Prop. 1967:13
('med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1967
1
Nr 13
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal; given Stockholms slott den 13 januari 1967.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att den nuvarande balansen av oavgjorda skatte-, kommunalbesvärs-, hälsovårds- och byggnadsmål i regeringsrätten skall kunna avarbetas snab bare föreslås i propositionen, att antalet regeringsråd tillfälligt ökas från 17 till 21. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr
13
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967
Förslag
till
Lag
om tillfällig ökning av regeringsrådens antal
Härigenom förordnas, att i stället för bestämmelserna i 1 § lagen den 26
maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skall från och med
den 1 september 1967 till dess regeringsrådens antal enligt denna lag ned-
bragts till sjutton gälla följande.
1
§•
Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall till och med den 30 juni 1971 utgöras
av tjugoen regeringsråd. Därefter skall antalet regeringsråd nedbringas till
sjutton, i den mån det kan ske till följd av inträffade ledigheter. Enligt vad
som är särskilt föreskrivet skall ett eller, när lagrådets extra avdelning är
i tjänst, två av regeringsråden tjänstgöra i lagrådet.
2
§•
Regeringsrätten skall vara delad i fyra avdelningar, i den mån det lämp
ligen kan ske med hänsyn till regeringsrådens antal, och i annat fall i tre
avdelningar. Avdelningarna är lika behöriga att upptaga mål och ärenden
som hör till regeringsrättens handläggning. På varje avdelning skall arbetet
pågå minst fyrtio veckor om året.
3 §.
Den närmare fördelningen av tjänstgöringsskyldigheten bestämmes av
de regeringsråd som tjänstgör i regeringsrätten.
4 §•
Bestämmelserna om måls handläggning i vissa fall av högsta domstolen
i dess helhet gäller i tillämpliga delar i fråga om regeringsrätten. 1
1 Senaste lydelse av 1 § se 1965:189.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967
3
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1967.
N ärva rande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tillfällig ökning av antalet ledamöter i regeringsrätten och anför.
1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt (regeringsrättslagen) fick sin nuvarande lydelse genom lag den 3 juni 1965 (nr 189), som trädde i kraft den 1 oktober samma år. I paragrafens första
stycke föreskrivs att regeringsrätten skall utgöras av 17 regeringsråd och att ett eller, när lagrådets extra avdelning är i tjänst, två av regeringsråden skall tjänstgöra i lagrådet. Paragrafens andra—fjärde stycken innehåller följande. Regeringsrätten skall vara delad i tre avdelningar, vilka är lika behöriga att upptaga till regeringsrättens handläggning hörande mål och ärenden. På varje avdelning skall arbetet fortgå minst 40 veckor om året. Den närmare fördelningen av tjänstgöringsskyldigheten bestäms av de i regeringsrätten tjänstgörande regeringsråden. Bestämmelserna om måls handläggning i vissa fall av högsta domstolen i dess helhet gäller i till- lämpliga delar i fråga om regeringsrätten.
I paragrafens ursprungliga lydelse föreskrevs att regeringsrätten skulle utgöras av sju regeringsråd, ökad tillströmning av mål till regeringsrätten föranledde emellertid en växande arbetsbalans och gjorde det nödvändigt att undan för undan förstärka domstolen. Sålunda har särskilda lagar om tillfälliga förstärkningar gällt från år 1946 till den 1 oktober 1965. Dessa la gar har lagtekniskt haft den konstruktionen att lagarnas bestämmelser har fått träda i stället för 1 § regeringsrättslagen, vilken bestämmelse således tillfälligt har satts ur kraft. Den senaste av de särskilda lagarna var lagen den 23 mars 1956 (nr 73) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal (ändrad 1960: 44 och 1962: 143, upphävd 1965: 189). Enligt den lydelse la gens 1 § hade efter 1962 års ändringar utgjordes regeringsrätten t. o. m. den 30 september 1965 av sexton regeringsråd, och antalet regeringsråd skulle
lf Ui han g till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. jYr 13
4
därefter nedbringas till sju i den mån så kunde ske till följd av inträffade
ledigheter. En av regeringsrättens lagfarna ledamöter skulle tjänstgöra i
lagrådet. 2—5 §§ i 1956 års lag innehöll bestämmelser som svarade mot 1 §
andra—fjärde styckena regeringsrättslagen i dess dåvarande lydelse men
med den skillnaden att den särskilda lagen gav regeringsrätten möjlighet
att arbeta på avdelningar. Regeringsrättens arbete skulle alltså även enligt
1956 års lag fortgå minst 40 veckor om året (2 §). I den mån så med hän
syn till regeringsrådens antal lämpligen kunde ske, skulle regeringsrätten
arbeta på avdelningar, vilka var lika behöriga att upptaga till regerings
rättens handläggning hörande mål och ärenden (3 §). Den närmare för
delningen av tjänstgöringsskyldigheten skulle bestämmas av de i regerings
rätten tjänstgörande regeringsråden (4 §). Bestämmelserna om måls hand
läggning i vissa fall av högsta domstolen i dess helhet skulle i tillämpliga
delar gälla i fråga om regeringsrätten (5 §).
