2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 31 ja­

nuari 1969.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E

ric

N^ilsson, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter en rekommendation som

antagits av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år

1968 vid dess femtioandra sammanträde rn. m., och anför.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde

Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Ge­

neve.

Organisationens beslutande församling -— Internationella arbetskonfe-

rensen — som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel

19 i organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess

dagordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall ett

sådant beslut resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd

att ratificeras av organisationens medlemmar, eller också skall det utmyn­

na i en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på

annat sätt men utan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad

konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell

innebörd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges for­

men av en resolution.

Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekom­

mendationer vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för lagstift­

nings- eller andra åtgärder. Varje medlem bar vidare skyldighet att under­

rätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder, som

vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt om

eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som inte ratificerat viss konvention, skall

tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge redo­

görelse för såväl lagstiftning och praxis med avseende på de i konventionen

behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestämmel­

ser genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, administra­

tiva åtgärder, kollektivavtal eller på annat sätt, samt ange de omständig­

heter, som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen. Mot­

svarande gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att redovisning

skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som befun­

4

apartheidpolitik som generaldirektören har att årligen utarbeta. Rapporten

föranledde ingen åtgärd från konferensens sida.

Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Interna­

tionella arbetsorganisationen avseende utgifter för år 1969. Budgeten fast­

ställdes till 27 500 689 U.S. dollar.

Följande av konferensen fattade beslut, vilket hänför sig till punkten

IV på dagordningen, skall i enlighet med artikel 19 av Internationella ar­

betsorganisationens stadga underställas riksdagen, nämligen rekommen­

dation (nr 132) om förbättring av levnads- och arbetsförhållanden för ar-

rendatorer, natura-arrendatorer och liknande grupper av arbetstagare inom

jordbruket.

Utöver det instrument som behandlats på det femtioandra sammanträdet

anhåller jag att i detta sammanhang få underställa riksdagen två av arbets-

lconferensen vid dess fyrtioåttonde sammanträde år 1964 antagna instru­

ment nämligen konvention (nr 121) angående förmåner vid yrkesskada

och rekommendation (nr 121) i samma ämne. Frågan om ett svenskt stånd-

punktstagande till dessa båda instrument togs i sedvanlig ordning upp

i proposition till 1965 års vårriksdag (prop. 1965: 51). I propositionen före­

slogs att frågan om en ratificering av konventionen skulle uppskjutas till

dess statsmakterna haft möjlighet att bedöma förutsättningarna för Sveri­

ges anslutning till konventionen med hänsyn till bl. a. den revidering av

yrkesskadelagstiftningen som var att vänta på grundval av den då pågående

yrkesskadeutredningens arbete. Förslaget utmynnade i att varken konven­

tionen eller rekommendationen borde föranleda någon åtgärd men att de,

tillsammans med avgivna remissyttranden, borde överlämnas till yrkes-

skadeutredningen. Riksdagen biföll förslaget (2LU 42, rskr 199).

På grundval av yrkesskadeutredningens slutbetänkanden (SOU 1966:54

och stencil S 1966:8) har lagstiftningen på yrkesskadeförsäkringens om­

råde numera i väsentliga delar reviderats genom statsmakternas beslut år

1967 (prop. 1967: 147, 2LU 68, rskr 401). Frågan om ett svenskt ställnings­

tagande till de båda instrumenten bör därför på nytt underställas riks­

dagen.

Riksdagens yttrande bör sålunda inhämtas, förutom rörande tidigare an­

givna beslut från konferensens femtioandra sammanträde, angående kon­

vention (nr 121) angående förmåner vid yrkesskada och rekommendation

(nr 121) i samma ämne.

Texterna på engelska och svenska till samtliga tre nu nämnda instru­

ment torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilagor 1—3.

En särskild bilaga, bilaga 4, med förteckning över samtliga resolutioner

som antagits vid konferensen torde också få fogas till protokollet.

Jag tar i fortsättningen upp till behandling först rekommendationen nr

132 och därefter de båda yrkesskadeinstrumenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

6

na klausuler, villkoren för avtals uppsägning före avtalstidens utgång samt

brukarens förköpsrätt till brukningsenheten vid eventuell försäljning.

Slutligen innehåller rekommendationen ett avsnitt om kompletterande

åtgärder till förmån för ifrågavarande arbetstagargrupper, bl. a. avseende

bildandet av kooperativa företag, billiga krediter, undervisning och yrkes­

utbildning, program för ett bättre utnyttjande av arbetskraften på lands­

bygden samt system för social trygghet och försäkring mot inkomstbort­

fall och olycksfall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från lantbruksstyrelsen och ILO-kom-

mittén, varjämte Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen, Riksförbundet

Landsbygdens Folk (RLF), Sveriges Lantbruksförbund, Svenska Arbetsgi­

vareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens Cen­

tralorganisation (TCO) beretts tillfälle att yttra sig.

Lantbruksstyrelsen hänvisar till ett tidigare i ärendet avgivet yttrande,

vari styrelsen inskränkt sig till att behandla punkterna 8 och 16: 3 i re­

kommendationen. Under den förra riktas uppmärksamheten på att de re­

kommenderade åtgärderna skulle bli effektivare om de integrerades i en

totalplan för en agrarreform i hela landet. Detta är i och för sig riktigt.

Emellertid lär det icke sällan vara så, framhåller styrelsen, att det i åtskil­

liga u-länder är mycket svårt och tidsödande att uppnå politisk enighet om

program för jordreformer, i vart fall om de avser ändringar i äganderätts­

förhållandena. Vidare stöter genomförandet av jordreformprogram på ett

flertal politiska, ekonomiska och administrativa svårigheter med påföljd

att det praktiska resultatet ofta blir tämligen blygsamt. Uttalandet under

förevarande punkt bör därför inte kunna tas till intäkt för att fördröja de

rekommenderade åtgärderna i avvaktan på en framtida jordreform.

Under punkt 16:3 förordar rekommendationen, säger styrelsen vidare,

att en arrendator, när jordägaren säljer brukningsenheten, under vissa för­

utsättningar skall ha förköpsrätt. I ett flertal u-länder lär förekomma att

jordägare har ett stort antal arrendatorer på varje jordområde (fastighet)

som han äger, och att arrendelotternas storlek och utformning är i hög grad

irrationell. Så länge brukarna är arrendatorer kan förhållandena i dessa

avseenden förbättras utan besvärliga fastighetsbildningsåtgärder. Skulle

däremot förköpsrätt införas och vissa eller alla arrendatorer på dylika fas­

tigheter bli ägare av sina tidigare arrendelotter skulle möjligheterna att

förbättra fastighetsstrukturen avsevärt försvåras.

De rekommenderade åtgärderna ställer betydande krav på de berörda

ländernas administrativa och ekonomiska kapacitet, framhåller styrelsen

slutligen. Detta gäller i synnerhet om åtgärderna skall genomföras över hela

landet samtidigt. Detta kan leda till ati beslut att genomföra vissa åtgärder

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

2.—3. Konvention och rekommendation angående förmåner vid yrkesskada

Sedan frågan om översyn av bestämmelserna i vissa tidigare av Inter­

nationella arbetskonferensen antagna konventioner angående förmåner vid

olycksfall i arbete och vid yrkessjukdomar (nr 17 och 18 år 1925 samt

nr 42 år 1934, som innefattar en revision av nr 18) preliminärt diskute­

rats vid 1963 års konferens, tog man vid 1964 års konferens upp detta pro­

blem till slutlig behandling. Härvid antogs en konvention och en rekommen­

dation angående förmåner vid yrkesskada. Sverige har ratificerat kon­

ventionerna nr 17 och nr 42. Anledning till översynen var att man kommit

till den uppfattningen, att utvecklingen på området efter det andra världs­

kriget blivit sådan, att de tidigare konventionerna inte kunde anses mot­

svara nutida krav i fråga om skyddets omfattning. Vidare ville man ha en

gemensam reglering av förmånerna vid olycksfall i arbete och vid yrkes­

sjukdom.

Det förslag till konvention som utarbetats av ett av konferensen tillsatt

utskott antogs med viss ändring — avseende livräntenivåns höjd — av

konferensen med 239 röster mot 6 och 65 nedlagda. Av de svenska ombu­

den röstade regerings- och arbetstagarombuden för konventionens anta­

gande, medan arbetsgivarombudet lade ner sin röst.

Det förslag till rekommendation angående förmåner vid yrkesskada,

som konferensutskottet utarbetade, innefattar kompletterande bestämmel­

ser till konventionen och syftar till att vidga försäkringsskyddets omfatt­

ning utöver konventionens reglering. Rekommendationen antogs av konfe­

rensen med 231 röster mot 8 och 55 nedlagda. Av de svenska ombuden rös­

tade arbetstagarombudet för rekommendationens antagande, medan rege­

rings- och arbetsgivarombuden lade ner sina röster.

Innehållet i konventionen och rekommendationen

Det bör till en början påpekas att vissa av bestämmelserna i konven­

tionen öppnar större möjligheter för en medlemsstat, som har ett all­

mänt socialförsäkringssystem innefattande ersättning såväl vid yrkesskada

som eljest, att lösa uppkommande ratifikationsproblem än en stat med

fristående yrkesskadeförsäkring efter historisk modell.

Helt allmänt kan vidare framhållas, att många av konventionens artik­

lar -— framför allt sådana som är av mera teknisk karaktär — helt eller

delvis överensstämmer med motsvarande artiklar i 1952 års konvention

(nr 102) angående minimistandard för social trygghet. I förmånshänseende

ger dock 1964 års konvention de försäkrade ett vidsträcktare skydd än kon­

ventionen nr 102.

Beträffande innehållet i de olika konventionsartiklarna bör följande näm­

nas.

Efter den sedvanliga inledningen upptas under artikel 1 vissa definitio­

10

karenstid. Medlemsstat som vid tidpunkten för konventionens ikraftträ­

dande tillämpar en karenstid av tre dagar får dock fortsätta därmed men

liar skyldighet att i den årliga rapporten till ILO redogöra för motivet

härtill. Rekommendationen anger i detta hänseende att ersättning skall

utgå redan från första dagen.

Artikel 10 innehåller en mycket utförlig beskrivning över de olika for­

mer av sjukvård som skall tillhandahållas. Av reglerna följer att en yrkes­

skadad skall ha rätt till bl. a. fri lälcar- och tandläkarvård, fri sjukhusvård,

fria läkemedel jämte övriga medicinska eller kirurgiska hjälpmedel. I arti­

kel 11 mom. 1 föreskrivs emellertid att medlemsstat, som tillhandahåller

sjukvård enligt ett allmänt hälso- och sjukvårdssystem eller ett sjukvårds­

system, som omfattar anställda, kan låta detta bli på lika villkor tillämpligt

även på de yrkesskadade, förutsatt att systemet har sådant innehåll att

vederbörande inte blir försatt i en nödsituation. Enligt artikel 11 mom. 2

utgör vidare artikel 10 inte något hinder för att medlemsstat, som tillhan­

dahåller sjukvård enligt ett återbetalningssystem, äger uppställa särskilda

regler, enligt vilka de försäkrade själva får svara för viss del av kostna­

derna i sådana fall då omfattningen och varaktigheten av vården och kost­

naderna för den överstiger skäliga gränser. Reglerna måste dock vara så­

dana att den skadade inte blir försatt i en nödsituation.

Artiklarna 13—22 innehåller regler om kontantförmåner (periodiska

utbetalningar).

Konventionen skiljer mellan

1. fullständig förlust av förvärvsförmågan eller däremot svarande fysisk

invaliditet,

2. mera avsevärd sådan förlust eller invaliditet,

3. partiell sådan förlust eller invaliditet.

I de båda första fallen skall ersättningen ha form av periodiskt utgående

livränta. I fallet 3 kan ersättningen utgå såsom ett kapitalbelopp för en

gång.

