Prop. 1966:64
('angående huvudmanna\xad skapet för mentalsjukvården m.m.',)
Kungl. Maj:ta proposition nr
64
år 1966
1
Nr 64
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående huvudmanna
skapet för mentalsjukvården m.m.; given Stockholms slott den 4 mars 1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Aspling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas preliminära överenskommelser om landsting ens övertagande den 1 januari 1967 av den statliga mentalsjukvården. Bi drag till landstingen föreslås utgå från två nya anslag, bidrag till anord nande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. samt bidrag till driften av kli niker för psykiskt sjuka m.m. med 25 resp. 335 milj. kr.
Vidare föreslås medelsanvisningar för budgetåret 1966/67 på driftbud geten under anslagen till statens mentalsjukhus och vissa andra anslag till mentalsjukvården samt på kapitalbudgeten till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus och till ett nytt skolhem i Vingåker för pojkar med komplicerad utvecklingshämning.
Slutligen föreslås ett lån med 600 000 kr. till anordnande av skollokaler vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 64
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 6b år 1966
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den b mars
1966.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indström
,
L
änge
, K
ling
, J
ohansson
, H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
,
S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson .
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, frågan om huvudmanna
skapet för mentalsjukvården m. m. och anför.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan (bil. 7,
s. 150—151, 154—155, 158—160, 162 och 294) föreslagit riksdagen att, i av-
bidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna föl
jande anslag, nämligen
Statens mentalsjukhus: Avlöningar, ett förslagsanslag av 174 000 000 kr.;
Statens mentalsjukhus: Omkostnader, ett förslagsanslag av 46 300 000 kr.;
Bidrag till landstingens mentalsjukvård, ett förslagsanslag av 360 000 000
kr.;
Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen, ett förslagsanslag av 3 450 000
kr.;
Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar, ett förslagsanslag av
5 200 000 kr.;
Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkostnader, ett förslagsanslag
av 500 000 kr.;
Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus, ett förslagsanslag av 11 500 000
kr.;
Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, ett för
slagsanslag av 125 000 000 kr.;
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar, ett förslagsanslag av
557 000 kr.;
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader, ett förslagsanslag
av 143 000 kr.;
Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Avlöningar, ett förslagsanslag av
442 000 kr.;
Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Omkostnader, ett förslagsanslag av
100 000 kr.;
Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, clt förslagsanslag av 20 300 000 kr.;
Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna, ett förslags anslag av 12 500 000 kr.;
Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar, ett förslagsanslag av 1 873 000 kr.; Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader, ett förslagsanslag av 419 000 kr.; Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn in. in., ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.; samt
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m., ett investerings- anslag av 10 000 000 kr.
Statens nämnd för förhandlingar med kommuner har i skrivelse den 22 februari 1966 inkommit med redogörelse för resultatet av de förhandlingar som förts med landstingen om villkoren för övertagandet av den av staten drivna mentalsjukvården.
Vidare har mentalsjukvårdsberedningen anmält vissa medelsbehov för budgetåret 1966/67 för uppförande av ett skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning i Vingåker samt för uppförande av provi soriska skollokaler vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejby- strand.
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1666
3
I. överenskommelser med landstingen om övertagande av
mentalsjukvården
Skrivelse från statens nämnd för förhandlingar med kommuner
Statens nämnd för förhandlingar med kommuner anför i huvudsak föl jande.
Nämnden har i uppdrag att med varje landstingskommun föra förhand lingar om avtal, som enligt de av föredragande departementschefen i prop. 1963: 171 (SU 210, rskr 403) tillstyrkta allmänna bestämmelserna för lands tingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. avser att närmare reglera villkoren för övertagandet. Nämnden har vidare i uppdrag att med var och en av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö förhandla om villkoren för dessa städers huvudmannaskap för all mentalsjukvård med iakttagande i tillämpliga delar av nyssnämnda allmänna bestämmel ser.
De allmänna bestämmelserna innebär att landstingen skall den 1 ja nuari 1967 överta huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mental sjukvården och vården av epileptiker. Mellan staten och de skilda lands tingen skall träffas särskilda avtal om de ytterligare villkor för övertagandet som skall gälla utöver de allmänna bestämmelserna. Enligt dessa skall
landstingen vederlagsfritt överta samtliga statliga sjukhus jämte erforderliga markområden med därtill knutna rättigheter och skyldigheter. Även statens ansvar för driften av vissa enskilda institutioner skall övertas av landstingen. För statliga sjukhus som inte är definitivt upprustade vid övertagandet skall utgå upprustningsbidrag av statsmedel. Upprustningens omfattning och bi dragens storlek fastställs i de lokala avtalen. Ersättning utgår dock med högst verkliga kostnaden. Till nya vårdplatser utgår anläggningsbidrag med 55 000 kr. per plats i sluten vård vid helt nya sjukhus och med 30 000 kr. per tillkommande plats vid befintliga sjukhus. Särskilda regler gäller för vissa former av specialvård — psykopatvård m. m. — samt för ett nytt sjukhus 1 Gällivare. För anskaffning av utrustning utgår statsbidrag i form av ut- rustningsbidrag med i regel 5 000 kr. per plats vid helt nya sjukhus och 2 500 kr. för tillkommande plats vid befintliga sjukhus. Investeringsbi dragen är värdebeständiga genom indexanknytning per den 1 juli 1962.
Statliga bidrag utgår även till driften av sjukhusen med belopp motsva rande den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de av staten drivna sjuk husen året före övertagandet multiplicerat med 365 gånger det antal inom resp. landstingskommun mantalsskrivna patienter som i genomsnitt under år 1966 är intagna vid här avsedda sjukhus. Den verkliga vårddagkostna den uppräknas på visst sätt för att ge landstingen utrymme för standardhöj ningar. Även ifråga om drifthidraget gäller särskilda regler för Norrbottens läns landsting och för psykopatvården. Landstingen får vidare gottgörelse för kostnaderna för sjukhuspersonalens pensionering, inkl. socialförsäk ringsavgifter, samt särskild ersättning för kostnaderna för utbildning av mentalsjukvårdspersonal. De allmänna bestämmelserna skall i vad avser de ekonomiska villkoren tillämpas t. o. m. utgången av år 1971. Förutsättnings lösa förhandlingar om nya avtal skall upptas i så god tid att nya överens kommelser kan tillämpas fr. o. m. 1972.
Normalavtal med landstingen
Efter ett omfattande utredningsarbete inleddes kontakterna med lands tingen våren 1964 med en rad gemensamma studie- och inforinationsbesök vid de olika sjukhusen. Vid förhandlingarna, som fördes såväl med en skilda landsting som med en av landstingen utsedd central förhandlings delegation, visade det sig emellertid, att det förelåg djupgående menings- skiljaktligheter mellan parterna rörande innebörden och tillämpningen av de allmänna bestämmelserna, bl. a. i fråga om beräkningen av antalet bi dragsberättigande vårdplatser. Från landstingssidan hävdades även att in vesteringsbidragen, trots indexanknytningen, numera var uppenbart för låga. Det stod så småningom klart, att förhandlingar med landstingen var för sig inte kunde förväntas ge resultat. På grund härav utsattes en förhand- lingsomgång med samtliga landsting i Stockholm i september 1965. Ej heller denna ledde emellertid till något påtagligt resultat.
Kungl. Maj.ts proposition nr 6k år 1966
1 november 1965 upptogs överläggningar mellan företrädare för nämn den och landstingen i syfte att klarlägga om förutsättningar förelåg att nå enighet om de ekonomiska villkoren för huvudmannaskapsreformen. Man enades härvid om att framlägga elt gemensamt förslag till normalavtal, innehållande huvuddelen av de bestämmelser, som borde ingå i avtalen med de olika landstingen. Förslaget till normalavtal antogs den 12 januari 1966 av samtliga landsting utom två, vilka båda emellertid senare anslutit sig till detsamma. Nämnden har härefter vid lokala förhandlingar träffat pre liminära överenskommelser med samtliga landsting om de särskilda bestäm melser som utöver vad normalavtalet innehåller skall ingå i de lokala avtalen.
Utarbetandet av de lokala avtalen pågår och nämnden beräknar alt före sommaren 1966 till Kungl. Maj :t inkomma med samtliga avtal. För att en be dömning av medelsbehovet för budgetåret 1966/67 skall kunna göras och inom föreskriven tid underställas riksdagen, lämnar nämnden en redo görelse för huvuddragen i de med landstingen träffade överenskommelserna och de ekonomiska konsekvenserna av desamma.
Förhandlingarna med storstäderna har inte ännu kunnat slutföras. Nämn den föreslår därför att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att godkänna de avtal, som må träffas med storstäderna, under förutsätt ning att dessa avtal i tillämpliga delar överensstämmer med dem som träf fats med landstingen. Bedömningen av medelsbehovet för nästa budgetår får ske med utgångspunkt från gällande avtal.
Normalavtalet bygger i huvudsak på de allmänna bestämmelser, som låg till grund för riksdagens beslut om mentalsjukvårdsreformen. Vissa till- lägg och justeringar har emellertid blivit nödvändiga för att en överenskom melse med landstingen skulle uppnås. Enligt de allmänna bestämmelserna skall de lokala avtalen tillämpas endast t. o. m. utgången av år 1971. I det nu träffade normalavtalet har emellertid en rad väsentliga frågor lösts de finitivt.
Normalavtalet har —- utöver sedvanligt förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och de olika landstingen — slutits under förutsättning att vederbörliga avtal före övertagandet träffas med berörda personalorganisa tioner om att mentalsjukvårdspersonalen skall övergå i landstingens tjänst och om de förpliktelser mot personalen, som landstingen skall ikläda sig, att, om staten efter det avtal slutits med landstingen träffar överenskom melse med storstäderna enligt förmånligare principer än de på vilka normal avtalet grundar sig, de skilda landstingen skall äga påkalla förhandlingar om eventuella konsekvenser härav för landstingens del, samt att om inte nya avtal mellan staten och storstäderna kommer till stånd per den 1 januari 1967, särskilda förhandlingar skall upptas mellan staten och landstingen om konsekvenserna härav.
Enligt normalavtalet skall landstingen den 1 januari 1967 överta hu vudmannaskapet för all statens mentalsjukvård, även specialvården av psy
kopater. De särskilda regler som i de allmänna bestämmelserna givits be träffande specialvården av psykopater och psykiskt sjuka barn — högre investeringsbidrag och särskild beräkningsgrund i fråga om driftbidrag till psykopatvården — har evalverats genom viss uppräkning av antalet vård platser för specialvård.
För att klart ange landstingens frihet att lösa organisationen av mental sjukvården har beteckningen bidragsplan använts i stället för vårdplan och regionvårdplan. Totala antalet vårdplatser i bidragsplanerna har för samtliga landsting fastställts till 19 879 för den egentliga mentalsjukvården och till 4 680 för specialvården eller tillhopa 24 559. Dessa siffror bygger — med vissa undantag — på det genomsnittliga antalet på statliga mentalsjuk hus m. fl. inneliggande patienter från landstingen vid två inventeringstill- fällen 1965. Parterna har nämligen ansett det angeläget att redan nu fixera antalet vårdplatser och inte låta det enskilda landstingets bidragsberättigan de platser bli beroende av den genomsnittliga beläggningen under 1966. Genom att låsa antalet platser i avtalet kan de skilda landstingen bättre överblicka de ekonomiska konsekvenserna av uppgörelsen. I fråga om spe cialvården har utöver den nyssnämnda uppräkningen gjorts vissa tillägg, som ansetts motiverade med hänsyn till det beräknade platsbehovet för bl. a. psykopater. Fr. o. m. den 1 januari 1972 skall det totala bidragsberättigande vårdplatsantalct för samtliga landsting ökas, så att det uppgår till samman lagt 26 000 platser. Fördelningen av de tillkommande 1 441 platserna liksom av de nya vårdplatser för vilka bidrag då ännu ej disponerats skall bestäm mas av landstingen gemensamt med beaktande av att varje landsting skall för egentlig mentalsjukvård sammanlagt ha tilldelats vårdplatser motsva rande minst 3 promille av landstingets befolkningstal den 31 december 1971.
Lokala överenskommelser
I enlighet med vad som förutsätts i de allmänna bestämmelserna har nämnden vid lokala förhandlingar träffat avtal om överlåtelse av de statliga sjukhusen med erforderliga markområden. Beträffande några sjukhus, som förutsatts drivas endast övergångsvis, får vederbörande landsting genom nyttjanderättsavtal disponera sjukhuset i stället för att överta detsamma. Staten skall då svara för tillfredsställande reparation och underhåll samt för sådana arbeten på sjukhusfastigheten som påkallas av myndigheter. Hyran fastställs till belopp motsvarande de beräknade underhållsmedlen för sjuk huset. I vissa fall skall tilläggshyra utgå för investering härutöver av sta ten. Sådana hyresavtal skall träffas i fråga om S:ta Anna sjukhus i Ny köping, Sundby sjukhus i Strängnäs med tillhörande sekundäravdelningar i Ribbingelund och Rosöga, Korsberga centralhem (tillhörande S:t Sigfrids sjukhus), Olofsfors sekundäravdelning (tillhörande Säters sjukhus) samt Västra Marks sjukhus i Örebro.
De för specialvården avsedda sjukhusen och avdelningarna har med un
7
dantag av Vipeholins, Karsuddens och Västra Marks sjukhus övertagits av
resp. landsting och, såvida det varit tråga om definitiva vårdplatser, i iesp.
lndragsplan avräknats från landstingets spccialvårdsplatser, oaktat enheten
varit avsedd för flera landsting eller varit en riksanstalt. Den slutliga plats
fördelningen har nämligen ansetts vara uteslutande en landstingens ange
lägenhet. Genom den angivna lösningen har landstingen inte bundits i sin
planering utan fått möjlighet att fritt pröva den framtida organisationen.
Beträffande Salberga nya sjukhus har emellertid en speciallösning måst ut
formas med hänsyn till att antalet spccialvårdsplatser i bidragsplanen för
Västmanlands läns landsting (171) är avsevärt lägre än antalet platser vid
sjukhuset (500). I uppgörelsen med landstinget har restvärdet å byggnader
och utrustning vid sjukhuset fastställts till 31 milj. kr. Detta värde skall
amorteras genom erläggande till staten av 8 kr. 50 öre per vårddag vid det
nya sjukhuset. De olika landstingen kommer med denna metod att få svara
för restvärdet i den omfattning de har patienter på sjukhuset. Restvärdet
kommer att vid full beläggning av sjukhuset amorteras på ca 20 år. Nämnden
har förutsatt att Västmanlands läns landsting och övriga berörda sjukvårds
huvudmän kommer att snarast söka lösa frågan om en definitiv fördelning
av sjukhusets vårdplatser på olika huvudmän.
Vipeholms sjukhus i Lund skall enligt de allmänna bestämmelserna över
tas av Malmöhus läns landsting senast den 1 januari 1970. Någon överens
kommelse om övertagande vid en tidigare tidpunkt har inte kunnat träffas.
De särskilda villkoren i samband med övertagandet har med hänsyn härtill
ännu inte diskuterats utan måste bli föremål för senare förhandlingar. Inte
heller har frågan om de med Karsuddens sjukhus förknippade problemen
kunnat slutbehandlas.
Enligt de lokala överenskommelserna skall vidare följande landsting
fr. o. m. den 1 januari 1967 överta statens nuvarande ansvar för driften av
vissa av föreningar eller stiftelser ägda institutioner. Stockholms läns lands
ting övertar ansvaret för Mellansjö skolhem, läkepedagogiska instituten
Mikaelgården, Mora Park och Solbergaheminet samt Saltå arbetsskola och
Söderhaga skolhem. Södermanlands läns landsting övertar ansvaret för läke
pedagogiska institutet Kristoffergården och Sävstaholms skolhem. Krono
bergs läns landsting övertar ansvaret för vårdhemmet i Öjaby, Kristianstads
läns landsting för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium och Västman
lands läns landsting för sjukhemmet i Östa (Solstrimman). Vidare övertar
Kopparbergs läns landsting ansvaret för läkepedagogiska instituten Dorm-
sjöskolan och Erik Ersgården. Slutligen övertar Västernorrlands läns lands
ting ansvaret för vårdhemmet i Skärfsta och Sollefteå vårdhem, som ägs
och drivs av landstinget.
Statsbidrag m. m.
För beräkning av upprustningsbidrag till byggnader har parterna enats
om en schahlonlösning, som innebär att bidragen skall motsvara de be
Kanyl. Maj.ts proposition nr 6h år 1966
lopp som framkommer vid en trettioårig lineär avskrivning 1937—1966 på sådana befintliga vårdpaviljonger och gemensamhetsanordningar, som skall ingå i sjukhusens framtida organisation. Bidragen har beräknats fr. o. m. år för ianspråktagande av nybyggnad samt baserats på ett värde av 55 000 kr. per vårdplats, fördelat med 30 000 kr. på vårdpaviljong och 25 000 kr. på gemensamhetsanordningar. För utrustning har tillämpats en tioårig lineär avskrivning av de belopp staten investerat i utrustning för sjukhusen under budgetåren 1956/57—1965/66. Det sålunda framräknade restvärdet har — med vissa justeringar — dragits från fullvärdet, dvs. platsantalet multi plicerat med 5 000 kr.
Som ett komplement till upprustningsbidragen har i normalavtalet inta gits bestämmelser om utbetalande av sådana underhållsmedel för budget åren 1956/57—1965/66 som inte tagits i anspråk för visst sjukhus under förutsättning att de uppgår till minst 100 000 kr. Underhållsmedel för andra halvåret 1966, som inte disponerats för ett sjukhus skall överlämnas till resp. landsting. Enligt avtalet skall särskild ersättning utgå för rivning av sådana i de lokala avtalen angivna byggnader — dock inte bostäder — som rivs före den 1 januari 1977. Ersättningen skall utgå med belopp mot svarande verkliga nettokostnaden enligt lägsta godtagbara anbud.
Vid de lokala förhandlingarna om markområde för övertagna sjukhus har nämnden — i de fall hela sjukhusområdet ej ansetts erforderligt för det fastställda vårdplatsantalet vid sjukhuset —- i vissa fall överenskommit med vederbörande landsting om att med det övertagna sjukhuset skall följa mark, som belöper på samtliga eller ett antal av återstående vårdplatser i landstingets bidragsplan. Härigenom har markbehovet tillgodosetts för sam manlagt ca 16 500 vårdplatser. Staten skall således framdeles lämna bidrag till markkostnaderna för högst 9 500 nya vårdplatser.
Anläggningsbidrag skall utgå med de i de allmänna bestämmelserna an givna beloppen 55 000 kr. och 30 000 kr. Det i punkten 13 i de allmänna be stämmelserna angivna bidraget om högst 20 000 kr. för investeringar i ge mensamhetsanordningar, vars kapacitet måste ökas vid en utbyggnad, gäller även vid ianspråktagande av befintliga anordningar med den del av verkliga kostnaden, som hänför sig till tillskottet av platser.
Utöver anläggningsbidrag skall bidrag till köp av erforderlig mark för nya platser m. m. utgå för samtliga kostnader, som är förenade med själva markförvärvet. Detta skall ske i samråd med staten. Däremot skall ersätt ning inte utgå för särskilda kostnader, som är förknippade med utnyttjan det av marken, t. ex. pålningskostnader o. d. Särskild överenskommelse skall kunna träffas om ersättning för markkostnad, då landsting för nya vårdplatser tar i anspråk mark som befinner sig i dess ägo.
Enligt normalavtalet skall för perioden 1967—1971 i riksstaten upptas 250 milj. kr. för täckande av byggnadsbidrag enligt detta avtal. Beloppen skall anvisas i form av reservationsanslag om 50 milj. kr. för helt budgetår
räknat. Fördelningen av anvisade belopp på landstingen bestämmes i en investeringsplan, som fastställs i samråd mellan staten och landstingen. Frågan om storleken av statens årliga medelsanvisning för angivna ändamål efter år 1971 skall upptas till förhandlingar mellan parterna i god lid dess förinnan. De angivna beloppen skall i huvudsak anpassas efter förändring arna i byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex.
Vid beräkningen av underlaget för driftbidraget skall uppskattningen av personalkostnaderna göras under den förutsättningen, att alla enligt gäl lande personalplan för varje sjukhus inrättade tjänster varit besatta med placering i näst högsta löneklassen under hela det år, som skall ligga till grund för beräkningen av vårddagkostnaden. På grundval av beräkningar av hur denna regel skulle ha utfallit om den tillämpats på 1963 års kostnader vid de statliga sjukhusen, tillämpas en schablonmetod, som enligt parterna bör leda till det åsyftade resultatet. De verkliga personalkostnaderna skall omräknas, som om lön och övriga förmåner utgått under hela året med de belopp, som gäller eller blir retroaktivt gällande vid 1966 års utgång. De sålunda framräknade personalkostnaderna skall uppräknas med 16 c/<. Gott- görelsen för pensionskostnader m. m. skall beräknas till 20 % av det så lunda uppräknade beloppet. Ersättning för kostnader för utbildning av mentalsjukvårdspersonal har inlagts i driftbidraget med verkliga beloppet (för år 1966).
Sedan den genomsnittliga vårddagkostnaden framräknats skall resp. landsting erhålla driftbidrag för envar av de i bidragsplanerna upptagna vårdplatserna med 365 gånger det framräknade beloppet, ökat med 25 öre per vårddag för försäkringskostnader. För Norrbottens läns landsting skall en särbestämmelse tillämpas.
Med hänsyn till landstingens kostnader efter huvudmannaskapsreformen har i normalavtalet intagits en föreskrift om ett särskilt årligt bidrag. Denna ersättning skall utgå med ett belopp motsvarande en trettiondedel av 3,25 promille av landstingskommunens invånarantal den 31 december 1966 multiplicerad med 55 000 kr. Bidraget är främst avsett för täckande av av skrivning av överlämnade och av landstingen med statsbidrag uppförda sjukhusbyggnader, men ger övergångsvis även täckning för andra kostnader för landstingen i anledning av reformen. Även detta bidrag skall vara värde- beständigt och anpassas till byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex.
Så länge staten efter den 1 januari 1967 driver Vipeholms sjukhus, skall staten svara för vårdkostnaderna för på sjukhuset intagna patienter. Å andra sidan skall vederbörande landsting inte äga rätt att uppbära vare sig drift bidrag eller nyssnämnd särskild ersättning för det antal vårdplatser, som motsvarar antalet på sjukhuset per år genomsnittligt intagna patienter från landstingsområdet.
övertagandet av de statliga sjukhusen kommer att medföra vissa pro blem med hänsyn till pågående projektering och byggnadsverksamhet. Till
en del har hithörande frågor lösts genom att ett antal landsting träffat sär skilda projekteringsavtal med nämnden, varigenom de redan övertagit pla nering och projektering av byggnadsobjekt vid de statliga mentalsjukhusen. I ett antal fall kommer emellertid vid övertagandet projektering ocli/eller byggande i statlig regi att pågå. Av praktiska skäl har det ansetts lämpligt att av staten påbörjad ny-, till- eller ombyggnad av visst objekt utan kostnad för landstinget fullföljes av staten. Förutsättningen är dock att entreprenör för byggnadsarbetena antas före den 1 januari 1967. Staten skall då även svara för utrustning som äger samband med sådan byggnadsåtgärd, därest ej annat överenskommes mellan parterna.
Därest landsting på grund av försening får överta byggnadsobjekt, för vilket staten nu beräknas före den 1 januari 1967 anta entreprenör och för vilket anläggnings- och utrustningsbidrag därför ej upptagits, skall särskilda förhandlingar upptas mellan staten och landstinget.
I normalavtalet har vissa centrala frågor — i motsats till vad som för utsattes vid tillkomsten av de allmänna bestämmelserna — lösts definitivt. Hit hör det framtida vårdplatsantalet i bidragsplanerna som fr. o. m. den 1 januari 1972 skall vara sammanlagt 26 000, bestämmelserna för byggnads- bidrag med indexanknytning samt reglerna om ett särskilt årligt bidrag. I övrigt kan de ekonomiska villkoren i avtalet bli föremål för förhandlingar för tid efter 1971.
Kostnadsberäkningar
Med hänsyn till konstruktionen av de statliga bidragen till landstingen är de ekonomiska konsekvenserna av den nu träffade uppgörelsen i vissa delar svårbedömbara.
Investeringsbidragen beräknas av nämnden till följande totalbelopp.
Anläggningsbidrag, högst............................................................................................... '06 585 000 Upprustningsbidrag till byggnader............................................................................. 404 936 000 Ersättning för vissa underhållskostnader ................................................................. 12 000 000 Utrustningsbidrag till nya platser, högst................................................................... 64 235 000 Upprustningsbidrag till utrustning............................................................................. 34 447 000
Summa, högst kr. 1 222 203 000
Bidragen är beräknade på 26 000 vårdplatser och i kostnadsläget den 1 juli 1962.
Särskilt bidrag till Norrbottens läns landsting för merkostnader vid upp förande av ett nytt sjukhus i Gällivare har ej inräknats i förenämnda kost nader. Inte heller har avdrag gjorts för vissa restvärden, som staten på ett eller annat sätt tillgodogör sig vid bl. a. Ulleråkers sjukhus, S:ta Maria sjukhus och nya Salberga sjukhus. Givetvis kan ej heller f. n. avdrag för restvärden vid Vipeholms och Karsuddens sjukhus beaktas. Totalt torde det komma att röra sig om avdragsposter på 60 å 70 milj. kr.
