Prop. 1966:155
('med förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
1
Nr 155
Kungl Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring av vissa underhållsbidrag; given Stockholms slott den 11 november 1966.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade för slag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag ersätts med en ny lag som syftar till en kon tinuerlig anpassning av underhållsbidragen till ändringar i penningvärdet. Till en början höjs alla bidragsbelopp, som bestämts före utgången av år 1965 med vissa bestämda procenttal. Därefter anpassas dessa och alla senare bestämda bidragsbelopp till ändringar i penningvärdet genom anknytning till basbeloppet enligt 1962 års lag om allmän försäkring. Bidragsbeloppen ändras första gången den 1 april det år då basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet den 1 april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet ändrats med minst fem pro cent sedan föregående ändring. Bidragsbeloppen ändras med samma pro centtal som det med vilket basbeloppet ändrats.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 1967.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 155
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Förslag
till
Lag
om ändring av vissa underhållsbidrag
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
på särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande
make, barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder
eller adoptant, ändras bidragets belopp enligt denna lag med hänsyn till
penningvärdets förändring.
Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget be
stämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penning
värdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp enligt
grunder som anges i domen eller avtalet.
2
§•
Har bidragsbelopp senast bestämts genom dom som meddelats eller av
tal som slutits före utgången av år 1965 höjes beloppet enligt följande.
Höjningen utgör när bidragets belopp bestämts under år 1940 eller tidigare
etthundrafyrtio procent, under något av åren 1941—1946 etthundrafemton
procent, under något av åren 1947—1950 etthundra procent, under år 1951
sjuttio procent, under något av åren 1952—1955 femtiofem procent, under
något av åren 1956 och 1957 fyrtio procent, under något av åren 1958 och
1959 trettio procent, under något av åren 1960 och 1961 tjugofem procent,
under något av åren 1962 och 1963 femton procent, under år 1964 tio pro
cent samt under år 1965 fem procent av beloppet.
Bidrag, vars belopp efter höjningen slutar på öretal, utgår med närmast
lägre krontal.
3 §•
Bidragsbelopp som höjts enligt 2 § samt bidragsbelopp som senast be
stämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till
basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.
Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad
med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966
och därefter den 1 april varje år basbeloppet för april månad med minst
fem procent över- eller underskrider basbeloppet vid tidpunkten för senaste
ändring.
Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet änd
rats. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Pro
centtalet fastställes av myndighet, som Konungen bestämmer.
Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast lägre krontal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
3
4
§•
Utan hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten efter yrkande förordna på annat sätt om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda det.
Blir bidraget slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av denna lag, äger rätten förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven för höjning, om särskilda skäl föreligga.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1967 men äger ej tillämpning på bidrag, såvitt det belöper på tid före samma dag.
Genom lagen upphäves lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbidrag.
Bidragsbelopp som senast bestämts under tiden den 1 januari 1966— den 31 mars 1967 ändras första gången vid den ändring enligt 3 § som sker näst efter den 1 april 1967.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 28 oktober 1966.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Kling, Johansson,
Hermansson, Aspling, Palme, Sven Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändrade regler för
anpassning av de familjerättsliga underhållsbidragen till ändringar i pen
ningvärdet och anför.
Inledning
Genom lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av vissa underhållsbi
drag, i det följande benämnd 1952 års lag, infördes bestämmelser om gene
rell uppräkning av vissa familjerättsliga underhållsbidrag med hänsyn till
penningvärdets fall. Uppräkningen bestämdes till vissa angivna procentsat
ser, högre för äldre bidrag och lägre för nyare. Lagen ändrades den 24 maj
1957 (nr 176), varvid ytterligare höjningar genomfördes. På framställning
av riksdagen år 1961 (rskr 153) överlämnade Kungl. Maj :t till familjerätts-
kommittén en i ämnet väckt motion (II: 182), såvitt den avsåg utredning av
frågan om generell uppräkning av civilrättsliga underhållsbidrag på grund
av den allmänna standardhöjningen. Samtidigt upptogs inom justitiedepar
tementet frågan om ny översyn av 1952 års lag, en fråga som också berördes
i motionen. I denna senare del genomfördes lagstiftning år 1962 (SFS nr
136), då ytterligare höjningar skedde inom ramen för 1952 års lag. Familje-
rättskommittén avlämnade den 30 juni 1964 promemoria i frågan om en ge
nerell uppräkning på grund av standardhöjningen. Kommittén fann sig
emellertid inte böra förorda någon lagstiftning i ämnet men ansåg det ange
läget, att 1952 års lag om höjning av vissa underhållsbidrag ersattes med
bestämmelser, som gav en kontinuerlig anpassning av underhållsbidragen
till ändringar i penningvärdet. Kommittén ansåg det dock inte ankomma på
den att utarbeta förslag i ämnet. Promemorian utsändes på remiss, varvid
flertalet remissinstanser biträdde kommitténs mening i de båda frågorna.
Inom justitiedepartementet har sedermera upprättats en i juli 1966 dag-
tecknad promemoria (Stencil Ju 1966: 13) med förslag till lag om ändring
5
av vissa underhållsbidrag. Förslaget innebär en kontinuerlig anpassning av bidragen till ändringarna i penningvärdet med ledning av det inom den all männa försäkringen tillämpade basbeloppet.
Efter remiss har yttranden över promemorian avgivits av Göta hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms rådhusrätt, överståthållarämbe- tet, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån, exekutionsväsendets organisa- tionsnämnd, familjepolitiska kommittén, Föreningen Sveriges häradshöv dingar, Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges advokatsamfund, Lands organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges husmodersföreningars riksförbund och Ensam ma föräldrars förening.
Det i promemorian upptagna förslaget torde få fogas till statsrådsproto kollet i detta ärende som bilaga 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
Gällande bestämmelser
Makar som är förenade i bestående äktenskap har enligt giftermålsbalken(GB) underhållsskyldighet mot varandra (5 kap. 2 och 3 §§ GB). Vid hem skillnad, men också i andra fall, kan make av rätten åläggas att utge under hållsbidrag till andra maken (It kap. 25 §, 5 kap. 5 och 7 §§ GB). Makarna kan också sluta avtal om underhållsbidrag.
Vid äktenskapsskillnad äger rätten ålägga ena maken att utge underhålls bidrag till den andra (It kap. 26 § GB). Sådant bidrag kan bestämmas till visst belopp, som den underhållsskyldige har att utge en gång för alla. I allmänhet utgår dock bidrag på särskilda tider, periodiska bidrag. Även i detta fall kan makar själva reglera frågan genom avtal.
I vissa fall kan jämkning påkallas av bidrag som bestämts genom dom eller avtal. De viktigaste bestämmelserna härom finns i 11 kap. 28 och 29 §§ GB. Enligt huvudregeln ill kap. 28 § första stycket, som har tillämpning på underhåll både under hemskillnad och efter äktenskapsskillnad, äger rätten utan hinder av vad rätten beslutat eller vad som bestämts genom avtal om bidrag till makes underhåll på ena makens yrkande förordna annat, när väsentligt ändrade förhållanden påkallar det. Utan synnerliga skäl får dock underhållsbidrag till frånskild make inte utdömas, om sådant bidrag inte tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt. Enligt andra stycket är jäinkningsregeln inte till- lämplig, om någon förpliktats eller åtagit sig att utge bidrag till frånskild makes underhåll med engångsbelopp. — Enligt 11 kap. 29 § kan avtal, som makar med avseende på förestående hemskillnad eller äktenskapsskillnad träffat om underhållsbidrag, jämkas på ena makens talan, under förutsätt
ning att avtalet är uppenbart obilligt för den maken och det inte har slutits under hemskillnad. För klandertalan gäller vissa tidsfrister.
Även bidrag till make i bestående äktenskap utan hemskillnad kan jäm kas, om väsentligt ändrade förhållanden påkallar det eller avtal finnes up penbart obilligt (5 kap. 9 och 10 §§ GB).
Underhållsskyldighet på familjerättslig grund föreligger också enligt åt skilliga bestämmelser i föräldrctbalken (FB). Även i sådana fall kan den förpliktade av rätten åläggas eller genom avtal åta sig att utge underhålls bidrag. Sådant bidrag kan tillkomma barn i äktenskap (7 kap. 2 och 3 §§ FB; jfr även 5 kap. 5 § GB), adoptivbarn (7 kap. 5 § FB), barn utom äkten skap (7 kap. 2 och 3 §§ FB), makes barn i tidigare gifte (7 kap. 4 § FB), makes adoptivbarn (7 kap. 5 § FB), makes barn utom äktenskap (7 kap. 4 § FB), fader eller moder (7 kap. 3 § FB) samt adoptant (7 kap. 5 § FB). Un derhållsskyldigheten skall i allmänhet fullgöras genom periodiska bidrag. I vissa fall kan dock engångsbidrag förekomma.
