2

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, dels att 29 § 1 mom. och 79—82 §§ kommunal­

lagen den 18 december 19531 skall upphöra att gälla, dels att rubriken

närmast före 79 § lagen skall utgå, dels att i 6—8, 10 och 12 §§, 14 § 2 och 3

inom., 16, 19, 28, 30, 32—34 och 37—39 §§, 46 § 1 mom., 54, 63 och 66 §§

samt 76 § 1 mom. lagen ordet »fullmäktig» eller böjningsform därav skall

bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande form därav, dels

att i 12, 20, 21, 24, 25, 54, 66, 69 och 72 §§ lagen ordet »fullmäktigsamman-

träde» skall bytas ut mot »sammanträde med kommunfullmäktige», dels att

i 7, 19, 30 och 32—42 §§, 46 § 1 mom., 54, 61, 63 och 70 §§ samt 76 § 2 mom.

lagen orden »kommunens styrelse» skall bytas ut mot »kommunstyrelsen»,

dels att 1, 4, 5, 9, 11 och 13 §§, 14 § 1 mom., 15, 17, 18, 22, 23, 26, 27, 31,

43, 45, 47—49, 58, 62, 65, 74 och 75 §§, 76 § 3 mom. samt rubrikerna närmast

före 5 och 47 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels

att rubriken närmast före 29 § lagen skall lyda »3 kap. Om kommunsty­

relsen och kommunens övriga nämnder m. m.»

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Riket är indelat i kommuner. Kom- Riket är indelat i kommuner.

munerna åro landskommuner, kö­

pingar och städer.

Råder osäkerhet------------------------ rätta sträckning.

Om kommunalförbund — —----------------särskilt stadgat.

Denna lag äger icke avseende å Denna lag äger icke avseende å

Stockholms stad.

Stockholms kommun.

4 §•

Kommuns beslutanderätt utövas Kommuns beslutanderätt utövas

av kommunens fullmäktige. Full- av kommunfullmäktige,

mäktige är o i landskommun och kö-

1 Senaste lydelse av 5 § se 1965: 750, av 6—9 och 33 §§ se 1968:184, av 28 § 1 och 2 mom.,

43, 45 och 49 §§ se 1967: 315, av 28 § 3 mom., 46 § 1 mom., 63 och 75 §§ se 1962:154 samt av

79 § se 1962: 92.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

tillämpning av vad i följande styc­

ke sägs; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl för­

läggas till olika valkretsar; att var­

je valkrets om möjligt utformas så,

att den kan omslutas med en sam­

manhängande gränslinje; samt att

antalet fullmäktige för hela kommu­

nen kan beräknas bliva lika förde­

lat på de särskilda valkretsarna i

den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en full­

mäktig för varje fullt tal, motsva­

rande det som erhålles, då kommu­

nens för samma år i mantalslängden

upptagna folkmängd delas med an­

talet fullmäktige för hela kommu­

nen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

skall utses, icke uppgår till det för

kommunen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de val­

kretsar, vilkas folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt den

angivna regeln äro bestämmande för

fullmäktiges antal inom valkretsar­

na, vara berättigade att var för sig

i ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

överskottstalen lika för två eller fle­

ra valkretsar, avgöres företrädet ge­

nom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, ef­

ter därom av kommunens styrelse

uppgjort förslag, fullmäktige göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må läns­

styrelsen förordna om sådan indel-

(Föreslagen lydelse)

mäktige med tillämpning av vad i

följande stycke sägs; att delar av

samma by eller hemman ej utan syn­

nerliga skäl förläggas till olika val­

kretsar; att varje valkrets om möj­

ligt utformas så, att den kan om­

slutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet fullmäk­

tige för hela kommunen kan beräk­

nas bliva lika fördelat på de sär­

skilda valkretsarna i den mån det

utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en kom­

munfullmäktig för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantals­

längden upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal full­

mäktige, som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda an­

talet, skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folk­

mängd mest överskjuter de tal, som

enligt den angivna regeln äro be­

stämmande för fullmäktiges antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter över­

skottens storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgö­

res företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, ef­

ter därom av kommunstyrelsen upp­

gjort förslag, kommunfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan in-

6

Kungl. Majris proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

fullmäktige det begära eller ordfö- mäktige det begära eller ordföran-

randen finner det nödigt.

den finner det nödigt.

Vid sammanträde före------------------------och förvaltning.

Vid sammanträde i oktober------- — —--------- och inkomststat.

Vid sammanträde i december----------------------- bliva lediga.

Skulle beträffande------------------- —- oktober månad.

14 §.

1 m o m. Kungörelse om fullmäk-

tigsammanträde innehållande upp­

gift om tid och ställe för samman­

trädet och de ärenden, som därvid

skola behandlas, utfärdas av ordfö­

randen eller, vid hinder för honom,

av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anord­

nad anslagstavla (kommunens an­

slagstavla) och, därest fullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast fyra

dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Där j ämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest fullmäktige så bestämt,

om de ärenden, som skola behand­

las, införas i en eller flera ortstid­

ningar senast en vecka före sam­

manträdet. Vid sammanträde före

utgången av december månad avgö-

res för nästföljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkän­

nagivande skall införas. Därvid bö­

ra väljas sådana tidningar, som ge­

nom spridning inom olika grupper

av kommunens medlemmar bringa

tillkännagivandet till de flestas kän­

nedom. Har vid fattandet av beslut

i ämnet förslag om tillkännagivan­

dets införande i annan ortstidning

1 in o m. Kungörelse om samman­

träde med kommunfullmäktige inne­

hållande uppgift om tid och ställe

för sammanträdet och de ärenden,

som därvid skola behandlas, utfär­

das av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anord­

nad anslagstavla (kommunens an­

slagstavla) och, därest kommunfull­

mäktige så beslutat, jämväl annor­

städes. Kungörelsen skall ock senast

fyra dagar före sammanträdet del­

givas envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige så

bestämt, om de ärenden, som skola

behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid sammanträde fö­

re utgången av december månad av-

göres för nästföljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkän­

nagivande skall införas. Därvid bo-

ra väljas sådana tidningar, som ge­

nom spridning inom olika grupper

av kommunens medlemmar bringa

tillkännagivandet till de flestas kän­

nedom. Har vid fattandet av beslut

i ämnet förslag om tillkännagivan­

dets införande i annan ortstidning

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

vid granskning av den av honom av­

givna revisionsberättelsen.

Efter därom av fullmäktige för

varje fall fattat beslut må annan i

kommunens tjänst anställd befatt­

ningshavare än som avses i andra

stycket vara tillstädes vid samman­

träde för att tillhandagå fullmäktige

med erforderliga upplysningar.

18

Fullmäktige skola meddela beslut

i ärenden, som hänskjutits till dem

av högre myndighet, ävensom i frå­

ga, som väckts genom framställning

av kommunens styrelse eller annan

kommunal nämnd eller genom mo­

tion av fullmäktig.

äger ock revisor vid granskning av

den av honom avgivna revisionsbe­

rättelsen.

Efter därom av kommunfullmäk­

tige för varje fall fattat beslut må

annan i kommunens tjänst anställd

befattningshavare än som avses i

andra stycket vara tillstädes vid

sammanträde för att tillhandagå

fullmäktige med erforderliga upp­

lysningar.

§•

Kommunfullmäktige skola medde­

la beslut i ärenden, som hänskjutits

till dem av högre myndighet, även­

som i fråga, som väckts genom

framställning av kommunstyrelsen

eller annan kommunal nämnd eller

genom motion av fullmäktig.

Sedan överläggningen-----------

Ordföranden tillkännagiver —

Begäres omröstning,----------------

Val av kommunalnämnd, drätsel­

kammare, stadskollegium och sådan

kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i 63

§, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av fullmäktige, skall vara proportio­

nellt, därest det begäres av minst

så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1.

Om förfarandet vid sådant propor­

tionellt val är särskilt stadgat.

eller nej.

med klubbslag.

vid val.

Val av kommunstyrelse och sådan

kommunal nämnd, som sägs i 44 §

andra stycket, samt av revisorer och

revisorssuppleanter, som avses i 63

§, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av kommunfullmäktige, skall vara

proportionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som mot­

svara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stad­

gat.

22

§.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

läggningen skall hållas inom stäng­

da dörrar.

Ordföranden vakar —------- ——

(Föreslagen lydelse)

sluta, att överläggningen skall hål­

las inom stängda dörrar.

- upplösa sammanträdet.

31 §.

Ledamöter och suppleanter i kom­

munens styrelse väljas av fullmäk­

tige till det antal fullmäktige be­

stämma. Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem.

Ledamöter och suppleanter i kom­

munstyrelsen väljas av kommunfull­

mäktige till det antal fullmäktige be­

stämma. Antalet ledamöter må dock

icke vara under fem.

Sker ej

till tjänstgöring.

43 §.

Fullmäktige må antaga reglemen­

te för kommunens styrelse. I regle­

mentet må bestämmas:

a) att med----------- -—-—-—• nämnder; samt

Kommunfullmäktige må antaga

reglemente för kommunstyrelsen. I

reglementet må bestämmas:

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av le­

damöter eller suppleanter i styrel­

sen, eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

att å styrelsens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas be­

skaffenhet skall i reglementet angi­

vas, dock att framställning eller ytt­

rande till fullmäktige icke må beslu­

tas annorledes än av styrelsen sam­

fällt.

b) att styrelsen äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av le­

damöter eller suppleanter i styrel­

sen, eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman bos kommunen

att å styrelsens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas be­

skaffenhet skall i reglementet angi­

vas, dock att framställning eller ytt­

rande till kommunfullmäktige icke

må beslutas annorledes än av sty­

relsen samfällt.

Innan beslut------------------------ nästa sammanträde.

I övrigt må, i den mån icke sär­

skilda bestämmelser meddelas i den­

na lag, genom reglementet bestäm­

mas den ordning, i vilken kommu­

nens styrelse har att utöva sina be­

fogenheter och fullgöra sina ålig­

ganden.

Beslut om antagande av reglemen­

te skall underställas länsstyrelsens

prövning.

I övrigt må, i den mån icke sär­

skilda bestämmelser meddelas i

denna lag, genom reglementet be­

stämmas den ordning, i vilken kom­

munstyrelsen har att utöva sina be­

fogenheter och fullgöra sina åliggan­

den.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

kunna inverka på stadens utveck­

ling och ekonomiska ställning, samt

hos stadsfullmäktige och övriga

nämnder ävensom hos andra myn­

digheter göra de framställningar,

som finnas påkallade.

Stadskollegiet har vidare:

a) att, såsom i 19 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos stadsfullmäktige;

b) att ombesörja verkställighet av

stadsfullmäktiges beslut, i den mån

ej verkställigheten uppdragits åt an­

nan;

c) att självt eller genom ombud

föra stadens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller stadsfullmäktiges beslut an­

kommer på annan;

d) att vårda och förteckna de kom­

munala arkiven, i den mån sådant ej

enligt denna lag ankommer på an­

nan; samt

e) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av stadsfullmäktige överlämnas

till kollegiet.

Stadskollegiet har ock att taga be­

fattning med de ärenden, vilkas

handläggning enligt särskilda för­

fattningar ankommer på kommu­

nens styrelse.

Stadskollegiet äger att från sta­

dens övriga nämnder samt dess be­

redningar och befattningshavare in­

fordra de yttranden och upplysning­

ar, som erfordras för fullgörande av

kollegiets uppgifter.

Bestämmelserna i 31—40, 42 och

46 §§ skola äga motsvarande till-

lämpning med avseende å stadskol­

legiet.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

vitt angår i landsting ej deltagande

stad, och en utdebitering av fem kro­

nor, såvitt angår annan kommun.

Lån, som här avses, skall vara ställt

att återbetalas inom fem år och, där­

est lånetiden är mer än ett år, att

årligen avbetalas; dock må kommun

vid förvärv av intecknad egendom

övertaga betalningsansvar även för

sådan i egendomen intecknad gäld,

som är ställd att betalas inom läng­

re tid eller i annan ordning.

(Föreslagen lydelse)

angår kommun som ej tillhör lands­

tingskommun, och en utdebitering

av fem kronor, såvitt angår annan

kommun. Lån, som här avses, skall

vara ställt att återbetalas inom fem

år och, därest lånetiden är mer än

ett år, att årligen avbetalas; dock må

kommun vid förvärv av intecknad

egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen inteck­

nad gäld, som är ställd att betalas

inom längre tid eller i annan ord­

ning.

Kommun äger------------------------äldre lånet.

Med lån----------- —-------- även borgen.

62

§.

Det åligger kommunens styrelse

att föra fortlöpande räkenskaper

över de medel den bar om händer.

