Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. F inansdepartementet

Genom beslut den 26 februari 1965 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finans- departementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande frågor. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga generaldirektören Nils Hörjel, tillika ordförande, ledamöterna av riksdagens andra kammare Folke Björkman och Johan- nes Blidfors, ledamoten av riksdagens första kammare Nils-Eric Gustafsson, numera kanslirådet Böret Palm, ledamoten av riksdagens andra kammare Gösta Sterne samt numera kanslirådet Göran Wahlgren.

De sakkunniga har antagit benämningen bilskatteutredningen. Sedan Wahlgren den 28 januari 1966 på egen begäran entledigats från ifråga- varande uppdrag, har departementschefen samma dag förordnat hovrättsassessorn Hans Henrik Abelin att vara ledamot av utredningen.

Att såsom experter biträda utredningen har tillkallats byrådirektören Ture Grahn, departementssekreteraren Östen Milstam, byråchefen Einar E:son Thulin och kansli- rådet Bruno Öhrn. Till sekreterare åt utredningen har förordnats hovrättsassessorn Jan Johnsson.

I utredningens direktiv erinras om att drivmedelsskatterna belastar vissa närings- grenar utöver den nytta de har av vägväsendet och att detta problem i vissa fall lösts genom olika former av restitution. Det uttalas att utredningen bör försöka finna en lämplig lösning av hithörande frågor.

Utredningsarbetet har nu kommit så långt, att vissa huvudlinjer av det kommande förslaget till utformning av vägtrafikbeskattningen framträder. Det står klart, att man även för framtiden torde bli tvungen att kompensera vissa näringsgrenar genom olika restitutionsformer. Utredningen har ansett sig kunna lägga fram förslag om viss kompensation utan att slutförandet av utredningsuppdraget i övrigt behöver avvak- tas. I förevarande betänkande behandlas således frågor om gottgörelse för bensin- skatt som erläggs i samband med förvärvsmässig användning av motorsåg och vid användning av snöskoter inom rennäringen.

Vid utarbetandet av förslagen, såvitt de gäller kompensation för bensinskatt som utgår vid användning av motorsåg, har utredningen biträtts av förste taxeringsinten- denten Olof Nordström och förste länsasse'ssorn Arne Steneborn.

Stockholm i augusti 1967.

Nils Hörjel

Hans Henrik Abelin Folke Björkman Johannes Blidfors Nils-Eric Gustafsson Böret Palm Gösta Sterne

/Jan Johnsson 2 — 567-5016

• Sida 6
•  Original

dägdntétmmä: Vu

um mangan 'un')-t n'töimtba'l'aamiöftbm

_ n- Mmmm»! mama mn

'. | : | . || " |' ' |... " | |.” || _ | | - || |: i. '.' ...-|: ' . | ':" | |.'—|'|'rI ' ||||| |, |||" ' |— "

u|. .|,||| ||' || '|| ||'? '£|'_|:|'J|—|j""'._ | ' ["He-|; 'l ' -'.|| "'|| .

.. ' |...'|.'. a.,. :|. _"|.__ I|.'.' _."!||.:., '|

'." '— _. :F?! 5'

.| . | '.'”. . _ ;i |i|' ' || - ?.- . _ ||; | |»” ' ." | 'r ' -|| '|r| " , .- | ', |'|| ut"? ||| ." || ' ".'| ', . ' '. "' ' " .|. _" "r . ' ' " ' »|| |. . JE . — | .' .. ' "' ,1 | ._ | |r.T|_ |__||||' |_|| "7'1' _ '__ ' ' .,—"_' :'_ du!!!” . || || | I .I '? ||'7|— ' 'Ji. '|'|, | . | .r' ' ' ' * | E' , '|m|.lU|m |||! aktat-niiden nu utan:

_| _ Jättegott? toto mma!» " ., - - : |" ' _| '|| . .'.V'r - qmunnufodahui?

I|| || nu

..;|,.' _ _ . . - ' || "; - """'"- ' _'i' _lHH-EL? "kiwi-t' .'rm'tl '|'| " | . ' -.|_ -| Tj | .r— '

_ . . . ' " | |. . .- | - .|. _ '. - _ :::" .' : ', | '| _. J fullt-rm—E _ _ , | .| '- .'.|' || | |

• Sida 7
•  Original

Förslag till Förordning om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig

användning av motorsåg

Härigenom förordnas som följer.

1 %.

Den som för yrkesmässig användning av motorsåg haft kostnad för förbruk- ning av bensin och smörjolja (kompen— sationsgrundande kostnad) kan erhålla kompensation för bensinskatt på de vill— kor som sägs i denna förordning.

Kompensation utgår endast, om den kompensationsgrundande kostnaden för beskattningsår uppgått till lägst 200 kro- nor.

Kontrollstyrelsen fastställer och utbe- talar kompensation.

2 5. Den som önskar erhålla kompensation skall avge särskild ansökan på blankett enligt fastställt formulär.

3 %.

Ansökan om kompensation inges till taxeringsnämnden i sökandens hemorts- kommun såsom bilaga till den allmänna självdeklaration i vilken avdrag yrkas för kompensationsgrundande kostnad. Sökanden skall i deklarationen eller an- nan handling som lämnas till ledning för taxeringen särskilt uppge denna kostnad.

4 &. Taxeringsnämndens ordförande anger på ansökningshandlingen hur avdrag för kompensationsgrundande kostnad be-

dömts vid taxeringen till statlig inkomst- skatt och översänder handlingen till kon- trollstyrelsen senast den 31 juli under taxeringsåret.

55.

Överstiger den av taxeringsnämnd god- tagna kompensationsgrundande kostna- den ej 4 000 kronor, utgår kompensatio- nen med den andel av kostnaden som Konungen bestämmer. Överstiger den godtagna kostnaden 4 000 kronor, utgår kompensationen efter kontrollstyrelsens prövning med 43 öre för varje liter för- brukad bensin.

Har taxeringsnämnden ej tagit ställ- ning till uppgift, som lämnats enligt 3 %, bestämmer kontrollstyrelsen den kom- pensationsgrundande kostnaden.

Ändras sökandens taxering till statlig inkomstskatt, kan sökanden hemställa hos kontrollstyrelsen, att den ändrade taxeringen skall läggas till grund för be- dömningen av ansökan om kompensa- tion. Sökanden skall därvid förete bevis om ändringen.

6 5.

Den som på uppdrag av kontrollstyrel- sen granskar uppgifter om kompensa- tionsgrundande kostnad, får taga del av självdeklaration eller annan handling, som är av betydelse för granskningen.

• Sida 8
•  Original

7 &. Kompensation utbetalas före taxerings- årets utgång, om hinder ej möter.

8 %.

Kontrollstyrelsen delger sökanden sitt beslut om kompensation med angivande av vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

95.

Talan mot kontrollstyrelsens beslut om kompensation föres genom besvär hos kammarrätten. Den som vill anföra be- svär över beslutet skall inom två måna- der från det han fick del av detta in- komma med besvärsin-laga 'till kontroll- styrelsen.

Besvärsinlaga skall ställas till kammar- rätten samt innehålla uppgift om kla- gandens namn, yrke och postadress.

I inlagan skall klaganden uppge

1. det beslut mot vilket talan föres,

2. grunderna för besvärstalan, om de ej framgår av vad han tidigare anfört i saken,

3. i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet, som klaganden yrkar.

10 &.

Över kammarrättens beslut enligt den- na förordning får talan ej föras.

