Prop. 1965:27

('med förslag till lag om lagrådet m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

1

Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

lagrådet m. m.; given Stockholms slott den 11 feb­ ruari 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

dels

att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964 års

riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 21 rege­ ringsformen — antaga härvid fogade förslag till

1) lag om lagrådet; 2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring; samt

3) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt;

dels

att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964

års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av §§ 24 och 26 regeringsformen — antaga härvid fogat förslag till

4) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att lagrådet skall bestå av två avdelningar, en ordinarie och en extra, av vilka den senare dock endast skall tjänstgöra un­ der tid Kungl. Maj :t bestämmer.

Om mer än fyra justitieråd beräknas komma att tjänstgöra i lagrådet, skall Kungl. Maj:t enligt förslaget äga besluta, att justitierådens antal skall ökas från nuvarande 24 till 25 eller 26. Regeringsrådens antal föreslås ökat från 16 till 17. Därjämte föreslås, att gällande lag om tillfällig ökning av re­ geringsrådens antal upphäves och att bestämmelserna däri med vissa kom­ pletteringar och jämkningar överföres till regeringsrättslagen.

I propositionen föreslås vidare en följdändring av redaktionell art till det av 1964 års riksdag såsom vilande antagna grundlagsförslaget rörande nåde- ärendenas handläggning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

5

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj .ts regeringsrätt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kungl. Maj:ts regeringsrätt

skall

utgöras

av

sju

regeringsråd,

av vilka

en, enligt vad därom är särskilt stad­ gat, tjänstgör i lagrådet.

Med iakttagande att regeringsrät­ tens arbete skall fortgå minst fyrtio veckor om året äga de i regerings­ rätten tjänstgörande ledamöterna sig emellan fördela tjänstgöringsskyl­ digheten.

Kungl. Maj :ts regeringsrätt

utgö-

res

av

sjutton

regeringsråd.

Enligt

vad därom är särskilt stadgat skall ett eller, när lagrådets extra avdel­ ning är i tjänst, två av regeringsrå­ den tjänstgöra i lagrådet.

Regeringsrätten skall vara delad i tre avdelningar. Dessa äro lika be­ höriga att upptaga till regeringsrät­ tens handläggning hörande mål och ärenden. På varje avdelning skall ar­ betet fortgå minst fyrtio veckor om året.

Den närmare fördelningen av tjänstgöringsskyldigheten bestäm­ mes av de i regeringsrätten tjänstgö­ rande regeringsråden.

Bestämmelserna om måls hand­ läggning i vissa fall av högsta dom­ stolen i dess helhet gälla i tillämp­ liga delar i fråga om regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1965. Genom lagen upphäves lagen den 23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock­ holms slott den 30 december 1964.

Närvarande:

Statsministern E^rlander, ministern för utrikes ärendena N^ilsson, statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman, J^ohansson, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S

ven

-E

ric

N

ilsson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om

ändrad lag­

stiftning rörande lagrådet m. m.

Föredraganden anför följande.

I prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse av § 21 regeringsformen, som innehåller bestämmelser om lagrådet. Syftet med förslaget är att bereda lagrådet möjlighet att vid behov arbeta på avdel­ ningar. Enligt förslaget skall i grundlagsparagrafen stadgas, att såsom le­ damöter av lagrådet skall tjänstgöra tre justitieråd och en av regerings­ rättens lagfarna ledamöter med möjlighet för Kungl. Maj :t att förordna annan lagfaren, skicklig och oväldig person att tjänstgöra såsom ledamot av lagrådet i stället för ett av justitieråden. En regel om att dessa fyra leda­ möter skall deltaga i behandlingen av alla på lagrådet ankommande ären­ den föreslås vidare införd i grundlagsparagrafen. Den nuvarande grund­ lagsbestämmelsen, som ger Kungl. Maj :t möjlighet att för visst ärende utse en extra ledamot av lagrådet, har i förslaget bibehållits i sak oforandrad. Grundlagsparagrafen föreslås därjämte kompletterad med en bestämmelse av innebörd att om lagrådet skall vara delat i avdelningar vad i nu åter­ givna regler sagts om lagrådet skall gälla varje avdelning. Paragrafen före­ slås slutligen liksom hittills upptaga ett stadgande om att närmare bestäm­ melser om lagrådet skall meddelas i särskild, av Kungl. Maj :t och riksdagen jämlikt § 87 mom. 1 regeringsformen gemensamt beslutad lag. Propositio­ nens nu angivna förslag till ändrad lydelse av § 21 regeringsformen har av 1964 års riksdag antagits såsom vilande för vidare grundlagsenlig behand­

ling (KU 19).

Såsom förutskickats i propositionen kräver grundlagsändringen vissa följdändringar, som rör de i allmän lag upptagna bestämmelserna om lag­ rådet samt högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning och

Kungl. Maj. ts proposition nr 27

dr

1965

tjänstgöring. I den promemoria (stencil Ju 1963: B 4), som ligger till grund för det i propositionen upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 2 ^rege­ ringsformen, har förslag till följdändringar framlagts, nämligen dels för­ slag till ny lagstiftning rörande lagrådet och dels förslag till ändringar i de lagar, som reglerar högsta domstolens och regeringsrättens sammansätt­ ning och tjänstgöring.

Över promemorians förslag har yttranden inhämtats av högsta domsto­ lens och regeringsrättens ledamöter, justitiekansler sämbetet, riksåklagar­ ämbetet, förvaltningsdomstolskommittén samt Sveriges advokatsamfund.

De i promemorian framlagda förslagen till följ dlagstiftning har utarbe­ tats med utgångspunkt från en annan lösning av spörsmålet om lagrådets organisation och sammansättning än den som valts i prop. 1964: 140. Pro­ memorians förslag utgick visserligen liksom propositionen från tanken, att lagrådet skulle beredas möjlighet att arbeta på två avdelningar, en ordinarie och en extra avdelning, men förutsatte, att det obligatoriska antalet ledamö­ ter per lagrådsavdelning skulle reduceras till tre, av vilka två skulle vara justitieråd och en regeringsråd. Ändringen av § 21 regeringsformen före­ slogs i promemorian ske bl. a. på så sätt, att grundlagsparagrafen i fråga om lagrådets sammansättning skulle föreskriva endast att justitieråd och regeringsråd, som fullgjort vad författningarna föreskriver dem som uti do­ marämbeten må nyttjas, skulle tjänstgöra som ledamöter av lagrådet, me­ dan antalet justitieråd och regeringsråd, som skulle deltaga i ärendes be­ handling i lagrådet, avsågs bli bestämt i den särskilda lagrådslagen