Annan kommunal nämnd, som

omhänder har medel, skall föra rä­

kenskaper i enlighet med av kommu­

nens styrelse givna anvisningar och

årligen före den 1 mars, där ej sty­

relsen bestämmer annan tid, till sty­

relsen avlämna redovisning för sin

förvaltning under nästföregående

kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett,

skall kommunens styrelse inom tid,

som fullmäktige bestämma, dock se­

nast före den 1 april, sammanfatta

och avsluta kommunens räkenska­

per för nämnda kalenderår. I

I stad, där stadskollegium finnes,

skall vad i denna paragraf stadgas

om kommunens styrelse äga tillämp­

ning å drätselkammaren.

Det åligger kommunstyrelsen att

föra fortlöpande räkenskaper över

de medel den har om händer.

Annan kommunal nämnd, som

omhänderhar medel, skall föra rä­

kenskaper i enlighet med av kom­

munstyrelsen givna anvisningar och

årligen före den 1 mars, där ej sty­

relsen bestämmer annan tid, till sty­

relsen avlämna redovisning för sin

förvaltning under nästföregående

kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett,

skall kommunstyrelsen inom tid,

som kommunfullmäktige bestämma,

dock senast före den 1 april, sam­

manfatta och avsluta kommunens

räkenskaper för nämnda kalender­

år.

I kommun, där drätselnämnd fin­

nes, skall vad i denna paragraf stad­

gas om kommunstyrelsen äga till-

lämpning å drätselnämnden.

15

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

65 §.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

Revisionsberättelse skall inom tid,

som bestämmes av fullmäktiges ord­

förande, avlämnas till honom. Be­

rättelsen skall jämte de förklaring­

ar över framställda anmärkningar,

som ordföranden infordrar, fram­

läggas till granskning och avgöran­

de hos fullmäktige vid sammanträ­

de före utgången av juni månad;

dock må, där fullmäktige så bestämt,

ärendet företagas vid sammanträde

senare under året.

Revisionsberättelse skall inom tid,

som bestämmes av kommunfullmäk­

tiges ordförande, avlämnas till ho­

nom. Berättelsen skall jämte de för­

klaringar över framställda anmärk­

ningar, som ordföranden infordrar,

framläggas till granskning och av­

görande hos kommunfullmäktige vid

sammanträde före utgången av juni

månad; dock må, där fullmäktige så

bestämt, ärendet företagas vid sam­

manträde senare under året.

74

Fullmäktiges beslut om nya eller

förhöjda avgifter å den allmänna

rörelsen för begagnande av de plat­

ser, som anvisats åt densamma, el­

ler de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande, skola för att

vinna bindande kraft underställas

Konungens prövning och fastställel-

se.

Kommunfullmäktiges beslut om

nya eller förhöjda avgifter å den all­

männa rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densam­

ma, eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola

för alt vinna bindande kraft under­

ställas Konungens prövning och

fastställelse.

Fastställelse av------ - — — — — annat ändamål.

Om vissa andra beslut, som skola Om vissa andra beslut, som skola

underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning,

sägs i 49, 56 och 60 §§.

sägs i 56 och 60 §§.

Beslut, som--------------------— till Konungen.

75 §.

Fullmäktiges beslut om allmän

plan för hushållningen med stads

donationsjord skall för att erhålla

gällande kraft godkännas av läns­

styrelsen.

Om vissa andra beslut, som sko- Om beslut, som skola understäl­

la underställas länsstyrelsens prov- las länsstyrelsens prövning, sägs i

ning, sägs i 43, 52 och 61 §§ samt 52 och 61 §§ samt 76 § 3 mom.

76 § 3 mom.

Underställt beslut------------------------ därför uppgivas.

över vägrad----------------— — hos Konungen.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

76 §.

3 mom. Kommun må utse sär­

skild nämnd med uppgift att uppta­

ga och avgöra besvär över kommu­

nens styrelses eller annan kommu­

nal nämnds beslut om tillsättande

av eller förordnande å kommunal

tjänstebefattning eller entledigande

från sådan befattning eller om dis­

ciplinär åtgärd mot befattningsha­

vare, där klagan över beslutet eljest

skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärs-

nämnd antages av fullmäktige. Be­

slut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens

prövning. Där ej annat föreskrives i

reglementet, skall vad i 45 § sägs

äga tillämpning å besvärsnämnd.

3 mom. Kommun må utse sär­

skild nämnd med uppgift att upp­

taga och avgöra besvär över kom­

munstyrelsens eller annan kommu­

nal nämnds beslut om tillsättande

av eller förordnande å kommunal

tjänstebefattning eller entledigande

från sådan befattning eller om dis­

ciplinär åtgärd mot befattningsha­

vare, där klagan över beslutet eljest

skolat föras enligt 2 mom.

Reglemente för sådan besvärs­

nämnd antages av kommunfullmäk­

tige. Beslut om antagande av regle­

mente skall underställas länsstyrel­

sens prövning. Där ej annat före­

skrives i reglementet, skall vad i 45 §

sägs äga tillämpning å besvärs­

nämnd.

stadgas i 1 mom.

sägs i 1 mom.

Finnes besvärsnämnd,

Beträffande klagan

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Råder osäkerhet — — — rätta sträckning.

Om kommunalförbund —------- särskilt stadgat.

2

Medlem av kommunen är envar,

som är där mantalsskriven, ävensom

var och en, vilken, utan att vara

mantalsskriven i kommunen, där­

städes äger eller brukar fast egen­

dom eller är taxerad till allmän kom­

munalskatt att utgå till staden.

4

Kommunens beslutanderätt ut­

övas av stadsfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet till­

kommer stadskollegiet i egenskap av

kommunens styrelse samt stadens

övriga nämnder.

Medlem av kommunen är envar,

som är där mantalsskriven, ävensom

var och en, vilken, utan alt vara

mantalsskriven i kommunen, där­

städes äger eller brukar fast egen­

dom eller är taxerad till allmän kom­

munalskatt.

§•

Kommunens beslutanderätt ut­

övas av kommunfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet till­

kommer kommunstyrelsen och kom­

munens övriga nämnder.

23 8.

Sedan överläggningen-----------------

Ordföranden tillkännagiver---------

Begäres omröstning, — —-----------

Val av stadskollegium och drät­

selnämnd samt av revisorer och re­

visorssuppleanter, som avses i 67 §,

så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande

av stadsfullmäktige, skall vara pro­

portionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som mot­

svara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stad­

gat.

— — eller nej.

-------------- med klubbslag.

— vid val.

Val av kommunstyrelse och drät­

selnämnd samt av revisorer och re­

visorssuppleanter, som avses i 67 §,

så ock av två eller flera personer för

särskild beredning av ärenden, som

skola företagas till avgörande av

kommunfullmäktige, skall vara pro­

portionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som mot­

svara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stad­

gat.

19

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 KAP. .

Om stadskollegiet och stadens öv- Om kommunstyrelsen och kommu-

riga nämnder samt om borgarråds- nens övriga nämnder samt om bor-

bered ningen

garrådsber ed ningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

30 §.

Stadskollegiet skall i egenskap av

kommunens styrelse leda förvalt­

ningen av stadens angelägenheter

och hava inseende över övriga nämn­

ders verksamhet. Kollegiet skall med

uppmärksamhet följa de frågor, som

kunna inverka på stadens utveck­

ling och ekonomiska ställning, samt

hos stadsfullmäktige och övriga

nämnder ävensom hos andra myn­

digheter göra de framställningar,

som finnas påkallade.

Stadskollegiet har vidare:

a) att, såsom i 20 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos stadsfullmäktige;

b) att ombesörja verkställighet av

stadsfullmäktiges beslut, i den mån

ej verkställigheten uppdragits åt an­

nan;

c) att självt eller genom ombud

föra stadens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller stadsfullmäktiges beslut an­

kommer på annan; samt

d) att i övrigt fullgöra de upp­

drag, som av stadsfullmäktige över­

lämnas till kollegiet.

Stadskollegiet har ock att taga

befattning med de ärenden, vilkas

handläggning enligt särskilda för­

fattningar ankommer på kommunens

styrelse.

Stadskollegiet äger att från sta-

Kommunslyrelsen skall leda för­

valtningen av kommunens angelä­

genheter och hava inseende över öv­

riga nämnders verksamhet. Styrel­

sen skall med uppmärksamhet följa

de frågor, som kunna inverka på

kommunens utveckling och ekono­

miska ställning, samt hos kommun­

fullmäktige och övriga nämnder

ävensom hos andra myndigheter gö­

ra de framställningar, som finnas

påkallade.

Styrelsen har vidare:

a) att, såsom i 20 § sägs, bereda

ärenden, som skola förekomma till

behandling hos kommunfullmäkti­

ge;

b) att ombesörja verkställighet av

kommunfullmäktiges beslut, i den

mån ej verkställigheten uppdragits

åt annan;

c) att själv eller genom ombud

föra kommunens talan i alla mål och

ärenden, där detta icke på grund av

lag eller kommunfullmäktiges be­

slut ankommer på annan; samt

d) att i övrigt fullgöra de upp­

drag, som av kommunfullmäktige

överlämnas till styrelsen.

Kommunstyrelsen har ock att ta­

ga befattning med de ärenden, vil­

kas handläggning enligt särskilda

författningar ankommer på styrel­

sen.

Kommunstyrelsen äger att från

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

dens övriga nämnder samt dess be­

redningar ocli befattningshavare in­

fordra de yttranden och upplysning­

ar, som erfordras för fullgörande av

kollegiets uppgifter.

(Föreslagen lydelse)

kommunens övriga nämnder samt

dess beredningar och befattningsha­

vare infordra de yttranden och upp­

lysningar, som erfordras för fullgö­

rande av styrelsens uppgifter.

48 §.

Stadsfullmäktige skola antaga reg- Kommunfullmäktige skola antaga

lementen för stadskollegiet, borgar- reglementen för kommunstyrelsen,

rådsberedningen och drätselnämn- borgarrådsberedningen och drätsel-

den.

nämnden.

I reglementena för stadskollegiet I reglementena för kommunstyrel-

och drätselnämnden må bestämmas:

sen och drätselnämnden må bestäm­

mas :

a) i fråga----------- —--------kommunala nämnder,

b) i fråga om stadskollegiet och

drätselnämnden att var och en av

dessa nämnder äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av le­

damöter eller suppleanter i nämn­

den, eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos staden att

å nämndens vägnar fatta beslut i vis­

sa grupper av ärenden, vilkas beskaf­

fenhet skall i reglementet angivas,

dock att framställning eller yttrande

till stadsfullmäktige icke må beslu­

tas annorledes än av nämnden sam­

fällt.

Innan beslut--------------------— nästa

I övrigt må, i den män icke sär­

skilda bestämmelser meddelas i den­

na lag, genom de i första stycket an­

givna reglementen bestämmas den

ordning, i vilken stadskollegiet, bor­

garrådsberedningen och drätsel­

nämnden hava att utöva sina befo­

genheter och fullgöra sina åliggan­

den.

Beslut om antagande av reglemen­

te skall underställas Konungens

prövning.

b) i fråga om kommunstyrelsen

och drätselnämnden att var och en

av dessa nämnder äger uppdraga åt

särskild avdelning, bestående av le­

damöter eller suppleanter i nämn­

den, eller åt ledamot eller suppleant

eller åt tjänsteman hos kommunen

att å nämndens vägnar fatta beslut i

vissa grupper av ärenden, vilkas be­

skaffenhet skall i reglementet an­

givas, dock att framställning eller

yttrande till kommunfullmäktige

icke må beslutas annorledes än av

nämnden samfällt,

sammanträde.

I övrigt må, i den mån icke sär­

skilda bestämmelser meddelas i den­

na lag, genom de i första stycket an­

givna reglementen bestämmas den

ordning, i vilken kommunstyrelsen,

borgarrådsberedningen och drätsel­

nämnden hava att utöva sina befo­

genheter och fullgöra sina åliggan­

den.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

78 §.

Stadsfullmäktiges beslut om nya

eller förhöjda avgifter å den all­

männa rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densam­

ma, eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola

för att vinna bindande kraft under­

ställas Konungens prövning och

faststäilelse.

Kommunfullmäktiges beslut om

nya eller förhöjda avgifter å den all­

männa rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densam­

ma, eller de inrättningar, som äro

gjorda till dess betjänande, skola för

att vinna bindande kraft understäl­

las Konungens prövning och faststäl-

lelse.

Faststäilelse av — — —----------- annat ändamål.

Om vissa andra beslut, som sko- Om vissa andra beslut, som skola

la underställas Konungens prövning, underställas Konungens prövning,

stadgas i 48, 60 och 64 §§.

stadgas i 60 och 64 §§.

Beslut, som----------- — — — till Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, dels att 1 och 33 §§ lagen den 13 juni 1919 om änd­

ring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skall upphöra att gälla, dels

att rubriken närmast före 33 § lagen skall utgå, dels att 14 och 18 §§ lagen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

14 §.