Även här ifrågavarande underhållsbidrag kan jämkas av rätten i vissa fall. Till en början gäller, att avtal om fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet, som grundas på angivna bestämmelser i FB, inte utgör hinder för den underhållsberättigade att göra gällande rätt till högre bi drag (7 kap. 7 § FB). Avtal beträffande underhåll till barn utom äktenskap är dock under vissa förutsättningar bindande för den berättigade. Vidare äger rätten, utan hinder av vad som blivit bestämt om underhållsbidrag ge nom dom eller genom avtal, som enligt vad nyss sagts är bindande också för den underhållsberättigade, förordna annat, när väsentligen ändrade för hållanden påkallar det (7 kap. 8 § FB). Talan om jämkning får dock inte föras beträffande sådant bindande avtal om underhåll till barn utom äkten skap som nyss sagts, när avtalet avser engångsbelopp. Avtal, som makar med avseende på förestående hemskillnad eller äktenskapsskillnad slutit om underhåll till barn, kan jämkas under samma förutsättningar som anges i 11 kap. 29 § GB (7 kap. 9 § FB).
GBs underhållsregler gäller, helt eller i tillämpliga delar, också beträf fande makar som ingått äktenskap före GBs ikraftträdande (5 § 1 och 3 mom. lagen om införande av nya giftermålsbalken). Nämnda bestämmelser i FB avser också barn som fötts innan balken trädde i kraft (lagen om införande av föräldrabalken).
Lagen den 6 juni 1952 om höjning av vissa underhållsbidrag omfattar en ligt 1 § i dess lydelse av år 1962 periodiska underhållsbidrag som utgår i svenskt mynt till make, förutvarande make, barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder eller adoptant och som senast bestämts genom dom som meddelats före den 1 januari 1960 eller genom avtal som slutits före samma dag. Bidrag som nu nämnts skall med hänsyn till pen ningvärdets förändring utgå med viss förhöjning enligt lagen. Undantag
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
görs dock för fall då domen eller avtalet innehåller föreskrift om att bidraget vid nedgång i penningvärdet eller ökning av den bidragspliktiges inkomster skall utgå med förhöjning enligt angivna grunder. Den i lagen föreskrivna höjningen utgör enligt 2 §, när bidragets belopp blivit bestämt genom dom som meddelats eller avtal som slutits under år 1940 eller tidigare 110 pro cent, under något av åren 1941—1946 85 procent, under något av åren 1947 —1950 70 procent, under år 1951 45 procent, under något av åren 1952—1955 30 procent, under något av åren 1956 och 1957 20 procent samt under något av åren 1958 och 1959 10 procent av beloppet. Uppkommer öretal vid beräk ningen av höjningens belopp, skall beloppet avrundas till närmast lägre hela krontal. Enligt 3 § äger rätten utan hinder av vad som föreskrivs i lagen på yrkande förordna annorlunda om bidragsskyldigheten, när de i GB eller FB givna reglerna om ändring av underhållsbidrag föranleder där till. Om bidraget blir slutligt bestämt till lägre belopp än som följer av 1952 års lag, får rätten dessutom, om särskilda skäl föreligger, förordna om återbetalning helt eller delvis av utgiven förhöjning.
Departementspromemorian
I promemorian konstateras inledningsvis, att syftet med 1952 års lag främst är att tillgodose de frånskilda och ensamstående mödrarna och deras barn, som ofta lever i små ekonomiska förhållanden. Utom sociala skäl har processekonomiska skäl förestavat lagstiftningen. Höjning av utgående un derhållsbidrag har sålunda enligt lagen skett automatiskt utan att talan behövt väckas vid rätten.
Fortsättningsvis framhålls i promemorian, att den generellt verkande uppräkningen i 1952 års lag genomförts i anslutning till de ändringar i penningvärdet som avspeglas i de av socialstyrelsen uträknade serierna av levnadskostnadsindex och allmänt konsumtionsprisindex. Vid bestämman det av förhöjningen, som skett i procent av det ursprungligen fastställda
Tabell 1. Förhöjningar av underhållsbidrag enligt 1952 års lag
Underhållsbidraget bestämt Höjningens något av åren storlek i %
1940 eller tidigare år ...................................................... 110 1941—1946 ....................................................................... 85 1947—1950 ....................................................................... VO 1951 .................................................................................... 45 1952—1955 ....................................................................... 30 1956—1957 ....................................................................... 20 1958—1959 ....................................................................... 10
bidragsbeloppet, har bidragen indelats i grupper alltefter de år under vilka
de fastställts.
Promemorian redovisar i särskilda tabeller de höjningar för olika grup
per av underhållsbidrag, som skett p. g. a. 1952 års lag (tabell 1) och föränd
ringarna i konsumentprisindex under samma tid fram till juli 1962, då de
senaste ändringarna i 1952 års lag trädde i kraft (tabell 2).
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Tabell 2. Höjning av konsumentprisindex i jämförelse med de i lagen föreskrivna
bidragshöjningarna
År
Konsumentprisin
dex (årsmedeltal)
Indexökning från ett
vart av vid stående år
till år 1962, %
Höjning enligt 1952
års lag i senaste ly
delse %
1940 ...................
130
110
1941 ................... ................... 84
102
85
1942 ..................... ................... 90
89
85
1943 ................... ................... 92
85
85
1944 .....................
87
85
1945 ...................
87
85
1946 ................... ................... 91
87
85
1947 ................... .................... 94
81
70
1948 ..................... ................... 98
73
70
1949 ..................... ................... 100
70
70
1950 ..................... ................... 101
68
70
1951 .....................
45
45
1952 ..................... ................... 126
35
30
1953 ..................... ................... 128
33
30
1954 ..................... ................. 129
32
30
1955 ..................... ................. 133
28
30
1956 ..................... ................... 139
22
20
1957 ..................... ................. 145
17
20
1958 ..................... ................. 152
12
10
1959 ..................... ................. 153
11
10
1960 ..................... ................. 159
7
—
1961 ..................... ................. 163
4
—
1962 ...................... ................. 170
—
—
Härefter redovisas de ytterligare förändringar som konsumentprisindex
undergått sedan juli 1962, med angivande av procentuella indexhöjningar
med utgångspunkt från de skilda tidpunkterna (tabell 3).
I promemorian konstateras därefter att konsumentprisindex från juli
1962 (172) till april 1966 (201) stigit med 16,9 procent. En jämförelse med
år 1960, vilket var det första år som lämnades utanför 1962 års uppräkning,
visar enligt promemorian att konsumentprisindex stigit från 159 (år 1960)
till 201 (april 1966) eller med 26,4 procent. Vidare påpekas i promemorian,
att första lagutskottet år 1961 i samband med frågan om ändring av 1952
års lag gjorde en jämförelse mellan konsumentprisindex för det första år,
1955, som lämnats utanför 1957 års uppräkning av bidragen, och januari
1961. Jämförelsen visade, att konsumentprisindex då stigit från 133 (år
1955) till 161 (januari 1961) eller alltså med 21 procent. Samma höjning
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
9
Tabell 3. Höjning av konsumentprisindex under tiden sedan den senaste ändringen
av 1952 års lag
År
Konsumentpris-
Indexökning från ettvart av
månad
index
vidstående år till april 1966 %
1962
juli.................................... 172
16,9
okt....................................... 171
17,5
1963
jan....................................... 173
16,2
april ................................ 175
14,9
juli.................................... 175
14,9
okt...................................... 176
14,2
1964
jan....................................... 178
12,9
april ................................ 179
12,3
juli.................................... 181
11,0
okt...................................... 183
9,8
1965
jan....................................... 185
8,6
april ................................ 187
7,5
juli.................................... 193
4,1
okt...................................... 194
3,6
1966
jan...................................... 198
1,5
april ................................ 201
—-
undergick konsumentprisindex från år 1951 (117) till 1956 års utgång
(142).
Om jämförelse görs med de ändringar i konsumentprisindex som tidigare
ansetts motivera uppräkning av underhållsbidragen bör enligt promemorian
den ökning av levnadskostnaderna som nu inträtt sedan år 1960 föranleda
en ny uppräkning. Detta skulle i och för sig kunna ske enligt samma metod
som förut, dvs. genom en höjning med vissa nya procenttal, som anges i
1952 års lag. En sådan ordning har emellertid ansetts otillfredsställande
från både de underhållsberättigades och de underhållsskyldigas synpunkt.
Det har sålunda anmärkts, att metoden leder till alltför glesa höjningar,
vilket är till nackdel för de underhållsberättigade, och att detta i sin tur
medför jämförelsevis stora höjningar till olägenhet för de underhållsskyl-
diga. En kontinuerlig anpassning av underhållsbidragen till ändringarna i
penningvärdet skulle därför enligt promemorian vara att föredra.
