2

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 19 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 § kommunalskattelagen den 28 september

19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

19

Till skattepliktig--------------------—- —

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke med­

givits vid taxering, vid första till­

fälle dylika medel finnas i stiftel­

sen.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§•

—- likartad form;

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke med­

givits vid taxering, vid första till­

fälle dylika medel finnas i stiftel­

sen;

kompensation av staten för ben­

sinskatt på bensin som förbrukats

vid yrkesmässig användning av mo­

torsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969.

1 Senaste lydelse av 19 § se 1967:748.

4

handahålla skattefri bensin utanför vägtrafiksektorn på ett från kontroll-

synpunkt tillfredsställande sätt. Man har därvid diskuterat fördelar och

nackdelar med att tillsätta spårämnen och färg till den skattefria varan.

Sedan utredningen emellertid funnit att avgränsningsproblemen inte kan

lösas genom märkning av skattefri bensin, har utredningen ansett kompen­

sation genom skatterestitution vara den bästa framkomliga vägen. Utred­

ningen har bedömt att frågan om kompensation för bensinskatt till dem som

yrkesmässigt använder motorsåg och till samer som använder snöskoter

inom rennäringen kan behandlas för sig utan att utredningens huvudbetän­

kande behöver avvaktas. Utredningen föreslår dels individuell kompensation

för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg, dels kollektiv kom­

pensation för bensinskatt i samband med snöskoterkörning inom rennä­

ringen.

Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret,

kammarrätten, kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, länsstyrelserna i Jön­

köpings, Kronobergs, Kalmar, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väster-

norrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen (efter hörande av rennäringsnämnden), skogsstyrelsen,

skogshögskolan, statens maskinprovningar, förste konsulenterna vid lapp­

väsendet i Västerbottens och i Norrbottens län, 1964 års rennäringssak-

kunniga, Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksförbundet Landsbygdens

folk (RLF), Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Skogsindustriernas sam-

arbetsutskott, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska petroleum­

institutet, Svenska samernas riksförbund, Svenska skogsarbetareförbundet,

Sveriges arbetares centralorganisation, Sveriges skogsägareföreningars riks­

förbund samt Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Nuvarande ordning

Bensinskatt utgår enligt förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om ben­

sinskatt för bensin och vissa alkoholer. Bensin beläggs även med energiskatt

enligt förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt. Slut­

ligen beskattas bensin enligt förordningen den 4 februari 1966 (nr 21) om

särskild skatt på motorbränslen. Sammanlagt utgår f. n. skatt på bensin med

57 öre per liter, varav bensinskatt 43 öre, energiskatt 9 öre och motorbränsle­

skatt 5 öre per liter. Av de nu angivna skatterna är, som jag inledningsvis

nämnt, bensinskatten specialdestinerad för vägväsendet.

Enligt förordningen den 25 november 1960 (nr 603) om bidrag till vanföra

ägare av motorfordon kan handikappad erhålla årligt bidrag med belopp som

G

drygt 20 milj. kr. per år. Utredningen framhåller att en viss osäkerhet vid­

låder denna uppskattning, bl. a. eftersom den använda bensinen är inblan­

dad med olja, vanligen 4—8 %.

Utredningen har erfarit att den enskilde skogsarbetaren regelmässigt själv

svarar för bensinkostnaderna vid motorsågning. Enligt Svenska skogsarbe­

tareförbundet tillhandahåller arbetsgivaren bara i undantagsfall bensinen

utan kostnad för arbetstagaren.

Val av kompensationsform. Enligt utredningen kan tre grupper av förbru­

kare komma i fråga för rätt till kompensation. Den som yrkesmässigt an­

vänder motorsåg kan sålunda vara arbetstagare, skogsägare vid avverkning

i egen skog eller företagare vid avverkning på annans mark. Kombinationer

härav kan också förekomma. Kompensation till de nu angivna grupperna

kan ske antingen kollektivt eller individuellt.

En kollektiv kompensation är enligt utredningen i allmänhet relativt bil­

lig att administrera. Utredningen anser emellertid inte att det beträffande

skogsnäringen är möjligt att ordna en kollektiv kompensation enligt sam­

ma mönster som tillämpas för trädgårdsnäringen och fiskerinäringen. An­

ledningen härtill är framför allt att det inte finns kollektiva nyttigheter för

vilka man kan använda så stora belopp som 20 milj. kr. per år.

Utredningen har vidare övervägt att fördela de medel, som skall återbä-

ras, mellan de stora intresseorganisationer i vilka flertalet förbrukare är

medlemmar. Inte heller denna väg anses dock framkomlig, eftersom dels

fördelningen av medlen mellan organisationerna är förenad med vissa pro­

blem, dels ett sådant förfarande innebär svårigheter för dem som inte är

organiserade. Utredningen har även funnit att metoden inte erbjuder de

enskilda tillfredsställande möjlighet alt besvära sig över beslut av den orga­

nisation som betalar ut medel genom individuell kompensation.

Även möjligheten att låta en stiftelse ta hand om medlen diskuteras av

utredningen. I stiftelsens styrelse skulle finnas representanter för det all­

männa och för de stora intresseorganisationerna. Med en sådan ordning

skulle bl. a. de oorganiserades intressen kunna tillgodoses, t. ex. genom in­

dividuell utbetalning genom stiftelsens försorg. Emellertid anser utredning­

en inte en sådan lösning tillfredsställande.

