Prop. 1967:28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

1

Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), m. mgiven Stockholms slott den 20 januari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753), 2) lag om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp,

4) lag om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 726),

5) lag om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319), 6) lag om ändrad lydelse av kommunala delegationslagen den 27 mars 1954 (nr 130),

dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogade förslag till 7) kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan den 30 decem­ ber 1959 (nr 612),

8) kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan den 19 de­ cember 1958 (nr 662).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 28

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de legala möjligheterna att delegera kommu­

nal nämnds beslutanderätt skall utsträckas att omfatta också suppleant

av nämnden. Stadskollegium som f. n. saknar delegationsrätt föreslås få

sådan rätt i samma utsträckning som andra nämnder.

Vidare föreslås att den rätt som bl. a. kommun och landstingskommun

har att uppdra åt arbetsgivarorganisation — kommunförbund — att träffa

kollektivavtal m. m. med bindande verkan för kommunen skall få utövas

av den kommunala lönemyndigheten.

Förslagen föranleder åtskilliga författningsändringar. Dessa föreslås

träda i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 43, 45 och 49 §§kommunallagen den 18 de­ cember 1953 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktige må antaga —

a) att med---------------

(Föreslagen lydelse)

43 §.

--------- reglementet må bestämmas:

---------- ------- nämnder; samt

b) att styrelsen äger uppdraga åt särskild inom densamma bildad av­ delning eller åt ledamot av styrelsen eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall i reglementet angivas, dock att fram­ ställning eller yttrande till fullmäk­ tige icke må beslutas annorledes än' av styrelsen samfällt.

b) att styrelsen äger uppdraga åt särskild avdelning, bestående av le­ damöter eller suppleanter i styrelsen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt sådan tjänsteman tillsammans med ledamot eller suppleant att å styrelsens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ fenhet skall i reglementet angivas, dock att framställning eller yttrande till fullmäktige icke må beslutas an-

Innan beslut I övrigt-------Beslut om —

norledes än av styrelsen samfällt.

------------ nästa sammanträde.

— sina åligganden. --------länsstyrelsens prövning.

45 §.

Beträffande sådan------------ motsvarande tillämpning. Nämnd, varom-----------------------------

a) om fullmäktige så besluta, upp­ draga åt särskild inom nämnden bil­ dad avdelning eller åt ledamot av nämnden eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa 1*—Bihang till riksdagens protokoll

--------- stadgas, må:

a) om fullmäktige så besluta, upp­ draga åt särskild avdelning, bestå­ ende av ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt sådan tjänsteman 1967. 1 samt. Nr 28

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

(Nuvarande lydelse)

grupper av ärenden, vilkas beskaf­

fenhet skall i fullmäktiges beslut an­

givas, dock att framställning eller

yttrande till fullmäktige icke må be­

slutas annorledes än av nämnden

samfällt; samt

(Föreslagen lydelse)

tillsammans med ledamot eller supp­

leant att å nämndens vägnar fatta

beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet skall i fullmäkti­

ges beslut angivas, dock att fram­

ställning eller yttrande till fullmäk­

tige icke må beslutas annorledes än

av nämnden samfällt; samt

löpande arbetet.

b) för vård

Beslut, vilket------------ nästa sammanträde.

Stadsfullmäktige skola

49 §.

gemensamt reglemente.

Med avseende å drätselkammaren

må i reglementet meddelas bestäm­

melser av det slag, som sägs i 43 §

första stycket; och skola i dylikt fall

stadgandena i andra stycket av sam­

ma paragraf äga motsvarande till-

I reglementet må meddelas be­

stämmelser av det slag, som sägs i

43 § första stycket; och skola i dylikt

fall stadgandena i andra stycket av

samma paragraf äga motsvarande

tillämpning.

lämpning.

I övrigt — —----------------------------- - sina åligganden.

Beslut om---------------------------------- — Konungens prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

5

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen

den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm

Härigenom förordnas, att 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den 1 mars 1957 för Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

48

Stadsfullmäktige skola -—-----------

Med avseende å drätselnämnden må i dess reglemente bestämmas:

a) att med drätselnämndens me­ delsförvaltning skall sammanföras medelsförvaltning, som enligt sär­ skilda författningar tillkommer and­ ra kommunala nämnder; samt

b) att drätselnämnden äger upp­ draga åt särskild inom densamma bildad avdelning eller åt ledamot av nämnden eller åt i stadens tjänst an­ ställd befattningshavare att å nämn­ dens vägnar fatta beslut i vissa grup­ per av ärenden, vilkas beskaffenhet skall i reglementet angivas, dock att framställning eller yttrande till stadsfullmäktige icke må beslutas annorledes än av nämnden samfällt.

Innan beslut

(Föreslagen lydelse)

§•

------ ------------ och drätselnämnden.

1 reglementena för stadskollegiet och drätselnämnden må bestämmas:

a) i fråga om drätselnämnden att med dess medelsförvaltning skall sammanföras medelsförvaltning, som enligt särskilda författningar till­ kommer andra kommunala nämn­ der,

b) i fråga om stadskollegiet och drätselnämnden att var och en av dessa nämnder äger uppdraga åt sär­ skild avdelning, bestående av leda­ möter eller suppleanter i nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos staden eller åt sådan tjänsteman tillsammans med ledamot eller suppleant att å nämndens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ fenhet skall i reglementet angivas, dock att framställning eller yttrande till stadsfullmäktige icke må beslu­ tas annorledes än av nämnden sam­ fällt. ----- nästa sammanträde.

6

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

I övrigt------- ------------------ —---------sina åligganden.

Beslut om-------------------------------------- Konungens prövning.

Kungl. Mäj:ts proposition nr 28 år 1967

51

2 mom. Nämnd, varom förmäles i

49 § andra stycket, må, om stads­

fullmäktige så besluta, uppdraga åt

särskild inom nämnden bildad av­

delning eller åt ledamot av nämnden

eller åt i stadens tjänst anställd be­

fattningshavare att å nämndens väg­

nar fatta beslut i vissa grupper av

ärenden, vilkas beskaffenhet skall i

fullmäktiges beslut angivas, dock att

framställning eller yttrande till full­

mäktige icke må beslutas annorledes

än av nämnden samfällt.

Beslut, vilket

§•

2 mom. Nämnd, varom förmäles

i 49 § andra stycket, må, om stads­

fullmäktige så besluta, uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av le­

damöter eller suppleanter i nämn­

den, eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos staden

eller åt sådan tjänsteman tillsam­

mans med ledamot eller suppleant

att å nämndens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas be­

skaffenhet skall i fullmäktiges be­

slut angivas, dock att framställning

eller yttrande till fullmäktige icke

må beslutas annorledes än av nämn­

den samfällt.

----- nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967,

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

7

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 8 § lagen den 4 januari 1956 om socialhjälp1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

8

Är någon — --------------------- - —--------Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger socialnämnden uppdraga åt särskild inom nämnden bildad av­ delning eller åt ledamot av nämnden eller åt i kommunens tjänst anställd befattningshavare att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Fram­ ställning eller yttrande till fullmäk­ tige må dock icke beslutas annorle- des än av nämnden samfällt.

Beslut, vilket

(Föreslagen lydelse)

§•

honom socialhjälp.

Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger socialnämnden uppdraga åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i nämn­ den, eller åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller åt sådan tjänsteman tillsam­ mans med ledamot eller suppleant att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas be­ skaffenhet skall angivas i fullmäk­ tiges beslut. Framställning eller ytt­ rande till fullmäktige må dock icke beslutas annorledés än av nämnden samfällt. ------ nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1964: 66.

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 28

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 726)

Härigenom förordnas, att 12 § barnavårdslagen den 29 april 19601 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

12

Om kommunens fullmäktige så be­

stämma, äger barnavårdsnämnden

uppdraga åt särskild inom nämnden

bildad avdelning eller åt ledamot i

nämnden eller åt befattningshavare

i kommunens tjänst att på nämn­

dens vägnar avgöra vissa grupper av

ärenden, vilkas beskaffenhet skall

angivas i fullmäktiges beslut. Nämn­

den må dock icke annorledes än ge­

nom samfällt beslut

1. utdöma förelagt

Beslut som----------

(Föreslagen lydelse)

§•

Om kommunens fullmäktige så be­

stämma, äger barnavårdsnämnden

uppdraga åt särskild avdelning, be­

stående av ledamöter eller supplean­

ter i nämnden, eller åt ledamot eller

suppleant eller åt tjänsteman hos

kommunen eller åt sådan tjänste­

man tillsammans med ledamot eller

suppleant att på nämndens vägnar

avgöra vissa grupper av ärenden, vil­

kas beskaffenhet skall angivas i full­

mäktiges beslut. Nämnden må dock

icke annorledes än genom samfällt

beslut

kommunens fullmäktige,

nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

1 Senaste tydelse av 12 § se 1964: 67.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

9

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 15 § skollagen den 6 juni 1962 skall erhålla änd­ rad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

15

Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild inom styrelsen bildad av­ delning eller åt ledamot av styrelsen eller åt skolchefen, annan skolledare eller särskild i kommunens tjänst an­ ställd befattningshavare att å sty­ relsens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaf­ fenhet skall angivas i fullmäktiges beslut. Skolstyrelsen må dock ej an- norledes än genom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra framställning eller av­ giva yttrande till fullmäktige.

Beslut, vilket

(Föreslagen lydelse)

§•

Om kommunens fullmäktige så be­ sluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i styrel­ sen, eller åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skol­ ledare eller tjänsteman hos kommu­ nen eller åt sådan tjänsteman till­ sammans med ledamot eller supp­ leant att å styrelsens vägnar fat­ ta beslut i vissa grupper av ären­ den, vilkas beskaffenhet skall an­ givas i fullmäktiges beslut. Skolsty­ relsen må dock ej annorledes än ge­ nom samfällt beslut pröva fråga om meddelande eller återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra framställning eller avgiva yttrande till fullmäktige. ----- nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

io

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av kommunala delegationslagen den 27 mars 1954 (nr 130)

Härigenom förordnas, att kommunala delegationslagen den 27 mars 1954

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Kommun, som — —------------------------------ att fastställa.

Kommunen äger bestämma att

uppdrag enligt första stycket får

lämnas av nämnd, som handlägger

frågor om anställningsvillkor för ar­

betstagare i kommunens tjänst.

Med kommun------------— —- — ---------— kommunal förvaltningsenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

11

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959 (nr 612)

Härigenom förordnas, att 7 § byggnadsstadgan den 30 december 1959 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7 §•

(Föreslagen lydelse)

Byggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter i nämnden eller åt befattningshavare hos nämn­ den att å nämndens vägnar fatta be­ slut i vissa grupper av ärenden, vil­ kas beskaffenhet skall närmare an­ givas i nämndens beslut. Sådant upp­ drag må dock ej avse befogenhet att besluta om framställning eller ytt­ rande till Konungen, länsstyrelsen el­ ler kommunens fullmäktige, att med­ dela föreläggande vid vite eller an­ nat äventyr eller att slutligt avgöra ärende, som är av principiell inne­ börd eller eljest av större vikt.

Nämndens beslut Vad i------------—

Byggnadsnämnd äger uppdraga åt en eller flera ledamöter eller supple­ anter i nämnden eller åt befattnings­ havare hos nämnden att å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall närmare angivas i nämndens beslut. Sådant uppdrag må dock ej avse be­ fogenhet att besluta om framställ­ ning eller yttrande till Konungen, länsstyrelsen eller kommunens full­ mäktige, att meddela föreläggande vid vite eller annat äventyr eller att slutligt avgöra ärende, som är av principiell innebörd eller eljest av större vikt.

länsstyrelsens prövning,

nästa sammanträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1967.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan

den 19 december 1958 (nr 662)

Härigenom förordnas, att 12 § hälsovårdsstadgan den 19 december 1958

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

12

Hälsovårdsnämnd äger uppdraga

åt en eller flera ledamöter i nämn­

den eller åt befattningshavare hos

nämnden att å nämndens vägnar fat­

ta beslut i vissa grupper av ärenden,

vilkas beskaffenhet därvid skall när­

mare angivas. Sådant uppdrag må

dock ej innefatta befogenhet att be­

sluta om framställning eller yttran­

de till Konungen, länsstyrelsen eller

kommunens fullmäktige, om föreläg­

gande vid vite eller om verkställande

av åtgärd på försumligs bekostnad.

Hälsovårdsnämnds beslut--------------

(Föreslagen lydelse)

§•

Hälsovårdsnämnd äger uppdraga

åt en eller flera ledamöter eller supp­

leanter i nämnden eller åt befatt­

ningshavare hos nämnden att å

nämndens vägnar fatta beslut i vis­

sa grupper av ärenden, vilkas be­

skaffenhet därvid skall närmare an­

givas. Sådant uppdrag må dock ej

innefatta befogenhet att besluta om

framställning eller yttrande till Ko­

nungen, länsstyrelsen eller kommu­

nens fullmäktige, om föreläggande

vid vite eller om verkställande av åt­

gärd på försumligs bekostnad.

----------------------- nästa sammanträde.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1967.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

13

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 20 ja­

nuari 1967.

Närvarande: Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

,

O

dhnoff

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet Lundkvist fråga om delegation av kommuns beslutanderätt och

anför.

Inledning

Fråga om delegation av kommunal beslutanderätt har aktualiserats i två fall den senaste tiden.

I betänkandet »Om den kommunala självstyrelsens lokala förankring» (SOU 1965: 6) redovisar kommunalrättskommittén1 ett uppdrag att mot bak­

grund av utvecklingen mot större kommunenheter undersöka möjligheterna att tillgodose de lokala intressena i den kommunala förvaltningen. Kommit­ tén föreslår endast en begränsad reform som avser möjlighet att delegera beslutanderätt till suppleant i kommunens styrelse eller annan kommunal nämnd.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av socialstyrelsen, kammarkollegiet, överståthållarämbetet — som har bifogat yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm — samtliga länsstyrelser — som har bifogat yttranden från kommuner och i tre fall från kommunal samarbetsnämnd — socialpolitiska kommittén, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunför­ bundet, Svenska landstingsförbundet, Sveriges kommunaltjänstemannaför­ bund, Föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister och Svenska samernas riksförbund.

