Prop. 1967:149

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

1

Nr 149

Kungl. Maj:ts proposiiion till riksdagen angående stiftelse för ut­

givning av en informationstidskrift för invandrare; gi­ ven Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Rune B. Johansson

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 år 1967

3

Arbetsgruppens förslag har granskats från organisatoriska och andra syn­ punkter av statskontoret som den 20 juni 1967 till cliefen för inrikesdeparte­ mentet överlämnat en redogörelse för resultatet av denna granskning. I redo­ görelsen föreslås att en stiftelse skall inrättas med uppgift att som huvud­ man för verksamheten vara tidskriftens ägare.

Över redogörelsen har yttranden avgetts av JK och statens avtalsverk. Genom beslut den 30 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt arbetsgruppen att anställa personal samt vidta de åtgärder i övrigt som behövdes för att utgivningen skulle kunna påbörjas under sista kvartalet 1967. I anslutning härtill meddelades vissa närmare föreskrifter för förberedelsearbetet. Ställ­ ning till frågan om den organisatoriska formen för utgivningen skulle enligt beslutet tas senare.

Statskontoret

Statskontoret utgår i sin redogörelse från att eu tidskrift för invandrare skall komma till stånd. Ämbetsverket förutsätter att statsmakternas syfte med tidskriften är detsamma som gäller för arbetsgruppens för invandrar­ frågor verksamhet, nämligen att underlätta invandrarnas anpassning till det svenska samhället. Anpassningen avser invandrarnas förhållande till sam­ hällets service och till medborgerliga skyldigheter. Det bör vara tidningens huvuduppgift att informera om den samhällsservice, som invandrarna är beroende av.

Statskontoret påpekar att opinionsundersökningen ger viss ledning för att bedöma invandrarnas önskemål om ämnesområden för informationen. Vissa samhällssektorer är dock relativt okända för immigranterna och har därför inte prioriterats i undersökningen trots att kunskap om dessa områ­ den kan vara värdefull för en existens likvärdig med den övriga befolk­ ningens. Tidningens ledning bör därför fortlöpande pröva vilka områden av offentlig service och annat som är väsentliga att informera om med av­ seende på invandrarnas situation.

Statskontoret tar upp frågan om tidningen därutöver bör tilldelas en aktiv roll som opinionsorgan. Ämbetsverket finner att direkt statligt en­ gagemang — utöver generella tidningssubventioner — i aktiva opinions­ organ är svårt att förena med fri opinionsbildning och rekommenderar därför att tidningen bedriver opinionsförmcdlande journalistik enbart i den utsträckning som krävs för att framstå som intressant och läsvärd produkt och för att de primära syftena skall kunna uppfyllas.

Beträffande huvudmannaskapet för tidskriften erinrar statskontoret om tryckfrihetsförordningens bestämmelser om att ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. Ämbets­ verket har inte funnit något existerande organ lämpat att vara huvud­

man för tidningsverksamheten. Tanken att lägga uppgiften på arbetsgrup­ pen för invandrarfrågor avvisas under åberopande av att arbetsgruppens primära uppgifter är så väsentliga att dessa inte bör störas av nytill­ kommande administrativa uppgifter. Då formerna för centralt statligt en­ gagemang i invandrarfrågor f. n. övervägs, vilket kan leda till att arbets­ gruppens verksamhet i dess helhet kommer att omprövas, är det enligt statskontorets mening olämpligt att nu förändra gruppens status i syfte att uppfylla tryckfrihetsförordningens krav på ägare till periodisk skrift.

Statskontoret erinrar vidare om att chefen för justitiedepartementet i maj 1967 bemyndigats att tillkalla sakkunniga för att utreda frågan om vidgad samhällsinformation in. in. och att utredningen kommer att behandla frå­ gan om ett centralt serviceorgan för ändamålet. Inom överskådlig framtid kan sålunda komma att skapas ett organ som är lämpat att vara huvud­ man för en invandrartidning. I avvaktan därpå föreslår ämbetsverket att ett särskilt organ inrättas med uteslutande uppgift att såsom ägare driva tidningsverksamheten. Av detta organ bör krävas att det är väl avpassat för handläggning av de uppgifter som följer med ägarskap av periodisk skrift, att det kan inpassas i den statliga administrativa miljön, att det lätt kan bringas att upphöra när det inte längre behövs samt att det vid behov kan anpassas till andra organ som i framtiden kan komma att överta tidnings- driften.

