2

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling,

P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman,

M^oberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter

vissa frågor rörande statliga företag,

och anför.

Inom finansdepartementets s. k. ekonomienheter har arbetet under det

gångna året inriktats på bl. a. att ytterligare öka förutsättningarna för ett

kraftfullt utövande av statens ägarfunktion i företagen inom ekonomienhe­

ternas verksamhetsområde och för en expansion av det statliga företagandet

samt att ytterligare klarlägga behovet av resurser för energiförsörjningen i

landet.

Beträffande de statliga företagen har arbetet främst koncentrerats till att

överväga det långsiktiga syftet med ägandet av de särskilda företagen, att

precisera företagens målsättningar samt att intensifiera kontrollen av att

dessa målsättningar fullföljs. Därvid har ett av det statliga företagandets

speciella problem ägnats särskild uppmärksamhet, nämligen den målkon­

flikt som uppstår om statsmakterna förväntar sig att ett företag skall dels

ge en god förräntning på det i rörelsen arbetande kapitalet, dels svara för

speciella uppgifter beträffande beredskap, lokalisering, sysselsättning etc.

Ibland är dessa krav svåra att förena. Det är därför viktigt för företagets

framtid och utveckling att ledningen ges en målsättning som uttrycks i klara,

operativa termer. Annars kan osäkerheten om statsmakternas prioritering

av olika mål få eu oförmånlig inverkan på företagets utveckling.

Vidare har möjligheterna att förbättra företagsgruppens struktur under­

sökts. Alternativa utvecklingsvägar för respektive företag har övervägts och

ett antal konkreta projekt har studerats. Initiativ till samarbete mellan fö­

retagen har också tagits t. ex. vid särskilda kontaktkonferenser mellan che­

fer på olika nivåer inom företagen.

I detta sammanhang vill jag erinra om den delegation för frågor rörande

de statliga företagen som har tillsatts med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndi­

gande den 9 februari 1968. Genom delegationen skapas förutsättningar för

4

mänverket och

AB Statens Skogsindustrier (Assi).

Betänkandet remissbe-

handlades i vanlig ordning. Sedan den fortsatta beredningen gett vid han­

den att utredningens förslag inte utan bearbetning borde läggas till grund

för beslut, har frågan om en effektivisering och samordning av statens skogs-

förvaltning och skogsindustriella verksamhet under år 1967 behandlats av

en särskild arbetsgrupp inom finans- och jordbruksdepartementen benämnd

skogsföretagsberedningen.

Beredningen har sammanfattat sina överväganden och förslag i en sär­

skild promemoria (Stencil Fi 1967:16). Bl. a. föreslås inrättandet av eu

verksstyrelse för domänverket, samordning av domänverket och Assi på sty­

relseplanet samt upphävande av vissa restriktioner som nu gäller för före­

tagens verksamhet. Promemorian har remissbehandlats varvid förslagen i

väsentliga delar har tillstyrkts. Eftersom frågan i huvudsak berör domän­

verket kommer den inom kort att anmälas av chefen för jordbruksdeparte­

mentet.

För att

exploateringen av våra mineraltillgångar

i framtiden skall kunna

utvecklas och hävda sig i en ökande internationell konkurrens erfordras att

den omhänderhas av effektiva företag. För att skapa de rättsliga förutsätt­

ningarna för en rationell utveckling av gruvindustrins struktur pågår en

översyn av gruvlagstiftningen. De mellansvenska gruvornas läge och fram­

tidsutsikter är föremål för en särskild utredning. Den statliga prospektering-

ens omfattning och inriktning är likaledes föremål för omprövning.

Kommerskollegium svarar f. n. vid sidan av flera myndighetsfunktioner i

fråga om bergsbruket även i väsentliga avseenden för förvaltningen av sta­

tens gruvrättigheter. Kollegiet har enligt sin instruktion att utreda och

framlägga förslag till utnyttjandet av statens gruvrättigheter. Beslut om

utarrendering meddelas av Kungl. Maj:t. Om utnyttjandet av gruvrättighe­

ter innebär att medel behöver anvisas över riksstaten, måste riksdagens god­

kännande inhämtas.

