2

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

24 februari 1967.

N ärvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, L^ange, K^ling, E^denman, H^olmqvist, A^spling, P^alme,

S^ven-E^rig N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökat stöd

till skoglig forskning och anför.

I statsverkspropositionen (bil. It s. 105) har Kungl. Maj :t föreslagit riks­

dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/

68 till Skoglig forskning, m. in. beräkna ett reservationsanslag av 1 880 000

kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redo­

göra för den närmare.

Beredningen har omfattat överläggningar med Stiftelsen Skogsförbättring.

Under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande har ett avtal ingåtts med

stiftelsen för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1972 om inrättande och

drift av ett forsknings- och serviceinstitut för skogsförbättring. Avtalet tor­

de få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 maj 1965 tillsattes 1965

års utredning angående stödet till den skogliga forskningen in. m. (utred­

ningsman f. d. generaldirektören Erik Höjer; direktiv se 1966 års riksdags-

berättelse s. 318). Utredningen har den 1 september 1966 avlämnat betän­

kandet »Skoglig forskning» (SOU 1966: 52).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen, styrelsen för skogs-

högskolan, styrelsen för lantbrukshögskolan, jordbrukets forskningsråd,

Skogs- och lantbruksakademien, byggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevi­

sionsverket, samtliga stiftsnämnder, universitetskanslersämbetet, statens

naturvetenskapliga forskningsråd, statens tekniska forskningsråd, läns­

styrelserna i Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, 1964 års

transportforskningsutredning, skogsbruksutredningen, skogspolitiska utred­

ningen, industriforskningsutredningen, Sveriges skogsägareföreningars riks­

4

Jag lämnar i det följande en kort redogörelse för de fonder, forskningsråd

in. fl. organ som ger bidrag till skoglig forskning. I flera fall utgår bidrag

från dessa även till skogsindustriell forskning.

Fonden för skoglig forskning bildades år 1946. Kungl. Maj :t

beslöt att av medel som under budgetåret 1945/46 influtit i prisutjämnings­

avgifter skulle 11 milj. kr. avsättas till eu fond för forskningsändamål. Fon­

den har därefter erhållit tillskott med 8,5 milj. kr. Fondens behållning ut­

gjorde i maj 1966 14,7 milj. kr., varav dock 3,3 milj. kr. anvisats för ut­

betalning kommande år. Fonden har till uppgift att stödja sådan forsk­

ning av såväl tillämpad som grundläggande karaktär, som avser skogen

och dess produkter samt är ägnad att främja skogsnäringens utveckling

och öka dess bärkraft. Den förvaltas av en styrelse om högst tio ledamö­

ter, vilka förordnas av Kungl. Maj :t för högst tre år i sänder. Tre ledamö­

ter förordnas efter förslag av Svenska cellulosaföreningen, Svenska trä-

masseföreningen, Svenska pappersbruksföreningen och Svenska trävaruex­

portföreningen. Anslag ur fonden utgår i sådana fall då statsmedel inte be­

räknas stå till förfogande. I övrigt äger styrelsen fritt disponera fondens av­

kastning för de angivna ändamålen ävensom för bestridande av kostnader i

samband med förvaltning av fonden. Förutom avkastningen av fondmed­

len har styrelsen möjlighet att använda fondens kapitalmedel till den del

dessa överstiger 8 milj. kr. Fonden har under senare år utdelat mellan 1

och 2 milj. kr. årligen. Bidragen har främst avsett växtförädling och gene­

tik, avverknings- och transportfrågor samt laboratorielokaler.

Fonden för skogs vetenskaplig forskning har tillkom­

mit genom insamling av privata medel. Den har till uppgift att stödja forsk­

ning rörande skogliga förhållanden. Förvaltningen handhas av en styrelse

med representanter för skogshögskolan, det praktiska skogsbruket och

skogsindustrin. Fonden utdelar som regel mellan 35 000 och 45 000 kr. per

år företrädesvis till grundläggande skogsbiologisk forskning samt till kon­

gressresor o. d.

M almfonden och Norrlandsfonden. Dessa fonder tillkom ge­

nom statsmakternas beslut år 1961 enligt vilket en del av statens vinst av

malmbrytningen vid LKAB:s gruvor skulle avsättas till en fond för statligt

stöd till utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet med särskilt

beaktande av förhållandena i norra Sverige. Malmfonden tilldelades 10 milj.

kr. per år och Norrlandsfonden 15 milj. kr. per år under en femårsperiod.

Denna medelstilldelning har förlängts för ytterligare en femårsperiod.

Malmfonden skall stödja forsknings- och utvecklingsarbete, främst inom

naturvetenskap och teknik som har omedelbar industriell inriktning eller

som med hänsyn till sin omfattning eller karaktär normalt inte anses tillhö­

ra vederbörande statliga forskningsråds verksamhetsområde. Formerna för

fondens stöd är bidrag med eller utan återbetalningsskyldighet samt för­

lustgarantier. För forskning och utvecklingsarbete som sker i samarbete med

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

6

stiftades år 1811. Bakgrunden var närmast den svaga ekonomiska situatio­

nen inom det svenska jordbruket som ansågs kräva ett centralt organ för

lanthushållningen. Under 1800-talet och början av 1900-talet hade akade­

min en rad administrativa uppgifter. Efter slutet av 1930-talet blev det

en allt centralare uppgift i akademins verksamhet att främja forskning på

jordbrukets område. År 1945 knöts det nybildade jordbrukets forsknings­

råd i vissa avseenden till akademin. Genom skogsbrukets snabba fram­

marsch och växande betydelse beslöt akademin år 1955 att väsentligt ut­

vidga den skogliga verksamheten och antog namnet Skogs- och lantbruks­

akademien. Akademins ändamål är att med stöd av vetenskap och praktisk

erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets samt an­

gränsande näringars utveckling och förkovran. Akademin är organisatoriskt

uppdelad på tre avdelningar, nämligen jordbruksavdelningen, skogsavdel-

ningen och allmänna avdelningen. Varje avdelning har 60 ledamöter. Aka­

demin leds av ett kollegium som består av akademins preses, vice preses,

ordförandena i de olika avdelningarna och akademins sekreterare samt yt­

terligare tolv ledamöter. Kanslit står under ledning av sekreteraren. Akade­

mins insatser för forskning har undan för undan växt. Den har för detta

ändamål tillförts betydande belopp inte bara genom donationer utan även

genom samarbete med andra organ däribland Fonden för skoglig forsk­

ning.

Jordbrukets forskningsråd bildades år 1945. Rådet har till

uppgift att främja forskningen inom jordbruket, däri inbegripet trädgårds­

odling, samt jordbruket nära berörande industrier. Rådet skall därvid bl. a.

stödja initiativ till för jordbruket betydelsefull forskning och själv ta initia­

tiv till främjande av forskning. Rådet består av tio ledamöter. Av dessa för­

ordnar Kungl. Maj :t för högst tre år sex ledamöter, därav en att vara rådets

ordförande. Tre ledamöter utses av Skogs- och lantbruksakademien likaledes

för högst tre år i sänder. Akademins sekreterare är självskriven ledamot av

rådet och tjänstgör som dess sekreterare och verkställande ledamot. Forsk­

ning och näringsliv inom berörda områden skall vara representerade i rådet.

Vid rådets sammanträden äger vidare en representant för lantbruksstyrel-

sen närvara. Om så är påkallat bör rådet även bereda ledamot av jord­

brukets upplysningsnämnd och tekniska forskningsrådet tillfälle att när­

vara. För upprätthållande av förbindelse med dessa två institutioner skall

vidare inom rådet utses en ledamot för vardera institutionen. Rådets kansli

är delvis gemensamt med akademins.

Följande organ är verksamma inom skogsträdsförädlingen och skogsbru­

kets rationalisering.

Föreningen Skogsträdsförädling leder sitt ursprung till

1930-talet. Dess huvudmän är domänstyrelsen, skogsstyrelsen, Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsut-

skott. I föreningens verksamhet ingår att dra upp och i försöksplanteringar

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

grundläggande karaktär. Tekniska forskningsrådet bidrar med ca 500 000

kr. per år. Malmfonden har under senare år delat ut mellan 200 000 kr.

och 1 milj. kr. Fonden för skoglig forskning har även lämnat bidrag till

skogsindustrins forskning. Cellulosaindustrins stiftelse för teknisk och

skoglig forskning samt utbildning utdelar årligen ca 800 000 kr. Skogsföre­

tagen själva beräknas årligen använda ca 30 milj. kr. för forskning. Den

skogsindustriella forskningen beräknas budgetåret 1964/65 ha haft sam­

manlagt 38 milj. kr. till sitt förfogande.

Utredningen

Allmänna synpunkter

Utredningen framhåller att åtgärder för att främja skogsodlingen och

vården av skogen är av sent datum i Norden och blev av verklig betydelse

först sedan cellulosaindustrin skapat avsättning för skogsproduktionen.

Skogsforskningen är lika ung som det moderna skogsbruket. Det relativt

svaga intresse som forskningen rönt ända fram till våra dagar hänger sam­

man med att man har litat på skogens förmåga till självförnyelse. Denna

medför dock ofta en otillfredsställande återväxt och den driver inte fram

skogen till rätta dimensioner. Forskningen har gripit sig an dessa problem

och så småningom bidragit till en starkt förbättrad skogsproduktion. F. n.

stiger kravet på ett intensivt och strängt ekonomiskt utnyttjande av våra

skogsmarker mycket snabbt. Insatserna för forskningen måste enligt ut­

redningens mening rättas därefter.

Det svenska skogsbruket har, framhåller utredningen, under de senaste

tio åren glidit in i en helt ny situation som ytterst hänför sig till näringens

starka exportberoende och landsbygdens strukturförändringar. Skogsbru­

kets avnämare, skogsindustrin, betungas i sin konkurrens med andra ex­

portländer alltmer av råvarukostnaderna, som i sin tur återfaller på skogs­

brukets kostnader. Fn rationalisering har satts in i skogsbruket för att för­

bättra lönsamheten och skogsbruket befinner sig nu i stark omvandling.

Arbetskraften som tidigare utgjorts av deltidsarbetande jordbrukare eller

annan tillfällig arbetskraft ersätts exempelvis till stor del av fasta årsarbe­

tare med större kapacitet men också med högre inkomstläge. Trots den

hårdnande konkurrensen på exportmarknaden anser utredningen att man

inte behöver hysa oro för det svenska skogsbrukets framtid, eftersom prog­

noserna för efterfrågan på skogsprodukter visar att utrymme finns för

svensk export. Den hittillsvarande utvecklingen tyder på att sådana ersätt­

ningsmaterial som plast och järn inte kommer att bryta den nuvarande

uppåtgående trenden för konsumtion av pappersvaror och trä. Västeuropa,

som är Sveriges dominerande avnämare för skogsindustriprodukter, kom­

10

och praktisk verksamhet inom skogsområdet. Med hänsyn till sättet för

forskningens bedrivande delar utredningen upp forskningen i fem grup­

per, varvid ämnena vid skogshögskolan begagnas för att beteckna område­

nas innehåll.

