2

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunal-

skattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 31 §d

(.Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1. Med pension--------------------—eller annorledes.

Med pensionsförsäkring Med pensionsförsäkring

förstås försäkring, enligt vilken icke förstås försäkring, som meddelas i

skola utgå andra försäkringsbelopp här i landet bedriven försäkrings-

;;n

rörelse, om andra försäkringsbelopp

icke skola utgå än

1) ålderspension, utgående------ - — försäkringen upphör.

Ålderspension, som —-------anses skälig.

Med efterlevandepension----------- personer leva.

Såsom efterlevandepension ---------- vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen----------- vid omgifte.

Kapitalbelopp, som----------av efterlevandepensionen.

Skall enligt---------------------- halvt år.

Med kapitalförsäkring------------- av försäkring.

Innehåller avtal----------- en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring,----------- Kungl. Maj :t.

Försäkring, vilken----------- dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall------------ som huvudförsäkringen.

För att--------------------------- ---------med tjänst.

Till livränta----------------------- fortsatta bestånd.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser gäller

vid 1969 års taxering samt vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

2. Försäkring som före den 1 januari 1969 meddelats i utomlands be­

driven försäkringsrörelse och som enligt äldre bestämmelser varit att an­

se som pensionsförsäkring skall fortfarande anses som sådan försäkring,

om hela premien för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 31 december 1968 betalats senast sistnämnda dag.

Skall premie för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess

lydelse den 31 december 1968 betalas även efter utgången av år 1968 anses

försäkringen den 1 januari 1969 uppdelad på en pensionsförsäkring och en

1 Senaste lydelse 1967: 665.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 ok­

tober 1969.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

statsråden

S^träng, L^ange, H^olmqvist, A^spling,

S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, M^oberg,

B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av

viss pensionsförsäkring och anför.

Inledning

Vissa skattskyldiga här i landet har under senare år visat ökat intresse

för pensionsförsäkring (P-försäkring) i utländska försäkringsanstalter.

Detta gäller främst skattskyldiga med betydande skattepliktig inkomst. Man

har valt att teckna försäkringarna i sådana utländska anstalter som inte

driver försäkringsrörelse inom landet och ej heller har vederbörligt tillstånd

att driva sådan rörelse. Försäkringspremien, som ofta erläggs i form av en-

gångspremie, avser i regel så stort belopp att inte oväsentliga delar av des­

sa skattskyldigas deklarerade inkomster tas i anspråk för premiebetal­

ning och därmed för en i beskattningshänseende avdragsgill kostnad. En

sådan utveckling måste från beskattningssynpunkt möta erinringar. Mot

rätten till avdrag för erlagd premie för P-försäkring i inländsk såväl som

utländsk anstalt svarar nämligen i princip skatteplikt för pension m. m.

som utfaller på grund av försäkringen. En beskattning av försäkringsersätt­

ningen i enlighet med denna princip sker i regel utan svårigheter. Komplika­

tioner kan emellertid uppstå om en här skattepliktig ersättning utbetalas av

en utländsk anstalt som inte driver försäkringsrörelse i Sverige och ej heller

är skyldig att lämna kontrolluppgifter till svensk skattemyndighet. Motsva­

rande gäller i fråga om försäkring som visserligen meddelats av svensk eller

utländsk anstalt med försäkringsrörelse här i landet men i sådan anstalts

utomlands bedrivna rörelse.

P-försäkring här i landet meddelas emellertid i regel i svensk försäkrings-

anstalts inhemska rörelse eller i utländsk försäkringsanstalts svenska ro-

6

böra ytterligare övervägas. I det följande behandlar jag sålunda endast be­

skattningen av P-försäkring som meddelas i utomlands bedriven försäkrings­

rörelse.

Kungl. Maj ris proposition nr i 62 år 1969

Gällande skatterätt

Huvudprinciperna

I beskattningshänseende indelas livförsäkring fr. o. m. år 1951 i P-försäk-

ring och K-försäkring. För äldre livförsäkring gäller särskilda övergångsbe­

stämmelser som anger bl. a. när försäkringen är att anse som P-försäkring.

Helt skilda principer gäller för beskattningen av P-försäkring resp. K-för-

säkring. Principiellt sett innebär reglerna för P-försäkring i kommunal­

skattelagen (1928: 370), KL, att försäkringstagaren och inte försäkringsan-

stalten blir beskattad för vad som erlagts i form av premier och för ränta

på dessa. Beskattningen sker när pension eller annat belopp på grund av för­

säkringen faller ut. Tekniskt tillgår denna beskattning så att försäkringsta­

garen åtnjuter avdrag för den del av sin skattepliktiga inkomst som tas i an­

språk för premie för P-försäkring. Försäkringsanstalten är inte skattskyldig

vare sig för inbetalda sådana premier eller för avkastningen av dessa under

den tid anstalten omhänderhar förvaltningen. Skattskyldighet inträder i

stället för försäkringstagaren när han uppbär ersättning på grund av för­

säkringen. Ersättningen utgör skattepliktig inkomst för honom allteftersom

den blir tillgänglig för lyftning. Efter avdrag för försäkringsanstaltens om­

kostnader m. m. består utfallande ersättning av inbetalad premie och upp­

lupen ränta på denna.

I fråga om K-försäkring innebär beskattningsreglerna att både försäk­

ringstagaren och försäkringsanstalten träffas av skatten på försäkringen.

Försäkringstagaren saknar i princip rätt till avdrag för erlagd premie. Den

del av hans skattepliktiga inkomst som används för premiebetalning blir

därför beskattad hos honom. Försäkringsanstalten är skattskyldig för av­

kastning av inbetalda premier som anstalten förvaltar och gör räntebärande.

En fullständig inkomstbeskattning har därför skett när en K-försäkring ut­

faller. Sådan försäkringsersättning är följaktligen vid taxering för inkomst

skattefri för mottagaren. Från förmögenhetsskatten bortses såväl här som

i det följande.