1956 års lag upphörde som nämnts att gälla den 1 oktober 1965 samtidigt
som den nuvarande lydelsen av 1 § regeringsrättslagen trädde i kraft.
Sedan oktober 1956 arbetar regeringsrätten på tre avdelningar. Samman
lagda antalet föredragningsdagar uppgår f. n. till omkring 125 per år och
avdelning.
Regeringsrättens arbetsbörda under tiden fr. o. m. år 1939 framgår av
följande uppgifter om antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. I
antalet avgjorda mål ingår även mål som har återkallats, överlämnats till
annan myndighet eller avförts av annan anledning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967
År
Under året Vid årets ut-
inkomna avgjorda gång balan
serade
1939 ............................................................................................... 2174
2 262
986
1945 ............................................................................................... 3 027
2 368
2 281
1950
3 221
2 668
4 589
1955 ............................................................................................... 3 865
3 768
6 102
1960 ............................................................................................... 4 890
5 104
6 304
1961
4 583
4 315
6 571
1962 ............................................................................................... 4 615
4 350
6 836
1963 ................................................................................................ 4 564
4 273
7 127
1964 ............................................................................................... 4 153
4 763
6 517
1965 ............................................................................................... 4 249
4 404
6 362
Under första halvåret 1966 var antalet av regeringsrätten avgjorda och
avförda mål sammanlagt 2 170. Under tredje kvartalet 1966 var motsva
rande antal 795. De balanserade målen uppgick den 30 juni 1966 till 6 497
och den 30 september samma år till 6 774. Av de balanserade målen sist
nämnda dag var omkring 4 400 färdiga till föredragning. De ojämförligt
flesta av de balanserade målen (5 245) var sådana som ankommer på
finansdepartementets föredragning (huvudsakligen skattemål). Av de öv
riga var 138 hälsovårdsmål, omkring 220 kommunalbesvärsmål och 357
byggnadsmål.
5
Svenska stadsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 februari 1966 påtalat det ökade dröjsmålet med kommunalbesvärsmålens avgörande. I dessa mål var den genomsnittliga väntetiden mellan länsstyrelsens beslut och regeringsrättens utslag år 1952 5 1/2 månader och år 1964 11 1/2 måna der.
Även i fråga om hälsovårdsmålen och byggnadsmålen har tiden från be svärens inkommande till deras prövning i regeringsrätten visat tecken på att öka. Tiden är beträffande hälsovårdsmålen omkring 15 månader och beträffande byggnadsmålen i genomsnitt 16 månader.
Balansen av skattemål har sedan ett decennium i stort sett uppgått till mellan 5 000 och 6 000 mål. I dessa mål har det under senare tid dröjt från tre och ett halvt till fyra år mellan kammarrättens utslag och regeringsrät tens avgörande.
Regeringsrättens organisation och arbetsuppgifter m. m. har behandlats av förvaltningsdomstolskommittén i dess den 30 december 1966 avlämna de betänkande »Förvaltningsrättskipning» (SOU 1966:70). Kommittén fö reslår att i det stora flertalet mål rätten att få talan prövad av regerings rätten skall göras beroende av särskilda villkor. Det föreslås sålunda att det liksom i högsta domstolen i allmänhet skall krävas prövningstillstånd för att anförda besvär skall närmare prövas av regeringsrätten. Vidare an ser kommittén att — bortsett från frågor om prövningstillstånd — fem re geringsråd skall delta i målens avgörande i stället för som nu vanligen en dast fyra. Enligt kommitténs förslag skall regeringsrätten utökas med två ledamöter.
Kommittén har också gått in på frågan om avarbetningen av regerings rättens nuvarande balans av oavgjorda mål. Enligt kommitténs beräkningar torde den behövliga minskningen av balansen kunna åstadkommas på cir ka tre år om den av kommittén förordade nya organisationen införs. Kom mittén framhåller i detta sammanhang, att man kan förbättra utgångslä get för den nya ordningen genom att tillsätta de föreslagna två nya rege ringsråden innan kommitténs förslag är slutbehandlat. Kommittén disku terar också alternativet att omedelbart tillsätta fyra nya regeringsråd, var igenom regeringsrätten skulle kunna arbeta på fyra avdelningar. För sist nämnda lösning talar att en snabbare avarbetning av balansen härigenom möjliggörs. Mot en sådan lösning anses dock tala att det med så många som fyra avdelningar blir ökade svårigheter att upprätthålla enhetlighet och kon sekvens i rättstillämpningen. Anses det påkallat att omedelbart tillföra re geringsrätten nya ledamöter, menar kommittén att det är övervägande skäl för en sådan lösning, som inte behöver medföra en ökning av antalet avdelningar.