Primär skoglig produktion. Till denna grupp hänförs skoglig marklära,

skogsekologi, skögsgenetik, skogsföryngring, skogsproduktion, skogsskötsel,

skogsbotanik, skogsentomologi och skoglig vertebratekologi. Forskningsme­

todiken inom gruppen innebär att forskarna anlägger försöksserier inom

skogshögskolans försöksområden men också hos skogsägarna. Försöksytor-

na är spridda till alla landsdelar och belyser för olika trädarter och prove­

nienser resultaten under skilda klimat- och markförhållanden. Försöken re­

gistrerar ofta utvecklingsförloppen under mycket långa perioder. Utmär­

kande för denna grupp liksom för den följande gruppen är att verksamhe­

ten och utvecklingen präglas av en arbetsgemenskap mellan forskning och

praktik som knappast har någon motsvarighet inom skogsforskningen i öv­

rigt. Ämnesområdena i gruppen utgör sedan gammalt kärnan av vad som

avses med skogsforskning. Utredningen betraktar statens roll som huvud­

intressent i denna forskning, som i regel är mycket långsiktig, som själv­

klar. Men även intressegemenskapen med det praktiska skogsbruket är på­

taglig på grund av att forskningen är nära förenad med rena produktions­

insatser som hör det praktiska skogsbruket till. Skogsbruket har på skogs-

trädsförädlingens område sedan länge bedrivit en egen forsknings- och för­

söksverksamhet.

Utredningen går närmare in på den verksamhet som bedrivs för att för­

bättra skogsmark. Utredningen anför att skogsmarker av alla slag i flera

avseenden skiljer sig väsentligt från den odlade jorden. Visserligen är de

grundläggande kemiska, fysikaliska och biologiska processerna i marken i

många fall desamma, men både kvalitativa och kvantitativa skillnader före­

ligger. Även om den ökande skogsgödslingen innebär ett visst styrande av

markprocesserna i skogen i samma mening som på åkern, kan man enligt

utredningen aldrig komma dithän att man kan underlåta att beakta skogs-

skötseins särdrag.

Forskningen rörande skoglig mark påbörjades på 1920-talet. Efter andra

världskriget har allt flera undersökningar och studier kommit till stånd

vid skogshögskolans institution för växtelcologi och marklära. Nya forsk­

ningsmetoder har introducerats och förutsättningarna för en stark utveck­

ling bedömer utredningen vara mycket goda. Det praktiska skogsbruket har

intill de senaste åren ägnat föga uppmärksamhet åt möjligheterna att för­

bättra skogsproduktionen genom gödsling. Inför en kärvare utveckling av

skogsbrukets marknadsförhållanden har skogsgödslingen snabbt blivit ak­

tuell.

Gödslingsåtgärderna har hittills tagit sikte på två typfall, nämligen dels

gödsling av dikade torvmarker som i regel har ett skogsbestånd som lider av

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

ningen. Institutionen för virkeslära vid skogshögskolan utför i stor om­

fattning undersöknings- och utredningsarbeten för skogsbrukets räkning.

Skogstaxering, mätningslära och kalkylteknik. Till denna grupp hänförs

skogstaxering, skogsuppskattning och skogsindelning samt skoglig mate­

matisk statistik. Verksamheten inom området förutsätter goda förbindel­

ser och kontakter mellan forskare och skogsägare. Skogshögskolans institu­

tion för skogstaxering som svarar för riksskogsstaxeringen fungerar i vissa

aA^seenden som ett ser\'iceorgan för skogsbruket.

Skogsekonomi. Till gruppen hänförs skogsekonomi samt skoglig plane­

ring och driftkontroll.

Utredningen tar i detta sammanhang upp frågan om forskningen rö­

rande skogsbrukets strukturfrågor, arronderingsprocesser och driftplane­

ring. Den nya strukturpolitik som nu slår igenom för skogsbruket måste

nämligen vägledas av bättre kunskaper om de ekonomiska grundbetingel­

serna. Ämnesgrupperna erbjuder \'id skogshögskolan en mycket splittrad

bild och endast obetydliga resurser står till förfogande för högskolans arbe­

ten. Inom Skogs- och lantbruksakademien samt tekniska högskolans i

Stockholm institution för fastighetsteknik bedrivs forskningsarbeten inom

området.

Även om en djupare bearbetning av skogsbrukets strukturfrågor är myc­

ket angelägen, bör man enligt utredningens mening pröva sig fram \nd en

förstärkning av forskningen. Utredningen anser det sannolikt att skogshög­

skolan i första hand måste tillföras nya resurser. Området ligger inte Aräl till

för ett branschforskningsinstitut av den typ som utredningen föreslår. Ett

nytt skogligt forskningsråd bör i stället ges ansvaret för en utbyggnad.

Utredningen föreslår i ÖA'rigt inga nya former för samverkan mellan stat

och näringsliv på skogsforskningens områden. Statligt stöd \nd sidan av

skogshögskolans anslag bör prövas som bidrag i vanlig ordning från ett bli­

vande forskningsråd.

Inrättande av ett forskningsrådsorgan för skoglig forskning

Utredningen framhåller att nuvarande skede av stark vetenskaplig ex­

pansion har ställt krav på en rörlig och flexibel organisation som snabbt kan

möta uppdykande anslagsbehov och själv initiera vetenskapliga projekt.

Forskningsråden har ansetts A^ara de organ som bäst motsvarar dessa krav.

Genom sin stora frihet att disponera över anslagen har forskningsråden

fått en prioriterande funktion av stor betydelse framför allt för grundforsk­

ningens utveckling. Som ett tecken på förtroendet för rådens effektivitet

får enligt utredningen betraktas den jämförelsevis kraftiga ökning, som

rådens anslagsmedel undergått och som senare år uppgått till ca 20 % för

varje år.

Utredningen erinrar om att flera förslag väckts i syfte att bilda nya torsk-

14

råden blir härigenom beroende av varandra. Detta talar mot att forsknings­

stödet splittras på många små organ.

Om den skogliga forskningen läggs under ett befintligt forskningsråd

kan enligt utredningen flera alternativ väljas. Den skogliga forskningen

bar starkt samband med den tekniska och naturvetenskapliga forskningen.

Sambandet torde vara starkast med det tekniska forskningsrådet som sva­

rar för en väsentlig del av stödet till den skogstekniska och skogsindustriella

forskningen. Rådets arbetsfält omspänner dock nästan uteslutande den

tillämpade tekniska forskningen, varför en anknytning av den skogliga

forskningen i sin helhet till detta råd är onaturlig. Det naturvetenskapliga

lorskningsrådet är till största delen inriktat på grundforskning, som skall

understödjas från strikt vetenskapliga kriterier. Rådsbidragen till skoglig

forskning har varit av mindre omfattning. En anknytning av den målin­

riktade skogliga forskningen till detta råd ter sig därför olämpligt.

Ett infogande av den skogliga forskningen i jordbrukets forskningsråd

anser utredningen vara naturligare, även om det sakliga sambandet mellan

skogs- och jordbruksforskning inte är särskilt framträdande. Skälen ligger

främst på ett annat plan. De båda forskningsområdena är likartade genom

att grundforskning, målforskning och utvecklingsarbete intimt hänger sam­

man inom båda. Forskningsområdena sammanfaller också med två nä­

ringsgrenar, mellan vilka kontakterna är omfattande, särskilt under pågåen­

de strukturomvandling. En samordning av skogs- och jordbruksforskningen

inom en organisatorisk enhet har även många administrativa och organisa­

toriska fördelar.

Ett betydelsefullt villkor för en samordning bör enligt utredningen va­

ra att den skogliga forskningen får egen ledning och att verksamheten även

i övrigt kan fungera självständigt i förhållande till speciella jordbruks­

intressen.

Utredningen föreslår att ett gemensamt forskningsråd inrättas för skog­

lig forskning och jordbruksforskning. Rådet bör kallas statens råd för

skogs- och jordbruksforskning. Rådet bör delas upp på två sektioner, en

för den skogliga forskningen och en för jordbruksforskningen.

Det nuvarande verksamhetsområdet för jordbrukets forskningsråd anser

utredningen böra föras över till jordbrukssektionen i det nya rådet.

Verksamhetsområdet för den skogliga sektionen bör enligt utredningen

omfatta alla grenar av den skogliga produktionsforskningen, såsom skogs-

botanik, skogsekologi, skogsgenetik, skogsföryngring, produktionsutveck­

ling m. m. Detsamma gäller sådana områden som näringsstruktur och drift­

planläggning inom skogsbruket, skogstaxering, mätnings- och värderings-

lära, kalkylteknik, skogsekonomi, arbetsfysiologi.

Den grundläggande forskning på vilken den skogliga forskningen till

större delen bygger understöds nu av naturvetenskapliga forskningsrådet,

som i någon mån också bidrar till den tillämpade forskningen. Med detta råd

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

16

jordbrukets forskningsråd. Ledamöterna bör utses bland såväl forskare

som företrädare för den praktiska verksamheten inom resp. område.

Ledamöterna i den skogliga sektionen bör enligt utredningens mening ut­

ses av Kungl. Maj :t. Sex ledamöter bör vara företrädare för olika skogs-

vetenskapliga arbetsfält. De övriga tre bör representera det praktiska skogs­

bruket och utses efter förslag av domänstyrelsen, Skogsindustriernas sam-

arbetsutskott och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. En repre­

sentant för skogsstyrelsen bör äga närvara vid sammanträdena. Vid behov

bör även tillkallas företrädare för de naturvetenskapliga och tekniska forsk­

ningsråden.

Jordbrukssektionens samtliga ledamöter bör enligt utredningen utses av

Kungl. Maj :t. Skogs- och lantbruksakademiens nuvarande rätt att utse tre

ledamöter bör alltså falla bort. Sex ledamöter bör företräda jordbruks-

och trädgårdsvetenskaperna och tre det praktiska jordbruket och trädgårds­

näringen. De tre sistnämnda bör utses efter förslag av resp. Riksförbundet

Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund och Sveriges liandelsträd-

gårdsmästareförbund.

Den nuvarande bestämmelsen om rätt för representant för lantbruks-

styrelsen att närvara vid sammanträden i jordbrukets forskningsråd bör

bibehållas inom sektionen för jordbruksforskning.

Sedan annnan ledamot än ordförande innehaft förordnande under två pe­

rioder, bör han inte förordnas på nytt.

Enligt utredningen är det viktigt att ett fortlöpande samråd äger rum

mellan den skogliga sektionen och det tekniska forskningsrådet samt

mellan jordbrukssektionen och de medicinska och naturvetenskapliga forsk­

ningsråden.

