2

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

Utdrag av protokollet över utbildnings ärenden, hållet inför Hans Maf:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars

1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, J^ohansson, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Tf. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående anslag till

klass- och ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riks­

dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lärarhögskolorna m. m.

för budgetåret 1968/69 beräkna ett förslagsanslag av 126 500 000 kr.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

ens inordnande i lärarhögskoleorganisationen. Samtidigt med anslagsframställ­

ningen redovisar skolöverstyrelsen vissa resultat av sitt utredningsarbete. Alltef­

tersom utredningsarbetet fortskridit, har skolöverstyrelsen successivt kompletterat

anslagsframställningen.

I det följande tar jag upp förslag som berör såväl lärarhögskoleorganisationen

som folkskoleseminarieorganisationen. På vissa punkter redovisas för samman­

hangets skull även förslag, som inte kräver beslut av riksdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

5

2. Skolöverstyrelsens förslag

2.1

Utbildning av klasslärare

2.1.1

Utbildningen vid lärarhögskola

2.1.1.1

Lågstadiet

Den nya utbildningen av lågstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut fem

terminer. Utbildningen rymmer ämnesstudier, pedagogik, metodik och praktik. Äm-

nesstudierna utformas så, att varje lärarkandidat genomgår en grundkurs i vart och

ett av de åtta ämnen som ingår i utbildningen, nämligen svenska, engelska, matema­

tik, religionskunskap, hembygdskunskap, bild- och formarbete, musik och gymna­

stik. Grundkurserna är förlagda till utbildningens första del. Vidare skall varje

lärarkandidat skaffa sig fördjupade kunskaper i två ämnen, vilket sker i form av

obligatoriska tillvalskurser under utbildningens senare del. Under den tredje och

femte terminen skall varje lärarkandidat således bedriva fördjupade studier i ett av

ämnena svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen (den första tillvals­

kursen) samt i ett av ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik (den andra

tillvalskursen). Båda tillvalskurserna föreslås ge kompetens för undervisning på

grundskolans mellanstadium.

Utbildningen i pedagogik överensstämmer med motsvarande utbildning för mel­

lanstadiets lärare. Utbildningen i metodik knyter an till de grundkurser och tillvals­

kurser, som förekommer vid ämnesstudierna. Nästan hälften av timtalet i metodik

hänför sig till ämnet svenska, medan övriga timmar fördelas mellan engelska, mate­

matik, orienteringsämnenas och den samlade undervisningens metodik, tekniska

läromedel och handskrivning. I ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik

samordnas metodikstudierna med ämnesstudierna.

Timplan för lågstadielärarutbildning vid lärarhögskola

Ämnesområde

Antal timmar

ÄMNESSTUDIER

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ..............................

Engelska ..............................

Matematik .........................

Orienteringsämnen:

Religionskunskap ........

Hembygdskunskap:

Samhällskunskap

Historia

Geografi

Biologi

Kemi

Fysik

Miljöinriktade moment

Lägerskola

120

77

30

45

160

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

Ämnesområde

Antal timmar

Bild- och formarbete.............................................................. 120

Musik ..................................................................................... 140

Gymnastik .............................................................................. 140

B. Obligatoriska tillvalskurser

Svenska ................................................................................... 60

Engelska ................................................................................... 60

Matematik .............................................................................. 50

Orienteringsämnen:

Religionskunskap ....................................................... 10

Samhällskunskap ..................................................... 10

Historia ...................................................................... 10

Geografi ...................................................................... 10

Biologi ........................................................................ 10

Kemi ............................................................................. 10

Fysik .......................................................................... 10

70

Bild- och formarbete.............................................................. 60

Musik ...................................... 60

Gymnastik................................................... 60

PEDAGOGIK

Psykologi och allmän pedagogik |

J75

Allmän metodik

)

Skolhygien ................................................................................... 12

METODIK

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ................................................................................... 100

Engelska ................................................................................... 15

Matematik ............................................................................... 50

Orienteringsämnenas och den samlade undervisningens

metodik ............................................................................... 50

Tekniska läromedel .............................................................. 15

Handskrivning ........................................................................ 20

B. Obligatoriska tillvalskurser

Svenska ................................................................................... 20

Engelska ................................................................................... 20

Matematik ............................................................................... 30

Orienteringsämnen .................................................................. 10

Summa för varje lärarkandidat 1409

PRAKTIK

Praktikperioder .................................................................. ca

320

Praktiktermin ...................................................................... ca

425

Anmärkning. För varje 48-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 tim­

mar till förfogande.

Den praktiska utbildningen sker dels under sammanlagt tio praktikveckor, dels

under en längre praktiktjänstgöring, praktikterminen, som utgör den fjärde terminen

i utbildningen. Praktikveckorna omfattar auskultationer och övningsundervisning.

Två sådana praktikveckor förläggs till den andra terminen, fyra till den tredje samt

ytterligare fyra till den femte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal

lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,4 på lågstadielärarlinjen. 1960 års

lärarutbildningssakkunniga räknade för klasslärarutbildningen med relationen

1:1,63. För handledning under övningsundervisning och praktiktjänstgöring beräk­

nar skolöverstyrelsen sammanlagt 29 timmar för varje lärarkandidat under dennes

utbildningstid, varav 9 timmar förutsätts falla på övningsämnenas metodik.

Skolöverstyrelsen föreslår en intagning av lägst 48 lågstadielärarkandidater per

termin vid varje lärarhögskola. Vid intagning av 48 studerande per termin erhålls

genom samläsning av lärarkandidater från två terminskurser ett studerandeunder­

lag om ca 24 lärarkandidater för varje ämne i den första tillvalskursen och ett stu­

derandeunderlag om ca 32 lärarkandidater för varje ämne i den andra tillvalskur­

sen.

Ämnesstudier i lågstadielärarutbildningen vid lärarhögskola

Antal

undervisnings-

timmar

200

-

Re1 Hb2 BoF Mu

Sv Eng Ma

CD

Grundkurs Q Tillvalskurs

1 Tillvalskursen i religionskunskap ingår i hembygdskunskapens tillvalskurs.

2 Hembygdskunskapens tillvalskurs går under beteckningen orienteringsämnen.

2.1.1.2 Mellanstadiet

Utbildningen av mellanstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut sex termi­

ner. Ämnesstudierna utgörs dels av grundkurser, dels av tillvalskurser. Den blivan­

de läraren på mellanstadiet genomgår grundkurs i tretton ämnen, nämligen i sven­

ska, engelska, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi,

biologi, kemi, fysik, bild- och formarbete, musik och gymnastik. Ämnesfördjup-

ningen sker i form av tre obligatoriska tillvalskurser, förlagda till den fjärde och

sjätte terminen. Dessa tillvalskurser skall omfatta dels studier i ett av ämnena

8

Kungl. Maj ds proposition nr 65 år 1968

Timplan för mellanstadielärarutbildning vid lärarhögskola

Ämnesområde

Antal timmar

ÄMNESSTUDIER

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ................................................................................... 220

Engelska ................................................................................... 160

Matematik .............................................................................. 65

Orienteringsämnen:

Religionskunskap .............................................................. 60

Samhällskunskap .............................................................. 25

Historia ............................................................................... 25

Geografi ............................................................................... 25

Biologi ................................................................................. 50

Kemi ................................................................................... 25

Fysik ................................................................................... 25

Bild- och formarbete............................................................. 120

Musik ....................................................................................... 50

Gymnastik ............................................................................... 50

B. Obligatoriska tillvalskurser

Religionskunskap, svenska, matematik, kemi eller sam­

hällskunskap ...................................................................... 140

Historia, engelska, fysik, biologi eller geografi.............. 140

Musik eller gymnastik ......................................................... 150

PEDAGOGIK

Psykologi och allmän pedagogik I

1lt.

Allmän metodik

/ ........................................ 1/5

Skolhygien ................................................................................... 12

METODIK

A. Obligatoriska ämnen:

Svenska ................................................................................... 50

Engelska ................................................................................... 30

Matematik ............................................................................... 40

Orienteringsämnenas och den samlade undervisningens

metodik ............................................................................... 77

Tekniska läromedel ................................................................ 15

Handskrivning ........................................................................ 16

B. Obligatoriska tillvalskurser

Religionskunskap, svenska, matematik, kemi eller sam­

hällskunskap ...................................................................... 20

Historia, engelska, fysik, biologi eller geografi............... 20

Summa för varje lärarkandidat 1785

PRAKTIK

Praktikperioder .................................................................... ca

320

Praktiktermin ...................................................................... ca

425

Anmärkning. För varje 48-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 tim­

mar till förfogande.

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

9

religionskunskap, svenska, matematik, kemi och samhällskunskap (den första till­

valskursen), dels studier i ett av ämnena historia, engelska, fysik, biologi och

geografi (den andra tillvalskursen), dels studier i ett av ämnena musik och gym­

nastik (den tredje tillvalskursen). Tillvalskursen i musik eller gymnastik ger endast

kompetens att undervisa på grundskolans mellanstadium. De två förstnämnda till­

valskurserna föreslås ge kompetens att undervisa på grundskolans högstadium.

Ämnena samordnas med varandra på ett sådant sätt, att de bildar fasta ämneskom­

binationer: religionskunskap och historia, svenska och engelska, matematik och

fysik, kemi och biologi, samhällskunskap och geografi. Den lärarkandidat, som

t. ex. valt tillvalskurs i kemi under den fjärde terminen, fullföljer således sina för-

djupningsstudier med tillvalskurs i biologi under den sjätte terminen.

Undervisningen i pedagogik omfattar lika många timmar på mellanstadielärarlin-

jen som på lågstadielärarlinjen. Utbildningen i metodik är huvudsakligen koncen­

trerad till grundkurserna och är förhållandevis jämnt fördelad på de olika ämnena.

Bild- och formarbetets, musikens och gymnastikens metodik är, liksom på låg­

stadielärarlinjen, integrerad med ämnesstudierna i motsvarande ämnen. Den prak­

tiska utbildningen för mellanstadielärare består av dels tio praktikveckor med

auskultationer och övningsundervisning, dels en praktiktermin, som utgör den

femte terminen i utbildningen. Praktikveckorna fördelas på utbildningsterminerna

på följande sätt: en praktikvecka förläggs till den andra terminen, två praktikveckor

till den tredje, tre till den fjärde och fyra till den sjätte.

Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal

lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,46 på mellanstadielärarlinjen.

Lärarutbildningssakkunniga räknade med relationen 1:1,63. För handledning un­

der övningsundervisning och praktiktjänstgöring föreslås sammanlagt 29 timmar

för varje lärarkandidat under dennes utbildningstid, varav 9 timmar beräknas

falla på övningsämnenas metodik.

Skolöverstyrelsen förutsätter en intagning av lägst 48 mellanstadielärarkandidater

per termin vid varje lärarhögskola. För tillvalskurserna räknas med ett studeran­

deunderlag om cirka 24 lärarkandidater för varje ämne. Vad gäller den första och

andra tillvalskursen, kan vid lärarhögskolor med en intagning av 48 lärarkandidater

per termin utbildning anordnas i åtta ämnen (fyra ämneskombinationer) med nyss

angivet antal lärarkandidater för varje ämne genom att lärarkandidater från två

terminskurser samläser. Fördelningen av de olika tillvalskurserna på lärarhögskolor

framgår av följande tabell. Det har eftersträvats att ämnena skall förekomma i lika

antal och att samtliga ämneskombinationer skall finnas representerade inom varje

region. Vid fördelningen har också hänsyn tagits till utrustningen vid de olika

lärarutbildningsanstalternas institutioner.

Vid uttagningen av deltagare i obligatorisk tillvalskurs bör enligt överstyrelsen

hänsyn tas till den studerandes egna önskemål och till förkunskaper i ämnet. Preli­

minärt val av tillvalskurser förutsätts böra ske redan vid ansökan om inträde till

lärarhögskola, eftersom samtliga tillvalskurser ej förekommer vid alla lärarhögsko­

lor.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Ämnesstudier i mellanstadielärarutbildningen vid lärarhögskola

Antal

undervisnings-

timmar

400-i

Sv Eng Ma Re Sk Hi Ge Bi Ke Fy BoF Mu Gy

'

■

'

■■

^ Grundkurs

Tillvalskurs

Antal tillvalskurser vid lärarhögskolorna

Lärarhögskolan i

Vari­

ant

nr

Tillvalskurs 1

Tillvalskurs 2

Tillvals­

kurs 3

Re

Sv

Ma Ke

Sk Hi

Eng Fy

Bi

Ge

Mu Gy

Falun ......................................

2

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

Gävle ......................................

4

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

Göteborg ................................

8

2

2

2

2

2

2

2

O

L,

2

2

2

3

Härnösand ..............................

3

1

1

1

1

1

1

i

1

1 1

Jönköping ..............................

5

1

1

i

1

1

1

1

i

1 1

Kalmar ....................................

1

1

i

1

1

1

1

i

1

1 1

Karlstad ..................................

2

1

i

1

1

1

1

i

1

1 1

Kristianstad ............................

3

1

1

1

1

1

1

i

1

1 1

Linköping ................................

10

2

2

i

2

1

2

2

1

2

1

2 2

Luleå ......................................

4

1

1

i

1

1

l

1

1

1 1

Malmö ....................................

7

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

3

Stockholm ..............................

6

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

3

2

Umeå ......................................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

Uppsala ..................................

9

1

1

2

2

2

1

1

2

2

2

2 2

Växjö ......................................

5

1

1

1

1

1

1

1

1

1 1

17

17

17

18

17 17

17

17

18

17

21 22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

11

2.1.2

Utbildningen vid folkskoleseminarium

2.1.2.1 Lågstadiet

Enligt riksdagens beslut skall övergångsvis utbildningen på den 3-åriga små-

skollärarlinjen vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs bedrivas i huvudsak enligt gällande undervisningsplaner. Skolöverstyrel­

sen föreslår i sin anslagsframställning vissa förändringar av dessa undervisnings-

planer för att bringa dem i bättre överensstämmelse med den nya lågstadielärar-

utbildningen. Den praktiska utbildningen utvidgas med en vecka och undervisningen

i engelska ökas från 6 till 9 veckotimmar. Lärarkandidat på 3-årig linje föreslås

få samma behörighet att undervisa i engelska som de lärarkandidater, som genom­

gått den nya lågstadielärarutbildningen. Undervisningen i hemkunskap, trädgårds­

skötsel och slöjd bortfaller, eftersom undervisning i dessa ämnen ej förekommer

i den nya utbildningen. Den 3-åriga småskollärarlinjens studieplan i teckning kom­

mer att överarbetas så att den överensstämmer med studieplanen i bild- och form­

arbete.

Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om års­

kurs 1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2 och fr. o. m. läsåret 1970/71

i fråga om årskurs 3.

2.1.2.2 Mellanstadiet

Utbildningen på den 4-åriga folkskollärarlinjen, som övergångsvis kommer att

finnas vid vissa lärarhögskolor, skall enligt riksdagens beslut bedrivas i huvudsak

efter gällande undervisningsplaner. För att dessa bättre skall överensstämma med

den nya mellanstadielärarutbildningen föreslår skolöverstyrelsen, att den praktiska

utbildningen utvidgas med en vecka och att undervisningen i engelska ökas från

12 till 15,5 veckotimmar. Denna undervisning skall, liksom den nya mellanstadie-

lärarutbildningens grundkurs, leda till behörighet att undervisa i engelska på mel­

lanstadiet. Sommarkursen i engelska om 54 timmar utgår. Likaså bortfaller den

frivilliga undervisningen i trädgårdsskötsel samt undervisningen i slöjd, eftersom

undervisning i dessa ämnen inte förekommer i den nya utbildningen. Överstyrelsen

kommer att överarbeta den 4-åriga folkskollärarlinjens studieplan i teckning så att

den bringas i överensstämmelse med studieplanen i bild- och formarbete.

Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om års­

kurs 1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2, fr. o. m. läsåret 1970/71

i fråga om årskurs 3 och fr. o. m. läsåret 1971/72 i fråga om årskurs 4.

2.1.3

Dimensionering

I prop. 1967: 4 räknade dåvarande departementschefen med en intagning till ut­

bildningen av lärare för lågstadiet och mellanstadiet av ca 1 400 resp. 1 800 stu­

derande i början av 1970-talet. Skolöverstyrelsen föreslår av två skäl, att dessa tal

höjs, och förordar en intagning av 1 536 lågstadielärarkandidater och 2 064 mel-

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

lanstadielärarkandidater per år i den nya lärarhögskoleorganisationen. Beträffande

viss intagning övergångsvis på 3-årig småskollärarlinje och 4-årig folkskollärarlinje

hänvisas till vad nedan anförs.

Det första skälet för den ökade intagningen är att examinationen av lågstadie-

lärare och mellanstadielärare, som en följd av utökningen av utbildningstiden,

övergångsvis kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås

under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu överskådlig tidspe­

riod bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna minskning av exami­

nationen blir återhämtad genom att intagningen och därmed också examinationen

ökas under de närmaste åren. Utbildningsanstalternas organisation bör dock inte för­

ändras språngvis. Utgångspunkt för beräkningen av intagningens storlek har därför

varit att medeltalet utbildade klasslärare under de närmaste 15 åren skulle

överensstämma med de tal som angetts i prop. 1967: 4, nämligen ca 1 400 låg­

st adielärarkandid ater och ca 1 800 mellanstadielärarkandidater per läsår.

Det andra skälet för den föreslagna ökningen av intagningen på klasslärarlinjen

hänger samman med själva utbildningsorganisationen. Med angiven total dimen­

sionering kan varje lärarhögskolas organisation baseras på en intagning av lägst 48

lärarkandidater per termin och linje. Skolöverstyrelsen bedömer effekten av en

lägre intagning än 48 lågstadielärarkandidater och 48 mellanstadielärarkandidater

per termin och lärarhögskola som ogynnsam av flera anledningar, främst på grund

av tillvalssystemets utformning. Lågstadielärarutbildningen omfattar t. ex. fyra

ämnen i den första obligatoriska tillvalskursen. Vid intagning av 48 studerande per

termin och lärarhögskola erhålls genom samläsning av lärarkandidater från två

terminskurser fyra grupper med ett antal av ca 24 studerande per grupp. Vid en

lägre intagning, t. ex. av 24 lärarkandidater per termin, kan — om gruppstorleken

bibehålls — endast undervisning i två ämnen anordnas i den första obligatoriska

tillvalskursen. En minskning av den genomsnittliga gruppstorleken till 12 lärarkan­

didater per ämne skulle medföra alltför höga utbildningskostnader. En intagning

av sammanlagt 96 klasslärarkandidater per termin och lärarhögskola anses vara

en förutsättning för ett rationellt utnyttjande av materiel, biblioteksutrustning och

övriga resurser.

I den nya klasslärarutbildningsorganisationen finns flexibiliteten, när det gäller

intagningens storlek, i första hand vid de större lärarhögskolorna. Om utbildnings­

behovet i fråga om lågstadielärare skulle minska, kan dock vid de mindre lärarhög­

skolorna, med fullt utnyttjande av de lokala resurserna, en intagning av 24 lågsta­

dielärarkandidater och 72 mellanstadielärarkandidater per termin tänkas. Därvid

skulle lågstadielärarkandidaterna erbjudas utbildning i två ämnen i både den första

och den andra tillvalskursen och mellanstadielärarkandidaterna utbildning i samt­

liga ämneskombinationer i såväl den första som den andra tillvalskursen.

Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminarierna i Hapa­

randa, Landskrona, Skara och Strängnäs avvecklas så snart som

möjligt. Överstyrelsens motivering härför är, att den nya lärarutbildningsorganisa-

tionen har en stor utbildningskapacitet och att så många lärare som möjligt bör

Kungl. Maj ds proposition nr 65 år 1968

13

Intagning av klasslärarkandidater vid lärarhögskolorna fr. o. m. budgetåret

1968/69 enligt skolöverstyrelsens förslag

Lärarhögskolan i

Intagning per termin

Lågstadielärarlinje

48

72

Mellanstadielärarlinje

48

96

120

Falun ...................................................

X

X

Gävle ......................................

X

X

Göteborg .....................................................

X

X

Härnösand .........................

X

X

Jönköping ...................................................

X

X

Kalmar ..............................

X

X

Karlstad .......................................................

X

X

Kristianstad .............................................

X

X

Linköping ...............................................

