2

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1969

Förslag

till

Förordning

om organiserad hälsokontroll av husdjur

Härigenom förordnas som följer.

1

§

Organiserad hälsokontroll med ändamål att motverka eller förebygga

sjukdom hos husdjur anordnas enligt bestämmelser av Konungen eller myn­

dighet som Konungen förordnar.

Den som äger eller innehar besättning av sådant djurslag för vilket finnes

organiserad hälsokontroll har rätt att ansluta besättningen till kontrollen.

2

§

Ägare eller innehavare av besättning som är ansluten till den organiserade

hälsokontrollen skall, om förutsättningar föreligger, medges att under viss

tid avyttra djur ur besättningen under beteckning som anger att djuret är

fritt från sjukdom som kontrollen avser eller kommer från besättning som

friskförklarats i fråga om sådan sjukdom.

3 §

Djur av sådant slag som omfattas av den organiserade hälsokontrollen

får icke bjudas ut till försäljning eller avyttras under beteckning som anger

eller ger sken av att djuret är fritt från sjukdom som kontrollen avser eller

kommer från besättning som friskförklarats i fråga om sådan sjukdom,

utan att medgivande enligt 2 § föreligger.

4 §

Konungen får förklara såsom skyddat område viss del av landet där smitt­

sam sjukdom som omfattas av den organiserade hälsokontrollen icke före­

kommer eller har ringa utbredning. Djur av sådant slag som omfattas av

den organiserade hälsokontrollen får ej utan medgivande enligt 2 § föras

in i eller bjndas ut till försäljning eller avyttras inom skyddat område.

5 §

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer får medge undan­

tag från 3 § eller 4 § andra punkten, om särskilda skäl föreligger.

6

§

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 § eller mot 4 §

andra punkten eller mot föreskrift som meddelats i anslutning till undan­

tagande enligt 5 § dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i

brottsbalken.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr >,'t3 år 1960

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

28 februari 1069.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, H

olmqvist

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

,

L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

,

B

engtsson

.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om veterinär­

medicinsk rådgivnings- och laboratorieverksamhet och anför.

Inledning

Genom beslut den 3 juni 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jord­

bruksdepartementet att tillkalla fem sakkunniga1 för att utreda veterinär­

väsendets framtida uppgifter och organisation. Den 10 maj 1968 har utred­

ningen avlämnat ett delbetänkande som behandlar veterinärmedicinsk råd­

givnings- och laboratorieverksamhet ("Stencil Jo 1968: 3).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

socialstyrelsen, statens institut för folkhälsan, statskontoret, riksrevisions­

verket, lantbruksstyrelsen (efter hörande av vederbörande avelsföreningar),

veterinärstyrelsen, statens naturvårdsverk, lantbrukshögskolan, veterinär­

högskolan, statens veterinärmedicinska anstalt, livsmedelsstadgekommittén,

Svenska kommunförbundet, Hushållningssällskapens förbund, Sveriges lant-

bruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Kooperativa för­

bundet, Köttbranschens riksförbund och Sveriges veterinärförbund. Svenska

landstingsförbundet har meddelat att förbundet avstår från att yttra sig

i ärendet. Sveriges kemiska industrikontor (Kemikontoret) har kommit in

med skrivelse med anledning av utredningens förslag.

1 Riksdagsmännen Sven Persson (ordförande) och Harald Pettersson, generaldirektör Gösta

Björkman, ombudsman Arne Nybom och byrådirektör Curt Werner.

6

Karlstad, Gävle, Härnösand, Östersund och Luleå veterinär verksamhet på

så sätt att de uppdragit uppgifter inom djurhälsokontrollen åt läns- och

distriktsveterinärer.

Svinhälsokontrollen, som påbörjades under hösten 1942, utgör ursprunget

till övriga djurhälsokontroller. Verksamheten regleras närmare genom

Kungl. Maj:ts förordning den 25 maj 1951 (nr 286) med vissa bestämmel­

ser till motverkande av svinsjukdomar (ändrad 1960: 28). I kontrollen del­

tagande djurägare har bl. a. anmälningsplikt vid utbruten eller misstänkt

smittsam sjukdom bland djuren. Förekommer ej sådan eller annan för det

ekonomiska utbytet betydelsefull sjukdom i en besättning, utfärdar vederbö­

rande veterinär ett s. k. friskförklaringsbevis. Sådant bevis är en förutsätt­

ning för avelsbesättningarnas deltagande i svinstamkontrollen och i viss

utsträckning för livdjursförinedlingen. Kungl. Maj:t kan förordna att visst

område med ingen eller ringa förekomst av smittsam svinsjukdom skall ut­

göra ett skyddat område, vilket i princip innebär att endast grisar från

friskförklarade besättningar får föras in i sådant område.