Utredningen föreslår, att varje sektion bland ledamöterna utser en verk­

ställande ledamot med uppgift att i samråd med sektionens sekreterare

bereda ansökningar om anslag, föredra ärenden inför sektionen samt verka

tör att sektionen tar initiativ till ny forskning. Systemet med en verkstäl­

lande ledamot stämmer överens med den ordning, som f. n. råder inom

jordbrukets forskningsråd, där Skogs- och lantbruksakademiens sekrete­

rare även är rådets självskrivne sekreterare och verkställande ledamot. Det

nya rådets huvudsekreterare bör i anslutning till denna praxis utses till

verkställande ledamot i den sektion, som hör till hans kompetensområde.

Utredningen föreslår, att det självskrivna ledamotskapet i forsknings­

rådet för akademins sekretare upphör. Normalt bör dock sekreteraren ingå

som ledamot i den av rådets sektioner, inom vars område han är verksam.

Han bör även tjänstgöra som verkställande ledamot i den sektion, i vilken

han ingår.

Samordning mellan sektionerna bör enligt utredningen ske genom gemen­

sam ordförande och huvudsekreterare samt gemensamt kansli.

Ordföranden föreslås sålunda bli gemensam för rådets båda sektioner och

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

Härigenom kommer den skogliga sektionen att totalt disponera följande

belopp.

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

Beträffande administrationen föreslår utredningen att den samordning

i fråga om lokaler in. in. som nu finns mellan akademin och jordbrukets

forskningsråd, bör gälla även för rådet för skogs- och jordbruksforskning.

Kostnaderna för rådet beräknar utredningen för budgetåret 1967/68 till

295 000 kr. Av beloppet utgör arvoden 45 000 kr., avlöningar 174 000 kr.,

omkostnader 46 000 kr. samt engångsanskaffning av kontorsmateriel

30 000 kr.

En årlig förvaltningsersättning för fonden för skoglig forskning bör er­

läggas av fonden till forskningsrådet med 30 000 kr. per år. Anslagsbehovet

för budgetåret 1967/68 kan därigenom beräknas till 265 000 kr.

Inrättande av ett forsknings- och serviceinstitut

Mot bakgrund av vad tidigare anförts rörande samarbete mellan staten

och skogsbruket inom området primär skoglig produktion föreslår utred­

ningen att staten och skogsbrukets företrädare gemensamt inrättar ett in­

stitut för vetenskaplig och praktisk verksamhet rörande dels skogsträds-

förädling samt olika trädslags, proveniensers och förädlade arters använd­

ning vid skogsodling och planläggning, dels gödsling av skogsmark. Utred­

ningen föreslår att det benämns Institutet för virkesproduktion. Skogsträds-

förädlingen bör delas upp i tre undergrupper, nämligen dels skogsfröplan-

tager som innefattar allt med skogsfröplantagerna sammanhängande ar­

bete av såväl forsknings- och försöksnatur som av praktisk art, dels

forsknings- och försöksarbete som ej tillhör plantageverksamheten och

som omfattar proveniensfrågor, skogsodlingsteknik m. m., dels ock prak­

tisk verksamhet som ej tillhör plantageverksamheten men som innebär all­

män och enskild service och rådgivning. Institutet bör överta den verksam­

het på skogsträdsförädlingens område som Föreningen Skogsträdsförädling

nu bedriver.

Inom skogsträdsförädlingen bör arbetet i första hand koncentreras på

plantagernas komplettering och skötsel samt avkommeprövningen för plus-

träden i plantagerna. Proveniensfrågorna anser utredningen likaså bety­

delsefulla för skogsbruket. Arbetet bör enligt utredningen ske i nära sam­

arbete med skogshögskolan.

Skogsgödsling har inte ingått i Föreningen Skogsträdsförädlings arbets­

uppgifter. Institutets uppgift bör vara att i nära samarbete med skogshög­

skolan planlägga ett riksomfattande försöksnät huvudsakligen omfattande

försöksserier som anordnas av skogsvårdsstyrelserna, domänverket, skogs­

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 51 år 1967

20

Institutets driftkostnader beräknar utredningen efter 1965 års penning­

värde till 2 150 000 kr. per år och inkomsterna till 405 000 kr. per år. Lö­

ner, resekostnader och sociala utgifter för tjänstemän uppgår till 1 445 000

kr. Arbetarlönerna beräknas till 300 000 kr. Föreningen bör tillskjuta start­

kapital och garantera ett årligt driftbidrag på 450 000 ler., vilket ungefär­

ligen motsvarar avkastningen av föreningens grundfond på 8 milj. kr. Ut­

redningen räknar med att medlemmarnas bidrag till stiftelsen skall bli ca

580 000 kr. per år under de fem första åren. Staten föreslås bidra med

700 000 kr. per år under nyssnämnda period.

För institutets drift står då till förfogande (405 000 -j- 450 000 + 580 000

+ 700 000 =) 2 135 000 kr. Detta belopp svarar i stort mot årskostnaden.

Budgeten beräknar utredningen kunna balanseras på grund av den succes­

siva utbyggnaden av verksamheten och av anslag från forskningsfonder

och forskningsråd. Engångsutgifter kommer vidare att uppstå för försöks­

områden med byggnader samt för redskap, instrument och annan utrust­

ning. Kostnaden beräknas till 420 000 kr., varav staten bör svara för 140 000

kr.

Föreningen Skogsträdsförädlings intresseområde blir enligt utredning­

ens förslag väsentligt utökat, varför en betydligt större anslutning till verk­

samheten bör komma till stånd. Anslutningen från skogsbolagen är redan

nu nära hundraprocentig. För övriga allmänna skogsförvaltningar bör kun­

na påräknas en anslutning av omkring 90 %. Övriga skogsägare beräknas

ansluta sig till ca 60 %.

Skoglig forskning och utbildning vid universitetet i Umeå, m. m.

Utredningen framhåller att förutsättningarna för skoglig produktion

på mark av likartad beskaffenhet är mycket starkt växlande med hänsyn

till nordlig bredd och höjd över havet. Inom södra delarna av landet av­

kastar skogsbruket i medeltal mellan 5 och 15 skogskubikmeter (m3sk)

per ha, i de mellersta mellan 3 och 7 m3sk per ha, i de nordligaste ned till

1 m3sk per ha och i fjällskogarna ännu mindre. Inom de svagaste om­

rådena möter desutom uppdragandet av ny skog ofta mycket stora svå­

righeter. Att skogsbruket trots de större produktionskostnader som des­

sa förhållanden medför kunnat nöja sig med de leveranspriser som

skogsindustrin betalat sammanhänger med flera omständigheter såsom

att transporterna har kunnat ske billigt genom flottning, att det hårda­

re rationaliserade storskogsbruket dominerar och att skogsindustrin ar­

betar i stora moderna enheter. Härtill kommer beträffande de västligaste

och högst belägna delarna av Norrland att virlcespriserna kan betraktas

som realisationspriser för ett under långa tider kostnadsfritt accumulerat

virkeslager. När realisationen nu nalkas sitt slut, nödgas industrin antingen

betala produktionskostnaderna för nyuppdragen skog eller inrätta sig efter

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 51 år 1967

Skogsträdsförädlings försöksstation i Norrland har i hög grad bidragit

till ökad kännedom om skogliga föryngringsfrågor. Domänverket och de

större enskilda skogsföretagen har också svarat för en omfattande prak­

tisk försöksverksamhet. År 1962 ställde Norrlandsfonden ca 1 milj. kr. till

skogshögskolans förfogande för forskning och försök rörande föryngrings-

arbetet i inlandets höj dlägen. Studier över de markklimatiska förhållan­

dena har kommit igång och givit vissa preliminära resultat. Slcogsfrö-

plantager är under uppbyggnad och proveniensförsök med tall och gran

har gett goda resultat. Fonden har därefter ställt ytterligare ett belopp av

1,6 milj. kr. till förfogande för undersökningar rörande de norrländska

föryngringsfrågorna. Inom fack- och forskningskretsar är man sålunda

starkt medveten om att det är betydelsefullt att stärka resurserna i Norr­

land för skogsforskning.

Den förstärkning av den skogliga forskningens resurser som ett genom­

förande av utredningens förslag medför kan inte komma till stånd utan

att rekryteringen av forskare breddas. Utredningen finner det därför ange­

läget att även ta upp denna fråga till övervägande. Utredningen framhåller,

att begreppet skoglig forskning är sammansatt av en rad komponenter av

biologisk, teknisk och ekonomisk art. Trots detta har den skogsvetenskap-

liga utbildningen överallt i världen koncentrerats till särskilda institu­

tioner. Detta är betingat av dels att den praktiska yrkesutbildning som

lämnas där kräver fast kombination av många olikartade ämnesområden,

dels att skogsvetenskapen avser skogens sammansatta miljö. Dessa förhål­

landen medför att den skogliga forskningen har starka anknytningar till

universitet och andra högskolor. Av de akademiska lärarna och forskarna

vid skogshögskolan har de flesta erhållit sin grundutbildning vid högskolan

men mer än en tredjedel har högre vetenskaplig examen från universitet.

Detta förhållande kan delvis sammanhänga med högskolans relativt unga

och begränsade utbildningskapacitet för forskare och sålunda vara histo­

riskt betingat. Enligt utredningens mening kan en framsynt skoglig forsk­

ning aldrig vara utan stora insatser från universitetens fakulteter, sär­

skilt de naturvetenskapliga. Den önskvärda breddningen av basen för fors­

karrekryteringen bör i första hand åstadkommas genom att utbildnings­

resurserna vid skogshögskolan förbättras men också genom att univer­

siteten starkare engageras i skogsforskningen.

Ett visst samarbete förekommer f. n. mellan skogshögskolans institu­

tioner och andra vetenskapliga organ. Utredningen redovisar som exempel

härpå att professorn i skogsbotanik vid skogshögskolan har rätt att utan

dispensförfarande examinera filosofie licentiater i skogsbotanik vid Stock­

holms universitet. Sex å sju studerande har hittills avlagt sådan licentiat­

examen. I ämnet skogsgenetik äger ett liknande samarbete rum. Profes­

sorn i skogsgenetik vid högskolan är examinator i ämnet genetik i filosofie

licentiatexamen vid Stockholms universitet. Två sådana examina har hit­

24

mästarutbildning eller universiteten beror väsentligen på personliga insat­

ser av forskare vid högskolan. De befintliga skogliga forskartjänster

vid vetenskapliga institutioner, i skogsbruket och på andra håll utgör inte

någon tillförlitlig utgångspunkt.

Utredningen framhåller, att svårigheter förelegat att intressera unga na­

turvetenskapliga forskare från universiteten för assistenttjänster och lik­

nande tjänster vid skogshögskolan. Detta antar utredningen kan bero

på begränsade möjligheter till goda sluttjänster men kan även samman­

hänga med att man inom naturvetenskapliga kretsar vid universiteten inte

kommit till full insikt om att den skogliga forskningen erbjuder ett myc­

ket tacksamt arbetsfält.