Med utgångspunkt från det i prop. 1964: 140 framlagda och av riksdagen sasom vilande antagna grundlagsförslaget rörande lagrådet och med led­ ning av de i saken avgivna remissvaren har promemorians förslag till följd- lagstiftning överarbetats inom justitiedepartementet. Överarbetningen har resulterat i dels förslag till ny lagrådslag, dels förslag till lag angående änd­ rad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta dom­ stolens sammansättning och tjänstgöring och dels förslag till lag angående andrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Mai-ts regeringsrätt. J

I prop. 1964: 140 har förutsatts att, därest det däri framlagda förslaget till andrad lydelse av § 21 regeringsformen antogs av riksdagen såsom vilande, förslag till följdändringar skulle föreläggas den riksdag, som hade att taga slutlig ställning till grundlagsändringen. Jag anhåller därför att nu fa upptaga till behandling de inom justitiedepartementet utarbetade försla­ gen till andrad lagstiftning rörande lagrådet och till ändringar av de lagar, som reglerar högsta domstolens och regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring. _ I anslutning härtill ber jag att få till behandling upptaga fråga om följd­ ändring till det i nyssnämnda proposition framlagda förslaget till ändrad lydelse av §§ 24 och 26 regeringsformen rörande nådeärendenas handlägg-

9

ning, vilket förslag 1964 års riksdag antagit såsom vilande för vidare grund- lagsenlig behandling. Följdändringen rör 8 § lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

Följdändringar till grundlagsförslaget rörande lagrådet

Förslag till ny lagrådslag

De i allmän lag meddelade bestämmelserna om lagrådet är upptagna i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) om tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lag­ råd.

Promemorian. I promemorian förordas, att de bestämmelser, som er­ fordras till komplettering av § 21 regeringsformen i dess föreslagna nya lydelse, upptages i en ny lag, avsedd att ersätta 1909 års lag i ämnet. Den nya lagen föreslås i promemorian få rubriken »Lag om lagrådets samman­ sättning och tjänstgöring».

Remissyttrandena. Med hänsyn till omorganisationen av lagrådet finner

regeringsrättens ledamöter

det lämpligt, att 1909 års lag om tjänstgöringen

i lagrådet ersättes med en ny lag. Vad angår den nya lagens rubrik an­ märker ledamöterna, att det i promemorian redovisade förslaget till sådan lag huvudsakligen innehåller regler om »tjänstgöringen i lagrådet» och att det därför synes mindre adekvat att begagna uttrycket »lagrådets------------tjänstgöring». En annan rubrik skulle därför vara att föredraga, exempel­ vis »Lag om lagrådets sammansättning och ledamöternas tjänstgöring»; den äldre rubriceringen synes dock utan olägenhet kunna bibehållas.

Departementschefen. I enlighet med promemorians förslag, som härutin- nan godtagits eller lämnats utan erinran under remissbehandlingen, bör 1909 års lag om tjänstgöringen i lagrådet ersättas av en ny lag, upptagande de bestämmelser som skall komplettera reglerna i § 21 regeringsformen i dess föreslagna nya lydelse. Den nya lagen synes mig lämpligen kunna er­ hålla rubriken »Lag om lagrådet».

1 §•

Promemorian. I promemorian föreslås att lagrådet skall utgöras av en ordinarie avdelning och, under tid Kungl. Maj :t så förordnar, en extra av­ delning. Denna bestämmelse har kompletterats med ett stadgande om att varje avdelning är behörig att handlägga på lagrådet ankommande ärenden. I promemorian föreslås vidare alt, då lagrådet arbetar på två avdelningar,

1-f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 27

de i lagrådet förekommande ärendena skall fördelas mellan avdelningarna efter grunder, som beslutas av lagrådet samfällt.

Vad särskilt angår den extra lagrådsavdelningens tjänstgöring anses i promemorian flera skäl tala för att Kungl. Maj :t genom en särskild före­ skrift i lagrådslagen erhåller befogenhet att bestämma tiden för denna av­ delnings verksamhet. Enligt promemorian vinnes härigenom garantier för att förstärkningen av lagrådet sättes in under sådana perioder, då omfatt­ ningen av de lagförslag, som skall granskas av lagrådet, kan antagas bi i särskilt stor, något som Kungl. Maj :t genom sin överblick över lagstift­ ningsarbetet har de bästa möjligheterna att bedöma. I promemorian förut- sättes, att erforderliga upplysningar inhämtas från den ordinarie lagråds­ avdelningens ledamöter, innan förordnande meddelas om att den extra lag- rådsavdelningen skall träda i tjänst. Med hänsyn till att det endast i un­ dantagsfall torde vara möjligt att vid förordnandets meddelande bestämma tiden för dess varaktighet utgår promemorian från att förordnande om tjänstgöring på extra avdelning som regel får karaktären av tillsvidareför- ordnande, varav följer att särskilt beslut får meddelas om indragning av den extra lagrådsavdelningen, när arbetsbördan i lagrådet minskar och kan bemästras av den ordinarie avdelningen ensam. Innan beslut härom fattas, förutsättes nödiga upplysningar bli inhämtade från lagrådets ledamöter.

Remissyttrandena. Enligt

högsta domstolens ledamöter

bör riktmärket

för en reform vara, att dubblering av lagrådet blir en undantagsföreteelse, avsedd endast för perioder av hittills knappast känd lagstiftningsaktivitet. Denna avsikt med reformen bör enligt ledamöternas uppfattning komma till uttryck i lagtexten. Vad angår den föreslagna bestämmelsen om att en extra avdelning skall finnas »under tid Kungl. Maj :t så förordnar», finner ledamöterna tidsangivelsen i bestämmelsen mindre väl överensstämma med tanken i promemorian att förordnande regelmässigt skall gälla tills vidare

(intill den två-åriga tjänstgöringsperiodens utgång) och att särskilt in-

dragningsbeslut skall meddelas, när arbetet på avdelningar skall upphöra. Ledamöterna framhåller såsom angeläget, att förordnande om tjänstgöring på extra avdelning meddelas i god tid innan den extra avdelningen skall börja sin verksamhet, så att tjänstgöringsindelningen i högsta domstolen och arbetet där kan ordnas med hänsyn till lagrådets dubblering. Dylikt förordnande bör icke meddelas utan att samråd skett med högsta domstolen.

Regeringsrättens ledamöter

betonar likaledes vikten av att förestående för­

ändringar beträffande lagrådets uppdelning på avdelningar i god tid kom­ mer till regeringsrättens kännedom, eftersom regeringsrättens arbetsschema är utarbetat med hänsyn till antalet där tjänstgörande ledamöter.

