Prop. 1969:1
KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION
TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1969/70
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj:t härmed proposition angåen de statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1969/70.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående stats- verkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att god känna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkoms ter och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr l
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
RIKSSTAT FÖR RUD-
TOTAL-
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter......................................................... 34 452 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet................... 931 481 000
III. Diverse inkomster....................................... 584 000 000 35 968 181 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder..........
II. Riksbanksfonden.......................
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond..........
V. Statens utlåningsfonder............
VI. Fonden för låneunderstöd.........
VII. Fonden för statens aktier...........
VIII. Statens pensionsfonder.............
IX. Diverse kapitalfonder................
690 200 000
200 000 000
92 011 000
83 262 000
772 169 000
37 736 000
50 000 000
89 100 000
44 338 000 2 058 816 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder 1 196 153 000
Övriga kapitalfonder___
205 657 000
II. Övrig kapitalåterbetalning.........................
1 401 810 000
38 539 000
1 440 349 000
Summa kr. 39 467 346 000
2 487 828 000
Underskott
Summa kr.
41955 174 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
3
GETÅRET 1969/70
BUDGETEN
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna II. Justitiedepartementet..................... III. Utrikesdepartementet.....................
IV. Försvarsdepartementet...................
V. Socialdepartementet........................ VI. Kommunikationsdepartementet . . . VII. Finansdepartementet.......................
VIII. Utbildningsdepartementet..............
IX. Jordbruksdepartementet.................
X. Handelsdepartementet.................... XI. Inrikesdepartementet...................... XII. Civildepartementet........................... XIII. Industridepartementet.....................
XIV. Oförutsedda utgifter.......................
XV. Riksdagen och dess verk m. m..........
XVI. Riksgäldsfonden...............................
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehållningar.. II. Ökad disposition av rörliga krediter
7 647 000 1 626 416 000
508 406 000 5 675 950 000 11 612 799 000
4 247 536 000 2 376 308 000 7 723 339 000
970 601 000 240 476 000 3 772 955 000
236 450 000 1 113 095 000
1 000 000 72 196 000 1 370 000 000
300 000 000 100 000 000
41 555 174 000
400 000 000
Summa kr. 41 955 174 000
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter......................................................... 34 452 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet................... 931 481 000
III. Diverse inkomster....................................... 584 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder........................... 690 200 000
II. Riksbanksfonden........................................ 200 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond............... 92 011 000
IV. Försvarets fastighetsfond........................... 83 262 000
V. Statens utlåningsfonder............................ 772 169 000
VI. Fonden för låneunderstöd......................... 37 736 000
VII. Fonden för statens aktier............................ 50 000 000
VIII. Statens pensionsfonder............................... 89 100 000
IX. Diverse kapitalfonder................................ 44 338 000
Summa inkomster på driftbudgeten
Återf öring från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel...........................................
DRIFT-
35 968 181 000
2 058 816 000
38 026 997 000
275 000 000
Summa kr.
38 301997 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
5
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna..................
II. Justitiedepartementet.................................
III. Utrikesdepartementet.................................
IV. Försvarsdepartementet...............................
V. Socialdepartementet...................................
VI. Kommunikationsdepartementet................
VII. Finansdepartementet...................................
VIII. Utbildningsdepartementet........................
IX. Jordbruksdepartementet............................
X. Handelsdepartementet...............................
XI. Inrikesdepartementet.................................
XII. Civildepartementet......................................
XIII. Industridepartementet.................................
XIV. Oförutsedda utgifter...................................
XV. Riksdagen och dess verk m. m.....................
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden..........................................
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................................
7 647 000
1 579 816 000
499 106 000
5 419 713 000
11 501 947 000
3 090 188 000
2 277 806 000
6 729 839 000
931 443 000
172 536 000
2 094 954 000
234 349 000
201 895 000
1 000 000
72 196 000
1 370 000 000
1 104 141 000
1 000 000
34 814 435 000
2 475 141 000
Summa utgifter på driftbudgeten 37 289 576 000
Beräknat överskott på statsreglering en:
Överskott av inkomster......................................... 1 012 421 000
Därav:
Balanserade kommunalskattemedel....................... 275 000 000
Beräknat överskott på statsregleringen.............. 737 421 000_____________
Summa kr.
38 301 997 000
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969
Lånemedel
KAPITAL-
2 825 249 000
Summa kr. 2 825 249 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
7
BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Försvarets fabriksverks fond................. Postverkets fond..................................... Televerkets fond...................................... Statens järnvägars fond......................... Luftfartsverkets fond............................. Statens vattenfallsverks fond ............... Domänverkets fond.................................
II. Statens allmänna fastighetsfond...............
III. Försvarets fastighetsfond...........................
IV. Statens utlåningsfonder..............................
V. Fonden för låneunderstöd.......................... VI. Fonden för statens aktier........................... VII. Fonden för förlag till statsverket............... VIII. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond ............... Sjöfartsverkets fond............................... Statens datamaskinfond......................... Jordfonden.............................................. Förrådsfonden för ekonomisk försvars beredskap .................................................
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.................................................... Övrig kapitalåterbetalning.................................
24 249 000 29 198 000 72 700 000 124 400 000
18 098 000 218 500 000
9 952 000 497 097 000
144 291 000
42 006 000 1 571 454 000
257 074 000 300 000 000 —14 600 000
10 949 000 17 949 000 19 099 000 20 000 000
-531 000 67 466 000 2 864 788 000
1 000 000 38 539 000
39 539 000
Summa kr. 2 825 249 000
Stockholms slott den 3 januari 1969
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
INKOMSTER PA DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA PÅ
DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1969/70
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, för
mögenhet och rörelse:
a) Skatt på inkomst och
förmögenhet m. m.,
bevillning................
b) Kupongskatt, bevill
ning .........................
c) Utskiftningsskatt
och ersättningsskatt,
bevillning................
d) Skogsvårdsavgifter,
bevillning................
e) Bevillningsavgifter
för särskilda förmå
ner och rättigheter,
bevillning................
f) Arvsskatt och gåvo
skatt, bevillning___
g) Lotterivinstskatt, be
villning ...................
h) Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevill
ning .........................
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevill
ning .........................
b) Bensin- och bränn-
oljeskatt, bevillning.
3. Allmän arbetsgivarav
gift, bevillning...............
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning
b) Mervärdeskatt, bevill
ning .........................
16 300 000 000
13 500 000
1 000 000
10 200 000
3 000 000
210 000 000
100 000 000
250 000 000 16 887 700 000
1 070 000 000
1 900 000 000 2 970 000 000
750 000 000
940 000 000
6 800 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
9
c)
d)
e)
f)
g)
h)
i)
j)
k)
l
)
420 000 000
450 000 000
Särskilda varuskat ter, bevillning......... Omsättningsskatt på motorfordon, bevill ning ......................... Tobaksskatt, bevill ning ......................... 1 560 000 000 Rusdrycksförsälj- ningsmedel av parti handelsbolag, bevill ning ......................... Rusdrycksförsälj- ningsmedel av detalj- handelsbolag, bevill ning ......................... Skatt på sprit, bevill ning ......................... 1 825 000 000 Skatt på vin, bevill ning ......................... Skatt på malt- och läskedrycker, bevill ning ......................... Energiskatt, bevill ning ......................... Särskild skatt på mo torbränslen, bevill ning .........................
25 000 000
50 000 000
215 000 000
400 000 000
925 000 000
235 000 000 13 845 000 000 34 452 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter................................ 72 000 000
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstolsoch uppbördsväsendet m. m................... 95 000 000
3. Vattendomstolsavgifter......................... 1 000 000
4. Inkomster vid kriminalvården.............. 8 000 000
5. Inkomster vid flygtekniska försöksan stalten ...................................................... 9 400 000
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet.......................................... 10 000 000
7. Inkomster vid statens institut för folk hälsan ...................................................... 900 000
8. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium........................................... 25 900 000
9. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium........................................... 2 625 000 10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.................................. 1 915 000 11. Inkomster vid karolinska sjukhuset ... 107 000 000 12. Inkomster vid Yipeholms sjukhus m. m. 115 000
10
13. Inkomster vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare................................ 500 000
14. Inkomster vid arbetsmedicinska institu
tet ............................................................ 300 000
15. Exekutionsavgifter......................... 7
300 000
16. Resta vgifter.................................... 40
000 000
17. Inkomster vid statens planverk...........
1 870 000
18. Inkomster vid statens vägverk, att till
föras automobilskattemedlen............ 1
700 000
19. Inkomster vid statens trafiksäkerhets
verk, att tillföras automobilskattemedlen
15 000 000
20. Avgifter för registrering av motorfordon
17 000 000
21. Försäljning av sjökort m. m........... 1
750 000
22. Fyr- och båkmedel......................... 41
000 000
23. Lotspenningar................................. 29
000 000
24. Skeppsmätningsavgifter................. 1
500 000
25. Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut....................... 12 400 000
26. Inkomster vid statens geotekniska insti
tut ............................................................ 3 000 000
27. Inkomst av myntning och justering ...
33 500 000
28. Kontrollstämpelmedel.................... 2
200 000
29. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet.................................. 175
000
30. Bidrag till bankinspektionen................. 3 300 000
31. Bidrag för revision av sparbankerna ...
900 000
32. Bidrag till försäkringsinspektionen ....
2 285 000
33. Avgifter för granskning av biograffilm .
250 000
34. Inkomster vid riksantikvarieämbetet . .
1 643 000
35. Inkomster vid statens maskinprov
ningar ...................................................... 400 000
36. Inkomster vid lantbruksnämnderna ...
3 000 000
37. Inkomster vid statens hingstdepå och
stuteri........................................... 880
000
38. Inkomster vid statens jordbruksnämnd.
700 000
39. Inkomster vid statens centrala frökon-
trollanstalt.............................................. 5 200 000
40. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.
1 400 000
41. Inkomster vid statens lantbrukskemiska
laboratorium................................ 900
000
42. Avgifter vid köttbesiktning................... 7 500 000
43. Inkomster vid statens veterinärmedicin
ska anstalt.............................................. 3 600 000
44. Inkomster vid veterinärhögskolan.........
1 200 000
45. Inkomster vid lantmäteriväsendet........
58 400 000
46. Inkomster vid rikets allmänna kartverk
6 800 000
47. Avgifter för statskontroll av krigsmate-
rieltillverkningen.......................... 153
000
48. Inkomster av statens gruvegendom ....
3 900 000
49. Inkomster vid statens institut för kon
sumentfrågor .......................................... 1 300 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
11
50. Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet.................................................. 35 600 000
51. Avgifter för registrering i förenings-
m. fl. register.......................................... 1 000 000
52. Pensionsmedel m. m................................ 236 000 000
53. Inkomster vid Sveriges geologiska under
sökning .................................................... 1 020 000
54. Inkomster vid statens provningsanstalt
8 000 000
55. Inkomster vid statens skeppsprovnings-
anstalt..................................................... 4 100 000
931 481 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.....................
2. Totalisatormedel............
3. Tipsmedel.......................
4. Lotterimedel..................
5. Övriga diverse inkomster
95 000 000
105 000 000
135 000 000
159 000 000
90 000 000
584 000 000
968 181 000
35
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens af får sverks fonder:
1. Försvarets fabriksverk
2. Postverket, bevillning ....
3. Televerket........................
4. Statens järnvägar............
5. Luftfartsverket................
6. Statens vattenfallsverk . .
7. Domänverket...................
II. Riksbanksfonden...................
15 000 000
19 000 000
176 300 000
110 000 000
14 900 000
350 000 000
5 000 000
690 200 000
200 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas
delfond ....
1 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens
» ....
7 050 000
3. Beskickningsfastigheternas
» ....
2 695 000
4. Karolinska sjukhusets
» ___
3 060 000
5. Akademiska sjukhusets
» ....
1 695 000
6. Byggnadsstyrelsens
» ....
77 230 000
7. Generaltullstyrelsens
» ....
280 000
IV. Försvarets fastighetsfond
92 011 000
83 262 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............. 55 000
2. Biståndsförvaltningens lånefond..........
23 000
3. Statens bosättningslånefond.................. 7 500 000
4. Vattenkraftslånefonden......................... 300 000
5. Luftfartslånefonden............................... 3 450 000
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
6. Statens lånefond för den mindre skepps
farten ....................................................... 1 950 000
7. Statens lånefond för universitetsstudier .
900 000
8. Allmänna studielånefonden................... 3 500 000
9. Lånefonden för inventarier i studentbo
städer ...................................................... 1 250 000
10. Lånefonden för studentkårlokaler........
8 000
11. Jordbrukets lagerhusfond...................... 250 000
12. Jordbrukets maskinlånefond................. 1 200 000
13. Statens sekundärlånefond för jordbru
kare .......................................................... 26 000
14. Fonden för supplementär jordbruks
kredit ....................................................... 4 000
15. Kraftledningslånefonden....................... 140 000
16. Egnahemslånefonden............................. 1 900 000
17. Statens avdikningslånefond ................. 1 700 000
18. Fiskerilånefonden................................... 1 000 000
19. Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m................... 95 000
20. Skogsväglånefonden ............................. 45 000
21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ..
60 000
22. Statens hantverks- och industrilånefond 15 500 000
23. Statens sekundärlånefond för rederinä
ringen ...................................................... 38 000
24. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer ..
1 640 000
25. Lånefonden för främjande av bostads
byggande på landsbygden..................... 15 000
26. Lånefonden för bostadsbyggande.........
725 000 000
27. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien................................ 1 400 000
28. Lånefonden för kommunala markförvärv 1 400 000
29. Lånefonden för allmänna samlingsloka
ler ............................................................ 1 800 000
30. Övriga utlåningsfonder.......................... 20 000
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Statskontorets
delfond ........ 14 000 000
2. Lantbruksstyrelsens
»
........ 1000
3. Arbetsmarknadsstyrelsens
»
........ 22 000 000
4. Bostadsstyrelsens
»
........ 315 000
5. Riksbankens
»
........ 200 000
6. Riksgäldskontorets
»
........ 1 220 000
VII. Fonden för statens aktier
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden....................... 67 700 000
2. Civila tjänstepensionsfonden................. 1 975 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 210 000
772 169 000
37 736 000
50 000 000
13
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969
4. Allmänna familjepensionsfonden..........
5 975 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond .
13 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
40 000
89 100 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet ..
4 350 000
2. Övriga diverse kapitalfonder................. 39 988 000____44 338 000
2 058 816 000
Summa kr.
38 026 997 000
14
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1969/70
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas
delfond.................... 6 770 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens
»
15 761 000
3. Beskickningsfastigheternas
»
20 650 000
4. Karolinska sjukhusets
»
9 807 000
5. Akademiska sjukhusets
»
5 433 000
6. Byggnadsstyrelsens
»
280 785 000
7. Generaltullstyrelsens
»
6 360 000
345 566 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lo
kaler och markområden:
1. Slottsbyggnadernas
delfond.................... 700 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens
»
1 100 000
3. Beskickningsfastigheternas
»
347 000
4. Karolinska sjukhusets
»
2 000 000
5. Akademiska sjukhusets
»
1 000
6. Byggnadsstyrelsens
»
17 000 000
7. Generaltullstyrelsens
»
259 000
21 407 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas
delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens
»
3. Beskickningsfastigheternas
»
4. Karolinska sjukhusets
»
5. Akademiska sjukhusets
»
6. Byggnadsstyrelsens delfond:
a) Bidrag från Uppsala universitets
egendoms- och skogsförvaltning 250 000
b) Bidrag från Lunds universitets
egendomsförvaltning................... 140 000
c) Övriga diverse inkomster..........
21 000
7. Generaltullstyrelsens delfond ..........
101 000
1 000
1 000
1 000
634 000
411 000
1 000
1 150 000
Summa kr. 368 123 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
15
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m.m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond...................................
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond...........................
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskost
nader i allmänhet m. m............... 4 010 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler
och tjänstebostäder, förslagsvis.. 895 000
4. Karolinska sjukhusets delfond ............................
5. Akademiska sjukhusets » ............................
6. Byggnadsstyrelsens » ............................
7. Generaltullstyrelsens » ............................
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis .
4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis .
5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis .
6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .
7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis .
C. Hg res- och arrendeutgifler m. m.:
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ,
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis .
4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis
5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis
6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .
7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis .
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas
delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens
»
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Karolinska sjukhusets
»
5. Akademiska sjukhusets
»
6. Byggnadsstyrelsens
»
7. Generaltullstyrelsens
»
7 570 000 6 898 000
4 905 000 4 417 000 1 789 000 68 418 000
246 000
2 214 000
398 000 2 231 000 2 583 000
19 062 000
94 000
700 000 13 000 000
2 100 000
1 000
133 486 000
6 000 000
1 000
7 050 000 2 695 000 3 060 000 1 695 000 77 230 000
280 000
94 243 000
26 582 000
155 287 000
92 011 000
Summa kr. 368 123 000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
FÖR RUDGETÅRET 1969/70
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
1. Kasernbyggnaders delfond.............................
2. Befästningars
»
.............................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond............
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond.............................
2. Befästningars
»
.............................
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Kasernbyggnaders delfond ............................
2. Befästningars
»
.............................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond............
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders delfond.............................
2. Befästningars
»
.............................
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Kasernbyggnaders delfond.............................
2. Befästningars
»
.............................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond............
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis..........
2. Befästningars
»
, förslagsvis...........
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslags
vis ......................................................................
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden för
hyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis..........
2. Befästningars
»
, förslagsvis...........
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslags
vis ......................................................................
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond.............................
2. Befästningars
»
.............................
3. Försvarets forskningsanstalts delfond............
203 544 000
81 624 000
4 410 000
289 578 000
7 150 000
500 000
7 650 000
4 900 000
200 000
5 000
5 105 000
16 000 000
850 000
16 850 000
Summa kr.
319183 000
122 894 000
56 671 000
1 138 000
180 703 000
13 300 000
8 263 000
730 000
22 293 000
27 900 000
4 650 000
375 000
32 925 000
67 500 000
13 590 000
2 172 000
83 262 000
Summa kr.
319 183 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
17
UTGIFTER PÅ DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning............................................................... 3 400 000 2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten.................. 225 000 3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland ................................... 150 000 4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inven tarier i de kungl. slotten.................................................................... 565 000
4 340 000
B. Kungl. slottsstaten
1 De kungl. slotten: Administration................................................... 2 572 000 2 De kungl. slotten: Uppvärmning ................................................... 735 000
3 307 000
Summa kr. 7 647 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1
18
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
1 Statsrådsberedningen, förslagsanslag.................
2 Justitiedepartementet, förslagsanslag...............
3 Svensk författningssamling, förlagsanslag........
4 Justitiekansler^ förslagsanslag.........................
5 Lagberedningen, reservationsanslag...................
6 Fideikommissnämnden, reservationsanslag........
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslags
anslag ...................................................................
8 Kommittéer m. m., reservationsanslag..............
9 Centralnämnden för fastighetsdata, reservations
anslag ...................................................................
10 Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, reservationsanslag..............
