Prop. 1967:28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

1

Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. mgiven Stockholms slott den 20 januari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), 2) lag om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp,

4) lag om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 726),

5) lag om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319), 6) lag om ändrad lydelse av kommunala delegationslagen den 27 mars 1954 (nr 130),

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till 7) kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan den 30 decem­ ber 1959 (nr 612),

8) kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan den 19 de­ cember 1958 (nr 662).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 43, 45 och 49 §§kommunallagen den 18 de­ cember 1953 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktige må antaga —

a) att med---------------

(Föreslagen lydelse)

43 §.

--------- reglementet må bestämmas:

---------- ------- nämnder; samt

b) att styrelsen äger uppdraga åt särskild inom densamma bildad av­ delning eller åt ledamot av styrelsen eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall i reglementet angivas, dock att fram­ ställning eller yttrande till fullmäk­ tige icke må beslutas annorledes än' av styrelsen samfällt.

b) att styrelsen äger uppdraga åt särskild avdelning, bestående av le­ damöter eller suppleanter i styrelsen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt sådan tjänsteman tillsammans med ledamot eller suppleant att å styrelsens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ fenhet skall i reglementet angivas, dock att framställning eller yttrande till fullmäktige icke må beslutas an-

Innan beslut I övrigt-------Beslut om —

norledes än av styrelsen samfällt.

------------ nästa sammanträde.

— sina åligganden. --------länsstyrelsens prövning.

45 §.

Beträffande sådan------------ motsvarande tillämpning. Nämnd, varom-----------------------------

a) om fullmäktige så besluta, upp­ draga åt särskild inom nämnden bil­ dad avdelning eller åt ledamot av nämnden eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa 1*—Bihang till riksdagens protokoll

--------- stadgas, må:

a) om fullmäktige så besluta, upp­ draga åt särskild avdelning, bestå­ ende av ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt sådan tjänsteman 1967. 1 samt. Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen

den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm

Härigenom förordnas, att 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den 1 mars 1957 för Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

48

Stadsfullmäktige skola -—-----------

Med avseende å drätselnämnden må i dess reglemente bestämmas:

a) att med drätselnämndens me­ delsförvaltning skall sammanföras medelsförvaltning, som enligt sär­ skilda författningar tillkommer and­ ra kommunala nämnder; samt

b) att drätselnämnden äger upp­ draga åt särskild inom densamma bildad avdelning eller åt ledamot av nämnden eller åt i stadens tjänst an­ ställd befattningshavare att å nämn­ dens vägnar fatta beslut i vissa grup­ per av ärenden, vilkas beskaffenhet skall i reglementet angivas, dock att framställning eller yttrande till stadsfullmäktige icke må beslutas annorledes än av nämnden samfällt.

Innan beslut

(Föreslagen lydelse)

§•

------ ------------ och drätselnämnden.

1 reglementena för stadskollegiet och drätselnämnden må bestämmas:

a) i fråga om drätselnämnden att med dess medelsförvaltning skall sammanföras medelsförvaltning, som enligt särskilda författningar till­ kommer andra kommunala nämn­ der,

b) i fråga om stadskollegiet och drätselnämnden att var och en av dessa nämnder äger uppdraga åt sär­ skild avdelning, bestående av leda­ möter eller suppleanter i nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos staden eller åt sådan tjänsteman tillsammans med ledamot eller suppleant att å nämndens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ fenhet skall i reglementet angivas, dock att framställning eller yttrande till stadsfullmäktige icke må beslu­ tas annorledes än av nämnden sam­ fällt. ----- nästa sammanträde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

7

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 4 januari 1956 om socialhjälp1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8

Är någon — --------------------- - —--------Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger socialnämnden uppdraga åt särskild inom nämnden bildad av­ delning eller åt ledamot av nämnden eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Fram­ ställning eller yttrande till fullmäk­ tige må dock icke beslutas annorle- des än av nämnden samfällt.

Beslut, vilket

(Föreslagen lydelse)

§•

honom socialhjälp.

Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger socialnämnden uppdraga åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i nämn­ den, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt sådan tjänsteman tillsam­ mans med ledamot eller suppleant att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas be­ skaffenhet skall angivas i fullmäk­ tiges beslut. Framställning eller ytt­ rande till fullmäktige må dock icke beslutas annorledés än av nämnden samfällt. ------ nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1964: 66.