Departementschefen. Såsom jag inledningsvis berört, är syftet med det förslag till ändrad lydelse av § 21 regeringsformen, som förelagts 1964 års

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

11

riksdag och av denna antagits såsom vilande för vidare grundlagsenlig be­ handling, att bereda lagrådet möjlighet att vid behov arbeta på avdelningar. Till fullföljande av detta syfte bör i lagrådslagen föreskrivas, att lagrådet skall utgöras av en ordinarie och en extra avdelning. Såsom förordats i promemorian, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att i det särskilda fallet bestämma under vilken tid lagrådets extra avdelning skall vara i verksam­ het. I anledning av den anmärkning, som högsta domstolens ledamöter på denna punkt framställt mot tidsangivelsen i promemorians lagförslag, vill jag föreslå, att regeln i ämnet konstrueras så, att Kungl. Maj :t förordnar, när den extra avdelningen skall träda i tjänst och när dess verksamhet skall upphöra. Regeln bör kompletteras med en föreskrift om att förordnande att extra avdelningen skall träda i tjänst må meddelas, när lagrådets arbets­ börda kan antagas bli särskilt betungande. Därmed torde det under remiss­ behandlingen framförda önskemålet att i lagtexten ange, i vilken situation den extra avdelningen är avsedd att träda i funktion, bli tillgodosett. Den angivna situationen torde i huvudsak komma att inträda, då särskilt om­ fattande lagförslag förekommer till granskning i lagrådet utan att lagstiit- ningsaktiviteten i övrigt samtidigt minskar. Till undvikande av missför­ stånd bör måhända nämnas, att den extra avdelningens tjänstgöringstid icke med nödvändighet behöver falla inom ramen för sådan tvåårsperiod, vid vars utgång personuppsättningen i lagrådet normalt växlar. Såsom antytts i promemorian, är det lämpligt att Kungl. Maj :ts beslut rörande den extra avdelningens tjänstgöring föregås av samråd med företrädare för därav be­ rörda organ, d. v. s. lagrådet, högsta domstolen och regeringsrätten. Dylikt beslut bör självfallet meddelas i så god tid före dess genomförande, att tjänstgöringsförhållandena i högsta domstolen och regeringsrätten hinner anpassas därefter.

Någon föreskrift, att varje tjänstgörande lagrådsavdelning är behörig att handlägga på lagrådet ankommande ärenden, torde icke erfordras i lagråds­ lagen.

Då den extra avdelningen är i tjänst, bör i enlighet med promemorians förslag ärendena fördelas mellan avdelningarna på sätt dessa samfällt be­ stämmer.

2

§•

Gällande bestämmelser. Enligt 1909 års lagrådslag skall de tre justitieråd och det regeringsråd, vilka tillsammans utgör lagrådet, utses, justitieråden av högsta domstolen och regeringsrådet av regeringsrätten (1 § första punk­ ten). Tjänstgöringsperiod i lagrådet är enligt samma lag två år, räknade från början av högsta domstolens höstsession (2 § första punkten).

Promemorian. I promemorian föreslås bl. a., att högsta domstolen skall utse de justitieråd och regeringsrätten det eller de regeringsråd, som skall tjänstgöra i lagrådet, med angivande tillika huruvida tjänstgöringen skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

avse den ordinarie eller den extra avdelningen. Enligt promemorian skall med utseende av ledamöter på extra avdelning kunna anstå, till dess för­ ordnande meddelats om att denna avdelning skall träda i tjänst. Tjänst­ göringsperiod i lagrådet skall enligt promemorian alltjämt vara två år, räk­ nat från början av högsta domstolens höstsession. Då ledamöter på extra avdelning utses under sådan tjänstgöringsperiod, skall deras förordnande enligt promemorian avse återstoden av perioden.

I anslutning till den sålunda föreslagna ordningen framhålles i prome­ morian bl. a. att de regler, som 1909 års lag upptager i fråga om behörighet och skyldighet för justitieråd och regeringsråd att tjänstgöra i lagrådet och om tiden för sådan tjänstgöring, är så utformade att de garanterar en viss kontinuerlig ändring av lagrådets personaluppsättning, detta för att und­ vika att lagrådet blir en av samma medlemmar ständigt bestående institu­ tion och för att få till stånd en växelverkan mellan lagstiftning och lagskip- ning till gagn för båda verksamhetsgrenarna. Dessa regler har enligt pro­ memorian erfarenhetsmässigt visat sig väl avvägda. Högsta domstolens le­ damöter har i sina yttranden över ett år 1926 utarbetat utkast till reform­ förslag även givit uttryck åt den uppfattningen, att dessa regler icke lämp­ ligen bör borttagas. Det synes därför angeläget att vid en omorganisation av lagrådet i möjligaste mån bibehålla gällande bestämmelser om tjänst­ göringen i lagrådet. Några olägenheter torde icke uppkomma om ifråga­ varande bestämmelser i 1909 års lag i huvudsak oförändrade göres till­ lämpliga å de ordinarie lagrådsledamöternas tjänstgöring. Då avgörande hinder häremot icke synes föreligga, förefaller det enligt promemorian mest ändamålsenligt att låta dessa bestämmelser i allt väsentligt gälla jämväl tjänstgöringen på den extra lagrådsavdelningen. Härigenom skulle med av­ seende på behörighet och skyldighet för justitieråd och regeringsråd att tjänstgöra i lagrådet samma regler i huvudsak bli tillämpliga vare sig fråga är om tjänstgöring på den ordinarie eller den extra lagrådsavdelningen. För bada avdelningarnas ledamöter skulle i princip gälla en tjänstgöringsperiod om tva år. Med den angivna ordningen möj liggöres att i förväg utsedda ledamöter kan stå till förfogande för tjänstgöring på den extra avdelningen, om denna behöver träda i verksamhet under sådan tjänstgöringsperiod eller del därav. Hinder synes enligt promemorian dock icke behöva föreligga att låta valet av ledamöter på den extra avdelningen anstå till dess Kungl. Maj :t meddelar förordnande om att denna avdelning skall träda i tjänst. Utses ledamöter på den extra avdelningen under en tjänstgöringsperiod, bör deras tjänstgöringsförordnande avse endast återstoden av denna period.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 27 år 1065

Remissyttrandena.

Högsta domstolens ledamöter

anser att valet av de

ledamöter, som skall ingå i den extra avdelningen, i regel bör ske samtidigt med valet av ledamöter på den ordinarie avdelningen. Det synes mindre

lämpligt, att valet sker först sedan det blivit bestämt eller bekant vilket lag­ förslag som föranlett dubbleringsförfarandet.