Den nödvändiga förstärkningen av de personella resurserna inom skogs-

vetenskapen vinns enligt utredningen naturligt genom att den tankegång

fullföljs som redovisades i prop. 1960: 119 angående riktlinjer för ut­

byggande av universitet och högskolor m. m. samt i prop. 1961: 118 an­

gående upprustning av forskningen och den högre utbildningen på skogs­

brukets område, nämligen att skogsvetenskapen bör få hemortsrätt vid

något eller några av universiteten, varvid närmast åsyftades en på norr-

landsförhållanden inriktad läroanstalt. Utredningen föreslår därför, att

eu laboratur i ett skogligt ämne inrättas vid institutionen för biologi

vid universitetet i Umeå och att i anslutning härtill bereds möjlig­

het att vid universitetet avlägga en skogsbetonad filosofie kandidatexa­

men som kan ge behörighet att avlägga skoglig licentiatexamen vid skogs­

högskolan. Vidare föreslår utredningen att filosofie licentiatexamen får

avläggas vid universiteten i vissa ämnen som endast är representerade vid

skogshögskolan.

Enligt utredningen bör vid universitetet i Umeå införas ett skogligt exa-

mensämne som har tillräcklig omfattning för att ge kunskaper om skif­

tande skogliga sammanhang. Ämnet bör samtidigt ge möjlighet till fördjup­

ning. Ämnet bör enligt utredningens mening benämnas skoglig produk-

tionslära. I ämnet bör finnas den nyssnämnda laboraturen vid institutio­

nen för biologi jämte erforderligt antal assistenter och annan per­

sonal. Ämnet bör omfatta grundläggande delar av skogsekologi, skogs-

föryngring och skogsproduktion med tyngdpunkten lagd på skogsproduk­

tion. Det bör kunna ingå i kombination med två andra till filosofiska fa­

kulteten hörande ämnen och bör läsas som sista ämne. Vid val av kom­

binationer gäller det att välja ämnen, som kan ge behörighet att avlägga

skoglig licentiatexamen i ämne vid skogshögskolan. En samordning med

universitetets övriga utbildningslinjer bör beaktas. Ämnet skoglig produk-

tionslära bör ingå i kombination med något eller några av ämnena botanik,

kemi, genetik, zoologi, mikrobiologi, statistik, nationalekonomi och företags­

ekonomi. Även ämnet geografi (kulturgeografi) kan i kombination med an­

nat ämne komma i fråga. Studiekurser bör göras upp för betygsgraderna

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

26

tonade skogliga ämnena och alltså ej heller i det nya ämnet skoglig pro-

duktionslära vid Umeå universitet.

Skogshögskolan disponerar f. n. två försöksparker i Västerbottens kust­

land. Åtgärder har vidtagits för att avsätta och uppbygga ett större för­

söksområde inom Norrbottens läns lappmark i trakten av Gällivare. Utred­

ningen nämner att inom högskolan har vid flera tillfällen övervägts att

placera en mindre avdelning för skogsföryngring och en laboratur i skogs-

odlingsteknik i Umeå. Utredningen, som enligt sina direktiv inte har att ta

befattning med högskolans ordinarie anslag, anser dock frågan om stär­

kandet av skogshögskolans verksamhet i norrlandsfrågor nära förbunden

med utredningsuppdraget. Utredningen finner därför värdefullt att en av­

delning av högskolans institution för skogsföryngring fr. o. m. budgetåret

1967/68 förläggs till Umeå och att en laboratur i skogsodlingsteknik med

placering vid denna avdelning som högskolan begärt i sin anslagsframställ­

ning för budgetåret 1967/68 inrättas samtidigt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

Remissyttrandena

Inrättande av ett forskningsrådsorgan för skoglig forskning

Förslaget att inrätta ett forskningsrådsorgan för skogligt forsknings- och

utvecklingsarbete tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remiss­

instanser. Förslaget om ett gemensamt råd för skogs- och jordbruksforsk­

ning tillstyrks genomgående. Ett par remissinstanser, skogsvårdsstyrelsen i

Örebro län och stiftsnämnden i Härnösands stift, anser dock att ett själv­

ständigt råd för den skogliga verksamheten är mera ändamålsenligt. Sam­

verkande träfacken förordar att ett forskningsråd bildas gemensamt för

skoglig och skogsindustriell forskning.

Jordbrukets forskningsråd anser, att det samband som finns mellan forsk­

ningsuppgifterna på jord- och skogsbrukets områden bäst tillgodoses genom

en gemensam forskningsorganisation. Enligt rådets mening har dock ut­

redningen dragit gränsen mellan de båda sektionerna för skoglig forskning

resp. jordbruksforskning väl hårt. Risker finns för att sektionerna isole­

ras från varandra. Gemensamma sammanträden mellan sektionerna bör

därför ske i en inte alltför ringa omfattning. Ledamöterna i jordbrukssek-

tionen bör ha möjlighet att närvara — utan beslutsrätt — vid den skog­

liga sektionens sammanträden och vice versa. Antalet vetenskapsmän i

sektionerna bör inte begränsas alltför mycket, eftersom ansökningarna

om forskningsbidrag kan falla inom många olikartade ämnesområden.

Inom varje sektion bör därför finnas sju företrädare för forskningen och

två för den praktiska verksamheten. Vidare bör de sistnämnda utses direkt

av Kungl. Maj :t och inte efter förslag av vissa organisationer.

28

arbetsfält såsom utredningen förordat vad gäller strukturfrågorna och den

skogliga vägforskningen. I fråga om organisationen framhåller styrelsen att

åtminstone en plats i rådet bör besättas av en representant för skogsadmi-

nistrationen.

Skogsvårdsstyrelserna tillstyrker även utredningens förslag.

Domänstyrelsen finner att en förstärkning av stödet till den skogliga forsk­

ningen är synnerligen angelägen. Utredningens förslag om statligt stöd åt

skoglig forskning med stark anknytning till det praktiska skogsbruket är

väl avvägt och fyller det aktuella behovet. Det nya forskningsrådet tillstyrks

men styrelsen ifrågasätter om inte i rådet bör finnas fem företrädare för

skogsforskningen och fyra för det praktiska skogsbruket. De fyra senare

ledamöterna bör utses efter förslag av domänstyrelsen, skogsstyrelsen,

Skogsindustriernas samarbetsutskott samt Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund. Någon viss mandattid bör ej utsättas för rådets ledamöter.

Lantbruksstijrelsen anför, att skogs- och jordbruksnäringarna berör var­

andra nära och möts i många sammanhang. Med hänsyn härtill bör repre­

sentanter för skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen ha närvaro- och ytt­

randerätt i såväl jordbruks- som skogssektionerna.

Statskontoret delar utredningens uppfattning om organisationen av rådet.

Riksrevisionsverket anför att fonden för skoglig forskning bör förvaltas av

statskontorets fondbyrå. Vidare bör de årliga belopp som tas i anspråk ur

fonden tillgodoföras anslaget till skoglig forskning såsom uppbördsmedel

så att bidragsgivningen i sin helhet sker från anslaget.

Skogspolitiska utredningen tillstyrker det föreslagna stödet till den skog­

liga forskningen. Utredningen uttalar.

Den stora naturtillgång, som skogen utgör, måste utnyttjas optimalt. För

att det skall bli möjligt erfordras en intensifiering av den skogliga forsk­

ningen. Till övervägande del blir det fråga om tillämpad forskning, vars

kostnader i princip bör bäras av näringen själv. Med hänsyn till svårighe­

terna att med nuvarande ägostruktur få fram en rättvis kostnadsfördelning

men framför allt på grund av det stora samhällsintresse det här är fråga

om tillstyrker utredningen att staten genom ökat stöd och samordning av

resurserna bidrar till den förstärkning av den skogliga forskningen som fö­

reslås i betänkandet. Utredningen förutsätter att även de olika företagen och

organisationerna inom skogsnäringen väsentligt skall bidra till upprust­

ningen. Betänkandets förslag om den skogliga forskningens organisatoriska

utformning synes väl ansluta sig till hittillsvarande praxis och utvecldings-

strävanden på andra forskningsområden. Enligt utredningens uppfattning

talar åtskilliga skäl för inrättandet av ett särskilt skogligt forskningsråd.

Om av praktiska skäl den föreslagna samordningen med jordbrukets forsk­

ningsråd genomförs, vill skogspolitiska utredningen kraftigt understryka

vad som i betänkandet anförs om att skogsforskningen bör ställas under

stark egen ledning och att den inte får besväras av inflytande från speciella

jordbruksintressen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1967

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

Inrättande av ett forsknings- och serviceinstitut

I det närmaste samtliga remissinstanser ställer sig positiva till förslaget

att ett branschforskningsinstitut inrättas för forskning och serviceverksam­

het på skogsträdförädlingens och skogsgödslingens områden. Många instan­

ser framhåller att institutet bör ha ett nära samarbete med andra organ och

då i första hand skogshögskolan samt skogsstyrelsen och skogsvårdssty-

relserna.

Lärarkollegiet vid skogshögskolan accepterar utredningens förslag. Kol­

legiet anför bl. a.

Det är f. n. knappast möjligt att föra över hela fröplantageverksamlieten

till skogshögskolan. Det är samtidigt inte ändamålsenligt att försöka skilja

fröplantageverksamlieten från växtförädlingsarbetet, vari den utgör en

integrerande del.

Kollegiet delar utredningens uppfattning att nuvarande situation på skogs­

gödslingens område innebär risker för felinvesteringar och att en centralt

ledd försöks- och konsultverksamhet är i hög grad påkallad. F. n. brister

det framför allt i enhetlighet i planeringen och dessutom genomförs de prak­

tiska försöken ofta utan erforderliga överväganden av matematisk-statistisk

natur. De ganska talrika försök som tillkommit under den senaste tioårs­

perioden är av ojämn kvalitet, sammanhängande framför allt med försöks-

utläggarens kompetens, men också med graden av samråd med experter.

Kollegiet anser att den centrala ledningen av försöksverksamheten måste

ha ett betydligt fastare grepp om de lokala verkställighetsåtgärderna än som

förutsatts i utredningen.

Kollegiet anför vidare att många av de forskningsuppgifter som utred­

ningen tänker sig att institutet skall kunna omhänderha redan ingår i hög­

skolans arbetsprogram. Detta kan medföra dubbelarbete. Enligt kollegiets

mening bör institutet endast åta sig serviceuppdrag. Institutets namn bör

då ändras till Institutet för skoglig växtförädling och gödsling eller till Skogs­

brukets service-institut. En närmare samordning av institutets och högsko­

lans verksamhet kräver ökad integration på styrelse- och institutionsnivåer­

na. Institutets styrelse bör bestå av ledamöter och lämpligt antal supplean­

ter. Av ledamöterna bör högskolans rektor vara självskriven. Härutöver bör

högskolans styrelse hos Kungl. Maj :t föreslå fem ledamöter, varav fyra efter

förslag av lärarkollegiet. Övriga sex ledamöter jämte suppleanter bör utses

av den planerade stiftelsen.

