Prop. 1967:165

('med förslag till lag an\xad gående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egen\xad dom',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

1

Nr 165

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­

gående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egen­ dom; given Stockholms slott den 3 november 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden och lagrådets protokoll, föreslå riks­ dagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av

3 § lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen om ersättning för krigsskada å egen­ dom ändras så att ersättning enligt lagen kan utgå även i det fall att ägare till lcrigsskadad egendom underlåtit att teckna statlig krigsförsäkring. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 165

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958 (nr 566)

om ersättning för krigsskada å egendom

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 5 december 1958 om ersättning

för krigsskada å egendom1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an­

ges.

(Nuvarande lydelse)

1 in o m. Denna lag-------------------

2 mom. Lagen äger icke heller

tillämpning i fråga om fartyg, luft­

fartyg eller annan egendom i fall, då

försäkring mot krigsrisk kan erhål­

las jämlikt lagen den 26 februari

1960 om statlig krigsförsäkring och

med stöd därav meddelade bestäm­

melser.

3 mom. Från lagens tillämpning

undantagas jämväl utländska far­

tyg och luftfartyg samt egendom

som medföres ombord, så ock främ­

mande stat tillhörig egendom.

Konungen äger förordna, att från

lagens tillämpning skall undantagas

annan utländsk egendom som direkt

eller genom förmedling av juridisk

person helt eller till större delen

äges av medborgare eller juridisk

person i viss främmande stat.

(Föreslagen lydelse)

yrkesmässig verksamhet.

2 m o m. Från lagens tillämpning

undantagas jämväl utländska far­

tyg och luftfartyg samt egendom

som medföres ombord, så ock främ­

mande stat tillhörig egendom.

Konungen äger förordna, att från

lagens tillämpning skall undantagas

annan utländsk egendom som direkt

eller genom förmedling av juridisk

person helt eller till större delen

äges av medborgare eller juridisk

person i viss främmande stat.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1

1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1961:616.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1967

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den H september 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i krigs-

skadelagstiftningen och anför.

Inledning

Statens krigsskadenämnd har i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt att

3 § 2 mom. lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigs-

skada å egendom (här kallad krigsskadelagen) upphävs. Momentet inne­

håller bestämmelse om alt krigsskadelagen inte äger tillämpning på egen­

dom, som kan försäkras mot krigsrisk enligt lagen den 26 februari 1960 (nr

22) om statlig krigsförsäkring (den s. k. krigsförsäkringslagen).

Över framställningen har efter remiss yttranden avgetts av försäkrings-

inspektionen, sjöfartsstyrelsen, luftfartsverket, kommerskollegium, över­

styrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, Svenska försäkringsbolags

riksförbund, Folksam, Sjöassuradörernas förening och Sveriges allmänna

exportförening.

Sjöf art sstyr elsen har bifogat yttrande från Sveriges redareförening. Kom­

merskollegium har överlämnat yttranden från handelskamrarna i Stock­

holm, Göteborg och Malmö.

Gällande lagstiftning m. m.

Som ett led i beredskapsplaneringen har redan under fredstid möjlig­

heterna till statligt krigsskadeskydd och till statlig krigsförsäkring regle­

rats genom särskild lagstiftning. Bestämmelser härom är intagna i krigs­

skadelagen (ändrad 1961:616) och krigsförsäkringslagen (ändrad 1961:

614 och 1966: 41). Dessa lagar har ersatt den lagstiftning på området som

gällde bl. a. under andra världskriget.

Krigsskadelagen anger den ram inom vilken statligt krigsskadeskydd

It

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 165

4

kommer att vara verksamt och fastslår huvudpunkterna i den ordning en­

ligt vilken ersättning skall bestämmas och utbetalas.

Området för lagens tillämpning anges i 1 och 2 §§. Lagen omfattar i

princip krigsskada på all egendom som finns här i landet. Ersättning en­

ligt lagen kan dessutom i två fall utgå även för krigsskada som utomlands

drabbat svensk egendom. Detta gäller dels fartyg eller luftfartyg på resa

mellan orter här i landet utan anlöpande av utrikes ort och egendom som

medförs på resan, dels fartyg under yrkesmässigt bedrivet fiske och egen­

dom som därvid medförs.

Från lagens tillämpningsområde gäller vissa i 3 § angivna undantag.

Bl. a. äger lagen enligt 3 § 2 mom. inte tillämpning i fråga om fartyg, luft­

fartyg eller annan egendom i de fall då försäkring mot krigsrisk kan

erhållas enligt krigsförsäkringslagen och med stöd därav meddelade be­

stämmelser. Denna undantagsbestämmelse har tillkommit för att krigs­

försäkringen skall utnyttjas i den utsträckning lagen medger (jfr prop.

1958:82 s. 76).

Beträffande den närmare utformningen av ersättningen för krigsskada

föreskrivs i krigsskadelagen (1 §) endast att sådan ersättning skall, i den

mån skadan inte gottgörs i annan ordning, utgå av statsmedel enligt grun­

der som bestäms av Kungl. Maj :t och riksdagen. Sådana grunder avses bli

bestämda först sedan ersättningsfrågan blivit aktuell.

I övrigt innehåller krigsskadelagen bestämmelser om den administrativa

och organisatoriska reglering som behövs från beredskapssynpunkt. Bl. a.

föreskrivs i 7 § att ärenden rörande ersättning för krigsskada skall prövas

och avgöras av statens krigsskadenämnd.

Krigsförsäkringslagen är en beredskapslag, vars bestämmelser kan till-

lämpas under vissa närmare angivna förutsättningar. När lagen tillämpas

avses att staten skall kunna träda in som försäkringsgivare i vissa fall.