I fråga om den statliga järnmalmsexploateringen har staten en effektiv

organisation i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Beträffande statens

övriga mineralexploatering har, med undantag av AB Statsgruvor, inte någon

motsvarande organisation byggts upp. Den kraftigt ökade statliga prospekte-

ringen under senare år, liksom enskilda företags aktivitet avseende fyndig-

heter, vari staten har kronoandel, har emellertid aktualiserat ställningsta­

ganden till en råd tämligen omfattande gruvprojekt. Även omfattningen i öv­

rigt i framtiden av statens mineralexploatering kan förutses komma att öka

betydligt, exempelvis i fråga om uran och legeringsinetaller.

Planerings- och verkställighetsuppgifterna avseende aktuella investerings­

projekt liksom verksamheten i övrigt kräver en industriell och affärsmäs­

sig organisation av högsta kvalitet. Den nuvarande organisationen som till­

kommit under helt andra förutsättningar än de som f. n. gäller, kan inte an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

6

Staten erbjöds 1939 att köpa aktierna för 250 000 kr. I proposition sam­

ma år föreslogs riksdagen att anvisa medel till förvärvet (prop. 1939: 255).

Därvid förutsattes att bolaget inte hade andra tillgångar än förenämnda

gruvutmål och, bortsett från återstående royaltyförbindelser, inte andra skul­

der än aktiekapitalet, 400 000 kr. Riksdagen biföll förslaget (SU 1939: 163,

rskr 274). Aktierna är numera i statsverkets räkenskaper upptagna till ett

sammanlagt värde av 100 kr.

De utmål, som bolaget förvaltar beräknas inte kunna ekonomiskt nyttig­

göras för malmbrytning inom överskådlig tid. Detta förhållande har aktuali­

serat frågan om en avveckling av bolaget. Förberedelser för en avveckling

pågår sedan någon tid. Som ett led i dessa förberedelser har ett avtal om

avlösen av royaltyförbindelse slutits med den ende innehavare som i laga

ordning bevakat sin fordran. Bolaget anser sig därmed löst från dessa sina

åtaganden. Styrelsen har föreslagit att bolaget nu skall träda i frivillig lik­

vidation och att i samband därmed bolagets andelar i utmålen överlåts till

staten. Frågan om avveckling av bolaget kommer i vanlig ordning att be­

handlas på bolagsstämma.

Föregående år överlämnades till chefen för finansdepartementet ett inom

statskontoret i samråd med riksrevisionsverket utarbetat betänkande »Stat­

lig publicering» (SOU 1967:5) med förslag bl. a. om inrättande av ett för­

lag för den statliga publiceringsverksamheten. Förslaget berör även frågan

om en samordning mellan ett sådant förlag och

Svenska Reproduktionsak-

tiebolaget (SRA).

Betänkandet har i vanlig ordning remissbehandlats. Frå­

gan kommer inom kort att anmälas av chefen för finansdepartementet.

Under år 1967 har diskussion förts med överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap om

AB Svensk Torvförädlings

beredskapsuppgifter. En

överenskommelse har träffats med innebörden att bolagets skyldighet

att hålla viss beredskap för produktion av torvbriketter upphört. Bolagets

verksamhet kan därmed koncentreras på produktion och försäljning av

jordförbättringsmedel och ges en rent kommersiell målsättning och inrikt­

ning.

I proposition till föregående års riksdag (prop. 1967: 128) upplystes att

Törefors AB

på bolagsstämma den 19 april 1967 beslutat träda i likvida­

tion och att man avsåg att avveckla verksamheten. I syfte att bereda möj­

lighet till täckning av de med avvecklingen förenade kostnaderna före­

slog Kungl. Maj :t riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att medge änd­

rad användning av vissa statens lån till bolaget och att efterge fordran som

tillkommer staten på grund av sådant lån. Riksdagen biföll förslaget (SU

1967: 118, rskr 278).

Likvidationsförfarandet fortskrider. Den industriella driften vid bolaget

upphörde vid halvårsskiftet 1967. Fortsatt sysselsättning har genom arbets­

marknadsstyrelsens försorg ordnats för flertalet av de 47 personer som

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

7

vid tidpunkten för beslutet om likvidationen var anställda i bolaget. F. n.

sysselsätts 29 av dem i de gamla arbetslokalerna. Vidare har förhandlingar

förts om avgångsbidrag till de anställda. Totalt beräknas avgångsbidragen

komma att uppgå till 177 490 kr.

Inneliggande lager har sålts genom förmedling av Laxå Bruks AB. Av

maskinparken är endast några smärre objekt osålda.

Förhandlingar pågår om avyttring av bolagets fastigheter. Arbetsmark­

nadsstyrelsen disponerar f. n. vissa industribyggnader. Som ett grundvillkor

för en försäljning gäller att arbetsmarknadsstyrelsen under viss tid skall

ha fortsatt tillgång till några av byggnaderna om inte köparen kan bereda

motsvarande sysselsättningsmöjligheter. Intresse för ett förvärv av mark

och byggnader har visats från privat håll. Samtidigt har Kalix kommun

förklarat sig intresserad av att förvärva viss del av markområdet och vissa

byggnader för en eventuell industrilokalisering. Möjligheterna till en ända­

målsenlig lösning av frågan om fastighetsförsäljningen undersöks nu av

likvidatorerna.

Jag övergår nu till att behandla de frågor som förutsätter riksdagens

medverkan.

Kungl. Maj ds proposition nr 51 år 1968

Bildande av ett bolag för olje- och naturgasprospektering

Staten bedrev under åren 1938—1956 prospekteringsarbeten avseende olja

och naturgas i sydvästra Skåne. Utom geologiska och geofysiska undersök­

ningar utfördes fem djupborrningar. De sammanlagda kostnaderna upp­

gick till omkring 6,2 milj. kr. Någon kommersiellt användbar fyndighet på­

träffades inte men spår av gas och olja kunde konstateras. Fortsatta ar­

beten ansågs emellertid skola medföra betydande kapitalinvesteringar och

ställdes därför på framtiden.

I slutet av 1950-talet påträffades stora naturgasreserver i Nederländerna

och en intensifierad olje- och naturgasprospektering inleddes på kontinen­

talsockeln i Nordsjön och i länderna kring Nordsjön och Östersjön. Därmed

aktualiserades förnyade undersökningar i Sverige. Intresset riktade sig nu

också mot kontinentalsockeln i Östersjön, som tidigare inte undersökts i

detta syfte.

Kungl. Maj :t föreslog i 1965 års statsverksproposition (bil. 12 s. 69—71)

att 400 000 kr. skulle anvisas för i huvudsak vissa översiktliga flygmagne­

tiska undersökningar på de områden, som enligt 1958 års Genévekonven-

tion om kontinentalsockeln kunde beräknas tillfalla Sverige. Förslaget bi­

fölls av riksdagen (SU 10, rskr 10). Sedermera anvisade Kungl. Maj :t genom

beslut den 1 oktober 1965 från fonden för försöksverksamhet och forskning

på bränsleområdet (bränslefonden) ytterligare 1,2 milj. kr. för att utföra

8

vissa seismiska mätningar i Östersjön. Arbetena utfördes av Sveriges geolo­

giska undersökning som i skrivelse den 15 februari 1966 redovisade sina

bedömningar av de gjorda undersökningarna. Kostnaderna för en ingående

och planmässig utforskning av de i första hand intressanta områdena —-

Skåne och havsområdet därutanför samt Östersjön söder och öster om

Gotland — beräknades till 150—200 milj. kr.

Genom beslut den 7 april 1967 anvisade Kungl. Maj :t geologiska under­

sökningen ytterligare 2,5 milj. kr. från bränslefonden för att utföra oljegeo-

logiska arbeten, däribland vissa borrningar, i Skåne och på Gotland. Arbe­

tena som nu i huvudsak är avslutade har bekräftat att fortsatta prospekte-

ringsinsatser är motiverade.

De rättsliga förutsättningarna för att eftersöka och utvinna naturtill­

gångar på kontinentalsockeln regleras genom dels 1958 års Genévekonven-

tion dels den anknytande svenska lagstiftningen, lagen den 3 juni 1966 (nr

314) om kontinentalsockeln. Rätten att utforska sockeln och utvinna dess

naturtillgångar tillkommer enligt denna lag staten. Kungl. Maj :t kan med­

dela tillstånd för annan än staten att utforska sockeln genom geofysiska

mätningar, borrningar eller på annat sätt och att utvinna naturtillgångar

där.

Eftersökande och utvinning av olje- och naturgasfyndigheter på land reg­

leras i lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter m. m.

Rätt att för utvinnande av olja eller gas genom borrning eftersöka och be­

arbeta fyndighet är beroende av koncession, som meddelas av Kungl. Maj :t.

Resultatet av de översiktliga prospekteringsarbetena har visat att de land­

områden som kan tänkas innehålla olje- och naturgasförekomster har ett nära

geologiskt samband med utanför liggande havsområden. Land- och sockel­

områden bör därför behandlas i ett sammanhang när fortsatt utforskning

planeras och koncession ges. Därvid skapas också förutsättningar för att

prospektering^! skall kunna ske rationellt och till så låga kostnader som

möjligt.

Med utgångspunkt från vad nu sagts har de koncessionsansökningar som

kommit in inte tagits upp till avgörande. I stället har överläggningar ägt

rum med dels Oljekonsumenterna-OK och Johnsonkoncernen, dels statens

vattenfallsverk och LKAB om förutsättningarna att gemensamt organisera

och finansiera en mer omfattande prospekteringsinsats för samtliga lovande

områden.

Överläggningarna är ännu inte slutförda. Avsikten är att få till stånd ett

särskilt aktiebolag lör att eftersöka och utvinna olje- och naturgasfyndig­

heter samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Av bolagets aktiekapital,

som avses uppgå till lägst 5 och högst 15 milj. kr., förutsätts vattenfallsver-

ket och LKAB teckna 25 % vardera. Det är min förhoppning att återstoden

skall tecknas av de företag som sökt koncession och av andra enskilda före­

tag. I den mån enskilda företag inte skulle vara beredda att ta del i bolaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

sak ligga till grund för Kungl. Maj :ts beslut beträffande koncessionsgiv-

ningen. Statens deltagande i verksamheten avses, som nämnts, ske genom

att vattenfallsverket och LKAB deltar i det planerade bolaget. Båda dessa

företag får anses väl skickade för ett sådant engagemang, såväl med tanke

på deras ekonomiska och tekniska resurser som med hänsyn till deras nu­

varande verksamhet inom energi- och mineralområdena.

I enlighet härmed bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens bemyndigande

att medge vattenfallsverket att disponera investeringsmedel för aktieteck­

ning i det planerade bolaget. Verkets bidrag för att täcka bolagets prospek-

teringskostnader bör i likhet med vad som gäller för t. ex. förundersökning­

ar för vattenkraftutbyggnader bestridas med driftmedel. I fråga om god­

kännande av erforderlig ändring i LKAB:s bolagsordning beslutar Kungl.

Maj :t.

Vad beträffar delägarnas rätt att vid beskattningen göra avdrag för kost­

naderna i det nya bolagets verksamhet torde praxis f. n. vara något oklar.

För att säkerställa att alla delägare behandlas lika synes avdragsrätten

böra regleras genom särskild lagstiftning. I enlighet härmed avser chefen

för finansdepartementet att senare anmäla förslag av denna innebord.

¹⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

Avtal mellan statens vattenfallsverk och Skellefteå stad om bildandet

av ett bolag för utbyggnad av Bastusel kraftstation

Vid anmälan av statens vattenfallsverks framställning om anslag för nästa

budgetår (prop. 1968: 1 bil. 9 s. 139) hade jag ingen erinran mot den be­

dömning som vattenfallsverket gjort av belastningsutvecklingen t. o. m. bud­

getåret 1973/74. Jag förordade också att prognosen skulle läggas till grund

för bedömningen av utbyggnaden av verkets produktionsresurser. Förslaget

till investeringsanslag till kraftstationer in. m. och därvid angivna produk­

tionsobjekt för budgetåret 1968/69 avser att skapa möjligheter för vatten­

fallsverket att kunna täcka den väntade belastningen även vid exceptionella

torrår t. o. m. budgetåret 1973/74. Verkets produktionsresurser och inköps­

möjligheter kommer dock att bli hårt utnyttjade. För att erhålla leverans­

säkerhet under därpå följande budgetår fordras ytterligare produktionsut-

byggnader, men verket har bedömt att anslagsmedel härför inte kommer att

krävas förrän budgetåret 1969/70.

Vattenfallsverket bygger gemensamt med Boliden Aktiebolag en kraft­

station vid Grytfors i Skellefteälven. Stationen beräknas bli tagen i drift

under budgetåret 1968/69. Som framhölls i propositionen om godkännande

av avtalet'rörande Grytfors, vilken bifölls av 1965 års riksdag (prop.

1965: 165, SU 191, rskr 440), hade förhandlingar tagits upp mellan vatten­

fallsverket, Skellefteå stad och Bolidenbolaget om samarbete beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

1

]

fortsatt utbyggnad av Skellefteälven. Vattenfallsverket och Skellefteå stad

har nu kommit överens om att tillsammans tillgodogöra sig vattenkraften

i Skellefteälven från Grytforsens dämningsområde upp till Ledfatselet i en

station benämnd Bastuset. Bolidenbolaget har avböjt att delta i utbyggna­

den. I skrivelse den 23 februari 1968 har verket hemställt om Kungl. Maj:ts

godkännande av ett med staden träffat konsortialavtal, vilket innehåller när­

mare villkor om utbyggnaden. Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande den

7 mars 1968 tillstyrkt utbyggnaden bl. a. med hänsyn till det allmänna läge

på arbetsmarknaden, som kan förutses i de inre delarna av Norrland.

Enligt konsortialavtalet skall vattenfallsverket och Skellefteå stad bilda

ett aktiebolag för att gemensamt uppföra och driva Bastusel kraftstation.

I det tillämnade bolaget — Bastuselbolaget — skall 72 % av aktierna teck­

nas av vattenfallsverket och 28

%

av Skellefteå stad. Verket förbinder sig

att som likvid för tecknade aktier tillskjuta dels kronan tillhörig vattenkraft

i Skellefteälven mellan Ledfatselet och Grytforsens dämningsområde, dels

de utredningar som verkställts för vattenfallets utbyggnad, allt till ett värde

av sammanlagt 14 580 000 kr. Staden betalar sina aktier kontant. Vid Bas­

tuselbolagets bildande kommer 18 milj. kr. att tecknas i aktiekapital. Ak­

tie skall lyda på 10 000 kr. För tecknad aktie skall inbetalas 112,5 % av det

nominella värdet. Till skydd för parterna skall i bolagsordningen före­

skrivas hembudsskyldighet vid överlåtelse av aktier. Bolagets styrelse skall

bestå av tre ledamöter av vilka två utses av vattenfallsverket. Dessa två skall

vara styrelsens ordförande och vice ordförande. En av dem skall också

vara ordförande på bolagsstämma.

Vattenfallsverket skall konstruera och bygga anläggningen. Utbyggna­

den skall bedrivas så att kraftverket kan tas i drift senast vid utgången

av år 1974. Maximieffekten blir 96 MW (1 000 kilowatt) och den genom­

snittliga produktionsförmågan beräknas till 580 GWh (miljoner kilowatt-

timmar) om året. Vattenfallsverkets andel blir omkring 420 GWh.

Den sammanlagda anläggningskostnaden inklusive fallrätter, nedlagda

utredningskostnader, ränta under byggnadstiden och andelar i regleringar

beräknas till 172 milj. kr.

Om Bastuselbolaget inte tar upp några lån i öppna marknaden och allt­

så ingen ränta utgår under byggnadstiden kommer verkets nettoutlägg för

statens andel i kraftstationen att uppgå till 93,3 milj. kr. Begynnelseanslag

för kapitaltillskott torde erfordras budgetåret 1969/70.

Under förhandlingarna har diskuterats en något större andel av aktie­

kapitalet för Skellefteå stad än den nu föreslagna. Vattenfallsverket före­

slår att möjlighet hålls öppen att till staden, mot emissionsvärdet, överlåta

högst så många aktier att stadens sammanlagda andel av Bastuselbolagets

aktiekapital uppgår till 48

%.

En förutsättning skall därvid vara att frågan

härom på stadens initiativ tas upp före den 1 januari 1969.

Jag har inte något att erinra mot eu utbyggnad av Bastusel kraftstation

12

enligt det framlagda förslaget. Med den angivna kostnaden har vattenfalls-

verket bedömt utbyggnaden vara ekonomiskt försvarlig. Den är också

nödvändig för att möta den snabbt stigande efterfrågan på elektrisk kraft.

Från sysselsättningssynpunkt är det synnerligen önskvärt att Bastusel­

bolaget kan bildas så snart som möjligt så att anställda skall kunna över­

föras från utbyggnader i Övre Norrland, som vattenfallsverket färdigställer

under de närmaste åren.

Med hänvisning härtill förordar jag att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens

bemyndigande att godkänna avtal om bildande av Bastuselbolaget. Kungl.

Maj :t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfalls­

verket att komma överens om de smärre ändringar i avtalet som i fram­

tiden kan visa sig nödvändiga samt att vid överenskommelse därom över­

låta högst 360 aktier i det tillämnade bolaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 51 år 1968

Ändring av vissa lånevillkor i samband med försäljning av Laxå Bruks AB

År 1947 förvärvade staten genom domänstyrelsen

Laxå Bruks AB.

Sedan

bolagets skogs- och jordbruksfastigheter överförts till domänfonden förvär­

vade AB Statens Skogsindustrier (Assi) aktierna i Laxåbolaget (prop.

1947:318, JoU 66, rskr 462). I samband därmed beviljades Assi ur domän­

verkets markfond mot räntebärande revers ett förlagslån på 3,7 milj. kr.

Domänverkets fordran har sedermera överförts på fonden för låneunder­

stöd, statskontorets delfond (prop. 1957: 117, SU 111, rskr 295). Härvid för­

klarades att lånet tills vidare borde vara amorteringsfritt samt löpa med en

ränta motsvarande den som tillämpas av riksgäldskontoret för rörliga kre­

diter till statliga aktiebolag.

Assi arrenderade Laxåbolagets anläggningar och drev där tillverkning av

stålsand och mineralullsprodukter samt sågverksrörelse. Erforderliga inves­

teringar betalades av Assi som fick motsvarande fordran på bolaget. Den 1

januari 1965 förvärvade Assi sågverket.

Enligt riksdagens beslut år 1965 (prop. 83, SU 82, rskr 218) bemyndiga­

des Kungl. Maj :t att om Kungl. Maj :t fann det lämpligt besluta om ekono­

miskt samgående mellan Svenska Skifferoljeaktiebolaget, Laxåbolaget och

Törefors AB. Genom avtal mellan Assi och skifferoljebolaget övertog skif­

feroljebolaget år 1965 aktierna i Laxåbolaget samt vissa inventarier in. in.

för en sammanlagd köpeskilling av 3,7 milj. kr. Likvid erlades genom att

skifferoljebolaget från Assi övertog betalningsansvaret för det tidigare

nämnda lånet på 3,7 milj. kr.

Laxå Bruks AB har ett aktiekapital på 2,5 milj. kr. och har 165 anställda.

Bolaget driver alltjämt mineralulls- som stålsandstillverkning. Bolagets andel

av mineralullsmarknaden är förhållandevis liten.

14

Försäljningen av Laxåbolaget aktualiserar frågan om återbetalning av det

statliga lån på 3,7 milj. kr. som varit förknippat med innehavet av aktierna

i bolaget. Skifferoljebolaget har förklarat sig berett att återbetala hela låne-

summan då Rockwoolbolaget till fullo slutfört amorteringarna av likviden för

Laxåbolaget. Jag föreslår att lånevillkoren nu kompletteras med en bestäm­

melse av denna innebörd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1968

Nyteckning av aktier i Kalmar Verkstads AB

Frågan om överföring av huvuddelen av aktieinnehavet i Kalmar Verk­

stads AB från statens järnvägars fond till fonden för statens aktier har an­

mälts tidigare denna dag. Förslaget motiveras av att bolagets tidigare natur­

liga anknytning till statens järnvägar försvagats i och med att bolagets leve­

ranser av järnvägsmateriel minskat medan dess verksamhet i fråga om andra

produkter ökat. Det har därför framstått som lämpligt att beredningen på

ägarnivå av frågor rörande bolaget samordnas med beredningen av frågor

rörande flertalet andra varuproducerande statliga företag.

Föredragande statsrådet har vidare förordat att statens järnvägar vid en

tilltänkt nyemission i bolaget tecknar nya aktier i proportion till det på

statens järnvägars fond efter överföringen kvarstående aktieinnehavet för

ett belopp av sammanlagt 288 960 kr. Därvid lämnades en redogörelse för

bolagets utvecklingsplaner och för de bedömningar som föranlett förslaget

om nyemission.

Jag förordar att nyteckningsrätten utnyttjas också i vad avser den aktie­

post som föreslagits överförd till fonden för statens aktier. Aktieinnehavet

berättigar till teckning av 20 046 nya aktier på nominellt 100 kr. till en

kurs av 120 kr. per aktie motsvarande ett sammanlagt belopp av ca 2 406 000

kr. Ett särskilt investeringsanslag bör för ändamålet anvisas för budgetåret

1968/69.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att

dels

godkänna avtal mel­

lan statens vattenfallsverk och andra företag om samarbete

i ett bolag avseende prospektering efter olja och naturgas

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag an-

gett,

dels

låta vattenfallsverket ta i anspråk 2 500 000 kr. av

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för att teckna ak­

tier i det bolag som bildas enligt sådant avtal,

Kungl. Maj.ts proposition nr 51 år 1968

15

2 a) bemyndiga Kungl. Maj :t att

dels

godkänna avtal

mellan statens vattenfallsverk och Skellefteå stad om ge­

mensamt tillgodogörande av vattenkraften i Bastusel,

dels

medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om

smärre ändringar i avtalet,

2 b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge vattenfallsverket

att till Skellefteå stad mot aktiernas emissionsvärde överlåta

högst 360 aktier i det tillämnade bolaget,

3) godkänna att, under förutsättning av försäljning av

Laxå Bruks AB till Rockwool AB, betalningsvillkoren för

det statliga lån om 3,7 milj. kr. för vilket Svenska Skiffer-

oljeaktiebolaget numera har åtagit sig betalningsansvaret,

ändras enligt vad jag förordat i det föregående,

4) till

Teckning av aktier i Kalmar Verkstads AB

på

kapitalbudgeten under fonden för statens aktier, finansde­

partementet, för budgetåret 1968/69 anvisa ett investerings-

anslag av 2 406 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680164