2

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18 december 1953

(nr 753)

Härigenom förordnas, att 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18

december 19531 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

28 §.

(Föreslagen lydelse)

-—- — förenade utgifter.

1 mom. Fullmäktige må —-------

Efter fullmäktiges bestämmande

må till fullmäktig jämväl utgå arvo­

de för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke överstiga

vad som är skäligt med hänsyn till

göromålens omfattning och art samt

den tid som kan beräknas åtgå för

uppdraget.

2 mom. Fullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspen­

sion och familjepension.

2 m o in. Efter fullmäktiges be­

stämmande må till fullmäktig utgå

arvode för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräk­

nas åtgå för uppdraget.

Fullmäktige äga, i fall som avses

i författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst av

anställning.

Senaste lydelse av 28 § 1 och 2 mom. se 1962:154.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1967

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspen­

sion och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må fullmäktig som

skall ägna hela sin arbetstid åt upp­

drag för kommunen, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekono­

miska förmåner enligt vad som är

skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 29 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 1 mars 1957

(nr 50) för Stockholm

Härigenom förordnas, att 29 § 1 och 2 inom. kommunallagen den 1 mars

1957 för Stockholm1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

29

1 mom. Stadsfullmäktige må-------

Efter stadsfullmäktiges bestäm­

mande må till stadsfullmäktig jäm­

väl utgå arvode för det arbete som

är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfatt­

ning och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

2 m o m. Stadsfullmäktige äga, i

fall som avses i författning om all­

män försäkring, träffa överenskom­

melse att utgående arvoden skola

anses som inkomst av anställning.

Stadsfullmäktige äga ock, då sär­

skilda skäl äro därtill, bevilja stads­

fullmäktig, som under en lång följd

av år på grund av uppdrag utfört ar­

bete av betydande omfattning, pen­

sion i form av ålderspension, förtids­

pension och familjepension.

§•

----------------förenade utgifter.

2 in o m. Efter stadsfullmäktiges

bestämmande må till stadsfullmäk­

tig utgå arvode för det arbete som

är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfatt­

ning och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

Stadsfullmäktige äga, i fall som

avses i författning om allmän försäk­

ring, träffa överenskommelse att ut­

gående arvoden skola anses som in­

komst av anställning.

1 Senaste lydelse av 29 § 1 och 2 mom. se 1962:155.

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

5

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

i-; £rd> n-

Stadsfullmäktige äga ock, då sär­

skilda skäl äro därtill, bevilja stads­

fullmäktig, som under en lång följd

av år på grund av uppdrag utfört

arbete av betydande omfattning, pen­

sion i form av ålderspension, förtids­

pension och familjepension.

Utöver vad som följer av första—•

tredje styckena må stadsfullmäktig,

som skall ägna hela sin arbetstid åt

uppdrag för staden, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekono­

miska förmåner enligt vad som är

skäligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

t* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 114

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den 14 maj 1954

(nr 319)

Härigenom förordnas, att 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den 14 maj

19541 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

39 §.

(Föreslagen lydelse)

--------förenade utgifter.

1 mom. Landstinget må---------—

Efter landstingets bestämmande

må till landstingsman jämväl utgå

arvode för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräk­

nas åtgå för uppdraget.

2 mom. Landstinget äger, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

2 mom. Efter landstingets be­

stämmande må till landstingsman

utgå arvode för det arbete som är

förenat med uppdraget. Arvodet må

icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfatt­

ning och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

1 Senaste lydelse av 39

1 och 2 mom. se 1962: 156.

8

»V ‘

> 'i.--'

:\li

*’*.? *

V.

• >

\

T.*-

y': « i !

T

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.

Närvarande:. .,

Statsråden

S

trong

, A

mdersson

, L

aisge

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olm

-

qvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E-R

ic

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

,

G^eijer, O^drnoff, W^ickman.

;.V': •

; ..

' \

Statsrådet Lundkvist anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om,ekonomiska förmåner till heltidssysselsatta kom­

munala förtroendemån och anför, ,

Kungl. Mäf:ts proposition nr ili år 1961

Inledning

Genom ändring i kommunallagarna år 1962 (prop. 1962: 71, KU 15, rskr

159) ökades möjligheterna väsentligt för kommun och landstingskommun

att besluta om ersättning till kommunala förtroendemän.