Betingelserna för lagens tillämpning anges i 1 §. Kommer riket i krig,

tillämpas lagen automatiskt. Dessutom kan Kungl. Maj :t vid krigsfara,

vari riket befinner sig, eller under utomordentliga, av krig föranledda för­

hållanden förordna att lagens bestämmelser skall tillämpas. Sådant förord­

nande skall underställas riksdagens prövning inom en månad eller, om

riksdagssession inte pågår, inom en månad från början av nästa session.

Annars förfaller förordnandet.

I 2 § första stycket ges bestämmelser om statens rätt att meddela direkt

försäkring. Sådan direkt försäkring får omfatta transport- och motorfor-

donsförsäkring mot krigsrisk och vissa andra därmed jämförliga risker,

såsom risk att egendom läggs under embargo eller uppbringas. Staten

kan också meddela försäkring mot samma risker i fråga om egendom som

lagrats i utlandet för införsel till riket. Som framgår av tredje stycket

skall lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal inte äga tillämp­

ning på nu angivna försäkringsformer. Möjligheten för staten att med­

dela direkt krigsförsäkring avsåg enligt den ursprungliga lydelsen av 2 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år W67

5

första stycket endast transportförsäkring mot krigsrisk och jämförliga

risker. År 1961 vidgades statens möjlighet härntinnan att omfatta även

motorfordonsförsäkring (prop. 1961:172, L2U 70, rskr 391, SFS 1961:

614).

Enligt 2 § andra stycket har staten rätt att meddela återförsäkring åt

svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag. Återför­

säkring får avse dels sådan försäkring mot krigsrisk och jämförliga risker

som omfattas av första stycket, dels försäkring av vissa civilrisker, näm­

ligen transportförsäkring i övrigt, allmän egendoms-, inkomst- och ansva­

righetsförsäkring samt trafikförsäkring.

I övrigt innehåller krigsförsäkringslagen bl. a. bestämmelser om olycks­

fallsförsäkring för personal, som tjänstgör på transportmedel.

Enligt 5 § meddelas tillämpningsföreskrifter till lagen av Kungl. Maj :t.

Så har skett genom kungörelsen den 15 december 1961 (nr 615 ) med före­

skrifter angående tillämpningen av lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om

statlig krigsförsäkring.

När krigsförsäkringslagens bestämmelser är i tillämpning handläggs och

avgörs ärenden rörande den statliga försäkringsverksamheten av statens

krigsförsäkringsnämnd. Nämndens åligganden och befogenheter regleras

i nyssnämnda kungörelse. Enligt 2 § i kungörelsen får nämnden bevilja

statlig krigsförsäkring endast när det är av väsentlig betydelse för folkför­

sörjningen eller eljest för vidmakthållande av handel eller annan näring.

Nämnden har även till uppgift att förbereda lagens tillämpning och att i

samråd med statens krigsskadenämnd planlägga samordningen av statlig

krigsförsäkring med statligt krigsskadeskydd. Enligt uttalande av depar­

tementschefen i prop. 1958: 82 s. 76 har nämnden därvid att lämna sådan

information rörande försäkringsskyddet att onödiga förluster inte uppstår

på grund av okunnighet om föreliggande försäkringsmöjligheter.

Även utanför krigsförsäkringslagens ram är staten bunden av såväl di­

rektförsäkrings- som återförsäkringsåtaganden avseende krigsförhållan-

den. Det har nämligen i fråga om sjöfarten sedan länge ansetts viktigt

från beredslcapssynpunkt att man redan på förhand har visshet om att far­

tyg och varor liksom befäl och besättning blir skyddade vid ett plötsligt

krigsutbrott genom en av staten garanterad försäkring. Redan före det

senaste kriget bemyndigades därför den dåvarande krigsförsäkringsnämn-

den att sluta vissa återförsäkringsavtal. Sådant återförsäkringsavtal slöts år

1939 rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring. Det upphörde att gälla i

och med alt krigsförsäkringen i dessa hänseenden övertogs av staten. 1

samband med att den statliga krigsförsäkringsverksamheten efter kriget

upphörde träffade krigsförsäkringsnämnden, efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t, i december 1946 krigsutbrottsavtal på sjöförsäkringsområdet, avsett

att ersätta 1939 års avtal. Enligt det nya avtalet skulle staten under angivna

förutsättningar vid krigsutbrott träda in som direkt försäkringsgivare.

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1967

6

Som ett led i krigsförsäkringsnämndens beredskapsplanläggning fick

nämnden år 1961 av Kungl. Maj :t bemyndigande att vidta ändringar i 1946

års krigsutbrottsavtal och att komplettera detsamma (prop. 1961: 172, L2U

70, rskr 391). Bemyndigandet för nämnden att ingå krigsutbrottsavtal vid­

gades att omfatta även flygkaskorisker, lufttransport-, landtransport- och

lagerrisker samt nybyggnadsrisker på varv och försäkring av lastbilar i

utlandstrafik mot krigsrisk m. in. Åt nämnden uppdrogs samtidigt att ut­

reda möjligheterna att låta ett krigsutbrottsavtal i större eller mindre ut­

sträckning omfatta även lastbilar som idför transporter endast inom landet.