Stgrelsen för skogshögskolan som i likhet med lärarkollegiet tillstyrker

inrättandet av branschforskningsinstitutet delar de synpunkter som lärar­

kollegiet framfört utom i fråga om institutsstyrelsens sammansättning och

institutets namn. Styrelsen uttalar att högskolan bör ha en starkare repre­

sentation i institutets styrelse än vad utredningen tänkt sig. Högskolesty­

relsen anser vidare att skogsadministrationen bör vara representerad i in­

stitutets styrelse. När det gäller namnet på institutet tillstyrker högsltole-

31

styrelsen utredningens förslag. Ledamöterna Näslund och Hagberg biträder

dock lärarkollegiets förslag.

Ledamöterna Näslund och Ebeling har gjort särskilda uttalanden till hög­

skolestyrelsens yttrande. Näslund anför därvid att ett fristående institut

kan vara berättigat som övergångsform men att ett samgående bör ske med

högskolan så småningom. Verksamheten vid Föreningen Skogsträdsföräd-

ling är nämligen så mångskiftande och omfattande att den inte på en gång

bör föras över till högskolan. Institutets verksamhet bör dock på sikt föras

över till en ny institution vid högskolan för skogligt utvecklingsarbete och

service. Denna institution bör finansieras av staten och Föreningen Skogs-

trädsförädling gemensamt.

Ebeling anför att två platser i institutets styrelse bör besättas med repre­

sentanter för skogsadministrationen, varav en bör vara länsjägmästare.

Universitetskansler sämbetet samt övriga universitets- och högskoleorgan

tillstyrker förslaget om branschforskningsinstitutet. Även Skogs- och lant­

bruksakademien, statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens tek­

niska forskningsråd tillstyrker förslaget. Akademin anser dock att institu­

tets namn är för vittomfattande.

Skogsstyrelsen, domänstyrelsen och flertalet skogsvårdsstyrelser biträ­

der utredningens förslag men anser att skogsadministrationen bör vara före­

trädd i institutets styrelse. Skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs och Jämt­

lands län ställer sig tveksamma till institutet och skogsvårdsstyrelsen i

Örebro län avstyrker förslaget med hänsyn till den splittring av resurserna

som institutets tillkomst medför.

Stifisnämnderna — med ett par undantag — tillstyrker institutet och för­

klarar sig villiga att ingå i den nya stiftelsen för virkesproduktion.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som ansluter sig till förslaget om ett

branschforskningsinstitut, anser att institutet bör bli ett mer renodlat organ

för utvecklings- och serviceverksamhet. Institutet bör fastare knytas till

skogshögskolan än vad utredningen tänkt sig. Liknande synpunkter fram­

förs av Norrlandsfonden.

Skogspolitiska utredningen och statskontoret liksom också styrelsen för

Fonden för skoglig forskning, Föreningen Skogsträdsförädling, Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas samarbetsutskott

och Samarbetsnämnden för skoglig växtförädling och genetik tillstyrker i

allt väsentligt utredningsförslaget. Samverkande träfacken anser att institu­

tets verksamhet bör utsträckas att även omfatta frågor som gäller skogs-

reproduktion. Enligt skogsbruksutredningen bör institutet koncentrera sina

resurser på de sammanhållande och rådgivande uppgifterna när det gäller

plantageverksamheten. Institutet bör avstå från att ta upp kommersiella de­

lar av frö- och plantproduktionen för att kunna stå fritt från sådana intres­

sen i sitt handlande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

Industriforskningsutredningen ifrågasätter om inte statens bidrag bör

sättas i viss bestämd relation till insatsen från industrins sida.

Skoglig forskning och utbildning vid universitetet i Umeå, m. m.

Utredningens förslag rörande universitetens medverkan i skoglig forsk­

ning och utbildning tillstyrks i princip av flertalet remissinstanser. Några

instanser, bl. a. stgrelsen för lantbrukshögskolan, anser dock att de re­

surser som finns vid skogshögskolan i första hand bör tas i anspråk för en

vidgad skoglig utbildning. Andra remissorgan såsom statskontoret samt

Sveriges förenade studentkårer ställer sig tveksamma till eller avstyr­

ker utredningens förslag till utbildning vid Umeå universitet av filosofie

kandidater med ett skogligt ämne i examen. Dessa instanser önskar frågan

ytterligare utredd med hänsyn till bl. a. att någon undersökning av beho­

vet av förevarande utbildningslinje ej företagits samt att den nya utbild­

ningens innehåll och uppläggning ej tillfredsställande utretts.

Lärarkollegiet vid skogshögskolan delar helt utredningens uppfattning att

universiteten bör engageras i den skogliga forskningen. Kollegiet finner det

lämpligt att såsom en början en laboratur inrättas i ett skogligt ämne vid

universitetet i Umeå och att där anordnas undervisning så att en skogsbeto-

nad filosofie kandidatexamen, i vilken ingår ämnet skoglig produktions-

lära, kan avläggas där. Kollegiet framhåller att även sådana ämnen som f. n.

inte finns representerade vid Umeå universitet såsom geologi och naturgeo­

grafi bör kunna tas med i examen. Om i en framtid marklära blir universi-

tetsämne, är detta ämne lämpligt att kombinera med skoglig produktions-

lära.

Kollegiet finner också att en skogsbetonad filosofie kandidatexamen i

princip bör vara lämplig grund för högre skogliga studier vid skogshög­

skolan inom vissa ämnesområden, även om det därvid kan bli fråga om att

inhämta vissa kompletteringar till grundexamen. En alltför ensidig grund

för skogliga licentiatstudier är nämligen inte till fördel vare sig för skogs­

högskolan eller för de studerande. Det är enligt kollegiet inte lämpligt att

den skogliga licentiatexamen får alltför olika omfattning för studerande

från högskolan och för studerande från universitetet. Kollegiet anser att en

utredning snarast bör göras rörande den föreslagna primärexamens för­

hållande till civiljägmästarexamen. Man bör därvid ägna speciellt intresse

åt utbildningsmålen för resp. utbildningsväg. Utredningen bör dessutom

omfatta det nya universitetsämnets lämpliga anknytning till licentiatstudier

vid skogshögskolan samt civiljägmästarnas rätt att avlägga licentiatexamen

vid universitet och högskolor. Kollegiet har inget att erinra mot att de

skogsbetonade filosofie kandidaterna på grundval av sina studier vid skogs­

högskolan erhåller sin filosofie licentiatexamen i likhet med vad som redan

33

nu kan ske för filosofie kandidater som studerar skogsbotanik eller genetik

vid skogshögskolan.

Styrelsen för skogshögskolan instämmer i de synpunkter och förslag som

lärarkollegiet framfört. Styrelsen förutsätter att utbildningen för den före­

slagna primärexamen får karaktär av försöksverksamhet samt att den

eventuellt också begränsas i fråga om antalet elever i varje fall intill dess

den utredning slutförts, som lärarkollegiet förordar.

Universitets kansler sämbetet finner det motiverat att de skogliga forsk­

ningsinsatserna i NoiTland stärks, eftersom näringslivet där är starkt bero­

ende av skogarnas avkastning. Ämbetet tillstyrker också att möjlighet öpp­

nas att vid universitet avlägga primärexamen i vilken ett skogligt ämne

ingår. Som ett viktigt led i utbyggnaden av det högre utbildningsväsendet

ingår nämligen att göra utbildningsresurserna mer tillgängliga och att

skapa nya utbildningsvägar.

Ämbetet tillstyrker att skoglig produktionslära blir examensämne i filo­

sofie kandidatexamen vid universitetet i Umeå. Den skogsbetonade primär­

examens sammansättning bör tas upp till behandling av arbetsgruppen för

fasta studiegångar m. m. Ämbetet är därför inte berett att i detta samman-

hang ta slutlig ställning till ämneskombinationer, delstudiekurser och and­

ra spörsmål om utbildningens uppläggning. En förutsättning för den nya

utbildningslinjen är enligt ämbetets mening att resurserna vid universitetet

i Umeå förstärks med en laboratur. Denna bör benämnas skoglig produk­

tionslära, särskilt ekologi. Utredningens förslag beträffande skoglig licen­

tiatexamen och filosofie licentiatexamen i skogligt ämne biträder ämbetet.

Rektorsämbetet vid universitetet i Umeå anser, att ett skogligt utbild­

nings- och forskningsinstitut i Umeå blir av stort värde för det norrländska

näringslivet samt att det ger universitetet en mycket naturlig kontaktyta

med näringslivet. Rektorsämbetet tillstyrker därför i allt väsentligt de av

utredningen framlagda förslagen. Ämbetet finner dock lämpligt, att be­

nämningen på det nya ämnet blir skoglig produktionsekologi och att labo-

raturen inrättas i detta ämne. Rektorsämbetet tillstyrker förslaget att sltogs-

betonad filosofie kandidatexamen skall ge behörighet att avlägga skoglig

licentiatexamen vid skogshögskolan. Det bör fastställas i vilka ämnen en

sådan skoglig licentiatexamen får avläggas. Ämbetet anser, att filosofie

licentiatexamen eller skoglig licentiatexamen skall kunna avläggas även i

det skogliga ämnet vid universitetet. Annars kan utredningens syfte att från

universiteten rekrytera skogliga forskare äventyras.

Rektorsämbetet anser det önskvärt att lokalerna för en del av virkesin-

stitutet liksom för filialen av skogshögskolans institution för skogsföryng-

ring förläggs till universitetsområdet. Dessa lokaler bör få så nära anknyt­

ning som möjligt till universitetets biologiska institutioner. Rektorsämbetet

bedömer möjligheterna härför som goda om beslut i frågan kan fattas, in­

nan uppförandet av universitetets biologiska institutionsbyggnad påbörjas.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 51

Kungl. Ma j. ts proposition nr 51 år 1967

34

Biologisk-geografiska sektionen vid universitetet i Uppsala anser att

skogshögskolans forskningsavdelning med en laboratur i skogsodling blir

till stor fördel för Umeå universitet. Sektionen tillstyrker även inrättandet

av laboraturen i skoglig produktionslära vid universitetet men gör vissa

anmärkningar mot uppläggningen av den föreslagna undervisningen i äm­

net. Bl. a. erfordras enligt sektionen större resurser än vad utredningen be­

räknat och tillgång till laboratorielokaler.

Måt ematisk-natur vet enskaplig a fakulteten vid universitetet i Lund in­

stämmer i utredningens synpunkter rörande universitetens medverkan i

skoglig forskning och utbildning. Vid biokemiska institutionen vid universi­

tetet bedrivs redan samarbete med skogshögskolan och detta samarbete bör

enligt fakultetens mening stärkas.

Biologisk-geografiska sektionen vid universitetet i Göteborg, som inte

har något emot en utvidgning av den skogliga utbildningen, anser dock att

utredningen inte i tillräcklig grad beaktat konsekvenserna av en utbygg­

nad. Utredningen har inte redovisat att behov föreligger av de föreslagna

examina. Vidare finner sektionen innehållet i den föreslagna skogliga uni­

versitetsutbildningen inte vara genomtänkt och de framlagda kombina-

tionsförslagen orealistiska.

