.....................

1

8 bilinspektörer...................

8

8 bilinspektörer.....................

5

3

7 bilinspektörer.....................

3

4

6 förste trafikassistenter___ ........... Ae 17

4

2

1 biträdande bilinspektör...

1

33 trafikassistenter.................

33

1 tekniker..............................

1

36 trafikassistenter.................

36

6 kontorister........................

6

1 tekniker............................

i

32 kanslibiträden....................

32

1 trafikbiträde......................

1

11 kontorsbiträden................. ... Af 2/Ae 5

11

33

135