Fullmäktige i kommun, vars om­

råde genom indelningsändring ökas

eller minskas, skola företräda såväl

den äldre som den ökade eller mins­

kade kommunen, om Konungen ej

bestämmer annat enligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

fullmäktiges uppdrag skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val till fullmäktige

verkställas för tiden till utgången

av det år, då allmänna val av full­

mäktige nästa gång skola äga rum.

Där sådant förordnande meddelats

åligger det länsstyrelsen att snarast

möjligt under året innan indelnings-

ändringen träder i kraft och sist fö­

re den 1 juli, med tillämpning av

vad om valdag och fullmäktiges an-

Kommunfullmäktige i kommun,

vars område genom indelningsänd­

ring ökas eller minskas, skola före­

träda såväl den äldre som den öka­

de eller minskade kommunen, om

Konungen ej bestämmer annat en­

ligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

kommunfullmäktiges uppdrag skola

upphöra, då den nya indelningen

träder i kraft, samt nytt val till kom­

munfullmäktige verkställas för tiden

till utgången av det år, då allmänna

val av fullmäktige nästa gång skola

äga rum. Där sådant förordnande

meddelats åligger det länsstyrelsen

att snarast möjligt under året innan

indelningsändringen träder i kraft

och sist före den 1 juli, med tillämp­

ning av vad om valdag och fullmäk-

1 Lagen omtryckt 1957: 282. Senaste lydelse av 14 och 18 §§ se 1965: 595.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

tal är särskilt stadgat, bestämma vil­

ken dag valet skall äga rum och hu­

ru många fullmäktige skola utses

ävensom förordna person att kun­

göra första sammanträdet med full­

mäktige och där föra ordet, till dess

ordförande valts. Länsstyrelsen äger

i samband därmed förordna om

kommunens indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av eljest

gällande bestämmelser om tid för

meddelande av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållan­

dena därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse

och övriga nämnder eller i någon

eller några av dem skola upphöra,

då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val dessförinnan

verkställas av de nya fullmäktige

för tiden till utgången av löpande

tj änstgöringstider.

(Föreslagen lydelse)

tiges antal är särskilt stadgat, be­

stämma vilken dag valet skall äga

rum och huru många fullmäktige

skola utses ävensom förordna per­

son att kungöra första sammanträ­

det med fullmäktige och där föra or­

det, till dess ordförande valts. Läns­

styrelsen äger i samband därmed

förordna om kommunens indelning

i valkretsar och valdistrikt oberoen­

de av eljest gällande bestämmelser

om tid för meddelande av sådant

förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållan­

dena därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunstyrelsen och

kommunens övriga nämnder eller

i någon eller några av dem skola

upphöra, då den nya indelningen

träder i kraft, samt nytt val dessför­

innan verkställas av de nya fullmäk­

tige för tiden till utgången av löpan­

de tjänstgöringstider.

18

§.

I nybildad kommun skall val av

fullmäktige förrättas så fort ske kan

under året innan indelningsändring-

en träder i kraft. Om valet icke skall

äga rum under år, då allmänna val

av fullmäktige förrättas, skall det

ej avse längre tid än till utgången

av det år, då sådana allmänna val

I nybildad kommun skall val av

kommunfullmäktige förrättas så fort

ske kan under året innan indelnings-

ändringen träder i kraft. Om valet

icke skall äga rum under år, då all­

männa val av fullmäktige förrättas,

skall det ej avse längre tid än till

utgången av det år, då sådana all­

männa val nästa gång skola äga rum.

nästa gång skola äga rum.

Det åligger----------- sådant förordnande.

Länsstyrelsen skall----------- fullmäktige valda.

I nybildad kommun skola full- I nybildad kommun skola kom-

mäktige innan indelningsändringen munfullmäktige innan indclnings-

träder i kraft förrätta val av kom- ändringen träder i kraft förrätta val

munens styrelse och nämnder.

av kommunstyrelse och nämnder.

24

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

I fråga------------------------ nästfoljande året.

Valnämnd, som ——— —------- av indelningsändringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

25

4) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 3 december 1965 (nr 596) om kommunala sammanlägg -

ningsdelegerade

Härigenom förordnas, dels att i 11 och 15 §§ lagen den 3 december 1965

om kommunala sammanläggningsdelegerade ordet »fullmäktig» eller böj­

ningsform därav skall bytas ut mot »kommunfullmäktig» eller motsvarande

form därav, dels att 2 och 17 §§ lagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

2

§■

Delegerade

och suppleanter för

varje kommun väljas av kommunens

fullmäktige senast trettio dagar ef­

ter det kommunen fått del av för­

ordnandet om indelningsändringen.

Valbar är den som är fullmäktig i

kommunen. Bestämmelserna i 22 §

fjärde stycket kommunallagen den

18 december 1953 (nr 753) om pro­

portionellt val äga motsvarande till-

lämpning. Sker ej val av supplean­

ter proportionellt, skall bestämmas

den ordning i vilken suppleanterna

Delegerade och suppleanter för

varje kommun väljas av kommun­

fullmäktige senast trettio dagar efter

det kommunen fått del av förord­

nandet om indelningsändringen. Val­

bar är den som är fullmäktig i kom­

munen. Bestämmelserna i 22 § fjär­

de stycket kommunallagen den 18

december 1953 (nr 753) om propor­

tionellt val äga motsvarande tillämp­

ning. Sker ej val av suppleanter pro­

portionellt, skall bestämmas den

ordning i vilken suppleanterna skola

inkallas till tjänstgöring.

skola inkallas till tjänstgöring.

Sedan val----------- ----- -------som möjligt.

Avgår delegerad------- — —------- - motsvarande tillämpning.

17 §.

Bestämmelserna i 33 § andra styc- Bestämmelserna i 33 § andra styc­

ket, 35—39 §§ och 40 § andra styc- ket, 35—39 §§ och 40 § andra styc­

ket kommunallagen om kommunens ket kommunallagen om kommunsty-

styrelse äga motsvarande tillämp- relse äga motsvarande tillämpning

ning på arbetsutskottet och på kom- på arbetsutskottet och på kommitté.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

mitté. Tillkännagivande som avses

i 39 § tredje stycket skall ske på

anslagstavlorna i de kommuner som

lieröras av indelningsändringen.

(Föreslagen lydelse)

Tillkännagivande som avses i 39 §

tredje stycket skall ske på anslags­

tavlorna i de kommuner som berö­

ras av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

27

5) Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, dels att i 1 §, 2 § 2 och 3 mom. samt 15 § landstings­

lagen den 14 maj 19541 ordet »stad» eller böjningsform därav skall bytas

ut mot »kommun» eller motsvarande form därav, dels att 7 och 36 §§ lagen

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7

Rösträtt vid val av landstingsmän

jämte suppleanter tillkommer envar,

som i kommun inom landstings­

kommunen är röstberättigad vid val

av kommunal- eller stadsfullmäkti­

ge-

Om upprättande----------------- —- —■ -

§•

Rösträtt vid val av landstingsmän

jämte suppleanter tillkommer envar,

som i kommun inom landstingskom­

munen är röstberättigad vid val av

kommunfullmäktige.

----------kommunala vallagen.

36

Landstingets protokoll----------------

Det tryckta protokollet och de till

landstinget inkomna handlingar, vil­

ka befordras till trycket, skola över­

sändas till länsstyrelsen och samt­

liga landstingsmän samt utdelas till

kommunerna för att genom kommu­

nens styrelses försorg hållas tillgäng­

liga för kommunens medlemmar.

Landstingets protokoll----------------

Den som---------------------------- --------

------------------- beslut uppdragits.

Det tryckta protokollet och de till

landstinget inkomna handlingar, vil­

ka befordras till trycket, skola över­

sändas till länsstyrelsen och samtli­

ga landstingsmän samt utdelas till

kommunerna för att genom kom­

munstyrelsens försorg hållas till­

gängliga för kommunens medlem­

mar.

------- landstinget bestämt.

riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse av 15 § se 1965: 103.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

6) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 1 och 5 §§, 8 § 1 mom., 12, 21 och 34 §§ lagen

den 31 maj 1957 om kommunalförbund1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

1 m o m. För handhavande av en

eller flera kommunala angelägenhe­

ter må städer, landskommuner, kö­

pingar och municipalsamhällen sam­

mansluta sig till kommunalförbund

i den ordning denna lag stadgar.

Sammanslutning för ändamål, som

nyss är sagt, må ock kunna ske

mellan landstingskommuner samt

mellan landstingskommun och stad,

som icke tillhör landstingskommun.

Vad i------------------------------------ visst

2 mom. Vad i denna lag sägs om

kommun skall ock gälla municipal-

samhälle.

§■

1 mom. För handhavande av en

eller flera kommunala angelägenhe­

ter må kommuner sammansluta sig

till kommunalförbund i den ordning

denna lag stadgar.

Sammanslutning för ändamål, som

nyss är sagt, må ock kunna ske

mellan landstingskommuner samt

mellan landstingskommun och kom­

mun, som icke tillhör landstings­

kommun,

ändamål.

5 §•

Vad i 7 § tredje och fjärde styc­

kena, 11 § första och tredje stycke­

na, 12 § samt 14—28 §§ kommunal­

lagen är stadgat om kommuns full­

mäktige skall äga motsvarande till-

Vad i 7 § tredje och fjärde styc­

kena, 11 § första och tredje stycke­

na, 12 § samt 14—28 §§ kommunal­

lagen är stadgat om kommunfull­

mäktige skall äga motsvarande till-

1 Senaste lydelse av 8 § 1 mom. se 1968:187.

29

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

lämpning i fråga om kommunalför- lämpning i fråga om kommunalför­

bunds fullmäktige.

bunds fullmäktige.

8

§.

1 mom. Förbundsfullmäktige väljas —------------------- — följande året.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Val av------- — -—----- —------------------

Skall val av förbundsfullmäktige

ske i december månad det år all­

männa kommunalval ägt rum, skola

förbundsfullmäktige väljas av de vid

kommunalvalet utsedda ledamöter­

na av förbundsmedlems fullmäkti­

ge. Det ankommer på kommuns full­

mäktige att utse en av de nyvalda

ledamöterna av kommunens full­

mäktige att utfärda kungörelse om

sammanträde för val av förbunds­

fullmäktige och att där föra ordet.

12

Där ej annat är särskilt föreskri­

vet, skall vad i 30 §, 31 § första styc­

ket första punkten och andra styc­

ket, 32 §, 33 § första stycket första

punkten och andra stycket samt 34

—46 §§ kommunallagen är stadgat

om kommuns styrelse och övriga

nämnder in. m. äga motsvarande till-

lämpning i fråga om kommunalför­

bunds styrelse och övriga nämnder

m. m.

-----under året.

Skall val av förbundsfullmäktige

ske i december månad det år allmän­

na kommunalval ägt rum, skola för­

bundsfullmäktige väljas av de vid

kommunalvalet utsedda ledamöterna

av förbundsmedlems fullmäktige.

Det ankommer på kommuns full­

mäktige att utse en av de nyvalda

ledamöterna av kommunfullmäktige

att utfärda kungörelse om samman­

träde för val av förbundsfullmäkti­

ge och att där föra ordet.

§•

Där ej annat är särskilt föreskri­

vet, skall vad i 30 §, 31 § första styc­

ket första punkten och andra styc­

ket, 32 §, 33 § första stycket första

punkten och andra stycket samt 34

—46 §§ kommunallagen är stadgat

om kommunstyrelse och övriga

nämnder m. m. äga motsvarande till-

lämpning i fråga om kommunalför­

bunds styrelse och övriga nämnder

m. m.

21

§.

Kommun, som i 1 § sägs, äger

väcka fråga om bildande av kom­

munalförbund. Sådan fråga kan ock

väckas av länsstyrelsen.

Där kommunalförbund —---------- -

Hava kommuner enats om anta­

gande av förbundsordning och fin­

ner länsstyrelsen, att förbundsord-

ningens bestämmelser icke strida

Kommun och landstingskommun

äga väcka fråga om bildande av kom­

munalförbund. Sådan fråga kan

ock väckas av länsstyrelsen.

—- — förbundsordning upprättas.

Har enighet uppnåtts om antagan­

de av förbundsordning och finner

länsstyrelsen, att förbundsordning-

ens bestämmelser icke strida mot

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

(Nuvarande lydelse)

mot lag eller författning samt att bil­

dande av det sålunda föreslagna för­

bundet skulle medföra allmänt gagn,

fastställer länsstyrelsen förbunds-

ordningen och bestämmer den tid,

då förbundet skall träda i verksam­

het.

34

Befinnes kommunalförbund----------

Yppas skuld, som kommunalför­

bund ådragit sig, först efter förbun­

dets upplösning, äger vad nu är sagt

motsvarande tillämpning beträffan­

de de kommuner, som voro medlem­

mar av förbundet, då det upplöstes.

(Föreslagen lydelse)

lag eller författning samt att bildan­

de av det sålunda föreslagna för­

bundet skulle medföra allmänt gagn,

fastställer länsstyrelsen förbunds-

ordningen och bestämmer den tid,

då förbundet skall träda i verksam­

het.

