2

Kungl. Maj:ts proposition n.r 126 år 1968

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, dels att 7, 14 och 21 §§ lagen den 28 maj 1937

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar skall er­

hålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall införas en ny

paragraf, 19 a §, av nedan angiven lydelse, dels att 22 § samma lag skall

upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

7

Beträffande handlingar, upprätta­

de för myndighets gransknings- eller

inspektionsverksamhet eller för an­

ordnande av kunskapsprov under

myndighets inseende, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas före

den avsedda granskningen, inspek­

tionen eller prövningen.

14

Handlingar vilka av läkare eller

hos medicinalstyrelsen eller på lä­

kares eller styrelsens föranstaltande

upprättats till utredning i mål eller

ärende hos domstol eller i ärende som

avses i giftermålsbalken; handlingar

i ärenden rörande hälsovård, sjuk­

vård, fattigvård, understöd vid barns­

börd, samhällets barnavård och ung-

domsskydd eller eljest barnavårds­

nämnds och barnavårdsmäns verk­

samhet, rätt för enskilda att inköpa

alkoholhaltiga drycker, behandling av

alkoholister eller eljest nykterhets-

(Föreslagen lydelse)

Beträffande handlingar, upprät­

tade för myndighets gransknings-

eller inspektionsverksamhet eller för

anordnande av kunskapsprov eller

psykologisk undersökning under

myndighets inseende, äger Konungen

förordna, att de ej må utlämnas före

den avsedda granskningen, inspek­

tionen, prövningen eller undersök­

ningen.

§•

Handlingar vilka av läkare eller

hos medicinalstyrelsen eller på lä­

kares eller styrelsens föranstaltande

upprättats till utredning i mål eller

ärende hos domstol eller i ärende

som avses i giftermålsbalken; hand­

lingar vilka upprättats vid psykolo­

gisk undersökning som utförts för

forskningsändamål eller i samband

med inskrivning av värnpliktiga el­

ler yrkesvägledning, arbetsvärd el­

ler omskolning eller i ärende om

anställning eller upphörande av an­

ställning hos myndighet eller i ären-

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

(Nuvarande lydelse)

nämnds verksamhet, folkpensione­

ring eller eljest pensionsstyrelsens

eller pensionsnämnds verksamhet,

försäkring för olycksfall i arbete

eller eljest riksförsäkringsanstaltens

eller försäkringsrådets verksamhet,

tillsyn å understödsföreningar, hjälp­

verksamhet vid arbetslöshet; så ock

handlingar i ärenden rörande kon­

troll å utlänningar, som här i riket

vistas eller hit söka tillträde, må, i

vad de angå enskilds personliga för­

hållanden, icke utan hans samtycke

till annan utlämnas tidigare än sjut­

tio år efter handlingens datum. Även

utan sådant samtycke skall dock

handling som nu sagts utlämnas,

om, med hänsyn till det ändamål för

vilket utlämnandet åstundas och om­

ständigheterna i övrigt, trygghet kan

anses vara för handen, att det ej

kommer att missbrukas till skada

eller förklenande för den vilkens

personliga förhållanden i handling­

en avses eller för hans nära anhöriga.

Vid utlämnande böra erforderliga

förbehåll göras.

Angår handling,------- -—------------ -

Vad i-------------------- —----------------- -

Uppgifter och--------------------- ——

1*—Bihang till riksdagens protokoll

(Föreslagen lydelse)

de om uttagning av anställd hos

myndighet till viss utbildning eller

tjänstgöring; läkarutlåtanden i ären­

den om statlig personalpensionering;

handlingar i ärenden rörande hälso­

vård, sjukvård, fattigvård, under­

stöd vid barnsbörd, samhällets bar­

navård och ungdomsskydd eller el­

jest barnavårdsnämnds och barna-

vårdsmäns verksamhet, rätt för en­

skilda att inköpa alkoholhaltiga

drycker, behandling av alkoholister

eller eljest nykterhetsnämnds verk­

samhet, folkpensionering eller eljest

pensionsstyrelsens eller pensions­

nämnds verksamhet, försäkring för

olycksfall i arbete eller eljest riks­

försäkringsanstaltens eller försäk­

ringsrådets verksamhet, tillsyn å un­

derstödsföreningar, hj älpverksam-

het vid arbetslöshet; så ock hand­

lingar i ärenden rörande kontroll å

utlänningar, som här i riket vistas

eller hit söka tillträde, må, i vad de

angå enskilds personliga förhållan­

den, icke utan hans samtycke till an­

nan utlämnas tidigare än sjuttio år

efter handlingens datum. Även utan

sådant samtycke skall dock handling

som nu sagts utlämnas, om, med

hänsyn till det ändamål för vilket

utlämnande åstundas och omständig­

heterna i övrigt, trygghet kan anses

vara för handen, att det ej kommer

att missbrukas till skada eller för­

klenande för den vilkens personliga

förhållanden i handlingen avses eller

för hans nära anhöriga. Vid utläm­

nande böra erforderliga förbehåll

göras.

--------- annan person.

-----om kastrering.

------ om socialregister.

1968. 1 samt. Nr 126

4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

19 a §

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke hinder mot att utlämna

uppgifter ur centrala företagsregist­

ret om företags eller verksamhets-

ställes namn, adress eller annan

identitetsbeteckning eller om före­

tagsform eller verksamhetsart.

Bestämmelserna i 16, 17 och 19 §§

utgöra icke heller hinder mot att ut­

lämna uppgift ur registret om anta­

let anställda eller arbetstimmar hos

ett företag visst år, om det med hän­

syn till uppgiftens natur eller det

ändamål för vilket uppgiften begäres

och omständigheterna i övrigt kan

anses säkert att uppgiften icke kom­

mer att missbrukas till skada för

företaget.

Xär handling utlämnas med stöd

av andra stycket, böra erforderliga

förbehåll göras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

21

Beträffande handlingar, vilka i

andra fall än eljest i denna lag sägs

röra statlig utredning, kontroll eller

stödverksamhet med avseende å pro­

duktion, handel, bankrörelse, försäk­

ringsrörelse eller transportverksam-

het eller eljest med avseende å nä­

ringslivet, äger Konungen, i den mån

de innefatta sådana upplysningar om

enskilda företags eller sammanslut­

ningars affärs- eller driftförhållan­

den, vilkas offentliggörande kan län­

da vederbörande företag eller sam­

manslutning till men, förordna, att

handlingarna ej må utlämnas förrän

viss tid, högst tjugu år, förflutit från

deras datum.

§-

Beträffande handlingar, vilka i

andra fall än eljest i denna lag sägs

röra statlig utredning, kontroll eller

stödverksamhet med avseende å pro­

duktion, handel, bankrörelse, försäk­

ringsrörelse eller transportverksam­

het eller eljest med avseende å nä­

ringslivet, äger Konungen, i den

mån de innefatta sådana upplysning­

ar om enskilda företags eller sam­

manslutningars affärs- eller driftför­

hållanden eller om enskilda perso­

ners, företags eller sammanslutning­

ars uppfinningar eller forskningsre­

sultat, vilkas offentliggörande kan

lända vederbörande person, företag

eller sammanslutning till men, för-

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

5

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ordna, att handlingarna ej må ut­

lämnas förrän viss tid, högst tjugu

år, förflutit från deras datum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 ar 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 april

1968.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, L

ange

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

,

M

oberg

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i lagen

den 29 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma all­

männa handlingar (den s. k. sekretesslagen) och anför.

Förändringar inom statlig och kommunal verksamhet aktualiserar tid

efter annan ändringar i sekretesslagen. Även i år föreligger behov att ändra

sekretesslagen på vissa punkter. Dessa ändringar gäller så skilda ämnen

som behovet av sekretesskydd för vissa psykologiska undersökningar i all­

män verkamhet (I), möjligheterna att något begränsa nuvarande sekretess

beträffande uppgifter i centrala företagsregistret i syfte att främja stati­

stikproduktion, forskning och planeringsarbete (II), behovet att utvidga

sekretesskyddet för uppgifter om uppfinningar och forskningsresultat i

handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra

offentliga organ (III) samt upphävande av en bestämmelse i sekretesslagen

om handlingar rörande virkesmätning (IV).

De nu aktuella lagstiftningsfrågorna har begränsad räckvidd. Med lös­

ningen av frågorna kan inte lämpligen anstå i avbidan på resultatet av den

allmänna översynen av sekretesslagstiftningen. Arbetet på denna översyn

måste beräknas ta åtskillig tid i anspråk. Det förslag i ämnet som offent­

lighetskommittén har lagt fram i betänkandet »Offentlighet och sekretess»

(SOU 1966: 60) har under remissbehandlingen mötts av tungt vägande in­

vändningar från flera remissinstanser med särskild sakkunskap beträf­

fande sekretessfrågor. Bl. a. justitiekanslern (JK) och justitieombudsman­

nen (JO) har bestämt avstyrkt att förslaget läggs till grund för lagstiftning.

Beredningarna i ärendet inom justitiedepartementet är visserligen ännu

inte avslutade, men redan nu står det klart att det behövs ytterligare utred­

ning innan förslag till ny sekretesslagstiftning kan föreläggas riksdagen.

Direktiv för det fortsatta utredningsarbetet förbereds inom justitiedeparte­

mentet, och avsikten är att en ny kommitté skall tillsättas inom den när­

maste tiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 dr 1968

7

I. Offentlighet och sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet

Inledning

Psykologiska anlags- och urvalsundersökningar har successivt fått ett

ökat användningsområde inom offentlig verksamhet. Inom försvaret utgör

sådana undersökningar sedan gammalt ett viktigt hjälpmedel vid fördelning

av värnpliktiga på försvarsgrenar, truppslag och förband liksom vid uttag-

ning av officersaspiranter m. in. Postverket och statens järnvägar (SJ) har

länge utnyttjat psykologiska testmetoder vid uttagning till viss tjänstgöring

eller utbildning. Under senare år har också åtskilliga andra civila myndig­

heter tagit den tilllämpade psykologin i anspråk. Styrelsen för internatio­

nell utveckling (SIDA) använder psykologiska urvalsmetoder vid uttag­

ning för tjänstgöring utomlands, televerket vid uttagning till kurser inom

verket, luftfartsverket vid uttagning för utbildning till trafikledare, stats­

kontoret vid bl. a. uttagning av elever för den årliga aspirantutbildningen,

centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) vid bl. a. uttagning

av personal till länsstyrelsernas datakontor samt statens vattenfallsverk

vid uttagning av maskinistaspiranter etc. Inom arbetsmarknadsverket an­

vänds psykologiska anlagsundersökningar i samband med yrkesvägledning,

arbetsvärd och omskolning.

Psykologiska undersökningar på uppdrag av myndigheter utförs vid både

statliga och privata arbetspsykologiska institut. De statliga instituten är

militärpsykologiska institutet och psykotekniska institutet vid universitetet

i Stockholm. Bland privata institut som utför psykologiska undersökningar

lör statliga myndigheters räkning kan nämnas personaladministrativa rå­

det, Institutet för tillämpad psykologi i Saltsjöbaden och Ekonomisk före­

tagsledning AB.