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

9

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 15 § skollagen den 6 juni 1962 skall erhålla änd­ rad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

15

Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild inom styrelsen bildad av­ delning eller åt ledamot av styrelsen eller åt skolchefen, annan skolledare eller särskild i kommunens tjänst an­ ställd befattningshavare att å sty­ relsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ fenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen må dock ej an- norledes än genom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra framställning eller av­ giva yttrande till fullmäktige.

Beslut, vilket

(Föreslagen lydelse)

§•

Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i styrel­ sen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skol­ ledare eller tjänsteman hos kommu­ nen eller åt sådan tjänsteman till­ sammans med ledamot eller supp­ leant att å styrelsens vägnar fat­ ta beslut i vissa grupper av ären­ den, vilkas beskaffenhet skall an­ givas i fullmäktiges beslut. Skolsty­ relsen må dock ej annorledes än ge­ nom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra framställning eller avgiva yttrande till fullmäktige. ----- nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

11

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959 (nr 612)

Härigenom förordnas, att 7 § byggnadsstadgan den 30 december 1959 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

(Föreslagen lydelse)

Byggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter i nämnden eller åt befattningshavare hos nämn­ den att å nämndens vägnar fatta be­ slut i vissa grupper av ärenden, vil­ kas beskaffenhet skall närmare an­ givas i nämndens beslut. Sådant upp­ drag må dock ej avse befogenhet att besluta om framställning eller ytt­ rande till Konungen, länsstyrelsen el­ ler kommunens fullmäktige, att med­ dela föreläggande vid vite eller an­ nat äventyr eller att slutligt avgöra ärende, som är av principiell inne­ börd eller eljest av större vikt.

Nämndens beslut Vad i------------—

Byggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter eller supple­ anter i nämnden eller åt befattnings­ havare hos nämnden att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall närmare angivas i nämndens beslut. Sådant uppdrag må dock ej avse be­ fogenhet att besluta om framställ­ ning eller yttrande till Konungen, länsstyrelsen eller kommunens full­ mäktige, att meddela föreläggande vid vite eller annat äventyr eller att slutligt avgöra ärende, som är av principiell innebörd eller eljest av större vikt.

länsstyrelsens prövning,

nästa sammanträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

13

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 20 ja­

nuari 1967.

Närvarande: Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

,

O

dhnoff

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet Lundkvist fråga om delegation av kommuns beslutanderätt och

anför.

Inledning

Fråga om delegation av kommunal beslutanderätt har aktualiserats i två fall den senaste tiden.

I betänkandet »Om den kommunala självstyrelsens lokala förankring» (SOU 1965: 6) redovisar kommunalrättskommittén1 ett uppdrag att mot bak­

grund av utvecklingen mot större kommunenheter undersöka möjligheterna att tillgodose de lokala intressena i den kommunala förvaltningen. Kommit­ tén föreslår endast en begränsad reform som avser möjlighet att delegera beslutanderätt till suppleant i kommunens styrelse eller annan kommunal nämnd.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av socialstyrelsen, kammarkollegiet, överståthållarämbetet — som har bifogat yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm — samtliga länsstyrelser — som har bifogat yttranden från kommuner och i tre fall från kommunal samarbetsnämnd — socialpolitiska kommittén, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunför­ bundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges kommunaltjänstemannaför­ bund, Föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister och Svenska samernas riksförbund.

1 F. d. landshövdingen Thorwald Bergquist, ordförande, samt ledamoten av första kammaren direktören Carl Albert Andersson, direktören H. S. Aronsson, ledamoten av andra kammaren direktören C. W. Carlsson, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av första kammaren Nils- Eric Gustafsson, direktören Sven A. Järdler, kaptenen Axel Mannerskantz och kommunaldirek­ tören Olof Wiklund.

15

tinget. Det anses i sådana fall liksom annars när nämnd utövar beslutande­ rätt va ra fråga om en befogenhet inom ramen för förvaltning och verkställig­ het.

Frågan i vilken utsträckning delegation får ske regleras till stor del i rättspraxis. En tämligen vidsträckt möjlighet till delegation föreligger enligt praxis i avtals- och lönefrågor. Sålunda har fullmäktige förklarats behöriga att ge avtals- och lönenämd allmänt bemyndigande att fatta för kommunen bindande beslut i ärenden om arbets- och löneförhållanden för arbetare och personal som är likställd med dem (RÅ 1934 ref. 16). Motsvarande torde gälla också i fråga om andra arbetstagare. Landsting har samma befogenhet i det här avseendet som fullmäktige.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Delegation av kommunallagsreglerad nämnds beslutanderätt

Enligt 43 och 45 §§ KL får fullmäktige bestämma att nämnd skall ha rätt att uppdra åt avdelning som har bildats inom nämnden, åt ledamot av nämnden eller åt tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden. 43 § behandlar kommunernas styrelse — i stad i all­ mänhet drätselkammaren och i köping eller landskommun kommunalnämn­ den — och 45 § andra nämnder. Beskaffenheten av de ärenden i vilka beslu­ tanderätten sålunda får delegeras skall anges i fullmäktiges beslut. Enligt förarbetena är delegationsmöjligheten avsedd främst för rutinärenden (prop. 1953: 210 s. 120). Bara en ärendegrupp undantas dock uttryckligen från de­ legation, nämligen framställningar eller yttranden till fullmäktige. I fråga om kommuns styrelse meddelas fullmäktiges beslut om delegation i regle­ mente för styrelsen. Reglementet underställs länsstyrelsens prövning.

Beslut som har fattats med stöd av delegation skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Styrelsen i stad kan också vara ett stadskollegium, om Kungl. Maj :t på förslag av stadsfullmäktige har bestämt det (29 § 1 mom. KL). I sådan stad skall enligt 49 § KL finnas ett för kollegiet och drätselkammaren gemensamt reglemente som antas av stadsfullmäktige och underställs Kungl. Maj :ts prövning. I fråga om stadskollegiet — som skall leda förvaltningen av sta­ dens angelägenheter och ha inseende över de andra nämndernas arbete samt fullgöra andra centrala styrelsefunktioner (47 § KL) — saknas bestämmel­ ser om delegation. Kollegiets beslutanderätt kan alltså inte delegeras. Däremot kan i fråga om drätselkammare i stad med stadskollegium — som skall ta befattning med stadens drätsel och fullgöra de uppdrag som stadsfullmäk­ tige eller stadskollegiet överlämnar till kammaren — i reglementet ges sam­ ma föreskrifter om delegation som för styrelse i stad utan stadskollegium

(49 § KL).

I Stockholm finns stadskollegium på grund av bestämmelser i KLS. Sta­ dens drätsel handhas av en drätselnämnd. Även för stadskollegiet i Stock-

17

terbarnsvård samt ärenden enligt föräldrabalken. Skolstyrelse får inte dele­ gera ärenden om godkännande av vissa privatskolor. Beslut som har fattats på grund av delegation skall anmälas på nämndens nästa sammanträde.

Enligt 8 § socialhjälpslagen och 11 § barnavårdslagen får vidare nämn­ dens ordförande i brådskande fall vidta vissa åtgärder tills vidare. 9 § social­ hjälpslagen öppnar också möjlighet för kommuns fullmäktige eller, efter bemyndigande av fullmäktige, för nämnden att dela in kommunen i distrikt och utse en ledamot att utöva den närmaste uppsikten över socialhjälps- verksamheten inom distriktet.

I fråga om mjkterhetsnåmnd saknas motsvarighet till delegationsbestäm- melserna i 45 § KL. I 8 § 2 mom. lagen den 27 januari 1954 (nr 579) om nykterhetsvård föreskrivs dock att nämnden får uppdra åt ordföranden, en eller flera ledamöter eller viss befattningshavare hos nämnden att avge yttrande till polismyndigheten i körkortsärenden. Anmälan om åtgärd på grund av sådant uppdrag skall göras till nämnden.