§•

------ —- — prövas skäliga.

Yppas skuld, som kommunalför­

bund ådragit sig, först efter förbun­

dets upplösning, äger vad nu är sagt

motsvarande tillämpning beträffan­

de de kommuner eller landstings­

kommuner, som voro medlemmar av

förbundet, då det upplöstes.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

31

7) Förslag

till

Lag

med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Föreskrift i lag eller annan författning om

1. stad skall i stället avse kommun, som består av område vilket enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde stad,

och, i den mån icke Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om ändring

i kommunindelningen, kommun, i vilken sådant område ingår,

2. köping skall i stället avse kommun, som består av område vilket enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde kö­

ping, och, i den mån icke Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om änd­

ring i kommunindelningen, kommun, i vilken sådant område ingår till­

sammans med område som enligt samma indelning utgjorde eller ingick

i landskommun,

3. landskommun skall i stället avse, utöver vad som följer av förordhande

enligt 1. eller 2., kommun, som består av ett eller flera områden vilka enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde eller

ingick i landskommun.

2

§•

Föreskrift i lag eller annan författning om

1. kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall i stället avse kom­

munfullmäktige,

2. kommunalnämnd, stadskollegium eller, i fråga om stad utan stads-

kollegium, drätselkammare skall i stället avse kommunstyrelse,

3. drätselkammare i stad med stadskollegium skall i stället avse drät­

selnämnd.

3 §■

Föreskrift i lag eller annan författning om municipalsamhälle skall ej

längre gälla.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

4 §•

Stads ensamrätt till auktionsverksamhet skall upphöra vid utgången av

år 1970. Utövar stad vid denna tidpunkt sådan rätt inom visst område, får

kommun som består av detta område, eller kommun, i vilken området in­

går, intill utgången av år 1972 utöva samma rätt inom detta område eller

det större område Kungl. Maj :t i ärende om ändring i kommunindelningen

bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

33

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 21 mars 1969.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, H

olmqvist

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

,

B

engtsson

.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmä­

ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

enhetlig kommunbeteckning m. m. och anför.

Inledning

I samband med att statsmakterna lade fast riktlinjerna för den nu på­

gående kommunindelningsreformen uttalades att en utredning om de med

införandet av en enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen bor­

de komma till stånd (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64). Den 18 maj

1962 fick kommunalrättskommittén i uppdrag att göra en sådan utred­

ning. Kommittén har behandlat denna fråga samtidigt med ett den 31 maj

1963 erhållet uppdrag att förutsättningslöst och allsidigt utreda frågan

om avveckling av städernas auktionsmonopol. Uppdragen har redovisats

den 15 november 1967 i betänkandet Enhetlig kommuntyp — Städernas

auktionsmonopol m. m. (SOU 1967: 58).1

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern,

socialstyrelsen, statens vägverk, statens planverk, samtliga länsstyrelser,

kammarkollegiet, skolöverstyrelsen, kommerskollegium, Svenska kommun­

förbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Sven­

ska fondhandlareföreningen.

Länsstyrelserna har överlämnat yttranden från 121 städer, 54 köpingar,

83 landskommuner och 3 municipalsamhällen. Dessutom har länsstyrelser­

na i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs,

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, riksdagsman­

nen Carl Albert Andersson, direktörerna Harald Aronsson och Sven-Olof Dahlman, riksdags­

mannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture Holmkvist, direktören Sven

A. Järdler, f. d. riksdagsmannen Axel Mannerskantz samt riksdagsmannen Olof Westberg.

3—-Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 63

34

Gävleborgs samt Västernorrlands län överlämnat yttranden från lands­

tingets förvaltningsutskott, länsstyrelsen i Kronobergs län från länsläka-

ren, vägförvaltningen och länsarkitektkontoret, länsstyrelsen i Malmöhus

län från länsarkitektkontoret samt länsstyrelsen i Värmlands län från

överlantmätaren och Svenska kommunförbundets länsavdelning. Kom­

mer skollegium har överlämnat yttranden från handelskamrarna i Stock­

holm, Norrköping, Malmö, Göteborg, Borås, Karlstad, Örebro, Gävle, Sunds­

vall och Luleå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Kommuntyperna

Enligt 1 § kommunallagen (KL) den 18 december 1953 (in- 753) är kom­

munerna — dvs. de borgerliga primärkommunerna — landskommuner,

köpingar och städer.

Landskommunen har utvecklats ur socknen. Denna var ursprungligen

en personlig gemenskap mellan de jordägande sockenborna. Genom förord­

ningen den 21 mars 1862 (nr 13) om kommunalstyrelse på landet erkän­

des socknen som en särskild kommun. Socknen blev därigenom ett från

de enskilda kommunmedlemmarna skilt rättssubjekt för tillgodoseende

av intressen knutna till ett bestämt område. Ett motsvarande erkännande

lämnades städerna genom förordningen samma dag (nr 14) om kommunal­

styrelse i stad.

För att främja bosättningen i städerna och därmed en livligare handel

och utvecklingen av andra näringar gavs med början troligen under slutet

av 1200-talet åt städerna särskilda privilegier. Viktiga rättigheter som till­

kom städerna på grund av sådana privilegier var bl. a. en monopolställ­

ning i fråga om handel och vissa andra näringar och rätten att ta upp

avgifter av olika slag. Å andra sidan hade städerna vissa skyldigheter,

t. ex. att hålla rådhusrätt. Staten skaffade sig samtidigt ett inflytande över

städernas förvaltning som det saknades motsvarighet till på landet. For­

merna för statskontrollen har växlat. Slutligen kom viktiga kontrollfunk­

tioner att utövas av magistraten eller i vissa städer av kommunalborgmäs­

taren. En avveckling av städernas näringsrättsliga särställning påbörjades

under senare delen av 1700-talet och slutfördes i stort sett genom närings-

frihetsförordningen den 18 juni 1864 (nr 42 s. 1). Också övriga privilegier

har efter hand i allt väsentligt avvecklats. Efter statsmakternas beslut år

1964 (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342) om avveckling av vissa av stä­

dernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten har

sålunda städerna bara i ett par mindre väsentliga avseenden en särställning.

Också de särskilda formerna för statsuppsikten har efter hand avvecklats.

Magistratens eller kommunalborgmästarens återstående statliga förvalt­

ningsuppgifter utskiftades slutligt på andra organ genom statsmakternas

35

beslut samma år (prop. 1964: 163, 1LU 36, rskr 325) om avveckling av magi­

strats- och kommunalborgmästarinstitutionerna.

Den kommunala organisationen har varit olika utformad i städerna och

på landet vilket bl. a. hängt samman med de olika formerna för statsupp-

sikten. En utjämning har emellertid fortlöpande ägt rum i detta avseende.

Viktiga steg i utjämnande riktning togs genom 1862 års kommunalförord­

ningar, som innebar en inbördes anpassning i stora stycken av den kom­

munala organisationen för städerna och för landskommunerna samt —

fr. o. m. år 1955 —- genom KL som är den första gemensamma kommunalla­

gen för stad och land. F. n. skiljer sig den kommunala organisationen

i landskommuner och städer bara på några få punkter.

Inom ett stort antal lagstiftningsområden gäller olika regler för tätort

och för landsbygd. I åtskilliga fall när särregler motiverats av tätortsbehov

har sådana getts för städer. I den mån andra regler behövts för landsbygd

har sådana getts för landskommuner. I takt med den utveckling som in­

neburit att många städer inte längre är enbart tätorter och att många nya

tätorter inte fått stadsrättigheter har emellertid inom många av dessa lag­

stiftningsområden särbestämmelserna för stad gjorts tillämpliga på and­

ra tätorter och särregler för landskommun gjorts tillämpliga på delar av

städer, varvid den faktiska tätortsgraden fått fälla avgörandet. En sådan

utveckling pågår fortfarande.

Sedan 1600-talet har vissa samhällen fått köpingsrättigheter. Dessa gav

ända in på 1800-talet vissa företräden i förhållande till landsbygden,

främst inom det näringsrättsliga området. Några sådana företräden har

köpingarna inte längre. Den kommunala organisationen är efter 1862 års

kommunallagstiftning densamma som för landskommunerna. I övrigt är

köpingarna i stor utsträckning jämställda med städerna i rättsligt av­

seende.

Lagstiftningen om ordnings-, byggnads- och brandväsendet samt hälso­

vården avsåg till en början i princip bara städerna. Förordnande kunde

emellertid meddelas om att lagstiftningen inom ett eller flera av dessa

områden skulle tillämpas också på annan ort. Genom lagen den 27 maj 1898

fnr 54 s. 1) angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse på

landet föreskrevs att sådan ort, om den inte utgjorde kommun, skulle

anses som ett särskilt samhälle (municipalsamhälle) vars medlemmar

fick, oberoende av kommunen i övrigt, vårda sådana för samhället gemen­

samma ordnings- och hushållningsangelägenheter som avsågs i lagstift­

ningen. På sådant samhälle skulle i allt väsentligt bestämmelserna om

kommun äga tillämpning. Genom tillkomsten av allmänna ordningsstadgan

(AOst) den 14 december 1956 (nr 617), hälsovårdsstadgan den 19 decem­

ber 1958 (nr 663), brandlagen den 30 mars 1962 (nr 90) och brandstad-

gan den 30 mars 1962 (nr 91) — vilka i huvudsak är tillämpliga på landet

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

i dess helhet — upphörde möjligheten att bilda municipalsamhällen för

handhavande av angelägenheter som avses i dessa författningar. Munici­

palsamhällen som uteslutande hade hand om sådana angelägenheter upp­

hörde alltså därmed. Enligt 11 § lagen den 18 december 1953 (nr 754) om

införande av kommunallagen (KLP) kan visserligen municipalsamhälle

för handhavande av angelägenheter enligt AOst fortfarande bildas, om

särskilda skäl föreligger, men denna möjlighet har inte utnyttjats.

De municipalsamhällen som finns f. n. är således bara sadana som utgör

områden på landet där bestämmelserna för stad i byggnadslagen (BL) den

30 juni 1947 (nr 385) skall äga tillämpning och som skall handha ange­

lägenheter enligt denna lag. Enligt 79 § KL får Kungl. Maj :t förordna att

sådant municipalsamhälle skall bildas om särskilda skäl föreligger. Sådant

förordnande har inte meddelats. Kvarvarande municipalsamhällen hand­

har också vissa andra uppgifter, bl. a. vissa angelägenheter enligt lagen

den 30 juni 1943 (nr 431) om allmänna vägar (LAV), lagen den 3 juni

1955 (nr 314) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, civilförsvars­

lagen den 22 april 1960 (nr 74) och lagen den 14 december 1956 (nr 619)

om skyldighet att renhålla gata m. in.

Skillnader mellan de olika typerna av kommuner i fråga om den kommunala

organisationen och i fråga om reglerna rörande ändring i kommunindelningen

Den kommunala organisationen

Enligt 4 § KL är kommuns beslutande organ i landskommun och kö­

ping kommunalfullmäktige och i stad stadsfullmäktige. Enligt 4 § kom­

munallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) (KLS) är det beslu­

tande organet i Stockholm stadsfullmäktige. Kommunens styrelse är en­

ligt 4 § KL i landskommun och köping kommunalnämnd och i stad drät­

selkammare eller — om Kungl. Maj :t pa förslag av stadsfullmäktige med

stöd av 29 § KL förordnat det •— stadskollegium. I Stockholm utgörs sta­

dens styrelse av stadskollegiet (4 § KLS). Förordnande enligt 29 § KL

har meddelats bara för Göteborg och Hälsingborg. I Stockholm är till

stadskollegiet knuten en borgarrådsberedning, som består av det antal

borgarråd som fullmäktige bestämmer (45 § KLS).

Enligt 30 § KL skall kommunens styrelse, när denna utgörs av kom­

munalnämnd eller drätselkammare, leda förvaltningen av kommunens an­

gelägenheter och ha inseendet över övriga nämnders verksamhet. I paragra­

fen anges vidare särskilt vissa uppgifter som ankommer på styrelsen,

bl. a. att ha hand om kommunens drätsel och därvid själv förvalta kom­

munens egendom i den mån inte sådan förvaltning uppdragits åt annan

nämnd.

För stadskollegium gäller ingen motsvarighet till föreskriften om skyl­

dighet för kommunens styrelse i allmänhet att ha hand om kommunens

³⁶

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

37

drätsel och därvid själv förvalta kommunens egendom. I stad med stads-

kollegium skall i stället drätselkammaren föra stadens räkenskaper och

ta den befattning med stadens drätsel i övrigt som föreskrivs i reglemente

för stadskollegiet och drätselkammaren (48 § KL). I Stockholm fullgörs

motsvarande uppgifter av en drätselnämnd. I övrigt gäller detsamma i frå­

ga om stadskollegiums och annan kommunstyrelses uppgifter (47 § KL

och 30 § KLS).