Användningen av psykologiska metoder vid uttagning till utbildning och

i samband med anställning och befordran inom offentlig verksamhet ger

upphov till åtskilliga problem av betydelse för den enskildes trygghet och

rättssäkerhet. Eu utredning har nyligen tillkallats med uppgift att när­

mare undersöka förutsättningarna och formerna för psykologiska under­

sökningar inom statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor.

Denna utredning skall bl. a. uppmärksamma de psykologiska testresultatens

betydelse i befordringsärenden mot bakgrunden av regeringsformens före­

skrifter om förtjänst och skicklighet som befordringsgrund.

En iråga som har aktualitet redan med det användningsområde som de

psykologiska undersökningarna har i dag är i vad mån testmaterialet bör

hållas tillgängligt för allmän insyn. Med anledning av ett uttalande i bl. a.

detta ämne av 1965 års riksdag (ABU 1965:46, rskr 417) har inom civil­

8

departementet upprättats en promemoria med rubriken »Offentlighet och

sekretess vid psykologiska undersökningar i allmän verksamhet» (Stencil

C 1966:1).

Departementspromemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts

av JK, offentlighetskommittén, kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, försvarets ci­

vilförvaltning, militärpsykologiska institutet, socialstyrelsen, dåvarande

medicinalstyrelsen, postverket, televerket, SJ, dåvarande väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen, luftfartsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån,

CFU, skolöverstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, statens vattenfalls-

verk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens personalpensionsverk, personalut-

bildningsberedningen, statens personalvårdsnämnd, psykotekniska institu­

tet vid universitetet i Stockholm, Svenska stadsförbundet, Svenska kom­

munförbundet, Svenska landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorga­

nisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akade­

mikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),

Publicistklubben och personaladministrativa rådet.

Gällande bestämmelser m. m.

Sekretesslagen innehåller undantagen från den i tryckfrihetsförordningen

fastslagna principen om allmänna handlingars offentlighet. De bestämmel­

ser som är av intresse i detta sammanhang är främst de i 7, 25 och 39 §§.

Med stöd av 7 § kan Kungl. Maj :t förordna att handlingar, som upprättats

för myndighets gransknings- eller inspektionsverksamhet eller för anord­

nande av kunskapsprov under myndighets inseende, inte får lämnas ut före

den avsedda granskningen, inspektionen eller prövningen. Sådana förord­

nanden har meddelats i 1 § kungörelsen den 4 januari 1939 (nr 7) med

förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretesslagen (änd­

rad senast 1964:278) beträffande handlingar som rör kontrollstyrelsens

och skolöverstyrelsens gransknings- och inspektionsverksamhet samt skol­

överstyrelsens examensuppgifter. Förordnanden har också getts i 5 § kun­

görelsen den 16 juni 1950 (nr 462) med förordnanden på försvarsväsendets

område jämlikt sekretesslagen och i 2 § kungörelsen den 9 december 1949

(nr 616) med förordnanden på civilförsvarets område jämlikt sekretess­

lagen beträffande handlingar i motsvarande verksamhet som bedrivs av

militär myndighet respektive civilförsvarsmyndighet.

Beträffande tolkningen av uttrycket »kunskapsprov» i 7 § föreligger ett

avgörande av regeringsrätten från år 1965 (Regeringsrättens årsbok 1965

not. EU). Målet gällde rätten att hos skolöverstyrelsen ta del av standard­

prov eller test som använts i skolor under styrelsens inseende. I sitt utslag

fann regeringsrätten, att vissa av de aktuella proven, däribland s. k. stan­

dardiserade prov, fick anses utgöra kunskapsprov eller väsentligen inne­

fatta uppgifter för kontroll av elevernas kunskaper, medan andra prov helt

eller till huvudsaklig del hade annan karaktär. Regeringsrätten fastslog,

Kiingl. Maj ris proposition nr 126 år 1968

9

åt i formulär som hörde till den förra gruppen av prov kunde hållas hemliga

under hela den tid de begagnades för sitt ändamål men att laga grund där­

emot saknades för hemlighållande av formulär till övriga prov.

Sekretesslagen innehåller åtskilliga bestämmelser om sekretess till skydd

mot obehörig insyn i enskildas personliga förhållanden. I detta sam­

manhang torde emellertid endast 25 § vara av omedelbart intresse. I denna

paragraf föreskrivs att handlingar i ärenden om offentlig arbetsförmedling,

vilka kommit in till anstalt för sådan förmedling eller upprättats där, i

princip inte får utlämnas förrän 20 år förflutit från handlingens datum i

vidare män än som behövs för förmedlingsverksamhetens behöriga bedri­

vande. Med stöd härav anser sig arbetsförmedlingarna kunna vägra att

lämna ut handlingar rörande psykologiska undersökningar som utförts på

deras uppdrag.

f den mån psykologiska undersökningar anlitas av myndighet i samband

med anställning eller befordran finns skäl att uppmärksamma regeln i 39 §

sekretesslagen, enligt vilken lagen i princip inte inskränker sökandes, kla­

gandes eller annan parts rätt att i mål eller ärende hos domstol eller annan

myndighet få del av dom, beslut och andra handlingar. Beträffande annan

handling än dom eller beslut kan dock utlämnande till part vägras om det

av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen är av synnerlig vikt att

innehållet i handlingen inte uppenbaras.

För den rätta förståelsen av sekretesslagens betydelse för möjligheterna

att hemlighålla handlingar som hänför sig till psykologiska undersökning­

ar bör nämnas att ett mycket stort antal av de undersökningar som görs

för myndigheternas räkning utförs av privata institut. I sådana fall lämnas

ofta en närmare redogörelse för undersökningsresultaten muntligt till myn­

digheten i fråga men testmaterialet förblir i regel hos undersökningsinsti-

tutet. Handlingar som förvaras hos ett privat rättssubjekt är inte under­

kastade tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip, och möjligheterna

att hemlighålla testmaterial som förvaras hos privata undersökningsinstitut

är alltså obegränsade.

Departementspromemorian

I departementspromemorian erinras om att syftet med tryckfrihetsför­

ordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet är att sä­

kerställa insyn i och kontroll av det allmännas verksamhet. Intresset av

insyn och kontroll är inte minst påtagligt i fråga om beslut i personalären­

den. Detta gäller i princip vare sig besluten i ärendena grundar sig på resul­

taten av psykologiska undersökningar eller inte.

När psykologiska undersökningar har kommit till användning i personal­

ärenden, finns det emellertid enligt promemorian å andra sidan särskilda

skäl som talar för begränsningar i materialets offentlighet. Dels behöver

provens användbarhet skyddas (s. k. instrumentell sekretess). Dels har den

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

i

—

10

som undergått prov intresse av att uppgifter som han i samband med pro­

vet lämnat om sina personliga förhållanden inte blir tillgängliga för obe­

höriga (s. k. personsekretess).

Beträffande behovet av instrumentell sekretess ligger eu

parallell med de kunskapsprov som redan är sekretesskyddade enligt 7 §

sekretesslagen nära till hands. Liksom ett kunskapsprov blir oanvändbart,

om de prövande kan få tillgång till provet före prövningen blir det, påpekas

det i promemorian, omöjligt att dra tillförlitliga slutsatser av psykologiska

prov, om de som skall testas eller några av dem får tillfälle att studera

frågor och uppgifter i testet på förhand. Psykologiska prov skiljer sig från

flertalet kunskapsprov som omfattas av förordnande enligt 7 § på det

sättet att de behöver tas i bruk upprepade gånger och kan vara aktuella för

användning under lång tid. En orsak till detta är att konstruktion och

standardisering av psykologiska test är en omfattande procedur, som tar

avsevärd tid i anspråk och kräver betydande personella och ekonomiska

resurser. Av betydelse är också att möjligheterna till statistiska beräkningar

på provresultat för olika prövade grupper ökas om ett prov används under

längre tid. Provets tillförlitlighet som prognosinstrumenl kan härigenom

bedömas bättre.

Behovet av person sekretess när det gäller psykologiska under­

sökningar måste, enligt vad som framhålls i promemorian, bedömas inom

ramen för en samlad granskning av sekretessbehovet i ärenden angående

anställning, befordran eller uttagning till utbildning eller tjänstgöring. De

handlingar som förekommer i anställningsärenden är av skiftande slag,

t. ex. ansökningsformulär, meritförteckningar, betyg, inhämtade yttranden

och anteckningar vid intervjuer med sökande. Psykologiska undersökning­

ar i sådana ärenden består av olika moment. Vid sidan av begåvnings- och

personlighetsprov skall exploranden fylla i frågeformulär som kan avse

t. ex. arbets- och familjeförhållanden. I undersökningen ingår regelmässigt

även en intervju som psykologen håller med exploranden. Det är vanligt

att anteckningar görs i samband med prov och intervjuer.

1 fråga om åtskilliga av de handlingar, som förekommer i anställnings­

ärenden, torde det inte finnas anledning att gå ifrån offentlighetsprincipen,

sägs det i promemorian. Det bör t. ex. inte komma i fråga att hemlighålla

vilka som söker en viss befattning. Inte heller finns det anledning att un­

danta uppgifter om utbildning och tidigare anställningar eller tjänstgö­

ringsbetyg från offentligheten. Behovet av sekretess för avgivna svar på

frågeformulär och provuppgifter ter sig mera svårbedömt. Ofta torde for­

mulären vara av den art att ett utlämnande av svaren inte kan vålla någon

skada. Den psykologiska undersökningen eller anställningsförfarandet i

övrigt kan emellertid medföra att uppgifter av mycket personlig natur

blottas, exempelvis allvarliga intellektuella defekter eller avvikelser på

känslolivets område. Den enskildes intresse av att sådana förhållanden inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

11

kommer till offentligheten har i andra sammanhang ansetts förtjäna lag-

stiitningens skydd. Skäl till annan bedömning torde knappast föreligga när

uppgifterna på myndighets anmodan lämnas i ett anställningsärende. Att

uppgifterna icke utlämnas ligger också i myndighetens intresse, eftersom

det annars kan bli svårt att lita på att lämnade svar är korrekta. Liksom i

anstäJlningsärenden kan det även vid fråga om avgång ur myndighets

tjänst föreligga ett behov av sekretesskydd, exempelvis för uppgifter som

lämnas i läkarintyg vid sjukpensionering.

Slutsatsen i departementspromemorian blir att man nu bör införa be­

stämmelser i sekretesslagen om såväl instrumentell sekretess som person-

sekretess beträffande handlingar som hänför sig till psykologiska under­

sökningar. Personsekretessen bör emellertid enligt promemorian i princip

gälla alla handlingar i anställningsärenden. En förutsättning för hemlig­

hållande av uppgifter med stöd av bestämmelser om personsekretess bör

vara att offentliggörande av uppgifterna i fråga kan lända enskild till

skada. I praktiken bör det ofta vara möjligt att i anställningsärenden lämna

ut inte bara betyg från tidigare arbetsgivare och andra merithandlingar

utan också handlingar från psykologisk prövning i den mån handlingarna

har ett mera »neutralt» innehåll. Det får bli en uppgift för de tillämpande

myndigheterna, sägs det i promemorian, att avgöra vilka uppgifter som bör

hemlighållas.

Personsekretess efter dessa linjer innebär enligt vad som konstateras i

promemorian att man överger den hittillsvarande principiella inställningen

till sekretessfrågan beträffande befordringsärenden. Man måste emellertid,

framhålls det i promemorian, beakta att den metodik som tillämpas i så­

dana ärenden har utvecklats väsentligt under de senaste årtiondena. Medan

man tidigare helt grundade besluten på traditionella metoder, såsom an­

ställningsintervjuer och granskning av tjänstgöringsbetyg, förekommer

nu i stor utsträckning systematiska bedömningar av de sökande och deras

lämplighet för en aktuell tjänst. Mot bakgrunden härav ter det sig enligt

promemorian naturligt att bedöma sekretessfrågan på annat sätt än tidi­

gare. I promemorian påpekas också att införandet av personsekretess inte

behöver betyda att man prutar på rättssäkerhetskraven. Intresset hos den

som undergått psykologisk prövning i ett anställningsärende att få den

insyn i testmaterialet som behövs för att han skall kunna föra talan mot

ett beslut som gått honom emot tillgodoses genom 39 § sekretesslagen. Av­

sikten är inte att begränsa den partsoffentlighet som detta lagrum garan­

terar. I sammanhanget erinras också i promemorian om att JO i skrivelse

den 18 juli 1966 till offentlighetskommittén understrukit behovet av före­

skrifter i sekretesslagen med avseende på handlingar i tjänstetillsättnings-

ärenden.

Beträffande den närmare utformningen av sekretessreg-

1 e r lör psykologiska undersökningar in. in. föreslås i departementsprome-

2* — Bihnng till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 126

Kiingl. Ma j:ts proposition nr 126 år 1968

12

morian att man skall knyta an till redan befintliga bestämmelser i sekre­

tesslagen. Den instrumentella sekretessen kan enligt promemorian lämpli­

gen avhandlas i 7 §. Enligt 7 § i dess nuvarande lydelse har Kungl. Maj :t

möjlighet att i fråga om bl. a. kunskapsprov som anordnas under myndig­

hets inseende förordna att proven inte får utlämnas före den avsedda pröv­

ningen. Tillräcklig instrumentell sekretess för testformulär får man om

denna bestämmelse utvidgas så att den omfattar förutom kunskapsprov

även undersökning där psykolog medverkar. Formulären kan då skyddas

under hela den tid de utnyttjas. Eftersom 7 § för sin tillämpning förutsätter

särskilt förordnande av Kungl. Maj :t vinner man med den i promemorian

förordade lösningen att Kungl. Maj :t får viss kontroll över den omfattning

i vilken användningen av psykologiska undersökningsmetoder används i

den offentliga verksamheten. Enligt promemorian bör den nya sekretess­

bestämmelsen i 7 § inte begränsas till viss typ av verksamhet. Behovet av

sekretess beträffande psykologiska provuppgifter torde vara lika stort inom

all offentlig verksamhet där sådana prov används. Det bör alltså inte göras

någon skillnad i sekretesshänseende beroende på om proven skall användas

inom försvaret eller skolväsendet eller någon annan verksamhetsgren.

När det gäller utformningen av bestämmelserna om personsekretess finns

det enligt vad som påpekas i departementspromemorian inte någon lika

naturlig anknytningspunkt i sekretesslagen. Valet står närmast mellan 14

och 25 §. 14 § är den centrala bestämmelsen i sekretesslagen i fråga om

skydd mot obehörig insyn i enskilds personliga förhållanden. Bestämmel­

sen avser emellertid huvudsakligen handlingar rörande samhällets sjuk­

vårdande och sociala verksamhet till vilken den här ifrågavarande person-

sekretessen knappast kan hänföras. Bättre är då enligt promemorian att föra

in de nya bestämmelserna om personsekretess beträffande psykologiska

undersökningar m. in. i 25 § om arbetsförmedlingsverksamhet. Denna para­

graf används redan nu i viss utsträckning för hemlighållande av testresul­

tat och därtill hörande handlingar. 25 § är konstruerad med tanke på skilda

sekretessintressen, bl. a. intresset att inte blottställa enskildas arbets- och

avlöningsvillkor och andra personliga förhållanden. I ett tillägg till 25 §

kan lämpligen föreskrivas att till myndighet avlämnade uppgifter i anled­

ning av fråga om anställning, antagning till utbildning, placering eller be­

fordran i myndighets tjänst eller avgång därifrån — såvitt uppgifterna an­

går enskilds personliga förhållanden — inte får utlämnas till annan utan

den berördes samtycke tidigare än 70 år efter uppgiftens datum.

Alternativt föreslås i promemorian eu mindre omfattande personsekre­

tess som tar sikte uteslutande på uppgifter som lämnas vid sådan under­

sökning under medverkan av psykolog eller läkare som anordnas av myn­

dighet i personalärenden av nyss nämnt slag. 1 övrigt är sekretesskyddet

utformat på samma sätt enligt detta alternativ som enligt huvudalter­

nativet.

Knngl. Maj.ts proposition nr 126 år 1668

13

I departementspromemorian erinras om att det inte finns någon generell

lagbestämmelse om tystnadsplikt beträffande allmänna handlingar

med hemligt innehåll. Av allmänna rättsgrundsatser anses emellertid följa

att befattningshavare har tystnadsplikt beträffande uppgift som skall hem­

lighållas enligt sekretesslagen. De i promemorian föreslagna sekretessbe­

stämmelserna i förening med den tystnadsplikt som sålunda följer av all­

männa rättsgrundsatser utgör enligt promemorian ett tillräckligt sekretess­

skydd för materialet vid psykologiska undersökningar.

I annat sammanhang har nämnts att testmaterialet, när det gäller under­

sökningar som utförts enligt myndighets uppdrag av privat psykologiskt

institut, i regel förvaras hos institutet och där kan hemlighållas i obegrän­

sad utsträckning. Promemorian fäster uppmärksamheten på detta för­

hållande. Denna praxis, att låta undersökningshandlingarna bli kvar hos

det privata institutet, har enligt promemorian sannolikt uppkommit just

till följd av avsaknaden av sekretessbestämmelser som allmänt ansetts be­

hövliga på området. Om man genomför förslagen i promemorian bortfaller,

påpekas det, skälet för nuvarande ordning i fråga om för var ingen

av undersökningshandlingar. Denna ordning strider också

mot gängse principer för förvaltningsförfarandet. Myndighet för vars räk­

ning en undersökning utförts bör ha full insyn i undersökningsmaterialet.

Detsamma bör gälla beträffande överordnad myndighet som har att pröva

besvär i ett ärende där undersökningen har betydelse. I promemorian före­

slås att Kungl. Maj :t i samband med förevarande lagstiftningsärende med­

delar administrativa föreskrifter om att myndighet, som låtit utföra psy­

kologisk undersökning, skall infordra och hos sig förvara samtliga hand­

lingar som rör undersökningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

Remissyttrandena

Remissinstanserna biträder genomgående uppfattningen i departements­

promemorian att bestämmelser om psykologiska undersökningar nu bör

införas i sekretesslagen. Det är eu allmän uppfattning bland remissinstan­

serna att offentlighetsprincipen inte bör tillämpas i full utsträckning be­

träffande handlingar som hänför sig till sådana undersökningar.

Behovet av instrumentell sekretess för testformulär vits­

ordas av alla remissinstanser utom Publicistklubben. Skydd mot skadlig

och onödig publicering av testmaterial kan enligt Publicistklubben åstad­

kommas på frivillig väg. I flera remissyttranden framhålls emellertid att

användningen av psykologiska prov som hjälpmedel vid personalprövning

skulle bli meningslös om den som skall undersökas hade möjlighet att ta

del av testformuläret. Statskontoret finner ett motiv för instrumentell

sekretess i det förhållandet att testformulären är dyra att konstruera och

blir ekonomiskt lönsamma först vid upprepad användning. Även offentlig­

14

hetskommittén godtar förslaget om instrumentell sekretess men kommittén

understryker att sekretessen bör omfatta endast sådana test vars använd­

barhet kan äventyras om den undersökte haft tillfälle att öva in svaren

på de frågor som ställs. Frågor om den undersöktes levnadsförhållanden

och uppfattning i olika hänseenden bör inte kunna hemlighållas. Liknande

synpunkter anförs också av militär psykologiska institutet.

SA CA) menar att lämpligheten av instrumentell sekretess kan ifrågasättas

av det skälet att dåliga prov kan komma att användas under lång tid om

offentlig insyn saknas. EU sådant prov kan ha avgörande betydelse för

många människors val av studieväg och yrke eller möjligheter till utbildning,

anställning och befordran. Vid andra prov, t. ex. examensuppgifter, upp­

dagas fel snabbt och hänsyn måste tas till eventuella fel i proven vid be­

dömningen av de examinerades prestationer. Någon motsvarande gransk­

ning av de psykologiska proven genast efter användningen kan inte före­

komma om proven sekretessbeläggs. Trots dessa betänkligheter anser SACO

emellertid att man bär godta förslaget i departementspromemorian att prov-

eller testinstrument får hemlighållas före den praktiska användningen.

Ä\en behovet av per son sekretess i sådana personalärenden där

psykologiska undersökningar kommit till användning finner nästan alla

remissinstanser tillräckligt dokumenterat. Däremot bryter sig meningarna

skarpt i fråga om personsekretessens omfattning. Åtskilliga remissinstanser

godtar det i promemorian i första hand framförda förslaget att möjlighet

skall införas att sekretessbelägga uppgifter i alla slags handlingar så snart

uppgifterna hänför sig till ärenden angående anställning, antagning till ut­

bildning, placering eller befordran i myndighets tjänst eller avgång där­

ifrån. Men lika många förordar en mera begränsad sekretess enligt det

alternativa förslaget i promemorian som tar sikte uteslutande på uppgifter

i handlingar som upprättats vid undersökning under medverkan av psykolog

eller läkare i sådana personalärenden som nyss nämnts.

Det vidsträcktare sekretesskyddet enligt promemorians huvudalternativ

tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, socialstyrelsen, televerket, SJ,

statskontoret, CFU, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, statens vattenfallsverk,

Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstings­

förbundet och LO. Socialstyrelsen framhåller att man genom att införa

möjlighet till sekretess för alla handlingar i anställningsärenden gör det

möjligt att striktare än f. n. upprätthålla kravet på att allt material i ären­

dena skall redovisas i skriftlig form. Därigenom tillgodoser man den en­

skilde sökandens eller tjänstemannens önskan om full insyn i de fakta som

ligger till grund för myndigheternas beslut i personalärenden. Samtidigt är

det viktigt att allmänhetens möjligheter till insyn och kontroll i anställ­

ningsärenden inte begränsas i onödan. Det bör därför av motiven till de nya

sekretessbestämmelserna framgå att man inte med stöd av dem skall kunna

hemlighålla sådant som vilka personer som söker en viss befattning, veder­

börande sökandes tidigare utbildning och anställning eller tjänstgörings­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

betyg eller andra uppgifter som kan offentliggöras utan att det länder den

enskdde till allvarlig skada. CFU anser att huvudalternativet i promemorian

bast varnar om den personliga integriteten. Bedömningen av vad som bör

hemlighållas bör emellertid enligt CFU :s åsikt ske med viss restriktivitet så

att inskränkningarna i offentligheten inte blir alltför långtgående.

Offentlighetsprincipen utgör enligt LO en garanti för att beslut i personal­

frågor sker utifrån principen om förtjänst och skicklighet. I anställnings-

ärenden i allmänhet och särskilt i sådana ärenden där psykologiska test

används kan emellertid uppgifter av mycket personlig natur komma att

blottas. Den enskildes intresse att undgå offentlighet beträffande uppgifter

om hans personliga förhållanden är naturligtvis lika starkt när uppgifterna

förekommer i anställningssammanhang som i andra sammanhang där han

f. n. åtnjuter sekretesskydd. LO anser det rikligt att alla uppgifter som

förekommer i svar på prov- eller frågeformulär skall kunna sekretess-

beläggas oavsett om provet eller intervjun ingått i en undersökning där

läkare eller psykolog medverkat.

Fn begränsning av personsekretessen till sådana uppgifter i personal­

ärenden som lämnats vid undersökning under medverkan av psykolog eller

läkare förordas av JK, offentlighetskommittén, försvarets civilförvaltning,

militärpsykologiska institutet, medicinalstyrelsen, postverket, väg- och vat­

tenbyggnadsstyrelsen, luftfartsverket, statistiska centralbyrån, arbetsmark­

nadsstyrelsen, personalutbildningsberedningen, statens personalvårdsnämnd,

psykotekniska institutet, TCO och SR. SACO tillstyrker sekretess endast i

fråga om anlagsundersökningar, inte i fråga om urvalsundersökningar. När

fråga är om ett urval bland sökande eller anställda kräver enligl SACO:s

uppfattning rättssäkerheten att allt material som ingår i beslutsunderlaget

redovisas offentligt. Därvid finns ingen anledning, säger SACO, att skilja

mellan psykologens utlåtande och andra handlingar som legat till grund för

ett beslut.

JK anser alt departementspromemorian inte ger tillräckligt underlag för

att ompröva hittillsvarande principer i fråga om offentlighet och .sekretess

beträffande handlingar över huvud i anställningsärenden. En sådan om­

prövning bör enligt JK göras i ett större sammanhang. Vad gäller de psyko­

logiska proven är del enligt JIv:s mening motiverat att bereda dessa sekre­

tesskydd i den omfattning som föreslås i promemorian. Det bör således

finnas möjlighet att hemlighålla såväl testformulären för att säkerställa

deras fortsatta användbarhet som den undersöktes uppgifter för att skydda

från insyn i hans personliga förhållanden. Det synes enligt JK vara skäl att

samtidigt bereda skydd i sistnämnda hänseende också för uppgifter som

lämnats vid läkarundersökning i sådana ärenden om anställning och lik­

nande varom fråga är. Offentlighetskommittén är visserligen medveten om

att ett helt offentligt förfarande i tjänstetill sättningsärenden kan orsaka en

enskild sökande lidande, men anser att en sekretess på området bör strikt

begränsas till vad som är motiverat av hänsyn till enskilds intresse att

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

15

1(5

skydda silt privatliv mot obehörig insyn. Sekretessen bör enligt kommittén

vidare begränsas till fall då andra garantier än offentligheten finns för att

uppgifter lämnats och omdömen avgetts under ansvar. En sekretess enligt

det restriktivare förslaget i promemorian ligger i linje med kommitténs upp-

fattning. Personalutbildningsberedningen påpekar att den mera begränsade

personsekretessen enligt promemorians restriktivare förslag stämmer bäst

överens med de principiella resonemangen i promemorian.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att bestämmelserna om personsekretess

bör utformas så att de omfattar anlagsprövningar i samband med yrkes­

vägledning, arbetsvärd eller omskolning även om anställning i statlig eller

kommunal myndighets tjänst inte är aktuell. Medicinalstyrelsen föreslår

att lagliga möjligheter skapas för sekretess beträffande psykologiska under­

sökningar som utförs i forskningssyfte.

Statens personalpensionsverk har funnit olägenheter förbundna med

att läkarintyg in. fl. handlingar som upprättats för prövning av fråga om

statlig sjukpension över huvud taget saknar sekretesskydd i motsats till in­

tyg för statlig socialförsäkringspension. Detta förhållande har i vissa fall

medfört att intyg av betydelse för sjukpensionsprövningen inte tillhanda­

hållits pensionsmyndigheten eller inte gjorts tillräckligt fullständigt. Å

andra sidan har del inte sällan förekommit att i intyg yppats förhållanden,

om vilka annan inte bort få kännedom utan den sjukes samtycke eller som,

om den sjuke fått kännedom om dem, kunnat förmodas motverka ändamålet

med vård och behandling.

Den närmare utformningen av sekretessreglerna i pro­

memorian har föranlett kritiska påpekanden i några remissyttranden.

Kriminalvårdsstyrelsen, militärpsykologiska institutet, CFU och SACO fö­

reslår alt man i lagtexten talar om »psykologisk undersökning» i stället för

om »undersökning där psykolog medverkar». Offentlighetskommittén erin­

rar om alt bestämmelser om legitimation av psykologer ännu inte har med­

delats. Det är därför enligt kommitténs mening tveksamt om man nu bör

begagna ordet psykolog i lagtext.

Beträffande personsekretessen i 25 § anser några remissinstanser att den

i promemorian föreslagna 70-åriga sekretesstiden är för lång. CFU och

personalutbildningsberedningen förordar 20 år, och arbetsmarknadsstyrel­

sen anser alt 50 år är den längsta sekretesstid som bör komma i fråga.

Militärpsykologiska institutet, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och SACO

anser att de nya bestämmelserna i sekretesslagen bör kompletteras med ett

lagstadgande om tystnadsplikt. SACO pekar i sammanhanget på den

informationsfrihet i förhållande till pressen som råder enligt 7 kap. tryck­

frihetsförordningen så länge uttryckliga lagbestämmelser om tystnadsplikt

saknas. Offentlighetskommittén, socialstyrelsen och LO uttalar däremot sin

anslutning till promemorians ståndpunkt att något särskilt stadgande om

tystnadsplikt inte behövs.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

17

Åtskilliga remissinstanser har fäst uppmärksamheten på vad departe­

mentspromemorian innehåller om förvaringen av Undersök­

nin g s h a n d 1 i n g a r i sådana fall då ett privat institut utfört psyko­

logisk undersökning på begäran av myndighet. Flertalet av dem som yttrat

sig i frågan är kritiska mot den nuvarande ordningen och anser att test-

materialet bör förvaras hos den myndighet som beställt undersökningen.

Uttalanden av den innebörden görs av offentlighetskommittén, SIDA,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, skogs­

styrelsen, personalutbildningsberedningen, TCO, SACO och LO. Offentlig­

hetskommittén anser att det är ett oeftergivligt krav att utredning som är

av betydelse för beslut i urvalsfrågor är tillgänglig för myndigheten vid

prövningen och därefter bevaras i skriftlig form så att den kan bli belyst

under ett besvärsförfarande. Handläggningsformer som inte ger underlag

för en sådan belysning bör inte användas. Personalutbildningsberedningen

framhåller att den nu tillämpade ordningen strider mot annars vedertagna

grundsatser för allmän förvaltning. Stat och kommun bör inte, säger

beredningen, för att tillgodose ett tämligen uppenbart sekretessbehov be­

höva partiellt överlämna verksamheten och allt därvid framkommet material

till enskilda personer eller institut. Beredningen tar detta till intäkt för att

det är nödvändigt att nu införa sekretessbestämmelser beträffande psyko­

logiska undersökningar av det slag som har förordats i departementspro­

memorian.

SJ och personaladministrativa rådet menar däremot att testhandlingar

bör förvaras hos den som utfört undersökningen. SJ framhåller i samman­

hanget att myndigheterna under avsevärd tid framåt inte torde förfoga

över den psykologiska expertis som är en förutsättning för att ha hand om

åtminstone eu stor del av testmaterialet. Så länge detta är förhållandet får

den enskilde som önskar upplysningar om sina provresultat under alla om­

ständigheter hänvisas till det psykologiska institut som utfört under­

sökningen.

JK, televerket, luftfartsverket och statens vattenfallsverk är av den

uppfattningen att det inte går att ge generella anvisningar beträffande den

lämpliga förvaringen av testhandlingar. JK påpekar att det ibland kan för­

hålla sig så att den som testas är beredd att lämna upplysningar vid under­

sökningen endast under förutsättning att upplysningarna stannar hos psy­

kologen och inte kommer till vederbörande myndighets kännedom. I sådana

fall kan det enligt JK vara lämpligast att materialet blir kvar hos det stat­

liga eller privata institut som gjort undersökningen. Det kan f. ö. ifråga­

sättas, säger JK, i vad mån den myndighet som föranstaltat om under­

sökningen behöver undersökningsmaterialet. Detta ligger till grund för en

bedömning av den undersökte som företas av en sakkunnig psykolog.

Någon motsvarande bedömning kan knappast göras av myndigheten och

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

18

dess möjligheter till kontroll över undersökningen är därför obetydliga.

Behövlig kontroll får enligt JK:s åsikt ordnas på annat sätt.

Departementschefen

Psykologiska undersökningsmetoder har funnit praktisk användning i

vitt skilda sammanhang. Inom offentlig verksamhet utnyttjas sådana me­

toder bl. a. för anslags- och urvalsprövning i sainband med yrkesvägledning

och uttagning till utbildning och i personalärenden av olika slag. Provens

värde och tillförlitlighet har ibland varit en omstridd fråga, men obestridligt

är att allt fler arbetsgivare anser att psykologiska test är ett oumbärligt per-

sonaladministrativt hjälpmedel. De olika problem som sammanhänger med

användningen av testen är föremål för statsmakternas uppmärksamhet. En

nyligen tillsatt utredning skall närmare undersöka förutsättningarna och

formerna för användningen av psykologiska undersökningsmetoder inom

både statlig och kommunal förvaltning. Denna utredning kommer även att

behandla sådana frågor som om begränsningar måste uppställas beträf­

fande utnyttjandet av tillämpad psykologi i tjänstetillsättningsärenden med

hänsyn till regeringsformens föreskrift om förtjänst och skicklighet som

exklusiva anställnings- och befordringsgrunder.

Vad som nu är aktuellt är emellertid inte olika principfrågor beträf­

fande användningen av psykologiska undersökningsmetoder i statlig och

kommunal verksamhet utan det mera begränsade spörsmålet om sekretess

beträffande handlingar som hänför sig till psykologiska undersökningar

som utförts inom myndigheter och på uppdi'ag av sådana. I den inom civil­

departementet utarbetade promemorian om offentlighet och sekretess vid

psykologiska undersökningar i allmän verksamhet har föreslagits att sekre­

tesslagen skall kompletteras med bestämmelser om både s. k. instrumentell

sekretess för testfopmulär och s. k. personsekretess för svaren på testformu­

lärens frågor och andra uppgifter i handlingar som upprättats vid psyko­

logiska undersökningar.

Behovet av särskilda bestämmelser om sekretess beträffande psykolo­

giska undersökningar har vitsordats av nästan alla remissinstanser.

Innehållet i departementspromemorian och vad som framkommit vid

remissbehandlingen av denna visar enligt min mening tydligt att lagstift­

ningsåtgärder är påkallade. Själva testformulären vid psykologiska under­

sökningar kan 'f. n. skyddas mot sådan insyn som kan spoliera möjligheterna

att vidare använda formulären om de är hänförliga till kunskapsprov enligt

7 § sekretesslagen men inte annars. Uppgifter som enskild lämnar vid

psykologisk undersökning om strängt personliga förhållanden sekretess­

beläggs nu i praxis med stöd av 25 § sekretesslagen så snart det är fråga

om en undersökning soin utförs inom ramen för arbetsförmedlingsverk­

samheten. När det är fråga om en likartad undersökning som utförs på

begäran av annan myndighet än ett arbetsförmedlingsorgan finns inga mot­

svarande möjligheter åt! hemlighålla uppgifter som blottar enskildas per­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

19

sonliga förhållanden. Bl. a. för att tillgodose behovet av sekretesskydd för

den som är föremål för undersökning förfar åtskilliga myndigheter så att

de anlitar ett privat institut för undersökningen, varvid undersökningsmate­

rialet ligger kvar hos detta institut. Därigenom saknas emellertid alla rätts­

liga garantier för insyn i de psykologiska undersökningarna. När det

gäller en handling som är hemlig enligt sekretesslagen hindrar sekretessen

i allmänhet inte att t. ex. en sökande, som vill besvära sig i ett ärende

där handlingen är av betydelse, får del av innehållet i handlingen. Denna

partsoffentlighet är av utomordentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt.

Den lagstiftning om sekretess beträffande handlingar hänförliga till

psykologiska undersökningar som nu bör genomföras bör begränsas till

vad som är nödvändigt för att tillgodose uppenbara behov av sekretesskydd

och för att skapa förutsättningar för en bättre ordning i fråga om redovis­

ning och förvaring av materialet från sådana undersökningar. Som fram­

gått finns det anledning att räkna med att man genom reformer med detta

mål för ögonen skall kunna bidra till att öka insynen i den psykologiska

undersökningsverksamheten och förstärka rättssäkerheten för enskilda som

är beroende av undersökningsresultaten.

Förslaget i departementspromemorian om instrumentell sekretess för

testformulär har vid remissbehandlingen nästan undantagslöst bedömts som

välgrundat. Värdet av en psykologisk undersökning som grundar sig på ett

testformulär är självfallet helt beroende av att formulärets innehåll inte är

känt på förhand av den eller de personer som är föremål för undersök­

ningen. Betydelsen av att sådana formulär kan hemlighållas är dessutom så

mycket större som formulären regelmässigt måste användas vid upprepade

tillfällen. Ofta ökar möjligheterna att använda resultaten från psykologiska

undersökningar som underlag för statistiska beräkningar med storleken

av det undersökningsklientel på vilket samma testinstrument kan användas.

Frågan om instrumentell sekretess för testformulär bör, som föreslagits i

promemorian, lösas genom ett tillägg till bestämmelsen om kunskapsprov i

7 § sekretesslagen. Därigenom uppnår man att sekretessen blir avhängig

av att den myndighet som låter anordna en psykologisk undersökning tar

ett visst ansvar för undersökningen. Sekretessen kommer nämligen att gälla

endast i fråga om sådan undersökning som sker under myndighets inseende.

Som påpekats i ett par remissyttranden bör man i lagtexten hellre använda

uttrycket »psykologisk undersökning» än det i promemorian föreslagna

»undersökning under medverkan av psykolog». Yrkesbenämningen psyko­

log har ännu inte nått sådan stadga att den bör användas i lagspråket.

I departementspromemorian har bestämmelserna om instrumentell sekre­

tess för testformulär kompletterats med bestämmelser om person­

sekretess som ger skydd för uppgifter om förhållanden av privat

natur. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter om sådana förhållanden

är i förslaget begränsad till handlingar i anställningsärenden och vissa

andra personalärenden men den skall i princip gälla beträffande alla slag

Knngl. Maj ris proposition nr 126 år 1968

20

av handlingar i dessa ärenden. Enligt ett alternativ förslag i prome­

morian skall personsekretessen vara begränsad till sådana handlingar i per­

sonalärenden som är hänförliga till psykologisk undersökning eller under­

sökning under medverkan av läkare.

Behovet av personsekretess vid psykologiska undersökningar vitsordas

allmänt av remissinstanserna. Däremot är meningarna delade när det gäller

förslaget att generellt överge den hittillsvarande principen om offentlighet

i anställningsärenden och andra personalärenden.

För min del anser jag att promemorian inte ger tillräckligt underlag för

att bedöma en fråga av så stor räckvidd. Med hänsyn till bl. a. det fortsatta

utredningsarbetet beträffande sekretesslagstiftningen bör man i detta lag­

stiftningsärende i huvudsak göra endast sådana inskränkningar i rätten att

få del av allmänna handlingar som är nödvändiga för att tillgodose uppen­

bara behov av sekretess i samband med psykologiska undersökningar. Dessa

behov sammanhänger framför allt med att man vid en psykologisk under­

sökning ofta får fram utomordentligt ömtåliga upplysningar om den som är

föremål för undersökningen, t. ex. upplysningar om hans anlags- och begåv-

ningsutrustning, om hans karaktär och om hans förmåga att reagera och

fungera adekvat i olika situationer.

De nya bestämmelserna om personsekretess kan lämpligen få sin plats

i 14 § sekretesslagen som f. n. handlar om sekretess till skydd för enskildas

personliga förhållanden beträffande vissa slag av handlingar inom sjuk­

vårdande och social verksamhet. Sekretesstiden är där 70 år. I enlighet med

vad jag tidigare har anfört bör personsekretessen i detta sammanhang

i princip begränsas till handlingar som hänför sig till psykologiska under­

sökningar. Jag är inte beredd att nu i sekretesshänseende jämställa läkar­

undersökning med psykologisk undersökning i vidare mån än att läkar­

utlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering sekretesskyddas på

samma villkor som handlingar som hänför sig till psykologiska undersök­

ningar. Behovet av sekretess för denna typ av läkarutlåtande framgår tyd­

ligt av yttrandet från Statens personalpensionsverk. När det gäller psyko­

logiska undersökningar bör de nya sekretessbestämmelserna omfatta så­

dana undersökningar som sker i ärenden om anställning — detta begrepp

avser både nyanställning och befordran — eller upphörande av anställ­

ning hos myndighet eller i ärenden angående uttagning av anställd hos

myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring. Under bestämmelserna

bör dessutom inrymmas dels undersökningar som utförs i samband med

inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskol­

ning, dels undersökningar som utförs i forskningssyfte. Med denna avgräns-

ning torde de nya sekretessbestämmelserna komma att täcka även det sek­

retessbehov beträffande psykologiska undersökningar inom arbetsförmed­

lingsverksamheten som hittills tillgodosetts med stöd av 25 § sekretesslagen.

Av allmänna rättsgrundsatser följer att tjänsteman som får del av inne­

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

21

hållet i handling som är hemlig enligt sekretesslagen inte får röja innehållet

i handlingen för obehöriga. Denna tystnadsplikt gäller emellertid

inte i förhållande till pressen eller radion utan särskild bestämmelse därom

i lag. Förhållandet i framtiden mellan handlingssekretessen och tystnads­

plikten hör till de frågor som får prövas i samband med den fortsatta över­

synen av sekretesslagstiftningen. Något särskilt lagstadgande om tystnads­

plikt beträffande innehållet i handling som hänför sig till psykologisk un­

dersökning eller i läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensione­

ring bör inte införas nu.

Jag har tidigare nämnt att ett av syftena med de här föreslagna sekre­

tessbestämmelserna är att skapa förutsättningar för en bättre ordning

beträffande redovisning och förvaring av material från psy­

kologiska undersökningar. Principen bör vara att en myn­

dighet som anlitar ett privat institut för psykologisk undersökning bör

begära skriftlig redovisning av undersökningsresultatet och infordra samt­

liga handlingar beträffande undersökningen för förvaring hos myndigheten.

I vissa fall kan det emellertid finnas särskilda skäl för att iaktta en annan

ordning. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter i ämnet.

De torde böra utfärdas i anslutning till ikraftträdandet av de nya sekretess­

bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

II. Utlämnande av uppgifter ur centrala företagsregistret

Inledning

I enlighet med statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963:85, SU 81,

rskr 196) har ett centralt företagsregister lagts upp hos statistiska central­

byrån. Arbetet härmed har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med

ett förslag som har upprättats av delegation för statistikfrågor (se prop.

1963: 85 s. 71).

Centrala företagsregistret omfattar praktiskt taget alla företag i riket

utom jordbruksföretag. Avsikten är att senare utvidga registret så att det

kommer att omfatta även jordbruksföretag ävensom statlig verksamhet

som inte drivs i bolagsform och fastighetsägare utan anställd arbetskraft.

Registret består av magnetband på vilka uppgifterna har förts in genom

magnetisering. Uppgifterna, som kan avläsas endast med hjälp av data­

maskin, avser för företagen som helhet (1) företagsnummer, (2) före­

tagsform, (3) namn, (4) hemortsadress, (5) hemortslän, (6) hemortskom­

mun, (7) hemortsuppbördsdistrikt, (8) verksamhetslän, (9) verksamhets-

kommun, (10) verksamhetsförsamling, (11) huvudsaklig näringsgren, (12)

antalet årsarbetare, (13) antalet arbetstimmar för hela personalen för

helår samt (14) för vissa företag omsättningen angiven i tusental kronor.

För varje fast verksamhetsställe för de olika företagen innehåller registret

22

vidare uppgifter om (15) verksamhetsställenummer, (16) verksamhets-

ställets benämning, (17) verksamhetsställets adress, (18) län, (19) kom­

mun och (20) församling, (21) antal anställda, (22) för vissa företag

omsättningen vid verksainhetsstället i tusental kronor, (23) verksamhets-

arter, (24) antalet anställda för varje verksamhetsart samt (25) för vissa

företag omsättningen för verksamhetsart i tusental kronor.

Informationerna till registret hämtas från olika källor. För företag med

anställda hämtas informationerna i huvudsak från de arbetsgivaruppgif-

ter, som enligt förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående upp­

börd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring lämnas till riksför­

säkringsverket. Riksförsäkringsverket för över uppgifterna i arbetsgivar-

uppgifterna på hålkort och magnetband. Uppgifterna tillförs sedan före­

tagsregistret genom kopiering. För företag utan anställda hämtas flertalet

informationer genom förmedling av de lokala skattemyndigheterna och

CFU ur rörelsebilagan till företagens självdeklarationer. Om ett företag

har flera verksamhetsställen och/eller flera verksamhetsgrenar hämtas

vissa informationer direkt från företaget. Registret tillförs också informa­

tioner från den årliga industristatistiken och andra reguljära statistik­

grenar.

I skrivelse den 26 januari 1965 har delegationen för statistikfrågor hem­

ställt att sekretesslagen skall ändras så alt vissa av registrets uppgifter,

som enligt gällande bestämmelser är sekretessbelagda, kan lämnas ut till

allmänheten.

över delegationens skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av JK,

hovrätten för Västra Sverige, försäkringsrådet, riksförsäkringsverket, sta­

tistiska centralbyrån, riksskattenämnden, kommerskollegium, statens pris-

och kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbets­

marknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Jönköpings och Kopparbergs län,

offentlighetskommittén, Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantbruksför-

bund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köp­

mannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation. Sveriges reda­

reförening, SACO, LO, TCO, SR, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska arbetsgivareför­

eningen (SAF), Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Svensk industriförening och Kooperativa förbundet (KF). Kommerskolle­

gium har överlämnat yttranden av handelskamrarna i riket. Länsstyrelsen

i Kopparbergs län har vid sitt yttrande fogat yttrande av Kopparbergs län

företagareförening ek.för.

Gällande bestämmelser m. in.

Med hänsyn till de källor, ur vilka uppgifter hämtas till företagsregistret,

är 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen av betydelse för frågan om registrets

informationer kan lämnas ut till enskilda personer och företag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

23

Enligt \ § kan Kungl. Maj :t förordna att bl. a. militära handlingar av

olika slag inte får lämnas ut, om ett offentliggörande kan skada rikets

försvars eller eljest medföra våda för dess säkerhet. Skyddstiden är högst

50 år från handlingens datum, om inte särskilda förhållanden påkallar att

handlingen hemlighålls under längre tid. Förordnande med stöd av denna

paragraf har meddelats i olika kungörelser för skilda delar av förvaltningen.

1 16 § föreskrivs att för statlig och kommunal statistik lämnade uppgifter

och myndighets bearbetningar därav inte får, om de avser till namn eller

annan identitetsbeteckning angivna enskilda personer, bolag eller andra

enskilda samfälligheter, lämnas ut förrän 20 år från uppgiftens datum.

Uppgift får dock lämnas ut tidigare om den som avses med uppgiften sam­

tycker eller om med hänsyn till uppgiftens eller bearbetningens natur eller

det ändamål för vilket den önskas och omständigheterna i övrigt trygghet

kan anses vara för handen, att utlämnandet inte kommer att missbrukas

till hans skada. Då handling lämnas ut bör erforderliga förbehåll göras.

Enligt 17 § ifår hl. a uppgifter som har lämnats till myndighet för att an­

vändas till ledning för taxering, som avses i taxeringsförordningen, eller

för beräknande av arbetsgivaravgift enligt förodningen angående uppbörd

av avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension in. in.

(numera förordningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om

allmän försäkring in. m.) inte utan den skattskyldiges eller den avgifts-

skyldiges samtyckes utlämnas tidigare än 20 år efter uppgiftens datum, i

andra fall än som föreskrivs i därom gällande författning.

I 19 § föreskrivs att handlingar som har inkommit till eller upprättats hos

riksförsäkringsanstalten (numera riksförsäkringsverket) i ärenden angåen­

de försäkring för olycksfall i arbete och för yrkessjukdomar inte får

lämnas ut tidigare än 20 år från handlingens datum, om handlingarna

avser bl. a. arbetet i arbetsgivares rörelse, företag eller verksamhet eller

arbetarnas antal och arbetstid. Om arbetsgivaren lämnar sitt samtycke

eller om med hänsyn till det ändamål, för vilket utlämnande begärs, och

omständigheterna i övrigt trygghet kan anses föreligga att missbruk till

arbetsgivarens skada inte kommer att ske, får handling lämnas ut tidigare.

Erforderliga förbehåll bör göras vid utlämnandet.

Regeringsrätten har i utslag den 16 juni 1965 (Regringsrättens årsbok

1965 nr 25) prövat frågan om uppgifter i företagsregistret om antalet an­

ställda i enskilt företag får lämnas ut. I utslaget anmärks, att uppgifter

om antalet anställda i enskilda företag har tillförts registret genom kopie­

ring från magnetband och hålkort, vilka utlånats från riksförsäkrings­

verket och som där upprättats genom bearbetning av inkomna arbets-

givaruppgifter bl. a. i ärende angående försäkring för yrkessjukdomar.

Regeringsrätten fann jämlikt 17 och 19 §§ sekretesslagen att kopia av

de aktuella delarna av registret inte fick lämnas ut i vidare mån än som

kunde komma i fråga på grund av bestämmelserna i de nämnda förfaltnings-

rummen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

Delegationen för statistikfrågor

Enligt delegationen skapar registret möjligheter till en väsentlig för­

bättring av den officiella företagsstatistiken. Vidare kommer genom registret

att skapas möjligheter till samordning mellan den officiella företagssta-

tistikens olika grenar. Företrädare för privat och kommunal statistikpro­

duktion har ett starkt intresse av att utnyttja registret, bl. a. som underlag

för urval till statistiska undersökningar. Denna verksamhet skulle effek­

tiviseras och olika delar av statlig och icke-statlig statistik skulle koordi­

neras bättre, om registrets material kunde utnyttjas i vidgad omfattning.

Registret kan användas även för annat än statistikproduktion. Delegationen

har avsett att det skall vara en gemensam tillgång för statistikproduktion,

administration och andra ändamål. Om registret kunde göras mera allmänt

tillgängligt skulle det bli obehövligt med specialregister på olika håll. I

vart fall skulle sådana register kunna få sitt underlag från företagsregistret.

Både genom den direkta kostnadsbesparingen och av andra skäl skulle detta

innebära en väsentlig fördel för samhället. — För vissa användningsom­

råden kan det enligt delegationen vara tillräckligt med de uppgifter som

f. n. kan lämnas ut utan hinder av gällande sekretessbestämmelser. För

andra områden är detta emellertid uppenbart otillräckligt. Om registret

skall kunna användas t. ex. som underlag för urvalsundersökningar är det

av mycket stor betydelse att ha tillgång till uppgifter om verksamhetens

art och om företagets resp. arbetsställets eller verksamhetens storlek. Dele­

gationen anser det därför väsentligt att såväl branschangivelse som något

storleksmått görs allmänt tillgängliga. Det är emellertid också viktigt alt

uppgifter inte lämnas ut som kan lända företagen till skada. Delegationen

har därför övervägt de olika förfaranden som kan tänkas komma i fråga.

Registrets uppgift om antalet årsarbetare, fördelade på verksamhetsställen

och verksamhetsarter, utgör i flertalet fall en god mätare på företagets

storlek. För många användningsområden skulle del vara tillräckligt att

indela företagen i storleksklasser som inte behöver avslöja de individuella

företagens exakta storlek. Detta alternativ har dock bl. a. den nackdelen,

att man troligen skulle behöva använda samma klassindelning för hela

näringslivet. Storleksstrukturen varierar emellertid mellan olika branscher.

Man skulle därför få tillämpa antingen en mycket fin klassificering för alla

branscher, varigenom fördelen med klassindelningen skulle falla bort, eller

också en indelning som är alldeles för grov för vissa branscher. Eftersom

aktiebolagslagen föreskriver att uppgifter om antalet anställda i ett företag

skall publiceras i verksamhetsberättelsen och eftersom liknande uppgifter

i stor utsträckning förekommer i kalendrar o. d., dock inte i en form som är

lämplig för statistiskt ändamål, finns det enligt delegationens uppfattning

ingen anledning att inskränka uppgiften om antalet anställda till att

avse endast företagets storleksklass. Delegationen föreslår därför att upp­

gifter om antalet årsarbetare och om antalet arbetstimmar fritt skall få

25

lämnas ut, om uppgifterna inte böra vara sekretessbelagda från försvars­

synpunkt. Det kan enligt delegationen göras gällande att en uppgift om

antalet anställda är en dålig mätare på storleken för vissa typer av företag.

Detta gäller särskilt handelsföretagen. För dessa kommer registret att inne­

hålla uppgift om omsättningen, vilken skulle vara ett avsevärt bättre stor­

leksmått. Delegationen föreslår emellertid att omsättningsuppgifter även

i fortsättningen skall vara underkastade sekretess, eftersom ett utläm­

nande av dessa uppgifter skulle kunna medföra vissa nackdelar för den

nu avsedda typen av företag.

Sammanfattningsvis uttalar delegationen att registrets omsättningsupp­

gifter bör vara sekretessbelagda men att uppgifterna om företagens och

verksamhetsställenas nummer, företagsform, adress o. d. — informationerna

(I) — (10) och (15) — (20) —, om verksamhetens art — informationerna

(II) och (23), och om sysselsättningen — informationerna (12), (13), (21)

och (24) — bör ställas till alla konsumenters förfogande utan annan

inskränkning än som betingas av hänsyn till försvarshemligheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

Remissyttrandena

Delegationens förslag om uppmjukning av gällande sekretessbestämmel­

ser för statistikfrågor tillstyrks i sin helhet av JK, statistiska centralbyrån,

kommerskollegium, handelskamrarna i Göteborg, Örebro, Gävle och Luleå,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelserna i Jönköpings och Kopparbergs län, Kopparbergs läns före­

tagareförening ek. för., Sveriges advokatsamfund, Sveriges lantbruksför-

bund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köp­

mannaförbund, Sveriges redareförening, TCO, SACO, KO, Svenska kom­

munförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, SAF,

Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och KF.

Statistiska centralbyrån understryker i sitt remissyttrande vikten av att

den som lämnar uppgifter till statistikproduktionen kan känna sig över­

tygad om att uppgifterna behandlas konfidentiellt. När det gäller den nu

aktuella frågan föreligger emellertid särskilda omständigheter som gör

att centralbyrån likväl vill biträda förslaget. Företagsregistret kommer att

bli ett betydelsefullt instrument för en samordning av den ekonomiska

statistiken. Genom registret kommer man att samtidigt kunna utnyttja

uppgifter som har samlats in för statistiskt ändamål och för andra ända­

mål. Uppgifterna i l-egistret måste i största möjliga utsträckning göras till­

gängliga för alla ändamål, om registret skall motsvara de förväntningar

som har ställts på det från statliga och kommunala myndigheter, närings­

livets organisationer och enskilda företag. För många ändamål fordras ett

mått på företagets storlek. Detta bekräftas av de framställningar om

uppgifter ur registret som centralbyrån haft att handlägga. När betydelsen

26

av sekretessen skall bedömas måste man fästa avgörande vikt vid arten av

de uppgifter som det är fråga om. Uppgift om antal arbetstimmar per år

erhålls från riksförsäkringsverket. Med ledning av denna uppgift räknar

man ut antalet årsanställda. Uppgift om antalet årsanställda insamlas även

från företagen. Dessa uppgifter innehåller i regel besked om hur antalet

årsanställda fördelas på olika verksamhetsställen och olika näringsgrenar.

Hos patent- och registreringsverket kan var och en få upplysning om totala

antalet årsanställda hos ett aktiebolag. Om medelantalet anställda hos en

ekonomisk iförening överstiger tio, skall förvaltningsberättelsen innehålla

uppgift om antalet anställda. Förvaltningsberättelsen skall hållas till­

gänglig för var och en som vill ta del av den. Uppgifter om antalet anställda

hos aktiebolag och större ekonomiska föreningar är alltså i princip offent­

liga. Vad beträffar övriga företagsformer samt verksamhetsställen och

verksamhetsarter kan uppgifterna i inte oväsentlig utsträckning hämtas ur

handels- och industrikalendrar och från kreditupplysningsiföretag och ban­

ker. Det förefaller därför orimligt, om uppgifterna skulle vara sekretess-

belagda i företagsregistret där de är tillgängliga lättast.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller det angelägna i att informationer

som inhämtas för produktion av arbetsmarknadsstatistik i största möjliga

utsträckning kan utnyttjas också för administrativa ändamål. För plane-

ringsändamål har styrelsen och länsarbetsnämnderna fört register som

innehåller sådana uppgifter som ingår i det centrala företagsregistret. Denna

verksamhet måste fortsätta. Det skulle emellertid vara av stort värde om

styrelsens och länsarbetsnämndernas register kunde framställas automa­

tiskt med hjälp av det centrala företagsregistret. Länsstyrelsen i Jönköpings

lön utvecklar liknande synpunkter och understryker att registret kan kom-

ka att bli av stort värde som statistisk källa för regionala utredningar på

näringslivets område. Det är av stort intresse för den regionala och lokala

utrednings- eller planeringsverksamheten att uppgifter om branschtillhörig­

het samt antal årsarbetare och summa arbetstimmar blir mera allmänt

tillgängliga. Sådana uppgifter om enskilda företag är redan nu publicerade

i olika sammanhang. Företagen torde enligt länsstyrelsens uppfattning i

allmänhet inte vara obenägna att lämna uppgifterna. Detta sker ofta i sam­

band med t. ex. lokala utredningar. Uppgifterna synes inte vara av den

arten att det skulle vara till mera betydande men för företagarna att slopa

sekretesskyddet i enlighet med vad som föreslagits, överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap anser också att de olägenheter som skulle

kunna uppkomma för uppgiftslämnare genom en ökad spridning av upp­

gifter om företagets eller verksamhetens storlek är av mindre betydelse.

Med undantag för de företag och verksamhetsställen för vilka sekretess be­

hövs från försvarssynpunkt bör därför uppgifter om antalet årsarbetare och

antalet arbetstimmar kunna fritt utlämnas, överstyrelsen avser att i sam­

verkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter till

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

27

närmare prövning ta upp trågan vilka företag och verksamhetsställen som

med hänsyn till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess.

Några remissinstanser vill inte gå så långt i fråga om uppmjukning av

sekretessen som töreslagtils i delegationens skrivelse. Invändningar med

denna innebörd har framställts av handelskamrarna i Stockholm, Norrkö-

ping, Malmö, Borås, Karlstad, Sundsvall och Visby, statens pris- och kar­

tellnämnd, offentlighetskommittén, Sveriges hantverks- och industriorga­

nisation och Svensk industriförening.

Offentlighetskommittén anför.

De sekretessfrågor som delegationen har väckt är svåra att la ställning

till. Å ena sidan är det ett intresse inte bara för staten och kommunerna

utan även för företagen och deras organisationer att ha tillgång till ett

korrekt och fullständigt register över företagen i riket. Ä andra sidan

kan man väl tänka sig fall i vilka det skulle vara olägligt för ett enskilt

företag, om uppgifter exempelvis angående dess omsättning kom till kon­

kurrentens kännedom. Det är en given utgångspunkt vid planläggningen av

företagsregistret att sekretessen kring primärmaterialet inte begränsas så

starkt, att uppgiftslämnarna av rädsla för insyn avhåller sig från att lämna

korrekta uppgifter. När det gäller sådana data som ej inhämtas särskilt

från företagen utan tas från deklarations- eller socialförsäkringshandlingar

måste man emellertid ta hänsyn till övriga författningsbestämmelser om

insyn och sekretess. Det är exempelvis enligt kommitténs mening tveksamt,

om man i detta sammanhang bör införa bestämmelser som blottlägger så­

dana förhållanden för insyn som företagen inte enligt lagstiftningen om bo­

lag, föreningar o. s. v. är skyldiga att offentliggöra. Åtskilliga av de uppgifter

som skall ingå i företagsregistret är sådana, att något sekretessintresse

knappast gör sig gällande. Så är fallet med uppgifter om företagsform, namn,

adress m. m. och näringsgren. Sådana uppgifter torde redan nu betraktas

som offentliga bortsett från de fall då sekretess gäller på grund av 4 §

sekretesslagen och de med stöd därav utfärdade föreskrifterna. Annorlunda

kan det ligga till med uppgifter om företagens storlek. Det framgår av

delegationens framställning, att vissa av näringslivets organisationer har

rått till försiktighet härvidlag. Enligt den remitterade framställningen skulle

uppgifter om företags omsättning, i den mån de skulle tillföras registret,

alltfort vara sekretessbelagda. Övriga i registret ingående uppgifter skulle

däremot vara offentliga, däribland uppgifterna om »årsarbetare» och ar­

betstimmar. Det i framställningen redovisade materialet medger enligt

kommitténs mening knappast någon bedömning av de risker för register­

uppgifternas tillförlitlighet som detta kan innebära. Under alla förhållan­

den ter det sig olägligt att på en speciell punkt göra avsteg från den

princip som 16 § sekretesslagen uttrycker. Särskilt diskutabelt är det alt

göra ett sådant undantag i fråga om det centrala företagsregistret, så länge

det inte finns lagregler om vad som skall ingå i detta register.

Svensk industriförening anser att den föreslagna uppmjukningen av

sekretesslagens bestämmelser inte får göras så omfattande att de strider

mot de enskilda företagens berättigade krav på integritet i fråga om eko­

nomi, struktur in. in. Uppgifter om företagens sysselsättning bör från

denna synpunkt inte kunna offentliggöras i föreslagen omfattning. Om

Knngl. Maj:ts proposition nr 126 är 1968

28

uppgifter lämnas ut kommer utomstående att få kännedom om den grad

i vilken arbetskraften utnyttjas. Detta kan skada det enskilda företaget,

bl. a. från konkurrenssynpunkt. Av registrets uppgifter om sysselsättningen

bör därför bara uppgifterna om antalet anställda få offentliggöras. Han-

delskamrarna i Stockholm och Visby ifrågasätter om offentligheten bör

omfatta antalet anställda inom varje verksamhetsart. Blir dessa uppgifter

allmänt tillgängliga synes vissa förhållanden inom företaget komina att

röjas i en utsträckning som kan medföra skada för företaget. Handels­

kammaren i Malmö uttalar liknande betänkligheter och anför som exempel

att ett företag engagerar sig i en ny verksamhetsgren och anställer per­

sonal för att utveckla nya produkter inom detta område. Handelskammaren

ifrågasätter om man inte bör begränsa offentligheten beträffande uppgifter

om antalet anställda för varje verksamhetsgren till att avse endast summa­

riska siffersammanställningar för viss region. Handelskamrarna i Norr­

köping, Karlstad och Sundsvall samt Sveriges hantverks- och industri­

organisation anser att uppgifterna i registret över huvud taget inte bör

få lämnas ut för annat ändamål än statistisk bearbetning. Frågor om

arbetstid har så nära samband med avlöningsförhållanden, anser han­

delskammaren i Borås, afl uppgifter om arbetstid inte bör vara offentliga.

Departementschefen

Det hos statistiska centralbyrån upprättade centrala företagsregistret är

enligt utslag av regeringsrätten att anse som allmän handling i tryckfri­

hetsförordningens mening. Bestämmelserna i sekretesslagen skall därför

tillämpas på registret.

De fakta om företagen som las in i registret från infordrade statistiska

uppgifter, självdeklarationer eller arbetsgivaruppgifter är f. n. sekretess-

belagda enligt bestämmelserna i 4, 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen. Inne­

hållet i registret kan alltså inte lämnas ut, om man därigenom skulle

kränka ett intresse som har skyddats genom någon av dessa bestämmelser.

Avsikten med centrala företagsregistret är bl. a. att i största möjliga ut­

sträckning ersätta de separata register som bär förts för olika statistik­

grenar. Registret skall även möjliggöra en rationalisering av den registre­

ring av företag som förekommer utanför statistikproduktionen. Registret

skall kunna användas även för annan statistikproduktion än statlig sådan.

För samhällsforskning, samhällsplanering, administration och näringslivet

är uppgifterna i registret av värde.

Bestämmelserna i sekretesslagen reglerar inte i vilka fall hemlig hand­

ling får- lämnas ut till annan myndighet. Bestämmelserna utgör inte gene­

rellt något hinder att en sekretessbelagd handling delges annan myndighet.

Det har emellertid förutsatts att även enskilda personer och företag skall

kunna utnyttja primärmaterialet i företagsregistret för olika ändamål, t. ex.

för marknadsundersökningar. Detta torde också vara nödvändigt för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

29

kostnaderna för registret skall kunna finansieras genom avgifter. För att

göra det möjligt att effektivt använda registret för olika ändamål måste man

därför överväga, om det nuvarande sekretesskyddet för uppgifterna i re­

gistret är nödvändigt.

Det kan uppenbarligen inte komma i fråga att göra någon ändring i

de bestämmelser som gäller till skydd för totalförsvaret. Uppgift som är

hemlig enligt någon författning som Kungl. Maj :t har utfärdat med stöd

av 4 § sekretesslagen kan alltså inte få lämnas ut, även om den skulle be­

hövas för statistikproduktion eller planering, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap har i sitt remissyttrande förklarat, att överstyrelsen

avser att i samverkan med statistiska centralbyrån och övriga berörda

myndigheter ta upp frågan vilka företag och verksamhetsställen som med

hänsyn till totalförsvaret måste skyddas genom sekretess.

Något sekretessskydd torde inte behövas för anteckningar om företags

eller verksamhetsställes namn, adress eller annan identitetsbeteckning, om

företagsform eller verksamhetsart som har hämtats från en för statistik

lämnad uppgift eller från självdeklaration eller arbetsgivaruppgift och

därefter förts in i företagsregistret, dvs. informationerna (1) —- (11),

(15) ;— (20) och (23). Förslaget att dessa uppgifter i företagsregistret inte

vidare skall vara sekretessbelagda har inte mött någon gensaga under

remissbehandlingen. Jag ansluter mig till förslaget i denna del.

Delegationen för statistikfrågor har föreslagit att också registrets upp­

gifter om antal anställda och arbetstimmar för dessa, informationerna (12),

(13). (21) och (24), skall få lämnas ut till allmänheten. I denna del har

vissa remissinstanser framfört betänkligheter mot att ge upp den nuvarande

sekretessen.

Erfarenheten torde visa att sekretessen är en nödvändig förutsättning

för att man skall kunna ålägga enskilda en mera omfattande uppgiftsplikt

och få in tillförlitliga uppgifter. Om sekretesskyddet upphävs, kan man inte

helt undgå de olägenheter som följer av alt enskilda vägrar lämna upp­

gifter för statistiskt ändamål eller lämnar felaktiga uppgifter. Å andra

sidan framgår det av delegationens framställning och av remissyttrandena

alt det ofta är angeläget att uppgifter om antalet anställda och arbets­

timmar hos registerade företag kan lämnas ut till centrala företagsregistrets

kunder för en bedömning av vederbörande företags storlek. Ifrågavarande

uppgifter finns ofta redan nu i offentliga handlingar hos patent- och

registreringsverket och i olika kalendrar. Om så är fallet, bör uppgifterna

kunna lämnas även ur företagsregistret. Också i många andra fall är det

uppenbart att det inte kan medföra någon skada för företaget, om upp­

gifter om antalet anställda och arbetstimmar lämnas ut till enskild person

eller förelag som behöver uppgifterna för en statistisk undersökning.

Mot bakgrunden av de synpunkter som här utvecklats föreslår jag att

i sekretesslagen införs en ny paragraf, 19 a §, om sekretess beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

30

uppgifter ur centrala företagsregistret. I denna paragraf bör föreskrivas

att 16, 17 och 19 §§ sekretesslagen inte skall utgöra hinder mot att lämna

ut uppgifter ur centrala företagsregistret om företags eller verksamhets-

ställes namn, adress eller annan identitet sbeteckning eller om företagsform

eller verksamlietsart. Beträffande uppgifter ur registret om antal anställda

eller arbetstimmar för visst företag och år bör föreskrivas att utlämnande

får ske, om det med hänsyn till uppgiftens natur och det ändamål för

vilket den begärs och omständigheterna i övrigt kan anses säkert att upp­

giften inte kommer att missbrukas till skada för företaget i fråga.

Förutom det centrala företagsregistret kommer under innevarande är att

hos statistiska centralbyrån upprättas ett lantbrukets företagsregister, inne­

hållande uppgifter om verksamhet beträffande jordbruk, skogsbruk, hus-

djursskötsel, fruktodling och trädgårdsodling. Detta register byggs på upp­

gifter som lämnas för lantbruksstatistiken av lantbrukets företagare i fråga

om fastigheter, byggnader, maskiner, anställda etc. Sekretessproblemen

blir avsevärt enklare att hantera beträffande detta register än vad fallet

f. n. är beträffande det centrala företagsregistret. Med stöd av 16 § sekre­

tesslagen torde uppgifter kunna utlämnas ur lantbrukets företagsregister

under i huvudsak samma förutsättningar som enligt den här föreslagna nya

paragrafen i sekretesslagen kommer att gälla i fråga om utlämnande av upp­

gifter från centrala företagsregistret. Några särskilda bestämmelser so in

tar sikte på lantbrukets företagsregister torde därför inte behövas.

Kungl. Ma j:ts proposition nr 126 år 1968

HL Utvidgning av sekretesskyddet för uppfinningar och forskningsresultat

I ansökan om bidrag till forskningsverksamhet som ges in till statligt

forskningsråd eller motsvarande organ (jfr prop. 1968: 68 om inrättande

av en styrelse för teknisk utveckling i vilken bl. a. statens tekniska forsk­

ningsråd skall uppgå) brukar redogörelse lämnas för projekt till vilket

bidrag söks. Det kan härvid bli fråga om att redovisa uppfinning eller

forskningsresultat som inte tidigare har publicerats. Både ansökan och

handlingar som fogas vid ansökningen blir allmänna handlingar i och

med att de kommer in till ifrågavarande organ (se 2 kap. 2 och 3 §§ tryck­

frihetsförordningen). I den mån handlingarna inte kan hänföras under

någon av bestämmelserna i sekretesslagen utgör de offentliga handlingar

som skall hållas tillgängliga för var och eu.

Enligt 2 § patentlagen den 1 december 1967 (nr 837), som har trätt i

kraft den 1 januari 1968, meddelas patent endast på uppfinning som väsent­

ligen skiljer sig från vad som har blivit känt före dagen för patentansök­

ningen. Enligt andra stycket samma paragraf anses som känt allt som

blivit allmänt tillgängligt, vare sig det skett genom skrift, föredrag, utnytt­

jande eller på annat sätt. Bestämmelsen i andra stycket innebär en skärp­

ning i förhållande till vad som tidigare har gällt i fråga om s. k. nyhets­

31

hinder för patent. Till utgången av år 1967 gällde att uppfinning för att

kunna patenteras inte fick vara beskriven i allmänt tillgänglig tryck skrift

eller föremål för öppen utövning. I den nya lagen har nyhetskravet gjorts

generellt, vilket bl. a. innebär att eu uppfinning inte får patenteras om den

har beskrivits i en handling som lämnats till myndighet hos vilken den

skall vara tillgänglig för allmänheten enligt bestämmelserna om allmänna

handlingars offentlighet.

Vid remissbehandlingen av det kommittéförslag som har legat till grund

lör gällande patentlag avstyrkte statens tekniska forskningsråd att redo­

visning i offentlig handling skulle kunna utgöra nyhetshinder för patent

(se prop. 1966:40 s. 77). Handling som forskare ger in till statligt forsk­

ningsråd skulle då, anförde rådet, bli nyhetshinder för forskaren själv, om

denne senare ville söka patent på i handlingen beskrivna projekt. En

sådan bestämmelse skulle få allvarliga konsekvenser för forskningens

nyftiggörande. Om förslaget likväl skulle genomföras måste möjligheter

skapas att sekretessbclägga handlingar som kommer in till forskningsråd.

Liknande synpunkter framfördes också av /ngeniörsvetenskapsakademien.

1 prop. 1966: 40 med förslag till patentlag anförde jag (s. 83) med anled­

ning av denna remisskritik att vad som anmärkts i fråga om offentlig hand­

ling som nyhetshinder för patent inte kunde föranleda att man skulle göra

avsteg från principen att allt som har blivit känt skall utgöra nyhetshinder.

Spörsmålet syntes dock böra beaktas vid utformningen av sekretesskyddet

för ifrågavarande handlingar.

Sekretesslagen ger f. n. endast begränsade möjligheter att sekretess-

belägga uppfinningar och forskningsresultat som redovisas i ansöknings­

handlingar till statligt forskningsråd eller motsvarande organ. Den enda

bestämmelse som kan tillämpas i sammanhanget är 21 § sekretesslagen.

Enligt detta lagrum äger Kungl. Maj :t beträffande handling som angår

statlig »utredning, kontroll eller stödverksamhet» med avseende på produk­

tion, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse eller transportverksamhet eller

eljest med avseende på näringslivet förordna att handlingen inte får lämnas

ut förrän viss tid, högst 20 år, förflutit från handlingens datum. Sådant

förordnande lår dock meddelas endast i den mån handlingen innefattar

upplysningar om »enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller

driftförhållanden» och upplysningarnas offentliggörande kan lända före­

taget eller sammanslutningen till men. I 2 § kungörelsen den 4 januari 1939

(nr 7) med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretess­

lagen (ändrad senast 1967: 740) har med stöd av 21 § sekretesslagen när­

mare angetts vilka handlingar som får sekretessbeläggas enligt 21 §. Bland

dessa handlingar ingår enligt 2 § punkt 32 handlingar hos statens tekniska

forskningsråd och hos institutet för nyttiggörande av forskningsresultat

(INFOR).

Som framgår av det anförda innehåller 21 § sekretesslagen inga uttryck­

Kungl. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 126 år 1968

liga bestämmelser om sekretessbeläggning av uppfinningar eller forsk­

ningsresultat. Paragrafen ger trots det viss möjlighet att förordna om

sekretess i fråga om uppfinningar och forskningsresultat, nämligen här

dessa kan hänföras till »enskilda företags eller sammanslutningars affärs-

eller driftförhållanden». I övrigt torde paragrafen inte medge sekretesskydd

på förevarande område. Sålunda torde enskild person som inte driver någon

form av företag stå utanför paragrafens sekretesskydd. Detsamma gäller

företag eller sammanslutning när uppfinning eller forskningsresultat inte

kan hänföras till företagets eller sammanslutningens »affärs- eller drifts­

förhållanden». Mot bakgrund inte minst av de nya bestämmelserna i patent­

lagen om offentlig handling som nyhetshinder mot patent bör den brist i

sekretesskyddet som sålunda föreligger nu avhjälpas. Det synes lämpligen

kunna ske genom att man i ett tillägg till 21 § sekretesslagen särskilt anger

att sekretesskydd — på samma villkor som nu finns upptagna i paragra­

fen — kan meddelas för enskilda personers, företags eller sammanslut­

ningars uppfinningar eller forskningsresultat.

Även om jag föreslagit tilläggsbestämmelsen främst med tanke på sekre­

tessbehov som kan uppkomma i samband med statlig stödverksamhet av

det slag som nu bedrivs av forskningsråden och i framtiden avses komma

att bedrivas av styrelsen för teknisk utveckling kommer den med den här

föreslagna lydelsen att täcka också handlingar innehållande uppgifter om

uppfinningar och forskningsresultat som ges in till annat statligt organ.

Någon befogad invändning synes inte kunna riktas häremot.

Liksom hittills bör Kungl. Maj :t närmare bestämma för vilka handlingar

sekretesskydd skall gälla enligt den nya bestämmelsen i 21 § sekretess­

lagen.

IV. Upphävande av 22 § sekretesslagen

I 22 § sekretesslagen föreskrivs, att handlingar i ärenden rörande mät-

ningsförrättning eller mätningsutgifter enligt lagen om virkesmätning inte

får lämnas ut i vidare mån än som följer av nämnda lag. Bestämmelsen

föranleddes av lagen den 20 juni 1935 (nr 369) om virkesmätning. Enligt

denna lag fick Kungl. Maj :t för vissa fall föreskriva, att virkesmätning

med anledning av virkesköp skulle ombesörjas av virkesmätningsnämnd,

vars ledamöter förordnades av Kungl. Maj :t. Över allt som förekom vid

mätningsförrättning skulle upprättas skriftlig handling. I lagen upptogs

en särskild föreskrift, att enskilds förhållande till virkesmätningsnämnd

inte fick i oträngt mål yppas. I motiven till 22 § sekretesslagen (prop.

1937: 107 s. 74) anförde föredragande departementschefen, att sistnämnda

föreskrift i virkesmätningslagen borde kompletteras med en föreskrift i

sekretesslagen om sekretess beträffande handlingar i ärenden rörande mät­

ningsförrättning eller mätningsutgifter. De upplysningar om virkesaffärer

som kunde erhållas ur handlingar hos virkesnämnd skulle enligt departe-

mentschefen annars kunna utnyttjas till skada för köpare eller säljare av

virke.

Enligt den nu gällande virkesmätningslagen den 27 maj 1966 (nr 209)

handhas virkesmätningsverksamheten uteslutande av enskilda organ. Be­

stämmelserna i 22 § sekretesslagen är därför numera obehövliga. Jag före­

slår att paragrafen upphävs.

De under I—IV föreslagna ändringarna i sekretesslagen bör träda i kraft

den 1 juli 1968. Skulle riksdagen besluta att uppskjuta behandlingen av

detta ärende till höstriksdagen torde de nya bestämmelserna böra träda i

kraft den 1 januari 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126 år 1968

33

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag angående ändring i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om in­

skränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen

att antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet :

Gunnel Anderson