2

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

JJtdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28 mars

1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena N^ilsson, statsråden S^träng, A^ndersson, L^ange,

K

ling

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

,

G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avskaffande av almanacks-

privilegiet m. m. och anför.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

3

1. Inledning

Alltsedan år 1749 har Vetenskapsakademien uteslutande privilegium att ge ut

almanackor i Sverige. I 1810 och 1812 års tryckfrihetsförordningar förbjöds privile­

gier på utgivning av skrifter. Kungl. Maj:t fick dock rätt att för högst 20 år åt

gången förnya sådana privilegier som redan getts till allmänna inrättningars under­

stöd. Någon ändring härvidlag har inte gjorts i gällande tryckfrihetsförordning från

år 1949. Almanacksprivilegiet har förnyats senast genom beslut den 15 juni 1945

för tiden den 16 juli 1952—den 15 juli 1972. Vetenskapsakademien har sedan

slutet av 1700-talet arrenderat ut privilegiet. Sedan år 1906 innehar Almqvist &

Wiksells Boktryckeriaktiebolag arrendet.

I utlåtande över en vid 1964 års riksdag väckt motion uttalade andra lagutskot­

tet, att en översyn av reglerna för almanacksprivilegiet och formerna för dess ut­

övande borde göras genom Kungl. Maj:ts försorg. Riksdagen beslöt i enlighet med

utskottets förslag (1964:1: 643, 2 LU 46, rskr 163). Efter bemyndigande av Kungl.

Maj:t tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet den 30 decem­

ber 1964 en sakkunnig att företa denna översyn. Den sakkunnige (numera lag­

mannen Ingvar Jönsson) har den 27 oktober 1966 lagt fram sina förslag i betän­

kandet Almanacksprivilegiet. Översyn av reglerna för privilegiet och formerna för

dess utövande (Stencil E 1966: 5).

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av justitiekanslern, stats­

kontoret, generaltullstyrelsen som inhämtat yttranden från tulldirektionerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö, riksrevisionsverket, kontrollstyrelsen, kommers­

kollegium efter hörande av handelskamrarna, näringsfrihetsrådet, ombudsmannen

för näringsfrihetsfrågor, statens pris- och kartellnämnd, Vetenskapsakademien,

Kooperativa förbundet (KF), Sveriges köpmannaförbund, Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Lands­

organisationen i Sverige (LO), Sveriges grafiska industriförbund och Svenska bok­

tryckareföreningen, vilka båda sistnämnda avgett ett gemensamt yttrande, Svenska

bokförläggareföreningen, Svenska annonsörers förening samt Almqvist & Wiksells

Boktryckeriaktiebolag. Sveriges industriförbund och Sveriges hantverks- och indu­

striorganisation har var för sig instämt i det av Sveriges grafiska industriförbund

och Svenska boktryckareföreningen gemensamt avgivna yttrandet.

Kungl. Maj:t äger — som redan framgått — besluta i förevarande fråga. Med

hänsyn till ärendets natur finner jag dock att riksdagen bör ges till känna vad som

förekommit i ärendet.

Före redovisningen av den sakkunniges förslag lämnas en kortfattad redogörelse

för Vetenskapsakademien och dess verksamhet.

4

Kungl. May.ts proposition nr 66 år 1969

2. Vetenskapsakademien och dess verksamhet

Vetenskapsakademien bildades år 1739 som en sammanslutning mellan politiker

och naturvetenskapsmän för att befordra landets ekonomi genom forskning och

uppfinningar

främst på jordbrukets, medicinens och teknikens områden. Akademien

är en icke-statlig organisation, men dess stadgar fastställs av Kungl. Maj:t.

Akademien har enligt gällande stadgar från år 1904, senast ändrade den 23

september 1966, till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och

naturvetenskap. Dessa uppgifter fullgör akademien bl. a. genom att ge ut veten­

skapliga skrifter och dela ut stipendier och forskningsstöd, genom att uppehålla

kontakter med internationella vetenskapliga organisationer och samfund samt genom

att driva vetenskapliga institutioner.

Akademien består av lägst 116 svenska och högst lika många utländska leda­

möter. Ledamöterna är indelade i 12 klasser efter ämnesinriktning. Akademien

utser själv preses — som väljs för ett år -— och övriga befattningshavare. För den

närmare ledningen av akademiens angelägenheter svarar akademiens sekreterare,

som till sitt förfogande har ett sekretariat bestående av kansli och räntekammare.