1 F. d. landshövdingen Thorwald Bergquist, ordförande, samt ledamoten av första kammaren direktören Carl Albert Andersson, direktören H. S. Aronsson, ledamoten av andra kammaren direktören C. W. Carlsson, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av första kammaren Nils- Eric Gustafsson, direktören Sven A. Järdler, kaptenen Axel Mannerskantz och kommunaldirek­ tören Olof Wiklund.

14

8 idare har Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet

i skrivelser till Kungl. Maj:t den 11 resp. den 24 maj 1966 föreslagit sådan

ändring i kommunala delegationslagen den 27 mars 1954 (nr 130) att kom­

munal nämnd — liksom f. n. fullmäktige — skall få lämna uppdrag enligt

lagen.

Efter remiss har yttranden över framställningarna avgetts av kammar­

kollegiet, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings, Hallands, Örebro,

Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands län — som har bifogat yttranden

från fyra städer och en landskommun — Svenska stadsförbundet, Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO), Svenska kommunaltjänstemanna­

förbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet.

Dessa två frågor bör nu tas upp till behandling i ett sammanhang.

Kungl. Ma j. ts proposition nr 28 år 1967

Gällande rätt

Inledning

Enligt 4 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) (KL) och 4 §

kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm (KLS) utövas kom­

munens beslutanderätt av fullmäktige medan förvaltning och verkställighet

tillkommer kommunens styrelse och övriga nämnder.

Med stöd av författningsbestämmelser eller enligt rättspraxis i anslutning

till 4 § KL och 4 § KLS har emellertid också nämnderna i vid utsträckning

beslutanderätt, antingen omedelbart eller efter bemyndigande (delegation)

av fullmäktige.

Samma principer för fördelningen av beslutanderätt mellan det repre­

sentativa samt de förvaltande och verkställande organen gäller för lands­

tingskommun. Den grundläggande bestämmelsen härom finns i 5 § lands­

tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) (LL) som överensstämmer med 4 § KL.

Det heter sålunda i 5 § LL att landstingskommunens beslutanderätt utövas

av landstinget samt att förvaltning och verkställighet tillkommer förvalt­

ningsutskott och övriga nämnder.

Även nämnderna — både primärkommunala och landstingskommunala —

kan i viss utsträckning delegera sin beslutanderätt. Bestämmelser härom —

som i stort sett är desamma för primärkommunala och landstingskommu­

nala nämnder — finns i fråga om nämnder för kommunallagsreglerad för­

valtning i KL, KLS och LL och i fråga om nämnder för specialreglerad för­

valtning i de författningar där förvaltningen regleras.

Delegation av det representativa organets beslutanderätt

Som framgår av vad jag har sagt nyss har primärkommunal eller lands­

tingskommunal nämnd i vid utsträckning beslutanderätt. Sådan rätt kan

tillkomma nämnd bl. a. på grund av delegation från fullmäktige resp. lands­

15

tinget. Det anses i sådana fall liksom annars när nämnd utövar beslutande­ rätt va ra fråga om en befogenhet inom ramen för förvaltning och verkställig­ het.

Frågan i vilken utsträckning delegation får ske regleras till stor del i rättspraxis. En tämligen vidsträckt möjlighet till delegation föreligger enligt praxis i avtals- och lönefrågor. Sålunda har fullmäktige förklarats behöriga att ge avtals- och lönenämd allmänt bemyndigande att fatta för kommunen bindande beslut i ärenden om arbets- och löneförhållanden för arbetare och personal som är likställd med dem (RÅ 1934 ref. 16). Motsvarande torde gälla också i fråga om andra arbetstagare. Landsting har samma befogenhet i det här avseendet som fullmäktige.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Delegation av kommunallagsreglerad nämnds beslutanderätt

Enligt 43 och 45 §§ KL får fullmäktige bestämma att nämnd skall ha rätt att uppdra åt avdelning som har bildats inom nämnden, åt ledamot av nämnden eller åt tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar fatta beslut i vis­ sa grupper av ärenden. 43 § behandlar kommunernas styrelse — i stad i all­ mänhet drätselkammaren och i köping eller landskommun kommunalnämn­ den — och 45 § andra nämnder. Beskaffenheten av de ärenden i vilka beslu­ tanderätten sålunda får delegeras skall anges i fullmäktiges beslut. Enligt förarbetena är delegationsmöjligheten avsedd främst för rutinärenden (prop. 1953: 210 s. 120). Bara en ärendegrupp undantas dock uttryckligen från de­ legation, nämligen framställningar eller yttranden till fullmäktige. I fråga om kommuns styrelse meddelas fullmäktiges beslut om delegation i regle­ mente för styrelsen. Reglementet underställs länsstyrelsens prövning.

Beslut som har fattats med stöd av delegation skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Styrelsen i stad kan också vara ett stadskollegium, om Kungl. Maj :t på förslag av stadsfullmäktige har bestämt det (29 § 1 mom. KL). I sådan stad skall enligt 49 § KL finnas ett för kollegiet och drätselkammaren gemensamt reglemente som antas av stadsfullmäktige och underställs Kungl. Maj :ts prövning. I fråga om stadskollegiet — som skall leda förvaltningen av sta­ dens angelägenheter och ha inseende över de andra nämndernas arbete samt fullgöra andra centrala styrelsefunktioner (47 § KL) — saknas bestämmel­ ser om delegation. Kollegiets beslutanderätt kan alltså inte delegeras. Däremot kan i fråga om drätselkammare i stad med stadskollegium — som skall ta befattning med stadens drätsel och fullgöra de uppdrag som stadsfullmäk­ tige eller stadskollegiet överlämnar till kammaren — i reglementet ges sam­ ma föreskrifter om delegation som för styrelse i stad utan stadskollegium

I Stockholm finns stadskollegium på grund av bestämmelser i KLS. Sta­ dens drätsel handhas av en drätselnämnd. Även för stadskollegiet i Stock-

16

liolm saknas bestämmelser om delegation. I fråga om drätselnämnden och

andra nämnder i Stockholm finns i 48 § och 51 § 2 mom. KLS bestämmelser

om delegation med samma innehåll som KL:s bestämmelser om delegation

av kommunstyrelsens resp. andra nämnders beslutanderätt.

Som jag har nämnt får delegation ske till nämndledamot. Däremot kan de­

legation inte ske till suppleant. Suppleant kan inte heller utses till ledamot i

avdelning som på grund av delegationsbeslut utövar beslutanderätt på nämn­

dens vägnar (RÅ 1955 ref. 54).

I fråga om landstingskommuns förvaltningsutskott och andra nämnder

gäller enligt 52 och 54 §§ LL i huvudsak samma regler om delegation som i

fråga om kommuns nämnder.

Delegation av specialreglerad nämnds beslutanderätt

Bestämmelserna om delegation av specialreglerade nämnders beslutande­

rätt har formen antingen av en hänvisning till 45 § KL och 51 § 2 mom. KLS,

varigenom dessa lagrum blir tillämpliga på de specialreglerade nämnderna,

eller av särskilda bestämmelser som i allmänhet nära ansluter till lydelsen

av nämnda lagrum.

Den första metoden används i 11 § 2 mom. lagen den 20 mars 1959 (nr 99)

om köttbesiktning m. in. (slakthusstgrelse), 41 § 2 mom. civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74) (särskild civilförsvarsnämnd), 3 § 1 mom. brand­

stadgan den 30 mars 1962 (nr 91) (särskild brandstyrelse), 25 och 26 §§

familj ebidragsförordningen den 29 april 1946 (nr 99; omtryckt 1960: 152)

(särskild familjebidr ags nämnd), 9 § 3 mom. sjukvårdslagen den 6 juni

1962 (nr 242) (sjukvårdsstyrelse), 11 § 4 mom. samma lag (sjukhusdirek­

tion), 10 § lagen den 20 mars 1964 (nr 63) om kommunal beredskap (sär­

skild beredskapsnämnd) och 6 § lagen den 20 mars 1964 (nr 47) om krigs-

hjälp (särskild krigshjälpsnämnd). Enligt 7 § kungörelsen den 3 juni 1966

(nr 369) med närmare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verk­

samhet m. m. äger i fråga om särskild arbetslöshetsnämnds sammanträden

och verksamhet i övrigt bestämmelserna om kommuns styrelse i KL och KLS

motsvarande tillämpning.

Den andra metoden används i fråga om socialnämnd, barnavårdsnämnd

och skolstyrelse. Enligt 8 § socialhjälpslagen den 4 januari 1956 (nr 2), 12 §

barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97) och 15 § skollagen den 6 juni

1962 (nr 319) får sålunda fullmäktige bestämma att dessa nämnder skall

ha rätt att uppdra åt avdelning som har bildats inom nämnden, åt ledamot

av nämnden eller åt vissa tjänstemän att på nämndens vägnar fatta beslut

i vissa grupper av ärenden. Beskaffenheten av ärendena skall anges i full­

mäktiges beslut. Undantag från delegationsmöjligheten görs för framställ­

ningar eller yttranden till fullmäktige. I fråga om barnavårdsnämnd undan-

tas vidare bl. a. ärenden om utdömande av vite, varning, övervakning,

samhällsvård och intagning på ungdomsvårdsskola, vissa ärenden om fos-

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

17

terbarnsvård samt ärenden enligt föräldrabalken. Skolstyrelse får inte dele­ gera ärenden om godkännande av vissa privatskolor. Beslut som har fattats på grund av delegation skall anmälas på nämndens nästa sammanträde.

Enligt 8 § socialhjälpslagen och 11 § barnavårdslagen får vidare nämn­ dens ordförande i brådskande fall vidta vissa åtgärder tills vidare. 9 § social­ hjälpslagen öppnar också möjlighet för kommuns fullmäktige eller, efter bemyndigande av fullmäktige, för nämnden att dela in kommunen i distrikt och utse en ledamot att utöva den närmaste uppsikten över socialhjälps- verksamheten inom distriktet.

I fråga om mjkterhetsnåmnd saknas motsvarighet till delegationsbestäm- melserna i 45 § KL. I 8 § 2 mom. lagen den 27 januari 1954 (nr 579) om nykterhetsvård föreskrivs dock att nämnden får uppdra åt ordföranden, en eller flera ledamöter eller viss befattningshavare hos nämnden att avge yttrande till polismyndigheten i körkortsärenden. Anmälan om åtgärd på grund av sådant uppdrag skall göras till nämnden.

Enligt 11 § socialhjälpslagen, 8 § 3 mom. nykterhetsvårdslagen och 13 § barnavårdslagen skall i fråga om Stockholm gälla de särskilda bestämmmel- ser som Kungl. Maj :t fastställer efter förslag av stadsfullmäktige. Kan i an­ nan kommun organisationen av socialhj älpsverksamheten, nykterhetsvården och barnavården inte lämpligen ordnas enligt bestämmelserna i social­ hjälps-, nykterhetsvårds- resp. barnavårdslagarna får enligt nyssnämnda lagrum Kungl. Maj :t på framställning av kommunens fullmäktige medge de undantag som behövs. 8 § 3 mom. nykterhetsvårdslagen fick det innehåll som jag nu har angett genom lagändring år 1964 (prop. 1964:202, L2U 72, rskr 365). Syftet med dessa bestämmelser om dispenser är att öppna möjlig­ het att förlägga beslutanderätten i socialhjälps-, nykterhetsvårds- och barna- vårdsärenden till lokala organ för olika delar av kommunen i vilka kan ingå också andra än ledamöter av den centrala nämnden, t. ex. suppleanter. Här­ igenom kan man tillgodose det behov av orts- och personkännedom och kon­ takt med lokala problem och synpunkter som annars kunde bli eftersatt om det totala antalet ledamöter i nämnderna minskar till följd av att kommuner slås samman eller på grund av att nämnderna ges en identisk sammansätt­ ning som ett led i en strävan att tillämpa den s. k. familjevårds- eller familje- principen inom socialvården. (Jfr prop. 1964: 202).

Hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd får — utan bemyndigande av full­ mäktige — delegera sin beslutanderätt till en eller flera ledamöter i nämnden eller till befattningshavare hos nämnden. Undantagna från delegationsmöj- ligheten är dock — förutom ärenden om framställning eller yttrande till fullmäktige — framställning eller yttrande till Kungl. Maj :t eller länsstyrel­ se och ärende om föreläggande av vite samt dessutom i fråga om hälsovårds­ nämnd ärende om att vidta åtgärd på försumligs bekostnad och i fråga om byggnadsnämnd ärende av principiell innebörd eller annars av stor vikt.

Nämndens beslut om delegation skall underställas länsstyrelsens prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

18

Beslut som har fattats på grund av delegation skall anmälas vid nämndens

nästa sammanträde. De bestämmelser som jag har redogjort för nu finns i 12 §

hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 662) resp. 7 § byggnadsstadgan

den 30 december 1959 (nr 612).

Rätt för nämndsuppleant att delta i nämndens sammanträden

Enligt 36, 45, 47 och 48 §§ KL bör — i fråga om alla nämnder — suppleant

kallas till tjänstgöring i den mån det behövs till följd av hinder för ledamot

eller när plats har blivit ledig efter ledamot som inte har utsetts vid propor-

tionellL val och ledigheten ännu inte har hunnit fyllas. Suppleant har rätt att

vara närvarande vid nämndens sammanträde också annars. Han skall alltid

underrättas om tid för sammanträde. På grund av hänvisning till KL äger

dessa bestämmelser tillämpning också på de specialreglerade nämnder som

jag har redogjort för tidigare.

KLS saknar i fråga om stadskollegiet motsvarighet till bestämmelsen att

suppleant har rätt att vara närvarande vid alla sammanträden och att han

alltid skall underrättas om tid för sammanträde men innehåller i övrigt

samma bestämmelser som jag har redogjort för nyss (38 och 47 §§ och 51 §

1 mom. KLS).

Inget hindrar att kommunal nämnd medger suppleant rätt att ta del i

överläggningarna. Rätt att ställa yrkanden eller delta i beslut kan dock ald­

rig tillkomma suppleant annat än när han tjänstgör i ordinarie ledamots

ställe.

Delegation av kommunal beslutanderätt till utomstående

Hillills har jag bara behandlat delegation till kommunalt organ. Delegation

till annan, s. k. extern delegation, strider mot principen att kommunala an­

gelägenheter skall handhas av kommunala organ. Extern delegation medför

att reglerna om kommunala besvär, om kommunal revision och om kom­

munala handlingars offentlighet sätts ur spel. Som huvudprincip anses där­

för gälla att kommun inte får delegera befogenheter till utomstående.

Genom kommunala delegationslagen har emellertid extern delegation till­

låtits för en särskild grupp av ärenden. Enligt lagen får sålunda kommun

som tillhör arbetsgivarorganisation uppdra åt denna att med bindande ver­

kan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera

anställningsvillkoren för arbetstagare i kommunens tjänst. Med kommun

jämställs i lagen församling, municipalsamhälle, landstingskommun och

annan borgerlig eller kyrklig kommunal förvaltningsenhet.

Arbetsgivarorganisationer för kommunerna är Svenska stadsförbundet,

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.

Befogenheten att delegera enligt kommunala delegationslagen tillkommer

kommunen. Trots att kommunens beslutanderätt enligt 4 § KL och 4 § KLS

utövas av fullmäktige och landstingskommunens beslutanderätt enligt 5 § LL

av landstinget får, som jag har sagt tidigare, fullmäktige och landstinget i

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

19

vissa fall delegera sin beslutanderätt till nämnd, t. ex. beslutanderätten i fråga om arbets- och anställningsförhållanden för arbetstagare i kommunens eller landstingets tjänst. Sin delegationsrätt enligt kommunala delegations­ lagen kan emellertid fullmäktige eller landstinget inte delegera till någon nämnd. Nämndernas delegationsmöjligheter är nämligen uttömmande reg­ lerade genom delegationsbestämmelserna i KL, KLS och LL och dessa be­ stämmelser medger inte extern delegation.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Förslagen

Delegation till suppleant

Stadsfullmäktige i Stockholm begärde i skrivelse den 25 april 1960 att 48 och 51 §§ KLS skulle ändras så att nämnd fick rätt att delegera beslutande­ rätt även till suppleant i nämnden. Fullmäktige föreslog också motsvarande ändring i de särskilda bestämmelserna om organisationen av socialhjälps- verksamheten i Stockholm. Ändringarna motiverades enligt fullmäktiges me­ ning av de särskilda svårigheter som på grund av förvaltningsverksamhetens stora omfattning i Stockholm förelåg att fördela delegationsuppdragen på enbart ledamot av nämnd. Fullmäktige framhöll att inget torde hindra att nämndsuppleant utsågs också till suppleant i beslutande avdelning av nämn­ den. Han blev därmed berättigad att vid förfall för ordinarie ledamot tjänst­ göra i avdelningen. Att i större omfattning tillämpa ett system som förut­ satte att de ordinarie delegationsledamöterna i realiteten inte skulle fungera syntes emellertid fullmäktige föga tilltalande.

Stadsfullmäktiges skrivelse föranledde ingen åtgärd från statsmakternas sida.

Kommunalrättskommittén föreslår som ett led i strävan att få till stånd representation från en kommuns olika delar och att öka möjligheterna till en smidigare organisation vid handläggning av företrädesvis rutinärenden att suppleant i kommunens styrelse eller i annan kommunallagsreglerad nämnd skall få utses att regelmässigt tjänstgöra som ledamot i en delegation med beslutanderätt.

Ändring i kommunala delegationslagen

I Svenska landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets skri­ velser erinras till en början om att utvecklingen av förhandlingsväsendet inom det kommunala området av praktiska skäl har gjort det nödvändigt att i betydande omfattning överlåta beslutanderätt i avtals- och lönefrågor till den nämnd som handlägger sådana frågor (lönemyndigheten). Av stor betydelse är därvid att fr. o. m. år 1966 de kommunala tjänstemännen har jämställts med andra kommunala arbetstagare i fråga om förhandlingsrätt och möjligheterna att reglera anställnings- och lönevillkoren genom kollek­ tivavtal.

20

Att genom kommunala delegationslagen möjlighet infördes till extern de­

legation av beslutanderätten i ärenden om kollektivavtal motiverades främst

av praktiska synpunkter, framhåller förbunden vidare i sina skrivelser. De

skäl som sålunda anfördes för denna lagstiftning framstår i än skarpare

relief mot bakgrunden av den nya förhandlingsrätten för tjänstemännen. I

det sammanhanget framhåller förbunden att det på tj änstemannasidan inom

den kommunala sektorn finns ett betydande antal organisationer soin kol­

lektivavtal skall träffas med och att många avtal berör förhållandevis små

grupper av arbetstagare.

För landsting eller primärkommun som vill lämna kommunförbund upp­

drag enligt kommunala delegationslagen kan det enligt förbundens mening

i vissa situationer vara lämpligt att låta lönemyndigheten utöva delegations­

rätten. En motsatt ordning vilken innebär att landstinget resp. fullmäktige

beslutar om extern delegation i sådana löne- och anställningsfrågor som tidi­

gare har avgjorts av lönemyndigheten för med sig risk för oklarhet om var

gränsen går mellan lönemyndighetens och förbundets befogenheter och är

dessutom oläglig från administrativ synpunkt när ett skyndsamt delegations­

beslut behövs. För tjänstemän och andra arbetstagare gäller att bl. a. för­

handling om upprättande eller förlängning av kollektivavtal skall föras som

central förhandling om central part begär det. I sådant fall kan det uppen­

barligen vara en direkt hindrande eller försvårande omständighet för par­

terna — och därmed deras medlemmar — att behöva avvakta den omständ­

liga och tidsödande procedur som ett beslut av landstinget eller fullmäktige

innebär. Härtill kommer att det i regel är lönemyndigheten som känner till

fakta i ärendet och som har haft hand om den tidigare handläggningen av

frågan. I detta sammanhang erinrar landstingsförbundet om att landstingen

i regel sammanträder bara två gånger om året.

Med hänsyn till de vidsträckta befogenheter som landstinget och fullmäk­

tige har att — internt och externt — överlåta beslutanderätt i dessa frågor

kan enligt förbundens mening ingen saklig motivering anföras för att lands­

tinget och fullmäktige skall vara hindrade att bemyndiga lönemyndigheten

att lämna uppdrag enligt kommunala delegationslagen.

Det är oklart om landstinget och fullmäktige får lämna sådant bemyn­

digande, anför förbunden. Denna oklarhet bör undanröjas genom komplet­

tering av kommunala delegationslagen med en bestämmelse att uppdrag

enligt lagen får lämnas av lönemyndigheten om nämnden bemyndigas där­

till. Förbunden föreslår att lagen ändras i enlighet härmed.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

Remissyttrandena

Delegation till suppleant

Av de remissinstanser som bär yttrat sig över kommunalrättskommitténs

förslag att öppna möjlighet till delegation till nämndsuppleant ställer sig i

21

det närmaste samtliga positiva till förslaget. Det tillstyrks sålunda eller lämnas utan erinran av kammarkollegiet, tolv länsstyrelser, omkring 60 kommuner samt Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet. Härtill kommer fyra länsstyrelser, omkring 35 kommuner och tre samarbetsnämnder som inte närmare behandlar detta särskilda förslag men som läm­ nar betänkandet i dess helhet utan erinran.

Stadsfullmäktige i Nacka anför att en sådan ordning som kommittén före­ slår skulle ge kommunerna friare händer att sätta samman avdelningar — som ofta har specialuppdrag — av lämpliga personer. Det kan enligt full­ mäktiges mening på intet sätt anses olämpligt att en suppleant i nämnden får ställning som ordinarie ledamot av avdelning eftersom samma suppleant kan fungera som ersättare för ordinarie ledamot i nämnden med alla en ordinarie ledamots rättigheter och skyldigheter. Drätselkammaren i Kiruna anser att den lagändring som föreslås är ägnad att stimulera intresset för kommunala förtroendeengagemang och att ge bättre möjlighet att utnyttja suppleantgruppens kapacitet. Därmed kan underlaget för rekrytering till de ordinarie ledamotsposterna breddas. Även andra kommuner stryker under behovet av lagändringen. Stadsfullmäktige i Borås framhåller att behovet är särskilt framträdande i samband med kommunsammanslagningar. Flera kommuner anför dock att lagändringen kan väntas få endast liten praktisk betydelse.

Sex remissinstanser avstyrker eller anför kritiska synpunkter på förslaget, nämligen länsstyrelsen i Södermanlands län, stadskollegiet i Hälsingborg, stadsfullmäktige i Örebro och Sundsvall, drätselkammaren i Luleå samt föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister. Representativt för den­ na grupp remissinstanser är följande yttrande av stadsfullmäktige i Örebro.

Suppleantuppdraget innebär i princip rätt och skyldighet att vid ordinarie ledamots frånvaro inträda i dennes befogenheter men icke något mera. Då det emellertid kan vara en fördel för verksamheten, att suppleant beredes tillfälle att mera kontinuerligt följa arbetet, innehåller reglementena för t. ex. kommunens styrelse och kommunalnämnd ofta föreskrifter att supp­ leant alltid skall underrättas om sammanträde, att han äger deltaga däri även om den ledamot för vilken han utsetts också är närvarande, ibland även att han äger deltaga i diskussionen. Under alla förhållanden är han dock betagen rätten att ställa förslag till beslut och att deltaga i beslut.

Kommunalrättskommitténs förslag innebär ett avsteg från denna veder­ tagna princip. Detta är i och för sig betänkligt, då varje sådan åtgärd är ägnad att utsudda klara kompetensregler och skapa oklarhet om supplean­ tens verkliga ställning. Om man överhuvud skall vidtaga en ändring måste man ha mycket starka skäl därtill, så starka och så speciella att de prin­ cipiella betänkligheterna måste få vika. Man måste med andra ord kunna visa, att vitala intressen föreligger, som icke kan på annat sätt tillgodoses. Så är enligt stadsfullmäktiges mening icke förhållandet i det aktuella för­ slaget. Kommunalrättskommittén anför bl. a. att suppleant, som represen­ terar en viss kommundel, genom dylik lagändring kan beredas möjlighet att deltaga i kommunala beslut. Att märka är emellertid att det främst är fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

22

om rutinärenden. På annat ställe i utredningen har kommittén hävdat den

enligt stadsfullmäktiges mening fullt riktiga uppfattningen, att represen­

tanter för olika kommundelar knappast torde känna sig särskilt lockade av

att ute i sina orter anförtros rutinärenden. Man frågar sig då om befogen­

heten blir mera eftersträvansvärd om den ntövas i eu avdelning av central­

instansen. Stadsfullmäktige betvivlar att sa är fallet. Det egentliga värdet av

suppleantskap i t. ex. en drätselkammare eller en kommunal nämnd torde

ligga på ett helt annat område. Suppleanten är med i det kommunala arbetet,

känner till dess arbetssätt och problem och har kontakter med ledamöter

och tjänstemän. Tämligen regelmässigt har han dessutom rätt att deltaga i

alla sammanträden, ibland också i de därvid förda diskussionerna. Han bör

härigenom helt visst äga fullgoda möjligheter att argumentera för sin mening

och föra sin kommundels talan. Medbestämmanderätt i ärenden av mindre

vikt torde därvidlag sakna praktiskt taget all betydelse.

Ej heller det andra av kommunalrättskommittén anförda skälet, smidigare

handläggning av rutinärenden, synes äga tillräcklig tyngd. Delegation kan

redan nu ske till särskild avdelning, till viss ledamot eller till kommunal

tjänsteman. Rutinärendena är ej särskilt tids- och arbetskrävande och deras

behandling sker i stor utsträckning på grundval av tidigare avgöranden i lik­

artade frågor. Stadsfullmäktige har svårt att se att delta relativt underord­

nade verksamhetsområde skulle vara så betungande, att man bör ifrågasätta

att inkalla suppleanter för ärendenas avgörande.

Föreningen Sveriges kommunala förvaltnings jurister anför att en ökning-

av antalet ordinarie ledamöter i nämnderna är en bättre väg att få fler aktiva

förtroendemän. Även remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag

pekar på denna metod som ett lämpligt alternativ.

Stadsfullmäktige i Nyköping tillstyrker att suppleant får ingå i beslutande

avdelning av nämnd men avstyrker att beslutanderätt delegeras till suppleant

ensam. Tierps kommun finner det mindre välbetänkt att suppleant får rätt

att själv avgöra ärenden.

Stadsfullmäktige i Göteborg förordar att delegationsrätt införs för stads-

kollegium. Med inrättande av ett stadskollegium åsyftar man att få till stånd

en kommunstyrelse, som är i möjligaste mån frigjord från löpande förvalt-

ningsbestyr. Detta har anförts som motiv för att stadskollegium inte med-

getts delegationsrätt. Från Göteborgs stads erfarenheter vill fullmäktige göra

gällande att just på grund av behovet att frigöra stadskollegiet från löpande

förvaltningsbestyr och rutinärenden för att kollegiet helt skall kunna ägna

sig åt de stora ledande uppgifterna finns det större skäl för delegations-

möjligheter för stadskollegium än för någon annan kommunal nämnd. I en

stad i stark utveckling med behov av att kunna koncentrera alla de viktiga

styrelsefunktionerna till stadskollegiet följer med växande arbetsuppgifter

och större personalstab också vissa rutinärenden, anför stadsfullmäktige

vidare. Som exempel på sådana nämns personalfrågor om semester, tjänst­

ledighet, tjänsteresor, deltagande i kurser m. in. och tillsättning av lägre

tjänster samt frågor om representation, användning av stadens vapen, till­

stånd för nämnderna att i rutinfall återbesätta tjänster, medelsplacering och

lån enligt givna riktlinjer samt mindre inköp.

Kungl. Maj:ls proposition nr 28 år 1967

23

Svenska stadsförbundet framhåller som önskvärt att det i kommunal­ lagarna slås fast att suppleanterna också har rätt att delta i överläggningarna vid nämndsammanträdena.

Ändringen i kommunala delegationslagen

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt Svenska landstingsförbundets och Svenska kommunförbundets förslag. I huvudsak anför remissinstanserna samma motiveringar som förts fram av förbunden. Det heter sålunda i flera yttranden att den vidgade förhandlingsrätt för kommunala tjänstemän som gäller fr. o. in. år 1966 medför att de centrala förhandlingarna får ökad be­ tydelse och att därmed behovet ökar av en smidig form för delegation av beslutanderätten i avtals- och lönefrågor. Förslaget sägs vara ägnat att främja snabbhet och smidighet i förhandlingsarbetet och medverka till en administrativ förenkling.

Lönenämnden i Örebro, vars yttrande åberopas av drätselkammaren i sta­ den, anför att nämnden enligt sin instruktion alltsedan år 1959 har haft befogenhet att lämna uppdrag enligt kommunala delegationslagen. Erfaren­ heterna härav är emellertid begränsade eftersom lagen har tillämpats endast i ringa omfattning. Delegation har sålunda i huvudsak förekommit bara i fråga om vissa formalhandlingar såsom uppsägning och prolongation av kollektivavtal. Den nya förhandlingsordningen för de offentliga tjänstemän­ nen får många praktiska konsekvenser. Bl. a. skall kollektivavtal upprättas med samtliga personalorganisationer på tjänstemannarådet, f. n. bortåt 40.

Hur den nya förhandlingsrätten kommer att mera i detalj förändra parter­ nas centrala och lokala verksamhet är det ännu alldeles för tidigt att yttra sig om. Men nämnden finner det angeläget att inga vägar lämnas oprövade som kan leda till administrativa förenklingar i det framtida löne- och för­ handlingsarbetet. Den lagändring som föreslås är utan tvivel en sådan väg. En annan fråga som är vanskligare att bedöma är i vad mån uppdrag enligt kommunala delegationslagen bör lämnas i fortsättningen. Det är nämndens bestämda uppfattning att även i framtiden en betydande sektor av löne- arbetet måste förbehållas lokalt avgörande.

Kungl. Maj:ts proposition nr .28 år 1967

F öredraganden

Delegation till suppleant

Under lång tid har en diskussion förts om betydelsen för den kommunala demokratin av utvecklingen mot större kommunenheter. I samband med både 1952 års kommunreform och den kommunindelningsreform som 1962 års riksdag beslutat om (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64) diskuterades sålunda den inverkan reformerna skulle få på den kommunala demokratin. Farhågor yppades för att reformerna skulle leda till bl. a. minskat lekmanna­ inflytande över kommunalförvaltningen över huvud taget eller minskad representation från olika delar av utvidgade kommuner. Detta skulle i sin

24

tnr medföra bristande orts- och personkännedom samt sämre kontakt med

lokala problem, synpunkter och önskningar.

I anslutning härtill har övervägts — bl. a. av den arbetsgrupp för över­

läggningar om frågor rörande den kommunala demokratin som bildades in­

om inrikesdepartementet i samband med 1962 års reform — att försöka till­

godose de lokala intressena inom en kommuns olika delar genom att utvidga

möjligheterna till delegation av beslutanderätt inom den kommunala för­

valtningen. Gällande lagstiftning medger att lokala intressen tillgodoses ge­

nom delegation av beslutanderätt till lokala organ för olika delar av kommu­

nen i fråga om ärenden som handläggs av socialnämnd och barnavårds­

nämnd samt — efter 1964 års ändring i nykterhetsvårdslagen — också nyk-

terhetsnämnd. Kommunalrättskommittén och så gott som alla remissinstan­

serna har funnit att en utskiftning av beslutanderätt på lokala kommunala

organ i andra fall inte är en lämplig väg att komma till rätta med proble­

men. I detta läge anser jag att man får inskränka sig till att överväga den

mindre utvidgning av delegationsmöjligheterna som kommunalrättskom­

mittén föreslår. Därutöver får man lita till att kommunerna så långt det är

lämpligt och möjligt i varje kommun utnyttjar de utvägar som inom ramen

för nuvarande lagstiftning finns att låta lokala opinioner komma till tals

och låta lokala intressen och sakkunskap bli representerade. Utvecklingen

på området bör emellertid också i fortsättningen noga följas av statsmak­

terna.

Kommunalrättskommitténs förslag innebär att kommunens styrelse eller

annan nämnd får rätt att — efter fullmäktiges bemyndigande — delegera

sin beslutanderätt inte bara som f. n. till avdelning inom nämnden, leda­

mot av nämnden eller tjänsteman hos kommunen utan också till nämnd­

suppleant — ensam eller som ledamot av avdelning. Det kan utnyttj as så att

fler kommundelar blir representerade bland dem som beslutar på kommu­

nens vägnar och är sålunda ägnat att i någon mån skapa bättre förutsätt­

ningar för en lokal förankring av den kommunala förvaltningen. Möjlig­

heten att sprida delegationsuppdragen på fler personer har också — som

har framhållits under remissbehandlingen — organisatoriska fördelar och

kan stimulera intresset för kommunala engagemang och ge bättre möjlig­

heter att utnyttja suppleanterna i nämndarbetet.

Det kan invändas att man kan vinna i stort sett samma fördelar som nu

har framhållits genom att öka antalet ledamöter i nämnderna. En sådan åt­

gärd skulle emellertid många gånger leda till att dessa får fler ledamöter än

som från organisatoriska, arbetstekniska och andra synpunkter är ända­

målsenligt. En ökning av antalet ordinarie ledamöter kan vidare få till kon­

sekvens att antalet suppleanter samtidigt måste ökas, vilket också kan vara

olägligt. Den väg kommittén har anvisat har därför enligt min mening klara

fördelar från praktiska synpunkter.

För min del anser jag att de principiella invändningar som har gjorts

under remissbehandlingen inte är starkare än att de bör vika för de skäl

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

25

som talar för förslaget. Förslaget har också tillstyrkts av i det närmaste alla remissinstanser som har yttrat sig över det. Jag vill vidare stryka under att förslaget inte innebär annat än att de kommuner som finner det lämpligt bereds möjlighet att anförtro nämndsuppleant beslutanderätt. Det står alltså varje kommun fritt att pröva om en sådan ordning med hänsyn till den kom­ munens förhållanden skulle föra med sig sådana fördelar att ordningen bör tillämpas.

Jag förordar därför att kommitténs förslag genomförs. En ändring av KL och KLS i enlighet med vad jag nu har förordat för i flera fall automatiskt med sig att den nya delegationsregeln blir tillämplig på primärkommunala nämnder för specialreglerad förvaltning. De författ­ ningar som reglerar nämndernas förvaltning innehåller nämligen ofta inga andra föreskrifter om delegationsrätt än en hänvisning till delegations- reglerna i KL och KLS. Det är fallet i fråga om slakthusstyrelse, särskild civilförsvarsnämnd, särskild brandstyrelse, särskild familjebidragsnämnd, sjukvårdsstyrelse och sjukhusdirektion i landstingsfria städer, särskild krigshjälpsnämnd, särskild beredskapsnämnd samt särskild arbetslöshets- nämnd.

Men den nya delegationsregeln bör gälla även i fråga om sådana primär­ kommunala nämnder för specialreglerad förvaltning som på grund av före­ skrifter i de författningar som reglerar förvaltningen har i huvudsak samma delegationsmöjligheter. Dessa nämnder är socialnämnd, barnavårdsnämnd, skolstyrelse, hälsovårdsnämnd och byggnadsnämnd. I fråga om nykterhets- nämnd kan bara åliggandet att avge yttrande till polismyndigheten i kör- kortsärenden delegeras, såvida inte Kungl. Maj :t fastställer särskild orga­ nisation för nykterhetsvården i kommunen. Det synes inte finnas skäl att utsträcka denna delegationsmöjligliet till att omfatta suppleant.