11 Extra utgifter, reservationsanslag.......................
B. Polisväsendet
1 Rikspolisstyrelsen, förlagsanslag, varav
3 500 000 kr. att avräknas mot automobil
skattemedlen .......................................................
Polisverket:
2
Inköp av motorfordon m. m., reservations
anslag, varav 16 600 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.................................. 30 600 000
3
Underhåll och drift av motorfordon m. m.,
förslagsanslag, varav 25 900 000 kr. att av
räknas mot automobilskattemedlen.............. 40 500 000
4
Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m., förlagsanslag........................................ 29 225 000
5
Diverse utgifter, förlagsanslag....................... 1 500 000
Lokala polisorganisationen:
6
Förvaltningskostnader, förlagsanslag, varav
174 150 000 kr. att avräknas mot automobil
skattemedlen ................................................... 757 100 000
7
Utrustning, reservationsanslag, varav
2 500 000 kr. att avräknas mot automobil
skattemedlen ................................................... 13 700 000
8 Statens kriminaltekniska laboratorium, för
slagsanslag ...........................................................
2 417 000
10 047 000
600 000
794 000
722 000
131 000
50 000
8 200 000
5 000 000
500 000
495 000
28 956 000
37 850 000
101 825 000
770 800 000
3 800 000
914 275 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
19
C. Åklagarväsendet
1 Riksåklagaren, förslagsanslag............................ 2 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, för slagsanslag ...........................................................
D. Domstolarna
1 Högsta domstolen m. m., förslagsanslag........... 2 Regeringsrätten, förslagsanslag......................... 3 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............ 4 Hovrätterna, förslagsanslag............................... 5 Underrätterna, förslagsanslag............................ 6 Ersättningar till nämndemän m. m., förslags anslag ................................................................... 7 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsvä sendet, reservationsanslag................................... 8 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag ....
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, för slagsanslag ........................................................... 2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, för slagsanslag ........................................................... 3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, för slagsanslag ........................................................... 4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..
F. Kriminalvården
1 Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag............. 2 Fångvårdsanstalterna, förslagsanslag................ 3 Frivården, förslagsanslag.................................... 4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva tionsanslag ........................................................... 5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser vationsanslag ........................................................ 6 Anskaffning, montering och transport av ba racker m. m., reservationsanslag........................ 7 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 8 Kriminologisk forskning, reservationsanslag....
G. Diverse
1 Bidrag till utgivande av författningskommen tarer m. m., reservationsanslag.......................... 2 Bidrag till vissa internationella sammanslut ningar m. m. inom privaträttens område, för slagsanslag ...........................................................
2 420 000
60 937 000 63 357 000
9 158 000 3 284 000
150 000 31 832 000
147 921 000
12 500 000
440 000
750 000 206 035 000
21 600 000
10 500 000
3 000 000
467 000 35 567 000
14 542 000 207 115 000
31 434 000
2 450 000
3 000 000
1 000
1 395 000
300 000 260 237 000
20 000
80 000
3 Bidrag till Nordisk Domssamling, reservations-
f
anslag................................................................... 24 000
4 Bidrag till politiska partier, förslagsanslag.......
23 000 000
5 Presstöd, förslagsanslag ................................... *35 000 000
6 Hyresnämnderna, förslagsanslag....................... 13 265 000
71 389 000
Summa kr.
1579 816 000
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
21
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesdepartementet m. in.
1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag................... 2 Representationsbidrag till utlandstjänstemän .. 3 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag............................... 4 Kursdifferenser, förslagsanslag........................... 5 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag 6 Särskilda förhandlingar med främmande makter, förslagsanslag....................................................... 7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsan slag ....................................................................... 8 Kommittéer m. m., reservationsanslag............... 9 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 10 Tillfälliga representationskostnader, förslagsan slag .......................................................................
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag................................ 2 Förenta Nationerna, förslagsanslag................... 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag..................... 4 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag....................................... 5 Europarådet, förslagsanslag...............................
C. Utvecklingsbistånd
1 Vissa FN-organs biståndsprogram................... 2 Fältverksamhet, reservationsanslag.................. 3 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet, reservationsanslag 4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag ...................................................
D. Information om Sverige i utlandet
1 Information om Sverige i utlandet, reservations anslag ...................................................................
108 256 000
3 650 000
3 760 000
1 000
1 600 000
3 700 000
80 000 125 000 195 000
900 000
122 267 000
5 000
11 000 000
4 500 000
2 100 000 1 350 000 18 955 000
114 280 000 210 000 000
5 302 000
14 982 000 344 564 000
9 615 000
22
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
E.
Diverse
1 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nöd
ställda svenska medborgare m. fl., förslagsanslag
275 000
2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta
Nationerna utsedda svenska stipendiater, reser
vationsanslag ........................................................ 15 000
3 Information om mellanfolkligt samarbete och ut
rikespolitiska frågor............................................ 865 000
4 Bidrag till Internationella institutet för freds-
och konfliktforskning......................................... 2 550 000
3 705 000
Summa kr.
499 106 000
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969
23
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet m. m.
1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag ............. 6 415 000 2 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag................. 1 545 000 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 2 000 000 4 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 600 000
10 560 000
B. Armén
1 Arméstaben, förslagsanslag................................ Armén: 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags anslag ............................................................... 427 200 000 3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslags anslag............................................................... 111 700 000 4 Sjukvård m. m., förslagsanslag...................... 13 700 000 5 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... 16 700 000 6 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 435 000 7 Bränsle m. m., förslagsanslag......................... 21 300 000 8 Renhållning, förslagsanslag............................ 8 170 000 9 Telefon m. m., förslagsanslag ........................ 3 530 000 10 Tvätt, förslagsanslag....................................... 6 205 000 11 Övriga expenser m. m., förslagsanslag........... 3 045 000 12 Mathållning, förslagsanslag........................ 54 000 000 13 Furagering, förslagsanslag.............................. 890 000 14 Övningar m. m., reservationsanslag............... 74 500 000 15 Förhyrning av motorfordon m. m., förslags anslag ............................................................... 10 700 000 16 Beklädnad m. m., reservationsanslag............. 63 700 000 17 Inventarier m. m., reservationsanslag............ 15 900 000 18 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag............ 8 160 000 19 Ökning av drivmedelslagringen, reservations anslag ............................................................... 1000 20 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 4 480 000 21 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag........ 1 660 000 22 Remontering, reservationsanslag.................... 250 000 23 Uttagning av hästar, förslagsanslag.............. 65 000 24 Veterinärvård, reservationsanslag................... 90 000 25 Flundväsendet, reservationsanslag................. 60 000 26 Förband med särskild budget, förslagsanslag 87 000 000
*21 920 000
933 441 000
Beräknat belopp.
27 Anskaffning av tygmateriel m. in., reservations
anslag ...................................................................
28 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsan
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
slag .......................................................................
29 Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag.......................................................
Hemvärnet:
30
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
3
015 000
31
övningar, reservationsanslag.......................... 4
710 000
32
Intendenturmateriel m. m., reservationsanslag 2 000 000
33
Tygmateriel m. m., reservationsanslag...........
7
060 000
C. Marinen
1 Marinstaben, förslagsanslag................................
Marinen:
2
Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags
anslag ............................................................... 150 500 000
3
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslaqsan-
slag................................................................... 17 190 000
4
Sjukvård m. m., förslagsanslag...................... 2 580 000
5
Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
4 570 000
6
Rekryteringskostnader, reservationsanslag ...
390 000
7
Rränsle m. m., förslagsanslag......................... 7 370 000
8
Renhållning, förslagsanslag............................ 3 010 000
9
Telefon m. m., förslagsanslag......................... 2 100 000
10
Tvätt, förslagsanslag....................................... 1 365 000
11
Övriga expenser m. m., förslagsanslag..........
1 540 000
12
Mathållning, förslagsanslag............................. 15 550 000
13
Övningar m. m., reservationsanslag............... 27 600 000
14
Beklädnad m. m., reservationsanslag............. 8 210 000
15
Inventarier m. m., reservationsanslag............
3 285 000
16
Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag............
2 000 000
17
ökning av drivmedelslagringen, reservations
anslag ............................................................... 1 000
18
Drivmedelsutrustning, reservationsanslag ....
470 000
19
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag........
345 000
20
Materialförråd m. m., förslagsanslag............. 210 000
21
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .
10 000
22
Förband med särskild budget, förslagsanslag 63 700 000
23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reserva
tionsanslag ............................................................
24 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag ..
25 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reserva
tionsanslag ............................................................
26 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ...
508 000 000
87 900 000
115 000
16 785 000
1 568 161 000
*15 200 000
311 996 000
197 300 000
77 100 000
700 000
665 000
602 961 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
25
D. Flygvapnet
1 Flygstaben, förslagsanslag.................................. Flygvapnet: 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags anslag ............................................................... *195 400 000 3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsan slag ................................................................... 15 0/0 000 4 Tjänstepremier m. m., förslagsanslag............ 2 500 000 5 Sjukvård m. m., förslagsanslag...................... 2 190 000 6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... 10 300 000 7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 450 000 8 Bränsle m. m., förslagsanslag......................... 9 850 000 9 Renhållning, förslagsanslag............................ 4 250 000 10 Telefon m. m., förslagsanslag......................... 6 400 000 11 Tvätt, förslagsanslag....................................... 1 610 000 12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag.......... 1 800 000 13 Mathållning, förslagsanslag............................. 10 350 000 14 Övningar m. m., reservationsanslag............... 18 050 000 15 Beklädnad m. m., reservationsanslag............. 11 400 000 16 Inventarier m. m., reservationsanslag............ 3 330 000 17 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag............ 765 000 18 Ökning av drivmedelslagringen, reservations anslag ............................................................... 1 ooo 19 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 1 800 000 20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag........ 5 670 000 21 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 70 000 22 Förband med särskild budget, förslagsanslag 79 500 000 23 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservations anslag ................................................................... 24 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag................................................ 25 Understöd åt segelflygverksamhet m. m., reserva tionsanslag ...........................................................
E. Gemensamma staber m. m.
Försvarsstaben: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 20 200 000 2 Särskilda förvaltningskostnader, förslagsanslag
t 0/5 000
3 Övningar, reservationsanslag.......................... 530 000 4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslags anslag ............................................................... 620 000 Militärområdesstaber: 5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *27 435 000 6 Övningar, reservationsanslag........................... 700 000 7 Militärområdesstaber med särskild budget, för slagsanslag ...........................................................
*18 625 000
380 756 000
*987 200 000
243 400 000
420 000
1 630 401 000
28 425 000
28 135 000
*11 785 000
Beräknat belopp.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
8 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar,
förslagsanslag....................................................... 7 845 000
9 Militärområdenas intendenturförvaltningar: Av
löningar, förslagsanslag....................................... 7 500 000
10 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar,
förslagsanslag....................................................... 16 000 000
99 690 000
F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
1 Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag..........
*10 095 000
2 Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag___
*3 815 000
3 Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag.......
14 035 000
4 Försvarets materielverk, förslagsanslag.............. 152 000 000
179 945 000
G. Institutioner m. in.
Försvarets forskningsanstalt:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
30
300 000
2
Forskningsverksamhet, reservationsanslag ...
49
000 000
Försvarets radioanstalt:
3
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
28
600 000
4
Anskaffning och underhåll av materiel, reser
vationsanslag .................................................... 8 000 000
Krigsarkivet:
5
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
1
276 000
6
Samlingars konservering m. m., reservations
anslag ............................................................... 10 000
7
Inredning av vissa arkivaliemagasin, reserva
tionsanslag ........................................................ 21 000
Armémuseum:
8
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
975 000
9
Samlingars konservering m. m., reservations
anslag ............................................................... 34 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
10
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
202 000
11
Samlingars konservering m. m., reservations
anslag ............................................................... 30 000
12 Militärpsykologiska institutet, förslagsanslag ...
13 Värnpliktsverket, förslagsanslag........................
14 Militärapoteket, förslagsanslag..........................
15 Försvarets sjukvårdsförråd, förslagsanslag.......
16 Försvarets tandvård, förslagsanslag...................
17 Militärmedicinska undersökningscentralen, för
slagsanslag ............................................................
79 300 000
36 600 000
1 307 000
1 009 000
232 000
1 530 000
11 488 000
625 000
1 375 000
3 960 000
200 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
27
Militärmusiken:
18 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 17 200 000 19 Materiel, reservationsanslag............................ 300 000 Försvarets intendenturkår: 20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 2 080 000 21 Övningar, reservationsanslag........................... 175 000 Försvarets personalvård: 22 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.......... 3 570 000 23 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag . 2 000 000 24 Försvarets rationaliseringsinstitut, reservations anslag ................................................................
H. Utbildningsanstalter
1 Försvarshögskolan, förslagsanslag.................... Militärhögskolan: 2 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 6 408 000 3 Övningar, reservationsanslag.......................... 1 600 000 4 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag . 100 000 5 Försvarets läroverk, förslagsanslag ................... 6 Försvarets brevskola, förslagsanslag...................
I. Fastighetskostnader
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: 1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 17 000 2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 37 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond: 3 Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag ... 190 657 000 4 Befästningars delfond, förslagsanslag............ 81 624 000 5 Borttagande av pansarhinder m. m., reserva
tionsanslag ...........................................................
J. Viss materielanskaffning m. m.
1 Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar m. m., reservationsanslag................ 2 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföre tag m. m., reservationsanslag............................. 3 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reserva tionsanslag ........................................................... 4 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag 5 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsan slag ....................................................................... 6 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag 7 Signalskyddsmateriel, reservationsanslag.......... 8 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reserva tionsanslag ...........................................................
17 500 000
2 255 000
5 570 000
5 630 000 168 581 000
955 000
8 108 000 3 590 000
760 000 13 413 000
54 000
272 281 000
375 000
272 710 000
500 000
900 000
800 000 2 500 000
&
1 435 000 30 000 000
2 500 000
3 100 000
9 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .
10 Årskostnader för industriell krigsberedskap,
förslagsanslag......................................................
11 Engångskostnader för industriell krigsbered
skap, reservationsanslag......................................
Byggnads- och reparationsberedskapen:
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
12
Övningar m. m., reservationsanslag............... 550 000
13
Materiel, reservationsanslag............................ 1 500 000
K. Bidrag till frivilliga organisationer in. in.
1 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reser
vationsanslag ........................................................
2 Lottaorganisationen, reservationsanslag............
3 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservations
anslag ...................................................................
4 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsan
slag . .....................................................................
5 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ...
6 Bidrag Lill Centralförbundet F'olk och Försvar .
7 Understöd åt vissa föreningar m. m...................
L.
Övriga gemensamma ändamål
1 Familjebidrag, förslagsanslag.............................
2 Inskrivningskostnader, förslagsanslag...............
3 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsan
slag .......................................................................
4 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslags
anslag ...................................................................
5 Vissa hälsovårdsåtgärder in. m., förslagsanslag .
6 Vissa ersättningar i anledning av skador vid mi
litär verksamhet m. m., förslagsanslag..............
7 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag .
8 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslags
anslag ...................................................................
9 Vidareutbildning av viss civil personal, reserva
tionsanslag ...........................................................
10 Arbetarskydd, reservationsanslag.......................
11 Förslagsverksamhet, förslagsanslag...................
12 Försvarsupplysning, reservationsanslag.............
13 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .
14 Bestridande av beredskapskostnader vid försva
rets fabriksverk, förslagsanslag..........................
15 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ..
1 350 000
530 000
1 410 000
2 050 000
47 075 000
5 721 000
2 472 000
366 000
55 000
2 801 000
465 000
110 000
11 990 000
74 000 000
2 850 000
615 000
33 000 000
180 000
2 600 000
17 700 000
100 000
530 000
140 000
100 000
377 000
4 725 000
3 200 000
14 000 000
16 Ersättning för rustning och rotering, förslagsan slag ....................................................................... 5 000 17 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag 30 000
KungI. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
29
154 152 000
M. Flygtekniska försöksanstalten
1 Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverk samhet, förslagsanslag ....................................... 9 400 000 2 Bidrag till flygteknisk forskning, reservations anslag .................................................................... 4 300 000
13 700 000
N. Civilförsvaret ni. m.
1 Civilförsvarsstyrelsen, förslagsanslag.................. *10 037 000 2 Statens civilförsvarsskolor, förslagsanslag......... 11 172 000 3 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., för slagsanslag ........................................................... 8 000 000 4 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m., förslagsanslag.......................................... 10 551 000 5 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag.................. 1 000 6 Försöksverksamhet, reservationsanslag............. 700 000 7 Anskaffning av civilförsvarsmateriel, reserva tionsanslag ........................................................... *53 430 000 8 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m., förslagsanslag........................................... 14 475 000 9 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservations anslag ................................................................... 17 500 000 10 Drift av skyddsrum, förslagsanslag................... 810 000 11 Bidrag till kommuner för anordnande av brand dammar för civilförsvarsändamål, reservations anslag ................................................................... 4 000 000 12 Signalskyddsmateriel för civila myndigheter, re servationsanslag ................................................... 420 000 13 Vissa teleanordningar, reservationsanslag.......... 400 000 14 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m., förslagsanslag........................................... 290 000 15 Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar, förslagsanslag....................................................... 1 725 000 16 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag....................................................... 773 000
134 284 000
O. Diverse
1 Reglering av prisstegringar............................... 190 000 000 2 Lönekostnadspålägg för militära ramen, för slagsanslag ........................................................... 310 000 000
Beräknat belopp.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
3 Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen, för
slagsanslag ............................................................ 3 750 000
4 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag
6 900 000
5 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,
reservationsanslag................................................ 700 000
6 Uppförande av en seismologisk multipelstation,
reservationsanslag............................................... 250 000
7 Seismologiska multipelstationen, förslagsanslag
490 000
512 090 000
Summa kr.
5 419 713 000
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1969
31
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet m. m.
1 Socialdepartementet, förslagsanslag.. 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 Extra utgifter, reservationsanslag . . .
B. Allmän försäkring m. m.
1 Försäkringsdomstolen, förslagsanslag............... 2 Försäkringsrådet, förslagsanslag......................... 3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag............... 4 Folkpensioner, förslagsanslag............................. 5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, förslagsanslag.......................................... 6 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag .... 7 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags anslag ...................................................................
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag................ 2 Ersättning till postverket för utbetalning av all männa barnbidrag, förslagsanslag..................... 3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslags anslag ................................................................... 4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag .. 5 Omkostnader för statens bosättningslån, för slagsanslag ...........................................................
D. Sociala serviceåtgärder
1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag........ 2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva tionsanslag ........................................................... 3 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag 4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslags anslag ................................................................... 5 Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag 6 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag. .
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Centrala och regionala myndigheter m. m. 1 Socialstyrelsen, förslagsanslag...............................
* Beräknat belopp.
6 210 000 6 000 000
350 000 12 560 000
1 863 000 1 267 000 31 900 000 *6 510 000 000
14 000 000 535 000 000
600 000
7 094 630 000
1 600 000 000
4 200 000
425 000 000
63 000 000
440 000
2 092 640 000
135 000 000
45 000 000 46 000 000
20 000 000
4 100 000 1 800 000 251 900 000
29 795 000
2 Giftnämnden, förslagsanslag..............................
3 Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggna-
der, förslagsanslag................................................