Departementschefen. Såsom föreslagits i promemorian bör det tillkomma högsta domstolen och regeringsrätten att liksom hittills utse de domstols- ledamöter, som skall ingå i lagrådet, samt att därvid bestämma vilken lagråds- avdelning de utsedda skall tillhöra. För närvarande gäller att de domstols- ledamöter, som skall vara ledamöter av lagrådet, utses för en period om två år, räknat från början av högsta domstolens höstsession. Denna regel bör alltjämt bibehållas och gälla jämväl ledamöterna på lagrådets extra av­ delning. Med hänsyn till vad högsta domstolens ledamöter anfört i sitt re­ missvar, anser jag mig icke böra föreslå sådan möjlighet till undantag här­ ifrån, som i promemorian förordats beträffande den extra avdelningens le­

damöter.

Den tvåårsperiod, för vilken justitieråd och regeringsråd på såväl den ordinarie som den extra avdelningen sålunda skall utses, synes lämpligen kunna benämnas »lagrådsperiod».

3 §•

Departementschefen. Såsom närmare framgår av förslaget till andrad lydelse av § 21 regeringsformen avses Kungl. Maj :t få befogenhet att för­ ordna person utanför de aktiva justitierådens och regeringsrådens krets att tjänstgöra såsom ledamot av lagrådet i justitieråds ställe. I enlighet med den tanke, som konstitutionsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtan­ de (KU 1064: 19) framfört, bör samråd äga rum med högsta domstolen, innan ersättare för justitieråd förordnas. Någon uttrycklig bestämmelse härom synes icke behövlig. Däremot erfordras en reglering av frågan på vem det skall ankomma att avgöra, vilket justitieråd som skall ersättas av en av Kungl. Maj :t förordnad lagrådsledamot. I överensstämmelse med vad jag uttalat i prop. 1964: 140 bör det tillkomma högsta domstolen att besluta i denna fråga. Skulle tjänstgöringstiden för den av Kungl. Maj:t utsedde ledamoten komma att omfatta delar av olika lagrådsperioder, kan högsta domstolen behöva på nytt besluta i frågan, då ny uppsättning justitieråd utses för lagrådsavdelningen. När det av Kungl. Maj :t meddelade tjänstgö- ringsförordnandet för ledamoten upphör, återtager det justitieråd, som han ersatt, automatiskt sitt ledamotskap i lagrådet.

4

§•

Gällande bestämmelser. I 1909 års lagrådslag är tjänstgöringen för de av högsta domstolen och regeringsrätten utsedda lagrådsledamöterna ej ovill­ korligen fixerad till en tvåårstid. Har vid tjänstgöringsperiods utgång be­ handlingen av något ärende påbörjats men ej hunnit avslutas, skall näm­ ligen enligt 2 § andra punkten i lagen de avgående ledamöterna bestrida tjänstgöringen i lagrådet, till dess ärendet blivit slutligen handlagt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

Promemorian. Nu gällande bestämmelse om viss förlängning av tjänst­ göringstiden för sådana lagrådsledamöter, som vid tjänstgöringsperiods utgång påbörjat men icke hunnit slutföra behandlingen av något ärende, t öreslås i promemorian bli tillämplig på såväl ledamöter på den ordinarie avddningen som ledamöter på den extra avdelningen. Vad särskilt angår tjänstgöringen på den extra avdelningen ligger det i sakens natur att, om denna avdelning skall indragas, Kungl. Maj :t meddelar förordnande härom pa sådant sätt att tjänstgörande ledamöter på denna avdelning hinner slut­ behandla redan påbörjade ärenden. Någon särskild föreskrift om fortsatt behandling av påbörjat ärende erfordras enligt promemorian därför icke för denna situation.

Departementschefen. I nära anslutning till gällande rätt och i huvudsaklig överensstämmelse med vad i promemorian förordats föreslår jag, att om vid lagrådsperiods utgång behandlingen av ärende påbörjats men icke hun­ nit avslutas, de justitieråd och regeringsråd, som deltagit däri, skall till dess ärendet blivit slutligt handlagt tjänstgöra på avdelningen i stället för dem som utsetts för den nya perioden. För ledamot, som förordnats att i justitie- råds ställe tjänstgöra såsom ledamot av lagrådet, torde Kungl. Maj :t kom­ ma att bestämma tjänstgöringstiden så, att denne icke skall behöva avbryta pågående handläggning av ett ärende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

5 §•

Gällande bestämmelser. I 1909 års lagrådslag har i 3 § vissa bestämmelser meddelats om ersättare för lagrådsledamot. Om ledamot, som utsetts av högsta domstolen eller regeringsrätten, avgår från sitt justitieråds- eller regeringsrådsambete eller får förfall, tjänstgör enligt dessa bestämmelser i hans ställe såsom ledamot den som utses därtill. Den som tjänstgjort un­ der förfall för annan må, om lagrådet finner det lämpligt, efter förfallets upphörande fortfara med tjänstgöringen, till dess slutbehandling skett av ärende, i vars handläggning han förut deltagit.

Promemorian. I promemorian föreslås, att förevarande bestämmelser oför­ ändrade skall överföras till den nya lagrådslagen.

Departementschefen. Om lagrådsledamot, som utsetts av högsta domsto­ len eller regeringsrätten, avgår från sitt domarämbete eller får förfall, bör det liksom hittills ankomma på högsta domstolen eller regeringsrätten att vid behov utse annat justitieråd eller regeringsråd att tjänstgöra i hans ställe. Likaså bör i överensstämmelse med gällande rätt den som tjänst­ gjort under förfall för annan, om så finnes lämpligt, kunna efter förfallets upphörande fortsätta att tjänstgöra i dennes ställe, till dess ärende i vars

handläggning han förut deltagit blivit slutligt handlagt. Befogenhet att be­ sluta härom bör tillkomma vederbörande lagrådsavdelning.

6

§•

Gällande bestämmelser. I gällande lagrådslag har vissa begränsningar stadgats i fråga om behörigheten och skyldigheten for justitieråd och rege­ ringsråd att tjänstgöra i lagrådet. Justitieråd får sålunda icke tjanstgora i lagrådet förrän han minst två år beklätt justitierådsämbete (4 § forsta stycket). Vidare är föreskrivet att justitieråd eller regeringsråd, som under en tjänstgöringsperiod tjänstgjort minst ett år i lagrådet, icke efter perio­ dens slut får utan särskilda skäl ånyo tjänstgöra dar forran efter viss tids förlopp, justitieråd först efter två tjänstgöringsperioder och regeringsråd först efter en tjänstgöringsperiod (4 § andra stycket). Justitieråd, som uppnått sextio års ålder eller minst femton år innehaft justitieråds- eller regeringsrådsämbete, får inte utan eget samtycke utses att tjanstgora i lag­

rådet (5 §).