En väg som enligt promemorian förefaller naturlig när det gäller att söka
anpassa underhållsbidragen kontinuerligt till förändringarna i penning
värdet är att liksom vid den allmänna pensioneringen följa basbeloppet i
lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Denna väg har även
anvisats av familjerättskommittén i den tidigare nämnda promemorian av
lf Hiliang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 155
10
juni 1964. En mycket god följsamhet till penningvärdet erhålls, om varje
ändring i basbeloppet medför omräkning av underhållsbidragen. Enligt
promemorian skulle dock en så strikt följsamhet vara onödig. Varje ändring
i basbeloppet skulle då föranleda omräkning av samtliga underhållsbidrag,
vilket skulle medföra ett mycket betungande arbete, bl. a. för exekutions-
myndigheterna, utan att något väsentligt skulle vinnas. Ändringarna skulle
nämligen i åtskilliga fall bli helt obetydliga. Det erinras om att basbeloppets
förändring ofta stannar vid 100 kr. Vid ett basbelopp av 5 300 kr. — för
april 1966 — skulle detta innebära en ändring med knappt två procent. Ett
underhållsbidrag till barn, som bestämts i nära anslutning till storleken
av bidragsförskottet, f. n. 114 kr., skulle vid en sådan ändring av basbelop
pet ändras med två kr. I promemorian uttalas därför att ändringen av bas
beloppet bör uppgå till åtminstone fem procent för att föranleda en om
räkning av underhållsbidragen. Ännu hellre bör enligt promemorian krävas
en tioprocentig ändring för att man skall kunna undgå omräkningar som
saknar större praktisk betydelse och för att underlätta omräkningen.
I promemorian undersöks därefter hur följsamt basbeloppet är till lev
nadskostnadernas ändring. Enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring
utgör basbeloppet 4.000 kr multiplicerat med det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget under tredje månaden före den som basbe
loppet avser och prisläget i september 1957. Ändring av nämnda tal får inte
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Tabell 4. Ändringar i konsumentprisindex resp. basbelopp sedan den 1 januari 1963.
(Endast den första månaden i varje kvartal redovisas)
År månad
Konsumentpris
index
Indexökning till
april 1966, %
Basbelopp Basbeloppets ökning
till april 1966, %
1963
jan......................................... 173
16,2
4 700
12,8
april................... ................. 175
14,9
4 700
12,8
juli ...................
14,9
4 700
12,8
okt.......................
14,2
4 700
12,8
1964
jan........................ ............... 178
12,9
4 800
10,4
april................... ............... 179
12,3
4 800
10,4
juli ................... ............... 181
11,0
4 800
10,4
okt........................
9,8
4 800
10,4
1965
jan........................ ............... 185
8,6
5 000
6
april................... ............... 187
7,5
5 000
6
juli ................... ............... 193
4,1
5 000
6
okt........................ ............... 194
3,6
5 200
1,9
1966
jan........................ ............... 198
1,5
5 300
_
april...................
—
5 300
—
11
föranleda ändring av basbeloppet, förrän talet stigit eller gått ned med
minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet. Det
sålunda beräknade basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kr. Be
räkningen av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje må
nad och prisläget i september 1957 sker på grundval av konsumentprisin
dex och görs av statistiska centralbyrån enligt särskild kungörelse (SFS
1962:383).
Dessa bestämmelser om basbeloppets beräkning medför en viss tröghet i
basbeloppets förändringar. Promemorian redovisar en jämförelse mellan
förändringarna hos konsumentprisindex och ändringarna hos basbeloppet
under den tid som förflutit sedan lagen om allmän försäkring trädde i kraft,
den 1 januari 1963 (tabell 4).
Enligt vad som uttalas i promemorian kan man nå en jämförelsevis god
anpassning av bidragsbeloppen till ändringar i levnadskostnaderna via kon
sumentprisindex och basbelopp. Den tröghet som skulle följa av att kräva
en tioprocentig ändring av basbeloppet för en justering av bidragsbeloppen
anses inte medföra några betydande nackdelar i förhållande till de prak
tiska svårigheter som skulle bli följden av en successiv justering efter var
je ändring i basbeloppet.
För det närmare bestämmandet av ordningen för bidragens justering
efter basbeloppen analyseras i promemorian vissa förhållanden ytterligare.
Som exempel tas det fallet att ett underhållsbidrag på 150 kr. i månaden
fastställts i april 1963. Basbeloppet var då 4 700 kr. Fordras en tioprocentig
ändring av basbeloppet för en motsvarande ändring av bidragsbeloppet
skall bidraget höjas till 165 kr., när basbeloppet passerar talet 5 170 (4 700
+ 470). Detta inträffade i oktober 1965, då basbeloppet bestämdes till 5 200
kr. Tidpunkten för nästa ändring av bidragsbeloppet blir beroende av vilken
utgångspunkt som väljs för beräkningen av ändringen av basbeloppet. Den
frågan uppkommer, om den tioprocentiga förändringen av basbeloppet skall
beräknas på grundval av det senaste relevanta basbeloppet eller det bas
belopp som förelåg när bidragsbeloppet fastställdes, det ursprungliga bas
beloppet. Det förra alternativet innebär att basbeloppet skall ha stigit
eller sjunkit med minst 520 kr., det senare alternativet minst 470 kr.
Om man till utgångspunkt väljer det senast relevanta basbeloppet kan
enligt promemorian vissa ojämnheter uppstå. Om t. ex. en justering av bas
beloppet vid en viss tidpunkt sker med nio procent sedan visst bidrag fast
ställdes, medför kravet på en minst tioprocentig ändring att någon uppräk
ning av underhållsbidraget ej sker. Om en uppräkning av basbeloppet se
nare sker med ytterligare tre procent, har basbeloppet stigit med tolv pro
cent sedan bidraget fastställdes. En höjning av bidragsbeloppet med tio pro
cent blir då följden. Från den nivå basbeloppet nu nått — tolv procent högre
än vid fastställandet av bidragsbeloppet — skulle man med den nu disku
terade metoden börja räkna mot eu ny tioprocentig ändring. Passeras den
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1966
12
na gräns ånyo med en marginal av ett par procent, inträder en efterslä
pande underkompensation på omkring fyra procent, sedan bidraget fast
ställdes. Vidare påpekas i promemorian, att basbeloppets konstruktion är
sådan, att man, om man uppställer en viss fixerad minimigräns, alltid
måste räkna med en genomsnittlig underkompensation av minst en och en
halv procent vid passerandet av varje gräns.
Den sålunda berörda risken för underkompensation kan enligt prome
morian undvikas om bidragsbeloppet ändras varje gång basbeloppet med
ett fullt tiotal procent över- eller understiger det basbelopp som gällde vid
tiden för bestämmandet av bidragsbeloppet. Beräkningen skall då hela ti
den ske i förhållande till det ursprungliga basbeloppet. En underkompensa
tion på bidragsbeloppet till följd av en övermarginal på visst basbelopp bör
utjämnas lättare, när nästa ändring av bidragsbeloppet sker med utgångs
punkt från den ursprungliga nivån.
Med hänsyn till det anförda förordas i promemorian det alternativet en
ligt vilket ändring av bidragsbeloppet sker vid tio-, tjugo-, trettioprocentiga
etc. ändringar av det basbelopp som gällde vid fastställandet av bidraget.
Ändringen av bidragets storlek blir då också densamma varje gång nämli
gen motsvarande fulla tiotal procent av det ursprungligen fastställda bi
dragsbeloppet.
I promemorian diskuteras därefter vissa speciella problem som uppstår i
fråga om underhållsbidrag, vilka fastställts före ikraftträdandet av lagen
om allmän försäkring, dvs. före den 1 januari 1963. Beträffande sådana
bidrag skiljer promemorian mellan två grupper, nämligen dels bidrag som
fastställts före den 1 januari 1960 och dels bidrag som fastställts mellan
denna dag och den 1 januari 1963.
I fråga om den sistnämnda gruppen framhålls i promemorian, att de
föll utanför den uppräkning som skedde genom ändringen år 1962 i 1952
års lag samt att den tidigare gällande lagen den 28 maj 1959 (nr 291) om
allmän tilläggspension innehöll bestämmelser om basbelopp (10 §), som
gällde under ifrågavarande tidrymd och i allt väsentligt beräknades på sam
ma sätt som basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. I betraktande
av dessa båda förhållanden anses i promemorian lämpligt att bidragsbelop
pets höjning eller sänkning regleras med utgångspunkt från det basbelopp
som enligt 1959 års lag gällde för den månad då bidraget fastställdes.