Det är enligt min mening uppenbart att regeringsrätten f. n. har alltför stor arbetsbörda och att åtgärder måste vidtas för att förbättra dess arbets läge. Frågan om domstolens framtida ställning och uppgifter kan dock över
Kungl. Maj. ts proposition nr 13 år 1967
6
vägas mera ingående först sedan förvaltningsdomstolskommitténs betänkan
de har remissbehandlats. Att genomföra en större reform av förvaltnings-
domstolsorganisationen kräver f. ö. med nödvändighet ganska lång tid. Frå
gan om en sådan reform bör därför inte föranleda uppskov med sådana för
bättringar av arbetsförhållandena inom regeringsrätten som är angelägna
och som kan genomföras utan att förutsättningarna för framtida reformer
nämnvärt rubbas.
Den stora balans av oavgjorda mål, som regeringsrätten har sedan många
år, medför allvarliga olägenheter. För det allmänna är det ofta av stor vikt
att kommunalbesvärsmål, hälsovårdsmål, byggnadsmål och andra liknande
mål av vikt för samhällsutvecklingen avgörs snabbt. För den enskilde är det
särskilt betänkligt att skattemålen inte kan avgöras snabbare. Det synes inte
försvarligt att längre uppskjuta åtgärder som effektivt kan nedbringa rege
ringsrättens målbalans. Jag föreslår därför att regeringsrätten nu tillfäl
ligt förstärks.
En ökning av antalet regeringsråd torde böra avse två eller fyra.
Det sistnämnda alternativet ger regeringsrätten förutsättningar att t. v.
arbeta på fyra avdelningar och öppnar därigenom möjligheter för en jäm
förelsevis snabb minskning av målbalansen. Om en ny avdelning med fyra
ledamöter inrättas, medför nämligen detta att omkring 105 föredragnings-
dagar per år tillkommer och att ytterligare 1 000—1 200 mål kan avverkas
årligen. Härigenom skulle arbetsbalansen kunna nedbringas till rimlig nivå
inom loppet av omkring fyra år och väntetiderna samtidigt kunna förkor
tas undan för undan. Visserligen kan det sägas att inrättandet av ytterli
gare en regeringsrättsavdelning är förbundet med en viss ökad risk för bris
tande enhetlighet i rättstillämpningen, men farhågorna i den vägen bör inte
överskattas. De bör i allt fall inte tillmätas avgörande betydelse, eftersom
det är fråga endast om en provisorisk anordning. Fördelarna med en snabb
avverkning av målbalansen är så betydande att de klart överväger. Antalet
regeringsråd bör därför enligt min mening ökas med fyra.
Jag vill understryka att den av mig förordade tillfälliga förstärkningen
av regeringsrätten inte rubbar förutsättningarna för en framtida reform av
förvaltningsrättskipningen och inte heller föregriper kommande ställnings
tagande till förvaltningsdomstolskommitténs förslag.
I enlighet med det anförda föreslår jag att regeringsrätten fr. o. m. den 1
september 1967 tillfälligt förstärks med fyra ledamöter. Sammanlagda an
talet ledamöter blir i så fall 21, varav två beräknas tjänstgöra i lagrådet.
Utökningen bör beslutas för tiden t. o. m. den 30 juni 1971. Efter utgången
av denna tid bör antalet regeringsråd åter nedbringas i den mån det kan
ske till följd av inträffade ledigheter. Bestämmelser av nu angiven inne
börd bör tas in i en särskild lag. I övrigt bör denna utformas i huvudsak
lig överensstämmelse med 1956 års lag.
Frågan om anslag för de ökade kostnader, som följer av förslaget, kom
mer att anmälas i statsverkspropositionen till riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal, vilket torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga1.
Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget in hämtas för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967
7
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med det lagförslag som är fogat vid propo sitionen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 år 1967
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 10 januari 1967.
Närvarande:
f. d. justitierådet Lind,
justitierådet
Söderlund,
regeringsrådet Åbjörnsson,
justitierådet
Brunnberg.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över jus-
titieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3 januari
1967, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det
i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag
till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
assessorn i Stockholms rådhusrätt Stina Lagergren.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 år 1967
9
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 januari 1967.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 10 januari 1967 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 3 januari 1967 remitterade förslaget till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran, och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga förslaget.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det ta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLMI96/ 660805