I gemensam framställning den 9 april 1964 till Kungl. Maj :t har emel­

lertid Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska

^{landstingsförbundet anfört att} gällande

ersättningsbestämmelser inte ger

tillräckliga möjligheter att besluta om ekonomiska förmåner för heltids­

sysselsatta kommunala förtroendemän samt begärt översyn av bestämmel­

serna främst för att göra det möjligt att efter enhetliga regler på förhand

besluta om — förutom arvode — även pension, sjuklön och semester åt

sådana förtroendemän.

Med anledning härav fick koinmunalrättskommittén den 5 mars 1965 i

uppdrag1 att se över ersättningsbestämmelserna. Kommittén har redovisat

sitt uppdrag i betänkandet »Ekonomiska förmåner till kommunala förtro­

endemän med heltidstjänstgöring» (SOU 1966: 72).

över betänkandet har avgetts yttranden av riksförsäkringsverket, över-

ståthållarämbetet -— som bifogat yttrande från stadsfullmäktige i Stock­

1 Vid fullgörandet av uppdraget har kommittén bestått av f. d. landshövdingen Thorwald

Bergquist, ordförande, samt ledamoten av första kammaren, direktören Carl Albert Anderson,

landstingsrådet T. E. Andrée, direktören H. S. Aronsson, ledamoten av andra kammaren di­

rektören C.W. Carlsson, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av första kammaren Nils-Eric

Gustafsson, kanslichefen E. A. Lindh, kaptenen Axel Mannerskantz, rättschefen Stig Nordlund

och kommunaldirektören Olof Wiklund.

10

rätt till pension enligt vad stadsfullmäktige bestämmer. Med befattning

som borgarråd får inte utan stadsfullmäktiges medgivande förenas annan

befattning i statens eller kommunens tjänst eller annat jämförligt allmänt

eller enskilt uppdrag (45 § 3 mom. KLS).

Landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) (LL) innehåller bestämmel­

ser om traktamente och andra ersättningar samt arvode och pension till

landstingsman, ledamot och suppleant i landstingskommunal nämnd samt

revisor för landstingskommunal förvaltning som helt stämmer överens med

motsvarande bestämmelser i KL och KLS (39 §, 55 § 1 mom. och 67 §

femte stycket LL). Finns i särskild författning föreskrift om ersättning

åt ledamot av landstingskommunal nämnd, skall den föreskriften lända

till efterrättelse (55 § 2 inom.).

överenskommelse med stöd av KL, KLS eller LL att arvode skall anses

som inkomst av anställning medför att arvodet räknas som pensionsgrun-

dande inkomst för allmän tjänstepension (ATP) enligt 11 kap. lagen den

25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring och läggs till grund för pla­

cering i sjukpenningklass enligt 3 kap. samma lag. Enligt 11 kap. 5 § är

dock den sammanlagda inkomsten pensionsgrundande bara i den mån den

överstiger ett visst basbelopp (för år 1966 5 300 kr.). Vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst bortses vidare från vad som överstiger det

s. k. ATP-taket, för år 1966 39 750 kr. Också vid placering i sjukpenning­

klass gäller att endast inkomster inom vissa beloppsgränser, f. n. 1 800

och 39 000 kr., beaktas (3 kap. 4§). överenskommelse att arvode skall

anses som inkomst av anställning får alltså betydelse bara i den mån

arvodet eller detta tillsammans med annan inkomst ligger inom de an­

givna beloppsgränserna.