Den beskattningsmetod som kommer till användning i fråga om P-försäk­

ring kan sägas inta en särskilt gynnad ställning i förhållande till vad som

gäller vid K-försäkring. Metoden innebär nämligen att försäkringstagaren

kan uppnå en jämnare fördelning mellan olika beskattningsår av sin beskatt­

ningsbara inkomst. Han kan på så sätt motverka effekten av progressiviteten

hos den statliga inkomstskatten. Denna fördel förstärks ytterligare genom

rätten till avdrag också för engångspremie. En annan och mera speciell för­

del ligger vidare däri att betalningen av den skatt som belöper på inkomst

7

motsvarande erlagd premie och ränta på premiebeloppet uppskjuts utan att

det allmänna gottgör sig någon form av uppskovsränta.

I sammanhanget bör nämnas att också den beskattningsmetod som tilläm­

pas vid K-försäkring kan anses förmånlig för försäkringstagaren. Visserligen

har han ingen rätt till avdrag för erlagd premie men kan å andra sidan i

många fall komma i åtnjutande av viss skattefri ränta på sparat kapital.

Detta sammanhänger med att den ränteskatt försäkringstagaren själv skulle

haft att betala på ett sparkapital motsvarande erlagd premie ofta skulle ha

överstigit den ränteskatt som försäkringsgivaren erlägger på premien. Detta

gäller vid större försäkringar även med hänsyn till schablonavdraget i för­

värvskällan kapital. Beskattningsförmånen kommer försäkringstagaren till

godo i form av skattefri ersättning som är större än som annars skulle kom-

0

mit i fråga.

Självfallet kräver ett system med två så skilda metoder för beskattning av

livförsäkring som reglerna för P- resp. K-försäkring en klar gränsdragning

1 skattelag. I KL har denna gränsdragning skett genom att lagen anger alla

de fall där P-försälcring skall anses föreligga (punkt 1 av anvisningarna till

31 §). När en livförsäkring inte kan hänföras till något av dessa fall är för­

säkringen att anse som K-försäkring. KL ger även särskilda regler för blan­

dad P- och K-försäkring.

Rätten till avdrag för P-försäkringspremie

Premien för P-försäkring är, bortsett från vissa undantagsfall, alltid av­

dragsgill för försäkringstagaren (försäkringens ägare). Denna avdragsrätt

gäller oavsett om premien betalas i form av engångspremie eller på an­

nat sätt. Det saknar vidare betydelse för avdragsrätten om den försäk-

ringsanstalt som meddelat försäkringen är svensk eller utländsk eller om

anstalten driver försäkringsrörelse här i landet eller ej. Vad som krävs är

i princip att försäkringstagaren är skattskyldig till inkomstskatt här, att

premien verkligen erlagts och att försäkringen uppfyller de krav KL upp­

ställer för att den skall anses som P-försäkring.

P-försäkring kan avse försäkring som är tagen i samband med tjänst eder

utan sådant samband. År försäkringen tagen i samband med tjänst behand­

las avdragsrätten för den försäkrade i princip enligt KL pa samma sätt som

rätten till avdrag för andra kostnader för tjänsteintäktens förvärvande (33 §

1 mom.). I fråga om annan P-försäkring återfinns bestämmelserna om rätt

till avdrag för premie bland reglerna om allmänna avdrag (46 § 2 mom.

första stycket 2). Här sägs att skattskyldig som varit bosatt i landet under

hela beskattningsåret får åtnjuta avdrag bl. a. för erlagd premie under

beskattningsåret för sådan P-försäkring som inte tagits i samband med

tjänst och som ägs av den skattskyldige själv eller hans make eller hans

omyndiga barn.

För att P-försäkring skall anses tagen i samband med tjänst krävs (punkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

8

1 av anvisningarna till 31 §) att skyldighet enligt anställningsavtalet förelig­

ger för arbetstagaren att ha sådan försäkring. Föreligger inte sådan skyldig­

het kan en P-försäkring ändå räknas som tagen i samband med tjänst, näm­

ligen om premierna för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller av

denne och arbetstagaren gemensamt.

Rätten till allmänt avdrag för premie för P-försäkring (46 § 2 mom. första

stycket 2) är som nämnts knuten till försäkringens ägare. Försäkringsta­

garen är ägare till dess han frånhänt sig äganderätten till någon annan.

Även om förmånstagare till försäkringen är insatt och oberoende av om

förmanstagareförordnandet kan återkallas eller ej har försäkringens ägare

sålunda rätt till avdrag för erlagd premie.

Har den skattskyldige varit bosatt här i landet endast under en del av be­

skattningsåret föreskriver KL (46 § 2 mom. tredje stycket) att avdraget får

åtnjutas endast i den mån det belöper på sådan del av beskattningsåret.

De nu redovisade bestämmelserna om allmänt avdrag för premie för P-

försäkring gäller emellertid som antytts inte undantagslöst. Enligt KL

(punkt 1 av anvisningarna till 46 §) medges nämligen inte avdrag för pre­

mie för P-försäkring när utgiften för premien är att betrakta som sådan

levnadskostnad som inte är avdragsgill enligt 20 § KL. Som exempel anges

i anvisningspunkten premie för P-försäkring av hembiträde.

I KL (46 § 2 mom. andra stycket) finns vidare en bestämmelse som be­

gränsar avdragsrätten i ett speciellt fall. Det gäller skattskyldig som under

beskattningsåret haft att erlägga sjömansskatt. Sådan skattskyldig får göra

avdrag för premie för P-försäkring som inte tagits i samband med tjänst

endast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatten inte tagits till

premie.

Skatteplikten för utfallande pension m. m.

Som redan framhållits svarar mot rätten till avdrag för premie för P-för-

säkring skatteplikt för utfallande försäkringsersättning. Skatteplikten i frå­

ga om ersättningen, bl. a. pension, avser både försäkring som tagits i sam­

band med tjänst och utan sådant samband. Enligt KL likställes rätt till pen­

sion med tjänst (31 § andra stycket) och pensionen hänförs till intäkt av

tjänst (32 § 1 mom. första stycket). Härigenom beskattas pension på samma

sätt som periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk intäkt. Det

är sålunda den som mottar och uppbär pensionen som är skattskyldig för

denna. Skattskyldigheten kan därför gälla försäkringens ägare eller, i före­

kommande fall, förmånstagare.

Det kan dock förekomma fall där förmånstagare till P-försäkring uppbär

ersättningen före försäkringstagarens död. Omständigheterna kan då vara

sådana att försäkringstagaren inte skulle ha varit berättigad till avdrag för

motsvarande belopp såsom för periodiskt understöd eller för omkostnad i

förvärvskälla. För sådana fall föreskriver KL (53 § 4 mom.) att försäkrings­

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

9

tagaren, och inte förmånstagaren skall vara skattskyldig för ersättningen.

Detsamma gäller den som efter försäkringstagaren fått förfoganderätten till

försäkringen.

Som intäkt av tjänst räknas inte bara pension som utgått på grund av P-

försäkring utan även exempelvis vinstandel, återbäring eller belopp som

uppbärs vid återköp av försäkringen (32 § 1 mom. andra stycket).

Gränsdragningen mellan P- och K-försäkring

Av KL (punkt 1 av anvisningarna till 31 §) framgår som nyss nämnts att

livförsäkring som meddelats efter den 31 december 1950 och som inte är P-

försäkring är att anse som K-försäkring. Försäkring som enligt KL skall an­

ses som P-försäkring får inte avse andra försäkringsbelopp än följande.

1. Ålderspension som utgår högst så länge den försäkrade lever.

2. Invalidpension som utgår högst så länge den försäkrade är arbets-

oförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga.

3. Efterlevandepension.

4. Kapitalbelopp som är förenat med ålders-, invalid- eller efterlevande­

pension och som utgår i samband med att pensionen börjar utbetalas eller

upphör eller försäkringen upphör.

Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år om inte lägre

pensionsålder kan anses skälig med hänsyn till den försäkrades yrke eller

andra omständigheter, exempelvis varaktig arbetsoförmåga. En ålderspen­

sion kan vara antingen livsvarig eller temporär. År den temporär måste den

för att räknas som ålderspension utgå under minst fem år eller — i fråga

om pension som upphör tidigast då den försäkrade fyller 63 år — under

minst ett och ett halvt år.

1 försäkringsavtal som omfattar invalidpension får inskrivas att pen­

sionen skall vara temporär. Även denna pension måste emellertid då ut­

gå under minst fem år efter det arbetsoförmågan inträtt.

Som efterlevandepension på grund av försäkring räknas i beskattnings­

hänseende sådan pension som efter den försäkrades död utgår högst så

länge viss person eller vissa personer som anges i försäkringsavtalet lever.

Skall en sådan efterlevandepension enligt försäkringsavtalet upphöra eller

nedsättas viss tid efter den försäkrades död får denna tid inte understiga

fem år. Efterlevandepension kan således vara antingen livsvarig eller tem­

porär i minst fem år.

Ålderspension, invalidpension och efterlevandepension som utformats en­

ligt de nämnda bestämmelserna kan betecknas som i beskattningshän­

seende »rena» P-försäkringar. Det förekommer emellertid även att försäk­

ring som avser pension kan innehålla villkor av innebörd att pensionen

skall utgå under ett visst garanterat antal år efter den försäkrades död

och oberoende av viss pensionstagares liv. Den ersättningsberättigade be­

höver inte vara namngiven utan endast angiven, exempelvis »mina barn».

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

10

Sådan försäkring med garanti anses som P-försäkring avseende efterle­

vandepension om en rad i KL (punkt 1 av anvisningarna till 31 §) upp­

ställda förutsättningar är uppfyllda. Pensionen kallas i detta fall försörj-

ningsränta. P-försäkring som innefattar försörjningsränta får enligt ut­

trycklig bestämmelse inte återköpas.

En P-försäkring kan innehålla utfästelse inte endast om pension utan

även om visst kapitalbelopp. Detta belopp får då inte överstiga det sam­

manlagda årsbeloppet av den avtalade ålders- eller invalidpensionen, ökat i

förekommande fall med det högsta årliga beloppet av efterlevandepen­

sion till make.

Meddelas en livförsäkring som en kombinerad P- och K-försäkring skall

den uppdelas på de båda försäkringsslagen. Uppdelningen skall i första

hand ske med ledning av försäkringsvillkoren. En sådan uppdelning kan

dock emellanåt vara omöjlig och får då i stället göras enligt särskilda be­

stämmelser.

Möjlighet finns för försäkringstagare att i försäkringsavtal om P-för­

säkring, för vilken premiebetalningen skall vara fullgjord inom fem år

från det avtalet ingicks, genom särskilt förbehåll få försäkringen hänförd

till kategorin K-försäkring (punkt 1 av anvisningarna till 31 §). Ett för­

säkringsavtal kan också ändras så, att en P-försäkring helt eller delvis

övergår till K-försäkring. Belopp som svarar mot premiereserven för K-för-

säkringen och övriga tillgodohavanden på grund av denna försäkring vid

ändringstillfället skall då i beskattningshänseende anses som sådant belopp

som utbetalts på grund av P-försäkring (första stycket punkt 10 av anvis­

ningarna till 32 §). Beloppet är således skattepliktigt.

Utomlands bosatt ersättningsberättigad

En kortfattad redogörelse bör även ges för vissa skattskyklighetsregler

som gäller när mottagaren av pension på grund av försäkring inte är bosatt

i Sverige.

Enligt KL (53 § 1 mom.) är fysisk person som inte är bosatt i Sverige

likväl skattskyldig här i landet för vissa slag av inkomster om annat ej föl­

jer av ingångna dubbelbeskattningsavtal (72 §). Beträffande pension på

grund av försäkring föreligger sådan skattskyldighet här när pensionen ut­

går enligt lagen (1968: 381) om allmän försäkring. Denna skattskyldighet

oberoende av bosättning torde stå i överensstämmelse med internationell

skatterätt. I flera dubbelbeskattningsavtal som under senare år ingåtts mel­

lan Sverige och andra länder bär nämligen överenskommits att utbetalar-

staten skall ha beskattningsrätten till pensioner inom socialförsäkringens

ram. Principen torde sammanhänga med att sådana pensioner har offentlig-

rättslig karaktär.

I fråga om andra tjänstepensioner på grund av försäkring gäller likaså en­

ligt KL (53 § 1 mom.) skattskyldighet i Sverige i den mån förmånen uppbu-

rits härifrån eller förvärvats genom verksamhet här. För sådana fall före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

följande skattebehandling av försäkringen, dvs. ingen effektiv beskattning

av ersättningen.

Är den ersättningsberättigade inte bosatt här i landet skall han nämligen

endast i undantagsfall beskattas här för utfallande ersättning på grund av

försäkringen. Även om beskattning i princip skall ske där försäkringstaga­

ren är bosatt finns det anledning att ställa sig tveksam till effekten i verklig­

heten. Försäkringen kan ju vara tagen i annat land än det, där den ersätt­

ningsberättigade bosätter sig. I sådant fall torde kontrolluppgift avseende

ersättningen inte komma skattemyndigheten i sistnämnda land till handa.

Risk finns således då att ersättningen undgår beskattning inte bara här i

landet utan också utomlands.

Väljer den ersättningsberättigade att stanna i Sverige när ersättningen på

grund av försäkringen utfaller och att således vara skattskyldig här för den­

na ersättning finns likaledes risk för skattebortfall. Inte heller i detta fall

får bortsett från vissa undantagsfall — skattemyndigheten nämligen

någon kontrolluppgift som avser ersättningen.

Ett speciellt skäl att teckna P-försäkring utomlands ligger i det förhållan­

det, att en sådan försäkring kan återköpas. Försäkringstagaren tillgodoför

sig först premieavdrag och har därefter möjligheten att återköpa försäkring­

en skattefritt. I fråga om svensk P-försäkring föreligger endast i rena un­

dantagsfall rätt till återköp. Vissa arrangemang av skatteskäl torde också

vara möjliga i samband med belåning av utländsk P-försäkring.

Med hänsyn härtill ställs i promemorian frågan vilka skäl som i olika si­

tuationer kan tänkas inverka på valet av försäkringsanstalt. Självfallet kan,

framhålls det i promemorian, inte påstås att skattesynpunkter alltid är av­

görande när den som är skattskyldig här i landet väljer att teckna P-för­

säkring utomlands. En utländsk försäkringsanstalt som inte driver försäk­

ringsrörelse här kan kanske meddela försäkring på villkor som i det sär­

skilda fallet alldeles oavsett skattefrågan framstår som förmånliga och av­

görande för just den ifrågavarande försäkringstagaren. Möjligheten att välja

den valuta i vilken pension enligt försäkringsavtalet skall utbetalas torde så­

lunda med rätt eller orätt tillmätas en inte oväsentlig betydelse i detta sam­

manhang. Svensk eller utländsk här verksam försäkringsanstalt synes näm­

ligen betala ut ersättning på grund av P-försäkring här i landet i svensk va­

luta. Häremot står emellertid, och detta bör understrykas, att de här verk­

samma anstalterna ger den försäkrade fullständig trygghet. En sådan för­

mån torde inte ges utomlands i motsvarande mån. Personlig eller annan sär­

skild bindning av något slag kan dock tänkas i speciella fall väga över till

den utländska anstaltens förmån även om försäkringen objektivt sett skulle

vara sämre. Skattesynpunkter på valet av försäkringsanstalt kan därför ock­

så i sådana fall spela en underordnad roll.

Detta gäller i än högre grad exempelvis när här i landet bosatt försäk­

ringstagare tecknat P-försäkring innan han flyttat hit. Försäkringen följer

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

14

premier för sådan försäkring som närmast motsvarar vår P-försäkring.

Däremot gäller rätt till avdrag för premie för viss annan försäkring endast

under förutsättning att försäkringen är tecknad i fransk eller utländsk

anstalt med koncession i Frankrike. Också i Luxemburg krävs för rätt till

avdrag att den försäkringsanstalt som meddelat försäkringen har veder­

börligt tillstånd att driva försäkringsrörelse i landet. Motsvarande gäller

i Spanien. Rätt till avdrag för premie för P-försäkring finns i Västtyskland

under vissa förutsättningar. Bl. a. gäller att försäkringen skall ha medde­

lats av försäkringsanstalt med vederbörligt tillstånd att driva försäkrings­

rörelse i landet. 1 Österrike krävs likaså för rätt till avdrag att försäk­

ringsgivaren är koncessionerad inom landet.

Däremot görs i Italien, Nederländerna och Schweiz beträffande rätten

till avdrag för P-försäkring eller försäkring som närmast liknar sådan för­

säkring i princip ingen skillnad med hänsyn till försäkringsgivarens hem­

vist. Motsvarande gäller i Storbritannien i fråga om P-försäkring medan

man för rätt till avdrag för premie för K-försäkring — sådan avdragsrätt

föreligger — kräver att försäkringsgivaren har koncession i landet avseen­

de försäkringsrörelse.

Utanför Europa gäller i Kanada att avdragsrätt föreligger för premierna

endast när P-försäkringen är tecknad i en anstalt som har koncession i

landet. I USA slutligen är premier för P-försäkring avdragsgilla under

särskilda förutsättningar. Avdragsrätten är emellertid oberoende av för-

säkringsanstaltens hemvist.

Premiebetalning till försäkringsanstalt i utlandet

En av förutsättningarna för rätt till avdrag för P-försäkringspremie är

som nämnts att premien inbetalts till försäkringsgivaren. Är försäkringen

tecknad i utomlands bedriven försäkringsrörelse kan försäkringstagaren

betala premien med tillgångar som han kan ha tillgängliga i utlandet. I re­

gel torde premiebetalning emellertid ske genom överföring från Sverige

till den utländska anstalten av premiens belopp. Det blir då fråga om så­

dan valutautförsel som riksbanken övervakar. Därmed finns också vissa

möjligheter att genom valutabestämmelser reglera premieutbetalningen

från Sverige.

I promemorian ges en kortare redogörelse för de i sammanhanget aktu­

ella valutabestämmelserna. Redogörelsen utmynnar i antagandet att riks­

bankens möjligheter att hindra en från olika synpunkter ej önskvärd pre­

miebetalning till utlandet i viss mån torde vara begränsade. Sverige har

nämligen i fråga om bl. a. utförsel av livförsäkringspremier utan reserva­

tion godtagit bestämmelserna i OECD:s liberaliseringskod angående »in-

visible transactions». Detta kan i internationella sammanhang ha tol­

kats som ett principiellt godtagande i och för sig också av en P-försäkring

med utpräglat sparmoment och av en till följd därav hög premie.

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

16

Kommer en utlänning eller utlandssvensk hit under sådana förhållanden

att han blir skattskyldig här i landet, bör han således enligt promemorian

såväl beträffande rätt till avdrag för försäkringspremie som i fråga om

skattskyldighet och skattefrihet för utfallande försäkringsersättning be­

handlas enligt samma bestämmelser som andra här i landet skattskyldiga.

Det bör sålunda kunna godtas att skattefrihet för utfallande försäkrings­

ersättning föreligger om rätt till premieavdrag inte finns vid taxering här

i landet. Hur avdragsrätten utomlands är utformad saknar då betydelse.

Som jämförelse anges i promemorian att en hit inflyttad som kanske ald­

rig åtnjutit avdrag för premie för P-försäkring redan enligt gällande rätt

kan bli skattskyldig här i landet för utfallande ersättning på grund av för­

säkringen.

Mot bakgrunden av bl. a. de här redovisade synpunkterna föreslås i pro­

memorian som den mest praktiska och enklaste lösningen, att all P-för­

säkring som meddelas i utomlands bedriven försäkringsrörelse i beskatt­

ningshänseende skall anses som K-försäkring. De nuvarande huvudprin­

ciperna för beskattning av försäkringstagare och försäkringsanstalter läm­

nas härigenom oberörda. Innebörden av förslaget är att premie för så­

dan försäkring inte är avdragsgill vid taxering för inkomst här i landet

och att ersättning som utfaller på grund av försäkringen inte blir in-

komstbeskattad här. Alla livförsäkringar som tas i utomlands bedriven

försäkringsrörelse kommer följaktligen om förslaget genomförs att anses

som K-försäkring vid beskattning bär i landet. Detta gäller således även i

förekommande fall sådan försäkring som svenska och utländska här verk­

samma försäkringsanstalter meddelar i utomlands bedriven försäkrings­

rörelse.

En följd av förslaget är vidare, understryks det i promemorian, att ut­

länning eller utlandssvensk som har en i utlandet tagen P-försäkring och

efter inflyttning till Sverige och bosättning här får ersättning på grund av

försäkringen inte blir skattskyldig här i landet för denna. Detta är en for­

mell följd av att försäkringen anses som K-försäkring men bör även ses

mot bakgrunden av att någon kontrolluppgift i regel inte kommer från ut­

landet, oavsett om skattskyldighet föreligger för ersättningen eller inte.

Med den föreslagna lösningen måste KL:s definition på begreppet P-för­

säkring ändras så, att sådan försäkring anses föreligga endast om försäk­

ringen meddelats i här i landet bedriven försäkringsrörelse.

Ikraftträdandet

I promemorian föreslås att de nya bestämmelserna skall bli tillämpliga

fr. o. m. 1970 års taxering. Alla försäkringar som tecknats efter den 31 de­

cember 1968 skall enligt förslaget bedömas efter de nya reglerna. För äldre

försäkringar där premiebetalningen avslutats före den 1 januari 1969 före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

18

lunda såsom ett villkor för att en i utlandet tecknad försäkring skall god­

kännas som P-försäkring kunna förutsättas att försäkringsavtalet skulle

innehålla en föx-bindelse. Denna skulle garantera att kontrolluppgift lämnas

till svensk myndighet då pension utbetalas.

Beträffande övergångsbestämmelserna finner kammarrätten det ej ha an­

förts tillräckliga skäl för en retroaktiv tillämpning av bestämmelserna. Kam­

marrätten hänvisar i detta sammanhang till riksbankens spärr mot valuta­

utförsel.

Försäkringsinspektionen tillstyrker däremot lagförslaget med hänsyn till

önskemålet att stävja missbruk av gällande rätt till avdrag för P-försäkrings-

premie och med hänsyn till att något effektivt fungerande generellt hand-

räckningssystem länderna emellan inte kan sägas föreligga. Emellertid har

i lagförslaget, framhåller inspektionen bl. a., under övergångsbestämmelser­

na tagits in viss dispensmöjlighet för utländsk medborgare som vid lagens

ikraftträdande är bosatt här i landet. Enligt inspektionens mening kan även

andra fall tänkas uppstå där särskilda skäl föreligger för dispens. Sålunda

kan ifrågasättas om inte dispensmöjligheten bör utsträckas till att avse

även sådan P-försäkring som medförs av utlänning som framgent bosätter

sig i Sverige oavsett tidpunkten för försäkringens tecknande. Även för

svenska medborgare med P-försäkring som tagits i tjänsten i utländska

bolag kan det i liknande situationer måhända synas skäligt att en dispens­

möjlighet hålls öppen.

Beträffande ikraftträdandet anser inspektionen med hänsyn till att lag­

förslaget framlagts så sent under år 1969, att de nya reglerna bör tillämpas

tidigast fr. o. m. den 1 oktober 1969.

Ej heller riksskattenämnden motsätter sig en inskränkning i den nuva­

rande rätten till avdrag för premie på grund av P-försäkring som meddelas

i utomlands bedriven försäkringsrörelse. Enligt riksskattenämndens me­

ning bör denna inskränkning dock under inga förhållanden omfatta sådan

P-försäkring som tagits i samband med tjänst. Endast härigenom synes det

vara möjligt att undvika de mest påtagliga olägenheterna med förslaget.

Riksskattenämnden framhåller emellertid att den föreslagna lagstiftningen

ändå kommer att få ej önskvärda konsekvenser. Man för här liknande reso­

nemang som kammarrätten och pekar därefter bl. a. på det fall då en i ut­

landet bosatt person — svensk eller utlänning — ordnat sin pensionsfråga

på det naturliga sättet att där teckna en P-försäkring. I ett sådant fall för­

svårar en slopad avdragsrätt för premier för dylik försäkring en flyttning

till Sverige före den tidpunkt då premierna slutbetalts. Om vederbörande

likväl flyttar till Sverige och bibehåller den i utlandet tecknade försäk­

ringen inträffar den situationen, att avdragsrätt inte erhålls för premierna

under tiden för bosättningen i Sverige men att utfallande belopp efter en

eventuell återflyttning till det andra landet blir beskattade där.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet anser riksskattenämnden i lik­

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

20

relsen sålunda inte tillfullo biträda. Länsstyrelsen anser nämligen att de

föreslagna bestämmelserna skall begränsas till att omfatta endast P-försäk-

ringar som i utomlands verksam försäkringsanstalt tecknats av person

som är bosatt här i landet. Med en sådan begränsning anser länsstyrelsen

att man i allt väsentligt uppnår vad man eftersträvar. Att undanta de ut­

ländska utfallande pensionerna över lag från beskattning hos här bosatta

personer innebär nämligen, framhåller länsstyrelsen, att man inte tar vara

på en i Sverige enligt internationell skatterätt tilldelad beskattningsrätt och

därigenom skapar ett vakuum av skattefrihet.

Även Sveriges riksbank tillstyrker promemorieförslaget. Riksbanken fram­

håller att det i utlandet bildats ett flertal institut som betecknar sig som

försäkringsanstalter men som ej är försäkringsanstalter i traditionell me­

ning utan snarare allmänt penningförvaltande institut. Riksbanken har i

ett uppmärksammat fall reagerat mot ett sådant i Liechtenstein domicilie-

rat institut, CEPA, men åtskilliga andra exempel finns där omständig­

heterna torde vara sådana att mera ingående undersökningar skulle leda

till att instituten i fråga borde i skattesammanhang frånkännas karaktär av

försäkringsanstalt. Genom att sådana institut bildats och verkar vid sidan

av erkända utländska försäkringsinstitut blir det vid taxeringen en mycket

besvärlig uppgift att avgöra vilka institut som skall anses ha sådan karaktär

att betalning till dem kan förtjäna beteckningen försäkringspremie. Svårig­

heter av denna karaktär är alltså ett mycket starkt skäl för en reform där

en sådan prövning blir överflödig.

Försäkringsorganisationerna och försäkringsanstalterna pekar i sina ytt­

randen över promemorian på andra tänkbara lösningar än den föreslagna

för att åstadkomma en riktigare beskattning av den utländska P-försäk-

ringen. Man motsätter sig också allmänt att nya bestämmelser skall tilläm­

pas redan år 1969.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i promemorians utta­

landen i de delar som avser riktigheten och nödvändigheten av att upprätt­

hålla den i lag stadgade principen för beskattning av P-försäkringar. Mot

avdragsrätt för premier skall sålunda svara skattskyldighet för utfallande

belopp. Förbundet anser också att tillfredsställande garantier bör finnas för

att sådan skattskyldighet fullgörs. Det i promemorian framlagda förslaget

skulle emellertid få en protektionistisk effekt och skulle därigenom strida

såväl mot den näringspolitiska inriktningen på fri internationell konkurrens

som mot strävandena att applicera OECD:s liberaliseringskod på försäk-

ringsverksamheten. Detta anser riksförbundet inte önskvärt. Garantier för

att utfallande belopp beskattas skulle kunna tillgodoses genom att Sverige

träffar handräckningsavtal med andra länder beträffande skyldighet att av­

lämna kontrolluppgifter. Riksförbundet utvecklar dessa synpunkter vidare

och framhåller liksom exempelvis riksskattenämnden att man som förutsätt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

22

skilt med tanke på att det f. n. torde finnas omkring 200 000 utlänningar

som arbetar på den svenska arbetsmarknaden. Som minst lika välmotiverat

framstår emellertid för Folksam att en svensk som tjänstgjort i utlandet

i många år bereds möjlighet att, när han återvänder till Sverige, fullfölja

en i utlandet tecknad P-försäkring.

Ej heller enligt Folksams mening bör lagförslaget ges retroaktiv tillämp­

ning.

Också arbetsmarknadsorganisationerna är positiva till åtgärder i syfte att

täppa till möjligheterna till skatteflykt. Man ställer sig emellertid tveksam

och i ett fall, nämligen Sveriges akademikers centralorganisation, direkt

avvisande mot den föreslagna lösningen som, menar man, kommer att slå

alltför generellt. Detta gäller främst med avseende på den utländska ar­

betskraft som är verksam i Sverige och som har utländsk P-försäkring lik­

som i fråga om utlandssvenskar som också har sådan P-försäkring. I bägge

fallen är det då i regel fråga om tjänstepensionsförsäkring. Man ifrågasätter

också i något fall förslaget att de nya bestämmelserna skall tillämpas retro­

aktivt.

LO delar uppfattningen att man bör stävja den skattemässigt betingade

överföringen till utländska försäkringsanstalter av P-försäkringar. Där­

emot anser LO det inte vara onaturligt att personer som tillfälligt eller

mera varaktigt tar arbete i annat land har utländska P-försäkringar. Des­

sa kommer tvärtom troligen att öka i antal såvida inte skattereglerna som

sådana framtvingar en avveckling. Om en regel införs som innebär att

utländsk försäkring inte betraktas som P-försäkring i avdragshänseende

anser LO det rimligt att den föreslagna dispensmöjligheten efter prövning

av riksskattenämnden byggs ut till att gälla inte endast utlänningar

utan också svenska medborgare i vissa situationer. LO ifrågasätter vidare

om inte P-försäkringspremier till anstalter i de nordiska länderna under

alla omständigheter kan göras avdragsgilla. Regler härom skulle kunna

kompletteras med ömsesidiga avtal om utbetalningsavisering. LO förordar

att förslaget utreds ytterligare. Man önskar även att frågan om ett system

för ömsesidigt utbyte av kontrolluppgifter mellan olika länder utreds

snarast.

TCO tillstyrker promemorieförslaget med viss tvekan. Man framför i

stort sett samma synpunkter som LO. Det kan sålunda enligt TCO:s upp­

fattning ifrågasättas om förslaget att slopa avdragsrätten för P-försäkring­

ar i utlandet är den bästa lösningen. Visserligen kommer Sverige då att i

viss mån anpassa sig till förhållanden som flera andra industriländer har,

men fortfarande kommer det att finnas skilda system i olika länder, vilket

inte kan betraktas som tillfredsställande från den enskilde arbetstagarens

synpunkt. Inte minst med tanke på den sannolikt ökande internationalise­

ringen av arbetsmarknaden borde man i stället från svensk sida söka skapa

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

24

Sveriges industriförbund åberopar liknande synpunkter och anser liksom

SAF att skattereglerna inte får utformas så att de försvårar det internatio­

nella utbytet av arbetskraft. Förbundet understryker vidare starkt att av­

saknaden av kontrolluppgifter inte utgör skäl för ändring av de materiella

rättsreglerna om beskattning av P-försäkring. I likhet med flera andra re­

missinstanser anser man att kontrollfrågan bör lösas och att detta bör ske

genom internationella avtal. Skulle en lösning emellertid ske i linje med pro-

memorieförslaget yrkar förbundet bestämt på att P-försäkring som tagits i

samband med tjänst undantas från tillämpningen. Man anser vidare att det

inte finns något skäl att låta de nya bestämmelserna få retroaktiv verkan.

Också Sveriges grossistförbund instämmer i de synpunkter som Industri­

förbundet framfört. Liknande synpunkter kommer slutligen till uttryck i

yttrandet från Skånes handelskammare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1969

Departementschefen

Inkomstbeskattningen av livförsäkring —- kapital- och pensionsförsäkring

— sker i Sverige efter endera av två principer. Enligt den ena medges prin­

cipiellt inte avdrag för premien. I så fall beskattas inte utfallande belopp.

Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den andra prin­

cipen tillämpas för pensionsförsäkring (P-försäkring). Här har den skatt­

skyldige rätt till avdrag för försäkringspremien. Mot detta svarar skatte­

plikt för den ersättning som utfaller på grund av försäkringen. Bestämmel­

serna gäller oberoende av om försäkringen tecknats i svensk eller utländsk

försäkringsanstalt. För att säkerställa beskattningen av utfallande P-försäk-

ringsbelopp gäller vidare för svensk försäkringsanstalt att taxeringsmyn­

digheterna genom s. k. kontrolluppgift skall underrättas om varje utbetal­

ning på grund av försäkringen. Från utländsk försäkringsanstalt erhålls i

regel inte motsvarande besked.

Det är mot denna bakgrund man har att se det förhållandet att vissa här

i landet skattskyldiga i ökande omfattning tecknar P-försäkring i försäk­

ringsanstalt som inte driver försäkringsrörelse i Sverige. Avdragsrätten, som

gäller såväl engångspremie som annan premie, kan då utnyttjas vid beskatt­

ningen här trots den stora risken att den i princip skattepliktiga försäkrings­

ersättningen inte kommer att beskattas. Det kan med andra ord bli fråga

om en form av skatteflykt.

Avsaknaden av kontrolluppgift från utländsk försäkringsanstalt kan möj­

liggöra skatteflykt också i form av skattefritt återköp av utländsk P-försäk­

ring. Möjlighet till återköp saknas i fråga om P-försäkring här i landet, om

man bortser från rena undantagsfall. Det bör tilläggas att om den ersätt-

ningsberättigade väljer att lämna sin bosättning i Sverige innan försäkrings­

ersättningen utfaller, förlorar Sverige beskattningsrätten. En effektiv be­

26

enligt ordnad i Sverige och är fullt medveten om att ett ingrepp i denna lag­

stiftning, som i och för sig fungerar väl, från flera synpunkter inte är önsk­

värd. För det första har den föreslagna åtgärden karaktär av undantag vil­

ket alltid komplicerar både tillämpning och författningstext. Viktigare är

emellertid att ingrepp av denna typ svårligen kan ske utan att fall, som

egentligen inte avses skola träffas, också drabbas. För lagstiftaren gäller det

att bedöma om ingreppet ändå måste ske för att stävja förekommande miss­

bruk. Enligt min mening är ett snabbt och effektivt ingripande absolut nöd­

vändigt för att stoppa den mer eller mindre organiserade skatteflykt som

förekommer beträffande de utländska P-försäkringarna. Kan syftet inte

uppnås på annat sätt är i detta fall även tämligen drastiska åtgärder försvar­

bara.

Några remissinstanser framhåller att syftet med lagstiftningen kan nås

med enklare medel. Man tänker på möjligheten för Sverige att genom s. k.

handräckningsavtal med andra länder få tillgång till kontrolluppgifter från

utländska försäkringsföretag. Härigenom skulle, menar man, det svenska

beskattningsanspråket kunna upprätthållas. Jag vill då först erinra om att

vårt land sedan länge driver en intensiv verksamhet i fråga om internatio­

nella skatteavtal. Verksamheten utmynnar främst i avtal med andra länder

för att undvika dubbelbeskattning. I själva verket är Sverige ett av de länder

i världen som har de flesta sådana avtal. Verksamheten underlättas av att

man på internationellt plan enats om vissa principer för avtalen. I viss ut­

sträckning har Sverige också ingått handräckningsavtal med andra länder.

Här är emellertid klimatet betydligt kärvare eftersom motsvarande överens­

kommelse om principerna för sådana avtal saknas. Detta innebär att möjlig­

heten att lösa det föreliggande kontrollproblemet genom handräckningsavtal

ter sig både mycket tidskrävande och oviss. Det kan t. ex. förmodas att det i

vissa länder finns hinder i lagstiftningen eller annorledes mot att lämna

kontrolluppgift till myndighet i annat land. Jag bedömer inte alternativet

med handräckningsavtal som ett realistiskt medel mot den skatteflykt

det här är fråga om, där som jag nyss nämnde ett snabbt ingripande är

nödvändigt. Såsom helt verklighetsfrämmande anser jag tanken att proble­

met skulle kunna lösas genom att den utländske försäkringsgivaren lämna­

de svensk skattemyndighet önskade garantier mot missbruk av P-försäk-

ringen. Någon sanktion mot eventuellt avtalsbrott från försäkringsgivarens

sida kan i praktiken inte åstadkommas.

En annan invändning är att Sverige genom den föreslagna lagstiftningen

skulle bryta mot internationell praxis och försvåra utbytet av arbetskraft

länderna emellan. Den föreslagna lagändringen ligger enligt min mening

vid sidan om de frågor som berörs av OECD:s liberaliseringskod och gäl­

ler en rent intern svensk skattefråga. Som framgått av den lämnade redo­

görelsen för rätten till premieavdrag i vissa länder skiljs vidare utom­

lands på olika håll i avdragshänseende mellan inländsk och utländsk för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1969

28

hållandena enligt gällande rätt. Den som här i landet tar en K-försäkring

som är avsedd att utfalla i rater kan sålunda utomlands råka i liknande be­

lägenhet. Vidare kan den som från utlandet flyttar till Sverige bli beskattad

här i landet för ersättning på grund av P-försäkring som utomlands inte

medfört rätt till premieavdrag. Vår interna skatterätt torde inte kunna ut­

formas så, att den fångar upp alla sådana fall. Det kan däremot bli en fråga

att ta hänsyn till vid framtida förhandlingar om avtal för undvikande av

dubbelbeskattning. I sammanhanget vill jag vidare erinra om vad jag förut

framhållit, nämligen att en beskattning av ersättningen i verkligheten ofta

uteblir som en följd av att kontrolluppgifter saknas.

F. n. kan det ofta vara svårt att avgöra om en utländsk försäkring verk­

ligen uppfyller de krav som uppställs i KL för att försäkringen skall räknas

som P-försäkring i beskattningshänseende. Denna svårighet försvinner om

mitt förslag genomförs. Det har hittills också varit viktigt från beskattnings-

synpunkt att avgöra om det över huvud taget gäller en försäkring i en för-

säkringsanstalt och inte blott och bart en placering av kapital i ett penning-

förvaltande företag av annat slag. Denna fråga saknar emellertid större be­

tydelse när det gäller K-försäkring.

Mitt förslag medför ändring endast av punkt 1 av anvisningarna till 31 §

KL. Lagrummet innehåller f. n. en definition av det skattemässiga begreppet

P-försäkring som behöver utbyggas med en bestämmelse av innebörd att en

livförsäkring för att anses som P-försäkring måste vara meddelad i här i

landet bedriven försäkringsrörelse. För att få driva sådan rörelse krävs

särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t. I vissa fall kan P-försäkring också med­

delas här i landet med stöd av särskild författning. Någon av dessa förut­

sättningar måste vara uppfylld för att meddelad försäkring i beskattnings­

hänseende skall kunna anses som P-försäkring.

Beträffande ikraftträdandet anser jag — trots att vissa erinringar av prin­

cipiell karaktär kan resas däremot — att de nya bestämmelserna bör gälla

fr. o. m. 1970 års taxering. Risken för skatteflykt under återstående del av

år 1969 eller genom antedaterade försäkringsavtal är annars stor. Enligt min

mening kan riksbankens temporära valutarestriktioner inte betraktas som

något effektivt hinder mot premiebetalning utomlands. Vissa övergångsbe­

stämmelser bör emellertid införas.

Nuvarande bestämmelser bör sålunda också i fortsättningen gälla för så­

dan P-försäkring som meddelats före den 1 januari 1969, om premiebetal­

ningen till fullo erlagts före den dagen. Detta gäller endast om premiebetal­

ning skett i enlighet med försäkringsavtalet i dess lydelse den 31 december

1968. Det får således inte vara fråga om betalning på grund av tilläggsav­

tal som kan ha upprättats i efterhand i syfte att söka kringgå de nu före­

slagna bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

30

digt att teckna P-försäkring i utländsk anstalt. Det får anses rimligt att

dessa försäkringstagare, när de arbetar i Sverige, är berättigade till av­

drag för premie för sin P-försäkring på samma sätt som övriga här i lan­

det skattskyldiga försäkringstagare för premie för sin svenska P-försäkring.

I fråga om svenskar bör utlandsvistelsen emellertid för att beaktas ha på­

gått under minst tre år under förhållanden som inneburit att försäkrings­

tagaren under samma tid lämnat sin bosättning i Sverige.

Möjligheten till sådan dispens bör gälla inte bara övergångsvis utan i

fråga om försäkring som tecknats såväl före som efter de nya bestämmelser­

nas ikraftträdande. Visserligen gäller i princip äldre bestämmelser oberoen­

de av dispens i fråga om försäkring som tecknats före den 1 januari 1969.

Förutsättning är emellertid att hela premien för försäkringen betalts före

år 1969 i enlighet med det ursprungliga avtalet. Har så ej skett kan dispens-

regeln aktualiseras.

Det bör ankomma på riksskattenämnden att på ansökan av försäkrings­

tagaren pröva om dispens skall meddelas. För bifall till ansökan fordras att

särskilda skäl föreligger. Sådana skäl bör i fråga om här verksam utländsk

medborgare anses föreligga om bosättningen i Sverige kan bedömas bli av

mera begränsad varaktighet och om det framstår som naturligt att P-för-

säkringen inte tecknats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse. Be­

träffande svensk medborgare åter bör för dispens krävas att den utländska

P-försäkringen meddelats under försäkringstagarens bosättning utomlands

och att denna försäkring med hänsyn till omständigheterna framstår som

den naturliga lösningen av försäkringstagarens pensioneringsfråga.

Jag vill i sammanhanget även framhålla att försäkring som avses i med­

given dispens och som således skall anses som P-försäkring i fortsättningen

skall behålla denna karaktär. Det saknar således betydelse om en utländsk

här bosatt medborgare sedan dispens meddelats eventuellt skulle stanna här

i landet och erhålla svenskt medborgarskap. Motsvarande gäller vid över­

låtelse av försäkringen och vid annat förhållande av betydelse för vem som

är berättigad på grund av försäkringen. Har dispens meddelats är utfallande

försäkringsersättning sålunda alltid skattepliktig.

Ansökan om dispens skall göras hos riksskattenämnden senast den 31

december under året efter det år under vilket försäkringstagaren bosatt sig i

Sverige eller tecknat försäkringen i fråga. Riksskattenämndens beslut i

dispensärende bör inte kunna överklagas.

Jag förordar att bestämmelser i enlighet med dessa linjer införs som en

särskild punkt i övergångsbestämmelser till de nya bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

31

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upp­

rättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1969

Innehållsförteckning

Sid.

Förslag till lag om ändring i KL...................................................................... 2

Inledning ................................................................................................................. 4

Gällande skatterätt................................................................................................ 6

Huvudprinciperna ............................................................................................ 6

Rätten till avdrag för P-försäkringspremie............................................. 7

Skatteplikten för utfallande pension m. m................................................ 8

Gränsdragningen mellan P- och K-försäkring......................................... 9

Utomlands bosatt ersättningsberättigad..................................................... 10

Departementspromemorian ............................................................................... 11

Allmänna synpunkter...................................................................................... 11

Rätten till premieavdrag i vissa länder..................................................... 13

Premiebetalning till försäkringsanstalt

i utlandet ............................... 14

Förslaget ............................................................................................................. 15

Ikraftträdandet ................................................................................................ 16

Dispensregel ....................................................................................................... 17

Remissyttrandena ................................................................................................ 17

Departementschefen ............................................................................................ 24

Hemställan ............................................................................................................. 31

MARCUS BOKTR. STHIM 1969 690600