2

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet

Härigenom förordnas, att 1, 9 och 10 §§ lagen den 3 juni 1965 om lag­

rådet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Lagrådet utgöres av en ordinarie

och en extra avdelning. Den senare

träder i tjänst endast när Konung­

en förordnat därom. Sådant förord­

nande må meddelas, när arbetsbör­

dan i lagrådet kan antagas bli sär­

skilt betungande. Konungen bestäm­

mer, när den extra avdelningens

tjänstgöring skall upphöra.

När den extra avdelningen tjänst­

gör, fördelas ärendena mellan avdel­

ningarna på sätt dessa samfällt be­

stämma.

9

Ledamot som tillhör lagrådets or­

dinarie avdelning är berättigad till

tre månaders ledighet varje år på

tid som avdelningen eller, om båda

avdelningarna äro i tjänst, dessa

samfällt bestämma.

Om ledighet för ledamot som

tjänstgör på lagrådets extra avdel­

ning besluta avdelningarna samfällt.

Ledigheten må icke överstiga tre

månader om året.

(Föreslagen lydelse)

§■

Lagrådet utgöres av en ordinarie

och högst två extra avdelningar. Ext­

ra avdelning träder i tjänst endast

när Konungen förordnat därom. Så­

dant förordnande må meddelas, när

arbetsbördan i lagrådet kan antagas

bli särskilt betungande. Konungen

bestämmer, när extra avdelnings

tjänstgöring skall upphöra.

När extra avdelning tjänstgör, för­

delas ärendena mellan lagrådets av­

delningar på sätt dessa samfällt be­

stämma.

Ledamot som tillhör lagrådets or­

dinarie avdelning är berättigad till

tre månaders ledighet varje år på

tid som avdelningen eller, om även

extra avdelning är i tjänst, de tjänst­

görande avdelningarna samfällt be­

stämma.

Om ledighet för ledamot som till­

hör extra avdelning besluta de tjänst­

görande avdelningarna samfällt. Le­

digheten må icke överstiga tre må­

nader om året.

10

§.

När förordnande icke gäller att När förordnande icke gäller att

lagrådets extra avdelning skall vara extra avdelning av lagrådet skall

i tjänst, skola justitieråd och rege- vara i tjänst, skola justitieråd och

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj:ts regeringsrätt

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts

regeringsrätt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

§•

Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgö- Kungl. Maj :ts regeringsrätt utgö-

res av sjutton regeringsråd. Enligt res av sjutton regeringsråd.

vad därom är stadgat skall ett eller,

när lagrådets extra avdelning är i

tjänst, två av regeringsråden tjänst­

göra i lagrådet.

Regeringsrätten skall — ■—------------------- — om året.

Den närmare------- —-------------------- tjänstgörande regeringsråden.

Bestämmelserna om------------------- -------- - — om regeringsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1968.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1965:189.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

i\laj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling,

P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal,

O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande

av ny lagrådsavdelning och anför.

De senaste åren har kännetecknats av stark ökning av lagstiftningsverk-

samheten. Denna ökning kan väntas fortsätta under så lång tid som nu

kan överblickas. Det är i stor utsträckning fråga om ett reformarbete som

inte kan uppskjutas utan stora olägenheter för samhället och enskilda med­

borgare. Organisatoriska åtgärder måste därför vidtas för att i den mån

det är möjligt undvika uppskov. Så har också skett. I departementen har

lagstiftningsenheterna förstärkts väsentligt. Emellertid skapar den lag­

granskning som ombesörjs av lagrådet särskilda problem. Lagrådet, som

f. n. arbetar på två avdelningar, kommer inte med nuvarande resurser att

kunna bemästra den kraftigt ökade arbetsbörda som är att vänta. För att

lagrådet skall kunna förstärkas krävs vissa ändringar i de lagar soin regle­

rar lagrådets verksamhet samt högsta domstolens och regeringsrättens sam­

mansättning.

Gällande bestämmelser m. m. De grundläggande bestämmelserna om lag­

rådets uppgifter och organisation finns i 21 § regeringsformen (RF). En­

ligt detta grundlagsstadgande skall lagrådet avge utlåtande över de förslag

till »stiftande, upphävande, ändring eller förklaring av lagar eller författ­

ningar» som Kungl. Maj :t för ändamålet överlämnar till lagrådet. Lagrådet

består av en eller flera avdelningar. Varje avdelning skall enligt 21 § RF

vara sammansatt av tre justitieråd och en av regeringsrättens lagfarna

ledamöter. I stället för ett av justitieråden kan Kungl. Maj :t dock förordna

annan »lagfaren, skicklig och oväldig person» såsom ledamot av lagråds­

avdelning.

8

Historik och vissa tidigare reformförslag. Lagrådet inrättades år 1909.

Den laggranskning, som anförtroddes lagrådet, hade tidigare ålegat högsta

domstolen. Huvudsyftet med lagrådets inrättande var att åstadkomma lätt­

nad i högsta domstolens arbetsbörda. Enligt Kungl. Maj :ts förslag (prop.

1908: 37) skulle i lagrådet ingå två justitieråd och en lagfaren ledamot av

regeringsrätten, varjämte för behandling av särskilt ärende av större vikt

högst tre extra ledamöter skulle kunna utses. I sitt utlåtande över proposi­

tionen uttalade konstitutionsutskottet (1908: 10) betänkligheter mot möj­

ligheten att till lagrådet knyta så många extra ledamöter. Utskottet föror­

dade att i stället ytterligare ett justitieråd skulle ingå i lagrådets normala

sammansättning och att en extra ledamot av lagrådet skulle kunna förord­

nas för särskilt ärende. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag

(rskr 1909:19).

Under 1920-talet framfördes i olika motioner förslag både om begräns­

ning av lagrådets kompetens, om ändring i dess sammansättning och om

lagrådets avskaffande. I en inom justitiedepartementet år 1926 verkställd

utredning föreslogs att laggranskningen skulle återföras till högsta dom­

stolen. Inte något av dessa förslag ledde till lagstiftning. (KU 1920:47,

1923: 13, 1924: 13, 1926: 16, 1927: 16 och 1928: 23. En redogörelse för ut­

redningen finns i prop. 1964: 140).

Vid 1949, 1954 och 1962 års riksdagar väcktes motioner om utvidgning av

lagrådets granskningsområde. Inte heller dessa initiativ resulterade i lag­

stiftningsåtgärder (KU 1949: 8, 1954: 9 och 1962: 8).

Frågan om laggranskningen togs upp på nytt av författningsutredningen

i betänkandet »Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19). Betänkandet in­

nehöll bl. a. förslag till ny RF. I detta förslag utvidgades lagrådets arbets­

område till att omfatta bl. a. grundlagar och kommunallagar. Beträffande

lagrådets sammansättning föreskrevs i förslaget till RF endast att i lag­

rådet skulle tjänstgöra ledamöter av de båda högsta domstolarna.

Författningsutredningens förslag har inte lagts till grund för lagstift­

ning. Vid 1964 och 1965 års riksdagar beslöts emellertid på grundval av

författningsutredningens betänkande och visst kompletterande utrednings­

material en del begränsade ändringar i gällande grundlagar (prop. 1964:

140, KU 19, KU 1965: 19, rskr 162). Bl. a. ändrades 21 § RF så att lagrådet

i fortsättningen kunde arbeta på avdelningar. Föreskrifterna om lagrådets

sammansättning fick en sådan utformning att det blev möjligt att byta ut

ett av justitieråden på lagrådsavdelning mot annan lagfaren person. Motivet

för dessa ändringar var en väntad ökning aAr lagrådets arbetsbörda, bl. a.

till följd av att det mångåriga arbetet på en ny jordabalk hade hunnit så

långt att ett förslag i frågan kunde beräknas bli föremål för lagrådets gransk­

ning inom en inte avlägsen framtid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

10

justitiedepartementet har påbörjats ett förberedande utredningsarbete i

dessa frågor, och därvid uppmärksammas även vilka grundlagsändringar

som kan komma att behövas. Detta arbete är emellertid tidskrävande, och

grundlagsändringar beträffande lagrådet kan i varje fall inte hinna beslutas

förrän tidigast 1970/71. Därmed är också sagt att man inte kan nöja sig

med att arbeta enbart på en långsiktig lösning. Flertalet av de lagförslag

som nämnts i den nyss refererade undersökningen av lagrådets arbetsbe­

lastning är så angelägna att förseningar på grund av bristande utrymme för

lagrådsgranskningen inte kan accepteras. Provisoriska åtgärder är nödvän­

diga, och i främsta rummet måste det då bli fråga om att förstärka lag­

rådet med ytterligare en avdelning.

En utvidgning av lagrådet kan ske endast inom ramen för 21 § RF.

Med det innehåll detta grundlagsstadgande f. n. har är lagrådets samman­

sättning bunden på det viset att varje lagrådsavdelning måste bestå av minst

två justitieråd och ett regeringsråd. Som fjärde ledamot på lagrådsavdel­

ning kan komma i fråga antingen ett justitieråd eller »annan lagfaren,

skicklig och oväldig person». Eftersom den dömande verksamheten i högsta

domstolen och regeringsrätten inte kan inskränkas, kan en utvidgning av

lagrådet inte ske utan att antalet ledamöter i dessa domstolar ökas. Om lag­

rådet skall ha ytterligare en avdelning utöver nuvarande två, måste högsta

domstolen förstärkas med minst en ledamot eller, om man inte vill rubba

den nu arbetande extra lagrådsavdelningens sammansättning, med minst

två ledamöter. Regeringsrätten måste få en ny ledamot.

Det är givet att de nyss refererade grundlagsbestämmelserna begränsar

möjligheterna för de närmaste åren att bemästra den arbetssituation som

är under uppsegling i lagrådet. En avvägning får göras mellan olika aktuella

lagstiftningsprojekt efter angelägenhetsgrad. Förslag som inte är av stor

vikt eller särskilt brådskande får uppskjutas för kortare eller längre tid.

Som jag tidigare nämnt är emellertid flertalet av de lagförslag som är ak­

tuella för de närmaste åren så angelägna att uppskov inte kan accepteras.

Det är därför ofrånkomligt att inrätta en ny extra avdelning av lagrådet.

Mot en utvidgning av lagrådet kan invändas att en sådan åtgärd tvingar till

en ökning av antalet ledamöter i högsta domstolen och regeringsrätten som

inte är önskvärd av hänsyn till rättsskipningen. Då jag emellertid räknar

med att ökningen av antalet justitieråd och regeringsråd skall bli tillfällig

finns inte fog för eu sådan invändning. En definitiv lösning av frågan om

lagrådets gransluiingsverksamhet bör innebära att justitierådens och rege­

ringsrådens antal åter nedbringas.

På grund av det anförda förordar jag att lagen om lagrådet ändras så att

lagrådet får möjlighet att arbeta på tre avdelningar fr. o. m. den 1 april 1968.

Samtidigt bör lagen om högsta domstolens sammansättning och tjänstgö­

ring ändras så att det blir möjligt alt utnämna ytterligare två justitieråd

utöver nuvarande 25. I lagen om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 9 januari 1968.

N är varande:

f. d. justitierådet L^ind,

justitierådet

A^lexanderson,

regeringsrådet

R^ingdén,

justitierådet

W^esterlind.

Enligt lagrådet den 8 januari 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3

januari 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade

förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om

lagrådet, 2) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 december 1956

(nr 879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring, 3) lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt och 4) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen

den 3 mars 1967 (nr 65) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

rättschefen C. G. Lidbom.

Lagrådet yttrade:

Det synes oemotsägligt att eu i rådande läge genomförd utvidgning av

lagrådet är ägnad att medföra olägenheter. Dessa berör såväl högsta dom­

stolen som regeringsrätten men gör sig särskilt gällande beträffande den

förra domstolen. De ogynnsamma verkningarna betingas väsentligen av att

den tilltänkta tredje lagrådsavdelningen måste inrättas på grundval av rege­

ringsformens stadganden om lagradsavdelnings sammansättning. En kon­

sekvens härav blir att en förhållandevis stor del av de bada domstolarnas

ledamöter kommer att tagas i anspråk för annan verksamhet än den pri­

mära, dvs. rättskipningen. Vad angår högsta domstolen lär icke kunna und­

vikas att drygt en fjärdedel av antalet ledamöter vid varje särskilt tillfälle

kommer att vara avdelad för den sekundära uppgiften, lagstiftningsgiansk-

ningen. Detta innebär en betydande förskjutning av de proportioner mellan

dömande och lagstiftningsgranskande verksamhet vilka fastställdes vid lag-

rådsinstitutionens införande. Att en utveckling i denna riktning väcker

oro för spordes redan när år 1965 infördes möjligheten att upprätta en andra

lagrådsavdelning. I och med den nu föreslagna förändringen har förskjut­

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

12 januari 1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, J^ohansson,

H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson,

G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 3 juni 1965 (nr 186) om lagrådet,

2) lag angående ändrad hjdelse av 1 § lagen den 20 december 1946 (nr

879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring,

3) lag angående ändrad lijdelse av 1 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)

om Kungl. Maj.ts regeringsrätt,

4) lag angående ändrad hjdelse av 1 § lagen den 3 mars 1967 (nr 64-) om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har i sitt utlåtande över de remitterade förslagen förklarat att

lagrådet med hänsyn till behovet av omedelbara åtgärder inte motsätter sig

en utvidgning av lagrådet med ytterligare en extra avdelning. I utlåtandet

betonas att lagrådet godtar reformen endast som en provisorisk åtgärd i

avbidan på en mera långsiktig lösning. Som framgår av remissprotokollet

har jag samma uppfattning som lagrådet om det angelägna i att så snart

som möjligt komma fram till en lösning som kan bli bestående och som gör

det möjligt att bemästra laggranskningsuppgifterna utan att man i den ut­

sträckning som nu måste ske behöver ta de högsta rättsskipande instanser­

nas ledamöter i anspråk för dessa uppgifter.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 480047