Promemorian. Promemorians förslag till ny lagrådslag upptager i denna del samma regler som gällande lagrådslag.

Remissyttrandena.

Högsta domstolens ledamöter (majoriteten)

finner det

av praktiska skäl vara påkallat med en sådan jämkning av promemorians förslag, att justitieråd liksom regeringsråd skall redan efter en tjänstgö­ ringsperiod äga ånyo tjänstgöra i lagrådet.

Åtta justitieråd

ifragasatter

för sin del om den nya lagrådslagen över huvud behöver innehalla någon regel motsvarande den som är upptagen i 4 § andra stycket av 1909 års lag. Förbudet för justitieråd att tjänstgöra i lagrådet förrän han minst tva år beklätt justitierådsämbete bör enligt dessa domstolsledamoters mening ut­ gå, därest till ordinarie lagrådsledamot skall kunna utses person utanför högsta domstolen och regeringsrätten.

Justitiekanslersambetet

finner det

otvivelaktigt vara ett intresse att justitieråds tjänstgöringsperioder i lag­ rådet icke kommer alltför tätt. Om gällande regler rörande justitieråds be­ hörighet och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet bibehålies oförändrade och om den extra lagrådsavdelningen kommer att vara i verksamhet under en längre tidsperiod, måste man enligt ämbetet räkna med att längre inter­ valler mellan tjänstgöringsperioderna än stadgad minimitid knappast kan väntas förekomma vid en ordinär åldersfördelning bland justitieråden. Det­ ta förhållande torde emellertid ej i nämnvärd grad påverkas av om leda- motsantalet i högsta domstolen ökas från 24 till 25. Om genomsnittsåldern för utnämning till justitieråd skulle komma att ligga vid 50 år eller darover, synes den situationen kunna inträffa, att tillräckligt antal justitieråd med rätt och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet ej står till förfogande. Ej heller

denna situation torde dock med någon säkerhet bemästras genom utnäm­ ning av ytterligare ett justitieråd. Vad sålunda anförts bör enligt ämbetet föranleda att den närmare utformningen av bestämmelserna om justitierå- dens tjänstgöring i lagrådet överväges ytterligare. Härvid kan närmast ifrå- gakomma antingen att minska den stadgade intervallen på fyra år mellan tjänstgoringar i lagrådet eller att höja den ålder, efter vilken skyldighet att tjänstgöra i lagrådet ej skall föreligga.

Regeringsrättens ledamöter

erinrar om att stadgandet i 4 § första stycket

gallande lagrådslag grundats därpå att justitieråd ansetts böra före sin lag­ rådst janstgoring ha inom högsta domstolen förvärvat erforderlig erfaren­ het i lagskipnmgen. Motsvarande bestämmelse för regeringsråd kunde up­ penbarligen icke upptagas i 1909 års lag. Bestämmelserna i andra stycket av samma lagrum har å sin sida motiverats med att tjänstgöringen i lag­ rådet icke genom upprepade förordnanden för en och samma ledamot bör få karaktären av en fast befattning, skild från vederbörandes egentliga äm­ bete. Att i sistnämnda bestämmelser skillnad gjorts mellan justitieråd och regeringsråd, har sm grund i att antalet regeringsråd ursprungligen var så ringa och att därjämte enligt § 18 regeringsformen endast två tredjedelar av hela antalet regeringsråd ovillkorligen skall vara lagfarna. Med hänsyn till numera rådande förhållanden torde emellertid anledning icke längre föreligga att i något av berörda hänseenden bibehålla en skillnad mellan justitieråd och regeringsråd. Vad som därutinnan gäller för justitieråd och i promemorian förutsatts alltjämt skola gälla för dem torde enligt rege- ringsrattsledamoternas mening därför i den nya lagrådslagen böra stadgas jamval for regeringsråd. Även stadgandet i 5 § gällande lagrådslag bör göras tillämpligt jämväl på regeringsråd. Liksom för justitieråd bör således också

or regenngsrad galla att han, sedan han uppnått 60 års ålder eller minst 15 år innehaft justitieråds- eller regeringsrådsämbete, ej må utan sitt med­ givande utses att tjänstgöra i lagrådet. Med avseende på både justitieråd och regeringsråd kan dock behöva göras reservation för det fall att annan behörig ledamot av vederbörande domstol ej kan utses.

Departementschefen. Såsom påpekats under remissbehandlingen, torde nu gaUande forbud för justitieråd att tjänstgöra i lagrådet, förrän han minst tya ar beklätt justitierådsämbete, böra utgå, om i enlighet med grundlags­ förslaget rörande lagrådet möjlighet införes att förordna person utanför justitierådens och regeringsrådens krets att tjänstgöra såsom ledamot av lagrådet i justitieråds ställe. Härigenom tillgodoses i viss mån även intres­ set att tillräckligt antal justitieråd med rätt och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet finnes att tillgå.

Däremot bor alltjämt en sådan ordning bibehållas, att justitieråd eller regeringsråd, som under en lagrådsperiod tjänstgjort minst ett år i lag­ rådet, i princip icke skall äga att ånyo tjänstgöra där förrän efter viss lids

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

17

förlopp. Om möjlighet införes att dubblera lagrådet och alltså taga flera justitieråd än för närvarande i anspråk för lagrådstjänstgöring, bör emel­ lertid, såsom högsta domstolens flesta ledamöter funnit, denna tid för justie- rådens vidkommande förkortas. I annat fall kan man riskera, att tillräck­ ligt antal justitieråd med behörighet och skyldighet att tjänstgöra i lagrådet icke finnes. I likhet med vad nu gäller för regeringsråd torde därför justitie­ råd böra vara behörig att på nytt tjänstgöra i lagrådet efter en mellanlig­ gande lagrådsperiod. Liksom för närvarande bör undantag härifrån kunna ske, när särskilda skäl påkallar det. Den nuvarande regeln, att justitieråd, som uppnått sextio års ålder eller minst femton år innehaft justitieråds- eller regeringsrådsämbete, icke utan eget samtycke får utses att tjänstgöra i lagrådet, bör bibehållas men i enlighet med vad regeringsrättens ledamöter förordat utsträckas att gälla jämväl regeringsråd. Något undantag från den­ na regel synes lika litet som för närvarande erforderligt, om justitieråd, så­ som jag här förordat, redan efter en lagrådsperiod blir behörig att på nytt tjänstgöra i lagrådet och förbudet att utse justitieråd med kort ämbetstid till ledamot av lagrådet tillika borttages.