I enlighet med de riktlinjer som dragits upp i prop. 1961:172 ingick

krigsförsäkringsnämnden ett fr. o. m. den 1 januari 1963 gällande krigs­

utbrottsavtal för transportförsäkring med svenska transportförsäkringsbo­

lag. Avtalet, som har godkänts av Kungl. Maj :t, ersätter 1946 års krigsut-

brottsavtal och avser förutom sjöförsäkring i princip även annan transport­

försäkring. Till sådan försäkring räknas i avtalet även försäkring av ny­

byggnad på svenskt varv och försäkring av egendom, som lagrats i utlandet

för införsel till landet. Däremot gäller avtalet inte för flygkaskoförsäkring

eller yachtförsäkring. Avtalet träder automatiskt i tillämpning om Sverige

eller vissa i avtalet uppräknade grannländer kommer i krig. Dessutom kan

Kungl. Maj:t förordna att avtalet skall träda i tillämpning, nämligen vid

krigsfara, vari Sverige befinner sig, vid krig mellan två eller flera särskilt

angivna länder, samt vid annat krig, som är ägnat att i väsentlig grad be­

röra svenskt näringsliv. När avtalet träder i tillämpning, övertar staten hela

ansvaret för de av försäkringsgivarna tecknade krigsförsäkringarna, under

vissa förutsättningar med retroaktiv verkan. Staten träder således in som

direkt försäkringsgivare.

I övrigt är planeringen av ett krigsutbrottsskydd av försäkringskaraktär

i enlighet med 1961 års bemyndigande ännu inte slutförd. Beträffande

flygkaskoförsäkring föreligger dock förslag till krigsutbrottsavtal för så­

dan försäkring.

Vid sidan av krigsutbrottsavtal har krigsförsäkringsnämnden, i enlighet

med de riktlinjer som angavs åren 1954, 1961 och 1966 (prop. 1954: 21 s.

10, IAU 6 s. 5, rskr 70; prop. 1961:172 s. 18, L2U 70, rskr 391; prop.

1966: 6, L2U 1, rskr 64) och med Kungl. Maj :ts godkännande träffat vissa

s. k. beredskapsavtal, vilka reglerar statens övertagande av återförsäkring

av civila risker i de fall där direktförsäkrarens normala återförsäkrings-

förbindelser med utlandet blir avbrutna.

Krigsskadenämndens framställning

Ivrigsskadenämndens framställning har tillkommit efter samråd med

krigsförsäkringsnämnden och är föranledd av att undantagsbestämmelsen

i 3 § 2 mom. krigsskadelagen försvårar en tillfredsställande beredskaps­

planering, särskilt vad gäller krigsförsäkringsverksamheten under krigs-

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

7

förhållanden. I en till framställningen fogad skrivelse har krigsförsäk- ringsnämnden redogjort för de svårigheter som uppkommit under plan- läggningsarbetet. För att underlätta förståelsen av krigsskadenämndens hemställan redogör jag först för krigsförsäkringsnämndens skrivelse.

Krigsförsäkringsnämnden

Till en början erinrar krigsförsäkringsnämnden om sin informations­ skyldighet rörande krigsförsäkringsskyddet. Skyldigheten innebär att nämn­ den skali förmå praktiskt taget alla ägare av försäkringsbar egendom att vid varje tidpunkt ha sin egendom krigsförsäkrad. I annat fall kan en ägare om krigsskada uppkommer gå miste om den ersättning som annars står honom till buds. Nämnden anser sig sakna möjlighet att uppfylla informa- tionskravet och nå den eftersträvade fullkomligheten i sin upplysningsverk­ samhet.

Undantagsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen tillkom, fram­ håller krigsförsäkringsnämnden, vid en tidpunkt då man hade erfarenhet endast av den krigsförsäkringsverksamhet som bedrevs under andra världs­ kriget och som omfattade huvudsakligen fartyg i utlandstrafik och fartygs­ laster med anknytning till export och import. De gränsdragningsfrågor mel­ lan krigsförsäkringsnämndens och krigsskadenämndens verksamhetsområ­ den som var aktuella då hade därför en annan karaktär än de som senare framträtt genom att krigsförsäkringsnämndens verksamhet vidgats att om­ fatta vissa fiske- och kustfartyg, far tygsnybyggnader på svenska varv samt vissa landtransporter och motorfordon. Det är på det sålunda vidgade för­ säkringsområdet som svårigheter att uppnå godtagbara informationsresul- tat uppkommit. Detta gäller redan under ett krig, i vilket endast främ­ mande länder är indragna, men har sin giltighet framför allt vid ett krigs­ utbrott som direkt berör vårt land. En väsentlig anledning till de antydda svårigheterna är enligt nämndens uppfattning att man t. ex. i fråga om krigsförsäkring av fartygsnybyggnader samt av lastbilar och lastbilstrans­ porter inte kan tillämpa samma informationssystem som redan nu funge­ rar i fråga om statlig krigsförsäkring av fartyg och varutransporter till sjöss. Nämnden belyser detta genom att i fortsättningen redogöra för sin beredskapsplanering på olika områden.

Vad först angår krigsförsäkringsskydd för fartyg och fartygslaster är, framhåller krigsförsäkringsnämnden, förhållandena tillfredsställande från planläggningssynpunkt, bl. a. beroende på den betydelse gällande krigsut- brottsavtal för transportförsäkring har för informationen. Krigsutbrotts- avtalet är knutet till de krigsförsäkringar som sedvanligen tecknas redan under fredstid hos de svenska försäkringsbolagen för fartyg och fartygs­ laster. Genom avtalet har staten åtagit sig att vid krigsutbrott överta alla då löpande krigsförsäkringar. Upplysning om statens åtagande lämnas ge­ nom en på krigsförsäkringsbrevet tryckt eller stämplad klausul. Alla för­

8

säkringstagare får därmed, uttalar nämnden, en årlig eller vid varje sepa­

rat försäkrad resa eller godstransport upprepad påminnelse om förhållan­

det. Informationen är således enligt nämnden i fråga om sjöförsäkring

redan under fredstid välorganiserad och fullständig. Dock kan, framhålls

det, givetvis även på detta område inträffa att bristande kännedom om för-

säkringsmöjligheterna i enskilda fall förorsakar obilliga förluster.