X

X

Luleå .....................................................

X

X

Malmö ............................

X

X

Stockholm ..........................

X

X

Umeå ............................................................

X

X

Uppsala ...................................................

X

X

Växjö ............................................................

X

X

Summa .........................................................

624

144

480

192

360

Intagning per termin ................................

768

1032

Intagning per läsår ....................................

1536

2 064

genomgå den nya lågstadielärarutbildningen. För budgetåret 1968/69 föreslås dock

en intagning av 240 lågstadielärarkandidater vid nämnda seminarier. I överstyrel­

sens förslag har intagning vid folkskoleseminariet i Haparanda ej beräknats efter

läsåret 1968/69. Vid vart och ett av folkskoleseminariema i Landskrona, Skara

och Strängnäs bör för läsåret 1969/70 finnas två intagningsavdelningar och för läs­

året 1970/71 en intagningsavdelning. Läsåret 1971/72 föreslås intagningen vid

dessa folkskoleseminarier upphöra. Seminarieorganisationens successiva avveckling

enligt överstyrelsens förslag framgår av nedanstående tablå över antalet undervis-

ningsavdelningar om 24 elever på de angivna orterna.

Folkskoleseminariet i

____________________ ^ a s a r_____________________

1968/69

1969/70 1970/71

1971/72

1972/73

Haparanda ............................................... 3

Landskrona ............................................. 9

Skara ....................................................... 9

Strängnäs ................................................. 9

Summa avdelningar 30

2

7

7

7

23

1

6

6

6

19

3

3

3

9

1

1

1

3

14

Med samma motivering som i fråga om den treåriga småskollärarlinjen föreslår

skolöverstyrelsen, att intagningen till den 4-åriga folkskollärarlinjen upphör läsåret

1971/72. Under vart och ett av läsåren 1968/69—1970/71 bör 72 lärarkandi­

dater tas in på denna linje, nämligen 24 var och en av lärarhögskolorna i Karlstad,

Kristianstad och Luleå.

För såväl ny som äldre lärarutbildningsorganisation föreslår skolöverstyrelsen

således en sammanlagd intagning av 1 776 lågstadielärarkandidater och 2 136

mellanstadielärarkandidater läsåret 1968/69. Efter en successiv avveckling av den

3-åriga småskollärarlinjen och den 4-åriga folkskollärarlinjen förutsätts för läsåret

1971/72 och de därpå följande åren en intagning varje läsår av 1 536 lågstadie­

lärarkandidater och 2 064 mellanstadielärarkandidater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2.2

Utbildning av ämneslärare

Den praktisk-pedagogiska utbildningen av blivande ämneslärare skall enligt 1967

års beslut om en lärarutbildningsreform vara uppdelad på en förberedande del i

anslutning till de ämnesteoretiska studierna vid universitet eller högskola och en

avslutande del vid lärarhögskola. Den förberedande delen föreslogs i prop. 1967: 4

bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk strimma, dvs. inslag av peda­

gogik, metodik och praktik som skall ge en första kontakt med läraryrket redan

under de ämnesteoretiska studierna. Den avslutande, egentliga lärarutbildningen

omfattar ett år. Den består av en utbildningstermin vid lärarhögskola och en därpå

följande termin med handledd praktik.

2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till den ämnes-

teoretiska utbildningen

Skolöverstyrelsen föreslår, att den pedagogiska strimman får den omfattning och

den organisatoriska uppläggning som 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslog.

Detta innebär i fråga om metodik, att ämnesstudierna under den första terminen

inleds med fyra timmar ämnesmetodik och under den andra terminen interfolieras

av åtta timmar metodikundervisning, som fördelas över hela terminen och så långt

möjligt samordnas med innehållet i de ämnesteoretiska studierna. Samordningen

av de ämnesteoretiska studierna och den förberedande praktisk-pedagogiska utbild­

ningens praktikmoment föreslås ske på så sätt, att den studerande under sin andra

studietermin i ett ämne bereds tillfälle att auskultera fyra timmar i en skola och att

auskultationen förbereds och följs upp av metodiklektoms undervisning.

De pedagogiska momentens samordning med den övriga utbildningen under de

ämnesteoretiska studierna skulle enligt prop. 1967: 4 tillgodoses genom en intro­

duktionskurs, som förläggs till början av det första årets studier. Av olika skäl an­

ser sig skolöverstyrelsen inte nu kunna genomföra lärarutbildningssakkunnigas för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

15

slag. Det första skälet är organisatoriskt. Enligt riksdagsbeslutet skall alla stude­

rande på vissa utbildningslinjer ha rätt att delta i introduktionskursen, oavsett om de

avser att bli lärare eller ej. Överstyrelsen har utgått ifrån att ca 8 800 studerande

kan komma att delta i kursen läsåret 1968/69. Ett så stort deltagarantal gör det

omöjligt att organisera kursen enligt lärarutbildningssakkunnigas förslag. Det andra

skälet är pedagogiskt. Överstyrelsen anser, att en bättre effekt uppnås om all un­

dervisning i pedagogik fördelas jämnt över de tre studieåren förslagsvis så, att den

studerande — för varje ämne han läser — får fyra timmar pedagogik i början av

den första terminen i anslutning till den förberedande ämnesmetodiken och 10 tim­

mar under den andra terminen, varvid en långtgående integration med övriga kom­

ponenter i utbildningen är möjlig. Överstyrelsen framhåller dock, att det kan bli

nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av den förberedande praktisk­

pedagogiska utbildningen.

Modell för timantal per termin i pedagogik, metodik och praktik under de tre

första studieåren

Ämne

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 * i

Pedagogik ......................... 4

10

4

10

4

10

Metodik .............................. 4

8

4

8

4

8

Praktik ................................ 4

4

4

Det höga studerandeantalet leder till ett stort lärarbehov. Det är skolöverstyrel­

sens avsikt att successivt producera lärarersättande program. Redan för budgetåret

1968/69 begärs medel för ITV-produktion, som avses komma till användning

i den pedagogiska strimman. Beträffande organisationen av den pedagogiska strim­

man vid universitetsfilialerna i Karlstad, Växjö och Örebro räknar överstyrelsen

med att lärarhögskolan i Göteborg skall ha ansvar för utbildningen i Karlstad,

lärarhögskolan i Malmö för utbildningen i Växjö och lärarhögskolan i Uppsala

för utbildningen i Örebro.

2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under praktiktermin

Under utbildningsterminen vid lärarhögskola förekommer undervisning i peda­

gogik, ämnesmetodik, teknisk metodik, språkvård m. m. samt ca 50 auskulta-

tioner och 45—60 timmar undervisningsövningar. De praktiska och teoretiska mo­

menten samordnas så mycket som möjligt. Terminen inleds med fem till sex vec­

kors teoriundervisning och avslutas med två till tre veckors teoriundervisning. Den

praktiska utbildningen delas upp på t r e olika treveckorsperioder, mel­

lan vilka ligger teoristudier om en vecka. För varje treveckorsperiod erhåller lärar­

kandidaten en handledare, som handleder honom huvudsakligen i ett ämne. Hand­

ledaren låter lärarkandidaten följa med till de klassavdelningar, där han själv un­

dervisar i det för lärarkandidaten aktuella ämnet. Efter en tids auskultation över-

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

tar lärarkandidaten några av handledarens lektioner. Från början kan undervis-

ningsövningarna gälla enskilda elever eller en mindre grupp av elever för att så små­

ningom komma att gälla hela klassen.

Under den efterföljande praktikterminen tjänstgör lärarkandidaten som praktik­

lärare med en undervisningsskyldighet, som i allmänhet är två tredjedelar av

full tjänst för lärare i läroämnen. För varje ämne, som ingår i praktiklärarens

tjänstgöring, är en handledare förordnad. Denne skall vara praktikläraren behjälp­

lig i allt som praktiktjänsten bör förmedla kunskap om, såsom långtidsplanering,

planering av mindre avsnitt, klassföreståndarskap, elevvård i övrigt, samarbete skola­

hem, materielvård, institutionsföreståndarskap m. m. Praktiktjänstgöringen omfat­

tar även auskultation. Auskultationen fullgörs företrädesvis under terminens första

hälft med minst 10 lektioner hos varje handledare och med minst 10 lektioner efter

anvisning av praktikskolans rektor eller studierektor hos övriga lärare, som under­

visar i praktiklärarens klasser.

Timplan för ämneslärarutbildning vid lärarhögskola

Ämnesområde

Antal timmar

Första

terminen

Andra

terminen

PEDAGOGIK ...................................................................................

761

METODIK

Ämnesmetodik ...................................................................................

120

8

Teknisk metodik ..............................................................................

15

PRAKTIK

Auskultationer ...................................................................................

5 02

30—50

Undervisningsövningar ......................................................................

45—60

Praktiktjänstgöring ............................................................................

ca 300

ÖVRIGA ÄMNEN

Språkvård och muntlig framställning ............................................

Röst- och talvård ..............................................................................

8

5

Anmärkning. För varje 50-tal lärarkandidater disponerar rektor 20 timmar till förfogande.

1 För dem som har kunskaper i pedagogik motsvarande 16 § stadgan angående filosofiska

examina den 25 september 1953 (nr 610) anordnas kurs om 46 timmar.

2 Angivna 50 timmar avser den tidpunkt, då föreslagna auskultationsersättande ITV-program

färdigställts. Övergångsvis räknar överstyrelsen med 60 timmar.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skall relationen mellan antalet lärarkandidat -

timmar för varje 24-tal lärarkandidater och antalet lärartimmar vara för pedagogik

1:1,6, för teknisk metodik 1:3,0, för språkvård och muntlig framställning 1:3,0

samt för röst- och talvård 1:11,3. För ämnesmetodik räknar överstyrelsen med

relationen 1:1,6 för varje 20-tal lärarkandidater. För pedagogiklektorernas hand­

ledning av lärarkandidaterna under övningsundervisning föreslås därjämte 0,25 tim­

mar för varje lärarkandidat. För varje 50-tal lärarkandidater bör rektor, liksom nu,

disponera 20 s. k. timmar till förfogande, t. ex. för dagsaktuella skolfrågor, alkohol-,

narkotika- och tobaksfrågor, disciplinfrågor m. m.

17

Ämnesmetodiken upptar en huvuddel av timmarna på timplanen. Beträffande

relationen 1:1,6 mellan antalet lärarkandidattimmar och antalet lärartimmar vid

undervisning i ämnesmetodik framhåller skolöverstyrelsen, att skilda behov av

gruppindelning förekommer mellan ämnena, varför relationen inte strikt kan till-

lämpas på enskilt ämne. Relationen 1:1,6 ger i stället den totala ram, inom vilken

gruppindelning skall ske. I varje ämne ges som regel dels en grundläggande meto­

disk utbildning om ca 40 timmar, dels en fortsatt metodisk utbildning om ytter­

ligare ca 20 timmar med sikte på det gymnasiala stadiets behov. Lärarkandidat

med tre ämnen genomgår vanligtvis grundläggande metodisk utbildning i alla tre

ämnena, medan en blivande gymnasielärare med två ämnen utbildas ca 60 timmar

i varje ämne.

Metodiklektorernas handledning vid undervisningsövningar och praktiktermin

beräknas uppgå till sammanlagt 34 timmar för varje lärarkandidat. Med utgångs­

punkt häri har överstyrelsen framräknat den totala ram, inom vilken nämnda

verksamhet får bedrivas. För enskild kandidat kan timtalet tillåtas variera inom

vissa gränser. Av de 34 timmarna beräknas 21 timmar falla på den första utbild-

ningsterminens undervisningsövningar och 13 timmar på praktikterminen. Över­

styrelsen föreslår dessutom beträffande praktikterminen, att seminarier i metodik

skall kunna hallas under denna. I enlighet med lärarutbildningssakkunnigas förslag

beräknas fyra seminarieövningar om vardera två lektionstimmar. Gruppernas stor­

lek bör få variera beroende på praktikplatsernas belägenhet i förhållande till var­

andra. Med utgångspunkt i en gruppstorlek av fyra lärarkandidater har översty­

relsen beräknat den timtalsram, inom vilken denna verksamhet får bedrivas.

2.2.3 Dimensionering

Den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen har förutsatts få 8 800 del­

tagare. Överstyrelsen räknar med en intagning av 2 300 ämneslärarkandidater för

läsår vid lärarhögskola fr. o. m. budgetåret 1968/69. Den praktiska lärarkursen

beräknas vara avvecklad med utgången av innevarande läsår. 2 300 utbildnings­

platser kan dock inte erhållas enbart i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm,

Umeå och Uppsala. Praktisk-pedagogisk utbildning måste därför förläggas även till

andra orter och då i första hand till orter med universitetsfilialer, nämligen Karlstad,

Växjö och Örebro. Denna utbildning bör emellertid organisatoriskt knytas till lärar­

högskolorna i Göteborg, Malmö och Uppsala.

Hittills har alla därtill behöriga kunnat antas till praktisk lärarutbildning. Intag­

ningen till praktisk lärarubildning bör enligt överstyrelsen nu närmare planeras, dels

med hänsyn till den totala kapaciteten, dels med hänsyn till nödvändigheten av att

tillgodose varierande behov av utbildade lärare i skilda ämnen och ämnesgrupper.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2.3

Utbildning av speciallärare

Specialutbildning anordnas enligt tidigare fattade beslut vid lärarhögskolorna i

Göteborg, Malmö och Stockholm. Speciallärarlinjen är uppdelad på tre olika ut-

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65

18

bildningslinjer. Den första utbildningslinjen omfattar utbildning av lärare för

särskolundervisning, hjälpunaervisning, observationsundervisning, undervisning av

elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning av rörelsehindrade och syn­

svaga, den andra linjen utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade

samt av talpedagoger och den tredje linjen utbildning av förskollärare för sär-

skolebarn och sjuka barn. Behörig att intas vid speciallärarlinjen är som regel den

som genomgått ifrågakommande vanlig lärarutbildning och som sedan fullgjort

lärartjänstgöring under minst tre år.

I avvaktan på resultat av anbefalld utredning angående bl. a. dimensionering­

en av utbildning av lärare för synskadade och hörselskadade m. m. (prop. 1967:70

s. 35) föreslår skolöverstyrelsen oförändrad intagning på utbildningslinje 1 och 2

för läsåret 1968/69.1 prop. 1967: 142 angående omsorger om psykiskt utvecklings­

störda m. m. förordar chefen för socialdepartementet, att ökade möjligheter till

utbildning och sysselsättning bereds de psykiskt utvecklingsstörda. Med anledning

härav tänker skolöverstyrelsen senare framlägga ett detaljerat förslag om särskild

utbildning av lärare för denna kategori. Nu föreslås emellertid att utbildnings­

linje 3 av speciallärarlinjen inrättas vid lärarhögskolan i Malmö redan läsåret

1968/69, så att utbildning av förskollärare för psykiskt utvecklingsstörda kan

påbörjas där nästa läsår. Föreslaget antal intagningsplatser vid speciallärarlinjen

framgår av nedanstående tablå.

Antal intagningsplatser vid speciallärarlinjen läsåret 1968/69

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Utbildningslinje

Antal intagningsplatser

Göteborg

Malmö

Stockholm

Summa

Utbildningslinje 1

Lärare för särskolundervisning, hjälpundervisning,

observationsundervisning, undervisning av elever

med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning

av rörelsehindrade och synsvaga ........................

120

120

120

360

Utbildningslinje 2

Lärare för synskadade ...............................................

Lärare för hörselskadade ........................................

12

15

48

15

60

Talpedagoger ................................................................

12

16

28

Utbildningslinje 3

Förskollärare för särskolebarn och sjuka barn ....

24

24

48

144

144

223

511

Vid lärarhögskolornas speciallärarlinjer anordnas 3-veckorskurser (s. k. fortbild­

ningskurser) för klasslärare och lärare i läroämnen utan specialutbildning samt

18-veckorskurser (s. k. fortbildningskurser) för övningslärare utan specialutbildning.

Utbildningen omfattar pedagogisk psykologi med speciellt beaktande av olika

elevsvårigheter och härtill anknytande ämnesmetodiska frågor rörande stoff­

urval och stoffbehandling samt praktisk belysning av specialundervisningen genom

demonstrationer och studiebesök. Skolöverstyrelsen föreslår för budgetåret 1968/69

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

dels att antalet platser vid 3-veckorskurser ökas, dels att sådana kurser får anord­

nas även vid lärarhögskolan i Malmö. Föreslaget antal platser vid 3-veckorskurser

framgår av nedanstående tablå.

Antal platser vid 3-veckorskurser vid lärarhögskolorna läsåret 1968/69

Deltagare

Antal kursplatser

Göteborg Malmö Stockholm Summa

Lärare i läroämnen för elever inom specialundervisning. .

24

24

24

72

Lärare för elever med läs- och skrivsvårigheter...............

24

24

24

72

Lärare för elever med inskolningssvårigheter...................

24

24

24

72

Lärare för observationsundervisning.........................

24

24

24

72

96

96

96

288

Vad gäller 18-veckorskurser för övningslärare för elever inom specialundervis­

ning eller särskolor föreslås oförändrat antal platser, nämligen 24 platser vid lärar­

högskolan i Göteborg och 24 platser vid lärarhögskolan i Stockholm. Motsvarande

18-veckorskurs för yrkeslärare ges vid de yrkespedagogiska instituten.

För deltagare i specialutbildning från övriga nordiska länder beräknar skolöver­

styrelsen sex utbildningsplatser, i första hand vid utbildningslinje 2. Överstyrelsen

avser att senare framlägga förslag om storleken av den ersättning vederbörande

land bör erlägga per utbildningsplats.

2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar

De nuvarande fortbildningsinstituten skall i enlighet med riksdagens beslut in­

ordnas i lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning den 1 juli 1968 som

fortbildningsavdelningar. Vid den nyinrättade lärarhögskolan i Linköping upprättas

en fortbildningsavdelning vid samma tidpunkt.

Den personal, som tillförs lärarhögskolornas kansli i och med att fortbildningsin­

stituten inordnas i lärarhögskoleorganisationen, förutsätts bli integrerad med den

övriga personalen i den utsträckning de lokala förhållandena vid varje lärarhög­

skola medger det. Skolöverstyrelsen har räknat med att chef och biträdande chef för

avdelningen jämte en kurs- och konferenssekreterare samt en kansliskrivare helt

skall avdelas för fortbildningsavdelningen och att övrig personal i en slutlig orga­

nisation skall ingå i andra kanslienheter. En sådan samordning anses medföra vissa

rationaliseringsvinster. Vid flertalet lärarhögskolor beräknas dock fortbildnings-

avdelningens kansli tills vidare behöva förläggas utanför lärarhögskolans övriga

kansli, såsom fallet nu är med fortbildningsinstituten.

Huvuduppgift för fortbildningsavdelningens chef är att under medverkan av er­

forderlig expertis svara för utformningen av lärarfortbildningen med avseende på

innehåll, arbetsformer och organisation samt att även svara för en fortgående ut­

veckling av samma verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår vidare att göra upp

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Personal vid fortbildningsavdelningarna1

Tjänster

Göteborg Linköping Malmö Stockholm Umeå Uppsala Summa

tjänster

Chef .............................. 1

1

1

1

1

1

6

Biträdande chef...........

1

1

1

1

1

5

Kurs- och konferens­

sekreterare ................... 1

1

1

1

1

5

Kontorsskrivare...........

1

1

1

1

1

1

6

Kansliskrivare ............. 1

2

2

1

1

8

Vaktmästare ............... 2

1

1

1

1

5

Kontorsbiträde ........... 3

2

3

3

2

2

15

1 Härtill kommer 135 000 kr. till extra biträdeshjälp enligt skolöverstyrelsens förslag.

förslag till och planlägga kurs- och konferensverksamhet, anställa kursledning, ha

inseende över genomförandet av beslutade kurser samt följa upp och tillvarata

idéer och metoder som framkommer vid dessa. Vidare svarar han för utbildningen

av fortbildningskonsulenter och för samordningen av fortbildningsverksamheten

inom den region, som motsvarar vederbörande lärarhögskolas huvudsakliga verk­

samhetsområde. Till de ekonomisk-administrativa uppgifterna förutsätts höra för­

handlingar och överenskommelser med kursledning och internatvärdar samt med

institutioner och företag, som erhållit uppdrag att helt eller delvis ansvara för viss

kursverksamhet.