Den som i ansökningsärende uppsåtli- gen lämnar oriktig uppgift till ledning för bestämmande av kompensation, dö- mes .till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken .

Har någon lämnat sådan uppgift av grov oaktsamhet, dömes han till böter.

12 %.

Innehållet i uppgift, som lämnas eller inhämtas i ansökningsårende, får ej yp- pas i vidare mån än som behövs för att vinna det med uppgiften avsedda ända- målet. Den som bryter häremot, dömes till böter eller fängelse i högst sex måna- der.

Brott som avses i första stycket får äta- las av allmän åklagare endast efter an- givelse av målsägand-e.

13 5.

Närmare bestämmelser om tillämp- ningen av denna förordning meddelas av Konungen eller myndighet som Ko- nungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1968 och tillämpas första gången under taxeringsåret 1969.

• Sida 9
•  Original

Bensinbeskattningens nuvarande utformning

På bensin utgår för närvarande tre olika slags skatt, nämligen bensinskatt med 43 öre per liter, särskild skatt på motor- bränslen med 5 öre per liter och energi- skatt med 9 öre per liter. Av dessa skatter är endast bensinskatten specialdestinerad för vägväsendet. Det är alltså ur bilskat- teutredningens synpunkt endast för den- na skatt som det finns anledning att söka begränsa effekten till vägtrafiksektorn. Utredningen behandlar därför i det föl- jande inte de båda andra skatteformerna.

Bestämmelserna om bensinskatt finns i KF den 7 april 1961 om bensinskatt. I princip är all bensin skattepliktig. Skatte- frihet medges i huvudsak endast för bensin som förbrukats för järnvägsdrift, flygplansdrift, provkörning av motorer på provbädd eller för andra tekniska än- damål än motordrift. Skattskyldigheten åvilar enligt huvudregeln tillverkare och återförsäljare, vilka registreras hos kon- trollstyrelsen.

Det förhållandet att bensinskatt utgår även för bensin, som används för annat än vägtrafik, innebär att flera kategorier av förbrukare nödgas bidra till vägväsen- det utan att ha motsvarande nytta därav. Krav på gottgörelse härför har också rests vid olika tillfällen. Kraven har i några fall tillgodosetts genom regler om kompensation — individuell eller kollek- tiv —— av bensinskatt. Utbetalda belopp avräknas mot automobilskattemedlen.

Till jordbruksnäringen utgår indivi- duell, schablonmässigt bestämd gottgö-

relse för bensinskatt som erlagts vid an- vändning av bensindrivna traktorer och skördetröskor. Kompensationsbeloppen utgör per år för traktor 340 kronor, för självgående skördetröska 575 kr. och för skördetröska med hjälpmotor 150 kr. Denna kompensation administreras av statens jordbruksnämnd. Utbetalningarna beräknas för budgetåret 1967/68 uppgå till 12 milj. kr.

Även till trädgårdsnäringen utgår gott- görelse för av dess utövare erlagd bensin- skatt. Kompensationen är här konstrue- rad som en kollektiv återbäring, vilken till större delen disponeras av lantbruks- styrelsen i samråd med representanter för trädgårdsnäringen för bidrag till vis- sa för näringen allmännyttiga ändamål. För budgetåret 1967/68 har för denna kompensation anvisats 400 000 kr.

Gottgörelse till fiskerinäringen utgår enligt i princip samma grunder som gäl- ler för trädgårdsnäringen. För denna återbäring har för budgetåret 1967/68 anvisa-ts i runt tal 1 milj. kr. Anslaget disponeras av fiskeristyrelsen.

Med det under sjätte huvudtiteln upp- tagna anslaget Bidrag till småbåtshamnar m.m. avses att i viss omfattning ge kol- lektiv gottgörelse för erlagd bensinskatt genom att disponera automobilskatteme- del för ändamål som tjänar den mindre sjöfartens intressen. Anslaget är för bud- getåret 1967/68 upptaget till i runt tal 4,2 milj. kr.

• Sida 10
•  Original

Utredningens principiella överväganden

Bilskatteutredningens huvuduppgift är att verkställa en översyn av vägtrafikbeskatt- ningen. Arbetet har nu hunnit så långt att vissa huvudlinjer i utredningens kom- mande förslag framträder. Således står det klart att bensinbeskattning bör finnas även i framtiden. Utredningen är med- veten om de svårigheter som föreligger, om man önskar begränsa beskattningen till vägtrafiksektorn. Olika möjligheter att lösa detta problem har övervägts.

Till fördelarna ur administrativ syn- punkt med den nuvarande bensinbeskatt- ningen hör att skatten i allmänhet tas ut hos tillverkarna eller grossisterna och att undantagen från skatteplikten är få. Ut- redningen har ansett att man inte utan tungt vägande skäl bör avstå från dessa fördelar.

En möjlighet att tillhandahålla skatte- fri bensin för förbrukning utanför väg- trafiksektorn är att med spårämnen och färg märka den skattefria varan. Denna lösning har i viss utsträckning valts i några länder. Utredningen har allvarligt övervägt om det skulle vara möjligt att för Sveriges del genomföra ett sådant system. Frågan diskuterades också vid de hearings som utredningen höll med olika myndigheter och organisationer under hösten 1966. Utredningen har kommit till den slutsatsen att ett fullt genomfört system med färgning av skattefri bensin skulle skapa kontroll- och distributions- problem, som inte kan bemästras. En be- gränsning av skattefriheten skulle visser- ligen minska dessa problem men å andra sidan medföra att nyttan av märkningen

blev tämligen ringa jämförd med kostna- derna och de administrativa olägenhe- terna.

Sedan utredningen således funnit att avgränsningsproblemen inte kan lösas genom märkning av skattefri bensin, sy- nes intet annat återstå än att kompensera genom skatterestitution. Av uttalanden från de olika intressenterna har utred- ningen kommit till den uppfattningen att kompensationsfrågorna kan anses lösta för jordbruket, trädgårdsnäringen och fiskerinäringen. Inte heller när det gäller bensin som används för småbåtar synes det vara anledning att nu överväga kom- pen-sationsförfarandet. Det må nämnas att frågan om sjöfartens ansvar för de tjänster som det allmänna tillhandahåller utreds inom sjöfartsutredningen, som därvid torde uppmärksamma även frågan om småbåtsägarnas kostnadsansvar. Så- som bevillningsutskottet påpekat (BevU 1967: 41), är det beträffande småbåtarna också i huvudsak fråga om bensin som används för fritidsändamål. Det finns emellertid andra områden, för vilka det synes angeläget att kompensationsproble- men tas upp till behandling snarast. Så- ledes har anspråk på gottgörelse fram- ställts från representanter för skogsar- betarna såvitt gäller bensin, som används för motorsågar, och från företrädare för samerna beträffande bensin till de snö- skotrar som används inom rennäringen. Utredningen har bedömt situationen så att dessa krav bör kunna behandlas för sig utan att utredningens huvudbetän- kande därför behöver avvaktas.

• Sida 11
•  Original

Motorsågarna

INLEDNING

Motorsågar används huvudsakligen inom skogsbruket, mestadels i avverkningsar- bete men även i röjningsarbete. I någon ehuru ringa utsträckning använder man motorsåg i byggnadsarbete. Arbetstagar- na inom skogsbruket torde i allmänhet vara organiserade i Svenska skogs—arbe- tareförbundet eller Skogsbruksfederatio— nen. I icke ringa utsträckning arbetar emellertid de i skogsbruket sysselsatta i egen skog och för egen räkning. Dessa skogsägare är ofta anslutna till RLF eller via lokalföreningar till Sveriges skogs- ägareföreningars riksförbund. Bilskatte- utredningen har under utarbetandet av sitt förslag samrått med representanter för dessa fyra organisationer och LO, vilka förklarat att de i allt väsentligt in- stämmer i vad utredningen föreslår. Organisationerna har också åtagit sig att genom upplysningsverksamhet och råd- givning underlätta genomförandet av kompensationssystemet.