Möjligheten att efter ett krigsutbrott lämna nödvändig information om

sjöfartens krigsförsäkringsskydd är, konstaterar krigsförsäkringsnämnden,

helt avhängig av hur allvarligt det krigstillstånd som föranlett igångsätt­

ning av den statliga försäkringsverksamheten är för Sveriges vidkommande.

Är läget sådant att samhällsfunktionerna mer eller mindre präglas av des-

organisation, kommer svårigheter att uppstå även i informationshänseende.

Att statliga myndigheter under sådana förhållanden skulle behöva strikt

följa krigsskadelagens uteslutningsprincip synes nämnden inte vara skäligt.

Gällande krigsutbrottsavtal omfattar även luf tf artsrisker. Vad flygkasko-

riskerna beträffar har, uttalar krigsförsäkringsnämnden, emellertid någon

slutlig beredskapsplanering ännu inte kunnat utföras. De hinder som fram­

trätt på detta område beror bl. a. på att det största företaget inom branschen

har sina löpande krigsförsäkringar placerade hos utländska försäkrings­

givare och att dessa i sin tur inte kan teckna krigsutbrottsavtal med

nämnden. I övrigt sägs på detta område i tillämpliga delar gälla vad i det

föregående sagts om sjöfartsrisker.

För fartygsnybyggnader på svenska varv har krigsförsäkringsnämnden,

heter det vidare i skrivelsen, genomfört ett helt nytt krigsförsäkrings-

system och fastställt därtill hörande krigsförsäkringsvillkor. Upplysning

härom har delgetts varven, rederierna och kreditgivarna i en särskild skrift.

Kostnaden för det nya krigsutbrottsskyddet består enligt nämnden endast

av registreringskostnader och premien är därför mycket låg under fredstid.

Trots dessa gynnsamma omständigheter sägs det nya automatiska krigsför-

säkringsskyddet inte på långt när ha utnyttjats hundraprocentigt, vilket

på grund av bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen kan leda till obil­

liga ekonomiska förluster.

Krigsförsäkringsnämnden berör därefter beredskapsplaneringen för fis­

kefartyg. Planeringen sägs vara färdig i fråga om fartyg som är försäk­

rade i ömsesidiga bohuslänska lokalbolag. Krigsutbrottsskyddet bygger

här på att bolagen meddelar premiefria krigsförsäkringar, vilka vid ett

krigsutbrott kan användas som underlag för nämndens premiebelagda för-

säkringsåtaganden. De ömsesidiga lokalbolag som driver endast kaskoför-

säkring kan, betonar nämnden, för sin del tillämpa metoden med premie­

frihet, eftersom de har möjlighet att genom uttaxering i efterhand få kom­

pensation för sådana krigsskador som inte faller under nämndens ansva­

righet.

Beträffande andra fiskefartyg än de bohuslänska pågår planeringen. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

9

system för krigsutbrottsskydd som tillämpas för fiskefartyg i Bohuslän

kan, understryker krigsförsäkringsnämnden, inte utan vidare användas för

övriga fiskefartyg. Dessa har nämligen i stor utsträckning sitt försäkrings­

skydd ordnat på så sätt att de direkttecknande bolagen träffat coassurans-

avlal med riksbolag, vilka övertagit sina andelar i direktförsäkringarna för

fartygen på egna villkor som avviker från lokalbolagens. Det är inte heller

ovanligt att fiske- och kustfartygen i sin helhet direkt försäkras i riksbolag.

Anledningen till att det bohuslänska systemet inte kan tillämpas för övriga

fiskefartyg anger nämnden vara den, att riksbolagen inte har samma möj­

ligheter som ömsesidiga lokalbolag att tillämpa efterskottsdebitering av pre­

mier. Vidare torde det, framhåller nämnden, stå i strid med den s. k. an-

skaffningsöverenskommelsen att i ett riksbolag bereda fiske- och kust-

fartygsredarna eu förmån — i detta fall i form av premiefrihet — som inte

kan beredas andra försäkringstagare i samma bolag. På grund härav kom­

mer den planerade utvidgningen av krigsutbrottsskyddet till att omfatta

farlygsbestånden hos flertalet lokala bolag inte att på långt när kunna till­

godose nämndens beredskapsambitioner. Fältet står här, betonar nämnden,

ganska öppet för sådana misstag från såväl försäkringstagare- som försäk­

ringsgivaresidan som kan medföra förluster vid tillämpningen av 3 § 2

mom. krigsskadelagen.

Beträffande möjligheten att skapa ett krigsförsäkringsskydd för lastbilar

och varutransporter till lands berör nämnden till en början möjligheterna

att på dessa områden skapa ett automatiskt verkande skydd vid krigsut­

brott. Planläggningen av ett system med krigsutbrottsavtal för lastbilar

måste enligt nämnden bygga på att nämnden för sin premieuppbörd och

för identifiering av skadade bilar har tillgång till ett komplett och stän­

digt aktuellt register över det bilbestånd som skall skyddas genom ett så­

dant avtal. Detta sägs gälla även i fråga om det gods som transporteras till

lands. Eftersom krigsförsäkringar inte tecknas under fred för sådant gods

eller för fordon måste, framhåller nämnden, ett statligt krigsutbrottsskydd

för sådana objekt konstrueras på annat sätt än genom avtal som knyter

an till löpande krigsförsäkringar. Olika alternativ till en beredskapsplan

i fråga om fordons- och transportrisker inom landet har övervägts inom

nämnden. Övervägandena har lett till att nämnden f. n. finner det inte vara

realistiskt att ytterligare utreda denna fråga.