Biologisk-geografiska sektionen vid universitetet i Stockholm anser att det

är nödvändigt med en breddad bas för rekryteringen av forskare inom den

skogliga ämnessfären. Förslaget att inrätta en skogsbetonad filosofie kan­

didatexamen biträds i princip av sektionen. Bland de ämnen som föreslås

ingå i examen har utredningen inte medtagit de geovetenskapliga ämnena

som dock har stor betydelse för den skogliga utbildningen men saknas vid

Umeå universitet. Detta senare förhållandet talar emot Umeå som enda för­

läggningsort för utbildningen. Sektionen föreslår att genom samverkan

mellan Stockholms universitet och skogshögskolan undervisning i skoglig

produktionslära anordnas vid högskolan för elever vid universitetet.

Sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker

utredningens förslag om förläggning till Umeå av förevarande forskning

och undervisning. Sektionen framhåller att många skäl talar för att i en

skogsbetonad filosofie kandidatexamen även ta med ämnen som skogsbo-

tanik, skogsgenetik, skogsekologi och skoglig marklära. Vissa skogliga äm­

nen borde på motsvarande sätt efter dispens även kunna ingå i civilingen­

jörsexamen.

Stgrelsen för lantbrukshögskolan anser, att behovet av forskning röran­

de norrländska problem bör kunna tillgodoses genom skogshögskolan di­

rekt och genom tillkomsten av branschforskningsinstitutet. Den föreslagna

verksamheten vid Umeå universitet får enligt styrelsen inte sådan omfatt­

ning att den kan tillgodose behovet av undervisning för en skoglig kandi­

datexamen eller genomföra eu effektiv och målbunden forskningsinsats.

Ur samhällsekonomisk synpunkt kan dessutom ifrågasättas det lämpliga

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1967

i att bygga ut eu undervisningsaktivitet på skogsområdet i Umeå när skogs-

högskolan har stor kapacitet outnyttjad. Styrelsen förordar därför att en

utbyggnad i stället sker vid skogshögskolan. Genom aktiv forskningsråds-

politik bör forskare vid högskolan kunna stimuleras att i licentiand- och

doktorandarbeten ta upp norrländska problem. Utredningens förslag att in­

rätta en skoglig kandidatexamen är bl. a. ämnesmässigt otillräckligt under-

Den rekrytering av forskare inom det skogliga området som kan

komma till stånd från universitetssektorn bör befrämjas bättre av en infor­

mell samverkan mellan skogshögskolan och institutioner vid universiteten

och andra högskolor än genom införandet av en formell examenslinje. Ge­

nom dispensförfarande föreligger redan nu i stort sett obegränsade möj­

ligheter för forskare med grundläggande utbildning vid universiteten att

bedriva fortsatta högre studier vid exempelvis skogshögskolan och lant-

brukshögskolan.

Skogs- och lantbruksakademien framhåller, att de föreslagna nya äm­

neskombinationerna bör verksamt kunna bidra till en välbehövlig bredd­

ning av rekryteringsbasen för den högre skogliga utbildningen. Utredning­

ens förslag bör dock snarast göras till föremål för en grundligare utredning.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd finner det viktigt att skogshög­

skolan erhåller vidgade möjligheter att utforska de skogliga problemkom­

plexen i övre Norrland. Rådet understryker även betydelsen av att mer

djupgående kontakter kommer till stånd mellan högskolan och universi­

teten när det gäller skogligt forskningsarbete. Statens tekniska forsknings­

råd anser förslaget om ett norrländskt centrum för skoglig forskning och

undervisning i Umeå välbetänkt.

Sveriges förenade studentkårer delar utredningens uppfattning, att skog­

lig utbildning och forskning bör få hemortsrätt vid universiteten. Ett ge­

nomförande av utredningens förslag medför dock enligt SFS:s mening av­

sevärda negativa effekter. Anledningen härtill är, att den nya utbildnings-

vägen inte förutsätts bli spärrad. Då skogshögskolan tillämpar intagnings-

spärr föreligger fara för ett negativt urval till den nya utbildningen. Vidare

kan det enligt SFS inte vara riktigt att lägga upp utbildningsvägar med

väsentligt olika innehåll då det samtidigt antas att i stort sett samma av-

nämarsektor skall tillgodoses. Eu svaghet i utredningens resonemang finner

organisationen också vara att utredningen ej gjort något försök att upp­

skatta den skogliga forskningens och skogsbrukets arbetskraftsbehov mot

bakgrunden av näringens ändrade struktur.

Skogsstgrelsen ansluter sig helt till utredningens förslag. Även från

skogsvårdsstgrelsernas sida biträds förslaget. Ett undantag är skogsvårds-

stgrelsen i Västerbottens län, som i första hand vill förstärka anslagen till

skogshögskolan. Skogsvårdsstgrelserna i Skaraborgs, Örebro och Västman­

lands län anser eu lokalisering till Uppsala eller Stockholm vara bättre än

till Umeå. Skogsvårdsstgrelsen i Stockholms län ställer sig tveksam till

Kungl. Maj. ts proposition nr 51 år 1967

35

36

skogshögskolans filial i Umeå, eftersom den innebär en splittring av resur­

serna och den blir relativt isolerad från övrig skoglig forskning. Skogs-

vårdsstyrelserna i Uppsala och Hallands län framhåller att de sydsvenska

skogsproblemen också bör beaktas.

Domänstyrelsen bedömer, att behovet av specialutbildade skogsforskare

kommer att bli allt större, varför styrelsen finner förslaget till forskarut­

bildning vid universiteten i Umeå och Stockholm väl motiverat. Förlägg­

ningen till Umeå av en avdelning av skogshögskolan är också angelägen.

Båda åtgärderna är ägnade att bredda den skogliga forskningen och knyta

den närmare till universiteten. Styrelsen framhåller, att tyngdpunkten i det

svenska skogsbruket förskjuts allt längre söderut. Styrelsen anser därför

att skoglig forskarutbildning bör komma till stånd även vid universiteten i

södra Sverige.

Stiftsnämnderna tillstyrker eller lämnar utan erinran utredningens för­

slag. Skogspolitiska utredningen, länsstyrelserna i Västerbottens och Norr­

bottens län samt Umeå stad biträder likaså förslagen.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund tillstyrker att en avdelning

av skogshögskolan förläggs till Umeå. Även förslaget om cn skogsbetonad

filosofie kandidatexamen tillstyrks med hänsyn till att basen för rekrytering

av skogliga forskare bör breddas. Utredningen har dock inte närmare be­

handlat förhållandet mellan skogshögskolan och universiteten och inte heller

vad den nya examensordningen vid högskolan kan innebära för forskning­

en. Dessa frågor är av sådan betydelse att riksförbundet anser att de bör bli

föremål för ytterligare överväganden.

Skogsindustriernas samarbetsutskott, Sveriges industriförbund, Samver­

kande träfacken, Norrlandsfonden, Samarbetsnåmnden för skoglig växtför­

ädling och genetik, Styrelsen för Fonden för skoglig forskning samt Forsk­

ningsstiftelsen Skogsarbeten tillstyrker i princip utredningens förslag.

Samverkande träfacken framhåller bl. a. att ett närmande bör ske även

mellan skogshögskolan och de ekonomiska och tekniska högskolorna, ef­

tersom skogsbruket får allt större behov av ekonomisk och teknisk exper­

tis. Norrlandsfonden understryker att avdelningen i Umeå av institutionen

för skogsföryngring måste ledas av skogshögskolan. Vidare måste väsentligt

ökade resurser i övrigt ställas till högskolans förfogande för att tillgodose

Norrlands forskningsproblem.

Statskontoret, som inte har någon erinran mot en förläggning av högre

skoglig utbildning till universitetet i Umeå om detta kan ske utan men för

skogshögskolans verksamhet, anser att frågan bör ytterligare övervägas.

Detta bör göras av universitetskanslersämbetets utredning rörande fasta

studiegångar vid de filosofiska fakulteterna. Förhållandet mellan skogs­

högskolans och institutets för virkesproduktion avdelningar i Umeå samt

universitetet där — huvudsakligen samordningsfrågor av praktisk art —

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

37

har inte behandlats av utredningsmannen. Även dessa frågor bör klarläg­

gas, innan skoglig utbildning och forskning förläggs till Umeå.

Enligt byggnadsstyrelsen finns inom Umeå universitets område erforder­

liga markresurser för en förläggning av de av utredningen föreslagna verk­

samheterna. En samförläggning med institutioner tillhörande universite­

tet är eventuellt möjlig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1967

Departementschefen

Skogsnäringen intar en mycket framträdande plats inom vårt lands nä­

ringsliv. Av vår totala export utgör produkter från skogen inte mindre än en

tredjedel. Skogsbruket och skogsindustrin har under senare år fått känna

på en stigande konkurrens på världsmarknaden. Utredningen angående

stödet till skoglig forskning har framhållit att trots det hårdnande mark­

nadsläget är utsikterna för det svenska skogsbruket inte oroande. Efterfrå­

gan på skogsprodukter fortsätter nämligen att stiga i oförändrad takt. Ut­

redningen betonar dock att avgörande för det svenska skogsbrukets och

den svenska skogsindustrins konkurrensmöjligheter på världsmarknaden

är i vilken utsträckning rationaliseringar kan genomföras. Vad gäller skogs­

bruket pekar utredningen bl. a. på behovet av förbättrad arrondering och

transportteknik. För skogsindustrins del kan enligt utredningen vinster

främst göras genom eu allt hårdare strukturrationalisering. Ett viktigt led

i strävandena att stärka skogsnäringens konkurrenskraft är vidare enligt

utredningen att öka insatserna för skoglig forskning. Dessa är låga i jäm­

förelse med forskningsinsatserna inom andra näringsgrenar. Utredningen

förmodar att detta förhållande beror på att skogen betraktats som en rå­

vara som det funnits riklig tillgång på och för vilken några särskilda åt­

gärder inte behövts för att trygga återväxten. Enligt utredningen föreligger

nu en helt annan situation. I norra Sverige har vi underskott på virke. I

södra Sverige föreligger visserligen f. n. ett inte oväsentligt virkesöverskott

men utvecklingstendenserna inom skogsindustrin är sådana att detta över­

skott inom kort kan komma att förbytas i underskott.

Mot bakgrunden av denna allmänna bedömning av behovet av ökat stöd

till den skogliga forskningen lägger utredningen fram förslag om inrät­

tande av ett forskningsrådsorgan för skoglig forskning och ett forsknings-

och serviceinstitut för skogsträdsförädling och skogsgödsling samt införande

av ett skogligt ämne vid universitetet i Umeå.