7 §•

Gällande bestämmelser. När högsta domstolen utser de justitieråd och regeringsrätten det regeringsråd, som skall ingå i lagrådet, skall enligt 1 § andra punkten 1909 års lagrådslag, om laga hinder icke möter, alla justi- tieråden eller regeringsråden deltaga i ärendet. Justitieråd är dock ej plik­ tig att deltaga, när han är befriad från tjänstgöringsskyldighet.

Promemorian. Promemorians lagförslag upptager motsvarande före­ skrifter.

Departementschefen. Bestämmelsen i 1 § andra punkten gällande lag­ rådslag bör med vissa jämkningar överföras till den nya lagrådslagen. Be­ stämmelsen bör utsträckas att gälla samtliga de ärenden, som enligt den nya lagrådslagen ankommer på högsta domstolen eller regeringsrätten. Vi­ dare bör den jämkningen ske, att regeringsråd i likhet med justitieråd icke skall vara skyldig att deltaga i sådant ärende, när han är befriad från tjänstgöringsskyldighet.

Kangl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

8

§•

Gällande bestämmelser. I 6 § första stycket gällande lagrådslag stadgas, att ledamot, som utsetts av högsta domstolen eller regeringsrätten, skall del­ taga i handläggningen av alla i lagrådet förekommande ärenden. Enligt pa­ ragrafens andra stycke skall justitieråd, som börjat tjänstgöra i lagrådet, utan hinder därav deltaga i behandling av mål eller ärende, varmed han förut i högsta domstolen tagit befattning vid huvudförhandling eller annan

handläggning för slutligt avgörande, liksom också i handläggning av mål, som enligt förordnande av någon högsta domstolens avdelning skall avgöras av högsta domstolen i dess helhet. Likaså skall regeringsråd, som börjat tjänstgöra i lagrådet, utan hinder därav deltaga i slutlig behandling av mål eller ärende, varmed han förut i regeringsrätten tagit befattning.

Promemorian. I promemorian föreslås att de justitieråd och det rege­ ringsråd, som tjänstgör på lagrådsavdelning, skall deltaga i alla på avdel­ ningen förekommande ärenden samt att bestämmelsen härom skall upp­ tagas i lagrådslagen. Vidare föreslås en enhetlig bestämmelse i lagråds­ lagen om skyldighet för justitieråd och regeringsråd, som tjänstgör i lag­ rådet, att likväl deltaga i behandling av mål eller ärende, varmed han förut i högsta domstolen eller regeringsrätten tagit befattning vid handläggning för slutligt avgörande, liksom också i behandling av mål, som skall av­ göras av högsta domstolen eller regeringsrätten i dess helhet.

Departementschefen. Enligt det i prop. 1964: 140 framlagda och av riks­ dagen såsom vilande antagna förslaget om ändrad lydelse av § 21 regerings­ formen skall grundlagsparagrafen jämväl innehålla bestämmelse om vilka ledamöter av lagrådet som skall deltaga i ärendes behandling. Om detta förslag slutligt antages, erfordras därför i den nya lagrådslagen icke någon motsvarighet till regeln i 6 § första stycket nuvarande lagrådslag.

Den i promemorian föreslagna bestämmelsen om skyldighet för justitie­ råd och regeringsråd, som tjänstgör i lagrådet, att likväl deltaga i behand­ lingen av visst mål eller ärende i högsta domstolen eller regeringsrätten, kan jag i huvudsak godtaga och jag föreslår, att den med vissa jämkningar upptages i förevarande paragraf.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

9

§•

Gällande bestämmelser. I 6 § tredje stycket gällande lagrådslag föreskrives att ledamot av lagrådet är berättigad att årligen åtnjuta tre månaders ledig­ het under tid, som lagrådet bestämmer.

Promemorian. Nyssnämnda bestämmelse har i promemorians lagförslag ansetts böra gälla ledamot pa ordinarie lagrådsavdelning. I promemorian föreslås, att samma bestämmelse skall gälla jämväl för ledamot på extra lagrådsavdelning, så länge förordnande om denna avdelnings tjänstgöring äger giltighet.

Remissyttrandena.

Högsta domstolens ledamöter

finner innebörden av

förslaget i vad gäller ledamöterna på extra avdelningen vara oklar.

19

Departementschefen. Den nuvarande regeln, enligt vilken lagrådsledamot är berättigad att årligen åtnjuta tre månaders ledighet, torde i sak böra bi­ behållas för ledamot på ordinarie avdelning. Det bör ankomma på avdel­ ningen eller, om båda avdelningarna är i tjänst, på dessa samfällt att be­ stämma, hur ledigheten skall förläggas. Vad angår ledamot på extra avdel­ ning är denna avdelning avsedd att tjänstgöra endast tidvis. Längden av dess tjänstgöringstid kan komma att variera från fall till fall. Det är där­ för svårt att generellt bestämma hur lång ledighet där tjänstgörande leda­ möter bör åtnjuta. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att det skall tillkom­ ma avdelningarna samfällt att i varje särskilt fall besluta härom och om le­ dighetens förläggning. Ledigheten för lagrådsledamot, som tjänstgöi pa extra avdelning, bör naturligen icke få överstiga tre månader om året.

19 §.

Gällande bestämmelser. Har Kungl. Maj :t givit lagrådet tillkänna att un­ der viss tid ärende ej är att förvänta till behandling, skall enligt 6 § sista stycket gällande lagrådslag ledamöterna, där de åtnjuter ledighet, tjänst­ göra, justitieråden i högsta domstolen och regeringsrådet i regeringsrätten; dock skall lagrådet utan hinder därav handlägga brådskande ärende, som föreligger eller överlämnas till dess behandling.