Vidare finns ett förvaltningsutskott, som förbereder de ärenden som skall föreläg­

gas akademien och svarar för den löpande ekonomiska förvaltningen, och ett bered­

ningsutskott, som svarar för beredningen av bl. a. val av preses och sekreterare.

Alltsedan akademiens tillkomst har ett viktigt led i dess verksamhet varit att ge

ut vetenskaplig litteratur. Förutom Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar ger

akademien ut bl. a. en rad vetenskapliga tidskrifter inom det naturvetenskapliga

området. På Kungl. Maj:ts uppdrag ger akademien sedan år 1813 också ut Sveriges

statskalender.

Vetenskapsakademien delar vidare enligt Alfred Nobels testamentariska förord­

nande ut Nobelprisen i fysik och kemi. Likaså skall akademien dela ut det »pris

i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne» som stiftades genom en donation

av Sveriges riksbank i samband med bankens 300-årsjubileum i maj 1968. Till

akademiens nobelverksamhet hör även utdelande av forskningsstöd på fysikens

och kemins områden från särskilda fonder inom Nobelstiftelsen och anordnande av

Nobelsymposier.

Vetenskapsakademien har under årens lopp mottagit ett stort antal donationer.

Från avkastningen av akademiens donationsfonder, vilkas bokförda värde enligt

1967 års bokslut uppgick till drygt 30 milj. kr. och vilkas dagsvärde beräknas till

ca 50 milj. kr., delas f. n. ut ca en halv milj. kr. per år i stipendier och forsknings­

stöd.

I Vetenskapsakademiens verksamhet ingår att etablera och uppehålla kontakter

med utländska forskare och forskningsinstitutioner. Det ursprungliga systemet med

korresponderande ledamöter i andra länder, litteraturutbyte samt deltagande i in­

ternationella samarbetsprojekt används och utvecklas fortfarande. Vetenskapsaka­

demien verkar även som nationellt sammanhållande organ för det internationella

vetenskapliga samarbetet inom främst matematik och naturvetenskap. Akademien

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

visningsskyldighet motsvarande hälften av den som åvilar en professor, svara för

utbildningen och forskningen i ämnet astronomi vid universitetet mot särskild ersätt­

ning. Observatoriet fungerar som universitetets institution för astronomi med

astronomen/föreståndaren som prefekt.

Capristationen för solforskning är organisatoriskt och vetenskapligt nära knuten

till Stockholms observatorium. Den kontinuerliga övervakningen av solytans och

solrandens fenomen är en av stationens viktigaste uppgifter. En observatorieinten-

dent är placerad vid stationen.

Kristinebergs zoologiska station — belägen vid Gullmarsfjorden som är Sve­

riges enda typiska tröskelfjord — är en marinbiologisk forskningsstation. Vid sta­

tionen, som utnyttjas av svenska och utländska gästforskare, bedrivs med anslag

från bl. a. statens naturvårdsverk forskning rörande t. ex. vattenföroreningars in­

verkan på marint djurliv. Nordiskt kollegium för marinbiologi anordnar årligen en

nordisk specialkurs i marinbiologi och en repetitionskurs för nordiska biologilärare

vid stationen. Dessutom förläggs till stationen bl. a. licentiandkurser som anordnas

av olika universitetsinstitutioner. Vid stationen finns fyra undersökningsfartyg.

Vetenskapsakademien avlönar förutom föreståndaren en amanuens och en labora­

torieingenjör samt viss biträdespersonal. Stationens laboratorier och bostäder är

belägna inom ett av akademien ägt markområde om ca 8 000 nr.

Bergianska stiftelsen, som förvaltas av akademien, driver inom ett markom­

råde om ca 25 hektar i Frescati dels en botanisk trädgård och en botanisk forsk­

ningsinstitution, dels en handelsträdgård. Vid stiftelsen, som leds av en förestån­

dare/professor, bedrivs botanisk forskning främst inom områdena systematik,

morfologi och ekologi. Stiftelsens botaniska trädgård svarar vidare för botanisk

service vid utbildningen och forskningen åt både universitetet och övriga högre

läroanstalter i Stockholm samt åt vissa forskningsinstitutioner i Stockholm. Som

redovisats i prop. 1969: 36 har ett villkorligt avtal träffats med Vetenskapsakade­

mien om försäljning till staten av större delen av stiftelsens markområde för en

köpeskilling av 5 milj. kr.