Skolöverstyrelsen räknar med såväl ordinarie som extra metodiklektorer som

medverkande i lärarhögskolas fortbildning. Fortbildningsinsatsen skall inte knytas

till vissa speciella tjänster, utan själva skyldigheten att medverka i fortbildning bör

i princip åvila alla lektorer och arbetet bör fördelas på ett så stort antal av dem

som det bedöms lämpligt. Målet bör vara en naturlig kontakt mellan grundutbild­

ning och fortbildning. Såsom ett exempel på regelbundet och organiserat ianspråk-

tagande av metodiklektorer för fortbildningsuppgifter nämns ledning av eller med­

verkan vid ämnes-, handledar- och huvudlärarkonferenser, vilket till stor del kan

ske i samband med besök hos praktiklärare.

Man har att räkna med en utomordentligt stor variation med avseende på fort­

bildningsbehovet, eftersom de i fortbildning deltagande lärarna har fått sin grund­

utbildning under skilda tider och högst skiftande betingelser och dessutom under sin

lärarverksamhet kommit att skaffa sig högst olikartade erfarenheter. Skolöver­

styrelsen diskuterar i sin framställning dels läsårskurser, dels feriekurser. Valet av

kurstyp betingas av flera omständigheter. I fråga om utformningen av verksam­

heten uttalar överstyrelsen, att kurserna ofta med fördel organiseras som intemat-

kurs. Denna form har visat sig äga ett stort värde inte bara när det gäller att

skapa trivsel och gemenskap utan även från pedagogisk synpunkt. Internatfor-

men gör det möjligt för deltagarna att träffas för samvaro och utbyte av er­

farenheter även utanför den schemalagda tiden och det är av många kursdeltagare

omvittnat, att detta i hög grad verkat berikande och stimulerande. Särskilda kurs­

gårdar i anslutning till lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning bör

därför knytas till den slutliga lärarutbildningsorganisationen.

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

21

2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrations-

verksamhet samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala

skolenheter

Enligt riksdagens beslut skall en eller flera skolenheter inom det kommunala

skolväsendet ställas till varje lärarhögskolas förfogande för demonstrationer och

försök. Dessa enheter benämns skolenheter för försöks- och d e -

monstrationsverksamhet. Vid sidan av försöks- och demonstrations-

verksamheten skall vid dessa skolenheter även bedrivas viss praktisk lärarutbild­

ning i form av övningsundervisning och auskultationer. Verksamheten bör vid full

utbyggnad i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier omfatta 6—8 parallel­

ler och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna 4—6

paralleller av varje skolform. Dessa skolenheter avses få en central uppgift i lärar­

utbildningen.

Uppbyggnaden av försöks- och demonstrationsverksamheten har föreslagits ske

som regel successivt. Vissa lärare som tjänstgör vid skolenheter för försöks- och

demonstrationsverksamhet skall ha ordinarie kommunal tjänst med beteckning­

en Up och förordnas för sex år eller, om särskilda skäl föreligger, för kortare tid.

Sådan kommunal tjänst lediganmäls för sökande från hela riket. Utöver dessa lä­

rare med Up-tjänst, i det följande kallade Up-lärare, finns för lärarkandidaternas

auskultationer och övningsundervisning m. in. två kategorier handledare i det kom­

munala skolväsendet, nämligen lärare som förordnats som handledare för tre år och

lärare som erhållit förordnande för ett läsår eller en termin för handledning i mind­

re omfattning. Även annan, icke korttidsförordnad lärare kan ifrågakomma för mer

tillfällig medverkan i lärarutbildningen.

En lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet anses böra koncentre­

ras till så få skolenheter som möjligt. Demonstrationsverksamheten vid skolenheten

kan exempelvis få formen av direktauskultationer av större grupper lärarkandida­

ter med eller utan förelagda auskultationsuppgifter, auskultationer genom s. k. one-

way screen under lärares ledning eller inspelning av ITV-program. Up-lärarna tas

inte alla på en gång i anspråk för försöks- och demonstrationsverksamhet. Sådana

arbetsuppgifter förutsätts i stället kunna växla mellan dessa lärare. De lärare,

som därvid inte leder försök och demonstrationer, handleder lärarkandidater vid

övningsundervisning och tar emot auskultanter. Skolöverstyrelsen räknar med att

den egentliga försöks- och demonstrationsverksamheten skall ha en omfattning som

ungefär motsvarar två paralleller av varje årskurs på låg- och mellanstadiet samt

beträffande högstadiet och det gymnasiala stadiet en omfattning som ungefär mot­

svarar sammanlagt sex tjänster, förutom den andel som kan bestridas genom meto­

diklektorernas s. k. skoltjänstgöring vilken i första hand skall förläggas till skol­

enhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Omfattningen av den egentliga

försöks- och demonstrationsverksamheten föreslås kunna variera med antalet me­

todik- och pedagogiklektorer och antalet intagna lärarkandidater vid lärarhög­

skolan.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning beräknas försöks- och

demonstrationsverksamheten få en sådan omfattning redan läsåret 1968/69, att

skolöverstyrelsen bedömer det som nödvändigt att i berörda kommuner inrätta sär­

skilda tjänster som koordinerande studierektor. Den reguljäre skolledaren vid

resp. skolenhet med sådan verksamhet skall fortfarande ha vissa fastställda lärar-

utbildningsuppgifter, medan innehavaren av föreslagen särskild tjänst förutsätts

ha ansvar för samordningen av försöks- och demonstrationsverksamheten i kom­

munen. Studierektorns verksamhetområde och arbetsuppgifter sammanfattas av

överstyrelsen bl. a. på följande sätt. Studierektor skall 1) delta i planeringen av

försöks- och demonstrationsverksamheten vid konferenser på lärarhögskolan med

pedagogik- och metodiklektorer samt i konferenser med de Up-lärare som med­

verkar i verksamheten, 2) samordna försöks- och demonstrationsverksamheten och

anpassa den till skolenhetens resurser med hänsyn till tillgången på klasser och

lärare, 3) svara för att demonstrationsverksamheten blir ett effektivt medel att

samordna de teoretiska och praktiska delarna av lärarutbildningen, vilket innebär

att han dels från lärarhögskolans lektorer tar emot önskemål om lämpliga demon-

strationslektioner, dels medverkar till att dessa kommer till stånd, dels schema­

mässigt planlägger besök av grupper av lärarkandidater, 4) svara för samordningen

med annan försöksverksamhet på orten som drivs kommunalt eller i utvecklings­

blocken samt 5) informera lärarhögskolans lärare och ortens lärare i övrigt om

pågående försöksverksamhet och om de resultat som sådan försöksverksamhet

gett.

En stor del av den praktiska lärarutbildningen, nämligen huvuddelen av lärar­

kandidaternas auskultationer och övningsundervisning samt all deras tjänstgöring

under praktikterminen, måste förläggas till andra skolenheter än dem, som inrym­

mer försöks- och demonstrationsverksamhet. Vid dessa skolenheter för

praktik förordnas särskilda handledare. Lågstadielärarkandidaternas praktik­

termin infaller som redovisats i det föregående under den fjärde utbildningstermi-

nen och mellanstadielärarnas praktiktermin under den femte utbildningsterminen.

Två lärarkandidater från klasslärarlinje handledes normalt av en handledare. Hand­

ledare och lärarkandidater undervisar var och en i genomsnitt 20 veckotimmar i

två klasser, helst parallellklasser. Handledaren har 10 veckotimmar i vardera klas­

sen och varje lärarkandidat 20 veckotimmar i sin klass. Handledningen uppgår till

i genomsnitt 5 veckotimmar per lärarkandidat. Ämneslärarkandidaternas praktik­

termin följer som redovisats i det föregående omedelbart efter utbildningsterminen

vid lärarhögskola. Under praktikterminen tjänstgör den s. k. praktikläraren med

undervisningsskyldigheten nedsatt med ungefär en tredjedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

23

2.6 Anslagsberäkningar

2.6.1

Lärarhögskolorna

2.6.1.1 Lärarhögskolorna: Avlöningar

1967/68 Anslag ___ 84 310 000

1968/69 Förslag ....

112 000 000

Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämligen

sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. (Göteborg, Linkö­

ping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala) och nio lärarhögskolor för enbart

klasslärarutbildning (Falun, Gävle, Flärnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kris­

tianstad, Luleå och Växjö), samt för kvarvarande klassavdelningar av den gamla

seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och Uppsala

(se 2.6.3.1).

1967/68

Beräknad ändring 1968/69

Tjänster

Skolöverstyrelsen

Departements­

chefen

Lärar- och forskarpersonal .......................

460

+ 583

+ 390

Övrig personal...............................................

142,5

+ 194,5

+ 157,5

Anslag

602,5

+ 777,5

+ 547,5

Avlöningar till tjänstemän ......................... . . . .

83 740 000

+ 34 828 000

+28 190 000

Arvoden och särskilda ersättningar..........

570 000

—

478 000

—

500 000

84 310 000

+ 34 350 000

+ 27 690 000

Skolöverstyrelsen

Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till avlöningar

vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Anslaget

till avlöningar vid lärarhögskolorna har för budgetåret 1968/69 räknats från grun­

den. I kostnadsredovisningen anges därför på vissa punkter dels den totala kostna­

den, dels ökningen för budgetåret 1968/69 ( + ).

Rektorer, lärare m. m.

1. 15 rektorer i Up 27 (1 185 072 kr.); ( + 10 rektorer, +790 072 kr.).

2. 1 rektor i Up 22 för speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Stockholm (per­

sonlig tjänst 68 100 kr.).

3. 61 lektorer i pedagogik i Uo 22 (3 986 436); ( + 28 lektorer, +1 829 836

kr.).

4. 153 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 samt 70 lärare för ämnesfördjup-

ning (14 198 900 kr.); ( + 38 lektorer och 70 lärare, +6 683 400 kr.). Med an­

ledning av en utvidgad ämnesfördjupning i den nya klasslärarutbildningen, bl. a.

bestående av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny tjänstetyp,

avsedd för lärare för ämnesfördjupning, tillkommer vid lärarhögskolornas klass­

lärarlinjer.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

5. 147 lektorer i högstadiets metodik i Uo 21 vid lärarhögskolorna för klass- och

ämneslärarutbildning (8 785 200 kr.); ( + 72 lektorer, + 4 352 800 kr.).

6. 25 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 eller Uo 21 vid lärarhögskolorna för

klass- och ämneslärarutbildning (1 560 000 kr.); ( + 22 lektorer, +1 372 800 kr.).

7. 1 lektor i vuxenundervisningens metodik i U 22 eller U 20 vid lärarhögskolan

i Stockholm (60 000 kr.).

8. 1 lektor i logopedi i Uo 20 vid lärarhögskolan i Stockholm (personlig tjänst

54 800 kr.).

9. 23 lektorer i specialundervisningens metodik i Uo 18 eller Uo 16 vid lärarhög­

skolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm (1 009 900 kr.); ( + 8 lektorer,

+ 351 200 kr.).

10. 50 lektorer i mellanstadiets metodik i Uo 17 (2 304 600 kr.); ( + 23 lektorer,

+ 1 060 116 kr.).

11. 110 lektorer i övningsämnenas metodik i Uo 17 (5 070 120 kr.); ( + 72 lek­

torer, + 3 318 624 kr.).

12. 15 lärare i musik (instrumentalmusik) i Uo 15 (+ 620 280 kr.).

13. 34 lektorer i lågstadiets metodik i Uo 17 eller Uo 14 (1 332 528 kr.); ( + 18

lektorer, +705 456 kr.).

14. 9 lärare i röst- och talvård i U 16 vid lärarhögskolorna för klass- och äm­

neslärarutbildning (391 100 kr.); ( + 3 lärare, +131 000 kr.).

15. Medel till lärartimmar över stat för undervisning i dramatik vid lärarhög­

skolan i Uppsala ( + 40 000 kr.).

16. Medel till lärartimmar över stat (16 093 894 kr.); (+9 231 894 kr.). Under

denna punkt beräknas det totala behovet av timmar i pedagogik, ämnesmetodik,

ämnesteori, mellanstadiets metodik, lågstadiets metodik, övningsämnenas metodik,

instrumentalmusik, röst- och talvård, språkvård och muntlig framställning, special­

undervisningens metodik, vissa ämnen vid speciallärarlinjen, tekniska läromedel

(lärarhögskolorna för enbart klasslärarutbildning), slöjd, välskrivning (de två sena­

re ämnena avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen) samt behovet av

timmar till förfogande vid lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning. Sedan

det totala antalet timmar räknats fram, har 75 procent av detta tagits i anspråk för

ordinarie tjänster, i vilka i förekommande fall inkluderats s. k. skoltjänstgöring.

De överskjutande timmarna har kostnadsberäknats enligt TFU, Avd. G. Särskilda

bestämmelser, punkt 25. Därtill kommer 20 000 kr. för tillgodoräkningstimmar för

lektorers besök hos praktiklärare. Lärarkostnader för introduktionskursen och den

s. k. pedagogiska strimman redovisas under punkt 24.

17. Medel till lärartimmar över stat m. m. för undervisning i tekniska läromedel

vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (308 000 kr.). Skolöversty­

relsen framlägger vissa förslag till rationalisering av undervisning i ämnet tekniska

läromedel. Förslagen innebär att undervisningen i viss utsträckning bedrivs med

hjälp av programmerat material och att undervisningsgruppernas storlek ökas till

minst 8 kandidater per grupp. Medel beräknas för dels en extra tjänsteman som

skall svara för undervisningen i ämnet, dels en särskild institutionstekniker för

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

25

ämnet tekniska läromedel vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm.

Dessa institutionstekniker föreslås utöver dem som redovisas i punkt 46.

18. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldighe-

ten för 25 biträdande utbildningsledare (650 600 kr.); (+13 arvodestjänster,

+ 303 600 kr.). Vid lärarhögskola kan finnas inrättade arvodestjänster såsom bi­

trädande utbildningsledare för ämneslärarutbildning, för klasslärarutbildning och

för speciallärarutbildning. Den undervisningsskyldighet som åvilar biträdande ut­

bildningsledare i dennes egenskap av lärare vid lärarhögskolan nedsätts enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. För budgetåret 1968/69 beräknar skolöver­

styrelsen, att arvodestjänster såsom biträdande utbildningsledare skall finnas in­

rättade till det antal som framgår av följande tabell och med den nedsättning

av undervisningsskyldigheten, som framgår av anmärkningar till tabellen.

Typ av utbildning

Lärarhögskolan i

Lärarhög-

------------------------------------------------------ skolorna för

Göte- Lin- Mal- Stock- Umeå Upp- enbart klass­

borg köping mö holm

sala lärarutbild­

ning

Ämneslärarutbildning ..................... I1

l1

l1

l1

l1

l1

Klasslärarutbildning ....................... 23

l3

24

l1

l3

l3

95

Speciallärarutbildning ..................... I1

l3

Anmärkningar:

1 Undervisningen nedsätts med 80 procent.

2 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sam­

manlagt 160 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst.

3 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 60 procent.

4 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sam­

manlagt 120 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst.

5 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 40 procent.

19. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten

för en lektor i specialundervisningens metodik vid lärarhögskolan i Stockholm (ut­

bildningslinje 2 av speciallärarlinjen); (16 000 kr.).

20. Uppdragstillägg till lärare, som är biträdande utbildningsledare (288 300

kr.); ( + 149 916 kr.). Antal m. m. redovisas under punkt 18.

21. Uppdragstillägg till lärare, som är institutionsföreståndare (839 600 kr.);

( + 553 400 kr.).

22. Uppdragstillägg till lärare, som är bibliotekarie vid speciallärarlinjen vid lä­

rarhögskolorna i Göteborg och Stockholm (1 900 kr.).

23. 12 assistenter vid de naturvetenskapliga institutionerna vid lärarhögskolorna

för klass- och ämneslärarutbildning ( + 419 000 kr.).

24. Medel till introduktionskurs och den s. k. pedagogiska strimman ( + 985 000

kr.). Ämnet pedagogik fordrar under det första läsåret 1/3 lärartimmar per kan­

didat, metodik 4/9 lärartimme per kandidat och praktiken 4/5 lärartimme per

kandidat. För administration av den pedagogiska strimman begär skolöverstyrelsen

att medel tilldelas lärarhögskolorna motsvarande 20 kr. per deltagare.

25. Medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska (avser kvarvarande

klasser av seminarieorganisationen, + 27 000 kr.).

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

26. Medel till utbildning av kyrkomusiker (avser kvarvarande klasser av semina-

rieorganisationen, + 74 000 kr.).

27. Medel till kurser i yrkesvägledningsfrågor (avser kvarvarande klasser av se-

minarieorganisationen, +60 200 kr.).

28. Medel till kurser och föreläsningar vid lärarhögskolor för enbart klasslärar­

utbildning (timmar till förfogande, + 45 000 kr.).

29. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd.

A. 4 mom.). Skolöverstyrelsen föreslår, att dessa kostnader, som innevarande bud­

getår belastar förevarande anslag, belastar anslagen till bidrag till driften av grund­

skolor m. m., resp. kommunala gymnasiala skolor (se 2.6.2 punkten C.).

De pedagogiska institutionerna vid lärarhögskolorna

för klass- och ämneslärarutbildning

30. 6 professorer i Uo 27 (424 600 kr.); ( + 2 professorer i Linköping och Upp­

sala, + 141 500 kr.).

31. 6 laboratorer i Uo 22 (383 900 kr.); ( + 4 laboratorer i Göteborg, Malmö,

Stockholm, varav två tjänster vid lärarhögskolan i Malmö, +255 900 kr.).

32. Medel för forskartermin för professorer och laboratorer (80 800 kr.);

( + 40 200 kr.). Med hänsyn till föreslagen ökning av antalet tjänster har uppräk­

ning skett med en tiondel av årslönen för varje ny tjänst.

33. 4 skolpsykologer i A 28 (216 100 kr.); ( + 3 skolpsykologer i Göteborg,

Malmö, Uppsala, +162 600 kr.).

34. 4 forskningssekreterare i U20 (216 700 kr.); (+1 forskningssekreterare i

Umeå, +54 200 kr.).

35. 25 assistenter å 1 000 timmar (879 800 kr.); (+14 assistenter, +492 800

kr.).

36. Medel till vissa extra tjänster in. m. ( + 692 000 kr.). För varje lärarhögskola

beräknas medel till en forskarassistent i U 17 och en institutionssekreterare i A 21

samt medel motsvarande en halv tjänst som lektor i U 22 för koordination och pro­

duktionsledning i fråga om annan ITV-produktion än den som föreslås under

2

.

6

.

1

.

4

.

37. Medel för experters (inkl. vissa lektorers) deltagande i forsknings- och ut­

vecklingsarbete ( + 420 000 kr.).

38. Medel till psykometrisk och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö

(58 300 kr.); ( + 3 300 kr.).

39. Medel för slutförande av forskningsprojekt vid statens försöksskola i Lin­

köping ( + 238 400 kr.). Den forskningsverksamhet, som nu bedrivs vid försökssko­

lan i Linköping, anses inte kunna slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968.

Enligt tidigare fastställt program kommer en del av undersökningarna att pågå un­

der budgetåret 1968/69. Skolöverstyrelsen föreslår därför, att de för forsknings­

uppgifter vid försöksskolan anställda tjänstemännen under budgetåret 1968/69

upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping med samma benämningar

och förordnandeförhållanden som nu. Tjänstemännen är en försöksledare i Up 22,

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

27

en skolpsykolog i Ae 28, en forskningsassistent i Ae 23 och en kansliskrivare i

Ae 11. Vid eventuellt ledigblivande bör tjänsterna inte få återbesättas eller uppe­

hållas utan särskilt medgivande av överstyrelsen. På lärarhögskolans avlöningsstat

bör vidare upptas 60 000 kr. för ersättningar åt experter och extra biträdeshjälp

i anledning av ifrågavarande forskningsverksamhet. Vissa omkostnader (sjukvård,

reseersättningar och kostnader i anslutning till särskilda försök) beräknar översty­

relsen under lärarhögskolornas omkostnadsanslag.

40. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för laboratorn i utvecklingspsyko­

logi vid lärarhögskolan i Stockholm (+ 5 900 kr.).

