Prop. 1967:63
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
1
Nr 63
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av Sko
klosters slott och samlingar, given Stockholms slott den 10 mars 1967.
Kungl. Maj .t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att medel ställs till förfogande för förvärv av Skoklos ters slott och samlingar. Avtal har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts god kännande träffats med innehavaren av Skoklosters fideikommiss om överlå telse av slottet och all till fideikommisset hörande lös egendom till staten för en köpesumma av 25 milj. kr.
Vidare läggs förslag fram om förvaltningen av slottet och samlingarna och begärs medel för ändamålet för nästa budgetår.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 63
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10
mars 1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
ange
, K
ling
, E
denman
, J
ohansson
, A
spling
,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter ge
mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av Sko
klosters slott och samlingar och anför.
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
3
1. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1965 tillkallade jag samma dag tre sakkunniga (f. d. överståthållaren Johan Hagander, ordf., expedi tionschefen Nils Fjellander och överintendenten Carl Nordenfalk) med uppgift att undersöka, om staten borde medverka till att fideikommisset Skoklosters kulturvärden bevarades för framtiden och i så fall på vilket sätt detta borde ske och de till fideikommisset hörande samlingarnas vård tryggas. De sakkun niga har den 18 februari 1966 avlämnat ett betänkande med förslag till åtgärder för bevarande av Skoklosters kulturvärden (Stencil E 1966: 4).
I anslutning till nämnda betänkande tillkallade jag den 27 maj 1966 med stöd av Kungl. Majrts bemyndigande samma dag tre sakkunniga (f. d. överståthålla ren Johan Hagander, expeditionschefen Nils Fjellander och rättschefen Torsten Löwbeer) för att på statens vägnar förhandla med innehavaren av Skoklosters fideikommiss samt att, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, träffa avtal i första hand om förvärv av Skoklosters slott och samlingar jämte lämpligt markområde och i andra hand om statligt bidrag till åtgärder för slot tets och samlingarnas iståndsättande och underhåll samt om eventuellt förvärv av Skoklosterarkivet. De sakkunniga har med skrivelse den 23 februari 1967 överlämnat ett avtal om överlåtelse av den egendom som utgörs av Skoklosters fideikommiss m. m.
Inom ecklesiastikdepartementet har upprättats en den 23 februari 1967 daterad promemoria (stencil E 1967: 4) angående förvaltningen av Skokloster.
Efter remiss har yttranden över betänkandet, skrivelsen den 23 februari 1967 och departementspromemorian avgetts av justitiekansler^ statskontoret, fidei kommissnämnden, byggnadsstyrelsen, riksarkivet, kungl. biblioteket, riksanti kvarieämbetet och statens historiska museum, nationalmuseum, Nordiska mu seets nämnd efter hörande av föreståndaren för livrustkammaren, 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) och länsstyrelsen i Uppsala län.
2
.
Skoklosters slott och samlingar
Godset Skokloster är beläget i Skoklosters socken inom Uppsala län. Slotts byggnaden uppfördes av Carl Gustaf Wrangel efter ritningar av Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d. ä. Den började uppföras år 1654 och beräknas ha blivit färdigställd mot slutet av 1670-talet. Genom testamente förordnade år 1701 godsets dåvarande ägare grevinnan Margareta Juliana Brahe att »das Haus Scho Kloster» med allt vad därinom fanns skulle utgöra fideikommiss för hennes son och dennes avkomlingar. Det har ansetts, att fideikommissförordnandet om fattar endast själva slottsbyggnaden med därtill hörande lösa inventarier men
4
intet därutöver och således inte ens den mark som byggnaden står på. Sedan
fideikommissets tillkomst har emellertid godset alltid ägts av innehavare av fi
deikommisset. Egendomen, dvs. godset och fideikommisset, innehas f. n. av fri
herre Rutger von Essen, som år 1936 övertog den efter sin far.
Den ursprungliga fideikommissegendomen har sedermera utvidgats genom sena
re fideikommissförordnanden.
Slottsbyggnaden är beträffande såväl den yttre arkitekturen som interiören
sällsynt väl bevarad. De till fideikommisset hörande samlingarna är synnerligen
rikhaltiga. I dem ingår möbler, gobelänger, tavlor, föremål av silver och andra
konstföremål, en vapensamling, som hör till de största och dyrbaraste i sitt slag,
och ett bibliotek omfattande ca 20 000 band. Härtill kommer det s. k. Sko
klosterarkivet, som sedan omkring 70 år är deponerat i riksarkivet. I boupp
teckning år 1936 efter nuvarande fideikommissinnehavarens far upptogs sam
lingarna till ett sammanlagt värde av ca 6,6 milj. kr. Av detta belopp hänförde
sig 2 milj. kr. till biblioteket.
Ktmgl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
3. Lagstiftningen om avveckling av fideikommiss
Enligt lagen den 6 december 1963 (nr 583) om avveckling av fideikommiss skall
fideikommiss, som upprättats för obegränsad tid till förmån för medlemmar av en
eller flera släkter, i princip upphöra när den som vid lagens ikraftträdande är
innehavare av fideikommisset avlider (3 §). När fideikommiss upphör, skall den
avlidnes efterträdare erhålla hälften av egendomen, medan återstoden fördelas
mellan den avlidnes arvingar och testamentstagare (7 §). Från regeln att fidei
kommiss skall upphöra vid nuvarande innehavares död görs bl. a. undantag för
det fall då fideikommissegendom har synnerligt kulturhistoriskt värde eller i öv
rigt särskilda skäl föreligger. Kungl. Maj:t kan då förordna att fideikommissur
kundens bestämmelser skall tillämpas tills vidare eller till dess i beslutet angiven
innehavare avlider (6 §).
I prop. 1963:5 (s. 131) anförde chefen för justitiedepartementet i fråga om
nyssnämnda undantagsregel bl. a. att det i det enskilda fallet kunde tänkas, att
de allmänna intressena blev bäst tillgodosedda genom att ett fideikommiss fick
bestå. Detta hade under remissbehandlingen särskilt gjorts gällande i fråga om
Skoklosters fideikommiss. Det var självfallet synnerligen angeläget att Skoklos
ters slott och samlingar, som tillhör våra förnämsta kulturminnesmärken, fick
förbli odelade. I varje fall föreföll det inte i dåvarande läge möjligt att detta
tillgodosågs på annat sätt än genom att fideikommisset fick bestå.
I fideikommissavvecklingslagen finns också en regel som möjliggör en omedel
bar avveckling av fideikommiss. Om fideikommiss omfattar endast egendom av
ringa värde eller om eljest synnerliga skäl föreligger, kan Kungl. Maj:t på be
gäran av innehavaren förordna, att fideikommisset genast skall upphöra. Därvid
skall egendomen tillfalla innehavaren, om Kungl. Maj:t inte förordnar om en an
o
nan fördelning (37 §). Enligt förarbetena till detta stadgande kan en sådan an nan fördelning ifrågakomma bl. a. för att tillgodose efterträdaren (prop. 1963: 5 s. 195).
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
4. De sakkunniga för utredning rörande fideikommisset
Skoklosters kulturvärden
4.1 Bakgrund
År 1962 anhöll innehavaren av Skoklosters fideikommiss hos Kungl. Maj:t om tillstånd att få försälja dels Skoklosterarkivet, dels ett antal konstföremål, viss etnografika och ett antal bokverk, sammanlagt värderade till ca 1,8 milj. kr. Bakgrunden till ansökningen var bl. a. att fideikommisset inte kunde bestrida driftkostnaderna med de inkomster som inflöt främst genom entréavgifter från slottets besökare. Dyrbara reparationer som inte kunde anstå behövde vidare göras och anordningar installeras för att minska eldfaran. Även vården av sam lingarna krävde avsevärda utgifter.
Över ansökningen inhämtades remissyttranden från riksarkivet, nationalmu seet, Nordiska museets nämnd, riksbibliotekarien och fideikommissnämnden.
Riksarkivet framhöll bl. a. att det var synnerligen önskvärt att Skoklosterarkivet, ett av våra mest betydande arkiv och en omistlig beståndsdel av vårt nationel la kulturarv, förvärvades av staten. Nationalmuseet ansåg det tveksamt om för säljning av de föreslagna konstföremålen alls borde medges. Om försäljning ändå medgavs, borde tillstånd endast lämnas under förutsättning att föremålen först hembjöds till statlig inlösen och att medel för ändamålet ställdes till mu seets förfogande. Nordiska museets nämnd avstyrkte försäljning av konstföremål men fann inget hinder möta mot en statsinlösen av arkivaliema. Nämnden fann liksom riksbibliotekarien att viss försäljning av böcker till staten under vissa villkor kunde medges. Fideikommissnämnden fann sig inte utan vidare kunna till styrka bifall till ansökningen om försäljning annat än vad beträffar arkivaliema.
Endast om statsmedel över huvud taget inte kunde ställas till förfogande, borde den begärda försäljningen av konstföremål tillåtas.
I anledning av fideikommissinnehavarens ansökning tillkallades som jag förut nämnt den 22 januari 1965 tre sakkunniga med uppgift att undersöka, om staten borde medverka till att fideikommisset Skoklosters kulturvärden bevarades för framtiden och i så fall på vilket sätt detta borde ske och samlingarnas vård tryggas.