Statskontoret har övervägt de två organisationsformerna nämnd och stif­ telse och har stannat för att förorda den senare formen. Som motiv härför anförs att stiftelser är vanliga i tidningsvärlden och att journalistiska nor­ mer skall ha företräde framför administrativa aspekter i tidningsverksam­ heten. Vidare synes stiftelseformen tillförsäkra den redaktionella ledningen en oberoende ställning gentemot statsmakterna samtidigt som dessa inte påtar sig ansvar för vad som publiceras i tidningen. Därmed minskas möj­ ligheten att undertrycka misshaglig publicering genom att påverka den redaktionella ledningen.

Vid behandlingen av frågan om tidningens ledning framhåller statskon­ toret, att den omständigheten att tidningen enligt förslaget skall vara passiv som opinionsorgan inte är någon garanti för att alla parter bedömer tid­ ningens innehåll som ändamålsenligt och omisshagligt. Invändningar mot den journalistik som bedrivs i tidningen kan väntas från myndigheter och organisationer, vilkas verksamhetsområden behandlas. Om stiftelsens sty­ relse utrustas med vittgående befogenheter med avseende på den redaktio­ nella verksamheten är det sannolikt att försök till påverkan utövas antingen direkt mot styrelsen eller indirekt genom andra kanaler.

För att försvåra påtryckningar förordar statskontoret att utgivaransvaret för tidningen läggs på chefredaktören. Representanter för myndigheter eller organisationer, vilkas områden tidningens informationsspridning gäller, bör inte beredas plats i tidningens styrande organ. Inte heller bör dessa parter konsulteras i andra former än som är gängse i journalistisk verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr HD år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 1¥J år 1967

5

Det ekonomiska ansvaret för tidningsverksamheten bör enligt statskon­ toret vila på stiftelsens styrelse. Ledningen för denna bör svara för upprät­ tande av budget för verksamheten, fatta och övervaka genomförandet av sådana ekonomiska beslut att verksamheten bedrivs inom fastställda bud­ getramar samt redovisa det ekonomiska utfallet av verksamheten.

Vad gäller kostnaderna för tidningsverksamheten har statskontoret med endast smärre erinringar godtagit arbetsgruppens kostnadskalkyler.

Remissyttrandena

JK uttalar att en för ändamålet bildad stiftelse kan utgöra en i och för sig lämplig lösning av frågan om huvudman för tidningsverksamheten. Vid stiftelsebildningen bör sådana former iakttas att en självständig juridisk person bildas till uppfyllande av kravet i 5 kap. 1 § första stycket tryck­ frihetsförordningen på ägare till periodisk skrift.

JK ifrågasätter om riksdagens beslut att anvisa medel till anpassnings- åtgärder för invandrare kan anses innefatta bemyndigande för Kungl. Maj :t att med statligt kapital bilda en självständig stiftelse för tidningsverksam­ heten.

Statens avtalsverk har begränsat sig till frågan om anställnings- och ar­ betsvillkor för arbetstagare hos stiftelsen. Enligt verkets mening bör tjänster vid den föreslagna stiftelsen inte inordnas i det statliga lönegradssystemet.

Tjänsterna bör i stället konstrueras som arvodestjänster med individuell lönesättning. Vid bestämmande av villkoren bör jämförelse ske med mot­ svarande befattningar på den enskilda marknaden.

Departementschefen

I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 93) anförde jag att antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden under en följd av år har ökat starkt. De repre­ senterar ett stort antal nationaliteter och har en mycket skiftande allmän bakgrund. Anpassningen till våra förhållanden erbjuder för många av dem i skilda avseenden stora problem. Organisationer, företag och enskilda har tagit många lovvärda initiativ för att undanröja sådana svårigheter. I första band är det emellertid enligt vad jag framhöll samhällets uppgift att, med re­ spekt för invandrarnas särart, skapa förståelse hos dem för våra kulturella traditioner och låta dem bli delaktiga av vårt sociala och ekonomiska för­ månssystem. I anslutning till det anförda förordade jag att till anpass- ningsåtgärder för invandrare för innevarande budgetår skulle anvisas ett reservationsanslag av 1 000 000 kr. I fråga om medlens användning anförde jag att det då inte var möjligt att närmare precisera vilka åtgärder som kan bli aktuella. Jag framhöll emellertid att en opinionsundersökning gjorts för att utröna invandrarnas behov av periodisk, aktuell information och att ar­ betsgruppen för invandrarfrågor väntades lägga fram förslag om utgivning