Prop. 1968:155
('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
1
Nr 155
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69; given Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 155
2
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom
munikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och civilärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som
bilagor 1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition
begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga
10
.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam pro
position förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riks-
staten för budgetåret 1968/69 som framgår av nämnda utdrag av statsråds
protokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
3
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag an protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, IJolmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ären den under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
B.
Armén
[1] B 35. Arméstaben. Till Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Om
kostnader har för budgetåret 1968/69 anvisats förslagsanslag av 13 400 000 resp. 2 470 000 kr.
Ett omfattande arbete pågår f. n. inom försvarsdepartementet i syfte att utforma riktlinjer för en programbudget för departementets verksamhets område. I anslutning härtill bedrivs försöksverksamhet med verksamhets planering, budgetering, kostnadsredovisning m. m. inom Södra militärområ det och i begränsad utsträckning vid Bergslagens artilleriregemente. Syftet härmed är att på lokal och regional nivå pröva och få underlag för detalj utformning av ett system för ekonomisk planering, samordning, ledning och kontroll av verksamheten. Försöken är vidare avsedda att ge underlag för ställningstagande till frågan om att införa programbudgetering.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
För att få erfarenheter av hur centrala stabers och förvaltningars egen
verksamhet skall bedrivas i ett prograinbudgetorienterat system bär Kungl.
Maj :t genom beslut den 6 juni 1968 förordnat att försöksverksamhet med
verksamhetsplanering, budgetering och kostnadsredovisning samt därav be
tingade organisationsförsök får bedrivas under budgetåret 1968/69 vid ar
méstaben. Denna försöksverksamhet kan, liksom försöken på lokal och
regional nivå, ge underlag för utformning av och ställningstagande till pro
grambudgetsystemet.
Verksamheten vid arméstaben skall regleras enligt särskild av Kungl.
Maj:t godkänd budget. Vidare bär föreskrivits att nettoutbetalningarna un
der budgetåret 1968/69 för den budgeterade verksamheten inte får överstiga
19,7 milj. kr. Dessa utbetalningar redovisas tills vidare vid sidan av riks-
staten på särskild förskottstitel.
Utbetalningar för den budgeterade verksamheten vid arméstaben får inte
ske från anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för
budgetåret 1968/69. De av riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisade för
slagsanslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader har
slällts till försvarets civilförvaltnings förfogande och får användas endast
efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
Slutligen har Kungl. Maj:t föreskrivit att vissa belopp på reservations
anslag under fjärde huvudtiteln skall ställas till försvarets civilförvaltnings
förfogande och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl.
Maj :t. De belopp som sålunda har spärrats motsvarar vad som har tagits
upp i arméstabens budget för de ändamål som avses med ifrågavarande an
slag.
Departementschefen
Den beslulade försöksverksamheten vid arméstaben är ett led i arbetet
med att införa programbudgetering inom försvarsdepartementets verksam
hetsområde. Försöken avses ge erfarenheter av hur centrala stabers och
förvaltningars egen verksamhet skall bedrivas i ett programbudgetoriente-
rat system.
Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till arméstaben från anslagen
Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader samt från ett fler
tal andra anslag. Genom dessa medelsanvisningar regleras vilka slag av
resurser som får förbrukas vid staben och omfattningen av förbrukningen.
Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring på redovisningstitlar som
svarar mot anvisningarna. Budget- och redovisningssystemet styr härige
nom stabens val och förbrukning av resurser. Systemet försvårar i hög grad
en försöksverksamhet av tidigare angivet slag. Medel till arméstaben för
budgetåret 1968/69 bör därför anvisas som ett belopp. Utbetalningarna för
arméstaben under budgetåret 1968/69 bör redovisas mot ett särskilt anslag i
riksstaten. För ändamålet bör ett förslagsanslag »Arméstaben» anvisas på tilläggsstat I.
Förslagsanslaget Arméstaben bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar till bögre belopp än netto 19,7 milj. kr.
Eu anordning av angivet slag innebär inte alt den utgiftsram som har fastställts för det militära försvaret för innevarande budgetår får överskri das. Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid arméstaben bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter för staben.
.lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméstaben på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
5
O. Diverse
[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för eu svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Sedermera har för svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare medel fr. o. in. budgetåret 1957/58. Fr. o. in. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de år liga utgifterna inom Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan in. in. under förslagsansla get Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verk samhet utom Sverige — vari fr. o. in. den 1 juli 1967 är inbegripet utgifter för observatörer i FN-tjänst — samt för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet hittills på tilläggsstat anvisats 369 550 000 kr.
Under 1968 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1967/68 för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden januari—juni 1968, för FN-observatörer under tiden januari— december samma år och för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1968: 105 bil. 1 och 1968: 84, SU 75 och 116, rskr 193 och 270). Vid utgången av juni 1968 fanns en behållning på ca 2,2 milj. kr. under anslaget.
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har från FN influtit 258 636 302 kr. som avser tiden intill utgången av år 1966. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 16 437 273 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för år 1967. Detta uppgår till 24 509 133 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1968 har tiden för den svenska
FN-insatsen på Cypern förlängts längst till utgången av december 1968. Ge
nom beslut den 20 september 1968 har Kungl. Maj :t på begäran av FN för
ordnat, att den svenska styrkan i samband med avlösning under oktober 1968
skall reduceras med ca 205 man till omkring 420 man. Utgifterna för tiden
juli—december 1968 kan beräknas till 1 875 000 kr. för månad eller samman
lagt 11 250 000 kr.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1968 till 38. Medels
behovet för dessa kan beräknas till 172 500 kr. för månad eller för juli—
december 1968 till sammanlagt 1 035 000 kr.
Behovet av ytterligare anslagsmedel intill utgången av 1968 är alltså
(11 250 000 + 1 035 000 — 2 200 000) 10 085 000 kr. Med hänsyn till vissa
eftersläpande sjukvårdskostnader in. in. för tidigare kontingenter och oför
utsedda utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av FN-styrkan
på Cypern, in. m. bör härutöver beräknas 1 milj. kr. som allmän medels
reserv. Anslagsbehovet går alltså upp till avrundat 11,1 milj. kr.
Utgifter för ifrågavarande ändamål som förskottsvis kan komma att be
stridas från anslaget till oförutsedda utgifter bör slutligt belasta anslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor in. in. Med hänsyn till de många osäkra
faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även
i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täck
ning av sådana utgifter bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t före
slår riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 11 100 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
[3] 6 a. Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.
Efter förslag i prop. 1963: 155 medgav riksdagen (SU 142, rskr 330) att
ett område om ca 71 000 m2 av Livregementets husarers (K 3) markområde
i Skövde fick överlåtas till Skövde stad på i huvudsak de villkor som hade
angetts i en av försvarets fastighetsnämnd och drätselkammaren i Skövde
gemensamt upprättad promemoria. I överlåtelsen skulle enligt promemorian
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
7
ingå de försvaret tillhöriga byggnader inom området som inte kunde flyttas och därför skulle komina att ligga kvar vid stadens tillträde. För dessa byggnader skulle staden erlägga köpeskilling med belopp som skulle be stämmas så att det enligt byggnadskostnadsindex för stenhus motsvarade ett värde av 850 000 kr. den 1 januari 1963. Beloppet beräknades täcka samtliga kostnader för erforderliga ersättningsbyggnader inom Iv 3:s kvar varande område.
Genom beslut den 5 juni 1963 godkände Kungl. Maj :t överlåtelsen och bemyndigade fortifikationsförvaltningen att med Skövde stad träffa slutligt avtal om försäljning av ifrågavarande mark m. m. på i huvudsak de villkor som hade angetts i den tidigare nämnda promemorian. Sådant slutligt avtal har sedermera träffats mellan staden och fortifikationsförvaltningen. Sta den har tillträtt det försålda området. Den köpeskilling som staden enligt avtalet har erlagt till fortifikationsförvaltningen för de byggnader som fanns kvar inom området vid stadens tillträde uppgår till 973 449 kr. 14 öre.
Vid anmälan av prop. 1963: 155 anförde jag att medel för att bestrida kostnaderna för att uppföra ersättningsbyggnader inom K 3:s kvarvarande område förutsattes komma att anvisas utanför ramen för det militära för svaret med belopp som motsvarade köpeskillingen för byggnaderna. Frågan härom borde tas upp i samband med förslag om medelsanvisning för ersätt ningsbyggnader. Statsutskottet anförde i sitt utlåtande att medelsanvis ning för ersättningsbyggnader för K 3 framdeles torde komma att behövas till följd av den tillstyrkta försäljningen. Även utskottet förutsatte att kost naderna för ersättningsbyggnader skulle komma att anvisas utanför ramen för det militära försvaret intill ett belopp motsvarande köpeskillingen för de byggnader som ingick i överlåtelsen.
Fortifikationsförvaltningen har nu kommit in med förslag om att uppföra de avsedda ersättningsbyggnaderna inom en kostnadsram som motsvarar den uppburna köpeskillingen. Förslaget avser uppförande av en provisorisk övnings- och vårdhall och ett kallgarage samt anordnande i befintliga bygg nader av en torkanläggning och en förvaringsplats för materiel som har läm nats ut till truppen. Enligt gällande principer bör medel för dessa ändamål anvisas utanför ramen för det militära försvaret intill ett belopp som motsva rar den av statsverket uppburna köpeskillingen. Jag föreslår därför att 970 000 kr. anvisas för ändamålet på tilläggsstat I till riksstaten för inne varande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 970 000 kr.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
V. Fonden för låneunderstöd
[4] a. Lån till stiftelsen MHS-Eleven. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.