I kommun utan stadskollegium får fullmäktige enligt 43 § KL anta

reglemente för kommunens styrelse. Beslut om antagande av reglemente

skall underställas länsstyrelsens prövning. I reglementet får bestämmas dels

att med styrelsens medelsförvaltning skall föras samman medelsförvalt­

ning som enligt särskilda författningar ankommer på andra kommunala

nämnder, dels att styrelsen får uppdra åt ledamot, avdelning av styrelsen

eller tjänsteman hos kommunen att på styrelsens vägnar fatta beslut i vis­

sa grupper av ärenden som anges i reglementet. Vidare får i reglementet

bestämmas den ordning i vilken styrelsen skall utöva sina befogenheter

och fullgöra sina åligganden i den mån sådana bestämmelser inte finns

i KL. I stad med stadskollegium skall fullmäktige enligt 49 § KL anta ett

för stadskollegiet och drätselkammaren gemensamt reglemente. I Stock­

holm skall stadsfullmäktige anta reglementen för stadskollegiet och drät­

selnämnden (48 § KLS). I reglemente får tas in samma slag av bestäm­

melser som för styrelsen i kommun utan stadskollegium. Beslut om anta­

gande av reglemente skall underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Kommunindelningen

Vid ändring i den kommunala indelningen har det viss betydelse om en

kommun som berörs av ändringen är en stad eller köping eller om den

är en landskommun.

I 2 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning (KIL) anges vilka former av kommunala indel -

ningsändringar som kan förekomma. Innebörden av paragrafen är föl­

jande. Nybildning av kommun föreligger bl. a. när två eller flera hela

landskommuner läggs samman till eu kommun. Alla kommuner som in­

går i sammanläggningen upplöses. Ett annat fall av indelningsändring fö­

religger när ett område förs över från en kommun till en annan. I sådana

fall består båda kommunerna efter ändringen. Läggs stad eller köping

samman med en eller flera landskommuner, betecknas detta inte, som vid

sammanläggning av enbart landskommuner, som en nybildning. I stället

anses staden eller köpingen bestå medan övriga kommuner upplöses. Läggs

köping samman med stad anses staden bestå medan köpingen upplöses. I ett

fall har två städer (Öregrund och Östhammar) lagts samman. Den ena sta­

den (Östhammar) ansågs bestå och den andra upplöstes.

Under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och ändringens

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ikraftträdande utövas enligt 13 § KIL den kommunala beslutanderätten

enligt den nya indelningen. I fråga om angelägenhet som avser kommunen

enligt den äldre indelningen skall dock denna indelning följas tills den nya

indelningen träder i kraft. Beslut som rör bara de gamla kommunerna

fattas alltså fram till indelningsändringens ikraftträdande fortfarande av

dessa, medan beslut som rör kommunen enligt den nya indelningen fattas av

denna. Indelningsändring träder i kraft vid årsskifte. Kungl. Maj :t förord­

nar om ändringen senast åtta månader tidigare.

Genom ändring år 1965 i KIL och tillkomsten av lagen den 3 december

1965 (nr 596) om kommunala sammanläggningsdelegerade (prop. 1965:

151, KU 41, rskr 389) tillskapades ett särskilt organ — kommunala sam­

manläggningsdelegerade — som företräder kommunen enligt den nya in­

delningen under tiden mellan förordnandet om indelningsändring och änd­

ringens ikraftträdande. Sammanläggningsdelegerade utses alltid för ny­

bildad kommun och efter Kungl. Maj :ts prövning för annan kommun som

består efter indelningsändringen, t. ex. stad eller köping som en eller flera

landskommuner lagts samman med. Förordnande om sammanläggnings­

delegerade meddelas i det senare fallet i allmänhet när indelningsändring­

en medför en folkmängdsförskjutning på 15—25 %. Före tillkomsten av

denna lagstiftning fanns innan nya val för den nybildade kommunen hade

förrättats inget organ som företrädde kommunen före ändringens ikraft­

trädande. I andra indelningsfall företräddes kommunen enligt den nya in­

delningen av någon av de äldre kommunernas organ, vid sammanläggning

av en eller flera landskommuner med stad eller köping av stadens eller

köpingens. Detsamma gäller fortfarande om sammanläggningsdelegerade

inte utses.

Vid nybildning av kommun måste alltid förrättas val av fullmäktige

samt styrelse och övriga nämnder innan den nya indelningen träder i kraft.

I andra indelningsfall, t. ex. när en eller flera landskommuner läggs sam­

man med stad eller köping, beror det på Kungl. Maj :ts prövning om nyval

till kommunen enligt den nya indelningen skall ske. Förordnande om nyval

av fullmäktige meddelas enligt praxis i allmänhet när indelningsändringen

medför en folkmängdsförskjutning på 15—25 %. Träder indelningsänd­

ring i kraft vid årsskifte efter ordinarie kommunalval meddelas dock inget

förordnande av nyval. Det ordinarie valet avser då utan särskilt förord­

nande kommunerna enligt den nya indelningen.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter

Genom 1984 års reform avvecklades städernas särskilda rättigheter och

skyldigheter i förhållande till staten. Av städernas särställning återstår nu­

mera bara det auktionsmonopol som städerna kan få utöva och vissa stä­

ders egenskap av stapelstad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

39

Genom skrivelser från rikets ständer till Kungl. Maj :t den 13 december

1734 och Kungl. brev den 25 februari 1735 till överståthållaren komplette­

rade genom Kungl. Maj :ts beslut den 18 december 1772 om förbud mot

auktioner »hardt nära Tullarne utom Stockholms Stad» tillerkändes Stock­

holm ett auktionsmonopol. Monopolet innefattar ensamrätt för

staden att genom auktionsverk förrätta auktioner.

Genom resolutioner på städernas besvär den 3 december 1680, § 10, den

16 oktober 1723, § 35, och den 12 juli 1731, § 13, medgavs övriga städer rätt

att inrätta auktionsverk. Resolutionerna innehåller inget uttryckligt med­

givande till en städernas ensamrätt att hålla auktioner. I doktrin och praxis

har resolutionerna dock ansetts innebära att i städer där det finns inrättat

ett stadens auktionsverk endast verket har rätt att inom stadens område

anställa offentlig auktion på enskild egendom (kommunalrättskommitténs

betänkande s. 105). Skyldighet har således ansetts föreligga för den som i

sådan stad anställt auktion att till auktionsverket betala den auktionspro-

vision som skulle ha tillkommit verket om försäljningen skett genom dess

försorg (NJA I 1882 s. 519). Vidare torde gälla att, om någon efter sär­

skilt tillstånd får rätt att i stället för staden utöva auktionsverksamhet,

staden är berättigad till ersättning för det. Exekutiva auktioner omfattas

dock inte av monopolet efter utsökningslagens tillkomst år 1877.

Kommunalrättskommittén har lämnat vissa uppgifter om förekomsten av

kommunala auktionsverk i städerna (betänkandet s. 105—106). Av Kungl.

Maj :t eller länsstyrelse fastställda auktionsreglementen finns för ett 40-tal

städer. I reglementena har auktionsverket förklarats ha monopol på att

hålla auktioner för försäljning av fast eller lös egendom. I åtskilliga städer

har auktionsverk aldrig inrättats, i andra åter har auktionsverk tidigare

funnits men blivit nedlagda vilket inneburit att monopolrätten upphört.

Det har också förekommit att städer uppgett monopolet men behållit auk­

tionsverket. Kommunen driver alltså i dessa fall auktionsverksamhet genom

auktionsverket men hävdar inte någon ensamrätt till verksamheten. Slut­

ligen förekommer att kommuner behållit auktionsmonopolet men mot ve­

derlag avhänt sig ensamrätten till auktionsverksamheten. Sålunda arren­

derar f. n. flera städer ut sina auktionsmonopol till privatpersoner eller en­

skilda företag.

I samband med avvecklingen genom 1964 års reform av vissa städers rätt

till tolag och vissa städers skyldighet att hålla tullhus behandlades också

stapelstadsrätten. Benämningen stapelstad uppkom på 1630-talet.

Stapelstäderna var privilegierade på två sätt. Dels var enbart deras hamnar

helt öppna för fartyg i utrikes fart, dels hade köpmännen bland stapelstä­

dernas borgerskap ensamrätt till handel med utlänningar. I stort sett alla

stapelstäder hade rätt till tolag. Denna utgjorde en sorts tull, som så små­

ningom avlöstes av rätt till tolagsersättning från staten. Rätten till tolag

ansågs emellertid inte ingå i stapelstadsrätten. Vad stapelstadsrätten i dag

innebär får enligt kommunalrättskommittén anses oklart. Enligt vad som

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

anfördes i prop. 1964:157 (s. 25) innebär den i stort sett endast att stadens

hamn är öppen för alla fartyg som kommer från utlandet oavsett om far­

tygslasten är tullfri eller inte. Stapelstäderna har fullständig förtullnings-

rätt, dvs. alla tullklareringsåtgärder som behövs för utrikes handel skall

kunna ske där utan särskild kostnad. Stapelstäderna var med undantag för

några städer med s. k. vilande stapelstadsrätt skyldiga att hålla tullhus­

byggnader. Sådan skyldighet ålåg emellertid också vissa andra städer som

inte är stapelstäder — de saknar segelbar förbindelse med saltsjön — men

som hade och fortfarande har fullständig förtullningsrätt. Tullhusbygg­

nadsskyldigheten avvecklades genom 1964 års reform på så sätt att staten

övertog ansvaret för tullverkets administrationslokaler. Det ekonomiska

ansvaret för lokaler för godsförvaring och liknande bärs fortfarande av

kommunen.

Vissa andra rättsliga skillnader

Enligt 1 kap. 1 § rättegångsbalken utgörs allmän underrätt på

landet och i stad som hör till domsaga av häradsrätt och i annan stad av

rådhusrätt. Häradsrätts och rådhusrätts organisation skiljer sig i vissa

avseenden. Intill utgången av år 1964 var stad som inte hörde till domsaga

skyldig att hålla rådhusrätt. Sådan stad är fortfarande skyldig att hålla de

lokaler, möbler o. d. som behövs för rådhusrätten och svara för uppvärm­

ning, belysning och städning av lokalerna. Motsvarande skyldighet i fråga

om häradsrätt åvilar tingshusbyggnadsskyldige, en specialkommun för detta

ändamål med i princip tingslaget som verksamhetsområde och med be­

skattningsrätt inom detta område.

Kungl. Maj:t har i prop. 1969: 44 lagt fram förslag till ny enhetlig orga­

nisation för underrätterna. Enligt förslaget blir underrättsorganisationen

densamma för stad och land. Tingshusbyggnadsskyldige behålls tills vidare

som huvudman för lokalhållningen inom nuvarande verksamhetsområden.

Reformen avses träda i kraft senast den 1 januari 1971.

Enligt 1 § stadgan den 20 november 1964 (nr 679) om notarius publicus

skall i stad finnas notarius publicus. Sådan förordnas av länssty­

relsen. Länsstyrelsen får förordna mer än en notarius publicus i samma

stad eller besluta att notarius publicus inte skall finnas i viss stad. Enligt

9 och 10 §§ är notarius publicus skyldig att utföra vissa förrättningar i

staden och behörig att utföra vissa utanför staden. Bland förrättningar som

notarius publicus är skyldig att utföra är upptagande av protest enligt

växellagen den 13 maj 1932 (nr 130) och checklagen den 13 maj 1932 (nr

131). Enligt 88 § växellagen och 66 § checklagen får protest upptas i stad

av där anställd notarius publicus och på landet av notarius publicus från

närmaste stad.

42

I lagrådsremisser! föreslås ingen dag för ikraftträdande av den nya lag­

stiftningen. Som riktpunkt för arbetet gäller emellertid den 1 januari 1972.

För utredning av fastighetsbildnings- och mätningsväsendets organisation

har tillkallats sakkunniga som bl. a. skall undersöka möjligheterna att åstad­

komma en enhetlig fastighetsbildningsorganisation (beträffande de sak­

kunnigas direktiv se 1967 års riksdagsberättelse Jo: 29). Förslaget till fas­

tighetsbildningslag har i de delar den berör fastighetsbildnings- och mät-

ningsväsendet fått ett innehåll som är oberoende av hur denna organisa­

tionsfråga löses.

I fråga om fastighetsregistreringen gäller olika regler för

stad och land. Huvudregeln är att i stad skall föras stadsregister enligt

7 kap. FBLS och förordningen den 12 maj 1917 (nr 281) med närmare före­

skrifter om fastighetsregister för stad (fastighetsregisterförordningen) och

att på landet skall föras jordregister enligt förordningen den 13 juni 1908

(nr 74) angående jordregister (jordregisterförordningen). Kungl. Maj :t

får dock förordna dels att jordregister skall föras för stad eller del av stad,

dels att stadsregister skall föras för samhälle på landet, dvs. köping eller

municipalsamhälle, eller för annan ort på landet. Jordregister förs av tjäns­

temän i lantmäteriet. Stadsregister förs i vissa fall av kommunal tjänste­

man och i andra fall av statstjänsteman.