Jag tar först upp frågan om ett forskningsråd. Utredningen erinrar om

att det i främsta rummet varit Fonden för skoglig forskning som hittills

lämnat bidrag till den skogliga forskningen. Fondens möjligheter att i fort­

sättningen stödja denna är små med hänsyn till bl. a. att fondkapitalet är

38

Iiungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

A-*

begränsat och att nya medel inte tillförs fonden. Flera andra organ stöder

visserligen också skoglig forskning men deras verksamhet omfattar huvud­

sakligen andra områden. Utredningen understryker att skogsbruket behö­

ver ett organ som odelat kan ta sig an skogsbrukets forskningsproblem.

Detta organ bör enligt utredningen vara ett statligt forskningsråd. Utred­

ningens uppfattning delas av remissinstanserna.

Utredningen diskuterar två huvudalternativ för organisationen av forsk­

ningsrådet, nämligen dels ett särskilt råd för skoglig forskning, dels ett för

skogs- och jordbruksforskning gemensamt råd med en sektion för skogs-

forskning och en för jordbruksforskning. Utredningen förordar det senare

alternativet med hänsyn till bl. a. att de båda forskningsområdena till sin

karaktär är relativt likartade. Också från administrativ synpunkt är alter­

nativet med ett gemensamt forskningsråd att föredra. Remissinstanserna

tillstyrker nästan utan undantag det senare alternativet.

Enligt min mening har utredningen klart belyst behovet av ett forslcnings-

rådsorgan för det skogliga området. Jag ansluter mig till utredningens för­

slag till organisation av organet. Jag förordar alltså att ett nytt statligt

forskningsråd — gemensamt för skogs- och jordbruksforskning — inrättas

den 1 juli 1967. Forskningsrådet bör kallas statens råd för skogs- och jord­

bruksforskning. Det bör arbeta på två sektioner, en för skogsforskning och

en för jordbruksforskning. Inom rådet bör den senare sektionen överta

jordbrukets forskningsråds uppgifter. Detta forskningsråd bör därför upp­

höra vid utgången av juni 1967. För jordbruksforskningen — till vilken

även räknas forskning som hänför sig till trädgårdsnäringen — innebär

mitt förslag endast förändringar i organisatoriskt hänseende. Någon änd­

ring i övrigt av den verksamhet som jordbrukets forskningsråd nu bedri­

ver bör alltså inte ske.

Verksamhetsområdet för den skogliga sektionen bör enligt utredningen

omfatta all forskning som främjar skogsbruket. Alla grenar av den skogliga

produktionsforskningen — inbegripet skogsbrukets arbetsprocesser, arbets-

fysiologi och vägbyggnad — bör alltså falla inom sektionens område. Det­

samma bör gälla skogstaxering, skogsekonomi, skoglig mätnings- och värde-

ringslära, strukturfrågor, arronderingsfrågor och driftsplanering. Utred­

ningen understryker vidare att det nya forskningsrådet bör ta upp ett nära

samarbete med framför allt de tekniska och naturvetenskapliga forsknings­

råden. Vad utredningen anfört bör enligt min mening vara en lämplig ram

för den skogliga sektionens verksamhetsområde.

Jag går härefter över till frågan om sammansättningen av det nya forsk­

ningsrådet. Enligt utredningens förslag bör rådets båda sektioner ha en

gemensam ordförande som alltså bör vara rådets ordförande. Varje sektion

bör förutom ordföranden bestå av nio ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t

för en tid av tre år. Utredningen föreslår att tre ledamöter i varje sektion

utses efter förslag av vissa organisationer på jordbrukets och trädgårdsnä­

Kungl. Maj. ts proposition nr 51 år 1967

39

ringens områden resp. skogsbrukets område. Enligt min mening bör själv­

fallet den praktiska verksamheten inom dessa näringsområden vara före­

trädd inom forskningsrådet. Jag kan dock inte ansluta mig till förslaget

att vissa ledamöter i rådet skall utses efter förslag av särskilda organisa­

tioner. Ett undantag bör dock göras. Så länge rådet disponerar medel från

Fonden för skoglig forskning bör en av ledamöterna i den skogliga sektio­

nen utses efter förslag av Skogsindustriernas samarbetsutskott. Till frågan

om dispositionen av fondens medel återkommer jag senare. Mitt ställnings­

tagande innebär vidare att den rätt att utse tre ledamöter i jordbrukets

forskningsråd som Skogs- och lantbruksakademien nu har inte bör avse det

nya rådet. Jag anser inte heller att akademins sekreterare, såsom nu är fal­

let beträffande jordbrukets forskningsråd, bör vara självskriven ledamot av

det nya rådet. Kungl. Maj :t äger besluta om sammansättningen av det nya

forskningsrådet.

I utredningens uppdrag har ingått att pröva frågan om överlåtelse av de

medel som tillhör Fonden för skoglig forskning till det nya forskningsrådet.

I denna fråga fordras inte beslut av riksdagen. Enligt sina grundstadgar har

fonden till ändamål att stödja grundforskning och tillämpad forskning som

avser skogen och dess produkter och som är ägnad att främja skogsnäring­

ens utveckling och öka dess bärkraft. Fondens ändamål står således i nära

överensstämmelse med den verksamhet som det nya forskningsrådets skog­

liga sektion skall bedriva. Utredningen föreslår därför att sektionen får rätt

att disponera över fondmedlen. För egen del finner jag att en samordning

av förevarande forskningsstöd med de medel som över riksstaten kommer

att ställas till förfogande för den skogliga sektionen bör ske så långt som

möjligt. Jag tillstyrker därför utredningens förslag. Fondmedlen bör även

i fortsättningen disponeras enligt nuvarande grunder. Fondkapitalet som

kan beräknas uppgå till ca 13 milj. kr. den 30 juni 1967 bör tas i anspråk

under en tid av tio år. Förevarande förslag tillstyrks av styrelsen för Fon­

den för skoglig forskning samt Svenska cellulosaföreningen, Svenska pap-

persbruksföreningen, Svenska trämasseföreningen och Svenska trävaruex­

portföreningen. Det belopp som årligen tas i anspråk av fondens medel

bör bestämmas av Kungl. Maj:t. 1 fråga om förvaltningen av fonden bör

Kungl. Maj :t äga besluta.

Utredningen föreslår att för nästa budgetår ställs sammanlagt 3 milj. kr.

till förfogande för skoglig forskning. Av detta belopp bör 1,5 milj. kr. utgå

från Fonden för skoglig forskning och återstående del anvisas över rikssta­

ten. Jag förordar att 1 milj. kr. anvisas för nästa budgetår till skoglig forsk­

ning under ett nytt reservationsanslag under nionde huvudtiteln med ru­

briken Skoglig forskning. Vidare avser jag att föreslå Kungl. Maj :t att 1,5

milj. kr. ställs till förfogande för nästa budgetår ur Fonden för skoglig

forskning.

Förvaltningskostnaderna för det nya forskningsrådet bör bestridas från

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

anslagen under nionde huvudtiteln till jordbruksforskning resp. skoglig

forskning. Kungl. Maj :t bör äga besluta i denna fråga.

Som framgått av min tidigare redogörelse föreslår utredningen som ett led

i strävandena att stärka den skogliga forskningen att ett forsknings- och ser­

viceinstitut inrättas. Verksamheten vid institutet föreslås omfatta två områ­

den som är av väsentlig betydelse för skogsbruket, nämligen skogsträdsför-

ädling och skogsgödsling. Den verksamhet som Föreningen Skogsträdsför-

ädling bedriver och som omfattar det förstnämnda området avses bli över­

lagen av institutet. Institutets verksamhet föreslås bli finansierad av staten

och en stiftelse som bildats av Föreningen Skogsträdsförädling. I denna

förening är bl. a. domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

och Skogsindustriernas samarbetsutskott medlemmar. Vid remissbehand­

lingen har förslaget tillstyrkts av nära nog alla instanser. Från vissa håll

har samarbetet mellan det föreslagna institutet och skogshögskolan särskilt

behandlats, varvid betonats att ett sådant samarbete bör komma till stånd i

största möjliga utsträckning.

Då jag för egen del funnit att ett samarbete mellan staten och företrädare

för skogsbruket såsom utredningen föreslagit är väl ägnat att stödja skogs­

bruket i strävandena att nå bättre produktionsbetingelser har överläggning­

ar tagits upp med Stiftelsen Skogsförbättring som bildats av Föreningen

Skogsträdsförädling. Dessa överläggningar har lett till att avtal har träf­

fats med stiftelsen om inrättande och drift av ett forsknings- och service­

institut för skogsförbättring, kallat Institutet för skogsförbättring. Avta­

let har slutits under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande och gäller

för tiden den 1 juli 1967—den 30 juni 1972.

Enligt avtalet skall Institutet för skogsförbättring ha till uppgift att i

samarbete med skogshögskolan, universitet och andra vetenskapliga in­

stitutioner samt det praktiska skogsbrukets organ bedriva vetenskaplig

och praktisk verksamhet rörande skogsträdsförädling samt olika trädslags,

proveniensers och förädlade arters användning vid skogsodling. Det skall

vidare planlägga och delta i skogsbrukets försöksverksamhet för gödsling

av skogsmark. Institutet skall kunna utföra särskilda uppdrag som avser

skogliga produktionsfrågor och som enligt särskilda avtal lämnas institutet.

De resultat av verksamheten som kommer fram vid de arbeten som utförs

enligt allmänt program skall i princip stå till allmän disposition och fort­

löpande delges stiftelsens bidragsgivare samt skogsvårdsstyrelserna. Före­

tag och organisationer inom skogsbruket samt kommuner och enskilda

personer som är intresserade av verksamheten skall efter prövning av stif­

telsens styrelse bli delaktiga i institutets verksamhet enligt samma grunder

som gäller för stiftarna.

Stiftelsen förbinder sig enligt avtalet att ställa de byggnader och försöks­

områden som disponeras eller kan komma att disponeras av stiftelsen i

41

Stockholm, Ekebo, Brunsberg och Umeå till institutets förfogande mot er­

sättning för stiftelsens självkostnad för dispositionen.

Institutets driftskostnader beräknas under avtalsperioden utgöra sam­

manlagt 2 270 000 kr. för budgetår. Enligt avtalet förbinder sig staten att

bidra med 740 000 kr. för budgetår och stiftelsen med minst 1 110 000 kr.

för budgetår. Återstoden av kostnaderna, som i huvudsak hänför sig till

uppdrag som institutet skall åta sig, beräknas bli täckta av institutets egna

inkomster. Staten åtar sig härutöver att utge ett engångsanslag av 140 000

kr. för utrustning av institutets lokaler och laboratorier under förutsättning

att stiftelsen för samma ändamål bidrar med minst 280 000 kr. Vidare inne­

håller avtalet bestämmelser om att bidragen skall kunna bli föremål för nya

förhandlingar, om löneläget för statstjänstemän ändras på visst närmare

angivet sätt. Institutet skall kunna ta emot anslag för särskilda forsknings-

uppgifter från annan än stiftarna. Det skall också kunna åta sig särskilda

uppdrag för annan än stiftarna för anläggning och skötsel av plantager eller

för andra serviceuppdrag som står i överensstämmelse med syftet med insti­

tutets verksamhet enligt styrelsens närmare bestämmande.