4 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens pla
nerings- och rationaliseringsinstitut, förslags
anslag ...................................................................
5 Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag..........
6 Statens socialvårdskonsulenter, förslagsanslag..
7 Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag........
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Vissa laboratorier m. m.
8 Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag.....
9 Statens institut för folkhälsan, förslagsanslag ..
Statens bakteriologiska laboratorium:
10
Driftkostnader, förslagsanslag........................ 32 634 000
11
Inredning och utrustning, reservationsanslag
1 000
12 Statens farmacevtiska laboratorium, förslags
anslag ...................................................................
13 Svenska farmakopékommittén m. m., förslags
anslag ...................................................................
14 Statens rättskemiska laboratorium, förslags
anslag ...................................................................
15 Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag........
F. Öppen hälso- och sjukvård
1 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslags
anslag ...................................................................
2 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag....
3 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgiv
ning, förslagsanslag.............................................
4 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, för
slagsanslag ...........................................................
5 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen...........................
6 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag.................
7 Socialstyrelsens skärmbildscentral, förslagsan
slag .......................................................................
8 Skyddsympningar, förslagsanslag.......................
9 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag..........
10 Bidrag till driften av folktandvården, förslags
anslag ...................................................................
11 Bidrag till utrustning av polikliniker för folk
tandvård, reservationsanslag..............................
12 Bidrag till nordiskt institut för odontologisk
materialprovning, reservationsanslag.................
13 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag..........
645 000
228 000
6 000 000
6 447 000
1 595 000
5 080 000
49 790 000
4 183 000
10 230 000
32 635 000
3 117 000
430 000
5 097 000
3 410 000
59 102 000
108 892 000
2 700 000
660 000
300 000
1 400 000
30 000
2 400 000
840 000
5 600 000
1 900 000
13 200 000
50 000
400 000
1 300 000
30 780 000
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969
33
G. Universitetssjukhus rn. in.
Karolinska sjukhuset:
1
Driftkostnader, förslagsanslag........................ 183 405 000
2
Utrustning, reservationsanslag....................... 6 200 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
3
Avlöningar till läkare, förslagsanslag............
16 675 000
4
Driftkostnader, förslagsanslag........................ 24 000 000
5
Utrustning, reservationsanslag....................... 585 000
6 Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungs-
gärdets sjukhus i Uppsala, förslagsanslag.........
7 Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stock
holm, förslagsanslag............................................
8 Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m.,
förslagsanslag........................................................
9 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag__
10 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslags
anslag ...................................................................
11 Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, förslags
anslag ...................................................................
12 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag....
13 Bidrag till regionsjukhuset i Linköping, för
slagsanslag ...........................................................
14 Utbildnings- och forskningsverksamhet vid lä
karstationen i Dalby läkardistrikt, reservations
anslag ...................................................................
15 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.,
förslagsanslag........................................................
16 Kurser för vissa utländska läkare och tand
läkare m. m., förslagsanslag...............................
17 Stipendier till studerande vid odontologisk
fakultet, förslagsanslag.......................................
18 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag .
H. Övrig sjukhusvård m. m.
1 Vipeholms sjukhus, förslagsanslag.....................
2 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, för
slagsanslag ..........................................................
3 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag....................................
4 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m., reservationsanslag.........................
5 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., förslagsanslag..........................................
6 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservations
anslag ...................................................................
7 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kli
niker, förslagsanslag............................................
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1
189 605 000
41 260 000
100 000
5 245 000
35 000 000
16 000 000
25 000 000
35 000 000
18 300 000
8 000 000
1 300 000
620 000
1 500 000
900 000
1 150 000
378 980 000
13 030 000
8 045 000
1 500 000
78 000 000
895 000 000
104 000 000
800 000
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
8 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmate-
riel m. m., förslagsanslag.................................... 1 600 000
9 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid
krig eller krigsfara, reservationsanslag................ 1 000
10 Viss krigssiukvårdsutbildning m. m., förslags
anslag ................................................................... 1 192 000
1 103 168 000
1. Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna:
1
Driftkostnader, förslagsanslag....................... 56 280 000
2
Vård utom skola, förslagsanslag..................... 6 385 000
3
Engångsanskaffning av inventarier m. m.,
reservationsanslag............................................ 1 100 000
4
Personalutbildning, reservationsanslag............ 310 000
5 Ersättningar för skador vållade av vissa rym
lingar m. fl., förslagsanslag.................................
6 Ersättningar till kommunerna enligt social
hjälps- och barnavårdslagarna m. m., förslags
anslag ...................................................................
64 075 000
350 000
12 000 000
76 425 000
J. Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1
Driftkostnader, förslagsanslag......................... 21 164 000
2
Utrustning m. m., reservationsanslag............
600 000
3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstal
ter för alkoholmissbrukare m. m., reservations
anslag ...................................................................
4 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdan
stalter för alkoholmissbrukare m. m., förslags
anslag ...................................................................
5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m., förslagsanslag..........................................
6 Utbildning och samverkan inom nykterhets-
vården, reservationsanslag..................................
7 Bidrag till Länkrörelsen m. m............................
21 764 000
4 100 000
61 000 000
70 000 000
300 000
1 450 000
158 614 000
K. Viss rehabiliteringsverksamhet
1 Statens arbetsklinik, förslagsanslag................... 1 345 000
2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., för
slagsanslag ............................................................ 27 300 000
3 Bidrag till handikappinstitutet......................... 3 700 000
4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag........................................................ 60 000 000
5 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsan
slag ....................................................................... 15 600 000
6 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag ....
4 040 000
7 Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag.. 8 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslags anslag ................................................................... 9 Bidrag till De handikappades riksförbund........ 10 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund........ 11 Bidrag till De blindas förening......................... 12 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsf örsändelser, förslagsanslag.......................
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
L. Arbetarskydd och arbetsmedicin
1 Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 130 000 kr. att avräknas mot automobilskatte- medlen................................................................. 2 Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 990 000 kr. att avräknas mot automobilskatte- rnedlen................................................................. 3 Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag ....
M. Internationell samverkan
1 Socialattachéer, förslagsanslag.......................... 2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, för slagsanslag ............................................................ 3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag........................................................ 4 Vissa internationella resor, reservationsanslag.. 5 Vissa internationella kongresser i Sverige, reser vationsanslag ........................................................
10 000 000
35 000 000
350 000 420 000 1 540 000
960 000
160 255 000
35
6 061 000
13 200 000
6 617 000
25 878 000
480 000
2 595 000
4 040 000
60 000
50 000
7 225 000
Summa kr.
11501947 000
36
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet in. m.
1 Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag.
8 365 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav
1 550 000 kr. att avräknas mot automobil-
skattemedlen....................................................... 4 350 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 260 000
12 975 000
B. Länsstyrelserna m. m.
1 Länsstyrelserna, förslagsanslag.......................... 346 025 000
2 Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag ...
109 475 000
3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag........
103 670 000
559 170 000
C. Planväsendet
Statens planverk:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag..........
19 454 000
2
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 1 685 000
21 139 000
3 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag................................................ 1 000
21 140 000
D. Väg väsendet
1 Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, för
slagsanslag, att avräknas mot automobilskatte-
medlen.................................................................. 3
796 000
2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.............. 768
200 000
3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen........
700 000 000
4 Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator, förslagsanslag, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen .............................................. 99
500 000
5 Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................................... 301
600 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
37
6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag, att avräknas mot automo-
bilskattemedlen...................................................
7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reser
vationsanslag, att avräknas mot automobil-
skattemedlen.......................................................
8 Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen ...........
9 Avsättning till statens automobilskattemedels-
fond, förslagsanslag...........................................
E. Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att av
räknas mot automobilskattemedlen.............. 7 970 000
2
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att av
räknas mot automobilskattemedlen.............. 12 248 000
3 Registrering av motorfordon, förslagsanslag . ..
4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.............
5 Trafiksäkerhetsforskning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen........
6 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker
hetens främjande, att avräknas mot automobil
skattemedlen .......................................................
F. Sjöfart
Sjöfartsverket
1 Sjöfartsverket m. m.............................................
Övriga sjöfarlsändamål
2 Handelsflottans pensionsanstalt........................
3 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ..
4 Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag
5 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond,
förslagsanslag........................................................
6 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslags
anslag ...................................................................
G. Institut m. in.
1 Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre
fjärdedelar att avräknas mot automobilskatte
medlen .................................................................
53 700 000
23 600 000
8 000 000
1 000
1 958 397 000
20 218 000
1 000
6 500 000
3 000 000
2 000 000
31 719 000
*113 600 000
1 000
575 000
325 000
5 650 000
600 000
120 751 000
767 000
* Beräknat belopp.
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti
tut:
2
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
15 999 000
3
Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag
972 000
4
Nyanskaffning av instrument m. m., reserva
tionsanslag ........................................................ 300 000
5
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 3 600 000
6
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag.
7 998 000
7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m., förslagsanslag..............
8 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen...............................
9 Statens väginstitut: Utrustning, reservations
anslag, att avräknas mot automobilskatte
medlen ..................................................................
Statens geotekniska institut:
10
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
2 140 000
11
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag.............. 2 550 000
12
Utrustning, reservationsanslag....................... 150 000
13 Statens brandinspektion, förslagsanslag............
14 Statens brandskola, förslagsanslag.....................
H. Diverse
1 Ersättning till statens järnvägar för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer m. m...................
2 Ersättning till trafikföretag för drift av icke
lönsamma busslinjer, reservationsanslag, att av
räknas mot automobilskattemedlen..................
3 Driftbidrag till luftfartsverket..........................
4 Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser, förslagsanslag, därav
2 500 000 kr. att avräknas mot automobil
skattemedlen .......................................................
5 Bidrag till vissa internationella sammanslut
ningar m. m., förslagsanslag..............................
6 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag .
7 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,
reservationsanslag................................................
8 Vissa kostnader i anledning av allmänna val,
förslagsanslag........................................................
9 Bidrag till förebyggande och släckning av brand,
förslagsanslag........................................................
28 869 000
1 355 000
3 307 000
170 000
4 840 000
950 000
1 652 000
41 910 000
215 000 000
9 935 000
8 500 000
104 000 000
1 591 000
800 000
2 000 000
500 000
1 800 000
344 126 000
Summa kr. 3 090188 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
dr
1969
39
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet m. m.
1 Finansdepartementet, förslagsanslag .............. 2 Gemensamma ändamål för statsdepartementen, förslagsanslag....................................................... 3 Ekonomiska attacheér, förslagsanslag............... 4 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 5 Extra utgifter, reservationsanslag......................
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
1 Kammarkollegiet, förslagsanslag....................... 2 Kammarrätten, förslagsanslag........................... Statistiska centralbyrån: 3 Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag--- 44 300 000 4 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 5 100 000 5 Utredningsinstitutet, förslagsanslag.............. 1000 6 Centralt företagsregister m. m., reservations anslag ............................................................. 1 048 000 7 Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag . 2 130 000 8 Valstatistik, reservationsanslag....................... 66 000 9 Hushållsbudgetundersökning, reservationsan slag .................................................................. 1 800 000 10 Allmän företagsräkning, reservationsanslag .. 493 000 11 Datamaskincentralen, förslagsanslag ................ Kon j unkturinstitutet: 12 Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag ... 2 026 000 13 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 770 000 14 Statskontoret, förslagsanslag 15 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m., förslagsanslag........................................... 16 Inköp av stansutrustning, reservationsanslag .. 17 Riksrevisionsverket, förslagsanslag..................... 18 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag .................... 19 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reservationsanslag................................................ 20 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag ....
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag................ 168 616 000
12 150 000
12 120 000
250 000 4 000 000
1 000
28 521 000
3 542 000 8 963 000
54 938 000
1 000
2 796 000
15 857 000
7 000 000
950 000 15 373 000 19 828 000
3 700 000 1 227 000
134 175 000
40
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1!)6!)
2
Anskaffning av viss materiel, reservationsan
slag ................................................................... 1 950 000
170 566 000
3 Kontrollstyrelsen, förslagsanslag........................ 11 082 000
Mynt- och justeringsverket:
4
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
4 882 000
5
Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reser
vationsanslag .................................................... 415 000
5 297 000
6 Statens justerare, förslagsanslag......................... 2 483 000
7 Riksskattenämnden, förslagsanslag................... 2 584 000
8 Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,
förslagsanslag....................................................... 8 100 000
Folkbokföringen:
9
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer,
förslagsanslag................................................... 129 000
10 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsan
slag ............................................................... 1 200 000
11 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsan
slag ........................................................................ 80 000
12 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond,
förslagsanslag....................................................... 220 000
13 Avsättning till sparbankstillsynens fond, för
slagsanslag ............................................................ 1 800 000
14 Revision av sparbankernas förvaltning, förslags
anslag ................................................................... 900 000
15 Avsättning till försäkringsinspektionens fond,
förslagsanslag....................................................... 2 585 000
16 Stämpelomkostnader, förslagsanslag................. 885 000
17 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsan
slag ....................................................................... 34 000 000
18 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år
1970, förslagsanslag............................................ 13 000 000
19 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m., förslagsanslag................. 18 550 000
273 461 000
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, för
slagsanslag ............................................................ 13 415 000
2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,
förslagsanslag....................................................... 1 530 000 000
1 543 415 000
E. Finansiellt utvecklingsbistånd
1
Finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag
289 000 000
Kiingl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
41
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: 1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag ..
6 622 000
2 Bidrag till vissa internationella byråer och orga nisationer m. m., förslagsanslag. 850
000
3 Statens lcrigsförsäkringsnämnd m. m., förslags anslag 37 000
4
Bidrag till Föreningen Fruktdrycker. 25
000
5 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, för slagsanslag ........................................................... 1 500 000 6 Bidrag till Institutet för storhushållens rationali sering ................................................................... 200 000
9 234 000
Summa kr.
2 277 806 000
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Vin. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
A. Utbildningsdepartementet m. m.
1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag........
8
734 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 12
200 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 500 000
21 434 000
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål
a) Konst, litteratur, musik m. m.
1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag............
3
824 000
2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag................. 810 000
3 Statens konstråd, förslagsanslag........................ 141 000
4 Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,
förslagsanslag...................................................... 2
200 000
5 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag
3 260 000
6 Statens biografbyrå, förslagsanslag................... 462 000
7 Teater- och orkesterrådet, förslagsanslag..........
383 000
8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, för
slagsanslag ........................................................... 38 831 000
9 Bidrag till Svenska riksteatern, förslagsanslag .
21 814 000
10 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda
teatrar, förslagsanslag..... 20
245 000
11 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag ....
10 100 000
12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reserva
tionsanslag ........................................................... 18 542 000
120 612 000
b) Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet:
13
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
5 788 000
14
Inköp av arkivalier och böcker m. m., reserva
tionsanslag ........................................................ 68 000
5 856 000
15 Landsarkiven, förslagsanslag. 3
783 000
Ortnamnskommissionen:
16
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
626 000
17
Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag .......................... 91 000
717 000
Landsmålsarkiven:
18
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
1 211 000
19
Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material, reservationsanslag............................ 143 000
1 354 000
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum:
20
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
7 866 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
43
21 Underhåll och ökande av museets samlingar m. m., reservationsanslag................................ 264 000 22 Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reser vationsanslag .................................................... 611 000 23 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 1 643 000 24 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieor ganisationen, förslagsanslag............................... Nationalmuseet: 25 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 5 734 000 26 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag............................................ 715 000 27 Utställningar av nutida svensk konst i ut landet, reservationsanslag............................... 270 000 28 Livrustkammaren, förslagsanslag...................... Naturhistoriska riksmuseet: 29 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 4 563 000 30 Materiel m. m., reservationsanslag................. 535 000 Statens sjöhistoriska museum: 31 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 3 188 000 32 Underhåll och ökande av samlingarna, reser vationsanslag ....................................................
10 ooo
33 Etnografiska museet, förslagsanslag.................. 34 Medelhavsmuseet, förslagsanslag....................... 35 Skoklosters slott, förslagsanslag......................... 36 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag 37 Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag 38 Bidrag till Skansen, förslagsanslag.................... 39 Bidrag till vissa museer och arkiv.................... 40 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag Stifts- och landsbiblioteken: 41 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 963 000 42 Bokinköp och bokbindning m. m., reservations anslag ............................................................... 163 000 43 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag. ..
c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksam het m. m.
44 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.......................................................... 45 Bidrag till ungdomsledarutbildning, reservations anslag ................................................................... 46 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, för slagsanslag ........................................................... 47 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag................................................ 48 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.......... 49 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag ... 50 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m...........
10 384 000
1 974 000
6 719 000
877 000
5 098 000
3 198 000 1 021 000
352 000 885 000 5 949 000
921 000 1 768 000 1 150 000
540 000
1 126 000
100 000 53 772 000
5 925 000
4 200 000
13 200 000
600 000 370 000 6 155 000 2 390 000
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
51 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reser
vationsanslag ........................................................ 500 000
52 Bidrag till Centralförbundet för nykterhets-
undervisning, reservationsanslag........................ 1 400 000
53 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.,
reservationsanslag................................................ 2 342 000
54 Bidrag till de handikappades kulturella verk
samhet ................................................................. 2 575 000
39 657 000
d) Högre konstnärlig utbildning
Akademien för de fria konsterna med konst
högskolan:
55
Utbildningskostnader, förslagsanslag............
2 678 000
56
Undervisningsmateriel m. m., reservations
anslag ............................................................... 405 000
3 083 000
Konstfackskolan:
57
U tbildningskostnader, förslagsanslag............. 6 638 000
58
Undervisningsmateriel m. m., reservations
anslag ............................................................... 373 000
7 011 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
59
Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 7 171 000
60
Undervisningsmateriel m.m.,reservationsanslag 245 000
7 416 000
61 Bidrag till vissa musikkonservatorier, förslags
anslag ................................................................... 2 197 000
62 Statens scenskolor, förslagsanslag..................... 5 537 000
63 Dramatiska institutet, förslagsanslag................ 450 000
25 694 000
e) Radio- och TY -verksamhet
64 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag ..
550 000
65 Ersättning för viss rundradioverksamhet........
31 230 000
31 780 000
271 515 000
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
2 899 000
2
Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader
9 000
2 908 000
3 Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag ..
128 000
4 Vissa ersättningar till kyrkofonden.................. 5 051 000
5 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,
förslagsanslag............................. 152
000
6 Stipendier till blivande präster för utbildning i
finska och lapska språken.......... 6
000
7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,
reservationsanslag......................... 345
000
8 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, förslagsanslag......... 1
000
9 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden......
55 000
10 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna ..
90 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
45
11 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reser vationsanslag ........................................................
D. Skolväsendet
d) Centrala och regionala myndigheter m. m. 1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag............... 2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag........... 3 Läroboksnämnden, förslagsanslag............. 4 Bidrag till vissa elevorganisationer........... 5 Bidrag till Riksförbundet Hem och Skola..