Statsmakterna har år 1968 fattat principbeslut om införande av ett

enhetligt fastighetsregister (prop. 1968: 1 bil. 4 punkt A 12, 3LU 5, rskr 80).

Arbetet härmed pågår främst inom centralnämnden för fastighetsdata.

Också inom inskrivningsväsendet gäller i princip skilda regler

för stad och land. Grundläggande bestämmelser om fastighetsböcker

finns

bl. a. i kungörelsen den 14 september 1875 (nr 70) om huru lagfarts- och

inteckningsböcker skola inrättas och föras. Kungörelsen innehåller olika

regler för stad och land. Enligt lagen den 3 juni 1932 (nr 169) om uppläg­

gande av nya fastighetsböcker för landet har i stort sett alla fastigheter på

landsbygden blivit upplagda i nya fastighetsböcker. Kungl. Maj :t har

också i ett stort antal fall medgett att i stad fastighetsbok får föras på

samma sätt som för landet. Inskrivningskommittén undersöker de tekniska

och ekonomiska möjligheterna att ordna fastighetsbokföringen enligt ett

ADB-system (beträffande de sakkunnigas direktiv se 1966 års riksdagsberät­

telse Ju: 69). I ett sådant system torde anledning saknas till skilda regler

för stad och land. I övrigt kommer skillnaderna mellan de regler som gäl­

ler för stad och land att falla bort om det förslag till ny jordabalk genom­

förs som i väsentliga delar redan granskats av lagrådet och som är avsett

att föreläggas 1970 års riksdag.

B L innehåller i skilda kapitel bestämmelser för stad och vissa stadslik-

nande samhällen samt för landet i övrigt. Bl. a. gäller i princip att detalj­

plan upprättas som stadsplan i stad och som byggnadsplan på landet.

Byggnadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612) innehåller där­

emot ingen sådan uppdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

vapen inom sådant område krävs också tillstånd (6 § AOst). Den som ej

fyllt 16 år får inom sådant område inte utan tillstånd använda luftbössa

o. d. för skjutning (6 § AOst). För vissa offentliga tillställningar och all­

männa sammankomster krävs anmälan i stad och köping (13 § AOst och

4 § LAS). Tillståndsplikt enligt 2 och 6 §§ AOst gäller också i samhälle där

BL:s bestämmelser för stad äger tillämpning. Anmälningsplikt enligt 13 §

AOst och 4 § LAS kan föreskrivas i annan kommun än stad eller köping

eller del av sådan kommun.

Enligt 14 § hälsovårdsstadgan den 19 december 1958 (nr 663) skall i

stad med minst 40 000 invånare finnas en eller flera stadsläkare för

att biträda hälsovårdsnämnden i tillsynen över allmänna hälsovården och

i övrigt gå nämnden tillhanda. I annan kommun med minst 15 000 invånare

bör också finnas stadsläkare eller motsvarande läkare om det behövs.

Enligt 14 § rusdrycksförsäljningsförordningen den 26

maj 1954 (nr 521) får utminuteringsställe finnas bara i stad, köping eller

municipalsamhälle med minst 5 000 invånare. Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, kontrollstyrelsen får dock medge undantag

härifrån om särskilda skäl föreligger.

Enligt 1 § lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående meddelande av f ö r b u d

för barn att idka viss försäljning får meddelas förbud för

barn att inom stads, köpings eller municipalsamhälles område bjuda ut till

försäljning eller dela ut vissa slag av varor i den mån det inte är förbjudet

att använda barn till sådant arbete enligt arbetarskyddslagen den 3 januaiå

1949 (nr 1). Förbud meddelas av kommunens (municipalsamhällets) beslu­

tande organ. Beslut om förbud underställs länsstyrelsens prövning (2 §).

Bestämmelser om landstingskommuns indelning i val­

kretsar finns i 10—13 §§ landstingslagen (LL) den 14 maj 1954 (nr

319). Innebörden av bestämmelserna är i huvudsak följande. Valkrets skall

bestå av en eller flera kommuner och ha ett sammanlagt invånarantal av

i princip mer än 25 000 invånare. Kommuner får inte utan särskilda skäl

gemensamt utgöra en valkrets, om deras sammanlagda invånarantal är

högre än 60 000. Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets om

inte särskilda skäl finns att med staden föra samman en eller flera kom­

muner till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än 20 000 förenas med

annan stad eller andra städer eller med angränsande landsbygd till en val­

krets. På landsbygden görs valkretsindelningen efter domsaga eller tings­

lag, om det lämpligen kan ske. Annan valkrets än sådan i vilken ingår två

eller flera städer skall såvitt möjligt utformas så att den kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje.

I kommunala vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253), lagen

den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) och lagen den 15

april 1966 (nr 92) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden

1967—1970 m.m. nämns val av kommunalfullmäktige och val av stadsfull­

45

mäktige som två skilda typer av val. Reglerna för de två typerna av val är

emellertid helt och hållet gemensamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Kommunernas tätortsgrad

Med tätortsgrad avses i den officiella statistiken den andel av befolk­

ningen som bor inom tätort. Som tätort räknas därvid i princip alla hus­

samlingar med minst 200 invånare och med ett inbördes avstånd av högst

200 meter.

Tätortsgraden inom de olika kommunerna enligt 1965 års folk- och bo­

stadsräkning framgår av nedanstående tabell.

Tätortsgrad

Antal

Därav

lands-

städer och

%

kommuner

kommuner

köpingar

0— 9,9

65

65

____

10—29,9

195

195

—

30—49,9

214

206

8

50—69,9

150

131

19

70—89,9

136

57

79

90—99,9

127

21

106

100

13

—

13

Summa

900

675

225

Enligt nu gällande planer för länens indelning i kommuner kommer an­

talet kommuner sedan planerna genomförts att uppgå till 280. Med den

praxis som hittills tillämpats i fråga om kommuns benämning efter indel-

ningsändring skulle av dessa kommuner 120 komma att vara städer, 69 kö­

pingar och 91 landskommuner.

Kommunalrättskommitténs förslag

Kommuntyperna

Kommittén erinrar inledningsvis om 1962 års beslut om kommunindel-

ningsreform och dess syfte att genom förening av tätort och glesbygd få till

stånd kommuner som från näringsgeografisk synpunkt utgör samman­

hållna regioner. De nya kommuner som skapats eller skapas med tillämp­

ning av denna princip innehåller således både tätorter och stora områden

av ren landsbygd. Enligt hittillsvarande praxis har stad och köping efter

sammanläggning med landskommun behållit stads- resp. köpingsbeteck-

ningen. Fortsätter denna praxis kommer efter kommunindelningsreformens

genomförande i åtskilliga fall städer och köpingar att omfatta mycket stora

glesbygdsområden. Åtskilliga landskommuner kommer å andra sidan att

46

innehålla tätortsbildningar av ansenlig storlek. Kommittén framhåller att

det knappast står i samklang med den allmänna uppfattningen av begrep­

pet stad — vare sig utom eller inom landet — att detta avser såväl tätort

som väldiga glesbygdsområden. Kommittén erinrar vidare om att genom

reformer under 1960-talet vissa särskilda rättigheter och skyldigheter som

tillkom städer avvecklats. F. n. pågår också lagstiftningsarbete inom flera

rättsområden med syfte bl. a. att avskaffa de formella rättsliga skillnader

mellan stad och land som följer av att vissa rättsregler har anknytning till

kommuntyperna. Så småningom kan väntas att alla rättsregler blir tillämp­

liga på varje primärkommunal enhet oavsett kommuntyp. Utvecklingen

kan alltså sägas leda fram mot allt mindre skillnader mellan landskommu­

ner och städer.

Kommitténs arbete bygger på en inventering av författningar med an­

knytning till primär- och specialkommuntyperna. Genomgången omfattar

inte alla författningar med sådan anknytning men visar enligt kommittén

ändå att ett allmänt införande av en enhetlig kommuntyp i svensk lagstift­

ning måste vara en uppgift på lång sikt.

Enligt kommitténs mening har utvecklingen lett fram till att det inte

längre är lämpligt att i kommunallagstiftningen upprätthålla skilda primär-

kommunbegrepp. I stället bör man enligt kommittén införa ett enda arbets-

begrepp, nämligen begreppet kommun.

Kommittén föreslår därför att beteckningarna landskommun, köping och

stad mönstras ut ur KL, KLS, KIL, lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om

kommunalförbund (KFL) och LL samt ersätts med beteckningen kommun

i de fall då en ersättningsbeteckning behövs. Detta kommer att medföra att

man i fortsättningen inte kan knyta ny rättslig reglering till skilda kom­

muntyper eller till gällande benämningar på de kommunala organen. Enligt

förslaget skulle lagändringarna ha trätt i kraft den 1 januari 1969.

Vidare föreslår kommittén en bestämmelse, som övergångsvis reglerar

verkningarna av att kommuntyperna mönstras ut ur KL. Enligt bestäm­

melsen skall rättslig reglering knuten till beteckningarna landskommun,

köping och stad gälla till dess annat föreskrivs i lag eller annan författning.

Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att bevara möjligheten att fort­

sättningsvis använda den nu gällande, med hänsyn till kommuntyp diffe­

rentierade regleringen, i första hand för de områden där sådan reglering gäl­

ler nu. När man efter framtida kommunsammanläggningar inte längre får

kommuner av exempelvis typen stad, bör enligt kommittén i varje särskilt

fall bestämmas om regleringen skall ha annat territoriellt giltighetsområde

än tidigare.

Den dag det samband mellan rättsregel och kommuntyp som nu finns

i olika författningar upplösts eller neutraliserats synes enligt kommittén

hinder inte möta mot att använda benämningarna stad eller köping på varje

tätortsbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

ras. Kommittén föreslår därför att kommunen i sådant fall skall anta ett

gemensamt reglemente för styrelsen och drätselnämnden, som närmare be­

stämmer de båda organens behörighet och befogenhet.

Frågan om sådant reglemente skall underställas länsstyrelsens prövning

behandlar kommittén i sammanhang med frågan huruvida bestämmelsen i

43 § KL om underställning av beslut om antagande av reglemente för

styrelsen bör upphävas. Bestämmelsen ter sig enligt kommitténs mening

föråldrad. Den synes ha kommit till för att värna om förhållanden som

numera får anses tillräckligt skyddade genom kommunalbesvärsinstitutet.

Någon motsvarande underställningsregel gäller inte för landstingskommun

eller kyrklig kommun. Kommittén föreslår därför att varken gemensamt

reglemente för styrelse och drätselnämnd, när sådan nämnd har hand om

drätselförvaltningen, eller reglemente för styrelse i andra fall skall under­

ställas.

Kommittén finner att förslaget om en enhetlig kommuntyp inte med

nödvändighet leder till att varje primärkommunal enhet skall ha samma

yttre författningsram för sin organisation. Det kan därför mycket väl fin­

nas en särskild kommunallag för Stockholm vid sidan av kommunalför­

fattningen för övriga enheter. Eftersom det knappast ingått i kommitténs

uppdrag att söka utforma en gemensam kommunal författning för Stock­

holm och övriga kommuner, föreslår kommittén endast den ändringen i

KLS att beteckningen stad mönstras ut ur lagen.

En följd av att beteckningarna på kommuntyperna mönstras ut ur såväl

KL som KIL torde enligt kommittén bli att Kungl. Maj :t i varje indelnings-

ärende får pröva frågan om nybildning av kommun skall ske eller inte.

Namngivningen av de nya kommunbildningarna skall ske i sammanlägg-

ningsärendet. Därvid synes enligt kommittén bl. a. de i kommunindelnings-

kommitténs betänkande SOU 1945: 38 s. 275 redovisade riktlinjerna kunna

följas.

Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter

Eftersom städernas auktionsmonopol är knutet till begreppet stad kan

det enligt kommitténs mening inte behållas annat än övergångsvis i sin

nuvarande form, om en enhetlig kommuntyp införs. Det synes kommittén

mindre lämpligt att införa kommunalt auktionsmonopol i samtliga kom­

muner. Större delen av befolkningen skulle därigenom berövas möjligheten

att fritt ordna med försäljningen av sin lösa och fasta egendom på auktion.