Nämnden anser sig ej heller kunna göra något bestämt uttalande om

möjligheterna alt förverkliga önskemålet om ett krigsutbrottsskydd för

lastbilar i utlandstrafik. Förutsättningarna för en godtagbar lösning på

detta mera begränsade område sägs visserligen vara gynnsammare än vad

fallet är i fråga om den inrikes trafiken. Antalet fordon i utlandstrafik

är nämligen förhållandevis litet. Vidare är de lastbilar som används i denna

trafik även under fredstid underkastade licensierings- och kvoteringstvång,

vilket medför att de redan nu är systematiskt registrerade hos statlig myn­

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1967

dighet (biltrafiknämnden). Dessa omständigheter gynnar även planlägg­

ningen av den information som kan vara nödvändig. Svårigheterna att ord­

na ett krigsförsäkringsskydd på detta område beror enligt nämnden del­

vis på att nämnden inte har befogenhet att redan under fredstid driva sina

förberedelser så långt att nämnden själv tecknar krigsförsäkringsavtal med

enskilda intressenter. Det synes nämnden ej heller vara realistiskt att räkna

med att lastbilsägarna skulle vara villiga att åta sig nödvändig tilläggs­

kostnad för den förhandsregistrering som fordras för en sådan lösning.

Effektiviteten i fråga om förhandsinformation till intressenterna är helt

avhängig av att en försäkringsmässig registrering i förväg kan ordnas.

Krigsförsäkringsnämnden behandlar därefter ingående frågan om krigs­

försäkringsskydd för lastbilar och varutransporter till lands i tiden efter

ett krigsutbrott. Även här sägs informations- och andra administrativa

problem försvåra en tillfredsställande planering. Vidare tillkommer svå­

righeter av försäkringsteknisk natur såsom i fråga om premiesättning och

premiedebitering. Nämnden erinrar dessutom om att nämnden får be­

vilja krigsförsäkring endast om det kan vara av väsentlig betydelse för

folkförsörjningen eller näringslivet. Detta förutsätter att nämnden vid be­

handlingen av försäkringsansökningar har tillgång till ett av försörjnings-

myndigheterna upprättat, effektivt prioriteringssystem. Försörjningsmyn-

digheterna ställer sig emellertid enligt nämnden tveksamma inför möj­

ligheten att tillgodose detta önskemål och anför praktiska skäl som talar

mot att myndigheterna under en även i övrigt arbetstyngd tid skall syssel­

sätta sig med talrika prioriteringsfrågor och med att utfärda licenser för

försäkringsändamål.

Nu antydda svårigheter ävensom samhällsekonomiska överväganden sägs

ligga bakom krigsförsäkringsnämndens beslut att i princip inte meddela

krigsförsäkring för lastfordon eller landtransporter inom Sverige. Endast i

undantagsfall när ett centralt försörjningsorgan kan intyga att synnerliga

skäl talar för att viss transport bör få krigsförsäkringsskydd anser sig

nämnden kunna bevilja krigsförsäkring.

Krigsförsäkringsnämnden förklarar i detta sammanhang att sådana va­

rutransporter till lands som utgör för- eller eftertransporter i anslutning

till export eller import i viss mån intar en särställning. För dessa transpor­

ter finns redan krigsförsäkringsvillkor fastställda, avsedda att användas

för försäkring som tecknas från fall till fall efter ett krigsutbrott. Även

detta planerade krigsförsäkringsskydd medför dock, framhålls det, pla­

nerings- och informationsproblem som inte torde kunna lösas praktiskt på

annat sätt än att undantagsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen

slopas. Om denna bestämmelse bibehålls, måste enligt nämnden antingen

krigsförsäkring tecknas i direkt anslutning till licensgivningen eller också

licensen som sådan förklaras ogiltig intill dess att försäkring tecknats. I

förra fallet inför man i systemet nya organ som saknar erfarenhet av för-

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1067

säkringsrisker, taidffering o. d., i senare fallet kommer störningar och tidsutdräkt sannolikt att prägla transporterna och godshanteringen. Om licensernas giltighet görs beroende av att krigsförsäkring tecknas, krävs att överenskommelser träffas i förväg med försörjningsmyndigheterna om ex­ port- och importlicensernas utformning. Nämnden är inte övertygad om att licensernas lydelse i varje förekommande fall kan bringas att korrespon­ dera med nämndens önskemål. På detta område skulle undantagsbestäm­ melsens borttagande undanröja risken för att nämnden och försörjnings- myndigheterna skulle kunna göras ansvariga för bristande information, formella försummelser, brist på kundservice in. in.

Avslutningsvis framhåller krigsförsäkringsnämnden bl. a., att ett slopande av undantagsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen skulle i hög grad underlätta planeringen på krigsförsäkringsområdet, att 1 § nämnda lag synes utgöra ett fullgott hinder mot dubbelersättning och att, då alla torde vara överens om att krigsförsäkringssystemet förmår lämna bättre och snabbare utbetald ersättning än den som kan åstadkommas enligt krigs­ skadelagen, det finns ett starkt incitament för de intressenter som kan komma i fråga att utnyttja den statliga krigsförsäkringen i den utsträck­ ning som ansetts önskvärd.