Stif telsen MHS-Eleven
För att anskaffa bostäder åt elever vid bl. a. militärhögskolan (MHS) i
Stockholm bildades år 1962 en särskild stiftelse benämnd MHS-Eleven.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 juni 1968 godkänt ett tomträtts-
avtal mellan byggnadsstyrelsen och stiftelsen, enligt vilket stiftelsen har
erhållit tomträtten till tomten nr 3 i kv. Smyrna på Ladugårdsgärdet i Stock
holm. På denna tomt avser stiftelsen att uppföra ett bostadshus innehållan
de 99 bostadslägenheter samt kontorslokaler om 1 000 m2. Kontorslokalerna
avses skola upplåtas till yrkesinspektionen. Produktionskostnaden för bo
stadshuset har beräknats till 10,2 milj. kr. Bostadsstyrelsen har meddelat
preliminärt beslut om bostadslån, varvid pantvärdet på fastigheten har fast
ställts till 8 263 000 kr. Intill detta belopp har postbanken beviljat byggnads
lån (kreditiv) under byggnadstiden. Stiftelsen har sålunda ett kvarstående
lånebehov motsvarande skillnaden mellan produktionskostnaden och pant
värdet, eller (10 200 000 — 8 263 000) 1 937 000 kr. Härtill kommer tomt-
rättsavgälden för den upplåtna tomten under byggnadstiden, 80 000 kr.
Det sammanlagda lånebehovet uppgår sålunda till (1 937 000 + 80 000)
2 017 000 kr. Stiftelsen hemställer att ett lån av denna storlek beviljas. Ge
nom att lägenheter i det planerade bostadshuset kan erbjudas elever vid
militärhögskolan som saknar bostad kan avsevärd besparing beräknas upp
komma för statsverket genom inbesparade anståndstraktamenten. En på
taglig förbättring av studieresultatet kan förväntas genom att eleverna be
reds möjlighet att bo i närheten av skolan. Uppförandet av det planerade
bostadshuset skulle medföra en slutlig lösning av bostadsproblemet för
militärhögskolans elever.
Överbefälhavaren
Överbefälhavaren har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 an
mält behov av ett anslag om 2,5 milj. kr. för finansieringen av det fortsatta
bostadsbyggandet i syfte att anskaffa bostäder för eleverna vid militärhög
skolan.
D c partemen t schef en
Stiftelsen har tidigare under åren 1963—1964 uppfört ett bostadshus med
84 lägenheter inom kv. Ryttmästaren på Ladugårdsgärdet i Stockholm. För
finansieringen härav erhöll stiftelsen ett lån om 1,3 milj. kr. ur fonden för
låneunderstöd (prop. 1964: 1 bil. 6 s. 385, SU 4, rskr 4). Genom att militär
9
högskolans elever har kunnat erbjudas bostäder i detta hus har enligt stif telsens beräkningar anståndstraktamenten om sammanlagt ca 1,7 milj. kr. kunnat sparas in under tiden fr. o. in. fjärde kvartalet 1964 t. o. in första kvartalet 1967.
Genom att huvuddelen av lägenheterna i det nu planerade bostadshuset kommer att erbjudas elever vid militärhögskolan som har kommenderats till Stockholm kan — i likhet med vad som blivit fallet genom tillkomsten av bostadshuset i kv. Ryttmästaren — en avsevärd årlig besparing väntas uppkomma för statsverket genom att anståndstraktamenten sparas in. Med hänsyn härtill och då det är angeläget att få en slutlig lösning på bostads problemet för skolans elever tillstyrker jag att stiftelsen beviljas ett lån på 2 milj. kr. Övriga kostnader för projektet torde få finansieras på sedvan ligt sätt. Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligations ränta med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt men för enat med det villkoret att det skall utan föregående uppsägning vara för fallet till återbetalning om stiftelsen säljer bostadshuset eller upplåter detta för annat ändamål än A'ad som är förenligt med stiftelsens stadgar. Övriga villkor för lånet torde få fastställas av Kungl. Maj :t.
Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69 under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den bestämda ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp, 2 milj. kr., bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvars utgifterna för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till stiftelsen MHS-Eleven på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investerings- anslag av 2 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
■\2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 135
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 2
S O CIALD E PARTE M E NTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Härefter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, de
under punkterna 1, 2 och 4 samt statsrådet Odhnoff de under punkten 3 i
det följande upptagna ärendena under socialdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69.
Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
K. Viss reliabilitermgsverksamhet
[1] K 5. Bidrag till vanföreanstalter
m. m.
Från detta anslag utgår bidrag till
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och Härnösand.
Enligt ett mellan statens förhandlingsnämnd, styrelsen för Föreningen för
bistånd åt vanföra i Norrland och Västernorrlands läns landstings förvalt
ningsutskott villkorligt slutet avtal övertar landstinget den 1 januari 1969
huvudmannaskapet för den av föreningen bedrivna utbildnings- och elev-
hemsverksamheten vid vanföreanstalten i Härnösand (Rosenbäcksskolan)
— med undantag för grundskoleundervisningen — samt verksamheten vid
de s. k. gemensamma avdelningarna vid anstalten. Enligt ett annat likaledes
villkorligt slutet avtal mellan förhandlingsnämnden, föreningen och Härnö
11
sands drätselkammare övertar Härnösands stad den 1 januari 1969 huvud mannaskapet för den av föreningen bedrivna grundskoleundervisningen. Ge nom ett tidigare avtal, som Kungl. Maj :t efter riksdagens bemyndigande godkänt, har landstinget den 1 juli 1967 övertagit den vid vanföreanstalten bedrivna ortopediska vården. De nu slutna avtalen innebär att landstinget och Härnösands stad fr. o. in. den 1 januari 1969 skall svara för anstaltens återstående verksamhet. Omkring 70 anställda berörs av det härigenom änd rade huvudmannaskapet.
Personal som den 31 december 1968 är anställd i den verksamhet som landstinget övertar skall beredas fortsatt anställning hos landstinget. Staten ansvarar för de framtida pensionskostnader som avser tjänstetid hos sta ten eller föreningen. Avtalet med Härnösands stad om grundskoleundervis ningen innebär att staden blir arbetsgivare för två lärare vid Rosenbäcks- skolan.
Avtalet med landstinget innebär vidare att staten, som äger den fastighet där vanföreanstalten är belägen, för tiden den 1 januari 1969—den 30 juni 1970 till landstinget hyresfritt upplåter de lokaler som inte redan har upp låtits genom avtalet om den ortopediska vården. Hyra och andra villkor för tiden efter den 30 juni 1970 skall bestämmas senare i särskilt hyresavtal. Maskiner, instrument, andra inventarier och lager av förbrukningsartiklar, arbets- och undervisningsmateriel överlåts med äganderätt till landstinget den 1 januari 1969. För inventarierna skall landstinget betala 150 000 kr. och för lagret ett belopp som motsvarar det bokförda värdet den 31 december
1968.
Driftunderskottet vid vanföreanstalten i Härnösand utgör för innevarande budgetår enligt den av Kungl. Maj :t fastställda staten för anstalten 1 722 000 kr., vilket täcks från förevarande anslag. Avtalen med Västernorrlands läns landsting och Härnösands stad innebär att staten i fortsättningen inte kom mer att på detta sätt bidra till anstaltens drift.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående huvudmannaskapet för utbildnings-, elevhems- och grund skoleverksamheten, m. m., vid vanföreanstalten i Härnö sand.
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
KAPITALBUDGETEN
IT. Statens allmänna fastiglietsfoncl
[2] 8 a. Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala in. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.
12
Statens rättsläkarstation samt institutionerna för rättsmedicin och pato
logi vid Uppsala universitet är f. n. inrymda i en gemensam byggnad. Loka
lerna för rättsläkarstationen och den rättsmedicinska institutionen är under-
dimensionerade och lokalförhållandena i övrigt ogynnsamma.
Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 4 oktober 1968 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att på grundval av ett av styrelsen den 9 februari 1968
redovisat förslag till byggnadsprogram utföra projektering fram till och med
bygghandlingar av till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation
i Uppsala m. m.
Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats till 830 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1967, bl. a. under förutsättning att tillbyggnaden kan
utföras samtidigt med en likartad byggnad för reproduktionsforskning som
föreslagits bli uppförd med donationsmedel. Kungl. Maj :t har den 6 juni
1968 medgett universitetet i Uppsala att ta emot aktuella donationsmedel
för sistnämnda byggnad. Dessa byggnader avses nu att uppföras i direkt an
slutning till varandra, varigenom viss kostnadsbesparing torde kunna ske.
Kostnadsramen för till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkar-
station i Uppsala in. in. kan beräknas till 855 000 kr. enligt prisläget den 1
april 1968 och jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1968/69 till sam
ma belopp.
Enligt vad jag inhämtat är det av arbetsmarknadsmässiga skäl lämpligt att
arbetena sätts igång under hösten 1968 och jag förordar att ett investerings-
anslag under rubriken Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkar
station i Uppsala m. m. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkar
station i Uppsala in. m. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 855 000
kr.