41. Medel för föreläsningar och testhandledning vid barnpsykologiska forsknings­

institutets psykologutbildning i Stockholm (6 000 kr.); ( + 300 kr.).

42. Auskultationsersättningar vid barnpsykologiska forskningsinstitutets psyko­

logutbildning i Stockholm (5 300 kr.); ( + 300 kr.).

Fortb i1dningsa vde1ning arna vid lärarhögskolorna för

klass- och ä m n e s 1 ä r a r u t b il dni ng

43. Medel till personal m. m. (+ 1 519 000 kr.).

Bibliotekspersonal

44. Personal till bibliotek enligt följande tablå (690 244 kr.); (+416 444 kr.).

Tjänstebe-

n amning

Löne­

grad

Lärarhögskolan i

Lärarhög­

skolorna

för enbart

klasslärar­

utbildning

Göte­

borg

Linkö­

ping

Mai-

mö

Stock­

holm

Umeå

Upp­

sala

Bibliotekarie .. . A 24

1

l(+l)

i

1

K+l/2) 1

Biblioteksassi-

A 13

17

9(+9)

Förste biblio-

teksbiträde .... A 11

1(+1)

i

1(+1)

Biblioteksbiträde A 9

1

i

1

K+D

K+D

För innehav av tjänst som biblioteksassistent förutsätts studentexamen samt 4—6

månaders statlig biblioteksutbildning vid kungl. biblioteket eller universitetsbiblio­

teken.

Personal till administration m. m.

45. Personal till administration m. m. (exkl. fortbildningsavdelningarna) enligt

tablå på följande sida (3 888 504 kr.); (+1 977 772 kr.).

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1968

Tjänstebenämning

Löne­

grad

Lärarhögskolan

Lärarhög­

skolorna

för enbart

klasslärar­

utbildning

Göte­

borg

Lin­

kö­

ping

Mal­

mö

Stock­

holm

Umeå Upp­

sala

Byrådirektör ................... A 26

1

l(+l)

i

1

1

1

Kamrerare ..................... A 17

1

i

1

K+D

9(+9)

Kanslist ............................ Agli—

Ae 17

2

H+l)

²

3

K+D

²

9(+9)

Kontorsskrivare ............. A 13

5(+2)

H+l)

5( + 2) 5

l

3

Kansliskrivare ............... A 11

7(+1)

2(+2) 6(+2) 4

3(+2) 4(+2)

18(+18)

Kontorist ....................... A 9

^{9(4 U/2)}

H+l)

⁴

5

3(+2) 4(+l)

Kontorsbiträde ............... Ae 3—

Ae 9

6

H+l)

⁸

5(+2) 2

2(+2)

27(+27)

Personal till vakttjänst, vissa institutioner m. m.

46. Personal till vakttjänst, vissa institutioner m. m. enligt följande tablå

(2 058 248 kr.); (+ 1 341 344 kr.).

Tjänstebenämning

Löne­

grad

Lärarhögskolan i

Lärarhög­

skolorna

för enbart

klasslärar-

utbildning

Göte­

borg

Lin­

kö­

ping

Mal­

mö

Stock­

holm

Umeå Upp­

sala

TV-tekniker ...................

A 15

K+D

K+D

H+l)

K+D

Maskinist .......................

A 13

H+l)

Institutionstekniker ....

A 12

3(+l) 2(+2) 3(+2) 3(+2) 2( + 2) 3(+2)

9(+9)

Expeditionsförman........

A 11

1

1

K + D K+D K+D

Maskinist .......................

All

3(+1)

H+l)

1

2(—1)

9(+9)

Vaktmästare ...................

A9

9(+2) 3(+3) 7(+l) 6

3(+2) 3

18(4-18)

47. Arvode till extra biträdespersonal (337 000 kr.); ( + 96 000 kr.).

48. Arvoden till extra personal som biträder med pedagogisk-administrativa ar­

betsuppgifter vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (322 000

kr.); ( + 74 400 kr.).

49. Arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhögskolorna för

klass- och ämneslärarutbildning (148 000 kr.); ( + 22 000 kr.).

50. Expert- och assistenthjälp vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna

i Göteborg, Malmö och Stockholm (45 000 kr.); ( + 6 500 kr.).

Övrigt

51. Medel för lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på an­

nan ort än lärarhögskoleorten ( + 230 000 kr.).

52. Medel till organisation av s. k. praktikcentra ( + 58 000 kr.).

53. Ersättning för mistad lön för handledare under konferenser eller annan

handledarutbildning ( + 270 000 kr.). Vid beräkning av medelsbehovet har skol­

överstyrelsen utgått från mistad lön under 2 dagar för 100 handledare per termin

och lärarhögskola med klass- och ämneslärarutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

29

54. Kallortstillägg (110 000 kr.); ( + 85 000 kr.).

55. Organisationsföredragandetillägg ( + 21 688 kr.).

56. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. (2 280 000 kr.); ( + 980 000 kr.).

57. Arvoden åt läkare och sköterska vid lärarhögskolorna för enbart klasslä­

rarutbildning ( + 91 452 kr.). Under omkostnadsanslaget till lärarhögskolor har in­

räknats medel för täckande av kostnader för granskning av inträdessökandes läkar­

intyg.

58. Avlöningsförmåner åt lärarkandidater (41 830 000 kr.); (+10 204 000 kr.).

Dessa förmåner avser dels ämneslärarkandidater under den första utbildningstermi-

nen vid lärarhögskolan (2 300 lärarkandidater, dvs. en ökning med 650 lärarkan­

didater), dels klasslärarkandidater under praktikterminen (816 lärarkandidater, dvs.

en ökning med 96 lärarkandidater), dels deltagare i speciallärarutbildning (utbild-

ningsarvoden).

59. Arvoden för skötsel av trädgårdar i Växjö och Härnösand (+1 080 kr.).

60. Utbildning av oexaminerade lärare på grundskolans låg- och mellanstadium

( + 423 000 kr., varav 281 000 kr. till lärarlöner, 32 922 kr. till biträdande utbild­

ningsledare, 24 012 kr. till skrivhjälp m. m., 79 791 kr. till omkostnader, 4 800 kr.

till materiel, böcker m. m. samt 475 kr. till intagningsnämnd). Kungl. Maj:t upp­

drog den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning angående ut­

bildning av oexaminerade lärare. Nu föreslagen utbildning, som förläggs till Stock­

holm och utformas i så nära anslutning som möjligt till den nya klasslärarutbild­

ningen, beräknas ta sin början i juli 1968 och få en linje för utbildning av lärare

på lågstadiet och en linje för utbildning av lärare på mellanstadiet. För lärare på

lågstadiet omfattar den teoretiska utbildningen dels dagundervisning under två fe­

riekurser (var och en om sex veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sam­

manlagt 1 050 timmar. För lärare på mellanstadiet omfattar den teoretiska utbild­

ningen dels dagundervisning under tre feriekurser (två om sex veckor och en om

sju veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sammanlagt 1 445 timmar.

För både lågstadielärare och mellanstadielärare börjar utbildningen med en ferie­

kurs. Det förutsätts, att den som genomgår utbildningen varit förordnad som lärare

med full tjänstgöring på låg- och/eller mellanstadiet under minst fyra terminer.

De studerande beräknas under studietiden ha förordnande som lärare med

minst

halv tjänstgöring på det stadium som utbildningen avser. Lärarkandidaternas prak­

tiska utbildning sker i direkt anslutning till deras lärartjänstgöring och under ledning

av särskilt utsedda handledare. Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarkandidat som an­

tagits till den förkortade utbildningen skall kunna förordnas som vikarie på tjänst

utan att denna tjänst anmäls till den offentliga arbetsförmedlingen. Om utbildningen

såsom överstyrelsen föreslår anordnas i Stockholm, kommer detta att innebära, att

lärare från andra delar av landet, som önskar deltaga i utbildningen, först måste

förvissa sig om minst halvtidsförordnande som lärare i Stockholm. Utbildningen

bör dock i princip stå öppen för varje sökande, som uppfyller behörighetskraven,

oberoende av nuvarande tjänstgöringsort och bör därför också annonseras för fri

ansökan. Skolöverstyrelsen avser slutföra sin utredning med en enkät om behov och

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

intresse för motsvarande utbildning inom Göteborgs- och Malmöområdena och i

anslutning därtill eventuellt inom andra aktuella områden.

61. Försöksverksamhet med viss kompletterande utbildning i matematik, fysik

och kemi ( + 240 000 kr.). Som allmänt behörighetsvillkor för tillträde till utbild­

ning av klasslärare för lågstadiet och mellanstadiet gäller krav på genomgången

fackskola, gymnasium eller motsvarande utbildning. Speciella behörighetskrav ut­

trycks i krav på kunskaper i särskilt specificerade ämnen enligt fackskolans läro­

plan. Den 12 maj 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt kompetensutredningen att inkom­

ma med förslag om behörighet och om urval bland sökande vid intagning till klass­

lärarutbildning. I skrivelse den 12 december 1967 har kompetensutredningen över­

lämnat sådant förslag. Därvid föreslås bl. a. att den som ej har förkunskaper i ma­

tematik, fysik och kemi motsvarande årskurs 1 på social linjes naturvetenskapliga

gren under vissa förutsättningar skall få genomgå kompletterande utbildning vid

lärarhögskola. För varje grupp om 24 deltagare i sådan utbildning beräknar skol­

överstyrelsen en kostnad av 16 000 kr., varav 2 500 kr. utgör omkostnader. An­

talet deltagare uppskattas till ca 360.

Läsåret 1967/68 undervisades barn i statlig övningsskola eller externa klasser

av den statliga övningsskolan. Den 1 juli 1968 överförs kostnaderna för undervis­

ningen av dessa barn till anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m., resp.

kommunala gymnasiala skolor. Tjänster m. m. (punkterna 1—22, 30—58), som

för budgetåret 1967/68 finns upptagna på avlöningsstaten för lärarhögskolorna i

Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, beräknas för budgetåret 1968/

69 motsvara en sammanlagd kostnad av 65 038 468 kr. Viss del av kostnadsök­

ningarna under lärarhögskolornas avlöningsanslag för budgetåret 1968/69 utgörs

av överföringar från folkskoleseminariernas avlöningsanslag.

2.6.1.2 Lärarhögskolorna: Omkostnader

1967/68 Anslag ........... 4 712 000

1968/69 Förslag ........... 6 420 000

Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämli­

gen sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärar-

1. Sjukvård m. m..................................................

2. Reseersättningar åt tjänstemän ...................

3. Reseersättningar åt lärarkandidater m. fl.. .

4. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten............................

b) Städning och renhållning .......................

c) Övriga expenser ........................................

5. Bidrag till studie- och idrottsutfärder m. m.

Uppbördsmedel

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse ....

Nettoutgift

Beräknad ändring 1968/69

1967/68

Skolöverstyrelsen

Departements­

chefen

44 000

807 000

1 128 000

+

76 500

+ 556 000

+1 003 900

+

76 000

+ 450 000

+ 787 000

451 000

678 000

1 564 000

40 000

+ 675 000

+ 1 284 000

+ 1 355 000

+ 259 600

+ 675 000

+ 1 284 000

—1 564 000

+ 11000

4 712 000

+ 5 210 000

+ 1719 000

—

+ 11 000

+ 11 000

4 712 000

+ 5 199 000

+ 1708 000

Kungl. May.ts proposition nr 65 år 1968

31

högskolor för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar

av den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm

och Uppsala (se 2.6.3.1).

Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till omkost­

nader vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå.

2.6.1.3 Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. in.

1967/68 Anslag ........... 1 960 000

1968/69 Förslag...........

6 915 000

Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämli­

gen sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärarhög­

skolor för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar av

den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och

Uppsala (se 2.6.3.1).

Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till materiel,

böcker m. m. vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och

Uppsala. Anslaget bör enligt skolöverstyrelsen ökas med 1 605 000 kr. och föras

upp med 3 565 000 kr. Kostnaderna under anslaget har beräknats schablonmässigt

med utgångspunkt i de belopp som under den senaste femårsperioden anvisats till

materiel, böcker m. m. samt utrustning för lärarhögskolor och folkskoleseminarier

med undantag för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs.

Övningsskolorna vid ifrågavarande utbildningsanstalter föreslås av skolöversty­

relsen upphöra den 1 juli 1968. Materielkostnaderna för övningsskolorna uppgår

i genomsnitt till 20 procent av materielanslagen. Lärarhögskolornas och berörda

folkskoleseminariers anslag har därför minskats med 20 procent.

De fortsatta beräkningarna har gjorts efter bl. a. följande principer.

1. Av anslagen till materiel m. in. till lärarhögskolor och berörda folkskolesemi­

narier (exklusive övningsskolor) beräknas ca 75 procent användas till investeringar

och 25 procent till förbrukningsmateriel.

2. Det för budgetåret 1967/68 framräknade beloppet för förbruknings­

materiel beräknas öka proportionellt mot förändringarna i antalet lärarkandi­

dater.

3. Det för åren 1963/64—1967/68 framräknade beloppet för investeringar har

omräknats till 1966 års priser (konsumentprisindex 1949=100). Medel för re-

investeringar beräknas med utgångspunkt i en avskrivningstid på fem år.

Avskrivningskostnaderna uppgår till en femtedel av återanskaffningsvärdet av de

fem föregående årens inköpta utrustning av investeringskaraktär.

32

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

4. Behovet av medel till nyinvesteringar beräknas på följande sätt.

För att även nytillkommande lärarkandidater skall tillförsäkras en utrustningsstan-

dard jämförlig med tidigare, framräknas ett basbelopp för nyinvestering, vilket

utgörs av 1967/68 års genomsnittliga investeringskostnad per närvarande lärar­

kandidat multiplicerad med antalet tillkommande studerande.

5. Det framräknade totalbeloppet har räknats upp med fem procent med hän­

syn till prisstegringar.

Medel till speciella ändamål (ITV, inlärningsstudio eller särskild ma­

teriel med anledning av lärarutbildningsreformen) bör enligt skolöverstyrelsen be­

gäras separat och med särskild motivering. För budgetåret 1968/69 begär över­

styrelsen medel för sådana ändamål under särskilt utrustningsanslag.

2.6.1.4 Lärarhögskolorna: Utrustning m. ni.

Skolöverstyrelsen föreslår, att ett nytt anslag med angiven rubrik upptas på

riksstaten och uppförs med 6 170 000 kr. för kostnader avseende nyanskaffningar

m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen.

A. Undervisningsmateriel m. m. för klass- och ämnes-

lärarutbildningen (3 milj. kr.).

Vid klasslärarlinjerna behövs enligt skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69

särskilda medel med anledning av de nya grundkursernas och tillvalskursemas ut­

formning. En förstärkt utrustning krävs i samtliga ämnen, för låg- och mellansta­

diets metodik samt för institutionen för tekniska läromedel. Vid ämneslärarlinjer-

na uppstår ett nytt och betydande utrustningsbehov för de nyupprättade lärarhög­

skolorna i Linköping och Umeå (den senare inrättad den 1 juli 1967). En prelimi­

när beräkning av utrustningsbehoven ger vid handen, att under treårsperioden

1968/69—1970/71 krävs ett sammanlagt belopp av 9 988 000 kr. och att för bud­

getåret 1968/69 bör utgå 3 000 000 kr.

B. Möbler, inventarier m. m. för klass- och ämneslärar-

utbildningen (1,2 milj. kr.).

Utarbetandet av lokalprogram m. m. för de olika lärarhögskolorna pågår f. n.

Skolöverstyrelsen räknar med att budgetåret 1968/69 kunna ta i bruk nya läro­

salar, studie- och grupprum samt lektorsrum. De beräknade inredningskostnaderna

anges per lärosal till 12 000 kr., per studie- och grupprum till 3 500 kr. för rum om

24 m2 och 2 000 kr. för rum om 12 m2 samt per lektorsrum till 2 500 kr. Det sam­

manlagda medelsbehovet för budgetåret 1968/69 uppskattas till 1,2 milj. kr.

Ytterligare medel för detta ändamål kommer att behövas under följande två bud­

getår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

33

C. Särskild utrustning för speciallärarutbildningen

(157 000 kr.)

Behovet av nyutrustning för speciallärarlinjerna föranleds av dels beslutet att

förlägga utbildningen av lärare för synskadade och hörselskadade till lärarhög­

skola, dels skolöverstyrelsens förslag att anordna utbildningslinje ³ av special­

lärarlinjen samt särskilda 3-veckorskurser vid lärarhögskolan i Malmö.

D. Intern television m. m. (776 000 kr.)

Enligt skolöverstyrelsen kan intern television (ITV) bidra till att lösa ett flertal

utbildningsproblem, som eljest svårligen kan bemästras. Den nya lärarutbildningen

bygger på samverkan mellan teori och praktik samt mellan ämnesstudier, pedago­

gik och metodik. Exemplifierande undervisningssituationer inpassas lättast på en

bestämd plats i den teoretiska utbildningsgången genom användning av ITV eller

videobandspelare. Rätt använd medför intern television stora kvalitativa förbätt­

ringar av utbildningen. ITV kan emellertid också rationalisera utbildningen och på

sikt åstadkomma ekonomiska vinster, t. ex. genom att antalet auskultationstimmar

per lärarkandidat i skolväsendet kan nedbringas. ITV löser vidare lärarutbildning­

ens växande kvantitetsproblem, t. ex. när det gäller att ge goda och målinriktade

auskultationstillfällen till så många som möjligt under den s. k. pedagogiska strim­

man (se ².².¹).

Skolöverstyrelsen har låtit utreda investeringsbehov för ITV-utrustning vid lärar­

högskolorna med sikte på en etappvis uppbyggnad. De olika etapperna anges ne­

dan.

Etapp 1 (50 000 kr.)

Den första etappen innebär installation av apparatur för återgivning av program

som producerats vid annan lärarhögskola. För återgivning av sådana program krävs

en videobandmaskin samt kontrollutrustning till fem observationslokaler med uni­

versalmottagare.

Etapp 2 (utan kontrollrum) ( + 50 000 kr.)

Denna etapp innebär installation av förenklat 2-kamerasystem för begränsad

produktion av egna program. Anläggningen kan användas för bandning med befint­

lig videobandmaskin eller direktsändning till observationslokalerna med eller utan

samtidig bandning.

Etapp 3 (med kontrollrum) (+ 50 000 kr.)

Om kontrollrum disponeras, utökas möjligheterna för högkvalitativ upptagning

väsentligt. ²-kamerautrustningen för etapp ² bör i denna etapp kompletteras med

studiokontrollbord med utbyggbar ljud- och bildmixer samt anslutningsmöjligheter

för i etapp 4 tillkommande apparatur. Kontrollfunktionerna kan valfritt förläggas

till kontrollrummet eller studion.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65

34

Etapp 4 (4-kamerasystem) (+ 60 000 kr.)

Studions möjligheter utökas väsentligt vid installation av 4-kamerasystem. Här­

för krävs två studiokameror på stativ med komplett fjärrmanövermöjlighet av

nig- och svängrörelser och zoom-objektiv samt en översiktskamera och en repro­

kamera för återgivning av textunderlag, av- och påannonsering in. m.

Etapp 5 (+ 90 000 kr.)

I denna etapp kompletteras utrustningen till den nivå, som motsvarar fullstän­

diga studiomöjligheter med ljud- och bildupptagning från studio och telecine-enhet

samt samtidig redigering och distribution med tre videobandmaskiner.

Enligt skolöverstyrelsen bör vid lärarhögskola för enbart klasslärarutbildning nor­

malt etapp 1 och 2 komma till utförande samt etapp 3, om de lokala förhållande­

na medger separat kontrollrum. Lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stock­

holm förfogar f. n. över ITV-utrustning, som ungefär motsvarar etapp 4 och alltså

möjliggör egen produktion, medan övriga lärarhögskolor helt saknar ITV. Över­

styrelsen hemställer, att varje lärarhögskola budgetåret 1968/69 förses med ITV-

utrustning motsvarande minst etapp 1 (beträffande Umeå och Uppsala etapp 2

därest den första etappen kommer till stånd under budgetåret 1967/68, varom

framställning gjorts i särskild ordning) och beräknar ett medelsbehov av

(12X50 000=) 600 000 kr. för utrustning.

I anslagsframställningen för budgetåret 1968/69 lämnar skolöverstyrelsen även

förslag till en centralplanerad produktion av program för lärarutbildningen. Den

avses komma till stånd vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm

under läsåren 1968/69—1970/71 och omfattar 117 program under treårsperioden.