Till akademiens institutioner räknas även Makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse, som skall driva och stödja forskning inom den rena matematiken. Stiftelsen

som leds av en särskild styrelse disponerar den Mittag-Lefflerska villan i Djurs­

holm med ett unikt matematiskt bibliotek. Stiftelsens verksamhet har hittills i hu­

vudsak begränsats till att bygga ut biblioteket, dela ut stipendier och inbjuda gäst­

forskare samt ge ut tidskriften Acta Mathematica. År 1968 beslöt Vetenskaps­

akademien att stiftelsen i enlighet med de ursprungliga planerna för donationen

skall organiseras som ett internationellt matematiskt forskningsinstitut under aka­

demien med en framstående matematiker som ledare. Bostäder för gästforskare

uppförs f. n. på stiftelsens mark. I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 382) har 100 000 kr.

beräknats under anslaget till naturvetenskaplig forskning som bidrag till driften av

forskningsinstitutet.

Sareks naturvetenskapliga anläggningar består av sex stugor, som akademien

äger i Sareks nationalpark. Stugorna, som innehåller viss meteorologisk och hydro­

8

Kungl. Maj ds proposition nr 66 år 1969

Inkomst- och utgiftsredovisning för år 1967

Inkomster

Belopp, kr.

Almanacksarrende ............................................................................ ............................ 4 068 057

Räntor och utdelningar .................................................................. ............................ 2 638 913

Arrende och hyror............................................................................. ............................ 48 606

Anslag till bibliotekets nobelverksamhet .................................... ............................ 40 000

Brist att täckas av sparade inkomstmedel .................................... ............................ 624 559

7 420 135

Utgifter

Räntor å donationsfonder och övriga fonder................................ ............................ 2 638 9131

Sekretariatet ....................................................................................... ............................ 432 148

Akademiens publikationer ................................................................ ............................ 680 356

Statskalendern ................................................................................... ............................ 133 450

Akademiens sammankomster ......................................................... ............................ 37 136

Stockholms observatorium .............................................................. ............................ 544 149

Capristationen ................................................................................... ............................ 40 000

Biblioteket ......................................................................................... ............................ 1 055 071

Kristinebergs zooiogiska station ..................................................... ............................ 372 188

Bergianska stiftelsen ........................................................................ ............................ 320 000

Forskningsstationerna i Övre Norrland ........................................ ............................ 427 190

Fastigheter i Stockholm och Saltsjöbaden .................................... ............................ 121630

Avsättning till grundfonden ........................................................... ............................ 5 000

Rörligt tillägg å pensioner .............................................................. ............................ 120 538

ATP m. m.............................................................................................. ............................ 170 437

Grupplivförsäkring och sjukvårdskostnader ................................ ............................ 11 765

Lönetillägg ......................................................................................... ............................ 110 044

Vissa övriga utgifter ........................................................................ ............................ 200 120

7 420 135

3 Ur donationsfonderna har under år 1967 delats ut 480 500 kr. i stipendier.

3. Utredningen

Inledningsvis redogör utredningen för tillkomsten och den senare tillämpningen

av almanacksprivilegiet.

Efter framställning av Vetenskapsakademien beviljade Kungl. Maj:t i oktober

1747 akademien ensamrätt att ge ut almanackor fr. o. m. år 1749. De främsta

motiven för detta privilegium var dels önskvärdheten att komma till rätta med de

ofta förekommande felen i almanackorna och se till att endast vetenskapligt grun­

dade uppgifter fördes in i dessa, dels möjligheten för akademien att genom inkoms­

ter av privilegiet få medel till främjande av vetenskaplig verksamhet. Några när­

mare föreskrifter om privilegiets utövande utfärdades inte i privilegiebrevet och

har inte heller meddelats senare.

Sedan slutet av 1700-talet har Vetenskapsakademien arrenderat ut privilegiet.

Arrendet innehas, som inledningsvis nämnts, sedan år 1906 av Almqvist & Wik-

sells Boktryckeriaktiebolag. Enligt gällande kontrakt mellan Almqvist & Wiksell och

Vetenskapsakademien från år 1958 utgår den årliga arrendeavgiften till akademien

huvudsakligen som en royalty på 23 % av företagets totala försäljning av almanac­

kor och produkter i vilka almanackor ingår. Kontraktet löper fram t. o. m.