Kostnaden för staten för köp av mark kan inte nu beräknas, p. g. a. varia tioner i markpriser samt därför att markbehovet per vårdplats kommer att
11
variera med hänsyn till lokala förhållanden. För egentlig mentalsjukvård
torde markbehovet numera uppgå till högst 400 m- per vårdplats.
Med utgångspunkt i ett beräknat antal vårddagar under 1906 av 8,0 milj.
och en uppskattad verklig kostnad av 440,8 milj. kr. kan landstingens
driftbidrag för 1967, frånsett avtalad indexberäkning, uppskattas till ca
020 milj. kr., räknat efter (365 x 24 559) 8 964 000 vårddagar. Detta inne
bär en betydande ökning i förhållande till statens hittillsvarande drift
kostnader för mentalsjukvården. Den egentliga ökningen av kostnaderna, ca
100 milj. kr., föranleds av det tidigare tillägget om 16 % av personalkost
naderna och av att bidrag utgår till samtliga vårdplatser i bidragsplaner-
na. I övrigt skall ökningen motsvaras av minskning av statliga utgifter
i annan ordning. Detta gäller ersättning för pensioner och andra sociala för
måner samt för försäkringskostnader.
Vid en antagen befolkning inom landstingsområdena av 6,4 milj. inv.
kommer grundbeloppet för det särskilda årliga bidraget att uppgå till ca
38,1 milj. kr.
Vid beräkningen av bidragen har bortsetts från att driftbidrag och sär
skilt årligt bidrag inte skall utgå för patienter vid Vipeholms sjukhus så
länge detta efter den 1 januari 1967 drivs av staten. Inte heller har hänsyn
kunnat tas till de särskilda kostnaderna för rättspsykiatri samt forskning
och läkarutbildning, för vilken staten alltjämt skall svara. Slutligen erin
rar nämnden om att hittills kostnader för vissa patienter från städerna
Stockholm, Göteborg och Malmö bestritts av anslagen till statens mental
sjukhus.
Nämnden föreslår, att för budgetåret 1966/67 på riksstaten upptas två
nya anslag för bidrag till landstingens mentalsjukvård, nämligen ett re
servationsanslag av 25 milj. kr., för anläggnings- och upprustningsbidrag
m. m. samt ett förslagsanslag av 335 milj. kr. för övriga bidrag. På hittills
varande anslag torde medel få beräknas dels för samtliga kostnader för tiden
intill den 1 januari 1967, dels för sådana kostnader, som efter nämnda dag
alltjämt skall bestridas av staten och för vilka medel inte anvisas i annan
ordning.
Departementschefen
Den medicinska utvecklingen har under senare år ställt nya diagnostiska
och terapeutiska hjälpmedel till mentalsjukvårdens förfogande, varigenom
möjligheten att påverka och förbättra patienternas sjukdomstillstånd starkt
ökat.
Denna utveckling har medfört ökade krav på sjukhusens resurser. Ett
intensivt upprustningsarbete pågår sedan mitten av 1950-talet. Flera nya
sjukhus har uppförts under senare år. Under år 1966 kommer nya vård
enheter för psykiskt sjuka barn och ungdomar vid Ulleråkers resp. S:t
Lars sjukhus om 52 vårdplatser vardera att tas i bruk. Samtidigt pågår
Kungl. Maj:Is proposition nr 6 i år 1966
betydande om- och nybyggnader vid de äldre sjukhusen. De senare åren har tillkommit sammanlagt ca 3 900 nya vårdplatser, varav drygt hälften som ersättning för äldre vårdplatser. Totalt finns ca 22 700 vårdplatser vid 24 sjukhus.
På personalsidan har avsevärda förstärkningar ägt rum i fråga om all slags vårdpersonal. Under de fem senaste åren har sålunda antalet tjänster ökat med ca 2 100 till ca 13 000. Läkartjänsterna har sedan år 1961 ökat med 61 till 343, vilket innebär en ökning med ca 20 %. Samtidigt har vakan serna ökat med ca 5 %. Antalet verksamma läkare vid mentalsjukhusen har således stigit. I oktober 1965 var 143 av 150 tjänster som överläkare och biträdande överläkare besatta med ordinarie innehavare eller vikarie. Av övriga 193 läkartjänster — främst underläkartjänster — var 117 be satta. I sammanhanget kan nämnas att storstädernas mentalsjukhus i okto ber 1965 hade totalt 105 läkartjänster, av vilka 104 uppehölls. Huvudpar ten av den övriga vårdpersonalen utgörs av skötare. För denna personal grupp finns sedan 1956 en i det närmaste tvåårig grundutbildning med en årlig utbildningskapacitet av ca 600 elever. För att erhålla tjänst som över skötare eller förste skötare krävs numera i princip sjuksköterskeutbild- ning med specialutbildning i mentalsjukvård. Av ca 8 900 tjänster för skö- tarpersonal var ca 96 % besatta i oktober 1965.
Den personella och materiella upprustning för vilken nu redogjorts har bl. a. gjort det möjligt att i ökad utsträckning utnyttja de nya mediciner och metoder som vetenskapen ställt till förfogande. Man kan numera återställa allt flera patienter till hälsa och arbete. Detta har i sin tur inverkat på vård arbetets innehåll, organisation och utförande. Tidigare var de aktiva tera peutiska uppgifterna inriktade på och huvudsakligen koncentrerade till de akutintagna patienterna och deras behandling och gav även där begrän sade resultat. För de långvarigt sjuka patienterna var man i stort sett in ställd på långtidsvård av förvaringskaraktär. De senare årens framsteg har medfört, att man numera för praktiskt taget alla patienter kan ställa för väntningar på tillfrisknande och återgång till ett normalt liv.
Den redovisade utvecklingen har medfört en effektivare vård. Patientom sättningen i genomsnitt för samtliga mentalsjukhus har, räknat efter an talet intagningar i procent av medelbeläggningen, ökat från 57 % år 1955 till ca 100 % år 1965. Den genomsnittliga vårdtiden har således minskats från ca två år till ca ett år. För nyinsjuknade patienter är vårdtiden i regel betydligt kortare, i många fall endast någon eller några månader.
Samtidigt har väntetiden för intagning blivit avsevärt kortare och be- läggningsförhållandena väsentligt förbättrade. År 1955 uppgick antalet fastställda vårdplatser vid statens mentalsjukhus till ca 20 900 medan över beläggningen var 2 840 patienter och antalet exspektanter 1 935. Det fast ställda antalet vårdplatser uppgår f. n. till 22 696. Den 1 mars 1965 utgjorde antalet inneliggande patienter 21 208 och antalet exspektanter 943. Det bör
13
i detta sammanhang nämnas att antalet patientintagningar i genomsnitt
uppgår till ca 450 per vecka. En viss överbeläggning förekommer alltjämt
på några sjukhus. Differensen mellan antalet fastställda vårdplatser och
antalet inneliggande patienter heror på att ett antal paviljonger renoveras
med påföljd att alla vårdplatser inte kan beläggas.
Trots den upprustning som skett kvarstår betydande problem att lösa
framförallt i fråga om rekrytering och utbildning av vårdpersonal. Långsik
tiga personalbehovsprognoser bör utarbetas och rekryterings- och utbild
ningspolitiken baseras på dessa prognoser. Även på kort sikt bör vissa
åtgärder kunna vidtas som ej kräver omfattande utredningar. Hit hör bl. a.
en ständigt pågående rationalisering av arbetsformerna inom ramen för
vad som ur medicinska synpunkter är lämpligt och möjligt.
För framtiden kan man hoppas på att personell och materiell upprustning
i förening med medicinska landvinningar skall kunna medverka till att
flera läkare väljer psykiatrin som arbetsfält. I syfte att stimulera forsk
ningen samt öka rekryteringen av läkare har inrättats speciella forsknings-
avdelningar vid Ulleråkers, S:t Lars och S:t Jörgens sjukhus. Vid två av
dessa avdelningar anordnas särskilda vidareutbildningskurser för läkare
vid mentalsjukhusen, vilka väntas få en stimulerande inverkan på rekry
teringen. Uppdrag har vidare getts åt medicinalstyrelsen och universitets-
kanslersämbetet att undersöka reglerna om specialistbehörighet för läkare.
Härvid prövas även i vad mån den allmänna utbildningsperioden, som skall
ingå i specialistutbildningen, obligatoriskt bör innefatta viss tids tjänst
göring inom mentalsjukvård.
Den huvudmannaskapsreform, som nu står inför sitt förverkligande, har
länge ansetts vara ett viktigt led i utvecklingen av mentalsjukvården. Tan
ken på att sammanföra mentalsjukvård och kroppssjukvård till en orga
nisatorisk enhet kom redan på ett tidigt stadium in i den allmänna sjuk-
vårdsdiskussionen. Ett resultat härav utgör de psykiatriska klinikerna som
inrättats i anslutning till flertalet centrallasarett.
Jag vill också erinra om att Kungl. Maj :t denna dag beslutat att genom
proposition föreslå riksdagen, att den psykiatriska sjukvården fr. o. m. den
1 januari 1967 i princip skall regleras av sjukvårdslagen såsom fallet är
med kroppssjukvården. Begreppet mentalsjukhus försvinner. Särbestäm
melser för psykiatrisk vård skall endast avse möjligheten att i noga speci
ficerade fall bereda den sjuke vård mot hans vilja. För den som frivilligt
söker sjukhusvård för psykisk sjukdom skall inga andra lagregler än sjuk
vårdslagens gälla.
Efter förhandlingar mellan företrädare för inrikesdepartementet och
svenska landstingsförbundet träffades år 1963 ett principavtal med vissa
allmänna bestämmelser om landstingens övertagande av mentalsjukvården,
vilka skulle ligga till grund för lokala avtal mellan staten och de enskilda
landstingen.
Kungl. Maj.ts proposition nr Oi år 1900
14
På grundval av principavtalet framlades för riksdagen prop. 1963: 171 an
gående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård
m. m. I propositionen framhölls, att de medicinska och sjukvårdsorganisa-
toriska brister som mentalsjukvården lider av kommer att kvarstå så länge
den förblir en sjukvård utan samhörighet med övrig sjukvård. Utan en sam
ordning kommer en olycklig gränsdragning mellan somatisk och psykisk
sjukvård att bestå. Ett tillfredsställande vårdresultat har som sin viktigaste
förutsättning full likställdhet mellan kroppssjukvård och mentalsjukvård.
En sådan samordning av sluten och öppen mentalsjukvård, samt av men
talsjukvård och kroppssjukvård kräver en gemensam förvaltning och plan
läggning av hela vårdområdet. Slutmålet bör vara att de båda vårdområdena
smälter samman inom en och samma sjukvårdsorganisation.
Sedan riksdagen godkänt propositionen fick en särskild förhandlings-
nämnd, statens nämnd för förhandlingar med kommuner, i uppdrag att på
grundval av de allmänna bestämmelserna föra förhandlingar med landsting
en om villkoren för övertagandet. Det har varit förenat med betydande svå
righeter att nå fram till en slutlig uppgörelse med landstingen. Först efter
nya centrala förhandlingar mellan representanter för nämnden och lands
tingen har parterna enats om ett s. k. normalavtal.
Det är därför med tillfredsställelse man nu kan konstatera, att förhand-
lingsnämnden och landstingen kommit till en uppgörelse så att reformen
kan genomföras vid den tidpunkt som angavs av 1963 års riksdag. På basis
av normalavtalet har preliminära överenskommelser kunnat träffas med
varje särskilt landsting om övertagande av de statliga mentalsjukhusen,
om markfrågorna samt om anläggnings- och upprustningsbidrag m. m. De
överenskommelser som träffats bygger i väsentliga delar på de allmänna be
stämmelserna i den förenämnda propositionen. I vissa avseenden innebär de
emellertid ändringar av dessa. Jag avser i det följande att närmare redo
göra för huvudpunkterna i överenskommelserna och de ekonomiska kon
sekvenserna för staten av dessa.
Enligt normalavtalet övertar landstingen såsom förutsattes i de allmänna
bestämmelserna den av staten drivna mentalsjukvården fr. o. m. den 1 janu
ari 1967. Landstingen övertar vidare vid samma tidpunkt ansvaret för drif
ten av vissa enskilda institutioner, bl. a. särskolor och vårdhem samt de
s. k. läkepedagogiska instituten, till vilka statsbidrag f. n. utgår enligt sär
skilda avtal. Även psykopatvården, som enligt de allmänna bestämmelserna
förutsattes övergå senast den 1 januari 1970, kommer att övertas av lands
tingen samtidigt med mentalsjukvården i övrigt.
De lokala överenskommelserna innebär att landstingen med vissa undan
tag övertar inom resp. landstingsområden befintliga mentalsjukhus med er
forderliga markområden. Beträffande ett fåtal sjukhus — bl. a. S:ta Anna
i Nyköping, Sundby i Strängnäs och Västra Mark i Örebro -— som bibehålls
endast övergångsvis, skall dock träffas hyresavtal. Hyran skall utgöras av
Kungl. Maj.ts proposition nr
6“4
år 1966
15
det årliga belopp staten beräknar för underhåll av sjukhusen. I vissa fall skall därjämte erläggas tilläggshyra som baseras på de ytterligare investe ringar staten gör. I fråga om övertagandet av Karsuddens och Vipeholms sjukhus har någon definitiv lösning ännu inte uppnåtts.
I normalavtalet har bidragsplaner fastställts, som omfattar 19 879 vård platser för den egentliga mentalsjukvården och 4 680 för specialvården, dvs. vården av psykiskt sjuka med tuberkulos, psykiskt sjuka barn, särskilt far liga psykiskt sjuka, psykopater, vissa psykiskt efterblivna samt epileptiker. Statsbidrag skulle alltså utgå till sammanlagt 24 559 platser. Dessa siffror grundar sig med vissa undantag på antalet inneliggande patienter från lands tingen vid inventeringar under år 1965 och inte på den genomsnittliga be läggningen år 1966 såsom förutsattes i de allmänna bestämmelserna. Fr. o. m. år 1972 skall bidragsplanerna omfatta 26 000 platser. Genom att redan nu fixera vårdplatsantalet kan de enskilda landstingen få en bättre överblick över de ekonomiska konsekvenserna av uppgörelsen. Vissa för landstingen förmånliga särbestämmelser om bidrag till vård av psykopater och psykiskt sjuka barn har ersatts av en motsvarande uppräkning av plats antalet för specialvården.
Anläggningsbidrag till vårdplatser vid helt nya sjukhus skall räknat efter prisläget den 1 juli 1962 utgå med 55 000 kr. per plats samt till nya vård platser vid befintliga sjukhus med 30 000 kr. per plats jämte högst 20 000 kr. per plats för gemensamhetsanordningar. Beloppen är indexanknutna och överensstämmer med de bidragsbelopp som finns angivna i de allmänna bestämmelserna.
Bidrag skall vidare enligt normalavtalet och de allmänna bestämmelserna utgå för köp av mark för nya platser med belopp som täcker samtliga kost nader för själva förvärvet. I de lokala överenskommelserna har markbe hovet för ca 16 500 platser tillgodosetts genom överlåtelse av mark vid be fintliga sjukhus. Bidrag till markköp skall således lämnas för högst ca 9 500 vårdplatser.
Till upprustning av befintliga sjukhus skall utgå bidrag med belopp som motsvarar vad som angetts i de allmänna bestämmelserna. Man har därvid tillämpat en schablonlösning som innebär att bidrag skall utgå med de belopp som räknas fram vid en trettioårig avskrivning åren 1937—1966 med en trettiondel varje år av sådana vårdpaviljonger och gemensam hetsanordningar som skall ingå i sjukhusets framtida organisation. Ut gångsvärdet på byggnaderna har ansetts vara 55 000 kr. per avtalad vård plats, varav 30 000 kr. per plats vid vårdpaviljong och 25 000 kr. per plats vid gemensamhetsanordningar. Som exempel kan nämnas att varje sådan plats vid en vårdpaviljong byggd år 1957 skall avskrivas med tio trettion delar av 30 000 kr., bortsett från gemensamhetsanordningar. Detta innebär att bidrag utgår med 10 000 kr. per plats i ett sådant fall. Utöver upprust- ningsbidragen kommer underhållsmedel som inte tagits i anspråk för visst
Kungl. Maj. ts proposition nr 64 är 1U66
sjukhus och som uppgår till minst 100 000 kr. att utbetalas till landstinget. För rivning av byggnader skall utgå ersättning med verkliga kostnaden.
För utrustning av nya vårdplatser beräknas bidraget efter 5 000 kr. per plats vid nya sjukhus.
För förnyelse av utrustning utgår man från ett bidragsunderlag av 5 000 kr. multiplicerat med det överenskomna platsantalet vid befintliga sjukhus. Härifrån görs ett visst avdrag som grundar sig på en avskrivning med en tiondel årligen av de medel som staten investerat i utrustning vid varje särskilt sjukhus under budgetåren 1956/57—1965/66.
Till kostnaderna för driften av mentalsjukvården skall enligt de allmänna bestämmelserna utgå bidrag av statsmedel med belopp, som i princip ba serar sig på den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de av staten drivna sjukhusen året före övertagandet. I vårddagkostnaden ingår främst personal kostnaderna. Vid beräkningen av dessa skulle man enligt de allmänna be stämmelserna utgå ifrån att samtliga tjänster varit besatta med placering i näst högsta löneklassen. I normalavtalet har i stället en schablonmetod använts. De verkliga personalkostnaderna omräknas som om lön och övriga förmåner utgått under hela året med de belopp som gäller vid 1966 års ut gång och det sålunda framräknade beloppet uppräknas med 16 %. Denna metod har av parterna ansetts leda till det i de allmänna bestämmel serna åsyftade resultatet. Gottgörelsen för pensionskostnader m. m. be räknas till 20 % av den på så sätt framräknade personalkostnaden. Ersätt ning för utbildning av mentalsjukvårdspersonal inräknas i driftbidraget med verkliga kostnaden för år 1966. Till den genomsnittliga vårddagkost naden läggs en ersättning med 25 öre per vårddag för försäkringskostnader, bl. a. brandförsäkringsavgifter.
I normalavtalet har som nämnts införts ett särskilt årligt bidrag som inte finns med i de allmänna bestämmelserna. Det årliga bidraget har ansetts skäligt med hänsyn till landstingens kostnader efter huvudmannaskaps- reformens genomförande och är avsett främst att täcka avskrivning av sjukhusbyggnader för år 1967 och senare år men ger till en början även ersättning för andra kostnader. Enligt normalavtalet skall bidraget utgå med ett belopp per år som motsvarar en trettiondel av anläggningsbidra get — 55 000 kr. — multiplicerat med 3,25 promille av vederbörande landstingskommuns invånarantal den 31 december 1966. Bidraget är index- reglerat. För en landstingskommun med ca 300 000 invånare innebär detta ett årligt bidrag med inemot 2 milj. kr. enligt 1965 års kostnadsläge.
De allmänna bestämmelserna avsågs i fråga om de ekonomiska villkoren tillämpas t. o. m. år 1971. Förhandlingar skulle upptas i sådan tid att nya överenskommelser kunde träda i kraft den 1 januari 1972. I normalavtalet har emellertid flera väsentliga frågor lösts definitivt. Som redan nämnts hör hit bl. a. det framtida platsantalet i bidragsplanerna, vilket efter denna tidpunkt skall uppgå till 26 000, samt reglerna om anläggningsbidrag, vilka
Kungl. Maj. ts proposition nr 6b år 1966
17
också i framtiden skall utgå med i avtalet angivna belopp med indexan knytning. Även det särskilda årliga bidraget skall utgå i fortsättningen. Övriga ekonomiska villkor i avtalet kan bli föremål för förhandlingar för tiden efter år 1971.
De överenskommelser som träffats med landstingen anser jag i stort sett ligga i linje med principerna i 1963 års riksdagsbeslut. Vissa justeringar av då förutsatta ersättningar har varit nödvändiga för att kunna komma fram till en slutlig uppgörelse. Å andra sidan har förenklade regler åstad kommits som kommer att innebära ett underlättande av de nya förhand lingar som skall äga ruin efter femårstidens utgång. Jag tillstyrker att upp görelsen godtas. Förhandlingsnämnden avser att under våren 1966 till Kungl. Maj :t inkomma med slutliga avtal, som skall utarbetas på grundval av de preliminära överenskommelserna. Med hänsyn till de ändringar av de allmänna bestämmelserna som överenskommits föreslår jag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen.
Jag vill erinra om att en av de allmänna förutsättningarna för normal avtalet är att vederbörliga avdal före landstingens övertagande av mental sjukvården träffas med berörda personalorganisationer om att mentalsjuk vårdspersonal skall övergå i landstingens tjänst och om de förpliktelser mot personalen, som landstingen skall ikläda sig.
Såsom förhandlingsnämnden framhållit är det svårt att närmare beräkna kostnaderna för mentalsjukvårdsreformen. Vad beträffar investeringsbi dragen (inkl. utrustningsbidrag m. m.) uppskattar nämnden totalkostnaden för 26 000 vårdplatser till sammanlagt i runt tal 1,2 miljarder efter kost nadsläget den 1 juli 1962.
Enligt normalavtalet skall för hela perioden 1967—1971 anvisas anslag för investeringsbidrag -— utom utrustningsbidrag — med sammanlagt 250 milj. kr. eller med 50 milj. kr. för varje år. För senare hälften av budget året 1966/67 bör enligt nämnden anvisas hälften av detta belopp eller 25 milj. kr.
Driftbidraget för år 1967 beräknar nämnden — med hänsyn till det över enskomna platsantalet av 24 559 vårdplatser — till ca 620 milj. kr. Därvid har hänsyn ej tagits till kommande lönehöjningar. Den egentliga ökningen kan uppskattas till ca 100 milj. kr. och föranleds väsentligen av den förut an givna schablonmässiga beräkningen av personalkostnaden samt av att bi drag utgår för samtliga vårdplatser i bidragsplanerna.
Det särskilda årliga bidraget — för avskrivning av sjukhusbyggnader framdeles — kommer enligt nämnden vid en antagen befolkning inom lands tingsområdena av 6,4 milj. invånare att utgå med ett grundbelopp av ca 38 milj. kr. per år.
Förhandlingsnämnden föreslår, att för budgetåret 1966/67 för investe ringsbidrag — utom utrustningsbidrag — upptas ett reservationsanslag av 25 milj. kr samt för övriga bidrag ett förslagsanslag av 335 milj. kr. 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Xr (ii
Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år 1966
18
Mot nämndens uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår har
jag ingen erinran. Jag avser att i det följande föreslå medelsanvisningar
med de föreslagna beloppen under två nya anslag, Bidrag till anordnande
av kliniker för psykiskt sjuka m. m. samt Bidrag till driften av kliniker
för psykiskt sjuka m. m.
Slutligen vill jag erinra om att förhandlingsnämnden har i uppdrag att
förhandla med städerna Stockholm, Göteborg och Malmö om villkoren för
dessa städers huvudmannaskap för mentalsjukvård. Dessa förhandlingar har
ännu inte kunnat slutföras. Jag föreslår att Kungl. Maj:t inhämtar riks
dagens bemyndigande att godkänna de avtal som kan träffas med nyss
nämnda städer på villkor att avtalen i tillämpliga delar överensstämmer med
de preliminära överenskommelser som träffats med landstingen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med lands
tingen samt med Stockholm, Göteborg och Malmö om deras
huvudmannaskap för mentalsjukvård m. m. enligt av mig
i det föregående angivna grunder.
Kungi. Maj:ts proposition nr 6b år 1966
II. Anslag för budgetåret 1966/67
1. Statens mentalsjukhus: Avlöningar
Anslag
Nettoutgift
1964/65 ............................................... 239 300 000
266 221 883
1965/66 ............................................... 316 000 000
1966/67 (förslag) ......................... 180 000 000
Den statliga mentalsjukvården omfattar 24 egentliga mentalsjukhus och
fyra sjukhus för psykiskt efterblivna. Det sammanlagda antalet fastställda
vårdplatser utgör ca 22 600. Vid sjukhusen finns inrättade ca 13 000 tjänster,
varav ca 350 läkartjänster.
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 39 776 000 kr.
Personalförändringar
A. Nya vårdplatser
Egentliga mentalsjukhus:
ökn. el.
1
. Läkarpersonal:
minskn.
1 bitr. överläkare Ae 27.......................................................................................... +
45 684
avlöningsförstärkning........................................................................................... +
13 200
4 underläkare Ae 23................................................................................................. +
147 216
avlöningsförstärkning........................................................................................... +
48 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 6i år 1966
19
2. Sjukvårdspersonal:
ökn. el.
a) Central sjukvårdspersonal:
minskn.