[3] 14. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. Till ända
målet har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 2,25
milj. kr. för byggnadsföretag enligt en i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 256—258)
angiven investeringsplan (SU 5, rskr 5).
Investeringar i sysselsättningssyfte
Från byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen har inhämtats att ytterligare
byggnadsföretag kan igångsättas under budgetåret 1968/69 enligt följande
investeringsplan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
13
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsföretag
Kost
nadsram
1.4. 68
Medelsförbrukning
Bygg
start
mån/år
Färdigt
mån/år
Faktisk
t.o.m.
30.6. 68
Beräknad för
1968/69
1969/70
Sundbo
Bilverkstad. Tillb......................
340
—
300
35
11.68
6.69
Adm. lokaler. Omb. till perso-
nalb.........................................
90
---
85
5
11.68
6.69
Mekanisk verkstad..................
1 000
—
650
300
11.68
11.69
Specialavd. Om- och tillb........
360
—
300
50
11.68
6.69
Elevförläggning 10 pl...............
350
—
300
45
1.69
4.69
Lövsta
Modernisering av vissa elevför-
läggningar..............................
430
—
400
25
11.68
4.69
Vemyra
Tomasgården. Omb..................
365
—
310
50
12.68
4.69
Tegegården. Omb......................
270
—
250
15
12.68
4.69
Olika skolor
Personalbostadshus..................
875
—
700
140
1.69
4.69
Summa
4 080
—
3 295
665
Försäljning au den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar utnyttjade
fastigheten in. in.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1950: 98, SU 165, rskr 301)
godkände Kungl. Maj:t den 9 juni 1950 ett med Fröbergska stiftelsen i Kal
mar träffat avtal om förstatligande av Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar.
Avtalet innebar bl. a. att stiftelsen utan ersättning överlät skolhemsfastig-
heten med inventarier till staten. Samtidigt förklarade Kungl. Maj:t att,
om fastigheten vid en kommande tidpunkt inte längre utnyttjades för ung-
domsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet, stiftelsen
skulle få ersättning av statsmedel med belopp, som skulle motsvara det
värde fastigheten då finge anses äga, dock med avdrag för värdet av de om-
och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar som staten utfört på fas
tigheten.
Genom beslut den 28 oktober 1966 godkände Kungl. Maj :t med lands
tingen träffade avtal om landstingens övertagande av statens mentalsjuk
vård (prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220). Avtalet med Kalmar läns södra
landsting den 24 januari 1966 föreskriver i 14 §, att landstingets förvärv av
erforderlig mark för nya vårdplatser skall ske i samråd med staten och att
staten skall betala alla kostnader som är förenade med markförvärvet. Sär
skild överenskommelse om ersättning för landstingets markkostnad skall
träffas när landstinget för nya vårdplatser tar i anspråk mark som lands
tinget äger. I en protokollsanteckning till 14 § förklarade sig staten beredd
14
att överlåta Gudmundsgårdens skolhem med tillhörande markområde till
landstinget mot den köpeskilling varom överenskommelse kunde träffas,
och under förutsättning att staten av landstinget eller Kalmar stad kunde
förvärva lämplig ersättningsmarlc. Landstinget förklarade sig berett att på
Gudmundsgården uppföra en provisorisk skolbyggnad enligt närmare över
enskommelse med socialstyrelsen. Staten skulle äga disponera Gudmunds-
gården till dess ersättningsbyggnader uppförts eller verksamheten lagts ned.
Under budgetåret 1965/66 igångsattes byggnadsarbeten m. in. för en suc
cessiv utvidgning av skolhemsverksamheten vid Lövsta skolhem och yrkes
skola (prop. 1965: 1 bil. 7 s. 46 och 387 ). Det visade sig sedermera, att ut
ökningen av skolhemsverksamheten vid Lövstaskolan skulle kunna kom
pensera ett bortfall av Gudmundsgårdens skolhem ur ungdomsvårdsskole-
organisationen.
Kungl. Maj :t beslöt den 28 maj 1968 att skolhemsverksamheten vid Gud
mundsgårdens skolhem skulle läggas ned senast vid utgången av juni må
nad 1968 och att verksamheten vid Lövstaskolan enbart skulle avse skol-
hemsverksamhet.
I förenämnda beslut den 28 oktober 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens
förhandlingsnämnd att föra de ytterligare förhandlingar, som kunde be
finnas erforderliga med anledning av avtalen med landstingen. Förhand-
lingsnämnden har den 3 juli 1968 överlämnat ett med representanter för
Kalmar läns södra landsting den 5 juni 1968 villkorligt träffat avtal om för
säljning till landstinget av ifrågavarande fastighet för en köpeskilling av
1 800 000 kr.
Vidare har förhandlingsnämnden överlämnat en med Fröbergska stiftel
sen den 5 juni 1968 träffad överenskommelse om att den stiftelsen tillkom
mande ersättningen i anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda förklaring
den 9 juni 1950 skall idgöra 1 460 000 kr.
Avtalet med landstinget har följande lydelse.
Avtal
mellan svenska staten och Kalmar läns södra landsting om försäljning till
landstinget av statlig fastighet i Kalmar, m. in.
1
§•
Staten överlåter till Kalmar läns södra landsting med äganderätt och i
befintligt skick tomten nr 1 inom kvarteret Gudmundsgården i Kalmar stad
med därå befintliga statliga byggnader.
2
§•
Landstinget tillträder fastigheten vid utgången av kalendermånaden när
mast efter den då Kungl. Maj :t godkänt avtalet. Landstinget får dock nyttja
fastigheten så snart verksamheten vid skolhemmet nedlagts och fastigheten
friställts, vilket skall ha skett senast den 30 september 1968. Staten under
rättar landstinget om den dag 1'r. o. in. vilken fastigheten får nyttjas. Från
landstingets nyttjanderätt undantages de två bostadslägenheter som för när
varande är uthyrda till trädgårdsmästaren J. A. Österman och tillsynings-
mannen S. O. Månsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
15
3 §■
På tillträdesdagen betalar landstinget kontant till staten en köpeskilling
av 1 800 000 kr.
4 §•
Staten garanterar att fastigheten på tillträdesdagen är fri från penning-
inteckningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
5 §•
Landstinget svarar under nyttjanderättstiden för fastighetens uppvärm
ning, skötsel och underhåll inklusive i 2 § angivna lägenheter.
6
§•
Alla inkomster och utgifter, som herör fastigheten och som avser tiden
intill den dag då enligt anmälan från staten landstinget för börja nyttja
fastigheten, skall tillkomma respektive falla på staten.
7 §■
Lagfartskostnaderna för detta köp betalas av landstinget.
8
§•
T 14 § avtalet av den 24 januari 1966 om landstingets övertagande av
statens mentalsjukvård inom landstingsområdet in. in. avsett statsbidrag
till förvärv av mark fastställes såvitt avser förevarande fastighet till elva kr.
per kvadratmeter av det område som enligt särskild överenskommelse be
löper på enheten.
Överenskommelsen med stiftelsen bär följande lydelse.
Överenskommelse
Genom beslut den 9 juni 1950 godkände Kungl. Maj :t avtal med Frö
bergska stiftelsen i Kalmar om statens övertagande av Gudmundsgårdens
skolhem. Enligt bestämmelserna i beslutet skall stiftelsen, för den händelse
den i avtalet angivna fastigheten — numera tomten nr 1 i kvarteret Gud-
mundsgården i Kalmar — vid en kommande tidpunkt icke längre utnyttjas
för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet, av
statsmedel erhålla ersättning med belopp, som svarar mot det värde, fastig
heten då skäligen må anses äga, dock med avdrag för värdet av de om- och
tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, vilka staten utfört å den
samma.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1968 skall skolverksamheten vid
skolhemmet vara nedlagd vid utgången av juni månad 1968. Fastigheten
kommer därefter ej att användas för ungdomsvårdsskoleändamål eller där
emot svarande verksamhet. Enligt ett denna dag med delegerade för Kalmar
läns södra landsting träffat avtal överlåter staten fastigheten till lands
tinget.
Under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och stiftelsen har sta
tens förhandlingsnämnd och representanter för stiftelsen kommit överens
om att stiftelsen enligt beslutet den 9 juni 1950 tillkommande ersättning
skall utgöra 1 460 000 kr. Ersättningen skall betalas senast en månad efter
den dag då landstinget enligt 2 § nämnda avtal tillträder fastigheten.
16
Statens förhandling snämnd anför bl. a. att Gudmundsgårdsfastigheten
omfattar en markyta av ca 55 000 kvadratmeter. De statliga byggnaderna
utgörs av huvudbyggnad, elevförläggning, rektorsbostad och två personal
bostadshus. Dessutom finns på tomten en av landstinget enligt avtalet den
24 januari 1966 uppförd provisorisk skolbyggnad.
Elevförläggningen uppfördes år 1963 och tillhör arbetsmarknadsstyrel
sen. Styrelsen har anmält, att den betingar sig ett försäljningspris av 20 500
kr. per den 1 juli 1968.
Värdet av de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, som
staten nedlagt på fastigheten, har i samråd med byggnadsstyrelsen beräk
nats till 340 000 kr.
Såvitt avser fastigheten har förhandlingsparterna funnit det lämpligt att
i avtalet reglera storleken av statsbidraget till förvärv av mark enligt 14 §
avtalet den 24 januari 1966. Bidraget har fastställts till elva kr. per kvadrat
meter av det område som belöper på den psykiatriska vårdenhet som kan
komma att anordnas vid lasarettet i Kalmar. Särskild överenskommelse
skall senare träffas mellan parterna om områdets storlek. Detta kan ske
först sedan landstinget tagit ställning till frågan om vårdenhetens storlek
och utformning.
Föredraganden
Den föreslagna planen för investeringar i sysselsättningssyfte innebär,
att en angelägen upprustning av Sundbo yrkesskola i Fagersta och Vemyra
skolhem i Sollefteå kan komma till stånd redan under innevarande budget-
år och i ett sammanhang. Under senare år har byggnadsverksamheten inom
ungdomsvårdsskoleområdet inriktats på att i ett sammanhang söka genom
föra nödvändig upprustning av varje skola för att därigenom på en gång
kunna skapa en gynnsammare vårdmiljö vid skolan.
Inom den föreslagna kostnadsramen för personalbostadshus förutsätts
sju hus bli uppförda, varav tre vid Lövsta skolhem i Vagnhärad. Detta jämte
de föreslagna moderniseringarna av vissa elevförläggningar vid Lövsta-
skolan innebär en komplettering av den upprustning av skolan som genom
förts under senare år.
Ett av de föreslagna personalbostadshusen avses för Sundbo-skolan. I
övrigt avses två personalbostadshus för Morängens yrkesskola i Almunge
och ett för Håkanstorps yrkesskola i Vingåker.
De föreslagna byggnadsföretagen är angelägna ur sysselsättningssyn
punkt för ifrågavarande områden av landet.
Jag förordar, att 3 295 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande bud
getår för utförande av de byggnadsföretag som angivits i den i det föregåen
de redovisade investeringsplanen.
Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet
att bestrida merkostnader, som föranleds av en eventuell allmän öknina av
O
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1!)68
17
byggnadskostnaderna. Kungl. Maj :t bör därvid äga företa nödvändiga änd ringar i investeringsplanen samt — om så befinns lämpligt — inom investe ringsplanens ram disponera om medel till andra ur sysselsättningssynpunkt lämpliga byggnadsföretag än de här redovisade.
Enligt beslut den 28 maj 1968 förordnade Kungl. Maj:t att skolverksam heten vid Gudmundsgårdens skolhem skulle vara nedlagd senast vid ut gången av juni månad 1968. Det av statens förhandlingsnämnd överlämna de avtalet med Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget av den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar tidigare utnyttjade fastig heten innebär ett fullgörande av statens åtagande i samband med ändringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvården att vid nedläggning av skol verksamheten överlåta fastigheten till landstinget. I avtalet har även be stämts, att statens bidrag till landstinget för förvärv av mark för nya men- talsjukvårdsplatser skall såvitt avser denna fastighet utgöra 11 kr. per kvad ratmeter av det område av fastigheten, som kan komma att belöpa på en psykiatrisk vårdenhet vid lasarettet i Kalmar.
I avtalet om Gudmundsgårdsfastigheten har inrymts en nyttjanderätt för landstinget till fastigheten i avvaktan på övergång av äganderätten. Genom beslut den 17 juli 1968 har Kungl. Maj :t godkänt avtalet i vad avser ifråga varande nyttjanderättsupplåtelse för tiden fr. o. in. den 13 juli 1968 tills vidare dock längst t. o. m. den 30 juni 1969.
Överenskommelsen med Fröbergska stiftelsen i Kalmar innebär, att sta ten infriar sitt åtagande från år 1950 att lämna stiftelsen ersättning för Gudmundsgårdsfastigheten, när denna inte längre används för ungdoms- vårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet.
Det materiella innehållet i avtalet med landstinget och överenskommelsen med stiftelsen föranleder inte någon erinran från min sida. Av köpeskilling en för fastigheten bör det belopp som enligt överenskommelsen tillkommer stiftelsen betalas direkt till stiftelsen. Vidare bör arbetsmarknadsstyrelsen gottgöras för överlåtelse till landstinget av styrelsens elevförläggning på fastigheten med belopp motsvarande vad förläggningen kan anses vara värd vid tidpunkten för överlåtelsen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
dels till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårds skolorna på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968 /69 anvisa ett investeringsanslag av 3 295 000 kr.,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
a) avtal mellan staten och Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget av den för Gudmundsgår- dens skolhem utnyttjade fastigheten i Kalmar in. in.,
b) överenskommelse mellan staten och Fröbergska stif telsen i Kalmar om viss stiftelsen tillkommande ersättning.
t,3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr 155
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
V. Fonden för låneunderstöd
[4] 4. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbruka
re m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investerings-
anslag av 1,2 milj. kr. Den 1 juli 1968 fanns en reservation på ca 1,5 milj. kr.
Under budgetåret disponeras alltså för ändamålet sammanlagt ca 2,7 milj.
kr.
Departementschefen
De för budgetåret 1968/69 och närmast följande år planerade investe
ringarna för upprustning av vårdanstalterna omfattar ett flertal byggnads
företag som för att öka sysselsättningen i vissa delar av landet bör sättas
igång redan under innevarande budgetår. Från socialstyrelsen har inhäm
tats, att de i följande investeringsplan upptagna byggnadsföretagen kan sät
tas i gång under budgetåret 1968/69.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsföretag
Beräknat
lån
Byggstart
Färdigstäl
lande
A. Erkända vårdanstalter
Björstorp
Kök och administrationslokaler m. m.................
340
11.68
4.69
Lindåsen
Vattenförsörjning..................................................
20
11.68
1.69
Ribbingebåck
Terapibyggnad .......................................................
350
11.68
5.69
Rällsögården
Förläggning m. m....................................................
410
11.68
3.69
Vattenförsörjning..................................................
65
11.68
3.69
Stornäset
Vattenförsörjning...................................................
75
12.68
2.69
Älvgärden
Förläggning m. m....................................................
775
11.68
6—9.69
Verkstad...................................................................
700
11.68
6—9.69
B. Enskilda vårdanstalter
Dennicketorp
Terapilokal...............................................................
235
10.68
5.69
Härnö
Förläggning ...........................................................
250
11.68
4.69
Nordsjöhemmet
Verkstad, förläggning, matsal m. m....................
545
11.68
6.69
Solvikshemmet
Förläggnings- och fritidslokaler m. m..................
400
12.68
6.69
Vatten och avlopp ..............................................
100
12.68
6.69
Summa
4 265
19
Medelsbehovet under budgetåret för lån till nämnda byggnadsföretag uppgår således till 4,3 milj. kr. Inom ramen för nämnda belopp bör, om så befinns lämpligt, medel kunna disponeras om till andra ur sysselsättnings synpunkt lämpliga byggnadsföretag. För lån till ytterligare ett antal bygg nadsföretag samt till maskiner och rörelsekapital till arbetsdriften vid vård anstalterna m. m. beräknar jag medelsbehovet under budgetåret till 1,6 milj. kr. Det totala medelsbehovet för budgetåret uppgår alltså till 5,9 milj. kr. För ändamålet disponeras endast 2,7 milj. kr. Medelsanvisningen bör därför ökas med 3,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. på tilläggsstat I till rikssta- ten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler
härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
H. Diverse
[1] H 2a. Ersättning till statens järnvägar för vissa rabatter åt förtidspensio
närer m. fl. Enligt de riktlinjer för trafikpolitiken, som höstriksdagen 1963
antagit med anledning av prop. 1963:191 bör SJ:s drift i princip vara
affärsekonomiskt inriktad. För drift av sådan icke lönsam trafik, som från
det allmännas sida i särskilda fall anses lämplig, skall SJ erhålla ersättning-
av statsmedel.
SJ får enligt gällande bestämmelser för taxesättningen medge sådana ned-
sättningar i taxan, som kan anses vara förenliga med företagets ekonomiska
intresse. Inom ramen härför erbjuder SJ för närvarande åtskilliga rabatter,
som är kommersiellt motiverade. En av de populäraste rabattformerna är
67-kortet. Detta kort kostar 15 kr. och kan köpas på alla järnvägsstationer
och auktoriserade resebyråer. Varje kort berättigar till inköp av fyra enkla
Kungl. Maj:Is proposition nr 155 år 1968
21
eller tur- och returbiljetter med 50 % rabatt på ordinarie biljettpris. Berät tigade att utnyttja denna förbilligade resmöjlighet är personer, som fyllt el ler under kalenderåret fyller 67 år, dvs. i stort sett ålderspensionärer.
SJ har successivt vidgat giltighetsområdet för 67-kortet. I samband med en allmän översyn av de olika reserabatterna har SJ nyligen övervägt fram förda önskemål om utvidgning av 67-kortsrabatten till att gälla även på SJ:s bussar och för förtidspensionärer. På grundval av denna översyn har SJ beslutat att 67-kortet från den 12 maj 1968 skall gälla i princip på SJ:s bussar samt dessutom vidgat giltighetstiden för kortet.
Utöver tidigare giltighetsperioder den 15 januari—torsdagen före palm söndagen, onsdagen efter påsk—den 31 maj och den 1 september—den 15 december samt vissa tredagar sintervall under januari, juni och augusti månader bar kortet under hela sommarperioden juni—augusti 1968 gällt för resor på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Dessutom har giltighetstiden ut sträckts till betydligt flera dagar under perioden den 15 december—den 15 januari.
Jag finner det glädjande att SJ på företagsekonomiska grunder kunnat utsträcka 67-korlets giltighet till att i princip omfatta SJ:s bussar och att kortet därutöver både kring jul- och nyårshelgerna samt sommartid berät tigat til! rabattresor i större utsträckning än tidigare. Jag anser det emeller tid motiverat att rabatteringen utsträcks också till förtidspensionärerna och därmed jämställda grupper. I överensstämmelse härmed föreslår jag att kortet från den 1 januari 1969 får utfärdas också för jiersoner, som enligt lagen om allmän försäkring åtnjuter ålderspension med förtida uttag, för tidspension, sjukbidrag, invaliditetsersättning eller hustrutillägg. Rabatt utvidgningen kan i dagens läge beröra ca 275 000 personer.
Eftersom den ifrågavarande utvidgningen av rabatten enligt SJ:s bedöm ning inte är företagsekonomiskt motiverad aktualiseras frågan om särskild ersättning till SJ. Sådan ersättning bör utgå i form av ett särskilt anslag på riksstaten. F. n. föreligger inte möjlighet att bedöma en sådan ersättnings storlek, eftersom bl. a. rabattens verkningar med avseende på berörda grup pers resebenägenhet och därmed konsekvenserna för SJ inte är kända. I av vaktan på att SJ under år 1969 inkommer med en på vunna erfarenheter ut förd beräkning är det nu inte möjligt att beräkna något ersättningsbelopp.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående SJ-rabatter åt förtidspensionärer in. fl.
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
C. Televerket
[2] 1 a. Anläggande av jordstation för teletrafik via satelliter. Televerket liar
i skrivelse den 30 augusti 1968 hemställt, att Kungl. Maj :t dels bemyndigar
verket att med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge teckna
avtal om upprättande och drift av en gemensam jordstation för teletrafik
via satelliter, dels medger verket rätt att för nämnda projekt ta i anspråk
visst belopp av det för budgetåret 1968/69 anvisade investeringsanslaget
Teleanläggningar in. in.
Televerket erinrar om att 1964 års riksdag godkänt en internationell
överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för ett världsomspän
nande kommersiellt telesatellitsystem (prop. 182, SU 185, rskr 361). Ge
nom huvudöverenskommelsen och en till denna anslutande särskild över
enskommelse regleras samarbetet i fråga om det till rymdsektorn knutna
telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande av jordstatio
ner faller utanför.
I anslutning till den inledda telesatellittrafiken över Atlanten träffade
televerket tillsammans med de danska och norska teleförvaltningarna år
1965 en överenskommelse med den brittiska post- och teleförvaltningen om
gemensamt skandinaviskt förvärv av andel i den brittiska jordstationen i
Goonhilly Downs, vilken andel motsvarade 15 % av stationens kapacitet.
Överenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t i december 1965 med stöd
av eLt av riksdagen lämnat bemyndigande (prop. 1965: 155, SU 185, rskr
434).
Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har från
brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av jordstationen i Goon
hilly Downs. Ett behov av ytterligare förbindelser föreligger även för de
nordiska ländernas del. Sålunda beräknas Sverige, Danmark, Finland och
Norge — som f. n. tillsammans disponerar 28 förbindelser för teletrafiken
med USA — år 1970 behöva ca 50 sådana förbindelser, år 1975 ca 100 för
bindelser och år 1980 ca 190 förbindelser. Av det angivna behovet kan drygt
hälften förutsättas avse förbindelser via satelliter. I frågan om en kapaci-
tetsu Ibyggnad har de nordiska ländernas teleförvaltningar som en alterna
tiv lösning till en ytterligare investering i den brittiska jordstationen —
vari Finland ej deltar — övervägt möjligheterna att tillsammans bygga en
egen jordstation. Ett sådant projekt har närmare utretts av den nordiska
telesatellitkommittén, vilken utgör de nordiska teleförvaltningarnas samar-
23
bets- och studieorgan på satellitområdet. Utredningen ger vid handen, att
alternativet med en egen jordstation av flera skäl bör väljas.
Visserligen blir investeringskostnaden något större än vid ett deltagande
i en utbyggnad av den brittiska jordstationen. Alternativet med en egen
jordstation kan likväl — med den trafikutveckling som förutses och de
förbindelsemöjligheter stationen erbjuder — på sikt förutses bli ekonomiskt
lönsammare.
Förutom ekonomiska skäl talar olika tekniska och trafikala omständig
heter för projektet. Sålunda är avstånden från de nordiska trafikcentra till
Goonhilly Downs relativt stora, varigenom anslutningsförbindelserna till
jordstationen blir dyrbara. Långa anslutningsförbindelser medför större
risk för driftavbrott, och då förbindelserna framförs i sjökablar kan drift-
avbrotten bli relativt långvariga. Härtill kommer att Sverige, Danmark och
Norge — vilkas interkontinentala teletrafik till övervägande del utvecklas
med USA och Canada — vid ett ökat engagemang i den brittiska jordstatio
nen i viss utsträckning blir bundna till det brittiska trafikmönstret, innebä
rande en väsentligt större kapacitetsandel i östlig och sydöstlig riktning.
Härvidlag erbjuder alternativet med en egen station avgjorda fördelar, efter
som förutsättningar därmed skapas för ett flexiblare utnyttjande av kapaci
teten med hänsyn till de nordiska ländernas trafikbetingelser på kortare och
längre sikt. Ett skäl för att snarast möjligt besluta om en nordisk station
utgör det förhållandet att dess lokalisering direkt inverkar på planeringen
av den fortsatta utbyggnaden av radiolänknätet. Detta sammanhänger med
att jordstationerna enligt gällande internationella bestämmelser utnyttjar
samma frekvensband som bredbandiga radiolänkar.
Med hänsyn till bl. a. anförda omständigheter har teleförvaltningarna i
Sverige, Danmark, Finland och Norge beslutat sig för att — under förut
sättning av resp. regeringars godkännande — anlägga en gemensam jord
station. En lämplig plats för stationens förläggning har bedömts vara Ta-
nuin i Bohuslän, som erbjuder de relativt sett kortaste anslutningsförbin
delserna och medger en lämplig inpassning i det befintliga radiolänknätet
Samarbetet om projektet regleras i en mellan teleförvaltningarna i mars
1968 träffad överenskommelse. Enligt denna skall svenska televerket vara
verkställande organ och under en styrelse, vari ingår representanter för be
rörda teleförvaltningar, ha ansvaret för anläggning och drift av stationen.
Televerket skall förvärva och ensamt äga det för stationen erforderliga
markområdet. I övrigt skall stationen ägas gemensamt av de fyra förvalt
ningarna, som — enligt närmare angivna fördelningsgrunder — har att på
självkostnadsbasis bestrida uppkommande investerings- och driftkostna
der. För markområdet skall erläggas årshyra.
Investeringskostnaderna för stationen — inklusive anordningar som med
ger sändning och mottagning av television — har i 1968 års prisläge beräk
nats till ca 25 milj. svenska kronor. Enligt de i överenskommelsen angivna
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
24
fördelningsgrunderna, som bestämts på grundval av en bedömning av resp.
länders utnyttjande av stationen, skall av investeringskostnaden Sverige
svara för 42 %, Danmark för 24 %, Finland för 10 % och Norge för 24 %.
Driftkostnaderna skall fördelas efter samma grunder. Fördelningen av drift
kostnaderna skall dock kunna ändras med hänsyn till det faktiska utnytt
jandet.
Inräknat kostnaden för inköp av markområdet, vilken uppskattas till ca
400 000 kr., blir den på Sverige belöpande delen av investeringskostnaderna
10,9 milj. kr. Av detta belopp bedöms 0,9 milj. kr. bli erforderligt under
1968/69, 3 milj. kr. under 1969/70, 5 milj. kr. under 1970/71 och 2 milj. kr.
under 1971/72.
Departementschefen
Teletrafiken via satelliter är i snabb utveckling, och i takt härmed växer
successivt behovet av jordstationer. Vid utgången av innevarande budgetår
beräknas det totala antalet sådana stationer i världen utgöra 24, och redan
år 1971 bedöms det ha stigit till 69 varav 13 i Europa.
Sverige, Danmark och Norge har tillgodosett sitt hittillsvarande terminal
behov genom förvärv av andelar i den brittiska jordstationen i Goonhilly
Downs. Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har
från brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av stationen. Även
i de nordiska länderna ställer utvecklingen i den interkontinentala teletrafi
ken krav på ytterligare förbindelser. Som en alternativ lösning till en ytter
ligare investering i den brittiska jordstationen har de nordiska ländernas
teleförvaltningar emellertid övervägt möjligheterna att tillsammans — och
då även under medverkan av Finland, som ej deltar i det brittiska projektet
— bygga en egen jord station. En sådan lösning har befunnits medföra av
görande fördelar, och som ett resultat av det utredningsarbete och de över
läggningar som ägt rum i frågan har en preliminär överenskommelse träf
fats mellan de fyra teleförvaltningarna om upprättande och drift av en
gemensam jordstation i Tanum i Bohuslän.
De ekonomiska och trafikmässiga bedömningar som gjorts av berörda
teleförvaltningar ger enligt min mening starkt belägg för att det ökade be
hovet av teleförbindelser bör tillgodoses genom ett gemensamt nordiskt jord-
stationsprojekt. Jag har inte heller något att erinra mot storleken av den
ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkommande.
Av den på Sverige belöpande investeringskostnaden om 10,9 milj. kr.
erfordras 0,9 milj. kr. redan innevarande budgetår. Beloppet bör belasta
investeringsanslaget Teleanläggningar in. in. Någon ökning av anslaget i
anledning därav är inte erforderlig.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t före
slår riksdagen
Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
25
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan televerket och de danska, finska och norska teleförvalt ningarna om upprättande och drift av en gemensam nor disk jordstation för teletrafik via satelliter.
VIII. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond
[3] 1. Vägmaskiner m. ro. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr.
Vid bedömningen av anslagsbehovet under 1968/G9 kunde inte de under första hälften av år 1968 i sysselsättningsfrämjande syfte utlagda industri- beställningarna förutses. Vägverket har i samråd med arbetsmarknadssty relsen lagt ut beställningar på motorfordon, vägmaskiner, färjor och reserv- bromateriel till ett värde av 11712 100 kr. Av detta helopp beräknas 10 712 000 kr. falla på innevarande budgetår. Med hänsyn till behållningen på anslaget uppgår behovet av ett medelstillskott till 5,7 milj. kr.
Vägverket har fått beställningsbemyndiganden om 26 milj. kr. för ettvart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Storleken av dessa bemyndiganden, som har hållits oförändrade under en följd av år, har visat sig vara otill räcklig om verket effektivt skall kunna påverka utvecklingen av vissa raa- skinslag och eliminera olägenheterna av tendensen till längre leveranstider. Beställningsbemyndigandena bör av dessa orsaker höjas till 30 milj. kr. för etlvart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Jag hemställer därför att Kungl. Maj :l föreslår riksdagen att
a) till Vägmaskiner in. in. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 700 000 kr.;
b) medge att statens vägverk lämnas det ökade beställ- ningsbemyndigande jag förordat i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 4
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Statsrådet Wickman anmäler härefter de ärenden under finansdeparte
mentets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 och anför.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
F. Statens vattenfallsverk
[1] 1.
Kraftstationer
m. m.
Efter förslag i årets statsverksproposition (prop.
1968: 1 bil. 9 s. 141, SU 7, rskr 7) har riksdagen för budgetåret 1968/69
anvisat ett investeringsanslag till kraftstationer in. in. av 480 milj. kr. Ge
nom beslut den 28 maj 1968 har Kungl. Maj :t fastställt en ram för medels
förbrukningen av 445 milj. kr. Denna ram kan höjas under löpande budget
år om konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallar ökad medels
förbrukning inom anslaget. Inom den fastställda ramen ryms kostnaderna
för det investeringsprogram som vattenfallsverket framlagt för innevarande
budgetår och som riksdagen tagit del av.
Som framgår av statsverkspropositionen (s. 131 och 140) beräknades
inom investeringsprogrammet 20 milj. kr. för att påbörja byggandet av ett
första atomkraftaggregat i en ny kraftstation, Ringhals, i Värö kommun.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
27
Hela kostnaden för aggregatet har beräknats till 550 milj. kr. Aggregatet
skall ha en elektrisk effekt om ca 775 MW och tas i drift under år 1973.
Stationen avses vid full utbyggnad omfatta fyra aggregat.
Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 7 augusti 1968 anmält att en
under våren 1968 genomförd översyn av prognosen för verkets kraftavsätt
ning fram till 1970-talets mitt visar på en betydligt starkare ökning än tidi
gare antagits. Redan budgetåret 1973/74 väntas kraftbehovet bli ca 1 000
GWh1 högre än det behov som ansetts skola täckas genom utbyggnad av
det första aggregatet i Ringhals. För vart och ett av budgetåren 1974/75
och 1975/76 beräknas belastningen öka med ca 3 000 GWh.
Den nya prognosen medför att produktionsapparaten ytterligare behöver
utökas. Vattenfallsverket har därför, under förutsättning av statsmakternas
godkännande, träffat avtal om köp av utrustning till ett andra aggregat i
Ringhals om ca 800 MW samtidigt som avtal slutits om utrustning till sta
tionens första aggregat. Totalkostnaden för det andra aggregatet beräknas
uppgå till ca 550 milj. kr. Det avses bli taget i drift hösten 1974.
Upphandlingen för det andra aggregatet förutsätter en utvidgning av
gällande investeringsprogram. Vattenfallsverket har i anslagsframställning
den 29 augusti 1968 för budgetåret 1969/70 hemställt att Kungl. Maj :t med
ger verket att under budgetåret 1968/69 belasta investeringsanslaget Kraft
stationer m. in. med sammanlagt 475 milj. kr. Av den sålunda begärda ram-
höjningen om 30 milj. kr. motiveras 10 milj. kr. av upphandlingen för det
andra aggregatet i Ringhals.
Jag förordar, att investeringsprogrammet får utvidgas att omfatta medel
för det andra aggregatet i Ringhals kraftstation, varvid gällande investe
ringsram ökas med 10 milj. kr.
Med hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat om dispositionen av ansla
get Kraftstationer m. m. för budgetåret 1968/69.
II. Statens allmänna fastighetsfond
[2] 23 a. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprov-
ningsanstalt. Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavita-
tionslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop.
1965: 1 bil. 12 s. 86, SU 10, rskr 10).
För ändamålet har hittills anvisats investeringsanslag om sammanlagt
2,5 milj. kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföreta
get i prisläget den 1 april 1967 (prop. 1967: 155 s. 28, SU 210, rskr 411).
Byggnadsstyrelsen beräknar i skrivelse den 20 augusti 1968 att kostnaden
för företaget med hänsyn till den allmänna stegringen av byggnadskostnader
lGWh (gigawattirame) = 1 milj. kilowattimmar.
28
motsvarar 2 530 000 kr. i prisläget den 1 april 1968. Med hänsyn till styrel
sens beräknade behov för budgetåret 1968/69 bör det resterande beloppet
(2 530 000 — 2 500 000=) 30 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1968/69.
Föredraganden
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
alt till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens
skepps pro vningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 30 000
kr.
[3] 23 b. Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning.
Riksdagen bär hittills för det angivna ändamålet anvisat ett investeringsan
slag om sammanlagt 175 000 kr. (prop. 1965: 47, SU 49, rskr 174 och prop.
1967: 2, SU 22, rskr 65) vilket motsvarar kostnaden i prisläget den 1 april
1966.
Byggnadsstyrelsen framhåller i skrivelse den 20 augusti 1968 att styrelsen
i 1967 års petita redovisade att kostnaden för ifrågavarande byggnad upp
gick till 180 000 kr. i prisläget den 1 april 1967. Någon ytterligare medelsan
visning har emellertid inte skett. Med anledning härav erinrar styrelsen om
alt den själv äger besluta om indexmässiga höjningar (prop. 1966: 1 bil. 2
s. 32, SU 14, rskr 14).
Styrelsen har anmält, att kostnadsramen 180 000 kr. kan bibehållas oför
ändrad i prisläget den 1 april 1968. Ett belopp om 5 000 kr. bör anvisas på
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69.
Föredraganden
Jag hemställer, alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konser
veringsforskning på tilläggsstat I till riksstaten för budget
året 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
29
Bilaga 5
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme,
de under punkterna 1 och 2 samt statsrådet Moberg de under punkterna 3
och 4 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budget
året 1968/69. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
[1] B 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna ru
brik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsan-
slaget, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i
landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undan
tag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller
större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäcknings
bidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnader
och intäkter.
Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1967/68 anvisades i slutet
av juni 1967 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid
denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov
av
för
lusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut
30
satts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån om
ständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, med
fört inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar.
För spelåret 1967/68 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sam
manlagt 5 688 100 kr. Uppgifter har nu givits in frän orkestrarna angående
det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa
framgår att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det
statliga förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med
sammanlagt 1 431 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är för
anlett av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöj
ningar. Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgi
varavgifter till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).
Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kul-
turmedelsanslaget för budgetåret 1967/68 anvisat ett belopp av 540 000 kr.
till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss
redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts,
att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle
kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat
ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 330 000
kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,
dvs. 165 000 kr. Bidrag till Folkteatern utgår fr. o. m. budgetåret 1968/69
ur förslagsanslaget Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Det
är alltså sista gången teatern får förlusttäckningsbidrag enligt den ordning
som tillämpas för yrkesorkestrarna.
Departementschefen
Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i
Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spel-
året 1967/68, visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtals
enliga löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen räknar
jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av
(1 295 000 -f- 165 000 = ) 1 460 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av
nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret.
På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag til! särskilda kul
turella ändamål anvisats 15 220 000 kr. Härav återstår nu endast ett mindre
belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande be
hov m. m. under budgetåret 1968/69. Det av mig beräknade medelsbehovet
1 460 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tili-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 1 460 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
31
C. Kyrkliga ändamål
[2] C 8.
Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.
Under denna rubrik har
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 765 000 kr. Bi
drag ur anslaget utgår till tre domkyrkor. Enligt de föreskrifter för ansla
gets disposition som Kungl. Maj:t har meddelat den 6 juni 1968 har för var
och en av dessa domkyrkor tagits upp en anslagspost, som har karaktär av
särskilt reservationsanslag. Av dessa poster avser en på 250 000 kr. bidrag
till restaurering av Uppsala domkyrka. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968
meddelat vissa närmare bestämmelser om användningen av denna post. Den
är i huvudsak avsedd för översyn av restaureringsförslag och andra förbere
dande åtgärder för en restaurering av domkyrkan (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s.
144).
Domkyrkoarkitekten Åke Porne har i skrivelse den 26 september 1968 an
mält, att valvet över Oxenstiernska koret behöver förstärkas. Han framhål
ler, att valvet genom sin flacka konstruktion har mindre god bärighet. Man
bär konstaterat, att valvet bringas i gungning, om det utsätts för belastning.
Fortlöpande mätningar av sprickbildningar i domkyrkan har visat, alt i hu
vudsak pulserande rörelser har kunnat iakttas på vissa ställen i kyrkans
konstruktiva delar. Om rörelser av någon anledning skulle uppstå även i bä
rande mur kring Oxenstiernska koret, föreligger mycket stora risker för att
valvet skall störta in.
Förslag till förstärkning av valvet har utarbetats. Förslaget innebär i prin
cip, att valvet hängs upp i en järnkonstruktion, som vilar på omgivande
murverk. Kostnaderna beräknas uppgå till sammanlagt 58 000 kr. Porne,
som har samrått med byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå (byggnadsleknis-
ka sektionen) och med riksantikvarieämbetet, hemställer att nämnda belopp
anvisas för ändamålet hösten 1968.
Departementschefen
Den föreslagna förstärkningen av Oxenstiernska valvet bör enligt min me
ning utföras under innevarande budgetår. Det belopp om 250 000 kr. som
Kungl. Maj :t anvisat som bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka för
detta budgetår behövs till den beslutade översynen av restaureringsförslaget
och förberedelser i övrigt för den planerade restaureringen samt till andra
angelägna skyddsarbeten än de nu aktualiserade. Kostnaderna för förstärk
ning av Oxenstiernska valvet, som kan uppskattas till 58 000 kr., bör täckas
genom ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor på till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 58 000 kr.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
I. Internationellt- kulturellt samarbete
[3] 16. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I riksstaten för inneva
rande budgetår är upptaget ett reservationsanslag till nordiskt-kulturellt
samarbete av 1 943 000 kr. Anslaget är fördelat på ett antal anslagsposter,
vilka var och en getts karaktären av särskilt reservationsanslag.
Nordens hus i Reykjavik. I 1963 års statsverksproposition redo
visades planerna för upprättande av ett Nordens hus i Reykjavik. Syftet är att
institutionen skall verka som en förbindelselänk mellan Island och det öv
riga Norden genom att aktivera och levandegöra nordiska intressen i Island
och samtidigt förmedla isländska kulturströmningar till de övriga nordiska
länderna. Medel för uppförande av huset beviljades i Sverige första gången
budgetåret 1964/65. På grund av speciella förhållanden i Island har bygg
nadsarbetet kunnat slutföras först under sommaren 1968. Under byggnads
tiden har betydande kostnadsstegringar inträffat, främst på grund av den
alltjämt fortgående inflationen i Island. Det totala svenska bidraget har
numera fastställts till 1 751 000 kr. Av detta belopp har hittills utgått
1 515 000 kr. från anslagsposten Nordens hus i Reykjavik under detta anslag.
Därjämte har 50 000 kr. ur dispositionsmedel utnyttjats för att täcka vissa
utgifter intill dess de slutliga kostnaderna kunnat fastställas och förslag om
täckande av dessa föreläggas riksdagen. Det återstående medelsbehovet upp
går sålunda till 236 000 kr.
Nordisk skolordning. Vid Nordiska rådets femtonde session i
Helsingfors i april 1967 antogs en rekommendation om hårmonisering av de
nordiska skolordningarna. Enligt ett förslag som utarbetats av Nordiska kul
turkommissionens sektion för undervisning och utbildning på skolans om
råde skall ett utskott under kommissionen med hjälp av en heltidsanställd,
kvalificerad sekreterare lägga fram en konkret plan för harmoniseringsar-
betet under en tid av 3—5 år. Vid sitt möte i Reykjavik i juli uttalade de
nordiska undervisningsministrarna sitt gillande av förslaget. Nordiska kul
turkommissionen beslöt vid sitt plenarmöte i Uppsala den 30 september—2
oktober 1968 att tillsätta ett utskott för detta ändamål. Utskottets arbete
skall påbörjas snarast och bedöms f. n. ta åtminstone ett år i anspråk. Sve
riges andel av kostnaderna under denna tid beräknas till 60 000 kr.
Föredraganden
Jag ser med tillfredsställelse, att Nordens hus nu färdigställts och att in
stitutionen börjat utnyttjas för det avsedda ändamålet. Förseningen med
byggnadens färdigställande har dock inneburit, att den slutliga kostnaden
först nu kunnat fastställas. Medel för bestridande av de återstående kostna
derna bör anvisas på tilläggsstat.
Det är angeläget, att det av Nordiska kulturkommissionen föreslagna pla-
33
neringsarbetet kan påbörjas snarast och att jämväl medel för de härav för
anledda kostnaderna anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 296 000 kr.
[4] I 7. Nordiska kulturfonden. I riksstaten för innevarande budgetår har
under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 772 000 kr. Detta be
lopp motsvarar Sveriges bidrag till Nordiska kulturfonden. Den årliga me
delsanvisningen till fonden uppgår för närvarande till sammanlagt 3 milj.
danska kronor. Under sin sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968
antog Nordiska rådet en rekommendation, vari regeringarna i de nordiska
länderna uppmanades att i anledning av den danska devalveringen år 1967
förhöja kulturfondens belopp till 3 250 000 danska kr. Vid sitt möte i Reyk
javik den 19—20 juli 1968 enades de nordiska undervisnings- och kulturmi
nistrarna att söka verka för en sådan höjning fr. o. m. den 1 januari 1969.
Det ökade medelsbehovet för Sveriges del under budgetåret 1968/69 beräk
nas till 32 000 kr.
Föredraganden
Jag förordar, att ett ytterligare bidrag utgår till Nordiska kulturfonden i
enlighet med den av Nordiska rådet antagna rekommendationen. Medel för
detta ändamål bör anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del vidta de
ändringar i överenskommelsen den 3 oktober 1966 om Nor
diska kulturfonden som föranleds av förslaget om en höj
ning av fondbeloppet;
b) till Nordiska kulturfonden på tilläggsstat I till rikssta
ten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
32 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Bilaga 6
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal-
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här
efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden
[1] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reser
vationsanslag av 4 milj. kr. Av beloppet disponeras 3 350 000 kr. av utrust-
ningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som upptagits i en
särskild utrustningsplan. Återstående 650 000 kr. disponeras av byggnads
styrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Nämnden
och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i utrust
nings- och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning —
bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna upptagna
objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som kostnads
ram.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
35
Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramar för inredning förs npp i
gällande inredningsplan för följande projekt för lantbrnkshögskolan och att
medel för projekten anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp II, U 1-
t u n a. Kostnaden för inredning beräknas till 1 250 000 kr.
Växthus och försörj ningsanläggningar, Alnar p.
Kostnaden för inredning beräknas till 50 000 kr. Byggnadsarbetena torde
bli färdiga till årsskiftet 1968/1969.
Ny- och ombyggnad av d j u r s l a 11 a r in. in., Röbäcksd a-
1 e n. Kostnaden för inredning beräknas till 200 000 kr. Byggnadsarbetena
beräknas bli färdigställda under april månad 1969 varför inredning bör be
ställas snarast.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att en delram
för utrustning av ekonomibyggnader m. m„ Kungsängen, etapp II, förs upp
i gällande utrustningsplan med 4,4 milj. kr.
Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för objektet från
lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor.
Den andra etappen av ekonomibyggnaderna m. m. för institutionen för
husdjurens utfodring och vård vid lantbrnkshögskolan omfattar djurstallar
för ca 500 nötkreatur, ensilage- och foderutrymmen, observations- och re-
gistreringsrum, driftlaboratorium samt personalutrymmen m. m. Byggnads
arbetena beräknas vara avslutade under hösten 1969. Kostnaden för utrust
ning av byggnadsobjektet beräknas till 4,4 milj. kr. Av detta belopp beräk
nas 2,5 milj. kr. för en foderdistributionsanläggning, 1 370 000 kr. för ut
rustning av djurstallar och 200 000 kr. för utrustning av driftlaboratorium.
Foderdistributionsanläggningen beräknas minska arbetskraftsbehovet vid
foderdistributionen från tolv till sex personer. Nämnden behöver beställa ut
rustningen redan under budgetåret 1968/69.
Departementschefen
De av byggnadsstyrelsen samt utrustningsnämnden för universitet och
högskolor föreslagna nya kostnadsramarna för ovannämnda objekt föran
leder ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i inredningsplanen
förs upp definitiva kostnadsramar beträffande lantbrnkshögskolan för in
redning av ekonomibyggnader in. in., Kungsängen, etapp II, på 1 250 000 kr.,
för växthus och försörj ningsanläggningar vid Alnarp på 50 000 kr. 'samt för
ny- och ombyggnad av djurstallar m. in. vid Röbäcksdalen på 200 000 kr.
Jag förordar vidare att i utrustningsplanen förs upp en delram för utrust
ning för ekonomibyggnader m. in., Kungsängen, etapp II, vid lantbrukshög-
skolan på 4,4 milj. kr. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för
projekten synes rymmas inom det till inredning och utrustning av lokaler
vid jordbrukets högskolor in. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför alt
kostnaderna för projekten får bestridas av tillgängliga medel på anslaget.
36
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestri
dande av vissa inrednings- och utrustningskostnader vid
lantbrukshögskolan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder
[2] 9. Fiskerilånefonden. På riksstaten för budgetåret 1968/69 har ifråga
varande fond tillförts ett belopp av 1 milj. kr.
Statskontoret föreslår, att lånefonden för budgetåret 1968/69 tillförs 2
milj. kr. på tilläggsstat.
Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:1 bil. 11 s. 197, JoU 1, rskr
9) får under budgetåret ett belopp av 9 milj. kr. disponeras för lån ur fon
den.
Enligt statskontoret uppgick behållningen i fonden den 1 juli 1968 till
ca 1 milj. kr. Detta belopp jämte det anvisade kapitaltillskottet på 1 milj. kr.
och de amorteringar som flyter in under budgetåret står till förfogande för
utlåning. Det är svårt att uppskatta hur mycket som kommer att inflyta ge
nom amorteringar. Statskontoret anser dock att det behövs ett kapitaltill
skott på ytterligare 2 milj. kr. för att en nyutlåning på 9 milj. kr. skall vara
möjlig under innevarande budgetår.
Departementschefen
I likhet med statskontoret beräknar jag att för innevarande budgetår be
hövs ett ytterligare kapitaltillskott av 2 milj. kr. till fonden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Fiskerilånefonden på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kr.
Yad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
37
Bilaga 7
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter de
ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
B. Utrikeshandel m. m.
[1] B 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under
denna anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1968/69 ett reservationsan
slag av 90 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt sam
arbete, bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nor
diska ekonomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsu
mentfrågor. Reservationen under detta anslag uppgick vid slutet av budget
året 1967/68 till drygt 58 000 kr.
De nordiska statsministrarna har vid möte i Köpenhamn den 22—23
april 1968 beslutat att undersökningar skall företas och konkreta förslag ut
arbetas rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Med anled
ning härav har tillsatts ett särskilt nordiskt ämbetsmannautskott som är
ansvarigt för utredningsarbetet. Under ämbetsmannautskottet har upprät
tats ett antal arbetsgrupper som utför detalj utredningarna på olika områ
den.
Nuvarande anslag är inte tillräckligt för att täcka kostnaderna för Sve
riges deltagande i det intensiva utredningsarbete som nu pågår i ämbets-
mannautskottet och dess arbetsgrupper. Jag föreslår därför att ytterligare
450 000 kr. anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
[2] 29. Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet
m. fl. Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget uppförs med 360 000 kr. på till-
läggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69. Byggnaden påbörjades i
november 1966 och beräknas bli färdig våren 1969. En redovisning lämnades
senast i prop. 1968: 1 (bil. 12 s. 57). Kostnadsramen är enligt prisläget den
1 april 1968 12,7 milj. kr. Tilläggsstatsanslaget föranleds av en beräknad
medelsförbrukning under 1968/69 som ligger 360 000 kr. över anvisade me
del men inom kostnadsramen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska
turisttrafikförbundet m. fl. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
360 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
39
Bilaga 8
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter
ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
A. Civildepartementet m. m.
[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kr. Reserva
tionen den 30 juni 1968 utgjorde 13 621 kr. Sammanlagt disponeras alltså för
detta budgetår 43 621 kr. Efter överläggningar med representanter för de
statsanställdas huvudorganisationer om aktuella behov att informera arbets
tagare i statens tjänst om statlig grupplivförsäkring m. in. finner jag det vara
mest ändamålsenligt att sådan information lämnas under samverkan mel
lan arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Den kostnadsdel som skulle falla
på staten beräknas uppgå till högst 30 000 kr. för budgetåret 1968/69. Be
lastningen på anslaget kan för hela budgetåret 1968/69 förväntas uppgå till
inemot 65 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 20 000
kr.
40
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter på tilläggstat 1 till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968
41
Bilaga 9
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kung, Johansson, IJolmqvist, Aspling,
Palme, Sven-eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om medel för budgetåret 1968/69 till reparations- och underhållskostnader
in. in. under slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens
allmänna fastighetsfond och anför.
[I] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara
tions- och underhållskostnader in. m. har på denna delfond för budgetåret
1968/69 beräknats sammanlagt 6 505 000 kr. Härav har under delposten lill
vissa iståndsättningsarbeten tagits upp 3 780 000 kr.
Byggnadsstyrelsen bär bl. a. hemställt att för fortsaLt reparation av Rid-
darholmskyrkans tornspiror ytterligare 800 000 kr. anvisas under delfonden.
Styrelsen har därvid anfört, att till nödvändiga reparationsarbeten och
andra åtgärder gällande tornets järnspiror anvisats 1 milj. kr. för budget
året 1967/68 (prop. 1968: 105 bil. 8 s. 42, SU 80, rskr 198). Totalkostnaden
för arbetena med spirorna har uppskattats lill 1,8 milj. kr. Styrelsen hem
ställer att 800 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.
Departementschefen
Arbetena med reparation av Riddarholmskyrkans torns huvudspira pågår.
Den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadsramen för åtgärderna, 1,8 milj.
kr., har godtagits (prop. 1968: 105 bil. 8, s. 42, SU 80, rskr 198) och 1 milj.
kr. har anvisats för budgetåret 1967/68. Jag finner det angeläget att dessa
arbeten kan slutföras i ett sammanhang. Under åberopande av det anförda
hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slotts
byggnadernas delfond, under anslagsposten Reparations-
och underhållskostnader in. in. för budgetåret 1968/69 be
räkna ett belopp av ytterligare 800 000 kr.
[II] Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara
tions- och underhållskostnader in. in. har på denna delfond för budgetåret
1968/69 beräknats sammanlagt 77 384 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för kostnader för ombyggnadsarbe
ten inom landshövdingebostäder ytterligare 1,7 milj. kr. anvisas under del
fonden.
Styrelsen har därvid anfört, att i samband med landshövdingeslciften i
Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län under budgetåret 1967/68,
ombyggnads- och renoveringsarbeten samt löpande underhåll till en kostnad
av i runt tal 2 025 000 kr. genom styrelsens försorg har utförts i eller plane
rats för vederbörande landshövdingebostäder. Av dessa kostnader hänför sig
325 000 kr. till löpande underhåll. För arbetena i Mariestad, Uppsala och
Karlstad har styrelsen av Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 bemyndigats ta i
anspråk 1 610 000 kr. av tillgängliga medel. Enligt styrelsen tillkommer för
motsvarande arbeten i Kalmar 90 000 kr. Byggnadsstyrelsen hemställer att
1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen er
inrar om att byggnadsstyrelsen för bestridande av ombyggnadskostnader i
samband med landshövdingeskiften för budgetåren 1952/53—1961/62 anvi
sades särskilda medel som tillägg till ordinarie underhållsmedel. Med hänsyn
till de ombyggnads- och renoveringsarbeten som väntas under de närmast
kommande budgetåren anser sig styrelsen på nytt böra begära ett visst be
lopp per budgetår.
Departementschefen
Under budgetåret 1967/68 skedde skiften på landshövdingeposterna i
Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län. I samband härmed aktua
liserades behov av moderniseringar av bl. a. kökslokaler, badrum och toa
letter samt vissa ombyggnader för att åstadkomma rationellare uppdelning
av bostads- och representationsutrymmena. Ombyggnads- och renoverings-
koslnader har av byggnadsstyrelsen hittills bestridits av tillgängliga medel
för löpande reparation och underhåll. Medel för detta ändamål torde böra
beräknas särskilt. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnads
styrelsens delfond, under anslagsposten Reparations- och
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna
ett belopp av ytterligare 1 700 000 kr.
43
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1968/69
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
B
35 Arméstaben, förslagsanslag........................................................... 1 000
0 7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. in., reservationsanslag 11 100 000
11 101 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B 14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 1 460 000
C
8 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsan
slag ...................................................................................................... 58 000
1 6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsan
slag ...................................................................................................... 296 000
I
7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag .............................. 32 000
1 846 000
X. Handelsdepartementet
B
6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samar
bete, reservationsanslag
450 000
XII. Civildepartementet
A
4 Extra utgifter, reservationsanslag................................................ 20 009
Summa för driftbudgeten 13 417 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
II. Statens allmänna fastighets fond
Socialdepartementet:
8 a Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i
Uppsala m. m................................................................................... 855 000
Bilaga 10
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968
45
14 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna ..
3 295 000
Finansdepartementet:
23 a Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps-
provningsanstalt ........................................................................... 30 000
23 b Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserverings-
forskning ........................................................................................ 5 000
Handelsdepartementet:
29 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafik-
förbundet m. fl............................................................................... 360 000
4 545 000
III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders d e1f o n d:
6 a Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer................ 970 000
IV. Statens utlånings fonder
J ordbruk sdepartementet:
9
Fiskerilånefonden............................................................................ 2 000 000
V. Fonden för låneunderstöd
Försvarsdepartementet:
a
Lån till stiftelsen MHS-Eleven..................................................... 2 000 000
Socialdepartementet:
4 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkohol
missbrukare m. m............................................................................ 3 200 000
5 200 000
VIII. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
1
Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m................. 5 700 000
Summa för kapitalbudgeten 18 413 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680483