Av förarbetena till nu gällande bestämmelser om pension till kommu­

nala förtroendemän framgår att frågan om pensionsutfästelse skall göras

bör ses mot bakgrunden av det pensionsskydd som bereds förtroendemän­

nen genom ATP. Pension till dem som fullt ut kommer i åtnjutande av

ATP bör sålunda komma i fråga bara i undantagsfall, såsom då förtroende­

mannen om han haft en tjänst med motsvarande arbetsuppgifter skulle ha

fått väsentligt högre pension än den som utgår enligt lagen om allmän för­

säkring. Vidare framgår av förarbetena att pensionsutfästelse bara i myc­

ket sällsynta undantagsfall bör göras om förtroendemannen innehaft upp­

drag under kortare tid än 12 år. Normalt bör uppdraget ha varat i 15

20 år. Vidare bör i princip tjänstgöring efter fyllda 65 år inte få tillgodo­

räknas. Med hänsyn till att förtidspension kan utgå bör pensionsbeslut

kunna fattas så snart dessa förutsättningar för att bevilja pension före­

ligger. Pensionens slutliga storlek kan därvid göras beroende av hur länge

förtroendemannen kommer att fullgöra uppdrag hos kommunen. Däremot

bör beslut om att förbinda vissa förtroendeuppdrag med pension inte

komma i fråga. (Prop. 1962: 71 s. 55, KU 15 s. 32.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1967

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1967

Stockholm

Borgarrådens ekonomiska förmåner utgår enligt tjänstereglemente och

pensionsreglemente som stadsfullmäktige har utfärdat.

Borgarråd får årsarvode beräknat efter visst månatligt grundbelopp.

Tjänstereglementet innehåller bestämmelser bl. a. om semester och ledig­

het för sjukdom och andra orsaker samt om rätt till oavkortat arvode eller

avdrag vid ledighet.

Enligt pensionsreglementet inträder pensionsåldern för borgarråd vid 65

års ålder eller den senare tidpunkt då hans tjänstgöring upphör. Borgarråd

är i princip berättigad till s. k. visstidspension. Denna utgår i allmänhet

från den tidpunkt då tjänstgöringen upphör till dess pensionsåldern uppnås.

Därefter utgår ålderspension. Pensionens storlek beror på tjänstgörings­

tidens längd. Efter 12 års tjänstgöring utgår full pension.

Göteborg

I Göteborg finns f. n. fem kommunalråd som väljs av stadsfullmäktige

för en tid av fyra år. De är föredragande inför stadens styrelse — stadskolle-

giet — samt övervakar förvaltningen och har inseende över de övriga nämn­

dernas verksamhet. De tillhör stadsfullmäktige men ingår inte i stadskolle-

giet eller någon annan nämnd.

Kommunalråden får arvode, pension och andra förmåner efter i huvud­

sak samma grunder som borgarråden i Stockholm.

Malmö

I Malmö finns sex kommunalråd som utses av stadsfullmäktige för en tid

av fyra år. De har i stort sett samma uppgifter som kommunalråden i Göte­

borg. Högst fyra av dem får vara ledamöter av stadens styrelse, dvs. drätsel­

kammaren.

Kommunalråd får inte utan drätselkammarens medgivande inneha annan

befattning i stadens eller statens tjänst eller annat till omfattningen jämför­

ligt allmänt eller enskilt uppdrag. Kommunalråd får inte heller utan drätsel­

kammarens medgivande driva förvärvsverksamhet.

Pensionsåldern för kommunalråd i Malmö inträder under en pensions­

period vars undre gräns är 65 och övre gräns 70 år. Särskild avgångspension

utgår till kommunalråd vars tjänstgöring upphör dessförinnan om han vid

avgången har fyllt 50 år. För pensionsberäkningen gäller i övrigt i huvud­

sak samma regler som för borgarråden i Stockholm och kommunalråden i

Göteborg,

Andra städer, landskommuner och landstingskommuner

I mars 1965 var drätselkammarens ordförande i 85 städer en heltids-

14

Kurigl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

Det kunde göras gällande att en förtroendeman som sådana bestämmelser

blir tillämpliga på skulle bli att anse som anställd i kommunens tjänst och

att han därför skulle riskera att till följd av kommunallagarnas valbarhets-

bestämmelser bli obehörig att längre inneha sitt uppdrag. Enligt kommitténs

mening blir emellertid en kommunal förtroendeman att anse som anställd

i kommunens tjänst först om en anställningsakt föreligger. Det kan inte

anses vara fallet om förtroendemannen får ersättning i överensstämmelse

med allmänna kommunallagsregler om ersättning till förtroendemän. Först

om något slag av överenskommelse träffas mellan kommunen och förtro­

endemannen, t. ex. att denne oberoende av mandatperioder garanteras sys­

selsättning i kommunens tjänst, kan förtroendemannen såsom anställd hos

kommunen bli obehörig som förtroendeman.