10

Kungl. Ma]:ts proposition nr 66 år 1969

och kartellnämndens undersökningar tyda på att Almqvist & Wiksell har betydligt

större vinstmarginaler på almanacksprodukter än vad som är vanligt inom tryckeri­

branschen. Utredningen uttalar även tvivel om att konsumenterna blir delaktiga av

de rationaliseringsvinster som koncentrationen av almanackstillverkningen möj­

liggör.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att almanacksprivilegiet skall utövas

på ett sätt som i högre grad än f. n. främjar konkurrens på den aktuella marknaden.

Huvudprincipen i förslaget är att rätten att trycka, ge ut och importera alma­

nackor skall vara tillgänglig för envar mot erläggande av avgift till Veten­

skapsakademien och grundad på avtal mellan akademien och producenten, som

i normalfallet tänks vara ett tryckeri. Innan avtal sluts, skall akademien pröva om

den avtalssökande har förutsättningar att ge ut almanackor och om vederbörande

har tillräcklig ekonomisk stabilitet för att fullgöra avgiftsförpliktelserna. Om dessa

förutsättningar inte föreligger, skall akademien kunna vägra att ingå avtal. Utred­

ningen stryker dock under, att avtal inte får vägras på grund av t. ex. konkurrens­

hänsyn. Vetenskapsakademien får inte heller — framhåller utredningen — anlägga

synpunkter på almanackornas utformning eller utseende. Enligt utredningen på­

kallar införande av det föreslagna systemet inte särskilda åtgärder för bevakning av

privilegieintrång annat än i fråga om importen, där akademien föreslås mot ersätt­

ning få anlita generaltullstyrelsen för den erforderliga kontrollen.

Ansvaret för almanackornas riktighet skall enligt utredningen i första hand ligga

på producenten, som till sin ledning får årliga sammanställningar av kalendariska

uppgifter som Vetenskapsakademien åläggs att ge ut i god tid före ingången av det

aktuella kalenderåret. Akademien bör kräva att granskningsexemplar av varje

almanacka överlämnas till akademien, som sedan från fall till fall får bedöma i

vilken utsträckning särskild kontroll är nödvändig.

I valet av avgiftstyp diskuterar utredningen två typer, nämligen dels en värde­

avgift, dels en styckeavgift. Utredningen stannar för en styckeavgift, som är lättare

att utforma, tillämpa och kontrollera än en värdeavgift. Styckeavgiften föreslås bli

utformad som en till öretalet bestämd avgift för varje kalendarium i almanackan,

varvid avgift dock inte skall utgå för fler än två kalendarier per almanacka. Avgift

skall vidare utgå endast för de almanackor som säljs eller eljest kommer till avsedd

användning. Avgiftens storlek bör enligt utredningen, som inte föreslår något öretal,

årligen prövas av Kungl. Maj:t.

Avgiftsuppbörden föreslås bli grundad på ett åläggande för den avgiftspliktige

att till Vetenskapsakademien redovisa antalet tillverkade, osålda och returnerade

almanackor. Den i sammanhanget nödvändiga kontrollen av almanacksproducen-

ternas bokföring och redovisning bör enligt utredningens förslag skötas av kon­

trollstyrelsen mot särskild ersättning.

Utredningen föreslår slutligen att det nya systemet skall tillämpas första gången

för 1973 års almanackor. Möjlighet att begära tillstånd att ge ut almanackor bör

finnas fr. o. m. den 1 januari 1972.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor och statens pris- och kartellnämnd

finner det bl. a. mot bakgrund av tidigare utredningar och utlåtanden om monopo­

lets verkningar vara tillfredsställande att monopolet föreslås bli upphävt. Nämnden

anser att förutsättningar på så sätt skapas för att konsumenterna skall få tillgång

till ett tillfredsställande sortiment. Nämnden liksom justitiekanslern finner det dock

vara svårt att bedöma om priserna kommer att bli lägre än de nuvarande.

Utredningens förslag till uppbörds- och kontrollsystem kritiseras av flera remiss­

instanser såsom komplicerat och kostnadskrävande.