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete 6 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsen
det, reservationsanslag........................................ 7 Information om skolreformerna, reservations
anslag ...................................................................
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m. 8 Bidrag till driften av grundskolor m. m., för
slagsanslag ........................................................... 9 Nomadskolor, förslagsanslag..............................
Specialskolan m. m.:
10 Utbildningskostnader, förslagsanslag............ 31 480 000 11 Utrustning m. m., reservationsanslag............ 1 700 000 12 Resor för elever jämte ledsagare, förslags anslag ............................................................... 1 065 000 13 Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn, förslagsanslag....................
d) Gymnasiala skolor m. m.
14 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor, förslagsanslag.......................................... 15 Statliga realskolor, förslagsanslag...................... 16 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag....................................................... Privatskolor: 17 Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag . 21 655 000 18 Bidrag till vissa internatskolor m. m., för slagsanslag ........................................................ 2 500 000 Sj öbef älsskolorna: 19 Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 8 180 000 20 Utrustning m. m., reservationsanslag ............ *900 000 21 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag 22 Bidrag till specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande, förslagsanslag....
*
Beräknat belopp.
250 000
8 986 000
38 970 000 21 112 000
430 000 235 000 100 000 60 847 000
13 650 000
780 000 14 430 000
2 770 000 000
4 245 000
34 245 000
1 200 000
2 809 690 000
1 078 000 000
34 350 000
13 000 000
24 155 000
9 080 000
880 000
232 000
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
23
Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m.m.,
förslagsanslag...............................................
25 400 000
24
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverks
mästare m. m., förslagsanslag............................
4 310 000
25
Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov..................................................
45 000
26
Besestipendier för yrkesutbildning, reservations
anslag ...........................................................
150 000
27
Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservations
anslag ......................................................
350 000
1 189 952 000
e) Investeringsbidrag
28
Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m., förslagsanslag..........................................
274 000 000
29
Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet, förslagsanslag.................
1 600 000
30
Bidrag till bostäder för lärare inom det obliga
toriska skolväsendet, förslagsanslag..................
150 000
31
Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,
reservationsanslag................................................
6 000 000
281 750 OOO"
4 356 669 000
E. lögre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
U niversitetskanslersämbetet:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
6 347 000
2
Utredningar m. m., reservationsanslag..........
1 069 000
7 416 000
3
Utrustningsnämnden för universitet och hög
skolor, förslagsanslag..........................................
1 391 000
8 807 000
b) Universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna:
4
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..
47 478 000
5
Driftkostnader, reservationsanslag.................
Teologiska fakulteterna:
7 110 000
54 588 000
6
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..
3 606 000
7
Driftkostnader, reservationsanslag.................
430 000
4 036 000
Juridiska fakulteterna:
8
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..
9 023 000
9
Driftkostnader, reservationsanslag.................
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
950 000
9 973 000
10
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..
53 253 000
11
Driftkostnader, reservationsanslag.................
Medicinska fakulteterna m. m.:
7 800 000
61 053 000
12
Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..
76 232 000
13
Driftkostnader, reservationsanslag.................
51 870 000
128 102 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
47
Odontologiska fakulteterna m. m.:
14 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 20 752 000 15 Driftkostnader, reservationsanslag................. 7 270 000 16 Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag 13 664 000 Farmaceutiska fakulteten m. m.: 17 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 3 239 000 18 Driftkostnader, reservationsanslag................. 2 400 000 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: 19 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 76 321 000 20 Driftkostnader, reservationsanslag................. 35 220 000 Tekniska fakulteterna m. m.: 21 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav 1 043 000 kr. att avräknas mot auto- mobilskattemedlen......................................... 100 162 000 22 Driftkostnader, reservationsanslag................. 45 510 000 Vetenskapliga bibliotek: 23 Avlöningar, förslagsanslag.............................. 26 550 000 24 Bokinköp m. m., reservationsanslag.............. 11 240 000 25 Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vis sa högskolor, förslagsanslag................................. 26 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkost nader, förslagsanslag........................................... 27 Decentraliserad akademisk utbildning m. m., reservationsanslag................................................ 28 Bidrag till Flandelshögskolan i Stockholm........ 29 Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk fakultet, m. m., förslagsanslag............................ 30 Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., förslagsanslag............................................
c) Vissa högskolor m. m.
31 Socialhögskolorna, förslagsanslag....................... 32 Fortbildning av socionomer, journalister m. m., reservationsanslag................................................ 33 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet ..................................... 34 Journalisthögskolorna, förslagsanslag............... Nordiska afrikainstitutet: 35 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.......... 469 000 36 Bokinköp, gästföreläsningar m. m., reserva tionsanslag ........................................................ 131 000 37 Ibero-amerikanska institutet i Stockholm, för slagsanslag ........................................................... 38 Vissa kurser för utländska studerande, förslags anslag ...................................................................
d) Gemensamt för universitet och högskolor
39 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag..........................................
* Beräknat belopp.
41 686 000
5 639 000
111 541 000
145 672 000
37 790 000
23 560 000
112 450 000
1 000 000 1 578 000
*2 500 000
*8 600 000 749 768 000
15 141 000
128 000
311 000 4 184 000
600 000
*1 000
1 170 000 21 535 000
300 000
40 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,
förslagsanslag.......................................................
41 Gästföreläsningar, reservationsanslag................
42 Provisoriska åtgärder för forskarutbildning,
forskarhandledning m. m....................................
43 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag..................................
44 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
förslagsanslag.......................................................
45 Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid uni
versitet och högskolor, reservationsanslag.........
46 Universitetens datamaskincentraler, förslags
anslag ...................................................................
47 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ...
48 Extra utgifter vid universitet och högskolor,
reservationsanslag................................................
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969
e) Vissa forskningsändamål
49 Medicinsk forskning, reservationsanslag............
50 Humanistisk forskning, reservationsanslag........
51 Samhällsforskning, reservationsanslag...............
52 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag
53 Atomforskning, reservationsanslag.....................
54 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen,
förslagsanslag........................................................
55 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,
förslagsanslag.......................................................
56 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag...........
57 Institutet för arbetsmarknadsfrågor, förslags
anslag ...................................................................
Forskningsinstitutet för atomfysik:
58
Förvaltningskostnader, förslagsanslag..........
1 712 000
59
Materiel m. m., reservationsanslag................. 184 000
60 Nordiska institutet för samhällsplanering, för
slagsanslag ...........................................................
61 Bidrag till centralinstitutet för nordisk asien-
forskning, förslagsanslag.....................................
62 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt,
förslagsanslag.......................................................
63 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk
atomfysik, förslagsanslag....................................
64 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
65 Bidrag till Konung Gustaf V:s forsknings
institut ..............................................................
66 Bidrag till Internationella meteorologiska insti
tutet i Stockholm................................................
67 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reserva
tionsanslag ...........................................................
1 800 000
369 000
*2 300 000
*8 186 000
1 600 000
2 877 000
500 000
19 300 000
1 035 000
38 267 000
35 300 000
6 300 000
6 400 000
36 400 000
14 400 000
17 315 000
12 547 000
4 616 000
455 000
1 896 000
288 000
185 000
92 000
885 000
671 000
571 000
280 000
3 000 000
* Beräknat belopp.
141 601 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
49
f) Inredning och utrustning
68 Inredning och utrustning av lokaler vid univer sitet, högskolor m. m., reservationsanslag......... *60 000 000
60 000 000
1 019 978 000
F. Lärarutbildning
Lärarhögskolorna: 1 Utbildningskostnader, förslagsanslag.............
175 364 000
2 Materiel m. m., reservationsanslag................. F olkskoleseminarier na:
8 010 000 183 374 000
3 Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 8 408 000 4 Materiel m. m., reservationsanslag................. Förskoleseminarierna:
230 000 8 638 000
5 Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 16 669 000 6 Materiel m. m., reservationsanslag................. Gymnastik- och idrottshögskolorna:
945 000
17 614 000
7 Utbildningskostnader, förslagsanslag............
5 938 000
8
Materiel m. m., reservationsanslag................. Seminarierna för huslig utbildning:
225 000 6 163 000
9
Utbildningskostnader, förslagsanslag.............
16 500 000
10 Materiel m. m., reservationsanslag.................. Slöj dlärarseminariet:
360 000
16 860 000
11 Utbildningskostnader, förslagsanslag..............
1 208 000
12 Materiel m. m., reservationsanslag.................
56 000 1 264 000
13
Yrkespedagogiska instituten, förslagsanslag....
8 423 000
14 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag...........
11 400 000
15 Statens institut för högre utbildning av sjuk sköterskor, förslagsanslag...................................
10 967 000
16 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservations anslag ...................................................................
2 530 000
17 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag
31 621 000
18 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag..........
469 000
299 323 000
G.
V uxenu ibildning 1 Viss utbildning via radio och television m. m., reservationsanslag................................................ Statliga skolor för vuxna:
14 477 000
2
Utbildningskostnader, förslagsanslag.............
5 101 000
3 Material för självstudier, förslagsanslag........ 2 800 000 4 Undervisningsmateriel m. m., reservations anslag ............................................................... 278 000 8 179 000 5 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, förslagsanslag..........................................
83 300 000
6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslags anslag ...................................................................
60 000 000
* Beräknat belopp.
4, Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
7 Bidrag till studieförbund................................... 6 900 000
8 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslags
anslag ................................................................... 61 300 000
9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning
m. m. till folkhögskolor, reservationsanslag ....
3 000 000
237 156 000
H. Studiesociala ändamål
1 Centrala studiehjälpsnämnden m. m., förslags
anslag ................................................................... 5 178 000
2 Studiebidrag m. m., förslagsanslag.................... *493 000 000
3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti, förslagsanslag..........
5 000 000
4 Ersättning till postverket och riksbanken för
deras bestyr med studiesocialt stöd, förslags
anslag ................................................................... 1 050 000
5 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elev
hem vid gymnasier m. m., förslagsanslag.........
250 000
6 Bidrag till hälso- och sjukvård samt motions-
verksamhet för studerande, förslagsanslag.......
1 595 000
506 073 000
I. Internationellt-kulturellt samarbete
1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservations
anslag ................................................................... 1 969 000
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m. m., förslagsanslag.......................................... 2 246 000
3 Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar m. m., för
slagsanslag ........................................................... 156 000
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservations
anslag ................................................................... 390 000
5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m___
910 000
6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag................................................ 2 198 000
7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag.........
836 000
8 705 000
Summa kr. 6 729 839 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
51
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. ni.
1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag
2 Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag..
4 Extra utgifter, reservationsanslag..........
B. Lantbruksstyrelsen
1 Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag.......................
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av
dess produktion, in. m.
1 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag...............
2 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m., förslagsanslag..........................................
3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.,
förslagsanslag........................................................
4 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m., reservationsanslag....................................
5 Täckande av förluster på grund av statlig kre
ditgaranti, förslagsanslag...................................
6 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i
Norrland, m. m., förslagsanslag.........................
7 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag....
8 Befrämjande av husdj ursa vein m. m., reserva
tionsanslag ...........................................................
9 Statens hingstdepå och stuteri, förslagsanslag. .
10 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen, reser
vationsanslag ........................................................
11 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reserva
tionsanslag ...........................................................
12 Bestitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen,
att avräknas mot automobilskattemedlen........
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd
åt vissa jordbruk
1 Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag. ......
2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
förslagsanslag........................................................
* Beräknat belopp.
4f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1
5 134 000
452 000
2 000 000
283 000
7 869 000
10 545 000
75 693 000
3 215 000
15 000 000
100 000
500 000
15 000 000
1 600 000
1 300 000
1 382 000
96 000
110 000
400 000
114 396 000
*8 000 000
*98 000 000
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
3 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
och fodermedel m. m., förslagsanslag................
4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslags
anslag ...................................................................
5 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jord
bruket, reservationsanslag...................................
6 Kostnader i samband med permanent skörde-
skadeskydd, reservationsanslag...........................
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område
m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 7 674 000
2
Utrustning, reservationsanslag........................ 150 000
3 Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag........
4 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag
5 Statens lantbrukskemiska laboratorium, för
slagsanslag ...........................................................
6 Statens maskinprovningar, förslagsanslag........
F. Forskning och undervisning på jordbrukets och
trädgårdsnäringens områden
Lantbrukshögskolan:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
33 855 000
2
Materiel m. m., reservationsanslag................. 4 112 000
3
Bokinköp m. m., reservationsanslag............... 577 000
4
Försöksverksamheten, reservationsanslag ....
10 480 000
5
Lantbruksdriften vid försöksstationerna m.m.,
förslagsanslag.................................................... 1 000
6 Inredning och utrustning av lokaler vid jord
brukets högskolor m. m., reservationsanslag....
7 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning,
reservationsanslag................................................
8 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslags
anslag ...................................................................
9 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtför
ädling, förslagsanslag..........................................
10 Jordbruksforskning, reservationsanslag.............
11 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reser
vationsanslag ........................................................
Alnarpsinstitutet:
12
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
2 529 000
13
Materiel m. m., reservationsanslag................. 301 000
14 Trädgårdsskolan i Norrköping, förslagsanslag ..
15 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor
m. m., förslagsanslag..........................................
* Beräknat belopp.
*24 000 000
49 500 000
1 218 000
*22 575 000
203 293 000
7 824 000
5 613 000
150 000
2 275 000
2 023 000
17 885 000
49 025 000
5 000 000
935 000
4 225 000
718 000
5 575 000
570 000
2 830 000
817 000
29 000 000
16 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor, reservationsanslag........................... 3 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
53
101 695 000
G. Veterinärväsendet m. m.
1 Veterinärstyrelsen, förslagsanslag ..................... 2 Veterinärstaten, förslagsanslag........................... 3 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag.................. 4 Statens veterinärmedicinska anstalt, förslags anslag ................................................................... 5 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m.m., reservationsanslag................................................ 6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjuk domar, m. m., förslagsanslag............................. 7 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag............................... Veterinärhögskolan: 8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 14 973 000 9 Materiel m. m., reservationsanslag................. 1 488 000 10 Bokinköp m. m., reservationsanslag............... 120 000 11 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... 100 000 12 Lantbruksdriften vid försöksgården, förslags anslag................................................................
1 ooo
13 Veterinärinrättningen i Skara, förslagsanslag . .
2 796 000
18 335 000
7 251 000
10 346 000
125 000
1 400 000
300 000
16 682 000
401 000
57 636 000
H.
Skogsväsendet
1 Skogsstyrelsen, förslagsanslag............................. 5 590 000 2 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag 38 407 000 3 Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag... 8 000 000 4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslags anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen......................................................................... 13 300 000 5 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m., förslagsanslag.......................................... 7 000 000 Skogshögskolan: 6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 16 365 000 7 Materiel m. m., reservationsanslag................. 4 262 000 8 Bokinköp m. m., reservationsanslag............... 131 000 20 758 000 9 Skoglig forskning, reservationsanslag................. 2 250 000 10 Bidrag till Institutet för skogsförbättring, för slagsanslag ............................................................ 740 000 11 Statens skogsmästarskola, förslagsanslag.......... 1 016 000 12 Statens skogsskolor m. m., förslagsanslag......... 2 050 000 13 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m., för slagsanslag ........................................................... 5 450 000 14 Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor, reservationsanslag........................... 900 000
15 Ersättning till domänverkets fond för utgifter
för övertalig personal, förslagsanslag.................
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196!)
I. Lantmäteri- och kartväsendet
1 Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag...................
Lantmäteristaten:
2
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
85 162 000
3
Utrustning, reservationsanslag....................... 1 150 000
4 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag........
Rikets allmänna kartverk:
5
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
17
700 000
6
Kartarbeten m. m., reservationsanslag..........
6
223 000
7
Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, för
slagsanslag ........................................................ 5
243 000
8
Utrustning m. m., reservationsanslag.............. 1
700 000
0
Tryckning av kartor m. m., förslagsanslag...
3
003 000
J.
Fiskeriväsendet
1 Fiskeristyrelsen, förslagsanslag..........................
2 Undersökningar inom fiskeriorganisationen, för
slagsanslag ............................................................
3 Fiskeriintendenter m. m., förslagsanslag............
4 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,
reservationsanslag................................................
5 Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,
förslagsanslag........................................................
6 Befrämjande av fiskefartygs förseende med
radiotelefon m. m., reservationsanslag...............
7 Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag........
8 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsan
slag .......................................................................
9 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen,
reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
skattemedlen........................................................
10 Försättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag..........................................
K.
Naturvårdsverksamhet
1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag.............
2 Statens koncessionsnämnd för miljövård, för
slagsanslag ............................................................
3 Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m., reser
vationsanslag ........................................................
4 Ersättningar vid bildande av naturreservat
m. m., reservationsanslag.....................................
* Beräknat belopp.
193 000
105 654 000
5 966 000
86 312 000
1 100 000
33 869 000
127 247 000
4 740 000
1 000
826 000
355 000
20 000
65 000
40 000
20 000
1 010 000
2 500 000
9 577 000
*9 750 000
*470 000
650 000
5 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
55
5 Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt, reservationsanslag........................... 6 Avsättning till fonden för friluftslivets främjan de ......................................................................... 7 Naturvårdsforskning, reservationsanslag............ 8 Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, förslagsanslag..................................... 9 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m., reservationsanslag................................................ 10 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin, reservationsanslag.....................
L. Lappväsendet m. ra.
1 Lappväsendet, förslagsanslag............................. 2 Bådgivningsverksamhet för rennäringens främ jande, reservationsanslag..................................... 3 Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen.......
M. Diverse
1 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag...................................................... 2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag........................................................ 3 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag.................................... 4 Bidrag till viss ungdomsverksamhet................. 5 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag.......................................... 6 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder, förslagsanslag........................................................ 7 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag............................... 8 Ersättning för av rovdjurdödadetamdjur, m.m., förslagsanslag........................................................ 9 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m., förslagsanslag........................... 10 Reseunderstöd för studier m.m., reservations anslag ...................................................................
3 700 000
5 500 000 9 500 000
624 000
84 000 000
50 000 000
169 194 000
1 592 000
75 000
100 000
1 767 000
30 000
228 000
1 000
500 000
3 007 000
45 000
5 000
700 000
130 000
39 000
4 685 000
Summa kr. 931 443 000
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet m. m.
Handelsdepartementet:
1
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
3 930 000
2
Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag....
153 000
3 Kollegiet för Sverige-inf orma tion i utlandet,
förslagsanslag........................................................
4 Handelssekreterare, förslagsanslag.....................
5 Kommittéer m. m., reservationsanslag..............
6 Extra utgifter, reservationsanslag.......................
B. Utrikeshandel m. m.
1 Kommerskollegium, förslagsanslag.....................
2 Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag..........
3 Främjande av utrikeshandeln m. m., reserva
tionsanslag ............................................................
4 Administrationskostnader för nordiskt ekono
miskt samarbete, reservationsanslag...................
5 Bidrag till Svenska slöjdföreningen...................
6 Bidrag till vissa internationella byråer m. m.,
förslagsanslag.......................................................
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
1 Näringsfrihetsrådet, förslagsanslag.....................
2 Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor, för
slagsanslag ............................................................
3 Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag .
Statens institut för konsumentfrågor:
4
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
5 422 000
5
Undersökningar och upplysningsmateriel
m. m., reservationsanslag................................. 314 000
6 Konsumentvaruforskning och konsumentupp
lysning, reservationsanslag...................................
7 Bidrag till Varudeklarationsnämnden...............
D. Patent- och registreringsväsendet
1 Patent- och registreringsverket, förslagsanslag .
2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag........................................................
4 083 000
1 358 000
4 412 000
850 000
75 000
10 778 000
8 475 000
999 000
7 540 000
130 000
200 000
256 000
17 600 000
296 000
1 318 000
8 603 000
5 736 000
3 904 000
900 000
20 757 000
28 925 000
1 000 000
29 925 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196!)
57
E. Ekonomiskt försvar
1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslags anslag ................................................................... 6 077 000 2 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag....................................................... 49 785 000
55 862 000
F, Diverse
1 Bidrag till Svenska turistrafikförbundet...........
4 050 000
2 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater ...
154 000
3 Avsättning till fonden för idrottens främjande . 33 375 000 4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslags anslag ................................................................... 35 000
37 614 000
Summa kr.
172 536 000
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. in.
1 Inrikesdepartementet, förslagsanslag................. 6 743 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 5 000 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 200 000
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa
internationella kongresser i Sverige, reservations
anslag.................................................................... 100 000
12 043 000
B. Arbetsmarknad m. m.
1 Arbetsmarknadsstyrelsen, förslagsanslag...........
38 100 000
2 Arbetsförmedlingen, förslagsanslag.................... 154 200 000
3 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reserva
tionsanslag, varav förslagsvis 140 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen........
445 000 000
4 Särskilda beredskapsarbeten m. m., reservations
anslag, varav förslagsvis 50 000 000 kr. att av
räknas mot automobilskattemedlen................. 425 000 000
5 Förläggningsbyggnader m. m., förslagsanslag . .
24 000 000
6 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens för-
rådsverksamhet, reservationsanslag................... 1 000
7 Arbetsmarknadsutbildning m. m., förslagsanslag
485 000 000
8 Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag ..
230 000 000
9 Bidrag till anordnande av verkstäder för handi
kappade, förslagsanslag....................................... 28 000 000
10 Bidrag till driften av verkstäder för handikap
pade, förslagsanslag............................................ 57 000 000
11 Centralt verk för invandrarfrågor, förslagsanslag
*8 800 000
12 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag
6 300 000
13 Anpassningsåtgärder för invandrare, reserva
tionsanslag ........................................................... *2 000 000
14 Arbetsdomstolen, förslagsanslag........................ 510 000
15 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsan
slag ........................................................................ 520 000
16 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslagsanslag....................................................... 9 000
1 904 440 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
59
C.
Regional utveckling
1 Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag.............
2 Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservations
anslag ...................................................................
3 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Admini
strationskostnader, reservationsanslag...............
4 Täckande av förluster i anledning av statligt
stöd till hantverks- och industriföretag m. fl.,
förslagsanslag ......................................................
D.
Bostadsbyggande m. m.
1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag........................
2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag.............
3 Statens hyresråd, förslagsanslag........................
4 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsan
slag .......................................................................
5 Räntebidrag, förslagsanslag...............................
6 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet,
förslagsanslag......................................................
7 Byggnadsforskning.............................................
8 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlings
lokaler, reservationsanslag...................................
10 000 000
5 000 000
5 800 000
7 000 000
27 800 000
10 989 000
19 996 000
1 613 000
173 000
5 000 000
110 000 000
2 400 000
500 000
150 671 000
Summa kr.
2 094 954 000
60
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1969
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet m. m.
1 Civildepartementet, förslagsanslag..................... 2 674 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 1 350 000
3 Extra utgif ter, reservationsanslag....................... 45 000
4 069 000
B. Vissa myndigheter
1 Statens avtalsverk, förslagsanslag..................... 7 327 000
2 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag...
11 656 000
3 Statens personalbostadsdelegation, förslagsan
slag ....................................................................... 268 000
4 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsan
slag ....................................................................... 2 421 000
21 672 000
C. Diverse
1 Avlöningar till personal på indragningsstat
m. m., förslagsanslag........ 150
000
2 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag
4 132 000
3 Lönekostnader vid viss omskolning och ompla
cering, förslagsanslag........ 700
000
4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslags
anslag ................................................................... 700 000
5 Kostnader för personalvård, reservationsanslag.
2 425 000
6 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag..
50 000
7 Utrustning av statlig förvaltningsskola, reserva
tionsanslag ............................................................ 450 000
8 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspen
sioneringen, förslagsanslag ............................... 200 000 000
9 Täckning av merkostnader för löner och pen
sioner m. m., förslagsanslag. *1
000
208 608 000
Summa kr.
234 349 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
61
XIII. INDUSTRIDEPARTEMENTET
A. Industridepartementet m. m.
1 Industridepartementet, förslagsanslag 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 Extra utgifter, reservationsanslag
B, Industri m. m.
Statens institut för hantverk och industri: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 2 894 000 2 Bidrag till kursverksamheten m. m., reserva tionsanslag ........................................................ 1518 000 3 Utrustning och inredning, reservationsanslag 400 000 4 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag
C. Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 6 700 000 2 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.......... 2 650 000 3 Utrustning, reservationsanslag....................... 600 000 4 Prospektering, reservationsanslag................... 14 800 000 5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 800 000 6 Bergsstaten, förslagsanslag
D. Energiförsörjning
1 Statens elektriska inspektion, förslagsanslag ... 2 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag ... 3 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag................................................
E. Teknisk utveckling m. m.
1 Styrelsen för teknisk utveckling, reservations anslag ................................................................... Statens provningsanstalt: 2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 7 200 000 3 Utrustning, reservationsanslag....................... 800 000 4 Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid sta tens provningsanstalt, reservationsanslag .........
4 870 000 3 000 000
150 000 8 020 000
4 812 000
600 000
5 412 000
25 550 000
773 000
26 323 000
2 216 000
43 000
11 000 000
13 259 000
70 000 000
8 000 000
4 375 000
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
Statens skeppsprovningsanstalt:
5
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 4 520 000
6
Utrustning, reservationsanslag......................... 400 000
7 Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid sta
tens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag
8 Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien........
9 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
10 Delegationen för atomenergifrågor, förslags
anslag ....................................................................
11 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi, reservationsanslag...........................
12 Internationellt atomenergisamarbete, förslags
anslag ...................................................................
13 Drift av Ranstadsverket m. m., förslagsanslag .
Summa kr.
XIV. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag...................
4 920 000
1 600 000
500 000
1 575 000
610 000
54 000 000
3 300 000
*1 000
148 881 000
201895 000
1000 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
63
XV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
A. Riksdagen
Riksdagen: 1 Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, för slagsanslag ......................................................... 2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamö ter, förslagsanslag............................................ 3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag............................... 4 Riksdagsutskottens studieresor m. m., förslags anslag ................................................................. 5 Bidrag till studieresor, reservationsanslag....... 6 Representation m. m., förslagsanslag.............. 7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag........................................ 8 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forska re ....................................................................... 9 Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier, förslagsanslag...........................
10 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reser vationsanslag .....................................................
B. Den inre riksdagsförvaltningen
Den inre riksdagsförvaltningen: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslags anslag ................................................................ 3 Utgivande av särskilda publikationer, reserva tionsanslag ......................................................... 4 Utredning om riksdagens hus m. m., reserva tionsanslag ........................................................ 5 Kostnader för provisoriska lokaler, reserva tionsanslag .......................................................
C. Allmänt kyrkomöte
1 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag
D. Riksdagens verk
Riksgäldskontoret: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 2 Kostnader vid emission av statslån m. m., för slagsanslag .........................................................
24 522 000
5 265 000
215 000
650 000
100 000 210 000
123 000
20 000
1 422 000
100 000 32 627 000
32 627 000
12 829 000
3 645 000
109 000
*500 000
4 550 000 21 633 000
21 633 000
1 000
4 781 000
2 870 000
7 651 000
Beräknat belopp.
64
Kungl. Maj:ts proposition
nr
1 år 1969
Riksdagsbiblioteket:
3
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
1 215 000
4
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 275 000
1 490 000
5 Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslags
anslag .................................................................... 2 745 000
6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslags
anslag .................................................................... 970 000
Nordiska rådets svenska delegation och dess kan
sli:
7
Förvaltningskostnader, förslagsanslag............
1 042 000
8
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska
rådet, förslagsanslag......................................... 205 000
9
Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk
Kontakt, förslagsanslag.................................... 65 000
1 312 000
14 168 000
E. Diverse
1 Vinstutlottning i samband med ungdomens
lönsparande, förslagsanslag.................................. 1 450 000
2 Vinstutlottning i samband med allmänt lön
sparande, förslagsanslag....................................... 1 600 000
3 Kommittéer m. m., förslagsanslag....................... 70 000
4 Täckning av beräknade merkostnader för löner
och pensioner m. m., förslagsanslag..................... 1 000
5 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs
pensioneringen, förslagsanslag............................. 646 000
3 767 000
Summa kr. 72196 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
65
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. RIKSGÄLD SFONDEN1
1
Underskott på riksgäldsfonden................................................
1 370 000 000
II. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Justitiedepartementet: 1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminal vården (I: G: 1), förslagsanslag..................... 1 000 Försvarsdepartementet: 2 Byggnader och utrustning för försvarets fa briksverk (I: A: 1), förslagsanslag................. *1 000 Kommunikationsdepartementet: 3 Posthus m. m. (I: B: 1), förslagsanslag.......... 1000 4 Teleanläggningar m. m. (I: C: 1), förslagsan slag ................................................................... 7 500 000 5 Järnvägar m. m. (I: D: 1), förslagsanslag.... 10 800 000 6 Flygplatser m. m. (I: E: 1), förslagsanslag... 1 000 18 302 000
Jordbruksdepartementet: 7 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sam bruksföreningar upplåtna kronoegendomar (I: G: 2), förslagsanslag................................... 1 000 8 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. (I: G: 3), förslagsanslag .................................. 1 000 9 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen (I: G: 4), förslagsanslag................................... 1 000
3 000
Industridepartementet:
10 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), förslagsan slag.................................................................... 61 500 000
79 807 000
B. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet: 1 Polishus m. m. (II: 1). reservationsanslag .... 10 000 000 2 Renovering av byggnad för regeringsrätten (11:2)................................................................ 375 000 3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (ll: 3), reservationsanslag................................ 2 500 000 12 875 000
* Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 69. * Beräknat belopp.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Utrikesdepartementet:
4
Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen (II: 4),
reservationsanslag............................................
Försvarsdepartementet:
5
Vissa skyddsrumsanläggningar (11:5), reserva
tionsanslag ........................................................ 4
080 000
6
Uppförande av förrådsbyggnader för civilför
svaret (11:6), reservationsanslag..................... 1
828 000
7
Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför-
svarsskola i Rosersberg (II: 7), reservations
anslag ................................................................ 642 000
Socialdepartementet:
8
Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 8),
reservationsanslag............................................ 4
850 000
9
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp
sala (II: 9), reservationsanslag........................ 7 500 000
10
Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psy
kiskt sjuka m. m. (II: 10), reservationsanslag .
2 250 000
11
Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska
kliniker (II: 11), reservationsanslag................ 3 250 000
12
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdoms
vårdsskolorna (II: 12), reservationsanslag ....
1 125 000
13
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare (II: 13),
reservationsanslag............................................ 1 450 000
Kommunikationsdepartementet:
14
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 14),
reservationsanslag............................................
Finansdepartementet:
15
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock
holm (II: 15), reservationsanslag..................... 150 000
16
Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stock
holm (II: 16), reservationsanslag..................... 13 190 000
17
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
(II: 17), reservationsanslag.............................. 1 000
18
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 19),
reservationsanslag............................................. 10 000
Utbildningsdepartementet:
19
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
(II: 20), reservationsanslag.............................. 750 000
20
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.
(II: 22), reservationsanslag.............................. 250 000
21
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor (II: 23), reservationsanslag............. *60 000 000
Jordbruksdepartementet:
22
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m. (II: 24), reservationsanslag...................
* Beräknat belopp.
2 250 000
6 550 000
20;425 000
1 487^000
13 351 000
61~000 000
4 050 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
67
Handelsdepartementet:
23 Gemensam administrationsbyggnad för Svens ka turisttrafikförbundet m. fl. (II: 25), reser vationsanslag .................................................... Civildepartementet: 24 Statlig förvaltningsskola (II: 26), reservations anslag ............................................................... Industridepartementet: 25 Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt (II: 27), reservationsanslag ..............
C. Försvarets fastighetsfond
1 Kasernbyggnaders delfond (III: 1—6), reser vationsanslag .................................................... 2 Befästningars delfond (III: 7—13), reserva tionsanslag ........................................................ 3 Försvarets forskningsanstalts delfond (III: 14), reservationsanslag.....................................
D. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet: 1 Studiemedelsfonden (IV: 6), reservationsan slag ................................................................... 660 000 000 2 Lånefonden för studentkårlokaler (IV: 8), re servationsanslag ................................................ *5 250 000
Jordbruksdepartementet: 3 Fiskerilånefonden (IV: 9), reservationsanslag . Inrikesdepartementet: 4 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV: 15), reservationsanslag.............................
E. Fonden för låneunderstöd
9 167 000
800 000
Finansdepartementet: 3 Lån för inrättande av alkoholfria restaurang
er (V: 6), reservationsanslag.............................
* Beräknat belopp.
Socialdepartementet: 1 Lån till byggande av sjukhem (V: 2), reserva tionsanslag ........................................................ 2 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstal ter för alkoholmissbrukare m. m. (V: 3), reser vationsanslag ....................................................
23 000
1 050 000
475 000
123 536 000
47 571 000
92 220 000
1 128 000
140 919 000
665 250 000
*300 000
5 300 000
670 850 000
9 967 000
60 000
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Handelsdepartementet:
4
Lån till utbyggnad av oljelagringen (V:7),
reservationsanslag............................................ 67 000 000
Industridepartementet:
5
Lån till Aktiebolaget Atomenergi för upp
förande av en atomkraftstation i Marviken
(V: 10), reservationsanslag............................... 12 000 000
89 027 000
F. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
1
Vägmaskiner m. m. (VIII: 1), förslagsanslag.
1 000
2
Sjöfartsmateriel m. m. (VIII: 2), förslagsan
slag .................................................................... 1 000
2 000
Summa kr.
1104141000
III. AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1000 000
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
69
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN
FÖR BUDGETÅRET 1969/70
Utgifter
A.
1. 2
.
3. 4. 5.
6
.
7. 8
.
9.
10
.
11
.
12
.
13.
B.
1. 2
.
3.
Räntor på statsskulden:
Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis................... Vinster på premieobligationslån, förslagsvis............................. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis.............................
» » sparobligationer, förslagsvis...................................... » » av staten övertagna lån, förslagsvis......................... » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslags
vis ...............................................................................
Årsanslaget till Hans Maj :t Konungen..................................... Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejo
net i Stockholm.........................................................
» » konung Carl XIII:s hemgiftskapital........................ » » Göta kanals reparationsfond..................................... » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis . » » skattkammarväxlar, förslagsvis................................ » » beräknad ny upplåning, förslagsvis..........................
Provisioner m. m.:
Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis . . Kursförluster, förslagsvis...........................
5 000 000 1 800 000
1 000
742 283 000 129 515 000
58 000 000 72 000 000
240 000
55 000 000
300 000
90 000
7 500 7 045
35 000 000
185 000 000 174 469 455
1 451 912 000
6 801 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta på uppköpta obligationer.................... 2. » » rörliga krediter........................................... 75 000 000 3. » » kortfristig utlåning till banker m. fl. 4. » » övriga utlånade medel......................
Uppgäld och kursvinster:
Uppgäld............................................................. Kursvinster........................................................
B.
1 .
2
.
C.
1. 2
.
3.
Diverse inkomster:
Preskriberade obligationer och kuponger m. m. Dragningslistor på premielånen....................... Övriga diverse inkomster..................................
Underskott att avföras på riksstatens driftbudget
Summa kr.
1 458713 000
10 000
75 000 000 10 000 000
500 000
85 510 000
1 000 1 000
2 000
3 000 000
200 000
1 000
3 201 000
88 713 000
1 370 000 000
Summa kr. ]
458713 000
5 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1069
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA PÅ KAPITALBUDGETEN
1
Lånemedel
....................................................................... 2 825 249 000
ii
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
71
FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET
1969/70
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Försvarets fabriksverks fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag ...
40 000 000
från riksstaten ....
1 000
inom fonden...........
11 400 000
Övriga kapitalmedel ..
4 350 000
Investeringsbemyn-
digande.................. 24 249 000
40 000 000
40 000 000
B. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag ...
41 000 000
från riksstaten ....
1 000
inom fonden............ 11 800 000
Övriga kapitalmedel . .
1 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 29 198 000
41 000 000
41 000 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten........
inom fonden............
Övriga kapitalmedel . .
Investeringsbemyn-
digande....................
C. Televerkets fond
Summa investerings-
7 500 000 anslag..................... 674 400 000
593 200 000
1 000 000
72 700 000
674 400 000
674 400 000
D.
Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag . ..
382 200 000
från riksstaten........
10 800 000
inom fonden............
241 000 000
Övriga kapitalmedel . .
6 000 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 124 400 000
382 200 000
382 200 000
E. Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag ...
30 500 000
från riksstaten ....
1 000
inom fonden............
12 400 000
Övriga kapitalmedel . .
1 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 18 098 000
30 500 000
30 500 000
F. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag . . .
595 000 000
från riksstaten........
61 500 000
inom fonden............
310 000 000
Övriga kapitalmedel . .
5 000 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 218 500 000
595 000 000
595 000 000
G. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investerings-
från riksstaten ....
4 000 anslag..................... 9 957 000
Övriga kapitalmedel . .
1 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 9 952 000
9 957 000
9 957 000
Summa investering sb e-
myndiganden för sta
tens affärsverksfonder
497 097 000
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel
Summa investerings-
från riksstaten........
123 536 000
anslag 311 109 000
inom fonden............
37 582 000
Övriga kapitalmedel . .
5 700 000
I n vesteringsb emy n-
digande.................... 144 291 000
311 109 000
311 109 000
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel
Summa investerings-
från riksstaten........
140 919 000 anslag............................ 207 218 000
inom fonden............
22 293 000
Övriga kapitalmedel . .
2 000 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 42 006 000
207 218 000
207 218 000
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
73
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Investeringsbemyn-
digande..............
Utrikesförvaltningens lånefond
100 000
Investeringsanslag . ..
Investeringsbemyn-
digande..............
Biståndsförvaltningens lånefond
200 000
Investeringsanslag . . .
Investeringsbemyn-
digande..............
Statens bosättningslånefond
1 000
Investeringsanslag . . .
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyn-
digande.................... 1 000 Investeringsanslag . ..
Investeringsbemyn-
digande..............
Allmänna studielånefonden
111 000 000
Investeringsanslag . . .
Avskrivningsmedel
från riksstaten .