Från den synpunkt som nu har behandlats finns alltså enligt kommitténs

mening inget hinder mot en sådan utvidgning av kommuns möjligheter att

bereda heltidssysselsatt förtroendeman de förmåner som kommittén anser

önskvärda.

Kommittén avvisar tanken att ge de heltidssysselsatta förtroendemännen

en lagstadgad rätt till ekonomiska förmåner. En sådan ordning skulle strida

mot principer som hittills har upprätthållits, nämligen hl. a. att kommu­

nerna i detta liksom i andra avseenden bör ha frihet att inom en yttre ram

ordna sina egna angelägenheter. Några vägande skäl för ett avsteg från

denna princip finner kommittén inte föreligga. Kommittén anser alltså att

man bör stanna vid att ge kommunerna större möjligheter att besluta om

ersättning.

Beslut om ersättning bör dock få meddelas bara om det med hänsyn till

göromålens art är skäligt att ersättning utgår. Vidare bör gälla att kommu­

nen skall kunna föreskriva att heltidssysselsatt förtroendeman som bereds

full ersättning skall vara skyldig att underkasta sig en begränsning av

rätten att vid sidan av förtroendeuppdraget idka verksamhet eller ha anställ­

ning eller uppdrag. Enligt kommitténs mening är det nämligen uppenbart

att en sådan förtroendeman måste underkasta sig vissa begränsningar i

detta avseende för att undvika intressemotsättningar i uppdraget för kom­

munen. Att helt förbjuda verksamhet eller uppdrag vid sidan av förtroende­

uppdraget skulle emellertid vara obilligt. Förtroendeuppdraget får i princip

anses vara begränsat i tiden och långtgående begränsningar i rätten till

annan sysselsättning skulle kunna försämra förtroendemannens kontakter

med annat arbetsliv och ställa honom i oförmånligt läge när förtroendeupp­

draget upphör.

Kommittén föreslår därför att i KL, KLS och LL föreskrivs att kommu­

nala förtroendemän som är sysselsatta på heltid skall kunna tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekonomiska förmåner utöver vad som följer av

bestämmelserna om sådana förmåner till kommunala förtroendemän i all­

mänhet, om det är skäligt med hänsyn till göromålens art. Vidare föreslås

i6

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

mannaplanet för planering och handlingsprogram inom både kommuner,

kommunblock och landsting. Enligt länsstyrelsens mening är det därför

angeläget att kommunernas möjligheter att knyta till sig dugliga förtroende­

män på heltid inte onödigt inskränks eller försvåras. Från dessa synpunkter

finner länsstyrelsen att kommitténs förslag är en avgjord förbättring i för­

hållande till de bestämmelser som gäller f. n. Såvitt länsstyrelsen kan

bedöma är de regler som föreslås ägnade att tillgodose behovet av att kunna

tillförsäkra heltidssysselsatta förtroendemän sådana förmåner —• inte minst

av social natur — som från rekryteringssynpunkt är väsentliga. Den före­

slagna ordningen synes inte medföra att en förtroendeman kommer att inta

sådan ledande ställning inom kommunens samfällda förvaltning att han

blir obehörig att vara fullmäktig eller ledamot av kommunens styrelse.

Stadskollegiet i Göteborg påpekar att den kommunala verksamheten

utvecklas och förändras snabbt och att lagstiftningen därför ofta i efterhand

måste anpassas till den praxis som utbildats. Utvecklingen inom det område

som nu är i fråga är enligt kollegiet ett exempel härpå. Kommitténs förslag

är tillfredsställande från den synpunkten att det är ägnat att undanröja

tidigare oklarheter om kommunernas befogenheter. Kollegiet finner det

vidare värdefullt att det slås fast att kommunerna bär frihet att ordna de

ekonomiska förmånerna för de heltidssysselsatta förtroendemännen efter

lokala behov. Också Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott fram­

håller värdet av att kommunerna får reglera de heltidssysselsatta förtro­

endemännens ekonomiska förmåner utan att behöva befara att komma i

konflikt med kommunallagarnas behörighetsregler.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kan förslaget möjligen

innebära alt kommunerna får alltför fria händer att bestämma om förmå­

nernas storlek. Den föreslagna lagbestämmelsen synes inte inrymma möjlig­

het att vid uppenbart missbruk vinna rättelse genom kommunalbesvär.