Utredningen har försökt uppskatta den mängd bensin som årligen förbrukas vid användning av motorsåg. Enligt beräk- ningar, som på bilskatteutredningens be- gäran utförts av Stiftelsen Skogsarbeten, var år 1965 förbrukningen av bensin för motorsågar ca 23 milj. 1. Man har emel— lertid från stiftelsens sida framhållit, att beräkningarna är osäkra och att förbruk- ningen numera sannolikt är högre, sär- skilt som omfattningen av kvistningsar- betet med motorsåg ökat. En förbrukning på ca 30 milj. 1 har ansetts sannolik för år 1966.

Bilskatteutredningen har också haft

tillgång till en undersökning, som utförts av produktavdelningen vid Svenska Gulf i samarbete med landets motorsågsfabri- kanter och i någon mån SLR.

Man beräknar i denna undersökning årsförbrukningen av bensin för motor- sågar i kontinuerligt bruk till 20 milj. ]. Här finns alltså inte med det stora antal motorsågar som används endast mera sporadiskt. Gulfs undersökning utfördes under år 1965.

Överstyrelsen för ekonomisk försvars- beredskap har också utfört vissa beräk— ningar av årsförbrukningen. Man har ut- gått från en drivmedelsåtgång på genom- snittligt en liter bensin per arbetstimme. Eftersom avverkningen har uppskattats till en skogskubikmeter (mask) per tim- me och 50—55 milj. mask per år skulle årsförbrukningen med denna utgångs- punkt bli 50—55 milj. ].

Genom statens maskinprovningars av- delning i Röbäcksdalen har utförts mät- ningar av bensinförbrukningen vid mo- torsågning i trakten av Lycksele. Man har kommit till ett genomsnitt på 0,6 1 per timme och mask. Avdelningens före- ståndare har emellertid förklarat att vår- det för hela landet antagligen ligger nå- got högre, eftersom den sågning som mät- ningen avser utfördes av mycket skick- liga yrkesmän och gällde relativt klent timmer. Han har utifrån sin erfarenhet ansett att ett genomsnitt för landet i dess helhet borde ligga omkring 0,75 1 per mask.

Enligt skogsstatistisk årsbok 1964—65 uppgick antalet avverkade mask för av- verkningssäsongen 1964/65 till 62,4 milj.,

• Sida 12
•  Original

vari emellertid ingår även de små kvanti- teter som avverkats med vanlig såg eller maskin. Det kan nämnas att genomsnittet för avverkningssäsongerna 1954/55— 1963/64 är 51,1 milj. m”sk.

Med utgångspunkt från dessa olika uppgifter förefaller det rimligt att upp- skatta förbrukningen per mask till 0,75— 0,8 1. Detta ger med en årsavverkning om 60 milj. mask en total bensinförbrukning för år 1965 om 45—50 milj. ].

Emellertid får man inte fram hela ben- sinförbrukningen genom antalet avver- kade mask. En icke ringa mängd bensin används i samband med röjningsarbeten. En tjänsteman i Skogsstyrelsen har — utan anspråk på exakthet antagit att denna förbrukning uppgår till 2—3 milj. ] per år.

Om den totala förbrukningen av bensin till motorsågarna uppskattas till 50 milj. 1 per år blir motsvarande bensinskatt drygt 20 milj. kr. per år. Det måste fram— hållas att denna uppskattning vilar på ett osäkert underlag. En felkälla finns re- dan däri att den använda bensinen är uppblandad med olja, såsom är brukligt för tvåtaktsmotorer. Inblandningen lär variera mellan 4 och 8 %.

Enligt vad utredningen erfarit betalar regelmässigt den enskilde skogsarbetaren den bensin som förbrukas för motorsåg- ning. Inom Skogsarbetareförbundet anser man att arbetsgivaren endast i undan- tagsfall och tillfälligtvis tillhandahåller bensinen utan kostnad för arbetstagaren. Av den totala förbrukningen skulle såle- des endas-t några få promille betalas av arbetsgivare. Inom Skogsbruksfederatio- nen känner man inte till något sådant fall, då arbetsgivare tillhandahåller ben- sm.

OLIKA KOMPENSATIONS- M Ö J L I G H E T E R

Kompensationen kan ordnas antingen kollektivt eller individuellt. En kollektiv

kompensation är i allmänhet billigare att administrera medan individuell gottgö— relse har den fördelen att de återburna medlen direkt kommer dom tillgodo som svarat för skatten.

I förevarande fall har utredningen inte ansett det möjligt att ordna en kollektiv kompensation enligt samma mönster som för trädgårdsnäringen och fiskerinä- ringen. Anledningen är främst att det inte finns kollektiva nyttigheter för vilka man kan använda så stora belopp som 20 milj. kr. per år. Det må nämnas att arbetsta- garsidan inte velat acceptera att medlen används för sådana närliggande ändamål som t.ex. förbättring av raststugor.

Utredningen har också övervägt att fördela de medel, som skall återbäras, mellan de fyra intresseorganisationerna. En sådan ordning är emellertid förenad med många besvärliga problem. Det tor- de bli vanskligt att göra fördelningen så, att den svarar mot den bensinskatt som erlagts av respektive organisations med- lemmar, eftersom man inte har och inte utan svårighet kan få någon kunskap därom. Lösningen innebär också problem beträffande de oorganiserade. Även om systemet medför att arbetstagarna får in- dividuell gottgörelse genom Skogsarbeta- reförbundet och Skogsbruksfederationen, vinner man därmed inte några admini- strativa fördelar jämfört med en ordning där kompensationen ombesörjes av ett offentligt organ. Det förefaller inte san- nolikt att man på detta sätt får en billi- gare handläggning. I stället har metoden vissa nackdelar, bl.a. med hänsyn till svårigheterna att bereda de enskilda möj- lighet att anföra besvär över organisa— tionernas beslut om kompensation.

Vidare har utredningen ingående prö- vat om man i stället för att lämna kom— pensation för bensinskatten direkt till or- ganisationerna skulle låta en stiftelse ta hand om medlen. I stiftelsens styrelse skulle finnas representanter för det all-

• Sida 13
•  Original

männa och för de fyra intresseorganisa- tionerna. Härmed kunde bl.a. de oorga- niserades intressen tillgodoses, t.ex. med individuell återbäring genom stiftelsens försorg. Sannolikt skulle emellertid stif- telsen tvingas fördela merparten av de stiftelsen tilldelade medlen mellan intres- seorganisationerna och därmed hade man tillbaka samma problem som om organi- sationerna fått medlen direkt från staten.

När det gäller möjligheterna att ordna individuell restitution, har utredningen funnit att svårigheterna framförallt lig- ger på det administrativa planet. Enligt utredningens bedömande kan antalet kompensationsberättigade bli så stort som 80 000. Ett system med särskild, fri- stående prövning av varje enskilt fall har utredningen funnit vara ogenomför— bart, särskilt som möjligheterna att ge- nom intyg eller andra handlingar få be- visning om kompensationsgrundande fakta torde vara små, när det gäller dem som inte arbetat som anställda.