Utredningen har härefter övervägt möjligheten att ordna en individuell

kompensation. En väsentlig fördel med en sådan kompensationsform anser

utredningen vara, att de återburna medlen direkt kommer dem till godo

som betalat bensinskatten. Utredningen finner visserligen svårigheter före­

ligga på det administrativa planet. Enligt utredningens bedömande kan an­

talet kompensationsberättigade nämligen komma att röra sig omkring 80 000,

och ett system med särskild fristående prövning av varje enskilt fall är där­

för ogenomförbart enligt utredningens uppfattning. Eftersom intäkter och

kostnader vid användning av motorsåg prövas i samband med den årliga

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1968

8

tingen den inkomst arbetet gett eller de kostnader som användandet av mo­

torsåg orsakat. Vid valet mellan dessa olika slag av uppgifter har utred­

ningen funnit vissa fördelar vara förenade med att ta intäkten till utgångs­

punkt för kompensationen. Sålunda skulle den enskildes strävan att i dekla­

rationen sänka inkomsterna och höja kostnaderna kunna leda till ett från

kontrollsynpunkt gynnsamt resultat. Främst på grund av svårigheterna att

bestämma drivmedelsförbrukningen vid tidlönat huggningsarbete — liksom

vid användning av motorsåg i förvärvskällorna inkomst av jordbruksfastig­

het och inkomst av rörelse — har utredningen emellertid inte funnit det

möjligt att lägga arbetsinkomsten till grund för kompensation. Med hänsyn

till de praktiska svårigheterna att kontrollera den kvantitet virke som skogs­

ägare själv avverkat anser utredningen inte heller att den avverkade virkes-

kvantiteten kan läggas till grund för kompensation. Utredningen finner att

i stället de i deklarationen godtagna avdragsgilla kostnaderna för bensin

och kedjesmörjolja vid användning av motorsåg bör tas som utgångspunkt

för kompensation av bensinskatt.

Schabloniserad kompensation. Enligt vad utredningen inhämtat uppgår

förbrukningen av kedjesmörjolja normalt till en tredjedel av bensinför­

brukningen. Priserna på smörjolja varierar med hänsyn till den kvantitet

som inköps. Vid köp av en 25-kilosdunk (= 28 liter) ligger priset f. n. vid

2: 13 kr. Priset på bensin och smörjolja varierar med hänsyn till försälj­

ningsplats. Utredningen har vid sina beräkningar utgått från ett genom­

snittligt pris om en krona per liter drivmedel för motorsåg. Vid en schablon­

mässig återbäring om 25 % av kostnaderna för bensin och smörjolja er­

hålls ett värde som ungefär svarar mot bensinskatten. Återbäring enligt en

sådan schablonmetod skulle alltså enligt utredningens uppfattning ge ett

tämligen riktigt resultat. En van skogsarbetares årliga kostnad för använd­

ning av motorsåg torde, anser utredningen, röra sig omkring 2 000 kr. En

sådan kostnad skulle med den angivna schablonen berättiga till återbäring

med 500 kr.

Utredningen framhåller att denna schablon ger ett riktigt resultat, om

smörj oljeförbrukningen ligger vid en tredjedel av bensinförbrukningen och

om drivmedelspriserna antas vara de nyss uppgivna. Utredningen anser

denna schablonmetod vara acceptabel, särskilt som variationerna i smörj-

oljeförbrukningen kan förväntas minska.

För de fall där den kompensationsgrundande kostnaden är hög — enligt

utredningen över 4 000 kr. — föreslår utredningen emellertid att man inte

tillämpar den angivna schablonberäkningen utan i stället bestämmer kom-

pensationsbeloppet till ett belopp motsvarande skatten per liter förbrukad

bensin.

Enligt utredningens förslag skall bara den som använder motorsåg yrkes­

mässigt kunna erhålla kompensation. För att inte i onödan belasta myndig-

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

10

kontrollstyrelsen föreslås att taxeringsnämndens beslut i fråga om kompen-

sationsgrundande kostnad för motorsåg i regel skall vara bindande för kon­

trollstyrelsen. En egen prövning av denna kostnad skall styrelsen sålunda

blott göra, om den överstiger 4 000 kr. eller om taxeringsnämndens beslut

inte innebär något klart ställningstagande till storleken av den skattskyldi­

ges yrkande om avdrag för bensin- och smörjoljekostnader för motorsåg.

Om taxeringsnämndens beslut ändras efter besvär, bör den skattskyldige

enligt utredningen kunna med företeende av högre instans’ beslut hos kon­

trollstyrelsen begära den ytterligare kompensation som beslutet kan ge an­

ledning till. Någon tid, inom vilken sådan ansökan om kompensation skall

ha inkommit till kontrollstyrelsen, föreslås inte. Om högre instans sänker

ett av lägre instans godtaget avdrag, bör detta enligt utredningens uppfatt­

ning inte behöva föranleda någon ändring av tidigare kompensationsbeslnt.

Sådana fall blir enligt utredningens förmodan sällsynta och ett and-

ringsförfarande skulle med all sannolikhet kosta mer än man kunde vinna.

Talan mot kontrollstyrelsens beslut om kompensation föreslås ske genom

besvär hos kammarrätten. Den som vill besvära sig skall inom två månader

från den dag han fick del av beslutet inkomma med besvärsinlaga till kon­

trollstyrelsen. över kammarrättens beslut får, enligt utredningens förslag,

talan inte föras.