Drätselkammaren i Malmö anser att det finns behov av att kunna gå utan­

för kretsen av fullmäktige och nämndledamöter för att finna en för kommu­

nalt heltidsengagemang villig och lämplig person. Det synes vidare från

principiell synpunkt inte vara nödvändigt att begränsa kommunernas hand­

lingsfrihet genom att låta den nya regeln bli tillämplig bara på denna krets.

Drätselkammaren anser att regeln bör kunna tillämpas på var och en som är

valbar till förtroendeuppdrag inom kommunen. Svenska kommunförbundet

anser att den föreslagna regeln bör kunna tillämpas också på förtroendeman

som är engagerad på heltid dels som ordförande i en eller flera nämnder,

dels som t. ex. verkställande ledamot eller direktör i kommunalt verk, kom­

munal stiftelse eller kommunalt bolag. En förutsättning härför är dock att

det senare uppdraget tillkommer vederbörande i hans egenskap av förtro­

endeman. Avgång från förtroendemannauppdraget bör med andra ord föra

med sig att också det andra uppdraget upphör.

Några remissinstanser kritiserar förslaget att rätten att besluta om ekono­

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lli dr 1967

Bara fyra remissinstanser, drätselkamrarna i Linköping och Norrköping

samt förvaltningsutskotten i Jönköpings och Malmöhus läns landsting, har

yttrat sig särskilt över förslaget att förtroendeman som beviljas ersättning

skall vara skyldig att underkasta sig en begränsning i rätten att driva verk­

samhet eller ha uppdrag vid sidan av förtroendeuppdraget. Dessa remissin­

stanser tillstyrker förslaget i princip. Malmöhus läns landstings förvalt­

ningsutskott anser att beslut om förtroendemans bisysslor skall få meddelas

av förvaltningsutskottet i stället för av landstinget med hänsyn till att lands­

tinget sammanträder alltför sällan för att hinna ta ställning till sådana

frågor. Drätselkammaren i Norrköping anser att nämndledamots bisysslor

bör få prövas av den nämnd som han tillhör.

F öredr aganden

Den kommunala verksamhetens expansion har skapat ett behov av ökat

engagemang från förtroendemännens sida i kommuner och landstingskom­

muner. Detta behov har kommit att i allt större utsträckning tillgodoses

genom att förtroendemän ägnar hela sin arbetstid åt kommunala förtroende­

uppdrag. Det är därför angeläget att det finns möjligheter att bevilja de hel-

tidssysselsatta förtroendemännen tillräckliga ekonomiska förmåner.

En heltidssysselsatt förtroendeman måste för den tid uppdraget hos

kommunen varar, dvs. en mandatperiod i sänder, helt eller i huvudsak avstå

från annan förvärvsverksamhet. I allmänhet innebär det att han går miste

om förutom lön eller annan arbetsinkomst rätt till ersättning under ledig­

het för sjukdom, semester o. d. samt pensionsrätt. Vidare innebär det ofta

att hans förvärvsmöjligheter när uppdraget upphör är försämrade. Som kom­

mittén har anfört är det i allmänhet skäligt och dessutom av väsentlig be­

tydelse från rekryteringssynpunkt att de heltidssysselsatta förtroendemän­

nen kan beredas kompensation härför. Bättre ekonomiska förmåner för

dessa än för andra förtroendemän är därför i regel berättigade.

De gällande lagbestämmelserna om ekonomiska förmåner är emellertid

utformade närmast med sikte på andra än heltidssysselsatta förtroendemän.