Studiemedelsfonden
660 000 000
Investeringsanslag . . .
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyn-
digande.................... 5 000 000 Investeringsanslag . . .
Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ...
från riksstaten........ 5 250 000 Investeringsbemyn-
digande.................... 1 750 000
7 000 000
F iskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . .
från riksstaten........
300 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 700 000
100 000
200 000
1000
1000
111 000 000
660 000 000
5 000 000
7 000 000
7 000 000
1 000 000
1 000 000
1 000 000
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Investeringsbemyn-
digande....................
1000
Investeringsanslag ...
1 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyn-
digande....................
20 000 000
Investeringsanslag ...
20 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyn-
digande....................
1 400 000 000
Investeringsanslag ...
1 400 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyn-
digande....................
1 000
Investeringsanslag ...
1000
Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyn-
digande....................
30 000 000
Investeringsanslag ...
30 000 000
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten........
5 300 000 Investeringsanslag ...
8 000 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 2 700 000
8 000 000 8 000 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för sta
tens utlåningsfonder 1 571 454 000
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel
från riksstaten........
89 027 000
Övriga kapitalmedel . .
30 500 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 257 074 000
376 601 000
Yl. FONDEN FÖR
Investeringsbemyn-
digande.................... 300 000 000
Summa investerings
anslag ..................... 376 601 000
376 601 000
STATENS AKTIER
Investeringsanslag ...
300 000 000
Kung1. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
75
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel . . 40 000 000 I nvesteringsb emy n-
digande.................... —14 600 000
25 400 000
Summa investerings-
anslag..................... 25 400 000
25 400 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Statens vägverks förrådsfond
Avslcrivningsmedel Investeringsanslag ... 59 800 000
från riksstaten ........ 1 000 inom fonden............ 48 650 000 Övriga kapitalmedel . . 200 000 Investeringsbemyn-
digande.................... 10 949 000 ____________
59 800 000 59 800 000
B. Sjöfartsverkets fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 29 400 000
från riksstaten ........ 1 000 inom fonden............ 11 400 000 Övriga kapitalmedel . . 50 000 Investeringsbemyn-
digande.................... 17 949 000 ____________
29 400 000 29 400 000
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 25 000 000
inom fonden............ 5 900 000 Övriga kapitalmedel . . 1 000 Investeringsbemyn-
digande.................... 19 099 000 ____________
25 000 000 25 000 000
Investeringsbemyn-
digande..............
D. Jordfonden
20 000 000
Investeringsanslag . . .
20 000 000
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag . . .
inom fonden............
1 380 000
Övriga kapitalmedel . .
1 000
Investeringsbemyn-
digande.................... —531 000
850 000
Summa investeringsbe-
myndiganden för
diverse kapitalfonder
67 466 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel
Summa investerings-
från riksstaten........
1 104 141 000 anslag...................
inom fonden............
1 307 005 000
Övriga kapitalmedel . .
94 805 000
Investeringsbemyn-
digande.................... 2 864 788 000
5 370 739 000
850 000
850 000
5 370 739 000
5 370 739 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969 11
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Försvarets fabriksverk
1 Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk..........................................................
*40 000 000
B. Postverket
1
Posthus m. m.......................................................
41 000 000
C. Televerket
Kommunikationsdepartementet: 1 Teleanläggningar m. m.................................... 598 300 000 Utbildningsdepartementet: 2 Rundradioanläggningar.................................. 76100 000
674 400 000
D. Statens järnvägar
1 Järnvägar m. m....................................................
382 200 000
E. Luftfartsverket
1
Flygplatser m. m..................................................
30 500 000
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m................................................ 595 000 000
G. Domänverket
Justitiedepartementet: 1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminal vården .............................................................. 100 000 Jordbruksdepartementet: 2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sam bruksföreningar upplåtna kronoegendomar .. 57 000 3 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. . 6 000 000 4 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen ... 3 800 000 9 857 000
9 957 000
Summa kr.
1773 057 000
Beräknat belopp.
78
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
Polishus m. m................................................... 40 000 000
Renovering av byggnad för regeringsrätten .
1 500 000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ..
5 000 000
Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen.........
Försvarsdepartementet:
Vissa skyddsrumsanläggningar...................... 4 080 000
Uppförande av förrådsbyggnader för civilför
svaret ................................................................... 3 655 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför-
svarsskola i Rosersberg....................................... 1 284 000
Socialdepartementet:
Utbyggande av karolinska sjukhuset............. 9 700 000
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp
sala ................................................................... 15 000 000
Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psy
kiskt sjuka m. m.............................................. 4 500 000
Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska
kliniker................................................................ 6 500 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdoms
vårdsskolorna ...................................................... 2 250 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare...........
2 900 000
Kommunikationsdepartementet:
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna............
Finansdepartementet:
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock
holm ................................................................. 600 000
Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stock
holm ................................................................. 52 760 000
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten ....
1 000
Inköp av fastigheter m. m............................... 1 000
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket..........
40 000
U tbildnings departementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . .
2 900 000
Radio- och televisionshus............................... 11 000 000
Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ...
500 000
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor..........................................................*120 000 000
46 500 000
9 000 000
9 019 000
40 850 000
5 947 000
53 402 000
134 400 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969
79
Jordbruksdepartementet:
24 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m.................................................................. 8 100 000
Handelsdepartementet:
25
Gemensam administrationsbyggnad för Svens
ka turisttrafikförbundet m. fl.......................... 90 000
Civildepartementet:
26
Statlig förvaltningsskola. 2101
000
Industridepartementet:
27
Tillbyggnader vid statens skeppsprovnings-
anstalt........................... 1
700 000
Summa kr.
311109 000
III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond:
1
Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål.
18 700 000
2
Byggnadsarbeten för armén...........................
42 370 000
3
Byggnadsarbeten för marinen.......................
12 413 000
4
Byggnadsarbeten för flygvapnet...................
1 000
5
Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för
Svea livgarde och Svea ingenjörregemente . .
21 657 000
6
Markförvärv för övningsfält m. m..................
Befästningars delfond:
*17 600 000
112 741 000
7
Befästningsarbeten för gemensamma ändamål
29 900 000
8
Befästningsarbeten för armén.......................
7 369 000
9
Befästningsarbeten för marinen.....................
34 488 000
10
Befästningsarbeten för flygvapnet................
1 000
11
Flygfältsarbeten m. m.....................................
15 173 000
12
Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-
varvet).............................................................
5 289 000
13
Markförvärv för befästningar........................
Försvarets forskningsanstalts del fond:
1 000
92 221 000
14
Byggnadsarbeten för försvarets forsknings
anstalt .............................................................
2 256 000
Summa kr.
207 218 000
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Utrikesdepartementet:
1
Utrikesförvaltningens lånefond..................... 100 000
2
Biståndsförvaltningens lånefond................... 200 000
300 000
Socialdepartementet:
3
Statens bosättningslånefond............................ 1000
Beräknat belopp.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Kommunikationsdepartementet:
4
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Utbildningsdepartementet:
5
Allmänna studielånefonden........................... *111 000 000
6
Studiemedelsfonden........................................ 660 000 000
7
Lånefonden för inventarier i studentbostäder 5 000 000
8
Lånefonden för studentkårlokaler................. *7 000 000
Jordbruksdepartementet:
9
Fiskerilånefonden............................................... *1 000 000
10
Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m................................... 1 000
Inrikesdepartementet:
11
Statens hantverks- och industrilånefond ...
20 000 000
12
Lånefonden för bostadsbyggande................. 1 400 000 000
13
Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg
nadsindustrien ............................................... 1000
14
Lånefonden för kommunala markförvärv ...
30 000 000
15
Lånefonden för allmänna samlingslokaler ...
8 000 000
Summa kr.
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1
Lån till anordnande av barnstugor............... 14 000 000
2
Lån till byggande av sjukhem....................... 55 000 000
3
Lån till nybyggnader vid erkända vårdan
stalter för alkoholmissbrukare m. m............... 1 000 000
4
Lån till utländska läkare för viss efterutbild-
ning................................................................... 1 000
Kommunikationsdepartementet:
5
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1968/69 .............................................................
Finansdepartementet:
6
Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
Handelsdepartementet:
7
Lån till utbyggnad av oljelagringen..............
Inrikesdepartementet:
8
Lokaliseringslån.............................................. 200 000 000
9
Räntefria lån till bostadsbyggande............... 20 000 000
Industridepartementet:
10
Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppfö
rande av en atomkraftstation i Marviken . ..
1 000
783 000 000
1 001 000
1 458 001 000
2 242 304 000
70 001 000
7 500 000
100 000
67 000 000
220 000 000
12 000 000
* Beräknat belopp.
Summa kr.
376 601 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
81
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Industridepartementet:
1 Teckning av aktier i Sveriges Investerings-
bankAB...........................................................
300 000 000
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Kommunikationsdepartementet:
1
Förskott till vissa plankostnader m. m...........
2 700 000
Finansdepartementet:
2
Vissa projekteringskostnader......................... 20 000 000
Jordbruksdepartementet:
3
Förskott för inköp av inventarier för lant-
brukshögskolans försöksverksamhet............. 200 000
Industridepartementet:
4
Statliga gruvor m.m....................................... 2 500 000
Summa kr.
25 400 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Statens vägverks förrådsfond:
1
Vägmaskiner m. m........................................... 59 800 000
Sjöfartsverkets fond:
2
Sjöfartsmateriel m. m...................................... 29 400 000
89 200 000
Finansdepartementet:
Statens datamaskinfond:
3
Anskaffning av datamaskiner....................... 25 000 000
Jordbruksdepartementet:
4
Jordfonden...................................................... 20 000 000
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered
skap:
5
Förrådsanläggningar m. m.............................. 850 000
Summa kr.
135 050 000
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 januari 1969.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
N
ilsson
,
statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
änge
, K
ling
, J
ohansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
,
L
undkvist
, G
ustafsson
, G
eijer
, M
yrdal
, O
dhnoff
, W
ickman
, M
oberg
.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition an
gående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1969/70 och anför.
Kungl. Maj :t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragan
de beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster och
utgifter för budgetåret 1969/70 som skall ingå i nämnda proposition. Ut
drag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som
bilagor 1—23. I fråga om bilagorna 4—15 har föredragandena upprättat
översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp.
bilaga.
Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta proto
koll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgifterna
på riksstaten. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1969/70
och uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med
detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680599
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1969
FINANSPLANEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 3 januari 1969.
Närvarande:
Statsministern
E rlander ,
ministern för utrikes ärendena
N ilsson ,
statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
änge
, K
ling
, J
ohansson
, H
olmqvist
, A
spling
,
P
alme
, L
undkvist
, G
ustafsson
, G
eijer
, M
yrdal
, O
dhnoff
, W
igkman
,
M oberg .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge
mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan
och beräkning av inkomster för budgetåret 1969/70 jämte därmed sam
manhängande frågor och anför.
Finansplanen
Den internationella utvecklingen
Efter den avmattning som rått under större delen av 1966 och 1967
har industriländernas produktion och handel under 1968 utvecklats i
snabb takt. OEGD-ländernas bruttonationalprodukt ökade sålunda med
ca 5 % 1968 mot ca 3 % året innan. I Västeuropa uppskattas tillväxten till
drygt 4 % och i Förenta staterna till ca 5 %. Stegringen i den japanska
produktionen har fortsatt i mycket hög takt. Världshandeln beräknas ha
ökat med ca 10 % 1968.
Sommaren 1968 förutsåg man allmänt att den internationella konjunk
turen under resten av året skulle mista den stimulans som utgick från
Förenta staternas och Storbritanniens kraftigt växande import. De efter-
frågebegränsande åtgärder som dessa länder vidtagit under våren och som
maren för att stärka betalningsbalansen hade emellertid ännu mot slutet
av året inte lett till någon påfallande dämpning i produktionens och im
portens stegringstakt. Frankrikes ekonomi hade före strejkerna i maj-
juni visat tecken på snabbare expansion. Sedan arbetsfreden återställdes
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1
har produktionen snabbt återtagit förlorad terräng. I Italien bromsades
stegringen i aktiviteten upp under första delen av 1968 till följd av en
svag intern efterfrågan, men tillväxten synes ånyo ha skjutit fart under
andra halvåret. Konjunktur förbättringen i Västeuropa understöddes dock
främst av den återhämtning i Västtyskland som inleddes under senare
delen av 1967. Genom dessa i övervägande grad expansiva impulser har
betingelserna förbättrats också för de mindre industriländerna. Våra nor
diska grannländer har haft väsentliga exportframgångar, men ökningarna
i produktionen har varit rätt begränsade till följd av svag inhemsk efter
frågan. I Danmark och Finland har man hållit tillbaka den interna efter-
frågan för att nå de verkningar på utrikesbalansen som åsyftats med de
valveringarna.
Jämsides med den gynnsamma utvecklingen av produktionen och han
deln har emellertid det internationella betalningssystemet utsatts för svåra
påfrestningar. Världsekonomin har under flera år präglats av att man
haft stora betalningsunderskott i Förenta staterna och Storbritannien, och
överskott inom främst EEC-oinrådet. Den oro på valutamarknaderna som
förekommit under perioden november 1967—november 1968 framstår hu
vudsakligen som en följd av alt överskott och underskott i de störa län
dernas betalningar inte jämnats nl inom rimlig tid. Till detta kom i
Frankrike mera speciella förhållanden. Förekomsten av en stor volym lätt-
rörligt kapital som kunnat flyttas tämligen obehindrat har varit en annan
central faktor i sammanhanget.
I fråga om det internationella betalningsläget intar den västtyska eko
nomins utveckling en central ställning. En starkt restriktiv ekonomisk
politik framkallade en nedgång i den interna efterfrågan från mitten av
1966. Nedgången varade i ungefär ett år och ledde 1967 till en påtaglig
uppgång i bytesbalansens överskott. Den västtyska produktionens och im
portens kraftiga återhämtning har inte minskat detta. Tvärtom synes
överskottet ha ökat ytterligare något under 1968 utöver föregående års
nivå om 2,5 miljarder dollar.
Liksom Italien, som också har ett överskott i bytesbalansen på ca 2,5
miljarder dollar, har Västtyskland kraftigt ökat sin kapitalexport. Detta
har lett till lindring för särskilt Förenta staterna som genom en kraftig
omsvängning 1968 från nettokapitalexport till nettokapitalimport kunde
täcka en fortsatt försämring av sin bytesbalans. Likväl har den starka
ställning som D-marken intar till följd av Västtysklands långvariga över
skott i betalningarna inneburit en konstant risk för utflöde av valuta från
länder med ekonomiska svårigheter av ett eller annat slag. Denna risk
har varit särskilt påtaglig för underskottsländerna, så länge deras stabili-
seringspolitik inte hunnit avsätta resultat som inger förtroende, och för
Frankrike efter försommarens sociala och ekonomiska kris.
Den franska valutan hamnade alltså i en ömtålig situation genom löne
2
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
ökningarna efter strejkerna i maj—juni och myndigheternas ambition att
inom ramen för en starkt expansiv ekonomisk politik söka lösa de problem
som uppstått. Till instabiliteten på valutamarknaderna bidrog också Stor
britanniens fortsatt svaga betalningsbalans. Först i mars 1968 underbygg
des devalveringen med resoluta ingrepp för att begränsa den interna efter
frågan. Fördröjningen medverkade till att hålla den privata konsumtionen
och importen på nivåer som hade en negativ inverkan på förtroendet för
pundet. Under andra halvåret 1968 har emellertid handelsbalansen för
bättrats något.
De åtgärder som tidigare under året vidtagits i internationell samverkan
och i enskilda länder för att främja en återgång till lugn på valutamark
naderna beskrivs närmare i nationalbudgeten. Efter valutaoron i november
gjordes en utfästelse om en internationell centralbankskredit till Frankrike
på 2 miljarder dollar, vari bl. a. Sverige medverkar. I Frankrike har man
stramat åt finans- och kreditpolitiken samt återinfört en sträng valutakon
troll. Den brittiska regeringen har höjt de indirekta skatterna, skärpt kredit-
åtstramningen samt infört ett importdepositionssystem. Slutligen har i Väst
tyskland vidtagits åtgärder för att fördyra exporten och förbilliga importen
samt för att avvärja kortfristig kapitalimport.
Inför 1969 är de centrala frågorna hur valutasituationen och den eko
nomiska aktiviteten, inklusive handeln, kommer att utveckla sig mot den
na bakgrund. Liksom i fjol efter punddevalveringen låter sig framförlig
gande år knappast bedömas med större säkerhet. För Storbritanniens del
beräknas de restriktiva åtgärderna minska bruttonationalproduktens till
växt 1969 till 2 å 3 %, mot knappt 4 % i fjol, med exporten och investe
ringarna som enda påskjutande krafter av betydelse. Trots den dämpande
inverkan av åtstramningen i Frankrike väntas bruttonationalprodukten
där stiga med ca 5 % 1969 vilket är mer än fjolårets uppgång.
Västtysklands ekonomiska aktivitet och utrikeshandel kommer att spe
la en central roll för konjunkturförloppet i år. Produktionen bedöms stiga
med 4,5 å 5 % och bytesbalansens överskott anses kunna minska väsent
ligt som ett resultat bl. a. av de egna handelspolitiska åtgärderna och av
åtstramningen i underskottsländerna. I Italien kan det låga utnyttjandet
av resurserna stimulera den nya regeringen till att söka skynda på den
ekonomiska expansionen. Tillväxten i de mindre industriländerna i Väst
europa kan i medeltal väntas bli minst lika stor i år som 1968.
Bedömningen av Förenta staternas konjunktur kan endast bli tentativ
till dess att den tillträdande republikanska administrationen gett tillkänna
vilken politik den avser föra. En stegring i produktionen 1968—1969 om
ca 2,5 % verkar sannolik. Råvaruländerna kan väntas fortsätta att öka
sin import från industriländerna fram till senare delen av året, då en
dämpning troligen sätter in till följd av fjolårets försämring i råvarulän-
dernas bytesbalans.
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
3
Enligt dessa bedömningar stiger produktionen i år med drygt 4 % i
Västeuropa och troligen något mindre i Nordamerika. Särskilt tycks man
ha skäl att räkna med en förstärkning av den europeiska investeringskon-
junkturen. OECD-ländernas handel skulle därvid kunna stiga med ca
8 %. Denna bedömning vilar dock på förutsättningen att den ekonomiska
aktiviteten, vilken hittills utvecklats tämligen oberörd av valutaoron, inte
störs av ytterligare kriser på detta plan.
Tillgången på arbetskraft och ledig kapacitet i Västeuropa lämnar i och
för sig utrymme för en snabbare ekonomisk tillväxt än vad som här
antagits. I dämpande riktning verkar dock de stabiliseringsprogram som
hänsynen till utrikesbalansen drivit fram i större länder med betalnings-
underskott. Vidare har man ännu inte märkt några tecken på att förbätt
ringen i konjunkturen förmått övriga länder att rucka på den försiktiga
och avvaktande grundinställning som präglar den ekonomiska politiken.