Särskilda frågor. Den föreslagna schablonen bygger självfallet på nuva­

rande pris- och skattenivå och på den tidigare redovisade normala propor­

tionen mellan bensin- och smörj oljeförbrukningen. Utvecklingen kan leda

till att schablonen behöver justeras. Utredningen föreslår att det bör an­

komma på kontrollstyrelsen att för varje beskattningsår till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag beträffande den andel av den kompensationsgrundan-

de kostnaden med vilken kompensation skall utgå.

Utredningen har beräknat kostnaderna för administrationen av det före­

slagna kompensationsförfarandet till 450 000 kr., varav 300 000 kr. för taxe-

ringsväsendet och 150 000 kr. för kontrollstyrelsen.

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter. Det övervägande antalet remissinstanser ställer sig

positiva till utredningens förslag till lösning av frågan om kompensation

för bensinskatt såvitt rör motorsågar. En del är emellertid kritiska mot ut­

redningens principiella resonemang. Främst gäller detta förslaget att knyta

frågan om kompensation till taxeringsnämndernas verksamhet.

Kammarrätten ifrågasätter det berättigade i den föreslagna kompensa­

tionen och anser det uppenbart att bensinkostnaderna ytterst belastai skogs­

bruket, dvs. skogsägarna. Enligt domstolens uppfattning är den belastning,

som bensinskatten utgör för skogsägarna, inte av den storleksordningen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

11

eu kompensation framstår som angelägen mot bakgrunden av de administra­

tiva besvär och kostnader, som är förbundna därmed. Kammarrätten anser

vidare att den föreslagna kompensationen i längden kommer skogsägarna

till godo, eftersom man vid blivande avtalsförhandlingar om skogsarbetar­

nas löner inte kan undgå att beakta att skogsarbetarnas kostnader minskat

genom kompensationen. Kammarrätten avstyrker därför förslaget.

I likhet med kammarrätten ifrågasätter länsstyrelsen i Västernorrlands

län om inte kompensationsmöjligheten kommer att påverka skogsarbetar-

avtalen genom att man utgår från lägre omkostnader i arbetet för skogs­

arbetare som håller motorsåg. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser inte att

den föreslagna kompensationen bär sådan betydelse för den enskilde skogs-

arbetaren att beskattningsapparaten bör belastas med ifrågavarande kom-

pensationsinstitut.

Även riksskattenämnden avstyrker förslaget och anser att det bör över­

vägas att lägga hela arbetet med prövning och utbetalning av kompensation

för bensinskatt på kontrollstyrelsen.

Länsstyrelsen i Värmlands län anser att all handläggning borde kunna

ske centralt hos kontrollstyrelsen, varigenom förfarandet torde kunna göras

enklare och medföra lägre administrationskostnader.

Skogs- och lantarbetsgivareföreningen påpekar att det utöver de vanliga

motorsågarna förekommer även andra bensindrivna handmaskiner i skogs­

bruket, främst röj ningsmotorsågar och bergborrmaskiner. Föreningen före­

slår att dessa maskiner i kompensationshänseende jämställs med motor­

sågarna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1968

Val av kompensationsform. Flertalet remissinstanser ansluter sig till ut­

redningens förslag att lösa kompensationsfrågan genom en individuell åter­

bäring av bensinskatt. De berörda intresseorganisationerna uttalar i princip

tillfredsställelse över förslaget. Svenska skogsarbetareförbundet anser att ut­

redningen funnit ett enkelt och kontrollerbart system för återbäringen och

framhåller att tidigare uttalade farhågor för att ett individuellt restitutions-

förfarande skulle bli svårt att kontrollera och administrativt otympligt torde

kunna starkt reduceras om utredningens förslag antas. Sveriges skogsägare­

föreningars riksförbund uttalar sin tillfredsställelse över att det föreslagna

förfarandet medger en individuell kompensation grundad på den verkliga

bensinförbrukningen. RLF framhåller att utredningens förslag, att utbetal­

ning sker till förbrukaren på grundval av dennes uppgifter i självdeklaratio­

nen, torde vara den tekniskt lämpligaste vägen och ansluter sig därför till

förslaget om individuell kompensation. Skogshögskolan instämmer i försla­

get att ersättningen bör få formen av en individuell restitution och anser

lösningen att låta ansökningen om kompensation gå via taxeringsnämnder­

na vara väl utformad och ägnad att tillgodose angelägna krav på ett förenk­

lat förfarande.

12

Emellertid anförs även kritiska synpunkter på den föreslagna kompensa-

tionsformen. Som nyss nämnts riktar sig denna kritik i väsentliga delar mot

utredningens förslag att sammankoppla den individuella kompensationen

med taxeringsförfarandet. De flesta remissinstanser som framfört kritik i

detta avseende anser samtidigt att kompensationsfrågan bör lösas genom

kollektiv restitution.

Statskontoret framhåller att förslaget innebär att huvudparten av arbetet

med att bestämma kompensationsbeloppet kommer att falla på taxerings­

nämnderna och i vissa fall på kontrollstyrelsen. Statskontoret anser att en

kollektiv kompensation i första hand synes böra komma i fråga, eftersom

antalet förbrukare är stort men den förbrukade bensinmängden i varje en­

skilt fall är begränsad, och anser inte att utredningen anfört övertygande

skäl mot ett kollektivt kompensationsförfarande. Den föreslagna individuella

metoden fyller enligt statskontorets mening inte de krav på ett smidigt och

billigt administrativt förfaringssätt som bör eftersträvas och torde i prakti­

ken komma att ställa sig dyrare än vad utredningen förutsett.

Kammarrätten är av den uppfattningen att förslaget kommer att kräva

ett icke obetydligt merarbete för myndigheterna och anser att taxeringsar-

betet i dess helhet kommer att bli lidande av att taxeringsnämnderna skall

ha hand om bedömningen av ansökningar om kompensation. Om individuell

kompensation anses erforderlig, bör beräkningen av kompensationsgrun-

dande kostnad göras av kontrollstyrelsen. Kammarrätten ifrågasätter vida­

re om det med hänsyn till pågående utredningsarbete angående införande

av definitiv källskatt är lämpligt att knyta an frågan om kompensation till

taxeringsnämndernas verksamhet.

Riksskattenämnden anför liknande synpunkter och framhåller särskilt

att det ligger i sakens natur att stor återhållsamhet måste iakttas när det

gäller att pålägga taxeringsnämnderna nya arbetsuppgifter. Nämnden anser

att man i stället borde inrikta ansträngningarna på att befria taxeringsnämn-

dei na fiån vissa redan ålagda uppgifter. Enligt nämndens mening föreligger

det risk för att andra och viktigare uppgifter kan bli eftersatta, om taxerings­

nämnderna belastas med de uppgifter som följer av utredningens förslag.

Riksskattenämnden anser också att en eventuell lagstiftning om definitiv

källskatt för löntagare sannolikt kommer att hindra medverkan av taxe­

ringsnämnderna. Även länsstyrelsen i Jönköpings län erinrar om konse­

kvenserna för det föreslagna kompensationssystemet, om en definitiv käll­

skatt införs.

En del länsstyrelser anför synpunkter av ungefär samma slag som de nu

redovisade. Bland dem som anser att utredningen, bl. a. med hänsyn till att

förslaget kan befaras innebära en ytterligare belastning för taxeringsnämn­

derna, bort närmare överväga möjligheterna att ordna en kollektiv kompen­

sation är länsstyrelserna i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Norr­

bottens län. Taxeringsnämndsordförandcnas riksförbund uttrycker liknan­

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1968

14

Utredningens förslag att begränsa rätten till kompensation, om det kom-

pensationsgrundande beloppet är lägre än 200 kr., tillstyrks eller lämnas

ntan erinran av det övervägande antalet remissorgan. Några anser dock att

minimigränsen för rätt till kompensation borde höjas. Bland dem som före­

slår en höjning är kammarrätten, som anser att en sådan åtgärd skulle med­

föra en minskning i taxeringsnämndernas merarbete. Riksskattenämnden

framhåller att det administrativa förfarandet inte bör belastas med utred­

ningar in. in. angående bagatellbelopp och anser att det lägsta kompensa-

tionsgrundande beloppet bör sättas till 1 000 kr. Länsstyrelsen i Västerbot­

tens län åberopar en av förste taxeringsintendenten i länet upprättad pro­

memoria, vari föreslås en höjning av minimigränsen till 800 kr.

RLb anser att rättviseskäl talar för att alla förbrukare kommer i åtnju­

tande av kompensation. Av hänsyn till administrationskostnaderna bör, en­

ligt RBF, en minimigräns dock sättas vid 100 kr.

Skogshögskolan anser det onödigt att övervältra taxeringsnämndernas

gi anskningsansvar på kontrollstyrelsen när den kompensationsgrundande

kostnaden överstiger 4 000 kr.

Domänstyrelsen framhåller att domänverket inte taxeras till statlig in­

komstskatt och föreslår med hänsyn härtill att kompensation till verket

skall utgå efter särskild överenskommelse mellan domänstyrelsen och kon­

trollstyrelsen.

Ansökningsförfarandet. Formen för det ansökningsförfarande som utred­

ningen föreslår tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som alla

remissinstanser. Från några håll anförs dock avvikande mening.

Statskontoret ifrågasätter om inte uträkning och utbetalning av kompen-

sationsbelopp samt underrättelser till taxeringsmyndigheterna kan åstad­

kommas på ett rationellare sätt och till lägre kostnad genom att dessa arbets-

uppgifter samordnas med registreringen av taxeringsdata vid länsstyrel­

serna. Statskontoret anser det vid ett sådant tillvägagångssätt möjligt att

hämta uppgifterna om kompensationsgrundande belopp direkt från dekla­

rationerna utan att man behöver använda sig av ett särskilt ansökningsför­

farande.

Kontrollstyrelsen framhåller att förutsättningar finns för att styrelsen

med anlitande av den automatiska databehandlingstekniken på ett ratio­

nellt sätt kan fullgöra en betydande del av de arbetsuppgifter som åvilar

styrelsen enligt utredningsförslaget. Styrelsen tillägger att ett anlitande av

länsstyrelsernas datakontor effektivast skulle underlätta styrelsens arbete.

Styrelsen påpekar vidare att, om länsstyrelsernas datakontor kommer att

anlitas, ansökningshandlingarna bör följa deklarationerna till datakontoret

och inte, såsom föreslagits, först tillställas kontrollstyrelsen. För att ett så­

dant förfarande skall möjliggöras föreslår styrelsen att den, om anledning

finns till det, får rätt att föreskriva att ansökningshandlingarna tillhanda­

hålls styrelsen i annan ordning än den av utredningen föreslagna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 57 år 1968

16

dagen godkända betänkande (BeU 26) att utskottet delade motionärernas

uppfattning att det var angeläget, att frågan snarast löstes beträffande avlyft­

ning från bl. a. skogsbrukets motorsågar av den del av bensinbeskattningen

som är avsedd att täcka vägtrafik- och vägkostnader. Utskottet ansåg emel­

lertid att spörsmålet inte borde avgöras före bilskatteutredningens ställ­

ningstagande till problem som sammanhänger med att drivmedelsskatterna

belastar vissa näringsgrenar utöver den direkta nytta de har av vägväsendet.