Bestämmelserna, som ger kommuns fullmäktige resp. landsting rätt att

besluta om traktamente, reseersättning och andra utgifter samt arvode och

pension i form av ålderspension, familjepension och förtidspension till full­

mäktig, landstingsman, ledamot och suppleant i kommunal nämnd och

beredning samt revisor av kommunal förvaltning, innehåller vissa begräns­

ningar i rätten att bestämma om arvode och pension. Arvode får sålunda

inte överstiga vad som är skäligt med hänsyn till — förutom göromålens

omfattning och art — den tid som kan beräknas gå åt för uppdraget. Sist­

nämnda begränsning har föranlett tvekan om heltidssysselsatta förtroende­

män kan beredas ledighet från uppdraget för t. ex. semester eller sjukdom

med rätt till bibehållet eller reducerat arvode. Vidare får pension beviljas

bara om särskilda skäl föreligger. En förutsättning är därvid att förtroende­

20

Några remissinstanser har riktat kritik mot kommitténs förslag att de

särskilda bestämmelserna om förmåner till heltidssysselsatta förtroende­

män skall tillämpas endast om det är skäligt med hänsyn till göromålens

art. Sålunda har bl. a. anförts att när en förtroendeman sysselsätts på heltid

hans göromål alltid får anses vara av den art att det med hänsyn härtill får

anses skäligt att ersättning utgår enligt andra grunder än i allmänhet. Jag

delar denna uppfattning. Enligt min mening bör förmånerna till heltids­

sysselsatta förtroendemän alltid få bestämmas efter en fri prövning av vad

som i det särskilda fallet är skäligt. Härvid bör givetvis i första hand tas

hänsyn till göromålens art men också alla andra omständigheter som kan

vara av betydelse måste få beaktas, t. ex. vilken utformning av förmånerna

som kan vara lämpligast från rekryteringssynpunkt.

Jag föreslår alltså en särskild bestämmelse i KL, KLS och LL om pension

och andra ekonomiska förmåner till fullmäktig, landstingsman, ledamot

i nämnd och beredning samt revisor, vilka ägnar hela sin arbetstid åt

uppdrag för kommunen. Enligt den bestämmelse som jag sålunda förordar

skall fullmäktige resp. landsting utöver vad som följer av bestämmelserna

om arvode och pension till förtroendemän i allmänhet kunna tillförsäkra

nyssnämnda heltidssysselsatta förtroendemän pension och tillägga dem

andra ekonomiska förmåner enligt vad som är skäligt.

Som kommittén har anfört blir det härmed möjligt att i förväg för

hela mandatperioden reglera heltidssysselsatta förtroendemäns rätt till inte

bara arvode utan också bl. a. olika sociala förmåner, t. ex. semester, sjuklön

och pension. Pension kan utgå dels från det pensionsåldern inträder, oavsett

om tjänstgöringen har pågått till dess eller har upphört dessförinnan, dels

i form av s. k. visstidspension, dvs. från det uppdraget upphör till dess pen­

sionsåldern inträder. Möjligheten att bevilja sjuklön samt annan pension än

visstidspension är av betydelse bara i de fall där det anses skäligt att sådana

förmåner utgår utöver ATP och sjukpenning enligt lagen om allmän för­

säkring. I likhet med kommittén anser jag att överenskommelse fortfarande

skall kunna träffas om att utgående arvoden skall anses som inkomst av

anställning enligt nämnda lag.

Under remissbehandlingen har anförts att väsentligt ökade möjligheter

att bevilja heltidssysselsatta förtroendemän pension kommer att i vissa fall

medföra alltför stor skillnad i fråga om pensionsvillkoren mellan de heltids­

sysselsatta förtroendemännen och andra förtroendemän. De tidsbegräns­

ningar som i motiven till gällande lag har ställts upp för rätten att bevilja

pension får ses mot bakgrunden av de förhållanden som rådde vid den tid­

punkt då uttalandena om begränsningarna gjordes. Jag anser det inte uteslu­

tet alt i den mån förhållandena visas ha blivit väsentligt förändrade eu viss

försiktig utveckling kan ske i rättspraxis mot en något friare tillämpning av

de en gång fastslagna principerna. Det bör emellertid inte komma i fråga att

i detta sammanhang dra upp helt nya riktlinjer för rättstillämpningen.