Försiktigheten är ett uttryck för den stora vikt varje land lägger vid att
bevara eller förbättra sitt internationella konkurrensläge genom att be
gränsa ökningarna i priser och kostnader. I allmänhet synes den ekonomiska
politiken vara inriktad på en fortsatt förhållandevis snabb tillväxt utan att
dock vara tillräckligt expansiv för att kunna återställa utnyttjandet av re
surserna till tidigare gängse nivåer.
I detta sammanhang vill jag peka på två erfarenheter som gjorts under
den gångna perioden av valutaoro. Den ena är att länderna behöver kunna
vidta åtgärder mot de spekulativa kapitalrörelserna. Utvecklingen har
drastiskt visat omfattningen av den volym lättrörligt kapital som snabbt
kan mobiliseras. Det är därför tillfredsställande att ett antal centralbanker
påbörjat en undersökning av möjligheterna att bygga ut beredskapssy-
stemet i syfte att kompensera verkningarna på valutareserverna av vissa
kortfristiga kapitalrörelser.
Den andra är att det internationella betalningssystemet inte kan fungera
i längden, om jämviktsbrister i tongivande länders betalningar tillåts växa
sig stora och bli varaktiga. Den viktigaste uppgiften som nu åligger län
derna var för sig och i gemenskap är därför att anpassa sin ekonomiska
politik så att man åstadkommer bättre jämvikt i de internationella betal
ningarna samtidigt som produktion och handel fortsätter att växa. Det
är därvid angeläget att länder i ett gott betalningsläge går före genom att
konsekvent föra en expansiv politik.
4
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
5
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1968
Utformningen av den ekonomiska politiken i Sverige 1968 har framför allt påverkats av två förhållanden. Det ena var den konjunkturavmattning som pågått sedan 1966. Det andra var den balansrubbning som i mitten av 1960-talet inträffade i vår utrikeshandel. En annan faktor av betydelse vid uppläggningen av den ekonomiska politiken var den allvarliga störning som utlöstes på valutamarknaderna i slutet av 1967 av de långvariga brittiska betalningssvårigheterna och som föranledde devalvering av valutorna i bl. a. Storbritannien och Danmark.
Den ekonomiska politiken ställdes härigenom inför besvärliga avvägnings- problem. Huvudmålet för politiken var givet, nämligen att säkerställa en jämn och hög sysselsättning. Ett annat mål var att åstadkomma fortsatt förbättring av handelsbalansen. Inte minst med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft måste ansträngningarna att dämpa pris- och kostnadssteg- ringarna fullföljas. Investeringsresurserna borde styras mot industrin, bo stadsbyggandet och angelägna offentliga investeringar.
Mot denna bakgrund gavs politiken en försiktigt expansiv inriktning. Det gällde att förstärka efterfrågan för att utnyttja våra produktiva resurser utan att riskera överslag i inflationistisk riktning. En alltför snabb allmän efterfrågeexpansion kunde därför inte tillåtas, utan produktion och syssel sättning fick stimuleras genom i tid och rum avgränsade åtgärder. Kravet på rörlighet inom politiken medförde att insatta stimulansåtgärder snabbt mås te kunna begränsas om läget krävde det.
Med början från andra halvåret 1967 bar statsupplåningen som ett led i en konjunktur stimulerande budgetpolitik tillåtits expandera. Framför allt ökade statens utgiftsöverskott som en följd av vidtagna sysselsättningsska- pande åtgärder. Statens upplåningsbehov, som under 1967 stigit till omkring 3 miljarder kr., ökade under fjolåret till omkring 3,4 miljarder kr.
Efter den tillfälliga åtstramningen i samband med valutaoroligheterna kunde kreditpolitiken åter lättas. Diskontot sänktes i februari 1968 med en halv procent från den nivå det förts upp till i slutet av år 1967. En ytterli gare sänkning av diskontot med en halv procent till 5 % kom till stånd under hösten.
Som ett resultat av den ekonomiska politik som fördes, ökade takten i pro duktionens och efterfrågans tillväxt. Under 1968 kan den inhemska efter frågan beräknas ha vuxit med 4 %, jämfört med 1,5 % år 1967. Efterfråge- tillväxten bars i inte oväsentlig omfattning upp av den offentliga sektorn. De offentliga investeringarna ökade 1968 i betydligt snabbare takt än 1967. Framför allt var det de statliga investeringarna som expanderade, medan kommuninvesteringarna uppvisade en lägre ökningstakt än 1967. Den of fentliga konsumtionen ökade med inemot 8 %, vilket bidrog till att till-
6
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1968
1968
Volymförändringar i %
Miljarder kr.
från föregående år
1967
1968
Tillgång ...............................................................................
167,8
+ 2,1
+ 4,5
Bruttonationalprodukt .................................................
141,4
+ 2,1
+ 3,5
Import ...............................................................................
26,4
+ 2,5
+ 8,5
Användning .......................................................................
167,8
+ 2,1
+ 4,5
Bruttoinvestering ..........................................................
45,0
+ 2,1
+ 1,6
därav: näringsliv..........................................................
17,6
— 2,9
- 3,7
stat ..................................................................
9,4
— 6,2
+
S
,4
kommuner .....................................................
8,5
+ 14,5
+ 6,0
bostäder ..........................................................
9,6
+ 11,7
+ 1,7
Lagerförändring ..............................................................
0,4
Privat konsumtion..........................................................
73,0
+ 2,4
+ 3,9
Offentlig konsumtion.....................................................
24,0
+ 8,1
+ 7,5
Tj änstenetto ..................................................................
0,1
Export...............................................................................
25,3
+ 5,3
+ 7,9
växttakten för samtliga offentliga utgifter var ännu något kraftigare än året
innan. Den privata konsumtionen var ett annat expansivt element under
fjolåret. Detsamma gäller lagerinvesteringarna, för vilka ett omslag skedde
1968. Mot en kraftig nedgång i lagerinvesteringarna 1967 står sålunda en
uppgång 1968 i storleksordningen 400 milj. kr.
Sysselsättningen har stått i förgrunden för regeringens ekonomiska poli
tik. Liksom under 1967 sattes under fjolåret en rad olika åtgärder in för att
säkerställa sysselsättning åt all arbetskraft. Läget på arbetsmarknaden
karakteriserades under fjolåret av balans eller till och med begynnande
arbetskraftsbrist i vissa delar av landet, medan arbetslösheten växte i norr-
landslänen. Denna utveckling har understrukit nödvändigheten av att be
driva en selektiv sysselsättningspolitik i stället för en generellt efterfråge-
stimulerande politik. Jag kommer i ett följande avsnitt att lämna en närma
re redovisning för omfattningen och inriktningen av de sysselsättningspoli-
tiska insatserna.
Tillsammans med den begynnande konjunkturuppgången medverkade de
vidtagna stimulansåtgärderna till att efterfrågan på arbetskraft successivt
steg under 1968. I slutet av året låg efterfrågan på arbetskraft, mätt i obe
satta platser, drygt 30 % över motsvarande tal 1967. Den kraftigaste upp
gången ägde rum inom industrin. Arbetslösheten låg på en något högre nivå
än 1967 ända fram till tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet var arbets
lösheten däremot totalt sett lägre än motsvarande tid året innan.
Ett annat huvudmål för den ekonomiska politiken under senare år har
varit att skapa förutsättningar för en uppgång av exporten. I finansplanen
för ett år sedan uttalade jag att det borde finnas utsikter för en uppgång av
den svenska exportvolymen med 6,5 %. Utvecklingen under det gångna året
blev dock gynnsammare och den faktiska exportökningen uppgick till totalt
8 % och exklusive fartyg till 9 %. Handeln i Västeuropa steg ännu något
snabbare eller med 10 %. Skillnaden i ökningstakt förklaras av att den
ekonomiska tillväxten i vissa av våra viktigaste avnämarländer klart under
steg genomsnittet för Västeuropa. Framför allt var detta fallet i de nordiska
länderna, vilka svarar för en fjärdedel av den svenska exporten. Vår export
uppgång till dessa länder begränsades till några procent, medan exporten till
de utomnordiska marknaderna steg med närmare 10 %.
År 1967, när vi särskilt till följd av minskade lagerinvesteringar hade en
låg inhemsk efterfrågan, begränsades importens tillväxt till ett par procent.
Som jag redan berört skedde under fjolåret ett omslag i lagerinvesteringarna
och vidare steg den privata konsumtionen kraftigt. Detta bidrog till en be
tydligt snabbare efterfrågetillväxt, som i sin tur medförde en förhållandevis
kraftig uppgång av importen. I volym räknat steg importen med 8,5 %.
Handelsbalansens underskott ökade under fjolåret, ehuru förhållandevis
obetydligt. En fortsatt förbättring av sjöfartsnettot uppvägde inte en fort
satt försämring av turistnettot och övriga löpande betalningar. Vidare ökade
transfereringarna till utlandet främst till följd av det stigande internationella
utvecklingsbiståndet. Som ett resultat av dessa faktorer redovisas ett med
omkring 450 milj. kr. ökat underskott i bytesbalansen. Valutareserven
minskade emellertid obetydligt.
Investeringspolitiken har 1968 främst inriktats på att skapa utrymme
för en uppgång av industrins investeringar och för en fortsatt expansion av
bostadsbyggandet och dess kommunala följ dinvesteringar. En rad olika eko
nomisk-politiska åtgärder vidtogs för att stimulera industriinvesteringarna.
Investeringsfonderna för byggnader och maskiner släpptes ånyo fria. För
maskininvesteringar gällde dessutom ett särskilt 10-procentigt skatteavdrag
under 1968. Inom områden med brist på arbetskraft skapades utrymme för
industrins byggande genom att övriga investeringar hölls tillbaka. Detta
skedde dels inom ramen för myndigheternas prövning av igångsättningstill-
stånd och dels — fram till dess att avgiften planenligt upphörde den 1 okto
ber 1968 — genom den tillfälliga investeringsavgiften på mindre angeläget
byggande. Även den expansiva kreditpolitiken syftade till att möjliggöra en
uppgång av industrins investeringar.
Enligt de uppgifter som nu föreligger skulle industriinvesteringarna 1968
i stort sett ha förblivit av samma omfattning som under 1967. Maskininveste
ringarna, som svarar för drygt två tredjedelar av industrins investeringar,
var oförändrade medan en obetydlig nedgång redovisas för industrins bygg
nadsinvesteringar. Orsaken till att något omslag i industriinvesteringarnas
utveckling inte kom till stånd torde sammanhänga med att kapacitetsutnytt-
jandet i vissa branscher ännu inte nått den gräns vid vilken större utvidg
ningar ter sig motiverade.
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
7
Det resursutrymme som uppstod genom att industriinvesteringarna inte
expanderade togs successivt i anspråk genom att ramarna vidgades under
året för byggande av bostäder, skolor, ålderdomshem, barnstugor m. m.
Genom att utvidgningen av de offentliga investeringarna koncentrerades till
orter med sysselsättningssvårigheter, tjänade den även syftet att utjämna de
regionala skillnaderna i sysselsättningsläget.
Den ursprungliga ramen för igångsättning av bostäder uppgick i fjol till
95 000 lägenheter. Genom de påslag som skedde i sysselsättningsstimuleran-
de syfte vidgades ramen så att den faktiska igångsättningen kom att uppgå
till närmare 105 000 lägenheter. Detta innebar att ett större bostadsbyggande
sattes igång under fjolåret än vid något tidigare tillfälle.
Inte minst angelägenheten av att säkra vårt näringslivs konkurrenskraft
har ställt störa krav på den ekonomiska politiken när det gällt att stabilisera
pris- och kostnadsutvecklingen. År 1968 kom en nedpressning av pris- och
kostnadsstegringen till stånd. Konsumentprisernas uppgång var 1968 väsent
ligt lägre än 1967 eller ca 2 % mot drygt 3 %.
Även företagens lönekostnader har ökat i lugnare takt. Uppgången av de
totala arbetskraftskostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter utgjorde 1968
för industrins arbetare 6,5 %. Läget på arbetsmarknaden inverkade på löne
utvecklingen såtillvida att löneglidningen inom industrin kan uppskattas ha
stannat vid 3 %. Denna dämpade kostnadsutveckling i förening med en
snabb produktivitetsstegring torde ha förbättrat lönsamheten inom indu
strin och lett till en inte oväsentlig nedgång av arbetskostnaden per produkt
enhet. Detta styrks av en enkät rörande de större företagens beräknade taxe
rade inkomster. Enligt denna ökade inkomsterna med ca 10 % under 1968,
jämfört med en ökning på 5 % år 1967.
Trots att lönestegringen 1968 var närmare 2 % lägre än föregående år,
ökade hushållens disponibla realinkomster kraftigt. Uppgången beräknas
1968 till 3,5 % mot knappt 2,5 % föregående år. Det är framför allt den låga
takten i prisstegringarna 1968 som förklarar denna gynnsamma utveckling.
Uppgången av reallönerna bidrog till en snabb tillväxt av den privata kon
sumtionen. Volymmässigt steg den privata konsumtionens ökningstakt från
2,5 % till 4 %.
Sammanfattningsvis gäller att den ekonomiska politikens mål i väsentlig
utsträckning kunde uppnås under 1968. Tillväxttakten i vår ekonomi öka
de kraftigt. Sysselsättningsläget stabiliserades och efterfrågan på arbetskraft
växte särskilt under andra halvåret. Bostadsbyggande och offentliga investe
ringar fortsatte att expandera. Härtill kom att pris- och kostnadsutveckling
en var lugnare än på många år. Reallönerna ökade kraftigt, vilket möjlig
gjorde en snabb tillväxt av den privata konsumtionen.
Trots den på många områden gynnsamma utvecklingen kvarstår problem
som måste beaktas av den ekonomiska politiken. Detta gäller bl. a. i fråga om
8
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
9
sysselsättningssituationen, där betydande regionala svårigheter råder. Expor
ten ökade i fjol kraftigt men importen steg ännu något snabbare, vilket i för
ening med utvecklingen av övriga löpande betalningar ledde till en viss för
svagning av bytesbalansen. Jämvikten i de utrikes betalningarna behöver
därför ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Den ekonomiska politiken 1969
Politikens mål och förutsättningar
De senaste årens utveckling har eftertryckligt visat att de för vår ekono
miska politik centrala målen: full sysselsättning, snabb tillväxt och en jäm
nare inkomstfördelning, kräver stora samhällsinsatser i form av snabbt
och direkt verkande åtgärder. Den huvuduppgift för politiken som består
i att upprätthålla balansen i ekonomin förutsätter att den allmänna efter-
frågeutvecklingen hålls under noggrann kontroll. Det instabila politiska
och ekonomiska läget i vår omvärld har inskärpt nödvändigheten av en fast
kurs i den ekonomiska politiken, som innebär att den långsiktiga tryggheten
för sysselsättning och inkomster garanteras.
De yttre förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen är inte i nå
got avgörande avseende annorlunda än de var för ett år sedan. Utsikterna
för en fortsatt förhållandevis snabb utveckling av världens produktion och
handel ter sig gynnsamma, även om tillväxttakten i allmänhet väntas bli
något lägre än i fjol. Samtidigt kvarstår de problem, som skapas av bristen
på balans i de stora industriländernas utrikeshandel, och därmed risken för
att svårigheter på det internationella betalningsområdet kan komma att ne
gativt påverka den ekonomiska utvecklingen. Erfarenheterna från det för
flutna året visar å andra sidan att i varje fall akuta svårigheter kan övervin
nas genom internationell samverkan i monetära frågor.
Det finns därför anledning att med vad som närmast kan karakteriseras
som försiktig optimism se på den framtida konjunkturutvecklingen både i
vår omvärld och i vårt eget land. De svenska exportutsikterna påverkas posi
tivt av att efterfrågeutvecklingen på flera av våra viktigare exportmarkna
der, framför allt Västtyskland, Danmark och Finland, bedöms bli aktiv un
der det kommande året. De i Västtyskland nyligen vidtagna skatteåtgärder
na i syfte att påskynda importens tillväxt och hålla tillbaka exporten bör
bli en stimulansfaktor av betydelse också för den svenska exportindustrin.
I andra riktningen verkar den kraftiga dämpning av importefterfrågan
som förutses för både Förenta staterna och Storbritannien. För Förenta
staternas del skulle importtillväxten gå ner från drygt 20 % till ca 3 %. För
Storbritanniens del beräknas importen bli ungefär oförändrad efter täm
ligen kraftig uppgång 1968. Än så länge föreligger oklarhet om vilken eko
nomisk politik som den nya republikanska administrationen i Förenta sta
terna kommer att föra, t. ex. huruvida den i fjol skärpta finanspolitiken
kommer att fortsätta. Det är därför inte givet att uppbromsningen av im
porten kommer att bli så stor som nu antas.
Bedömningen av den engelska importens utveckling och därmed av läget
på en för den svenska industrin viktig exportmarknad blir också i viss mån
osäker. Detta gäller inte minst till följd av den oklarhet som råder beträf
fande effekterna av det temporära system med en 6 månaders deposition
på 50 % av importvärdet hos Bank of England som nyligen införts för vissa
varuslag, främst industriella färdigprodukter. Åtgärden avser att bromsa
import och konsumtion genom en åtstramning av likviditeten. I vilken ut
sträckning importen kommer att reduceras blir beroende av en rad fak
torer, främst den engelska kreditpolitikens restriktivitet samt de utländska
exportörernas möjligheter att lämna sina engelska kunder förlängda leve
ranskrediter eller direkta lån. Om en sådan kreditgivning kommer till stånd,
begränsas effekten av importdepositionerna till de kostnadsökningar som
detta kan medföra. Storleken av denna kostnadsökning hör i alla händel
ser bli begränsad.
Mot denna allmänna bakgrund och med de förutsättningar som här an-
getts finns det skäl att räkna med en uppgång av exporten med ca 7 % i vo
lym. Det har därvid antagits att exporten av råvaror och skogsindustripro
dukter kommer att utvecklas svagare i år än 1968, då ju utförseln av trä
varor, papper och järnmalm ökade mycket kraftigt. Detta gäller inte massa
exporten, där 1969 bedöms bli ett bättre år än 1968, både volym- och pris
mässigt sett. Även för exporten av verkstadsprodukter samt järn och stål
förutses en påtaglig förbättring, medan övriga större varuområden väntas
öka i ungefär samma takt som i fjol.
Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit att en från den interna
tionella konjunkturen isolerad utveckling inte är möjlig för någon nation
under en längre tid med hänsyn till den långtgående integration av de
enskilda ländernas ekonomi och produktion, som gradvis växt fram. För
vår politik är därför kravet alltid aktuellt att bevara balansen i betalnings-
relationerna till utlandet och att upprätthålla näringslivets internationella
konkurrenskraft, både på kort och på lång sikt. Dessa krav har i särskilt hög
grad präglat de senaste årens ekonomiska politik i anslutning till konjunk
turdämpningen i Västeuropa och den klara omsvängningen i de tongivande
industriländernas politik mot en prioritering av pris- och kostnadsstabiliteten.