Hälsotillståndet i landets avelsbesättningar har efter tillkomsten av svin­

hälsokontrollen starkt förbättrats. År 1954 saknade 36 % av besättningarna

friskförklaringsbevis, år 1966 endast 1 %.

I fråga om juverhälsokontroll har utfärdats en särskild kungörelse den

17 december 1954 (nr 816) angående åtgärder till motverkande av juver­

sjukdomar hos nötkreaturen. Djurägare som önskar ansluta sin nötkreaturs­

besättning till av hushållningssällskap anordnad juver hälsokontroll skall till

sällskapet avge skriftlig förbindelse (enskild anslutning). Sådan förbindelse

kan också avges av jordbruksorganisation att omfatta till organisationen

anslutna djurägare (kollektiv anslutning). Ansluten besättning skall un­

derkastas fortlöpande kontroll.

Sedan år 1954 utgår statsbidrag till juverhälsokontrollen. Anslaget, som

fr. o. m. budgetåret 1961/62 är uppfört med 280 000 kr., disponeras av vete­

rinärstyrelsen såsom bidrag till hushållningssällskap som anordnar ifråga­

varande kontroll. Större delen av kostnaderna täcks dock av avgifter. För

verksamhetsåret 1966 utgick statsbidrag med omkring 230 000 kr., medan

mejerierna och enskilda betalade ett belopp av i runt tal 675 000 kr. Kon­

trollen omfattar f. n. ca 140 000 kor.

Organiserad fårhälsovård förekommer f. n. inom fyra hushållningssäll-

skapsområden. Härutöver driver veterinärhögskolan fårhälsovård inom de­

lar av Uppland. Fårhälsovården är inte författningsreglerad.

För att förebygga och bekämpa fjäderfäsjukdomar av annat slag än dem

som berörs av epizootilagen, salmonellaförordningen och hönstyfusförord-

ningen har av vissa hushållningssällskap på frivillig väg organiserats en

hönshälsokontroll. Verksamheten regleras inte av några författningsbestäm­

melser.

Veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet avser i första hand bakteriolo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

8

Laboratorierna vid hushållningssällskapens veterinäravdelningar inrätta­

des i början för undersökningar i samband med organiserad tuberkuloskon­

troll. Senare har deras verksamhet kommit att omfatta även annan sjuk­

domsdiagnostik, foder- och vattenundersökningar, livsmedelsundersökning-

ar m. fl. Någon direkt reglering av fördelningen av arbetsuppgifterna mellan

statens veterinärmedicinska anstalt och sällskapslaboratorierna finns inte.

Enligt Kungl. Maj :ts reglemente den 5 juni 1953 (nr 506) för hushållnings­

sällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier (ändrad senast 1967: 567)

bestämmer veterinärstyrelsen verksamhetsområden för laboratorierna samt

fastställer taxa för undersökningar som utförs med stöd av statsmedel.

Dessa avser dels vissa helt statsbekostade undersökningar i samband med

misstänkt fall av smittsam sjukdom, dels obduktioner och bakteriologiska

undersökningar i samband med obduktion. För de sistnämnda får sällskaps­

laboratorierna statsbidrag fr. o. in. den 1 juli 1967 enligt beslut av Kungl.

Maj :t den 6 september 1967. För undersökningar som utförs med stöd av

statsmedel tillämpas enligt veterinärstyrelsens förordnande veterinärmedi­

cinska anstaltens undersökningstaxa. Taxa för övriga undersökningar fast­

ställs av det hushållningssällskap som är huvudman för laboratoriet.

Hushållningssällskapens veterinäravdelningar med eget laboratorium hade

den 1 juli 1967 sammanlagt 113 anställda. Av dem var 35 veterinärer och 78

biträden av olika slag. Utöver den fasta personalen anlitades i mindre ut­

sträckning hushållningssällskapens tjänstemän och andra mot arvode för

bl. a. fältundersökningar. Personalkostnaderna (löner, arvoden, sociala av­

gifter) utgjorde år 1966 70—80 % av laboratoriernas totalkostnad.

Nio av sällskapslaboratorierna är inrymda i fastigheter som ägs av veder­

börande hushållningssällskap. Laboratoriet i Stockholm disponerar vissa lo­

kaler vid veterinärhögskolan. Lokalerna är av varierande storlek beroende

på verksamhetens omfattning och hyran torde i vissa fall vara starkt subven­

tionerad. Återanskaffningsvärdet på fast inredning och utrustning vid de

större laboratorierna uppskattas till 250 000—350 000 kr. per laboratorium.

Det totala återanskaffningsvärdet på fast inredning och utrustning vid samt­

liga tolv laboratorier har angivits till 2,4 milj. kr.

Personalen vid laboratorierna har inte varit uppförd på statligt fastställda

personalförteckningar eller eljest statligt avlönad. Verksamheten finansieras

av taxeinkomster i samband med djurhälsokontrollen, inkomster av analys­

verksamheten vid laboratorierna samt i viss utsträckning genom bidrag. År

1966 lämnades bidrag av fem landsting med ett sammanlagt belopp av 92 000

kr. samt av jordbrukets organisationer med ett sammanlagt belopp av 240 000

kr. Det ekonomiska utfallet år 1966 vid samtliga tolv veterinäravdelningar

med eget laboratorium framgår av följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1969

10

manlagda inkomster på 4,3 milj. kr. Den återstående delen av inkomsterna

vid ifrågavarande veterinäravdelningar med eget laboratorium hänför sig

till fältverksamhet.

Utredningen

Veterinärmedicinsk rådgivningsverksamhet. När det gäller den veterinär­

medicinska rådgivningens organisation gör utredningen en uppdelning efter

följande grunder, nämligen

a) rådgivning som ett led i den statliga jordbrukspolitiken i vad avser

rationaliseringen av jordbruket (rådgivning-rationalisering),

b) rådgivning som syftar till att snabbt och effektivt förmedla resultaten

av forsknings- och försöksverksamhet till näringsutövarna samt att initiera

ny sådan forskning (rådgivning-forskning-försök),

c) övrig rådgivning, som kallas veterinärmedicinsk produktionsrådgiv-

ning.

Utredningen erinrar om att frågan under a) behandlades av 1965 års

lantbruksorganisationsutredning. Enligt denna utredning syntes det nödvän­

digt att lantbruksnämnderna hade tillgång till veterinärmedicinsk

expertis. Behovet ansågs inte vara så stort, att det motiverade inrättan­

det av särskilda veterinära tjänster inom lantbruksnämnderna. I stället

borde medel, förslagsvis på sakkunniganslag, ställas till nämndernas för­

fogande för att anlita veterinärmedicinsk expertis. 1967 års riksdag (prop.

1967: 74, JoU 18 och 28, 3LU 35, rskr 214 och 244) beslutade i enlighet med

nämnda förslag. Utredningen föreslår att i lantbruksstyrelsens expertnämnd

för granskning av typritningar för djurstallar in. m. ingår en veterinär ex­

pert som ledamot. Vidare föreslår utredningen att lantbruksstyrelsen

beslutar om fasta årsarvoden till veterinärmedicinsk expertis vid de lant­

bruksnämnder, där behov av sådan mera regelbundet förekommer.

Även den rådgivning som förmedlar resultaten av forsknings- och för­

söksverksamhet till näringsutövarna är enligt utredningens mening primärt

en statlig angelägenhet. Inom veterinärmedicinens område sker denna för­

medling framför allt genom konsulentavdelningen vid sta­

tens veterinärmedicinska anstalt. Utredningen, som disku­

terat inriktningen av konsulentavdelningens arbete, finner att verksamhe­

ten vid avdelningen bör vara i huvudsak oförändrad. Rådgivningsverksam­

heten bör — i viss analogi med vad som gäller för konsulentavdelningen vid

lantbrukshögskolan — i första hand ha till syfte att vara en förbindelse­

länk mellan försök och forskning, å ena sidan, och landets tjänsteveterinä-

rer och övriga veterinärer å den andra sidan. Härvid bör det forsknings-

och utredningsarbete bedrivas som krävs för rådgivnings- och upplysnings­

verksamheten. Den forskning som äger rum inom konsulentavdelningens

ram bör med andra ord ta sikte på att lösa uppkommande praktiska pro­

blem och således vara direkt målinriktad. Tjänster som förste konsulent

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

12

ella förutsättningarna. Genom att djurhälsokontrollen grundas på en ram­

författning kan offentlig insyn erhållas samtidigt som verksamheten kan ut­

formas i förtroendefullt samarbete med näringens företrädare. Utredningen

har lagt fram förslag till förordning om organiserad hälsokontroll av vissa

husdjur.

Beträffande organisationen av fältverksamheten inom den veterinärme­

dicinska produktionsrådgivningen har utredningen övervägt olika alternativ

samt haft överläggningar i ämnet med bl. a. Sveriges lantbruksförbund och

Hushållningssällskapens förbund. I enlighet med de allmänna tendenser

som föreligger i fråga om att överlåta olika kontroller till näringen själv

anser utredningen, att den veterinärmedicinska produktionsrådgivningen

bör omhänderhas av producenterna själva. Det är således näringens egen

sak att ta ställning till vilken organisation den vill utnyttja för ifrågavaran­

de verksamhet.

Utredningen behandlar också frågan om den veterinärmedi­

cinska rådgivningens planläggning. Utredningen har bl.a.

övervägt om planläggningen eller programmeringen kunde ombesörjas av

samma organ som redan har hand om planläggningen av annan rådgivning

på husdjursområdet. Med hänsyn till att den veterinärmedicinska rådgiv­

ningen kräver speciella veterinära insatser föreslår utredningen, att pro­

grammet utarbetas av veterinära organ. Programmet bör dock utformas så

att garantier skapas för samband med övrig rådgivningsverksamhet inom

animalieproduktionen. Det föreslås bl. a. att veterinär ledamot bör ingå i

den rådgivande kommitté som är knuten till lantbrukshögskolans konsu­

lentavdelning.

Det yttersta ansvaret för programmeringen bör ankomma på veterinärsty­

relsen. För att medverka vid utformningen av det grundläggande rikspro-

grammet bör inrättas en särskild nämnd. Nämnden, vars uppgifter endast

bör vara rådgivande, bör sammanträda under ordförandeskap av veterinär­

styrelsens chef eller den han sätter i sitt ställe. I nämnden bör ingå en repre­

sentant för envar av veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska an­

stalt, lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan samt två företrädare för

jordbruksnäringen och en för Sveriges veterinärförbund.

Riksprogrammet för den veterinärmedicinska rådgivningen bör bl. a. tjä­

na till ledning för den regionala rådgivningen samt bilda en ram för råd­

givningsverksamheten. En väsentlig uppgift vid upprättandet av detta pro­

gram bör bli att planlägga bl. a. omfattningen och inriktningen av olika ve­

terinärmedicinska hälsokontroller under kommande år.

Någon särskild programnämnd på länsplanet bör däremot inte inrättas.

Enligt utredningens mening bör det vara tillräckligt och mest ändamålsen­

ligt, om veterinärstyrelsen inom varje län utser en veterinär att fungera

såsom kontaktman för rådgivningsarbetet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

14

män, främst distriktsveterinärerna. Även länsveterinärerna måste i sam­

band med livsmedelskontrollen ha tillgång till laboratorier. Eftersom labo­

ratoriernas undersökningar är ett led i livsmedelsproduktionen innebär sta­

tens engagemang i laboratorieverksamheten även i viss utsträckning en be­

vakning av konsumentintresset.

Utredningen har diskuterat om huvudmannaskapet bör utvidgas att avse

även t. ex. kommuner. Skälet härför skulle vara att dessa har behov av att

tillgå laboratorier för allmänhygieniska och naturvårdsuppgifter. Detta be­

hov synes emellertid vida komma att överstiga vad som kan tillgodoses inom

ramen för den organisation som är nödvändig för det veterinärmedicinska

laboratoriearbetet. Enligt utredningens mening är det i hög grad tveksamt,

om staten i nuvarande läge bör engagera sig i ett dylikt samarbete, som i

framtiden torde komma att i första hand gälla andra intressen än statliga.

Däremot bör kommuner, slakterier m. fl. inbjudas att utnyttja de veterinär­

medicinska laboratorier som kommer att finnas på vissa orter så att stor­

driftens fördelar kan tas till vara.

Med tanke på att det är fråga om en serviceverksamhet som i princip bör

vara självfinansierad och som kommer att drivas i konkurrens med andra

laboratorier föreslår utredningen, att behovet av regionala veterinärmedi­

cinska laboratorier tillgodoses på så sätt att jordbruksnäringen inbjuds att

tillsammans med staten bilda ett aktiebolag med uppgift att driva sådana

laboratorier. Staten och jordbruksnäringen bör äga hälften var av aktie­

kapitalet. Styrelsen bör sättas samman så att staten får det avgörande infly­

tandet. Exempelvis bör av fem styrelseledamöter Kungl. Maj :t utse tre.

Det bör ankomma på styrelsen för det föreslagna bolaget att besluta om

antalet laboratorieenheter och platserna för dessa. Till grund härför bör

bl. a. ligga överläggningar med olika tänkbara avnämare av laboratoriernas

tjänster. Bolagets ledning bör aktivt marknadsföra laboratoriernas tjänster

och även fortlöpande ompröva behovet av laboratorier i olika delar av lan­

det.

Det synes lämpligt att i förekommande fall, sedan platserna för bolagets

verksamhet fastställts, förhandlingar tas upp med vederbörande hushåll­

ningssällskap om eventuellt övertagande av sällskapets laboratorium, ut­

rustning m. m. på villkor varom överenskommelse kan komma att träffas.

Alternativt kan också övervägas att bolaget avtalar med hushållningssäll­

skap att för bolagets räkning fortsätta med sin hittillsvarande verksamhet.

Sådana och andra organisatoriska frågor torde närmare få övervägas sedan

statsmakterna tagit ställning till frågan om ett halvstatligt bolag. I den mån

hushållningssällskap så önskar, är det enligt utredningens mening lämpligt

att sällskapet får tillfälle att på jordbruksnäringens sida ingå såsom deläga­

re i bolaget.