4.2 Kostnaderna för vården av Skoklosters kulturvärden
Utredningsmännen har genom särskild expertis låtit undersöka behovet av åtgärder för vården av Skoklosters slott. I fråga om slottsbyggnaden har där vid samråd skett med byggnadsstyrelsen. Undersökningarna har visat att kost naderna för erforderliga yttre arbeten på slottsbyggnaden kan beräknas till ca
6
2 milj. kr. Inre arbeten i slottet och vissa skyddsåtgärder kostnadsberäknas till
drygt 400 000 kr. samt konservering av möbler, textilier och tavlor till ca 1,2
milj. kr., dvs. sammanlagt ca 3,6 milj. kr.
Till dessa kostnader för restaurering av slottet och samlingarna kommer kost
naderna för det fortlöpande underhållet av kulturegendomen. De sakkunniga har
vidare låtit inhämta uppgifter rörande intäkter och kostnader vid Skoklosters
slott för tiden den 1 juli 1964—den 30 juni 1965. Intäkterna av i första hand in
trädesavgifter och kortförsäljning uppgick till sammanlagt 112 000 kr. Kostnader
na belöpte sig till 160 000 kr., varigenom underskottet under nyssnämnda period
alltså uppgick till 48 000 kr.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 63 år 1967
4.3 Förslag
De sakkunniga erinrar om att statsmakternas ståndpunkt vid tillkomsten av
lagstiftningen om avveckling av fideikommiss var att särskilda åtgärder bör
vidtas, om det till ett fideikommiss, som står under avveckling, hör kulturvär
den av sådan art att deras bevarande är av synnerlig vikt från allmän synpunkt.
De sakkunniga konstaterar att det sagda i särskild grad äger tillämpning i fråga
om Skoklosters fideikommiss, som från kultursynpunkt intar en särställning bland
fideikommissen. Samlingarna äger ingen annan motsvarighet än vissa samlingar
i allmän ägo. Vad som gör Skokloster till ett av vårt lands mest förnämliga kul
turminnesmärken är, förutom samlingarnas omfattning och delvis mycket höga
konstnärliga och kulturhistoriska värde, det förhållandet, att en betydande
del av de däri ingående föremålen hopbragts av slottets byggherre och förvarats
i slottet sedan dess tillkomst under 1600-talets senare hälft och att slotts
byggnaden, även den förnämlig i sin art, bibehållits i huvudsak oförändrad så
väl till det yttre som i fråga om interiören. De sakkunniga finner det därför
synnerligen angeläget att Skoklosters slott och samlingar förblir odelade samt
att de sätts i stånd och underhålls fortlöpande.
Frågan om statens medverkan för att bevara Skoklosters kulturvärden be
dömer de sakkunniga mot bakgrunden av det läge som uppkommer vid nuva
rande fideikommissinnehavares frånfälle. De finner det troligt att den i lagen om
avveckling av fideikommiss inskrivna undantagsbestämmelsen om förordnan
de att fideikommissurkundens bestämmelser skall tillämpas tills vidare i detta
fall skulle komma att behöva utnyttjas. Om det angivna syftet att bevara slottet
och samlingarna som en enhet skall uppnås, torde man emellertid inte kunna
stanna vid enbart ett sådant förordnande. Ett förordnande om att fideikommis
set skall bestå synes böra förbindas med ett ekonomiskt engagemang från det
allmännas sida. De'sakkunniga avvisar tanken på att genom en försäljning av
delar av samlingarna skaffa medel till underhåll av slott och samlingar. Man
skulle därigenom uppge tanken på att bevara Skoklosters kulturvärden.
Eftersom staten i varje fall vid nuvarande innehavarens frånfälle måste ta på
sig ett ansvar för att bévara Skoklosters kulturvärden, finner de sakkunniga att
7
ett engagemang från statens sida bör komma till stånd redan nu. Grunden för ett statligt åtagande föreligger redan nu genom att Skoklosters kulturvärden är av sådan art att deras bevarande är en samhällsangelägenhet av synnerlig vikt och genom att fideikommisset inte kan bära deras underhåll. De sakkunniga finner det önskvärt att det allmänna, som ändå förr eller senare måste påta sig ett ansvar för egendomens bevarande, relativt snart får tillfälle att följa de frågor beträffande underhållsåtgärderna som fortlöpande uppkommer.
De sakkunniga lägger fram två huvudalternativ för statens insatser för Sko kloster. Det första alternativet innebär att Skoklosters slott och samlingar — slottet jämte ett för avstyckning lämpat område, omfattande bl. a. parken — förvärvas av staten. Det andra alternativet innebär att staten lämnar bidrag till de åtgärder som blir erforderliga för att sätta slottet och samlingarna i stånd och för att underhålla dem. För båda alternativen förutsätts förhandlingar med innehavaren av Skoklosters fideikommiss.
De sakkunniga finner det förstnämnda alternativet fördelaktigast, eftersom därigenom garantier skapas för att kulturegendomen underhålls och att den bibehålls som en enhet. Med tanke på de dryga kostnaderna för ett inköp av egendomen erinrar de sakkunniga om att en slutgiltig lösning av frågan om Sko kloster under alla omständigheter förr eller senare kommer att kräva betydande ekonomiska insatser av det allmänna. Sådana lösningar som innebär att staten förvärvar en del av samlingarna eller slottsbyggnaden anser de sakkunniga vara förenade med betydande nackdelar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
5. Avtal om överlåtelse av fideikommisset m. m.
Med skrivelse den 23 februari 1967 har de sakkunniga, som utsetts att på statens vägnar förhandla med fideikommissets innehavare, överlämnat ett sam ma dag undertecknat avtal mellan staten samt friherre Rutger von Essen som innehavare av Skoklosters fideikommiss samt ägare av Skoklosters gods angåen de överlåtelse av fideikommisset m. m. Avtalet är slutet under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande. Enligt avtalet överlåter friherre von Essen till sta ten all den egendom, som utgörs av Skoklosters fideikommiss, dvs. Skoklos ters slott med all till fideikommisset hörande lös egendom, inbegripet Skoklos terarkivet, för en köpesumma av sammanlagt 25 milj. kr. Tillträde skall enligt avtalet ske, om Kungl. Maj:ts godkännande lämnas före den 1 juli 1967, den 1 september 1967 och annars den 2 januari 1968. Köpesumman skall erläggas vid tillträdet. I avtalet förutsätts att fideikommisset med tillämpning av 37 § lagen om avveckling av fideikommiss i samband med överlåtelsen skall förklaras skola upphöra och att det skall förordnas, att hälften av köpesumman skall tillfalla fideikommissets innehavare och återstoden såsom ersättning för s. k. efterträ- darandel hans äldste son. I samband med överlåtelsen av fideikommisset över låter friherre von Essen enligt avtalet från det honom personligen tillhöriga Sko
8
kloster gods utan vederlag till staten den mark, på vilken slottet är beläget och
intilliggande park samt ett område i övrigt, allt med en sammanlagd yta av ca
11 hektar.
I sin skrivelse framhåller de sakkunniga att det inte torde vara tvivel under
kastat att det föreligger sådana synnerliga skäl som åsyftas i 37 § lagen om av
veckling av fideikommiss med hänsyn till de omständigheter som föranleder
överlåtelsen av fideikommissets egendom. Enligt de sakkunniga torde Kungl.
Maj :ts prövning inte behöva ta sig annat uttryck än att Kungl. Maj:t, om
förvärvsfrågan finnes böra avgöras enligt det träffade avtalet, godkänner detta
och tillika förordnar, att fideikommisset skall upphöra på tillträdesdagen samt
köpeskillingen fördelas på sätt avtalet anger.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 63 år 1967
6. Förvaltningen av Skokloster
I departementspromemorian läggs vissa förslag fram om hur verksamheten
vid Skokloster bör organiseras vid ett statligt förvärv.
I promemorian betonas att en långsiktig lösning av frågan om egendomens
förvaltning under tiden efter ett statligt förvärv kräver ett mera ingående utred
ningsarbete. Detta blir beroende av de förslag som MUS 65 kan komma fram
till i fråga om de statliga museernas administration och verksamhet. Förslag från
de sakkunniga rörande dessa frågor kan troligen inte väntas förrän år 1968.
Ett eventuellt genomförande kan därför inte ske förrän tidigast budgetåret 1969/
70. Mot den bakgrunden är det enligt promemorian rimligt att nu provisoriskt
lösa frågan om driften av Skokloster under i varje fall budgetåret 1967/68 och
1968/69.
6.1 Provisorisk förvaltning under de närmaste budgetåren
Eftersom samlingarna är så omfattande och mångsidiga samt innehåller inte
blott konst och konsthantverk utan även böcker, arkivalier och vapen är det
enligt promemorian inte lämpligt att lägga hela ansvaret för driften på en enda
institution. Skokloster bör därför, innan frågan om förvaltningen på längre sikt
kan avgöras, förvaltas av en särskild styrelse med representanter i första hand
för de olika områden som Skoklosters samlingar hänför sig till.