Vad därefter angår de bidrag som fastställts före den 1 januari 1960 an
märks i promemorian till en början, att de redan undergått vissa juste
ringar enligt 1952 års lag och att dessa justeringar inneburit en tämligen
god anpassning till de penningvärdesförändringar som inträtt före nämnda
dag. Enligt promemorian bör dessa justeringar inte rubbas nu. Till utgångs
punkt för nya ändringar bör därför tjäna de belopp som framräknats med
stöd av 1952 års lag i dess senaste lydelse.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
13
Vid bedömande av hur anpassningen till förslaget bör ske av bidrag, som
redan varit föremål för justering enligt 1952 års lag, framhålls i prome
morian följande. De senaste ändringarna i 1952 års lag trädde i kraft den
1 juli 1962. Bidrag som fastställts under tiden den 1 januari 1960 — den 1
juli 1962 ändrades emellertid inte genom denna lagstiftning. En inte helt
obetydlig höjning av konsumentprisindex, motsvarande ca sju procent, ägde
dock rum under denna tid. Med hänsyn härtill synes inte lämpligt att till
utgångspunkt för ny uppräkning lägga basbeloppet för någon senare tid
punkt än den 1 januari 1960. En tämligen god följsamhet torde nås, om
man för ändring av de nu ifrågavarande äldre bidragen generellt väljer
basbeloppet för januari 1960, 4 200 kr. Till belysning nämns i promemorian
följande exempel. Ett underhållsbidrag fastställdes år 1951 till 100 kr.
Genom 1957 års ändring i 1952 års lag höjdes bidraget från och med den
1 juli 1957 med 20 procent till 120 kr. Genom 1962 års ändring i samma lag
höjdes bidraget från och med den 1 juli samma år med ytterligare 25 pro
cent (45 procent på det ursprungliga beloppet). Enligt förslaget skall till
utgångspunkt för ytterligare höjningar tas det basbelopp som enligt lagen
om allmän tilläggspension förelåg den 1 januari 1960, dvs. 4 200 kr. Varje
gång detta belopp stiger eller sjunker med ett fullt tiotal procent skall det
bidragsbelopp som fastställts med ledning av 1952 års lag höjas eller sänkas
med motsvarande tiotal procent. Detta innebär i exemplets fall (ursprung
ligt basbelopp 4 200 kr.) att en uppräkning av beloppet 145 kr. skall ske
med tio procent för tiden efter den 1 januari 1963 (basbeloppet 4 700) och
med 20 procent för tiden efter den 1 oktober 1965 (basbeloppet 5 200).
I promemorian föreslås att den nya lagstiftningen skall träda i kraft den
1 januari 1967. Den bör emellertid inte tillämpas för tid före samma dag.
Vid uppräkning av bidragsbelopp bör uppkommet öretal avrundas till när
mast lägre krontal.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Remissyttrandena
Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till tanken att lagstift
ningsvägen skapa förutsättningar för en kontinuerlig anpassning av ut
gående underhållsbidrag till förändringar i penningvärdet. De har också
ansett det lämpligt att en sådan anpassning sker med utgångspunkt från
basbeloppet inom den allmänna försäkringen. Flertalet remissinstanser till
styrker det i departementspromemorian framlagda förslaget eller lämnar
det i allt väsentligt utan erinran. Detta är förhållandet med Göta hovrätt,
hovrätten för Nedre Norrland, Stockholms rådhusrätt, överståthållaråmbe-
tet, statistiska centralbyrån, Sveriges advokatsamfund, LO, TCO, SIl, SACO,
Föreningen Sveriges stadsdomare, Sveriges husmodersföreningars riksför
bund och Ensamma föräldrars förening. Av övriga remissinstanser anser
14
däremot socialstyrelsen, exekutionsväsendets organisationsnämnd och För
eningen Sveriges häradshövdingar förslaget från praktiska utgångspunkter
alltför komplicerat i vissa delar och förordar därför vissa ändringar. Över-
ståthållarämbetet anser en centralt organiserad information i ämnet be
hövlig för att underlätta lagstiftningens administrering.
Betydelsen av en anpassning till penningvärdesförändringarna under
stryks kraftigt av flera remissinstanser. Socialstyrelsen finner det ytterst
angeläget att en snar uppräkning av bidragen kommer till stånd. LO erin
rar om att den vid tidigare tillfällen, då lagstiftning i frågan varit aktuell,
hävdat att åtgärder bör vidtas för att motverka en urholkning av under
hållsbidragens värde. Organisationen hälsar förslaget med tillfredsställelse.
Företagna utredningar visar, att de barnfamiljer som är beroende av un
derhållsbidrag för sin försörjning i regel har en betydligt lägre ekonomisk
standard än jämförbara grupper. Värdesäkringen får bedömas som en
trygghetsskapande åtgärd för dessa och medför också en smidig anpassning
för den underhållsskyldige. LO tillägger, att de administrativa olägenheterna
av en omräkning av underhållsbidrag ganska snart bör bli begränsade med
hänsyn till datateknikens utveckling. I ett sådant läge anser organisationen
att underhållsbidragets ändringar bör kunna anknytas direkt till ändringar
na i basbeloppet. TCO är inne på liknande tankegångar och ifrågasätter om
inte omräkning bör ske redan vid en femprocentig ändring.
Statistiska centralbyrån diskuterar ett sådant alternativ i syfte att redu
cera annars uppkommande över- eller underkompensationer. Centralbyrån
anser sig emellertid inte kunna bedöma om det merarbete som skulle bli
följden av en femprocentsregel är motiverat. Centralbyrån framhåller, att
en höjning av bidraget med jämnt tio procent, när basbeloppet stigit med
minst tio procent, medför en genomsnittlig underkompensation med 1,5 pro
cent. Det är emellertid enligt centralbyråns uppfattning inte helt givet att
man bör binda bidragens nivåjustering till basbeloppet. Närmast till hands
ligger enligt centralbyrån att basera en indexklausul på konsumentprisin
dex eller dess variant pensionspristalet. Centralbyrån framhåller att man
vid framräkningen av basbeloppet visserligen utgår direkt från konsument
prisindex men att basbeloppet är avsett för ett speciellt ändamål. Använ
dandet av basbeloppet som justeringsbas synes vara en onödig omväg, sär
skilt som reglerna för dess beräkning innehåller en treprocentig spärregel.
Dessutom medför beräkningsförfarandet vissa avrundningar. Genom att
ytterligare tillägga en spärregel erhålls i genomsnitt större underkompen
sation vid stigande priser och större överkompensation vid sjunkande pri
ser än som skulle bli fallet vid bindning till konsumentprisindex och till-
lämpning av samma spärregel. Skillnaderna är emellertid enligt centralby
rån små i normala fall. Mot bakgrunden av att basbeloppet och konsument
prisindex på lång sikt kommer att utvisa samma procentuella förändringar
och att misstag vid framräkningen av procentuella förändringar möjligen
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
15
elimineras om denna baseras på ett belopp i stället för ett indextal finner
centralbyrån att basbeloppet kan accepteras som regulator för underhålls
bidragen.
Gemensamt för socialstyrelsen, exekutionsväsendets organisationsnämnd
och Föreningen Sveriges häradshövdingar, vilka som nämnt ställt sig tvek
samma med hänsyn till förslagets praktiska konsekvenser, är att de för
ordar större schablonmässighet i uppräkningen. Socialstyrelsen föreslår,
att bidragen skall justeras vid en ändring av basbeloppet med 500 enheter
och inte vid viss procentuell ändring, medan organisationsnämnden och
föreningen tänker sig en ordning med årliga höjningar eller sänkningar.
Socialstyrelsen understryker, att minst 100 000 domar och avtal om un
derhållsbidrag kommer att beröras av den föreslagna lagstiftningen och
att denna i stor utsträckning skall tillämpas av barnavårdsnämnder och
barnavårdsmän. Det är enligt styrelsen angeläget i en situation, som präglas
av knapphet på arbetskraft i den kommunala socialvården, att de regler
nämnderna och deras befattningshavare skall tillämpa görs så enkla och
lättfattliga som möjligt. De föreslagna reglerna kommer enligt styrelsen
att bli särskilt svårbemästrade under övergångstiden. Vid justeringar den
1 januari 1967 skulle barnavårdsnämnderna ha minst tio olika basbelopp
att lägga som grund för sina beräkningar. Allteftersom basbeloppet stiger,
ökar antalet. För många domar och avtal måste tre räkneoperationer före
tas för att bestämma det belopp som skall gälla från dagen för lagens ikraft
trädande. Möjligheter att ange alla nya belopp i tabeller eller på annat
överskådligt sätt torde inte föreligga. För att undvika antydda olägenheter
utan att frångå metoden i dess huvuddrag föreslår styrelsen vissa juste
ringar av förslaget. Till en början föreslår styrelsen, att alla underhållsbi
drag genom ändring av 1952 års lag anknyts till det basbelopp som gäller
för den månad då den nya lagen träder i kraft. Styrelsen förordar, att där
vid varje års medeltal för konsumentprisindex tas som utgångspunkt och
att därför bidrag som fastställts t. ex. år 1960 höjs med 30 procent. Efter
lagens ikraftträdande bör uppräkningen ske varje gång basbeloppet ökar
med 500 enheter. Man vinner därigenom en tätare justering med hänsyn till
penningvärdesförändringarna och undviker den underkompensation som
kan uppkomma genom att basbeloppet alltid höjs med jämna hundratal
kronor men det förhöjda beloppet ofta inte utgör tio procent av något tidiga
re fastställt basbelopp. Styrelsen medger att man mot den föreslagna meto
den kan invända att den i stället bereder en viss överkompensation. Det bör
dock enligt styrelsen beaktas åt! inget tänkbart system torde kunna ge full
rättvisa och att reglerna för basbeloppets beräkning är sådana, att beloppet
avspeglar prisnivån vid en tidpunkt som ligger något bakåt i tiden. Den
underhållsberättigade får för övrigt aldrig kompensation för den realvärde
minskning av bidraget som inträffar mellan de tidpunkter då bidragen juste
Kungl. Maj. ts proposition nr i55 år 1966
ras.