Ett monopol kan vidare beröva privat verksamhet av samma eller närlig­

gande slag möjlighet till konkurrens på lika villkor. Ett kommunalt auk­

tionsverk innebär för den enskilde den fördelen, att denne alltid är tillför­

säkrad rätten att få auktion ombesörjd mot fastställd taxa och med redo­

visningsansvar för kommunen. En sådan kommunal verksamhet behöver

emellertid inte förbindas med en monopolrätt för kommunen. Där det är

⁴⁸

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

50

närmare har klarlagts, om de enskilda kommunerna skall få framträda

under sina nuvarande benämningar. Får de inte det måste kostnadskrävan­

de omställningar företas. Med hänsyn till det sätt på vilket kommittén har

redovisat sitt förslag finner förbundet emellertid att förslaget inte kan

anses ha en sådan innebörd. Stadsfullmäktige i Djursholm uttalar att det

bör vara möjligt att bevara tidigare benämningar trots att i lagstiftningen

införs en enhetlig kommuntyp. En förhoppning att städer och köpingar får

behålla sina benämningar uttrycks av drätselkammaren i Västerås. Kom­

munalfullmäktige i Hallsberg anser att varje tätortsbildning bör få möjlig­

het att använda benämningen stad eller köping.

Drätselkammaren i Karlshamn anser att kommitténs utredning i före­

varande del är alltför knapphändig. Drätselkammaren ifrågasätter om inte

stads- och köpingsbegreppen i fortsättningen skulle kunna brukas i sin

hävdvunna betydelse som beteckningar på geografiska enheter med på­

taglig tätortskaraktär. Tänkbart är enligt drätselkammaren att begreppen

knyts till fastighetsregistreringen och därigenom får en viss rättslig stadga

samtidigt som de alltjämt kan användas för sådana kommuner eller kom­

mundelar, som geografiskt sammanfaller med en sådan enhet. En författ-

ningsmässig reglering av rätten att använda benämningarna stad och kö­

ping förordas också av stadsfullmäktige i Vadstena, Ulricehamn och Karl­

skoga. Stadsfullmäktige i Vadstena anser sålunda att de tätorter som f. n.

är städer bör få behålla benämningen stad och att kommuner av viss stor­

lek i fortsättningen skall få benämnas stad eller köping. En liknande me­

ning företräds av stadsfullmäktige i Karlskoga som föreslår att kommun

med stads- eller köpingsrättigheter skall få besluta att den skall behålla

benämningen stad resp. köping. Stadsfullmäktige i Ulricehamn vill knyta

stadsbegreppet till kommunernas centralorter.

Enligt stadsfullmäktiges i Malmö mening borde kommittén ha ägnat

större uppmärksamhet åt frågan hur de tätorter, som under alla förhållan­

den kommer att fungera som vad man världen över betecknar som städer,

skall benämnas och begränsas. Drätselkammaren anser att frågan bör be­

lysas också från andra än snävt kommunalrättsliga synpunkter. Över hu­

vud taget förtjänar enligt fullmäktiges mening frågan om den framtida

användningen av beteckningarna stad och köping mer ingående övervä­

ganden än de som har redovisats av kommittén.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om inte vissa pri­

märkommuner — förslagsvis huvudstaden, de större städerna och resi­

densstäderna — bör genom lagstiftning ges benämningen stad. Såväl hän­

syn till internationellt språkbruk och betraktelsesätt som traditionella och

även i viss mån praktiska synpunkter talar enligt länsstyrelsens mening för

detta. Länsstyrelsen erinrar i detta sammanhang om att enligt 31 § riks­

dagsordningen riksdagen skall sammanträda i rikets huvudstad. Behålls

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1969

52

man vill värna om den kommunala sj älvbestämmanderätten och bevara den

framstegstakt som kännetecknar municipalsamhället, där flera betydelse­

fulla frågor lösts genom kollektiva arrangemang, medan municipalfullmäk-

tige i Nylands municipalsamhälle hemställer att municipalsamhällsinstitu-

tionen får äga bestånd så länge som möjligt och att en eventuell upplösning

sker efter en sådan tidsfrist att förekommande affärsverksamhet hinner

avvecklas. Municipalfullmäktige i Jårpås municipalsamhälle upplyser att

municipalsamhället skall upplösas i samband med kommunsammanlägg­

ning den 1 januari 1969. Moderkommunerna till de tre nu nämnda muni-

cipalsamhällena tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Av ytt­

randet från kommunalnämnden i Morlanda kommun, moder kommun till

Mollösunds municipalsamhälle, framgår att municipalsamhället troligen

kommer att avvecklas i samband med sammanläggning av Morlanda och

Östra Orusts kommuner. Sammanläggningen planeras till den 1 januari

1971. Kvidinge kommun, moderkommun till Kvidinge municipalsamhälle,

har inte yttrat sig.

Den kommunala organisationen. Regler om ändring i kommunindelningen

I fråga om kommitténs förslag att de olika benämningarna på fullmäktige

och styrelse skall mönstras ut ur lagstiftningen utan att ersättas med nya

benämningar är meningarna delade bland remissinstanserna. Av 261 kom­

muner som yttrat sig tillstyrker 78 reservanternas förslag att i lagtexten

skall införas enhetliga namn på fullmäktige och styrelse. Tio länsstyrelser

har samma inställning. Reservanternas förslag på de benämningar som i

sådant fall bör användas — kommunfullmäktige/kommunstyrelse — gillas

i allmänhet av de instanser som önskar enhetliga benämningar. Andra

namnförslag förekommer emellertid också, exempelvis kommunalfullmäk­

tige/kommunstyrelse, kommunalfullmäktige/kommunalstyrelse, kommunal­

fullmäktige/kommunalnämnd, kommunstämma/kommunstyrelse, kommun­

fullmäktige/drätselkammare, fullmäktige/styrelse. I ett remissyttrande ifrå­

gasätts om de av reservanterna föreslagna benämningarna är språkligt kor­

rekta. Övriga remissinstanser — bl. a. Svenska kommunförbundet och Svens­

ka stadsförbundet — lämnar majoritetsförslaget utan erinran.

De remissinstanser som ansluter sig till majoritetsförslaget utgår i all­

mänhet från att detta innebär frihet för kommunerna att använda de nu­

varande benämningarna på fullmäktige och styrelse. På vissa håll yppas

emellertid tveksamhet om innebörden. Svenska stadsförbundet framhåller

sålunda att det visserligen framgår av reservanternas yttrande att majori­

teten har avsett att kommunerna tills vidare skall ha möjlighet att an­

vända de hittillsvarande benämningarna men att majoriteten inte har

gjort något uttalande på denna punkt. Ett klarläggande är enligt stadsför­

bundets mening påkallat. Ett särskilt skäl för att behålla benämningarna

stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige är f. ö. att man därmed mins­

kar risken för förväxlingar med styrelsefullmäktige och förbundsfullmäk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

övrigt att i lagtexten sätts ut benämningen på den särskilda nämnd som

drätselförvaltningen skall kunna överföras till.

Kommitténs förslag om upphävande av föreskriften om underställning

av styrelsereglemente möter principiell tveksamhet endast hos länsstyrelsen

i Kopparbergs län, som framhåller att det måste anses vara ett angeläget

allmänt intresse att de reglementen som ligger till grund för fördelningen

av arbetsuppgifterna mellan kommunens styrelse och drätselnämnd blir så

distinkta och fullständiga som möjligt. Därtill kommer enligt länsstyrelsen

att den prövning som kommunalbesvärsinstitutet innebär förekommer en­

dast tämligen sporadiskt. Länsstyrelsen i Stockholms län finner kommit­

téns skäl för förslaget om slopande av underställningsplikten tillräckligt

bärande men tillägger att underställning av styrelsereglementen erfaren­

hetsmässigt fyllt en värdefull funktion för att få fram strikta och enhetligt

avfattade reglementsbestämmelser. Kommunalfullmäktige i Täby medger

att kommitténs förslag i princip är välmotiverat. I praktiken kan emellertid

statsuppsikten genom underställning av reglementen enligt kommunalfull­

mäktige vara fördelaktigare från kommunal synpunkt än besvärsprövning av

kommunala beslut om antagande av reglementen, vilken väg visat sig kunna

fördröja och försvåra ett besluts genomförande.

I fråga om de av kommittén föreslagna ändringarna i kommunallagen

för Stockholm anmärker stadsfullmäktige i Lidingö, Tranås och Göteborg

samt kommunalnämnden i Edefors att det är inkonsekvent att inte också

ur denna lag mönstra ut begreppen stadsfullmäktige och stadskollegium.

Vissa remissinstanser behandlar i detta sammanhang frågan om den sär­

skilda kommunallagen för Stockholm bör bibehållas. Länsstyrelsen i Väs-

ternorrlands län samt stadsfullmäktige i Djursholm och Göteborg förordar

en utredning om en för Stockholm och övriga kommuner gemensam kom­

munallag. Stadsfullmäktige i Djursholm tillägger att det, sedan Stockholms

stad och Stockholms läns landstingskommun gått samman i en sekundär­

kommun, bör vara i de däri ingående kommunernas intresse att i princip

överensstämmande författningsbestämmelser gäller för dem alla i fråga om

bl. a. valregler och mandatperioder. Också förvaltningsutskottet i Göteborgs

och Bohus läns landstingskommun, stadsfullmäktige i Hälsingborg, kom­

munalnämnden i Lerum och Svenska landstingsförbundet anser att en sär­

skild kommunallag för Stockholm inte längre är motiverad. Stadsfullmäk­

tige i Göteborg anser att en särskild kommunallag för de större kommu­

nerna med en för dessa kommuners speciella behov anpassad förvaltnings-

reglering bör övervägas.

I fråga om den fortsatta praxis i namnfrågor i indelningsärenden anför

drätselkammaren i Kristianstad att vid sammanläggning mellan en stad

eller större tätort och en eller flera landskommuner den nya kommunen

får förutsättas regelmässigt vilja erhålla stadens eller tätortens namn. En­

56

möjlighet att befatta sig med auktionsverksamhet. Stadsfullmäktige för­

ordar att, om monopolet slopas, kommunen får vetorätt beträffande reali­

sationer.

I anslutning till kommitténs synpunkter på stapelstadsrätten säger sig

stadsfullmäktige i Linköping förutsätta att i avvaktan på tullagstiftnings-

kommitténs betänkande och därav följande lagstiftning övergångsbestäm­

melser tryggar förtullningsrätten i städer, där sådan finns f. n., även om

stapelstadsrätten avvecklas.

Kommerskollegium kan för sin del inte finna några hinder för en av­

veckling av institutet stapelstadsrätt. Inte heller i övriga remissyttranden

har kommitténs synpunkter mött några invändningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

Departementschefen

Uppdelningen av kommunerna på skilda typer för landsbygd och stads-

bygd är lika gammal som den kommunala självstyrelsen.

Vad som ursprungligen främst gav städerna deras särprägel var de sär­

skilda privilegier som med början troligen under slutet av 1200-talet gavs

åt städerna. I huvudsak innebar dessa privilegier en monopolställning i

fråga om handel och vissa andra näringar men också andra särskilda rät­

tigheter var av betydelse, t. ex. rätten att ta upp avgifter av olika slag. Med

städernas rättigheter följde vissa skyldigheter. Delvis som en följd av stä­

dernas särställning i dessa avseenden utvecklades för deras del särskilda

former för statskontrollen. Den kommunala organisationen var i väsentlig

mån olika för kommunerna på landet och för städerna. De första köping­

arna uppstod under 1600-talet. De var från början främst i näringsrättsligt

avseende jämställda med städerna.

Städernas och köpingarnas näringsrättsliga särställning började avveck­

las redan under senare delen av 1700-talet. En viss utjämning mellan den

kommunala organisationen i stad och på landet skedde efter hand. 1862 års

kommunallagstiftning innebar i detta avseende en viktig milstolpe.

Ännu vid ingången av 1900-talet kan uppdelningen av landets kommu­

ner i städer och landskommuner sägas ha i stort sett sammanfallit med

faktiska strukturella olikheter mellan mer betydande tätorter å ena sidan

och ren landsbygd eller mindre tätorter med omgivande landsbygd å andra

sidan. I den mån lagstiftningen ansågs böra ge en olikartad reglering för

skilda typer av bebyggelseområden följde därför denna differentiering

uppdelningen i stad och landskommun. Inom några lagstiftningsområden

utgjorde köpingen eller municipalsamhället en mellanform.

Under de senaste årtiondena har de tidigare relativt stora skillnaderna

mellan stadskommun och landskommun i strukturellt avseende minskat

eller upphört. Många tätorter har befolkningsmässigt uppnått samma stor­

ligt formella — rättsliga skillnader mellan kommuntyperna kommer att

utmönstras.

Det är mot denna bakgrund naturligt att frågan om en enhetlig kom­

munbeteckning tagits upp. Ett annat skäl härför har varit att markeringen

— genom olika kommunbeteckningar — av uppdelningen på skilda kom­

muntyper ansetts i vissa fall utgöra ett hinder för en önskvärd samman­

smältning av kommuner.

Som jag förut framhållit har genom ändringar i den kommunala indel­

ningen redan bildats flera kommuner av en gammal stad eller köping

och kringliggande vidsträckt landsbygd. När kommunindelningsreformen

genomförts kommer antalet sådana kommuner att vara mycket stort. En­

ligt praxis i indelningsärendena blir dessa kommuner städer resp. köping­

ar. Det strider emellertid mot det allmänna språkbruket och den tradi­

tionella uppfattningen av stads- och köpingsbegreppen att benämna en

kommun med en sådan struktur stad eller köping. För att få till stånd en

bättre överensstämmelse mellan de officiella benämningarna på kommu­

nerna och en sådan uppfattning skulle det vara nödvändigt att i fortsätt­

ningen frångå denna praxis och i stället pröva från fall till fall i indelnings­

ärendena vilken beteckning som skall gälla. Också en översyn av beteck­

ningarna på de kommuner som inte väntas bli föremål för indelningsänd-

ringar borde i så fall företas. En sådan prövning från fall till fall av frågan

om lämplig kommunbeteckning skulle ändå inte kunna leda till någon full­

ständig överensstämmelse mellan det allmänna språkbruket och de officiella

beteckningarna eftersom kommunerna i så stor utsträckning kommer att

samtidigt inrymma både en mer betydande tätort och ren landsbygd eller

mindre tätorter med kringliggande landsbygd.

Det är alltså ofrånkomligt att ett fortsatt bruk av skilda kommunbeteck­

ningar kommer att sakna förankring i det allmänna språkbruket och den

traditionella uppfattningen av stads- och köpingsbegreppen. Detta förhål­

lande utgör i och för sig ett starkt motiv för att de nuvarande kommun­

beteckningarna ersätts med en enhetlig beteckning. Härtill kommer att de

nuvarande stads- och köpingsbegreppen i allt väsentligt har förlorat sitt

tidigare rättsliga innehåll, övervägande skäl talar i detta läge för kom-

munalrättskommitténs av en i huvudsak enhällig remissopinion understödda

förslag om införande av en enhetlig kommunbeteckning. Jag förordar där­

för att förslaget genomförs.

Innebörden av den reform som jag sålunda förordar blir att beteckning­

arna landskommun, köping och stad inte längre blir giltiga som beteckning

på viss kommun som sådan eller dess administrativa område. Som enhetlig

beteckning på den borgerliga primärkommunen bör, som kommittén i stort

sett utan invändning från remissinstanserna har föreslagit, användas uttryc­

ket kommun. Bruket av uttrycket stad och köping i andra sammanhang blir

⁵⁸

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

60

för 1970 års val. För att regler i annan lagstiftning ■— liksom nyssnämnda

regler i LL — som alltjämt knyter an till de gamla kommunbeteckningarna

inte skall förlora denna anknytning fordras en övergångsbestämmelse att

sådana regler i fortsättningen i princip skall avse samma kommuner som

tidigare.

Införs en enhetlig kommunbeteckning uppkommer frågan om skilda be­

teckningar i olika kommuner skall användas på kommunens fullmäktige

och styrelse. Kommunalrättskommittén har inte varit enig i denna fråga.

Kommitténs majoritet förordar att i KL bara talas om kommunernas full­

mäktige och styrelse som begrepp. Syftet härmed torde vara att kommu­

nerna tills vidare skall ha möjlighet att använda de tidigare beteckningarna

på dessa organ. I gamla städer skulle sålunda t. ex. beteckningarna stads­

fullmäktige och drätselkammare kunna användas. En minoritet föreslår

att i KL införs beteckningar på ifrågavarande kommunala organ varigenom

andra beteckningar utesluts. Som sådana beteckningar föreslås kommun­

fullmäktige och kommunstyrelse. Enligt min mening skulle det vara i hög-

grad ägnat att skapa osäkerhet om innebörden av reformen om de gamla

beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse behölls. Genom

användningen av skilda beteckningar på dessa organ skulle skapas före­

ställningen att olika kommunbeteckningar fortfarande var giltiga. Jag för­

ordar därför att enhetliga beteckningar på kommunens fullmäktige och

styrelse införs i KL och KLS. Minoritetens förslag till beteckningar har till­

styrkts av nästan alla remissinstanser som biträtt minoritetens förslag i öv­

rigt. Andra förslag har emellertid också förts fram -— kommunalfullmäk­

tige/kommunstyrelse, kommunalstyrelse eller kommunalnämnd; kommun­

stämma/kommunstyrelse ; kommunfullmäktige/drätselkammare; fullmäkti­

ge/styrelse. Jag finner inget av dessa förslag vara bättre än kommittémino­

ritetens. De beteckningar denna föreslagit har den fördelen att de är korta

men ändå på ett uttömmande sätt anger organens funktion. Jag förordar

alltså som enhetliga beteckningar på kommunens fullmäktige och styrelse

kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse. Ändringarna föranleder vissa

ändringar också i LL, KIL och KFL samt lagen om kommunala samman-

läggningsdelegerade.

Kommunalrättskommittén har vidare föreslagit att den enda kvarstående

organisatoriska skillnaden mellan de olika typerna av kommuner skall upp­

hävas genom att möjlighet öppnas för alla kommuner att flytta handha-

vandet av kommunens drätsel från styrelsen till en särskild nämnd. Som

framgår av redogörelsen för remissyttrandena är värdet av en sådan särskild

drätselförvaltning omstritt. Det föreligger enligt min mening inte skäl

att frånta de kommuner som nu — efter Kungl. Maj :ts prövning — har

stadskollegium möjligheten att låta ett särskilt organ handha kommu­

nens drätsel. Denna möjlighet bör då inte vara förbehållen endast vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

om befolkning, näringsliv o. d. eller i städer som inte utövar auktionsmo-

nopolet skulle motivera någon form av reglering av auktionsverksamheten.

Tillräckliga skäl att för tillgodoseende av intresset av allmän insyn i och

kontroll av auktionsverksamheten behålla eller utvidga auktionsmonopolet

synes därför inte föreligga. Skulle ett behov härav uppkomma får emeller­

tid frågan tas upp i annat sammanhang för landet i dess helhet. Jag före­

slår alltså att kommunerna likställs i ifrågavarande avseende genom att

auktionsmonopolet upphävs. Som kommittén föreslagit bör detta ske först

vid utgången av år 1972.

I fråga om stapelstäderna är bara vissa särregler i tullagstiftningen av

intresse. Denna lagstiftning ses f. n. över av tullagstiftningskommittén. I

avvaktan härpå bör några åtgärder på detta område inte vidtas. Stapel­

städernas särställning utgör inte något hinder för att genomföra den re­

form i fråga om enhetlig kommunbeteckning som jag förordat.

Inte heller finns anledning att i detta sammanhang behandla några av

de särregler som i övrigt gäller för de skilda typerna av kommuner. In­

förandet av en enhetlig kommunbeteckning medför att i ny lagstiftning

regler med anknytning till de gamla kommunbeteckningarna inte införs

och att vid översyn av äldre lagstiftning regler med sådan anknytning bör

ändras.

Specialmotivering

1 § KL och 1 § KIL

I 1 § första stycket KL sägs i första meningen att riket är indelat i kommu­

ner och i andra meningen att kommunerna är landskommuner, köpingar

och städer. Enligt 1 § KIL förstås i den lagen med kommun landskommun,

köping och stad.

Kommittén föreslår att andra meningen i 1 § första stycket KL samt hela

1 § KIL upphävs.

Kammarkollegiet anser att förslaget innebär att KL kommer att sakna

uppgift om vad som avses med kommun. Kollegiet, som finner detta otill­

fredsställande, föreslår att i 1 § KL sägs att kommunerna är borgerliga

primärkommuner. En sådan begreppsbestämning behövs enligt kollegiet i

sådana författningar i vilka begreppet kommun f. n. används i annan be­

tydelse, t. ex. förordningen den 3 juni 1965 (nr 268) om skatteutjämnings­

bidrag. Enligt 2 § nämnda förordning förstås i förordningen med kommun

landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling, pastorat och

annan kyrklig samfällighet som har beskattningsrätt. Att där byta ut

landskommun, köping eller stad mot kommun anser kollegiet inte tänkbart.

Enligt kollegiets mening skulle det vidare vara direkt olämpligt att inte i

KIL uttryckligen ange på vilka slags kommuner lagen är tillämplig, sär­

63

skilt som 2 kap. KIL inleds med en paragraf i vilken anges på vilka slags

församlingar lagen är tillämplig. Också i 1 § KIL bör därför enligt kollegiet

begreppet kommun definieras som borgerlig primärkommun.

Departementschefen. Enligt numera tillämpad lagstiftningspraxis används

beteckningen kommun i samma betydelse som borgerlig primärkommun,

dvs. som eu sammanfattande beteckning på landskommun, köping och stad

när inte annat sägs. Beteckningen borgerlig primärkommun har däremot

inte hittills använts i författningsspråket. Jag kan inte finna att något

skulle stå att vinna genom att införa denna beteckning. Jag förordar alltså

att kommitténs förslag i fråga om 1 § KL och 1 § KIL genomförs. Genom

ändringen i KL slås fast att kommun används som enhetlig beteckning på

vad som tidigare betecknades som landskommun, köping resp. stad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

75 § KL

Enligt första stycket skall fullmäktiges beslut om allmän plan för hus­

hållningen med stads donationsjord för att få gällande kraft godkännas av

länsstyrelsen.

Kommittén föreslår att denna bestämmelse flyttas till KLP.

Departementschefen. Statsmakternas tidigare omnämnda beslut om av­

veckling av vissa av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i för­

hållande till staten innebar bl. a. att städernas innehav av donationsjord

skulle avvecklas. Kammarkollegiet har uppgett att plan som nu är i fråga

under senare år fastställts bara för två städer. Dessas innehav har avveck­

lats eller skall inom kort avvecklas. Som kammarkollegiet anfört bör där­

för bestämmelsen upphävas helt.

Lag med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.

Som jag redan framhållit måste en särskild bestämmelse ges som fr. o. m.

den 1 januari 1971, då beteckningarna landskommun, köping och stad

mönstrats ut ur bl. a. KL, reglerar tillämpningsområdet för bestämmelser

i annan lagstiftning med anknytning till dessa kommunbeteckningar. En

regel härom bör ges i en särskild lag. I denna bör vidare tas upp en bestäm­

melse att föreskrift som anknyter till de genom ändringen i bl. a. KL ut­

mönstrade beteckningarna på kommunens fullmäktige och styrelse samt

drätselorganet i stad med stadskollegium skall avse motsvarande organ en­

ligt deras nya beteckningar.

I denna lag har också bestämmelser om avskaffande av municipalsam-

hällena och av städernas auktionsmonopol sin plats.

Jag förordar att lagen benämns lag med anledning av införande av enhet­

lig kommunbeteckning, m. m.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1969

1

§•

I princip bör bestämmelse om landskommun, köping och stad avse kom­

mun som enligt den kommunindelning som gällde vid utgången av år

1970 var landskommun, köping resp. stad. För kommun som berörs av

ändring i kommunindelningen den 1 januari 1971 eller senare bör gälla

detsamma som om hittillsvarande praxis i fråga om kommunbeteckningar

fortsatte att tillämpas. Det betyder att stads- resp. köpingsbestämmelser

bör avse inte bara kommun som består av en gammal stad resp. köping

utan också kommun i vilken en gammal stad resp. köping ingår. I de se­

nare fallen bör emellertid Kungl. Maj :t ha möjlighet att i ärende om änd­

ring i kommunindelningen inskränka en bestämmelses giltighet till viss del

av kommunen, närmast till den del som motsvarar den gamla staden resp.

köpingen. Bestämmelse om landskommun bör gälla, förutom kommundelar

som genom sådant förordnande undantas från stads- och köpingsbestäm-

melsers giltighet, kommun som består av ett eller flera områden vilka enligt

den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde eller

ingick i landskommun.

Jag förordar att bestämmelsen utformas i enlighet härmed.

3 §.

De återstående municipalsamhällena bör upplösas genom beslut i varje

särskilt fall. Frågor härom torde få anmälas senast under år 1970 för

Kungl. Maj :t. Alla bestämmelser om municipalsamhälle bör upphöra att

gälla vid utgången av år 1970. Jag förordar att sådana bestämmelser i KL,

KIL och KFL upphävs i samband med de ändringar som jag förordar i

övrigt. Som jag redovisat tidigare finns emellertid åtskilliga bestämmelser

om municipalsamhälle också i annan lagstiftning. Dessa bör upphävas ge­

nom en generell bestämmelse, som lämpligen tas in i denna paragraf.

4 §.

De nuvarande städernas auktionsmonopol bör upphävas i princip vid

utgången av år 1970. Därefter kan alltså ingen kommun börja utöva ett

sådant monopol. De städer som utövar monopol vid utgången av år 1970

bör dock —- såsom förordats i det föregående — få fortsätta härmed till

utgången av år 1972. För det fall att kommun, som motsvarar sådan stad,

den 1 januari 1971 eller senare berörs av ändring i kommunindelningen bör

föreskrivas att kommun i vilken stadens område ingår får utöva monopolet

inom detta område eller det större område som Kungl. Maj :t i ärende om

ändring i kommunindelningen bestämmer. Regler härom bör ges i denna

paragraf.