Enligt 11 § socialhjälpslagen, 8 § 3 mom. nykterhetsvårdslagen och 13 § barnavårdslagen skall i fråga om Stockholm gälla de särskilda bestämmmel- ser som Kungl. Maj :t fastställer efter förslag av stadsfullmäktige. Kan i an­ nan kommun organisationen av socialhj älpsverksamheten, nykterhetsvården och barnavården inte lämpligen ordnas enligt bestämmelserna i social­ hjälps-, nykterhetsvårds- resp. barnavårdslagarna får enligt nyssnämnda lagrum Kungl. Maj :t på framställning av kommunens fullmäktige medge de undantag som behövs. 8 § 3 mom. nykterhetsvårdslagen fick det innehåll som jag nu har angett genom lagändring år 1964 (prop. 1964:202, L2U 72, rskr 365). Syftet med dessa bestämmelser om dispenser är att öppna möjlig­ het att förlägga beslutanderätten i socialhjälps-, nykterhetsvårds- och barna- vårdsärenden till lokala organ för olika delar av kommunen i vilka kan ingå också andra än ledamöter av den centrala nämnden, t. ex. suppleanter. Här­ igenom kan man tillgodose det behov av orts- och personkännedom och kon­ takt med lokala problem och synpunkter som annars kunde bli eftersatt om det totala antalet ledamöter i nämnderna minskar till följd av att kommuner slås samman eller på grund av att nämnderna ges en identisk sammansätt­ ning som ett led i en strävan att tillämpa den s. k. familjevårds- eller familje- principen inom socialvården. (Jfr prop. 1964: 202).

Hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd får — utan bemyndigande av full­ mäktige — delegera sin beslutanderätt till en eller flera ledamöter i nämnden eller till befattningshavare hos nämnden. Undantagna från delegationsmöj- ligheten är dock — förutom ärenden om framställning eller yttrande till fullmäktige — framställning eller yttrande till Kungl. Maj :t eller länsstyrel­ se och ärende om föreläggande av vite samt dessutom i fråga om hälsovårds­ nämnd ärende om att vidta åtgärd på försumligs bekostnad och i fråga om byggnadsnämnd ärende av principiell innebörd eller annars av stor vikt.

Nämndens beslut om delegation skall underställas länsstyrelsens prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

19

vissa fall delegera sin beslutanderätt till nämnd, t. ex. beslutanderätten i fråga om arbets- och anställningsförhållanden för arbetstagare i kommunens eller landstingets tjänst. Sin delegationsrätt enligt kommunala delegations­ lagen kan emellertid fullmäktige eller landstinget inte delegera till någon nämnd. Nämndernas delegationsmöjligheter är nämligen uttömmande reg­ lerade genom delegationsbestämmelserna i KL, KLS och LL och dessa be­ stämmelser medger inte extern delegation.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Förslagen

Delegation till suppleant

Stadsfullmäktige i Stockholm begärde i skrivelse den 25 april 1960 att 48 och 51 §§ KLS skulle ändras så att nämnd fick rätt att delegera beslutande­ rätt även till suppleant i nämnden. Fullmäktige föreslog också motsvarande ändring i de särskilda bestämmelserna om organisationen av socialhjälps- verksamheten i Stockholm. Ändringarna motiverades enligt fullmäktiges me­ ning av de särskilda svårigheter som på grund av förvaltningsverksamhetens stora omfattning i Stockholm förelåg att fördela delegationsuppdragen på enbart ledamot av nämnd. Fullmäktige framhöll att inget torde hindra att nämndsuppleant utsågs också till suppleant i beslutande avdelning av nämn­ den. Han blev därmed berättigad att vid förfall för ordinarie ledamot tjänst­ göra i avdelningen. Att i större omfattning tillämpa ett system som förut­ satte att de ordinarie delegationsledamöterna i realiteten inte skulle fungera syntes emellertid fullmäktige föga tilltalande.

Stadsfullmäktiges skrivelse föranledde ingen åtgärd från statsmakternas sida.

Kommunalrättskommittén föreslår som ett led i strävan att få till stånd representation från en kommuns olika delar och att öka möjligheterna till en smidigare organisation vid handläggning av företrädesvis rutinärenden att suppleant i kommunens styrelse eller i annan kommunallagsreglerad nämnd skall få utses att regelmässigt tjänstgöra som ledamot i en delegation med beslutanderätt.

Ändring i kommunala delegationslagen

I Svenska landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets skri­ velser erinras till en början om att utvecklingen av förhandlingsväsendet inom det kommunala området av praktiska skäl har gjort det nödvändigt att i betydande omfattning överlåta beslutanderätt i avtals- och lönefrågor till den nämnd som handlägger sådana frågor (lönemyndigheten). Av stor betydelse är därvid att fr. o. m. år 1966 de kommunala tjänstemännen har jämställts med andra kommunala arbetstagare i fråga om förhandlingsrätt och möjligheterna att reglera anställnings- och lönevillkoren genom kollek­ tivavtal.

21

det närmaste samtliga positiva till förslaget. Det tillstyrks sålunda eller lämnas utan erinran av kammarkollegiet, tolv länsstyrelser, omkring 60 kommuner samt Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet. Härtill kommer fyra länsstyrelser, omkring 35 kommuner och tre samarbetsnämnder som inte närmare behandlar detta särskilda förslag men som läm­ nar betänkandet i dess helhet utan erinran.

Stadsfullmäktige i Nacka anför att en sådan ordning som kommittén före­ slår skulle ge kommunerna friare händer att sätta samman avdelningar — som ofta har specialuppdrag — av lämpliga personer. Det kan enligt full­ mäktiges mening på intet sätt anses olämpligt att en suppleant i nämnden får ställning som ordinarie ledamot av avdelning eftersom samma suppleant kan fungera som ersättare för ordinarie ledamot i nämnden med alla en ordinarie ledamots rättigheter och skyldigheter. Drätselkammaren i Kiruna anser att den lagändring som föreslås är ägnad att stimulera intresset för kommunala förtroendeengagemang och att ge bättre möjlighet att utnyttja suppleantgruppens kapacitet. Därmed kan underlaget för rekrytering till de ordinarie ledamotsposterna breddas. Även andra kommuner stryker under behovet av lagändringen. Stadsfullmäktige i Borås framhåller att behovet är särskilt framträdande i samband med kommunsammanslagningar. Flera kommuner anför dock att lagändringen kan väntas få endast liten praktisk betydelse.

Sex remissinstanser avstyrker eller anför kritiska synpunkter på förslaget, nämligen länsstyrelsen i Södermanlands län, stadskollegiet i Hälsingborg, stadsfullmäktige i Örebro och Sundsvall, drätselkammaren i Luleå samt föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister. Representativt för den­ na grupp remissinstanser är följande yttrande av stadsfullmäktige i Örebro.

Suppleantuppdraget innebär i princip rätt och skyldighet att vid ordinarie ledamots frånvaro inträda i dennes befogenheter men icke något mera. Då det emellertid kan vara en fördel för verksamheten, att suppleant beredes tillfälle att mera kontinuerligt följa arbetet, innehåller reglementena för t. ex. kommunens styrelse och kommunalnämnd ofta föreskrifter att supp­ leant alltid skall underrättas om sammanträde, att han äger deltaga däri även om den ledamot för vilken han utsetts också är närvarande, ibland även att han äger deltaga i diskussionen. Under alla förhållanden är han dock betagen rätten att ställa förslag till beslut och att deltaga i beslut.

Kommunalrättskommitténs förslag innebär ett avsteg från denna veder­ tagna princip. Detta är i och för sig betänkligt, då varje sådan åtgärd är ägnad att utsudda klara kompetensregler och skapa oklarhet om supplean­ tens verkliga ställning. Om man överhuvud skall vidtaga en ändring måste man ha mycket starka skäl därtill, så starka och så speciella att de prin­ cipiella betänkligheterna måste få vika. Man måste med andra ord kunna visa, att vitala intressen föreligger, som icke kan på annat sätt tillgodoses. Så är enligt stadsfullmäktiges mening icke förhållandet i det aktuella för­ slaget. Kommunalrättskommittén anför bl. a. att suppleant, som represen­ terar en viss kommundel, genom dylik lagändring kan beredas möjlighet att deltaga i kommunala beslut. Att märka är emellertid att det främst är fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

23

Svenska stadsförbundet framhåller som önskvärt att det i kommunal­ lagarna slås fast att suppleanterna också har rätt att delta i överläggningarna vid nämndsammanträdena.