Vetenskapsakademien pekar på de svårigheter som skulle följa av revisions­

uppgifterna och finner att den föreslagna ordningen skulle medföra höga kostna­

der, vilket skulle gå ut över akademiens netto av privilegiet. Akademien föreslår

därför en modifiering av det nuvarande systemet. Under en ny privilegieperiod bör

man, enligt akademien, genom ökad licensgivning bereda andra än huvudarrenda-

torn vidgade möjligheter att producera almanackor.

Almqvist & Wiksells Boktryckeriaktiebolag framför liknande synpunkter som

akademien och pekar bl. a. på de svårigheter som, enligt företagets uppfattning,

skulle vara förenade med den föreslagna prövningen av tillståndssökande företags

solvens. Vidare anser Almqvist & Wiksell att det föreslagna systemet för kontroll

och uppbörd av avgifter skulle medföra en dyr och tungrodd administration. Före­

taget hävdar även, att det nya systemet inte skulle medföra lägre priser, större

urval eller andra fördelar för konsumenterna. I likhet med akademien anser Alm­

qvist & Wiksell, att den kritik som riktats mot det nuvarande systemet kan tillgodo­

ses genom ökad licensgivning under en ny privilegieperiod.

Även statskontoret kritiserar det framlagda förslaget och hävdar att det nuva­

rande systemet bl. a. prismässigt gynnar genomsnittskonsumenten, medan en om­

läggning främst skulle gynna reklammarknaden. Statskontoret, som finner att det

föreslagna systemet skulle bli tungrott och kostnadskrävande, anser inte partiella

reformer uteslutna inom ramen för nuvarande system.

Detaljerna i utredningens förslag har endast i begränsad utsträckning kommen­

terats i remissyttrandena. Flertalet remissinstanser framhåller, att kostnaderna för

akademiens framställning av kalendariska uppgifter inte bör belasta konsumenten

utan täckas av allmänna medel. Vidare anser bl. a. generaltullstyrelsen, vissa

branschorganisationer samt SACO och TCO att förhållandena knappast påkallar

en särskild kontroll av almanackornas riktighet. Kommerskollegium, å andra

sidan, anser att akademien även i fortsättningen bör ansvara för almanackornas

riktighet mot ersättning från staten. En övergång till styckeavgift tillstyrks bl. a. av

justitiekanslern och näringsfrihetsrådet. Kontrollstyrelsen, som endast tar upp sin

egen medverkan i kontrollen av avgiftsinbetalningen, bedömer sig ha möjlighet att

medverka på föreslaget sätt mot full ersättning. Generaltullstyrelsen förklarar sig

därmot sakna möjlighet att utöva en fullständig kontroll över införseln av alma­

nackor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

13

5. Departementschefen

Alltsedan år 1749 har Vetenskapsakademien haft privilegium på utgivningen av

almanackor i Sverige. I 1810 års och senare 1812 års tryckfrihetsförordning för­

bjöds privilegier på utgivningen av skrifter. Kungl. Maj:t fick emellertid rätt att

förnya redan givna privilegier med högst 20 år i sänder. Nu gällande tryckfrihets­

förordning av år 1949 innehåller motsvarande bestämmelser (1 kap. 8 §). Veten­

skapsakademiens almanacksprivilegium förnyades senast genom beslut den 15 juni

1945 för tiden den 16 juli 1952—den 15 juli 1972. Vetenskapsakademien har se­

dan år 1906 arrenderat ut tryckningen och försäljningen av almanackorna till Alm­

qvist & Wiksells Boktryckeriaktiebolag. Gällande arrendeavtal löper ut år 1972.

Med anledning av en motion angående almanacksprivilegiet begärde 1964 års

riksdag hos Kungl. Maj:t en översyn av reglerna för privilegiet och formerna för

dess utövande (1964:1: 643, 2 LU 46, rskr 163). Den begärda utredningen har

verkställts genom en särskilt tillkallad sakkunnig. Utredningens huvudsakliga inne­

håll samt remissyttrandena har jag redovisat i det föregående. Som jag tidigare

anfört bör denna fråga, i vilken Kungl. Maj:t äger besluta, anmälas för riksdagen.