Promemorian. I promemorian föreslås en bestämmelse av innebörd att under tid avdelning av lagrådet ej är i verksamhet avdelningens ledamöter skall, i den mån de ej åtnjuter ledighet, tjänstgöra, justitieråd i högsta dom­ stolen och regeringsråd i regeringsrätten. Enligt vad i promemorian fram- hålles är bestämmelsen avsedd att vara tillämplig på såväl den ordinarie som den extra avdelningen. Meddelas icke förordnande om att den exti a avdelningen skall vara i tjänst, skall sålunda avdelningens ledamöter tjänst­ göra i sina respektive domstolar. Om giltighetstiden för sådant förordnande utgår, skall den extra avdelningens ledamöter enligt den föreslagna be­ stämmelsen återgå till sina domstolar och tjänstgöra där till dess nytt tjänstgöringsförordnande rörande den extra avdelningen meddelas. Före­ kommer under giltighetstiden för samma förordnande icke ärenden i sådan omfattning i lagrådet, att arbete kan bedrivas i full utsträckning på såväl den ordinarie som den extra avdelningen, synes enligt promemorian hinder icke möta mot att lagrådsärendena så fördelas, att tjänstgöringen i lag­ rådet upprätthålles av allenast den ena avdelningen. Enligt promemorian skall bestämmelsen i dylikt fall föranleda, att ledamöterna på den andra avdelningen, i den mån de ej åtnjuter ledighet, återgår till tjänstgöring i högsta domstolen eller regeringsrätten. Bestämmelsen är enligt promemo­ rian också avsedd att ersätta de i fi § sista stycket av 1909 års lagrådslag meddelade föreskrifterna och vara tillämplig på de mera sällsynta fall, då något ärende över huvud icke föreligger för lagrådets behandling. I dylika

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

fall avses sålunda samtliga i lagrådet tjänstgörande ledamöter skola, i den mån de ej åtnjuter ledighet, återgå till sina respektive domstolar.

Det förutsättes i promemorian att lagrådsledamöter, som återbördas till högsta domstolen och regeringsrätten, skall tjänstgöra på redan bestående avdelningar inom sina respektive domstolar, oaktat dessa avdelningars le- damotsantal därigenom tillfälligt ökas, och att redan uppgjord tjänstgö- ringsindelning inom högsta domstolen och regeringsrätten sålunda icke skall behöva väsentligen rubbas genom den föreslagna ordningen. I pro­ memorian påpekas, att ledamotstillskottet från lagrådet medför den för­ delen, att det blir möjligt att i viss utsträckning fylla genom inträffade sjukdomsfall eller andra förfall uppkomna vakanser på dessa domstolars avdelningar.

Remissyttrandena. Enligt vad

högsta domstolens ledamöter

framhåller

innebär den i promemorian föreslagna bestämmelsen beträffande såväl ordi­ narie som extra avdelningen att ledamöterna skall återgå till domstolar - bete när avdelningen »ej är i verksamhet». Innebörden av uttrycket är en­ ligt ledamöternas mening ej helt tydlig. Att föredraga torde vara att be­ träffande den ordinarie avdelningen behålla nuvarande regel, enligt vilken återgång sker först när Kungl. Maj :t meddelat att ärende ej är att förvänta, samt att det beträffande extra avdelningen föreskrives, att ledamöterna skall återgå så snart till behandling icke förefinnes något avdelningen till­ delat ärende. Det synes böra iakttagas, att ordinarie avdelningen hand­ lägger så många ärenden som möjligt och att extra avdelningen tilldelas ärenden blott då det är påkallat för arbetets nödvändiga bedrivande.

Departementschefen. Vad först angår lagrådets extra avdelning bör givet­ vis justitieråd och regeringsråd, som hör till denna avdelning, tjänstgöra i högsta domstolen respektive regeringsrätten under tid då förordnande icke gäller att extra avdelningen skall vara i tjänst. Att stadga undantag från denna regel för det tall, att avdelningens ledamöter åtnjuter ledighet, synes icke behövligt. Tidpunkten för hävande av dylikt förordnande kan nämligen lörutsättas bli så bestämd, att den ledighet, vartill avdelningens ledamöter är berättigade, kommer att falla inom ramen för förordnandets giltighet.

För justitieråd och regeringsråd på lagrådets ordinarie avdelning torde, såsom högsta domstolens ledamöter funnit, nuvarande ordning kunna bibe­ hållas, enligt vilken återgång till respektive domstolar sker när Kungl. Maj :t meddelat lagrådet att något ärende ej är att förvänta till behandling. Av regeln torde böra framgå att återgång sker för den tid som angivits i Kungl. Maj :ts meddelande. Liksom hittills bör undantag göras för det fall att ledamöterna åtnjuter ledighet, som i 9 § sägs. Har justitieråd och rege­ ringsråd på lagrådets ordinarie avdelning återgått till domstolsarbete, bör de i överensstämmelse med vad nu gäller vara skyldiga att utan hinder härav

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

21

deltaga i handläggningen av brådskande ärende, som ankommer på avdel­

ningen.

Ikraftträdande m. m.

Promemorian. Med hänsyn till att tjänstgöringsperiod i lagrådet enligt de nya bestämmelserna alltjämt skall räknas från början av högsta dom­ stolens höstsession, anses i promemorian lämpligt att avpassa tidpunkten för den nya lagrådslagens ikraftträdande så, att den i stort sett samman­ faller med den tidpunkt, då höstsessionen börjar i nämnda domstol. I pro­ memorian föreslås, att den nya lagen skall träda i kraft den 15 september 1965. Uppdrag såsom ledamot av lagrådet, vilket meddelats med stöd av bestämmelserna i nu gällande lag om tjänstgöringen i lagrådet, föreslås skola upphöra vid den nya lagrådslagens ikraftträdande. Promemorians för­ slag innebär således, att den tjänstgöringsperiod i lagrådet, som tagit sin början i september 1964, avkortas med ungefär ett år och att ny tjänst­ göringsperiod börjar i samband med nya lagens ikraftträdande den 15 sep­

tember 1965.

Remissyttrandena.

Högsta domstolens ledamöter

erinrar om att de före­

slagna övergångsbestämmelserna ej innehåller någon motsvarighet till den i lagförslaget intagna föreskriften angående slutförandet av påbörjat ären­ de.

Regeringsrättens ledamöter

gör samma påpekande och tillägger att lag-

rådsledamot, som avgår på grund av övergångsbestämmelserna, ej torde med hänsyn till föreskrifterna i den nya lagen bli valbar för nästfoljande tjänstgöringsperiod. Enligt regeringsrättsledamöternas uppfattning måste det därför förutsättas, att det under den avkortade perioden tjänstgörande lagrådet icke belastas med andra arbetsuppgifter än som kan medhinnas före tvångsupplösningen, varvid ledamöternas behov av sommarledighet icke får förbises. Anses lagstiftningsarbetet ej kunna planeras på angivet sätt, bör övergångsbestämmelserna kompletteras med ett stadgande, som möjliggör slutbehandling av påbörjat ärende.