Varje program beräknas omfatta 30 minuter och kosta ca 5 500 kr. För produk­

tion av 32 program läsåret 1968/69 begär överstyrelsen 176 000 kr. Erhålls de

fyra tjänster som TV-tekniker som föreslås under lärarhögskolornas avlöningsan-

slag, anses beloppet för produktionskostnader kunna minskas i motsvarande mån.

E. Inlärningsstudio (600 000 kr.)

Den ämnesfördjupning i engelska som blivande mellan- och lågstadielärare skall

erhålla vid lärarhögskolorna utgörs till stor del av praktisk språkträning. Även för

ämneslärarna är det viktigt, att utbildningen vid lärarhögskola ger ökad språkfär­

dighet. Endast med hjälp av inlärningsstudio anses den praktiska träningen kunna

bli tillräckligt omfattande. Vidare anför överstyrelsen, att varje skola inom en snar

framtid kommer att ha inlärningsstudio som standardutrustning. Också av den

anledningen bör lärarkandidaterna få förtrogenhet med denna inlärningsform.

Enligt överstyrelsens uppfattning bör varje lärarutbildningsanstalt vara försedd

med inlärningsstudio. Överstyrelsen beräknar för budgetåret 1968/69 medel för

en inlärningsstudio å 16 platser, en s. k. halvklassanläggning, för de lärarhögskolor,

som ännu inte har fullgod sådan. Dessa är till antalet tolv och kostnaden beräknas

till (12X50 000 = ) 600 000 kr. För de följande två budgetåren räknar överstyrel­

sen med utrustningskomplettering vid samtliga lärarhögskolor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

35

F. Särskild utrustning vid skolenheter med försöks-

och demonstrationsverksamhet (485 000 kr.)

Vid skolenheter med försöks- och demonstrationsverksamhet ställer verksamhe­

ten krav på särskild utrustning utöver av kommunen bekostad normalutrustning.

Enligt skolöverstyrelsen bör medel för ändamålet stå till lärarhögskolornas förfo­

gande.

2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som används för

praktisk lärarutbildning

Enligt skolöverstyrelsen bör samtliga kostnader för den praktiska lärarutbild­

ningen belasta anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kom­

munala gymnasiala skolor. Löner och andra ersättningar till i lärarutbildningen

medverkande, kommunalt anställd personal avses skola utbetalas av kommunen.

De särskilda lärarutbildningskostnaderna är av sex slag: kostnader som är för­

enade med inrättande av tjänst med beteckningen Up, kostnader som är förenade

med inrättande av arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, tjänst-

göringstillägg enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.),

avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 §, kostnader för särskilda tjänster som

studierektor samt kostnader för nedsättning av praktiklärares undervisningsskyl-

dighet.

Klasslärare eller lärare i läroämnen, som innehar tjänst med beteckningen Up

eller arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, beräknas bli tagen

i anspråk för lärarutbildningsuppgifter under ca 50 % av sin undervisningstid.

De sammanlagda kostnaderna för försöks- och demonstrationsverksamhet samt

övrig praktisk lärarutbildning i det kommunala skolväsendet beräknas för budget­

året 1968/69 uppgå till 28 436 219 kr. Härav beräknas tre femtedelar belasta an­

slaget till bidrag till driften av grundskolor m. m. och två femtedelar anslaget till

bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor. Fördelningen av denna total­

kostnad på olika huvudposter framgår av följande redovisning.

A. Lärare med beteckningen Up (13 161 590 kr.)

Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå. Viss

del av detta antal utgörs av tjänster för egentlig försöks- och demonstrations­

verksamhet. Övrig del är avsedd för den praktiska utbildningen av lärarkandidater.

I fråga om antalet Up-tjänster för klasslärare utgör beräkningsgrunden en lärartjänst

för varje klass som ingår i organisationen för försöks- och demonstrationsverk­

samhet. Antalet tjänster för lärare i läroämnen har för varje klass i organisa­

tionen beräknats med utgångspunkt i lärarkoefficienten ^1,8 för gymnasiet,

2,0

för fackskolan och 1,3 för högstadiet.

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 65 år 1968

Föreslagen Up-lärarkategori

För utbildning av:

Klasslärare Ämneslärare Speciallärare

Lågstadielärare........

Mellanstadielärare . .

Övningslärare ..........

Lärare i läroämnen .

Speciallärare.............

168

192

72

28

De merkostnader för lärarutbildning som är förenade med Up-tjänst består av

dels särskilda löneförmåner, dels kostnaden för lägre undervisningsskyldighet. Vid

följande merkostnadsberäkning har ordinarie, vanlig tjänst av motsvarande kategori

(näst högsta löneklassen, ortsgrupp 4) tjänat som utgångspunkt.

1. Up-lågstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 13 558 kr.)

2. Up-mellanstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 16 423 kr.)

3. Up-speciallärare (lågstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 15 667 kr.)

4. Up-speciallärare (mellanstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 15 578

kr.)

5. Up-lärare i läroämnen (beräknad genomsnittskostnad per tjänst 16 900 kr.)

⁶. Up-lärare i gymnastik, teckning eller musik (beräknad kostnad per tjänst

14 858 kr.)

7. Up-lärare i slöjd (textilslöjd; trä- och metallslöjd); (beräknad kostnad per

tjänst 14 954 kr.)

B.

Arvodestjänster som handledare med förordnande

för tre år (5 266 797 kr.)

Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå.

Föreslagen handledarkategori

För utbildning av:

Klasslärare Ämneslärare Speciallärare

Lågstadielärare .............................................................. y4

Mellanstadielärare ......................................................... 74

Lärare i läroämnen .....................................................

Speciallärare....................................................................

De merkostnader för lärarutbildning som är förenade med arvodestjänst som

handledare består av dels särskilda löneförmåner, dels kostnaden för nedsatt un­

dervisningsskyldighet. Vid följande merkostnadsberäkning har ordinarie, vanlig

tjänst av motsvarande kategori (näst högsta löneklassen, ortsgrupp 4) tjänat som

utgångspunkt.

1. Lågstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 7 805 kr.)

2. Mellanstadielärare (beräknad kostnad per tjänst 9 676 kr.)

3. Speciallärare (lågstadielärare); (beräknad kostnad per tjänst 9 190 kr.)

4. Speciallärare (mellanstadiet); (beräknad kostnad per tjänst 10 819 kr.)

5. Lärare i läroämnen (beräknad genomsnittskostnad per tjänst 12 700 kr.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

37

C.

Tjänstgöringstillägg enligt AST 29

§ Specialbe­

stämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.) (13 407 832 kr.)

Ifrågavarande tjänstgöringstillägg utgår för följande slag av medverkan i praktisk

lärarutbildning.

1. Rektor eller studierektor vid skola, där klasslärarkandidat eller ämneslärar-

kandidat fullgör praktiktermin (klasslärarutbildning 46 512 kr. och ämneslärarut-

bildning 108 300 kr.)

2. Handledning vid övningsundervisning och mottagande av auskultanter (klass­

lärarutbildning 2 485 080 kr., ämneslärarutbildning 3 895 717 kr. och speciallärar­

utbildning 225 351 kr.)

Anm. För varje ämneslärarkandidat beräknas 60 auskultationstimmar under den

första utbildningsterminen. En del av dessa 60 auskultationstimmar kommer att

ske hos lärare, som inte äger uppbära särskilt arvode härför, nämligen Up-lärare

och handledare med förordnande för tre år. Särskilt auskultationsarvode förutsätts

utgå till 50 procent av det totala antalet auskultationstimmar. Vid varje sådan tim­

me beräknas i medeltal fyra lärarkandidater samtidigt närvara.

3. Handledning under praktik (klasslärarutbildning 934 320 kr. och ämneslä­

rarutbildning 5 712 552 kr.)

Anm. Under den andra utbildningsterminen på ämneslärarlinjen förordnas en

handledare per kandidat och ämne. Det övervägande antalet kandidater har hand­

ledd praktik i två ämnen, medan de övriga, uppskattningsvis ¹⁰ procent, har hand­

ledd praktik i tre ämnen. Den senare kategorien väntas öka i den nya lärarutbild-

ningsorganisationen. Budgetåret 1968/69 beräknas dock antalet lärare, som skall

förordnas såsom handledare, uppgå till i medeltal ^2,1 per lärarkandidat.

För lärare som meddelats förordnande att för en termin eller ett läsår medverka

vid utbildning av klass- och ämneslärare, får tillägg som här avses sammanlagt inte

utgå med högre belopp än som motsvarar skillnaden mellan lönen enligt den löne-

klass, i vilken läraren är placerad, och lönen enligt den löneklass, vars nummer med

tre enheter överstiger numret för nämnda löneklass.

D. Avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 § (200 000

kr.)

Skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Närmare

redogörelser för sådana skolenheters organisation har lämnats i det föregående.

E. Särskilda tjänster (400 000 kr.)

Sju studierektorer för försöks- och demonstrationsverksamhet.

F. Kostnader för nedsatt undervisningsskyldighet för

praktiklärare (skolöverstyrelsen har i annat sammanhang begärt medel här­

för)

Praktiklärare får nedsättning av undervisningsskyldigheten med i genomsnitt en

tredjedel av full undervisningsskyldighet.

G. Statligt anställda metodiklektorers skoltj änstgö-

ring i kommunen (—4 milj. kr.)

Lektorer i metodik förutsätts fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet i

form av undervisning i det kommunala skolväsendet. Kommunernas behov av kom­

munalt anställda lärare minskas genom de statliga metodiklektorernas undervis-

ningsinsats. Denna beräknas läsåret 1968/69 motsvara ett ungefärligt belopp av

⁴ miij. kr., om man utgår från de löneförmåner som gäller för det reguljära skol­

väsendets lärare. Denna kostnad svarar staten direkt för via lärarhögskolornas avlo-

ningsanslag och den skall därför balanseras av en motsvarande besparing under an­

slagen till bidrag till berörda skolformer. Vid beräkning av de samlade lärarutbild-

ningskostnaderna skall nämnda belopp upptas såsom minuspost, medan däremot,

som konstaterats i det föregående, kostnaden för Up-lärares och vissa handledares

lägre undervisningsskyldighet skall upptas såsom pluspost.

3⁸

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2.6.3

Folkskoleseminarierna

2.6.3.1 Folkskoleseminarierna: Avlöningar

1967/68 Anslag ......... 39 570 000

1968/69 Förslag.........

7 780 000

Tjänster

Lärarpersonal .......................................................

Övrig personal.......................................................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän . . ............................

Arvoden och särskilda ersättningar...................

1967/68

Beräknad

Skolöverstyrelsen

ändring 1968/69

Departements­

chefen

601,5

89

-463,5

— 61

—463,5

— 61

690,5

—524,5

—524,5

39 320 000

250 000

—31 581 720

— 208 280

—31 581 720

— 208 280

39 570 000

—31 790 000

—31 790 000

Skolöverstyrelsen har utgått från att folkskoleseminarierna i Falun, Gävle,

Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö upphör

med utgången av juni 1968. Medelsbehovet under budgetåret 1968/69 för kvar­

varande seminarieavdelningar på dessa orter har beräknats under lärarhögskolornas

avlöningsanslag. Detsamma gäller folkskoleseminarierna i Göteborg, Linköping

och Umeå, som fr. o. m. läsåret 1968/69 avvecklas med en årskurs i sänder och

som av skolöverstyrelsen föreslås inordnade i lärarhögskoleorganisationen på orten

fr. o. m. den ¹ juli 1968. Övningsskolorna vid dessa tolv folkskoleseminarier före­

slås upphöra med utgången av juni 1968.

Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna beräknas för budgetåret

1968/69 medel för folkskoleseminarerna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs, inklusive deras övningsskolor. Under samma anslag beräknar skolöver­

styrelsen även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som

39

avvecklas successivt med början läsåret 1968/69 och som under detta läsår kom­

mer att ha kvar särskilda rektorstjänster. Övningsskolorna vid dessa två semi­

narier föreslås upphöra med utgången av juni 1968. Överstyrelsen utgar från att

den praktiska lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala

skall i mån av behov kunna bedrivas med utnyttjande av de personella resurserna

för motsvarande verksamhet vid lärarhögskolorna i Stockholm och Uppsala.

Överstyrelsen föreslår sammanlagt tio intagningsklasser vid folkskoleseminarierna

i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Antalet klassavdelningar vid dessa

seminarier och folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala framgår av följande

sammanställning.

Antal klassavdelningar vid folkskoleseminarierna

Kungl. Maf:ts proposition nr 65 år 1968

Folkskoleseminarium

Antal avdelningar med 24 lärarkandidater

Mellanstadie- Lågstadielärarutbildning

Summa

lärarutbildning

p IF

F II3 III3 I2 IF

3

2

9

2

9

2

5

2

9

1

3

38

Undervisningen kommer att bedrivas i huvudsak enligt nu gällande undervis-

ningsplaner. Kostnadsberäkningarna beaktar vissa förslag till förändringar i under-

visningsplanerna för 3-årig småskollärarlinje som redovisats i det föregående (se

2

.

1

.

2

).

Haparanda

Landskrona

Skara ..........

Stockholm

Strängnäs .

Uppsala ..

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2.6.3.2 Folkskoleseminarierna: Omkostnader

1967/68 Anslag ........... 3 306 000

1968/69 Förslag ......... 842 000

De organisatoriska förutsättningarna för överstyrelsens beräkning av detta an­

slag är desamma som redovisats under anslaget till avlöningar vid folkskolesemina-

riema. Under anslaget till omkostnader vid folkskoleseminarierna beräknas sålunda

för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona,

Skara och Strängnäs, inklusive deras övningsskolor. Under samma anslag beräknar

skolöverstyrelsen även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala,

som avvecklas successivt med början läsåret 1968/69.

Beräknad ändring 1968/69

Utgifter

1967/68

Skolöverstyrelsen

Departements­

chefen

1. Sjukvård m. m..................................................

56 000

—

43 000

—

43 000

2. Reseersättning åt tjänstemän .......................

33 000

—

25 000

—

25 000

3. Reseersättning åt lärarkandidater ...............

579 000

— 494 000

— 524 000

4. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten .........................

850 000

— 660 000

— 660 000

b) Städning och renhållning .......................

950 000

— 535 000

— 535 000

c) Övriga expenser .........................................

554 000

— 444 000

_ 444 000

5. Bidrag till studie- och idrottsutfärder........

15 000

—

10 400

—

10 400

6. Skötsel av trädgårdar....................................

210 000

— 185 000

— 185 000

7. Särskilda kurser och föreläsningar.............

83 000

—

58 000

—

58 000

8. Underhåll och förnyelse av inventarierna i

lärarkandidaternas bostadsrum vid semina-

riet i Haparanda.............................................

600

of.

of.

3 330 600

—2 454 400

—2 484 400

Uppbördsmedel

1. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse ..

14 000

—

10 400

—

10 400

2. Inkomster av trädgårdarna .........................

10 000

— 10 000

— 10 000

3. Lärarkandidatavgifter till underhåll och för­

nyelse av inventarierna i lärarkandidaternas

bostadsrum vid seminariet i Haparanda . . .

600

of.

of.

Nettoutgift

3 306 000

—2 434 000

—2 464 000

2.6.3.3 Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

1967/68 Anslag ........... 2 215 000

1968/69 Förslag...........

380 000

De organisatoriska förutsättningarna för överstyrelsens beräkning av detta anslag

är desamma som redovisats under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna.

Överstyrelsen föreslår, att anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskolesemi­

narierna för budgetåret 1968/69 förs upp med 460 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

41

3. Departementchefen

1967 års riksdag har beslutat om reformerad lärarutbildning (prop. 1967: 4, SU

51, rskr 143). Skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har haft Kungl.

Maj:ts uppdrag att vidta erforderliga förberedande åtgärder och göra i samband

därmed påkallade framställningar avseende reformens genomförande. Med anled­

ning härav har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om

anslag för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69.

I enlighet med riksdagens beslut skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt fem­

ton lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning i

Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt — under för­

utsättning att godtagbara överenskommelser träffas mellan staten och berörda

städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand,

Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. Statens förhandlings-

nämnd har fört förhandlingar med berörda städer om vissa frågor i samband med

inrättande av lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning samt med städerna

Linköping och Umeå om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. Villkorligt

slutna avtal med dessa städer har av nämnden med skrivelse den 27 februari 1968

överlämnats till Kungl. Maj:t. Härtill återkommer jag i det följande.

I fråga om intagning av klasslärarkandidater vid lärarhög­

skolorna och vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och

Strängnäs för budgetåret 1968/69 föreslår skolöverstyrelsen sammanlagt 1 776

intagningsplatser för lågstadielärarkandidater och 2 136 intagningsplatser för mel-

lanstadielärarkandidater, varav 1 536 resp. 2 064 platser vid lärarhögskolorna.

Innevarande budgetår intas 1 296 lågstadielärarkandidater och 1 416 mellanstadie-

lärarkandidater. Anledningen till den föreslagna intagningsökningen är, förutom

aktuella beräkningar av lärarbehovet, att examinationen av lågstadielärare och

mellanstadielärare som en följd av förlängningen av utbildningstiden övergångsvis

kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås enligt skol­

överstyrelsen under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu

överskådlig tidsperiod bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna

minskning av examinationen blir återhämtad genom att intagningen och därmed

också examinationen ökas under de närmaste åren. Jag finner skolöverstyrelsens

förslag om dimensionering av klasslärarutbildningen välgrundat. I lärarutbild-

ningsorganisationen bör alltså budgetåret 1968/69 finnas 1 776 intagningsplatser

på lågstadielärarlinje och 2 136 intagningsplatser på mellanstadielärarlinje. Kungl.

Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för klasslärarutbildning.

Skolöverstyrelsens förslag att avveckla folkskoleseminarierna i Haparanda,

Landskrona, Skara och Strängnäs fr. o. m. läsåret 1969/70 är jag inte beredd att

nu ta ställning till. Frågan bör ytterligare övervägas. Jag avser att i annat samman­

42

hang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t in­

komma med ett preciserat förslag angående avvecklingens utformning, lokalernas

användning och personalens framtida placering. Härvid bör även skolöverstyrelsens

förslag angående utbildning av finsktalande klasslärare redovisas.

År 1965 fastställde statsmakterna (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) riktlinjer

för utbyggande och organisation av universitets- och högskoleväsendet fram till

början av 1970-talet. Som en väsentlig del i dessa riktlinjer ingick frågan om en

fastare organisation av den ämnesteoretiska utbildningen fram till primärexamen

(s. k. fasta studiegångar) vid de filosofiska fakulteterna. Universitetskanslersämbetet

har i uppdrag att inkomma med närmare förslag i frågan. Den praktisk-pedagogiska

utbildningen för ämneslärare avsågs i prop. 1967: 4 bli uppdelad på en förbere­

dande del i anslutning till den ämnesteoretiska utbildningen och en avslutande del

vid lärarhögskola. Dåvarande departementschefen räknade med att den förbere­

dande delen — i enlighet med 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag —

skulle bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk

strimma, dvs. inslag av pedagogik, metodik och praktik som skall ge en första

kontakt med läraryrket redan under den ämnesteoretiska utbildningen vid univer­

sitet eller högskola. Enligt den preliminära tidsplanen avsågs de fasta studiegångarna

komma att införas successivt med början läsåret 1968/69. Vissa förskjutningar i

tidsschemat har emellertid uppstått trots att utredningsarbetet har bedrivits med

största skyndsamhet. Fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna beräknas

därför komma att införas först med början läsåret 1969/70. Detta innebär en se-

nareläggning med ett år i förhållande till den ursprungliga planeringen, vilket på­

verkar skolöverstyrelsens förslag angående förberedande praktisk-pedagogisk ut­

bildning under läsåret 1968/69. Den föreslagna förberedande utbildningen är näm­

ligen intimt förknippad med de fasta studiegångarna och jag räknar därför inte med

att den skall ta sin början förrän läsåret 1969/70. Mot den av skolöverstyrelsen

föreslagna utformningen av den del av den förberedande praktisk-pedagogiska ut­

bildningen som utgörs av den pedagogiska strimman har jag i stort ingen erinran.