Ändringen i kommunala delegationslagen

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt Svenska landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets förslag. I huvudsak anför remissinstanserna samma motiveringar som förts fram av förbunden. Det heter sålunda i flera yttranden att den vidgade förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän som gäller fr. o. in. år 1966 medför att de centrala förhandlingarna får ökad be­ tydelse och att därmed behovet ökar av en smidig form för delegation av beslutanderätten i avtals- och lönefrågor. Förslaget sägs vara ägnat att främja snabbhet och smidighet i förhandlingsarbetet och medverka till en administrativ förenkling.

Lönenämnden i Örebro, vars yttrande åberopas av drätselkammaren i sta­ den, anför att nämnden enligt sin instruktion alltsedan år 1959 har haft befogenhet att lämna uppdrag enligt kommunala delegationslagen. Erfaren­ heterna härav är emellertid begränsade eftersom lagen har tillämpats endast i ringa omfattning. Delegation har sålunda i huvudsak förekommit bara i fråga om vissa formalhandlingar såsom uppsägning och prolongation av kollektivavtal. Den nya förhandlingsordningen för de offentliga tjänstemän­ nen får många praktiska konsekvenser. Bl. a. skall kollektivavtal upprättas med samtliga personalorganisationer på tjänstemannarådet, f. n. bortåt 40.

Hur den nya förhandlingsrätten kommer att mera i detalj förändra parter­ nas centrala och lokala verksamhet är det ännu alldeles för tidigt att yttra sig om. Men nämnden finner det angeläget att inga vägar lämnas oprövade som kan leda till administrativa förenklingar i det framtida löne- och för­ handlingsarbetet. Den lagändring som föreslås är utan tvivel en sådan väg. En annan fråga som är vanskligare att bedöma är i vad mån uppdrag enligt kommunala delegationslagen bör lämnas i fortsättningen. Det är nämndens bestämda uppfattning att även i framtiden en betydande sektor av löne- arbetet måste förbehållas lokalt avgörande.

Kungl. Maj:ts proposition nr .28 år 1967

F öredraganden

Delegation till suppleant

Under lång tid har en diskussion förts om betydelsen för den kommunala demokratin av utvecklingen mot större kommunenheter. I samband med både 1952 års kommunreform och den kommunindelningsreform som 1962 års riksdag beslutat om (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64) diskuterades sålunda den inverkan reformerna skulle få på den kommunala demokratin. Farhågor yppades för att reformerna skulle leda till bl. a. minskat lekmanna­ inflytande över kommunalförvaltningen över huvud taget eller minskad representation från olika delar av utvidgade kommuner. Detta skulle i sin

25

som talar för förslaget. Förslaget har också tillstyrkts av i det närmaste alla remissinstanser som har yttrat sig över det. Jag vill vidare stryka under att förslaget inte innebär annat än att de kommuner som finner det lämpligt bereds möjlighet att anförtro nämndsuppleant beslutanderätt. Det står alltså varje kommun fritt att pröva om en sådan ordning med hänsyn till den kom­ munens förhållanden skulle föra med sig sådana fördelar att ordningen bör tillämpas.

Jag förordar därför att kommitténs förslag genomförs. En ändring av KL och KLS i enlighet med vad jag nu har förordat för i flera fall automatiskt med sig att den nya delegationsregeln blir tillämplig på primärkommunala nämnder för specialreglerad förvaltning. De författ­ ningar som reglerar nämndernas förvaltning innehåller nämligen ofta inga andra föreskrifter om delegationsrätt än en hänvisning till delegations- reglerna i KL och KLS. Det är fallet i fråga om slakthusstyrelse, särskild civilförsvarsnämnd, särskild brandstyrelse, särskild familjebidragsnämnd, sjukvårdsstyrelse och sjukhusdirektion i landstingsfria städer, särskild krigshjälpsnämnd, särskild beredskapsnämnd samt särskild arbetslöshets- nämnd.