1 kurator Ae 15................................................................................................ .... rf-
22 860
2 överskötare Ae 14............................................................................... +
43 248
3 avdelningsbiträden högst Ae 5................................................................ +
39
744
b) Sjukvårdspersonal på vårdavdelningar:
5 skötare Ao 12.............................................................. ......+
96540
4 skötare Ae 12.................................................... +
77
232
1 avdelningsbiträde högst Ae 5............................................... .......................... ... +
13
248
B. Befintliga vårdplatser
Egentliga mentalsjukhus:
3. Läkarpersonal m. fl.:
1 sjukhusdirektör Be 1............................................................................................ +
53
928
7 bitr. överläkare Ao 27..................................................................................... +
317
244
avlöningsförstärkning.......................... +
92 400
Minskning med 7 förste läkare Ao 25 ............................................................ .. -
284 172
avlöningsförstärkning........................................................................................... _
84
000
5 bitr. överläkare Ae 27.......................................................................................... +
227 808
avlöningsförstärkning................................................................................ +
66
000
1 förste läkare Ae 25........................................................................................... +
40
272
avlöningsförstärkning.................................... +
12
000
16 underläkare Ae 23............................................................................................... +
580392
avlöningsförstärkning.......................................................................................... +
192 000
10 psykologer Ae 25..................................................................................... ............ +
405 720
4. Sjukvårdspersonal:
a) Central sjukvårdspersonal:
8
förste föreståndare Ao 21..................................................................................... +
262 680
15 föreståndare Ao 16.............................................................................................. +
372
456
Minskning med 1 överskötare Ao 14 ................................................................... _
21 624
1 förste laboratorieassistent Ae 14................................... 4.
21 624
6 röntgenassistenter Ael2............................................................... +
116
868
10 laboratorieassistenter Ae 12.............................................................................. +
194 100
b) Sjukvårdspersonal på vårdavdelningar:
20 skötare Ao 12....................................................................................................... 4.
398
544
18 skötare Ae 12............... +
357864
100 avdelningsbiträden högst Ae 5................................................................... + 1 324 800
c) Personal för arbets- och sysselsättningsterapi:
20 arbetsterapeuter Ae 10........................................ ................................ .............. 4.
348
336
d) Kuratorer:
1 kurator Ae 17.................................................................................... ................... . +
25 620
10 kuratorer Ae 15................................................................................................ 4.
230 664
e) Sjukgymnaster
10 sjukgymnaster Ae 15.......................................................................................... +
231 708
Mentalsjukhus för psykiskt efterblivna:
5. Läkarpersonal m. fl.:
1 bitr. överläkare Ao 27...................................................................................... +
45
048
avlöningsförstärkning............................................................................................ +
22
200
Minskning med 1 förste läkare Ao 25............................................................... .... _
40
272
avlöningsförstärkning............................................................................................ _
12
000
1 bitr. överläkare Ae 27........................................................................................... +
45
048
avlöningsförstärkning....................................................................................... +
22
200
Minskning med 1 underläkare Ae 23..................................................................... -
35 952
avlöningsförstärkning................................................................................. -
12
000
1 förste läkare Ae 25................................................................................................ +
40
272
avlöningsförstärkning........................................................................... ..t...... +
12000
4 psykologer Ae 25.................................................................................................... +
1
61 088
1 psykolog Ae 21................................................. +
32 148
6
. Sjukvårdspersonal:
a) Central sjukvårdspersonal:
2 förste föreståndare Ao 21................................................................................. +
64 296
1 personalföreståndare Ao 17.................................................................................. +
25 620
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966
Ökn. el.
minskn.
1
bitr. personalföreståndare Ae 15........................................................................ +
22 860
1 laboratorieassistent Ae 12................................................................ +
19 308
1 tandsköterska Ag 7............................................................................................... +
14 652
1 avdelningsbiträde högst Ae 5............................................ +
13 248
b) Sjukvårdspersonal på vårdavdelningar:
46 skötare Ae 12............................................ ................................................... +
888
168
Minskning med 9 bamsköterskor Ae 8........... ........................................ .. -
139 104
33
avdelningsbiträden högst Ae 5......................................................................... +
437184
c) Personal för arbets- och sysselsättningsterapi:
2 förste yrkcsmästare Ae 13................................................................................. i +
40 324
11 förste skötare Ae 13................................................................................. ......... +
224 532
5 skötare Ae 12........................................................................................................ • +
96 540
5 arbetsterapeuter Ae 10......................................................................................... +
36 040
1 avdelningsbiträde högst Ae 5............................................................................ +
13 248
d) Personal för familjevård och hjälpverksamhet:
1 förste skötare Ae 13............................................................................................. +
20 412
e) Kuratorer:
2 kuratorer Ae 17.......................................................................... +
51240
/) Lärarpersonal:
5 rektorer Ao 23..................................................................................................•••• +
179 760
Samtliga mentalsjukhus:
7. Kontorspersonal:
4 assistenter Ao 13................................................................................................... +
82 692
21 kansliskrivare Ao 11........................................................................................... +
390 408
1 kontorist Ao 9....................................................................................................... +
16 260
56 kanslibiträden Ae 7.......................................................... •••-■•.............. +
827 832
Minskning med 23 kontorister Ao 9 ......................................................... -
382 116
8
. Ekonomipersonal:
a) Personal i verkstäder och arbetssalar:
2 ekonomibiträden högst Ae 5............................................................................... +
27 324
b) Tvättpersonal:
4 ekonomibiträden högst Ae 5............................................................................. +
32 992
Minskning med 1 tvättföreståndare Ao 14.......................................................... -
21 624
Minskning med 1 bitr. tvättföreståndare Ao 9.................... -
16 260
Minskning med 1 maskintvättare Ao 9.............................................................. * -
13 260
Minskning med 1 maskintvättare högst Ae 9..................................................... -
15 456
Minskning med 8 ekonomibiträden högst Ae 5................................................... -
105 984
c) Övrig ekonomipersonal:
4 vaktmästare högst Ae 9....................................................................................... +
01 824
10 överstädare Ae 8.................................................................................................. +
154 560
4 telefonister Ae 7.................................................................................................... +
58 608
2 ekonomibiträden högst Ae 5............................................................................... +
26 496
C. Mogårdshemmet
9. Icke ordinarie personal:
1 arbetsledare Ae 19................................................................................................ +
28 704
1 kurator Ae 17................................................................................... +
25 620
2 vårdare Ae 11........................................................................................................ +
36 504
D. Annetorpshemmet
10. Icke ordinarie personal:
1 assistent Ae 15....................................................................................................... +
22 860
1 förste skötare Ae 13.............................................................................................. +
20 412
3 skötare Ae 12......................................................................................................... +
57 924
1 kanslibiträde Ae 7 ................................................................................................ +
14 652
Minskning med 1 kansliskrivare Ae 11 .............................................................. -
18 252
E. Rättspsykiatriska stationer
11
. Läkarpersonal:
1 överläkare Bo 1..................................................................................................... +
53 928
avlöningsförstärkning........................................................................................... +
15 000
hyresersättning..................................................................................................... +
4 200
Kungl. Maj:Is proposition nr (H år 1 !)<><>
1 bitr. överläkare Ao 27
avlöningsförstärkning.
12. Sjukvårdspersonal:
2 kuratorer Ae 17..........
13. Kontorspersonal:
2 kanslibiträden Ae 7...
TJänsteförändrlngar in. in.
14. Vikarier m. in.......................
15. Extra arbetskraft..............
16. Vissa arvodesfrågor...........
I.öneoinruknimi............................
Okn. el.
ininskn.
x
45 048
+
13 200
+
51 240
+
29 304
21
+ 1 347 256
+
500 000
+
425 000
+ 27 593 292
+ 39 776 000
Motiv
Det fastställda antalet vårdplatser vid de statliga mentalsjukhusen upp
går till 22 696. Den 1 mars 1965 utgjorde antalet inneliggande patienter
21 208 och antalet expektanter 943. Differensen mellan antalet fastställda
vårdplatser och antalet inneliggande patienter beror på att ett antal vård
paviljonger renoveras, med påföljd att alla vårdplatser inte kan utnyttjas.
Renoveringar och ombyggnad av äldre paviljonger kommer att medföra en
viss nedskärning av antalet vårdplatser. Beläggningen av Mellringe och
Hälsinge sjukhus innebär att man vid de statliga mentalsjukhusen med pa
tienter från Örebro och Gävleborgs län kunnat genomföra nedskärningar av
vårdplatsantalet och inskränkningar i personalstaten.
Den allt mera framträdande strukturförändringen i åldershänseende be
träffande långtidsvårdsklientelet utgör ett bland skälen för personalför
stärkning vid många sjukhus. Till en del är åldringarna på mentalsjukhu
sen kroniskt sjukhusvårdsbehövande, men i allt större omfattning är de
tämligen nyinsjuknade, ofta kroppsligt starkt nerkomna och somatiskt
sjuka, som är tungskötta och personalkrävande. Det är nödvändigt att men
talsjukhusen får väsentligt bättre möjligheter än hittills att tillgodose detta
ökande vårdbehov för svårskötta åldringar. Vid mentalsjukhusen bör där
för organiseras särskilda somatiskt geriatriska långtidsvårdsenheter.
Medicinalstyrelsen har anmodat sjukhusen att företa inventeringar av be
läggningen med syfte att klarlägga de olika patientkategoriernas speciella
vårdbehov samt att omorganisera vårdenheterna så att en mera rationellt
utformad och väsentligt bättre fungerande sjukvård än nu ernås. Bl. a. krä
ver rehabiliteringsverksamheten vid sjukhusen, inom ramen för arbets
terapi och skyddad sysselsättning, en betydligt fastare organisation och led
ning än hittills för att kunna bli ett effektivt led i den medicinska och so
ciala behandlingen av de sjuka. En dylik omorganisation förutsätter fortsatt
personell upprustning. Medicinalstyrelsen anser det sålunda nödvändigt att
väsentligt öka antalet läkartjänster samt förse läkarna med kompententa
hjälpkrafter.
1. För att den nya forskningsavdelningen vid S:t Jörgens sjukhus skalf
22
erhålla samma antal läkartjänster som motsvarande avdelningar vid Uller-
åkers och S:t Lars sjukhus bör inrättas en tjänst som biträdande överläkare
och fyra tjänster som underläkare.
2. Vid Restads sjukhus beräknas nybyggnad av medicinskt centrum med
öppen mottagning vara färdigställd i slutet av år 1966. Samtidigt uppförs en
ny vårdpaviljong, MK 1. I samband härmed bör inrättas en tjänst för kura
tor, två tjänster för överskötare, nio tjänster för skötare samt fyra tjänster
för avdelningsbiträde.
3. Vid Birgittas sjukhus är platserna fördelade på två avdelningar med
omkring 400 vårdplatser vardera med en överläkare som chef samt en av
delning med 351 vårdplatser med en biträdande överläkare som sjukvårds-
läkare. Vidare finns en vårdavdelning om 30 platser för somatiskt sjuka
patienter. Det är angeläget att inrätta ytterligare minst två sjukvårdsläkar-
avdelningar. Medicinalstyrelsen föreslår därför inrättande av två tjänster
för biträdande överläkare — varvid en befintlig tjänst för förste läkare
kan indras — samt en tjänst för underläkare i första hand för den soma
tiska vårdavdelningen.
Vid Falbygdens sjukhus bedrivs en mycket intensiv sjukvård med korta
vårdtider för patienterna. Medelvårdtiden för nyintagna är omkring fem
veckor och patientomsättningen var senaste året över tre patienter per vård
plats. För att om möjligt ytterligare intensifiera vården erfordras främst ett
ökat antal läkartjänster. Vid sjukhuset bör därför inrättas två underläkar
tjänster för den psykiatriska vården samt en underläkartjänst för den nya
alkoholistvårdsenheten.
Vid Vlleråkers sjukhus föreslås en ny underläkartjänst för den nya alko
holistvårdsenheten.
krösö sjukhus — som endast har tre sjukvårdsläkaravdelningar — bör
för att möjliggöra en rationell sjukvård få ytterligare en sjukvårdsläkarav-
delning. Styrelsen föreslår därför inrättande av en tjänst för biträdande
överläkare.
Furunäsets sjukhus har endast tre sjukvårdsläkare och bör tillföras yt
terligare en tjänst för biträdande överläkare. Den stora arbetsbelastningen
för läkarna motiverar en underläkartjänst avsedd främst för en somatisk
vårdavdelning.
Gullberna sjukhus bör omorganiseras och få ytterligare personal, bl. a.
läkare. Medicinalstyrelsen föreslår inrättande av en tjänst för biträdande
överläkare, varvid en befintlig tjänst för förste läkare kan indras, samt
två tjänster för underläkare. För hjälpverksamheten och familjevården
föreslås en ny tjänst för förste läkare.
Mariebergs sjukhus får en särskild somatisk vårdavdelning då vård
paviljong M 1 är färdigrenoverad. En underläkartjänst bör inrättas för att
främst biträda överläkaren för den somatiska vården.
Vid Psykiatriska sjukhuset beräknas ombyggnadsarbetena vara avslu
tade hösten 1965, då sjukhuset får sammanlagt 261 vårdplatser fördelade
Kungi. Maj. ts proposition nr 6b år 1966
23
på två sjukvårdsläkaravdelningar, varav den ena har en och den andra två underläkare. Omsättningen vid sjukhuset är stor. Ett stort antal åld ringar är inte vårdnadsberättigade vid Stockholms stads mentalsjukhus utan är hänvisade till Psykiatriska sjukhuset med dess begränsade resurser, vilket också medfört speciella svårigheter. Medicinalstyrelsen föreslår att en tjänst för underläkare inrättas.
Vid S:ta Annas sjukhus har två förste läkartjänster och underläkartjäns ten icke kunnat tillsättas. För att bereda överläkaren avlastning i arbets bördan föreslår medicinalstyrelsen att den ena tjänsten som förste läkare byts ut mot en tjänst som biträdande överläkare.
S:ta Gertruds sjukhus har endast fyra sjukvårdsläkaravdelningar. Medel- beläggningen per läkartjänst uppgick 1964 till 101,1, men torde i realiteten legat betydligt högre, enär flera av de underordnade läkartjänsterna varit obesatta. Sjukhusets upptagningsområde saknar psykiatrisk lasarettsklinik inom områdets norra del, vilket medför att sjukhuset även får ta emot ett stort neurosklientel. Sjukhuset bör tillföras ytterligare två tjänster för un derläkare.
Vid S:ta Maria sjukhus bör nuvarande fyra sjukvårdsläkaravdelningar ökas med minst en för att minska antalet patienter per avdelning samt öka differentieringen. En tjänst som biträdande överläkare samt en underläkar tjänst, företrädesvis för den somatiska vårdavdelningen, bör inrättas.
Vid S:t Olofs sjukhus är en läkartjänst med huvudsaklig uppgift att handha den öppna vården motiverad för att minska trycket på sjukhusets fåtaliga vårdplatser. En tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas.
Sidsjöns sjukhus bör uppdelas på fyra sjukvårdsläkaravdelningar och en tjänst för biträdande överläkare inrättas, varvid en tjänst som förste läkare kan indras. För den somatiska vården erfordras en tjänst som underläkare.
Vid Säters sjukhus krävs en utökning med en underläkartjänst för den somatiska vårdavdelningen.
Umedalens sjukhus har endast två sjukvårdsläkaravdelningar. Dessa bör uppdelas och två tjänster som biträdande överläkare inrättas, varvid två tjänster som förste läkare kan indras. Vidare bör inrättas en tjänst som underläkare, avsedd i huvudsak för somatisk vård.
Sundby sjukhus har endast två överläkaravdelningar, varav blott den ena har biträdande överläkare. En tjänst som biträdande överläkare bör inrät tas, varvid en tjänst som förste läkare kan indras.
Vid Karsuddens sjukhus bör en tjänst som sjukhusdirektör inrättas så att sjukhusets överläkare odelat kan ägna sin tid åt patienterna.
Medicinalstyrelsen föreslår vidare, att en psykologtjänst inrättas vid ett vart av Birgittas, Falbygdens, Frösö, Furunäsets, Gullberna, Mariebergs,
S:ta Gertruds, S:t Sigfrids, Sundby och Säters sjukhus.
4. a) Medicinalstyrelsen föreslår, att en tjänst som förste föreståndare inrättas vid ett vart av Falbygdens, Frösö, Furunäsets, Gullberna, Källshagens, Sidsjöns, Sundby och S:t Jörgens sjukhus.
Kungl. Maj.ts proposition nr 6b år 1066
24
Vid bifall till förslaget om inrättande av tjänster för biträdande överläkare
bör inrättas tjänster som föreståndare vid de nya sjukvårdsavdelningarna
vid ett vart av Furunäsets, Gullberna, S:ta Anna, S:ta Maria, Sundby och
Sidsjöns sjukhus. Vid Birgittas, Umedalens och Frösö sjukhus föreslås in
rättande av två tjänster som föreståndare vid varje sjukhus.
Vid S:t Sigfrids sjukhus bör en tjänst för föreståndare inrättas vid biträ
dande överläkarens avdelning.
För att höja den nattliga beredskapen, särskilt vid de större sjukhusen
med stor nattintagning av ofta mycket svårt sjuka patienter, föreslås inrät
tande av en tjänst som föreståndare (chef för nattpersonalen) vid vart
och ett av Ulleråkers och S:t Lars sjukhus. Vid Ulleråkers sjukhus kan där
vid indras en tjänst som överskötare (nattjänst).
Beträffande personal vid medicinskt centrum föreslås ytterligare tjänster
som röntgenassistenter i första hand en vid vart och ett av Ulleråkers, S:t
Lars och S:t Jörgens sjukhus. Därutöver föreslås ytterligare tre tjänster
som röntgenassistenter att vid behov insättas på övriga större sjukhus.
Beträffande laboratoriepersonal föreslår medicinalstyrelsen en tjänst som
förste laboratorieassistent vid S:t Lars sjukhus samt en tjänst som labora
torieassistent vid vart och ett av Gullberna, S:t Sigfrids och Ulleråkers sjuk
hus. Med hänsyn till att påbörjad omorganisation, särskilt tillkomsten av
somatiskt-geriatriska vårdenheter, sannolikt kommer att medföra behov
av personalförstärkning å laboratorierna, föreslås att ytterligare tre tjäns
ter såsom laboratorieassistent ställs till medicinalstyrelsens förfogande.
För EEG-verksamheten erfordras personalförstärkning med en tjänst
som laboratorieassistent med huvudsaklig uppgift att handha EEG- och
EKG-undersökningar vid vart och ett av Falbygdens, Gullberna, S:t Olofs
och Sidsjöns sjukhus.
För arvoden till farmacevtisk personal har styrelsen beräknat 100 000
kr. under anslagsposten till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal.
4. b) För omorganisation på vissa sjukhus krävs inrättande av 38 tjänster
för skötare vid följande sjukhus, nämligen Birgittas (6 tjänster), Furu
näsets (11 tjänster), Gullberna (13 tjänster) och S:t Lars sjukhus (8 tjäns
ter).
Vid Birgittas sjukhus är en sociopatavdelning med 24 vårdplatser under
organisation och härför erfordras en förstärkning med tre skötartjänster.
Samma är fallet i fråga om en åldringsvårdsenhet med två avdelningar om
64 vårdplatser. För inrättande av en somatisk vårdavdelning med 30 vård
platser och en psykogeriatrisk rehabiliteringsavdelning med 22 vårdplatser
vid Furunäsets sjukhus föreslås inrättande av fem resp. sex skötartjänster.
Vid Gullberna sjukhus kräver anordnandet av en geriatrisk vårdenhet med
minst två vårdavdelningar en förstärkning med 13 skötartjänster. En plane
rad sociopatvårdenhet med ca 100 vårdplatser vid S:t Lars sjukhus erfordrar
åtta nya skötartjänster.
Ett otillräckligt antal avdelningsbiträdestjänster medför alltjämt att sjuk-
Kungl. Maj. ts proposition nr 6 A år 1966
25
vårdsutbildad personal måste utföra mindre kvalificerade göromål. Ca 140
vårdavdelningar saknar helt avdelningsbiträde. Styrelsen hemställer, att 100
tjänster som avdelningsbiträde inrättas.
4. c) En ökad insats av kvalificerad personal för arbets- och sysseisätl-
ningsterapi krävs. I princip bör varje sjukvårdsläkaravdelning ha en utbil
dad arbetsterapeut med uppgift att organisera och leda terapin. Medicinal
styrelsen föreslår därför inrättandet av en tjänst som arbetsterapeut al
ternativt förste skötare vid vart och ett av Gullbernn, Psykiatriska, Rijhovs,
S:ta Anna, S:t Lars, (forskningsavdelningen), S:ta Maria, S:t Olofs, Sund-
by, Säter och Ulleråkers (forskningsavdelningen) sjukhus samt två tjäns
ter som arbetsterapeut, alternativt förste skötare, vid Birgittas, Restads,
S:ta Gertruds, S:t Jörgens (en för forskningsavdelningen) och S:t Sigfrids
(en för specialavdelningen) sjukhus, tillsammans tjugo tjänster.
4. d) Medicinalstyrelsen föreslår vidare inrättande av en tjänst som ku
rator i Ae 17 vid S:ta Annas sjukhus samt en tjänst som kurator i Ae 15 vid
ett vart av Birgittas, Gullberna, Mariebergs, S:ta Gertruds, S:t Jörgens, S:t
Lars, Sidsjöns och Ulleråkers (för den nyinrättade alkoholistvårdavdel
ningen) sjukhus, ävensom två tjänster i Ae 15 vid Falbygdens sjukhus, den
ena för den nyinrättade alkoholistvårdavdelningen.
Fyra mentalsjukhus -— bortsett från Karsuddens sjukhus — saknar allt
jämt tjänst för sjukgymnast och medicinalstyrelsen föreslår därför, att
en sådan tjänst inrättas vid vart och ett av Psykiatriska sjukhuset samt
Gådeå, S:ta Anna och S:t Olofs sjukhus. Med hänsyn till det stora antalet
åldringar vid de större mentalsjukhusen, som i stor utsträckning kräver
sjukgymnastik, anser styrelsen det nödvändigt att inrätta en tjänst som
sjukgymnast vid vart och ett av S:ta Gertruds, Birgittas, Säters, Mariebergs,
Ulleråkers och S:t Lars sjukhus.
5. För att stimulera läkarrekryteringen vid specialavdelningen för psy
kiskt efterblivna vid Källshagens sjukhus bör underläkartjänsten förändras
till en tjänst som biträdande överläkare.
Avsikten är att till Vipeholms sjukhus överföra samtliga tuberkulossjuka
psykiskt efterblivna, som f. n. till stor del vårdas på S:t Lars sjukhus. Förut
sättning härför är att överläkaren för den internmedicinska vården vid
förstnämnda sjukhus erhåller en förste läkare.
För Västra Ny sjukhus föreslås att tjänsten som förste läkare omändras
till en tjänst som biträdande överläkare samt att ett arvode av 12 000 kr.
beräknas för handhavande av den somatiska vården. Utsikterna att kunna
besätta den vakanta överläkartjänsten skulle härigenom öka.
Medicinalstyrelsen föreslår en psykolog i Ae 25 vid Källshagens sjukhus.
Ett avsevärt antal neurosfall innebär utredningar i samband med omskol
nings-, pensions- och abortärenden som kräver psykologisk bedömning.
Beträffande Salberga sjukhus ökas kraven i den mån de nya klinikerna
beläggs och styrelsen hemställer om inrättande av ytterligare en tjänst som
psykolog i Ae 25.
Kungi. Maj.ts proposition nr til ur 1966
26
Vid Vipeholms sjukhus är arbetet mycket omfattande då patientantalet
är stort — ca 900 — och inga mer ingående utredningar tidigare gjorts. På
den medicinska barnavdelningen bör patienterna skyndsamt och noggrant
utredas, så att riktiga terapeutiska åtgärder sätts in snabbt. För de vuxna
patienterna blir den terapeutiska verksamheten alltmer differentierad. Två
nya tjänster som psykolog i Ae 25 resp. Ae 21 bör inrättas.
Vid Västra Marks sjukhus bör inrättas en psykologtjänst, varvid arvodet
till psykolog kan utgå.
6. a) Vid specialavdelningen för psykiskt efterblivna vid Källshagens
sjukhus bör med hänsyn till arbetsbördan för personalföreståndaren och
till angelägenheten av att vid tjänstledigheter för denne disponera en kom
petent ersättare inrättas en tjänst som biträdande personalföreståndare.
Sedan Salberga sjukhus utbyggts med avdelning för höggradigt psykiskt
efterblivna, torde platsantalet komma att fastställas till över 800. För sam
ordning av de olika personalvårdande arbetsuppgifterna m. m. föreslås, att
en tjänst som förste föreståndare inrättas. Vidare bör inrättas en tjänst som
avdelningsbiträde på sjukhusets laboratorium.
Då utbildning av mentalsjukvårdspersonal förlagts till Vipeholms sjukhus
fr. o. m. hösten 1964 erfordras en samordning av de personalvårdande funk
tionerna. Styrelsen föreslår därför att sjukhuset tillförs en tjänst som
förste föreståndare.
Laboratoriearbetet vid sjukhuset har ökat med påföljd att en skötare
måste biträda laboratoriepersonalen. En tjänst som laboratorieassistent bör
inrättas. Vidare bör anställas ytterligare en tandsköterska.
Tjänsten som föreståndare vid Västra Ny sjukhus omfattar sjukvårds-
ärenden rörande patienter och personalvårdande uppgifter. Denna kombina
tion är alltför betungande och styrelsen hemställer att en tjänst som per
sonalföreståndare inrättas.
6. b) Vid specialavdelningen för psykiskt efterblivna vid Källshagens
sjukhus saknar fyra vårdavdelningar alltjämt avdelningsbiträden. Fyra
sådana tjänster bör inrättas.
Den för klinikerna II och III å Salberga sjukhus (avsedda för svårskötta
psykiskt efterblivna) fastställda personalstaten upptar drygt 200 befatt
ningar för sjukvårdspersonal, avsedd för 540 patienter. Detta innebär 2,7
patienter per befattningshavare. Styrelsen föreslår därför, att 30 tjänster
som skötare inrättas. På de nämnda klinikerna är •— liksom på Vipeholms
sjukhus — två avdelningsbiträden på envar av de sex avdelningarna nöd
vändiga, då patienterna ej kan hjälpa till med städning och då skötarper-
sonalen bör avlastas sådant arbete. På Salberga sjukhus bör inrättas tolv
tjänster som avdelningsbiträde. På Salberga sjukhus finns vidare 18 tjänster
som barnsköterska, av vilka nio bör omändras till tjänster som skötare.
På 17 avdelningar vid Vipeholms sjukhus finns endast en befattnings
havare nattetid. Försämringen av patienterna och det stora antalet patienter
med epileptiska sjukdomar gör en personalförstärkning under natten ofrån
Kungl. Maj.ts proposition nr
64
år 1966
27
komlig. Styrelsen föreslår därför att fem tjänster som skötare inrättas. För
att avlasta skötarpersonalen sådant arbete som med fördel kan utföras av
annan personal, erfordras ytterligare tolv avdelningsbiträden. För städning
av nya byggnader för medicinsk barnavdelning samt ny arbetsterapibygg-
nad erfordras fem avdelningsbiträden. Sammanlagt bör inrättas 17 tjänster
som avdelningsbiträden.
Ett tiotal patienter överfördes under år 1964 från Vipeholms sjukhus till
1 ostra Ny sjukhus. De tillhör en kategori, som ej tidigare funnits på sjuk
huset och som kräver ständig tillsyn och övervakning. Med hänsyn bl. a.
häi till erfordras en ökning med två tjänster som skötare.
6. c) På specialavdelningen för psykiskt efterblivna vid Källshagens
sjukhus behövs särskild befattningshavare för att sysselsätta patienter, då
arbetsterapi inte bedrivs. En tjänst som förste skötare bör därför inrättas.
Patienterna på avdelning A 3 är gravt utvecklingsstörda kvinnor som måste
sysselsättas och tränas (ADL-träning) inom vårdavdelningen, eftersom de
avsevärt skiljer sig från de Övriga mentalsjuka och inte kan blandas med
dem på arbetssalar och verkstäder. En tjänst som förste skötare bör inrät
tas. Den allmänna patientaktiveringen vid sjukhuset kräver särskild per
sonal för patienternas sysselsättning på vårdavdelningarna samt i park- och
trädgårdsarbete. Styrelsen anhåller därför om två tjänster som skötare. För
stadnmgsarbete i terapilokaler och gymnastiksal med biutrymmen föreslås
en tjänst som avdelningsbiträde.
För sysselsättning och arbetsträning på klinik I vid Salberga sjukhus
tjänstgör elva befattningshavare. Av ca 250 patienter sysselsätts ca 100
regelbundet och en stor del av de övriga under viss tid. Ytterligare patienter
skulle kunna sysselsättas om personalen förstärks med två tjänster som
förste yrkesmästare. För de 18 vårdavdelningarna å klinikerna II och III
finns två förste skötartjänster och en arbetsterapeuttjänst. Fyra tjänster
som förste skötare i arbets- och sysselsättningsterapi och fem tjänster som
arbetsterapeut bör inrättas.
Arbetsterapin på Vipeholms sjukhus syftar till att anpassa patienterna
till arbete i skyddad verkstad. I den nya byggnaden för arbetsterapi med
plats för 120 patienter, som öppnades 1964, är totalantalet personal tio. Per-
sonalförstärkning med två tjänster som skötare i arbetsterapi föreslås.
Barnavdelningarna vid sjukhuset har egen terapiavdelning, där omkring
24 barn sysselsätts med hjälp av personal från avdelningarna. För försöks
verksamhet, testning och värdering av anlag m. m„ erfordras ytterligare en
tjänst som skötare i arbetsterapi. För socioterapeutisk behandling har för
söksvis avdelats särskild sjukvårdspersonal med goda resultat. Fem tjänster
som förste skötare för socioterapeutiska arbetsuppgifter bör inrättas.
6. d) Vid Salberga sjukhus finns en föreståndare för familjevården, i
vilken antalet utplacerade f. n. är omkring 60. För att förestå förrådet och
vid behov avlösa föreståndaren föreslås en tjänst som förste skötare.
6. e) Salberga sjukhus har f. n. två kuratorstjänster. I och med belägg
Kungi. Maj.ts proposition nr Gi ur 19GG
28
ningen av de nya barnavdelningarna behövs ytterligare en förste kuratoi.
Vid Västra Marks sjukhus finns en kuratorstjänst. För att bl. a. möjliggöra
omplaceringar till landstingens vårdhem bör ytterligare en kuratorstjänst i
Ae 17 inrättas.
6. f) Vid mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna har skolundervisning
pågått som försöksverksamhet och hittills omfattat huvudsakligen moders
mål, matematik, hembygdskunskap och samhällslära enligt särskolans läro
plan. Erfarenheterna av undervisningen har varit mycket goda. På längre sikt
bör den successivt utökas, vilket kommer att kräva personal förstärkning.
I en första etapp bör vid Västra Marks sjukhus inrättas en tjänst som rek
tor samt medel anvisas för en extra lärare i kunskapsämne och en extra
gymnastiklärare. Vipeholms sjukhus bör tillföras en rektorstjänst samt me
del för två extra lärare i kunskapsämne och en extra talpedagog. Vid Sal-
berga sjukhus bör anställas en rektor (i stället för nuvarande läkepedagog)
samt anvisas medel för en extra gymnastiklärare och en extra förskollärare.
Vid Källshagens sjukhus och Västra Ny sjukhus bör anställas en rektor samt
anvisas medel för en extra lärare i kunskapsämne.
7. De betydande investeringar, som sedan ett flertal år gjorts inom men
talsjukvården, har ökat belastningen på förvaltningen. En personell upp
rustning av organisationen inom sjukhusens kontor och kanslier är därför
motiverad. För vartdera av Birgittas och S:ta Gertruds sjukhus föreslås en
tjänst som assistent i Ao 13. Vidare bör en kontorist vid vart och ett av
Ryhovs och Umedalens sjukhus utbytas mot en assistenttjänst samt en
kontoristtjänst inrättas vid Vipeholms sjukhus. Styrelsen anser vidare att
21 tjänster som kansliskrivare bör inrättas, varvid 21 kontoristtjänster kan
indras.
För kanslipersonal till föreslagna tjänster som sjukhusdirektör och bi
trädande överläkare erfordras 16 tjänster som kanslibiträde. Därjämte an
ser styrelsen, att ytterligare 40 tjänster som kanslibiträde bör inrättas.
8. a) Medicinalstyrelsen föreslår förstärkning av personalen i sysalarna
vid S:t Jörgens sjukhus med en tjänst som ekonomibiträde. För Salberga
sjukhus föreslås ytterligare en ekonomibiträdestjänst.
8. b) Driften vid tvätteriet vid Restads sjukhus kommer att läggas ned,
varvid följande tjänster kan dras in, nämligen en tvättföreståndare i Ao 14,
en biträdande tvättföreståndare i Ao 9, en maskintvättare i Ao 9, en maskin-
tvättare i högst Ae 9 samt åtta ekonomibiträden. Vid vart och ett av S:ta
Maria och Ulleråkers sjukhus behövs en förstärkning av personalen för
tvätteriarbetet med två ekonomibiträden.
8. c) Belastningen på telefonväxlarna har ökat och medicinalstyrelsen
föreslår en tjänst som telefonist vid vart och ett av S:t Lars, Ulleråkers,
Karsuddens och Salberga sjukhus. Då Karsuddens sjukhus saknar tjänster
för städpersonal föreslås inrättande av två tjänster som ekonomibiträde för
städningsarbetet. Den påbörjade effektiviseringen av städningsarbetet bör
fortsättas genom inrättande av tio tjänster som överstädare.
Kungl. Maj.ts proposition nr
64
år 1966
29
För transporterna vid Karsuddens sjukhus föreslås att två tjänster som
vaktmästare inrättas. Vid vartdera av S:t Olofs och Västra Marks sjukhus
hör inrättas en vaktmästartjänst. För att täcka brister i transportorganisa
tionen i övrigt föreslås att till extra arbetskraft anvisade medel uppräknas
med 50 000 kr.
9. Patienterna är i stort behov av kuratorshjälp och en tjänst som kura
tor bör därför inrättas. För en nyinrättad vårdavdelning erfordras en per
sonalförstärkning med två vårdartjänster samt medel för avlönande av
extra städhjälp. Som ledare för en nyinredd skyddad verkstad föreslås en
tjänst som arbetsledare med teknisk utbildning.
10. Tre extra skötare avlönas med medel för extra arbetskraft. Då beho
vet är stadigvarande bör tre skötartjänster inrättas.
För att kunna utveckla försöken med anpassningsutbildning bör en tjänst
inrättas som förste skötare för socioterapevtiska uppgifter.
För bl. a. kameralt arbete bör en tjänst som assistent och en tjänst som
kanslibiträde inrättas. Vid bifall härtill kan en tjänst som kansliskrivare
dras in.
11—13. Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall rättspsykiatriska stationer in
rättas i Örebro och Norrköping. Vid stationen i Örebro skall, utöver de tjäns
ter som överflyttas från stationen vid Mariebergs sjukhus, finnas en förste
läkare i Ag 25, en kurator i Ag 17 och ett kanslibiträde i Ag 7. Med hänsyn
bl. a. till den självständiga ställning läkaren har bör tjänsten ändras till
tjänst för biträdande överläkare i Ao 27. Tjänsterna som kurator och kansli
biträde bör ändras till extra ordinarie.
Vid stationen i Norrköping bör tjänsten för överläkare i Bg 1 ändras till
Bo 1 och tjänsterna för kurator och kanslibiträde ändras från extra till
extra ordinarie.
16. Delposten Arvoden till biblioteksgöromål har uppräknats från 250 000
till 400 000 kr. ökningen i övrigt beror bl. a. på vissa arvodeshöjningar.
Till följd av innehavarnas avgång föreslår styrelsen, att på övergångsstat
förda tjänster minskas med tio, nämligen: fyra läkare i Ao 23, en överskö
tare i Ao 14, en hantverksföreståndare i Ao 9, en reparatör i Ao 9 samt tre
kontorsbiträden i Ao 5.
Kungl. Maj.ts proposition nr
64
är 1966
Departementschefen
Som jag anfört under föregående avsnitt kommer den statliga mentalsjuk
vården att övertas av landstingen den 1 januari 1967. Medel under föreva
rande anslag kommer därför att behövas endast för första hälften av budget
året 1966/67. För Vipeholms sjukhus, som tills vidare kommer att drivas av
staten, beräknar jag dock medel för hela budgetåret.
Den pågående upprustningen av mentalsjukvården som jag i tidigare
avsnitt redogjort för bör fortsätta även under nästa budgetår. Jag föreslår
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966
sålunda i det följande en personalökning med sammanlagt 116 tjänster varav
16 tjänster för nya vårdplatser och 100 tjänster för befintliga vårdplatser.
Förslaget innebär att för budgetåret 1966/67 tillkommer 4 tjänster för läkar-
personal, 114 tjänster för sjukvårdspersonal m. m. samt 10 tjänster för
administrations- och kontorspersonal. Samtidigt skall 12 tjänster för ekono
mipersonal indras av organisatoriska skäl. Mina förslag förutsätter beträf
fande sjukvårdspersonalen att medicinalstyrelsen vidtar sådana omdisposi
tioner i personalorganisationen att tjänster kan flyttas från sjukhus, där be-
Jäggningen minskar till sjukhus, med mindre tillfredsställande personal
täthet för att söka åstadkomma en utjämning mellan de olika sjukhusen.
Innan jag övergår till att närmare behandla de av medicinalstyrelsen
framlagda förslagen vill jag anmäla, att Kungl. Maj :t genom beslut den 30
december 1965 uppdragit åt medicinalstyrelsen att för en kostnad av högst
150 000 kr. under år 1966 i anslutning till forskningsavdelningarna vid Ul-
leråkers sjukhus i Uppsala och S:t Lars sjukhus i Lund anordna tre kur
ser för vidareutbildning av läkare vid de statliga mentalsjukhusen. Två
kurser skall förläggas till Ulleråkers sjukhus och en till S:t Lars sjukhus.
I kurserna, som vardera omfattar ca tre månader, skall högst 15 läkare per
kurs delta. I utbildningen ingår föreläsningar, seminarieövningar och kli
nisk tjänstgöring.
Kungl. Maj :t har vidare genom beslut samma dag bemyndigat medicinal
styrelsen att under innevarande budgetår för en kostnad av högst 7 500 kr.
anordna tre kurser om vardera en vecka med ca 30 deltagare per kurs
för läkare vid de statliga mentalsjukhusen m. fl. Kurserna är avsedda att
ge information om de senaste rönen inom mentalsjukvården, t. ex. olika
metoder att differentiera patienterna inom mentalsjukhusen, nya behand
lingsformer samt olika principer för personalorganisation och personalled
ning. Vidare skall aktuella lagstiftningsfrågor genomgås. En kursverksam
het av här antytt slag torde ha en stimulerande effekt, och jag föreslår att
ytterligare tre veckokurser får anordnas under hösten 1966.
Vad därefter angår personal till n ij a vårdplatser föreslås för fort
satt utbyggnad av forskningsavdelningen vid S:t Jörgens sjukhus inrättan
det av ytterligare en tjänst som biträdande överläkare i Ae 27 och en tjänst
som underläkare i Ae 23.
Vid Restads sjukhus bör vid medicinskt centrum — som är under upp
förande — för den öppna mottagningen och för den somatiska vården me
del beräknas för en tjänst som överskötare. För den öppna vården föreslår
jag vidare medel för en kurator. För städningsarbete m. m. erfordras vid
detta centrum två tjänster som avdelningsbiträde.
Genom tillkomsten av en ny vårdpaviljong MK 1 vid Restads sjukhus ut
ökas vårdavdelningarnas antal med en. För denna avdelning föreslår jag
att medel beräknas för nio extra ordinarie tjänster som skötare. För städ
ningsarbete m. m. bör beräknas medel för en tjänst som avdelningsbiträde.
31
Sammanfattningsvis innebär mina förslag beträffande nya vårdplatser
m. m. 16 nya tjänster, varav två läkartjänster, 13 tjänster för sjukvårds
personal m. m. samt en tjänst som kurator.
När det gäller personal för befintliga vårdplatser föreslår jag
i fråga om läkar personalen att en tjänst som biträdande överlä
kare i Ae 27 med huvudsaklig uppgift att handha den öppna vården inrät
tas vid S:t Olofs sjukhus. Därjämte bör inrättas en tjänst som biträdande
överläkare i Ae 27 vid Frösö sjukhus för att möjliggöra en utökning av an
talet sjukvårdsläkaravdelningar. Vid flera sjukhus föreligger mycket stora
sådana avdelningar med mer än 400 patienter per överläkare. Detta för
hållande hindrar en ur vårdsynpunkt lämplig differentiering av patien
terna och försvårar såväl införande av mera intensiva behandlingsformer
som ett rationellt utnyttjande av vårdavdelningspersonalen. Jag föreslår
därför inrättande av sex tjänster som biträdande överläkare i Ao 27 vid
följande sjukhus nämligen Birgittas, Umedalens, Sundby, Sidsjöns, Gull-
berna och S:ta Annas sjukhus. Samtidigt härmed kan sex tjänster som
förste läkare i Ao 25 dras in. Vid Källshagens sjukhus föreslår jag att en
tjänst som underläkare byts ut mot en tjänst som biträdande överläkare
i Ae 27. Som jag erinrat om i prop. 1966: 1 (bil. 7, s. 54) har Kungl. Maj :t
den 30 december 1965 beslutat att som ersättning för nedlagda platser vid
statens vårdanstalt för alkoholmissbrukare Salberga tills vidare skall in
rättas en särskild avdelning för alkoholmissbrukare vid Karsuddens sjuk
hus i Katrineholm. För att bl. a. svara för den psykiatriska vården av dessa
patienter föreslår jag att en tjänst som biträdande överläkare i Ae 27 in
rättas vid Karsuddens sjukhus. Samtidigt kan en tjänst som förste läkare
i Ae 25 dras in.
Vad gäller sjukvårdspersonal föreslår jag först beträffande
den centrala sjukvårdspersonalen en fortsatt utbyggnad av den genom 1964
års riksdagsbeslut inrättade organisationen med förste föreståndare. Jag
föreslår att medel beräknas för tjänster som förste föreståndare vid Sund
by, Sidsjöns, Furunäsets, Gullberna, Falbygdens och Vipeholms sjukhus.
Med hänsyn till mina förslag beträffande läkarpersonalen bör vidare me
del beräknas för en tjänst som föreståndare vid vart och ett av S:t Olofs,
Frösö, Birgittas, Umedalens, Sundby, Sidsjöns, Gullberna, S:ta Anna, Källs
hagens och Karsuddens sjukhus. Därjämte bör medel beräknas för en tjänst
som föreståndare vid S:t Sigfrids sjukhus, där biträdande överläkarens av
delning saknar sådan befattningshavare.
Till förstärkning av laboratoriepersonalen föreslår jag medel för en
tjänst som förste laboratorieassistent vid S:t Lars sjukhus och en tjänst
som laboratorieassistent vid Vipeholms sjukhus.
För att biträda vid röntgenundersökningar föreslås att vid S:t Lars och
Ulleråkers sjukhus beräknas medel för en tjänst som röntgenassistent vid
vartdera sjukhuset.
Kungl. Maj:ts proposition nr 6b år 1966
32
I fråga om vårdavdelningspersonalen tillstyrker jag för att möjliggöra
tidigare nämnd omorganisation vid de egentliga mentalsjukhusen att medel
beräknas för sammanlagt 30 tjänster som skötare. Vid sjukhusen för psy
kiskt efterblivna föreslås 28 tjänster som skötare. Av dessa tjänster bör
18 avse Salberga sjukhus, varvid nio tjänster som barnsköterska kan dras
in. Härutöver bör medel beräknas för tio tjänster som avdelningsbiträde
med placering vid vårdavdelningar, som saknar sådana tjänster eller där
en förstärkning anses erforderlig.
Arbets- och sysselsättningsterapin har kommit att spela en allt större roll
i den totala terapin. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag det vara
angeläget att denna verksamhet ytterligare utbyggs. Jag föreslår därför att
medel beräknas för sammanlagt tolv tjänster som arbetsterapeut. Av dessa
tjänster bör två avse Salberga sjukhus.
Beträffande den kliniskt-psykologiska verksamheten föreslår jag, att tre
tjänster som psykolog i Ae 27 inrättas. Vid Vipeholms sjukhus föreslår jag
medel för en tjänst som biträdande psykolog.
För fortsatt utbyggnad av kuratorsverksamheten föreslår jag medel för
fyra tjänster som kurator i Ae 15.
Sammanfattningsvis innebär mina förslag beträffande sjukvårdspersonal
för befintliga vårdplatser en nettoökning med 100 tjänster.
I fråga om administrations- och kontorspersonal före
slår jag för utökning av skrivhjälp till läkare m. fl. att medel beräknas för
tio tjänster som kanslibiträde.
Beträffande ekonomipersonalen tillstyrker jag styrelsens för
slag om indragning av tjänster för tvättpersonal vid tvätteriet vid Restads
sjukhus, vilket kommer att läggas ned under innevarande budgetår. Föl
jande tolv tjänster bör sålunda indras, nämligen en tjänst som tvättföre
ståndare i Ao 14, en tjänst som biträdande tvättföreståndare i Ao 9, en
tjänst som maskintvättare i Ao 9, en tjänst som maskintvättare samt åtta
tjänster som ekonomibiträde.
I enlighet med medicinalstyrelsens förslag bör tio på övergångs
stat förda tjänster indras, nämligen fyra läkare i Ao 23, en överskötare i
Ao 14, en hantverksföreståndare i Ao 9, en reparatör i Ao 9 och tre kontors-
biträden i Ao 5.
Erfarenheterna från den försöksverksamhet med öppen vård, som
påbörjades under budgetåret 1962/63 vid vissa mentalsjukhus har visat sig
vara mycket goda. Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj:t
genom beslut den 25 februari 1966 bemyndigat medicinalstyrelsen att för
verksamheten disponera medel för anställande av två kuratorer, tre över-
skötare, sex kanslibiträden, ett avdelningsbiträde, en arbetsterapeut eller
en förste skötare, fyra skötare, tre föreståndare och tre verkstadsförmän.
Försöksverksamheten kommer med denna organisation att omfatta öppen
mottagning vid Ulleråkers, Falbygdens, Säters, S:t Jörgens och Gullberna
Kungl. Maj.ts proposition nr
64
år 1966
Kungl. Maj.ls proposition nr 6 i år 196(1
33
sjukhus, dagsjukvård vid Ullcråkcrs och Sidsjöns sjukhus samt industriell
arbetsterapi vid Ulleråkers, Hyhovs och Restads sjukhus.
Under förevarande anslag bestrids även kostnader för avlöningar vid
Annetorpshemmet i Lund (arbetshemmet för blinda med komplicerande
handikapp) samt Mogårdshemmet i Finspång (arbetshemmet för döva).
För Mogårdshemmet föreslår jag, att för ledning av den skyddade verk
samheten vid hemmet medel beräknas för en tjänst som utbildningsassistent
i Ae 18. Vidare beräknar jag medel för en tjänst som kurator i Ae 15.
Nu föreslagna personalförstärkningar m. m. innebär totalt en nettoök
ning med 118 nya tjänster. Kostnaderna härför kan för första hälften av
budgetåret 1966/67 beräknas till sammanlagt ca 1,3 milj. kr.
Med hänsyn till förordade personalförstärkningar bör medelsanvisningen
för vikarier ökas med 165 000 kr. för samma tid.
För avlöningar till extra arbetskraft beräknar jag en ökning av medels
anvisningen för första hälften av nästa budgetår med sammanlagt 90 000 kr.
Härav avses 25 000 kr. för farmacevtisk rådgivning, 25 000 kr. för anlitande
av sjukgymnaster, 5 000 kr. för timlärare vid Annetorpshemmet, 25 000 kr.
för transporter samt 10
000 kr. för timlärare vid sjukhus för psykiskt efter
blivna.
Under arvodesposten beräknar jag en ökning med 115 000 kr. för första
hälften av nästa budgetår. För löneomräkning bör anslaget slutligen ökas
med ca 14 milj. kr. för nyssnämnda tid. Den sammanlagda ökningen för
första hälften av budgetåret 1966/67 uppgår till ca 16 milj. kr.
Beträffande de rättspsykiatriska stationerna vill jag anmäla att Kungl.
Maj:t genom beslut den 30 juni 1965 förordnat att dylika stationer skall in
rättas i Örebro och Norrköping. Vid stationen i Örebro bör förutom den
personal, som överflyttas från den rättspsykiatriska avdelningen vid Marie-
bergs sjukhus, inrättas en tjänst som förste läkare i Ae 25 samt medel be
räknas för en tjänst som kurator och en tjänst som kanslibiträde. Vid sta
tionen i Norrköping bör inrättas en tjänst som överläkare i Be 1 samt me
del beräknas för en tjänst som kurator och en som kanslibiträde. Jag fö
reslår att ca 200
000 kr. beräknas för hela nästa budgetår för förevarande
personal.
Medelsanvisningen för de rättspsykiatriska stationerna och för Vipe-
holins sjukhus för senare hälften av budgetåret 1966/67 uppskattas till
sammanlagt ca 6,5 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 180 milj. kr. och
alltså minskas med 136 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteck
ningen för statens mentalsjukhus enligt vad jag förordat
i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens mentalsjuk-
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 6i
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 6b år 1966
hus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis .............. i
................................ 81 300 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis...........
700 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal, förslagsvis ...:....................................... 98 000 000
Summa kr. 180 000 000;
c) till Statens mentalsjukhus: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
180
000
000
kr.
2. Statens mentalsjukhus: Omkostnader
Anslag
Nettoutgift
1964/65 .................................................... 84 550 000
83 605 268
1965/66
87 720 000
1966/67 (förslag) ............................. 48 000 000
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 10 768 000 kr.
Anvisat
Föreslagen ändr. 1966/67
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare..........................
1965/66
550 000 +
Mynd.
50 000
1
Dep.ch.
250 000
2. Reseersättningar .............................................................
500 000 +
150 000 —
210 000
3. Bränsle, lyse och vatten.................................................
9 500 000
—
— 4 500 000
4. Övriga expenser................................................................
1 520 000 +
180 000 —
700 000
5. Ersättning till föreningen Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium för vård av vissa psykiskt efterblivna
3 000 000 +
285 000
_
1 400 000
6. Mogårdshemmet................................................................
280 000 +
116 000
—
100 000
7. Annetorpshemmet...........................................................
365 000 +
212 000
—
95 000
8. Övervakning av vissa försöksutskrivna patienter....
250 000
—
—
125 000
9. Inventarier.........................................................................
3 400 000 + 2 915 000 — 1 450 000
10. Tvätt och renhållning......................................................
6 800 000 +
745 000 — 2 800 000
11. Utspisning.......................................................................... 35 800 000 + 1 500 000 — 16 615 000
12. Linne, gång- och sängkläder...........................................
4 700 000 +
900 000 — 1 850 000
13. Läkemedel m. m................................................................ 13 500 000 + 2 500 000 — 6 000 000
14. Familjevård.......................................................................
3 800 000 +
600 000 — 1 900 000
15. Automobiler och transporter..........................................
900 000 +
60 000 —
395 000
16. Arbets- och sysselsättningsterapi m. m..........................
1 900 000 +
300 000
—
920 000
17. Viss öppen vård...............................................................
245 000
—
—
120 000
18. Diverse utgifter.................................................................
710 000 +
255 000 —
290 000
+10
768
000
—
39
720
000
Kungl. Maj.ts proposition nr 6i är 1966
35
Motiv
9. Medicinalstyrelsen föreslår för utbyten av starkt förslitna motorfordon
395 000 kr., för modernisering och komplettering av medicinsk utrustning
700 000 kr. samt för anskaffning av utrustning till psykologlaboratorier
275 000 kr. Vidare beräknar styrelsen 100 000 kr. för inköp av kontors
maskiner samt 1 500 000 kr. för anskaffning av möbler till renoverade vård
paviljonger och nya expeditionslokaler. Därjämte erfordras 330 000 kr. för
inköp av specialsängar för vissa patienter. Slutligen föreslås 390 000 kr. för
rationalisering av städarbete och transportorganisation genom inköp av
hjälpmedel och förbrukningsartiklar.
11. Anslagsbeloppet för kosthållningen är för innevarande budgetår beräk
nat efter 4: 14 kr. per patient och dag, vilket motsvarar ett livsmedelstal i
konsumentindex av 213. Livsmedelstalet för juli 1965 var 233, vilket mot
svarar ett kostpris av 4: 52 kr. per patient och dag vid oförändrad standard.
Med en beräknad medelbeläggning av 22 000 patienter erfordras för patient
kosten vid detta kostpris ca 36 000 000 kr. Årskostnaden för de livsmedel
som ingår i personalkosten beräknas till 1 300 000 kr.
.
.
..
12. För utökning av buffertlagret av linne, gång- och sängkläder i sam
band med övergång till centraltvätt föreslås en uppräkning med 900 000 kr.
13. Med hänsyn till prishöjningar samt angelägenheten av att i större
utsträckning kunna övergå till artiklar av engångskaraktär föreslås en höj
ning med 2 500 000 kr.
Departementschefen
I enlighet med vad jag tidigare anfört angående landstingens överta
gande av den statliga mentalsjukvården den 1 januari 1967 beräknar jag
medelsbehovet under förevarande anslag endast för första hälften av bud
getåret 1966/67. För Vipeholins sjukhus, som tills vidare skall drivas av
staten, beräknar jag dock medel för hela nästa budgetår, ca 3,5 milj. kr.
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen och
till vad jag nyss anfört föreslår jag att anslaget minskas med 39 720 000
kr. och alltså förs upp med 48 milj. kr. För första hälften av budgetåret
1966/67 innebär detta en ökning med ca 2,4 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens mentalsjukhus: Omkostnader för budget
året 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags
anslag av 48 000 000 kr.
3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka in. ni.
Under hänvisning till vad jag tidigare anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m. för budgetåret 1966/67 under femte huvudti
teln anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 6b år 1966
4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
Under hänvisning till vad jag tidigare anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m. för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag av 335 000 000 kr.
5. Kostnader för mentalsjnkvårdsberedningen
Anslag
Nettoutgift
1964/65
1 500 000
1 576 225
1965/66
2 500 000
1966/67 (förslag) .................................. 3 600 000
Från förevarande anslag bestrids kostnader för mentalsjukvårdsbered
ningens programmerings- och utredningsverksamhet samt arvoden, resor,
expenser m. m. ävensom särskilt bidrag till vissa landsting för projektering
av byggnadsprojekt inom mentalsjukvården.
Mentalsjukvårdsberedningen föreslår, att anslaget uppförs med 7 milj. kr.
Motiv
Mentalsjukvårdsberedningen beräknar för utarbetande av principplaner
för Västra Ny, S:t Olofs, Källshagens, Salberga, Umedalens och Furunäsets
sjukhus ca 300 000 kr. För tekniska utredningar åt bl. a. landstingen er
fordras vidare ca 200 000 kr. Härjämte kommer lämpliga förläggningsplat-
ser för eventuella nya vårdenheter beträffande psykiskt efterblivna att un
dersökas ävensom programutredningar för de nya enheterna att verkstäl
las för en kostnad av ca 200
000
kr. Övriga kostnader för beredningens verk
samhet uppskattas till ca 700 000 kr.
Medelsförbrukningen för det fortsatta programmerings- och upprust-
ningsarbetet under nästa budgetår beräknas sålunda till i runt tal 1,4
milj. kr.
Särskilda överenskommelser har träffats mellan förhandlingsnämnden
och vissa landsting om att dessa övertar programmering och projektering
av lämpliga byggnadsobjekt. För att stimulera landstingen att i möjligaste
mån överta ifrågavarande arbetsuppgifter före den 1 januari 1967 erhåller
landstingen ett särskilt projekteringsbidrag — utöver anläggnings- och/ellcr
upprustningsbidrag enligt bestämmelserna för landstingens övertagande av
statens mentalsjukvård m. m. — med högst 5 % av anläggnings- eller npp-
rustningsbidraget. För löpande utbetalningar av bidrag beräknas ca 5,6
milj. kr.
Mentalsjukvårdsberedningen beräknar sålunda det totala medelsbehovel
för budgetåret 1966/67 till 7 milj. kr.
Departementschefen
Som jag tidigare anfört övergår den statliga mentalsjukvården, till lands
tingen den 1 januari 1967. Landstingen kommer fr. o. m. nämnda tidpunkt
att själva svara för planeringsarbetet i fråga om byggande och utrust
ning av nya sjukhus. Det gransknings- och rådgivningsarbete som f. n. åvi
lar mentalsjukvårdsberedningen kommer i enlighet med bestämmelserna
i sjukvårdslagen att övertas av centrala sjukvårdsberedningen som för dessa
uppgifter torde komma att behöva viss personalförstärkning. Storleken
härav kan ännu inte närmare anges. Kungl. Maj :t bör därför äga att anvisa
medel för det antal ytterligare tjänster som erfordras.
Enligt avtalen med landstingen skall staten i såväl byggnads- som utrust-
ningshänseende fullfölja de arbeten som påbörjas i statlig regi före den
1 januari 1967. Beredningen bör därför fortsätta sin verksamhet under hela
nästa budgetår. Ett minskat personalbehov vid beredningen med hänsyn
till den minskning av arbetsuppgifterna som jag förut nämnt kan förutses.
Jag beräknar medelsbehovet för beredningens egen verksamhet till 800 000
kr.
Med stöd av riksdagens bemyndigande bar Kungl. Maj :t genom beslut den
30 juni 1965 och den 11 februari 1966 godkänt avtal med ett femtontal
landsting om särskilda programmerings- och projekteringsbidrag till dessa
landsting. Medelsbehovet för sådana bidrag under nästa budgetår uppskattar
jag till i runt tal
2,8
milj. kr.
Anslaget bör uppföras med 3,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen för
budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett för
slagsanslag av 3 600 000 kr.
6. Utbildning av mentalsjukvårdspersonals Avlöningar
Anslag
Nettoutgift
7 140 000
9 317 776
10 100 000
5 300 000
Kungl. Maj.ts proposition nr
fil
ar lfttid
37
1964/65
1965/66
1966/67 (förslag)
38
För vårdpersonal vid statens mentalsjukhus anordnas bl. a. grundutbild
ning och högre utbildning. I grundutbildningen, som omfattar ca 20 måna
der, antas årligen ca 600 elever. Godkänd grundutbildning ger behörighet
till tjänst som skötare. Den högre utbildningen är i huvudsak förlagd till
sjuksköterskeskola och omfattar 22 månader. Ca 150 elever antas årligen.
Genomgången högre utbildning ger legitimation som sjuksköterska och be
hörighet till förmanstjänst vid mentalsjukhusen, dvs. till tjänst som förste
skötare, överskötare m. m.
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 593 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966
ökn.
1. Grundutbildning:
10 instruktionssköterskor Ae 19....................................................................................... +287 040
2. Vidareutbildning:
Arvode till föreläsare............................................... .......................................................... + 17 000
3. Höjning av arvoden till föreläsare ................................................................................... +113 000
4. Löneomräkning .................................................................................................................... +175 960
+
593
000
Motiv
1. Grundutbildningen bör fortgå i oförminskad omfattning. Antalet va
kanta skötartjänster uppgick den 15 oktober 1964 till 1 832 eller 29 % av
totala antalet skötartjänster.
Endast vid tre av de 21 mentalsjukhus, där grundutbildning i psykiatrisk
sjukvård av sjukvårdspersonal äger rum, finns två instruktionssköterske-
tjänster per sjukhus inrättade. Det är av vikt att utbyggnaden av instruk-
tionssköterSkeorganisationen fullföljs även inom den psykiatriska sjukvår
den så ätt undervisningen kan bedrivas på ett rationellt och ur pedagogisk
synpunkt tillfredsställande sätt. F. n. har varje instruktionssköterska ansvar
för ett alltför stort antal elever. De belastas även med extra högre utbild-
ningskurser. Beträffande den vidareutbildning för personalen som påbörjats
föreligger stört behov av att den äldre personalen får ökade insikter i mo
dern mehtalsjukvård. För nästa budgetår bör därför inrättas tio tjänster
som instruktionssköterska.
2. Vidareutbildningen av personalen bör utvidgas. Modern psykiatrisk sjuk
vård fordrar bl. a. att personalen har goda kunskaper i patientpsykologi,
arbetsledning och rehabilitering. För föreläsningar i nämnda ämnen bör
anslagsposten höjas till
20
000
kr.
Departementschefen
Som jag tidigare anfört övergår huvudmannaskapet för den statliga men
talsjukvården den 1 januari 1967 till landstingen. Även ansvaret för utbild
ningen av mentalsjukvårdspersonalen övertas av landstingen vid nämnda
tidpunkt. Vipeholms sjukhus i Lund kommer dock att drivas av staten under
39
hela budgetåret 1966/67. Den utbildning av personal som bedrivs vid sjuk
huset bör på grund härav fortsätta i statlig regi. För utbildningen vid övriga
sjukhus beräknar jag medel endast för första hälften av nästa budgetår.
För löneomräkning och höjning av arvoden till föreläsare beräknar jag en
ökning med sammanlagt 144 000 kr. Medelsberäkningen innebär totalt en
minskning av anslaget med 4,8 milj. kr. Anslaget bör alltså föras upp med
5,3 milj. kr. Härav avser ca 230 000 kr. utbildningen vid Vipeholins sjukhus
för hela nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna följande avlöningsstat för utbildning av
mentalsjukvårdspersonal, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1966/67:
Kungl. Maj.ts proposition nr
6*4
år 1966
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis ...................................................................... 365 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................................. 335 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................................................ 4 600 000
Summa kr. 5 300 000;
*:■ •
-■!.!?
I ' it.-lAnrö. •.!«!
i ' ' V ■ i -
b) till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlö
ningar för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag av 5 300 000 kr.
7. Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkostnader
Anslag
1964/65 ........................................................ 965 000
1965/66 ...................... .... .1'! A .... . 1
000
000
1966/67 (förslag) !. . : .............. ......... 530 000
Nettoutgift
1 018 472
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 60 000 kr.
1. Reseersättningar.................. .. k i.......------........
2. Expenser,..+.............................................•
-------- 1 • • •
3. Ersättning till sjuksköterskeskolor för högre utbildning
av mentalsjukvårdspersonal............ .....;....................
4. Diverse utgifter.......... . —...... ....................
Föreslagen ändr. 1966/67
Mynd.
Dep.ch.
+ 50 000
- 310 000
+ 5 000
- 14 000
Anvisat
1965/66
670 000
30 000
240 000
60 000
tuhtll.-;'
+ 5 00Ö
+
60
000
- 118 000
- 28 000
-
470
000
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966
De partem en ischefen
I enlighet med vad jag anfört under föregående punkt bör medel under
förevarande anslag beräknas ehdast för första hälften av budgetåret 1960/67.
För utbildning vid Vipeholms sjukhus beräknar jag för hela budgetåret
1966/67 60 000 kr. Anslaget bör minskas med 470 000 kr. och föras upp med
530 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkost-
nader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag aV 530 000 kr.
8. Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus
Anslag
Nettoutgift
1964/65 .................................................... 16 600 000
9 918 036
1965/66
20 000 000
1966/67 (förslag) ............................. 11500 000
Kungl. Maj :t har godkänt avtal dels den 25 december 1961 med Örebro
läns landsting om driften av Mellringe sjukhus och dels den
6
juni 1962
med Gävleborgs läns landsting om driften av Hälsinge sjukhus. Enligt av
talen skall staten i princip ersätta landstingen för driftkostnaderna. Härvid
skall ersättningen utgå efter beräkningsgrunder, som anknutits till kostna
derna för driften av Falbygdens
sjukhus.
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 5 milj. kr.
Styrelsen räknar med att båda sjukhusen kommer att vara fullbelagda
samt att kostnaderna vid Falbygdens sjukhus kommer att öka.
Departementschefen
Som jag tidigare anfört har statens nämnd för förhandlingar med kom
muner träffat avtal med landstingen angående övertagande av statens men
talsjukvård den 1 januari 1967. Medel under förevarande anslag bör där
för beräknas endast för första hälften av nästa budgetår. Jag uppskattar
medelsbehovet till 11,5 milj. kr. vilket innebär en minskning med 8,5
milj. kr.
I detta sammanhang vill jag beträffande Hälsinge sjukhus erinra om, att
Kungl. Maj :t genom beslut den 27 januari 1966 godkänt överenskommelse
med Gävleborgs läns landsting om ändring av och tillägg till gällande avtal
om driften av sjukhuset. Ändringen innebär i huvudsak att ersättningen för
driften av sjukhuset för år 1964 skall baseras på vårddagkostnaden vid Fal
bygdens sjukhus under år 1964 i stället för år 1962. Vidare skall landstinget
för år 1966 erhålla ersättning för försäkringskostnader mot att landstinget
fr. o. in. den 1 januari 1966 övertar statens ansvar för brandskador in. in.
vid sjukhuset.
Vidare vill jag beträffande Mellringe sjukhus erinra om, att Kungl. Maj:t
genom beslut den 11 februari 1966 medgett, nit Örebro läns landsting an
vänder 60 vårdplatser vid sjukhuset för regionsjukhusets i Örebro behov,
att 160 vårdplatser vid sanatoriet Garphytte sjukhus får användas för vård
av psykiskt sjuka från landstingsområdet samt att landstinget — på vissa
villkor och med en maximering av totalantalet bidragsberättigande vårdplat
ser — erhåller driftbidrag för angivna vårdplatser enligt samma grunder
som i avtalet om Mellringe sjukhus. Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t, att
Örebro läns landsting får ersättning för försäkringskostnader för år 1966
motsvarande den som tillerkänts Gävleborgs läns landsting.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus för bud
getåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags
anslag av 11 500 000 kr.
Kungl, Mnj. ts proposition nr (it år 1!)(Ut
41
9. Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö
Anslag
Nettoutgift
1964/65 ............................................... 58 000 000
65 458 652
1965/66 ............................................... 67 000 000
1966/67 (förslag) ......................... 125 000 000
Enligt särskilda avtal har städerna Stockholm, Göteborg och Malmö för
bundit sig att med vissa undantag ombesörja vården av mentalt sjuka svens
ka medborgare. Som ersättning härför utgår statsbidrag, som beräknas med
utgångspunkt från kostnaderna för driften och upprustningen av statens
mentalsjukhus.
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 18 milj. kr.
Den pågående upprustningen av den statliga mentalsjukvården medför en
betydande ökning av anslaget.
Departementschefen
Som jag tidigare redovisat pågår förhandlingar mellan statens nämnd för
förhandlingar med kommuner samt städerna Stockholm, Göteborg och
Malmö om villkoren för dessa städers huvudmannaskap för mentalsjukvård
in. m. Bidraget bör i avvaktan på resultatet av förhandlingarna beräknas
enligt nu gällande avtal. Vid beräkningen av anslaget bör dock hänsyn tas
till att driftbidraget — som f. n. betalas ut per kalenderår i efterskott — i
42
fortsättningen torde komma att i enlighet med överenskommelserna med
landstingen erläggas månadsvis i efterskott. Till det av medicinalstyrelsen
beräknade beloppet bör därför läggas den ersättning som kan komma att avse
första halvåret 1967, ca 40 milj. kr. med nuvarande bidragsregler. Anslaget
bör alltså föras upp med 125 milj. kr., vilket innebär en ökning med 58
milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göte
borg och Malmö för budgetåret 1966/67 under femte huvud
titeln anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 6i år 1966
10. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar
Anslag
Ncttoutgilt
1964/65 ............................................................ 805 000
784 587
1965/66 ............................................................ 960 000
1966/67 (förslag) ..................................... 560 000
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed omfattar ett skolhem med 28
platser och ett yrkeshem med 32 platser. Det är avsett för undervisning och
vård av pojkar med s. k. komplicerad utvecklingshämning. Antalet anställda
är ca 50.
-
’ >!(!( «t*'. t J
J : i • . , TIV .t1J<; "
Skolöverstyrelsen — som beräknar medel endast för första hälften av
budgetåret 1966/67 — föreslår, att anslaget minskas med 380 000 kr.
, • ■ -
■ :>i •/-.
i.-.snUf-' ■ ' •
"■
>:■' ökn.
el.
1. Personalförändringar
a) 2 yrkeslärartjänster, Ao resp. Ae 17............
b) En verkstadsförmanstj änst Ao 13..............
c) 1 lärartjänst i hemkunskap Ae 15..............
d) Arvode för undervisning i hemkunskap. ..
e) Arvode åt skolpsykolog........................ ........
2.
Löneomräkning
,,,,.... .,....,.. .....-----
Avrundning.........................................................
3. Minskning med hälften av anslaget för 1965/66
rninskn.
+ 25 886
- 10 315
+ 11 558
-
6
100
+ 5 000
+ 73 915
+
56
-480 000
-
380
000
Motiv
.. ,
, ..
1. a) och b) överstyrelsen föreslår inrättande av två yrkeslärartjänster
(en ordinarie i mekaniskt verkstadsarbete och en e. o. i snickeri). En verk-
stadsförmanstjänst kan samtidigt indras.
1. c) och d) Styrelsen upprepar sin framställning om en heltidstjänst som
lärare i hemkunskap, varvid nuvarande arvode om
12
200
kr. kan utgå.
43
1. e) Stort behov föreligger av psykologisk expertis. För arvode till skol
psykolog föreslås ett belopp av 10
000 kr. för helår.
Departementschefen
Skolhemmet kommer fr. o. m. den 1 januari 1967 att drivas av Västman
lands läns landsting. Medel under förevarande anslag kommer därför att
behövas endast för första hälften av budgetåret 1966/67.
För att intensifiera yrkesutbildning och yrkesträning för eleverna före
slår jag, att en tjänst som verkstadsförman i Ao 13 utbyts mot en tjänst som
vrkeslärare i Ao 17. Vidare tillstyrker jag en höjning av arvodesposten med
5 000 kr. för att möjliggöra anlitande av psykolog. Anslaget bör därjämte
uppräknas med 73 000 kr. för löneomräkning.
Vad jag nu förordat innebär totalt en minskning av anslaget med
(480 000 — 80 000) 400 000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 560 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteck
ningen för statens skol- och yrkeshem på Salbohed enligt
vad jag förordat i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1966/67:
Kung!. Maj.ts proposition nr 61 år 1966
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ___ !.
Jn*i\. .')■. oi‘/J. i
I
; ,
... ; . . . 135 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis . . ....
......... 10 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 415 000
Summa kr. 560 000;
I-
■ •> :■“! s ;•■■■. i v.M, I .
c) till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar
för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 560 000 kr.
i.
;»«>•!
-loj*
11. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader
1964/65 ........... :
.................................. 234 000
1965/66 .................... ........................................ 251 000
1966/67 (förslag) ...................................... 144 000
Nettoutgilt
275 877
‘ ’ 1' ■ .
• > i
K ’
trui'
i ni
'• :v .•
Skolöverstyrelsen — som beräknar medel endast för första hälften av
budgetåret 1966/67 — föreslår, att anslaget minskas med 82 000 kr.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 6i år 1966
Utgifter:
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare...........................
2. Reseersättningar...............................................................
3. Bränsle, lyse och vatten..................................................
4. Övriga expenser...................... .............................••••••
5. Inköp och underhåll av inventarier..............................
6. Renhållning..................... ............................................ .. •
7. Utspisning för personal och elever.......... ......................
8. Beklädnad och sängkläder...............................................
9. Hälso- och sjukvård...................... ..
10. Undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmate-
riel.......................................................................................
11. Elevbelöningar..................................................................
12. Utgifter för öppen vård...................................................
13. Ferieresor för elever m. m. .............................................
14. Yrkesundervisning........................... .. — .
15. Diverse omkostnader..........................................
Summa 1—15
:
'i.' :?:j■ • >.5 (’<<.(
\>r,(
Inkomster:
1. Av befattningshavare erlagda ersättningar för kost. . .
2. Överskott på jordbruksdriften.......................................
Nettoutgift kr.
Anvisat
Föreslagen ändr. 1966/67
1965/66
Mynd.
Depxh.
3 000
-
1 000
-
1500
13 000
-
1 000
- 1000
60 000
-
15 000
- 20 000
9 500
-
4 000
-
4 500
7 000
-
3 500
-
3 500
11 000
-
1 000
- 2 000
65 000
-
29 000
- 30 000
45 000
- 20 000
- 22 500
15 000
-
4 500
- 6 000
5 000
_
2 000
-
2 500
12 000
-
5 000
-
5 000
6 000
-
3 000
-
3 500
11 000
1 500
-
3 500
6 000
1 500
- 2 000
6 000
-
1 500
-
1 500
-
93 500
- 109 000
7 500
-
3 500
—
16000
- 8 000
- 2 000
- 82 000
-107
000
Departementschefen
Som jag anfört under föregående punkt konnner Västmanlands läns
landsting att fr. o. m. den 1 januari 1967 överta driften av skolhemmet. Jag
beräknar därför medel under förevarande anslag endast för första hälften
av budgetåret 1966/67.
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
föreslår jag, att anslaget minskas med 107 000 kr. och alltså förs upp med
144 000 kr. Beräkningen innebär en ökning av medelstilldelningen för första
hälften av budgetåret 1966/67 med ca 19 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skol- och ijrkeshem på Salbohed: Omkost
nader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag av 144 000 kr.
12. Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Avlöningar
i, t ,,
Anslag
Nettoutgift
1964/65
*560 000
525 914
1965/66 ........................................................... 800
000
1966/67 (förslag) ....................................... 442 000
1 Anslaget till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg och Laxå: Avlöningar
Statens yrkeshem i Laxå omfattar 48 platser. Det är avsett för flickor
med s. k. komplicerad utvecklingshämning. Antalet anställda uppgår till ca
40 befattningshavare.
45
Skolöverstyrelsen — som beräknar medel endast för första hälften av
budgetåret 1966/67 — föreslår, att anslaget minskas med 340 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr GA år 1966
ökn. el.
1. Personalförändringar
ininskn.
a) 1 husmor Ae 12................................................................................................................ +
9 750
b) Arvode åt fritidsledare................................................................................................... +
5 000
c) Arvode åt deltidsanställd översköterska................................................................... +
2 500
d) Arvode åt skolpsykolog.................................................................................................. +
5 000
2. Tfänsteförändringar
a) Höjt arvode till verkställande styrelseledamot......................................................... +
100
b) Höjt arvode till räkenskapsförare ..... ..................................... ................................ +
750
3. Löneomräkning ................................ .................................................................................... + 36 487
Avrundning.........................................................1......... .......................... ............................ +
413
4. Minskning med hälften av anslaget för 1965/66............................................................. -400 000
Motiv
1
. a) överstyrelsen upptar liksom föregående år en tjänst som husmor.
1. b) Ett arvode av 10 000 kr. per helår bör beräknas för en halvtids-
anställd fritidsledare.
1. c) Vid en internatskola med ca 50 svårt psykiskt störda elever är det
angeläget att ha tillgång till sjuksköterska, som är väl förtrogen med klien
telet. överstyrelsen föreslår en deltidsanställd översköterska med ett arvode
per helår av 5 000 kr., eller samma belopp som utgår till översköterska vid
Salbohed.
1. d) Även hemmet i Laxå bör få en skolpsykolog. Arvodet beräknas per
helår till 10
000 kr.
2. a) Arvodet till styrelsens verkställande ledamot bör utgå med samma
belopp som vid Salbohed, 1 200 kr.
2
. b) överstyrelsen föreslår höjning av arvodet till räkenskapsföraren
till
6
000
kr.
Departementschefen
Skolhemmet kommer fr. o. in. den 1 januari 1967 att drivas av Örebro
läns landsting. Medel under förevarande anslag bör därför beräknas endast
för första hälften av budgetåret 1966/67.
Jag föreslår, att arvodesposten höjs med 5 000 kr. för anlitande av psyko
log. Vidare bör anslaget uppräknas med 37 000 kr. för löneomräkning.
Vad jag nu förordat innebär totalt en minskning av anslaget med 358 000
kr. Anslaget bör sålunda föras upp med 442 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och
yrkeshem i Laxå, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
året 1966/67:
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ................................................................................... 35 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................. 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .
395 000
Summa kr. 442 000;
b) till Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett för
slagsanslag av 442 000 kr.
13. Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Omkostnader
Anslag
Nettoutgift
1964/65
............ ................................... . »151 000
156 635
1965/66 ...................................... ...................... 155 000
1966/67 (förslag) .................. . ! i........... 100 000
1 Anslaget till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg och Laxå: Omkostnader
Skolöverstyrelsen
— som beräknar medel endast för första hälften av
budgetåret 1966/67 — föreslår, att anslaget minskas med 28 000 kr.
Anvisat
Föreslagen ändr. 1966/67
1965/66
Mynd.
Dep.ch.
Utgifter:
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare...........................
2 000
-
500
-
500
2. Reseersättningar...............................................................
6 000
+
500
+
500
3. Bränsle, lyse och vatten.................................................
22 000
+ 8 000
- 1 000
4. Övriga expenser.................................................................
5 000
+
500
- 2 000
5. Inköp och underhåll av inventarier..............................
3 000
- 1 500
- 1500
6. Renhållning.......................................................................
5 000
- 1000
- 2 500
7. Utspisning för personal och elever................................
57 000
-22 000
-26 000
8. Beklädnad och sängkläder..............................................
25 000
- 5000
- 11 000
9. Hälso- och sjukvård.........................................................
12 000
- 4 500
- 6 000
10. Undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmate-
riel.......................................................................................
3 000
-
500
- 1 500
11. Elevbelöningar..................................................................
9 500
- 4 750
- 5 500
12. Utgifter för öppen vård...................................................
6 000
- 3 000
- 3 000
13. Ferieresor för elever m. m...............................................
7 000
- 1 000
- 1 000
14. Diverse omkostnader.......................................................
6 000
- 2 500
- 3 000
Summa 1—14
- 37 250
-64 000
Inkomster
15. Av befattningshavare erlagda ersättningar för kost...
13 500
- 9 500
- 9 000
Avrundning.......................................................................
-
+
250
—
Nettoutgift kr.
-28
000
-
55
000
Departementschefen
Som jag anfört under föregående punkt kommer Örebro läns landsting
att fr. o. m. den 1 januari 1967 överta driften av skolhemmet. Jag beräknar
därför medel endast för första hälften av budgetåret 1966/67.
47
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
föreslår jag, att anslaget minskas med 55 000 kr. och alltså förs upp med
100 000 kr. Anslagsberäkningen innebär en ökning av medelstilldelningen
för första hälften av budgetåret 1966/67 med ca 22 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Statens skot- och ijrkeshem i Laxå: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av
100
000
kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 6i år 1966
14. Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna
Anslag
Nettoutgift
1964/65 .................................................... 16 200 000
16 509 526
1965/66 .................................................... 18 200 000
1966/67 (förslag) ............................. 20 300 000
Statsbidrag kan utgå till landsting och stad utanför landsting samt till en
skild, förening eller stiftelse för driften av sådana särskolor som är plan-
eller riksanstalter. Statsbidrag utgår dels i form av bidrag till lönekostna
derna för rektorer och lärare vid särskolor och dels såsom bidrag till övriga
driftkostnader med visst belopp per plats eller elev. F. n. finns ca 100
plananstalter och fem riksanstalter.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 2 860 000 kr.
ökn. el.
minskn.
1. Statsbidrag till avlöning åt rektorer och lärare......................................................... +2 359 000
2. Statsbidrag till övriga driftkostnader........................................................................ + 201 400
3. Särskilt statsbidrag till lärarlöner vid vissa enskilda sjukhem................................. + 300 000
4. Avrundning.......................................................... .. ........................................................ —
400
+2 860 000
1. Statsbidrag till rektors- och lärarlöner budgetåret 1966/67 torde komma
att utgå med 16 141 000 kr. ökningen 2 359 000 kr. hänför sig till ökning av
antalet lärartjänster med omkring tio (260 000 kr.) samt automatiska löne
höjningar och medel till avgifter för allmän tilläggspension (1930 000 kr.),
ävensom nytillkomna lönekostnader för skol- och yrkeshemmen å Sal-
bohed och i Laxå (170 000 kr.).
Statsbidraget till internatplatser beräknas till 3 480 000 kr. Antalet ex
terna elever uppskattas till 2 150 och antalet familjevårdsfall till 195. Stats
bidraget till dessa båda elevgrupper beräknas till 469 000 kr.
Till föreningen Sävstaholmsskolorna utgår enligt särskilt avtal utöver
statsbidrag till rektors- och lärarlöner samt godkända internatplatser sär
skilt bidrag till driften av Sävstaholms och Söderhaga skolhem. För bud
getåret 1966/67 uppskattas bidraget till ca 1 320 000 kr.
För budgetåret 1965/66 har 2 000 kr. anvisats för konferens med särsko
48
lornas rektorer. Med hänsyn till utbyggnaden av yrkesundervisning och för
skoleverksamhet bör 4 000 kr. anvisas för konferensverksamhet för budget
året 1966/67.
Medelsåtgången för övriga driftkostnader torde således kunna beräknas
till 5 273 000 kr.
För budgetåret 1965/66 har för särskilt statsbidrag till lärarlöner vid vissa
enskilda sjukhem anvisats 200 000 kr. Medel för skolverksamhet kommer
att fordras vid ytterligare hem. För budgetåret 1966/67 torde sålunda behov
av statsbidrag föreligga för sammanlagt ca 20 lärartjänster, i runt tal
500 000 kr.
Departementschefen
Ansvaret för driften av Sävstaholms och Söderhaga skolhem kommer den
1 januari 1967 att övertas av Södermanlands resp. Stockholms läns lands
ting. Det särskilda statsbidraget till verksamheten vid skolhemmen bör där
för beräknas endast för första hälften av budgetåret 1966/67. Jag uppskattar
medelsbehovet till ca 660
000
kr.
För statsbidrag till rektors- och lärarlöner beräknar jag en ökning med
ca 2,2 milj. kr. Medelsbehovet för statsbidrag till övriga driftkostnader —
bidrag till godkända internatplatser, externatplatser och familjevårdsfall —
beräknas öka med ca 100
000 kr. med hänsyn till att antalet externatelever
stiger. Vidare bör det belopp som beräknas för särskilt statsbidrag till lärar
löner vid vissa enskilda sjukhem i enlighet med skolöverstyrelsens förslag
höjas med 300 000 kr. till 500 000 kr.
För konferens med särskolornas rektorer och lärare beräknar jag oför
ändrat
2
000
kr.
Anslaget bör föras upp med 20,3 milj. kr., vilket innebär en ökning med
2,1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efter
blivna för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag av 20 300 000 kr.
15. Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna
Anslag
Nettoutgift
1964/65 .................................................... 13 300 000
13 611 586
1965/66
......................... 13 700 000
1966/67 (förslag) ............................. 13 000 000
Enligt gällande statsbidragsgrunder utgår statsbidrag för kalenderår med
1
200
kr. per godkänd internatplats vid sådana vårdanstalter, som är plan-
eller riksanstalter, och med 200 kr. för varje i kontrollerad familjevård ut
ackorderad psykiskt efterbliven. F. n. finns ca 100 plananstalter och ca 40
riksanstalter.
Kungl. Ma j. ts proposition nr 61 år 1966
49
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget uppförs med 13,1 milj. kr.
Antalet godkända internatplatser uppgick den 1 juli 1965 till ca 9 300.
Ett tillskott av omkring 300 platser förväntas. För budgetåret 1966/67 be
räknas 11,5 milj. kr. för statsbidrag till internatplatser.
Antalet i familjevård utackorderade psykiskt efterblivna uppgick den 1
april 1965 till 970. Statsbidraget för ändamålet beräknas till i runt tal
200
000 kr.
Till driften av Rödakorshemmet i öjaby, Skärfstahemmet och stiftelsen
Solstrimmans sommarhem i östa utgår statsbidrag enligt särskilda avtal.
För Rödakorshemmet i öjaby och Skärfstahemmet har medicinalstyrelsen
fastställt inkomst- och utgiftsstat för år 1965, upptagande resp. 309 300 kr.
och 258 300 kr. Medelsbehovet för hälften av budgetåret blir 310 000 kr.
Medelsbehovet för Solstrimmans sommarhem kan beräknas till 170 000 kr.
för verksamheten under sommaren 1966.
Enligt gällande avtal med Västernorrlands läns landsting angående pro
visorisk disposition av gamla lasarettet i Sollefteå för vård av blinda och
höggradigt vanföra psykiskt efterblivna skall landstinget erhålla ersättning
av staten för de verkliga driftkostnaderna per vårddag, dock högst med det
belopp, vartill vårddagkostnaden vid Kronprinsessan Victorias kustsana
torium uppgått under närmast föregående budgetår. Vid en beräknad me
delbeläggning vid vårdhemmet av 90 patienter och en vårddagkostnad av
55 kr. blir inédelsbehovet för ifrågavarande ändamål för första hälften av
nästa budgetår 905 850 kr.
Liksom för innevarande budgetår beräknas 11 000 kr. för att vid riks-
anstalterna möjliggöra sjukgymnastisk behandling av patienter med central
motoriska rubbningar samt till föreläsningsverksamhet med filmdemonstra-
tioner om sådan behandling.
För bidrag till driften av vårdanstalter skulle sålunda för budgetåret
1966/67 erfordras 13 097 000 kr.
För kurser och konferenser för anstaltspersonal, fritidsledare, central
styrelseledamöter m. fl. bör beräknas 47 400 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1966/67 skulle sålunda
uppgå till 13 144 400 eller avrundat 13,1 milj. kr.
Kung!. Maj:tu proposition nr 6\ ar 1666
Departementschefen
I likhet med medicinalstyrelsen uppskattar jag medelsbehovet för stats
bidrag till internatplatser till 11,5 milj. kr. och till kostnader för i familje
vård utackorderade psykiskt efterblivna till 200
000 kr.
Som jag tidigare anfört övertas statens ansvar för driften av enskilda
vårdhemmen öjaby i Helgevärma och Solstrimmans sommarhem i Östa av
Kronobergs läns landsting resp. Västmanlands läns landsting den 1 januari
1967. Vidare övergår vid samma tidpunkt ansvaret för enskilda vårdhemmet
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 61
50
Skärfsta i Sollefteå och för det av Västernorrlands läns landsting med sär
skilt statsbidrag drivna Sollefteå vårdhem till sistnämnda landsting. Medel
för statsbidrag till verksamheten vid dessa hem bör därför beräknas endast
för första hälften av budgetåret 1966/67. Jag uppskattar medelsbehovet till
ca 1,4 milj. kr.
För kurser och konferenser beräknar jag 42 000 kr. och för sjukgymnas
tik behandling av vissa patienter oförändrat 11
000 kr.
Anslaget bör tas upp med ett avrundat belopp av 13 milj. kr., vilket inne
bär en minskning med 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt ef
terblivna för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an
visa ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.
Kangl. Maj.ts proposition nr
64
år 1966
16. Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar
Anslag
Nettoutgift
1964/65 ...............................................
2 910 000
3 053 225
1965/66 ............................................... .
3 500 000
1966/67 (förslag) ......................... .
1 873 000
Vilhelmsro sjukhus i Jönköping är avsett för undervisning och vård av
epileptiker. Sjukhuset har 244 vårdplatser. Antalet anställda uppgår till ca
155.
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 548 000 kr.
ökn. el.
minskn.
1. Personalförändringar
a) Läkarpersonal
1 förste läkare Ae 25. .............................................. <............................................... + 40 272
avlöningsförstärkning.............................................. + 12 000
b) Lärarpersonal
1 förskollärare Ae 13...................................................... + 20 412
c) Sjukvårdspersonal
1 kurator Ae 15............................................................................................................ + 22 860
1 överskötare Ao 14..................................................................................................... + 21 624
2 förste skötare Ae 13................................................................................................. + 40 824
4 skötare Ae 12 ............................................................................................................ + 77 232
2 arbetsterapeuter Ao 10............................................................................................ + 34 416
d) Kontorspersonal
2 kontorister Ae 9........................................................................................................ + 32 520
Minskning med
1 kanslibiträde Ae 7....................................................................................................... — 14 652
e) Ekonomipersonal
1 förrådsförman Ae 10................................................................................................. + 17 208
2. Extra arbetskraft ................................................................................................................. + 30 000
3. Tjänsleförändringar
Vissa arvodesfrågor............................................................................................................ +
1 000
4. Löneområkning ..................................................................................................................... + 212 644
avrundat + 548 000
Motiv
1. a) Vid sjukhuset finns en överläkartjänst och en underläkartjänsl.
Behov finns av ytterligare en läkare, särskilt med hänsyn till de krävande
utrednings- och behandlingsfallen. Styrelsen föreslår inrättande av en tjänst
som förste läkare.
1. b) För icke skolmogna elever bör anordnas en förskoleavdelning. En
tjänst som förskollärare bör därför inrättas.
1. c) F. n. finns medel för en kurator på halvtid. En tjänst som kurator
bör inrättas i stället.
Sjukhuset har endast en nattöverskötare. Ytterligare en sådan tjänst före
slås. Som fritidsledare bör två förste skötare anställas, en för de vuxna och
en för barnen. Skötarpersonalen bör vidare förstärkas med fyra tjänster,
nämligen med en skötare på envar av sjukhusets fyra avdelningar med
elever i skolåldern.
För arbetsterapin på vårdavdelningarna och i terapibyggnaden bör inrät
tas ytterligare två arbetsterapeuttjänster.
1. d) Kanslibiträdestjänsten på sjukhuschefens expedition bör utbytas
mot en tjänst som kontorist.
Liksom vid mentalsjukhusen bör förvaltningen och redovisningen av pa
tienternas privata medel handhas av en kontorist för att avlasta sjukvårds
personalen från kameralt arbete.
1. e) För förrådsarbetet föreslås en tjänst som förrådsförman.
2. En psykolog är önskvärd särskilt med hänsyn till att en skola finns vid
sjukhuset. Ett belopp på 30 000 kr. bör anvisas för ändamålet.
F. n. erhåller inte alla elever undervisning i hemkunskap i enlighet med
gällande timplaner. En lärare i hemkunskap bör timanställas för ett belopp
av förslagsvis
10
000
kr.
Vid bifall till styrelsens förslag om inrättande av en kuratorstjänst kan en
besparing med ca 10
000 kr. göras under medel för extra arbetskraft.
Klingl. Maj.ts proposition nr 6 i år 1966
51
Departementschefen
Vilhelmsro sjukhus kommer fr. o. m. den 1 januari 1967 att drivas av
Jönköpings läns landsting. Medel under förevarande anslag kommer där
för endast att behövas för första hälften av budgetåret 1966/67.
För att möjliggöra undervisning på förskolestadiet av icke skolmogna
elever föreslår jag att medel beräknas för en tjänst som förskollärare i Ae 11.
Vidare tillstyrker jag en höjning av arvodesposten med 5 000 kr. för an
litande av psykolog. För löneomräkning bör därjämte beräknas en ökning
med ca 107 000 kr. för första hälften av budgetåret 1966/67.
Anslaget bör tas upp med 1 873 000 kr. vilket innebär en minskning med
1 627 000 kr. För första hälften av budgetåret innebär beräkningen en höj
ning av anslaget med 123 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966
a) godkänna följande avlöningsstat för Vilhelmsro sjuk
hus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis ........................................................ ............. 775 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . ...................... 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................................................
1
086
000
Summa kr. 1 873 000;
b) till Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 873 000 kr.
17. Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader
'•j*.•',}?*}■•,.
i,;-
Anslag
1964/65
644 000
1965/66 .......t.._____ ,..................750 000
1966/67 '(förslag) .".‘/'.V.
.................... 419 000
Nettoutgift
721 349
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare. .
2.. Reseersättningar . .........................
3. Bränsle, lyse och vatten m. m...............
4. Övriga expenser.............-. i......
5. Ferieresor för elever.................................
6. Inventarier m. m.......................................
7. Tvätt och renhållning.............................
8. Utspisning...................................................
9. Linne, gång- och sängkläder..................
10. Läkemedel ‘m. in; .................:
11. Arbets- och sysselsättningsterapi m. m.
12. Diverse utgifter.........................................
ökas med 138 000 kr.
Anvisat
Föreslagen ändr. 1966/67
1965/66
Mynd.
Dep.ch.
7 000
1 !■ f
'3 000
7 000
+
3 000
2 000
130 000
" +
10 000 ‘ -
63 000
18 000
‘*4
-
4 000
8 000
13 000
4-
13 000
—
36 000
~h
19 000
15 000
55 000
4-
20 000
20 000
320 000
25 000
150 000
35 000
+
15 000
15 000
85 000
+
15 000
-
35 000
34 000
+
12 000
15 000
10 000
+
2 000
5 000
4-
138 00(1
331 000
Departementschefen
Som jag anfört under föregående punkt kommer Jönköpings läns lands
ting att fr. o. m. den 1 januari 1967 överta driften av Vilhelmsro sjukhus.
Jag beräknar därför medel endast för första hälften av budgetåret 1966/67.
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
föreslår jag, att anslaget minskas med 331 000 kr. och alltså förs upp med
419 000 kr. Anslagsberäkningen innebär för första hälften av budgetåret
19(56/67 en ökning med 44 000 kr. .lag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår
riksdagen
att till Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader för budgetåret
1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 419 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr tik är 1 966
53
18. Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn m.m.
Anslag
Nettoutgift
1964/65
.................................................... 1 150 000
2 191 436
1965/66
.................................................... 1 730 000
1966/67
.................................................... 1 100 000
Statsbidrag utgår till sådan anstalt för psykopatiska och nervösa barn,
som drivs av landsting, stad utanför landsting, barnavårdsförbund, för
ening eller stiftelse och som för ändamålet godkänts av medicinalstyrel
sen, med två kr. per dag och elev, dock högst hälften av anstaltens verkliga
kostnader och inte för större antal vårdplatser än det av medicinalstyrel
sen såsom normal beläggning fastställda.
Till driften av den enda enskilda anstalten av förevarande slag. Mellan
sjö skolhem, utgår statsbidrag enligt särskilt avtal, liksom till de såsom en
skilda sjukhem godkända s. k. läkepedagogiska instituten Solbergahemmet,
Mikaelgården, Mora park, Saltå arbetsskola och Kristoffergården, Dormsjö-
skolan och Erik Ersgården.
Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget upptas med 2 140 000 kr.
Till de kommunala anstalterna har för budgetåret 1964/65 utbetalats i
runt tal 52 356 kr. För budgetåret 1966/67 beräknar styrelsen medelsbeho
vet för statsbidrag till dessa anstalter till ca 55 000 kr.
Avtalet med föreningen Mellansjö skolhem innebär bl. a. att särskilt stats
bidrag skall utgå till driftkostnaderna med 11800 kr. för vårdplats och år.
Medelsbehovet för det särskilda statsbidraget enligt avtalet kan sålunda
efter ett platsantal av 36 beräknas till 425 000 kr.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 utgår statsbidrag till de lä
kepedagogiska instituten med 40 % av driftkostnaderna för sammanlagt 198
vårdplatser. Medelsbehovet för ändamålet beräknas till ca 1 660 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår be
räknas sålunda till 2 140 000 kr.
Departementschefen
Som jag tidigare redovisat upphör statens ansvar för driften av Mellansjö
skolhem och de läkepedagogiska instituten vid utgången av år 1966. An
svaret för Mellansjö skolhem, Mikaelgården, Mora Park, Solbergahemmet
och Saltå arbetsskola övertas av Stockholms läns landsting, ansvaret för
54
Kristoffergården av Södermanlands läns landsting samt ansvaret för Dorm-
sjöskolan och Erik Ersgården av Kopparbergs läns landsting. Medel för
statsbidrag till verksamheten vid nämnda institutioner bör därför beräknas
endast för första hälften av budgetåret 1966/67. Jag uppskattar inedelsbe-
hovet till ca 1 045 000 kr.
För statsbidrag till de kommunala anstalterna beräknas i enlighet med
medicinalstyrelsens förslag 55 000 kr.
Anslaget bör föras upp med 1,1 milj. kr. vilket innebär en minskning med
630 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn m. m. för budgetåret 1966/67 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1
100
000
kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966
19. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
Framställningar av mentalsjukvårdsberedningen
Mentalsjukvårdsberedningen framhåller, att vårdenheterna vid Ulleråkers
och S:t Lars sjukhus för mentalt sjuka barn och ungdomar beräknas kunna
tas i bruk våren 1966. Vidare pågår uppförandet av medicinskt centrum
jämte forskningsavdelning och vårdpaviljong i anslutning till nämnda sjuk
hus med beräknad tidpunkt för inflyttning, vid S:t Lars’ sjukhus våren 1967
och vid Ulleråkers sjukhus hösten samma år.
Uppförandet av ett nytt sjukhus i Nyköping beräknas kunna påbörjas
våren 1968 och vara slutfört hösten 1970.
Vederbörande landsting har utarbetat lokalprogram och vissa program
skisser beträffande de tidigare i princip beslutade sjukhusen i Danderyd,
Huddinge och Gällivare. Sådana arbeten pågår beträffande motsvarande
sjukhus i Norrtälje, Värnamo och Varberg.
Kostnadsramarna för ca 60 inte slutredovisade byggnadsobjekt har kunnat
sänkas med ett sammanlagt belopp av 12 724 000 kr. Beträffande sex av dessa
objekt har därjämte redan tidigare kostnadsramarna sänkts med ett sam
manlagt belopp av 945 000 kr. Härtill redovisas ett antal objekt såsom
slutredovisade med en förbrukning, som med 619 000 kr. understiger be
slutade kostnadsramar. Endast i fem fall har kostnadsramen måst höjas
till sammanlagt 608 000 kr. utöver den indexmässiga höjningen. Ramhöj
ningarna understiger alltså väsentligt de totala ramsänkningarna.
Vissa landsting har åtagit sig att verkställa projektering av vissa bygg
nadsföretag. Från en del av dessa landsting har beredningen erhållit upp
gifter om de beräknade preliminära kostnaderna under första halvåret 1967
för sådana byggnadsföretag. Dessa kostnader, som uppskattats till 28,5 milj.
kr., redovisas i investeringsplanen.
Kostnaderna för de i förslaget till investeringsplan redovisade byggnads
företagen grundar sig på prisläget den 1 april 1965.
Beredningen beräknar en medelsförbrukning för budgetåren 1965/66 och
1966/67 av 59 342 000 resp. 38 048 000 kr.
De individuella förslagen till om- och nybyggnadsåtgärder ansluter i hu
vudsak till uppdragna riktlinjer för upprustning av resp. sjukhus och ingår
därvid som ett led i planernas fortsatta genomförande.
Kungl. Maj.ts proposition nr ti i år 19(i(i
Ulleråkers sjukhus i Uppsala
Samlingssal och centralförråd. Samlingssalen, som även inrymmer scen
och vissa biutrymmen, ansluts direkt till en byggnad som färdigställts och
tagits i anspråk under hösten 1965 och som innehåller bl. a. personalmatsa
lar och utrymmen för rörelseterapi. I källarvåningen under samlingssalen
finns lokaler för tvättbytesförråd och i matsalsbyggnadens källare sjukhu
sets centralförråd.
Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten 1966 och vara slutförda
hösten 1967. Kostnaderna beräknas till 1,4 milj. kr. I investeringsplanen bör
redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av
1
milj. kr.
Smittreningsanläggning.
Vid sjukhuset finns två paviljonger med vardera
60 vårdplatser (K 63 och M 64) avsedda för vård av tbc-patienter från jäm
väl andra upptagningsområden än Ulleråkers. Av paviljongerna erfordras
numera endast en för tbc-patienter. Den andra paviljongen avses temporärt
tas i bruk som infektionspaviljong. Avloppsvattnet från paviljongerna ge
nomgår f. n. smittrening enligt en kloreringsmetod, som numera är för
åldrad. Smittreningsanordningarna bör ersättas med en ny anläggning som
är anpassad efter moderna principer och som grundar sig på ett slutet sys
tem med termisk desinfektion. Anläggningen avses för kontinuerlig drift för
tbc-pa vil jongen men kan vid behov även behandla inf ektionspavil jongens
avloppsvatten. Lämpliga lokaler för den tekniska apparaturen finns f. n.
inte i vederbörande paviljonger men kan utvinnas genom utgrävning under
befintlig solaltan i paviljong K 63 :s södra gavel. Kostnaden för den tekniska
anläggningen uppskattas till ca 225 000 kr.
Arbetena torde kunna påbörjas hösten 1966 och slutföras under budget
året 1966/67. Sammanlagda kostnaderna beräknas till 500 000 kr. I investe
ringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsför
brukning av 200
000 kr.
Sandby sjukhus vid Strängnäs
En plan för upprustning av sjukhuset godkändes av 1962 års riksdag
(prop. 1962:76. SU 129, rskr 297). Enligt planen skulle i huvudsak fler-
56
talet paviljonger upprustas för att användas under en längre övergångstid,
behandlingslokalerna utökas, nybyggnad för terapibehov m. m. tillgodo
ses, samlingssal, panncentral samt värme- och varmvattensystem upprustas,
varjämte vatten-, avlopps- och vägsystemet skulle läggas om.