Eftersom intäkter och kostnader vid användandet av motorsåg prövas i sam- band med den årliga taxeringen till stat- lig och kommunal inkomstskatt ligger det nära att överväga om denna prövning kan utnyttjas. Härvid måste det dock vara ett villkor att taxeringsmyndigheter- nas arbete i görligaste mån lämnas ostört. Utredningen har, såsom framgår av det följande, funnit detta vara en framkom- lig väg. Denna uppfattning delas av de fyra intresseorganisationerna.

TAXERINGSFÖRFARANDET

För kompensation av bensinskatt torde vanligen komma i fråga de som i egen- skap av anställda avverkar skog (i fort- sättningen kallade skogsarbetare), samt de som äger skog eller avverkningsrätt till skog och själva avverkar för avsalu (skogsägare).

I sin allmänna självdeklaration (for- mulär Ia) tar en skogsarbetare normalt upp uppburna ersättningar för skogsav- verkning under rubriken E. Inkomst av tjänst. Under denna rubrik yrkar han också avdrag för kostnader för intäkter- nas förvärvande. Hit räknas kostnader för inköp av bensin och olja till motor- såg och för anskaffning och reparation av redskapen.

Några särskilda formulär .'till bilagor för specificering av avdrag, som har sam- band med användande av motorsåg, finns inte. Däremot brukar skogsarbetarna — ofta dock först efter anmaning — i själva deklarationen eller på lös lapp specifi- cera kostnader för bensin (med däri in- blandad olja), olja för smörjning o.dyl., anskaffning av såg samt reparationer av såg.

Även kostnader för resor till och från arbetet, i förekommande fall med bil (eller moped), dras av under inkomst av tjänst. Då fråga är om bilkostnader till- lämpar man regelmässigt schablonav- drag. I detta schablonavdrag ingår för- utom kostnader för bensin även repara- tionskostnader, värdeminskningsavdrag m.m. Bensinkostnaderna kommer alltså här ej till synes direkt.

Vidare må nämnas, att en skogsarbe- tare givetvis kan ha köpt bensin att an- vändas för ändamål, som inte är avdrags- gilla vid taxeringen, såsom för resor med bil eller moped utan samband med in- täkternas förvärvande. För skogsarbeta- ren kan alltså hans bensinkostnader hän- föras till användande av motorsåg, till avdragsgilla resor (jfr dock vad som nyss sagts om schablonavdrag) samt till icke avdragsgilla ändamål.

Skogsägare deklarerar i allmänhet in- täkter vid försäljning av skog eller skogs- produkter såsom inkomst av jordbruk. Sådan inkomst ingår såsom en del av in- komst av jordbruksfastighet och redovi-

• Sida 14
•  Original

sas på jordbruksbilagor som fogas till självdeklarationerna. Inkomst av skogs- bruk (liksom övriga inkomster av jord- bruksfastighet), deklareras regelmässigt efter den s.k. kontantprincipen, dvs. in- täkter tas upp för det år då de inflyter och avverkningskostnader m.m. på mot- svarande sätt för det år då utgift betalts eller omkostnad eljest ägt rum. Har en skogsägare själv avverkat egen skog med anlitande av motorsåg anger han följakt- ligen bensinkostnader såsom utgift för det år, då han betalt bensinen. Intäkter och utgifter kan falla på samma år. Ofta uppbärs emellertid likvid för skogspro- dukter något eller några år efter det av- verkning skett. I jordbruksbilagan (van- ligen formulär 4 a) finns ej någon sär- skild rad för bensinkostnader vid använ- dande av motorsåg. Ofta tas i bilagan upp ett enda belopp innefattande kost- nader för all i jordbruket eller skogsbru- ket använd bensin och olja. Yrkas avdrag för personbil skall dock en viss specifika- tion lämnas.

Vid-are kan nämnas att kostnader, som har samband med drivande av motorsåg, också kan förekomma vid beräknande av inkomst av rörelse. Sålunda är skogsav- verkning på annans mark på grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt att hänföra till denna förvärvskälla.

Den som är både skogsarbetare och skogsägare bör vid avgivande av sin självdeklaration dela upp sina bensin- kostnader, så att dessa fördelas på utgif- ter under inkomst av tjänst och utgifter under inkomst av jordbruksfastighet. Det förekommer dock, att den som visserli- gen själv äger skog men som dessutom är skogsarbetare redovisar sina intäkter vid fällning av skog för annan skogsägares räkning i jordbruksbilagan (under del- rubriken körslor etc.) och ej under in- komst av tjänst. Följaktligen drar han också av sina utgifter vid fällningen på denna bilaga.

I fråga om taxeringsarbetets bedrivan- de må följande nämnas.

Som bekant lämnas självdeklarationer årligen normalt senast den 15 februari och avser inkomster och utgifter för nästföregående år. Deklarationema m.m. sorteras hos de lokala skattemyndigheter— na, varvid tillses att kontrolluppgifter o.d. läggs in i vederbörande deklaratio- ner. Arbetet inom en taxeringsnämnd på- börjas omkring den 1 mars och skall vara avslutat senast den 30 juni. Gransk- ningen av deklarationer företas huvud- sakligen av nämndens ordförande, bi- trädd av kronoombudet och nämndens övriga ledamöter. Beslutanderätten ligger helt hos nämnden. Nämndens kommun- valda representanter äger — åtminstone utanför större städer — regelmässigt en mycket god personkånnedom och vet- skap om lokala förhållanden. Man kan förutsätta att i distrikt, där skogsavverk- ning är vanlig, många ledamöter ofta själva är skogsarbetare eller skogsägare. I varje fall känner de väl till under vilka förhållanden skogsavverkning sker.

Redan under den tid taxeringsnämn- derna arbetar återställer de successivt deklarationer m.m. till de lokala skatte- myndigheterna för längdföring. Under sommaren och hösten används deklara- tionerna såsom underlag för ATP-beräk- ningen. I regel förvaras de hos de lokala skattemyndigheterna under ca två år. Då besvär anförs över en taxering, tas deklarationen ur den bunt, i vilken den eljest ligger, och läggs in tillsammans med övriga besvärshandlingar. Deklara- tioner kan tas ur sina buntar även av andra anledningar, bl.a. för statistisk be- arbetning.

Taxeringsnämndernas granskning inne- fattar av lättförståeliga skäl en kontroll av både inkomster och utgifter. Till led- ning både för skogsarbetarna och för taxeringsmyndigheterna finns s.k. kon- trolluppgifter från arbetsgivarna. Liksom

• Sida 15
•  Original

andra skattskyldiga är dock skogsarbe- tarna pliktiga att själva föra anteck- ningar om sina inkomster och får därför ej helt lita på arbetsgivarnas uppgifter. I kontrolluppgifterna finns däremot ej nägra upplysningar om skogsarbetarnas utgifter. Dessa bör visserligen själva föra anteckningar om hur mycket bensin de förbrukat för olika ändamål men man måste hålla i minnet att anteckningarna ofta görs under besvärliga förhållanden. Uppgifterna i deklarationerna om bensin, använd för drivande av mo- torsågar i tjänsten, är därför stundom mindre exakta. Vad som komplicerar uppgiftslämnandet och därmed även kontrollen från taxeringsmyndigheternas sida är att en skogsarbetare, såsom tidi- gare antytts, kan använda bensin ej blott för drivande av motorsåg i tjänsten utan även för andra ändamål såsom för dri- vande av bil eller moped.