Kungl: Majits proposition nr lik år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1967

21

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 169, SU 152, rskr 341) har i sta­

tens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (nr 287) tagits

in bestämmelser om samordning av statlig och kommunal tjänstepensions-

rätt (SFS 1962: 352). Närmare bestämmelser härom finns bl. a. i 5 § kun­

görelsen den 28 maj 1959 (nr 420) med tilläggsbestämmelser till statens

allmänna tjänstepensionsreglemente m. in.1 Ökas möjligheterna att bereda

kommunala förtroendemän pension på det sätt som jag nu har förordat bör

frågan om reglering av statlig tjänstepensionsförmån som sammanträffar

med kommunal förtroendemannapension tas upp. Denna fråga avses att

prövas inom civildepartementet med sikte på att förslag till reglering skall

kunna föreläggas nästa års riksdag.

I det föregående har jag förutsatt att heltidssysselsatt förtroendeman åt­

minstone i huvudsak avstår från förvärvsverksamhet vid sidan av uppdra­

get. Det är uppenbart att särskilda ersättningsregler för dessa förtroende­

män är motiverade bara om denna förutsättning föreligger. Som kommittén

har anfört bör en heltidssysselsatt förtroendeman också med hänsyn till ris­

ken för intressekonflikter underkasta sig inskränkning i rätten att ta upp­

drag eller driva verksamhet vid sidan av förtroendeuppdraget. Kommittén

har därför föreslagit en bestämmelse att den som beviljas förmåner enligt

de särskilda reglerna för heltidssysselsatta förtroendemän inte får utan full­

mäktiges resp. landstingets medgivande med uppdraget förena egen verk­

samhet i förvärvssyfte, anställning eller annat jämförligt allmänt eller en­

skilt uppdrag.

I likhet med samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget

anser jag att rätt till verksamhet vid sidan av förtroendeuppdraget bör vara

beroende av kommunalt beslut. Jag anser det emellertid inte nödvändigt med

en lagbestämmelse härom. Skyldighet att underkasta sig sådan inskränk­

ning i rätten till bisysslor kan nämligen föreskrivas i samband med beslutet

om ekonomiska förmåner. Jag förutsätter att det i allmänhet kommer att

ske. Vad kommittén har föreslagit torde alltså komma att iakttas utan ut­

trycklig lagbestämmelse.

Bestämmelserna om rätt för fullmäktige resp. landstinget att besluta om

traktamente och andra kostnadsersättningar samt om arvode finns f. n. i

28 § 1 mom. KL, 29 § 1 mom. IvLS och 39 § 1 mom. LL medan bestämmel­

serna om rätt alt bevilja pension och att träffa överenskommelse att utgå­

ende arvoden skall anses som inkomst enligt lagen om allmän försäkring

finns i 28 § 2 mom. KL, 29 § 2 inom. KLS och 39 § 2 mom. LL. Jag föreslår

att bestämmelserna om arvode flyttas till 2 mom. i dessa lagrum och tas in

som första stycke där samt att bestämmelserna om ersättning till heltids­

sysselsatta förtroendemän tas in i samma moment som sista stycke efter de

1 Senaste lydelse av 5 § se 1966:738.

22

nuvarande bestämmelserna om pension. Härigenom kommer 1 mom. att

innehålla bestämmelser om kostnadsersättningar medan 2 mom. kommer att

innehålla bestämmelser om vederlag för utfört arbete.

Bestämmelserna om ersättning till ledamöter och suppleanter i kommu­

nala nämnder och beredningar samt till revisorer av kommunal förvaltning

har formen av hänvisningar till resp. 28 § 1 och 2 mom. KL, 29 § 1 och 2

mom. KLS samt 39 § 1 och 2 mom. LL. Dessa hänvisningar kommer alltså

att avse ersättningsbestämmelserna i deras nya utformning.

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1967

Hemställan

I enlighet med vad jag anfört i det föregående har inom kommunikations­

departementet upprättats förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 28 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 18

december 1953 (nr 753),

2) lag om ändrad lydelse av 29 § 1 och 2 mom. kommunallagen den 1

mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag om ändrad lydelse av 39 § 1 och 2 mom. landstingslagen den lb

maj 195b (nr 319).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga dessa lagförslag.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall av­

låtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten