2

Genom pensionstillskotten kan folkpensionsbeloppen beräknas stiga till

— bortsett från kommunalt bostadstillägg — 5 400 kr. för ensam pensionär

och 8 472 kr. för ett pensionärspar den 1 juli 1969.

Propositionen innehåller vidare förslag om uppmjukning av reglerna för

inkomstprövningen av bl. a. de kommunala bostadstilläggen.

I propositionen föreslås, att riksdagen för budgetåret 1969/70 till folkpen­

sioner beviljar ett förslagsanslag av 6 510 milj. kr.

Kungl. Maj ds proposition nr 38 år i 969

4

Pensionstillskott utgår ej i den mån det tillsammans med vad den för­

säkrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av ålderspension, för­

tidspension och änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den för­

säkrade fyller sextiosju år, hel förtidspension samt änkepension, som ut­

går enligt 8 kap. 4 § första stycket lagen om allmän försäkring, trettio pro­

cent av basbeloppet,

ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med

den månad varunder den försäkrade fyller sextiosju år, det belopp som

framkommer om trettio procent av basbeloppet minskas eller ökas i mot­

svarande mån som pensionen minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra

stycket lagen om allmän försäkring,

förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen

om allmän försäkring utgår med två tredjedelar eller en tredjedel av hel

förtidspension, motsvarande andel av trettio procent av basbeloppet,

änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän för­

säkring utgår med minskat belopp, det belopp som framkommer om trettio

procent av basbeloppet minskas i motsvarande mån.

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

3

§.

4 §•

Vid tillämpning av 3 § skall, då undantagande enligt 11 kap. 7 § lagen

om allmän försäkring gällt, hänsyn tagas till tilläggspension, som skulle

ha utgått om undantagande ej ägt rum. Motsvarande skall gälla, då pen­

sionspoäng enligt 11 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring på

grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats försäkrad.

5 §.

Pensionstillskott till änkepension enligt 16 § lagen den 25 maj 1962 (nr

382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall utgå efter

samma grunder som änkepensionen. Minskning av pensionstillskottet med

hänsyn till den pensionsberättigades inkomst skall göras först sedan kom­

munalt bostadstillägg helt bortfallit men innan minskning sker av änke­

pensionen.

6

§.

I den mån ej annat följer av denna lag skall vad i lagen om allmän för­

säkring eller i annan författning är föreskrivet om folkpension äga mot­

svarande tillämpning på pensionstillskott.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 9 kap. 5 § och 16 kap. 1 § lagen den 25 maj

1962 om allmän försäkringi skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

9 kap.

5 §•

Om hustrutillägg och kommunalt Om pensionstillskott, hustrutill-

bostadstillägg förordnar Konungen lägg och kommunalt bostadstillägg

med riksdagen.

förordnar Konungen med riksdagen.

16 kap.

1 §•

Den som — —--------— — Konungen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning---------------------------ansökan därom.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag —---------------------- därom gjorts.

I den---------------------------------------ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för

läkarundersökning och läkarintyg

vid ansökan om förtidspension, in-

validitetstillägg eller invaliditetser­

sättning skall ersättning utgå i en­

lighet med vad Konungen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1969.

1 Senaste lydelse av 16 kap. 1 § se 1964:156.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg och kom­

munalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom förordnas, att 1, 4 och 5 §§ lagen den 25 maj 1962 om hustru­

tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Hustrutillägg tillkommer —

Hustrutillägg skall, där ej annat

följer av vad i 4 § stadgas, för år

räknat motsvara skillnaden mellan

å ena sidan sammanlagda beloppet

av folkpension i form av ålderspen­

sion till två makar samt å andra si­

dan sådan pension till ogift, pensio­

nerna beräknade för år och under

förutsättning att de börjat utgå från

och med den månad varunder den

pensionsberättigade fyllt sextiosju

år.

4

Hustrutillägg och kommunalt bo­

stadstillägg minskas med en tredje­

del av den pensionsberättigades års­

inkomst i vad den må överstiga för

§•

--------— — — fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat

följer av vad i 4 § stadgas, för år

räknat motsvara skillnaden mellan

å ena sidan sammanlagda beloppet

av folkpension i form av ålderspen­

sion till två makar jämte två pen­

sionstillskott enligt lagen om pen­

sionstillskott samt å andra sidan

folkpension i form av ålderspension

till ogift jämte ett sådant pensions­

tillskott, ålderspensionerna och pen­

sionstillskotten beräknade för år och

under förutsättning att de börjat

utgå från och med den månad var­

under den pensionsberättigade fyllt

sextiosju år.

§•

Hustrutillägg och kommunalt bo­

stadstillägg minskas med hälften av

den pensionsberättigades årsinkomst

i vad den må överstiga för den som

1 Senaste lydelse av 1 och 4 §§ se 1963: 57 och av 5 § se 1965:146.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den H feb­

ruari 1969.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, K^ling, H^olmqvist, A^spling, S^ven-E^rig N^ilsson,

G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, M^oberg, B^engtsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om pensionstillskott

m. m. och anför.

Pensionsförsäkringskommittén1 har i ett delbetänkande Pensionstillskott

m. m. (SOU 1968:21) lagt fram förslag i vissa frågor om den allmänna

pensioneringens utformning i framtiden. Efter remiss har yttranden över

betänkandet avgetts av riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, arbetsmark­

nadsstyrelsen, statens handikappråd, statens avtalsverk, statens personal­

pensionsverk, bostadsstyrelsen, centrala folkbokförings- och uppbörds-

nämnden (CFU), handikapputredningen, länsstyrelserna i Stockholms,

Östergötlands, Malmöhus, Örebro och Västernorrlands län, Svenska arbets­

givareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemän­

nens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges arbetsledareför­

bund, Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet, Svenska personalpensionskassan (SPP), Svenska för­

säkringsbolags riksförbund, Folksam, Riksförbundet landsbygdens folk

(RLF), Handelns arbetsgivareorganisation (HAO), Kommunernas pen-

sionsanstalt och Pensionärernas riksorganisation i Sverige. Därjämte har

yttranden inkommit från De dövas riksförbund och De handikappades

riksförbund. Försäkringskasseförbundet har bifogat yttranden från några

allmänna försäkringskassor. Även vissa andra remissinstanser har bifogat

yttranden som de inhämtat.

1 Presidenten Liss Granqvist, ordförande, rättschefen Gunnar Danielson, ledamöterna av

riksdagens andra kammare Sigrid Ekendahl, Henning Gustafsson och Rune Gustavsson, ledamo­

ten av riksdagens första kammare Göran Karlsson samt ledamoten av riksdagens andra kam­

mare Tage Magnusson.

12

säkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag. Sjukbidraget är be­

gränsat till viss tid men i övrigt gäller vad som är föreskrivet om förtids­

pension även sjukbidrag.

Förtidspensionens storlek graderas efter arbetsförmågans nedsättning så,

att försäkrad, vars arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad att intet eller

endast ringa del därav återstår, erhåller hel förtidspension. Är arbetsför­

mågan nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften, utgår

två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår en tredjedel av hel

förtidspension.

Hel förtidspension utgör samma belopp som ålderspension från 67 år.

Då en förtidspensionär fyller 67 år, byts förtidspensionen ut mot ålders­

pension. Förtidspension kan på motsvarande sätt som ålderspension höjas

med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg och invaliditets-

tiHägg.

Änka har rätt till änkepension under förutsättning att hon antingen

fyllt 36 år vid mannens död och varit gift med honom i minst fem år eller

har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 16

år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller

hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid

bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om man­

nen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten till pension samt äkten­

skapet varat till nämnda tidpunkt.

Änkepensionen utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed

jämförliga tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från

67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen

med Vis för varje år som änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt

då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen

utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960,

är pensionen däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden

^den 1

^{juli 1958—den 30 juni} 1960

,

är dock viss del av pensionen, det s. k.

garantibeloppet, fri från inkomstprövning.

Änkepensionen dras in, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar

ånyo utgå, om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt till både förtidspension och

änkepension, utgår efter hennes eget val en av dessa pensioner. Den månad

då änkan fyller 67 år byts änkepensionen ut mot ålderspension.

Änkepension kan höjas med kommunalt bostadstillägg.

Barnpension utgår till barn under 16 år, vars fader eller moder eller

båda föräldrar avlidit. Adoptivbarn har pensionsrätt efter adoptivföräld­

rarna men inte efter sina naturliga föräldrar. Barnpensionen utgör för varje

barn 25 % av basbeloppet om en av föräldrarna avlidit och 35 % om båda

föräldrarna avlidit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

13

Till ålders- eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn under

16 år till försäkrad eller hans hustru, om den försäkrade har vårdnaden

om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Vid förtida uttag av ålders­

pension kan barntillägg utgå först fr. o. in. den månad pensionären fyller

67 år. Till pension, som tillkommer gift kvinna, utgår i regel ej barntillägg.

Barntillägget utgör 25 % av basbeloppet. Om barnet samtidigt har rätt till

barnpension, är barntillägget dock 10 % av basbeloppet.

Regler om vissa inkomstprövade tillägg till folkpensionen finns i en sär­

skild lag den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg och kommunalt bo­

stadstillägg till folkpension (ändrad senast 1965: 146).

Hustrutillägg tillkommer i princip hustru till den, som åtnjuter folkpen­

sion i form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år

och själv ej åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst fem år.

Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sam­

manlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två makar

samt å andra sidan sådan pension till ogift. Vid denna beräkning skall man

utgå från de årspensionsbelopp som gäller vid uttag fr. o. m. 67-årsmånaden.

En kommun kan fatta beslut om att kommunalt bostadstillägg skall

utges i kommunen. Sådant tillägg har införts i alla kommuner i riket.

Tillägget utgår till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension,

förtidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen

eller till där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrutillägg.

Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen själv

bestämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna

får dock inte göras och inte heller får kommunen ställa upp villkor om

viss tids bosättning i kommunen eller liknande. Kommunerna har i regel

utformat grunderna för de kommunala bostadstilläggen enligt något av

följande tre alternativ. Ett alternativ innebär att ett generellt tillägg utgår

till alla pensionsberättigade inom kommunen, oberoende av pensionstaga-

rens bostadskostnad, ett annat att tillägget i sin helhet anknyts till bostads­

kostnaden. Det tredje alternativet är en kombination av de båda första på

så sätt att en del av tillägget utgår till alla, oberoende av bostadskostnaden,

och en annan del är knuten till denna.

Vid förtida uttag av ålderspension kan hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg utgå först fr. o. m. den månad pensionären fyller 67 år.

Hustrutillägg och kommunala bostadstillägg samt änkepensioner med an­

ledning av dödsfall före den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning.

Reglerna härom innebär att förmånen minskas med pensionärens inkoms­

ter vid sidan av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 1 700 kr. för en­

samstående, sker minskning med % av inkomst som ligger mellan 1 700

och 2 400 kr. och med % av inkomster därutöver. För man och hustru är

motsvarande gränsbelopp sammanlagt 2 400 och 3 400 kr. Beträffande de

-ovan nämnda änkepensionerna sker dock avdrag med % i alla inkomstlägen

Kungl Maj. ts proposition nr 38 år 1969

14

över 1 700 kr. Årsinkomst under 1 700 kr. för ensam och 2 400 kr. för makar

medför ej något avdrag.

Med årsinkomst avses den inkomst, för år räknat, som någon kan antas

komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas ej

allmänt barnbidrag, folkpension, ATP till den del den föranlett minskning

av barntillägg, livränta eller sjukpenning enligt yrkesskadeförsäkrings­

lagen jämte barntillägg i vad den avdragits från pension, ersättning på

grund av försäkring i allmän försäkringskassa eller understöd som någon

på grund av skyldskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Vid

uppskattning av förmögenhets avkastning skall avkastningen höjas med

10 % av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift

22 500 kr. (för makar tillhopa 45 000 kr.) och för annan 30 000 kr. För sam­

manlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra hälften av

makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet hälften av

deras sammanlagda förmögenhet.

De kommunala bostadstilläggen finansieras helt av vederbörande kom­

mun. Övriga folkpensionsförmåner finansieras av statsmedel. Bestämmelser

om finansieringen finns i lagen den 25 maj 1962 (nr 398) om finansiering

av folkpensioneringen (ändrad senast 1967:648).

Tilläggspensioneringen

Försäkringen för ATP avser att bereda ålderspension, förtidspension och

familjepension utöver folkpensionen. Rätten till ATP grundas på inkomsten

av det förvärvsarbete, som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och

pensionen är avvägd i förhållande till denna inkomst.

Den inkomst som blir pensionsgrundande inom tilläggspensioneringen

är den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det år då

han fyller 16 år t. o. m. det år då han fyller 65 år. Förvärvsinkomsterna

indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av

anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan över­

stiger en viss minimigräns, det vid årets ingång gällande basbeloppet. Maxi­

migränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju

och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för en

försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen

utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets

ingång.

För rätt till ATP i form av ålderspension förutsätts, att pensionspoäng

tillgodoräknats den försäkrade för minst tre år eller, om den försäkrade

är svensk medborgare och född år 1896, två år.

Ålderspension utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade

fyller 67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet uttag efter samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

15

regler som inom folkpensioneringen. Förtida pensionsuttag skall, om rätt

till både folkpension och ATP föreligger, avse båda pensionsslagen.

Storleken av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör

60 % av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pensionen

skall utges, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den

försäkrade. Om den försäkrade har pensionspoäng för mer än 15 år, be­

räknas pensionen på medeltalet av de 15 högsta poängtalen, den s. k. 15-

årsregeln.

För rätt till full ålderspension krävs enligt huvudregeln, att pensions­

poäng tillgodoräknats den försäkrade för minst 30 år. För den som tillgodo­

räknats pensionspoäng för ett mindre antal år än 30 — dock minst tre —

utgör pensionen så många trettiondelar av full pension som han har år med

pensionspoäng. Varje sådant år ger en trettiondels pension. Dessa bestäm­

melser, den s. k. 30-årsregeln, tillämpas för dem som är födda år 1924 eller

senare.

För svenska medborgare, som är födda år 1914 eller tidigare, gäller en

förmånligare regel för beräkning av pensionen. I dessa fall har 30-årsregeln

ersatts med en 20-årsregel. Varje år med pensionspoäng ger alltså en tjugon­

deis pension. För dem som är födda något av åren 1915—1923 trappas

20-årsregeln upp successivt.

Förtidspension utgår till försäkrad som fyllt 16 men inte 67 år. Den

som beviljats förtida uttag av ålderspension kan dock inte få förtidspension.

Då en förtidspensionär fyller 67 år, byts förtidspensionen ut mot ålders­

pension. De grundläggande förutsättningarna för rätt till förtidspension är

desamma som inom folkpensioneringen. En ytterligare förutsättning för

rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen är att den försäkrade

kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år då pensionsfallet

inträffat.

Storleken av hel förtidspension motsvarar i princip den ålderspension,

som den försäkrade skulle bli berättigad till, om han började åtnjuta sådan

pension fr. o. in. den månad då han fyller 67 år.

En försäkrads änka och barn har rätt till familjepension efter honom,

under förutsättning att han vid sin död var berättigad till förtidspension

eller ålderspension från tilläggspensioneringen eller att han skulle ha varit

berättigad till förtidspension, om hans arbetsförmåga vid tiden för döds­

fallet varit så nedsatt som krävs för rätt till sådan pension.

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat

minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.

Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,

oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till

änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. Änke-

pensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äkten­

skapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen ånyo börja utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

16

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs.

den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om

sådan pension ej utgick — den förtidspension, som han skulle ha erhållit,

om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efter­

lämnar barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något

pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyss-

berörda egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn,

är änkepensionen 35 % av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har

pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga för­

äldrar.

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad

änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka

och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egen­

pension. Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %

av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna

procenttalen med 10 för varje barn utöver det första, och det sammanlagda

barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. En

kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt

är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensione­

ringen. Änkepension från folkpensioneringen kan däremot, såsom förut

framhållits, aldrig utgå samtidigt med folkpension i form av förtids- eller

ålderspension.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla indi­

viduellt undantagande från försäkringen för ATP, såvitt avser inkomst av

annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller fr. o. m. året näst

efter det då anmälan därom gjorts. Anmälan om undantagande kan åter­

kallas av den försäkrade med verkan från nästfoljande årsskifte, dock tidi­

gast från det som inträffar sedan undantagandet ägt giltighet i fem år. Den

som har återkallat anmälan om undantagande får sedan inte ånyo göra

sådan anmälan. Anmälan om undantagande liksom återkallelse skall göras

hos allmän försäkringskassa.

Tilläggspensioneringen finansieras helt genom avgifter. För den som är

anställd betalar arbetsgivaren avgift. Den som haft annan inkomst av för­

värvsarbete än inkomst av anställning skall själv erlägga tilläggspensions­

avgift. Avgifterna för tilläggspensioneringen utgår enligt en procentsats som

bestäms av Kungl. Maj :t och riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd

att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestri­

dande av pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäk­

ringen för ATP åvilande utgifter samt till den fondering som finns behövlig.

Avgifterna ingår i en fond, benämnd allmänna pensionsfonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

18

kommande tioårsperioden väsentliga förbättringar kommer att ske för en

stor del av pensionärerna inom ramen för fattade beslut. Tilläggspensione­

ringen kommer sålunda att omfatta en ökande andel av befolkningen och

praktiskt taget alla förvärvsarbetande kommer i framtiden att ha rätt till

ATP. Vidare gäller, att antalet pensionärer kommer att öka väsentligt och

att den procentuella andelen pensionärer i förhållande till antalet yrkes­

verksamma personer blir större. Enligt kommitténs beräkningar kommer

12,5 % av befolkningen att vara över 67 år år 1975. Motsvarande andel var

år 1965 10,8 %. Denna befolkningsutveckling kommer att ställa ökade krav

på åldringsvården. Samtidigt konstaterar kommittén att prognoser som

gjorts i fråga om den ekonomiska utvecklingen tyder på en något lång­

sammare ekonomisk expansion i framtiden än under det senast förflutna

decenniet.

Anförda omständigheter gör att situationen i dag enligt kommitténs me­

ning är väsentligt annorlunda än då 1958 års principbeslut om folkpensio­

neringens utbyggnad fattades. Tilläggspensioneringens successiva genomfö­

rande, åldringsvårdens ökade krav och ett relativt begränsat ekonomiskt

utrymme gör det rimligt, att tillgängliga resurser för pensionsförhöjningar

koncentreras till de grupper av folkpensionärer där behovet av ytterligare

förbättringar är mest framträdande. Kommittén ansluter sig också helt

till den i kommitténs direktiv uttalade tanken att främst åstadkomma för­

bättringar för de pensionärsgrupper som inte alls eller endast i mindre om­

fattning har inkomster vid sidan av folkpensionen. Kommittén anser att

detta bör ske genom en successiv höjning av grundskyddet inom den all­

männa pensioneringen i form av pensionstillskott till folkpensionen.

Kommittén understryker, att det självfallet är en avvägningsfråga hur

högt man skall lägga den nivå, intill vilken grundskyddet inom den all­

männa pensioneringen bör ökas. Mot varandra får vägas pensionärernas

behov av förbättringar och de förvärvsarbetandes möjligheter att bekosta

dessa. Relationen till andra grupper i samhället — barnfamiljer, arbetslösa

och låginkomsttagare — måste också vägas in. Vidare får man beakta att

den som endast åtnjuter förmåner från folkpensioneringen i praktiken är

befriad från skatt medan de förvärvsarbetande grupperna av befolkningen

är skattskyldiga för sin inkomst. Slutligen måste man vid en jämförelse

mellan olika grupper se inte endast till kontanta förmåner av olika slag

utan också till den sociala service som samhället tillhandahåller.

Mot bakgrunden av nu redovisade överväganden finner kommittén det

rimligt, att alla pensionärer på sikt tillförsäkras en nivå för det ekonomiska

grundskyddet — en garantinivå — som ligger väsentligt högre än nuva­

rande folkpensionsnivå. Under den tioårsperiod, som kommittén överblic­

kar, anser kommittén det möjligt att för ensamstående pensionär successivt

höja garantinivån inom den allmänna pensioneringen med en tredjedel av

folkpensionsnivån. Sådan pensionär, vars folkpension fr. o. m. den 1 juli

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

20

Kommitténs förslag innebär att alla pensionärer år 1978 skall ha uppnått

en garäntinivå som, räknat på ett basbelopp av 6 000 kr., uppgår till 7 200

kr. för ogift och 12 000 kr. för två makar, allt för år räknat. Härtill kommer

tilläggsförmårier av olika slag, bland vilka främst kan nämnas de kommu­

nala bostadstilläggen, vilka i allt högre grad kommit att knytas till den

faktiska bostadskostnaden.

Kommittén påpekar att förslaget bygger på förutsättningen att den som

är helt hänvisad till de förmåner som ligger inom grundskyddets ram lik­

som nu i praktiken skall vara befriad från inkomstskatt, en omständighet

som måste beaktas vid jämförelser mellan förvärvsarbetande och pensio­

närer;

Införs de föreslagna pensionstillskotten höjs folkpensionsnivån successivt

för de pensionärer där behovet av fortsatta förbättringar är mest fram­

trädande. Ytterligare förbättringar för dem som är mest i behov därav

bör enligt kommitténs mening ske genom en uppmjukning av de regler

som gäller för reduktion av nuvarande inkomstprövade förmåner, dvs.

kommunalt bostadstillägg, hustrutillägg och änkepension till de s. k. över-

gängsänkorna. Kommittén lägger fram förslag i sådan riktning.

Kommittén framhåller att det varit en huvudsynpunkt för kommittén

ätt eftersträva så klara och enlda lösningar som möjligt. Erfarenhetsmäs­

sigt kan regler, som gör förmåner beroende av en mängd olika omständig­

heter eller skönsmässiga bedömningar, leda till resultat som för den en­

skilde framstår som svårförståeliga och orättvisa. Det möter också svårig­

heter att se till att den som blir berättigad till eu viss förmån verkligen får

sin rätt. Relativt likartade fall kan också lätt bli bedömda på olika sätt.

Kommittén anser vidare ätt man bör eftersträva att inte skapa speciella lös­

ningar för olika grupper. Gränsfall och socialt omotiverade olikheter mellan

likartade fall uppstår vid sådana lösningar. En allmän utgångspunkt bör

enligt kommitténs mening vara att åstadkomma generella lösningar, som

inte bryter enhetligheten i det nuvarande pensionssystemet. Kommittén har

vidare eftersträvat att underlätta en starkare samordning av folk- och till-

läggspensioneringen i framtiden. För en sådan utveckling talar också önsk­

värdheten att underlätta pensionssystemets anpassning till internationella

förhållanden.

Pensionstillskottens utformning

Pensionsförsäkringskommitténs utgångspunkt att pensionstillskotten

Skall koncentreras till de grupper av folkpensionärer där behovet av ytter­

ligare förbättringar är mest framträdande, förutsätter någon form av in­

komst- eller behovsprövning. Man måste därvid bestämma vilka slag av

inkomster som skall påverka pensionstillskott och vilken minskande verkan

dessa inkomster skall ha på tillskottet.

Kommittén anför i denna fråga, att det ter sig naturligt att i första hand

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

24

också ha rätt till ATP. Eftersom avräkning enligt det angivna alternativet

alltid förutsätts ske mot ATP, skulle det vanligen inte bli utrymme för att

även göra avräkning mot andra pensionsinkomster, om sådana skulle beak­

tas vid inkomstprövningen.

När det gäller de äldre pensionärer som inte har ATP är förhållandet

mera komplicerat. De flesta av tjänstepensionärerna i denna kategori är

tidigare stats- eller kommunaltjänstemän. För dessa är pensionsnivån i

allmänhet bestämd enligt en bruttometod. Detta innebär att den statliga

eller kommunala pensionsgivaren garanterar pensionären en viss pensions-

nivå i vilken den allmänna pensionen inräknas. En höjning av den all­

männa pensionen har alltså ingen betydelse för den enskilde pensionären

om inte höjningen blir så stor att den överstiger den garanterade brutto­

nivån. Härav följer att en höjning av den allmänna pensionen som regel

inte kommer pensionären till del om inte samordningen mellan det all­

männa pensionssystemet och det statliga eller kommunala tjänstepensions-

systemet ändras.

Beträffande de äldre pensionärer som åtnjuter privat tjänstepension och

som är i sådan åldersklass att de inte har ATP är förhållandet annorlunda.

Det rör sig om dels personer som åtnjuter pension från SPP eller annan

pensionsinrättning, dels sådana som uppbär pension direkt från arbetsgi­

varen, t. ex. trotjänarpension. Antalet pensionärer med sådan pension och

pensionens belopp är svårt att uppskatta men gjorda beräkningar ger vid

handen att antalet personer som uppbär sådan pension utan att samtidigt

uppbära ATP inte är särskilt stort samt att utgående pensioner i flertalet

fall är små. För nu angivna kategori kommer eu avräkning mot endast

ATP att medföra att pensionärerna kommer att få pensionshöjningar genom

pensionstillskotten.

De som uppbär pension till följd av försäkringar som de själva tagit, an­

tingen hos riksförsäkringsverket eller hos privat försäkringsinrättning, och

som inte åtnjuter ATP, skulle få del av pensionstillskotten utan avräkning.

Kommittén diskuterar i fortsättningen frågan om möjligheten att minska

den skillnad som vid en avräkning mot enbart ATP uppstår i förhållande

till pensioner utanför systemet. Enligt gällande regler anses i allmänhet

ATP, liksom självfallet också personalpension, individuell pensionsförsäk­

ring samt livräntor, utgöra inkomst vid den inkomstprövning som sker

vid bestämmande av hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg och pensioner

till s. k. övergångsänkor. Däremot betraktas inte folkpension som inkomst.

Kommittén anser att inte heller pensionstillskotten bör anses utgöra in­

komst som minskar de inkomstprövade förmånerna. Om man i detta sam­

manhang gör den förändringen att ATP, i den mån den föranleder minsk­

ning av pensionstillskott, inte skall anses som inkomst vid nämnda in­

komstprövning, så innebär detta en betydelsefull förbättring för den som

uppbär ATP. I den mån ATP f. n. minskar t. ex. kommunalt bostadstillägg

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

26

med samma belopp för gift som för ogift pensionär. Härigenom kommer

relationen mellan de totala pensionsförmånerna för gift och ensamstående

successivt att ändras till den giftes förmån.

Kommittén anser att grundsatsen om vardera makens självständiga ställ­

ning i ekonomiskt avseende talar för att annan ATP än pensionärens egen

inte skall beaktas vid prövningen huruvida rätt till pensionstillskott före­

ligger. Makes ATP skall därför inte medräknas vid bedömningen av den

andra makens rätt till pensionstillskott. För detta ställningstagande talar

förutom nämnda principiella utgångspunkt även administrativa skäl. Åt­

njuter pensionär själv ATP i form av änkepension bör denna däremot

avräknas mot pensionstillskott.

Kommittén behandlar vidare frågan om pensionstillskott skall utgå eller

inte till de pensionärer som enligt It kap. 7 § AFL är eller har varit undan­

tagna från tilläggspensioneringen. Om pensionstillskott utan vidare skulle

utgå till dessa, skulle de kunna få en förmån som de inte skulle ha fått

om de varit med i ATP. Å andra sidan bör det inte komma i fråga att gene­

rellt utestänga den som är undantagen från tilläggspensioneringen från

möjligheten att få pensionstillskott. Kommittén förordar en regel som inne­

bär att till den som är eller har varit undantagen från tilläggspensione­

ringen skall pensionstillskott utgå i den mån hans ATP, om undantagande

ej skett, tillsammans med pensionstillskottet inte skulle ha överstigit garan­

tinivån. Motsvarande föreslås gälla för de fall, då pensionspoäng enligt 11

kap. 6 § första stycket AFL på grund av underlåten avgiftsbehandling inte

tillgodoräknats den försäkrade för visst eller vissa år. Ett särskilt undantag

från vad nu sagts föreslår kommittén skola införas i övergångsbestämmel­

serna för dem som begärt undantagande under försäkringens första år men

återinträtt fr. o. m. den 1 januari 1963.

De som är intagna på statliga anstalter får enligt 10 kap. 2 § AFL inte

av folkpensionen uppbära högre belopp än Kungl. Maj :t bestämmer. Denna

bestämmelse bör enligt kommitténs mening även gälla pensionstillskott.

1 fråga om andra än statliga anstalter och sjukhus, t. ex. ålderdomshem,

gäller enligt 3 § samma kapitel att den som driver anstalten får uppbära

så stor del av folkpensionen som Kungl. Maj :t bestämmer. Kommittén

anser att pensionstillskott bör utgå även för ifrågavarande anstaltsvårdade

personer. Den som driver anstalten, dvs. i allmänhet kommun eller lands­

ting, kommer på detta sätt att få högre ersättning än nu för den vård som

meddelas.

Kommittéförslagen innebär en ökning av kostnaderna vid tioårsperio­

dens slut med ca 1 300 milj. kr. per år. Till följd av det ökande antalet

pensionärer beräknas de årliga folkpensionskostnaderna —- med bortseende

från de kommunala bostadstilläggen — därutöver vid samma tidpunkt ha

ökat med ca 1 200 milj. kr. Sammanlagt ökar kostnaderna därigenom med

ca 2 500 milj. kr. från budgetåret 1968/69 till budgetåret 1978/79. Dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

28

Kommittén framhåller, att det även i andra sammanhang ofta har an­

förts, att inkomstprövningsreglerna inte bör ha en sådan utformning att

det inte blir lönsamt för pensionärer att åtaga sig förvärvsarbete. Reglerna

har ändrats vid olika tillfällen men även med den utformning som de nu

har uppkommer kraftiga tröskeleffekter i vissa inkomstskikt —- särskilt

om man beaktar även skattefaktorn. Beskattningsfrågorna ligger utanför

kommitténs uppdrag. Kommittén har därför begränsat sig till förmånssidan

när det gäller att söka en lösning på problemet.

Kommittén har diskuterat olika uppslag för att mildra tröskeleffekten.

En möjlighet skulle vara att avdragsfaktorn gjordes lägre än f. n. och för­

slagsvis sattes till 50 % samt att reduktionen började redan från första

kronan i sidoinkomst. Härigenom skulle avtrappningen ske i lägre inkomst­

skikt och totalt sett efter en flackare kurva. En följd av en sådan ordning

skulle emellertid bli att de pensionärer som har de minsta inkomsterna

skulle få försämrade förmåner. För att undvika detta skulle det vara nöd­

vändigt att höja den icke inkomstprövade delen av pensionen ganska av­

sevärt. En ytterligare svårighet ligger i det förhållandet att inkomstens stor­

lek uppskattas i förväg. Denna ordning låter sig mindre väl förena med en

reduktion som inträder från första kronan av sidoinkomsten. Kommittén

har ingående övervägt den diskuterade ordningen men inte ansett denna

f. n. vara någon framkomlig väg.

En utväg att eliminera inkomstprövningsreglernas oförmånliga inverkan

från arbetsmarknadspolitiska synpunkter skulle kunna vara att ta undan

arbetsinkomst från inkomstprövningen eller beakta arbetsinkomst till

mindre del än fulla värdet. Kommittén har inte heller kunnat godta en

sådan lösning. Ett skäl härtill har varit svårigheten att avgränsa arbets­

inkomsten från andra inkomster. Vidare är det mindre väl förenligt med

det kommunala bostadstilläggets sociala syfte att utge det i alltför höga

inkomstlägen. Enligt kommitténs mening har det inte synts befogat att

tvinga kommunerna att ge ut kommunala bostadstillägg till förvärvsarbe­

tande med höga förvärvsinkomster.

Liksom när det gäller de förut behandlade pensionstillskotten har kom­

mittén kommit fram till att frågan om inkomstprövningen bör sökas efter

mera generella linjer. Förbättringarna bör komma det stora flertalet av

inkomstprövningen berörda pensionärer till del. De huvudsakliga nackde­

larna med nuvarande regler är koncentrerade till de inkomstskikt, där

reduktionen sker med två tredjedelar av sidoinkomsterna. En sänkning av

avdragsfaktorn i dessa inkomstskikt skulle emellertid inte komma de folk­

pensionärer till godo som har små sidoinkomster. Därför bör enligt kom­

mitténs mening en sänkning av den nämnda avdragsfaktorn kombineras

med någon ändring av reglerna som även pensionärer med låga inkomster

har nytta av. Detta syfte tillgodoses enligt kommitténs uppfattning bäst

genom en höjning av det avdragsfria beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

30

beroende på antalet skattekronor per invånare i kommunen. Antalet skatte­

kronor per invånare i samtliga kommuner överstiger nu 40, vilket gör att

bidraget inte i något fall utgår med högre belopp per lägenhet än 175 kr.

per år.

Pensionärsbostadsbidrag beviljas av det kommunala förmedlingsorganet

Bidraget tillgodoförs pensionären genom att förmedlingsorganet tillser, att

i hyresavtalet för lägenheten hyran tas upp till högst det belopp, som mot­

svarar skillnaden mellan å ena sidan den totala årskostnaden för lägenheten

och dess uppvärmning samt å andra sidan bidraget. Då pensionären hyr

lägenhet av annan än kommunen skall denna genom avtal med hyresvärden

åtaga sig att svara för återstående del av kostnaden för lägenheten. För

utgivna bidrag får kommunerna ersättning av statsmedel kalenderårsvis.

Ersättning beviljas av länsbostadsnämnden och utbetalas av bostadsstyrel-

sen. Under år 1966 utgick bidrag till 758 kommuner för 28 243 lägenheter.

Bidragsbeloppet utgjorde 4 679 968 kr.

Frågan om pensionärsbostadsbidragen har hänskjutits till pensionsför-

säkringskommittén enligt tilläggsdirektiv, i vilka framhållits att kommittén

bör pröva om syftet med ifrågavarande bidrag kan tillgodoses inom ramen

för ett folkpensionssystem med nya inkomstprövade tilläggsförmåner.

Kommittén anför att syftet med pensionärsbostadsbidragen när de inför­

des var att möjliggöra för folkpensionärer att efterfråga moderna bostäder.

De krav på lägenhetens standard som nu gäller får ses mot bakgrunden

härav. När man skall ta ställning till om pensionärsbostadsbidragen skall

kvarstå är det enligt kommitténs mening av största intresse att klargöra

bidragens nuvarande betydelse. Bostadsstandarden är över lag högre nu

än tidigare. Kommunernas aktivitet när det gäller att skaffa ändamålsenliga

bostäder till pensionärerna har ökat och en fortsatt utveckling är på gång.

Kommunsammanslagningarna har stor betydelse i detta avseende. Förbätt-

ringslånen har blivit en väsentlig faktor för tillgodoseendet av pensionärer­

nas bostadsbehov. Höjningar av de kommunala bostadstilläggen och den

allt vanligare anknytningen av dessa till den faktiska bostadskostnaden

har också medverkat till att ge pensionärerna möjligheter att skaffa goda

bostäder. På grund av dessa och andra skäl konstaterar kommittén att den

stimulanseffekt som åsyftats med pensionärsbostadsbidragen nu inte har

samma betydelse som tidigare. En annan omständighet som också gör att

pensionärsbostadsbidragen minskat i betydelse är det förhållandet att bi­

dragen nu utan undantag utgår med lägsta beloppet, 175 kr. om året. Det

totala bidragsbeloppet, omkring fem milj. kr. per år, är också sett i relation

till kostnaderna för övriga pensionsförmåner obetydligt.

Mot bakgrunden av det anförda finner kommittén inte skäl att behålla

pensionärsbostadsbidragen. Kommittén utgår från att den enskilde pensio­

nären inte skall behöva få någon hyreshöjning på grund härav. Enligt en

undersökning som gjorts i ett antal kommuner har hyran normalt inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

32

lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom riksförsäkringsver­

ket. 1 några remissyttranden behandlas vissa särskilda frågor i förslaget.

Riksförsäkringsverket ansluter sig helt till tanken på fortsatt förbättring

av grundförmånerna men har med utgångspunkt från den principiella och

systematiska uppbyggnaden av den allmänna pensioneringen funnit anled­

ning till erinringar mot det sätt varpå förbättringen föreslås genomförd. Till

en början erinrar verket om att det allmänna pensionssystemet består av

två delar, folkpensionering och tilläggspensionering, mellan vilka delar sam­

ordningen inte är tillfredsställande. Ett genomförande av kommitténs för­

slag, som går ut på att statsmakterna skall genom lagstiftning binda sig för

att under en tioårsperiod bygga upp en tredje del av det allmänna pensions­

systemet, torde enligt verkets mening förutsätta att frågan om att föra sam­

man folkpensionering och tilläggspensionering skjuts upp under motsvaran­

de tid. Därigenom skulle olägenheterna av den nuvarande splittringen kom­

ma att öka undan för undan. Det torde vidare inte vara uteslutet att åtgärder

för att föra samman pensionssystemets olika delar blir nödvändiga före

utgången av tioårsperioden. Redan med hänsyn härtill framstår det enligt

verkets mening som önskvärt att den av samhällsekonomiska skäl nödvän­

diga långtidsplaneringen av pensioneringens utbyggnad kan ske utan lag­

stiftning i väntan på att man utreder och löser samordningsproblemen.

Av än större vikt är dock, fortsätter riksförsäkringsverket, de föreslagna

pensionstillskottens inverkan på folkpensioneringens systematiska utbygg­

nad. Förslaget kan enligt verkets mening sägas innebära, att man inom den

allmänna pensioneringen genomför en minimipension eller grundpension

om 120 % av basbeloppet, vilken pension finansieras delvis med skattemedel

och delvis med ATP-medel. Verket konstaterar härefter att pensionssystemet

självfallet inte får vara så statiskt att en höjning av grundtryggheten hind­

ras. En höjning kan emellertid genomföras på olika sätt. En möjlighet är

att höja folkpensionerna för alla och behålla ordningen med att ATP utgår

som tillägg till folkpensionen. Därigenom behåller man den principiella

uppbyggnaden av det nuvarande systemet, även om kompensationsgraden

i förhållande till tidigare förvärvsinkomster påverkas. En allmän höjning av

folkpensionerna blir dock i längden mycket kostsam. En annan möjlighet

att förbättra grundtryggheten är att öka användningen av inkomstprövade

tillägg till folkpensionen. Verket delar kommitténs uppfattning att denna

väg inte är lämplig. En tredje möjlighet är en ordning med blandad finan­

siering av grundpensionerna. Härigenom kan en effektiv förbättring av

minimistandarden nås med ett jämförelsevis begränsat tillskott av stats­

medel. En höjning enligt denna linje torde på någon sikt erbjuda en godtag­

bar lösning men den innebär i realiteten en så väsentlig förändring av pen­

sionssystemet att betydligt mera vittgående lagstiftningsåtgärder än de

föreslagna blir behövliga. En höjning av grundtryggheten av den omfattning

som nu töreslas bör därför enligt verkets mening föranleda en översyn av

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

36

närer, framstår den nuvarande ordningen såsom otillfredsställande. Riks­

försäkringsverket framhåller att skattereglerna för pensionärerna och reg­

lerna om preliminär- och slutskatteavdrag för dem torde böra ses över, om

förslaget genomförs. Annars kan det inträffa att två personer med lika stor

pension blir behandlade olika om ATP ingår i pensionen eller om så inte

är fallet. Socialstyrelsen berör den skiftande tillämpningen av kommunal­

skattelagens bestämmelser om fri prövningsrätt från ort till ort och anför

att beskattningsproblemen aktualiserats vid överläggningar mellan arbets­

marknadsstyrelsen och socialstyrelsen rörande möjligheterna att sysselsätta

pensionärer i den öppna åldringsvården. Syftet med överläggningarna har

varit att söka aktivera yngre friskare pensionärer i det allt mera personal­

krävande vårdarbetet. Förutsättningen för att pensionärerna skall vara

villiga att åtaga sig sådana arbetsuppgifter är dock att inkomsterna därav ej

i alltför hög grad ökar deras skattebörda eller påverkar deras möjligheter

att erhålla inkomstprövade förmåner.

Pensionstillskottens utformning

Med kommitténs utgångspunkt att pensionsförbättringarna skall koncen­

treras till de pensionärsgrupper som inte alls eller endast i mindre omfatt­

ning har inkomst vid sidan av folkpension, har det för kommittén gällt att

ta ställning till vilka slag av inkomster som skall påverka pensionstillskottet

och vilken minskande verkan dessa inkomster skall ha. Kommittén har

undersökt en rad möjligheter och stannat för att endast ATP skall beaktas

vid inkomstprövningen. Kommittén föreslår att ATP som försäkrad uppbär

skall avräknas från hans pensionstillskott i den mån ATP tillsammans med

tillskottet överstiger garantinivån. Pensionstillskott skall utgå utan ansökan.

Den av kommittén på detta sätt förordade inriktningen av pensionsför-

bättringen tillstyrks i princip av samtliga remissinstanser utom riksförsäk­

ringsverket. Några remissinstanser uttrycker sin särskilda tillfredsställelse

över att pensionstillskotten föreslås skola utgå utan ansökan och utan till-

lämpning av den traditionella inkomstprövningen inom folkpensioneringen.

Riksförsäkringsverket, som enligt vad som framgår av det föregående

ifrågasatt lämpligheten av att tillgodose behovet av höjning av minimistan­

darden inom den allmänna pensioneringen genom en ny förmånsform, pen­

sionstillskott, anser att anordningen med pensionstillskott som avräknas

mot ATP inte går väl ihop med ATP:s funktion som inkomstgraderad på­

byggnad av grundpensionen och därmed den nuvarande registreringen av

pensionspoäng. Den kan vidare medföra effekter som ter sig direkt ogynn­

samma för tilläggspensionärerna. För den som tillgodoräknats pensions­

poäng för förvärvsinkomst kan det — särskilt om han själv haft att betala

avgift beräknad på samma inkomst —- framstå som svårförståeligt att en

annan som kanske har samma inkomst, men ej på grund av förvärvsarbete,

får lika stor pension utan att behöva betala särskild avgift. Risk föreligger

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

därför för missnöje och minskat förtroende för rimligheten i pensions­

systemets uppbyggnad. Härtill kommer att många av dem, som åtnjuter

ATP och därför skulle få sina folkpensionshöjningar beskurna, är i sämre

ekonomiskt läge, totalt sett, än åtskilliga pensionärer, som inte blivit berät­

tigade till ATP men som uppbär andra pensionsförmåner eller avkastning

av förmögenhet.

Enligt kommitténs förslag skall pensionstillskott utgå till såväl ålders­

pension som förtids- och änkepension. Om pensionen utgår med mindre

belopp än hel pension, föreslås pensionstillskottet skola reduceras i samma

män som grundförmånen. Förslagen möter vissa erinringar från riksförsäk­

ringsverket och LO. Riksförsäkringsverket anser det tveksamt, om det är

lämpligt att i detta sammanhang besluta om ytterligare standardhöjningar

till änkorna. Kommittén har under sitt fortsatta arbete att ta upp frågorna

om familjepensioneringen till övervägande. Därvid torde inte kunna und­

vikas att fråga uppkommer, om vissa restriktioner bör införas i fråga om

arbetsföra änkors pensionsrätt. En generell höjning av änkepensionsnivån

kan sålunda enligt verkets mening föregripa det kommande utredningsar­

betet. LO kan inte biträda kommitténs förslag om reduktion av pensions­

tillskott vid förtida uttag av ålderspension. En sådan reduktion skulle kom­

ma att ytterligare öka skillnaden mellan dem som av olika anledningar

tvingas till sådant uttag och övriga pensionärer. Enligt LO:s mening är det

därför iimligt att pensionstillskottet utgår oreduceral vid förtida uttag.

Kommitténs förslag att makes ATP inte skall beaktas vid bedömningen

av den andra makens rätt till pensionstillskott lämnas utan erinran av

piaktiskt taget alla remissinstanser. En av konsekvenserna av detta förslag

måste enligt länsstyrelsens i Östergötlands län mening bli att pensionstill­

skott kommer att kunna utgå till den ena maken i ett äktenskap trots att

den andra maken åtnjuter ATP med tiotusentals kronor. En sådan konse­

kvens torde strida mot principen att tillgängliga resurser bör koncentreras

på de pensionärsgruppex-, som i huvudsak inte har några inkomster vid

sidan av folkpensionen. Med hänsyn till den av kommittén utvecklade

giundsatsen om vardera makens självständiga ställning i ekonomiskt av­

seende torde dock förslaget vara konsekvent. SPP erinrar om att man vid

inkomstprövningen av kommunala bostadstillägg och hustrutillägg inte till-

lämpar den av kommittén förordade principen utan då anses eventuell

sidoinkomst hos maken eller båda makarna belöpa med hälften på vardera

maken. Enligt SPP:s mening synes det naturligt att förfara på samma sätt

näi det gäller pensionstillskotten. Svenska försäkringsbolags riksförbund

ifrågasätter lämpligheten av att makes ATP inte skall beaktas vid bedöm­

ningen av andra makens rätt till pensionstillskott.

SAF och SPP framhåller att enligt kommitténs förslag skulle en gift

kvinna, som uppbär folkpension men inte ATP, år 1978 kunna få pensions­

tillskott med 30 % av basbeloppet, även om mannen har maximal ATP

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

37

38

och behov av pensionstillskott därför knappast föreligger. Skulle mannen

avlida, får änkan 40 % av mannens ATP, alltså mindre än hälften, och dess­

utom går hon miste om hela pensionstillskottet, en minskning som inte

uppvägs av att hennes folkpension höjs från 70 till 90 % av basbeloppet.

SAF anser detta resultat mindre tillfredsställande.

Frågan om pensionstillskotten och den statliga personalpensioneringen

behandlas i några remissyttranden. Riksförsäkringsverket erinrar om att

en stor del av statspensionärerna ännu inte har ATP-pension eller en

mycket låg sådan. Dessa skulle enligt förslaget erhålla pensionstillskott.

Det är, uttalar verket, inte utrett om detta skall reducera statens personal­

pensionsförmåner med motsvarande belopp. Blir så fallet, kommer uppen­

barligen statens nettokostnader för pensionstillskotten att reduceras med

det belopp, varmed kostnaden för personalpénsionsförmånerna minskas.

Skall däremot pensionstillskotten läggas utanför bruttopensionssystemet,

kommer åtskilliga statspensionärer att få sina pensionsförmåner höjda med

pensionstillskotten eller del därav. Därigenom kan inträffa att de som nu

har lika stora pensioner, framdeles får olika stora pensioner beroende på

om i deras bruttopension ingår ATP-pension eller inte. Kommittén har,

uttalar statens personalpensionsverk, utgått från att socialförsäkringssyste­

met inte skall innehålla några specialregler i fråga om pensionstillskott för

sådana folkpensionärer, som omfattas av annan tjänstepensionering än

tilläggspensioneringen. Detta överensstämmer med den ståndpunkt i huvud­

frågan om förhållandet mellan allmän pensionering och tjänstepensions-

vägen ordnad pensionering, som intogs i samband med beslutet om den

allmänna pensioneringen. Frågan om hur pensionstillskotten skall påverka

sådan annan tjänstepension får därmed lösas inom ramen för denna tjäns­

tepensionering. Verket uttalar att det inte ankommer på verket att ta ställ­

ning till vad som i så fall skall gälla. Frågan om på vilket sätt pensions­

tillskottet skall inverka på tjänstepensioner på olika områden måste enligt

TCO:s mening avgöras genom förhandlingar mellan de fackliga parterna.

Kungl; Maj:ts proposition nr 38 år 1969

Inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg m. in.

Kommitténs förslag innebär i fråga om samtliga inkomstprövade förmå­

ner — hustrutillägg, kommunala bostadstillägg och änkepensioner i anled­

ning av dödsfall före den 1 juli 1960 — att det avdragsfria beloppet höjs

från 1 700 kr. till 2 000 kr. för ensam pensionär och från 2 400 kr. till 3 000

kr. för två gifta pensionärer tillsammans. Vidare föreslås i fråga om hustru­

tillägg och kommunalt bostadstillägg att reduktionen för inkomster över

det avdragsfria beloppet skall ske med 50 %. Pensionstillskott samt ATP

som föranlett minskning av pensionstillskott skall inte räknas som inkomst

vid prövning av inkomstprövad pensionsförmån.

Förslaget tillstyrks av länsstyrelserna i Östergötlands, Örebro och Väster-

41

i ett sammanhang utreder både beskattnings- och inkomstprövningsfrå-

gorna och hemställer därför om en sådan utredning. I avvaktan på resul­

tatet av denna bör inkomstprövningen, enligt pensionsanstaltens mening,

inte ändras.

Länsstyrelsen i Malmöhus lön, som uttrycker samma mening som drätsel­

kammaren i Malmö, anser att det skulle vara önskvärt att åstadkomma

mera likartade regler för de kommunala bostadstilläggen, eftersom de

nuvarande stora skillnaderna måste anses otillfredsställande.

Pensionärernas riksorganisation i Sverige pekar på de stora differenser,

som föreligger beträffande bostadstilläggen i de olika kommunerna, och

förutsätter att bostadstilläggen får en sådan utformning att de täcker en

godtagbar bostadsstandard åt folkpensionärerna.

Pensionärsbostadsbidrag

Kommitténs förslag att pensionärsbostadsbidragen avvecklas fr. o. in. den

1 januari 1970 tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstan­

ser. Bostadsstyrelsen gör en jämförelse mellan de totala årliga kostnaderna

för pensionärsbostadsbidraget och de kommunala bostadstilläggen och anser

att relationen mellan dessa kostnader tyder på att ett bortfall av pensio­

närsbostadsbidraget inte har nämnvärd ekonomisk betydelse. På grund

härav och med hänsyn till kommitténs uppgift att kommunerna, när pen-

sionärsbostadsbidragets belopp minskat på grund av höjt skatteunderlag,

kompenserat pensionärerna härför genom justeringar av det kommunala bo­

stadstillägget ansluter sig styrelsen till kommitténs förslag. Enligt Svenska

kommunförbundet har den ekonomiska betydelsen av pensionärsbostadsbi­

draget minskat. Frågan om detta bidrag bör dock ingå i de förnyade över­

väganden som förbundet uttalat sig för i anslutning till frågan om inkomst­

prövningen och de kommunala bostadstilläggen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

42

Departementschefen

Allmänna synpunkter

Den senaste tioårsperioden karakteriseras av en kraftig utveckling på

den allmänna pensioneringens område. Folkpensionsnivån har successivt

trappats upp i enlighet med den plan som antogs år 1958. Förtids- och

änkepensioneringen inom folkpensioneringen har i grunden förändrats och

barnpensioner har införts. Den stora ATP-reformen har genomförts med

allt vad detta betyder för den enskildes trygghet och möjligheter till bibe­

hållen levnadsstandard på ålderdomen, vid invaliditet och vid försörjarens

död. Utvecklingen är emellertid inte slut med detta. I det moderna sam­

hället är det en angelägen uppgift att tillse att socialförsäkringssystemen

anpassas och förbättras i takt med att behoven förändras och resurserna

för ytterligare insatser ökar. Utredningsarbete pågår på flera områden. I

det följande skall behandlas frågor om en förbättring av folkpensionerna,

sedan 1958 års beslut om standardökning av dessa pensioner nu i sin helhet

genomförts.

Pensionsbeslutet år 1958 innebar bl. a. att folkpensionerna successivt

skulle höjas fram till år 1968 så att ålderspensionen då uppgick till 3 600

kr. för ensam pensionär och 5 400 kr. för två gifta pensionärer, allt räknat

i 1957 års penningvärde. Dessa belopp motsvarar i dagens penningvärde

5 220 kr. resp. 7 830 kr. Det uppställda programmet har nu genomförts. Ef­

ter den standardhöjning av folkpensionerna som beslutats att gälla fr. o. m.

den 1 juli 1968 uppgår i dag ålderspensionen för ensam pensionär till 5 220

kr. och för ett pensionärspar till 8 112 kr. Utvecklingen av folkpensionerna

under den gångna tioårsperioden kan belysas av att vid ingången av år 1958

motsvarande pensionsbelopp uppgick till 2 200 kr. resp. 3 520 kr. Folkpen­

sionernas belopp är sedan den 1 juli 1967 anknutna till basbeloppet. Jämsi­

des med standardhöjningarna och anpassningen av pensionernas storlek

efter ändringarna i penningvärdet har utvecklingen i fråga om de kommu­

nala bostadstilläggen gått i den riktningen att tilläggen genomgående höjts

och att deras storlek i allt större utsträckning anknutits till pensionärernas

faktiska bostadskostnad. Pensionärerna får alltså nu i betydande utsträck­

ning sina bostadskostnader täckta genom dessa tillägg. De totala kostna­

derna för bostadstilläggen har från år 1958 till år 1968 stigit från 254 milj.

kr. till omkring 660 milj. kr. per år.

Beslut om införande av ATP fattades år 1959, pensionsrätt började in­

tjänas år 1960 och de första tilläggspensionerna började utbetalas år 1963.

Antalet personer med ATP, utom barnpension, var i början av år 1963

omkring 13 300 och har sedan ökat till omkring 250 000 år 1968. Budgetåret

1969/70 beräknas antalet personer med ATP uppgå till omkring 350 000

och budgetåret 1978/79 till omkring 870 000. Antalet ATP-pensionärer sti­

ger alltså kraftigt. Även pensionernas belopp växer. ATP-utbetalningarna

beräknas till omkring 700 milj. kr. under budgetåret 1968/69 och till om­

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

43

kring 4 000 milj. kr. under budgetåret 1978/79 vid basbeloppet 6 000 kr.

Antalet folkpensionärer utan ATP är dock betydande och kommer att vara

det en lång tid framåt. Enligt gjorda uppskattningar beräknas antalet folk­

pensionärer vara 1 275 000 budgetåret 1969/70 och omkring 1490 000 bud­

getåret 1978/79. Sammanställer man dessa siffror med det nyss nämnda

beräknade antalet personer med ATP finner man att antalet folkpensio­

närer utan ATP de nämnda budgetåren utgör över 900 000 resp. 600 000.

Redan i prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 22) framhöll jag att standardhöjningar av

folkpensionerna bör genomföras inte endast fram till det av statsmakterna

för år 1968 angivna målet utan även efter detta år bl. a. på grund av att

vid denna tid endast en mindre del av pensionärerna har ATP utöver folk­

pension. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande uppdrog jag i juni 1965

i tilläggsdirektiv åt pensionsförsäkringskommittén att utreda frågor i sam­

band med framtida höjningar av folkpensionerna. I direktiven erinrade jag

om att ett viktigt skäl för etapphöjningarna fram till år 1968 var önskvärd­

heten att förbättra pensionsstandarden för de pensionärer som i huvudsak

har endast folkpensionen att lita till för sin försörjning. Jag underströk

vidare att motivet för folkpensionshöjningar efter år 1968 likaledes är att

söka i den omständigheten att flertalet folkpensionärer under ytterligare

ett antal år kommer att tillhöra de årsklasser, som inte omfattas av ATP

eller har låg ATP.

Pensionsförsäkringskommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har

i ett enhälligt betänkande lagt fram förslag i viktiga frågor rörande den

allmänna pensioneringens utformning. Förslaget omfattar främst frågan

om den framtida utbyggnaden av folkpensioneringen men dessutom frågan

om inkomstprövningen av kommunalt bostadstillägg, hustrutillägg och

vissa änkepensioner. Under sitt fortsatta arbete kommer kommittén bl. a.

att göra en översyn av familjepensioneringen.

Kommittén tar ställning till folkpensionernas utveckling under tio år

framåt eller för åren 1969—1978. Tillgängliga resurser bör enligt kommit­

téns mening i första hand koncentreras på förbättringar för de pensionärs­

grupper, som i huvudsak inte har några inkomster vid sidan av folkpensionen.

I princip innebär förslaget att alla pensionärer på sikt tillförsäkras en

nivå för det ekonomiska grundskyddet —1 en garantinivå — som ligger

väsentligt högre än nuvarande folkpensionsnivå. För ensam pensionär höjs

successivt garantinivån under de närmaste tio åren med en tredjedel av

den nuvarande folkpensionsnivån. Sådan pensionär, vars folkpension

fr. o. m. den 1 juli 1968 utgör 90 % av basbeloppet, får alltså en pensions­

ökning med 30 % av basbeloppet. Detta innebär att folkpensionen för ensam

pensionär med ingen eller låg ATP blir 120 % av basbeloppet. För att alla

år 1978 skall komma upp till den nämnda garantinivån föreslås ett särskilt

pensionstillskott som höjs varje år. Pensionstillskottet skall enligt förslaget

öka med 3 % av basbeloppet varje år under tioårsperioden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

44

Kommittén föreslår vidare att ökningen genom pensionstillskott skall bli

lika stor för var och en av två gifta pensionärer som för en ogift pensionär.

Folkpensionen för två gifta pensionärer är nu tillhopa 140 % av basbelop­

pet. Vid tioårsperiodens slut blir den (140 + 30 + 30) 200 % av basbeloppet,

vilket motsvarar en höjning med över 40 % av nuvarande folkpensionsnivå.

År 1978 skall pensionärerna ha uppnått en garantinivå som — räknat på

ett basbelopp av 6 000 kr. — uppgår till 7 200 kr. för ogift och 12 000 kr.

för två makar, allt för år räknat. Till de nämnda beloppen kommer kom­

munalt bostadstillägg.

Remissinstanserna har utan undantag gett sitt stöd åt tanken på fortsatt

förbättring av folkpensionsförmånerna. Den principiella lösning som pen-

sionsförsäkringskommittén valt har tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av alla remissinstanser med undantag av riksförsäkringsverket, som bl. a.

hävdat att en höjning av grundtryggheten av den föreslagna omfattningen

bör föranleda en översyn av pensionssystemet. I väntan på en sådan översyn

bör enligt verkets mening pensionsförbättringar nu ske provisoriskt och på

ett sätt som inte försvårar en systematisk lösning mera än vad som är ound­

gängligt. Jag kan inte finna att den föreslagna ökningen av folkpensionerna

genom ett pensionstillskott på något avgörande sätt försvårar en samordning

i framtiden av pensionssystemets båda delar eller att den bryter enhetlig­

heten i pensionssystemet. Jag biträder därför kommitténs lösning.

Några remissinstanser, såsom TCO, SR och Pensionärernas riksorganisa­

tion i Sverige, anser att ställning nu inte bör tas till folkpensionsförbätt-

ringarna för en så lång tid som tio år framåt. De föreslår att beslutet be­

gränsas att avse tre eller fem år. Rakom kommitténs förslag på denna

punkt ligger erfarenheter från den gångna tioårsperioden. Det är otvivel­

aktigt från flera synpunkter av värde om folkpensionshöjningarna liksom

hittills kan ske med ledning av en plan för eu längre tidsperiod. Enligt min

mening är det lämpligt att inrikta sig på en ny tioårsperiod.

Jag godtar kommitténs förslag att folkpensionerna under den närmaste

tioårsperioden bör öka med ett belopp som motsvarar 30 % av basbeloppet

och att ökningen bör fördela sig med 3 % av basbeloppet för varje år. Vid

ett basbelopp av 6 000 kr. blir ökningen 180 kr. om året.

I likhet med kommittén anser jag att ökningen bör vara lika stor för gift

och ogift pensionär. Den skillnad mellan gift och ogift som i pensionshän-

seende existerar i dag kommer med en sådan anordning att minska i bety­

delse allt efter som pensionstillskotten kommer att motsvara en ökande

andel av den samlade pensionen. Vid ett basbelopp av 6 000 kr. blir ökning­

en således för två pensionsberättigade makar tillhopa 360 kr. om året.

Folkpensionens årsbelopp för en ensam pensionär är f. n. 5 220 kr. och

för ett pensionärspar 8 112 kr. Genom de föreslagna pensionstillskotten stiger

folkpensionsbeloppet vid oförändrat basbelopp, 5 800 kr., till 5 400 kr. för

ensam pensionär och 8 472 kr. för ett pensionärspar den 1 juli 1969. Härtill

Kungl. Ma j. ts proposition nr 38 år 1969

45

kommer för ungefär hälften av pensionärerna kommunala bostadstillägg, som

i ökande omfattning täcker den faktiska bostadskostnaden. Som framgår av

det följande föreslås en uppmjukning av reglerna för inkomstprövningen av

dessa tillägg.

Pensionstillskottens utformning

Med utgångspunkt i den grundläggande uppfattningen att pensionsför-

bättringarna bör komma de pensionärsgrupper till godo, där behovet av

ytterligare förbättringar är mest framträdande, krävs någon form av in­

komst- eller behovsprövning. Man måste därvid ta ställning till vilka slag

av inkomster som skall påverka det föreslagna pensionstillskottet och vil­

ken minskande verkan dessa inkomster skall ha. Pensionsförsäkringskom-

mittén har prövat olika lösningar som jag närmare redogjort för vid pre­

sentationen av kommittéförslaget. Kommittén har stannat vid att förorda

att endast ATP skall beaktas vid inkomstprövningen. ATP skall avräknas

från pensionstillskotten i den mån ATP tillsammans med det tillskott som

skall utgå under ett visst år överstiger pensionstillskottets nivå vid tioårs­

periodens slut. Om en ensam pensionär vid ett basbelopp på 6 000 kr. t. ex.

har ATP-pension med 900 kr. per år, utgör pensionstillskottet 180 kr. under

år 1969 och ökar därefter årligen med 180 kr. under åren 1970, 1971 etc.

intill dess pensionstillskottet tillsammans med ATP-pensionen uppgår till

1 800 kr. utöver vad han i övrigt erhåller i folkpension och bostadstillägg.

För pensionärspar gäller dessa belopp för var och en av makarna. Den som

har en låg ATP eller ingen ATP alls kommer alltså att få pensionstillskott

tills han uppnått garantinivån.

Enligt kommittén skall den som anmält undantagande från försäkringen

och därför inte har ATP eller fått sin ATP reducerad behandlas som om han

hade lyft den ATP som han skulle fått om han inte trätt ur försäkringen.

Skulle han exempelvis haft ATP motsvarande garantibeloppet om han varit

med i systemet oavbrutet får han inget pensionstillskott, även om han i

praktiken inte lyfter någon ATP.

Vidare föreslås som framgår av det följande att ATP, till den del sådan

pension föranleder minskning av pensionstillskott, inte skall anses som

inkomst vid den inkomstprövning som sker vid bestämmande av kommu­

nalt bostadstillägg, hustrutillägg och vissa änkepensioner. Härigenom gyn­

nas i detta avseende de pensionärer som vid sidan av folkpension har in­

komster i form av ATP jämfört med dem som har sidoinkomster av annat

slag, exempelvis av fastighet eller kapital.

Att inkomstprövningen begränsas till ATP medför den fördelen att man

slipper ifrån åtskilliga avgränsningssvårigheter eftersom ATP är registre­

rad inom det allmänna pensionssystemet. Avräkningsförfarandet kan ske

automatiskt genom att alla behövliga uppgifter finns tillgängliga hos de

utbetalande organen. Man kommer därigenom ifrån de olägenheter som ett

ansölcningsförfarande och en därav följande prövning i det enskilda fallet

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

46

Kiingl. Ma j:ts proposition nr 38 år 1969

måste medföra för såväl den enskilde som försäkringsadministrationen.

Remissinstanserna har med undantag av riksförsäkringsverket ställt sig

positiva till den av kommittén förordade utformningen av pensionsförbätt-

ringarna.

Någon helt invändningsfri lösning för att åstadkomma den erforderliga

inkomstprövningen torde knappast finnas. Kommittén har ingående prövat

och mot varandra vägt för- och nackdelarna av olika tänkbara lösningar.

Enligt min mening utgör det av kommittén föreslagna systemet en godtag­

bar lösning på de problem som här möter. Jag vill erinra om att flera

remissinstanser — bland dem riksförsäkringsverket — uttalat sin tillfreds­

ställelse över att pensionstillskotten föreslås skola utgå utan tillämpning av

den traditionella inkomstprövningen inom folkpensioneringen. Jag är ense

härom och ansluter mig till kommitténs förslag.

I det följande skall jag ta upp vissa särskilda frågor som väckts vid

remissbehandlingen av kommitténs förslag.

Pensionstillskott skall enligt förslaget utgå till folkpension i form av

ålderspension, förtidspension och änkepension. Riksförsäkringsverket fin­

ner det tveksamt, om det är lämpligt att i detta sammanhang besluta om

ytterligare standardhöjningar till änkorna, eftersom pensionsförsäkrings-

kommittén i sitt fortsatta utredningsarbete skall ta upp frågorna om

familjepensionerna till övervägande. En generell höjning av änkepensions-

nivån skulle enligt verkets mening kunna föregripa det kommande utred­

ningsarbetet. Jag utgår från att kommittén noga beaktat detta problem när

kommittén i anslutning till denna fråga uttalat att ändringar i fråga om

änkepensioneringen kan bli en följd av kommitténs fortsatta arbete. Jag

vill också nämna att standardtillägg hittills kommit också änkepensionä-

rerna till godo. De av verket anförda betänkligheterna bör enligt min me­

ning inte få lägga hinder i vägen för att utge pensionstillskott även till

änkorna. Jag förordar därför att pensionstillskott skall utges också till änke­

pension. I den mån så påkallas av pensionsförsäkringskommitténs förslag

rörande familj epensioneringen får frågan prövas på nytt.

LO reser erinringar mot förslaget att pensionstillskott vid förtida uttag

av ålderspension skall reduceras i samma mån som ålderspensionen. Mot­

svarande reduktion skall enligt förslaget ske även om förtidspension och

änkepension utgår med mindre belopp än hel pension. Regler av detta slag

har bedömts vara nödvändiga för att inte rubba relationerna mellan de

olika förmånerna. Enligt min mening är det i fråga om det förtida uttaget

också angeläget att slå vakt om de nuvarande på grundval av försäkrings-

mässiga bedömanden utformade principerna för beräkningen av pensionens

storlek. Ett förtida uttag — liksom ett uppskjutet uttag efter 67 år — skall

i princip vara från ekonomisk synpunkt neutralt för pensionären. I annat

fall rubbas förutsättningarna för det förtida uttaget. Önskvärda pensions-

förbättringar före 67-årsåldern bör enligt min mening åstadkommas på

andra vägar än genom en annan utformning av reglerna i det nu berörda

47

hänseendet. Jag vill här erinra om att riksförsäkringsverket nyligen fått i

uppdrag att utreda möjligheterna att i ökad utsträckning ge förtidspension

åt den äldre arbetskraften. Vidare har föregående års riksdag begärt utred­

ning av frågan om lägre pensionsålder för gruvarbetare med arbete under

jord. Detta utredningsuppdrag har överlämnats till pensionsförsäkrings-

kommittén. Jag anser mig mot bakgrunden av det anförda böra godta kom­

mitténs förslag.

Kommittén har inte ifrågasatt att annan ATP än pensionärens egen skall

beaktas vid prövningen om rätt till pensionstillskott föreligger. Grundsatsen

om vardera makens självständiga ställning i ekonomiskt avseende talar

enligt kommitténs mening för en sådan ordning. I enlighet härmed föreslår

kommittén att makes ATP inte skall beaktas vid bedömningen av den andra

makens rätt till pensionstillskott. Ett par remissinstanser erinrar om att

man vid inkomstprövningen av kommunala bostadstillägg och hustrutillägg

inte tillämpar den av kommittén förordade principen utan då anses even­

tuell sidoinkomst hos maken eller båda makarna belöpa med hälften på

vardera maken. Det ifrågasätts därför om man inte bör förfara på samma

sätt vid den ifrågavarande inkomstprövningen. Jag ansluter mig till den av

kommittén förordade lösningen. Som kommittén anfört bärs den av prin­

cipiella motiveringar och den medför också administrativa fördelar.

Om änka själv åtnjuter ATP i form av änkepension bör denna enligt för­

slaget avräknas mot pensionstillskottet. Ett par remissinstanser anser att

detta är mindre tillfredsställande. Jag anser för min del inte att det i före­

varande avseende föreligger skäl att behandla ATP, som utgår till änka i

form av änkepension efter avliden make, annorlunda än ATP, som utgår

till änka i form av ålderspension eller förtidspension. Jag godtar därför

kommitténs förslag.

Kostnaderna för pensionstillskotten kan beräknas till omkring 190 milj.

kr. för budgetåret 1969/70.

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

Inkomstprövning av kommunalt bostadstillägg m. m.

Kommunala bostadstillägg, hustrutillägg och änkepensioner med anled­

ning av dödsfall före den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning. Den­

na innebär att pensionsförmånen minskas med pensionärens inkomster vid

sidan av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 1 700 kr. för ensam pen­

sionär, sker minskning med en tredjedel av inkomst som ligger mellan

1 700 kr. och 2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomst därutöver. För

makar är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 2 400 kr. och 3 400 kr. I

fråga om de nyss nämnda änkepensionerna sker dock avdrag med en tred­

jedel i alla inkomstlägen över 1 700 kr. Årsinkomst under 1 700 kr. för

ensam och 2 400 kr. för makar medför ej något avdrag.

Vid inkomstprövningen avses med årsinkomst den inkomst, för år räk­

nat, som någon kan antas komma att åtnjuta under den närmaste fram­

48

tiden. I fråga om inkomstberäkningen finns detaljerade regler. Det kan

nämnas att folkpensionsförmån inte räknas såsom inkomst men däremot

ATP.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med

10 % av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift

22 500 kr. (för makar tillhopa 45 000 kr.) och för annan 30 000 kr.

De nuvarande inkomstprövningsreglerna har gällt fr. o. m. den 1 juli 1963

bortsett från att de nyssnämnda s. k. skärpningsreglerna vid innehav av

förmögenhet ändrats med verkan fr. o. m. den 1 juli 1965.

Pensionsförsäkringskommittén har prövat olika metoder för att mildra

de tröskeleffekter som uppkommer vid tillämpning av de gällande reglerna

och som har sin grund i att när pensionären ökar sin inkomst av exempel­

vis förvärvsarbete han mister en betydande del av det kommunala bostads­

tillägget samtidigt som förvärvsinkomsten beskattas. Sådana effekter kan

vara ogynnsamma från arbetsmarknadspolitiska synpunkter samtidigt som

de för den enskilde framstår som orättvisa. Kommittén har stannat för att

föreslå att det avdragsfria beloppet i fråga om samtliga inkomstprövade

förmåner höjs till 2 000 kr. för ensam pensionär och till 3 000 kr. för två

makar tillsammans samt att — såvitt gäller kommunala bostadstillägg och

hustrutillägg — reduktionen för inkomster över det avdragsfria beloppet

görs enhetlig och bestäms till 50 %.

Kommittén föreslår vidare att pensionstillskotten och ATP till den del

sådan pension föranleder minskning av pensionstillskott inte skall anses

utgöra inkomst som minskar de inkomstprövade förmånerna.

Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan har tillstyrkt

kommitténs förslag. Några remissinstanser, bland dem riksförsäkringsver­

ket och Svenska kommunförbundet, önskar en ytterligare översyn av dessa

regler. Därvid bör enligt riksförsäkringsverkets mening också övervägas

om de kommunala bostadstilläggen hör hemma inom socialförsäkringen

eller om de inte bör knytas samman med bostadsstödets övriga delar. Kom­

munförbundet menar att man dessutom bör pröva om tiden nu är mogen

för att staten övertar ansvaret för bostadstilläggen. Jag är inte beredd att

förorda utredningar av de angivna slagen. Sådana utredningar skulle för

övrigt ta en avsevärd tid och de förbättringar beträffande de inkomstprö­

vade förmånerna, som kommittén föreslagit och som i övervägande grad

mottagits med tillfredsställelse av remissinstanserna, skulle inte kunna

genomföras förrän längre fram i tiden. Jag anser mig böra godta kommit­

téns förslag.

Pensionärernas riksorganisation i Sverige har pekat på de olikheter som

föreligger mellan bostadstilläggen i olika kommuner och uttalat att bostads­

tilläggen bör få en sådan utformning att de täcker en godtagbar bostads­

standard åt folkpensionärerna. Med anledning härav vill jag först erinra

om att utvecklingen i fråga om bostadstilläggen — såsom pensionsförsäk­

ringskommittén också framhållit — allt mera gått i den riktningen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

49

deras storlek anknutits till pensionärernas faktiska bostadskostnader.

Vidare vill jag nämna att de berörda olikheterna beträffande bostadstill­

äggen — i fråga om såväl uppbyggnad som belopp — har uppmärksam­

mats av Svenska kommunförbundet. Kommunförbundet har sålunda i no­

vember 1968 utfärdat en rekommendation till kommunerna angående nya

normalgrunder för bostadstillägg till folkpensionärer. I kommunförbundets

rekommendation formuleras målsättningen för bostadstilläggen så att dessa

— förutom att stimulera pensionärerna att söka skaffa sig lättskötta och

moderna bostäder — bör ge största möjliga grupp folkpensionärer täckning

för den verkliga bostadskostnaden. Detta anses böra ske inom ramen för en

rimlig kostnad för kommunerna och med en rimlig administrativ belast­

ning för försäkringskassorna. Utifrån den angivna målsättningen rekom­

menderar kommunförbundet att grunderna för de kommunala bostadstill-

läggen utformas så att alla pensionärer får ett generellt grundbelopp samt

att bostadskostnad över grundbeloppet täcks intill ett tak, som kan vara

antingen beloppsmässigt eller standardmässigt fixerat.

Vad jag i det föregående föreslagit rörande pensionstillskotten och de

kommunala bostadstilläggen påverkar gällande bestämmelser om skatte­

lättnader för folkpensionärer. Med anledning härav kommer frågan om folk-

pensionärernas beskattning under vårriksdagen att anmälas av chefen för

finansdepartementet.

Kostnadsökningen till följd av de förordade ändringarna i inkomstpröv-

ningsreglerna kan beräknas till omkring 19 milj. kr. för budgetåret 1969/70.

Härav beräknas 5 milj. kr. uppkomma på grund av förslaget att ATP i viss

utsträckning inte skall beaktas vid inkomstprövningen. Av den totala kost­

nadsökningen 19 milj. kr. faller omkring 15 milj. kr. på kommunerna och

resten på staten.

Pensionär sbostadsbidrag

Pensionsförsäkringskommittén har förordat att de nuvarande pensio-

närsbostadsbidragen skall avvecklas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1970.

Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Jag ansluter mig till kommitténs förslag. Liksom kommittén och bo-

stadsstyrelsen utgår jag därvid från att kommunerna i samband med av­

vecklingen av pensionärsbostadsbidragen bereder de pensionärer som berörs

kompensation genom kommunala bostadstillägg eller på annat sätt.

Ersättning för vissa läkarintyg

Utöver de frågor som behandlats i det föregående vill jag här ta upp ett

spörsmål som rör försäkrads rätt till ersättning för läkarintyg i samband

med ansökan om pension.

Enligt 16 kap. 1 § första stycket AFL skall den som önskar erhålla pen­

sion göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad Kungl.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 38

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

51

missinstanser framhåller att den av sjukdomen förorsakade arbetsoförmå­

gan utgör en besvärande belastning på ekonomin för flertalet personer som

söker förtidspension eller andra invalidförmåner. Det är därför av sociala

skäl angeläget att ifrågavarande pensionssökande såvitt möjligt får täck­

ning för de merutgifter, som har direkt samband med hälsotillståndet.

Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets förslag. Ersättning för läkar­

undersökning och läkarintyg i ärende om förtidspension, invaliditetstillägg

eller invaliditetsersättning bör sålunda kunna utgå från den allmänna för­

säkringen oavsett på vilket sätt pensionsfrågan aktualiseras. De närmare

grunderna för ersättning bör bestämmas av Kungl. Maj :t. Ett bemyndigande

för Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om ersättning för den försäkra­

des kostnader för läkarundersökning och läkarintyg vid ansökan om för­

tidspension, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning bör därför tas in

i 16 kap. 1 § som ett nytt femte stycke.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats för­

slag till

1) lag om pensionstillskott till folkpension,

2) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäk­

ring,

3) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande

av lagen om allmän försäkring,

4) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilagaK

Utöver vad jag tidigare anfört bör följande nämnas angående förslagen.

Specialmotivering

Förslaget till lag om pensionstillskott

1 §•

I denna paragraf anges att pensionstillskottet utgår till folkpension i

form av ålderspension, förtidspension eller änkepension. Av 7 kap. 1 § andra

stycket AFL framgår att sjukbidrag vid tillämpningen av AFL likställs med

förtidspension. Pensionstillskott skall alltså kunna utgå även till sjuk­

bidrag.

2 §.

Bestämmelserna i denna paragraf om pensionstillskottens storlek har be­

handlats i den allmänna motiveringen.

3 §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om ATP:s inverkan på pen­

sionstillskottet. Som framgår av den allmänna motiveringen beaktas ATP

1 Bilagan, som är iikalydande med de vid propositionen fogade förslagen, har uteslutits här.

4* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 38

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

52

i form av ålderspension, förtidspension och änkepension, som den försäk­

rade har rätt till. Om t. ex. en änka har rätt till såväl förtidspension som

änkepension från tilläggspensioneringen, läggs de båda pensionerna till­

sammans vid bestämmandet av minskningens storlek. ATP i form av barn­

pension föranleder inte minskning av pensionstillskott.

4

§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om verkan av undantagande. I prin­

cip gäller att pensionstillskott utgår till den som omfattats av undantagande

endast om han skulle ha blivit berättigad till sådant tillskott om undanta­

gande ej skett. Motsvarande gäller i fråga om änkepension efter sådan för­

säkrad. Man får alltså göra en beräkning av vilken ATP som skulle ha ut­

gått om den försäkrade hela tiden tillhört ATP-systemet och göra en be­

dömning av rätten till pensionstillskott med utgångspunkt häri. En sådan

beräkning kan göras på grundval av uppgifter som finns tillgängliga hos

försäkringskassorna.

Bestämmelserna gäller inte endast för det fall att undantagandet ägde gil­

tighet vid pensionsfallet. Även undantagande som tidigare ägt giltighet men

sedermera återkallats skall tagas med i beräkningen. Ett visst avsteg från

sistnämnda regel berörs i samband med behandlingen av ikraftträdande­

bestämmelserna.

Vad här sagts om undantagande skall också gälla, då pensionspoäng en­

ligt 11 kap. 6 § första stycket AFL på grund av underlåten avgiftsbetalning

inte tillgodoräknats den försäkrade för ett eller flera år.

5 §•

I denna paragraf behandlas pensionstillskott till änkepension till den som

blivit änka före den 1 juli 1960. Sådan pension är i sin helhet inkomstprö-

vad och pensionstillskottet skall inkomstprövas enligt samma regler som

gäller för änkepensionen. Minskning av pensionstillskottet skall göras först

sedan kommunalt bostadstillägg helt bortfallit men innan minskning sker

av änkepensionen.

I något enstaka fall kan det förekomma att en sådan änka är berättigad

till ATP i form av förtidspension. Pensionstillskottet skall i sådant fall först

i vanlig ordning minskas till följd av ATP, varefter inkomstprövning äger

rum.

För dem som blivit änkor under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1960

gäller, att viss del av änkepensionen är undantagen från inkomstprövning.

Dessa änkor skall utan inkomstprövning ha rätt till samma andel av pen­

sionstillskottet som av änkepensionen.

6

§•

Pensionstillskottets karaktär av folkpensionsförmån framgår av 9 kap.

5 § AFL, som jag återkommer till i det följande. Genom bestämmelserna i

Kungt. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

53

denna paragraf blir vad i AFL eller annars är föreskrivet om folkpension

tillämpligt även på pensionstillskottet, i den mån inte lagen om pensions­

tillskott innehåller avvikande bestämmelser. Detta innebär bl. a. att bestäm­

melserna om utbetalning och besvär också gäller pensionstillskott. Hänvis­

ningen gäller också författningar utanför AFL, t. ex. lagen om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt kungörelsen den 25 maj

1962 (nr 393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folk­

pension. Pensionstillskott skall inräknas i den förmån som kommun enligt

1 § kungörelsen får uppbära. Beträffande den som har rätt till en ATP som

reducerar pensionstillskottet, har kommunen möjlighet att avgiftsvägen

bereda sig motsvarande kompensation.

Vid samordningen med andra förmåner inom den allmänna försäkringen

och yrkesskadeförsäkringen skall pensionstillskotten jämställas med folk­

pension. De i 17 kap. 2 § AFL upptagna bestämmelserna kan sålunda till-

lämpas på pensionstillskotten. Avräkning tillgår så att minskning av pen­

sionstillskott sker före minskning av folkpensionen. Den yrkesskadade får

då visserligen inte tillskottet men högre folkpension än enligt nuvarande

regler. Den del av folkpensionen som enligt nämnda lagrum alltid skall

utgå, skall i enlighet med hittills tillämpade grundprinciper beräknas på

summan av folkpension och pensionstillskott. En ålderspensionär, som

uppbär livränta enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, bör sålunda alltid

vara berättigad till tre fjärdedelar av summan av folkpension och pensions­

tillskott.

Lagen om pensionstillskott avses skola träda i kraft den 1 juli 1969.

I samband med införande av AFL den 1 januari 1963 bereddes en speciell

möjlighet för den som utträtt ur systemet att på nytt träda in i detta utan

att avvakta den femårsperiod som föreskrivs ill kap. 7 § andra stycket AFL.

Det har framkommit att en del av dem som återinträdde i systemet hade

sådan ålder, att de efter återinträdet inte kunde få tre poängår. De blev väl

tillförsäkrade tilläggssjukpenning men kunde inte få någon ATP. Om 4 §

skulle tillämpas på dessa skulle det kunna innebära att de fick varken pen­

sionstillskott eller ATP. För att förhindra ett sådant resultat föreslås att

4 § inte skall tillämpas i fall då undantagande varit gällande före den 1

januari 1963 men undantagandet återkallats med verkan senast fr. o. m.

denna dag. Pensionstillskott skall alltså i dessa fall utgå utan hänsyn till

undantagandet.

Pensionshöjningar har de senaste åren fullt ut tillkommit ålders- och för­

tidspensionärer, som åtnjuter ersättning från yrkesskadeförsäkringen och

vilkas pension utgår med tillämpning av 18 § andra stycket lagen angående

införande av AFL. Också de pensionstillskott till folkpension som nu genom­

förs bör tillkomma dessa pensionärer utan reduktion. Jag förordar en över­

gångsbestämmelse härom.

I samband med utbetalning av pensionen för juli månad 1969, då pen­

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

54

sionstillskott för första gången utgår, samt vid de höjningar av tillskotten

som anges i 2 § andra stycket bör riksförsäkringsverket fatta beslut om rät­

ten till tillskott och om dettas storlek. En bestämmelse härom föreslås. Om

s. k. lokal utbetalning förekommer bör beslutet meddelas av den försäk­

ringskassa som utbetalar pensionen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring

9 kap.

5 §.

Pensionstillskottet har tagits upp i denna paragraf som en ytterligare till-

läggsförmån från folkpensioneringen.

16 kap.

1

§•

Det föreslagna tillägget till denna paragraf har behandlats i den allmänna

motiveringen.

Förslaget till lag om ändring i lagen angående införande av lagen om allmän

försäkring

I det föregående har föreslagits en höjning av de avdragsfria beloppen för

alla inkomstprövade förmåner. I denna paragraf har med anledning härav

det avdragsfria beloppet för de s. k. övergångsänkorna justerats.

Förslaget till lag om ändring i lagen om hnstrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

1

§•

I andra stycket anges f. n. hustrutilläggets storlek som skillnaden mellan

å ena sidan ålderspensionen till två makar och å andra sidan ålderspensio­

nen till en ensam pensionär. Denna princip bör även i fortsättningen gälla.

Hustrutillägget skall alltså beräknas med beaktande jämväl av pensionstill­

skottet. Tekniskt har bestämmelsen konstruerats så att hustrutillägget skall

motsvara skillnaden mellan å ena sidan pensionen till två makar, som båda

uppbär folkpension jämte pensionstillskott, och å andra sidan pension

jämte pensionstillskott till en ensam pensionär. Därvid skall under tiden

fram till den 1 juli 1978 pensionstillskotten beräknas till de belopp, som för

varje tidpunkt framgår av 2 § andra stycket lagen om pensionstillskott.

Den som åtnjuter hustrutillägg kan inte samtidigt uppbära ATP. Någon

reduktion av hustrutillägget motsvarande den som sker i fråga om pen­

sionstillskott enligt 3 § lagen om pensionstillskott kan därför inte komma

i fråga. Däremot skall hustrutillägget liksom hittills vara inkomstprövat. In­

komstprövningen gäller självfallet även den del som motsvarar pensionstill­

skottet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

55

4 §•

I första stycket har vidtagits ändringar i fråga om de avdragsfria belop­

pen och avdragsfaktorerna. Dessa frågor har behandlats i den allmänna

motiveringen.

⁵ §•

Som framgår av den allmänna motiveringen skall pensionstillskott och

ATP, till den del sådan pension föranlett minskning av pensionstillskott,

inte anses som inkomst vid inkomstprövningen enligt förevarande lag. Be­

stämmelser härom har beträffande ATP införts i första stycket. Att pen­

sionstillskott inte skall anses som inkomst torde inte behöva särskilt anges,

eftersom enligt 6 § lagen om pensionstillskott vad i AFL eller eljest är

föreskrivet om folkpension skall äga motsvarande tillämpning på pensions­

tillskott. Pensionstillskottet täcks alltså av den nuvarande lydelsen, varav

framgår att folkpension inte skall medräknas vid inkomstuppskattningen.

För att hindra dubbelverkan till den pensionsberättigades nackdel finns

f. n. i första stycket bl. a. en bestämmelse om att livränta eller sjukpenning

jämte barntillägg som avses i 17 kap. 2 § AFL inte skall räknas som in­

komst i vad den enligt nämnda lagrum avdragits från pension. Med verkan

fr. o. m. den 1 januari 1968 har 17 kap. 2 § AFL ändrats så att ifrågavarande

sjukpenning jämte barntillägg inte föranleder minskning av pension (prop.

1967: 147, 2LU 68, rskr 401, SFS 1967:921). Grunden för att undanta sjuk­

penning jämte barntillägg från inkomstprövningen har därmed bortfallit.

Orden »eller sjukpenning jämte barntillägg» bör därför utgå.

Lagen angående ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bo­

stadstillägg till folkpension avses skola träda i kraft den 1 juli 1969.

Det ankommer på riksförsäkringsverket att bestämma hur omräkningen

av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skall genomföras. Vid om­

räkning på grund av de nya bestämmelserna i 5 § torde av arbetstekniska

skäl kunna komma i fråga att tillämpa vissa schablonmässiga grunder.

Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande genom utdrag av protokollet in­

hämtas enligt 87 § regeringsformen över förslagen till

1) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäk­

ring,

2) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande

an lagen om allmän försäkring.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats­

rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Ko­

nungen.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 28 februari 1969.

Närvarande:

f. d. justitierådet L

ind

,

justitierådet

A

lexanderson

,

regeringsrådet R

ingdén

,

justitierådet

C

onradi

.

Enligt lagrådet den 27 februari 1969 tillhandakommet utdrag av proto­

koll över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den

14 februari 1969, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skul­

le för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upp­

rättade förslag till 1) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381)

om allmän försäkring och 2) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr

382) angående införande av lagen om allmän försäkring.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen Carl Björhammar.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

57

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 7 mars

1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, L

ange

, H

olm

-

qvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

,

G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till

1) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäk­

ring,

2) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande av

lagen om allmän försäkring.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslagen utan erinran, och

anför.

Folkpensioneringen

I årets statsverksproposition (bil. 7 s. 22) har anslaget till folkpensioner

för budgetåret 1969/70 preliminärt beräknats till 6 510 milj. kr. Då hänsyn

tas till de av mig förordade lagändringarna kan statens kostnader för de

olika folkpensionsförmånerna beräknas enligt den sammanställning som

anges i det följande.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget till folk­

pensioner för budgetåret 1969/70 tas upp med 6 510 milj. kr. I förhållande

till anslaget för innevarande budgetår innebär det en ökning med 510 milj.

kr. Av denna kostnadsökning hänför sig 192 milj. kr. till de nya pensionstill­

skotten och ändringarna i inkomstprövningsreglerna, 128 milj. kr. beror

på ökat antal pensionärer och ca 190 milj. kr. avser kostnadsökningar till

följd av värdesäkringen av pensionsförmånerna vid beräknade prisföränd­

ringar.

Ungefär hälften av folkpensionärerna uppbär även kommunalt bostads­

tillägg. Kommunernas kostnader för dessa bostadstillägg kan för nästa

budgetår uppskattas till omkring 750 milj. kr. Samhällets totala folk­

pensionskostnader under budgetåret 1969/70 kan således beräknas uppgå

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

Beräknat antal personer

Beräknade kostnader

Pensionsförmån

Jan. 1969

(1968/69)

Jan. 1970

(1969/70)

Förändring

1969/70

milj. kr.

Förändr.

jämfört

med

1968/69

Huvudförmån

Ålderspension..............

919 000

940 500

+ 21 500

4 800

+ 382

Förtidspension............

178 000

181 000

+ 3 000

924

+ 63

Hustrutillägg...............

50 500

51 500

+ 1 000

153

+ 19

Änkepension

huvudfall.................

72 000

77 000

+ 5 000

400

+ 44

övergångsfall...........

26 200

23 000

— 3 200

101

— 6

Invaliditetsersättning.

12 100

12 700

+ 600

45

+

4

Barnpension................

35 000

35 000

—

51

+ 2

Summa pensions-

tagare.......................

Tilläggsf örmån

Invaliditetstillägg....

1 292 800

11 300

1 320 700

11 500

+ 27 900

+ 200

21

+ 1

Barntillägg

(antal barn).................

12 800

13 000

+ 200

15

+ 1

Summa kostna der

6 510

+ 510

till omkring 7 250 milj. kr. Lägger man härtill ATP-utbetalningar med ca

950 milj. kr. blir det sammanlagda beloppet från den allmänna pensione­

ringen under nästa budgetår omkring 8 200 milj. kr.

A llmänno sjukförsäkringsfonden

Enligt 19 kap. 1 § AFL skall arbetsgivarna erlägga avgift till bl. a. sjuk­

försäkringen. Arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen utgjorde enligt

nämnda paragraf och 19 kap. 4 § i dess lydelse före den 1 januari 1967 1,5 %

av löner upp till 22 000 kr. för år räknat. Av avgiften skulle 11/15 användas

till bekostande av utgifterna för tilläggssjukpenning i vad den svarade mot

inkomst av anställning. Beloppet fördelas mellan försäkringskassorna i för­

hållande till deras utgifter för sådan sjukpenning. Kungl. Maj :t kan dock

med riksdagen bestämma, att viss del av beloppet i stället skall ingå till en

fond, allmänna sjukförsäkringsfonden, vilken förvaltas enligt grunder som

fastställs i samma ordning. Före den 1 januari 1963 gällde i princip likar­

tade bestämmelser i fråga om arbetsgivarnas bidrag till utgifterna för till-

läggssjukpenning enligt lagen om allmän sjukförsäkring och för tilläggs-

penning enligt lagen om moderskapshjäip.

Fr. o. m. den 1 januari 1967 gäller enligt 19 kap. 1 och 4 §§ AFL att arbets­

givaravgiften till sjukförsäkringen utgör 2,6 % av löner upp till sju och en

halv gånger basbeloppet. Av avgiften skall 19/26 användas till bekostande

av utgifterna för tilläggssjukpenning i vad den svarar mot inkomst av an­

ställning.

När arbetsgivarnas bidrag till kostnaderna för löntagarnas tilläggssjuk-

59

penning och tilläggspenning ursprungligen fastställdes beräknades det att

dessa bidrag skulle komma att svara för ungefär 60 % av kostnaderna för

nämnda ändamål. Detta antagande har legat till grund för finansieringsreg-

lerna t. o. m. år 1966. F. n. är riktmärket för arbetsgivarnas tillskott till

utgifterna för löntagarnas tilläggssjukpenning satt till 75 % av utgifterna

(jfr prop. 1966: 113 s. 34).

Under åren 1955—1958 översteg arbetsgivarbidragen procenttalet 60. Det

överskjutande beloppet har i enlighet med statsmakternas för varje särskilt

år fattade beslut fonderats i allmänna sjukförsäkringsfonden. För åren 1959

och 1960 har den för tilläggssjukpenning och tilläggspenning avsedda delen

däremot inte uppgått till beräknade 60 % av utgifterna. För år 1959 ansågs

detta inte kräva någon åtgärd. För år 1960 återfördes från fonden det belopp

varmed arbetsgivarbidragen för ifrågavarande ändamål understeg 60 % av

utgifterna. Motsvarande återföring gjordes också för åren 1961 och 1962.

För åren 1963—1966 har till fonden överförts de belopp varmed arbetsgivar­

nas avgifter för tilläggssjukpenning för anställda översteg 60 % av kassor­

nas utgifter för sådan sjukpenning (jfr beträffande åren 1965 och 1966

prop. 1967: 73, 2LU 41, rskr 260).

Riksförsäkringsverket har tagit upp frågan om fonderingen i allmänna

sjukförsäkringsfonden. Verket upplyser att arbetsgivaravgifterna för år

1967 till löntagarnas tilläggssjukpenning beräknas understiga försäkrings­

kassornas utgifter för detta ändamål med omkring 55 milj. kr. Verket för­

ordar att från fonden skall överföras det belopp, varmed arbetsgivarnas av­

gifter för detta år till tilläggssjukpenning, i vad den avser inkomst av an­

ställning, understiger 75 % av de under året i försäkringskassorna bokförda

utgifterna för ifrågavarande ändamål.

För år 1968 är beräkningarna angående arbetsgivaravgifternas storlek

och försäkringskassornas utgifter för tilläggssjukpenning, i vad den avser

inkomst av anställning, så ovissa, att det inte nu kan bedömas om arbets­

givaravgifterna understiger eller överstiger vad som krävs för att täcka

75 % av utgifterna. Verket gör därför inte nu någon framställning om över­

föring till eller återföring från fonden för år 1968.

Verket upplyser att allmänna sjukförsäkringsfonden den 30 juni 1968

uppgick till 418,9 milj. kr.

Allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid

tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Underskott resp. över­

skott av den art som verket redogjort för kan regleras genom att medel över­

förs till fonden eller återförs från fonden. Jag förordar att från allmänna

sjukförsäkringsfonden återförs det belopp, varmed arbetsgivarnas avgifter

för år 1967 till tilläggssjukpenning, i vad den svarar mot inkomst av anställ­

ning, underskrider 75 % av de allmänna försäkringskassornas utgifter för

detta ändamål under samma år, varvid medlen bör användas som bidrag

till ifrågavarande utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 38 år 1969

60

Under åberopande av det anförda och vad som anförts i statsrådsproto­

kollet den 14 februari 1969 hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom propo­

sition föreslår riksdagen att

dels antaga förslag till

1) lag om pensionstillskott,

2) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring,

3) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande

av lagen om allmän försäkring,

4) lag om ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om liustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension,

dels besluta att pensionärsbostadsbidragen skall avvecklas med verkan

fr. o. m. den 1 januari 1970,

dels besluta att från allmänna sjukförsäkringsfonden skall återföras det

belopp, varmed arbetsgivarnas avgifter för år 1967 till tilläggssjukpenning,

i vad den svarar mot inkomst av anställning, underskrider 75 % av de under

nämnda år i de allmänna försäkringskassorna bokförda utgifterna för ifråga­

varande ändamål,

dels till Folkpensioner för budgetåret 1969/70 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 6 510 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 38 år 1969

ESSELTE AB. STHLM 69

814520