Exekutionsväsendets organisationsnämnd upplyser inledningsvis, att det
år 1965 i hela riket handlades 65 700 mål om införsel för underhållsbidrag.
Den i promemorian föreslagna ordningen kan därför förutsättas bli arbets-
krävande för kronofogdemyndigheterna, framför allt med hänsyn till att
alla bidrag i införselmål måste granskas och ändras kontinuerligt. Med
hänsyn härtill förordar nämnden att införselbesluten ändras för alla mål
på en gång och att ändringarna inte sker oftare än en gång om året. Änd
ringarna bör ske på tid som från arbetssynpunkt är lämplig för myndig
heterna. Detta syfte nås enligt nämnden, om bidragen ändras varje år den
1 april med samma procenttal som det med vilket basbeloppet ändrats se
dan motsvarande tidpunkt föregående år. Helt obetydliga ändringar i bas
beloppet bör dock inte medföra någon uppräkning. Med hänsyn till att bi
dragen skall ändras endast en gång om året, bör procenttalet enligt nämn
den inte sättas högre än fem. Nämnden tillägger, att den låtit undersöka om
det är möjligt att genom databehandling begränsa det manuella merarbetet
i införselmålen. Denna översiktliga undersökning har resulterat i ett prin
cipförslag om datarutiner, som bl. a. går ut på automatisk bevakning av när
bidragen skall höjas. Databehandlingen torde emellertid enligt nämnden inte
kunna inledas förrän tre—fyra månader efter inledd programmering.
Föreningen Sveriges häradshövdingar framhåller, att den i promemorian
föreslagna ordningen med individuellt utlösta justeringar av bidragen gör
det svårt att genom press och radio lämna erforderlig ledning för tillämp
ningen. Föreningen ifrågasätter därför om inte Kungl. Maj :t bör bemyn
digas att med vissa mellanrum förordna om höjning av fastställda under
hållsbidrag med 10, 20, 30 procent alltefter tiden för fastställandet. Nytt för
ordnande kunde meddelas årligen eller när konsumentprisindex stigit med
minst tio procent. Den sämre följsamheten med en sådan ordning anser
föreningen uppvägas av den större enkelheten i tillämpningen.
Föreningen anser vidare, att de föreslagna bestämmelserna om indexreg
lering bör införas i GB eller FB eller beaktas där genom hänvisningar till
särskild lag. Detta har enligt föreningen inte bara principiell betydelse. In
nebörden bör nämligen vara, att när bidragsbeloppet görs beroende av pen
ningvärdets ändringar, denna faktor inte bör beaktas för jämkning enligt
de allmänna jämkningsgrunderna i GB och FB.
Föreningen behandlar också frågan om utgångspunkten för beräkningen
av basbeloppets ändringar. Det är enligt föreningen inte ovanligt att bi
dragsbelopp fastställs både genom avtal och dom eller genom två eller
flera domar. Ofta träffas avtal om underhållsbidrag som sedan blir fast
ställt i en skillnadsdom. Om en dom överklagas och fastställs, föreligger
två domar angående samma bidragsbelopp. Föreningen erinrar om att 1952
års lag innehåller en hänvisning till avtal eller dom, varigenom bidraget
senast bestämts. Enligt föreningen bör emellertid av principiella skäl den
tidpunkt då ett bidrag först fastställs genom dom eller avtal vara avgöran
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
17
de, eftersom beloppet får anses närmast knutet till det då gällande pen
ningvärdet. Det skulle också enligt föreningen vara otillfredsställande, om
den omständigheten huruvida ett avtal fastställts i dom eller inte skulle
medföra verkningar i fråga om framtida höjningar. En part som överklagar
en dom med yrkande om höjning av ett däri fastställt underhållsbidrag bör
inte heller, om vadetalan ogillas på denna punkt, komma i ett sämre läge i
fråga om framtida höjningar än om han låtit domen vinna laga kraft.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Departementschefen
Frånskilda och ensamstående mödrar och deras barn, vilka är beroende
av underhållsbidrag för sin försörjning, lever ofta i små ekonomiska för
hållanden. Det är angeläget att söka se till att deras levnadsstandard inte
försämras ytterligare till följd av att underhållsbidragen minskar i värde
genom prisutvecklingen. Syftet med 1952 års lag om höjning av vissa un
derhållsbidrag och däri vidtagna ändringar åren 1957 och 1962 var att kom
pensera de underhållsberättigade för den värdeförsämring bidragen under
gått sedan de fastställts. Efter den senaste lagändringen har penningvärdet
sjunkit ytterligare i sådan mån att en ny uppräkning av underhållsbidragen
är motiverad.
Hittills gällande ordning har inneburit, att generella uppräkningar av bi
dragsbeloppen skett vart femte år. Denna ordning har emellertid ansetts
otillfredsställande både för de underhållsberättigade och för de underhålls-
skyldiga. Metoden har nämligen lett till alltför glesa höjningar till nackdel
för de underhållsberättigade. För de underhållsskyldiga har den varit till
olägenhet genom att den medfört jämförelsevis stora höjningar när dess«<
väl kommit till stånd. Inom justitiedepartementet har därför undersökts
möjligheterna till en mera kontinuerlig anpassning av underhållsbidragen
till penningvärdesförändringen. En promemoria har upprättats i ämnet med
förslag till regler, som syftar till en sådan anpassning. Remissinstanserna
har utan undantag gett sitt stöd åt uppfattningen, att en anpassning av
detta slag är välmotiverad. Jag är av samma uppfattning.
De uppräkningar av bidragsbeloppen som hittills skett har genomförts
i anslutning till de ändringar i penningvärdet som avspeglas i de numera av
statistiska centralbyrån uträknade serierna av levnadskostnadsindex och
konsumentprisindex. Även en metod för en kontinuerlig anpassning måste
mer eller mindre direkt anknyta till sådant index. Det förslag som upp
tas i departementspromemorian bygger på basbeloppet i 1962 års lag om
allmän försäkring och innebär, alt bidragsbeloppen ändras i anslutning
till ändringarna i basbeloppet. Detta fastställs för varje månad och utgör
enligt 1 kap. 6 § nämnda lag 4 000 kr. multiplicerat med det tal som anger
förhållandet mellan det allmänna prisläget under tredje månaden före den
18
som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbeloppet, som
alltid avrundas till närmaste hundratal kronor, ändras inte förrän nämnda
tal höjts eller sänkts med minst tre procent sedan föregående ändring. Be
räkningen av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje må
nad och läget i september 1957 sker på grundval av konsumentprisindex
och görs av statistiska centralbyrån. För att undvika sådana omräkningar av
bidragsbeloppen som är utan större praktisk betydelse föreslås i promemo
rian, att ändring av bidragsbelopp skall inträda först från och med den må
nad för vilken basbeloppet med ett eller flera fulla tiotal procent över- eller
underskrider basbeloppet för den månad då domen meddelades eller avtalet
slöts angående bidraget. Det betonas också, att det är lätt att räkna med
tioprocentiga ändringar både i fråga om basbeloppet och i fråga om bidrags
beloppen.
Förslaget att anknyta till basbeloppet inom den allmänna försäkringen har
vunnit nära nog allmän anslutning under remissbehandlingen. Föreningen
Sveriges häradshövdingar har dock förordat en ordning, enligt vilken Kungl.
Maj :t skulle med vissa mellanrum äga förordna om höjning av utgående bi
drag med jämna procenttal alltefter prisutvecklingen. Statistiska central
byrån, som godtagit förslaget, har gett uttryck åt viss tvekan och menat, att
en anknytning direkt till konsumentprisindex eller dess variant pensions-
pristalet egentligen är att föredra med hänsyn till den tröghet i följsam
heten som uppkommer genom en anknytning till basbeloppet. För egen del
vill jag liksom det stora flertalet remissinstanser ansluta mig till promemo
rians förslag att anknyta omräkningen till det i lag angivna basbeloppet.