Beträffande introduktionskursen föreslår skolöverstyrelsen en fördelning av tim­

marna i introduktionskursen på de olika studieterminerna men framhåller sam­

tidigt, att det kan bli nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av denna

förberedande utbildning. Enligt min mening bör detta bl. a. kunna ske genom att

den av lärarutbildningssakkunniga föreslagna uppläggningen av introduktionskursen

prövas på åtminstone en universitetsort eller universitetsfilialort. Jag avser senare

föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att försöksvis anordna intro­

duktionskurs i enlighet med vad jag anfört.

Genom beslut den 4 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen och

lärarhögskolornas rektorer att fatta de beslut och vidta de åtgärder som erfordras

för att öka intagningen av ämneslä rarkandidater i den ut­

sträckning som är möjlig. Sedan dess har också samtliga behöriga sökande an­

tagits till utbildning. Den ökade examinationen vid universitet och högskolor under

senare år har medfört svårigheter för lärarutbildningsorganisationen att ta emot

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Kungl. Mai:ts proposition nr 65 år 1968

43

alla sökande. Svårigheterna beror bl. a. på det förhållandet att antalet sökande

inte fördelas jämnt på höst- och vårtermin. Antalet sökande till praktisk lärar­

utbildning var t. ex. för höstterminen 1966 drygt 1 400 och för vårterminen 1967

ca 1 050. För att lärarhögskolornas resurser skall kunna utnyttjas effektivt blir det

nödvändigt att åstadkomma en bättre balans mellan höstterminsintagning och vår-

terminsintagning. Den ökande examinationen vid universiteten kan vidare leda till

att alla sökande inte längre kan beredas plats vid lärarhögskola, eftersom möjlig­

heterna att öka lärarhögskolornas resurser i fråga om lämpliga handledare och

praktikplatser har en gräns. Vid en eventuell begränsning av intagningen av ämnes-

lärarkandidater bör i första hand de tas in som har ämnesteoretisk utbildning för

adjunktstjänst. Kungl. Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för äm-

neslärarutbildning. I enlighet med vad dåvarande departementschefen uttalade i

prop. 1967: 4 beräknar jag medel för en intagning av ca 2 300 ämneslärarkandi-

dater under läsaret 1968/69. Om antalet sökande någon termin skulle överstiga

antalet intagningsplatser, kommer det att krävas ett urvalsförfarande. Bestämmelser

härom meddelas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

I fråga om speciallärarutbildningen tillstyrker jag skolöverstyrel­

sens förslag, att utbildningslinje 3 av speciallärarlinjen, dvs. speciallärarutbildning

för förskollärare, inrättas vid lärarhögskolan i Malmö den ¹ juli 1968. Det totala an­

talet intagningsplatser på lärarhögskolornas speciallärarlinje bör för budgetåret

1968/69 vara i enlighet med skolöverstyrelsens förslag vid den första utbildnings­

linjen 360 platser, vid den andra utbildningslinjen 103 platser och vid den tredje

utbildningslinjen 48 platser. Jag förordar vidare, att föreslaget antal fortbildnings­

kurser om 3 resp. 18 veckor kommer till stånd under nästa budgetår. Kungl. Maj: t

bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för speciallärarutbildning.

De nuvarande fortbildningsinstituten skall den 1 juli 1968 inordnas som fort-

bildningsavdelningar i lärarhögskoleorganisationen. Därigenom kom­

mer grundutbildning och fortbildning att kunna knytas närmare samman och ut­

byte av erfarenheter underlättas. Det är enligt min mening värdefullt att lärare som

sysslar med grundutbildning också kan engageras i fortbildning och omvänt. Reg­

lerna för detta bör närmare preciseras. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt

skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser.

Kungl. Maj:t har den 1 mars 1968 fastställt timplan för klasslärarutbildning

vid lärarhögskola. Mot skolöverstyrelsens förslag i fråga om timplan för den prak-

tisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare har jag intet att erinra. Beräkningen

av antalet lärartimmar i ämnesmetodik bör dock liksom när det gäller klasslärar­

linjen grundas på en genomsnittlig gruppstorlek av 24 lärarkandidater.

Metodiklektorerna beräknas av skolöverstyrelsen komma att medverka i den

praktiska utbildningen under lärarhögskoleterminen och under praktikterminen

med drygt trettio timmar för varje lärarkandidat på ämneslärarlinje. I fråga om

lärarkandidat på klasslärarlinje föreslår skolöverstyrelsen, att metodiklektorer med­

verkar i ungefär samma omfattning. I den praktiska utbildningen av lärarkandidater

medverkar därjämte dels särskilda handledare med lärartjänst som har beteck­

44

ningen Up, dels handledare med särskild arvodestjänst. Tillkomsten av dessa

särskilda tjänster i det kommunala skolväsendet den 1 juli 1968 innebär att hand-

ledarorganisationen väsentligt förbättras och stabiliseras. Det är angeläget att en

rationell arbetsfördelning mellan handledare och metodiklektorer åstadkommes.

En huvuduppgift för metodiklektorerna bör vara att medverka till att handledarnas

lärarutbildningsinsats blir så effektiv som möjligt. Jag förutsätter att tidsåtgången

för lektorernas direkta medverkan i den praktiska utbildningen härigenom kommer

att minskas. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att med­

dela de anvisningar rörande fördelning av handledares och metodiklektorers arbets­

uppgifter som fordras.

Med anledning av den utvidgade ämnesfördjupningen i den nya klasslärarutbild­

ningen, bl. a. i form av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny

tjänstetyp tillkommer vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer. Det betydande behovet

av timmar för undervisning i ämnesteori i klasslärarutbildningen motiverar också

enligt min mening att en ny kategori lärare införs, som endast svarar för ämnes-

teoretisk utbildning och som därmed kompletterar befintliga lärarkategorier. Vid

lärarhögskolorna bör alltså fr. o. m. den 1 juli 1968 för den ämnesteoretiska ut­

bildningen på klasslärarlinje kunna inrättas inte bara ordinarie eller extra tjänster

som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik, utan även ordinarie eller extra tjänster

som adjunkt i ämnesteori. För klasslärarkandidaternas utbildning i ämnesteori

räknar jag med ungefär lika många lektorstjänster som adjunktstjänster. Vid lärar­

högskola för enbart klasslärarutbildning bör vid full utbyggnad finnas tio tjänster

som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik. Adjunktstjänsterna skall kunna in­

rättas i ett eller i två ämnen, i senare fallet med eller utan företräde för visst ämne.

Innehavare av adjunktstjänst skall, om så erfordras, kunna fullgöra viss fyllnads­

tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. I adjunktstjänst skall jämte annat

ämne även kunna ingå pedagogik. Löneställningen för den nya tjänstetypen är

beroende på förhandlingar mellan statens avtalsverk och berörda personalorgani­

sationer. Beträffande speciella extra ordinarie adjunktstjänster i enbart pedagogik

återkommer jag i det följande.

För nästa budgetår bör i fråga om nya tjänster som rektorer och lärare

m. m. vid lärarhögskolorna medel beräknas för ¹⁰ tjänster som rektor, 13 ordina­

rie tjänster som lektor i pedagogik, 83 ordinarie tjänster som lektor i U 22 i äm­

nesteori och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik, 30 ordinarie tjänster som lek­

tor i U 22 eller U 21 i ämnesteori och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik,

60 ordinarie tjänster som adjunkt i ämnesteori alternativt ämnesteori och pedago­

gik, ⁸ ordinarie tjänster som lektor i specialundervisningens metodik, 23 ordina­

rie tjänster som lektor i mellanstadiets metodik, 72 ordinarie tjänster som lektor i

övningsämnenas metodik, 18 ordinarie tjänster som lektorer i lågstadiets metodik,

15 ordinarie tjänster som lärare i musik och 3 extra ordinarie tjänster som lärare

i röst- och talvård till en beräknad sammanlagd kostnad av 18 725 000 kr. (1, 3,

4, ⁶, 9—14).

Med anledning av förslaget angående medel för undervisning i dramatik vid

lärarhögskolan i Uppsala förordar jag, att försöksverksamhet vid lärarhögskola

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

45

må efter beslut av rektor kunna anordnas inom ramen för av riksdagen anvisade

medel till lärarhögskolan (15). För lärartimmar över stat beräknar jag en höjning

av tidigare medelsanvisning med ⁶ 500 000 kr. Vid anslagsberäkningarna för

budgetåret 1969/70 bör överstyrelsen utgå från att av totalantalet timmar skall

75 % utgöra underlag för ordinarie tjänster och minst 15 % underlag för extra

tjänster (16). Jag har intet att erinra mot skolöverstyrelsens förslag angående

undervisning i tekniska läromedel vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärar-

utbildning (17). Jag beräknar medel till ytterligare fyra arvodestjänster som bi­

trädande utbildningsledare vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbild-

ning. Vid dessa lärarhögskolor finns redan denna typ av arvodestjänst. Skolöver­

styrelsen har i uppdrag att utreda hur ledningen av en lärarhögskola skall vara

organiserad. I avvaktan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd föreslå

att arvodestjänster som biträdande utbildningsledare inrättas vid de nya lärarhög­

skolorna för enbart klasslärarutbildning. Däremot föreslår jag, att till dessa lärar­

högskolor anvisas 225 000 kr. till anställande av personal, som biträder rektor med

pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter (18, 20). Medel bör beräknas för upp-

dragstillägg till lärare som är institutionsföreståndare (21). Jag tillstyrker över­

styrelsens förslag om medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska, till

utbildning av kyrkomusiker, till kurser i yrkesvägledningsfrågor samt till vissa andra

kurser och föreläsningar (25—28). Tjänstgöringstillägg av olika slag till medver­

kande i den praktiska lärarutbildningen har av överstyrelsen föreslagits belasta

anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala

skolor och utbetalas av kommun. Gjorda undersökningar har gett vid handen, att

en sådan anordning medför praktiska problem. Tjänstgöringstillägg av här nämnt

slag bör liksom hittills utbetalas av lärarhögskolorna direkt till de medverkande.

Jag beräknar 13 410 000 kr. för ändamålet under lärarhögskolornas avlönings-

anslag.

Professur i praktisk pedagogik finns f. n. vid de pedagogiska insti­

tutionerna vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå.

Enligt min mening bör två nya professurer i praktisk pedagogik inrättas den 1 juli

1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping och den andra vid lärarhögskolan i

Uppsala (30). Samordning av verksamhetsformerna vid universitetens och lärar­

högskolornas pedagogiska institutioner är i flera avseenden angelägen bl. a. när

det gäller tjänstetyper. Vid universiteten kommer fr. o. m. den 1 juli 1968 att kunna

inrättas extra ordinarie tjänster som adjunkt i pedagogik. Motsvarande typ av tjänst

bör också kunna finnas vid lärarhögskolorna. Behörig till sådan tjänst skall den

vara som, om inte skolöverstyrelsen av särskilda skäl medger annat, har avlagt

akademisk examen vari pedagogik ingår och som prövas för uppgiften lämplig.

Jag beräknar medel till 18 sådana extra ordinarie tjänster.

Spörsmålet om vilken forskning och forskarutbildning som skall äga rum vid

lärarhögskolornas pedagogiska institutioner utreds f. n. av särskilda sakkunniga.

I avvaktan på dessas förslag är jag inte beredd att nu föreslå fler tjänster vid de

pedagogiska institutionerna än vad jag gjort i det föregående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

46

Vad gäller övriga förslag bör 96 000 kr. beräknas för bl. a. lärarhögskolornas

produktion av interna televisionsprogram och vidare bör medlen till psykome-

trisk och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö räknas upp med 3 300 kr.

(36 och 38). I anslagsframställningen angående utrustning m. m. vid lärarhög­

skolorna för budgetåret 1968/69 begär skolöverstyrelsen 176 000 kr. till viss

centralplanerad produktion av interna televisionsprogram för lärarutbildningen.

.lag avser i det följande beräkna medel för fyra tjänster som tekniker vid lärar­

högskolorna och upptar därjämte under lärarhögskolornas avlöningsanslag ett

belopp av 69 800 kr. för den centralplanerade programproduktionen. Med hän­

visning till att den forskningsverksamhet som nu bedrivs vid statens försöks­

skola i Linköping inte kan slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968

har skolöverstyrelsen föreslagit, att de för forskningsuppgifter vid försöksskolan

anställda tjänstemännen upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping

under budgetåret 1968/69 med samma benämningar och anställningsförhållanden

som nu. Jag har ingen erinran mot överstyrelsens förslag och beräknar medel i en­

lighet härmed (39). Medel bör vidare beräknas till ytterligare 1 000 assistenttimmar

för laboratorn i utvecklingspsykologi vid lärarhögskolan i Stockholm. Jag tillstyrker

föreslagen uppräkning av medlen till föreläsningar m. m. och auskultationsersätt-

ningar vid barnpsykologiska forskningsinstitutet i Stockholm (41 och 42).

Jag vill i detta sammanhang nämna att familjeberedningen i betänkandet Barn­

stugor, barnavårdsmannaskap, barnolycksfall (SOU 1967: ⁸) tagit upp vissa frågor

om det barnpsykologiska forskningsinstitutet vid lärarhögskolan i Stockholm. Efter­

som frågan om institutets verksamhet är så nära förknippad med den pedagogiska

institutionens organisation och arbetsuppgifter vid lärarhögskolan, bör pedagogik­

utredningen få i uppdrag att behandla jämväl frågan om institutets framtida inrikt­

ning. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att lämna nämnda uppdrag till peda­

gogikutredningen .

Beträffande personal m. m. vid lärarhögskolornas fortbildnmgsavdelningar har

jag i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 373) beräknat medel för avlöningar och

omkostnader vid fortbildningsavdelningarna samt för tillfällig biträdespersonal un­

der reservationsanslaget till lärares fortbildning.

Jag övergår till bibliotekspersonal, personal till admini­

stration m. m. samt personal till vakttjänst och vissa in­

stitutioner m. m. vid lärarhögskolorna. Medel bör beräknas till föreslaget

antal tjänster som bibliotekarie, förste biblioteksbiträde och biblioteksbiträde samt

till nio halvtidstjänster som förste biblioteksassistent A 15 (44). Jag beräknar

medel till föreslaget antal tjänster som kanslist, kontorsskrivare och kansliskrivare

samt till en tjänst som byrådirektör och en som kamrerare och 26 hela tjänster

och en halvtidstjänst som kontorist eller kontorsbiträde (45). Medel till personal

till vakttjänst och vissa institutioner m. m. bör beräknas i enlighet med skolöver­

styrelsens förslag (46). Jag beräknar medel till extra biträdespersonal enligt över­

styrelsens förslag och föreslår vidare, att 45 000 kr. anvisas för biträdespersonal

som tjänstgör som skrivningsvakt vid lärarhögskolorna. Tjänstgöring som skriv-

ningsvakt bör ej fullgöras av lärare utan överlatas pa bitiädespersonal (47). Jag

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

47

tillstyrker att medel beräknas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag beträf­

fande följande ändamål, nämligen arvoden till extra personal som biträder med

pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter vid lärarhögskolorna för klass- och

ämneslärarutbildning, arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhög­

skolorna för klass- och ämneslärarutbildning, medel till expert- och assistenthjälp

vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stock­

holm, medel till lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på

annan ort än lärarhögskoleorten, medel till organisation av s. k. praktikcentra,

medel till kallortstillägg samt medel till vikariats- och övertidstillägg m. m. (48—

52, 54, 56). Medlen till organisation av praktikcentra bör ställas till skolöver­

styrelsens disposition. Eftersom lärarhögskolorna i Växjö och Karlstad fr. o. m.

budgetåret 1968/69 beräknas bli inordnade i organisationen för hälso- och sjuk­

vård för studerande, beräknar jag inte arvoden till läkare och sköterska vid dessa

två lärarhögskolor utan tar upp ett belopp av 70 000 kr. för läkare och sköterska

vid övriga lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning (57).

Med anledning av det ökade antalet intagningsplatser på ämneslärarlinje vid

lärarhögskola bör medel beräknas till avlöningsförmåner åt ytterligare 650 ämnes-

lärarkandidater. Avlöningsförmåner åt lågstadielärarkandidater och mellanstadie-

lärarkandidater under praktiktermin har hittills utbetalats från lärarhögskolornas

avlöningsanslag. Efter den 1 juli 1968 bör lön till praktiklärare från klasslärar­

linje betalas av kommun och belasta anslaget till bidrag till driften av grundskolor

m. m. Detsamma gäller redan för praktiklärare från ämneslärarlinje. Överlägg­

ningar har ägt rum med kommunförbundet och stadsförbundet som ej haft någon

erinran mot förslaget. Det ankommer på skolöverstyrelsen att meddela erforderliga

tillämpningsanvisningar beträffande praktiktermin för klasslärarkandidater. Kungl.

Maj:t bör bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbe-

stämmelser (58).

Med anledning av riksdagens beslut om utbildningen av oexaminerade lärare upp­

drog Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning

och inkomma med förslag till åtgärder (jfr prop. 1967:4 s. 141). Skolöverstyrelsen

har i skrivelse den ⁸ februari 1968 framlagt förslag angående förkortad lärarut­

bildning för oexaminerade lärarvikarier på grundskolans låg- och mellanstadium.

I fråga om innehåll, målsättning, uppläggning och organisation avses utbildningen

utformas i nära anslutning till den nya klasslärarutbildningen. Skolöverstyrelsens

förslag till utbildning bör ligga till grund för den utbildningsverksamhet, som bör

börja nästa budgetår. Jag förordar, att medel beräknas för ändamålet. Kungl.

Maj:t bör slutligt fastställa antalet intagningsplatser för denna utbildning. Behovet

av medel till omkostnader och materiel, böcker m. m. för verksamheten har jag

beaktat vid min beräkning av anslagen till omkostnader och materiel, böcker m. m.

vid lärarhögskolorna (60).

För viss försöksverksamhet med kompletterande utbildning i matematik, fysik

och kemi för sådana lärarkandidater, som ej uppfyller kraven på förkunskaper

i dessa ämnen, bör särskilda medel anvisas. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela närmare bestämmelser. Denna försöksverksamhet bör koncentreras

till ett begränsat antal lärarhögskolor (61).

Anslaget till avlöningar vid lärarhögskolorna bör föras upp med 112 000 000 kr.

Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna

beräknar skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna

i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Under samma anslag beräknas

även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som avvecklas

fr. o. m. läsåret 1968/69 och som under nästa budgetår kommer att ha kvar sär­

skild rektorstjänst. Anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna bör för bud­

getåret 1968/69 föras upp med sammanlagt 7 780 000 kr. Jag vill i detta sam­

manhang anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 januari 1968 förord­

nat, att den som dels vid utgången av juni 1968 är innehavare av extra ordi­

narie statlig lärartjänst vid folkskoleseminarium, vid lärarhögskolas övningsskola

eller externa övningsskolklasser eller vid statens försöksskola i Linköping dels

förordnats till innehavare av den extra ordinarie statliga tjänsten senast fr. o. m.

början av höstterminen 1966, får kvarstå i denna tjänst övergångsvis intill ut­

gången av juni 1969. Denna övergångsanordning kan komma att medföra ett ökat

medelsbehov för budgetåret 1968/69 under anslagen till avlöningar vid lärarhög­

skolorna och folkskoleseminarierna.

I överensstämmelse med 1967 års riksdagsbeslut om lärarutbildning skall kom­

mun upplåta en eller flera skolenheter för lärarhögskolas för­

söks- och demonstrationsverksamhet. Jag räknar med att så­

dana skolor kommer att lämna viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende.

I kommun med skolenhet som upplåtits till lärarhögskolas försöks- och demon­

strationsverksamhet skall som tidigare redovisats fr. o. m. den 1 juli 1968 finnas

särskilda kommunala ordinarie lärartjänster med beteckningen Up för tjänstgöring

vid sådan skolenhet. Jag beräknar för budgetåret 1968/69 medel för 168 tjänster

med beteckningen Up för lågstadielärare, 192 tjänster för mellanstadielärare, 320

tjänster för lärare i läroämnen samt, för lärarhögskolas speciallärarutbildning,

28 tjänster för speciallärare. Överstyrelsens förslag om Up-tjänster för övnings-

lärare för tjänstgöring på grundskolans låg- och mellanstadium är jag däremot

inte nu beredd att tillstyrka. I överensstämmelse med vad som förutsattes vid de

överläggningar med personalorganisationerna, som föregick 1967 års proposition

om reformerad lärarutbildning, beräknar jag medel för tjänster som övnings-

lärare för tjänstgöring på grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet.

Jag räknar med 48 sådana tjänster, som främst avses för försök och demon­

strationer. Jag beräknar slutligen medel för sex särskilda kommunala tjänster

som studierektor med de arbetsuppgifter som skolöverstyrelsen förordat. Det bör

uppdras åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag angående

dessa tjänsters inplacering i det kommunala skolväsendet. Bestämmelserna om

huvudlärare i grundskolan samt bestämmelserna om huvudlärare och institutions­

föreståndare i gymnasiet och fackskolan äger motsvarande tillämpning på skolenhet

för försöks- och demonstrationsverksamhet.

⁴⁸

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

49

Lärarkandidaternas tjänstgöring under praktiktermin och den del av deras aus-

kultationer och övningsundervisning som ej är förlagd till skolenheter för försök

och demonstrationer förläggs till skolenheter för praktik. För med­

verkan i denna lärarutbildning kan lärare erhålla särskilt uppdrag tills vidare för

tre år som handledare. Sådan arvodestjänst kan avse praktisk-pedagogisk utbildning

av lärare i läroämnen, utbildning av speciallärare eller utbildning av klasslärare

för grundskolans låg- och mellanstadier. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag

beräknar jag medel till sammanlagt 497 sådana arvodestjänster att efter behov för­

delas mellan lärarhögskolorna. Kan tjänst med beteckningen Up av olika skäl ej

tillsättas, räknar jag med att sådan tjänst skall få utbytas mot arvodestjänst som

handledare, blott det sammanlagda antalet tjänster med beteckningen Up och

tjänster som handledare ej överstiger 1 253.

I enlighet med vad jag uttalat i årets statsverksproposition (bil. ¹⁰ s. 166 och

192) bör vissa kostnader för den praktiska lärarutbildningen belasta anslagen till

bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala skolor. Detta

bör gälla kostnader för lärare med beteckningen Up, arvodestjänster som hand­

ledare, avlöningsförstärkningar till skolledare vid skolenhet med försöks- och de-

monstrationsverksamhet, särskilda tjänster som studierektor samt för nedsatt un-

dervisningsskyldighet för praktiklärare. Bortsett från sistnämnda kostnad räknar

jag med en nettokostnad av ca 15 milj. kr. för ifrågavarande praktiska lärarut­

bildning under anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kom­

munala gymnasiala skolor. Överläggningar har i dessa frågor ägt rum med kom­

munförbundet och stadsförbundet, som ej haft något att erinra. Kungl. Maj:t bör

bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser.

Beträffande tjänstgöringstillägg hänvisar jag till vad jag sagt i det föregående.

Fr. o. m. budgetåret 1966/67 tillämpas nya grunder för fördelningen av ut­

gifter mellan omkostnadsanslag och materielanslag vid universiteten och vissa hög­

skolor (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 357 och 476). Materielanslagets karaktär av

ramanslag för viss verksamhet inom ett utbildningsområde har härigenom blivit

mer utpräglad. En motsvarande omläggning synes motiverad för lärarhögskolornas

del. Jag har därför gjort en genomgång av det materiella innehållet i delposten till

övriga expenser under lärarhögskolornas omkostnadsanslag och i högskolornas re­

servationsanslag till materiel, böcker m. m. Jag har därvid funnit, att medel för

nästa budgetår bör beräknas under sistnämnda anslag för de ändamål, som nu

bekostas ur delposten till övriga expenser under omkostnadsanslaget. Mina ställ­

ningstaganden till skolöverstyrelsens förslag angående omkostnader vid

lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna framgår —

bortsett från den nyss nämnda delposten till övriga expenser — av den föregående

uppställningen. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i årets statsverks­

proposition (bil. 10 s. 302) anfört om resebidrag till studerande.

För nästa budgetår bör anslaget till materiel, böcker m. m. vid lärar­

högskolorna föras upp med ⁶ 915 000 kr. Vid min anslagsberäkning har jag i en­

lighet med vad jag anfört i det föregående beaktat behovet av medel för sådana

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

kostnader, som innevarande budgetår bestrids från delposten till övriga expenser

under omkostnadsanslaget. Anslaget skall fungera som ramanslag för vissa aktivi­

teter inom lärarhögskolornas verksamhetsfält. Åt skolöverstyrelsen bör uppdras

att inkomma med förslag till fördelning av anslaget på de olika lärarhögskolorna

och därvid redovisa de grunder efter vilka fördelningen bör ske. I det föreslagna

anslagsbeloppet har jag inräknat ² milj. kr. för vissa av de ändamål för vilka

skolöverstyrelsen föreslagit att särskilt utrustningsanslag skulle upptas på riks-

staten.

Anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskoleseminarierna bör för budget­

året 1968/69 föras upp med 380 000 kr.

Viss utrustning m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen bör

planeras och upphandlas av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Jag

avser att i annat sammanhang hemställa att särskild proposition angående bl. a.

anslag för nästa budgetår till inredning och utrustning vid universitet, högskolor

m. m. läggs fram för årets riksdag. Jag avser att därvid föreslå, att i utrustnings-

planen för nästa budgetår förs upp tre kostnadsramar för utrustning för lärar­

högskolor, nämligen en delram för intern television m. m. av 600 ⁰⁰⁰ kr., en

delram för inlärningsstudior av 600 ⁰⁰⁰ kr. och en delram för audivisuell materiel,

laboratoriemateriel m. m. av 1 300 000 kr.

Såsom jag inledningsvis nämnt har statens förhandlingsnämnd fört förhand­

lingar med städerna Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad,

Kristianstad, Luleå och Växjö om vissa frågor i samband med inrättande av lärar­

högskolor för enbart klasslärarutbildning samt med städerna Linköping och Umeå

om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. I den skrivelse, som nämnden

överlämnat till Kungl. Maj:t, lämnas en redogörelse för de förda förhandlingarna

och kommenteras avtalen närmare. Texten i skrivelsen och delar av avtalen med

städerna Kalmar och Växjö torde få fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i

detta ärende. Avtalen med Kalmar stad och Växjö stad innebär vissa markbyten

mellan staten och dessa städer. Denna fråga är av den art att den bör under­

ställas riksdagens prövning. För egen del finner jag avtalen med de elva städerna

godtagbara. Jag har inte heller någon erinran mot vad förhandlingsnämnden i

skrivelsen anfört vare sig allmänt eller speciellt, bl. a. beträffande avtalen med

städerna Jönköping, Kalmar och Kristianstad. Jag förordar, att Kungl. Maj:t

inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen med Kalmar stad och

Växjö stad i de delar som gäller markbyte.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag att

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta

tio tjänster som rektor i Up 27,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet

med vad jag förordat i det föregående,

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagnings-

platser vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna,

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

51

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestäm­

melserna om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skol­

väsendet och för gymnasiala skolor,

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i det

föregående förordat godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö

stad såvitt gäller markbyte,

f) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmel­

se med av mig angivna grunder och riktlinjer, meddela de bestäm­

melser och andra föreskrifter, fatta de beslut samt i övrigt vidta

de åtgärder, som fordras för vad jag i det föregående förordat,

g) till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ¹¹²

⁰⁰⁰

⁰⁰⁰

kr.,

h) till Lärarhögskolorna: Omkostnader för budgetåret 1968/69

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ⁶ 420 000

kr.,

i) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker in. m. för budget­

året 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservations­

anslag av ⁶ 915 000 kr.,

j) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

7 780 000 kr.,

k) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

842 000 kr.,

l) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för bud­

getåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reserva­

tionsanslag av 380 ⁰⁰⁰ kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo­

sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Bilaga 1

Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 27 februari 1968:

Till KONUNGEN

Överlämnande av avtal om lärarutbildning i vissa städer

Statens förhandlingsnämnd överlämnar härmed till Kungl. Maj:ts prövning mel­

lan nämnden och berörda städer villkorligt slutna avtal om klasslärarutbildning i

Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och

Växjö samt klasslärar- och ämneslärarutbildning i Linköping och Umeå.

Avtalen har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag till nämnden den 4

november 1966 att ta upp de förhandlingar med företrädare för kommunal huvud­

man som kunde befinnas erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning

i berörda städer.

Efter utredningsarbete och förberedande diskussioner med vissa städer behand­

lades ett av nämnden framlagt förslag till normalavtal vid centrala överläggningar

den 1 september 1967 med representanter för berörda städer samt Svenska Stads­

förbundet. Därvid nåddes enighet om ett avtal omfattande allmänna bestämmelser

samt bestämmelser om avtalstidens längd. Sedermera har — i den mån speciella

problem förelegat på olika orter — lokala förhandlingar ägt rum. Avtalen har

därför träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967 fram till dagens datum.

Till ledning vid prövningen av de överlämnade avtalen får nämnden anföra

följande.

1. Gemensamma bestämmelser för samtliga avtal

Enligt föredragande departementschefens uttalande i prop. 1967:4 (s. 225—

226) bör — såsom en ledning vid planeringen av lärarhögskolornas verksamhet —

antalet klasser inom de skolenheter som ställs till lärarhögskolans förfogande

omfatta det tal som motsvarar i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier

^6—8 paralleller och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skol­

formerna 4^—6 paralleller för varje skolform. Parterna har förutsatt, att en ökad

lärarutbildning eller andra skäl i framtiden kan föranleda behov av ytterligare

ett par paralleller inom respektive grupp.

1960 års lärarutbildningssakkunniga framhöll vikten av att de skolenheter som

skall användas för försöks- och demonstrationsverksamheten är belägna i lärar­

högskolans närhet (jfr SOU 1963:29 s. 583). Nämnden har emellertid ansett det

mindre lämpligt att avtalsmässigt fastslå, att så skall vara fallet. Mot kravet på

försöks- och demonstrationsskolornas belägenhet måste nämligen ställas höga an­

språk på dessas lokaler och utrustning. Det kan inte förutsättas, att de skolenheter

Kungl. Maj .is proposition nr 65 år 1968

53

som är lämpligt placerade genomgående lokalmässigt motsvarar de krav som

måste ställas på en försöks- och demonstrationsskola. Från städernas sida har dess­

utom framhållits, att stor hänsyn måste tas till de befolkningsmässiga förhållan­

dena. Om ändringar i skolorganisationen anses nödvändiga, bör det åtminstone

undvikas, att de mindre barnen får långa eller från trafiksynpunkt olämpliga skol­

vägar. Parterna är dock ense om att det är angeläget att förlägga försöks- och

demonstrationsverksamheten så nära lärarhögskolan som möjligt.

Nämnden har vid förhandlingarna erinrat om att försöks- och demonstrations-

skolorna skall användas även för lärarkandidaternas auskultationer och övnings­

undervisning. Dessutom skall stadens skolväsende i övrigt — liksom andra kom­

muners — stå till lärarhögskolans förfogande för praktikutbildning (jfr prop.

1967:4 s. 226—228).

Den expertgrupp, som tillkallats att biträda skolöverstyrelsen med vissa frågor

som sammanhänger med den reformerade lärarutbildningen, har aktualiserat frå­

gan om särskilda lokaler för lärarutbildningen inom de skolenheter som upplåts

för försöks- och demonstrationsverksamheten, exempelvis för lärarkandidaternas

förberedelser inför och lärarutbildarens genomgång efter övningslektioner. Om

sådana lokaler erfordras har parterna, enligt vad som stadgas i 4 §, enats om att

staten skall erlägga hyra härför. Vid hyrans fastställande skall även beaktas kost­

nader, som staden kan åsamkas genom nödvändiga ombyggnader av lokalerna.

Enligt uttalande i prop. 1967:4 (s. 228) bör de extra kostnader, som kan vara

förenade med lärarutbildningen på grund av särskilda krav på utrustning och per­

sonal, åvila staten. Av denna anledning har i 5 § stadgats, att den utrustning i

form av inventarier och undervisningsmateriel (inkl. läroböcker), som erfordras

speciellt för lärarutbildningen samt för den i samband därmed bedrivna särskilda

försöks- och demonstrationsverksamheten, skall bekostas av staten.

Den omständigheten att staten enligt avtalen skall bekosta viss utrustning bör

inte utgöra hinder för att staden — efter överenskommelse — för statens räkning

anskaffar utrustningen i fråga, om praktiska skäl talar för en sådan anordning.

I detta sammanhang bör framhållas, att kommunerna enligt gällande bestämmel­

ser (2 kap. 30 § skolstadgan) har att bekosta inventarier och annan utrustning

(även undervisningsmateriel inkl. läroböcker) i normal omfattning.

Däremot har det inte ansetts nödvändigt att i avtalet reglera frågan om ersätt­

ning till staden för dess ökade kostnader för lärarpersonal i anledning av lärarut­

bildningen, eftersom dessa kostnader kommer att täckas av statsbidrag i annan

ordning. Annan personal, som erfordras speciellt för lärarutbildningen, anställs av

lärarhögskolan. Det kan därvid visa sig rationellt och praktiskt, att lärarhögskolan

på deltid anlitar exempelvis ett inom det kommunala skolväsendet anställt skriv­

biträde och till staden betalar ersättning härför.

Från städernas sida har framställts krav på att staten skall ersätta kostnaderna

för det administrativa merarbete kommunernas skolväsende kommer att åsamkas

genom lärarutbildningen. Eftersom i dagens läge erfarenhet saknas i detta avseende

har parterna — såsom framgår av protokolls anteckning till 5 § — enats om att

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65

54

städerna, sedan sådan erfarenhet vunnits, äger rätt att påkalla förhandlingar i

frågan utan uppsägning av avtalen.

Försöks- och demonstrationsverksamheten kan komma att föranleda andra mer­

kostnader än som ovan berörts, exempelvis ökad åtgång av förbrukningsmateriel

och ökad förslitning. Parterna har varit ense om att dessa kostnader är svåra att

närmare beräkna. De torde dessutom inte bli så stora, att de får någon betydelse

för berörda städers ekonomi. Städerna har därför avstått från att yrka ersättning

för dessa merkostnader.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 januari 1968 tagit ställning till de för­

hållanden som regleras i ⁶ § avtalen. Beslutet innebär, att övningsskola eller

externa övningsskolldasser vid folkskoleseminariema i de berörda städerna skall

upphöra vid utgången av juni 1968. Föreliggande avtal har emellertid — såsom

inledningsvis nämnts — träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967. Nämn­

den har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att med anledning av Kungl. Maj:ts

nyss nämnda beslut ta upp överläggningar med berörda städer om ändring av ⁶ §

avtalen, särskilt som vid tidpunkten för beslutet underskrivna avtal förelåg beträf­

fande sex städer.

Vid de centrala överläggningarna konstaterades, att även om övningsskolverk-

samheten avvecklas och undervisningsorganisationen överflyttas till vederbörande

stad, det kan visa sig angeläget att under en kort övergångstid bibehålla grund­

skoleverksamhet i övningsskolans hittillsvarande lokaler. Förutsättning för en sådan

övergångsanordning bör vara att lokalerna i fråga inte oundgängligen erfordras

för lärarhögskolan. Upplåtelsen till staden bör under sådana förhållanden ske

hyresfritt.

I detta sammanhang bör framhållas, att beträffande lärare vid folkskolesemina-

rium eller intern övningsskola, som blir övertalig i samband med omorganisationen

av lärarutbildningen, gäller 2 kap. 34 § skolstadgan.

Parterna har dessutom varit eniga om att berörda städer skall vara skyldiga att

vid statsunderstödd skola vid behov mottaga lärare vid lärarhögskolan för fyll­

nadstjänstgöring.

En jämförelsevis lång avtalsperiod har ansetts lämplig, eftersom avtalen huvud­

sakligen har karaktär av principavtal. Det bör framhållas, att lärarhögskoleorgani-

sationen givetvis inte är bunden för hela avtalsperioden utan att erforderliga änd­

ringar i denna kan komma att vidtas efter av riksdagen i sedvanlig ordning med­

delade beslut. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2. Speciella bestämmelser beträffande vissa avtal

I vissa städer saknas tillfredsställande statliga seminariebyggnader eller också är

de befintliga statliga seminarielokalema inte tillräckliga för den nya lärarhögskolan,

även om nuvarande övningsskollokaler friställs för lärarhögskolan. Tvekan kan

därvid råda, om nya statliga investeringar bör göras eller om den för dessa lärar­

högskolor avsedda utbildningskapaciteten skall kunna fördelas på återstående lärar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

55

högskolor. Med anledning härav har överläggningar ägt rum med representanter

för dessa städer. Det har därvid konstaterats, att det varit en angelägenhet av vikt

för staden, att en lärarhögskola kommer till stånd på orten. Staden har även varit

beredd att vidta anordningar för att lokalbehovet skall kunna tillgodoses med

endast begränsade statliga investeringar. Dessa anordningar består i att staden

överlåter till staten en lämplig, för stadens skolväsende inte längre helt nödvändig

skolbyggnad med tillhörande mark samt utför vissa kompletterande byggnadsar­

beten. Genom ett sådant samarbete mellan stat och kommun blir det alltså möjligt

att vidmakthålla den för det lokala skolväsendet viktiga lärarutbildningen i dessa

städer. Vad här sagts gäller lärarhögskolorna i Jönköping, Kalmar och Kristianstad.

2.1 Lärarhögskolan i Jönköping

De lokaler som disponeras av folkskoleseminariet i Jönköping är helt otillräck­

liga för en lärarhögskolas behov. En förutsättning för en förläggning till Jönköping

av en lärarhögskola har därför varit, att lämpliga lokaler kunnat ställas till för­

fogande.

Med undantag av musik- och gymnastikinstitutionerna kan lärarhögskolans

lokalbehov tillgodoses i den skolbyggnad (Slottsskolan) som staden jämte tillhö­

rande tomtområde enligt 7 § avtalet överlåter till staten. Erforderliga ombyggnads­

åtgärder är av begränsad omfattning. Staden har förklarat sig villig att efter särskild

överenskommelse utföra dessa på statens bekostnad. Nämnden vill erinra om att

det ankommer på byggnadsstyrelsen att svara för byggnadsfrågorna för lärarhög­

skolorna samt att styrelsen äger träffa överenskommelser av ifrågavarande slag.

På den överlåtna tomten är belägen en rivningsfastighet innehållande genom-

gångsbostäder. Fastigheten förblir stadens egendom. Parterna är ense om att denna

fastighet bör rivas och bortforslas snarast möjligt samt att staden skall ställa i ord­

ning det avröjda området. Eftersom rivningen kan ske först sedan erforderliga

ersättningsbostäder skaffats, har någon tidpunkt härför inte fastslagits i avtalet.

Lärarhögskolans behov av lokaler för musikinstitutionen beräknas under första

läsåret kunna tillgodoses inom den av staden överlåtna skolbyggnaden. Det ytter­

ligare lokalbehov som uppstår fr. o. m. höstterminen 1969 tillgodoses genom att

staden för statens räkning uppför en musikinstitution, som enligt föreliggande

förslag till lokalprogram skall omfatta ca 300 m² nettogolvyta. Staten svarar för

¹⁰⁰

⁰⁰⁰ kr. av de totala byggnadskostnaderna.

Intill den planerade lärarhögskolan är belägen den s. k. Junedalsskolan, en prak­

tisk realskola, som fr. o. m. läsåret 1966/67 börjat ombildas till högstadieskola.

För att täcka lokalbehovet är det nödvändigt med en viss utbyggnad av skolan.

Staden planerar även att för Junedalsskolans behov uppföra en gymnastikbyggnad.

Parterna har enats om att denna byggnad skall dimensioneras så, att den täcker

även lärarhögskolans behov av gymnastiklokaler, varigenom vissa rationaliserings­

vinster torde kunna göras. Staten skall därvid — med den begränsning som anges

i 11 § avtalet — bidra med 35 % av de totala byggnads- och utrustningskostna-

56

derna, samtidigt som staden avstår från statsbidrag enligt kungörelsen den 31 maj

1957 (nr 318, ändrad senast 1966:197). Staden skall svara för driften av den pla­

nerade gymnastikbyggnaden. Särskild överenskommelse skall träffas om statens

bidrag till driftkostnaderna. För att nå enklast möjliga administrativa förfarande

bör därvid statens bidrag fastställas till viss procentuell andel av totala driftkost­

naderna.

Utöver vad som framgår av avtalstexten kan nämnas, att staden förklarat sig

villig att för lärarhögskolans lärare anordna 50 å 60 parkeringsplatser i skolans

närhet. Staden har dessutom förbundit sig att i nuvarande folkskoleseminariets

byggnad ställa lokaler till elevkårens förfogande.

F. n. finns i Slottsskolan en värmecentral, som betjänar även Junedalsskolan.

Staden har ansett det vara tveksamt, om rörsystemets dimensionering är tillräcklig

för en utbyggnad av Junedalsskolan enligt föreliggande planer. Eftersom det av

ekonomiska skäl synes vara angeläget att bibehålla en gemensam värmeanläggning,

skall staden utreda möjligheterna härför. Skulle anläggningen även i fortsättningen

bli gemensam, fordras ett särskilt samarbetsavtal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

2.2 Lärarhögskolan i Kalmar

Folkskoleseminariet i Kalmar disponerar, förutom de på seminarietomten beläg­

na byggnaderna, bl. a. ca hälften av den s. k. Nisbethska skolan, belägen på tomten

nr 1 i kvarteret Falken samt den på tomten nr 3 i kvarteret Falken uppförda

byggnaden. Dessa lokaler förhyrs av Kalmar stad mot en kostnad av 76 840 kr.

respektive 23 400 kr. per år. Vidare disponerar seminariet på tomten nr 5 i kvar­

teret Gladan en skolbyggnad av trä med sex klassrum, vilken används för vissa

av seminariets interna övningsskoleklasser, samt på stadsägan nr 277 i kvarteret

Häggen en viilabyggnad, vars nedre våning används för undervisning i hushålls-

göromål. Den övre våningen är uthyrd till en vaktmästare vid seminariet. Dessa

båda sistnämnda byggnader liksom tomten nr 5 i kvarteret Gladan är statens

egendom. Stadsägan nr 277, som seminariet sedan 1905 har dispositionsrätt till,

är stadens egendom.

Villabyggnaden på stadsägan nr 277 kan lämpligen ej användas av lärarhög­

skolan. Dess lokalbehov kan täckas genom disposition av, förutom övriga av

seminariet disponerade lokaler, återstoden av Nisbethska skolan.

Som framgår av 7 § avtalet överlåter staden till staten med tillträde den 1 januari

1968 fastigheterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken. Staden har förklarat sig villig

att efter särskild överenskommelse på statens bekostnad utföra erforderliga om-

byggnadsåtgärder i fastigheten nr 1. Några byggnadsåtgärder erfordras ej i fastig­

heten nr 3.

Ursprungligen var tänkt att den staten tillhöriga byggnaden i kvarteret Gladan

skulle efter erforderlig ombyggnad utnyttjas för lärarhögskolans musikinstitution.

Byggnaden skulle dock inte bli helt lämplig för sitt ändamål, bl. a. på grund av

svårigheterna att åstadkomma tillfredsställande ljudisolering. Eftersom dessutom

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

57

staden av trafiktekniska skäl har stort intresse av att förvärva tomten nr 5 i kvar­

teret Gladan, har parterna enats om att staden — mot att staten till staden över­

låter denna tomt med tillhörande byggnad — på Nisbethska skolans tomt uppför

en byggnad för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden skall vara statens

egendom. Staten skall svara för 100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna, ett

belopp, som motsvarar beräknade ombyggnadskostnader enligt det tidigare nämnda

ursprungliga alternativet. I övrigt skall byggnadskostnaderna falla på staden.

Staten avstår från dispositionsrätten till stadsägan nr 277 fr. o. m. den dag

avtalet träder i kraft. I samband därmed överlåter staten till staden den på stads­

ägan uppförda villabyggnaden. Staden, som har behov av stadsägan för trafik­

ändamål, har förklarat sig villig att därifrån avskilja en tomt av erforderlig storlek

för villabyggnaden, vilken jämte den avskilda tomten kommer att upplåtas till

lärarhögskolans elever att utnyttjas som kårlokal. Staden har också utlovat att

på egen bekostnad ställa i ordning lokalen genom enklare åtgärder såsom invändig

målning, tapetsering och mindre reparationer. Staden har dock velat förbehålla sig

rätten att utbyta den här nämnda villabyggnaden mot annan som kårlokal lämpad

byggnad. Närmare överenskommelse härom torde i förekommande fall få träffas

mellan staden och elevkåren.

Som framgår av 9 § avtalet är staden villig att under viss förutsättning medverka

till statens förvärv av tomterna nr 2 och 4 i kvarteret Falken. Denna medverkan

skall bestå i erforderlig stadsplaneändring, i förhandlingar om förvärv av fastig­

heterna samt i bidrag till förvärven med belopp, som motsvarar markvärdet vid

tiden för förvärvet. Kostnaderna för inlösen av de på tomterna belägna bygg­

naderna skall falla på staten.

2.3 Lärarhögskolan i Kristianstad

De av folkskoleseminariet i Kristianstad disponerade lokalerna är inte tillräck­

liga för lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehov som erfordras kan till­

godoses genom att lärarhögskolan tar i anspråk en i dess närhet belägen skol­

byggnad, den s. k. Södra skolan, som staden enligt 7 § avtalet överlåter till staten.

På Södra skolans tomt är även belägen en nyligen uppförd skolpaviljong. Denna

erfordras inte f. n. för lärarhögskolan. Däremot har staden behov av paviljongen

och planerar att fr. o. m. höstterminen 1968 dit förlägga fyra lågstadieklasser.

Parterna har därför enats om att ett lämpligt område kring paviljongen skall

avskiljas från skoltomten och kvarbli i stadens ägo. Staden har emellertid förklarat

sig villig att framdeles överlåta även detta område till staten, om det skulle behövas

för lärarutbildningen eller annan statlig utbildning.

Staden har förklarat sig villig att efter särskild överenskommelse på statens

bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder inom Södra skolan. Dessa bygg­

nadsåtgärder är inte av den karaktären, att de kan betecknas som ny- eller till­

byggnader.

58

Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968

Skolpaviljongens värmeförsörjning sker genom Södra skolans panncentral. Sär­

skild överenskommelse torde böra träffas om stadens ersättning till staten för

erhållen värme.

2.4 Lärarhögskolan i Linköping

Lärarhögskolan kommer t. v. att vara förlagd huvudsakligen till det nuvarande

folkskoleseminariets lokaler. Gymnastiklokalerna vid seminariet är otillräckliga för

lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehovet kan tillgodoses genom att sta­

den t. v. ställer en äldre gymnastikbyggnad vid Ågatan mitt emot stifts- och lands-

biblioteket till lärarhögskolans förfogande. Byggnaden är belägen på staten tillhörig

mark. Staden förbehåller sig dock rätt att låta stadens idrotts- och fritidsnämnd

utnyttja gymnastikbyggnaden under lördagar och söndagar samt på kvällstid under

övriga veckodagar. Byggnaden kräver vissa invändiga ombyggnads- och repara-

tionsåtgärder för att kunna utnyttjas av lärarhögskolan. Särskild överenskommelse

om dessa åtgärder får träffas i anslutning till den i 3 § avtalet nämnda överenskom­

melsen om villkoren för upplåtelsen. I samband härmed torde även en överlåtelse

till staten av byggnaden kunna diskuteras.

2.5 Lärarhögskolan i Växjö

Folkskoleseminariet i Växjö disponerar det av staten ägda norra seminariet samt

västra seminariet, som ägs av staden. Till västra seminariet gränsar den av staten

ägda Västerledsskolan, en fortsättningsskola för hörselskadade.

Norra seminariet uppfördes i början av 1900-talet och tillbyggdes enligt riks­

dagsbeslut 1945 för en kostnad av ca 500 000 kr. Byggnaden är i behov av upp­

rustning.

Västra seminariet befinner sig i gott skick. Det är ett f. d. vårdhem, som på

stadens bekostnad genomgick en fullständig renovering i samband med att riks­

dagen år 1947 beslöt att inrätta ett provisoriskt folkskoleseminarium i Växjö. Vid

västra seminariet finns en välutrustad och välplanerad gymnastikbyggnad om ca

500 m² uppförd i början av 1960-talet. Staten erlägger f. n. en hyra av ungefär

170 ⁰⁰⁰ kr. per år för västra seminariet.

Avståndet mellan norra och västra seminarierna är ca 1 200 meter. I syfte att

få en önskvärd koncentration av lärarhögskolans verksamhet bör denna förläggas

till västra seminariet och Västerledsskolan. Verksamheten vid den senare skolan

håller på att successivt avvecklas och beräknas vara helt avvecklad i och med

utgången av läsåret 1970/71. Fr. o. m. läsåret 1968/69 beräknas en sådan minsk­

ning av elevantalet ha skett, att vissa delar av skollokalerna kan ställas till lärar­

högskolans förfogande. Staden har för sitt skolväsende behov av norra seminariets

lokaler.

Parterna har funnit det fördelaktigt för såväl staten som staden med ett byte,

som innebär, att staden överlåter till staten västra seminariet med tillhörande tomt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

59

medan staten till staden överlåter norra seminariet med ca 21 300 m² av tomten,

som omfattar ca 26 700 m2. Uppgörelsen innebär vidare, att staten till staden

överlåter vissa markområden inom stadens sydöstra del, vilka tidigare ingått i

S:t Sigfrids sjukhusområde, men som ej överlämnats till Kronobergs läns lands­

ting i samband med mentalsjukvårdsreformen. Staden har sedan länge varit ange­

lägen att förvärva dessa områden för bl. a. parkändamål. Överlåtelsen omfattar

även ett på stadsägan nr 1218 beläget gravkapell, vilket såvitt kunnat utrönas är

en enskild begravningsplats, som inte får överlåtas utan länsstyrelsens tillstånd.

I en protokollsanteckning till 9 § har utsagts, att överlåtelsen i denna del är bero­

ende av sådant tillstånd.

Intill södra delen av norra seminariets tomt gränsar stadsägan nr 295, vilken

disponeras av fångvårdsanstalten i Växjö. Den del av norra seminariets tomt, som

staten behåller, begränsas av en öst-västlig linje ²⁰ meter norr om nämnda stads-

ägas norra gräns. Inom det för staten avsedda området är belägen en rektors-

bostad. Avtalet innebär, att denna upplåts vederlagsfritt till staden för att av

staden i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål.

Staden svarar för erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten.

Fångvårdsanstalten disponerar f. n. en del av norra seminariets tomt som träd­

gård. Staden har förklarat sig villig att till anstalten upplåta denna del av området

så länge detta erfordras för anstaltens drift.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer nämnden, att Kungl. Maj:t

måtte godkänna bifogade villkorligt slutna avtal.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad Rydback,

ordförande, suppleanterna Eskilsson och Nygren. Därjämte har närvarit byråche­

ferna Jansson och Tengwall samt avdelningsdirektören Fredlundh, föredragande.

Un derdånigst

Lennart Rydback

Sture Jansson

/ L. Fredlundh

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

Bilaga 2

Avtalet med Kalmar stad har följande lydelse:

Avtal

mellan svenska staten och Kalmar stad om klasslärarutbildning i Kalmar.

Avd. I. Allmänna bestämmelser

1

§•

Folkskoleseminariet i Kalmar ersättes den 1 juli 1968 av en lärarhögskola för

klasslärarutbildning, här nedan kallad lärarhögskolan.

2

§.

För försöks- och demonstrationsverksamhet ställer staden till lärarhögskolans

förfogande erforderligt antal klasser av låg- och mellanstadiet. Klasserna skall

inrymmas i skolenheter, vilka uttages av staten efter samråd med staden.

Staden skall sörja för att elevbehovet för försöks- och demonstrationsverksam-

heten tryggas.

3 §.

Staden upplåter befintliga gymnastiklokaler m. m. i erforderlig omfattning till

lärarhögskolan för lektioner i gymnastik och idrott samt simning.

Särskild överenskommelse skall träffas om i vilken omfattning och på vilka

villkor dylik upplåtelse skall ske.

4 §.

I den mån särskilda lokaler erfordras för lärarhögskolan inom upplåten skol­

enhet, skall hyra utgå enligt särskild överenskommelse.

5 §.

Inventarier och undervisningsmateriel, som erfordras speciellt för lärarutbild­

ningen och för den särskilda försöksverksamheten, bekostas av staten.

Protokollsanteckning:

Staden äger utan uppsägning av avtalet påkalla förhandlingar om ersättning för det admi­

nistrativa merarbete som lärarutbildningen medför.

6

§.

Folkskoleseminariets interna och externa övningsskoleklasser skall upphöra med

utgången av läsåret 1967/68 eller vid den senare tidpunkt som staten efter hörande

av staden bestämmer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968

61

Avd. II. Speciella bestämmelser

7 §.

Staden överlåter till staten tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken inom Kalmar

stad med därpå befintliga byggnader.

De överlåtna tomterna, som omfattar 11 223 m² respektive 1 243 in1', har på

den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen inramats med bred

svart begränsningslinje.

Staten har tillträtt tomterna den 1 januari 1968.

8

§.

De överlåtna tomterna är avsedda för lärarhögskolan. Om staten ej längre bru­

kar tomt för lärarutbildning eller annan av staten anordnad utbildning, återgår den

utan ersättning till staden. Staden erlägger dock lösen för av staten utförda ny-

och tillbyggnader, varvid lösenbeloppet skall motsvara statens byggnadskostnad

efter två procents årlig avskrivning, räknat från och med året för byggnadens fär­

digställande.

9 §.

Om staten för lärarutbildningen eller annan av staten anordnad utbildning behö­

ver förvärva tomten nr 2 och/eller tomten nr 4 i kvarteret Falken, är staden beredd

att medverka till sådant förvärv. Staden bidrager därvid till förvärvet med belopp

motsvarande markvärdet vid tiden för förvärvet. Bestämmelserna i ⁸ § skall äga

motsvarande tillämpning på dessa tomter, varvid eventuellt lösenbelopp skall be­

räknas jämväl på köpeskilling för vid förvärvet befintlig byggnad.

10

§.

Staten överlåter till staden tomten nr 5 i kvarteret Gladan inom Kalmar stad

med därpå befintlig byggnad. Den överlåtna tomten om 1 165 m² har streckmar-

kerats på bilaga A.

Staden tillträder tomten från och med ingången av månaden

närmast

efter den,

då den i ¹² § nämnda byggnaden för lärarhögskolans musikinstitution har tagits

i bruk.

11

§■

De i 7 och 10 §§ angivna tomterna överlåtes gravationsfria och i befintligt

skick.

Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar.

Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan

parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med

tillträdesdag.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

12

§.

Staden uppför för statens räkning på tomten nr 1 i kvarteret Falken en byggnad

för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden, som skall stå färdig snarast möj­

ligt och senast till vårterminen 1969, skall ha en nettogolvyta av ca 300 m2. Den

skall innehålla lokaler enligt av staten uppgjort lokalprogram samt i övrigt utformas

i enlighet med av staten lämnade anvisningar.

Staten svarar för 100 000 kronor av de totala byggnadskostnaderna för byggna­

dens uppförande.

13 §.

Statens dispositionsrätt till stadsägan nr 277 (del av kvarteret Häggen) upphör

den 1 juli 1968.

Vid samma tidpunkt överlåter staten till staden utan ersättning den på fastig­

heten belägna villabyggnaden.

Avd. III. Avtalstid

14 §.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1968 och skall beträffande 1^—6 och 9 §§

gälla tjugo år. Sker ej uppsägning från någondera sidan minst två år före avtals­

tidens utgång, är avtalet förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter tillämpas allt

framgent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

63

Bilaga 3

De speciella bestämmelserna i avtalet med Växjö stad har följande lydelse:

Avd. II. Speciella bestämmelser

7 §.

Staden överlåter till staten tomten nr 10 i kvarteret Saturnus inom Växjö stad

med därpå befintliga byggnader, det s. k. västra seminariet.

Den överlåtna tomten, som omfattar cirka 14 000 m2, har streckmarkerats på

den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen.

8

§.

Staten överlåter till staden cirka 21 300 m² av stadsägan nr 293 inom Växjö

stad med därpå befintliga byggnader, det s. k. norra seminariet.

Det överlåtna området har punktmarkerats på bilaga A.

Avstyckningskostnaderna gäldas av staden.

Den del av det överlåtna området, som för närvarande disponeras av fångvårds-

anstalten, upplåtes utan ersättning till anstalten så länge detta erfordras för dess

behöriga drift.

9 §.

Staten överlåter vidare till staden stadsägan nr 1218 utgörande dels ett område

om cirka 90 000 m² med därpå befintligt gravkapell (enskild begravningsplats), dels

ett område om cirka 2 675 m² utgörande Sjöbackavägen, av stadsägan nr 1229 +

1239 + 1240 stadsägoområdet nr 1229 om cirka 5 500 m² utgörande del av Linné-

parken, stadsägan nr 287 å Öster om 355 m² utgörande gammal gångväg i Linné-

parken samt stadsägan nr 316 å Öster om 65 m² utgörande gatumark i Staglabergs-

gatan, allt inom Växjö stad.

Med områdena följer i förekommande fall rätt till vatten och grund i Växjösjön

enligt 12 kap. 4 § jordabalken.

De överlåtna områdena har rödmarkerats på den såsom bilaga B till detta avtal

fogade situationsplanen.

Protokollsanteckning:

Överlåtelsen av den enskilda begravningsplatsen sker under förbehåll av att länsstyrelsen i

Kronobergs län ger sitt tillstånd därtill.

10

§.

De i 7—9 §§ angivna områdena överlåtes den 1 juli 1968 fria från penning­

inteckningar och i befintligt skick. För begravningsplatsen gäller vad därom i

särskild ordning föreskrivits, vilka bestämmelser staden har att i tillämpliga delar

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968

iakttaga. Efter särskild överenskommelse må part, som har behov därav, äga till­

träda överlåtet område före den 1 juli 1968.

Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar.

Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan

parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med

tillträdesdag.

Parterna erhåller ömsesidig optionsrätt till de enligt 7 och 8 §§ överlåtna områ­

dena.

11

§•

Staten upplåter tills vidare, så länge fångvårdsanstalten disponerar i 8 § sista

stycket omnämnt område, vederlagsfritt till staden den vid norra seminariet belägna

rektorsbostaden med tillhörande markområde om cirka 3 400 m2 för att av staden

i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål. Staden

svarar för erforderliga underhållsarbeten.

12

§.

Den i norra seminariet befintliga lösa egendomen förblir i statens ägo. Den i

västra seminariet befintliga staden tillhöriga lösa egendomen förblir i stadens ägo.

Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1963

65

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .......................................................................................................... 3

2. Skolöverstyrelsens förslag ......................................... 5

2.1

Utbildning av klasslärare .................................................................... 5

2.1.1

Utbildningen vid lärarhögskola.............................................. 5

2.1.1.1 Lågstadiet ...................................................................... 5

2.1.1.2 Mellanstadiet................................................................. 7

2.1.2 Utbildningen vid folkskoleseminarium ..................................... 11

2.1.2.1 Lågstadiet ..................................................................... 11

2.1.2.2 Mellanstadiet................................................................. 11

2.1.3 Dimensionering ...................................... 11

2.2 Utbildning av ämneslärare ................................................................... 14

2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till

den ämnesteoretiska utbildningen.............................................. 14

2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under

praktiktermin .............................................................................. 15

2.2.3 Dimensionering ............................................................................ 17

2.3 Utbildning av speciallärare ................................................................... 17

2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar ....................................... 19

2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverk-

samhet samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala skolen­

heter ........................................................................................................... 21

2.6 Anslagsberäkningar ................................................................................ 23

2.6.1 Lärarhögskolorna ........................................................................ 23

2.6.1.1 Avlöningar ................................................................... 23

2.6.1.2 Omkostnader................................................................. 30

2.6.1.3 Materiel, böcker m. m.................................................... 31

2.6.1.4 Utrustning m. m.............................................................. 32

2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som

används för praktisk lärarutbildning..................................... 35

2.6.3 Folkskoleseminarierna................................................................. 38

2.6.3.1 Avlöningar ................................................................... 38

2.6.3.2 Omkostnader................................................................. 40

2.6.3.3 Materiel, böcker m. m................................................... 40

3. Departementschefen ....................................................................................... 41

Bilagor

.......................................... 52