Krigsskadenämnden

Inledningsvis redogör krigsskadenämnden för bakgrunden till undan­ tagsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen. Nämnden framhåller där­ efter att vid samråd mellan nämnden och krigsförsäkringsnämnden olika gränsdragningsproblem tagits upp till behandling. För krigsförsäkrings­ nämnden har huvudproblemet därvid uppenbarligen varit att — med be­ aktande av föreskrivna villkor för beviljande av statlig krigsförsäkring — precisera vilken omfattning krigsförsäkringen inte minst av praktiska skäl kan ges. Planläggningen är för vissa egendomsgrupper i princip slutförd medan den för andra pågår. Krigsskadenämnden har intagit ståndpunkten att det med hänsyn till krigsförsäkringens påtagliga företräden framför det skydd, som krigsskadelagen ger, är i och för sig önskvärt att krigsför­ säkringssystemet täcker så mycket som över huvud taget är möjligt. För såväl myndigheter som egendomsägare är, understryker krigsskadenämn­ den, det väsentliga i sammanhanget emellertid att det blir klarlagt, vilken form av ekonomiskt krigsskadeskydd som står till buds.

Krigsskadenämnden erinrar om att vid krigsskadelagens tillkomst be­ handlingen av gränsdragningen mellan krigsförsäkringslagen och krigs­ skadelagen och därmed även av den aktuella undantagsregeln torde ha skett enbart mot bakgrunden av den praxis som tillämpats och de gynn­ samma erfarenheter som vunnits av krigsförsäkringen under andra världs­ kriget. Däremot har knappast kunnat förutses och än mindre beaktas olika praktiska konsekvenser av undantagsregeln vid en nyplanering av

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 196i

krigsförsäkringsverksamheten. Förutsättningarna för en mera allsidig be­

dömning av frågan är nu andra. Nämnden ansluter sig i det väsentliga till

de synpunkter krigsförsäkringsnämnden lagt på frågan.

I och för sig är det, fortsätter krigsskadenämnden, visserligen högst ange­

läget att stimulera egendomsägare med möjlighet därtill att teckna statlig

krigsförsäkring, något som också varit huvudmotivet bakom den aktuella

undantagsbestämmelsen i krigsskadelagen. Med hänsyn till de komplika­

tioner som uppenbarligen kan riskeras genom bestämmelsen — redan

ordalydelsen »då försäkring mot krigsrisk kan erhållas jämlikt lagen om

statlig krigsförsäkring» torde efter vad numera framkommit kunna ge an­

ledning till tolkningsbekymmer — och som kan medföra att vissa egen­

domsägare kommer att stå utanför båda formerna av ekonomiskt krigs-

skadeskydd får emellertid en ändring av undantagsregeln anses motiverad.

Även nämnden anser f. ö. att den statliga krigsförsäkringen erbjuder så på­

tagliga fördelar i förhållande till det på förhand ovissa skyddet enligt krigs­

skadelagen att redan detta förhållande som regel torde vara tillräckligt för

att vederbörande skall ansluta sig till krigsförsäkringen och inte i »speku­

lationssyfte» underlåta detta.

Inom krigsskadenämnden har vid ärendets behandling olika lösningar

diskuterats. Ett förslag, som närmare övervägts, har gått ut på att behålla

undantagsbestämmelsen men att i denna ta in förbehållet »där inte Kungl.

Maj :t annorlunda förordnar». Innebörden av en sådan bestämmelse skulle

vara att huvudregeln i princip gäller men möjlighet tillskapas för Kungl.

Maj :t att, om förhållandena i framtiden kräver del, föreskriva exempelvis

att den som under viss angiven tid (på grund av rådande utomordentliga

förhållanden med kommunikationsavbrott e. d.) inte tecknat krigsförsäk­

ring, trots att han varit formellt berättigad därtill, får ersättning enligt

krigsskadelagen. Även om bärande motiv kan anföras till förmån för en

sådan lösning, anser nämnden likväl att övervägande skäl, inte minst av

praktisk natur, talar för att ett upphävande av undantagsbestämmelsen är

det mest ändamålsenliga. Därvid har nämnden beaktat att enligt 1 § krigs­

skadelagen ersättning enligt denna lag inte kan utgå till skadelidande, som

har sin egendom krigsförsäkrad.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker krigsskadenämndens framställning.

Frågan om den verkan ett upphävande av den aktuella undantagsbe­

stämmelsen kan få på utnyttjandet av försäkring enligt krigsförsäkrings­

lagen berörs i några remissyttranden. Luftfartsverket och Sveriges redare­

förening delar krigsskadenämndens uppfattning att den föreslagna lagänd­

ringen inte kommer att minska egendomsägares intresse av att teckna sådan

försäkring.

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1967

13

Sjöfartsstyrelsen erinrar om sitt yttrande över betänkandet »Krigsskada å egendom» (SOU 1957:5), i vilket styrelsen framhöll, att krigsskade- lagen svårligen kunde ge ett med krigsförsäkring jämförligt skydd för egendomsägarna, att krigsförsäkring därför kunde förutsättas bli utnytt­ jad i den omfattning det var möjligt och att i den mån detta inte kunde ske krigsskadelagen borde vara tillämplig. I överensstämmelse med detta yttrande finner styrelsen alltjämt skyddet enligt krigsförsäkringslagen vara mest ändamålsenligt. Ett slopande av den aktuella undantagsbestämmelsen innebär åt! krigsskadelagen får generell giltighet. Detta medför enligt styrelsens mening inte någon risk för att redare skulle underlåta att i den omfattning detta är möjligt täcka sina krigsrisker genom krigsförsäkring.