I sitt nu avgivna delbetänkande förklarar bilskatteutredningen att den

hunnit så långt att vissa huvudlinjer i utredningens kommande förslag

framträder. Utredningen anser det sålunda klart att bensinbeskattning bör

finnas även i framtiden och även att vissa avgränsningsproblem — vartill

utredningen räknar frågan om ersättning för bensinskatt på bensin som yr­

kesmässigt använts i motorsåg — inte torde kunna lösas på annat sätt än ge­

nom skatterestitution. Vidare framhåller utredningen att denna ersättnings­

fråga bör kunna behandlas för sig utan att dess huvudbetänkande behöver

avvaktas.

Bensinskatten är avsedd att komma vägtrafiken till godo. Denna special-

destincring har ansetts böra leda till att bensinskatt på bensin som används

för andra ändamål än drift av fordon i vägtrafik i viss utsträckning åter-

bärs till förbrukarna. Av bl. a. administrativa skäl har sådan kompensation

begränsats till fält, där bensin i mera betydande omfattning använts för

sådana andra ändamål. De områden där f. n. kompensation utgår för ben­

sinskatten är jordbruket, trädgårdsnäringen, fiskerinäringen och den mindre

sjöfarten.

Bilskatteutredningens undersökningar visar, att skogsnäringen är ett an­

nat område där bensinskatten är en kostnadsfördyrande faktor utan att nä­

ringen får motsvarande fördelar genom vägväsendets utveckling. Jag syftar

då inte på den bensinskatt som utgår på bensin som inom skogsnäringen

förbrukats vid användning av motorfordon utan på den bensinskatt som ut­

går till följd av användningen av motorsågar. Mot bakgrunden inte minst

av skogsnäringens allmänna läge ter det sig därför angeläget att undanröja

den extra belastning som bensinskatten utgör för denna näring.

Bilskatteutredningen har föreslagit en anordning, genom vilken förbru­

kare av bensin för motorsågar får kompensation för den bensinskatt, som

ingår i bensinpriset. Även om tanken på en sådan kompensation i regel vun-

nit anslutning bland remissinstanserna har några principiella erinringar

framkommit. Det har sålunda sagts, att kompensationen i allmänhet kom­

mer skogsarbetarna till del och att denna kompensation förmodligen be­

aktas vid kommande löneförhandlingar. Hittills har man nämligen vid

avtalsförhandlingarna tagit hänsyn till att skogsarbetarna i regel har att

själva bekosta drivmedel för avverkningen. Om kostnaden för drivmedel

nedbringas, skulle vid kommande löneförhandlingar arbetsgivarna se till

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

18

Vad jag nu sagt ger vid handen att jag inte anser de principiella invänd­

ningarna mot bilskatteutredningens förslag vara ett hinder mot förslagets

genomförande. Utredningen har visat angelägenheten av åtgärder på detta

område och förslagets remissbehandling visar att enighet i stort sett råder

om att skogsnäringen bör befrias från den kostnadsökande faktor som

bensinskatt på motorsågarnas drivmedel innebär. Jag delar denna uppfatt­

ning och förordar ett kompensationsförfarande på grundval av utredningens

förslag.

Ett spörsmål som bör tas upp i detta sammanhang gäller de motordrivna

redskap för vilka rätt till kompensation skall gälla. Utredningens förslag

gäller motorsågar avsedda att användas i samband med sådan skogsavverk­

ning som innefattar huggning, röjning eller kvistning. Även andra bensin­

drivna handmaskiner än motorsågar förekommer i skogsbruket, t. ex. berg-

borrmaskiner. Enligt min uppfattning bör emellertid i förevarande samman­

hang endast sådana bensindrivna handmaskiner komma i fråga för rätt till

kompensation som används i det egentliga awerkningsarbetet. Detta innebär

att endast användning av motorsågar kan grunda rätt till kompensation för

bensinskatt.

Val av kompensationsform. Som framgår av det anförda har utredningen

föreslagit att kompensationsfrågan löses genom individuell återbäring efter

viss prövning av taxeringsnämnden eller kontrollstyrelsen. Mot en sådan

lösning har från flera håll invänts att taxeringsarbetet skulle bli ännu mer

betungande än f. n. och att lösningen medför även andra nackdelar från

administrativ synpunkt. Från några håll bär föreslagits att arbetet med en

individuell kompensation skall ombesörjas uteslutande av kontrollstyrelsen.

I valet mellan en individuell eller kollektiv återbäring bör enligt min me­

ning stort avseende fästas vid att de som bär kostnaden för bensinskatten

även får del av de medel som skall utbetalas. Först därigenom kan rattvise-

kravet, så långt detta är rimligt, anses tillgodosett. För en kollektiv restitu­

tion kan, såsom utredningen framhållit, olika alternativa lösningar tänkas.

I inte något av fallen skulle man emellertid nå det resultatet att den åter-

burna ersättningen kommer alla berättigade förbrukare till godo. Dessutom

skulle ett genomförande av någon av dessa lösningar sannolikt leda till be­

svärliga fördelningsproblem. Jag biträder därför utredningens principiella

ställningstagande på denna punkt.

Beträffande de anförda betänkligheterna mot att sammankoppla en indi­

viduell kompensation med taxeringsarbetet vill jag framhålla att jag har stor

förståelse för synpunkter av detta slag. Utredningens förslag innebär emel­

lertid i detta hänseende inte att taxeringsnämndens granskning skall inne­

bära någon bedömning av själva kompensationsyrkandet. På ansöknings­

handlingen skall enligt förslaget blott antecknas hur taxeringsnämnden be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 57 år 1968

19

dömt sökandens avdragsyrkande i självdeklarationen. Detta torde medföra

ett tämligen obetydligt extraarbete. Enligt min uppfattning är det föreslagna

förfarandet praktiskt, förhållandevis lätt att tillämpa och, såvitt jag kan be­

döma, måttligt kostnadskrävande. Jag anser med hänsyn härtill att de fram­

förda invändningarna inte är av sådan betydelse att man bör frångå förslaget

att utnyttja taxeringsförfarandet och i stället välja en annan väg, t. ex. att,

såsom förordats av några remissinstanser, lägga hela granskningsarbetet på

kontrollstyrelsen. Jag biträder sålunda utredningens förslag även i denna

del.

Grund för kompensation. Utredningens förslag att till grund för kompen­

sation lägga den skattskyldiges vid taxeringen godtagna kostnader för bensin

och smörjolja har mött erinringar bara från ett par håll. De betänkligheter

som uttalats har främst avsett den skattskyldiges svårigheter att på ett till­

fredsställande sätt redovisa de aktuella avdragsposterna. Man har i stället

föreslagit att kompensationen skall grundas på uppgifter om antalet arbets­

timmar eller avverkade kubikmeter skog eller på den kompensationsberätti-

gades intäkter.

De framförda invändningarna kan enligt min mening inte frånkännas visst

fog. Stora svårigheter föreligger emellertid att få några säkra hållpunkter

för bestämmande av drivmedelsförbrukningen vid tidlönat huggningsarbete

och vid sådan användning av motorsåg som är att hänföra till förvärvskäl­

lorna inkomst av jordbruksfastighet eller inkomst av rörelse. Som utred­

ningen framhållit är även andra problem förenade med att beräkna kom­

pensationen med utgångspunkt från intäkterna i deklarationen. Jag vill där­

för instämma i utredningens förslag att i stället lägga avdragsposten till

grund för kompensation. Det anförda hindrar emellertid inte att uppgifterna

i den ansökningshandling som skall fogas till deklarationen i vissa fall kan

behöva kompletteras med uppgifter om antalet arbetstimmar, avverkad vir-

keskvantitet eller röjd areal.

Schabloniserad kompensation. Förslaget att kompensationen i regel skall

bestämmas efter en schablonmetod har vunnit allmänt gillande hos remiss­

instanserna. Schablonmetoden bör ge ett så rättvisande resultat som möjligt

och samtidigt underlätta den praktiska tillämpningen både för berörda myn­

digheter och för de kompensationsberättigade. Enligt förslaget skulle 25 %

av kostnaden för bensin och kedjesmörjolja återbäras till sökanden. Efter­

som denne i sin deklaration gjort avdrag för hela kostnadsbeloppet, har han

minskat sin beskattningsbara inkomst med belopp motsvarande restitutions-

beloppet. Det återuppburna beloppet bör därför enligt utredningen anses

som skattepliktig inkomst och läggas till sökandens övriga inkomster för

beskattning under det nästkommande taxeringsåret. Det belopp av återbä­

ringen som återstod efter beskattning skulle utgöra sökandens nettobehåll­

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

ning. Om t. ex. en skogsarbetare i deklarationen uppgett kostnaderna för

bensin och kedjesmörjolja till 2 000 ler., skulle med utredningens förslag

500 kr. återbäras till sökanden. Detta belopp skulle läggas till sökandens

övriga inkomster under beskattningsåret och vid en marginalskatt på 40 %

— som torde vara normalt för ifrågavarande förbrukare — medföra en

nettobehållning om 300 kr.

Som framhållits vid remissbehandlingen skulle emellertid praktiska för­

delar vinnas, om man reducerar det procenttal med vilket schabloniserad

kompensation skall utgå och befriar det återburna beloppet från skatt. Vid

en marginalskatt på 40 % nås sålunda samma nettoeffekt — dvs. behåll­

ningen sedan återbäringen beskattats — om utbetalning sker med 15 % av

den kompensationsgrundande kostnaden utan att det utbetalade beloppet

sedermera behöver tas upp till beskattning (i exemplet: 15 % av 2 000 kr.

= 300 kr.). En sådan lösning innebär visserligen en grövre schablon än ut­

redningens förslag, eftersom nettobeloppet blir något mindre exakt, om mar­

ginalskatten ligger vid ett annat procenttal än 40 %. Avvikelserna är dock

inte större än att jag med hänsyn till metodens fördelar anser mig böra för­

orda att kompensationen bestäms till 15 % men i gengäld görs skattefri. Det

av mig föreslagna procenttalet kan självfallet behöva ändras till följd av

ändringar i bl. a. beskattningen samt bensin- och smörj oljepriserna. Det får

ankomma på kontrollstyrelsen att varje år föreslå det procenttal som skall

läggas till grund för bestämmande av kompensationen.

Liksom utredningen anser jag att kompensation med alltför obetydliga be­

lopp inte bör komma i fråga. Därför bör i fråga om det kompensationsgrun­

dande beloppet sättas en nedre gräns under vilken rätt till kompensation

ej skall föreligga. Jag finner den av utredningen föreslagna gränsen vid 200

kr. vara väl vald.