Styrelsen för Skokloster bör innesluta expertis inom de konst- och kulturhisto
riska, byggnadshistoriska samt vapenhistoriska områdena, biblioteks- och arkiv
väsen samt en representant för MUS 65. Styrelsen bör tillsättas av Kungl. Maj :t
för i första hand tiden från viss kortare tid före tillträdet till den 30 juni 1969.
Styrelsen bör ha följande uppgifter:
1. att förbereda statens övertagande av Skokloster,
2. att fr. o. in. statens övertagande ha ansvaret för förvaltningen,
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
9
3. att göra upp planer över hur samlingarna skall sättas i stånd,
4. att till Kungl. Maj:t inge framställningar om anslag för verksamheten och
5. att i samråd med MUS 65 utreda frågan om hur verksamheten på längre sikt skall ordnas.
Viss personal bör anställas för verksamheten vid slottet. Eftersom det inte är rationellt att bygga upp en egen admininistration för en personalmässigt så liten institution som Skokloster, bör den lämpligen anknytas till ett museum som kan ställa administrativa resurser till förfogande för ändamålet. Då verksam heten nännast har anknytning till Nordiska museets verksamhetsområde, bör detta museum för Skoklosterstyrelsens räkning svara för sådant kameralt arbete, personaladministrativa och andra uppgifter, som inte lämpligen bör handhas av Skoklostermuseets egen personal.
Eftersom Skokloster föreslås bli en helstatlig institution, kommer byggnads styrelsen att svara för fastighetens skötsel och underhåll. Under budgetåret 1967/68 avses uppgiften kunna begränsas till nödvändiga underhållsarbeten.
6.2 Kostnaderna för förvaltningen budgetåret 1967/68
I departementspromemorian framhålls att det inte är möjligt att mera exakt beräkna storleken av erforderligt belopp för förvaltningen av Skokloster under budgetåret 1967/68. De kostnader för driften räkenskapsåret 1964/65 som redo visats i det år 1966 framlagda betänkandet om Skoklosters kulturvärden kan endast tjäna till viss ledning för en bedömning av medelsbehovet. Den i betän kandet lämnade kostnadsredovisningen inkluderar exempelvis inte den nuva rande innehavarens insatser i samband med förvaltning och visningsverksamhet. Förutsättningarna för förvaltningen förändras även i andra hänseenden vid ett statligt förvärv. Visningsverksamhet liksom löpande underhållsarbeten bör en- ligt promemorian under budgetåret 1967/68 få en i princip oförändrad omfatt ning men den centrala och nya uppgiften blir inventerings- och utredningsarbete. Från dessa utgångspunkter beräknas medelsbehovet för budgetåret 1967/68 till 185 000 kr., under förutsättning att staten övertar driften den 1 september 1967, och till 125 000 kr., om övertagandet sker först den 2 januari 1968. Hänsyn har därvid tagits till att inkomster av visningsverksamheten inflyter blott un der en mindre del av år 1968.
7. Remissyttrandena
Nära nog alla remissinstanser understryker att Skokloster intar en unik ställ ning och att det är av utomordentligt stort allmänt intresse att samlingarna genom ett statligt förvärv för framtiden kan bevaras som en helhet.
MUS 65 hälsar med tillfredsställelse att staten genom inlösen av slottet och samlingarna skapar garantier för att denna för vårt land unika och från inter
10
nationell synpunkt synnerligen värdefulla kulturhistoriska helhet bevaras.
Genom statens förvärv av Skokloster skapas möjligheter att göra Skoklosters
kulturskatter tillgängliga för en större allmänhet. Riksantikvarieämbetet och sta
tens historiska museum, som livligt tillstyrker den föreslagna lösningen med ett
statligt förvärv, anser att utredningen visat, att det inte är möjligt för en enskild
person att omhänderha vården av egendomen utan att en inlösen för kronans
räkning innebär en omedelbar och slutgiltig lösning av frågan om hur dessa kul
turvärden skall bevaras. Även nationalmuseet uttalar sin stora tillfredsstäl
lelse över förslaget om ett statligt förvärv. På det sättet kan samlingarna, vilka
som helhet utgör ett minnesmärke över den europeiska högreståndskuituren och
har sitt stora värde i att förbli sammanhållna, behållas intakta. Statskontoret
understryker att den form för statens medverkan som lämnar de starkaste
garantierna för egendomens bevarande och underhåll är att staten såsom före
slagits förvärvar slottet och samlingarna.
Justitielcanslern, som också är av den uppfattningen att en överlåtelse till sta
ten av fideikommisset är den mest rationella lösningen, har inte några invänd
ningar mot det föreslagna tillvägagångssättet för överlåtelsen eller mot avtalets
innehåll. Lagliga hinder synes inte finnas mot att det i samband med överlåtel
sen förordnas, att fideikommisset skall upphöra och att hälften av köpesumman
skall tillfalla fideikommissinnehavaren och återstoden dennes äldste son som
ersättning för s. k. efterträdarandel. Med hänsyn till förhållandena i fråga om
Skoklosters fideikommiss, som inte har någon motsvarighet i fråga om något
annat fideikommiss i landet, anser fideikommissnämnden att sådana synnerliga
skäl föreligger att villkoren i lagen om avveckling av fideikommiss för att ett
fideikommiss skall förklaras upphöra får anses uppfyllda. Nämnden har heller
inga erinringar mot förslaget om köpesummans fördelning på fideikommissinne
havaren och dennes son.
Flera remissinstanser har närmare uttalat sig om olika delar av egendomen.
Sålunda anför t. ex. Nordiska museets nämnd bl. a. följande om slottet och sam
lingarna.
Byggnaden har i sällsynt grad undgått ombyggnader och moderniseringar.
Så till exempel står vissa vid byggherrens död ofullbordade inredningsdetaljer
oavslutade ännu i dag. Det i fideikommisset ingående lösöret är mångskiftande.
Där finns praktpjäser men framförallt svenska möbler av god klass, dyrbara
tapisserisviter av franskt, flamländskt och nederländskt ursprung men även
brukstextilier, en unik vapensamling och historiska minnesföremål men också de
snickar- och svarvarverktyg som användes vid bygget för trehundra år sedan,
dessutom en tavelsamling som huvudsakligen har person- och dräkthistoriskt
intresse men också innefattar ett antal konstverk av god internationell klass.
Av det sagda torde framgå att Skoklosters betydelse främst ligger på det kultur
historiska området.
Om Skoklosterarkivet uttalar riksarkivet bl. a.
Skoklosterarkivet innehåller sammanlagt 939 volymer och 370 pergaments-
brev. Kärnan utgör de inom släkterna Wrangel och Brahe samt med dem befryn-
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
11
dade släkter framvuxna arkiven. Den största beståndsdelen utgörs av Carl Gus taf Wrangels arkiv. Andra viktiga arkivbildare är Abraham och Per Brahe, Gustaf Horn, Otto Wilhelm Königsmarck, Mauritz Wellingk och bröderna Ulrik och Carl Fredrik Scheffer. Redan dessa arkiv och arkivdelar ger Skokloster arkivet en central ställning i vår historiska forskning. Därtill kommer så den berömda handsskriftssamlingen, till stor del samnianbragt av den bekante 1700- talssamlaren Carl Gustaf Bielke. Denna handskriftssamling innehåller bl. a. flera betydelsefulla krönike- och laghandskrifter, vissa handskrifter med prove niens från klostren i Vadstena, Alvastra och Eskilstuna, Registrum Episcopi Aboensis, flera viktiga Birgittamanuskript, några handskrifter med proveniens från den franske boksamlaren Petau (Petavius), ett manuskript innehållande bl. a. en version av Marco Polos resa och några s. k. portolaner, dvs. sjökartor från 1500-talet. Slutligen bör nämnas den betydande pergamentbrevsamlingen, omfattande ca 240 medeltidsbrev (det äldsta originalbrevet daterat den 3 januari 1278), samt ett inte ringa antal pappersbrev från medeltiden.
Inga invändningar riktas mot förslaget att tillsätta en styrelse för de närmaste budgetåren med representanter för de olika områden som Skoklosters samlingar hänför sig till. Statskontoret anser dock att även administrativ och ekonomisk sakkunskap bör vara företrädd i styrelsen och MUS 65 föreslår, att styrelsen skall omfatta även en företrädare för de publika intressena och turismen.
Nordiska museets nämnd finner det möjligt att museet enligt förslaget i prome morian åtar sig att svara för kamerala och personaladministrativa uppgifter för verksamheten vid Skokloster.
I fråga om de föreslagna kostnaderna för verksamheten under budget året 1967/68 ifrågasätter statskontoret, nationalmuseet, riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt Nordiska museets nämnd om inte de före slagna beloppen är otillräckliga. Nordiska museets nämnd anser dock att svå righeten att överblicka kostnaderna är så stora att några alternativa beräk ningar inte kan presteras. Statskontoret menar att det bör finnas möjlighet att överskrida det anslag som anvisas för förvaltningen under budgetåret 1967/68. Enligt verkets mening bör Kungl. Maj:t fastställa en stat för medel som ställs till förfogande. MUS 65 understryker att det finns ett akut behov av medel för konserveringsarbeten redan under det första verksamhetsåret, varför medel bör finnas disponibla för detta ändamål.
Byggnadsstyrelsen betonar att staten vid ett övertagande utöver köpeskilling en får räkna med betydande kostnader enbart för byggnadernas och områdets upprustning och underhåll. Styrelsen beräknar medelsbehovet för underhålls- och upprustningsarbeten på Skokloster under budgetåret 1967/68 till 300 000 kr.
Efter förvärvet avser byggnadsstyrelsen att låta invärdera byggnaderna och marken på statens allmänna fastighetsfond. I samband därmed blir det aktuellt att slottet med tillhörande område tas upp i förteckningen över byggnadsminnes- märken.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 63 år 1967
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
8. Departementschefen
Behovet av särskilda åtgärder i fråga om Skoklosters fideikommiss har aktua
liserats genom en ansökan från fideikommissets innehavare om att få försälja
vissa delar av samlingarna. Bakgrunden till behovet av försäljningen är att
fideikommisset inte kunnat bära kostnaderna för driften av den museala verk
samheten samt för underhåll av slottsbyggnad och samlingar.
Fideikommissariens ansökning ledde till att år 1965 särskilda sakkunniga till
kallades för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kulturvärden. I sitt
betänkande erinrar de sakkunniga om statsmakternas ståndpunkt vid tillkoms
ten av lagstiftningen om avveckling av fideikommissen, att särskilda åtgärder
bör vidtas, om det till ett fideikommiss som står under avveckling hör kultur
värden av sådan art att deras bevarande är av synnerlig vikt från allmän syn
punkt. De sakkunniga konstaterar att detta i särskilt hög grad äger tillämpning
på Skoklosters fideikommiss, som från kultursynpunkt intar en särställning
bland fideikommissen. Vad som gör Skokloster till ett av vårt lands mest för
nämliga kulturminnesmärken är enligt de sakkunniga, förutom samlingarnas
omfattning och delvis mycket höga konstnärliga och kulturhistoriska värde, det
förhållandet att en betydande del av föremålen hopbragts av slottets byggherre
och förvarats i slottet sedan dess tillkomst under 1600-talets senare hälft och
att slottsbyggnaden, även den förnämlig i sin art, bibehållits i huvudsak oför
ändrad såväl till det yttre som i fråga om interiören.
I fråga om de särskilda åtgärder som kan behövas för att bevara Skoklosters
kulturvärden framhåller de sakkunniga att den möjlighet som fideikommissav-
vecklingslagen ger att förordna om fideikommissets fortbestånd tills vidare inte
enbart skulle vara tillräcklig för att uppnå syftet att samlingarna och slottet be
varas som en helhet. Ett sådant förordnande måste nämligen förbindas med ett
ekonomiskt engagemang från det allmännas sida. Eftersom staten således i varje
fall vid nuvarande innehavarens frånfälle måste ta på sig ett ansvar för att be
vara Skoklosters kulturvärden, finner de sakkunniga att ett engagemang från
statens sida bör komma till stånd redan nu. Av de två alternativ för statens
insatser som de lägger fram förordar de den lösning som innebär ett statligt för
värv av slottet och samlingarna, eftersom därigenom garantier genast skapas för
att kulturegendomen underhålls och bibehålls som en enhet.
Mot denna bakgrund har — under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande
— träffats ett avtal med fideikommissinnehavaren om överlåtelse till staten av
Skoklosters slott och till fideikommisset hörande lös egendom för en köpesumma
av 25 milj. kr. Enligt avtalet överlåts utan särskilt vederlag även ett markom
råde om It hektar till staten.
Samtliga remissinstanser, som representerar olika slags sakkunskap på kultur
området, understryker Skoklosters unika ställning och det utomordentligt stora
13
allmänna intresset att samlingarna genom ett statligt förvärv kan bevaras för
framtiden som en helhet.
Redan i propositionen med förslag till lagstiftning om avveckling av fideikom
miss underströks, att det var synnerligen angeläget att Skoklosters slott och sam
lingar, som tillhör våra förnämsta kulturminnesmärken, får förbli odelade. Jag
delar helt den uppfattningen som utvecklats i betänkandet och remissyttrandena,
nämligen att bevarandet av Skoklosters kulturvärden är en samhällsangelägen
het av synnerlig vikt och att Skoklosters fideikommiss intar en unik ställning
bland fideikommissen. Med hänsyn härtill och då utredningen ger vid handen
att inkomsterna av fideikommisset inte på långt när täcker kosnaderna för
underhållet, finner jag det naturligt att staten tar ansvaret för att Skoklosters
slott och samlingar förblir odelade och att de sätts i stånd och underhålls. Lik
som de sakkunniga finner jag att detta syfte nås bäst genom att slottet och sam
lingarna förvärvas av staten. Även om ett förvärv liksom den fortsatta skötseln
av slottet och samlingarna medför betydande kostnader, kommer en slutgiltig lös
ning under alla förhållanden att kräva betydande ekonomiska insatser av det
allmänna. Genom ett statligt förvärv redan nu kommer Skoklosters slott och
samlingar att kunna få samma sakkunniga vård som museibyggnader och sam
lingar vid övriga statliga museer. Samtidigt bör möjligheterna förbättras att göra
Skoklosters kulturskatter tillgängliga för en större allmänhet.
Jag förordar därför att ett belopp av 25 milj. kr. anvisas för förvärv av den
egendom som utgörs av Skoklosters fideikommiss. I riksstaten för budgetåret
1967/68 bör föras upp ett särskilt anslag för förvärv av Skoklosters slott och
samlingar.
I samråd med chefen för justitiedepartementet har jag funnit att hinder inte
föreligger att — som förutsatts i avtalet — förordnanden meddelas om att fidei
kommisset med tillämpning av 37 § fideikommissavvecklingslagen i samband
med överlåtelsen förklaras skola upphöra samt att hälften av köpesumman
skall tillfalla fideikommissets innehavare och återstoden såsom ersättning för s. k.
efterträdarandel hans äldste son. Denna fråga torde få anmälas för Kungl. Maj:t
i samband med frågan om godkännande av avtalet.
Beträffande förvaltningen av Skokloster vid ett statligt förvärv har i en de
partementspromemoria lagts fram vissa förslag, som innebär en provisorisk lös
ning för de närmaste budgetåren. Förslaget om en särskild provisorisk styrelse
har också godtagits av remissinstanserna. På den bör ankomma i huvudsak
de uppgifter som angetts i promemorian. Administrativ och ekonomisk sak
kunskap bör vara representerad i styrelsen. Jag räknar med att Nordiska museet
svarar för kamerala och personaladministrativa uppgifter för verksamheten vid
Skokloster.
I departementspromemorian har betonats att det inte varit möjligt att mera
exakt beräkna storleken av erforderligt belopp för förvaltningen av Skokloster
under budgetåret 1967/68. Flera remissinstanser har ifrågasatt om inte de beräk
nade beloppen blir otillräckliga. Bl. a påpekas behovet av medel för konserverings-
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 63 år 1967
14
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 63 år 1967
arbeten. I det läge som föreligger anser jag att medel bör ställas till förfogande
för budgetåret 1967/68 enligt vad som föreslagits i promemorian, dvs. ett belopp
av 185 000 kr. Jag förutsätter därvid att avtalet kan godkännas av Kungl. Maj:t
före den 1 juli 1967, vilket innebär att staten övertar driften den 1 september
1967. I riksstaten för budgetåret 1967/68 bör under åttonde huvudtiteln för än
damålet föras upp ett nytt förslagsanslag med rubriken Skoklosters slott.
Slottsbyggnaden, det markområde som i samband med förvärvet av slottet
och samlingarna överlats till staten samt övriga byggnader, som ligger inom
området, bör invärderas på statens allmänna fastighetsfond. Eftersom endast
nödvändiga underhållsarbeten torde utföras under budgetåret 1967/68, räknar
jag med att medel under fastighetsfonden för reparation och underhåll kan dis
poneras för ändamålet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
a) till Förvärv av Skoklosters slott och samlingar för budget
året 1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
25 000 000 kr.,
b) till Skoklosters slott för budgetåret 1967/68 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord
nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ut
visar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1967
15
INNEHÅLL
Sid.
1. Inledning ....................................................................................................... 3
2. Skoklosters slott och samlingar................................................................... 3
3. Lagstiftningen om avveckling av fideikommiss .......................................... 4
4. De sakkunniga för utredning rörande fideikommisset Skoklosters kultur
värden ............................................................................................................. 5
4.1. Bakgrund ............................................................................................... 5
4.2. Kostnaderna för vården av Skoklosters kulturvärden..................... 5
4.3. Förslag ................................................................................................... 6
5. Avtal om överlåtelse av fideikommisset m. m.............................................. 7
6. Förvaltningen av Skokloster........................................................................ 8
6.1. Provisorisk förvaltning under de närmaste budgetåren ................. 8
6.2. Kostnaderna för förvaltningen budgetåret 1967/68 .......................... 9
7. Remissyttranden ........................................................................................... 9
8. Departementschefen ...................................................................................... 12