Utredningsmannen, vars uppdrag gällt endast en översyn av reglerna för alma­

nacksprivilegiet och formerna för dess utövande, har föreslagit att privilegiet skall

handhas så, att den nuvarande monopolsituationen upphör och att garantier ska­

pas för effektiv konkurrens på almanacksmarknaden. Utredningens förslag att

rätten att trycka, ge ut och importera almanackor i princip skall vara fri har hälsats

med tillfredsställelse av nästan alla remissinstanser. I det övervägande flertalet ytt­

randen ifrågasätts emellertid om skäl över huvud taget föreligger att behålla alma­

nacksprivilegiet. Förutom principiella skäl mot ett privilegiesystem uttalar man

tvekan om det lämpliga i att införa en kostnadskrävande kontroll- och uppbörds-

apparat för ett så relativt litet belopp som privilegieavgiften utgör. Eftersom tryck­

ningen och försäljningen av almanackor i flertalet europeiska länder är helt fri

från statlig kontroll och avgiftsplikt, anses något behov av särskild kontroll av alma­

nackornas riktighet inte heller föreligga.

Genom lagstiftningen mot konkurrensbegränsning inom näringslivet har stats­

makterna skapat medel att undanröja sådana konkurrensbegränsningar som på

olika sätt åstadkommits av enskilda. Det ter sig mot denna bakgrund föga konse­

kvent att en konkurrensbegränsning, grundad på offentlig reglering, utan bärande

skäl skall få fortleva. För egen del är jag därför i likhet med utredningen av den

uppfattningen att privilegiet, om det skulle behållas, måste utövas på sådant sätt

att nuvarande monopol på tryckning och utgivning av almanackor ersätts med ett

friare system. Liksom majoriteten av remissinstanserna anser jag emellertid att det

finns anledning att därutöver pröva frågan om själva privilegiets bestånd. Enligt

min mening är de skäl som anförts mot ett fortsatt privilegium övertygande. Jag

finner därför att Kungl. Maj:t inte bör förnya privilegiet vid utgången av den nuva­

rande privilegieperioden den 15 juli 1972.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1969

Ett avskaffande av almanacksprivilegiet — med därav följande bortfall av privi-

legieinkomster för Vetenskapsakademien — aktualiserar frågan om akademiens

framtida ställning och arbetsuppgifter.

Vetenskapsakademien intar ställningen av nationellt vetenskapligt organ på det

matematisk-naturvetenskapliga området med bl. a. betydelsefulla utåtriktade funk­

tioner. Dessa är främst av informativ och kontaktskapande art både inom landet

och på ett internationellt plan. Vetenskapsakademien har i nämnda avseenden

även i framtiden viktiga uppgifter att fylla. I själva verket kan det firmas skäl anta

att akademiens utåtriktade verksamhet får ökad betydelse i synnerhet på det inter­

nationella planet.

Vidare förfogar akademien över ett stort antal donationsfonder med ett beräk­

nat dagsvärde av sammanlagt ca 50 milj. kr. Fondernas avkastning skall enligt

ändamålsbestämmelserna användas för stipendier och för andra åtgärder som kan

främja den vetenskapliga utvecklingen. Ändamålsbestämmelsernas utformning har

dock med tiden kommit att begränsa möjligheterna att nyttiggöra avkastningen.

Av den år 1967 till ca 2,6 milj. kr. uppgående avkastningen utdelades sammanlagt

ca 480 000 kr. i stipendier m. m. Önskvärt synes vara att ändamålsbestämmelserna

för akademiens fonder ses över så att de anpassas till nu rådande förhållanden och

bättre kan tjäna akademiens verksamhet.

Som framgått av min tidigare redogörelse ingår i Vetenskapsakademiens nuva­

rande verksamhet att driva ett antal fasta institutioner. Dessa är av mycket skiftande

karaktär och frågan om deras framtida verksamhet måste därför bedömas separat

för varje särskild institution. Det bör i detta sammanhang beaktas att förslag om

att staten skall förvärva huvuddelen av Bergianska stiftelsens markområde med

bl. a. den botaniska trädgården nyligen lagts fram i prop. 1969: 36 (s. 16) och att

frågan om Vetenskapsakademiens bibliotek kommer att tas upp i samband med att

frågan om bl. a. biblioteksservice åt universitetet i Stockholm inom det matematisk­

naturvetenskapliga området utreds (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 335). Formerna för

de övriga institutionernas fortsatta bestånd och verksamhet kräver särskilda över­

väganden. Det tillkommer i första hand huvudmannen, dvs. Vetenskapsakademien,

att överväga på vilket sätt denna fråga lämpligen bör behandlas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna vad jag här anfört.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson