2

Kungl. Maj.ts proposition nr 4b år 1967

Utdrag av protokollet över kommnnikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 17 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern ^för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

,

O

diinoff

.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående

fortsatt omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket, m. m. och anför.

I prop. 1967:1 (bil. 8 s. 19) bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 beräkna

till Statens vägverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 9 317 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen. Beredningen av denna fråga

är mi avslutad och jag anhåller att få redogöra för den närmare.

Inledning

Under föregående år beslutade riksdagen om ny organisation för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen jämte vissa ändringar i väg- och vattenbyggnads­

verkets regionala organisation (prop. 1966:129, SU 152, rskr 361). I enlighet

härmed skall verksamheten inom den centrala administrationen fördelas på

fem avdelningar, nämligen driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska

avdelningen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Under

driftavdelningen sorterar vägförvaltningarna och tre projekteringskontor,

vilka motsvarar de nuvarande tre planeringsavdelningarna. För väg- och bro­

byggnadsverksamheten skall finnas en regional organisation med tills vidare

tre byggnadsdistrikt, omfattande sammanlagt nio län.

Verket har den 1 januari i år fått en lekmannastyrelse bestående av sex

ledamöter med generaldirektören som ordförande. Namnet på verket ändras

den 1 juli i år till statens vägverk med den nuvarande väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen som centralförvaltning.

Beträffande genomförandet av den nya organisationen i övrigt gäller att

avdelningarna avses vara organiserade den 1 april i år. De tre förutnämnda

byggnadsdistrikten inrättas den 1 juli i år.

I det följande redovisas förslag till fortsatt omorganisation av verket, bl. a.

4

Ett av de viktigare projekten vid styrelsens rationaliseringsavdelning

under föregående budgetår har varit utvecklingen av ekonomifunktionen

inom verket. Den tekniska rationaliseringen har omfattat metod- och tids­

studier av vägbyggnads- och vägunderhållsarbeten. Maskinstudier i avsikt

att klarlägga kapacitetsskillnader in. m. på olika maskiner har utförts.

Vidare har verksamheten inom vägmästarområdenas anläggningar under­

sökts. Detta arbete ingår som ett led i de försök med ny distriktsorganisa-

tion, som f. n. pågår i vissa län. Inom den administrativa sektorn har bl. a.

vägförvaltningarnas kansliavdelningar varit föremål för undersökning.

Verksledningen har låtit utarbeta en plan för verkets utvecklingsverk­

samhet under den närmaste femårsperioden. Planen innehåller förutom

beskrivning av de väsentligaste utvecklingsprojekten även en prioritering

av dessa. Vid prioriteringen har stor hänsyn tagits till den inriktning av

verkets framtida verksamhet som föreslagits av väg- och vattenbyggnads-

styrelseutredningen. Under år 1966 har verket utarbetat detaljplaner för

de aktuella utvecklingsprojekten. Planerna har godkänts av verksledningen

och de högst prioriterade projekten har satts i gång. Bland dessa kan

nämnas modeller för långsiktig planläggning och statistisk analys av trafik­

situationen, ekonomi-administrativt system, administrativ databehandling,

teknisk databehandling och principer för långsiktig personalplanering.

Beträffande personalläget anför styrelsen att antalet tjänstemän vid verket

— exkl. statens bilinspektion — den 1 juli 1966 uppgick till 5 439, varav

4 231 var tekniker. Personalomsättningen vid verket år 1965 uppgick totalt

till ca 12 %. Verkets möjligheter att rekrytera nyutexaminerad ingenjörs-

personal har under det senaste året förbättrats, främst i norrlandslänen.

Rekryteringen av personal med god ekonomisk och samhällsvetenskaplig

utbildning erbjuder alltjämt vissa svårigheter. För att delvis tillgodose det

ökade behovet i den nya organisationen av välutbildad personal inom bl. a.

ekonomifunktionen har en verksanpassad två-årig vidareutbildning av gym-

nasieekonomer med såväl praktisk som teoretisk inriktning påbörjats.

Förslaget till detalj organisation för statens vägverk har utarbetats i enlig­

het med de förutsättningar som angetts i propositionen angående ny organi­

sation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, in. m. (prop. 1966:129, SU 152,

rskr 361). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avser att förslaget skall resul­

tera i en flexibel organisation. Anpassningen efter successivt ändrade för­

hållanden bör enligt styrelsen i stort sett kunna åstadkommas inom den

föreslagna personalramen för tjänstemän. Med hänsyn härtill bör enligt

styrelsens mening förslaget betraktas som grundläggande organisation för

statens vägverk.

Följande uppgifter har ålagts statens vägverk, nämligen dels den all­

männa väghållningen på landsbygden, dels handläggningen av ärenden

angående väg- och gatuhållningen i städer och samhällen, som är väghållare,

Kungl. Maj.ts proposition nr

44

år 1967

6

resulterande planerna i hög grad bestämmer de framtida trafikförhållandena

hör trafikintressena vägas mot övriga argument redan under ett tidigt skede

av planeringsarbetet. En betydande del av informationerna för den översikt­

liga vägplaneringen kommer från den regionala samhällsplaneringen. Ver­

kets direkta utredningsuppgifter i samband med den regionala planeringen

hör utföras av vägförvaltningarna medan förekommande centrala enheter

bör inriktas på utveckling och rådgivning.

För att tillgodose vägverkets behov av konkreta handlingsprogram inom

ramen för den av statsmakterna utformade vägpolitiken erfordras en syste­

matiserad intern långtids p la nläggni ng. Denna skall primärt avse

upprättande av långtidsplaner för investeringsverksamheten baserade på

beskrivningar av det befintliga vägnätet, kvalitetskriterier, behovssamman-

ställningar, ekonomiska bedömningar och hänsynstagande till väganslagens

sannolika utveckling, resultat av regional planering m. m.

I långtidsplanerna för investeringsverksamheten på landsbygden, vilka

bör omprövas och kompletteras minst vart tredje år, medtas i princip alla

företag, som beräknas kunna komma till utförande under en period av

10—15 år. De närmaste fem åren av denna period upptar projekt, som även

ingår i flerårsplanerna. Genom denna anknytning kommer den interna

långtidsplanläggningen att utgöra ett värdefullt komplement till flerårs­

planerna. De företag, som tas upp i långtidsplanerna för landsbygden, inord­

nas i ett schematiskt, rullande system av produktionsprogram för de olika

stadier varje nybyggnadsföretag måste passera innan det är slutfört —

inventering, utredning, projektering och byggande. Sådana årligen omprö­

vade produktionsprogram utarbetas även för driftverksamheten. Ett system

av produktionsprogram synes vara en förutsättning för central styrning

med bibehållen regional självständighet i vad avser verkställigheten. Sam­

ordningen beträffande verkets långtidsplanläggning för landsbygdens väg­

hållning avses ske inom driftavdelningens centrala organisation.

Under arbetet med detalj organisationen har det inte framkommit några

väsentliga erinringar mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutred-

ningen föreslagna indelningen av verkets avdelningar i underenheter. Sty­

relsen föreslår dock vissa mindre avvikelser och några ändringar i enheter­

nas benämningar. Vid utformningen av den nya detalj organisationen för ver­

kets centralförvaltning har en genomgång av den regionala organisationen

visat sig erforderlig. Ett motiv härför är att de väsentligt fastare organisa­

tions- och ansvarsförhållanden, som måste gälla för det nya verket, kräver

enhetliga organisationsprinciper inom hela organisationen. Ett annat motiv

är behovet av en samlad genomgång av verkets personalresurser. Det ökade

engagemanget i samhällsplaneringen samt utvecklingen inom planerings- och

projekteringsområdena kräver dessutom viss omdisponering av de regionala

resurserna. Vidare påverkar den föreslagna byggnadsorganisationen inte

Knngl. Maj.ts proposition nr

44

år 1967

8

byggnadsstyrelseutredningen föreslog i sitt betänkande att i princip all

byggnadsverksamhet skulle utföras av byggnadsavdelningens regionala en­

heter och att vägförvaltningarnas arbete inom detta verksamhetsområde

skulle begränsas till vad som fordrades för kontinuerlig sysselsättning av

arbetskraften inom driftverksamheten. Utförda undersökningar bekräftar

att denna fördelning är riktig.

Till vägförvaltningarnas arbetsuppgifter hör handläggning av frågor

rörande det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet i städerna. Däri ingår

bl. a. byggnadsteknisk och ekonomisk granskning av statsbidragsberätti­

gade byggnadsföretag. För dessa uppgifter utnyttjas f. n. personal inom

byggnadsavdelningarna. I den nya organisationen förutsätts att vägförvalt-

ningarna konsulterar personal från byggnadsdistrikten för den byggnads-

tekniska kontrollen.

På grundval av organisationsförslagen i prop. 1966:129 lägger styrelsen

fram förslag till indelning i sektioner och kontor av avdelningarna inom

centralförvaltningen. I fråga om driftavdelningen föreslår styrelsen en

indelning i fem sektioner, nämligen allmänna sektionen, projekteringssek-

tionen, driftsektionen, maskinsektionen och försvarssektionen.

Allmänna sektionen avses vara det centrala samordnings- och

beredningsorganet för verkets långtidsplanläggning — långtidsplaner och

produktionsprogram — och för flerårsplanläggningen av vägnätet på lands­

bygden. Den skall vara samordnande och rådgivande samt lämna anvis­

ningar för resursplanering, budgetering, kostnadsuppföljning och ekono­

misk förvaltning inom avdelningens verksamhetsområde, handha den eko­

nomiska förvaltningen för maskincentralförråd, fastigheter, husbyggnader

och grustag samt svara för sammanställning av avdelningens underlag för

framställning och anslag beträffande väghållningen på landsbygden, enskil­

da vägar och verkets förrådsfond med avseende på maskincentralförråd

m. m. och handlägga driftavdelningens allmänna administrativa ärenden.

Projekteringssektionen skall leda metodikutveckling, lämna

råd och anvisningar, samordna resursutnyttjning och utöva kontroll över de

regionala organens verksamhet i fråga om inventering, utredning och pro­

jektering samt svara för central handläggning av arbetsplaner, ärenden

rörande förändring av enskild väg till allmän samt frågor rörande enskilda

vägar. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen anser sty­

relsen att ärenden rörande arbetsplaner för väg-, gatu- och broföretag på

landsbygden och s.k. förändringsärenden, vilka enligt den principiella indel­

ningen av verkets arbetsuppgifter är ämbetsverks- eller myndighetsupp­

gifter, skall handläggas inom driftavdelningen. Styrelsen anser likaledes att

ärenden rörande enskilda vägar hör samman med nämnda frågor och före­

slår därför att den centrala handläggningen av dessa ärenden även skall ske

inom driftavdelningens projekteringssektion.

Kungl. Maj.ts proposition nr

44

år 1967

10

och projektering för sammanhängande komplex av flera vägföretag eller för

enstaka större vägföretag.

Bijggnadsavdelningen föreslås inom centralförvaltningen delad på två

sektioner, nämligen en allmän sektion och en produktionssektion. Avdel­

ningens regionala organisation består av byggnadsdistrikt.

Allmänna sektionen skall lämna byggnadsdistrikten riktlinjer

och anvisningar för deras medverkan i verkets långtidsplanläggning, delta i

den centrala handläggningen av denna planläggning, samordna resursplane­

ringen inom avdelningen samt lämna råd och anvisningar och följa upp de

regionala enheternas för- och detaljplanering av väg- och brobyggnadsföre­

tag. Den skall vidare lämna anvisningar för budgetering och kostnadsupp­

följning inom byggnadsavdelningens verksamhetsområde samt för bygg-

nadsdistriktens kostnadsberäkningar i samband med för- och detaljplane­

ring. Slutligen skall sektionen handlägga avdelningens allmänna administra­

tiva ärenden.

Produktionssektionen är det centrala rådgivnings- och kon­

trollorganet för byggnadsverksamheten. Inom sektionen finns kapacitet för

att på uppdrag biträda tekniska avdelningens gatusektion med byggnads-

teknisk granskning och kontroll beträffande arbeten i Stockholms stad.

Byggnadsdistrikt skall på beställning utföra väg- och brobygg­

nadsföretag i egen regi eller på entreprenad. I uppgifterna ingår att utföra

förplanering av sådana företag i slutstadiet av vägförvaltningarnas projek­

tering samt att biträda förvaltningarna med byggnadstekniska synpunkter

under planerings- och projekteringsarbetets tidigare skeden. Distrikten skall

vidare bistå förvaltningarna med byggnadsteknisk personal för teknisk och

ekonomisk kontroll av städernas byggnadsarbeten och med arbetslednings-

personal för smärre vägbyggnadsföretag.

Tekniska avdelningen föreslås inom centralförvaltningen bestå av sex

sektioner, nämligen sektionen för översiktlig vägplanering, vägsektionen,

brosektionen, gatusektionen, sektionen för fotogrammetri och databehand­

ling, trafiksektionen och ett fristående sekretariat.

Sektionen för översiktlig vägplaneriig skall vara ver­

kets specialorgan för den översiktliga vägplaneringen. I arbetsuppgifterna

ingår bl.a. att hålla kontakt med myndigheter och institutioner i frågor

rörande översiktlig planering inom övriga samhällssektorer. Vidare skall

sektionen utarbeta verkets informationer och förslag till statsmakterna i

frågor av allmänt vägpolitisk karaktär, delta i arbetet med utveckling av

metodik för bl. a. prioritering av vägprojekt samt insamling av trafikdata

och övriga underlag för verkets långtidsplanläggning.

I sektionen bör ingå personal med teknisk, ekonomisk, naturvetenskap­

lig och samhällsvetenskaplig utbildning.

Vägsektionen skall som central specialenhet följa utvecklingen,

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967

12

medelsförsörjning, anslagsredovisning och kostnadsredovisning samt sam­

ordna den kamerala verksamheten.

Administrativa avdelningen indelas i personalsektionen, juridiska sek­

tionen, organisationskontoret och informationskontoret. Till avdelningen

hör vidare centralförvaltningens kontorsservice.

Personalsektionen skall utarbeta förslag till riktlinjer för perso­

nalarbetet och i samråd med berörda enheter utforma och genomföra verketa

handlingsprogram för detta arbete beträffande såväl tjänstemän som arbe­

tare, samordna handläggningen av personalärenden inom verket samt till­

handahålla underlag för avdelningarnas personalplanering och beslut i

sådana personalfrågor för vilka beslutsbefogenheter delegerats till cheferna

för avdelningarna. Sektionen företräder verket i personalärenden gentemot

andra myndigheter, organisationer och företag. I uppgifterna för sektionen

ingår att i samråd med berörda enheter genomföra beslutade handlingspro­

gram för utbildningsverksamheten, biträda vid analys och kartläggning av

utbildningsbehov, svara för information om de utbildningsvägar som står tilL

buds samt samordna verkets utbildningsåtgärder med övrig sådan verksam­

het.

Juridiska sektionen skall utarbeta förslag till verksledningens

riktlinjer i marklösen- och faslighetsersättningsfrågor och lämna anvis­

ningar inom dessa områden, svara för samordning, central handläggning,

rådgivning och processverksamhet avseende marklösen- och fastighets-

ersättningsfrågor, skaderegleringsärenden, vattenrätts- och sjörättsmål och

därvid företräda verket och bevaka dess rätt inför förlikningsnämnder, dom­

stolar och andra myndigheter samt lämna verkets enheter råd, anvisningar

och medverkan inom det juridiska området i övrigt. Chefen för sektionen

skall som verkets chefsjurist vara föredragande i författnings- och disciplin­

ärenden.

Organisationskontoret skall utarbeta förslag till verksled­

ningens riktlinjer i organisationsfrågor, ha inseende över organisationsför­

ändringar inom verket, utföra utredningar och undersökningar rörande

verkets organisation och administrativa rutiner samt svara för verkets

arkiv-, publikations- och blankettfrågor.

Informationskontoret skall ha hand om den utåtriktade upp-

Iysningstjänsten rörande vägväsendet och den interna verksinformationen.

Central förvalt ningens kontorsservice skall ha hand om

centralt registratur, bibliotekstjänst, fastighetsdrift, telekommunikationer,

bud- och transporttjänst samt lagerhållning av kontorsmateriel, blanketter

m.m.

Den fristående revisionssektionen skall ha till uppgift att pröva ändamåls­

enligheten av vidtagna åtgärder och kontrollera att verksamheten bedrivs

i enlighet med fastställda riktlinjer. I den senare uppgiften ingår granskning

av verkets kostnadsbokföring såsom i fråga om kalkylmässiga intäkter och

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967

14

Östra byggnadsdistriktet består av mälarområdet jämte

Gotland. I området ingår Stockholms stad. Området bildar i stort sett en en­

het från såväl näringsgeografisk som trafikmässig synpunkt. Den för mili­

tärområdet gällande gränsen mot Norrland följs inte utan Gävleborgs län

måste i sin helhet ingå i nedre norra området. Som centralort för byggnads­

distriktet föreslås Stockholm.

Sydöstra distriktet bildas av de sydöstra länen med undantag

för Blekinge län. Området utgör en enhet med likartade näringsgeografiska

förutsättningar med undantag av norra delen av Östergötlands län. Detta

läns naturliga samhörighet i övrigt med norra Kalmar och Jönköpings län

motiverar dock den föreslagna avgränsningen.

Med hänsyn till den förutsedda byggnadsverksamheten anser styrelsen

Jönköping lämpligast som centralort för byggnadsdistriktet.

Södra distriktet bildas av storstadsområdet vid Öresund och

resterande delar av Malmöhus län samt Kristianstads och Blekinge län.

Styrelsen har bedömt att Malmö bör vara centralort för distriktet.

Västra distriktet skall enligt prop. 1966: 129 omfatta Hallands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län med Göteborg som

centralort.

Nordvästra distriktet skall enligt samma proposition omfatta

Värmlands, Örebro och Kopparbergs län och ha Karlstad som centralort.

Nedre norra distriktet bildas av Gälveborgs, Västernorrlands

och Jämtlands län, vilkas näringsgeografiska struktur och trafikmässiga för­

hållanden är likartade. Bebyggelsen är till största delen koncentrerad till

kustbygden och älvdalarna. Inlandstrafiken utgörs till stor del av skogs-

transporter i riktning mot kusten. Styrelsen har funnit övervägande skäl

tala för att Sundsvall bör vara centralort för byggnadsdistriktet.

Övre norra distriktet skall enligt prop. 1966:129 omfatta

Västerbottens och Norrbottens län med Luleå som centralort.

Den ekonomiska omslutningen kommer att vara olika stor för de sju

byggnadsdistrikten. Den årliga omslutningen i södra distriktet beräknas

sålunda bli ungefär hälften av den i östra distriktet.

Enligt styrelsens mening torde det inte vara möjligt att uppnå en jämnare

volymmässig fördelning om kravet på bl.a. näringsgeografisk enhetlighet

skall kunna uppfyllas.

Kungl. Maj:ts proposition nr

44

år 1967

Personalbehovet samt tidpunkt för genomförandet av ng organisation

Vid beräkningen av behovet av tjänstemän i den nya organisationen har

styrelsen utgått från nuvarande arbetsvolym för verket. Antalet tjänstemän

inom byggnadsorganisationen har beräknats med utgångspunkt från bygg­

nadsverksamhetens nuvarande omfattning och fördelning mellan byggande

med egna resurser och av utomstående. Därjämte har förutsatts att arbetet

16

de föreslagna nya arbetsuppgifterna i det tidigare nämnda yrkesnomenkla-

tursystemet och därefter ntföra beräkningarna med hjälp av den lönesta­

tistik som bygger på detta system. Motsvarande kostnader i nuvarande orga­

nisation har beräknats på samma sätt. Detta har möjliggjort jämförelse

mellan lönekostnader för tjänstemän i den nya organisationen och i den

nuvarande.

Lekmannastyrelsen har i enlighet med vad som angetts i prop. 1966: 129

inrättats fr. o. in. den 1 januari 1967. Avdelningarna avses vara organiserade

den 1 april och indelningen i sektioner och kontor i huvudsak vara klar den

den 1 juli 1967. Vidare föreslogs i nämnda proposition att västra, nordvästra

och övre norra byggnadsdistrikten inrättas fr. o. in. den 1 juli 1967.

De framlagda förslagen till huvudorganisation, detalj organisation och

arbetssätt för statens vägverk innebär i flera avseenden genomgripande

förändringar, vilka kräver viss övergångstid för att bli helt genomförda.

Under övergångstiden kommer antalet tjänstemän att vara större än vad

organisationsförslaget anger dels därför att arbetet under denna tid måste

utföras efter nu gällande rutiner och dels därför att viss nyrekrytering av

kvalificerad personal erfordras för bl. a. utvecklingsarbete. Genomförandet

av centralförvaltningens organisation innebär i huvudsak en omgruppering

av större eller mindre enheter inom den nuvarande väg- och vattenbyggnads­

styrelsen. Därtill kommer personell förstärkning, både kvalitativt och kvan­

titativt inom vissa funktioner, vilket gör genomförandet delvis beroende av

möjligheterna att rekrytera. Styrelsen bedömer att centralförvaltningens

organisation kan vara i huvudsak genomförd under år 1967.

Uppbyggnaden av den nya regionala byggnadsorganisationen förutsätter

personalomflyttningar jämte viss nyrekrytering. Personal för direkt arbets-

ledande uppgifter berörs inte nämnvärt av flyttningar. Däremot blir det

fråga om flyttning för huvuddelen av den personal som skall placeras i

byggnadsdistriktens centralorter för planering, uppföljning och ledning av

byggnadsverksamheten. Resultatet av den påbörjade noggranna ekonomiska

uppföljningen av byggnadsverksamheten kan först på sikt komma att på­

verka relationerna mellan utförande i egen regi och genom utomstående

entreprenörer. En eventuell framtida ändring av relationerna kan inte nu

påverka avvägningen av byggnadsdistriktens personalbehov. Med hänsyn

härtill och då den för uppbyggnad av den regionala organisationen erforder­

liga vidareutbildningen och nyrekryteringen inte bedöms medföra nämn­

värda svårigheter föreslår styrelsen, alt de fyra nya byggnadsdistrikten

organiseras under år 1968.

Genomförandet av den regionala organisationen i övrigt innebär främst

bildande av lokala organisationsenheter — driftområden — för planlägg­

ning och ledning av driftverksamheten samt en koncentration av de nuva­

rande projekteringsavdelningarnas verksamhet mot samhällsplanering, in­

ventering, utredning och projektledning. Driftkontorens organisation bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

18

män än vad som anges i förslaget till detaljorganisation. Detta överskott

avses kunna avvecklas genom naturlig avgång. Styrelsen har i sin anslags­

framställning inte tagit med några kostnader för vatten- och avloppsbyrån

och länsingenjörskontoren då vatten- och avloppsorganisationen den 1 juli

1967 överförs till annan myndighet. Vid sin beräkning av medelsbehovet

har styrelsen utgått från de på riksstaten för innevarande budgetår upp­

förda anslagen till avlöningar och omkostnader för styrelsen och vägför-

valtningarna.

Under anslaget Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar är för in­

nevarande budgetår anvisat 18 672 000 kr. Styrelsen beräknar en ökning av

medelsbehovet med 5 428 000 kr.

Ökning eller minskning

1. Personal-och tjänsteförändringar...................... +4 574 100

2. Vatten- och avloppsbyrån .......................................... — 1 000 500

3. Löneomräkning ......... .................. ........... .............. + 1 854 400

+ 5 428 000

För innevarande budgetår bär under anslaget! Väg- och vattenbyggnads­

styrelsen: Omkostnader anvisats 2 924 000 kr. Styrelsen föreslår en upp­

räkning med 1 688 500 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

1. Sjukvård m. m......................................

Anvisat

1967/68

76 200

Föreslagen ändr. 1967/68

Mynd.

+

23 900

2. Reseersättningar m. m........................

1 055 000

+

338 100

3. Bränsle, lyse och vatten....................

125 000

+

107 800

4. Övriga expenser

a) För eget behov .............................

1 317 800

+

869 700

b) För annat än eget behov...........

290 000

+

220 000

5. Publikationstryck .............................

198 000

+

99 000

6. Övriga utgifter ..................................

12 000

+

30 000

Särskilda uppbördsmedel

Försäljning av publikationer, ljus­

kopiering åt utomstående in. m. . . -— 150 000

+ 1 688 500

2. På grund av de fr. o. m. den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna vid resa

på järnväg och ändrade resekostnadsersättningarna vid tjänsteresa med

egen bil samt höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med

74 000 kr. För ökad reseverksamhet bl. a. i samband med införandet av nya

rutiner och arbetsmetoder samt för ökade kostnader för flyttningsersätt-

ningar, anstånd med omstationering in. m. begärs en uppräkning med

138 000 kr.

Personalökning i samband med omorganisationen beräknas öka kostna­

derna under posten med 166 100 kr. Vatten- och avloppsbvråns överförande

stöder fritidsförbundets verksamhet. På grund härav föreslås en uppräk­

ning med 30 000 kr.

Anslaget Vägförvaltningarna: Avlöningar är för innevarande budgetår

uppfört med 44 906 000 kr. Styrelsen beräknar det ökade medelsbehovet till

894 000 kr.

Ökning eller minskning

1. Personal- och tjänsteförändringar............................. -—

61 800

2. Länsingenjörskontoren ............................................... —3 797 200

3. Löneomräkning ................................................................. + 4 753 000

+ 894 000

Under anslaget Vägförvaltningarna: Omkostnader är för innevarande

budgetår anvisat 7 066 000 kr. Styrelsen beräknar att medelsbehovet mins­

kar med 326 000 kr.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

Anvisat

Föreslagen ändr. 1967/68

1966/67

Mynd.

1. Sjukvård m. in................. ...................... 97 600

+ 12 300

2. Reseersättningar in. m. .................... 4 568 000

— 645 900

3. Bränsle, lyse och vatten .................... 202 000

— 32 000

4. Övriga expenser ........... .................... 2 138 400

+ 329 600

5. Underhåll och drift av tjänstebilar 45 000

+ 10 000

6. Övriga utgifter ............. ...................... 15 000

—

— 326 000

2) På grund av de fr. o. m. den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna vid resa

på järnväg och ändrade resekostnadsersättningarna vid tjänsteresa med

egen bil samt höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med

326 000 kr.

ökad inspektionsverksamhet i samband med högertrafikreformens ge­

nomförande samt verkets ordinarie verksamhet beräknas kosta 150 000 kr.

Dänsingenjörskontorens inordnande i länsstyrelserna samt minskning av

personal å avlöningsanslag i samband med omorganisationen beräknas med­

föra ett minskat medelsbehov av 618 100 kr. resp. 503 800 kr. Sammanlagt

beräknar sålunda styrelsen under förevarande post att medelsbehovet mins­

kar med (326 000 + 150 000 — 618 100 — 503 800) 645 900 kr.

4) Städningskostnaderna beräknas öka med 136 000 kr.

Den ökade verksamheten samt införandet av nya rutiner och blanketter

beräknas medföra en ökning av kostnaderna för skrivmaterialier, papper

m. m. med 16 500 kr.

Telefon- och annonskostnaderna beräknas öka med 72 000 kr.

För väntade prisstegringar på möbler, skriv- och räknemaskiner m. m.

föreslås en uppräkning med 30 000 kr. För anskaffning av möbler samt

skriv- och räknemaskiner begärs 50 000 kr. Anskaffning av snabbtelefon-

och personsökaranläggningar till vägförvaltningar, som ännu inte utrus­

22

avdelningen och revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikonto­

ren vid vägförvaltningarna belasta anslaget till förvaltningskostnader.

Slutligen erinrar riksrevisionsverket om departementschefens uttalande i

prop. 1966: 129 att verkets utbildningsverksamhet, som i första hand torde

komma att hänföra sig till det tekniska området, anpassas och samordnas

med de möjligheter i övrigt som finns inom samhället samt att verket i prin­

cip inte självt bör ordna sådan utbildning som samhället ombesörjer i annan

ordning.

Kungl. Maj.ts proposition nr ⁴⁴ år 1967

Departementschefen

Under hösten 1966 beslutade riksdagen om ny organisation för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen jämte vissa förändringar i väg- och vattenbygg­

nadsverkets regionala organisation. Till grund för propositionen låg försla­

gen i väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens betänkande »Statens

vägverk» (SOU 1965:47). Beslutet innebär, att verksamheten inom den

centrala administrationen fördelas på fem avdelningar, nämligen driftavdel­

ningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen

och administrativa avdelningen. Under driftavdelningen sorterar vägförvalt-

ningar och projekteringskontor. För väg- och brobyggnadsverksamheten

tillskapas en regional organisation med tills vidare tre byggnadsdistrikt, om­

fattande sammanlagt nio län. I övriga län bibehålls tills vidare byggnads-

avdelningarna vid vägförvaltningarna. Avdelningarna inom den centrala

administrationen inrättas den 1 april och byggnadsdistrikten den 1 juli i år.

Chefer för avdelningarna är tre tekniska direktörer, en ekonomidirektör

resp. en administrativ direktör, samtliga i lönegraden C 3.

Verket har den 1 januari 1967 ställts under ledning av en lekmannasty-

relse som består av sex ledamöter med generaldirektören som ordförande.

Namnet på verket ändras den 1 juli i år till statens vägverk med den nuva­

rande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som centralförvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning till sin framställning

om anslag till avlöningar och omkostnader för statens vägverk för budget­

året 1967/68 redovisat vissa organisationsförslag, vilka innebär en fortsätt­

ning av den tidigare påbörjade omorganisationen. Styrelsen har sålunda

lagt fram förslag angående dels indelning i sektioner och fristående kontor

av avdelningarna inom centralförvaltningen, dels inrättande av ytterligare

fyra byggnadsdistrikt, dels inrättande av ytterligare ett projekteringskontor,

dels huvudorganisation för vägförvaltningarna, dels vissa ändringar i den

regionala driftorganisationen. Vidare har styrelsen förordat vissa ändringar

i anslagstelcniken beträffande verkets avlöningar och omkostnader.

Styrelsens förslag till indelning i sektioner och fristående kontor av av­

delningarna inom centralförvaltningen innebär följande.

24

frågor rörande utnyttjandet av vägnätet med hänsyn till bl. a. bärigheten..

Ärenden avseende ansökan om dispenser från gällande bestämmelser för

vägnätets användning bör sålunda handhas av vägverket och inordnas under

driftavdelningens driftsektion. I fråga om vissa dispenser såsom från be­

stämmelserna rörande fordons längd och bredd bör samråd ske med den

trafiksäkerhetsmyndighet, rörande vilken förslag inom kort kommer att

läggas fram. Handläggningen av dispensärenden sker f. n. inom trafikbyråns

avdelning för trafikärenden, sektionen för allmänna trafikärenden in. m.

Även frågor rörande vägbelysning bör handläggas inom statens vägverk.

Vidare anser jag att den del av verksamheten inom trafikbyråns avdelning

för järnvägsärenden som avser kontroll över enskilda järnvägar och spår­

vägar samt bidragsgivning till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

tills vidare bör ligga kvar hos vägverket. Dessa uppgifter torde lämpligen

höra läggas in under tekniska avdelningens brosektion. Slutligen bör det

statistikarbete som ligger till grund för bedömningen av vägens standard

från trafiksäkerhetssynpunkt ligga kvar hos vägverket. Övriga uppgifter

inom nuvarande trafikbyrån bör i avvaktan på överflyttning till annan myn­

dighet inordnas i en trafiksektion inom tekniska avdelningen. Jag kommer

senare i samband med redovisningen av förslagen rörande trafiksäkerhets­

myndighet att föreslå tidpunkt för överflyttningen.

Den föreslagna indelningen i sektioner och fristående kontor bör betrak­

tas som en principlösning. Kungl. Maj :t bör äga besluta om ändringar i

organisationen.

Riksdagen har tidigare beslutat om inrättande av tre byggnadsdi-

strikt. Ett av dessa omfattar Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs län med Göteborg som stationeringsort. Ett andra distrikt

omfattar Värmlands, Örebro och Kopparbergs län. Stationeringsorten för

detta distrikt är Karlstad. I det tredje distriktet ingår Västerbottens och

Norrbottens län med Luleå som stationeringsort. Styrelsen föreslår att

distrikten benämnes västra, nordöstra resp. övre norra distriktet.

I propositionen angående ny organisation för väg- och vattenbyggnads­

styrelsen, in. in. anförde jag bl. a., att förläggandet av byggnadsverksam­

heten till särskilda byggnadsdistrikt torde ge goda möjligheter att driva

denna verksamhet rationellt och effektivt. Genom en indelning i tillräck­

ligt stora distrikt erhålls ökade möjligheter att utjämna fluktuationer i

arbetsvolymcn och öka konkurrensen även i fråga om större byggnadspro­

jekt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har lagt fram förslag om inrättande av

ytterligare fyra byggnadsdistrikt. Styrelsen förordar att Stockholms, Upp­

sala, Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län bildar ett distrikt.

Distriktet föreslås benämnas östra distriktet. Vidare föreslår styrelsen ett

distrikt, kallat sydöstra distriktet, omfattande Östergötlands, Jönköpings,

Kronobergs och Kalmar län. Södra distriktet föreslås omfatta Blekinge,

Kristianstads och Malmöhus län. Gävleborgs, Västernorrlands och Jämt­

Kungl. Maj.ts proposition nr ⁴⁴ år 1967

25

lands län föreslås bilda nedre norra distriktet. Vid mina överväganden har

jag funnit mig böra biträda styrelsens förslag rörande utformningen av de

fyra nya byggnadsdistrikten. Den variation i arbetsvolymen som kan beräk­

nas komma att föreligga mellan distrikten bör beaktas vid uppbyggnaden

av distriktens personalorganisation.

Byggnadsdistrikten kommer enligt styrelsens förslag att ha samma

gränser som verkets planläggningsområden. Med anledning härav vill jag;

erinra om att jag i propositionen angående ny organisation för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, m. in. anfört att indelningen i planläggningsom­

råden torde böra uppfattas endast som en intern områdesindelning vid för­

delningen av arbetsuppgifterna inom verket. Områdena har inte avsetts bli

utrustade med egna planeringsresurser.

Huvudorterna i distrikten bör enligt väg- och vattenbyggnadsstyelsen

benämnas centralorter. Som centralorter i de fyra nya byggnadsdistrikten

har styrelsen föreslagit Stockholm i östra distriktet, Jönköping i sydöstra

distriktet, Malmö i södra distriktet samt Sundsvall i nedre norra distriktet.

Jag ansluter mig till styrelsens förslag beträffande centralorterna i östra och

sydöstra distrikten. I östra distriktet bör dock byggnadskontoret kunna

förläggas till ort inom storstockholmsområdet. Vid mina överväganden rö­

rande centralort i södra distriktet har jag funnit skäl tala för att välja Kris­

tianstad. Hänsyn bör tas bl. a. till att byggnadsverksamheten under avse­

värd tid framöver till betydande del kan beräknas bli förlagd till de nord­

västra och nordöstra delarna av distriktet. Även från allmänna lokalise-

ringssynpunkter bör Kristianstad ges företräde framför Malmö. Jag föreslår,

att Kristianstad blir centralort i distriktet.

Centralorten inom nedre norra distriktet bör liksom inom övriga distrikt

ges så nära anknytning som möjligt till den regionala planerings- och pro-

jekteringsfunktionen. Samrådet mellan projekterande och byggande enhet

underlättas därmed. I synnerhet vid avslutandet av projekteringsstadiet och

före igångsättningen av byggandet krävs en nära kontakt mellan nämnda två

enheter. Jag har från denna utgångspunkt och med hänsynstagande till

kraven på en rationellt utformad byggnadsorganisation funnit att Härnö­

sand bör vara centralort i nedre norra distriktet. Styrelsens förslag i övrigt

rörande byggnadsdistrikten finner jag mig kunna biträda.

Förslaget om att inrätta ett projekterings kontor i Jönköping

anser jag mig även böra biträda. Kontoret kommer att bestå av den enhet

vid vägförvaltningen i Jönköpings län som bl. a. svarar för projektering av

motorväg. Det föreslagna projekteringskontoret avses utföra projektering av

särskilda projekt inom såväl Jönköpings län som angränsande län. Med

hänsyn härtill kan det ifrågasättas om projekteringskontoret i Växjö bör

bibehållas. Enligt vad jag erfarit har kontoret f. n. arbetsuppgifter av sådan

art att det inte bör avvecklas omedelbart som fristående kontor. Det bör

emellertid successivt inordnas under projekteringskontoret i Jönköping.

Kungl. Maj :t äger besluta om inrättande av projekteringskontor.

Kungl. Maj.ts proposition nr ⁴⁴ år 1967

26

Styrelsen har även lagt fram förslag till huvudorganisation för v ä g f ö r-

valtningarna. I enlighet härmed bör vägförvaltning organiseras på

ett planeringskontor, ett driftkontor och ett kanslikontor samt en enhet för

enskilda vägar. I fråga om kansliuppgifterna vid vägförvaltningarna i

Stockholms, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län föreslår

styrelsen att dessa delas på ett ekonomikontor och ett personalkontor.

Jag finner mig böra biträda styrelsens förslag om huvudorganisation för

vägförvaltningarna. Däremot har jag inte ansett tillräckliga skäl föreligga

att dela kansliuppgifterna på två enheter vid de av styrelsen föreslagna väg­

förvaltningarna. Dessa förvaltningar bör sålunda ha samma huvudorgani­

sation som de övriga. Kungl. Maj :t bör äga besluta om avvikelser från den

föreslagna organisationen för vägförvaltningarna.

Sedan ett par år pågår försöksverksamhet inom tre län med ny linje­

organisation för vägunderhållet. Fr. o. in. den 1 januari i år

omfattar försöksverksamheten ytterligare fyra län. Den nya linjeorgani­

sationen innebär att tre eller fyra av de nuvarande vägmästarområdena

sammanförts till särskilda driftenheter, vägdistrikt. Resultaten av den hit­

tillsvarande försöksverksamheten synes visa att inte oväsentliga fördelar

kan vinnas med den nya organisationen. Innan slutlig ställning tas till

frågan om ändrad lokal organisation för vägunderhållet bör emellertid

ytterligare någon tids erfarenhet av pågående försöksverksamhet avvaktas.

Jag anser mig därför inte nu böra biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag om ändrad regional organisation för vägunderhållet. Kungl. Maj :t

bör senare äga besluta härom.

Beträffande tidpunkten för genomförande av den nya organisationen

gäller att sektionerna och de fristående kontoren inom centralförvaltningen

i huvudsak bör vara organiserade den 1 juli 1967. De fyra nya byggnads-

distrikten bör organiseras successivt så att de i sin helhet är i funktion vid

slutet av år 1968.

I anslutning till genomförandet av den nya organisationen bör vissa nya

tjänster inrättas. Jag föreslår sålunda, att för cheferna för allmänna sektio­

nen inom driftavdelningen, allmänna sektionen inom byggnadsavdelningen

samt gatusektionen inom tekniska avdelningen inrättas tre tjänster som

byråchef, alternativt överingenjör i C 1. Vidare bör för cheferna för drift­

sektionen, produktionssektionen resp. brosektionen inrättas tre tjänster som

överingenjör i C 1. För cheferna för personalsektionen resp. juridiska sek­

tionen bör inrättas två tjänster som byråchef i Cl. För cheferna för bygg-

nadsdistrikten bör inrättas sju tjänster som byggnadsdirektör, varav en i

C 2 och de övriga i C 1. För cheferna för vägförvaltningarna bör liksom hit­

tills finnas 24 tjänster som vägdirektör, varav 6 i C 2, 17 i C 1 och 1 i B 5. I

övrigt beräknar jag medel för sex tjänster som avdelningsdirektör i B 7 för

cheferna för projekteringssektionen, maskinsektionen, sektionen för över­

siktlig vägplanering, vägsektionen, sektionen för fotogrammetri och databe­

Kungi. Maj.ts proposition nr ii år 1967

27

handling resp. budgetsektionen. För chefen för revisionssektionen beräknar

jag medel för en tjänst som avdelningsdirektör i B 6. För chefen för för-

rådssektionen beräknar jag medel för en tjänst som avdelningsdirektör i

B 5. Vidare beräknar jag medel för tre tjänster som byrådirektör i A 30 för

cheferna för försvarssektionen, redovisningskontoret resp. organisations-

kontoret samt två tjänster soip. byrådirektör i A 28 för cheferna för informa­

tionskontoret resp. centralförvaltningens kontorsservice. Tjänsterna bör

inrättas den 1 juli 1967. Frågan om lönegradsplaceringen av ifrågavarande

tjänster har varit föremål för förhandling mellan statens avtalsverk och

berörda personalorganisationer. Förhandlingsöverenskommelsen har god­

känts den 15 februari 1967 av riksdagens lönedelegation. Anställningsformen

för berörda befattningshavare bör vara extra ordinarie med möjlighet att

för bestämd tid förordna den, som redan tidigare innehar sådan förord-

nandetj änst.

Följande tjänster bör utgå ur organisationen, nämligen tre som överin­

spektör i Cp 1, en som gatuinspektör i Cp 1, tre som avdelningsdirektör i

Bp 6, en som väginspektör i Bp 6, en som avdelningsdirektör i Be 6, två som

avdelningsdirektör i Bp 5, en som avdelningsdirektör i Be 5, fyra som byrå­

direktör i A 30 samt två som byrådirektör i A 28. Vidare bör 23 tjänster som

förste vägingenjör i B 5, A 30 och A 28 vid vägförvaltningarnas byggnads-

avdelningar utgå ur verkets organisation. Övriga förordnandetjänster vid

verket bör vid nybesättning förändras till extra ordinarie. Den fortsatta

omorganisationen bör det ankomma på verket att genomföra. Kungl. Maj :t

bör äga meddela föreskrifter för organisationsarbetet. Vidare bör Kungl.

Maj :t i den utsträckning som fordras i samband med genomförandet av den

nya organisationen äga föra tjänster på övergångsstat och utfärda erforder­

liga övergångsbestämmelser.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om ändrad anslagsteknik

beträffande verkets administrationskostnader.

I propositionen angående ny organisation för väg- och vattenbyggnads­

styrelsen, m. m. anförde jag att avlöningar och omkostnader, som ett led i

den avsedda omläggningen mot ökad ekonomisk inriktning, i princip borde

belasta skilda aktiviteter. Jag erinrade i sammanhanget om att en liknande

anordning genomförts för sjöfartsverket. Vidare anmälde jag, att jag över­

vägde att senare föreslå att ett för verket gemensamt förslagsanslag för

förvaltningskostnader skulle uppföras för att täcka personalkostnader och

omkostnader som ej utan vidare lät sig fördelas på de olika aktiviteterna.

Styrelsen har i enlighet härmed föreslagit att de nuvarande anslagen till

avlöningar och omkostnader till styrelsen och vägförvaltningarna slopas

och att i stället administrationskostnaderna i princip belastar anslagen till

vägunderhåll och vägbyggande. Vidare har styrelsen föreslagit att på drift­

budgeten uppförs ett nytt förslagsanslag med beteckningen Statens väg­

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

28

verk: Förvaltningskostnader under vilket skall anvisas medel för täckande

av den del av administrationskostnaderna, som inte direkt kan hänföras till

vägunderhåll eller vägbyggande. Anslaget till förvaltningskostnader bör

enligt styrelsens mening belastas med kostnaderna för verksledningen och

cheferna för avdelningarna samt med kostnaderna för sektionen för över­

siktlig vägplanering, gatusektionen, trafiksektionen, försvarssektionen, ju­

ridiska sektionens allmänna kontor, vägdirektörerna och enheten för en­

skilda vägar vid vägförvaltningarna. Vidare föreslår styrelsen, att avlöningar

och omkostnader för ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och

revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren vid vägför­

valtningarna preliminärt avförs under anslaget till vägunderhållet för att

senare fördelas på detta anslag och anslaget till byggande av riksvägar.

Jag kan i princip ansluta mig till den av styrelsen föreslagna fördel­

ningen av administrationskostnaderna. Då verkets arbetsuppgifter till hu­

vudsaklig del utgörs av vägbyggande och vägunderhåll kan den övervägande

delen av administrationskostnaderna hänföras till dessa aktiviteter. Det lig­

ger därför i sakens natur att den del av de totala administrationskostna­

derna, som inte lämpligen kan fördelas, blir förhållandevis ringa. Riksrevi­

sionsverket har i sitt yttrande förklarat att vissa ytterligare kostnader borde

hänföras till förvaltningskostnadsanslaget i stället för att fördelas på väg­

byggande och vägunderhåll. Från redovisningssynpunkt är det angeläget att

kostnaderna i så stor utsträckning som möjligt belastar de grenar av verk­

samheten dit de rätteligen hör. Enligt min mening synes kostnader utöver

vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit inte böra hänföras till för­

valtningskostnadsanslaget. Jag biträder därför de av styrelsen föreslagna

principerna rörande användningen av anslaget till förvaltningskostnader.

I enlighet med nämnda principer bör anslaget till vägunderhållet belastas

med administrationskostnaderna för följande enheter nämligen dels den

del av allmänna sektionen inom driftavdelningen som hänför sig till verk­

samheten inom vägunderhållet, dels driftsektionen, dels maskinsektionen,

dels driftkontoren inom vägförvaltningarna. I årets statsverksproposition

har jag förordat, att de nuvarande anslagen till byggande av riksvägar,

byggande av länsvägar, byggande av ödebygdsvägar och byggande av stor­

broar slopas och att i stället ett nytt anslag med beteckningen Vägbyggandet

förs upp på driftbudgeten fr. o. m. budgetåret 1967/68. Från detta anslag bör

bestridas administrationskostnaderna för följande enheter, nämligen dels

den del av allmänna sektionen inom driftavdelningen som hänför sig till

verksamheten inom vägbyggandet, dels projekteringssektionen, dels bygg-

nadsavdelningen, dels vägsektionen, dels brosektionen, dels sektionen för

fotogrammetri och databehandling, dels sekretariatet inom tekniska avdel­

ningen, dels den del av juridiska sektionen som svarar för markfrågorna,

dels planeringskontoren vid vägförvaltningarna, dels projekteringskonto-

ren, dels byggnadsdistrikten.

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

30

Jag beräknar vidare i fråga om vägförvaltningarnas avlöningar en minsk­

ning av medelsbehovet med 200 000 kr. för personal- och tjänsteförändring-

ar. Det minskade medelsbehovet på grund av att länsingenjörskontoren ut­

går ur verkets organisation beräknar jag i likhet med styrelsen till 3 797 200

kr. För löneomräkning föreslår jag ett belopp av 2 milj. kr. Jag har härvid

räknat med vissa rationaliseringsvinster på grund av den nya organisatio­

nen redan under budgetåret 1967/68. Den sammanlagda medelsanvisning­

en för avlöningar skulle härigenom uppgå till (44 906 000 — 1 997 200)

42 908 800 kr.

I fråga om vägförvaltningarnas omkostnader beräknar jag en minskning

av medelsbehovet med 2 000 kr. för sjukvård samt med 1 042 000 kr. för

reseersättningar m. in. Jag beräknar vidare beträffande posten Expenser att

kostnaderna för bränsle, lyse och vatten minskas med 32 000 kr. och för

övriga expenser med 141 000 kr. För underhåll och drift av tjänstebilar

beräknar jag ett ökat medelsbehov av 5 000 kr. Mina förslag innebär en

medelsanvisning av )7 066 000 — 1 212 000) 5 854 000 kr.

Det sammanlagda mcdelsbehovet beräknar jag sålunda till avrundat

65 080 000 kr. för avlöningar och 9 304 000 kr. för omkostnader eller tillhopa

74 384 000 kr. Jag har i det föregående redovisat mina förslag rörande änd­

rad anslagsteknik för vägverkets administrationskostnader. På grundval här­

av kan medelsbehovet för budgetåret 1967/68 i vad avser avlöningar beräk­

nas fördela sig med 8 265 000 kr. på anslaget till förvaltningskostnader, med

31 629 000 kr. på anslaget till vägunderhållet samt med 25 186 000 kr. på an­

slaget till vägbyggandet. I fråga om omkostnaderna beräknar jag 1 052 000

kr. under anslaget till förvaltningskostnader, 3 340 000 kr. under anslaget till

vägunderhållet samt 4 912 000 kr. under anslaget till vägbyggandet. I enlig­

het med den preliminära beräkningen i statsverkspropositionen bör alltså

på riksstaten för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvud­

titeln uppföras ett nytt anslag under rubriken Statens vägverk: Förvalt­

ningskostnader med ett belopp av 9 317 000 kr. Anslaget bör vara förslagsvis

beräknat och avräknas mot automobilskattemedlen.

I linje med den ökade ekonomiska inriktningen av verksamheten inom

statens vägverk hör verket i större utsträckning än hittills ta ut ersättning

för tjänster åt utomstående. Som exempel vill jag nämna att kostnaderna för

utredningar i samband med dispenser för breda och tunga transporter ofta

torde uppgå till betydande belopp. Ersättning bör utgå enligt bestämmelser

av Kungl. Maj :t. Vidare bör under anslaget redovisas andra inkomster som

inte tas till uppbörd på riksstatens inkomstsida och som inte heller hänför

sig till verkets övriga anslag. Verkets personalförteckning bör i dess helhet

redovisas under förvaltningskostnadsanslaget.

Anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet är beräknade för kalen­

derår. Motsvarande beräkning bör göras för den del av administrations­

kostnaderna som skall hänföras till dessa anslag. Medel bör sålunda beräk­

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

44

år 1967

31

nas även för andra hälften av kalenderåret 1968. Det sammanlagda behovet

av medel för avlöningar under perioden den 1 juli 1967—den 31 december

1968 beräknar jag utgöra 47 518 000 kr. under anslaget till vägunderhållet

och 37 854 000 kr. under anslaget till vägbyggandet. Mina förslag rörande

omkostnaderna innebär ett sammanlagt medelsbehov för nämnda period av

5 020 000 kr. under anslaget till vägunderhållet och 7 402 000 kr. under

anslaget till vägbyggandet. Sammanlagt uppgår sålunda det beräknade me­

delsbehovet under nämnda anslag till 52 538 000 kr. resp. 45 256 000 kr.

I statsverkspropositionen har jag lagt fram förslag till medelsanvisning

under anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet i enlighet med vad jag

nu anfört samt angett de medelsförbrukningsramar som bör gälla för ansla­

gen kalenderåren 1967 och 1968. Jag har beräknat att vägunderhållsansla-

get under andra hälften av år 1967 kommer att belastas med avlöningar och

omkostnader om sammanlagt 15,6 milj. kr. resp. 1 640 000 kr. Motsvarande

medelsförbrukning under anslaget till vägbyggandet har jag beräknat till

12,4 milj. kr. resp. 2,4 milj. kr. För kalenderåret 1968 beräknar jag under

anslaget till vägunderhållet 31 918 000 kr. till avlöningar och 3 380 000 kr.

till omkostnader. Under anslaget till vägbyggandet beräknar jag för samma

ändamål 25 454 000 kr. resp. 5 002 000 kr.

I statsverkspropositionen har jag förordat att Kungl. Maj :t fastställer sta­

ter för användningen av anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet. I

vardera staten bör ingå en post till administrationskostnader för vilken sär­

skild stat bör fastställas. Härvid bör i administrationsposten under väg-

underhållsanslaget tas med kostnaderna för vägmästarnas resor och expen-

ser samt verkets utbildningsverksamhet. Dessa kostnader har redan tidigare

belastat anslaget. För perioden den 1 juli 1967—den 31 december 1967 upp­

skattar jag dessa kostnader till 2,5 milj. kr. resp. 300 000 kr. För år 1968

beräknas kostnaderna till 5,2 milj. kr. resp. 790 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

I. godkänna de riktlinjer jag föreslagit för fortsatt omor­

ganisation av väg- och vattenbyggnadsverket;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning för

statens vägverk föra upp tjänster på löneplan C i enlighet

med vad jag föreslagit i det föregående;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanord-

ningar som fordras i anledning av den fortsatta omorganisa­

tionen;

IV. till Statens vägverk: Förvaltningskostnader för bud­

getåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

32

anvisa ett förslagsanslag av 9 317 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bila­

ga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967

34

Kungl. Maj. ts proposition nr ii år 1967

Bilaga 2.

Behov och tillgång av tjänstemän vid statens vägverk

A

Centralförvaltningen

Organisationsenhet

Befattningar inom

det högre kvalifika-

tionsområdet

Befattningar inom

det lägre kvalifika-

tionsområdet

Summa

Behov

Till­

gång

Diff.

Behov

Till­

gång

Diff.

Behov

Till­

gång

Diff.

Driltavdelningen..................

99

75 — 24

92

191

Byggnadsavdelningen.........

22

17 —

5

26

48

Tekniska avdelningen.........

157

135 — 22

in

268

Ekonomiavdelningen.........

37

23 — 14

46

83

Administrativa avdelningen

46

38 — 8

83

129

Revisionssektionen..............

7

4 —

3

2

9

Summa

368

292

- 76

360

351 —

9

728

643 — 85

B

Regionala enheter

Vägförvaltningar.................

991

910 — 81

1 767

2 125 + 358

2 758

3 035 + 277

Byggnadsdistrikt.................

424

360 — 64

701

857 — 156

1 125

1 217 + 92

Projekteringskontor...........

98

42 — 56

54

67 + 13

152

109 — 43

Regionala arbetsstudie-

grupper, centralförråd

och maskinkontroll ....

24

18 — 6

42

32 — 10

66

50 — 16

Summa

1 537

1 330 — 207

2 564

3 081 + 517

4 101

4 411 + 310

C

Summa för statens vägverk

Centralförvaltningen...........

Regionala enheter...............

368

1 537

292

1 330

— 76

— 207

360

2 564

351

3 081

—

9

+ 517

728

4 101

643

4 411

— 85

+ 310

Summa

1 905

1 622 — 283

2 924

3 432 + 508

4 829

5 054 + 225

Anm:

Tillgången avser läget den 1.7.1966.