Byggnadsarbeten pågår med uppförande av nya arbetsterapilokaler, om
byggnad av paviljong K 14 samt vissa yttre arbeten, som bl. a. innefattar led
ningssystem jämte anslutning av avloppssystemet till Strängnäs stads och
vissa elarbeten.
Genom beslut den
6
november 1964 föreskrev Kungl. Maj :t, att byggnader
for arbetsterapi skulle utföras utan flygelbyggnaden A 2 samt att renovering
av paviljong M 5 och i de yttre arbetena ingående vägar och parkeringsplat
ser skulle anstå tills vidare. Genom beslutet uppdrogs vidare — med upp
hävande av övriga tidigare meddelade projekteringsuppdrag åt beredningen
och byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen och berörda
landsting utarbeta och för Kungl. Maj :t snarast framlägga förslag till ound
gängligen erforderliga upprustningsåtgärder vid sjukhuset med utgångs
punkt i en begränsad användningstid.
F.n. är sjukhusbyggnaderna otillfredsställande i skilda avseenden. Även
om deras fortsatta användning för mentalsjukvård i sin helhet begränsas
till ca
10
år måste vissa åtgärder vidtas för att det skall kunna fungera nå
gorlunda tillfredsställande. Dessa åtgärder bör till övervägande delen ut
formas som förstärkt underhåll. En del åtgärder har dock helt eller delvis
karaktär av upprustning.
Enligt beredningen bör vårdpaviljongerna upprustas i viss begränsad ut
sträckning, sjukhusets medicinska centrum om- och tillbyggas, vissa för
ändringar utföras inom tvätterilokalen och panncentralen, vissa elektriska
arbeten utföras, en begränsad upprustning av vägsystemet företas samt åt
gärder för smittrening prövas. Totalkostnaden för upprustningen uppskattas
av beredningen till 9 750 000 kr. Med undantag för arbetena avseende medi
cinskt centrum och yttre elarbeten har beredningen överlämnat övriga ar
beten, då dessa till stor del är underhållsarbeten, till medicinalstyrelsen, som
bör erhålla särskilda medel för ändamålet.
Medicinskt centrum, om- och tillbyggnad. Efter ombyggnad av den nuva
rande admmistrationsbvggnaden kommer sjukhusets mottagningsavdelning-
ar att inrymmas i bottenvåningen, medan övervåningen jämväl fortsätt
ningsvis disponeras för sluten vård. I direkt anslutning till denna enhet
uppförs två enplans byggnader. Till den ena av dessa förläggs sjukhuskon
toret och till den andra vissa lokaler för diagnostik och behandling.
Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas sommaren 1966 och vara slut
förda hösten 1967. Kostnaderna beräknas till sammanlagt 2,4 milj. kr. I
investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad me
delsförbrukning av 1,5 milj. kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr
64
år 1966
Knngl. Maj:Is proposition nr IM år 11)06
57
Klarheten 1965. Med bifall till av Kung!. Maj :t framlagda förslag beslöt 19(51,
19(52 och 19(54 års riksdagar (prop. 1961: (5(5, SU (50, rskr 182, prop. 1962: 76,
SU 129, rskr 297 resp. prop. 1964:86, SU 58, rskr 171) bl. a. att viss spän-
ningsomläggning skulle fullföljas inom paviljongerna K 12—K 13, att ett
dieselmotordrivet reservkraftaggregat skulle installeras, att en ny mottag
nings- och en ny understation skulle anordnas samt att ytlerbelysningen
skulle utökas.
Vid sjukhuset bör utföras en anläggning för central manövrering av fläk
tar och pumpar m. in. med utrustning jämväl för felindikeringar från pan
nor, pumpar, hissar m. m. I samband därmed erfordras vissa kabelarbeten.
Anläggningens manövercentral bör förläggas till panncentralens maskin-
central. Härigenom erhålls en efter temperaturförhållandena anpassnings
bar och till följd därav mer ekonomisk värmeförsörjning.
Kostnaderna för nu aktuella arbeten har beräknats till 230 000 kr. I in
vesteringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad me
delsförbrukning av
200
000
kr.
Yttre arbeten jämte anslutning till Strängnäs stads avloppssystem. Med bi
fall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1963 års riksdag (prop.
1963: 63, SU
86
, rskr 175) att Sundby sjukhus skulle anslutas till Strängnäs
stads reningsverk, att panncentralen skulle kompletteras med sådana an
ordningar att den kunde tillgodose den genom upprustning av sjukhuset
beräknade ökningen av dess värmebehov samt att vissa åtgärder skulle före
tas beträffande ledningar in. m. för transport av värmeledningsvatten från
panncentralen till sjukhusets byggnader för att möjliggöra en jämn värme-
fördelning och ekonomisk skötsel av sjukhusets värmeanläggning. Kostna
derna för arbetena beräknades till 2 530 000 kr. i prisläget den 1 april 1965.
I programmet för de arbeten som avser ledningar för transport av värme
ledningsvatten från panncentralen till sjukhusets byggnader ingår utvändig
isolering samt dränering av befintliga värmekulvertar. Under utförandet har
det emellertid visat sig att kulvertarna är i så dåligt skick att de i stor ut
sträckning inte tål de i och för sig obetydliga påfrestningar, som uppschakt-
ning och återfyllning innebär. De har under pågående arbeten rasat samman
på ett flertal ställen. Även framdeles bedöms risk för ras komma att finnas.
Kostnaderna för erforderliga reparations- och förstärkningsarbeten har
beräknats till 190 000 kr. i prisläget den 1 april 1965. För utförande av samt
liga arbeten erfordras således (2 530 000+190 000) 2 720 000 kr. Arbetena,
som delvis påbörjats under hösten 1964, beräknas vara slutförda under bud
getåret 1966/67.1 investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67
uppskattad medelsförbrukning av 313 000 kr.
S:t Sigfrids sjukhus i Växjö
Klarheten 1963. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1964
års riksdag (prop. 1964:
86
, SU 58, rskr 171) att nya kablar för 380/220 V
58
skulle nedläggas inom sjukhusområdet för att möjliggöra distribution av
reservkraft till gamla panncentralen samt belysningsförbättringar vid reno
veringen av vissa vårdpaviljonger. I samband med nämnda arbeten skulle
även mätutrustning för sjukhusets kontroll av uttagen effekt och energi in
stalleras i mottagningsstationen i den nya panncentralen.
Kostnaderna för angivna arbeten beräknas till 125 000 kr. i prisläget den
1 juli 1963, motsvarande 135 000 kr. i prisläget den 1 april 1965.
För nämnda arbeten inkl. beräknade kostnader för administration och
oförutsedda utgifter erfordras emellertid nu sammanlagt 158 000 kr., vilket
beror på att priset på elektriska kablar av här aktuella dimensioner ökat
med 57 %.
Nu aktuella åtgärder, som delvis påbörjats hösten 1965, torde kunna slut
föras under nästa budgetår. Kostnadsramen bör höjas till angivna belopp.
I investeringsplanen bör redovisas en för budgetaret 1966/67 uppskattad
medelsförbrukning av 53 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966
S:ta Gert ruda .sjukhus i Västervik
Rivning av vårdpaviljong M 2. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt för
slag beslöt 1964 års riksdag (prop. 1964: 86, SU 58, rskr 171) att vårdpavil
jong M 2 vid sjukhuset skulle rivas. Kostnaderna för rivningsarbetena be
räknades till 100 000 kr. i prisläget den 1 juli 1963.
För nämnda arbeten erfordras nu sammanlagt 130 000 kr. Kostnadsramen
bör höjas till detta belopp. I investeringsplanen bör redovisas en för budget
året 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av
20
000
kr.
Gullberna sjukhus i Karlskrona
Elarbeten 1965. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1964
års riksdag (prop. 1964:86, SU 58, rskr 171) att sjukhusets två trans
formatorer om vardera 180 kVA skulle utbytas mot två nya transformatorer
med en effekt om vardera 400 kVA.
Vid sjukhuset finns f. n. ett reservkraftaggregat med en generatoref
fekt på 100 kV A, som endast medger att panncentralens behov av reserv
kraft kan tillgodoses. Ett totalavbrott i kraftleverantörens nät medför be
tydande olägenheter för sjukhusets drift. För att säkerställa en ostörd drift
av väsentliga enheter inom sjukhuset måste två nya dieselmotordrivna
reservkraftaggregat med en generatoreffekt på vardera 150 kVA installeras.
Kostnaderna har beräknats till 300 000 kr. I investeringsplanen bör redo
visas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 200 000 kr.
Vipeholms sjukhus i Lund
Vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn. Vissa lokalbehov för
bl. a. EEG- och psykologiska undersökningar samt rörelseterapi måste till
59
godoses. Dessa anordningar skall betjäna hela sjukhuset. Lokalerna kan pro
visoriskt förläggas till barnavdelningens källarvåning. Detta medför emeller
tid att ny infart och ny entré måste anordnas till dessa lokaler vid admini-
strationsbyggnadens södra fasad. Kostnaderna för anordnande av ny infart
och ny entré har av medicinalstyrelsen beräknats till 175 000 kr. För samt
liga arbeten erfordras sammanlagt (2 590 000+ 175 000) 2 765 000 kr. I
investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad me
delsförbrukning av 185 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr (U år 1 966
Sita Maria sjukhus i Hälsingborg
Elarbeten 1965. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagda förslag beslöt 1964
och 1965 års riksdagar (prop. 1964: 86, SU 58, rskr 171 resp. prop. 1965: 33,
SU 71, rskr 197) att ytterbelysningen skulle omändras och kompletteras, att
i samband härmed vissa 380 V-kahlar skulle nedläggas för förstärkning av
distributionsnätet samt att en ny mottagnings- resp. understation med ut
ökad transformatoreffekt skulle anordnas.
Inom sjukhuset distribueras den elektriska kraften i huvudsak i form av
3-fas växelström 380/220 V. Distributionssystemet för växelström inom det
centrala paviljongblocket är i vissa delar överbelastat och måste förstärkas
genom att en ny ringkabel framdras. Anordningarna för inmatning till
ringkabelsystemet förstärks genom dubblering av befintliga kablar.
Inom sjukhuset finns inom vissa källarutrymmen även ett äldre likströms
system 2X220 V, som bör omläggas till växelström.
Vid sjukhuset finns f. n. ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat med
100 kVA generatoreffekt, som endast medger att panncentralens behov av-
reservkraft kan tillgodoses. Ett totalavbrott i kraftleverantörens nät med
för betydande olägenheter för sjukhusets drift. För att säkerställa en ostörd
drift av väsentliga enheter måste ytterligare ett dieselmotordrivet reserv
kraftaggregat med en generatoreffekt om 150 kVA installeras.
En anläggning för manövrering av fläktar och pumpar m. in. med utrust
ning jämväl för felindikeringar från pannor, pumpar, hissar m. m. bör ut
föras. I samband därmed erfordras vissa kabelarbeten.
Kostnaderna har beräknats till 660 000 kr. I investeringsplanen bör redo
visas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 400 000 kr.
S:t Jörgens sjukhus i Göteborg
Sjukhusområdets iordningställande, etapp I och II. Med bifall till av Kungl.
Maj :t framlagda förslag beslöt 1962 och 1963 års riksdagar (prop. 1962: 76.
SU 129, rskr 297 resp. prop. 1963: 63, SU 66, rskr 175) att i anslutning till
de byggnadsarbeten, som ingår i etapperna I och II i planen för sjukhusets
upprustning, vissa åtgärder skulle vidtas för att ställa i ordning den i nämn
da etapper ingående delen av sjukhusområdet. Parkeringsplatser skulle an
60
läggas och vissa planteringsarbeten utföras. Kostnaderna beräknades till be
lopp, som i prisläget den 1 april 1965 uppgår till sammanlagt 625 000 kr.
För nämnda arbeten erfordras emellertid sammanlagt 870 000 kr. Arbe
tena, som delvis påbörjats hösten 1965, beräknas vara slutförda hösten 1966.
I investeringsplanen för budgetåret 1966/67 bör redovisas en beräknad me
delsförbrukning av 368 000 kr.
Elarbeten 1965. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagda förslag beslöt 1962
och 1964 års riksdagar (prop. 1962: 76, SU 129, rskr 297 resp. prop. 1964:
86
,
SU 58, rskr 171) att transformatoreffekten vid sjukhuset skulle ökas och
reservkraftförsörjningen förbättras.
Vid sjukhuset finns f. n. ett reservkraftaggregat med en generatoreffekt
på 140 kVA, som i huvudsak endast kan tillgodose panncentralens behov av
reservkraft. Ett totalavbrott i kraftleverantörens nät medför betydande olä
genheter för sjukhusets drift. För att säkerställa en ostörd dritt av väsent
liga enheter inom sjukhuset måste ytterligare ett reservkraftaggregat med
en generatoreffekt på 150 k VA installeras.
För renvattenpumpstationen vid Skogaberg måste ett separat reservkraft
aggregat installeras. Ett aggregat vid Gullberna sjukhus med en generator-
effekt på 100 kVA, som inte erfordras vid detta sjukhus, kan överföras till
S:t Jörgens sjukhus. För installationen fordras en mindre tillbyggnad till
pumpstationen.
Kostnaderna har beräknats till 180 000 kr. 1 investeringsplanen bör detta
belopp redovisas som uppskattad medelsförbrukning under budgetåret
1966/67.
Restads sjukhus i Vänersborg
Vattenförsörjning. Vattenbehovet vid sjukhuset tillgodoses f. n. genom ett
eget vattenverk av långsamfiltertyp vid Göta älv. Råvattenintaget är beläget
i omedelbar anslutning till reningsverket inte fullt två kilometer nedströms
ett pappersbruk och ett smältverk. Råvattenkvaliteten har under den senaste
femårsperioden avsevärt försämrats av cellulosafibrer. Vattenanalyser samt
erfarenhet från andra verk visar att — helt oavsett förekomsten av cellulosa
fibrer i råvattnet — ett långsamfilterverk av detta slag inte medger produk
tion av konsumtionsvatten av tillfredsställande kvalité.
Åtgärder bör vidtas för att trygga vattenförsörjningen samt för att höja
trycket i ledningsnätet. Det ena alternativet är därvid utförande av ett mtt
vattenverk och ett nytt vattentorn. Det andra är anslutning till Vänersborgs
stads vattenledningsverk. För sistnämnda alternativ fordras viss anslut-
ningsledning.
En jämförelse mellan de båda alternativen visar att kostnaderna för vat
ten från eget vattenverk kommer att uppgå till 57 öre/m» och för vatten från
Vänersborgs stads vattenverk till omkring 45 öre/m». Av sistnämnda belopp
utgör
43
öre/m:! vattenavgift och omkring
2
öre/m» årskostnader för anslut-
ningsledning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966
Kungl. Maj.ts proposition nr tit år ti) ti ti
(il
Beredningen anser, att vattenförsörjningen vid sjukhuset bör tillgodoses
genom anslutning till stadens ledningsnät.
Följande preliminära avtal har träffats mellan beredningen för Kungl.
Maj :t och Kronan samt Vänersborgs stad, i det följande kallad staden, an
gående anslutning av Restads sjukhus till stadens vattenledningssystem.
§ 1.
»Staden åtager sig att från sitt vattenverk i mätpunkt 0,5 m utanför sjuk
husområdets gräns senast den 1 juli 1967 leverera vatten till den mängd och
det tryck som erfordras för sjukhusets behov, dock skall som grund för di
mensionering av stadens anläggningar gälla följande förbruknings- och
tryckförhållanden vid sjukhuset:
Medeldygnsförbrukning
900 m3
Maximaldygnsförbrukning
1 260 »
Momentanförbrukning .................................. 30 l/sek.
Tryckhöjden vid sjukhusområdets gräns tillätes ej understiga +90 m
över havet.
Stadens åtagande per den 1 juli 1967 förutsätter dock möjlighet för sta
den att upplåna erforderligt kapital för erforderliga utbyggnader och erhålla
igångsättningstillstånd för desamma.
> ,
§ 2
.
Staden anlägger, bekostar och underhåller erforderliga ledningar och an
ordningar i övrigt utanför sjukhusområdet.
77i 7.7,,
. ' " § 3.
\
.7-7, : 77.7
Sjukhusets huvudman anlägger, bekostar och underhåller erforderliga led
ningar och anordningar i övrigt inom sjukhusområdet.
.......
•
•
g-4. • '
Utöver ovan angivna villkor skall för anslutning gälla föreskrifterna i av
stadsfullmäktige antaget, för staden vid varje tillfälle gällande reglemente
för vattenverket.
§ 5-
Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och Vänersborgs
stadsfullmäktiges godkännande.»
Stadsfullmäktige i Vänersborg har för sin del genom bemyndigande till
stadens drätselkammare godkänt avtalet. Älvsborgs läns landsting har för
klarat sig intet ha att erinra mot detsamma.
Kostnaderna för nämnda arbeten räknas till 75 000 kr. I investeringspla
nen bör detta belopp redovisas som uppskattad medelsförbrukning under
budgetåret 1966/67.
Vårdpaviljongerna MK 2 och MK 3. Enligt den av 1962 års riksdag (prop.
1962: 76, SU 129, rskr 297) godkända planen för upprustning av sjukhuset
skall tre nya vårdpaviljonger med tillhopa i runt tal 200 vårdplatser upp
föras.
Med bifall till i prop. 86 framlagt förslag beslöt 1964 års riksdag (SU 58,
62
rskr 171) att en av dessa paviljonger (MK 1) om sammanlagt 90 vårdplatser
skulle uppföras. Byggnadsarbetena, som påbörjades våren 1965, beräknas
vara slutförda våren 1966.
Paviljongerna MK 2 och MK 3 uppförs i 2 våningar med 60 vårdplatser i
vardera paviljongen och med förläggning å den sydvästra delen av sjukhus
området. Paviljongerna, som inbördes och med paviljong MK 1 ansluts
genom transportleder, inrymmer även vissa lokaler för rehabilitering. I
samband med nybyggnaden rivs paviljong M 2.
Kostnaderna för arbetena beräknas till sammanlagt 6,5 milj. kr., varav
för vardera paviljongens vårdplatser med biutrymmen 5 230 000 kr., för
rehabiliteringslokaler 305 000 kr. samt för rivning av paviljong M 2 och
transportleder jämte övriga försörjningsåtgärder 965 000 kr.
Arbetena avses påbörjade hösten 1966 och slutförda våren 1968. I investe
ringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsför
brukning av 3 000 000 kr.
Kungi. Maj. ts proposition nr 64 år 1966
Källshageng sjukhus i Vänersborg
Arbetsterapilokaler. Arbetsterapiverksamheten och i all synnerhet den in
dustriellt betonade terapin vid sjukhuset har under senare år expanderat
i sådan utsträckning, att f. n. drygt 200 patienter kan sysselsättas. Terapi-
lokalerna är emellertid inrymda i flera lokaler som är olämpliga för ända
målet och utspridda över hela sjukhuset, vilket medför betydande olägen
heter. Av patienterna sysselsätts ett 80-tal i provisoriska lokaler inom vård
avdelningarna. Dessa lokaler erfordras för att möjliggöra en godtagbar be
läggning inom avdelningarna och för att bereda utrymme för andra aktivi
teter, t. ex. ADL-träning.
Mot bakgrund av terapins utomordentliga betydelse för patienternas re
habilitering bör åtgärder vidtas för att möjliggöra en mer rationell arbets
terapi. Framför allt bör den industriella arbetsterapin ges en samlad för
läggning i nya lokaler med omkring 100 platser. Härigenom kan nuvarande
terapiutrymmen inom vårdavdelningarna omdisponeras. Lokalerna i bygg
naderna E 2, E 3 och Ky kan fortsättningsvis ge arbetsmöjligheter för maxi
malt ca 125 patienter. Det sammanlagda antalet platser för arbetsterapi vid
sjukhuset kommer härvid att uppgå till ca 225.
De nya terapilokalerna föreslås inrymda i en paviljongbyggnad i trä i ett
plan, som bör förläggas i sydöstra delen av sjukhusområdet nära vård
paviljongerna och sjukhusets driftsverkstäder. I byggnaden bör också finnas
mindre lokaler för slöjd och bokbinderi m. m. samt erforderliga biutrymmen.
Arbetena torde kunna utföras under budgetåret 1966/67. Kostnaderna be
räknas till 925 000 kr., varav för byggnaden 725 000 kr. och för försörj-
ningsåtgärder 200 000 kr. I investeringsplanen bör redovisas en för budget
året 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 700 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 64 ur 1966
(i .‘5
Mariebergs sjukhus i Kristinehamn
Anslutning till Kristinehamns stads avloppssystem m. in. Kristinehamns
stad har tagit i drift en anläggning för höggradig rening av avloppsvatten
och planerar att år 1966 färdigställa en ledning med en för sjukhuset lämp
lig anslutningspunkt vid sjukhusområdets södra gräns. Sjukhusets lednings
nät är i huvudsak utbyggt enligt s. k. duplikatsystem. Spillvattnet leds via en
pumpstation till befintligt avloppsreningsverk, som ger låggradig rening. Då
spillvattnet vid anslutning till stadens avloppsnät måste pumpas till anslut
ningspunkten, föreslås att pumpstationen ombyggs för ändamålet och att
därifrån dras en ny tryckledning fram till anslutningspunkten. I samband
härmed kompletteras sjukhusets färskvattenledning så att en s. k. ringmat
ning erhålls.
Arbetena torde kunna utföras under budgetåret 1966/67. I investerings
planen bör redovisas en för nämnda budgetår uppskattad medelsförbruk
ning av 750 000 kr.
Sidsjöns sjukhus i Sundsvall
Panncentralen, rationalisering. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt för
slag beslöt 1962 års riksdag (prop. 1962: 76, SU 129, rskr 297) att vissa äldre
pannor inom sjukhusets panncentral skulle ersättas med två nya högeffekt-
pannor för oljedrift. Vidare skulle vissa anordningar vidtas för att möj
liggöra sopförbränning inom centralen ävensom vissa smärre byggnadsar
beten utföras i densamma. Kostnadsramen fastställdes till 470 000 kr. en
ligt prisläget den 1 april 1965.
För nämnda arbeten fordras nu sammanlagt 600 000 kr. Arbetena torde
kunna slutföras hösten 1966. I investeringsplanen bör redovisas en för bud
getåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 334 000 kr.
Departementschefen
Som jag tidigare anfört har överenskommelser träffats med landstingen
om villkoren för övertagandet av den av staten drivna mentalsjukvården
den 1 januari 1967. De byggnadsarbeten som planeras kommer efter denna
tidpunkt att utföras av sjukvårdshuvudmännen. Byggnadsarbeten för vil
ka entreprenör antagits före den 1 januari 1967 kommer dock att slutföras i
statlig regi.
Byggnadsverksamheten vid statens mentalsjukhus har de senaste åren
skett i samråd med vederbörande landsting. I viss utsträckning har lands
tingen själva redan övertagit planeringsarbetet. Som jag förut nämnt har
Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande godkänt avtal med
vissa landsting om att dessa redan före övertagandet skall utföra pro
grammerings- och projekteringsarbetet för vissa planerade byggnads-
objekt. Jag har i det föregående föreslagit en medelsanvisning av 25 milj.
kr. för budgetåret 1966/67 för bidrag till landstingen för anordnande av kli
niker för psykiskt sjuka m. m.
64
Mentalsjukvårdsberedningen liar framlagt förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår för de byggnadsarbeten som skall utföras av staten.
De av beredningen framförda förslagen till byggnadsåtgärder m. m. lik
som de i beredningens förslag till investeringsplan angivna kostnadsra
marna bör godtas. Byggnadsverksamheten i statlig regi beräknas av be
redningen innebära en medelsförbrukning under nästa budgetår av 38 milj.
kr. Jag föreslår, att investeringsramen fastställs till detta belopp. De av
mig förordade byggnadsåtgärderna m. m. redovisas i en investeringsplan,
som torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Av den i investeringsplanen beräknade medelsförbrukningen belöper ca
10,5 milj. kr. på uppförandet av medicinska centra jämte forskningsav-
delningar vid Ulleråkers och S:t Lars sjukhus. Drygt en milj. kr. avses
för de båda nya barnsjukhusen och lika mycket för avslutande arbeten vid
de sjukhus som uppförts under senare år. Till uppförande av nya vård
paviljonger och terapilokaler beräknas ca 9,7 milj. kr. samt för andra upp-
rustningsarbeten vid befintliga sjukhus ca 21 milj. kr.
Mot det av beredningen föreslagna avtalet rörande anslutning av Restads
sjukhus till Vänersborgs stads vattenledningssystem har jag ingen erinran.
Utöver den i investeringsplanen angivna upprustningen har mentalsjuk
vårdsberedningen föreslagit vissa andra arbeten vid Sundby sjukhus base
rade på att sjukhuset skall användas endast övergångsvis. Dessa arbeten bör
såsom beredningen föreslagit ske i medicinalstyrelsens regi och medel här
för anvisas i annan ordning.
Beredningen har med hänsyn till reservationen på anslaget förordat en
medelsanvisning för nästa budgetår av 10 milj. kr. Jag föreslår, att ansla
get förs upp med detta belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) godkänna avtal med Vänersborgs stad om anslut
ning av Restads sjukhus till stadens vattenlednings
system;
b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk
hus m. m. på kapitalbudgeten under statens allmänna fas-
tighetsfond, socialdepartementet, för budgetåret 1966/67
anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
20. Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med
komplicerad utvecklingshämning.