En skattskyldig, som haft utgifter för inköp av bensin i egenskap av skogs- ägare, har mången gång svårare än en skogsarbetare att ange rätta avdragsbe- lopp i sin självdeklaration med bilagor. Visserligen hör han föra anteckningar men, såsom framgått av det hittills sagda, är det ej sällan svårt att göra en uppdel- ning efter det ändamål som bensinen an- vänts för. I motsats till skogs-arbetaren har han ej några uppgifter från arbets- givare till sin och taxeringsmyndigheter— nas vägledning. Däremot har han oftast tillgång till virkesmätningsuppgifter och kontrakt rörande försålt virke. En kom- plikation är det att han vid taxeringen ofta skall ha avdrag för omkostnader för avverkning av skog för ett år, som ligger före det då han uppbär intäkter av skogs- avverkningen. Eftersom skogsägaren själv har begränsade möjligheter att lämna uppgifter om bensinförbrukningen, är det givet att taxeringsnämndens möjlig- heter att kontrollera denna är än mer inskränkta. Detta gäller ej blott i fråga

om kostnaderna för totalt inköpta liter bensin under ett år utan även om för- delningen av bensinkostnaderna efter an- vändningsområden.

Då den skattskyldige är missnöjd med taxeringsnämndens bedömning av hans deklaration kan han, om beslutet inne- fattar avgörande i sak, anföra besvär däröver till länsprövningsnämnden. Från prövningsnämnden kan talan föras vi- dare till kammarrätten och därifrån i vissa fall till regeringsrätten.

UTREDNINGENS FÖRSLAG Fördelen med en lösning av kompensa- tionsproblemet i anslutning till taxerings— förfarandet skulle enligt utredningens ut- gångspunkt vara att man kan utnyttja de uppgifter som redan nu lämnas till taxe- ringsnämnderna och den prövning som sker där. Därefter skulle endast återstå att låt-a den utbetalande myndigheten —- enligt förslag härnedan kontrollstyrelsen _ få besked om taxeringsnämndernas bedömning. Frågan är alltså om denna förutsättning håller och hur man i så fall skall lösa kommunikationsproblemet. Som utredningen visat kan .tre grupper av förbrukare komma i fråga för rät-t till kompensation. Den kompensationsberät- tigade kan ha använt motorsåg som ar- betstagare, som skogsägare vid avverk- ning i egen skog eller som företagare vid avverkning på annans mark. Kombina- tioner härav förekommer naturligtvis också. Uppgift i en eller annan form om intäkter och kostnader lämnas alltså van— ligen i allmänna självdeklarationen i formulär la, i jordbruksbilagan formu- lär 4 a och i rörelsebilagan formulär 7 a. Om man avser att använda någon i samband med dekl—arationsgranskningen prövad uppgift som grund för bensin- skattekompensationen har man att välja mellan uppgift om den inkomst arbetet gett och uppgift om de kostnader som

• Sida 16
•  Original

användandet av motorsåg orsakat. Ju större intäkt eller kostnad som tas upp desto större blir kompensationsbeloppet. Eftersom de skattemässiga effekterna medför en strävan från de skattskyldiga att sänka intäkterna och höja kostnader- na skulle det ur kontrollsynpunkt vara lämpligt att ta intäktsposten till utgångs- punkt för kompensationen. Ett ytterli- gare skäl härför är att uppgifterna om intäkter ofta är lättare att kontrollera. Utredningen har med hänsyn till dessa förhållanden undersökt om intäkterna kan läggas till grund för kompensationen.

I fråga om ackordsavlönat huggnings- arbete torde ersättningen enligt nuvaran- de avtal stå i tämligen konstant propor- tion till motorsågens användning och därmed till drivmedelsförbrukningen. Vissa preliminära undersökningar har gett anledning anta att drivmedelskost- naderna i dessa fall uppgår till 7 a 8 ”70 av dagsförtjänsten. En schablonisering med utgångspunkt härifrån skulle antag- ligen vara rimlig. Det kan nämnas att förste taxeringsintendenterna i Jämtlands och Norrbottens län till ledning för taxe- ringsarbetet rekommenderat 7 % av ar- betsinkomsten som en lämplig utgångs- punkt vid bedömningen av yrkade av- drag för drivmedelskostnader. Även när det gäller röjningsarbete, som är tidlönat, skulle det möjligen gå att beräkna för- brukningen med ledning av—dagsinkoms- ten. Procentsatsen skulle här kunna be- stämmas till 13 it 14.

För tidlönat huggningsarbete (exem- pelvis beredskapsarbete) liksom vid ran- vändning av motorsåg i förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse torde det emellertid inte vara möjligt att bestäm- ma drivmedelsförbrukningen efter ar- betsinkomsten. Här skulle i stället den avverkade virkeskvantiteten få läggas till grund för kompensationen. Beträffande skogsägaren skulle det emellertid bli praktiskt taget ogörligt att få någon kon-

troll över hur mycket av försålt virke som han själv avverkat.

Utredningen har ansett att man med den ovan skisserade lösningen skulle nödgas antingen efterge kontrollen för stora grupper i en omfattning som inte är acceptabel eller lägga så mycket extra arbete på taxeringsnämndcrna att för— slaget fördenskull inte kan genomföras. Därtill kommer att man skulle få olika restitutionsgrunder för olika kategorier och att de kompensationsgrundande upp— gifter som avser avverkad kvantitet inte skulle lämnas till ledning för taxering och således ej vara straffsanktioneradc. Utredningens slutsats blir alltså att denna väg inte är framkomlig. '

Går det då att använda avdragspos- terna som grund för beräkning av bensin- skattekompensationen?

Om den kompensationsberättigade yr- kar avdrag på formulär la, torde det återfinnas på s. 2 under rubriken »Av— drag för kostnader för intäkternas för- värvande» som sammanlagda kostnader för bensin och kedjesmörjolja till motor- såg. Någon sammanföring med annan av- dragspost sker knappast. Kan då detta avdragsbelopp, som avser bensin och smörjolja, användas som kompensations- grund?

Enligt vad utredningen inhämtat upp- går smörjoljeförbrukningen normalt till en tredjedel av bensinförbrukningen. Det finns fall där oljeförbrukningen är så hög som hälften och så låg som en fjär- dedel av bensinförbrukningen, Efter hand som allt fler sågar får automat- smörjning, blir avvikelserna från genom- snittet emellertid mindre. Utredningens uppfattning är att man kommer nära det verkliga förhållandet, om man utgår från en tredjedel.

Priserna på smörjolja varierar med hänsyn till hur stora mängder man köper per gång. Följande priser torde vara rep- resentativa.

• Sida 17
•  Original

100 kg =1101 ger ett lilerpris om 1: 92 25 kg : 28 l » » » » 2: 13 5 gallons : 191 » » » » 2: 35 1 gallon = 3,81 » » » » 2: 60

Drivmedelspriset varierar något med hänsyn till försäljningsplats och oljein- blandning. Variationerna synes dock va- ra så små, att de saknar praktisk bety- delse i detta sammanhang. Utredningen har vid beräkningarna härnedan utgått från ett pris om en krona per liter.

Utredningen har funnit att en schablo- nisering med återbäring om 25 % av kost- naderna för bensin och smörjolja unge- färligen svarar mot bensinskatten och så- ledes ger ett tämligen riktigt resultat. Åter—bäringen skulle då bli 500 kr., om avdraget uppgår till 2 000 kr., vilket torde motsvara en van skogsarbetares årskost- nad. I tabellen härnedan visas vilken bensinskatt han kan ha erlagt i olika fall.