Även årlig livränta kan undantagsvis få bytas ut mot engångsbelopp.

Rätt till livränta tillkommer förutom den skadade själv, dels änka under

de villkor den nationella lagstiftningen närmare föreskriver, dels efterle­

vande make, som är ur stånd att försörja sig, dels sådana barn till den av­

lidne som anses såsom »beroende», och dels andra efterlevande i den mån

de omfattas av den nationella lagstiftningen. Under vissa närmare för­

utsättningar kan efterlevande make få undantas från ersättningsrätt.

I fråga om ersättningens beräkning innehåller konventionen regler som

har samma tekniska utformning som motsvarande bestämmelser i minimi­

standardkonventionen (nr 102), dvs. beloppet ställs i viss relation till —

skall utgöra vissa procent av —- en standardförmånstagares på visst sätt

framräknade lön jämte familjebidrag. Den fastställda procenten är dock

högre än i minimistandardkonventionen och utgör 60 för man med hustru

och två barn och 50 för änka med två barn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

12

I 1964 års remissyttrande anmärkte verket att vistelse på konvalescenthem

dock inte ersätts efter utgången av den samordningstid om 90 dagar efter

skadans inträffande, under vilken tid bestämmelserna om sjukvårdsersätt­

ning i lagen om allmän försäkring är tillämpliga på yrkesskadefall. Häri

har ingen ändring skett genom 1967 års yrkesskadeförsäkringsreform. Som

påpekades redan i det tidigare remissyttrandet synes emellertid denna

»lucka» i lagstiftningen vara alltför obetydlig för att kunna betraktas som

ratifikationshinder.

I 1964 års remissyttrande anmärkte verket också att den svenska lag­

stiftningen i regel inte medger att den skadades utgifter för polildinisk

vård eller behandling ersätts med fulla beloppet eller att läkemedel utläm­

nas kostnadsfritt under den nyss nämnda samordningstiden. Under denna

tid tillämpas nämligen bestämmelserna om sjukvårdsersättning i lagen

om allmän försäkring och bestämmelserna om läkemedel i förordningen

angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel men i regel inte yr-

kesskadeförsäkringslagstiftningens bestämmelser om motsvarande förmå­

ner, avseende i princip full ersättning. I remissyttrandet uttalades att den­

na omständighet med hänsyn till innehållet i artikel 11 mom. 1 i konven­

tionen inte syntes utgöra ratifikationshinder. Härvid åsyftades den där —

enligt den remitterade svenska översättningen — medgivna dispensmöjlig­

heten för land som tillhandahåller sjukvårdsförmåner antingen genom ett

»system för fri sjukvård» för alla eller genom ett »sjukförsäkringssystem»

som omfattar alla arbetstagare. Översättningens formulering föranledde

den tolkningen att för Sveriges del intet hinder förelåg för att yrkesskadad

under samordningstiden måste stå själv för viss del av sina sjukvårdsutgif­

ter. Ett närmare studium av den nu remitterade engelska och den förelig­

gande franska originaltexten föranleder emellertid tvekan om denna tolk­

ning är riktig. Sannolikt bör i bestämmelsen inte inläggas den innebörden,

att den skulle medge mera generella avvikelser från den huvudprincip om

avgiftsfrihet som torde få anses innefattad i artikel 10. Möjligen skulle den

för Sveriges del med avsteg från principen om avgiftsfrihet kunna vara till­

lämplig på sådan avgiftsbelagd poliklinikvård, för vilken patienten erläg­

ger en mindre del av avgiften vid besöket på polikliniken, medan återstoden

av huvudmannen erhålls direkt från försäkringskassan.

Även tolkningen av artikel 11 mom. 2 synes tveksam. Bestämmelsen är

tillämplig på länder enligt vilkas lagstiftning yrkesskadad inte tillhanda­

hålls ifrågavarande förmåner in natura utan i stället i efterhand erhåller

ersättning (återbäring) för sina sjukvårdsutgifter. Enligt bestämmelsen

får sådant land under vissa förutsättningar, som den svenska lagstiftningen

i och för sig uppfyller, föreskriva särskilda regler för återbäring, dock

endast i fall då vårdens omfattning, den tid under vilken vården meddelats

eller kostnaderna för vården överskridit rimliga gränser. Närmast till hands

synes den tolkningen ligga att den skadades sjukvårdsutgifter i andra fall

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

innehåller några bestämmelser som kan anses medföra ratifikationshinder

för Sveriges del.

Svenska Arbetsgivareföreningen har i sitt yttrande instämt i vad riks­

försäkringsverket sammanfattningsvis anfört, medan Landsorganisationen

å sin sida hävdat, att såväl bestämmelserna i mom. 1 som mom. 2 i artikel

11 av konventionen vid Internationella arbetskonferensens behandling till­

kom enbart för att ge länder, som hade sjukförsäkrings- och återbetalnings-

system liknande det svenska, möjlighet att ratificera konventionen. Enligt

Landsorganisationen är därför riksförsäkringsverkets farhågor beträffande

ratifikationshinder helt ogrundade. Med hänsyn härtill anser organisatio­

nen att Sverige bör ratificera konventionen. TCO har inte anfört några syn­

punkter på frågan om en svensk ratifikation.

Slutligen har ILO-kommittén för egen del avgett yttrande i ärendet samt

därvid anfört följande.

Artikel 10 torde förutsätta antingen att där angiven sjukvård m. m.

lämnas som en för den yrkesskadade kostnadsfri naturaprestation eller att

full ersättning lämnas för kostnader som denne haft för ändamålet. Un­

dantag härifrån kan medges enligt artikel 11 mom. 1 eller 2. Bestämmelsen

i mom. 1 får anses vara särskilt avsedd bl. a. för länder som har ett all­

mänt hälso- och sjukvårdssystem. Denna bestämmelse synes öppna möj­

lighet för Sverige att ratificera konventionen trots att samordningen med

den allmänna sjukförsäkringen medför att full ersättning inte utgår i vissa

avseenden. Artikel 11 mom. 1 innebär, att varje medlem som tillhanda­

håller sjukvård och därmed sammanhängande förmåner genom ett all­

mänt hälso- och sjukvårdssystem -— eller genom ett sjukvårdssystem för

anställda — i sin lagstiftning får föreskriva att sådan vård skall meddelas

personer som drabbats av yrkesskada på samma villkor som gäller för

andra därtill berättigade personer, allt under förutsättning att reglerna

i ämnet är utformade på sådant sätt att vederbörande inte blir försatt i en

nödsituation. Detta stadgande bör enligt kommitténs mening ges den tolk­

ningen att därigenom skapas utrymme för att den yrkesskadade — på det

sätt som det svenska systemet förutsätter — svarar för en del av läkar­

vårds- och läkemedelskostnaderna under den s. k. samordningstiden, efter­

som samma villkor därvid gäller för honom som för andra. Vid sådant för­

hållande torde anledning saknas att gå in på tolkning av bestämmelsen

i artikel 11 mom. 2.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och med åberopande i övrigt av vad

riksförsäkringsverket anfört i sitt yttrande tillstyrker kommittén att Sve­

rige ratificerar konvention nr 121 angående förmåner vid yrkesskada.

I fråga om rekommendationen föreslår kommittén, att den — i de delar

den inte redan tillgodosetts i svensk lagstiftning — beaktas i det fortsatta

lagstiftningsarbetet på socialförsäkringens område, om och i den mån s&

befinns möjligt och lämpligt.

¹⁴

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

16

Tyngdpunkten i ILO:s arbete förskjuts emellertid alltmer mot den tek­

niska biståndsverksamheten. Det största problemet i världen på arbetsli­

vets område är arbetslöshet och undersysselsättning. ILO har beräknat

att den arbetsföra befolkningen i Asien kommer att öka med 275 miljoner

människor under perioden 1960—1980. Under samma period beräknas an­

talet nya arbetstillfällen öka med endast 142 miljoner. Detta innebär att

det redan mycket höga antalet arbetslösa ökar med i genomsnitt 6,7 mil­

joner människor varje år bara i nämnda del av världen — om inte något

kan göras som bryter denna utveckling.

För ILO är detta den stora utmaningen. ILO har därför beslutat att i år

starta ett världsomfattande sysselsättningsprogram, det s. k. World Em-

ployment Programme. Det inledande skedet i detta program skall bestå

i att ILO i samråd med medlemsstaterna räknar fram behov och anger

målsättningar för det antal nya arbetstillfällen i olika branscher och det

antal yrkesutbildningsplatser som behövs och som realistiskt sett kan ska­

pas i ett länd eller i en grupp av länder. Programmet skall också ange hur

dessa målsättningar kan uppnås. I programmets andra skede, som består

i att söka uppnå dessa målsättningar, faller givetvis huvudansvaret på

resp. lands regering, men det är meningen att både ILO och multilaterala

och bilaterala biståndsprogram skall medverka. Detta program väntas bli

ILO:s främsta bidrag till FN:s nästa utvecklingsårtionde. Sverige har er­

bjudit sig att bidraga till programmets förverkligande genom att bestrida

de kostnader som är förenade med anställning av två arbetsmarknadsex-

perter inom ILO.

Som jag i inledningen anmärkt inträdde Sverige som medlem av ILO

i mars 1920 och har sedan dess varit representerat vid samtliga arbetskon-

ferenser. Sverige har ratificerat 47 av ILO:s konventioner. Vidare deltar

Sverige i ILO:s tekniska biståndsverksamhet genom att ställa experter till

förfogande och genom att ta emot ILO-stipendiater. För kontakterna med

ILO finns under socialdepartementet en särskild ILO-kommitté. I den in­

går företrädare för regeringen, LO, TCO och SAF. I ILO:s styrelse är

Sverige f. n. representerat såväl på regeringssidan som i arbetsgivargruppen.

Jag övergår härefter till att behandla dels den vid Internationella arbets-

konferensens femtioandra sammanträde, år 1968, antagna rekommendatio­

nen nr 132, dels ock den vid arbetskonferensens fyrtioåttonde sammanträ­

de, år 1964, antagna konventionen (nr 121) angående förmåner vid yrkes­

skada samt rekommendation (nr 121) i samma ämne.

Vad först beträffar rekommendationen (nr 132) om förbättring av lev­

nads- och arbetsförhållanden för arrendatorcr, natura-arr endator er och

liknande arbetstagargrupper inom jordbruket finner jag i likhet med i ären­

det hörda myndigheter och organisationer att rekommendationen saknar

praktisk betydelse för Sveriges del. Jag ansluter mig därför till ILO-kom-

mitténs förslag att rekommendationen inte bör föranleda någon åtgärd

från svensk sida.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

the Food and Agriculture Organis­

ation of the United Nations, whose

major role regarding land reform

has been recognised by the Economic

and Social Council of the United

Nations, and

Noting that the following stand­

ards have accordingly been framed

in co-operation with the United

Nations and the Food and Agricul-

ture Organisation of the United

Nations and that, with a view to

avoiding duplication and to ensuring

appropriate co-ordination, there will

be continuing co-operation in pro-

moting and securing the application

of the standards, and

Noting in particular that any re­

ports submitted by Members in pur-

suance of article 19 of the (kon­

stitution of the International Labonr

Organisation would be made avail-

able to the United Nations and the

Food and Agriculture Organisation

of the United Nations to enable

them to take account of such reports

in their own work regarding land

reform and for any reports on pro-

gress of land reform requested by

the Economic and Social Council of

the United Nations,

adopts this twenty-fifth day of June

of the vear one thousand nine hund­

red and sixty-eight the following Re-

commendation, which may be cited

as the Tenants and Share-croppers

Recommendation, 1968:

I. Scope

1. (1) This Recommendation

applies to agricultural workers —

(a) who pay a fixed rent in cash,

in kind, in labour, or in a combina-

tion of these,

(b) who pay rent in kind con-

sisting of an agreed share of the

produce,

(c) who are remunerated by a

livsmedels- och jordbruksorganisa­

tion, vars betydande roll i fråga om

jordreform vunnit erkännande av

Förenta Nationernas ekonomiska

och sociala råd,

som konstaterar att i enlighet här­

med följande normer har utformats

i samverkan med Förenta Nationer­

na och Förenta Nationernas livsme­

dels- och jordbruksorganisation

samt att i syfte att undvika dubbel­

arbete och för att garantera en ända­

målsenlig samordning fortsatt sam­

arbete kommer att äga rum för att

främja och säkerställa tillämpning

av normerna,

som särskilt konstaterar att varje

rapport som medlemsstaterna har

att avge enligt artikel 19 i Interna­

tionella arbetsorganisationens stad­

ga skall göras tillgänglig för Förenta

Nationerna och Förenta Nationernas

livsmedels- och jordbruksorganisa­

tion för att dessa organisationer

skall kunna beakta dessa rapporter

i sitt eget arbete rörande jordreform

och i sådana rapporter om uppnådda

framsteg i fråga om jordreformer,

som kan komma att påfordras av

Förenta Nationernas ekonomiska

och sociala råd,

antager denna den tjugofemte da­

gen i juni månad år nittonhundra-

sextioåtta följande rekommenda­

tion, som kan benämnas rekommen­

dation om arrendatorer och natura-

arrendatorer, 1968.