Men den nya delegationsregeln bör gälla även i fråga om sådana primär­ kommunala nämnder för specialreglerad förvaltning som på grund av före­ skrifter i de författningar som reglerar förvaltningen har i huvudsak samma delegationsmöjligheter. Dessa nämnder är socialnämnd, barnavårdsnämnd, skolstyrelse, hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd. I fråga om nykterhets- nämnd kan bara åliggandet att avge yttrande till polismyndigheten i kör- kortsärenden delegeras, såvida inte Kungl. Maj :t fastställer särskild orga­ nisation för nykterhetsvården i kommunen. Det synes inte finnas skäl att utsträcka denna delegationsmöjligliet till att omfatta suppleant.

Jag föreslår därför att bestämmelserna om delegation i de författningar som reglerar socialnämndens, barnavårdsnämndens, skolstyrelsens, hälso­ vårdsnämndens och byggnadsnämndens förvaltning ändras så att möjlig­ heten att delegera beslutanderätt till suppleant kommer att stämma överens med vad som föreslås gälla enligt KL och KLS.

I fråga om stadskollegium — som finns i några av de största städerna — saknas bestämmelser om delegation. Dess beslutanderätt kan alltså inte dele­ geras. Stadskollegiets uppgifter skall vara begränsade till centrala styrelse- uppgifter. Som stadsfullmäktige i Göteborg framhåller i sitt remissyttrande kan emellertid även sådana uppgifter föra med sig rutinärenden som det vore ändamålsenligt att kunna delegera. I likhet med fullmäktige anser jag att behovet att frigöra stadskollegiet från löpande förvaltningsbestyr och handläggning av rutinärenden motiverar att möjlighet öppnas att delegera kollegiets beslutanderätt.

Jag föreslår därför att i fråga om stadskollegium skall gälla samma regler om delegation som i fråga om andra nämnder.

I den mån suppleant i kommuns styrelse eller annan nämnd får i uppdrag

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

27

den att lämna uppdrag enligt lagen skall enligt allmänna regler lämnas av det organ som utövar den kommunala förvaltningsenhetens beslutanderätt, dvs. i fråga om kommun och landstingskommun fullmäktige resp. landstinget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Specialmotivering

De reformer som jag har förordat i det föregående föranleder ändringar i KL, KLS, socialhjälpslagen, barnavårdslagen, skollagen, byggnadsstadgan, hälsovårdsstadgan och kommunala delegationslagen. Inom inrikesdeparte­ mentet har upprättats förslag till dessa författningsändringar. De bör träda i kraft den 1 juli 1967.

Ändringen i KL bör beröras närmare på en punkt. De övriga ändringarna synes tillräckligt kommenterade därmed och med vad som har anförts i den allmänna motiveringen.

KL

43 och 45 §§

Bestämmelserna om styrelsens och andra kommunallagsreglerade nämn­ ders delegationsrätt innehåller att fullmäktige får bestämma att nämnden skall ha rätt att uppdra åt särskild avdelning som har bildats inom nämnden eller åt ledamot av nämnden eller åt befattningshavare i kommunens tjänst att fatta beslut på nämndens vägnar.

Kommunalrättskommittén föreslår dels att delegation skall kunna ske till suppleant ensam, dels att suppleant skall kunna väljas in i avdelning inom nämnden till vilken delegation har skett. I likhet med samtliga remiss­ instanser som har tillstyrkt en utvidgning av delegationsrätten biträder jag förslaget. I lagtexten bör uttryckligen anges att avdelning kan sammansättas av både ledamöter och suppleanter. Enligt lagrummens hittillsvarande ly­ delse får det anses ha varit tillåtet att delegera beslutanderätt till en eller flera ledamöter tillsammans med tjänsteman — vilka med hänsyn till tjäns­ temannens ställning inte bör betraktas som en inom nämnden bildad av­ delning. Enligt den föreslagna ordningen bör också delegation till en eller flera suppleanter tillsammans med tjänsteman vara tillåten. För att undan­ röja varje osäkerhet bör dessa delegationsmöjligheter komma till uttryck i förevarande bestämmelser.

Jag förordar alltså att delegationsbestämmelserna utformas i enlighet härmed.

Hemställan

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition

dels föreslår riksdagen att antaga följande förslag till