Inköpspris Erlagd bensinskatt, kr., vid per liter en smörjoljeförbrukning smörjolja (i procent av bensinförbruk- kr. ningen) om 40 % 33 % 25 % 1:92 486:—— 527:— 580:— 2:13 464:— 506: — 562: — 2: 35 443: — 488: — 5401—— 2:60 421:—— 462:— 521:—

Schabloniseringen ger ett praktiskt taget helt riktigt resultat, om smörjoljeförbruk- ningen ligger vid en tredjedel av bensin- förbrukningen och smörjoljan köps i 25 kg dunk. Största avvikelserna uppstår i de fall där smörjoljekostnaden är excep- tionellt hög eller låg då över— resp. under- kompensationen blir 79 resp. 80 kr. Schabloniseringen är enligt utredningens mening acceptabel, särskilt som variatio- nerna i smörjoljeförbrukningen _— efter vad som uppgivits—tenderar att minska.

Om formulär 4 a används, återfinns i normalfallet avdrag för bensin och smörj- olja till motorsåg på s. 2 antingen under

punkt 3, inbakat i posten »bränn- och smörjoljor», eller separat under punkt 10, »Diverse för skogsbruket». Man bör kunna föreskriva, att den som vill ha bensinskattekompensation skall redovisa avdraget separat, förslagsvis under punkt 10. En sådan föreskrift synes snarare underlätta än försvåra taxeringsnämn- dernas arbete. En fördel hade det givet— vis varit om blanketten utformats så, att en särskild rad reserverats för »bensin- och smörjolja för motorsåg» under punkt 3. En sådan ändring av blanketten är inte nödvändig för genomförandet av utred- ningens förslag. Utredningen har emel- lertid erfarit att även andra skäl talar för en uppdelning av den nuvarande rubri- ken >>bränn— och smörjoljor». Man synes därför vid lämpligt tillfälle kunna beakta utredningens önskemål.

Även för det fåtal fall när någon an- nan deklarationsbilaga används för att redovisa arbete med motorsåg torde man kunna föreskriva att avdraget skall tas upp för sig.

Taxeringsnämndens prövning av dek- larationen kan, med avseende på avdra- get, ge tre olika resultat, nämligen

1) taxeringsnämnden godtar avdraget 2) taxeringsnämnden ändrar avdraget 3) taxeringsnämnden gör en sådan sköns- mässig prövning av hela eller en del av deklarationen att avdraget inte blir bedömt.

I fall 1 och 2 kan taxeringsnämndens bedömning läggas till grund för kompen- sationen. I fall 3 kan man överlåta pröv- ningen till kontrollstyrelsen, som efter meddelande från taxeringsnämnden om dess beslut kan förelägga sökanden att med intyg och andra fakta styrka sina uppgifter om kostnader för bensin och smörjolja till motorsåg.

Om den skattskyldige är missnöjd med taxeringsnämndens bedömning av hans taxering kan han, som påpekats ovan,

• Sida 18
•  Original

anföra besvär däröver. Om han vinner framgång med sin besvärstalan bör han kunna hos kontrollstyrelsen, med före- teende av högre instans beslut, hemställa om den ytterligare kompensation som be- slutet ger anledning till. Om högre in- stans sänker ett av lägre instans godtaget avdrag, synes detta inte behöva föranleda någon ändring av tidigare kompensa- tionsbeslut. Sådana fall torde bli säll- synta och en bevakning skulle med all sannolikhet kosta mer än man kunde vinna.

Utredningen anser med hänsyn till ovanstående överväganden att de vid taxeringen godtagna kostnaderna för bensin och smörjolja i och för sig bör kunna läggas till grund för kompensa- tionen. Fråga uppkommer då om ett så- dant förfarande påkallar någon ytterli- gare kontroll av dessa avdragsposter. Vid bedömandet härav skall man hålla i minnet att den skattskyldige i praktiken inte väljer mellan att yrka avdrag med 2000 kr. eller att underlåta att ta upp några kostnader, utan i stället kan frestas att dra av exempelvis 500 kr. mer än han egentligen är berättigad till. Om margi— nalskatten är 40 070, vilket torde vara det normala för den aktuella inkomsttagar- gruppen, vinner han med ett sådant »extra avdrag» en Skattelättnad på 200 kr. Om avdraget är kompensationsgrun- dande (med ovanstående kompensations- procent) blir gottgörelsen 125 kr. Här- ifrån avgår emellertid marginalskatt med 50 kr. och vinsten blir således — utöver de 200 kronorna -—- endast 75 kr., vilket enligt utredningens mening är så litet att några särskilda kontrollåtgärder inte är erforderliga.

Fråga uppkommer därefter hur kom- munikationen mellan taxeringsnämnden och kontrollstyrelsen skall ske. Utred- ningen har funnit det lämpligt att den kompensationsberättigade vid sin all- männa självdeklaration fogar en ansö-

kan, utformad på det sätt som visas på nästa sida. Sökanden skall själv fylla i blanketten med undantag för uppgif- terna under rubriken »Tax.ndns an- teckn». Om taxeringsnämnden vid taxe- ring till statlig inkomstskatt godtar av- draget i deklarationen för bensin och smörjolja markeras detta endast med signum av nämndens ordförande i kolumnen längst till höger i det inramade fältet. Ändring anges i vänstra kolum- nen och bestyrks med signum till höger därom. Att avdraget ej prövats (fall 3 härovan) kan utmärkas med ett horison- tellt streck i den vänstra kolumnen och signum till höger därom. Man skall hela tiden hålla i minnet, att taxeringsnämn- dens ordförande endast meddelar vad som förevarit vid deklarationsgransk- ningen. Det är alltså inte fråga om något beslut i kompensationsärendet. Därmed är frågor om besvär, meddelande om av- vikelse m.m. besvarade. Taxeringsnämn- dens ordförande skickar över ansökan till kontrollstyrelsen. Någon kopia för taxeringsakten torde inte behövas.

Det här ovan skisserade systemet har vissa likheter med förfarandet vid fast- ställande och utbetalning av arealtillägg. Utredningen har funnit lösningen accep- tabel. Det återstår härefter att diskutera vissa delfrågor inom ramen för denna lösning.

I det föregående har utredningen rent allmänt utgått från att rätten till kom- pensation skall tillkomma dem som i sitt förvärvsarbete använder motorsåg. Den valda lösningen medger inte kompensa- tion i andra fall än då utgiften för driv- medel är avdragsgill vid inkomsttaxe- ringen, dvs. för andra fall än då använd- ningen av motorsåg är förvärvsmässig. Utredningen har heller inte funnit några vägande skäl som talar för att man skulle försöka nå längre. De kvantiteter som används till motorsåg men som inte är avdragsgilla vid taxeringen torde vara

• Sida 19
•  Original

av motorsåg Ansökan om kompensation för bensinskatt som erlagts vid användning

Efternamn | Samtliga förnamn Yrke/Titel Föd.-år I -mån I -dag Hemortskommunl) Församling/köping/municipalsamhällel) Länshokstav')

Kvarter o. nr/stadsäga/hemman, lägenhet') Gata/väg o. nrt)

1) Avser beskattningsåret Nuvarande bostads- och postadress Telefon För beskattningsåret. __ har i Sökandens Tax'ndns antecm' självdeklarationen kostnader Uppgifter för bensin och smörjolja till motorsåg avdragits med under förvärvsk. A. (ink. av jordbr.fast.) .......... kr

» » C. ( » » rörelse) ............... kr » » E. ( » » tjänst) ............... kr

Summa ........ kr

Sökandens underskrift

små, både i de enskilda fallen och sam— mantagna.

Det är inte sällsynt att motorsåg, även vid förvärvsmässig användning, utnytt- jas endast några timmar under ett år. I dessa fall är det tydligen endast små kvantiteter drivmedel som förbrukas och den erlagda bensinskatten är då ringa. Det kan enligt utredningens mening inte vara påkallat att genomföra en återbä- ring för dessa fall. Utredningen vill där- för föreslå, att kompensation inte skall utgå om det kompensationsgrundande be- loppet är lägre än 200 kr., dvs. att lägre belopp än 50 kr. inte skall betalas ut. Den enskildes förlust blir då — efter av-

drag för marginalskatten — i normal- fallet högst 30 kr.

Som inledningsvis påpekats är det för närvarande regel att den enskilde arbeta- ren själv betalar bensinen till sin motor- såg. Det borde därför i och för sig vara möjligt att begränsa kompensationsrätten till dem som själva arbetat med motor- såg, dvs. att från rätten till kompensa- tion utesluta arbetsgivare som tillhanda- håller bensin. För denna lösning talar det förhållandet att det föreslagna systemet med schablonisering och med enkel kon- troll är avsett för fall när kompensatio- nen gäller endast smärre belopp, som re- gel högst 500—600 kr. En sådan begräns-

• Sida 20
•  Original

ning är emellertid inte tillfredsställande ur principiell synpunkt. Därtill kommer att man skulle gynna det nuvarande systemet, där arbetstagaren själv bekos- tar bensinen, och hindra en utveckling mot en kanske i vissa fall mera rationell ordning, där arbetsgivaren tillhandahål- ler redskap och drivmedel. Utredningen har alltså funnit att rätten till kompensa- tion bör omfatta envar som haft kostnad för bensin vid förvärvsmässig använd- ning av motorsåg. För de fall den kom- pensationsgrundande kostnaden är hög, förslagsvis över 4 000 kr., torde man bli nödsakad att överge den ovan beskrivna schablonberäkningen och i stället be- stämma kompensationsbeloppet till 43 öre per liter förbrukad bensin. Hela prövningen bör i dessa fall överlåtas på kontrollstyrelsen.

Såsom framgår av det föregående kan det ibland komma i fråga att den myn- dighet som har att fastställa kompensa- tionen skall pröva vilken drivmedelsför- brukning —— och ibland smörjoljeför- brukning _ som skall vara kompensa- tionsgrundande. Utredningen har, som redan inledningsvis antytts, funnit att en sådan prövning lämpligast sker hos kon- trollstyrelsen. Skälen härför är bl.a. att kontrollstyrelsen administrerar en stor del av den indirekta beskattningen och redan nu i samband därmed har att pröva olika konsumenters förbrukning av skattepliktiga varor. Det bör också åligga kontrollstyrelsen att för varje be- skattningsår till Kungl. Maj:t inge förslag beträffande den andel av kompensations- grundande kostnad med vilken kompen- sation skall utgå. Ändring av procentsat- sen kan behövas bl.a. vid ändringar av bensin- och smörjoljepriserna, av bensin- skatten och av proportionen mellan driv- medels- och smörjoljeförbrukningen.

I föregående stycke erinrades om att kontrollstyrelsen ibland kommer att få pröva de omständigheter på vilka kom-

pensationen skall beräknas. Så blir fallet när taxeringsnämnden inte bedömt av- draget för bensin och smörjolja liksom när den kompensationsgrundande kost- naden överstiger 4000 kr. Det återstår emellertid att avgöra om kontrollstyrel— sen i andra fall skall vara bunden av taxeringsorganens prövning av kompen- sationsgrundande kostnad. Om även kon- trollstyrelsen äger pröva denna kostnad, uppnår man visserligen en ytterligare kontroll men får å andra sidan ett divi- sionsansvar som synes leda till kompe- tenskonflikter. Enligt utredningens me— ning skulle en sådan ordning spoliera vad man tidigare vunnit i enkelhet ur admi- nistrativ synpunkt. Utredningen har där- för stannat för att taxeringsmyndigheter— nas prövning i normalfallen bör vara bindande för kontrollstyrelsen.

Utredningen har ovan förutsatt att de som vill ha kompensation tar upp avdra- get för bensin och smörjolja till motorsåg för sig i deklarationen och vid denna fo- gar ansökan om kompensation. Vilka bör då följderna bli för den som underlåter detta?

Om avdraget inte specificerats skulle man i och för sig kunna tänka sig samma förfarande som när taxeringsnämnden på grund av skönsmässig bedömning av deklarationen underlåtit att pröva avdra- get. Den kompensationsgrundande kost— naden skulle alltså fastställas av kontroll- styrelsen. Man löper emellertid då risken att många underlåter att specificera kost- naderna i deklarationen och att pröv- ningen alltså i ett stort antal fall läggs på kontrollstyrelsen med de administra- tiva olägenheter som följer därav. Det är enligt utredningens mening inte orim- ligt att som villkor för rätt till kompen- sation kräva att den kompensationsgrun— dande kostnaden tas upp för sig i dekla- rationshandlingarna. Om detta underlåtes torde väl någon ansökan endast i undan- tagsfall fogas vid deklarationen. I sådana

• Sida 21
•  Original

fall bör emellertid taxeringsnämndens ordförande på ansökan med ett horison- tellt streck i kolumnen för den skattskyl- diges uppgifter utmärka bristen i dekla- rationen och, som vanligt, bestyrka detta med signum längst till höger.

Även när det gäller frågan om ingi— vande av ansökan synes undantag från huvudregeln kunna skapa administrativa olägenheter. Utredningen föreslår därför att ansökan obligatoriskt skall inges som bilaga till sökandens allmänna självdek- laration.

Kompensation är att anse som inkomst för det beskattningsår då utbetalning sker. Den som erhåller kompensation skall i sin deklaration ta upp beloppet som inkomst under den förvärvskälla vari den kompensationsgrundande kost- naden avdragits. Eftersom kostnaden

normalt minskat den pensionsgrundande inkomsten, skall kompensationen tas upp som sådan inkomst. Kostnaden kan i vissa fall ha dragits av under mer än en förvärvskälla. I sådana fall torde kon- trollstyrelsen till den skattskyldiges led- ning få ange hur stor del av kompensa- tionen som skall hänföras till resp. för- värvskälla. Utredningen förutsätter att kontrollstyrelsen kommer att underrätta taxeringsmyndigheterna om utbetalning av kompensation.

Utredningen har sökt beräkna de ad- ministrativa merkostnader som det all- männa skulle förorsakas genom utred- ningens förslag och därvid funnit att kostnaderna per år kan skattas till ca 300000 kr. för ,taxeringsväsendet och ca 150 000 kr. för kontrollstyrelsen.

• Sida 22
•  Original

Vid utarbetandet av förslaget i denna del har utredningen samrått med 1964 års rennäringssakkunniga och med Svenska samernas riksförbund.

För att få en uppfattning om hur mycket bensin som förbrukas vid an- vändning av snöskotrar inom rennä- ringen har utredningen under maj må- nad genomfört en enkätundersökning bland de renskötande samerna. Förfråg— ningar utgick till 881 samer, varav dock endast drygt en tredjedel lämnat svar. Möjligheterna att dra några säkra slut- satser av undersökningen är alltså tämli— gen begränsade.