I. Tillämpningsområde

1.1) Denna rekommendation äger

tillämpning på lantarbetare

a) som betalar ett fastställt ar­

rende i kontanter, in natura, med

arbete eller genom en kombination

av dessa vederlagsformer,

b) som betalar arrende in natura

bestående av en överenskommen an­

del av avkastningen,

c) som får ersättning genom del i

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

and similar categories of agricultural

workers may themselves have the

main responsibility for managing

tlieir holding; they should give them

necessary assistance to that end

while ensuring that the resources

are used to the greatest advantage

and are properly maintained.

6. In conformity with the general

principle that agricultural workers

of all categories should have access

to land, measures should be taken,

where appropriate to economic and

social development, to facilitate the

access of tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers to land.

7. Tlie establishment and develop­

ment, on a voluntary basis, of orga­

nisations representing the interests of

tenants, share-croppers and similar

categories of agricultural workers

and of organisations representing

the interests of landowners should

be encouraged and every facility pro­

vided to that end.

8. It should be recognised that all

the measures provided for in this

Recommendation with a view to at-

taining the objectives set out in Para-

graphs 4 to 7 would be more ef-

fective if they were integrated in a

comprehensive national agrarian re­

form plan.

IIL Methods of Implementation

9. Where the foregoing objectives

of policy, and in particular those set

forth in Paragraph 4, cannot be ade-

quately attained on the basis of ex-

isting tenancy or labour legislation,

such legislation should be amended

or special laws or regulations should

be adopted, after consultation with

the organisations concerned or, where

they do not exist, with representa­

tives of those concerned.

10. Steps should be taken and pro-

cedures appropriate to national con-

tura-arrendatorer och liknande ar-

betstagargrupper inom jordbruket

själva får huvudansvaret för sköt­

seln av sin brukningsenhet; de bör

för detta ändamål ge dem erforder­

lig hjälp och samtidigt tillse, att re­

surserna utnyttjas så fördelaktigt

som möjligt och vederbörligen un-

derhålles.

6. I enlighet med den allmänna

principen, att alla arbetstagargrup-

per inom jordbruket bör ha tillgång

till jord bör, där så är lämpligt med

hänsyn till den ekonomiska och so­

ciala utvecklingen, åtgärder vidtas

för att underlätta för arrendatorer,

natura-arrendatorer och liknande

arbct stagar grupper inom jordbruket

att få tillgång till jord.

7. Grundande och utveckling på

frivillig väg av organisationer som

representerar arrendatorers, natura-

arrendatorers och liknande arbets-

tagargruppers inom jordbruket in­

tressen och av organisationer som

representerar jordägarnas intressen

bör stimuleras och alla slags lättna­

der i detta syfte beredas.

8. Det bör fastslås, att alla i denna

rekommendation föreslagna åtgär­

der i syfte att uppnå de mål som

anges i punkterna 4—7, skulle bli

effektivare om de integrerades i en

landsomfattande agrarreform.

III. Metoder för genomförandet

9. Där de förutnämnda jordpoli­

tiska målen, särskilt de i punkt 4 an­

givna, inte i erforderlig utsträckning

kan uppnås på basis av rådande ar­

rende- eller arbetslagstiftning, bör

sådan lagstiftning ändras eller sär­

skilda lagar eller förordningar anta­

gas efter samråd med vederbörande

organisationer eller, där sådana inte

existerar, med representanter för be­

rörda parter.

10. Åtgärder bör vidtagas och ef­

ter landets förhållanden anpassade

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

ditions established with a view to—

(a) ensuring that rent is åt a level

which—

(i) permits a standard of living

for the occupant which is compatible

with human dignity;

(ii) gives each of the parties con-

cerned a just and equitable return;

(iii) promotes progressive hus-

bandry;

(b) determining the minimum

share of the produce to which the

persons referred to in Paragraph 1,

subparagraph (1) (c), are entitled;

(c) making rent adjustments in

certain circumstances such as sub-

stantial changes in yield, prices and

value of land;

(d) postponing the payment of

rent and, where circumstances so re-

quire, reducing it in case of crop

failure or other disasters affecting

the holding, due to natural causes

which the tenant, sliare-cropper or

agricul tural worker in a similar cate-

gory could not foresee or control.

It. Appropriate provision should

be made for the protection of tenants,

share-croppers and similar categories

of agricultural workers against the

imposition on them by landowners

of the obligation to perfonn personal

services in any form, paid or unpaid,

and any attempts åt such imposition

should be subject to an appropriate

penalty determined by the competent

authority.

12. There should be appropriate

machinery suited to national con-

ditions for—

(a) the enforcement of laws, reg-

ulations, contracts and customary

arrangements which promote the

wellbeing, encourage the spirit of

initiative and ensure the protection

of tenants, share-croppers and simi-

procedurer fastställas i syfte

a) att garantera att arrendet lig­

ger på en nivå,

i) som tillåter brukaren att

upprätthålla en levnadsstandard som

är förenlig med mänsklig värdighet;

ii) som ger var och en av de

berörda parterna en rättvis och skä­

lig avkastning;

iii) som främjar rationell bruk­

ning;

b) att bestämma den minimiandel

av avkastningen, vartill de i punkt 1,

mom. 1) c) avsedda personerna är

berättigade;

c) att justera arrendet under vis­

sa förhållanden, såsom väsentliga

förändringar i avkastning, priser

och markvärden;

d) att uppskjuta betalningen av

och, där omständigheterna så på­

fordrar, nedsätta arrendet i fall av

skördeskada eller annan olyckshän­

delse som drabbar brukningsenheten

och som beror på naturförhållanden,

vilka vederbörande arrendatorer, na-

tura-arrendatorer eller arbetstagare

i en liknande grupp inom jordbru­

ket inte kunnat förutse eller för­

hindra.

11. Lämpliga åtgärder bör vidta­

gas för att skydda arrendatorer, na-

tura-arrendatorer och liknande ar-

betstagargrupper inom jordbruket

mot att jordägarna ålägger dem för­

pliktelse att utföra personliga tjäns­

ter i någon form, med eller utan be­

talning, och varje försök till sådant

åläggande bör leda till lämpliga på­

följder, som fastställes av vederbö­

rande myndighet.

12. Lämpliga, efter landets förhål­

landen anpassade metoder bör fin­

nas

a) för att säkerställa tillämpning­

en av lagar, förordningar, avtal, el­

ler på sedvänja grundade uppgörel­

ser, som främjar arrendatorers, na-

tura-arrendatorers och liknande ar-

betstagargruppers inom jordbruket

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1969

lar categories of agricultural wor-

kcrs;

(b) the speedy settlement, with

minimum expense, of disputes be-

tween landowners, on the one hand,

and tenants, sliare-croppers and

similar categories of agricultural

workers, on the other.

13. Organisations representing the

interests of tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers and organisations repre­

senting the interests of landowners

or, where tliey do not exist, repre­

sentatives of those concerned should

be associated with the working of

the procedures and machinery refer-

red to in Paragraphs 10 and 12 and

with the consideration of contracts

rcfcrred to in Paragraph 14, sub-

paragraph (1) (a), and Paragraph

15.

14. (1) Contracts governing the

relationship between landowners, on

the one hand, and tenants, share-

croppers and similar categories of

agricultural workers, on the other—

(a) should preferably be in writing

or should conform to a model con-

tract established by the competent

authority;

(b) should be agreed to in a pre-

scribed manner and, in order to en­

sure that the tenant, share-cropper

or agricultural worker in a similar

category has fully understood the

terms of the contract, under condi-

tions which ensure adequate super­

vision by the competent authority;

(c) should be of such duration,

with such provision for automatic

renewal, as to provide security of

tenure and to encourage good agri­

cultural practices.

(2) The requirement by the land-

owner of any special fees or gifts, or

of any other contribution, for the

granting or the renewal of the con­

tract should be prohibited and any

välfärd, stimulerar deras initiativ­

kraft och garanterar dem skydd;

b) för snabbt biläggande av tvis­

ter till lägsta möjliga kostnad mellan

å ena sidan jordägare och å andra si­

dan arrendatorer, natura-arrendato-

rer och liknande arbetstagargrup-

per inom jordbruket.

13. Organisationer som företräder

arrendatorers, natura-arrendatorers

och liknande arbetstagargruppers

inom jordbruket intressen samt or­

ganisationer som företräder jord­

ägarnas intressen eller, där sådana

organisationer inte finns, represen­

tanter för berörda parter, bör knytas

till verkställandet av de procedurer

och metoder som avses i punkterna

10 och 12 samt till granskningen av

de kontrakt som avses i punkt 14,

mom. 1 a) samt punkt 15.

14. 1) Avtal som reglerar förhål­

landet mellan å ena sidan jordägare

och å andra sidan arrendatorer, na-

tura-arrendatorer och liknande ar-

betstagargrupper inom jordbruket

bör

a) helst vara skriftliga eller över­

ensstämma med ett standardavtal

som fastställts av vederbörande

myndighet;

b) ingås på föreskrivet sätt och,

för att säkerställa att arrendatorn,

natura-arrendatorn eller en arbets­

tagare i en liknande grupp inom

jordbruket till fullo har förstått av­

talsvillkoren, under förhållanden

som tillförsäkrar vederbörande

myndighet erforderlig tillsyn;

c) äga sådan giltighetstid och in­

nehålla sådana bestämmelser om

automatisk förlängning att trygg be­

sittning och goda brukningsmetoder

främjas.

2) Det bör vara förbjudet för

jordägaren att ställa krav på särskil­

da avgifter eller gåvor eller annat bi­

drag för att teckna eller förlänga av­

tal och varje försök till sådant krav

26

Kungl. Maj:ts proposition nr lo år 1969

(f) the right to compensation för

disturbance in the case of termina-

tion of the contract by the landowner

before its expiry, as envisaged in

Paragraph 16, subparagraph 4;

(g) the respective rights and obli­

gations of the parties concerning

damage to buildings and equipment;

(h) procedures for settlement of

disputes;

(i) provision concerning the case

of the death of the occupant;

(j) provision to protect the re­

spective rights of the parties relating

to minerals, water and other re-

sources connected with the liolding.

(4) Where appropriate, contracts

should also contain the following

particulars:

(a) the methods of liusbandry to

be used to ensure the proper mainte-

nance of the holding and its re-

sources;

(b) the facilities to be provided

by the landowner, such as housing

and other amenities;

(c) the insurance to be carried

against agricultural and other risks,

and responsibility for the cost of

such insurance.

16. (1) The right of the land­

owner to terminate the contract be­

fore its expiry, after giving due no-

tice, should be limited to cases pre-

scribed by laws or regulations, such

as bad liusbandry on the part of the

occupant or resumption of the oc-

cupancy of the holding for justifiable

purposes determined hy the com-

petent autliority.

(2) Where a contract is so termi-

nated, tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

workers should be given sufficient

time to gather in tlieir crops or be

adequately compensated therefor, åt

their option.

(3) Tenants, share-croppers and

similar categories of agricultural

f) rätten till ersättning för in­

trång, i sådana fall som avses i

punkt 16, mom. 4, i händelse jord­

ägaren före avtalets utgång uppsä­

ger detta;

g) vardera partens rättigheter och

skyldigheter i fråga om skador på

byggnader och utrustning;

h) sättet för biläggande av tvis­

ter;

i) bestämmelser avsedda att till-

lämpas vid brukarens död;

j) bestämmelser för att skydda

vardera partens rättigheter i fråga

om mineraler, vatten och andra

tillgångar som hör samman med

brukningsenheten.

4) Där så är lämpligt bör avta­

let även innehålla uppgifter om

a) de brukningsmetoder som skall

tillämpas för att garantera att bruk­

ningsenheten och dess resurser ve­

derbörligen underhålles;

b) de anläggningar som jordäga­

ren skall tillhandahålla, såsom bo­

städer och andra bekvämligheter;

c) den försäkring som skall ta­

gas mot risker i samband med jor­

dens brukande ävensom mot andra

risker och ansvaret för kostnaden

för sådan försäkring.

16. 1) Jordägarens rätt att efter

vederbörlig uppsägning häva avtalet

innan det utlöper bör begränsas till

de fall som regleras i lagar eller för­

ordningar, t. ex. vanhävd från bru­

karens sida eller ägarens återtagan­

de av besittningen av brukningsen­

heten för ändamål som vederböran­

de myndighet bedömer såsom berät­

tigat.

2) Har ett avtal hävts på sådant

sätt, bör arrendatorer, natura-arren-

datorer och liknande arbetstagar-

grupper inom jordbruket få tillräck­

lig tid på sig för att efter eget val bär­

ga sin skörd eller få tillfredsställan­

de kompensation därför.

3) Arrendatorer, natura-arren-

datorer och liknande arbetstagar-

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

categories of agricultural workers

should be authorised to use some

land för producing food för them-

selves and their families.

20. Appropriate steps should be

taken within the framework of sys­

tems of public registration properly

to record the rights of tenants, share-

croppers and similar categories of

agricultural workers, free of charge,

and to maintain relevant entries up

to date.

IV. Complementary Measures

21. Where appropriate, the com-

petent authorities, in collaboration

in so far as possible with the organi­

sations concerned, should encourage,

and give instruction in, the organisa­

tion by tenants, sliare-croppers and

similar categories of agricultural

workers of co-operative institutions,

such as production co-operatives, co-

operatives for the processing of agri­

cultural produce, credit co-opera­

tives, marketing co-operatives and

purchasing co-operatives, and the

strengthening of such institutions

where they already exist.

22. (1) Measures should be taken

in the light of available national re-

sources and conditions prevailing in

the country to make adequate low-

cost credit in cash and kind available

to tenants, share-croppers and sim­

ilar categories of agricultural work­

ers so as, in particular, to—

(a) contribute to raising levels

of production and consumption;

(b) promote access to land;

(c) increase the effectiveness of

agrarian reform and of land seltle-

ment projects.

(2) So far as practicable, the pro­

vision of such credit should be as-

sociated with approved and super­

jordbruket, när omständigheterna så

medger, tillåtas utnyttja ett stycke

jord för produktion av livsmedel för

sin och sin familjs räkning.

20. Inom ramen för offentliga re­

gistreringssystem bör lämpliga åt­

gärder vidtagas så att arrendatorers,

natura-arrendatorers och liknande

arbetstagargruppers inom jordbru­

ket rättigheter blir vederbörligen

registrerade och anteckningar i sam­

band därmed hålls aktuella.

IV. Kompletterande åtgärder

21. Där så är lämpligt bör veder­

börande myndigheter, så långt möj­

ligt i samarbete med berörda orga­

nisationer, stimulera och på lämp­

ligt sätt handleda arrendatorer, na-

tura-arrendatorer och liknande ar-

betstagargrupper inom jordbruket

vid bildandet av kooperativa före­

tag, såsom producentkooperativa för­

eningar, kooperativa föreningar för

framställning och förädling av jord­

bruksprodukter, kooperativa kredit­

föreningar, kooperativa föreningar

för marknadsföring och kooperativa

inköpsföreningar samt aktivt stödja

sådana redan existerande institutio­

ner.

22. 1) Med beaktande av tillgäng­

liga resurser och rådande förhållan­

den inom landet bör åtgärder vid­

tagas för att tillräckliga krediter

med låg ränta, kontant eller in natu­

ra, ställs till förfogande för arren­

datorer, natura-arrendatorer och lik­

nande arbetstagargrupper inom

jordbruket, särskilt i syfte att

a) bidraga till att höja produk­

tions- och konsumtionsnivån;

b) främja tillgången på jord;

c) öka effektiviteten i agrarrefor­

mer och nyodlingsprojekt.

2) Så långt möjligt bör bevil­

jandet av sådan kredit förenas med

godkända och övervakade projekt

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

cultural employment för those unable

to obtain employment in agriculture.

25. The competent authorities

should ensure that tenants, share-

croppers and similar categories of

agricultural workers—

(a) are covered in so far as prac-

ticable by appropriate and adequate

social security schemes; and

(b) benefit from programmes for

rural development concerned with

matters such as education, public

health, housing and social services,

including cultural and recreational

activities, and, in particular, from

the extension of community develop­

ment programmes to them.

26. (1) Tenants, share-croppers

and similar categories of agricultural

workers should be protected as far

as possible and practicable against

risks of loss in income resulting from

natural calamities such as drought,

floods, hail, fire and animal and plant

diseases.

(2) Where appropriate and practi­

cable, the competent authorities,

after taking into account the situa­

tion in the country, should introduce

or encourage insurance schemes to

cover these workers against such

risks and play a prominent role in

financing them.

att erhålla sysselsättning i jordbru­

ket stadigvarande sysselsättning

utanför nämnda näringsgren.

25. Vederbörande myndigheter bör

tillse att arrendatorer, natura-arren-

datorer och liknande arbetstagar-

grupper inom jordbruket

a) så långt möjligt omfattas av

tillfredsställande program för social

trygghet; och

b) drar nytta av program för

landsbygdens utveckling, omfattan­

de bl. a. undervisning, hälsovård, bo­

stadsförsörjning och socialvård däri

inbegripet kultur- och fritidsverk­

samhet, och framförallt av att pro­

gram för samhällsutveckling utvid­

gas till att omfatta dem.

26. 1) Arrendatorer, natura-arren-

datorer och liknande arbetstagar-

grupper inom jordbruket bör så

långt möjligt skyddas mot riskerna

av inkomstbortfall till följd av na­

turkatastrofer såsom torka, över­

svämning, hagel, brand samt djur-

och växtsjukdomar.

2) Där så är möjligt bör veder­

börande myndigheter med beaktan­

de av förhållandena i landet införa

eller verka för speciella försäkrings­

system avsedda att skydda dessa ar­

betstagare mot sådana risker samt

i väsentlig mån bidraga till finansie­

ringen av sådana system.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

vices; and transport, storage and

communication;

(rf) the term “dependent” refers

to a state of dependency which is

presumed to exist in prescribed ca-

ses;

(e) the term “dependent child”

covers—-

(i) a child under school-leaving

age or under 15 years of age, wliich-

ever is the higher, and

(ii) a child under a prescribed

age higher than that specified in sub-

clause (i) and who is an apprentice

or student or has a chronic illness or

infirmity disabling him for any gain-

ful activity, on conditions laid down

by national legislation: Provided that

this requirement shall be deemed to

be met where national legislation de-

fines the term so as to cover any

child under an age appreciably

higher than that specified in sub-

clause (i).

Article 2

1. A Member whose economic and

medical facilities are insufficiently

developed may avail itself by a dec-

laration accompanying its ratifica-

tion of the temporary exceptions

provided for in the following Ar­

tides: Article 5, Article 9, paragraph

3, clause (b), Article 12, Article 15,

paragraph 2, and Article 18, para­

graph 3. Any such declaration shall

state the reason for such exceptions.

2. Each Member which has made

a declaration under paragraph 1 of

this Article shall include in its report

upon the application of this Conven-

tion submitted under article 22 of

the Constitution of the International

Labour Organisation a statement in

respect of each exception of which it

avails itself—

(a) that its reason for doing so

subsists; or

och sanitär försörjning samt trans­

porter, lagerföring och samfärdsel;

d)

anknyter uttrycket »beroen­

de» till det försörjningsbehov som

förutsätts föreligga i föreskrivna

fall;

e)

betecknar uttrycket »beroen­

de barn»

i)

ett barn under den ålder

vid vilken skolplikten upphör eller

ett barn under 15 år, beroende på

vilken av dessa åldrar som är den

högre;

ii)

på föreskrivna villkor ett

barn under viss högre ålder än den

i punkt i) angivna, som är lärling

eller fortsätter sina studier eller på

grund av bestående sjukdom eller

lyte inte kan utöva något förvärvs­

arbete, såvida inte den nationella

lagstiftningen definierar uttrycket

»beroende barn» som omfattande

varje barn under en ålder som är

avsevärt högre än den i punkt i)

angivna.

Artikel 2

1.

Medlem, vars ekonomiska re­

surser och sjukvårdsanordningar är

otillräckligt utvecklade, kan genom

en vid sin ratifikationshandling fo­

gad förklaring begagna sig av de

temporära undantag, som finns an­

givna i följande artiklar, nämligen

5, 9: 3 b), 12, 15:2) och 18:3). I

varje förklaring skall skälen till så­

dana undantag anges.

2.

Medlem som avgivit förklaring

enligt mom. 1 av denna artikel skall

i sin redogörelse rörande tillämp­

ningen av denna konvention enligt

artikel 22 av Internationella arbets­

organisationens stadga beträffande

varje undantag, varav medlemmen

begagnar sig, ge till känna

a) att skälen härför alltjämt fö­

religger; eller

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

respect of—

(a) persons whose employment is

of a casual nature and who are em-

ployed otherwise than for the pur­

pose of the employer’s trade or busi-

ness;

(b) out-workers;

(c) members of the employer’s

family living in his house, in respect

of their work for him;

(d) other categories of employees,

which shall not exceed in number

10 per cent of all employees other

than those excluded under clauses

(a) to (c).

Article 5

Where a declaration provided for

in Article 2 is in force, the applica-

tion of national legislation concern-

ing employment injury benefits may

be limited to prescribed categories of

employees, which shall total in num­

ber not less than 75 per cent of all

employees in industrial undertak-

ings, and, in respect of the death of

the breadwinner, prescribed catego­

ries of beneficiaries.

Artide 6

The contingencies covered shall

include the following where due to

an employment injury:

(a) a morbid condition;

(b) incapacity for work resulting

from such a condition and involving

suspension of earnings, as defined

by national legislation;

(c) total loss of earning capacity

or partial loss thereof in excess of a

prescribed degree, likely to be per­

manent, or corresponding loss of fac-

ulty; and

(d) the loss of support suffered

as the result of the death of the

breadwinner by prescribed catego­

ries of beneficiaries.

kallade beträffande

a)

personer, som sysselsättes

med tillfälligt arbete, vilket icke står

i samband med arbetsgivarens rörel­

se;

b)

hemarbetande;

c)

medlemmar av arbetsgivarens

familj, vilka bor under hans tak, i

den mån de arbetar för hans räk­

ning;

d)

andra arbetstagarkategorier

vilkas antal ej får överstiga tio pro­

cent av alla andra arbetstagare än

de som uteslutits enligt styckena a)

—c) ovan.

Artikel 5

Är en i artikel 2 avsedd förkla­

ring i kraft kan tillämpningen av

den nationella lagstiftningen om för­

måner vid yrkesskada begränsas till

föreskrivna kategorier av arbetstaga­

re, vilkas sammanlagda antal skall

uppgå till minst 75 procent av alla

ax-betstagare i industriföretag, samt,

vid familjeförsörjarens död, till före­

skrivna kategorier av förmånstaga­

re.

Artikel 6

Här avsedda riskfall skall omfat­

ta följande fall, för såvitt de härrör

från yrkesskada

a)

sjukdomstillstånd;

b)

av sådant sjukdomstillstånd

orsakad arbetsoförmåga, som med­

för inkomstbortfall av den innebörd

den nationella lagstiftningen anger;

c)

fullständig förlust av för­

värvsförmågan eller partiell förlust

av förvärvsförmågan över en före­

skriven grad, om det är sannolikt

att denna fullständiga eller partiel­

la förlust blir bestående, eller mot­

svarande förlust av den fysiska pres­

tationsförmågan; samt

d)

föreskrivna förmånstagarka-

tegoriers förlust av försörjningen till

följd av familjeförsörjarens död.

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 7

1. Each Member shall prescribe a

definition of “industrial accident”,

including the conditions under which

a commuting accident is considered

to be an industrial accident, and

shall specify the terms of sucli def­

inition in its reports upon the ap-

plication of this Convention submit-

ted under article 22 of the Constitu-

tion of the International Labour Or­

ganisation.

2. Where commuting accidents are

covered by social security schemes

other than employment injury

schemes, and these schemes provide

in respect of commuting accidents

benefits which, when taken together,

are åt least equivalent to those re-

quired under this Convention, it shall

not be necessary to make provision

for commuting accidents in the def­

inition of “industrial accident”.

Artide 8

Each Member shall—-

(a) prescribe a list of diseases,

comprising åt least the diseases enu-

merated in Schedule I to this Con­

vention, which shall be regarded as

occupational diseases under pre-

scribed conditions; or

(b) include in its legislation a

general definition of occupational

diseases broad enough to cover åt

least the diseases enumerated in

Schedule I to this Convention; or

(c) prescribe a list of diseases in

conformity with clause (a), comple-

mented by a general definition of oc­

cupational diseases or by other pro­

visions for establishing the occupa­

tional origin of diseases not so listed

or manifesting themselves under

conditions different from those pre-

scribed.

Artikel 7

1.

Varje medlem skall föreskri­

va en definition av begreppet

»olycksfall i arbete», varvid tillika

skall anges de omständigheter, un­

der vilka olycksfall, som inträffar

under färd till eller från arbetet,

skall anses såsom olycksfall i arbe­

te; medlemmen skall vidare i de rap­

porter rörande tillämpningen av den­

na konvention, som medlemmen har

att avge enligt artikel 22 av In­

ternationella arbetsorganisationens

stadga, ange ordalagen i en dylik de­

finition.

2.

När färdolycksfall omfattas av

andra system för social trygghet än

de som gäller yrkesskada, och dessa

system i vad avser sådana olycks­

fall tillhandahåller förmåner, vilka

tillsammantagna är minst likvärdiga

med de i denna konvention stadga­

de, behöver färdolycksfallen icke in­

begripas under definitionen av be­

greppet »olycksfall i arbete».

Artikel 8

Varje medlem skall

a)

antingen upprätta en sjuk-

domsförteclcning, som omfattar

minst de sjukdomar som uppräknas

i den vid denna konvention fogade

tabell I och som skall anses såsom

yrkessjukdomar under föreskrivna

förhållanden;

b)

eller i sin lagstiftning intaga

en allmän definition av begreppet

yrkessjukdomar, vilken skall vara

tillräckligt vid för att omfatta minst

de sjukdomar som uppräknas i nyss­

nämnda tabell I;

c)

eller upprätta en förteckning

över yrkessjukdomar enligt a),

kompletterad med en allmän defini­

tion av begreppet yrkessjukdom el­

ler med bestämmelser, som gör det

möjligt att fastställa sambandet mel­

lan yrket och andra sjukdomar än

sådana som förekommer i förteck­

ningen eller som yppats under för-

36

hållanden som avviker från de före­

skrivna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 9

1. Each Member shall secure to

the persons protected, subject to pre-

scribed conditions, the provision of

the following benefits:

(a) medical care and allied bene­

fits in respect of a morbid condition;

(b) cash benefits in respect of

the contingencies specified in Article

6, clauses (b), (c) and (d).

2. Eligibility for benefits may not

be made subject to the length of

employment, to the duration of in-

surance or to the payment of contri-

butions: Provided that a period of

exposure may be prescribed for oc-

cupational diseases.

3. The benefits shall be granted

throughout the contingency: Provid­

ed that in respect of incapacity for

work the cash benefit need not be

paid for the first three days—

(a) where the legislation of a

Member provides for a waiting pe­

riod åt the date on which this Con-

vention comes into force, on condi­

tion that tlie Member includes in its

reports upon the application of this

Convention submitted under article

22 of the Constitution of the Interna­

tional Labour Organisation a state-

ment that its reason for availing it-

self of this provision subsists; or

(b) where a declaration provided

för in Article 2 is in force.

Artide 10

1. Medical care and allied bene­

fits in respect of a morbid condition

shall comprise—

(a) general practitioner and spe­

cialist in-patient and out-patient

care, including domiciliary visiting;

(b) dental care;

A rtikel 9

1. Varje medlem skall under före­

skrivna förhållanden tillförsäkra av

lagstiftningen skyddade personer

följande förmåner

a) sjukvård och därmed samman­

hängande förmåner vid sjukdoms­

tillstånd;

b) kontantförmåner vid riskfall

som avses i artikel 6 b), c) och d).

2. Rätt till förmåner får ej göras

beroende av viss tids anställning,

viss tids försäkring eller erläggande

av avgifter, dock att då det gäller

yrkessjukdom viss tid kan föreskri­

vas, under vilken vederbörande skall

ha varit utsatt för sjukdom srisken.

3. Förmånerna skall utgå så länge

följderna av det inträffade riskfallet

består, dock att i fråga om arbets­

oförmåga kontantförmåner icke be­

höver utges för de tre första dagarna

a) om en medlems lagstiftning

vid tidpunkten för denna konven­

tions ikraftträdande innehåller före­

skrifter om karenstid och under för­

utsättning att medlemmen i de rap­

porter rörande tillämpningen av

denna konvention, som medlemmen

har att avge enligt artikel 22 av In­

ternationella arbetsorganisationens

stadga, intygar att de skäl som med­

lemmen haft för att begagna sig av

detta undantag alltjämt består; eller

b) om förklaring som avses i ar­

tikel 2 är i kraft.

Artikel 10

1. Sjukvård och därmed samman­

hängande förmåner skall vid sjuk­

domstillstånd omfatta

a) såväl sluten som öppen vård

av allmänpraktiserande läkare och

av specialist, innefattande jämväl

hembesök;

b) tandvård;

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

2. Any Meraber which provides

medical care and allied benefits by

reimbursing expenses may in its leg-

islation make special rnles in re-

spect of cases in which the extent,

duration or cost of such care exceed

reasonable limits, on condition that

the rules on the subject are not in-

consistent with the purpose stated in

paragraph 2 of Article 10 and are so

designed as to avoid hardship.

Article 12

Where a declaration provided for

in Article 2 is in force, medical care

and allied benefits shall include åt

least—

(a) general practitioner care, in-

cluding domiciliary visiting;

(b) specialist care åt hospitals för

in-patients and out-patients, and

such specialist care as may be avail-

able outside hospitals;

(c) the essential pharmaceutical

supplies on prescription by a medi­

cal or other qualified practitioner;

(d) hospitalisation, where neces-

sary; and

(e) wherever possible, emergency

treatment åt the place of work of

persons sustaining an industrial ac-

cident.

Article 13

The cash benefit in respect of tem-

porary or initial incapacity for work

shall be a periodical payment cal-

culated in such a manner as to com-

ply either with the requirements of

Article 19 or with the requirements

of Article 20.

Article 14

1. Cash benefits in respect of loss

att vederbörande inte blir försatt i

en nödsituation

2. Varje medlem, som tillhanda­

håller sjukvård och därmed sam­

manhängande förmåner genom att

ersätta de utgifter som vederbörande

ådragit sig, kan i sin lagstiftning in­

föra särskilda bestämmelser för så­

dana fall, då omfattningen eller var­

aktigheten av eller kostnaderna för

sådan vård överstiger rimliga grän­

ser, under förutsättning att reglerna

i ämnet ej är oförenliga med det i ar­

tikel 10: 2 angivna målet samt vida­

re är utformade på sådant sätt att

vederbörande inte blir försatt i en

nödsituation.

Artikel 12

När en jämlikt artikel 2 avgiven

förklaring är i kraft, skall sjuk­

vård och därmed sammanhängande

förmåner omfatta åtminstone

a) vård av allmänpraktiserande

läkare, innefattande jämväl hembe­

sök;

b) specialistvård på sjukhus för

där intagna och för patienter i öp­

pen vård samt sådan specialistvård

som kan finnas tillgänglig utanför

sjukhus;

c) väsentliga läkemedel, som or­

dineras av läkare eller annan legiti­

merad utövare av sjukvård;

d) vård på sjukhus om så erford­

ras; samt

e) i den mån så är möjligt bråd­

skande behandling på arbetsplatsen

av personer som drabbats av olycks­

fall i arbete.

Artikel 13

Kontantförmåner vid tillfällig ar­

betsoförmåga eller vid arbetsoför­

måga som befinner sig i ett inledan­

de skede skall bestå av en periodisk

utbetalning beräknad på sådant sätt

att den uppfyller kraven i artikel 19

eller artikel 20.

Artikel 14

1. Vid förlust av förvärvsförmå-

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

odical payment provided for in para-

graphs 2 and 3 of Artide 14 may be

converted into a lump sum corre-

sponding to the actuarial equivalent

thereof when the competent authori-

ty lias reason to believe that such

lump sum will be utilised in a man-

ner which is particularly advanta-

geous for the injured person.

2. Where a declaration provided

for in Article 2 is in force and the

Member concerned considers that it

lacks the necessary administrative

facilities for periodical payments, the

periodical payment provided for in

paragraphs 2 and 3 of Article 14

may be converted into a lump sum

corresponding to the actuarial equiv­

alent thereof, as computed on the

basis of available data.

Article 16

Increments in periodical payments

or other supplementary or special

benefits, as prescribed, shall be pro­

vided for disabled persons requiring

the constant help or attendance of

another person.

Article 17

The conditions in which periodical

payments due in respect of loss of

earning capacity or corresponding

loss of faculty shall be reassessed,

suspended or cancelled by reference

to a change in the degree of loss shall

be prescribed.

Article 18

1. The cash benefit in respect of

death of the breadwinner shall be a

periodical payment to a widow as

prescribed, a disabled and dependent

widower, dependent children of the

deceased and other persons as may

be prescribed; this payment shall be

calculated in such a manner as to

utbetalningarna helt eller delvis ut­

bytas mot ett engångsbelopp som

motsvarar det försäkringsmatema-

tiska värdet av nämnda utbetalning­

ar, när vederbörande myndighet har

anledning antaga, att engångsbelop­

pet kommer att användas på ett

för den skadade särskilt fördelaktigt

sätt.

2. Om förklaring som avses i ar­

tikel 2 är i kraft och vederbörande

medlemsstat anser sig sakna erfor­

derliga administrativa resurser för

att garantera regelbundna periodis­

ka utbetalningar, kan de periodiska

utbetalningar som avses i artikel 14

mom. 2 och 3 utbytas mot ett en­

gångsbelopp, som motsvarar det

försäkringsmatematiska värdet av

nämnda utbetalningar, beräknat på

grundval av tillgängliga uppgifter.

Artikel 16

Höjningar av de periodiska utbe­

talningarna eller andra komplette­

rande eller speciella förmåner, var­

om föreskrifter kan finnas, skall ut­

gå till handikappade, som är i behov

av stadigvarande hjälp eller tillsyn

av annan person.

Artikel 17

Den nationella lagstiftningen skall

bestämma under vilka omständig­

heter de periodiska utbetalningarna

med avseende på förlust av förvärvs­

förmågan eller motsvarande förlust

av den fysiska prestationsförmågan

skall omprövas, innehållas eller

upphävas med hänsyn till eventuel­

la förändringar i graden av sådan

förlust.

Artikel 18

1. Vid familjeförsörjarens död skall

kontantförmånen utgöras av perio­

diska utbetalningar till änka i enlig­

het med vad som föreskrives i den

nationella lagstiftningen, till handi­

kappad änkling, som varit beroende

av den avlidna för sin försörjning,

till den avlidnes beroende barn samt

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

comply either with the requirements

of Article 19 or with the require­

ments of Article 20: Provided that

it shall not be necessary to make

provision for a benefit to a disabled

and dependent widower where the

cash benefits to other survivors are

appreciably in excess of those re-

quired by this Convention and where

social security schemes other than

employment injury schemes provide

to such widower benefits which are

appreciably in excess of those in re-

spect of invalidity required under

the Social Security (Minimum Stan­

dards) Convention, 1952.

2. In addition, a funeral benefit

shall be provided åt a prescribed rate

which shall not be less than the nor­

mal cost of a funeral: Provided that

where cash benefits to survivors are

appreciably in excess of those re­

quired by this Convention the right

to funeral benefit may be made sub-

ject to prescribed conditions.

3. Where a declaration provided

for in article 2 is in force and the

Member concerned considers that it

lacks the necessary administrative

facilities for periodical payments, the

periodical payment provided for in

paragraph 1 of this Article may be

converted into a lump sum corre-

sponding to the actuarial equivalent

thereof, as computed on the basis of

available data.

Article 19

1. In the case of a periodical pay­

ment to which this Article applies,

the rate of the benefit, increased by

the amount of any family allowances

payable during the contingency, shall

be such as to attain, in respect of

the contingency in question, för the

standard beneficiary indicated in

Schedule II to this Convention, åt

till andra personer som kan finnas

angivna i nämnda nationella lag­

stiftning; dessa utbetalningar skall

beräknas i enlighet med bestämmel­

serna i artikel 19 eller artikel 20.

Förmån till handikappad och bero­

ende änkling behöver dock icke ut­

givas, om kontantförmånerna till

andra efterlevande är avsevärt hög­

re än de som kräves enligt denna

konvention och om enligt andra sys­

tem för social trygghet än yrkesska-

desystem till sådan änkling utgår

förmåner, vilka är avsevärt högre än

de som kräves i fråga om förmåner

vid invaliditet enligt konventionen

angående social trygghet (minimi­

standard), 1952.

2. Dessutom skall begravnings­

hjälp utges med ett föreskrivet be­

lopp som icke får understiga de nor­

mala kostnaderna för en begrav­

ning; rätten till denna förmån kan

emellertid göras beroende av före­

skrivna villkor, då kontantförmå­

nerna till efterlevande avsevärt över­

stiger de som anges i denna konven­

tion.

3. Om förklaring som avses i ar­

tikel 2 är i kraft och vederbörande

medlemsstat anser sig sakna erfor­

derliga administrativa resurser för

att garantera regelbundna periodis­

ka utbetalningar, kan de periodiska

utbetalningar som avses i mom. 1 av

denna artikel utbytas mot ett en­

gångsbelopp, som motsvarar det för-

säkringsmatematiska värdet av

nämnda utbetalningar, beräknat på

grundval av tillgängliga uppgifter.

Artikel 19

1. Vid periodisk utbetalning, varå

denna artikel äger tillämpning, skall

förmånens belopp, ökat med belop­

pet av familjebidrag, som kan utgå

under den tid riskfallet omfattar, va­

ra sådant, att det för i bifogade ta­

bell II angiven standardförmånsta-

gare vid riskfallet i fråga utgör minst

i tabellen angiven procent av sum-

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

be less than a prescribed minimum

amount.

Article 20

1. In the case of a periodical pay-

ment to which this Article applies,

the rate of the benefit, increased by

the amount of any family allowances

payable during the contingency,

shall be such as to attain, in respect

of the contingency in question, for

the standard beneficiary indicated in

Schedule II to this Convention, åt

least the percentage indicated there-

in of the total of the wage of an or-

dinary adult male labourer and of

the amount of any family allowances

payable to a person protected with

the same family responsibilities as

the standard beneficiary.

2. The wage of the ordinary adult

male labourer, the benefit and any

family allowances shall be calculated

on the same time basis.

3. For the other bencficiaries, the

benefit shall bear a reasonable rela­

tion to the benefit for the standard

beneficiary.

4. For the purpose of this Article,

the ordinary adult male labourer

shall be—

(a) a person deemed typical of

unskilled labour in the manufactnre

of machinery other than electrical

machinery; or

(b) a person deemed typical of

unskilled labour selected in accord-

ance with the provisions of the fol-

lowing paragraph.

5. The person deemed typical of

unskilled labour for the purpose of

clause (b) of the preceding para­

graph shall be a person employed in

the major group of economic activi-

ties with the largest number of eco-

nomically active male persons pro­

tected in the contingency in ques­

tion, or of the breadwinners of the

persons protected, as the case may

be, in the division comprising the

utgå med lägre belopp än det före­

skrivna minimibeloppet.

Artikel 20

1. Vid periodisk utbetalning varå

denna artikel äger tillämpning, skall

förmånens belopp, ökat med beloppet

av familjebidrag, som kan utgå under

den tid riskfallet omfattar vara så­

dant, att det för i bifogade tabell II

angiven standardförmånstagare vid

riskfallet i fråga utgör minst i tabel­

len angiven procent av summan av

en vanlig vuxen manlig arbetares

lön och beloppet av familjebidrag

som kan utgå till en skyddad person

med samma försörjningsplikt som

standardförmånstagaren.

2. En vanlig vuxen manlig arbe­

tares lön, förmånen och familjebi­

dragen skall samtliga beräknas i för­

hållande till samma tidsenhet.

3. Vad beträffar övriga förmåns­

tagare skall förmånen stå i skäligt

förhållande till standardförmånsta-

garens förmån.

4. I denna artikel avses med van­

lig vuxen manlig arbetare

a) person, som kan anses typisk

för icke yrkesutbildad arbetskraft

inom industri för tillverkning av

andra maskiner än elektriska såda­

na; eller

b) person, som kan anses typisk

för icke yrkesutbildad arbetskraft

utvald i enlighet med föreskrifterna

i mom. 5.

5. Såsom typisk för icke yrkes­

utbildad arbetskraft enligt mom. 4 b)

skall anses person, som tillhör den

undergrupp, vilken med hänsyn till

antalet av ifrågavarande riskskydd

omfattade manliga förvärvsarbetan­

de eller med hänsyn till antalet för­

sörj are för skyddade personer, ut­

gör den största gruppen inom den

huvudgrupp, som i sig innesluter det

största antalet dylika förvärvsarbe-

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

largest number of such persons or

breadwinners; for this purpose the

internafional standard industrial

classification of all economic activi-

ties, adopted by the Economic and

Social Council of the United Nations

åt its Seventh Session on 27 August

1948, as amended and reproduced in

the Annex to this Convention, or

such classification as åt any time'

further amended, sliall be used.

6. Where the rate of benefit va-

ries by region, the ordinary adult

male labourer may be determined

for each region in accordance with

paragraphs 4 and 5 of this Article.

7. The wage of the ordinary adult

male labourer shall be determined

on the basis of the rates of wages

for normal hours of work fixed by

collective agreements, by or in pur-

suance of national laws or regula-

tions, where applicable, or by cus-

tom, including cost-of-living allow-

ances if any, where such rates dif-

fer by region but paragraph 6 of this

Article is not applied, the median

rate shall be taken.

8. No periodical payment shall be

less than a prescribed minimum

amount.

Article 21

1. The rates of cash benefits cur-

rently payable pursuant to para­

graphs 2 and 3 of Article 14 and par­

agraph 1 of Article 18 shall be re-

viewed following substantial changes

in the general level of earnings where

these result from substantial chang­

es in the cost of living.

2. Each Member shall include the

findings of such reviews in its re­

ports upon the application of this

Convention submitted under article

22 of the Constitution of the Inter­

national Labour Organisation, and

shall specify any action taken.

tande eller försörj are; vid bedöman­

det härav skall begagnas den av För­

enta Nationernas ekonomiska och so­

ciala råd vid dess sjunde sammanträ­

de den 27 augusti 1948 antagna i

reviderat skick såsom bilaga till den­

na konvention fogade internationel­

la standardindelningen av all eko­

nomisk verksamhet efter verksam­

hetens art med de ändringar, som

senare kan komma att vidtagas i

nämnda indelning.

6. Om förmånens storlek växlar

inom olika områden, får den vanliga

vuxna manliga arbetaren för varje

område utväljas i enlighet med mom.

4 och 5 av denna artikel.

7. Den vanliga vuxna manliga ar­

betarens lön skall bestämmas på

grundval av den för normal arbets­

tid gällande lönen — såsom denna

fastställts genom kollektivavtal el­

ler, i förekommande fall, genom el­

ler i kraft av nationell lagstiftning

eller genom sedvana — inklusive

dyrtidstillägg, om sådana utgår; i de

fall då den sålunda bestämda lönen

varierar mellan olika områden, men

mom. 6 av denna artikel icke tilläm­

pas, skall medianlönen användas.

8. Periodisk utbetalning får icke

utgå med lägre belopp än det före­

skrivna minimibeloppet.

Artikel 21

1. Storleken av löpande kontant­

förmåner, som utbetalas enligt ar­

tikel 14 mom. 2 och 3 samt artikel

18 mom. 1, skall göras till föremål

för översyn i anslutning till väsent­

liga ändringar i den allmänna löne­

nivån, då sådana föranledes av vä­

sentliga ändringar i levnadskostna­

derna.

2. Varje medlem skall i sina rap­

porter angående tillämpningen av

denna konvention, vilka medlemmen

har att avge enligt artikel 22 av

Internationella arbetsorganisationens

stadga, lämna upplysning om resul­

tatet av en sådan översyn samt till-

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 22

1. A benefit to which a person

protected would otherwise be en-

titled in compliance with this Con-

vention may be suspended to such

extent as may be prescribed—

(a) as long as the person con-

cerned is absent from the territory

of the Member;

(b) as long as the person con-

cerned is maintained åt public ex-

pense or åt the expense of a social

security institution or service;

(c) where the person concerned

has made a fraudulent claim;

(d) where the employment injury

has been caused by a criminal of-

fence committed by the person con­

cerned;

(e) where the employment injury

has been caused by voluntary in-

toxication or by the serious and wil-

ful misconduct of the person con­

cerned;

(f) where the person concerned,

without good cause, neglects to make

use of the medical care and allied

benefits or the rehabilitation ser­

vices placed åt his disposal, or fails

to comply with rules prescribed for

verifying the occurrence or continu-

ance of the contingency or for the

conduct of beneficiaries; and

(g) as long as the surviving

spouse is living with another person

as spouse.

2. In the cases and within the

limits prescribed, part of the cash

benefit otherwise due shall be paid

to the dependants of the person con­

cerned.

Artide 23

1. Every claimant shall have a

right of appeal in the case of refusal

of the benefit or complaint as to its

lika ange de åtgärder denna föran­

lett.

Artikel 22

1. Förmån, vartill skyddad per­

son eljest skulle vara berättigad i en­

lighet med denna konvention, får

innehållas i den utsträckning som

kan vara föreskriven,

a) så länge vederbörande befinner

sig utanför medlemsstatens territo­

rium ;

b) så länge vederbörande försör-

jes av allmänna medel eller på social

trygghetsinstitutions bekostnad;

c) om vederbörande sökt utfå för­

mån under falska förutsättningar;

d) om yrkesskadan framkallats

av ett av vederbörande begånget

brott;

e) om yrkesskadan förorsakats av

frivilligt intagande av förgiftnings-

ämnen eller framkallats av en av ve­

derbörande avsiktligen begången all­

varlig förseelse;

f) om vederbörande utan giltigt

skäl underlåter att utnyttja till hans

förfogande stående sjukvårds- och

därmed sammanhängande anord­

ningar eller arbetsvårdsanordningar

eller icke iakttager för styrkande av

riskfallets inträffande eller fortvaro

eller för förmånstagarnas uppföran­

de föreskrivna regler;

g) så länge efterlevande make

sammanlever med annan person un­

der äktenskapsliknande förhållan­

den.

2. I föreskrivna fall och inom fö­

reskrivna gränser skall en del av

kontantförmånerna, som normalt

skulle ha erlagts annorledes, utbe­

talas till dem som för sin försörj­

ning är beroende av vederbörande.

Artikel 23

1. Envar som gör anspråk på för­

mån skall ha rätt att anföra besvär

över avslag på framställning därom

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

quality or quantity.

2. Where in the application of

this Convention a government de-

partment responsible to a legislature

is entrusted with the administration

of inedical care, the right of appeal

provided for in paragraph 1 of this

Article may be replaced by a right

to have a complaint concerning the

refusal of medical care or the qual­

ity of the care received investigated

by the appropriate authority.

3. Where a claim is settled by a

special tribunal established to deal

with employment injury benefit

questions or with social security

questions in general and on which

the persons protected are represent-

ed, no right of appeal shall be re-

quired.

Article 24

1. Where the administration is

not entrusted to an institution regu-

lated by the public authorities or to

a government department respon­

sible to a legislature, representatives

of the persons protected shall par-

ticipate in the management, or be

associated therewith in a consulta-

tive capacity, under prescribed con-

ditions; national legislation may

likewise decide as to the participa-

tion of representatives of employers

and of the public authorities.

2. The Member shall accept gen­

eral responsibility for the proper ad­

ministration of the institutions of

services concerned in the application

of this Convention.

Article 25

Each Member shall accept general

responsibility for the due provision

of the benefits provided in compli-

ance with this Convention and shall

take all measures required for this

purpose.

samt klagan rörande dess beskaffen­

het eller storlek.

2. När vid tillämpningen av före­

varande konvention ett inför den

lagstiftande församlingen ansvarigt

regeringsorgan sköter administratio­

nen av sjukvården kan i mom. 1 av­

sedd besvärsrätt ersättas med en rätt

att få klagan över vägrad sjuk­

vård eller beskaffenheten av medde­

lad vård prövad av vederbörande

myndighet.

3. När ansökan om förmån avgö-

res av en för behandling av frågor

om förmåner vid yrkesskada eller

av socialförsäkringsfrågor i allmän­

het särskilt inrättad domstol, i vil­

ken de skyddade personerna är re­

presenterade, är besvärsrätt icke er­

forderlig.

Artikel 24

1. När administrationen icke skö­

tes av institution under kontroll av

offentlig myndighet eller av ett inför

den lagstiftande församlingen ansva­

rigt regeringsorgan, skall represen­

tanter för de skyddade personerna

medverka vid administrationen eller

knytas till denna i egenskap av råd­

givare under föreskrivna villkor; den

nationella lagstiftningen kan även

innehålla bestämmelser om repre­

sentation för arbetsgivare och för of­

fentliga myndigheter.

2. Medlemmen skall ikläda sig det

allmänna ansvaret för behörig ad­

ministration av de institutioner och

inrättningar, som har hand om till-

lämpningen av denna konvention.

Artikel 25

Varje medlem skall ikläda sig det

allmänna ansvaret för vederbörligt

tillhandahållande av de förmåner

som skall utgå enligt denna konven­

tion och vidtaga alla nödiga åtgärder

i sådant syfte.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Article 26

1. Each Member shall, under pre-

scribed conditions—

(a) take measures to prevent in­

dustrial accidents and occupational

diseases;

(b) provide rehabilitation servic­

es which are designed to prepare a

disabled person wherever possible

for the resumption of his previous

activity, or, if this is not possible,

the most suitable alternative gainful

activity, having regard to his apti-

tudes and capacity; and

(c) take measures to further the

placement of disabled persons in

suitable employment.

2. Each Member shall as far as

possible furnish in its reports upon

the application of this Convention

submitted under article 22 of the

Constitution of the International La-

bour Organisation information con-

cerning the frequency and severity

of industrial accidents.

Artide 27

Each Member shall within its ter-

ritory assure to non-nationals equal-

ity of treatment with its own nation­

als as regards employment injury

benefits.

Artide 28

1. This Convention revises the

Workmen’s Compensation (Agricul-

ture) Convention, 1921, the Work-j

men’s Compensation (Accidents)

Convention, 1925, the Workmen’s

Compensation (Occupational Diseas­

es) Convention, 1925, and the Work-

men’s Compensation (Occupational

Diseases) Convention (Revised),

1934.

2. Ratification of this Convention

by a Member which is a party to the

Workmen’s Compensation (Occupa­

tional Diseases) Convention (Re­

vised), 1934, shall, in accordance

with Article 8 thereof, ipso jure in-

Artikel 26

1. Varje medlem skall under fö­

reskrivna villkor

a) vidtaga åtgärder för att före­

bygga olycksfall i arbete och yrkes­

sjukdomar;

b) tillhandahålla arbetsvårdsan-

ordningar, vilka är ägnade att så

långt möjligt förbereda en yrkesska­

dad person för ett återupptagande av

hans tidigare verksamhet eller, om

detta ej låter sig göra, av annat för­

värvsarbete, som passar bäst med

hänsyn till hans läggning och fär­

digheter;

c) vidtaga åtgärder för att främja

placering av yrkesskadade i lämpligt

arbete.

2. Varje medlem skall så långt

möjligt i sina rapporter angående

tillämpningen av denna konvention,

vilka medlemmen har att avge enligt

artikel 22 av Internationella arbets­

organisationens stadga, lämna upp­

lysningar om frekvensen och svårig­

hetsgraden av olycksfall i arbete.

Artikel 27

Varje medlem skall inom sitt om­

råde tillförsäkra utlänningar likstäl­

lighet med landets egna medborgare

i fråga om förmåner vid yrkesskada.

Artikel 28

1. Genom denna konvention revi­

deras konventionen om ersättning

för olycksfall i arbete inom jordbru­

ket, 1921, konventionen om ersätt­

ning för olycksfall i arbete, 1925,

konventionen om ersättning för yr­

kessjukdomar, 1925, samt den revi­

derade konventionen om ersättning

för yrkessjukdomar, 1934.

2. Om medlem, som anslutit sig

till den reviderade konventionen om

yrkessjukdomar (1934), ratificerar

förevarande konvention, skall detta

i enlighet med artikel 8 av först­

nämnda konvention ipso jure med-

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

rector-General of the International

Labour Office of its acceptance

thereof.

3. Unless the Conference other-

wise decides when adopting an

amendment, an amendment shall be

effective, by reason of its adoption

by the Conference, in respect of any

Member subsequently ratifying the

Convention.

Article 32

The formal ratifications of this

Convention shall be commimicated

to the Director-General of the Inter­

national Labour Office for registra-

tion.

Artide 33

1. This Convention shall be bind-

ing only upon those Members of the

International Labour Organisation

whose ratifications have been regis­

tered with the Director-General.

2. It shall come into force twelve

months after the date on which the

ratifications of two Members have

been registered with the Director-

General.

3. Thereafter, this Convention

shall come into force for any Mem­

ber twelve months after the date on

which its ratification has been regis­

tered.

Artide 3b

1.

A Member which has ratified

this Convention may denounce it

after the expiration of ten years

from the date on which the Conven­

tion first comes into force, by an act

communicated to the Director-Gene­

ral of the International Labour Of­

fice for registration. Such denuncia-

tion shall not take effeet until one

year after the date on which it is

registered.

2. Each Member which has rati­

fied this Convention and which does

not, within the year following the

expiration of the period of ten years

ternationella arbetsbyråns generaldi­

rektör om dess godtagande av änd­

ringarna.

3. Om konferensen ej annorledes

beslutar vid antagandet av en änd­

ring, skall ändringen i och med att

den antagits av konferensen bli gäl­

lande för varje medlem, som däref­

ter ratificerar konventionen.

Artikel 32

De officiella ratifikationerna av

denna konvention skall delgivas In­

ternationella arbetsbyråns generaldi­

rektör och registreras av honom.

Artikel 33

1. Denna konvention är bindande

endast för de medlemmar av Inter­

nationella arbetsorganisationen, vil­

kas ratifikationer registrerats av ge­

neraldirektören.

2. Den träder i kraft tolv måna­

der efter det två medlemmars rati­

fikationer registrerats av generaldi­

rektören.

3. Därefter träder denna konven­

tion i kraft för varje medlem tolv

månader efter den dag, då dess ra­

tifikation registrerats.

A rtikel 3b

1. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention, kan, sedan tio år

förflutit från den tidpunkt då kon­

ventionen först trädde i kraft, upp­

säga densamma genom skrivelse som

delges Internationella arbetsbyråns

generaldirektör för registrering.

Uppsägningen träder ej i kraft förr­

än ett år efter det den registrerats.

2. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregåen­

de moment nämnda tioårsperioden

54

Schedule I. List of occupational diseases

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Occupational diseases

Work involving exposure to risk

1. Pneumoconioses caused by sclerogenet-

ic mineral dust (silicosis, anthraco-

silicosis, asbestosis) and silico-tuber-

culosis provided that silicosis is an

essential factor in causing the resul­

tat incapacity or death.

2. Diseases caused by beryllium or its

toxic compounds.

3. Diseases caused by phosphorus or its

toxic compounds.

4. Diseases caused by chrome or its toxic

compounds.

5. Diseases caused by manganese or its

toxic compounds.

6. Diseases caused by arsenic or its toxic

compounds.

7. Diseases caused by mercury or its toxic

compounds.

8. Diseases caused by lead or its toxic

compounds.

9. Diseases caused by carbon bisulphide.

10. Diseases caused by the toxic halogen

derivatives of hydrocarbons of the

aliphatic series.

11. Diseases caused by benzene or its toxic

homologues.

12. Diseases caused by nitro- and amido-

toxic derivatives of benzene or its ho­

mologues.

13. Diseases caused by ionising radiations.

14. Primary epitheliomatous cancer of the

skin caused by tar, pitch, bitumen,

mineral oil, anthracene, or the com­

pounds, products or residues of these

substances.

15. Anthrax infection.

All work involving exposure to the risk

concerned.

All work involving exposure to the action

of ionising radiations.

All work involving exposure to the risks

concerned.

Work in connection with animals infected

with anthrax. Handling of animal carcas-

ses or parts of such carcasses including

hides hoofs and horns. Loading and un-

loading or transport of merchandise which

may have been contaminated by animals

or animal carcasses infected with anthrax.

Schedule II. Periodical payments to standard beneficiaries

Contingency

Standard beneficiary

Percentage

1. Temporary or initial incapacity for Man with wife and two

60

work

children

2. Total loss of earning capacity or corre- Man with wife and two

60

sponding loss of faculty

children

3. Death of breadwinner

Widow with two children

50

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Annex

International Standard Industrial Classification of All

Economic Activities

(Revised 1958)

List of Divisions and Major Groups

Division

Major

group

Division O. Agriculture, Forestry, Hunting and Fishing

Öl. Agriculture.

02. Forestry and logging.

03. Hunting, trapping and game propagation.

04. Fishing.

Division 1. Mining and Quarrying

11.

Coal mining.

12.

Metal mining.

13.

Crude petroleum and natural gas.

14.

Stone quarrying, clay and sand pits.

19.

Other non-metallic mining and quarrying.

Divisions 2—3. Manufacturing

20. Food manufacturing Industries, except beverage industries.

21. Beverage industries.

22. Tobacco manufactures.

23. Manufacture of textiles.

24. Manufacture of footwear, other wearing apparel and made-up textile

goods.

25. Manufacture of wood and cork, except manufacture of furniture.

26. Manufacture of furniture and fixtures.

27. Manufacture of paper and paper products.

28. Printing, publishing and allied industries.

29. Manufacture of leather, and leather and fur products, except footwear

and other wearing apparel.

30. Manufacture of rubber products.

31. Manufacture of Chemicals and Chemical products.

32. Manufacture of products of petroleum and coal.

33. Manufacture of non-metallic mineral products, except products of pet­

roleum and coal.

34. Basic metal industries.

35. Manufacture of metal products, except machincry and transport equip-

ment.

36.

Manufacture of machinery, except electrical machinery.

37.

Manufacture of electrical machinery, apparatus, appliances and sup-

plies.

38. Manufacture of transport equipment.

39. Miscellaneous manufacturing industries.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Division 4. Construction

40. Construction.

Division 5. Electricity, Gas, Water and Sanitary Services

51.

Electricity, gas and steam.

52. Water and sanitary services.

Division 6. Commerce

61. Wholesale and retail trade.

62. Banks and other financial institutions.

63.

Insurance.

64.

Real estate.

Division 7. Transport, Storage and Communication

71.

Transport.

72.

Storage and warehousing.

73.

Communication.

Division 8. Services

81.

Government services.

82.

Community services.

83.

Business services.

84.

Recreation services.

85.

Personal services.

Division 9. Activities Not Adequately Described

90. Activities not adequately described.

59

Huvudgrupp 4. Byggnads- och anläggningsverksamhet

40. Byggnads- och anläggningsverksamhet

Huvudgrupp 5. El-, gas- och vattenverk m. m.

51.

El-, gas- och värmeverk

52.

Vatten- och renhållningsverk

Huvudgrupp 6. Handel

61. Parti- och detaljhandel

62. Banker och andra finansföretag

63. Försäkring

64. Fastighetsförvaltning

Huvudgrupp 7. Transport, lagerrörelse och kommunikationer

71. Transport

72. Lager- och magasinrörelse

73.

Kommunikationer

Huvudgrupp 8. Tjänster

81.

Statlig förvaltning

82. Andra samhälleliga tjänster

83. Kommersiell uppdragsverksamhet

84. Rekreationsverksamhet

85. Personliga tjänster

Huvudgrupp 9. Ej specificerbar verksamhet

90. Ej specificerbar verksamhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Recommendation (No. 121) concer-

ning Benefits in the Case of Employ-

ment Injury

The General Conference of the In­

ternational Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the Inter­

national Labour Office, and having

met in its Forty-eighth Session on

17 June 1964, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

benefits in the case of industrial ac-

cidents and occupational diseases,

which is the fifth item on the agenda

of the session, and

Having determined that these pro­

posals shall take the form of a Rec­

ommendation supplementing the

Employment Injury Benefits Con-

vention, 1964,

adopts this eighth day of July of the

year one thousand nine hundred and

sixty-four the following Recommen­

dation, which may be cited as the

Employment Injury Benefits Recom­

mendation, 1964:

1. In this Recommendation—-

(a) the term “legislation” in-

cludes any social security rules as

well as laws and regulations;

(b) the term “prescribed” means

determined by or in virtue of na­

tional legislation;

(c) the term “dependent” ref ers

to a state of dependency which is

presumed to exist in prescribed ca-

ses.

2. Each Member should extend

the application of its legislation pro­

vning for employment injury bene­

fits, if neccessary by stages, to any

Bilaga 3

(Översättning)

Rekommendation (nr 121) om förmå­

ner vid yrkesskada

Internationella arbetsorganisatio­

nens allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internatio­

nella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 17 juni

1964 till sitt fyrtioåttonde samman­

träde,

och beslutat antaga vissa förslag

om förmåner vid yrkesskada, vilken

fråga utgör den femte punkten på

sammanträdets dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skall taga form av en rekommenda­

tion, avsedd att komplettera konven­

tionen om förmåner vid yrkesskada,

1964,

antager denna den åttonde dagen i

juli månad år nittonhundrasextiofy-

ra följande rekommendation, som

kan benämnas rekommendation om

förmåner vid yrkesskada, 1964.

1. I denna rekommendation

a) innefattar uttrycket ”lagstift­

ning” lagar och förordningar även­

som i administrativ ordning med­

delade föreskrifter om social trygg­

het;

b) avses med uttrycket ”föreskri­

vet” bestämt genom eller med stöd

av nationell lagstiftning;

c) betecknar uttrycket ”beroen­

de” ett tillstånd av beroende som

förutsättes föreligga i föreskrivna

fall.

2. Varje medlem bör, om så är

erforderligt i etapper, utsträcka till-

lämpningen av sin lagstiftning av­

seende förmåner vid yrkesskada till

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

the largest number of economically

active male persons.

10. (1) The cash benefit payable

by reason of loss of earning capac-

ity likely to be permanent, or corre-

sponding loss of faculty, should take

the form of a periodical payment for

the duration of such loss in all cases

in which the degree of loss equals åt

least 25 per cent.

(2) In cases in which the

degree of loss of earning capacity

likely to be permanent, or corre-

sponding loss of faculty, is less than

25 per cent a lump sum may be paid

in lieu of a periodical payment. Such

lump sum should bear an equitable

relationship to periodical payments

and should not be less than the pe­

riodical payments which would be

due in respect of a period of three

years.

11. Provision should be made to

defray the reasonable cost of the

constant help or attendance of an-

other person in cases in which the

injured person requires such ser­

vices; alternatively, the periodical

payment should be increased by

either a prescribed percentage or a

prescribed amount.

12. Where an employment in­

jury entails unemployability or dis-

figurement and this is not taken

fully into account in the evaluation

of the loss sustained by the injured

person, supplementary or special

benefits should be provided.

13. Where the periodical pay­

ments made to the surviving spouse

and children are less than the maxi­

mum amounts prescribed, a periodi­

cal payment should be made to the

following categories of persons if

they were dependent on the deceased

for support:

fa) parents;

(b) brothers and sisters;

verksamhet som sysselsätter det

största antalet förvärvsarbetande

manliga personer.

10. 1) Vid förlust av förvärvs­

förmågan som sannolikt kommer att

bli bestående eller vid motsvarande

förlust av den fysiska prestations­

förmågan bör kontantförmånen ut­

gå i form av periodiska utbetalning­

ar under den tid sådan förlust be­

står, i de fall då förlusten uppgår

till minst 25 procent.

2) I sådana fall då förlust av

förvärvsförmågan som sannolikt

kommer att bli bestående eller mot­

svarande förlust av den fysiska

prestationsförmågan understiger 25

procent, kan ett engångsbelopp utges

i stället för periodiska utbetalningar.

Sådant engångsbelopp bör stå i rim­

lig relation till de periodiska utbe-,

talningarna och bör ej understiga

det sammanlagda beloppet av de pe­

riodiska utbetalningar som skulle ha

gjorts under en treårsperiod.

It. Åtgärder bör vidtagas för att

inom rimliga gränser ersätta kostna­

derna för stadigvarande hjälp eller

tillsyn från annan persons sida som

kan befinnas påkallad av den skada­

des tillstånd; alternativt bör de pe­

riodiska utbetalningarna ökas med

viss procent eller med visst belopp.

12.

Om yrkesskada medför oför­

måga att utföra arbete eller van­

ställdhet och hänsyn härtill icke ta­

gits i full utsträckning vid faststäl­

landet av den skadades förlust, bör

tilläggsförmåner eller speciella för­

måner utgå.

13.

Om beloppen av periodiska

utbetalningar till efterlevande make

eller barn är lägre än de föreskriv­

na maximibeloppen, bör periodiska

utbetalningar göras till följande ka­

tegorier av personer, om de för sin

försörjning varit beroende av den

avlidne:

a)

föräldrar;

b)

syskon;

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

65

(c) grandchildren.

14. Where a maximum limit upon

the total benefits payable to all the

survivors is prescribed, such maxi­

mum should be not less than the

rate of benefits payable in respect of

total loss of earning capacity likely

to be permanent, or corresponding

loss of faculty.

15. The rates of cash benefits

currently payable pursuant to para-

graphs 2 and 3 of Article 14 and to

paragraph 1 of Article 18 of the Em-

ployment Injury Benefits Conven-

tion, 1964, should be periodically ad-

justed, taking account of changes in

the general level of earnings or the

cost of living.

c) barnbarn.

14.

Om en översta gräns är fö­

reskriven för det sammanlagda be­

lopp som skall utgå till samtliga

efterlevande, bör denna gräns icke

vara lägre än beloppen av de för­

måner som skall utges med avse­

ende på fullständig förlust av för­

värvsförmågan, som sannolikt kom­

mer att bli bestående, eller motsva­

rande förlust av den fysiska pres­

tationsförmågan.

15.

De belopp av löpande kon­

tantförmåner, som utbetalas enligt

artikel 14 mom. 2 och 3 samt artikel

18 mom. 1 av konventionen om för­

måner vid yrkesskada, 1964, bör pe­

riodiskt anpassas till förändringar i

den allmänna löne- eller levnads-

kostnadsnivån.

⁶⁶

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1969

Bilaga 4

Resolutioner

I. Resolution om åtgärder från Internationella arbetsorganisationens

sida i fråga om de mänskliga rättigheterna och särskilt föreningsfri­

heten.

II. Resolution om yrkesförberedelse för flickor och kvinnor.

III. Resolution om utvandring från utvecklingsländerna av yrkesutbildad

personal och personal med högre utbildning.

IV. Resolution om vidtagande av tillfredsställande institutionella natio­

nella åtgärder, särskilt i form av anslutning av arbetstagares och

arbetsgivares organisationer, i samband med Internationella arbets­

organisationens tekniska biståndsverksamhet på nationell, regional

och internationell nivå.

V. Resolution om arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga.

VI. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna kon­

ferenssammanträde av frågan om arbetsinspektion inom jordbruket.

VII. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna konfe­

renssammanträde av frågan om revision av konventionerna nr 24 och

25 angående sjukförsäkring.

VIII. Resolution om antagande av budget för 51 :a budgetåret (1969) samt

fördelning av utgifterna för samma budgetår på medlemsstaterna.

IX. Resolution om Internationella arbetsorganisationens bidrag till In­

ternationella arbetsbyråns tjänstepensionsfond avseende år 1969.

X. Resolution om utseende av ledamöter i styrelsen för Internationella

arbetsorganisationens tjänstepensionskassa och tjänstepensionskom-

mitté (Förenta Nationernas gemensamma tjänstepensionskassa).

XI. Resolution om förordnande av ledamöter i Internationella arbetsorga­

nisationens administrativa domstol.

XII. Resolution om återbetalning av Albaniens andel i reservfonden.

XIII. Resolution om ändring i Internationella arbetsorganisationens finans­

reglemente för att möjliggöra införandet av en tvåårsbudget.

ESSELTE AB, STHLM 69

814548