Aktiekapitalet för bolaget bör enligt gjorda beräkningar uppgå till 1 milj.

kr. För att skapa en reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

16

från riksstaten. Nettokostnaderna på driftbudgeten för utredningens förslag

stannar vid bifall härtill vid 300 000 kr.

Till teckning av aktier i aktiebolag för laboratorieverksamhet bör för bud­

getåret 1969/70 beräknas 600 000 kr. Staten bör tillsammans med övriga

stiftare av bolaget lämna garanti för banklån om högst 500 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1969

Remissyttrandena

Utredningens förslag i fråga om den veterinärmedicinska rådgivnings- och

laboratorieverksamheten tillstyrks i huvudsak av remissinstanserna. De in­

vändningar som anförs avser främst viss samordning med annan näralig­

gande verksamhet. Således anser styrelsen för statens veterinärmedicinska

anstalt, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan och Sveriges veterinär förbund

att utredningen vid sin bedömning av de framtida veterinärmedicinska in­

satserna inom rådgivning och laboratorieservice i huvudsak utgått endast

från animalieproduktionens behov. Sambandet med livsmedelskontrollen

och annan verksamhet av omgivningshygienisk och naturvårdande karak­

tär har inte beaktats tillräckligt. Skäl anses därför föreligga för att ett ställ­

ningstagande från statsmakternas sida inte sker förrän dels livsmedels-

stadgekommittén redovisat sina förslag, dels utredningen kommit med sitt

betänkande om den framtida distriktsveterinärorganisationen. Även RLF,

som finner något akut reformbehov inte föreligga, anser att utredningens

slutbetänkande bör avvaktas. Att livsmedelsstadgekommitténs förslag av­

vaktas, såvitt avser laboratoriefrågan, förordas vidare av socialstyrelsen,

statens institut för folkhälsan och Svenska kommunförbundet.

Livsmedelsstadgekommittén tillstyrker utredningens förslag. I fråga om

laboratorieverksamheten uttalar kommittén, att förslaget främjar den pla­

nerade verksamhet för en ökad livsmedelshygien som kommittén har för

avsikt att föreslå.

I det följande redogörs främst för yttranden där viss kritik eller vissa

invändningar mot förslagets olika delar framförts.

Veterinärmedicinsk rådgivning. Den intensifiering av den veterinärmedi­

cinska rådgivningsverksamheten som utredningen föreslår hälsas allmänt

med tillfredsställelse av remissinstanserna.

I fråga om veterinärmedicinsk expertis upplyser lantbruks-

styrelsen att den avser att låta en veterinärmedicinsk expert stadigvarande

ingå i styrelsens expertnämnd för typritningar för lantbrukets ekonomi­

byggnader. Däremot ifrågasätter styrelsen det ändamålsenliga i att besluta

om fasta årsarvoden till veterinärmedicinsk expertis vid lantbruksnämnder­

na. Behovet av veterinärmedicinsk konsultation varierar starkt mellan olika

lantbruksnämnder och olika tidsperioder. Lärarkollegiet vid veterinärhög­

skolan och styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser, att fast

18

medverka, eftersom den veterinärmedicinska rådgivningen skall ingå som

en integrerad del i övrig rådgivning på husdjursområdet. Sveriges veterinär­

förbund anför, att utredningen inte synes ha beaktat möjligheten att låta

besiktningsveterinärer delta i rådgivningsarbetet. Enligt förbundets mening

är ett rationellt utnyttjande av besiktningsmaterialet av stort värde.

Den förordning om organiserad hälsokontroll av vissa husdjur som ut­

redningen föreslår bör enligt veterinärstyrelsen, styrelsen för statens vete­

rinärmedicinska anstalt, lärarkollegiet vid veterinärhögskolan och Sveriges

veterinärförbund omfatta även sällskapsdjur, burfåglar, pälsdjur m. fl. Ve­

terinärstyrelsen framhåller vidare, att friskförklaring av besättning kan f. n.

inte bli aktuell när det gäller juverhälso-, får- eller hönshälsokontroll. Ly­

delsen av 2 § i förslaget till förordning bör därför ändras. I fråga om kon­

trollverksamheten bör möjlighet genom livsmedelslagstiftningen ges att

utnyttja djurhälsokontrollen ur livsmedelshygienisk synpunkt. Enligt lant-

bruksstyrelsen bör frihet från sjukdom, för vilken särskild kontroll kan

ifrågakomma, även kunna fastställas av veterinär på annat sätt än att be­

sättningen är ansluten till kontrollen. Sveriges lantbruks förbund förutsätter,

att i fråga om de statliga tillämpningsbestämmelserna för organiserad djur­

hälsokontroll överläggningar sker med näringens företrädare. Veterinär­

styrelsen och styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt föreslår att

uttrycket organiserad hälsokontroll byts ut mot auktoriserad hälsokontroll.

Vad beträffar den veterinärmedicinska rådgivningens

planläggning anser socialstyrelsen att animalieproduktionen kan

ge upphov till omgivningshygieniska problem, varför insatser av omgiv-

ningshygienisk expertis krävs redan på planeringsstadiet. En representant

för socialstyrelsen bör ingå i den föreslagna rådgivande nämnden vid veteri­

närstyrelsen. Enligt statens institut för folkhälsan bör även en företrädare

för institutet ingå i nämnden. Styrelsen för lantbrukshögskolan anser att

det bör övervägas att skapa en från veterinärstyrelsen fristående nämnd för

planering av rådgivningsverksamheten.

Veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet. Den uppläggning av den fram­

tida veterinärmedicinska laboratorieverksamheten som utredningen föresla­

git godtas i princip av remissinstanserna. Önskemål förs dock fram om ett

utvidgat huvudmannaskap för det föreslagna laboratoriebolaget.

Veterinär styr ds en, styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, lä­

rarkollegiet vid veterinärhögskolan, livsmedelsstadgekommittén och Sveri­

ges lantbruksförbund anser att inbjudan till att ingå som delägare i labo­

ratoriebolaget bör utgå också till andra än jordbruksnäringen, i första hand

landstingen och primärkommunerna genom resp. förbund. De veterinär­

medicinska laboratorierna anses fylla ett minst lika stort behov ur livs­

medelshygienisk som ur lantbruksekonomisk synpunkt. Kooperativa för­

bundet och Köttbranschens riksförbund anser att livsmedelsindustrin som

en del av animalieproduktionen bör bli representerad i laboratoriebolagets

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

20

kompetens och utrustning som krävs för livsmedelshygieniska laboratorie-

undersökningar samt att de inte står i beroendeställning av visst företag

inom livsmedelsbranschen. Laboratorierna måste också vara beredda att för

livsmedelsundersökningarna tillämpa den provtagnings- och undersök­

ningsmetodik som kan föreskrivas av bl. a. statens institut för folkhälsan.

Enligt överbefälhavaren torde den föreslagna halvstatliga bolagsformen

kräva särskilda Kungl. Maj :ts direktiv för att tillgodose behovet av labora­

torier under beredskapstillstånd och krig. Om möjligt bör laboratorierna re­

dan i fred förläggas till platser som är lämpliga från beredskapssynpunkt.

Ett starkt önskemål är att ett av laboratorierna lokaliseras till norra delen

av landet. Behovet av veterinärmedicinska laboratorieresurser i Norrland

understryks också av socialstyrelsen, styrelsen för statens institut för folk­

hälsan, lantbrulcsstyrelsen, Hushållningssällskapens förbund och Sveriges

veterinärförbund.

Sveriges lantbruksförbund förutsätter att laboratoriebolagets bildande

blir föremål för förhandlingar mellan statsmakterna, lantbruket och even­

tuellt andra berörda parter. Bolagsordningen bör innehålla bestämmelser

om att bolagets verksamhet kontinuerligt skall anpassas till föreliggande be­

hov och med skyldighet att anpassa organisationen till de ekonomiska för­

utsättningarna. Enligt förbundets mening bör det också utgå ett fast årligt

statsanslag till varje laboratorium för den epizooti- och zoonosberedskap

som laboratorierna utgör. Med hänvisning till att statsbidrag till juverhälso­

kontrollen enligt utredningens förslag upphör, förordar förbundet att exem­

pelvis statens veterinärmedicinska anstalt får resurser för visst utveck­

lingsarbete rörande mastitfrågan.

Riksrevisionsverket anser lämpligt att staten tecknar 52 % och jordbruks­

näringen 48 % av aktiekapitalet i det föreslagna laboratoriebolaget. Livs-

medelsstadgekommittén och Kooperativa förbundet anser att laboratorier­

na bör drivas i form av en ekonomisk förening i stället för ett aktiebolag.

Veterinärstyrelsen finner det angeläget, att principbeslut snarast fattas

om den framtida organisationen av djurhälsokontrollen och laboratorieverk­

samheten. Däremot bör övergångstiden till den nya organisationen göras

tillräckligt lång. Både veterinär styr elsen och Hushållningssällskapens för­

bund framhåller, att hälsokontrollverksamheten bygger på kontrakt mellan

djurägare och hushållningssällskap, som löper kalenderårsvis och fordrar

viss uppsägningstid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

Departementschefen

Yeterinärväsendeutredningen har som uppgift att se över veterinärvä­

sendets nuvarande organisation. Huvudsyftet med översynen är att an­

passa veterinärväsendets uppgifter och organisation till utvecklingens

krav. Utredningen har i ett delbetänkande som redovisats i det föregående

22

sluter mig i huvudsak till de riktlinjer i fråga om att upprätta program

för denna rådgivning som utredningen lagt fram. Av betydelse är att verk­

samheten sker i samarbete med annan rådgivning på husdjursområdet samt

att de erfarenheter av rådgivning i övrigt som vunnits vid lantbrukssty-

relsen och lantbrukshögskolan tas tillvara. För att bl. a. främja ett sådant

samarbete och för den veterinärmedicinska rådgivningens

planläggning bör till veterinärstyrelsen knytas en rådgivande nämnd

i enlighet med utredningens förslag. Kungl. Maj :t bör bestämma om nämn­

dens sammansättning. Det primära ansvaret för den veterinärmedicinska

rådgivningen bör liksom hittills ankomma på veterinärstyrelsen.

Jag delar utredningens uppfattning att publikationsverksamhet bör

vara ett väsentligt led i den veterinärmedicinska rådgivningen. Som utred­

ningen föreslagit bör styrelserna för statens veterinärmedicinska anstalt

och veterinärhögskolan få i uppdrag att i samråd med veterinärstyrelsen

utforma de närmare principerna för denna verksamhet samt till Kungl.

Maj :t inkomma med härav föranledda förslag. Förslaget om att för vissa

regioner inrätta konsulenttjänster vid statens veterinärmedicins­

ka anstalt hör samman med frågan om distriktsveterinärorganisatio­

nens framtida uppläggning. Med hänsyn härtill kan jag inte tillstyrka för­

slaget.

Utredningen har föreslagit att veterinärmedicinsk expertis

stadigvarande knyts till lantbruksstyrelsens expertnämnd för granskning

av typritningar samt till vissa lantbruksnämnder. Lantbruksstyrelsen kan

besluta i dessa frågor.

Den veterinärmedicinska produktionsrådgivningen

omfattar bl. a den organiserade djurhälsokontrollen och sköts f. n. i hu­

vudsak av hushållningssällskapens veterinäravdelningar. Den bör även i

fortsättningen — i likhet med annan produlctionsrådgivning inom animalie-

produktionen — has om hand av och bekostas av jordbruksnäringen. Detta

innebär bl. a. att det i första hand är näringens egen sak att ta ställning

till vilken organisationsform den vill utnyttja för verksamheten. Oavsett

vilken organisationsform som väljs är det emellertid angeläget att garan­

tier lämnas för att kontrollen står öppen för alla jordbrukare.

Den organiserade djurhälsokontrollen bör även i fortsättningen grun­

das på författning som beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen. I motsats

till vad f. n. är fallet och i syfte att ge möjlighet till en tillräckligt anpass­

ningsbar verksamhet bör den grundläggande regleringen av verksamheten

ske genom en enda författning som ger Kungl. Maj :t eller den myndig­

het Kungl. Maj :t förordnar bemyndigande att bestämma kontrollens när­

mare omfattning och utformning. Som utredningen föreslagit bör hälsokon­

trollen gälla närmast sådana husdjur, vilkas egentliga funktion är att in­

gå i produktionen av animaliska livsmedel eller att användas för transpor­

ter inom jordbruket eller skogsbruket eller för annan verksamhet. Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

aktiekapital om 1 milj. kr., fördelat med 52 % på staten och 48 % på

Sveriges lantbruksförbund som har rätt att fördela sina aktier. Aktierna

som skall lyda på ett nominellt belopp av 1 000 kr. skall emitteras till

en kurs av 120 % för att skapa en reservfond. Stiftarna av bolaget skall

vidare åta sig kreditgaranti för bolaget om sammanlagt högst 1 milj. kr.

Ansvaret för garantin skall fördelas enligt samma grunder som gäller för

aktiekapitalet. Bolagets verksamhet skall på sikt lämna varken överskott

eller underskott. I den mån vinst uppkommer skall denna användas för att

hålla taxorna på en jämn, låg nivå och för en sådan konsolidering av bo­

laget som anses erforderlig från företagsekonomisk synpunkt och i övrigt

för ändamål som bolaget har att tillgodose. Eventuell täckning av förlust

genom aktieägarnas försorg skall ske i förhållande till aktieinnehavet. Sty­

relsen för bolaget skall bestå av sju ledamöter och två suppleanter, varav

Kungl. Maj:t utser fyra ledamöter och en suppleant. Bolagets firma skall

vara Aktiebolaget Laboratorietjänst och bolaget avses påbörja sin verk­

samhet den 1 januari 1970.

Vid överläggningarna har diskuterats att det nya bolaget till sig kny­

ter annan laboratorieverksamhet i syfte att stärka det ekonomiska under­

laget och skapa förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande för bo­

laget. Det har ansetts böra bli en uppgift för bolagets styrelse att vid sin

planering av verksamhetens omfattning och lokalisering även ta hänsyn

härtill. Delägarna i bolaget bör verka för att regional veterinärmedicinsk

laboratorieverksamhet om möjligt får fullgöras av bolaget samt alt de

undersökningar av denna art som staten helt eller delvis kan komma att

bekosta utförs av bolaget.

Med hänsyn till den tilltänkta verksamhetens art bör tjänstgörande fö­

reståndare för vart och ett av bolagets laboratorier ha ställning som offent­

lig tjänsteman.

Jag anser mig kunna biträda vad som sålunda överenskommits vid ifråga­

varande överläggningar. Som nämnts kommer hinder inte att föreligga för

bolaget att till sig knyta även annan laboratorieverksamhet om bolagets

styrelse finner det lämpligt. Den väntade omfattningen av sådan verk­

samhet synes dock inte vara så stor att skäl finns att f. n. ytterligare ut­

vidga huvudmannaskapet för bolaget. Inte heller har vid remissbehand­

lingen av utredningens förslag framkommit önskemål om delägarskap från

kommunförbundet och landstingsförbundet. Däremot har intresse visats

för att utnyttja bolagets laboratorier.

Jordbruksnäringen bör sålunda erbjudas alt tillsammans med staten ingå

som delägare i ett halvstatligt bolag under förutsättning av riksdagens god­

kännande av de riktlinjer som jag nu redovisat.

Som framgått av det föregående avses bolagets verksamhet bl. a. ersätta

den verksamhet som f. n. bedrivs vid hushållningssällskapens veterinärme­

dicinska laboratorier. Såsom angetts i utredningsförslaget kan fråga upp­

25

komma om bl. a. överförande av viss laboratorieutrustning till det före­

slagna bolaget. Jag avser att med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande ti­

digare denna dag tillkalla en särskild sakkunnig, som med utgångspunkt

i utredningens förslag och riktlinjerna för bildandet av det nya bolaget

skall överlägga med hushållningssällskapen.

Anslagsfrågor. Med hänvisning till det anförda förordar jag, att under

fonden för statens aktier för budgetåret 1969/70 tas upp ett investerings-

anslag av 624 000 kr. till Teckning av aktier i Aktiebolaget Laboratorie-

tjänst. Vidare bör inhämtas riksdagens medgivande om statsgaranti för

lån till bolaget intill ett belopp av 520 000 kr.

Statsbidrag vid vissa obduktioner samt för bakteriologisk undersökning

på salmonella i samband med obduktion som enligt förut nämnt beslut

av Kungl. Maj:t utbetalas till hushållningssällskapens veterinärbakterio­

logiska laboratorier och bekostas från anslaget Bekämpande av smitt­

samma husdjurssjukdomar, m. in. (jfr. prop. 1968: 1 bil. 11 s. 97) bör

sedan det nya laboratoriebolaget bildats i första hand utgå till bolagets la­

boratorier. Det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta härom.

Utredningen har föreslagit att bidrag till att främja juverhälsokontroll

hos nötkreaturen inte bör utgå i fortsättningen. Juverhälsokontrollen base­

ras på överenskommelser med djurägarna per kalenderår. Jag förordar, att

statsbidraget till denna kontroll upphör vid utgången av år 1969. För att

täcka statens kostnader före avvecklingen av bidraget bör anslaget Bidrag

till främjande av juverhälsokontroll lios nötkreaturen föras upp under

budgetåret 1969/70 med 1 000 kr.

Kostnaderna för den rådgivande nämnden vid veterinärstyrelsen kan

beräknas till 10 000 kr. Vidare kan kostnaderna för den utökade veterinär­

medicinska publikationsverksamheten väntas uppgå till 50 000 kr. För

båda dessa ändamål har jag beräknat medel i årets statsverksproposition

(bil. 11 s. 71) under veterinärstyrelsens anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att

1. antaga förslag till förordning om organiserad hälso­

kontroll av husdjur,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åt­

gärder för bildandet av Aktiebolaget Laboratorietjänst ef­

ter de riktlinjer jag anfört,

3. till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos

nötkreaturen på driftbudgeten under nionde huvudtiteln

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 000

kr.,

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1969

26

4. till Teckning av aktier i Aktiebolaget Laboratorie-

tjänst på kapitalbudgeten för budgetåret 1969/70 under

fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av

624 000 kr.,

5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att i över­

ensstämmelse med vad jag anfört ikläda staten garanti för

lån till Aktiebolaget Laboratorieränst intill ett belopp av

520 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­

ta protokoll utvisar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1969

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690169