Enligt utredningen beslutar kontrollstyrelsen i kompensationsfrågan. Om

den kompensationsgrundande kostnaden inte överstiger 4 000 kr., beräknas

enligt förslaget kompensationen enligt schablonen på grundval av det avdrag

för bensin och smörjolja som medgetts vid taxeringen. Om taxeringsnämn­

dens beslut i fråga om taxeringen inte klart anger vad som fått dras av i

dessa hänseenden eller om den kompensationsgrundande kostnaden över­

stiger 4 000 kr., skall enligt utredningen kontrollstyrelsen utreda den kom­

pensationsgrundande kostnaden.

Jag ansluter mig till vad utredningen sålunda föreslagit. Med hänsyn till

den skattefrihet som föreslås för det kompensationsbelopp som utbetalas

bör beloppet dock, när den kompensationsgrundande kostnaden överstiger

4 000 kr., bestämmas till 60 % av bensinskattekostnaden. Även i sådana fall

där förbrukaren inte taxeras till statlig inkomstskatt, t. ex. domänstyrelsen,

får det ankomma på kontrollstyrelsen att pröva frågan om kompensation.

22

kompensationsärendet. Dess beslut i taxeringsärendet har däremot själv­

fallet i schablonfalleu indirekt betydelse för kompensationsfrågan. En sådan

indirekt verkan av beslut i taxeringsfråga förekommer på många områden.

Ett stort antal sociala förmåner är sålunda direkt beroende av hur taxe­

ringen fastställs. Någon särskild underrättelse om sådana biverkningar av

taxeringsnämndens beslut lämnas av praktiska skäl inte i samband med

taxeringsnämndens underrättelse om avvikelse från deklarationen. Anled­

ning torde inte heller finnas till annat betraktelsesätt, när det gäller den

biverkan taxeringsnämndens beslut får enligt kompensationsschablonen.

Särskilda frågor. För reglering av olika frågor rörande kompensationsför-

farandet bar utredningen föreslagit en särskild förordning. Som följer av

förslaget kan emellertid en del fortlöpande ändringar bli nödvändiga med

hänsyn till bl. a. ändrade pris- eller skatteförhållanden. Det torde vara att

föredra att bestämmelser i ämnet meddelas av Kungl. Maj :t. Jag föreslår

därför att Kungl. Maj :t begär bemyndigande av riksdagen att medge kom­

pensation i huvudsak enligt utredningens förslag med de jämkningar som

jag förordat i det föregående samt att göra de ändringar i fråga om kompen­

sationen som behövs med hänsyn till framtida ändringar i bl. a. pris- och

skatteförhållandena.

För att klargöra att de utbetalade kompensationsbeloppen utgör skattefri

inkomst bör ett tillägg ske i 19 § kommunalskattelagen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1969 med

verkan fr. o. m. inkomståret 1968. Detta innebär att frågan om kompensa­

tion kommer att bedömas första gången på grundval av uppgifter i 1969 års

allmänna självdeklaration.

Som jag tidigare nämnt har den årliga kompensationen beräknats till ca

20 milj. kr. Dessa kostnader kommer inte att påverka riksstaten under bud­

getåret 1968/69. Vidare har kostnaderna för administrationen av utred­

ningen beräknats till ca 450 000 kr. Inte heller dessa kostnader kommer att

belasta statsverket under budgetåret 1968/69.

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Snöskotrarna

Utredningen

Inledningsvis har nämnts att utredningen föreslår kompensation för ben­

sinskatt även i fråga om snöskotrar. Förslaget avser bara skotrar som an­

vänds inom rennäringen. Utredningen har försökt att genom insamlade upp­

gifter beräkna den totala bensinförbrukningen per år för sådana snöskot­

rar. Även om materialet inte varit fullständigt, bar utredningen ansett sig

kunna konstatera att det årliga bensinskattebeloppet inte understiger

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

organisation tillvaratar även de icke renskötande samernas intressen, och

föreslår därför att medlen tillförs statens lappfond. Därigenom skulle med­

len komma rennäringen direkt till godo. I viss mån liknande synpunkter an­

förs av 1965 års rennäring ssakkunniga, som dock anser sig kunna godta

att förbundets landsmöte får rätt att besluta om beloppets användning. Även

lappväsendet i Norrbottens län anför betänkligheter mot förslaget att tillföra

medlen Svenska samernas riksförbund och förordar att de i stället utbetalas

till lappbykassan i de olika lappbyarna.

Departementschefen

Utredningens förslag att medge kompensation för bensinskatt åt de ren­

skötande samerna har tillstyrkts av samtliga remissinstanser som yttrat sig

i frågan. Avvikande uppfattning har uttalats bara beträffande medlens dis­

position, i fråga om vilken några remissinstanser förordat bl. a. att medlen

ställs till lantbruksstyrelsens eller statens lappfonds förfogande. Därjämte

har 1964 års rennäringssakkunniga i ett nyligen avlämnat betänkande, Ren­

näringen i Sverige, förordat delvis individuell kompensation till samerna.

Vad först angår frågan, huruvida kompensation för bensinskatt bör utgå

till de renskötande samerna, anser jag mig kunna instämma i vad utredningen

anfört och vill därför under de förutsättningar som f. n. gäller på detta om­

råde tillstyrka förslaget. Med hänsyn till utredningens beräkningar, som

jag tills vidare anser mig kunna godta, skulle ett belopp om f. n. 100 000 kr.

årligen ställas till samernas förfogande. Enligt min uppfattning är detta be­

lopp inte av sådan storleksordning att en individuell kompensation genom

det allmännas medverkan framstår som lämplig. Å andra sidan synes med­

len om möjligt böra komma de samer till godo som burit kostnaderna för

bensinskatten. Den av utredningen föreslagna lösningen torde bäst tillgodo­

se detta önskemål. Jag vill därför ansluta mig till utredningens förslag att

medlen ställs till Svenska samernas riksförbunds förfogande att användas

enligt landsmötets beslut för ändamål som gagnar de renskötande samerna.

Förbundet bör avge redovisning till lantbruksstyrelsen för hur medlen ut­

nyttjats. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att för kommande budget­

år till jordbruksdepartementet inkomma med förslag till medelsyrkande för

det avsedda ändamålet.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att till Svenska samernas

riksförbund för budgetåret 1968/69 anvisas ett belopp om 100 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

25

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om änd­

rad lydelse av 19 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),

dels godkänna de av mig förordade grunderna i fråga om kompensation

för bensinskatt,

dels till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budgetåret

1968/69 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 100 000 kr. att av­

räknas mot automobilskattemedlen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

Bilaga

Bilskatteutredningens förslag1

till

Förordning om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig

användning av motorsåg

Härigenom förordnas som följer.

¹ §•

Den som för yrkesmässig användning av motorsåg haft kostnad för för­

brukning av bensin och smörjolja (kompensationsgrundande kostnad) kan

erhålla kompensation för bensinskatt på de villkor som sägs i denna för­

ordning.

Kompensation utgår endast, om den kompensationsgrundande kostnaden

för beskattningsår uppgått till lägst 200 kronor.

Kontrollstyrelsen fastställer och utbetalar kompensation.

2

§•

Den som önskar erhålla kompensation skall avge särskild ansökan på

blankett enligt fastställt formulär.

3 §•

Ansökan om kompensation inges till taxeringsnämnden i sökandens hem­

ortskommun såsom bilaga till den allmänna självdeklaration i vilken avdrag

yrkas för kompensationsgrundande kostnad. Sökanden skall i deklarationen

eller annan handling som lämnas till ledning för taxeringen särskilt uppge

denna kostnad.

4 §•

Taxeringsnämndens ordförande anger på ansökningshandlingen hur av­

drag för kompensationsgrundande kostnad bedömts vid taxeringen till stat­

lig inkomstskatt och översänder handlingen till kontrollstyrelsen senast den

31 juli under taxeringsåret.

5 §.

Överstiger den av taxeringsnämnd godtagna kompensationsgrundande

kostnaden ej 4 000 kronor, utgår kompensationen med den andel av kost­

naden som Konungen bestämmer. Överstiger den godtagna kostnaden 4 000

kronor, utgår kompensationen efter kontrollstyrelsens prövning med 43 öre

för varje liter förbrukad bensin.

Har taxeringsnämnden ej tagit ställning till uppgift, som lämnats enligt

3 §, bestämmer kontrollstyrelsen den kompensationsgrundande kostnaden.

Ändras sökandens taxering till statlig inkomstskatt, kan sökanden hem-

1 I betänkandet Kompensation i vissa fall för bensinskatt (SOU 1967:34).

27

ställa hos kontrollstyrelsen, att den ändrade taxeringen skall läggas till

grund för bedömningen av ansökan om kompensation. Sökanden skall där­

vid förete bevis om ändringen.

6

§•

Den som på uppdrag av kontrollstyrelsen granskar uppgifter om kom-

pensationsgrundande kostnad, får taga del av självdeklaration eller annan

handling, som är av betydelse för granskningen.

Kungi. Maj:ts proposition nr 57 år 1968

7 §•

Kompensation utbetalas före taxeringsårets utgång, om binder ej möter.

8

§•

Kontrollstyrelsen delger sökanden sitt beslut om kompensation med an­

givande av vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

⁹ §•

Talan mot kontrollstyrelsens beslut om kompensation föres genom besvär

hos kammarrätten. Den som vill anföra besvär över beslutet skall inom två

månader från det han fick del av detta inkomma med besvärsinlaga till kon­

trollstyrelsen.

Besvärsinlaga skall ställas till kammarrätten samt innehålla uppgift om

klagandens namn, yrke och postadress.

I inlagan skall klaganden uppge

1. det beslut mot vilket talan föres,

2. grunderna för besvärstalan, om de ej framgår av vad han tidigare an­

fört i saken,

3. i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet, som klagan­

den yrkar.

10

§.

Över kammarrättens beslut enligt denna förordning får talan ej föras.

11

§•

Den som i ansökningsärende uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till led­

ning för bestämmande av kompensation, dömes till böter eller fängelse i

högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Har någon lämnat sådan uppgift av grov oaktsamhet, dömes han till böter.

12

§.

Innehållet i uppgift, som lämnas eller inhämtas i ansökningsärende, får

ej yppas i vidare mån än som behövs för att vinna det med uppgiften av­

sedda ändamålet. Den som bryter häremot, dömes till böter eller fängelse

i högst sex månader.

Brott som avses i första stycket får åtalas av allmän åklagare endast efter

angivelse av målsägande.

13 §.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning meddelas

av Konungen eller myndighet som Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968 och tillämpas första

gången under taxeringsåret 1969.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 6801 5 8