Den totala bensinförbrukningen under år 1966 uppgick enligt de inkomna sva- ren till närmare 210000 1, vilket motsva- rar en bensinskatt på ca 90 000 kr. Om än resultatet av undersökningen av flera anledningar är osäkert, torde dock så mycket stå klart som att bensinskattebe- loppet för rennäringen totalt kan upp- skattas till minst 100 000 kr. Att gå högre anser utredningen emellertid inte heller försvarligt. Vid utsändandet av förfråg- ningama lämnades upplysning om syftet med undersökningen. Det synes därför uppenbart att de samer som har snösko- ter är överrepresenterade bland de sva- rande.

Utredningen har i det avsnitt som be- handlar motorsågarna allmänt diskuterat fördelar och nackdelar med individuell respektive kollektiv kompensation. Den lösning som förordats där är med hänsyn till de speciella beskattningsreglerna för rennäringen inte möjlig att tillämpa i det nu aktuella fallet. Inte heller ett system

med särskild ansökan och fristående prövning synes lämpligt. Dels skulle an- sökningsförfarandet sannolikt bereda sa- merna betydande problem, dels skulle prövningen medföra kommunikations- och kontrollsvårigheter.

Utredningen har funnit att den bästa lösningen bör vara en form av kollektiv kompensation, särskilt som det belopp som skall återbäras inte är större än att det finns godtagbara användningsområ- den. Ur principiell synpunkt bör det vara riktigt att medlen ställs till samernas för- fogande på sådant sätt att de själva får disponera över dem.

Enligt vad utredningen inhämtat kan Svenska samernas riksförbund anses rep- resent—era nästan hela rennäringen. An- slutna till riksförbundet är samebyar och sameföreningar, i vilka de renskötande samerna är medlemmar. Utanför riksför- bundet torde endast stå så kall-ade kon-

. cessionsbyar, där rennäringen emellertid

spelar en förhållandevis liten roll. Riks- förbundet håller varje år ett landsmöte, där samtliga anslutna samebyar och sa- meföreningar är representerade. Utredningen föreslår att av bensin- skattemedel årligen ett belopp om 100 000 kr. ställs till riksförbundets förfogande att användas enligt landsmötets beslut för ändamål som gagnar de renskötande samerna. Medlen kan utnyttjas bl.a. för stipendier och för kursverksamhet. I så- dana fall bör även de, som inte genom sin sameby är anslutna till riksförbundet, kunna komma i fråga för bidrag. Vidare bör medlen, åtminstone i viss utsträck- ning, kunna användas för att stärka riks-

• Sida 23
•  Original

förbundets ekonomi, så att dess verksam- het till samernas nytta kan intensifieras.

Utredningen har här lämnat några exempel på lämpliga användningsområ- den. Det synes emellertid inte erforderligt att vid medlens överlämnande till riks- förbundet ställa upp särskilda villkor för hur de bör disponeras. Det allmänna kan dock inte helt frånsäga sig ansvaret här- för. Utredningen anser att riksförbundet bör vara skyldigt att för varje år redo- visa hur överlämnade bensinskattemedel

utnyttjats. En sådan redovisning skall lämpligen göras till en central myndighet, förslagsvis lantbruksstyrelsen som hand- lägger vissa andra samefrågor.

Som inledningsvis påpekades har ut- redningen samrått med 1964 års rennä- ringssakkunniga. Utredningen vill fram- hålla att resultatet av de sakkunnigas ar- bete kan ge anledning till en omprövning av kompensationsfrågan och att utred- ningens förslag därför i viss mån får an- ses som ett provisorium.

• Sida 24
•  Original

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utredningen några av de problem som är en följd av att bensinskatten (f.n. 43 öre per liter) utgår även för bensin, som används för annat än vägtrafik och att således flera kategorier av förbrukare nödgas bidra till vägväsendet utan att ha motsvarande nytta därav.

Utredningen föreslår att de som yrkes- mässigt använder motorsåg skall få indi- viduell kompensation för den bensinskatt som utgår på den därvid förbrukade ben- sinen. Kompensationen skall enligt ut— redningens förslag i normalfallet utgöra 25 % av det avdrag för bensin och kedje- smörjolja till motorsåg som taxerings- myndigheterna godtar vid taxering till statlig inkomstskatt. För vissa undantags— fall föreslås särskilda regler. Vid utarbe- tandet av sitt förslag har utredningen samrått med vederbörande intresseorga-

nisationer, som förklarat att de i allt vä- sentligt instämmer med utredningen.

Utredningen har beräknat att den to- tala bensinskatt som utgår vid användan- det av motorsåg uppgår till drygt 20 milj. kr. om året.

Även vid användandet av snöskoter inom rennäringen förbruka-s skattepliktig bensin. Den totala bensinskatt som er- läggs för denna bensin torde uppgå till minst 100000 kr. per år. Utredningen föreslår att motsvarande belopp över- lämnas till Svenska samernas riksför- bund att användas för ändamål, som gag- nar de renskötande samerna, t.ex. för sti- pendier och för kursverksamhet. Avsik- ten är inte att särskilda villkor skall stäl- las upp för medlens användande. I stället föreslår utredningen att riksförbundet i efterhand skall årsvis redovisa till lant- bruksstyrelsen hur överlämnade belopp utnyttjats.

• Sida 25
•  Original

anda?-muu—

. Nordiskt institut för samhällsplanering. . Nordiskt samarbete inom forskningens och den

högre undervisningens område.

. Mellanriksväg Kiruna—Nordnorge. .Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m. m. Nordisk Institut for videreuddanneise i have- kunst og landskabsplaniaegning. . Dansk, norsk og svensk presses indhold af nor- disk stof . Nordisk radio- och TV—konferens på Biskops Arnö. . Nordiska bestämmelser för skeppsapotek.

• Sida 26
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967

Systematisk förteckning (Siffrorna inom klammer beteckna utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet

Allmänna arvsfonden. [2] Utsökningsrätt VI. [3] Ny domkretslndelning för underrätterna. [4] Partiell författningsreform. [26] Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27] Tryckfrihet och upphovsrätt. [28]

Försvarsdepartementet Tjänstestälining inom krigsmakten. Esselte. [15]

Socialdepartementet

Bafrnlstpglor. Barnavårdsmannaskap. Barnolycks- al. & Narkotikaprobtemet. Del I. [25]

Kommunikationsdepartementet

Länsförvaltningsutredningen. 1. Den statliga läns- :törvaltningen. I. [20] 2. Den statliga länsförvalt- ningen. l'i. Bilagor, [21] Skatteförvaltningen. [22] Länsindelningsutredningen. [28] Transportkostnaderna i Gotlandstrafiken. [29] Kanaltrafikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet. [32] 2. Vänerns och Yätterns förbindelse med Västerhavet. Bilagor. 33]

Finansdepartementet

Statlig publicering. [5] Finansiella långtidsperspektiv. [S]

Statskontorets programbudgetutredning. 1. Pro- grambudgetering. Del I. [11] 2. Programbudgete- ring. Del II — Studier och försök. [12] 3. Program- budgetering. Del III — En sammanfattning. [13] Lag om Skatterätt. [24] Kompensation i vissa fall för bensinskatt som ut- går till användande av motorsåg och snöskoter. [341

Ecklesiaatlkdepartementet

Rikskonserter. [9] Linköpings högskola. Del I. [10] Skolans arbetstider. [14] 1958 års utredning kyrka—stat: VII. Folkbokfö- ringen. [16] VIII. De teologiska fakulteterna. [17] 1962 års ungdomsutredning Statens stöd till ung- domsverksamhet V. [19] Filmens inflytande på sin publik. [31]

Jordbruksdepartementet Den framtida jordbrukspolitiken. ['1]

Inrikesdepartementet

Kommunal bostadsförmedling. [1] Invandringen. [18] Höga eller låga hus? [30]