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap understryker vikten av att lagstiftningen om krigsskadeskydd inte ger utrymme för sådan tolk­ ning att vissa egendomsägare kan komma att slå utanför båda de nu före­ fintliga formerna av ekonomiskt krigsskadeskydd. Likartade synpunkter framförs av Sjöassuradörernas förening, som finner det otillfredsställande att det med tillämpning av nuvarande lagstiftning kan uppstå förlust för egendomsägare som av olika anledningar inte tillvaratagit sin möjlighet att teckna försäkring mot krigsrisk.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anser — under hänvisning till de utomordentliga förhållanden som kan komma att råda under krigs­ tid, inte minst den närmaste tiden efter ett krigsutbrott, när samhällsfunk­ tionerna mer eller mindre präglas av desorganisation — det vara synner­ ligen angeläget att beredslcapsförfattningarna är utformade på ett sådant sätt att de uppfyller skäliga krav på klarhet och smidighet i tillämpningen.

Den föreslagna lagändringen synes förbundet vara ägnad att tillgodose detta intresse.

Departementschefen

För den händelse Sverige kommer i krig eller en liknande krisartad situa­ tion uppstår kan enligt särskilda bestämmelser ekonomiskt skydd mot krigs­ skada beredas genom statens medverkan. Skyddet är uppbyggt efter två principiellt olika linjer. Dels kan ersättning utgå direkt av statsmedel, stat­ ligt krigsskadeskydd, dels kan vissa intressen skyddas genom försäkring, statlig krigsförsäkring. Bestämmelser i förstnämnda hänseende finns upp­ tagna i krigsskadelagen medan det försäkringsmässiga skyddet regleras i krigsförsäkringslagen.

Krigsskadelagen avser — med vissa särskilt angivna undantag — endast egendom som finns här i landet. Krigsförsäkringslagen åter saknar territo­ riell begränsning. Enligt denna lag kan staten meddela direkt försäkring mot krigsrisk o. d. på vissa områden, huvudsakligen inom transport- och inotorfordonsförsäkringsområdena. Försäkringsskydd får dock lämnas en­ dast åt intressen som är av väsentlig betydelse för folkförsörjningen eller

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1967

näringslivet. Lagen tillämpas automatiskt om Sverige kommer i krig och

efter förordnande av Kungl. Maj :t vid krigsfara eller under andra utom­

ordentliga, av krig föranledda förhållanden. Kungl. Maj ds förordnande

skall underställas riksdagen för att bli giltigt.

De båda lagarnas tillämpningsområden kan således delvis sammanfalla.

En gränsdragning mellan statligt krigsskadeskydd och statlig krigsförsäk­

ring har gjorts genom bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen. Bestäm­

melsen innebär att statligt krigsskadeskydd inte omfattar försäkringsbar

egendom även om skadan uppkommit inom landet.

Krigsförsäkringsnämnden har till uppgift att i samråd med krigsskade-

nämnden planlägga samordningen a\ statlig krigsförsäkring med statligt

krigsskadeskydd.

Krigsskadelagen reglerar inte närmare normerna för den ersättning som

kan utgå. Lagen föreskriver endast att, om skadan inte gottgörs i annan

ordning, ersättning utgår enligt grunder som bestäms av Kungl. Maj:t och

riksdagen. Avsikten är att ersättning i princip skall bestämmas först sedan

krigstillståndet upphört och att ersättningens storlek får bli beroende av

landets ekonomiska resurser vid denna tid. Ersättning på grund av krigs­

försäkring utgår däremot efter försäkringsmässiga grunder och i princip så

snart skada uppkommit.

På de försäkringsområden där staten kan meddela krigsförsäkring kan

genom särskilda avtal, s. k. krigsutbrottsavtal, skapas garantier för att lö­

pande krigsförsäkringar med enskilda försäkringsgivare inte avbryts genom

ett krigsutbrott. Ett sådant avtal föreligger på transportförsäkringsområdet,

i praktiken avseende huvudsakligen sjöförsäkring och luftfartsförsäkring.

Enligt avtalet övertar staten under vissa förhållanden, som närmare an­

ges i avtalet, automatiskt ansvaret för hela den krigsrisk avseende svens­

ka intressen som är täckt av vederbörande försäkringsgivare genom då lö­

pande, direkt tecknade transportförsäkringar. Även andra intressen omfat­

tas av avtalet, t. ex. nybyggnad på svenskt varv och egendom som lagrats

i utlandet för införsel till Sverige. Krigsutbrottsavtalet utgör såtillvida ett

statligt åtagande utöver försäkring enligt krigsförsäkringslagen, att statens

skyldigheter enligt avtalet kan automatiskt inträda även innan förordnan­

de meddelats att krigsförsäkringslagen skall äga tillämpning.

Den gräns som dragits mellan statligt krigsskadeskydd och statlig krigs­

försäkring genom bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen har, såsom

framgår av redogörelsen för krigsskadenämndens framställning och skrivel­

sen från krigsförsäkringsnämnden, skapat problem vid beredskapsplane­

ringen och kan i vissa fall medföra att egendomsägare står utan ekonomiskt

skydd mot krigsskada. Krigsskadenämnden har därför efter samråd med

krigsförsäkringsnämnden hemställt att bestämmelsen upphävs. Framställ­

ningen har tillstyrkts av remissinstanserna.

Syftet med den aktuella bestämmelsen har varit främst att statlig krigs­

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

15

försäkring skulle utnyttjas i största möjliga utsträckning. Bestämmelsen bygger på förutsättningen att krigsförsäkringsnämnden sörjer för att alla egendomsägare, som kan få statlig krigsförsäkring, nås av information om möjligheten till sådan försäkring. Svårigheter med denna information an­ sågs vid krigsskadelagens tillkomst inte behöva uppkomma. Detta får ses närmast mot bakgrunden av de erfarenheter man då hade av krigsförsäk- ringsverksamheten under andra världskriget, en verksamhet som bedrevs huvudsakligen på sjöförsäkringsområdet. Informationssvårigheter har upp­ stått först i samband med den beredskapsplanering som ägt rum efter kriget och som avser även andra grenar av transportförsäkring än sjöförsäkring och dessutom motorfordonsförsäkring. Inom dessa senare områden kan nämligen informationen inte som fallet är för sjöförsäkringens del bygga på att krigsförsäkring tecknas redan i fredstid hos svenska försäkrings­ bolag.

