Prop. 1965:156
('angående vissa författ\xad ningsändringar in. m. som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965
1
Nr 156
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa författ
ningsändringar in. m. som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen; given Stockholms slott den 22 oktober 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över civilärenden för denna dag, dels anhålla om riksdagens yttrande över vad föredragande departementschefen anfört om storleken av löneavdrag som disciplinstraff in. m., dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Höns Gustafsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att vidta vissa åtgärder i fråga om författningar och andra föreskrifter som sam manhänger med förhandlingsrätlsreformen. Vidare begärs riksdagens ytt rande i fråga om storleken av löneavdrag som disciplinstraff för stats tjänstemän och av löneavdrag under arrest.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. iso
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 22 oktober 1965.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Andersson, Lindström, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che fen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, fråga om vissa författ ningsändringar in. in. som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen och anför.
Den av riksdagen beslutade reformen av de offentliga tjänstemännens förhandlingsrätt träder i kraft den 1 januari 1966. Reformen medför att kollektivavtal får träffas om de ekonomiska anställningsvillkoren för bl. a. sådana offentliga tjänstemän, som nu är underkastade statliga avlönings- och pensionsföreskrifter. I den utsträckning sådana avtal träffas, kommer de att ersätta motsvarande föreskrifter i gällande författningar eller sär skilda Kungl. Maj :ts beslut.
Jag anhåller att i detta sammanhang få ta upp vissa frågor om sådana ändringar in. m. i andra med riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade författningar och föreskrifter än lag som sammanhänger med att reformen träder i kraft.
A. Fråga om bemyndigande för Kungl. Maj:t att upphäva eller ändra
vissa författningar och föreskrifter m. m.
Vissa med riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd av riksda gens beslut utfärdade författningar och föreskrifter, som nu gäller för det statligt reglerade löne- och pensionsområdet, måste ses över i samband med att förmånsfrågor kommer att regleras i kollektivavtal. Inte sällan innehål ler sådana författningar och föreskrifter, utöver bestämmelser i förmåns frågor, stadganden i ämnen, som även framdeles skall regleras i offentlig rättslig ordning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 156 år 1965
3
Översynen kan medföra behov av att upphäva eller ändra sådana författ
ningar och föreskrifter. Vidare kan författningstekniska skäl föranleda att
bestämmelser, av vilka behov alltjämt föreligger, meddelas i annat samman
hang än f. n.
Kungl. Maj :t äger under vissa förutsättningar med stöd av riksdagens
redan givna bemyndigande vidta åtgärder beträffande här avsedda författ
ningar och föreskrifter. Kungl. Maj :t har sålunda genom beslut vid årets
riksdag (prop. 108, SU 93, rskr 226) bemyndigats vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation godkända överens
kommelser. Nämnda bemyndigande öppnar icke möjlighet för Kungl. Maj :t
till författningsändringar in. m. såvitt gäller sådana föreskrifter inom det
nuvarande författningssystemet på löne- och pensionsområdet som även
framdeles tillhör området för offentligrättslig reglering. Sådana frågor kom
mer nämligen ej att omfattas av överenskommelser som underställs riks
dagens lönedelegation för godkännande.
Vissa med riksdagen beslutade eller av Kungl. Maj :t med stöd av riks
dagens beslut utfärdade föreskrifter om offentligrättsliga anställningsvill
kor kommer den 1 januari 1966 att ersättas av stadganden i statstjänste-
mannalagen den 3 juni 1965 (nr 274) eller i författningar som Kungl. Maj :t
äger meddela enligt föreskrifter i nämnda lag. Avsikten är att flertalet till-
lämpningsföreskrifter till statstjänstemannalagen skall inflyta i en stats-
tjänstemannastadga. Vissa andra föreskrifter torde komma att ingå i en ny
allmän verksstadga eller i verksinstruktioner m. fl. författningar.
Vad beträffar tjänstemän inom specialreglerade, icke-statliga verksam
hetsområden uttalade föredragande departementschefen i prop. 1965:60
(s. 224) i anslutning till 1 § förslaget till kommunaltjänstemannalag att
spörsmålet i vad mån för dessa bör gälla bestämmelser motsvarande dem
i statstjänstemannalagen om tjänstetillsättning, anställnings upphörande
m. m. får ankomma på Kungl. Maj :ts prövning i administrativ ordning. Ut
talandet föranledde inte någon erinran under riksdagsbehandlingen (KL2U
1, rskr 267). Avsikten är att sammanföra åtminstone huvuddelen av de be
stämmelser som behövs för dessa tjänstemän i en stadga för tjänstemän hos
kommuner m. fl. offentliga inrättningar.
Enligt min mening bör även de övriga offentligrättsliga anställnings
villkor för statstjänstemän som f. n. är intagna i andra med riksdagen be
slutade eller med stöd av riksdagens beslut utfärdade författningar eller
föreskrifter än lag framdeles få regleras av Kungl. Maj :t utan riksdagens
medverkan. Detta bör även gälla i fråga om sådana villkor för bl. a. högsta
domstolens och regeringsrättens ledamöter, justitiekansler!! samt statsan
ställda präster, trots all statstjänstemannalagen ej gäller för dem.
Från reglering i den nu angivna ordningen hör emellertid för hela det
offentliga tjänstemannaområdet undantas sådana frågor om inrättande av
4
tjänster som hittills krävt riksdagens beslut. Riksdagen bör vidare lämnas tillfälle att yttra sig om storleken av löneavdrag som disciplinstraff för statstjänstemän och av löneavdrag under arrest. Till sistnämnda fråga återkommer jag i det följande.
Gällande föreskrifter om inrättande av tjänster ingår i allmänhet i avlö- ningsreglementena vilka förutsätts skola upphävas i samband med att kol- lektivavtalsreglering genomförs. Behov kommer därför att föreligga att ut färda nya föreskrifter. Kungl. Maj :t bör äga i detta sammanhang utfärda sådana föreskrifter med ett i princip oförändrat sakinnehåll. Jag avser att senare i anslutning till verkställd utredning föreslå Kungl. Maj :t att under ställa riksdagen frågan om ändrade grunder för tjänsters inrättande.
I vissa avlönings- och pensionsförfattningar, som utfärdats med stöd av riksdagens beslut, ingår föreskrifter som ej innehåller anställningsvillkor för tjänstemän och vars materiella innehåll inte kan ändras utan beslut av riksdagen. Detta är t. ex. förhållandet med normer för finansiering av förmåner och regler beträffande ekonomiska frågor såvitt gäller samord ning med förmåner som utgår enligt allmän lag. Kungl. Maj :t bör i samband med förhandlingsrättsreformens genomförande äga överföra föreskrifter av- här avsedd natur till ny författning med väsentligen oförändrat sakinne håll. Framtida ändringar i sådan författning bör naturligtvis underställas riksdagen.
Med hänsyn till förhandlingsrättsreformens genomgripande natur och även till att behovet av författningsändringar kan vara beroende av til lämpningsområdet för blivande avtal, av avtalens innehåll samt av tidpunk ten då avtal träffas, kan behov av andra författningsändringar komma att föreligga än som nu kunnat förutses. Även ändringar av sakinnehållet kan därvid ifrågakomma. Om behov därav uppstår i anledning av eller i sam band med förhandlingsrättsreformen, bör Kungl. Maj:t äga möjlighet att vidta erforderliga ändringar i andra med riksdagen beslutade eller med stöd av dess beslut utfärdade författningar än lag även i andra fall än som omfattas av tidigare erhållna bemyndiganden eller som här förut berörts. Sådana ändringar förutsätts ej skola medföra ändring i författningens bun denhet med riksdagen för framtiden.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att under de förutsättningar jag angett vidta sådana åtgärder i fråga om författningar och andra föreskrifter som sammanhänger med förhandlingsrättsreformen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965
5
B. Storleken av löneavdrag som disciplinstraff och under arrest
Enligt 19 § statstjänstemannalagen och 4 § andra stycket lagen den 30
juni 194S (nr 449) om disciplinstraff för krigsmän i dess lydelse från den
1 januari 1966 (SFS 1965:283) förordnar Kungl. Maj:t om storleken av
löneavdrag som disciplinstraff samt av löneavdrag för krigsman under ar
rest. Av 6 § sistnämnda lag framgår att disciplinbot utgår med samma be
lopp för dag som löneavdrag under arrest. I prop. 1965: 60 (s. 182 och 231)
uttalade föredragande departementschefen, att Kungl. Maj :t borde höra
riksdagen i ärenden om fastställande av avdragen. Uttalandena lämnades
utan erinran under riksdagsbehandlingen (KL2U 1, rskr 267).
F. n. gäller enligt 23 § allmänna verksstadgan den 7 januari 1955 (nr 3)
och övriga författningar, som innehåller bestämmelser om disciplinär be
straffning för statstjänstemän, att löneavdrag som disciplinstraff skall be
stämmas till dubbelt A-avdrag enligt statens löneförordning den 31 maj
1957 (nr 228) och i anslutning därtill meddelade föreskrifter eller, om lö-
neförordningen inte är tillämplig på tjänstemannen, motsvarande avdrag.
I 4 § lagen om disciplinstraff för krigsmän i paragrafens nuvarande ly
delse hänvisas beträffande storleken av löneavdrag under arrest till gällande
avlöningsföreskrifter. De vid fredstjänstgöring tillämpliga bestämmelserna
om löneavdrag vid arrest regleras, såvitt gäller fast anställd personal vid
krigsmakten, i Saar och för de värnpliktiga i värnpliktsavlöningskungörel-
sen den 12 september 1958 (nr 485). Enligt 28 § Saar skall tjänsteman för
tid, under vilken han undergår arreststraff, vidkännas dubbelt A-avdrag.
Beträffande värnpliktig gäller enligt 13 § värnpliktsavlöningskungörelsen
att värnpliktig som undergår arreststraff inte äger uppbära på sådan tid
belöpande penningbidrag, som avses i 12 § 1 mom. samma kungörelse.
Storleken av nuvarande A-avdrag framgår av tabeller fogade som bilaga
till kungörelsen den 9 september 1964 (nr 575) om löner in. in. till vissa
statsanställda in. fl. under år 1965. A-avdraget uppgår i löneldasserna
A 1—12 till 8 %, i löneldasserna A 13—23 till 9 %, i löneldasserna A 24—30
till 10 % och i löneklasserna B 1—10 till 11 % av daglönen i 30-dagars-
månad.
Statens löneförordning och i anslutning därtill meddelade författningar
torde efter förhandlingsrättsreformens ikraftträdande komma att ersättas av
kollektivavtal. De bestämmelser om löneavdrag som skall gälla fr. o. m. den
1 januari 1966 synes icke böra innehålla hänvisning till föreskrifter i kol
lektivavtal om visst avdrag. Det synes lämpligt att avdragen i stället be
stäms till vissa procent av tjänstemannens lön för dag under 30-dagars-
månad och att de utgör i huvudsak lika stor del av lönen som f. n.
Löneavdraget för värnpliktig under arrest synes böra bestämmas enligt samma grunder som f. n. gäller.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte anhålla om riksdagens yttrande över vad jag nu anfört om stor leken av löneavdrag som disciplinstraff för statstjänstemän och av löneav drag under arrest.
Kungl. Maj.ts proposition nr 156 år 1965
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Claes-W. Englund
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650662