Kungl. Maj:ts proposition nr ²⁷ år 1965

Departementschefen. Såsom i promemorian framhållits torde det 'ara lämpligt att ändringen av lagrådets organisation genomföres vid en tid­ punkt, som så nära som möjligt ansluter sig till början av högsta domsto­ lens höstsession. Under förutsättning att det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget om ändring av § 21 regeringsformen blir slutligt god­ känt av 1965 års vårriksdag föreslår jag, att den nya lagrådslagen får träda

i kraft den 1 oktober 1965.

Den tjänstgöringsperiod i lagrådet, som tagit sin början den 21 septem­ ber 1964, bör i enlighet med vad i promemorian förutsatts utgå vid den nya lagens ikraftträdande. Det övergångsstadgande, som erfordras i detta hän­ seende, synes mig emellertid böra kompletteras med en föreskrift, som

möjliggör för de avgående lagrådsledamöterna att slutföra behandlingen av ärende, påbörjat före den nya lagens ikraftträdande. Föreskriften torde lämpligen kunna innehålla, att om lagrådets ledamöter vid nya lagens ikraftträdande påbörjat men icke hunnit slutföra behandlingen av något ärende, de skall till dess ärendet blivit slutligt handlagt tjänstgöra på lag­ rådets ordinarie avdelning i stället för dem som utses för den nya perioden. Före den nya lagens ikraftträdande bör högsta domstolen och regeringsrät­ ten med tillämpning av nya lagens bestämmelser utse de justitieråd och re­ geringsråd, vilka skall vara ledamöter av lagrådet för den lagrådsperiod som börjar den 1 oktober 1965.

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring

Gällande bestämmelser. I 1 § första stycket lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring föreskrives att högsta domstolen skall utgöras av tjugofyra justitieråd, av vilka tre tjänstgör i lagrådet.

Promemorian. Enligt promemorian bör antalet justitieråd och antalet regeringsråd höjas i samma mån som ytterligare personal från högsta dom­ stolen och regeringsrätten tages i anspråk för laggranskningsuppgifter. Härigenom förhindras, att den dömande personalen i dessa domstolar blir mindre än den som nu står till förfogande för detta ändamål. Med utgångs­ punkt från det reformförslag rörande lagrådet, som i promemorian redovi­ sats, förordas för högsta domstolens vidkommande att ytterligare ett justi- tierådsämbete inrättas. I promemorian föreslås i enlighet härmed, att i torevarande paragraf i vad den angår antalet justitieråd skall stadgas, alt högsta domstolen skall utgöras av tjugofem justitieråd.

Remissyttrandena. I fråga om remissorganens ställningstagande till spörs­ målet om en ökning av justitierådens antal torde få hänvisas till den re­ missammanställning, som gjorts i prop. 1964: 140 s. 68 ff.

Departementschefen. I nyssnämnda proposition har jag i anslutning till förslaget om ändrade grundlagsbestämmelser rörande lagrådet även berört frågan om en ökning av antalet justitieråd. I denna fråga uttalade jag, att någon sådan ökning icke torde vara behövlig så länge icke flera än fyra justitieråd togs i anspråk för laggranskande uppgifter, med hänsyn bl. a. till att en omläggning av nådeärendenas behandling kunde förväntas med­ föra en viss lättnad i högsta domstolens arbetsbörda. Jag framhöll vidare, att om flera än fyra justitieråd — på grund av till äventyrs uppkommande svårigheter att till lagrådet knyta någon utomstående för uppgiften lämpad

25

i 1 § regeringsrättslagen, har likaledes godtagits av remissorganen.

Rege­

ringsrättens ledamöter

finner förslaget härom välbetänkt och tillstyrker där­

för detsamma.

Förvaltningsdomstolskommittén

framhåller att det möjligen

kan anses mindre lämpligt att i samband med en ökning av antalet rege­ ringsråd, som icke tager sikte på själva domstolsarbetet, göra den nuvaran­ de provisoriska ordningen permanent. Även om kommittén skulle finna exempelvis en ordning med två avdelningar i regeringsrätten på längre sikt mest önskvärd, finner kommittén för sin del det emellertid föga sannolikt, att en dylik organisationsbegränsning skulle kunna genomföras utan åt­ skillig väntetid; i betraktande kommer ju här den avsevärda målbalans, som nu finnes hos domstolen. Med hänsyn härtill vill kommittén icke mot­ sätta sig de föreslagna ändringarna i de legislativa reglerna rörande rege­ ringsrättens sammansättning m. m.

Departementschefen. Jag kan med vissa redaktionella jämkningar godtaga promemorians förslag, som tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid remiss­ behandlingen. Ändringarna i 1 § regeringsrättslagen torde böra träda i kraft den 1 oktober 1965, då samtidigt lagen om tillfällig ökning av regeringsrå­ dens antal bör upphöra att gälla.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

Följdändring till grundlagsförslaget rörande nådeärendenas handläggning

Förslag till lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen om högsta domstolens

sammansättning och tjänstgöring

Gällande ordning. I 8 § förevarande lag meddelas vissa bestämmelser om högsta domstolens sammansättning vid avgivande av yttrande i ärende, som avses i § 26 regeringsformen, dvs. nådeärenden. Enligt paragrafens andra punkt gäller att högsta domstolen då är beslutför med tre justitieråd. 1 första punkten upptages en särskild regel, som dock ej är ovillkorlig, för den situationen att vid prövning och avgörande av mål i högsta domstolen tillika förekommer fråga om yttrande över nådeansökan i målet. För sådant fall stadgas att de ledamöter, som deltagit i avgörande av själva målet, ock­ så bör besluta i nådefrågan.

Departementschefen. Såsom jag inledningsvis angivit har 1964 års riks­ dag för vidare grundlagsenlig behandling såsom vilande antagit ett i propo­ sition 1964: 140 framlagt förslag till ändrad lydelse av bl. a. § 26 regerings­ formen. Förslaget innebär i huvudsak att inhämtande av högsta domstolens

27

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över dessa förslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas ge­ nom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1965

btdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 9 februari

1965.

Närvarande:

justitierådet H^agbf.^rgh, regeringsrådet W^ilkens, justitieråden R^iben,

B^ergsten.

Enligt lagrådet den 25 januari 1965 tillhandakomnret utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i stats- rädet den 30 december 1964, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets ut­ låtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet in­ hämtas över upprättade förslag till 1)

lag om lagrådet,

2)

lag angående änd-

rad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domsto­ lens sammansättning och tjänstgöring,

3)

lag angående ändrad lydelse av

1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

samt

4)

lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december 1946 (nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet före­ dragits av hovrättsassessorn Gösta Sandell.

Lagrådet

lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Stig Granqvist