Mentalsjukvårdsberedningens framställning
Ett planerat nytt skolhem i Dammsdal, Vingåkers kommun, för under
visning och vård av pojkar med komplicerad utvecklingshämning är avsett
att ersätta det nuvarande i Sävstaholms skolhem.
Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1965 års riksdag
(prop. 1965: 33, SU 71, rskr 197) godkänna ett av mentalsjukvårdsbered-
Kungl. Maj.ts proposition nr
64
år 1966
Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år 1960
05
ningen med Vingåkers kommun träffat avtal om förvärv av ett cirka 150 000
m- stort, i kommunen beläget område, avsett för det nya hemmets förlägg
ning.
Hemmet avses omfatta 42 platser samt bestå av tre elevhem, en admi
nistrations-, en skol-, en gymnastik- och en ekonomibyggnad.
Kostnaderna för arbetena beräknas till 5 280 000 kr. i prisläget den 1 april
1965. Av beloppet utgör 1 163 000 kr. kostnader för försörjningsåtgärder. De
egentliga byggnadskostnaderna uppgår således till 98 000 kr. per vårdplats.
Arbetena beräknas kunna igångsättas hösten 1966 och slutföras våren
1968. För förevarande byggnadsföretag bör redovisas en för budgetåret
1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 2,5 milj. kr.
Departementschefen
1965 års riksdag (prop. 1965:33, SU 71, rskr 197) har anvisat 150 000
kr. för förvärv av mark för uppförande av ett nytt skolhem i Dammsdal,
Vingåkers kommun, för vård och undervisning av pojkar med komplice
rad utvecklingshämning. Genom beslut den 3 juni 1965 har Kungl. Maj :l
godkänt avtal med Vingåkers kommun om markförvärvet.
Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 11 februari 1966 uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att i samråd med mentalsjukvårdsberedningen utföra
projektering fram t. o. m. färdigställande av bygghandlingar för det pla
nerade nya skolhemmet. Kungl. Maj:t har därvid föreskrivit, att möjlighe
terna att nedbringa kostnaderna för yttre arbeten bör beaktas.
Det nya skolhemmet skall omfatta 42 vårdplatser och bestå av tre
elevhem, en administrations- och en ekonomibyggnad samt skol- och
gymnastiklokaler. Kostnaderna för byggnadsarbetena beräknas till 5 280 000
kr. i prisläget den 1 april 1965. Av beloppet avser 1 163 000 kr. försörj-
ningsåtgärder. Kostnaden per vårdplats uppgår till 98 000 kr. Den före
slagna kostnadsramen finner jag i princip böra godtas. I enlighet med
mentalsjukvårdsberedningens förslag uppskattar jag medelsförbrukning
en för budgetåret 1966/67 till 2,5 milj. kr. Jag föreslår att detta belopp
anvisas för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för statens skot- och yr-
keshem för barn med komplicerad utvecklingshämning på
kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond, so
cialdepartementet, för budgetåret 1966/67 anvisa ett investe-
ringsanslag av 2 500 000 kr.
21. Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium för vissa bygg
nadsarbeten.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för inne
varande budgetår.
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 6i
66
Mentalsjukvårdsberedningen har hemställt, att 600 000 kr. anvisas för
uppförande av provisoriska skollokaler vid Kronprinsessan Victorias kust
sanatorium.
Sedan byggnadsstyrelsen år 1963 upprättat lokalförteckning för ny skola
vid kustsanatoriet ansåg sig mentalsjukvårdsberedningen med hänsyn till
att undervisningsbehov med betryggande marginal förelåg för 50 å 60 spe-
cialsärskolbarn kunna tillstyrka att nya skollokaler anordnades vid sana
toriet.
Genom beslut den 30 juni 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt mentalsjukvårds
beredningen att i samråd med medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen och di
rektionen för sanatoriet utarbeta bvggnadsprogram för att möjliggöra en
provisorisk lösning av frågan om nya skollokaler.
Efter samråd med nämnda myndigheter och Kristianstads läns landsting
har beredningen överlämnat lokalförteckning jämte programskiss för pro
visoriska skollokaler. Den programmerade ytan för nybyggnad har kunnat
begränsas till 400 m*.
Om arbetena igångsätts hösten 1966, kan de slutföras våren 1967. Kostna
derna för provisorisk nybyggnad av trä inklusive försörjningsåtgärder samt
ombyggnadsarbeten i befintliga lokaler har uppskattats till ca 600 000 kr.
Departementschefen
Vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand vårdas och
undervisas psykiskt efterblivna barn, som är höggradigt handikappade och i
stort behov av ortopedisk behandling. Förutom kustsanatoriet finns f. n.
ingen institution för vård av sådana patienter.
Med hänsyn till det stora behovet av undervisning för dessa elever, som
kan uppskattas till 50 å 60 för hela landet, föreslår jag att föreningen be
viljas ett rånte- och amorteringsfritt lån av 600 000 kr. för uppförande av
provisoriska skollokaler vid kustsanatoriet.
•lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till Föreningen Kronprinsessan Victorias kust-
sanatorium för vissa byggnadsarbeten under fonden för lå
neunderstöd, socialdepartementet, för budgetåret 1966/67
anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hem
ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll Utvisar.
Ur protokollet:
Håkan M, Rahm
Kungi. Maj.ts proposition nr
64 dr
1966
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1966
67
Bilaga
Investeringsplan för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus budgetåren 1965166 och
1966167
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Sjukhus/Byggnadsföretag
1 000 kr.
faktisk
t.o.m.
30.6. 65
beräknad för
Bygg
start
Färdig
ställande
1.7. 64
1.4. 65
1965/66
1966/67
Slutredo visade
A.
Byggnadsstyrelsen per
30/6 1964.........................
under 1964/65 .................
B.
Medicinalstyrelsen per
30/6 1964.........................
Under 1964/65.................
Summa
Pågående och planerade
Psykiatriska sjukhuset
M
Renovering av vårdav
delningar..........................
91 257
15 876
3 161
1 795
112 089
1 429
1 429
89 023
15 257
3 067
1 795
109 142
1 413
16
11.57
12.65
M
Renovering och utvidg
ning av lokaler för medi
cinskt centrum m. m........
746
746
726
20
_
10.60
6.64
Vileråkers sjukhus
11322 Centralkök och rörelsete
rapi....................................
4 840
4 840
4 464
376
5.62
5.65
11326 Medicinskt centrum jäm
te forskningsavdelning, e-
tapp I samt vårdpavil
jong MK 75......................
15 380
13 500
1 253
6 000
5 500
3.65
7.67
11327 Vårdpaviljongerna M 11
och K 14, upprustning..
260
251
248
3
8.62
9.65
M
D:o (medicinalstyrelsen).
838
838
824
14
---
4.62
3.66
11328 Panncentral, rationalise
ring....................................
1 025
1 030
921
109
6.63
6.65
11329 Vattenförsörjning............
520
540
14
400
126
11.65
9.66
113210 Vårdenhet för mentalt
sjuka barn och ungdomar
4 925
4 600
1 843
2 250
507
8.64
2.66
113211 Elarbeten 1961—1963...
230
235
73
150
12
3.65
9.65
113212 Vissa yttre arbeten till
vårdenhet för barn m.m.
samt till medicinskt cent
rum och vårdpaviljong
MK 75..............................
3 625
3 550
1 307
1 000
700
10.64
4.68
113214 Samlingssal och central
förråd................................
1 400
1 000
10.66
10.67
113215 Elarbeten 1964................
3 225
3 355
—
1 000
1 500
2.66
2.68
113216 Smittreningsanläggning .
—
500
—
—
200
10.66
4.67
113217 Väg till panncentral. . . .
300
312
—
150
162
4.66
8.66
Sundby sjukhus
11332 Administration och medi
cinskt centrum, ombygg
nad....................................
71
Ej aktui
byggnad
llt
sobjekt
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 65
Kungl. Maj.'h proposition nr 6A år 1966
68
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Sjukhus/Byggnadsföretag
1 000 kr.
faktisk
t.o.m.
30.6. 65
beräknad för
Bygg
start
Färdig
ställande
1.7. 64
1.4. 65
1965/66
1966/67
11333 Panncentral, rationalise-
ring....................................
425
425
400
25
—
5.61
10.63
11335 Arbetsterapi....................
2 360»
2 095
898
900
297
11.64
7.66
11336 Elarbeten 1961................
11337 Vårdpaviljong K 14, upp-
90
95
59
36
—
11.63
1.65
rustning...................... <•.
11339 Yttre arbeten jämte an
slutning till Strängnäs
1 085
1 050
475
575
11.64
1.66
stads avloppssystem....
2 6501
2 720
1 047
1 360
313
11.64
7.66
113311 Elarbeten 1963................
113314 Medicinskt centrum, om-
785
785
26
500
259
11.65
11.66.
och tillbyggnad...............
—
2 400
—
—
1 500
8.66
11.67
113315 Elarbeten 1965 ..............
—
230
—
—
200
12.66
3.67
S:ta Annas sjukhus
M
Elarbeten.........................
86
86
85
1
—
1.64
12.64
Karsuddens sjukhus
1164 Sjukhusets uppförande. .
20 125
20 125
18 818
1 000
307
6.61
9.66
11642 Smittreningsanläggning .
140
140
125
15
—
10.62
11.64
Birgittas sjukhus
109218 Elarbeten 1961................
109219 Byggnad för omkläd
ningsrum vid idrottsplat-
165
170
103
67
4.64
1.66
sen.....................................
160
155
88
60
7
11.64
9.65
Västra Ny sjukhus
11344 Vattenrening....................
—
—
—
—
----
Ej aktuellt
byggnadsobjekt
11346 Elarbeten 1964................
40
42
—
35-
7
11.65
7.66
Rtjhous sjukhus
883
Elarbeten .........................
10932 Centralkök, modernise-
865
835
305
500
30
1.60
6.66
ring....................................
10933 Vårdpaviljongerna M 4
86
86
80
6
—-
5.63
7.65
och K 3, renovering.........
10934 Vårdpaviljong M 3, reno-
3 085
3 075
3 051
24
—
11.61
1.63
vering................................
3 425
3 295
2 312
900
83
4.64
8.65
10935 Vårdpaviljong MK 3.......
10986 Administration, ombygg-
5 850
5 660
5 287
200
173
11.62
6.66
nåd....................................
10939 Rivning av vårdpaviljong
75
68
67
1
—
4.62
6.62
K 2....................................
260
150
1
149
—
11.65
1.66
109311 Elarbeten 1964................
400
415
—
365
50
1.66
8.66
S:l Sigfrids sjukhus
10366 Elarbeten 1963................
S:ta Gertruds sjukhus
130
158
5-
100
53
11.65
7.66
9776 Vårdpaviljong MK 1___
97710 Vårdpaviljong K 33, upp-
5 100
4 700
4 512
188
—
3.62
10.63
rustning............................
97711 Vårdpaviljong M 32, re-
885
850
828
22
—
1.62
12.62
novering...........................
1 325
1 180
1 119
61
—
11.62
2.64
97712 Vattenförsörjning............
1 Prisläget 1.7.1963.
800
670
228
400
42
2.65
12.65
Kungi. Maj:ts proposition nr (ii år liHHi
69
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Sjukhus/Byggnadsföretag
1 000 kr.
faktisk
t.o.m.
30.6. 65
beräknad för
Bygg
start
Färdig
ställande
1.7. 64
1.4. 65
1965/66
1966/67
97713
Provisoriska undercent
raler...................................
205
148
142
6
7.61
5.62
97716
Panncentral, komplette
ring och rationalisering. .
230
230
7
200
23
5.65
11.65
97717
Rivning av vårdpaviljong
M 2.................................. •,
105
130
1
109
20
12.65
3.66
S:t
Olofs sjukhus
9090 Arbetsterapi....................
930
930
892
30
8
6.59
6.60
9092
Centralkök och tvätt,om
byggnad............................
400
365
364
1
_
11.60
5.61
9093
Panncentral, utökning . .
310
300
293
7
—
10.59
6.60
9094
Vägar, beläggning..........
110
110
37
73
—
10.60
10.65
9095
Elarbeten.........................
190
197
63
65
69
1.66
7.66
Gullberna sjukhus
8030 Elarbeten 1963................
50
50
1
49
3.65
10.65
8032
Elarbeten 1965................
—
300
—
—
200
12.66
5.67
S:t
Lars sjukhus
9110 Personalbostäder, moder
nisering .............................
985
940
913
27
2.58
8.60
9118
Medicinskt centrum jäm
te forskningsavdelning
samt vårdpaviljong MK 1
13 765
13 500
3 076
5 000
5 000
9.64
2.67
9119
Vårdpaviljongerna MK81
och MK 82.......................
4 295
4 045
3 512
400
133
1.63
6.65
91110
ViSsa yttre arbeten till
d:o samt medicinskt cent
rum och vårdpaviljong
MK 1................................
3 400
3 300
1 611
700
700
9.64
6.67
91111
Vårdpaviljong K 44, upp
rustning............................
2 165
2 100
2 017
83
_
10.61
4.63
91112
Vårdpaviljong M 9, reno
vering................................
1 190
975
926
49
_
3.62
10.63
91113
Panncentral, rationalise-
ring....................................
530
530
458
72
6.63
3.66
91115
Elarbeten 1961................
26
26
12
14
—
9.62
2.63
M
Centralkök, om- och till
byggnad..........................
3 105
3801
130
200
50
1.66
6.66
91117
Vårdenhet för mentalt
sjuka barn och ungdomar
4 530
4 470
1 527
2 500
443
6.64
3.66
91119
Elarbeten 1963................
90
90
1
60
29
1.66
7.66
91120
Kulvertanslutning av
vårdpaviljongerna MK 8S
och MK 84 m. m__ _____
775
700
107
550
43
11.64
10.65
91121
Vägar inom västra sjuk
husområdet, beläggning .
470
490
_
300
190
3.66
7.66
91126
Yttre arbeten till vården
het för mentalt sjuka
barn och ungdomar........
1 550
1 550
165
1 000
385
6.64
10.66
91127
Elarbeten 1964................
1 275
1 325
*------
500
500
3.66
7.67
91129
Vattenförsörjning............
90
15
—
15
—
5.65
6.65
Vipeholms sjukhus
9121 Arbetsterapi
...........................................
1495
1 440
1 301
139
_
6.63
11.64
* Därav 130 000 kr. faktisk förbrukning i samband med utredning om det ursprungliga till-och om-
byggnadsförslaget.
70
Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1966
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Sj ukhus/Byggnadsföretag
1 000 kr
faktisk
t.o.m.
30.6. 65
beräknad för
Bygg
start
Färdig
ställande
1.7. 64
1.4. 65
1965/66
1966/67
9122
Vårdenhet för höggradigt
psykiskt efterblivnabarn,
inkl. yttre arbeten..........
2 590
2 765
2 398
182
185
10.61
7.66
9123
Panncentral, rationalise
ring m. m.........................
1 295
1 310
239
850
221
3.65
1.66
9124
Vägar, beläggning...........
330
350
186
150
14
1.65
8.65
9125
Elarbeten 1961................
185
190
188
2
—
4.64
8.65
9126
Samlingssal o. kafé m. m.
840
875
—
175
700
4.66
4.67
9127
Elarbeten 1963................
185
185
1
130
54
8.65
1.66
9129
Elarbeten 1964................
110
115
—
85
30
1.66
10.66
S:ta Maria sjukhus
8058 Panncentral, pannbyte
m. m.................................
1 005
1 005
969
36
6.58
4.59
80512
Vägar, beläggning..........
725
550
26
274
250
11.65
6.66
80513
Panncentral, komplette
ringsarbeten .....................
665
665
461
175
29
10.64
6.65
80514
Elarbeten 1963................
325
270
5
265
—
6.65
1.66
80515
Elarbeten 1964................
550
570
—
350
220
3.66
12.66
80517
Elarbeten 1965................
—
660
—
-
400
12.66
8.67
S:t Jörgens sjukhus
10407 Samlingssal m . m..........
800
750
735
15
1.61
9.61
104012 Vårdpaviljong MK 4. . . .
4 020
3 400
3 026
224
150
6.62
8.64
104013
104021
Arbets- och rörelseterapi,
garage...............................
4 760
4 240
4 033
207
12.62
11.64
104015 Panncentral, rationalise
ring....................................
385
360
283
77
2.63
1.65
104016 Vattenledningssystem,
kompletteringsarbeten ..
290
300
77
70
90
2.66
7.66
104017 Sjukhusområdets iord
ningställande, etapp I
och II................................
600
870
52
450
368
12.65
12.66
104018 Bostadshus för elever och
vikarier.............................
1 500
1 500
1 067
400
33
9.64
8.65
104019 Elarbeten 1961................
115
110
45
60
5
9.63
3.65
104022 Elarbeten 1963................
140
145
1
130
14
4.65
12.65
104029 Elarbeten 1965................
—
180
—
—
180
12.66
3.67
Restads
1068
sjukhus
Elarbeten .........................
175
175
51
60
64
2.65
1.66
9803
Vårdpaviljong K 10, re
novering ...........................
1 655
1 640
1 626
14
4.59
4.61
9804
Värmeförsörjning för
bättringsarbeten ..............
475
410
402
8
10.57
9.59
9805
Bostad för överläkare ...
—
—
26
—
—
Ej aktuellt
9806
Vårdpaviljongerna M 15
och K 16..........................
5 620
5 595
5 513
82
byggnad
2.59
sobjekt
12.60
9808
Vårdpaviljong M
5,
reno
vering................................
1 830
1 825
1 766
59
10.61
6.63
9809
V attenförsörjning............
—
75
—
—
75
10.66
1.67
98010
Medicinskt centrum........
3 555
3 685
549
2 300
800
4.65
12.66
98011
Vårdpaviljong MK
1
....
3 880
4 025
522
2 400
1 000
4.65
12.66
98013
Byggnad för omkläd
ningsrum vid idrottsplat
sen .....................................
_
165
10
140
8.66
11.66
Kungl. Maj. ts proposition nr (ii år 19C>f>
71
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Sjukhus/Byggnadsföretag
1 000 kr.
faktisk
t.o.m.
30.6. 65
beräknad för
Bygg
start
Färdig
ställande
1.7. 64
1.4. 65
1965/66
1966/67
98015 Vårdpaviljongerna MK
och MK 3.........................
6 500
3 000
10.66
4.68
98020 Elarbeten 1964................
235
245
—
155
90
2.66
2.67
98021 Panncentral m.m., komp-
letteringsåtgärder............
420
435
—
335
100
3.66
8.66
Källshagens sjukhus
M
Vårdavdelningar, upp
rustning etapp II............
813
816
747
69
12.62
5.65
11353 Elarbeten 1961................
260
245
75
150
20
11.64
11.65
11354 Arbetsterapilokaler........
—
925
—
—
700
9.66
1.67
Falbygdens sjukhus
1028 Sjukhusets uppförande..
27 000
27 200
26 035
400
100
9.57
11.62
Mariebergs sjukhus
109413 Vårdpaviljong M 1, upp
rustning............................
3 950
3 700
2 128
1 300
272
Yttre ar
återstår
1.64
beten
12.65
109415 Elarbeten 1963................
535
555
25
400
130
8.65
3.66
109417 Byggnader för rörelsete
rapi och garage jämte
vissa yttre arbeten..........
2 775
2 885
1 775
1 110
1.66
2.67
109419 Elarbeten 1964................
170
175
—
125
50
1.66
7.66
109420 Anslutning till Kristine
hamns stads avloppssys
tem m. m..........................
_
3201
_
_
750
1.67
6.67
Mellringe sjukhus
1119 Sjukhusets uppförande..
35 000
34 800
34 458
250
92
11.57
11.64
111906 Smittreningsanläggning .
140
140
139
1
—
8.63
7.64
Västra Marks sjukhus
M
Provisorisk vårdpavil
jong ...................................
362
376
300
76
2.66
6.66
Sjukhuset i Sala
1231 Sjukhusets uppförande..
27 000
26 700
24 285
2 000
415
1.60
7.65
12312 Smittreningsanläggning .
105
105
100
5
—
2.62
12.63
12314 Elarbeten 1962................
41
35
32
3
—
4.64
8.64
Säters sjukhus
9826 Byggnad för servering
och försäljning................
140
140
154
5.62
8.63
9827 Vårdpaviljongerna MK 2
och MK 3.........................
4 500
4 500
4 323
177
1.62
8.63
9828 Vårdpaviljongerna M 30
och K 31, renovering....
2 080
2 080
2 035
45
4.60
5.65
98210 Panncentral, upprustning
650
600
581
19
—
8.61
9.62
M
Centralkök och tvättby-
tesförråd m. m., upprust
ning ...................................
240
240
200
40
1.66
6.66
98212 Värmeledningssystem,
utbyggnad och förbätt
ring....................................
525
420
406
14
6.60
9.65
98213 Yttre arbeten till vårdpa
viljongerna MK 2 och
MK 3.................................
900
400
375
25
1.62
m
8.63
1 Innefattar ej anslutningsavgift.
72
Kungl. Maj.ts proposition nr
6'4
år 1966
Sjukhus/Byggnadsföretag
Kostnadsram
1 000 kr.
Med
faktisk
t.o.m.
30.6. 65
elsförbrukning
beräknad för
Bygg
start
Färdig
ställande
1.7. 64
1.4. 65
1965/66
1966/67
98215 Rivning av vårdpavil-
jongerna M 6 och K 7. ...
230
200
1
199
—
1.66
4.66
Olofsfors sekundäravdelning
10420 Arbetsterapilokaler m. m.
485
505
—
350
155
1.66
8.66
Sekundäravdelningen i Pärlby
1416
Avloppsreningsverk m.m.
390
405
4
250
151
11.65
7.66
Hälsinge sjukhus
1120 Sjukhusets uppförande. .
34 200
32 600
31 310
1 000
290
2.59
9.66
11206 Smittreningsanläggning .
190
165
135
30
—
8.63
1.65
11208 Byggnad för omkläd-
ningsrum vid idrottsplat-
sen.....................................
160
160
—
75
85
5.66
9.66
Sidsjöns sjukhus
11361 Värme och varmvatten-
system, upprustning....
650
650
611
39
—
8.59
1.61
M
Serverings- och försälj-
ningslokal samt byggnad
för omklädningsrum vid
idrottsplatsen..................
357
370
41
250
79
1.66
6.66
11365 Hissar, upprustning........
295
295
289
6
—
11.62
9.64
11366 Panncentral, rationalise-
ring....................................
455
600
66
200
334
4.66
11.66
11367 Varmvattenförsörjning,
åtgärder för centralise-
ring....................................
240
250
83
100
67
4.66
11.66
11368 Elarbeten 1961................
110
95
21
74
—
10.63
9.64
11369 Yttre avlopps-och dräne-
ringsarbeten m. m..........
910
945
68
700
177
3.65
6.66
113610 Elarbeten 1964................
1 275
1 325
—
500
700
3.66
3.67
Frösö sjukhus
9161 Vårdpaviljong MK 13...
4 490
4 335
879
2 700
756
12.64
7.66
9162 Panncentral.....................
1 965
1 925
1 818
90
17
3.62
6.64
9163 Avloppssystem, omlägg-
ning...................................
625
575
531
44
—
2.64
10.64
9164 Vårdpaviljong M K 12. ..
5 150
5 150
261
2 600
2 000
7.65
3.67
Umedalens sjukhus
11372 Panncentral, upprustning
1 600
1 645
574
650
421
11.65
9.66
11374 Yttre avlopps-och dräne-
ringsarbeten m. m............
1 425
1 480
—
200
1 000
4.66
6.67
11376 Elarbeten 1963................
445
465
132
300
33
3.65
9.65
11377 Elarbeten 1964................
1 825
1 900
—
400
900
2.66
2.68
Furunäsets sjukhus
10959 Elarbeten 1962................
105
95
18
70
7
2.65
10.65
109510 Elarbeten 1964................
775
805
—
400
350
4.66
4.67
Summa
59 342
40 310
Erfarenhetsgrundad reducering
av medelsbehovet.........................
2 262
Beräknat medelsbehov................
59 342
38 048
Vissa landstings investeringar
föranledda av projekteringsavtal.
28 500
Kungl. Maj.ts proposition nr til år 1966
Tå
Innehåll
Sid.
I.
överenskommelser med landstingen om övertagande av mentalsjukvården
...............
3
1. Skrivelse från statens nämnd för förhandlingar med kommuner........... 3
2. Departementschefen.................................................................................. 11
II. Anslag för budgetåret 1966167
18
1. Statens mentalsjukhus: Avlöningar......................................................... 18
2. Statens mentalsjukhus: Omkostnader..................................................... 34
3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m................. 35
4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.......................... 36
5. Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen........................................... 36
6. Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar.............................. 37
7. Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkostnader.......................... 39
8. Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus.............................................. 40
9. Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö...........
41
10. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar............................ 42
11. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader....................... 43
12. Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Avlöningar...................................... 44
13. Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Omkostnader.................................. 46
14. Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna......................... 47
15. Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna.................. 48
16. Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar............................................................... 50
17. Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader........................................................... 52
18. Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn m. m. 53
19. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m........................ 54
20. Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med
komplicerad utvecklingshämning............................................................ 64
21. Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium för vissa
byggnadsarbeten...................................................................................... 65
Bilaga
ESSELTE AB. STHLM 66
614558