Den i promemorian föreslagna metoden för en omräkning har emeller
tid mött kritik från socialstyrelsen, exekutionsväsendets organisations-
nämnd och Föreningen Sveriges häradshövdingar. Dessa remissinstanser har
ansett den föreslagna ordningen alltför komplicerad och arbetskrävande, sär
skilt med tanke på barnavårdsnämndernas och exekutionsmyndigheternas
stora arbetsbörda. Enligt socialstyrelsen skulle det vara enklare med en jus
tering av bidragen varje gång basbeloppet ändras med 500 kr. Organisations-
nämnden och häradshövdingeföreningen har vänt sig mot att varje enskilt
bidrag skall anpassas efter utvecklingen av det vid tiden för bidragets fast
ställande aktuella basbeloppet. Organisationsnämnden har framhållit, att
en sådan »individuell» anpassning medför att underhållsbidragen i alla in
förselmål — f. n. omkring 65 000 till antalet — måste granskas och ändras
kontinuerligt och att detta blir arbetskrävande för exekutionsmyndigheter-
na. Nämnden har därför förordat en ordning, enligt vilken alla bidragsbelopp
ändras samtidigt och högst en gång om året. En liknande tankegång ligger
bakom det nyssnämnda förslaget från häradshövdingeföreningen att be
myndiga Kungl. Maj :t att med vissa mellanrum förordna om omräkning
med jämna procenttal.
Mot syftet med förslaget i departementspromemorian, nämligen att skapa
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
19
en så god följsamhet som möjligt mellan bidragsbeloppen och den allmänna
prisutvecklingen utan att orsaka alltför stora tillämpningssvårigheter, är
uppenbart ingenting att erinra. Som framhålls i promemorian skulle en
mycket nära följsamhet till basbeloppets ändringar medföra ett betungande
merarbete för bl. a. exekutionsmyndigheterna, utan att något väsentligt
skulle stå att vinna därmed. Vad som framhållits under remissbehandlingen
ger mig anledning att närmare beakta de administrativa problemen och
överväga ytterligare förenklingar. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att ett förslag till rätt omfattande ändringar i reglerna om exekution i fast
egendom m. m. nyligen remitterats till lagrådet och att ytterligare lagänd
ringar på exekutionsområdet är att vänta inom den närmaste tiden, vilket
också kan beräknas medföra ökad arbetsbörda för de exekutiva myndig
heterna. Tilltalande är från dessa synpunkter det av exekutionsväsendets
organisationsnämnd framförda förslaget om en samordning av alla bidrags-
ändringar så att de sker samtidigt och högst en gång om året, helst vid en
tidpunkt då exekutionsmyndigheterna inte är så betungade av andra göro-
mål. Även enligt detta förslag skall höjningarna anknyta till ändringarna i
basbeloppet. Som lämplig tidpunkt för sådana generella bidragsändringar
har föreslagits den 1 april.
En ordning som den nu skisserade innebär stora fördelar genom att exe
kutionsmyndigheterna och andra slipper att kontinuerligt under hela året
följa frågan om bidragens storlek i förhållande till det allmänna prisläget.
Även för de underhållsberättigade och de underhållsskyldiga själva kan
en sådan ordning medföra vissa praktiska fördelar. De får helt klart för sig,
att bidragsbeloppen kan ändras endast en gång om året och då på tid som är
känd för dem på förhand.
En ordning med årliga höjningar kan dock självfallet komma ifråga en
dast om den uppfyller de krav man anser sig böra ställa på följsamheten
till penningvärdesförändringen. En undersökning av basbeloppets föränd
ringar sedan tillkomsten av 1962 års lag om allmän försäkring visar, att
basbeloppet den 1 april uppgått till 4 709 kr. år 1963, 4 800 kr. år 1964, 5 000
kr. år 1965 och 5 300 kr. år 1966. Det innebär en höjning från år 1963 till
år 1964 med två procent, från år 1964 till år 1965 med fyra procent och från
år 1965 till 1966 med sex procent. En årlig höjning av bidragsbeloppen i takt
med dessa ändringar i basbeloppet torde klart uppfylla alla rimliga an
språk på följsamhet till penningvärdesförändringen. Ändringarna i basbe
loppet synes t. o. in. vara så pass måttliga att inte varje ändring bör utlösa
en omräkning av bidragsbeloppen.
Med hänsyn till vad jag nu bar anfört vill jag i princip ansluta mig till
det av exekutionsväsendets organisationsnämnd framförda förslaget om cn
årlig omräkning av bidragen. Jag har ingenting emot nämndens förslag, att
den 1 april bestäms som lämpligt datum för en sådan allmän omräkning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1966
20
Till grund bör då läggas basbeloppet för april månad. Eftersom basbeloppet i
regel fastställs mer än en månad i förväg, kan i god tid upplysning spridas
om den bidragsändring som i förekommande fall skall ske fr. o. m. den 1
april samma år.
Som jag nämnt innehåller förslaget i departementspromemorian, att en
viss minsta ändring av basbeloppet skall krävas för att bidragsbeloppen
skall påverkas. Denna minsta ändring är i promemorians förslag satt till
tio procent. Även denna regel har godtagits av flertalet remissinstanser.
Några har dock menat, att gränsen bör sättas vid fem procent för att större
följsamhet till penningvärdesförändringen skall nås. Exekutionsväsendets
organisationsnämnd har också till sitt förslag om en årlig omräkning fogat
krav på en ändring av basbeloppet med minst fem procent. Av vad jag re
dan anfört framgår att även jag anser att en viss minsta ändring av basbe
loppet bör krävas för en bidragsändring, så att omräkningar utan nämn
värd praktisk betydelse kan undvikas. Om man som jag nyss förordat väljer
en ordning som innebär, att ändring av bidragsbeloppen skall ske högst
en gång om året, synes tröskeln böra sättas lägre än tio procent. En ej obe
tydlig ojämnhet kan annars uppkomma. Den minsta ändring av basbelop
pet som skall krävas torde därför i överensstämmelse med organisations-
nämndens förslag böra sättas till fem procent. Detta ligger för övrigt i linje
med önskemål, som uttalats av LO och TCO under remissbehandlingen av
promemorieförslaget.
Har basbeloppet ändrats med mer än fem procent, bör omräkningen av bi
dragsbeloppen ske efter det högre procenttalet. Även om man räknar med
hela procenttal och inte tar hänsyn till bråkdelar därav, innebär detta att
omräkningen något försvåras i förhållande till den i departementspromemo
rian föreslagna ordningen med endast tioprocentiga ändringar. Denna olä
genhet bör dock godtas för att en tillfredsställande följsamhet skall nås. En
fördel som vinns i förhållande till promemorians förslag är att omräkningen
varje gång kan ske med hänsyn till det senast relevanta basbeloppet och inte
till det basbelopp som gällde när bidraget bestämdes, det ursprungliga bas
beloppet.
Det förordade systemet innebär alltså den förenklingen att fråga om bi
dragsändring kan bli aktuell högst en gång om året. Vad organisationsnämn-
den föreslagit synes dock inte innebära, att samma procenttal skulle bli till-
lämpligt på alla bidrag eller ens att alla bidrag skulle ändras samtidigt. Detta
beror på att nämndens förslag i anslutning till promemorieförslaget synes
utgå från att bidragsbeloppet skall ändras första gången den 1 april det år
då basbeloppet ändrats med minst fem procent sedan den månad då bidra
get bestämdes. Därefter skall ändring emellertid ske den 1 april det år bas
beloppet på nytt ändrats med minst fem procent sedan föregående ändring.
Anknytningen till basbeloppet för den månad då bidraget bestämts leder till
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
21
att inte alla bidrag ändras samtidigt och att olika procenttal blir tillämpliga
beroende på tidpunkten för bidragets bestämmande.
Att olika procenttal sålunda måste tillämpas för olika bidrag alltefter tid
punkten för deras fastställande innebär enligt min mening en komplikation
som i avsevärd mån reducerar värdet av metoden med ändring högst en
gång om året. En förenkling bör därför eftersträvas även på denna punkt.
Om möjligt bör alla bidrag ändras samtidigt med samma procenttal, oav
sett tidpunkten för deras bestämmande. Detta förutsätter, att de bidrag
som bestäms under tiden mellan två ändringar antingen omräknas vid när
maste följande allmänna ändring med samma procenttal som övriga bidrag
eller också förbigås vid den först inträffande omräkningen och ändras förs
ta gången vid den därpå följande allmänna omräkningen med det då ak
tuella procenttalet. Ingendera metoden är helt tillfredsställande. I det förra
fallet kan vid en fortgående penningvärdesförsämring inträffa en överkom
pensation, om t. ex. bidraget bestäms endast kort tid före en allmän om
räkning och då kanske vid ett penningvärde som står kvar oförändrat vid
tidpunkten för omräkningen. I det senare fallet kan en underkompensation
inträffa, om penningvärdet undergår en snabb försämring. Men även olä
genhet av detta slag torde böra tas för att man skall få ett generellt ver
kande system som blir så lättillgängligt som möjligt för alla och föranleder
minsta möjliga administrativa besvär. En sådan ståndpunkt torde också
rimma väl med det av häradshövdingeföreningen framförda förslaget om
generellt verkande ändringar. Av de båda nämnda alternativen för en in-
passning av nyttillkomna bidrag i ett generellt verkande system synes det
förstnämnda vara att föredra, dvs. det som innebär att bidraget höjs redan
vid närmast följande allmänna omräkning. Den överkompensation som kan
följa av en sådan ordning torde till stor del kunna undvikas genom att det
vid bidragets bestämmande tas hänsyn till den omräkning som kan beräk
nas inträda vid nästföljande 1 april eller den 1 april något av de därpå föl
jande åren.
Det torde vara lämpligt att Kungl. Maj :t uppdrar åt myndighet att för
varje gång slå fast det procenttal med vilket alla utgående bidragsbelopp
skall ändras. Uppkommer vid omräkning brutet procenttal, bör avrundning
ske till närmast lägre hela procenttal.
Vad jag hittills har berört tar sikte på framtida ändringar av utgående
bidragsbelopp. Men de bidrag som bestämts före den nya lagens ikraftträ
dande har redan vid ikraftträdandet undergått en värdeminskning. Depar
tementspromemorians förslag utgår från att de höjningar av äldre bidrag
som bestämts i 1952 års lag skall äga fortsatt giltighet. Lagen omfattar de
bidrag som bestämts före utgången av år 1959. Dessa bidrag skall enligt
promemorians förslag höjas ytterligare i anslutning till den ändring, räknat
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
22
i fulla tiotal procent, som basbeloppet undergått från januari 1960 till tiden
för den nya lagstiftningens ikraftträdande. Beträffande bidrag som fast
ställts efter utgången av år 1959 skall enligt samma förslag höjning ske med
utgångspunkt från det basbelopp som gällde när domen meddelades eller av
talet slöts angående bidraget.
Mot detta förslag har socialstyrelsen riktat kritik. Styrelsen har ansett
det onödigt omständligt och har i stället förordat, att underhållsbidrag som
fastställts före den nya lagstiftningens ikraftträdande räknas fram enligt
samma metod som tillämpas i 1952 års lag, dvs. med vissa fastställda pro
centsatser. Därefter skall de sålunda framräknade beloppen läggas till
grund för de ändringar som i fortsättningen skall ske enligt den nya lag
stiftningen.
Jag delar socialstyrelsens mening att en sådan framräkning har vissa
praktiska fördelar framför en förhöjning på grundval av inträffade änd
ringar i basbeloppet. Metoden kan väl tänkas medföra en något lägre grad
av anpassning än den i promemorian förordade men är enligt min mening
fullt godtagbar även från denna synpunkt.
En framräkning enligt den metod som kommit till användning i 1952
års lag innebär i huvudsak, att varje års medeltal för konsumentprisindex
eller motsvarande index tas som utgångspunkt för justering av de under
året bestämda bidragen. Eftersom den nya lagstiftningen föreslås innebära
ändringar per den 1 april torde det vara lämpligt att framräkningen av de
bidrag som bestämts före utgången av år 1965, sker till den 1 april 1966
och med ledning av konsumentprisindex för april 1966, som var 201. Den
prisutveckling som avspeglar sig i nämnda tal, innebär en genomsnittlig in-
dexökniing för åren 1935—1940 med 210 procent, för åren 1941—1946 med
123 procent, för åren 1947—1950 med 104 procent, för år 1951 med 72 pro
cent, för åren 1952—1955 med 56 procent, för åren 1956 och 1957 med 41
procent, för åren 1958 och 1959 med 31 procent, för åren 1960 och 1961
med 25 procent, för åren 1962 och 1963 med 16 procent, för år 1964 med
11 procent och för år 1965 med 6 procent.
I enlighet härmed och med bibehållande av samma återhållsamhet som
vid tidigare framräkningar av de äldre bidragen förordar jag att en fram
räkning sker av äldre bidrag till den 1 april 1966 genom höjning med
följande procentsatser, nämligen i fråga om bidrag från år 1940 eller tidigare
140 procent, från åren 1941—1946 115 procent, från åren 1947—1950 100
procent, från år 1951 70 procent, från åren 1952—1955 55 procent, från
åren 1956 och 1957 40 procent, från åren 1958 och 1959 30 procent, från
åren 1960 och 1961 25 procent, från åren 1962 och 1963 15 procent, från år
1964 10 procent och från år 1965 5 procent.
Beträffande de äldre bidrag som bestämts före utgången av år 1965 blir
det också nödvändigt att vid det första tillfälle då en allmän omräkning en
ligt den nya lagstiftningen äger rum ta hänsyn till den ytterligare värde
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
23
ändring som dessa bidrag undergått under tiden fram till den nya lagstift
ningens ikraftträdande. Bidragen bör då justeras med utgångspunkt från
basbeloppet för april 1966.
Med hänsyn till vad exekutionsväsendets organisationsnämnd anfört bör
den nya lagstiftningen träda i kraft den 1 april 1967.
Vad jag nu anfört innebär, att samtliga äldre bidrag som fastställts före
utgången av år 1965 bör höjas den 1 april 1967 med vissa procenttal enligt
vad jag nyss har angivit. Under förutsättning att basbeloppet undergått
en höjning med minst fem procent sedan april 1966 bör de höjas ytterligare
med samma procenttal som det med vilket basbeloppet ändrats. Därefter
kommer bidragen liksom senare fastställda bidrag att ändras den 1 april
det år då basbeloppet för april ändrats med minst fem procent sedan före
gående allmänna ändring.
De bidrag, som bestämts under tiden den 1 januari 1966—den 1 april 1967
föranleder vid den nya lagstiftningens ikraftträdande vissa problem. Dessa
bidrag kan ha fastställts så sent under denna tidrymd att det kan te sig
oskäligt att ändra dem med hänsyn till basbeloppets utveckling före den
nya lagens ikraftträdande, åtminstone om en sådan ändring av bidragsbe
loppen äger rum redan i samband med den nya lagstiftningens ikraftträ
dande den 1 april 1967. När det gäller bidrag som tillkommit under tiden
mellan den 1 januari 1966 och den 1 april 1967 kan man nämligen inte räkna
med att det vid bidragets bestämmande har kunnat tas hänsyn till den om
räkning som kan ske vid lagstiftningens ikraftträdande.
I fråga om här avsedda bidrag förordar jag att de inte skall ändras förrän
vid den ändring som först inträffar efter den 1 april 1967. Om en bidrags-
ändring äger rum den 1 april 1967 med hänsyn till basbeloppets utveckling
efter den 1 april 1966 — då basbeloppet för övrigt var detsamma som den
1 januari samma år — kommer denna utveckling irite att påverka storleken
av de nu ifrågavarande bidragen. Skulle däremot basbeloppet den 1 april
1967 ha undergått så små ändringar att ingen bidragsändring utlöses vid
detta tillfälle, kommer utvecklingen under tiden den 1 april 1966 — den 1
april 1967 att påverka bidragets storlek fr. o. m. den 1 april det år änd
ringarna av basbeloppet sedan den 1 april 1966 enligt huvudregeln motiverar
en ändring av bidragsbeloppen. I detta senare relativt osannolika fall blir
emellertid denna påverkan ganska obetydlig.
Under remissbehandlingen har också tagits upp frågan vid vilken tid
punkt ett bidrag skall anses bestämt. Föreningen Sveriges häradshövdingar
påpekar, att det inte är ovanligt att ett bidragsbelopp fastställts både genom
avtal och i dom eller i två eller flera domar. Enligt föreningens mening bör
i sådana fall av principiella skäl den första tidpunkten för bidragets be
stämmande vara utgångspunkt för beräkning av höjningen, eftersom belop
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
24
pet får anses vara närmast knutet till det då gällande penningvärdet. Det
skulle enligt föreningen också vara otillfredsställande om den omständig
heten, att ett avtal rörande visst bidrag senare blivit fastställt i dom, skulle
inverka på framtida höjningar eller om ett ogillande av en vadetalan an
gående bidragshöjning skulle leda till en försämring i förhållande till vad
som skulle gällt om underrättsdomen vunnit laga kraft.
Jag vill här erinra om att lagrådet under förarbetena till den ändring i
1952 års lag som genomfördes år 1957 uttalade, att när det i lagen talas om
att underhållsbidragets belopp »senast bestämts» genom dom före viss dag,
därunder enligt motivuttalande inbegrips även dom som innebär att tidi
gare fastställt underhåll jämkats. Däremot skulle inte något nytt bestäm
mande av bidraget anses ha skett, om jämkningsyrkande avslagits (prop.
1957:149, jfr prop. 1952:222 s. 46). Vad lagrådet sålunda anfört om det
senare fallet torde äga motsvarande tillämpning när ett avtal fastställs i
dom.
önskemålet från häradshövdingeföreningen, att bestämmelsen om indexreg
lering bör införas i GB eller FB, torde få övervägas i samband med en kom
mande revision av äktenskapslagstiftningen.
I överensstämmelse med vad jag nu har anfört har inom justitiedeparte
mentet upprättats förslag till lag om ändring av vissa underhållsbidrag. För
slaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.1
Den föreslagna nya lagen inleds med bestämmelser, som i det väsentliga
överensstämmer med 1 § i 1952 års lag. Det fall då underhållsbidrag index-
reglerats av domstol eller genom avtal enligt särskilt angivna normer bör
även i fortsättningen undantas från den föreslagna lagens tillämpning.
I 2 § ges bestämmelser om att bidragsbelopp från tiden före utgången av
år 1965 skall höjas med vissa bestämda procenttal, vilka fastställts enligt
samma metod som kommer till uttryck i 1952 års lag. Paragrafen motsvarar
i huvudsak 2 § i denna lag.
Följande paragraf, 3 §, innehåller de centrala bestämmelserna om ändring
av bidragsbeloppet i anslutning till ändringarna av basbeloppet efter den
1 april 1966. Paragrafen omfattar både bidrag, vilka fastställts före utgången
av år 1965, och senare tillkomna eller tillkommande bidrag. Ändring sker den
1 april varje år som basbeloppet för april månad med minst fem procent över-
eller underskrider basbeloppet vid tiden för senaste ändring. Till utgångs
punkt för beräknandet av dessa ändringar tas basbeloppet den 1 april 1966,
5 300 kr. Av paragrafen framgår att bidrag som fastställts i tiden mellan två
allmänna ändringar justeras redan vid nästföljande allmänna ändring.
Det procenttal, varmed bidragsbeloppet i anslutning till basbeloppet änd
1 Bilagan har uteslutits här. Den är — bortsett från vissa mindre jämkningar av redaktionell
art — likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 är 1966
25
ras, bör fastställas av myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer. Det synes
lämpligt att åt statistiska centralbyrån anförtro uppgiften att räkna ut pro
centtalet och offentliggöra detta.
I 4 § har intagits bestämmelser, som i sak helt motsvarar reglerna i 3 §
1952 års lag. Bl. a. med hänsyn till att överståthållarämbetet ställt sig tvek
samt till bestämmelsen i andra stycket vill jag erinra om vad departements
chefen härvidlag anförde i propositionen med förslag till 1952 års lag (prop.
1952:222). Han underströk att det i praxis i mål om underhållsbidrag av
skäl som ligger i öppen dag framträder en stark tendens att undvika såda
na anordningar som medför återbäringsskyldighet för den underhållsberät-
tigade. Starka skäl talade alltså för att den som uppburit bidrag med höj
ning enligt lagen i regel inte borde bli tvungen att återgälda eller avräkna
vad som i betraktande av en senare jämkningsdom för mycket uppburits.
Dröjde en bidragspliktig med att väcka talan om jämkning i anslutning till
lagens ikraftträdande, borde detta väl därför gå ut över honom själv. Un
dantagsvis kunde dock dröjsmålet bero av omständigheter, som inte kunde
läggas den underhållspliktige till last, och för dessa speciella fall konstrue
rades den ifrågavarande lagregeln.
Jag är medveten om att utrymmet för en tillämpning av lagregeln är litet.
Med hänsyn till de rätt kraftiga bidragshöjningar, som på en gång införs
genom den nya lagstiftningen, anser jag dock att regeln bör bibehållas i den
nya lagen.
Liksom 1952 års lag bör den nya lagen inte äga retroaktiv tillämpning.
Detta bör anges i lagens slutbestämmelser. Föreskriften bör dock inte hindra
exekutionsmyndigheterna att redan under mars 1967 förordna om införsel
såvitt gäller ändrade bidrag som avser april 1967.
Bland övergångsbestämmelserna har upptagits den tidigare berörda re
geln, att bidragsbelopp som fastställts under tiden den 1 januari 1966 — den
31 mars 1967 inte skall ändras förrän vid den ändring enligt 3 § som sker
näst efter den 1 april 1967.
Det inom justitiedepartementet upprättade förslaget till lag om ändring
av vissa underhållsbidrag är av den natur att lagrådets yttrande bör inhäm
tas däröver. Jag hemställer, att lagrådets yttrande måtte för det i 87 § rege
ringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
Ur protokollet:
Sigrid Lindblad
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Bilaga 1
Departementspromemorians förslag
till
Lag
om ändring av vissa underhållsbidrag
Härigenom förordnas som följer.
Allmänna bestämmelser
1
§•
Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
på särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make,
barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn, fader, moder eller
adoptant, skall med hänsyn till penningvärdets förändring bidraget utgå
med ändrat belopp enligt bestämmelserna i det följande.
Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget be
stämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penning
värdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp enligt
angivna grunder.
2
§•
Ändring av bidragsbelopp beräknas på grundval av basbeloppet enligt
lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring eller, om bidrags
beloppet senast bestämts genom dom som meddelats eller avtal som slu
tits före den 1 januari 1963 men efter den 1 januari 1960, på grundval av
basbelopp som beräknas med tillämpning av 10 § lagen den 28 maj 1959
(nr 291) om försäkring för allmän tilläggspension. I fråga om bidragsbe
lopp, som bestämts före den 1 januari 1960, beräknas ändringen på grund
val av det basbelopp, som gällde vid sistnämnda tidpunkt, fyratusentvå
hundra kronor.
Ändring sker från och med den månad för vilken basbeloppet med ett
eller flera jämna tiotal procent över- eller underskrider basbeloppet för den
månad under vilken domen meddelades eller avtalet slöts om underhållsbi
draget eller i fråga om bidragsbelopp som bestämts före den 1 januari 1960
basbeloppet fyratusentvåhundra kronor.
Ändringen utgör tio procent av det bestämda bidragsbeloppet. Uppkommer
öretal vid beräkningen av ändringens belopp, avrundas detta till närmast
lägre krontal.
3 §•
Utand hinder av bestämmelserna i denna lag äger rätten på yrkande
förordna annorlunda om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken
eller föräldrabalken givna reglerna om underhållsbidrag föranleda därtill.
27
Blir bidraget slutligen bestämt till lägre belopp än som följer av denna
lag, äger rätten även förordna om återbetalning helt eller delvis av utgi
ven förhöjning, om särskilda skäl föreligga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Särskild förhöjning av vissa äldre bidrag
4
§.
Bidragsbelopp som bestämts före den 1 januari 1960 skall förhöjas en
ligt följande. Förhöjningen utgör, där bidragets belopp bestämts genom
dom som meddelats eller avtal som slutits under år 1940 eller tidigare ett
hundratio procent, under något av åren 1941—1946 åttiofem procent, under
något av åren 1947—1950 sjuttio procent, under år 1951 fyrtiofem procent,
under något av åren 1952—1955 trettio procent, under något av åren 1956
och 1957 tjugo procent samt under något av åren 1958 och 1959 tio procent
av beloppet.
Uppkommer öretal vid beräkningen av det förhöjda beloppet, avrundas
detta till närmaste lägre krontal.
Efter förhöjning enligt första och andra styckena sker ytterligare för
höjning enligt bestämmelserna i 2 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967 men äger ej tillämpning på
bidrag, såvitt det belöper på tid före samma dag.
Genom lagen upphäves lagen den 6 juni 1952 (nr 334) om höjning av
vissa underhållsbidrag.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1966
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 10 november 1966.
Närvarande:
f. d. justitierådet Lind,
justitierådet
Y.
Söderlund,
regeringsrådet Åbjörnsson,
justitierådet
Brunnberg.
Enligt lagrådet den 9 november 1966 tillhandakommet utdrag av proto
koll över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Herti
gen av Halland, i statsrådet den 28 oktober 1966, hade Kungl. Maj:t förord-
nat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda
ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring av vissa un
derhållsbidrag.
Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av t.f.
departementsrådet Axel Wallén.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1966
29
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
11 november 1966.
N är varande:
Statsministern
Erlander,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling,
Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 10 november
1966 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 28 oktober 1966 remitte
rade förslaget till lag om ändring av vissa underhållsbidrag.
Med förmälan att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran hemställer
föredraganden att förslaget med vissa redaktionella jämkningar enligt 87 §
regeringsformen genom proposition föreläggs riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66060»