Krigsförsäkringsnämnden har utförligt beskrivit beredskapsplaneringen inom olika områden av nämndens verksamhet och de problem som därvid uppkommit genom bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen. Jag får i dessa delar hänvisa till redogörelsen för nämndens skrivelse. Det skall här endast framhållas att också problem av försäkringsteknisk art uppstått. Detta har sin grund i bl. a. den begränsning av nämndens verksamhet som ligger i att krigsförsäkring får beviljas endast om det är av väsentlig be­ tydelse för folkförsörjningen eller näringslivet.

Det är av stor vikt att beredskapsplaneringen av krigsförsäkringsverk- samheten — beträffande såväl krigsutbrottsskydd som försäkringsskydd för tiden efter ett krigsutbrott — kan bedrivas på ett sådant sätt att verksam­ heten i ett krigsläge får den omfattning som ansetts nödvändig från landets synpunkt. Lagstiftningen om ekonomiskt skydd mot krigsskada bör ej hel­ ler vara utformad så att den praktiska tillämpningen kan leda till obilliga resultat i det enskilda fallet. Det förhållandet att statlig krigsförsäkring efter krigsskadelagens tillkomst ansetts böra täcka fler områden än tidi­ gare bär medfört att gränsdragningsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskade­ lagen vållar problem för planeringen och inte uppfyller skäliga krav på klarhet och smidighet i tillämpningen. En förutsättning för att bestämmel­ sen skall verka tillfredsställande är, som jag förut antytt, att de som kan komma i åtnjutande av försäkringsskydd får kännedom om möjligheten härtill. Krigsförsäkringsnämnden har förklarat att den numera inte kan lämna en helt täckande information inom alla områden av sin verksamhet. Detta kan i enskilda fall leda till obilliga verkningar i ersättningshänseende. Jag anser därför starka skäl tala för en lagändring i föreslagen riktning.

Om man såsom föreslagits helt slopar gränsdragningsbestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen, får egendomsägare en i princip fri valrätt mellan att antingen teckna krigsförsäkring eller nöja sig med ersättning enligt krigsskadelagen. Möjlighet skulle alltså finnas för egendomsägare att i

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1967

spekulationssyfte eller av andra skäl underlåta att utnyttja krigsförsäk­

ringen. Krigsskadenämnden och krigsförsäkringsnämnden liksom de re­

missinstanser som yttrat sig särskilt på denna punkt har bedömt risken

för en sådan spekulation som ringa. Även jag är av denna uppfattning. Det

försäkringsmässiga skyddet erbjuder så påtagliga fördelar i förhållande till

det på förhand ovissa skyddet enligt krigsskadelagen att det bl. a. av före­

tagsekonomiska skäl föreligger starkt intresse av att försäkra egendom där

så kan ske. F. ö. torde blivande grunder för ersättning enligt krigsskade­

lagen kunna få sådan utformning att fall där uppenbart spekulationssyfte

ligger bakom underlåtenhet att teckna krigsförsäkring utesluts helt eller

delvis från ersättning.

Ej heller föreligger, om bestämmelsen upphävs, möjlighet för skadeli­

dande, som har sin egendom försäkrad, att få ersättning både enligt krigs­

skadelagen och på grund av försäkringen. Bestämmelsen i 1 § krigsskade­

lagen om att ersättning enligt lagen inte utgår om skadan gottgörs i annan

ordning hindrar dubbelersättning.

Krigsskadenämnden har diskuterat även en annan lösning, som innebär

att den aktuella bestämmelsen bibehålls men att möjlighet öppnas för

Kungl. Maj :t att under vissa förhållanden göra undantag från bestämmelsen

i syfte att undvika stötande resultat. Nämnden har dock avvisat en sådan

lösning med motivering att övervägande skäl, inte minst av praktisk natur,

talar för att ett slopande av bestämmelsen är det mest ändamålsenliga. Jag

ansluter mig helt till nämndens uppfattning i detta avseende.

Jag förordar alltså att bestämmelsen i 3 § 2 mom. krigsskadelagen upp­

hävs. Jag utgår därvid från att krigsförsäkringsnämnden även i fortsätt­

ningen lämnar berörda intressenter information om försäkringsmöjligheter

i den omfattning som är praktiskt genomförbar.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för­

slag till lag angående ändrad lydelse av 3 § lagen den 5 december 1958 (nr

566) om ersättning för krigsskada å egendom. Förslaget torde få fogas till

statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga1.

Den föreslagna lagen bör träda i kraft omedelbart efter det att den ut­

kommit från trycket i Svensk författningssamling.

Jag hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget för det i 87 §

regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med den bilaga som är fogad vid propositio­

nen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

17

Utdrag av protokollet, hållet i lagrådet den 23 oktober 1967.

Närvarande:

f. d. justitierådet Lind, justitierådet Alexanderson, regeringsrådet Ringdén, justitierådet Westerlind.

Enligt lagrådet den 19 oktober 1967 tillhandakommet utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 14 september 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ända­ målet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av

3 § lagen den 5 december 1958 (nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av hovrättsrådet Åke Widding.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Palme, Sven-Erig Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag angående ändrad Igdelse av 3 § lagen den 5 december 1958

(nr 566) om ersättning för krigsskada å egendom.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,

och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Ggllensten

MARCUS BOK7R. STHLM 1967 670525