Prop. 1968:51
('angående vissa frågor rörande statliga företag ',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
1
Nr 51
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor
rörande statliga företag
;
given Stockholms slott den
8 mars 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hem ställt.
GUSTAF ADOLF
Krister Wickman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bildande av ett bolag för olje- och naturgaspro- spektering. Avsikten är att bolaget under de fem första verksamhetsåren skall utföra prospekteringsarbeten för 100 milj. kr. Bolagets aktiekapital avses uppgå till lägst 5 milj. kr. och högst 15 milj. kr.
Vidare föreslås bildande av ett bolag med staten och Skellefteå stad som delägare för utbyggnad av Bastusel kraftstation. Den sammanlagda anlägg ningskostnaden beräknas till 172 milj. kr.
Förslag läggs också fram angående ändring av vissa lånevillkor i samband med försäljning av Laxå Bruks AB samt angående nyteckning av aktier i Kalmar Verkstads AB. I propositionen lämnas inledningsvis en kortfattad översikt även över vissa andra frågor som rör statliga företag.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968
.
1 samt
.
Nr 51
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
8 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.
Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter
vissa frågor rörande statliga företag,
och anför.
Inom finansdepartementets s. k. ekonomienheter har arbetet under det
gångna året inriktats på bl. a. att ytterligare öka förutsättningarna för ett
kraftfullt utövande av statens ägarfunktion i företagen inom ekonomienhe
ternas verksamhetsområde och för en expansion av det statliga företagandet
samt att ytterligare klarlägga behovet av resurser för energiförsörjningen i
landet.
Beträffande de statliga företagen har arbetet främst koncentrerats till att
överväga det långsiktiga syftet med ägandet av de särskilda företagen, att
precisera företagens målsättningar samt att intensifiera kontrollen av att
dessa målsättningar fullföljs. Därvid har ett av det statliga företagandets
speciella problem ägnats särskild uppmärksamhet, nämligen den målkon
flikt som uppstår om statsmakterna förväntar sig att ett företag skall dels
ge en god förräntning på det i rörelsen arbetande kapitalet, dels svara för
speciella uppgifter beträffande beredskap, lokalisering, sysselsättning etc.
Ibland är dessa krav svåra att förena. Det är därför viktigt för företagets
framtid och utveckling att ledningen ges en målsättning som uttrycks i klara,
operativa termer. Annars kan osäkerheten om statsmakternas prioritering
av olika mål få eu oförmånlig inverkan på företagets utveckling.
Vidare har möjligheterna att förbättra företagsgruppens struktur under
sökts. Alternativa utvecklingsvägar för respektive företag har övervägts och
ett antal konkreta projekt har studerats. Initiativ till samarbete mellan fö
retagen har också tagits t. ex. vid särskilda kontaktkonferenser mellan che
fer på olika nivåer inom företagen.
I detta sammanhang vill jag erinra om den delegation för frågor rörande
de statliga företagen som har tillsatts med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndi
gande den 9 februari 1968. Genom delegationen skapas förutsättningar för
3
en samlad bedömning av hela den statliga företagsgruppen, oavsett företa gens departementstillhörighet och juridiska företagsform.
Delegationens uppgift är bl. a. att överväga och framlägga förslag till den långsiktiga vidareutvecklingen och inriktningen av det statliga företagan det. Arbetet skall i denna del även inriktas på frågan hur eventuella mål konflikter för företagen skall kunna ges en praktisk lösning.
Delegationen skall vidare pröva möjligheterna till effektivare beslutsord ning i frågor som rör företagen, exempelvis hur anvisning av medel till företagens utveckling skall kunna ske i former som inte försvagar företa gens konkurrensförmåga i förhållande till andra företag samtidigt som riks dagens kontroll av företagens utveckling upprätthålls. I anslutning härtill skall delegationen med utgångspunkt från tidigare verkställda utredningar överväga frågan om lämplig framtida företagsform för de olika affärsver ken. Den skall också undersöka möjligheterna till samordning av de olika departementens arbete beträffande de statliga företagen.
Vidare skall delegationen pröva formerna för ett organiserat samarbete mellan olika statliga företag. Samarbete med privatägda, kommunägda och kooperativa företag bör även kunna komma i fråga.
Delegationens arbete är avsett att resultera i förslag och åtgärder syftande till att skapa bästa möjliga betingelser för ett expansivt och effektivt statligt företagande.
För att statliga företag skall kunna slå in på nya utvecklingslinjer eller realisera konkreta projekt av samarbetsnatur krävs i samma utsträckning som när det är fråga om privata företag omfattande förberedelser och många gånger ett tidsödande förhandlingsarbete. Det är därför endast en del av de projekt som är under arbete vilka hittills nått ett sådant stadium att kon kreta resultat kan redovisas. Vissa sådana frågor som förutsätter riksdagens medverkan kommer jag att anmäla i det följande. Dessa frågor avser dels bildande av ett bolag för prospektering efter olja och naturgas, dels bildande av ett bolag för utbyggnad av Bastusel kraftstation, dels ändring av vissa lånevillkor i samband med försäljning av Laxå Bruks AB, dels slutligen ny teckning av aktier i Kalmar Verkstads AB.
Vissa andra frågor som rör de statliga företagen inom ekonomienheternas verksamhetsområde har anmälts eller kommer att anmälas i annat sam manhang. För att ge en samlad bild av de nu aktuella företagsfrågorna fin- ner jag det emellertid lämpligt att i förevarande sammanhang inledningsvis ge en kortfattad översikt över dessa och några andra aktuella frågor, där en information till riksdagen är särskilt påkallad. För närmare upplysningar om olika statliga företags verksamhet m. m. får jag hänvisa till publikatio nen »Statliga företag».
Skogsföretagsutredningen framlade år 1964 i betänkandet »Statens sko gar och skogsindustri» (SOU 1964:7) ett förslag till samordning av do
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
4
mänverket och
AB Statens Skogsindustrier (Assi).
Betänkandet remissbe-
handlades i vanlig ordning. Sedan den fortsatta beredningen gett vid han
den att utredningens förslag inte utan bearbetning borde läggas till grund
för beslut, har frågan om en effektivisering och samordning av statens skogs-
förvaltning och skogsindustriella verksamhet under år 1967 behandlats av
en särskild arbetsgrupp inom finans- och jordbruksdepartementen benämnd
skogsföretagsberedningen.
Beredningen har sammanfattat sina överväganden och förslag i en sär
skild promemoria (Stencil Fi 1967:16). Bl. a. föreslås inrättandet av eu
verksstyrelse för domänverket, samordning av domänverket och Assi på sty
relseplanet samt upphävande av vissa restriktioner som nu gäller för före
tagens verksamhet. Promemorian har remissbehandlats varvid förslagen i
väsentliga delar har tillstyrkts. Eftersom frågan i huvudsak berör domän
verket kommer den inom kort att anmälas av chefen för jordbruksdeparte
mentet.
För att
exploateringen av våra mineraltillgångar
i framtiden skall kunna
utvecklas och hävda sig i en ökande internationell konkurrens erfordras att
den omhänderhas av effektiva företag. För att skapa de rättsliga förutsätt
ningarna för en rationell utveckling av gruvindustrins struktur pågår en
översyn av gruvlagstiftningen. De mellansvenska gruvornas läge och fram
tidsutsikter är föremål för en särskild utredning. Den statliga prospektering-
ens omfattning och inriktning är likaledes föremål för omprövning.
Kommerskollegium svarar f. n. vid sidan av flera myndighetsfunktioner i
fråga om bergsbruket även i väsentliga avseenden för förvaltningen av sta
tens gruvrättigheter. Kollegiet har enligt sin instruktion att utreda och
framlägga förslag till utnyttjandet av statens gruvrättigheter. Beslut om
utarrendering meddelas av Kungl. Maj:t. Om utnyttjandet av gruvrättighe
ter innebär att medel behöver anvisas över riksstaten, måste riksdagens god
kännande inhämtas.
I fråga om den statliga järnmalmsexploateringen har staten en effektiv
organisation i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Beträffande statens
övriga mineralexploatering har, med undantag av AB Statsgruvor, inte någon
motsvarande organisation byggts upp. Den kraftigt ökade statliga prospekte-
ringen under senare år, liksom enskilda företags aktivitet avseende fyndig-
heter, vari staten har kronoandel, har emellertid aktualiserat ställningsta
ganden till en råd tämligen omfattande gruvprojekt. Även omfattningen i öv
rigt i framtiden av statens mineralexploatering kan förutses komma att öka
betydligt, exempelvis i fråga om uran och legeringsinetaller.
Planerings- och verkställighetsuppgifterna avseende aktuella investerings
projekt liksom verksamheten i övrigt kräver en industriell och affärsmäs
sig organisation av högsta kvalitet. Den nuvarande organisationen som till
kommit under helt andra förutsättningar än de som f. n. gäller, kan inte an
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
ses fylla de krav som numera måste ställas på planeringen för en modern gruvindustri.
Enligt min mening bör ansvaret för exploateringen av statens gruvegen dom i princip åvila ett aktiebolag med erforderliga tekniska och ekonomiska resurser. I LKAB har staten en organisation, som kan tillgodose de olika krav, som exploateringen ställer. Det finns därför skäl som talar för att LKAB bör helt eller delvis överta ansvaret för exploateringen. Möjligheterna till och formerna för ett övertagande övervägs f. n. inom finansdepartemen tet, varvid samråd äger rum med företrädare för Sveriges geologiska under sökning, kommerskollegium, 1964 års geologiutredning och LKAB. Dessa överväganden avser även att uppnå en effektiv samordning av exploateringen med statens mineralprospektering och förvaltning av mineralintressen.
Bland aktuella projekt som kräver ställningstagande inom en nära fram tid kan nämnas Stekenjokkfyndigheten. Som jag nämnde i årets statsverks- proposition (bil. 9 s. 153) väntas en ny projektering med driftskostnads- och lönsamhetskalkyler föreligga hösten 1968. Därmed torde erforderligt mate rial finnas för att ta ställning till upptagande av gruvdrift. Om LKAB över tar exploateringsansvaret för statens gruvrättigheter skapas en ändamåls enlig organisationsform även beträffande Stekenjokk. Fyndigheten kan då exploateras antingen av LKAB eller av ett särskilt hel- eller delägt dotter bolag till LKAB. Det bör ankomma på kommerskollegium att efter för handlingar med LKAB framlägga förslag om arrendeavtal beträffande denna fyndighet.
Ruotivare Grufaktiebolag
bildades år 1905. Enligt bolagsordningen är
föremålet för bolagets verksamhet att efter inköp av Ruotivare och Wallatj järnmalmsfält i Norrbottens län idka gruvdrift och fabriksverksamhet och därmed sammanhängande rörelse. Bolaget äger inmutarandelarna och sta ten jordägarandelarna i utmålen inom dessa järnmalmsfält. Malmfyndig- heterna är otillfredsställande kända men har uppskattats till 20 milj. ton med en halt av 45—50 % järn och 11 % titansyra. Regelbunden malmbryt ning har inte förekommit. Bolagets faktiska verksamhet består i att för valta utmålen. Kostnaderna, som uppgår till ca 2 000 kr. om året, bestrids från kommerskollegiums omkostnadsanslag enligt särskilt beslut.
Bolaget dominerades ursprungligen av utländska intressen. I juni 1917 — efter tillkomsten av lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag — utfärdade bolaget 21 royaltyförbindelser till ägarna av sammanlagt 365 ak tier. Förbindelserna, som angavs skola gälla utan laglig preskriptionstid, till försäkrade ägaren av en aktie 1/400 av en royalty på 25 öre per ton malm som för export, förädling eller försäljning inom landet såldes från eller för ädlades vid Ruotivare. Förbindelsen skulle upphöra att gälla då under 25 år brutits minst 100 000 ton malm om året. Aktierna överläts sedermera på svenska medborgare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
5
6
Staten erbjöds 1939 att köpa aktierna för 250 000 kr. I proposition sam
ma år föreslogs riksdagen att anvisa medel till förvärvet (prop. 1939: 255).
Därvid förutsattes att bolaget inte hade andra tillgångar än förenämnda
gruvutmål och, bortsett från återstående royaltyförbindelser, inte andra skul
der än aktiekapitalet, 400 000 kr. Riksdagen biföll förslaget (SU 1939: 163,
rskr 274). Aktierna är numera i statsverkets räkenskaper upptagna till ett
sammanlagt värde av 100 kr.
De utmål, som bolaget förvaltar beräknas inte kunna ekonomiskt nyttig
göras för malmbrytning inom överskådlig tid. Detta förhållande har aktuali
serat frågan om en avveckling av bolaget. Förberedelser för en avveckling
pågår sedan någon tid. Som ett led i dessa förberedelser har ett avtal om
avlösen av royaltyförbindelse slutits med den ende innehavare som i laga
ordning bevakat sin fordran. Bolaget anser sig därmed löst från dessa sina
åtaganden. Styrelsen har föreslagit att bolaget nu skall träda i frivillig lik
vidation och att i samband därmed bolagets andelar i utmålen överlåts till
staten. Frågan om avveckling av bolaget kommer i vanlig ordning att be
handlas på bolagsstämma.
Föregående år överlämnades till chefen för finansdepartementet ett inom
statskontoret i samråd med riksrevisionsverket utarbetat betänkande »Stat
lig publicering» (SOU 1967:5) med förslag bl. a. om inrättande av ett för
lag för den statliga publiceringsverksamheten. Förslaget berör även frågan
om en samordning mellan ett sådant förlag och
Svenska Reproduktionsak-
tiebolaget (SRA).
Betänkandet har i vanlig ordning remissbehandlats. Frå
gan kommer inom kort att anmälas av chefen för finansdepartementet.
Under år 1967 har diskussion förts med överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap om
AB Svensk Torvförädlings
beredskapsuppgifter. En
överenskommelse har träffats med innebörden att bolagets skyldighet
att hålla viss beredskap för produktion av torvbriketter upphört. Bolagets
verksamhet kan därmed koncentreras på produktion och försäljning av
jordförbättringsmedel och ges en rent kommersiell målsättning och inrikt
ning.
I proposition till föregående års riksdag (prop. 1967: 128) upplystes att
Törefors AB
på bolagsstämma den 19 april 1967 beslutat träda i likvida
tion och att man avsåg att avveckla verksamheten. I syfte att bereda möj
lighet till täckning av de med avvecklingen förenade kostnaderna före
slog Kungl. Maj :t riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge änd
rad användning av vissa statens lån till bolaget och att efterge fordran som
tillkommer staten på grund av sådant lån. Riksdagen biföll förslaget (SU
1967: 118, rskr 278).
Likvidationsförfarandet fortskrider. Den industriella driften vid bolaget
upphörde vid halvårsskiftet 1967. Fortsatt sysselsättning har genom arbets
marknadsstyrelsens försorg ordnats för flertalet av de 47 personer som
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
7
vid tidpunkten för beslutet om likvidationen var anställda i bolaget. F. n.
sysselsätts 29 av dem i de gamla arbetslokalerna. Vidare har förhandlingar
förts om avgångsbidrag till de anställda. Totalt beräknas avgångsbidragen
komma att uppgå till 177 490 kr.
Inneliggande lager har sålts genom förmedling av Laxå Bruks AB. Av
maskinparken är endast några smärre objekt osålda.
Förhandlingar pågår om avyttring av bolagets fastigheter. Arbetsmark
nadsstyrelsen disponerar f. n. vissa industribyggnader. Som ett grundvillkor
för en försäljning gäller att arbetsmarknadsstyrelsen under viss tid skall
ha fortsatt tillgång till några av byggnaderna om inte köparen kan bereda
motsvarande sysselsättningsmöjligheter. Intresse för ett förvärv av mark
och byggnader har visats från privat håll. Samtidigt har Kalix kommun
förklarat sig intresserad av att förvärva viss del av markområdet och vissa
byggnader för en eventuell industrilokalisering. Möjligheterna till en ända
målsenlig lösning av frågan om fastighetsförsäljningen undersöks nu av
likvidatorerna.
Jag övergår nu till att behandla de frågor som förutsätter riksdagens
medverkan.
Kungl. Maj ds proposition nr 51 år 1968
Bildande av ett bolag för olje- och naturgasprospektering
Staten bedrev under åren 1938—1956 prospekteringsarbeten avseende olja
och naturgas i sydvästra Skåne. Utom geologiska och geofysiska undersök
ningar utfördes fem djupborrningar. De sammanlagda kostnaderna upp
gick till omkring 6,2 milj. kr. Någon kommersiellt användbar fyndighet på
träffades inte men spår av gas och olja kunde konstateras. Fortsatta ar
beten ansågs emellertid skola medföra betydande kapitalinvesteringar och
ställdes därför på framtiden.
I slutet av 1950-talet påträffades stora naturgasreserver i Nederländerna
och en intensifierad olje- och naturgasprospektering inleddes på kontinen
talsockeln i Nordsjön och i länderna kring Nordsjön och Östersjön. Därmed
aktualiserades förnyade undersökningar i Sverige. Intresset riktade sig nu
också mot kontinentalsockeln i Östersjön, som tidigare inte undersökts i
detta syfte.
Kungl. Maj :t föreslog i 1965 års statsverksproposition (bil. 12 s. 69—71)
att 400 000 kr. skulle anvisas för i huvudsak vissa översiktliga flygmagne
tiska undersökningar på de områden, som enligt 1958 års Genévekonven-
tion om kontinentalsockeln kunde beräknas tillfalla Sverige. Förslaget bi
fölls av riksdagen (SU 10, rskr 10). Sedermera anvisade Kungl. Maj :t genom
beslut den 1 oktober 1965 från fonden för försöksverksamhet och forskning
på bränsleområdet (bränslefonden) ytterligare 1,2 milj. kr. för att utföra
8
vissa seismiska mätningar i Östersjön. Arbetena utfördes av Sveriges geolo
giska undersökning som i skrivelse den 15 februari 1966 redovisade sina
bedömningar av de gjorda undersökningarna. Kostnaderna för en ingående
och planmässig utforskning av de i första hand intressanta områdena —-
Skåne och havsområdet därutanför samt Östersjön söder och öster om
Gotland — beräknades till 150—200 milj. kr.
Genom beslut den 7 april 1967 anvisade Kungl. Maj :t geologiska under
sökningen ytterligare 2,5 milj. kr. från bränslefonden för att utföra oljegeo-
logiska arbeten, däribland vissa borrningar, i Skåne och på Gotland. Arbe
tena som nu i huvudsak är avslutade har bekräftat att fortsatta prospekte-
ringsinsatser är motiverade.
De rättsliga förutsättningarna för att eftersöka och utvinna naturtill
gångar på kontinentalsockeln regleras genom dels 1958 års Genévekonven-
tion dels den anknytande svenska lagstiftningen, lagen den 3 juni 1966 (nr
314) om kontinentalsockeln. Rätten att utforska sockeln och utvinna dess
naturtillgångar tillkommer enligt denna lag staten. Kungl. Maj :t kan med
dela tillstånd för annan än staten att utforska sockeln genom geofysiska
mätningar, borrningar eller på annat sätt och att utvinna naturtillgångar
där.
Eftersökande och utvinning av olje- och naturgasfyndigheter på land reg
leras i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter m. m.
Rätt att för utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka och be
arbeta fyndighet är beroende av koncession, som meddelas av Kungl. Maj :t.
Resultatet av de översiktliga prospekteringsarbetena har visat att de land
områden som kan tänkas innehålla olje- och naturgasförekomster har ett nära
geologiskt samband med utanför liggande havsområden. Land- och sockel
områden bör därför behandlas i ett sammanhang när fortsatt utforskning
planeras och koncession ges. Därvid skapas också förutsättningar för att
prospektering^! skall kunna ske rationellt och till så låga kostnader som
möjligt.
Med utgångspunkt från vad nu sagts har de koncessionsansökningar som
kommit in inte tagits upp till avgörande. I stället har överläggningar ägt
rum med dels Oljekonsumenterna-OK och Johnsonkoncernen, dels statens
vattenfallsverk och LKAB om förutsättningarna att gemensamt organisera
och finansiera en mer omfattande prospekteringsinsats för samtliga lovande
områden.
Överläggningarna är ännu inte slutförda. Avsikten är att få till stånd ett
särskilt aktiebolag lör att eftersöka och utvinna olje- och naturgasfyndig
heter samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Av bolagets aktiekapital,
som avses uppgå till lägst 5 och högst 15 milj. kr., förutsätts vattenfallsver-
ket och LKAB teckna 25 % vardera. Det är min förhoppning att återstoden
skall tecknas av de företag som sökt koncession och av andra enskilda före
tag. I den mån enskilda företag inte skulle vara beredda att ta del i bolaget
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
9
med 50 % bör de statliga företagen kunna öka sin andel i motsvarande grad. Undersökningskoncessioner för samtliga i sammanhanget intressanta områden förutsätts bli meddelade det nya bolaget under vissa villkor. Kon- cessionstiden avses utgöra åtta år med skyldighet att utföra arbeten för sammanlagt 100 milj. kr. under de första fem åren. Arbetsskyldigheten för nästfoljande tre år bör — efter hörande av bolaget — fastställas av Kungl. Maj .t på sadant sätt att arbetsskyldigheten för de åtta åren motsvarar en kostnad av högst 150 milj. kr. De medel som behövs för bolagets verksamhet avses komma att tillskjutas av delägarna i förhållande till deras aktieinne hav. Delägarna förutsätts få göra avdrag härför vid den årliga inkomstbe skattningen. Om en kommersiell fyndighet påträffas bör bolaget erhålla ut- vinnmgstillstånd på vissa villkor. Royalty bör erläggas till staten med belopp som beräknas i förhållande till vinsten på verksamheten. Bolaget bör om så anses lämpligt kunna samarbeta i olika former med utländska företag inom ramen för av Kungl. Maj :t fastställda villkor.
Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 7 mars 1968 hemställt om be myndigande att delta i det planerade företaget för olje- och naturgasprospek- tering samt att disponera högst 2,5 milj. kr. av investeringsanslaget Kraft stationer m. in. för aktieteckning. Vidare har LKAB:s styrelse anmält att förslag — med förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande — kommer att föreläggas bolagsstämman om ändring av bolagsordningen, innebärande att föremålet för bolagets verksamhet vidgas.
Det är inte möjligt att på nuvarande stadium förutsäga om exploaterbara Myndigheter kan påträffas. För det svenska näringslivet skulle emellertid en inhemsk olje- eller naturgasutvinning innebära betydande utvecklingsmöj ligheter. Med tanke på Sveriges nuvarande mycket stora oljeimport skulle givetvis förekomsten av inhemska reserver vara av stort värde från såväl bei edskapssynpunkter som handels- och energipolitiska synpunkter. Med hansyn härtill är det naturligt att en prospekteringsinsats i första hand fi nansieras med svenskt kapital och sker under aktiv medverkan från statens sida.
Det är enligt min mening lämpligt att nu påbörja en grundlig och plan mässig undersökning av de områden som kan tänkas innehålla olje- eller naturgasfyndigheter. Samhällets intressen av att denna undersökning kom mer till stånd och det stora ekonomiska risktagande som den innebär är ytterligare argument för att staten bör ta på sig ett betydande ansvar. Staten har hittills gjort de största insatserna när det gäller olje- och naturgas- prospektering i Sverige. Ett fortsatt statligt deltagande innebär också en uppföljning och vidareutveckling av statens övriga engagemang på energi området och beträffande utvinningen av landets naturtillgångar. I samman hanget kan jag nämna att Sverige tagit upp frågan om bestämmande av konlinentalsockelgränsen med ett flertal av de berörda strandstaterna.
Nu berörda riktlinjer för olje- och naturgasprospekteringen bör i huvud
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
sak ligga till grund för Kungl. Maj :ts beslut beträffande koncessionsgiv-
ningen. Statens deltagande i verksamheten avses, som nämnts, ske genom
att vattenfallsverket och LKAB deltar i det planerade bolaget. Båda dessa
företag får anses väl skickade för ett sådant engagemang, såväl med tanke
på deras ekonomiska och tekniska resurser som med hänsyn till deras nu
varande verksamhet inom energi- och mineralområdena.
I enlighet härmed bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens bemyndigande
att medge vattenfallsverket att disponera investeringsmedel för aktieteck
ning i det planerade bolaget. Verkets bidrag för att täcka bolagets prospek-
teringskostnader bör i likhet med vad som gäller för t. ex. förundersökning
ar för vattenkraftutbyggnader bestridas med driftmedel. I fråga om god
kännande av erforderlig ändring i LKAB:s bolagsordning beslutar Kungl.
Maj :t.
Vad beträffar delägarnas rätt att vid beskattningen göra avdrag för kost
naderna i det nya bolagets verksamhet torde praxis f. n. vara något oklar.
För att säkerställa att alla delägare behandlas lika synes avdragsrätten
böra regleras genom särskild lagstiftning. I enlighet härmed avser chefen
för finansdepartementet att senare anmäla förslag av denna innebord.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
Avtal mellan statens vattenfallsverk och Skellefteå stad om bildandet
av ett bolag för utbyggnad av Bastusel kraftstation
Vid anmälan av statens vattenfallsverks framställning om anslag för nästa
budgetår (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 139) hade jag ingen erinran mot den be
dömning som vattenfallsverket gjort av belastningsutvecklingen t. o. m. bud
getåret 1973/74. Jag förordade också att prognosen skulle läggas till grund
för bedömningen av utbyggnaden av verkets produktionsresurser. Förslaget
till investeringsanslag till kraftstationer in. m. och därvid angivna produk
tionsobjekt för budgetåret 1968/69 avser att skapa möjligheter för vatten
fallsverket att kunna täcka den väntade belastningen även vid exceptionella
torrår t. o. m. budgetåret 1973/74. Verkets produktionsresurser och inköps
möjligheter kommer dock att bli hårt utnyttjade. För att erhålla leverans
säkerhet under därpå följande budgetår fordras ytterligare produktionsut-
byggnader, men verket har bedömt att anslagsmedel härför inte kommer att
krävas förrän budgetåret 1969/70.
Vattenfallsverket bygger gemensamt med Boliden Aktiebolag en kraft
station vid Grytfors i Skellefteälven. Stationen beräknas bli tagen i drift
under budgetåret 1968/69. Som framhölls i propositionen om godkännande
av avtalet'rörande Grytfors, vilken bifölls av 1965 års riksdag (prop.
1965: 165, SU 191, rskr 440), hade förhandlingar tagits upp mellan vatten
fallsverket, Skellefteå stad och Bolidenbolaget om samarbete beträffande
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
1
]
fortsatt utbyggnad av Skellefteälven. Vattenfallsverket och Skellefteå stad
har nu kommit överens om att tillsammans tillgodogöra sig vattenkraften
i Skellefteälven från Grytforsens dämningsområde upp till Ledfatselet i en
station benämnd Bastuset. Bolidenbolaget har avböjt att delta i utbyggna
den. I skrivelse den 23 februari 1968 har verket hemställt om Kungl. Maj:ts
godkännande av ett med staden träffat konsortialavtal, vilket innehåller när
mare villkor om utbyggnaden. Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande den
7 mars 1968 tillstyrkt utbyggnaden bl. a. med hänsyn till det allmänna läge
på arbetsmarknaden, som kan förutses i de inre delarna av Norrland.
Enligt konsortialavtalet skall vattenfallsverket och Skellefteå stad bilda
ett aktiebolag för att gemensamt uppföra och driva Bastusel kraftstation.
I det tillämnade bolaget — Bastuselbolaget — skall 72 % av aktierna teck
nas av vattenfallsverket och 28
%
av Skellefteå stad. Verket förbinder sig
att som likvid för tecknade aktier tillskjuta dels kronan tillhörig vattenkraft
i Skellefteälven mellan Ledfatselet och Grytforsens dämningsområde, dels
de utredningar som verkställts för vattenfallets utbyggnad, allt till ett värde
av sammanlagt 14 580 000 kr. Staden betalar sina aktier kontant. Vid Bas
tuselbolagets bildande kommer 18 milj. kr. att tecknas i aktiekapital. Ak
tie skall lyda på 10 000 kr. För tecknad aktie skall inbetalas 112,5 % av det
nominella värdet. Till skydd för parterna skall i bolagsordningen före
skrivas hembudsskyldighet vid överlåtelse av aktier. Bolagets styrelse skall
bestå av tre ledamöter av vilka två utses av vattenfallsverket. Dessa två skall
vara styrelsens ordförande och vice ordförande. En av dem skall också
vara ordförande på bolagsstämma.
Vattenfallsverket skall konstruera och bygga anläggningen. Utbyggna
den skall bedrivas så att kraftverket kan tas i drift senast vid utgången
av år 1974. Maximieffekten blir 96 MW (1 000 kilowatt) och den genom
snittliga produktionsförmågan beräknas till 580 GWh (miljoner kilowatt-
timmar) om året. Vattenfallsverkets andel blir omkring 420 GWh.
Den sammanlagda anläggningskostnaden inklusive fallrätter, nedlagda
utredningskostnader, ränta under byggnadstiden och andelar i regleringar
beräknas till 172 milj. kr.
Om Bastuselbolaget inte tar upp några lån i öppna marknaden och allt
så ingen ränta utgår under byggnadstiden kommer verkets nettoutlägg för
statens andel i kraftstationen att uppgå till 93,3 milj. kr. Begynnelseanslag
för kapitaltillskott torde erfordras budgetåret 1969/70.
Under förhandlingarna har diskuterats en något större andel av aktie
kapitalet för Skellefteå stad än den nu föreslagna. Vattenfallsverket före
slår att möjlighet hålls öppen att till staden, mot emissionsvärdet, överlåta
högst så många aktier att stadens sammanlagda andel av Bastuselbolagets
aktiekapital uppgår till 48
%.
En förutsättning skall därvid vara att frågan
härom på stadens initiativ tas upp före den 1 januari 1969.
Jag har inte något att erinra mot eu utbyggnad av Bastusel kraftstation
12
enligt det framlagda förslaget. Med den angivna kostnaden har vattenfalls-
verket bedömt utbyggnaden vara ekonomiskt försvarlig. Den är också
nödvändig för att möta den snabbt stigande efterfrågan på elektrisk kraft.
Från sysselsättningssynpunkt är det synnerligen önskvärt att Bastusel
bolaget kan bildas så snart som möjligt så att anställda skall kunna över
föras från utbyggnader i Övre Norrland, som vattenfallsverket färdigställer
under de närmaste åren.
Med hänvisning härtill förordar jag att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens
bemyndigande att godkänna avtal om bildande av Bastuselbolaget. Kungl.
Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfalls
verket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet som i fram
tiden kan visa sig nödvändiga samt att vid överenskommelse därom över
låta högst 360 aktier i det tillämnade bolaget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
Ändring av vissa lånevillkor i samband med försäljning av Laxå Bruks AB
År 1947 förvärvade staten genom domänstyrelsen
Laxå Bruks AB.
Sedan
bolagets skogs- och jordbruksfastigheter överförts till domänfonden förvär
vade AB Statens Skogsindustrier (Assi) aktierna i Laxåbolaget (prop.
1947:318, JoU 66, rskr 462). I samband därmed beviljades Assi ur domän
verkets markfond mot räntebärande revers ett förlagslån på 3,7 milj. kr.
Domänverkets fordran har sedermera överförts på fonden för låneunder
stöd, statskontorets delfond (prop. 1957: 117, SU 111, rskr 295). Härvid för
klarades att lånet tills vidare borde vara amorteringsfritt samt löpa med en
ränta motsvarande den som tillämpas av riksgäldskontoret för rörliga kre
diter till statliga aktiebolag.
Assi arrenderade Laxåbolagets anläggningar och drev där tillverkning av
stålsand och mineralullsprodukter samt sågverksrörelse. Erforderliga inves
teringar betalades av Assi som fick motsvarande fordran på bolaget. Den 1
januari 1965 förvärvade Assi sågverket.
Enligt riksdagens beslut år 1965 (prop. 83, SU 82, rskr 218) bemyndiga
des Kungl. Maj :t att om Kungl. Maj :t fann det lämpligt besluta om ekono
miskt samgående mellan Svenska Skifferoljeaktiebolaget, Laxåbolaget och
Törefors AB. Genom avtal mellan Assi och skifferoljebolaget övertog skif
feroljebolaget år 1965 aktierna i Laxåbolaget samt vissa inventarier in. in.
för en sammanlagd köpeskilling av 3,7 milj. kr. Likvid erlades genom att
skifferoljebolaget från Assi övertog betalningsansvaret för det tidigare
nämnda lånet på 3,7 milj. kr.
Laxå Bruks AB har ett aktiekapital på 2,5 milj. kr. och har 165 anställda.
Bolaget driver alltjämt mineralulls- som stålsandstillverkning. Bolagets andel
av mineralullsmarknaden är förhållandevis liten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968
13
Skifferoljebolaget äger indirekt även vissa aktier i
Rockwool AB,
som
också bedriver mineralullstillverkning. Enligt godkännande av 1965 års riksdag (prop. 1965:168, SU 190, rskr 439) förvärvade nämligen skiffer- oljebolaget Svenska Durox AB med dotterbolag, varibland Skövde Gasbe tong AB med ett innehav av 50 % av aktierna i Rockwoolbolaget. Övriga 50 % av aktierna ägs av danska intressenter.
Rockwoolbolaget har ett aktiekapital på 6 milj. kr. Aktierna är indelade i en A- och en B-serie. A-serien ägs av det danska bolaget I/S Kähler & Co, B-serien av Skövde Gasbetong AB. Ägarna av vardera serien utser hälften av styrelsens ledamöter. Bolagets andel av mineralullsmarknaden är bety dande. Utvecklingen har varit snabb under senare år och likviditeten är mycket god.
Genom att skifferoljebolaget har intressen såväl i Laxåbolaget som i Rockwoolbolaget föreligger en koncernanknytning mellan dessa båda före tag. Skifferoljebolaget har nu ingått ett preliminärt avtal om försäljning av Laxå Bruks AB till Rockwool AB. Avtalet, som jämväl behandlar en regle ring av vissa koncernfordringar m. m., innebär att skifferoljebolaget i er sättning för överlåtelsen av sina intressen i Laxåbolaget erhåller ett vederlag om ca 4,2 milj. kr. Likvid skall, utöver viss kontantbetalning vid överlåtel sen, erläggas i form av revers som skall amorteras under 10 år och löpa med en ränta av 6,25
%.
Övertagandet avses ske senast vid halvårsskiftet inne
varande år.
Det avtal som nu slutits om överlåtelse av Laxåbolaget till Rockwool är ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Försäljningen moti veras bl. a. av att Laxåbolaget kan visa sig vara för litet för att på tillfreds ställande sätt kunna fortsättningsvis hävda sig på marknaden. Bolagets ringa storlek tillåter t. ex. inte att någon nämnvärd produktutveckling be drivs. Det större Rockwoolbolaget har bättre förutsättningar för en fortsatt expansion. Ett samgående mellan bolagen ger goda möjligheter till ökad slagkraft på marknaden. Vissa rationaliseringsvinster kan också påräknas. Starka kommersiella skäl talar således för att de två företagen, som båda har anknytning till den statliga företagssektorn och som båda tillverkar mineralullsprodukter, fortsättningsvis drivs gemensamt.
Till detta kommer önskemålet att minska de risker för sysselsättningen i Laxå som följer av den på längre sikt ofrånkomligen osäkra lönsamheten hos ett företag av Laxåbolagets storlek på denna marknad. En försäljning av Laxåbolaget till Rockwool bör skapa bättre förutsättningar för en gynn sam utveckling av verksamheten än om Laxåbolaget drivs separat. Härige nom läggs en god grund för fortsatt trygghet för de anställda. Det har också varit en förutsättning för försäljningen att Rockwoolbolaget åtar sig att fort sättningsvis driva verksamhet i Laxå. I försäljningsavtalet ingår en särskild klausul av denna innebörd.
14
Försäljningen av Laxåbolaget aktualiserar frågan om återbetalning av det
statliga lån på 3,7 milj. kr. som varit förknippat med innehavet av aktierna
i bolaget. Skifferoljebolaget har förklarat sig berett att återbetala hela låne-
summan då Rockwoolbolaget till fullo slutfört amorteringarna av likviden för
Laxåbolaget. Jag föreslår att lånevillkoren nu kompletteras med en bestäm
melse av denna innebörd.
Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1968
Nyteckning av aktier i Kalmar Verkstads AB
Frågan om överföring av huvuddelen av aktieinnehavet i Kalmar Verk
stads AB från statens järnvägars fond till fonden för statens aktier har an
mälts tidigare denna dag. Förslaget motiveras av att bolagets tidigare natur
liga anknytning till statens järnvägar försvagats i och med att bolagets leve
ranser av järnvägsmateriel minskat medan dess verksamhet i fråga om andra
produkter ökat. Det har därför framstått som lämpligt att beredningen på
ägarnivå av frågor rörande bolaget samordnas med beredningen av frågor
rörande flertalet andra varuproducerande statliga företag.
Föredragande statsrådet har vidare förordat att statens järnvägar vid en
tilltänkt nyemission i bolaget tecknar nya aktier i proportion till det på
statens järnvägars fond efter överföringen kvarstående aktieinnehavet för
ett belopp av sammanlagt 288 960 kr. Därvid lämnades en redogörelse för
bolagets utvecklingsplaner och för de bedömningar som föranlett förslaget
om nyemission.
Jag förordar att nyteckningsrätten utnyttjas också i vad avser den aktie
post som föreslagits överförd till fonden för statens aktier. Aktieinnehavet
berättigar till teckning av 20 046 nya aktier på nominellt 100 kr. till en
kurs av 120 kr. per aktie motsvarande ett sammanlagt belopp av ca 2 406 000
kr. Ett särskilt investeringsanslag bör för ändamålet anvisas för budgetåret
1968/69.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj :t att
dels
godkänna avtal mel
lan statens vattenfallsverk och andra företag om samarbete
i ett bolag avseende prospektering efter olja och naturgas
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag an-
gett,
dels
låta vattenfallsverket ta i anspråk 2 500 000 kr. av
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna ak
tier i det bolag som bildas enligt sådant avtal,
Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1968
15
2 a) bemyndiga Kungl. Maj :t att
dels
godkänna avtal
mellan statens vattenfallsverk och Skellefteå stad om ge
mensamt tillgodogörande av vattenkraften i Bastusel,
dels
medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om
smärre ändringar i avtalet,
2 b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge vattenfallsverket
att till Skellefteå stad mot aktiernas emissionsvärde överlåta
högst 360 aktier i det tillämnade bolaget,
3) godkänna att, under förutsättning av försäljning av
Laxå Bruks AB till Rockwool AB, betalningsvillkoren för
det statliga lån om 3,7 milj. kr. för vilket Svenska Skiffer-
oljeaktiebolaget numera har åtagit sig betalningsansvaret,
ändras enligt vad jag förordat i det föregående,
4) till
Teckning av aktier i Kalmar Verkstads AB
på
kapitalbudgeten under fonden för statens aktier, finansde
partementet, för budgetåret 1968/69 anvisa ett investerings-
anslag av 2 406 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680164