Avtalet träder i kraft den 1 juli 1967 under förutsättning dels att stiftar­

na dessförinnan visat att bindande utfästelser getts om årligt bidrag till

stiftelsen om minst 1 110 000 kr. samt bidrag med minst 280 000 kr. till ut­

rustning av lokaler och laboratorier, dels att avtalet godkänns av Kungl.

Maj :t. Avtalet gäller t. o. in. juni 1972. Avtalet förlängs på fem år, om inte

uppsägning från någondera sidan sker senast ett år före avtalstidens utgång,

och förlängs därefter under samma förutsättning på fem år i sänder.

Avtalet rörande Institutet för skogsförbättring har utformats i huvudsak

enligt de grunder som tillämpas i fråga om s. k. branschforskningsinstitut.

Genom avtalet tillgodoses enligt min mening de krav som bör ställas i sam­

band med stöd till verksamhet av här ifrågavarande slag. Jag förordar där­

för att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att för statens del

godkänna avtalet. Uppkommer under avtalstiden behov av smärre jämk­

ningar i avtalet, bör Kungl. Maj :t äga att för statens del besluta härom.

Sådana jämkningar kan bli aktuella t. ex. vid förskjutningar i löneläget.

För ifrågavarande ändamål bör för budgetåret 1967/68 föras upp ett nytt

anslag av 880 000 kr. under nionde huvudtiteln med rubriken Bidrag till

Institutet för skogsförbättring. Av beloppet är 140 000 kr. ett engångsbidrag.

Liksom anslagen till flertalet befintliga branschforskningsinstitut bör detta

anslag vara förslagsanslag.

Som ytterligare en åtgärd för att främja den skogliga forskningen lägger

utredningen fram förslag om införande av ett skogligt ämne vid universi­

tetet i Umeå. Utredningen framhåller, att en förstärkning av den skogliga

forskningen även bör avse åtgärder för att öka rekryteringen av forskare.

Utredningen konstaterar att endast ett fåtal personer har avlagt skoglig li­

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

42

centiatexamen i sådana skogliga ämnen som är naturvetenskapligt inriktade.

Studerande vid universitetens matematik-naturvetenskapliga fakulteter bör

därför enligt utredningen intresseras för att skaffa sig forskarutbildning

inom de skogliga ämnesområdena. Utredningen föreslår i detta syfte att ett

skogligt ämne, kallat skoglig produktionslära, införs vid universitetet i

Umeå. Ämnet avses att i kombination med vissa andra ämnen, som är bety­

delsefulla för forskning på det skogliga området och som finns represente­

rade vid universitet, ingå i primärexamen vid filosofiska fakulteten. En så­

dan examen skall sedan kunna ligga till grund för fortsatta studier till skog­

lig licentiatexamen vid skogshögskolan. Med förslaget avses även att all­

mänt öka intresset för skogliga frågor hos i första hand de naturvetenskap­

liga studerandena vid universitetet.

Vid remissbehandlingen har förslaget rönt ett övervägande positivt mot­

tagande. Vissa invändningar görs dock mot förslaget. Bl. a. framhålls att

skogshögskolans och universitetets i Stockholm resurser i första hand bör

tas i anspråk vid en utbyggnad av en skoglig forskarutbildning. Vidare på­

pekas att utredningens förslag bör övervägas i samband med den utredning

rörande fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna som nu görs av

universitetskanslersämbetet.

Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet får jag anföra

följande.

Förslaget att införa ett skogligt ämne vid universitetet i Umeå får anses

vara ett värdefullt bidrag till strävandena att överbrygga de organisatoriska

gränserna mellan forskningsområden som har mycket att vinna genom

samarbete. Vidare bör beaktas att en förläggning till Umeå av forsknings­

resurser inom det slcogliga området bör vara ägnat att särskilt uppmärk­

samma det norrländska skogsbrukets problem. Som utredningen fram­

hållit fordrar produktionsfrågorna i denna landsända starkt ökade forsk­

ningsinsatser. Jag vill även nämna att Institutet för skogsförbättring avses

förlägga en avdelning till Umeå. Av skäl som jag nu nämnt förordar jag

att fr. o. m. budgetåret 1968/69 på försök inrättas en extra laboratur i

skoglig produktionslära. Laboraturen bör tills vidare vara inrättad vid uni­

versitetet i Umeå. Jag vill emellertid understryka, att anordningen får ses

som en försöksverksamhet. Flera remissinstanser har nämligen ansett att

förläggningen av förevarande forskning och utbildning samt utbildningens

innehåll och organisation bör ytterligare utredas. Universitetskanslersäm-

betet bör ges i uppdrag att efter hörande av skogshögskolan göra erforder­

liga utredningar rörande det nya ämnets innehåll och organisation.

Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om lokaler för den avdelning

vid Institutet för skogsförbättring, som planeras bli förlagd till Umeå. Jag

räknar med att lokaler skall kunna ställas till förfogande i en nybyggnad

för högre utbildning och forskning inom fysiologi, botanik m. m., som nu

uppförs vid universitetet. För att detta skall bli möjligt måste emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1967

43

ämnet medicinsk fysik, för vilket ifrågavarande lokaler ursprungligen varit

avsedda, flyttas till en planerad nybyggnad för det naturvetenskapliga fy­

sikämnet. Jag vill vidare nämna att Stiftelsen J. C. Ivempes Minne anslagit

1 milj. kr. till universitetet i Umeå som bidrag till uppförande och inred­

ning av förut nämnda lokaler för Institutet för skogsförbättring och den

verksamhet vid skogshögskolan som kan komma att förläggas till Umeå.

Vissa frågor, som utredningen tagit upp, såsom möjlighet för filosofie

kandidat med skoglig produktionslära i sin examen att avlägga skoglig

licentiatexamen samt ökad möjlighet att avlägga filosofie licentiatexamen

i skogliga ämnen vid universitet, ankommer på Kungl. Maj :t att pröva.

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) besluta att ett nytt forskningsråd för skogs- och jord­

bruksforskning, kallat statens råd för skogs- och jordbruks­

forskning, skall inrättas den 1 juli 1967 och att jordbru­

kets forskningsråd samtidigt upphör,

2) till Skoglig forskning för budgetåret 1967/68 under ni­

onde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kr.,

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det mellan sta­

ten och Stiftelsen Skogsförbättring den 7 februari 1967 träf­

fade avtalet om inrättande och drift av ett forsknings- och

serviceinstitut för skogsförbättring,

4) till Bidrag till Institutet för skogsförbättring för bud­

getåret 1967/68 under nionde huvudtiteln anvisa ett för­

slagsanslag av 880 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 51 år 1967

Bilaga

Avtal

mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring om inrättande och drift av

ett forsknings- och serviceinstitut för skogförbättring

1

§•

Staten och Stiftelsen Skogsförbättring åtar sig att i enlighet med detta

avtal inrätta och driva ett forsknings- och serviceinstitut, benämnt Institu­

tet för skogsförbättring.

2

§•

Institutet har till ändamål att i samarbete med skogshögskolan, universi­

tet och andra vetenskapliga institutioner samt det praktiska skogsbrukets

organ bedriva vetenskaplig och praktisk verksamhet rörande skogsträdsför-

ädling samt olika trädslags, proveniensers och förädlade arters användning

vid skogsodling ävensom planlägga och deltaga i skogsbrukets försöksverk­

samhet för gödsling av skogsmark.

Institutet äger därjämte utföra särskilda uppdrag, som avser skogliga

produktionsfrågor och som enligt särskilda avtal lämnas institutet.

De resultat av verksamheten som framkommer vid de enligt allmänt pro­

gram utförda arbetena skall, såvitt icke efter styrelsens bedömande särskil­

da hinder föreligger häremot, stå till allmän disposition och fortlöpande del­

ges stiftelsens bidragsgivare samt skogsvårdsstyrelserna.

3 §■

Vid institutet skall finnas anställd en chef samt den personal i övrigt, som

institutets styrelse med hänsyn till behovet och medelstillgången bestäm­

mer.

4 §•

Institutets driftskostnader beräknas under avtalsperioden den 1 juli 1967

—den 30 juni 1972 utgöra sammanlagt 2 270 000 kronor för budgetår. Sta­

ten bidrar till kostnaderna med 740 000 kronor för budgetår och stiftelsen

med minst 1 110 000 kronor för budgetår under det att återstoden, som i hu­

vudsak hänför sig till uppdrag som institutet antas åtaga sig, beräknas bli

täckt av institutets egna inkomster. Om lönerna för statstjänstemännen all­

mänt ökas eller minskas med mer än 10 % jämfört med de för år 1966 gäl­

lande lönerna, skall på yrkande av avtalspart bidraget enligt denna paragraf

bli föremål för nya förhandlingar.

Institutet skall äga att mottaga anslag från annan än staten och stiftel­

sen för särskilda forskningsuppgifter ävensom åtaga sig särskilda uppdrag

för annan än staten och stiftelsen för anläggning och skötsel av plantager

eller andra serviceuppdrag enligt avtal, allt i överensstämmelse med syftet

med institutets verksamhet enligt styrelsens närmare bestämmande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 51 år 1967

45

⁵ §■

Staten åtar sig att, utöver bidraget enligt 4 §, även utge ett engångsan-

slag på 140 000 kronor för utrustning av institutets lokaler och laboratorier

under förutsättning att stiftelsen för samma ändamål bidrar med minst

280 000 kronor.

6

§•

Stiftelsen förbinder sig att ställa de byggnader och försöksområden som

disponeras eller kan komma att disponeras av stiftelsen i Stockholm, Ekebo,

Brunsberg och Umeå till institutets förfogande mot ersättning för stiftel­

sens självkostnad för dispositionen.

7 §•

Företag och organisationer inom skogsbruket samt av verksamheten in­

tresserade kommuner och enskilda personer skall efter prövning och god­

kännande av stiftelsens styrelse äga rätt att genom bidrag till stiftelsen bli

delaktiga i institutets verksamhet enligt samma grunder som gäller för

stiftarna.

8

§•

Institutets verksamhet regleras av detta avtal jämte stadgar, fastställda

av Kungl. Maj :t, samt av arbetsordning och kompletterande föreskrifter i

övrigt, meddelade av institutets styrelse.

9 §•

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1967 under förutsättning att dess­

förinnan stiftelsen visat att bindande utfästelser givits om bidrag till stif­

telsen med sammanlagt minst det belopp, som stiftelsen har att svara för

enligt 4 och 5 §§, samt att avtalet godkänns av Kungl. Maj :t.

Avtalet gäller t. o. in. juni 1972. Sker icke uppsägning från någondera

sidan senast ett år före avtalstidens utgång är avtalet förlängt på fem år och

därefter under samma förutsättning på fem år i sänder.

Stockholm den 7 februari 1967.

För staten:

För Stiftelsen Skogsförbättring:

Ivan Eckersten

Torsten Andrén

MARCUS BOKTR. STHLMI967 470 I 58