Jag föreslår därför att bestämmelserna om delegation i de författningar som reglerar socialnämndens, barnavårdsnämndens, skolstyrelsens, hälso­ vårdsnämndens och byggnadsnämndens förvaltning ändras så att möjlig­ heten att delegera beslutanderätt till suppleant kommer att stämma överens med vad som föreslås gälla enligt KL och KLS.

I fråga om stadskollegium — som finns i några av de största städerna — saknas bestämmelser om delegation. Dess beslutanderätt kan alltså inte dele­ geras. Stadskollegiets uppgifter skall vara begränsade till centrala styrelse- uppgifter. Som stadsfullmäktige i Göteborg framhåller i sitt remissyttrande kan emellertid även sådana uppgifter föra med sig rutinärenden som det vore ändamålsenligt att kunna delegera. I likhet med fullmäktige anser jag att behovet att frigöra stadskollegiet från löpande förvaltningsbestyr och handläggning av rutinärenden motiverar att möjlighet öppnas att delegera kollegiets beslutanderätt.

Jag föreslår därför att i fråga om stadskollegium skall gälla samma regler om delegation som i fråga om andra nämnder.

I den mån suppleant i kommuns styrelse eller annan nämnd får i uppdrag

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

26

att fatta beslut på nämndens vägnar är det naturligt att han också ges rätt

att delta i nämndens överläggningar även i sådana fall där lian inte tjänstgör

i ordinarie ledamots ställe. Som jag har sagt tidigare ger KL och KLS honom

inte rätt härtill men kommun kan besluta att han skall ha sådan rätt. Jag

utgår från att kommunerna regelmässigt kommer att utnyttja denna möj­

lighet i sådana fall där beslutanderätt delegeras till suppleant. Med hänsyn

härtill anser jag det inte nödvändigt att — som föreslagits under remiss­

behandlingen — i lag reglera suppleants yttranderätt.

Ändring i kommunala delegationslagen

Enligt kommunala delegationslagen kan kommun och landstingskommun

uppdra åt arbetsgivarorgaisation (kommunförbund) att med bindande ver­

kan för kommunen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera

anställningsvillkoren för arbetstagare i kommunens tjänst. De centrala or­

ganisationerna på den kommunala sektorn kan alltså träffa avtal som ome­

delbart binder parterna. Betydelsen härav torde öka sedan fr. o. in. år 1966

de kommunala tjänstemännen bär jämställts med andra kommunala ar­

betstagare i fråga om förhandlingsrätt och möjlighet att reglera anställ­

nings- och lönevillkoren genom kollektivavtal. Antalet delegationsbeslut

torde komma att öka till följd av reformen särskilt som de kommunala

tjänstemännen är organiserade i ett stort antal organisationer.

Det är numera vanligt att landstingen resp. kommunernas fullmäktige

har överlåtit sin beslutanderätt i avtals- och lönefrågor — både i fråga om

tjänstemän och andra arbetstagare — till den nämnd som handlägger så­

dana frågor. Med hänsyn till utformningen av bestämmelserna om delega­

tion av nämnds beslutanderätt kan emellertid rätten att lämna uppdrag

enligt kommunala delegationslagen inte utövas av nämnd.

Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har nu

föreslagit att i kommunala delegationslagen tas in en bestämmelse att upp­

drag enligt lagen får lämnas av den nämnd som handlägger frågor om an­

ställningsvillkor för arbetstagare i landstingets eller kommunens tjänst om

nämnden bemyndigas därtill.

Som förbunden med instämmande av samtliga remissinstanser har anfört

skulle en sådan reform vara ägnad att medge en snabbare och administrativt

enklare ordning än som f. n. är tillåten. Det är uppenbart att det finns ett

beaktansvärt behov av att kunna tillämpa en sådan smidigare ordning. I vad

mån en möjlighet härtill lämpligen bör utnyttjas bör det stå landstingen och

fullmäktige fritt att själva pröva.

Jag biträder alltså i huvudsak de skäl som förbunden har anfört och för­

ordar i likhet med en enhällig remissopinion att förbundens förslag genom­

förs.

Den föreslagna ordningen bör tillämpas på alla de kommunala förvalt­

ningsenheter som i lagen jämställs med kommun. Bemyndigandet för nämn­

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 år 1967

27

den att lämna uppdrag enligt lagen skall enligt allmänna regler lämnas av det organ som utövar den kommunala förvaltningsenhetens beslutanderätt, dvs. i fråga om kommun och landstingskommun fullmäktige resp. landstinget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

Specialmotivering

De reformer som jag har förordat i det föregående föranleder ändringar i KL, KLS, socialhjälpslagen, barnavårdslagen, skollagen, byggnadsstadgan, hälsovårdsstadgan och kommunala delegationslagen. Inom inrikesdeparte­ mentet har upprättats förslag till dessa författningsändringar. De bör träda i kraft den 1 juli 1967.

Ändringen i KL bör beröras närmare på en punkt. De övriga ändringarna synes tillräckligt kommenterade därmed och med vad som har anförts i den allmänna motiveringen.

KL

43 och 45 §§

Bestämmelserna om styrelsens och andra kommunallagsreglerade nämn­ ders delegationsrätt innehåller att fullmäktige får bestämma att nämnden skall ha rätt att uppdra åt särskild avdelning som har bildats inom nämnden eller åt ledamot av nämnden eller åt befattningshavare i kommunens tjänst att fatta beslut på nämndens vägnar.

Kommunalrättskommittén föreslår dels att delegation skall kunna ske till suppleant ensam, dels att suppleant skall kunna väljas in i avdelning inom nämnden till vilken delegation har skett. I likhet med samtliga remiss­ instanser som har tillstyrkt en utvidgning av delegationsrätten biträder jag förslaget. I lagtexten bör uttryckligen anges att avdelning kan sammansättas av både ledamöter och suppleanter. Enligt lagrummens hittillsvarande ly­ delse får det anses ha varit tillåtet att delegera beslutanderätt till en eller flera ledamöter tillsammans med tjänsteman — vilka med hänsyn till tjäns­ temannens ställning inte bör betraktas som en inom nämnden bildad av­ delning. Enligt den föreslagna ordningen bör också delegation till en eller flera suppleanter tillsammans med tjänsteman vara tillåten. För att undan­ röja varje osäkerhet bör dessa delegationsmöjligheter komma till uttryck i förevarande bestämmelser.

Jag förordar alltså att delegationsbestämmelserna utformas i enlighet härmed.

Hemställan

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition

dels föreslår riksdagen att antaga följande förslag till

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1967

1) lag om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753),

2) lag om ändrad lydelse av 48 § och 51 § 2 mom. kommunallagen den

1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm,

3) lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2)

om socialhjälp,

4) lag om ändrad lydelse av 12 § barnavårdslagen den 29 april 1960

(nr 726),

5) lag om ändrad lydelse av 15 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319),

6) lag om ändrad lydelse av kommunala delesationslasen den 27 mars

1954 (nr 130),

dels inhämtar riksdagens yttrande över förslag till

7) kungörelse om ändrad lydelse av 7 § byggnadsstadgan den 30 decem­

ber 1959 (nr 612),

8) kungörelse om ändrad lydelse av 12 § hälsovårdsstadgan den 19 de­

cember 1958 (nr 662).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo­

sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

ESSELTE AB, STHLM 67

714525