Viktiga resultat har nåtts i och med att handelsbalansen påtagligt förbätt
rats och pris- och kostnadsutvecklingen stabiliserats. Samtidigt har produk
tionsökningen i vårt land kunnat fortsätta, om än i en jämfört med tidigare
år dämpad takt, och sysselsättningen hållits på en internationellt sett hög
nivå. Detta har kunnat åstadkommas inte minst tack vara aktiva åtgärder
för att stimulera produktion och sysselsättning.
10
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Bedömningen av efterfrågeutvecklingen och kapacitetsläget under 1969
tyder på att den ekonomiska tillväxten i vårt land sknlle komma att återgå
till en såsom mera normal betraktad nivå och bli ca 4 % år 1969. Mot bak
grunden av den bedömning som nu kan göras av den internationella kon
junkturutvecklingen bör denna tillväxttakt kunna nås utan rubbningar av
den utrikes balansen. Den bör också kunna realiseras med bevarad pris-
och kostnadsstabilitet. Jag vill dock understryka att det sistnämnda förut
sätter att avtalsrörelsen inte leder till löneökningar, som totalt satt översti
ger det samhällsekonomiska utrymmet. En förbättring av låglönegrupper
nas inkomstläge bör eftersträvas. De effekter på prisnivån som detta kan
föranleda får i solidaritetens intresse accepteras men bör så långt möjligt
motverkas genom återhållsamhet på andra områden eller — om detta inte
sker — genom en ökad grad av restriktivitet i den ekonomiska politiken.
En annan för den ekonomiska politikens inriktning avgörande fråga är
om det förbättrade konjunkturläget och den snabbare produktionsökningen
kommer att leda till jämn och full sysselsättning. Under fjolåret inträffade
en förändring av arbetsmarknadsläget i så måtto att efterfrågan på arbets
kraft steg påtagligt i vissa delar av landet och för vissa kategorier av arbets
kraft. I storstäderna har på nytt vissa överhettningssymtom kunnat registre
ras. Däremot har en mattare utveckling kunnat avläsas inom andra områden
med en stegring av arbetslösheten främst i Norrland.
Erfarenheterna från 1960-talets tidigare år visar dock att bristen på re
gional balans på arbetsmarknaden inte kan avlägsnas genom en allmänt ex
pansiv politik. En sådan politik löper risken att framkalla akut arbetskrafts
brist och snabba kostnadsstegringar inom vissa regioner och produk
tionsområden. I dagens läge, då arbetslösheten har ett mycket starkt sam
band med omställningsproblemen inom vissa geografiskt avgränsade nä
ringar, främst skogssektorn, skulle sådana konsekvenser vara ett oaccep
tabelt högt pris för den geografiska rörlighet på arbetsmarknaden som
måste uppnås. I stället bör politiken vara allmänt stram och inriktas på
alt inom ramen för arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken samt närings
politiken göra direkta insatser för ny och varaktig sysselsättning. Det bud
getförslag som nu läggs fram präglas i hög grad av denna inriktning.
Industrins investeringar har efter den kraftiga ökningen åren 1965 och
1966 legat på en i stort sett oförändrad nivå. Den senaste enkäten bland
industriföretagen tyder på en oförändrad investeringsvolym också under
1969. Det är, mot bakgrunden av det faktiska kapacitetsutnyttjandet och av
efterfrågeutvecklingen, i och för sig förklarligt att industrins investeringar
under de senaste åren varit i stort sett oförändrade. Den snabba effektivitets
ökning och rationalisering som ägt rum visar å andra sidan att det inom
ramen för industrins årliga investeringsinsats på ca 10 miljarder kr. sker en
betydande utveckling och förnyelse av produktionsutrustningen.
I ett mera långsiktigt perspektiv och inte minst mot bakgrunden av de
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
11
strukturproblem med avseende på den externa balansen, som jag senare kom
mer att beröra, ter det sig angeläget att den svenska industrins produktions
kapacitet fortsätter att byggas ut. För politikens inriktning på kort sikt upp
står då frågan om en ökad investeringsbenägenhet är avhängig av att in
dustrin tillförs väsentligt större vinster. Först bör konstateras att den eko
nomiska politikens möjligheter att direkt påverka vinstmarginalerna är be
gränsade. Dessa bestäms i allt väsentligt av pris- och kostnadsutvecklingen.
Eftersom regeringens politik måste vara inriktad på att upprätthålla en ef
fektiv konkurrens och största möjliga prisstabilitet kan det inte gärna häv
das att dessa för konsumenter och löntagare betydelsefulla strävanden skulle
uppges för att via en inflationistisk politik skapa en kraftig vinstkonjunktur
för näringslivet. Det skulle dessutom direkt försämra exportindustrins situa
tion. Inte heller överensstämmer det med strävandena att nå en jämnare
fördelning av inkomster och förmögenheter. Den ekonomiska politikens
väsentligaste insats för att i företagen skapa tillförsikt inför framtiden och
en rimlig grad av lönsamhet är därför att upprätthålla full sysselsättning
och snabb ekonomisk tillväxt inom ramen för en balanserad ekonomi.
Mot bakgrund av berörda utvecklingstendenser och överväganden har re
geringen funnit att någon ändring av den ekonomiska politikens allmänna
inriktning inte är motiverad. Alltfort ter det sig således befogat att bedriva
en generellt sett stram efterfrågepolitik. Det budgetförslag som nu läggs
fram är utformat i detta syfte och innebär återhållsamhet i utgiftsökning
arna. Därigenom kan det statliga upplåningsbehovet nedbringas för budget
året 1969/70 utan att några skattehöjningar behöver tillgripas. Samtidigt
måste den höga handlingsberedskapen för selektiva och snabbt verkande åt
gärder bibehållas, om extern eller inhemsk efterfrågan inte växer tillräck
ligt snabbt för att tillgodose de uppställda målen för tillväxt och sysselsätt
ning. Skulle å andra sidan efterfrågan växa snabbare än väntat, bl. a. därför
att industriinvesteringarna på nytt skjuter fart, måste politiken i det läget
vara tillräckligt flexibel för att fortfarande ge utrymme för ett högt bo
stadsbyggande och växande kommuninvesteringar och för att bibehålla en
väl fungerande kreditmarknad. Detta visar att resurserna inte i förväg kan
intecknas genom en generell efterfrågestimulans via finanspolitiken.
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken under senare år har varit
att åstadkomma en sådan inriktning av resursernas användning att under
skottet i utrikeshandeln gradvis kunnat nedbringas. Sedan 1965 har han
delsbalansens underskott minskat till hälften och bör, med den politik re
geringen här förordat, reduceras ytterligare i år. Vikten av att detta syfte
uppnås understryks av att nettoutbytet i fråga om tjänster och transfere
ringar till utlandet synes utvecklas i riktning mot ett underskott.
Denna utveckling, som pågått sedan mitten av 1950-talet men som accen
tuerats under de senaste åren, sätter en gräns för den takt vari den in
hemska efterfrågan kan expandera. Under en tid kan visserligen ett under
12
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
skott i bytesbalansen accepteras med hänsyn till såväl Sveriges starka va
lutaställning som att kapitaltransaktionerna synes leda till ett ganska bety
dande valutainflöde. Det ter sig dock ofrånkomligt att politiken på sikt
inriktas på att nå en markant förbättring av handelsbalansen, varigenom
tjänste- och transfereringsbetalningarna kan finansieras.
För att en sådan förbättring skall kunna uppnås utan negativa konsekven
ser för sysselsättning och ekonomisk tillväxt krävs en bibehållen och i vissa
fall förstärkt konkurrenskraft hos det svenska näringslivet. Skall det vara
möjligt att framgångsrikt möta kraven i dessa hänseenden är det nödvän
digt att vår inhemska pris- och kostnadsutveckling, sedd i relation till exi
sterande skillnader i produktivitetsförhållanden, inte väsentligt avviker från
förhållandena i de länder med vilka vi konkurrerar på export- och import
sidan.
Det bör härvid också beaktas att det inte ter sig givet att de utlandskon-
kurrerande näringarna i framtiden kommer att arbeta på marknader med
stigande priser. Den ökade inriktningen på pris- och kostnadsstabilitet i fler
talet av våra konkurrentländer anger att konkurrensklimatet kan komma att
hårdna både generellt sett och på marknader där hittills en del av den in
hemska kostnadsstegringen täckts av stigande världsmarknadspriser.
Om en tillfredsställande real löneutveckling under dessa förhållanden
skall kunna uppnås måste produktiviteten även i fortsättningen bringas att
öka snabbt. Liksom hittills torde detta inte kunna uppnås enbart genom
rationalisering, utveckling av ny teknik och bättre organisation i bestående
företag. En väsentlig del av produktivitetsökningen måste ske genom en
fortsatt strukturomvandling som skapar effektivare och konkurrenskraf
tigare produktionsenheter.
Denna strukturomvandling ställer störa krav på både samhället och nä
ringslivet samt arbetsmarknadens organisationer. För samhället innebär det
att arbetsmarknads- och näringspolitikens alla resurser måste mobiliseras
för att så långt möjligt säkra sysselsättning och inkomstmöjligheter för de
människor som blir berörda av förändringarna. Avgörande för framgång i
dessa hänseenden är att nya och mer produktiva sysselsättningsmöjligheter
skapas. Även om betydande och snabbt växande insatser görs från både sam
hällets och företagens sida bör förändringarna inte ske snabbare än vad re
surserna medger. Det betyder bl. a. att man inte kan bortse från lönsamhets-
och kostnadsutvecklingen inom relativt svaga branscher. Det finns således
en gräns för takten i strukturomvandlingen, om kraven på full sysselsätt
ning och personlig trygghet skall kunna tillgodoses. Denna synpunkt får sin
speciella tyngd mot bakgrund av den snabbt ökande importkonkurrensen
från länder med låga löner. En annan viktig slutsats är att den aktiva nä
ringspolitikens instrument och metoder snabbt måste byggas ut och för
bättras. Här pågår arbetet på en rad områden: ekonomisk planering, regio
nal utvecklingspolitik, samordning och stöd till teknisk utveckling och
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
13
14
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
forskning samt en effektivare statlig företagssektor. Likaså måste arbets
marknadspolitiken fortsätta att byggas ut.
Vidare måste resurser i tillräcklig grad överföras till exportnäringarna
och andra med utlandet konkurrerande sektorer så att existerande export
utrymme fullt ut kan tas till vara. Utbyggnaden av den utlandskonkurreran
de delen av näringslivet, främst industrin, måste således också i fortsätt
ningen ges prioritet. Detta sker bl. a. genom kreditpolitiken och regleringen
av byggandet. Övergången till mervärdeskatt bör vidare innebära en gene
rell investeringsstimulans. Jag avser dessutom att senare detta år lägga fram
de förslag om gynnsammare avskrivningsregler för bl. a. industrifastigheter,
som föranleds av företagsskatteutredningens betänkande. I statsverkspropo
sitionen ingår även ett förslag i miljövårdande och sysselsättningsfrämjan
de syfte om ett investeringsbidrag på högst 25 %, vilket utgår till industri
företag', som investerar i reningsanordningar. Eftersom villkor för bidrag
skall vara att av arbetsmarknadsmyndigheterna anvisad arbetskraft i viss ut
sträckning används, har förslaget ett tredubbelt syfte: att förbättra miljön,
att skapa sysselsättning och att stimulera till ökade industriinvesteringar.
Programmet innebär en statsbidragsgivning under en femårsperiod om
250 milj. kr., som således medger investeringar för de angivna ändamålen
på minst en miljard kr. Sammantagna bör de olika åtgärderna i kombina
tion med en snabb och balanserad ekonomisk tillväxt utgöra en betydelsefull
stimulans för en fortsatt industriell expansion i vårt land.
Budgetpolitiken
Budgetutvecklingen under nu löpande budgetår kännetecknas av en något
större ökning av utgifterna än tidigare beräknat. Däremot ansluter sig stats
inkomsternas utveckling mycket nära till de tidigare kalkylerna. Statens
upplåningsbehov blir härigenom omkring 3,5 miljarder kr. mot tidigare
beräknat 2,9 miljarder kr. Då budgetpolitiken för 1968/69 utformades för
ungefär ett år sedan var utgångspunkten bl. a. att genom en generellt sett
stram politik vidmakthålla en tillräcklig grad av handlingsberedskap. Jag
anförde i den reviderade finansplanen föregående år att budgetpolitiken
visat sig utgöra ett smidigt och snabbt verkande instrument för en efter-
frågestyrning, koncentrerad till bestämda områden och perioder, men att
en förutsättning för att denna politik skulle lyckas var att det möjliga expan-
sionsutrymmet inte redan på förhand intecknades. Utgiftspolitiken inne
varande budgetår utgör en bekräftelse på nödvändigheten av ett sådant
manöverutrymme. Av den totala utgiftsökning på i runt tal 600 milj. kr.
som tillkommer utöver den tidigare beräknade hänför sig nämligen en be
tydande del eller i runt tal 300 milj. kr. till ökade insatser på arbetsmark
nadspolitikens område som motiveras av sysselsättningens utveckling.
Den ökade statsupplåningen har på den under fjolåret snabbt expanderan-
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
15
Tabell 2. Totalbudgeten 1967/68—1969/70. Milj. kr.
1967/68 Utfall
1968/69 Nu beräknat utfall
1969/70 Statsverks propositionen
36 347
39 355
41 955
33 416
35 855
39 465
- 2 931
- 3 500
- 2 490
de kreditmarknaden kunnat genomföras utan störningar för näringslivets och bostadsbyggandets kreditförsörjning. Generellt sett torde också kom munernas kreditförsörjning ha förlöpt utan svårigheter. Kommunernas lik viditet som 1967 förbättrades väsentligt fortsatte även 1968 att förbättras, om än i lägre grad än året innan. Det bör påpekas att den ökade statsupp- låningen endast tog en mindre del av den totala kreditexpansionen i anspråk. Det hör också till bilden att en del av det statliga utgiftsöverskottet kan åter föras på ökad utlåning. Statens finansiella sparande var sålunda i stort sett oförändrat mellan 1967 och 1968.
Det budgetförslag som nu läggs fram innebär att den statliga upplåning en reduceras i förhållande till innevarande budgetår. En minskning av upp låningen har bedömts nödvändig av flera skäl. Sålunda förutses en om svängning i näringslivets investeringar från en minskning med närmare 4 % förra året till en lika stor ökning i år. Vidare kan kommunernas investe ringar antas öka i inte oväsentligt högre takt än under 1968 samtidigt som bostadsbyggandet ökar med 3 % i volym. Det bör dessutom tilläggas, att omsvängningen i näringslivets investeringar blir ännu mera påtaglig om industriinvesteringarna skulle öka i stället för att ligga oförändrade såsom räknats med i försörjningsbalansens kalkyler. Jag återkommer längre fram till den frågan.
Årets budgetförslag innebär att utgifterna ökar med 2,6 miljarder kr. eller närmare 7 % i förhållande till den utgiftsnivå som nu beräknas för inne varande budgetår. Som jag redan understrukit har utgiftsprövningen varit allmänt restriktiv och nya insatser begränsats till etL fåtal prioriterade ända mål.
Statsinkomsternas utveckling innevarande budgetår följer mycket nära de kalkyler som tidigare gjorts. Inkomstökningen beräknas till 2,4 miljarder kr., vilket representerar en större ökning än föregående budgetår. För nästa budgetår beräknas inkomsterna stiga i snabbare takt eller med 3,6 mil jarder kr., dvs. med 10 %. Den högre ökningstakten beror inte på en snabba re ökning av skatteunderlaget utan sammanhänger väsentligen med att en omsvängning väntas i betalningarna av överskjutande skatt och kvarstående skatt. Jag vill understryka att prognosen särskilt i denna del är behäftad med betydande osäkerhetsmarginaler.
Bortsett från en främst av trafikpolitiska skäl motiverad justering av
skatten på tyngre släpfordon fr. o. m. den 1 januari 1970 föreslås inga
ändringar i beskattningen.
Som jag tidigare anfört innebär den planerade utgiftspolitiken i förening
med den väntade inkomstutvecklingen att statens upplåning minskar. Upp-
låningsbehovet beräknas till ca 2,5 miljarder kr. vilket är ca en miljard kr.
mindre än den nu förutsedda nivån för löpande budgetår. Ett annat uttryck
för budgetens stramhet är att statens finansiella sparande ökar kraftigt. Det
bör dock betonas att utgiftsberäkningen är ofullständig eftersom några löne
höjningar för de statligt anställda inte kunnat inräknas. Vidare tillkommer
regelmässigt utgiftsökningar på tilläggsstat.
Statens och den statsunderstödda verksamhetens ianspråktagande av rea
la resurser för konsumtion förutses stiga med ca 5 % eller i ungefär sam
ma takt som innevarande budgetår. Investeringarna däremot beräknas kom
ma att ligga på en ungefär oförändrad nivå.
Sysselsättningspolitiken
I syfte att skapa fler arbetstillfällen och öka efterfrågan på arbetskraft
samt för att utjämna regionala olikheter i arbetsmarknadsläget har un
der 1968 en mycket aktiv sysselsättningspolitik bedrivits.
Under vintern 1967—68 ökade de arbetsmarknadspolitiska insatserna i
form av beredskapsarbeten, utbildning, skyddad sysselsättning m. m. kraf
tigt. Tillsammans med tidigareläggning av statliga och kommunala indu
stribeställningar, frisläpp av investeringsfonder samt ökat byggande ska
pade dessa åtgärder sysselsättning för ca 100 000 personer under hög- och
senvintern.
Under våren förbättrades sysselsättningsläget successivt genom den
ökade ekonomiska aktivitet som normalt inträffar under denna årstid. Ar
betslösheten sjönk men låg under sommarmånaderna kvar på en säsong
mässigt hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft ökade. Antalet lediga platser
hade enligt säsongrensad statistik stigit redan från slutet av 1967 och
under våren blev ökningen markant.
I syfte att stimulera sysselsättningen inför vintern 1968—69 beslöts un
der våren och försommaren ytterligare en rad åtgärder. Bland dessa in
gick statliga industribeställningar, nya frisläpp av investeringsfonder samt
ökat bostadsbyggande och offentligt byggande. Generell befrielse från in-
vesteringsavgiften på oprioriterat byggande medgavs i skogslänen för byg
gen med en kostnad under 5 milj. kr. I syfte att få en smidig övergång
när investeringsavgiften upphörde den 1 oktober tillämpades dessutom ett
generöst dispensförfarande under sommaren. Under hösten ägde ytter
ligare påslag av bostadsbyggandet rum.
Effekten av dessa åtgärder och den allmänt ökade efterfrågan på arbets
16
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
marknaden kan avläsas i arbetsmarknadsstatistiken för sista kvartalet
1968. Antalet lediga platser var då ca 30 % högre än motsvarande kvartal
1967. Den registrerade arbetslösheten var i december inte oväsentligt
lägre än samma månad ett år tidigare. Dessutom bör beaktas att det äldre
stöd som infördes den 1 juli 1968 tillsammans med den uppsökande arbets
marknadspolitiken fått till följd att arbetslösa som tidigare inte alls eller
bara sporadiskt haft kontakt med arbetsförmedlingen nu i stigande ut
sträckning anmäler sig som arbetssökande.
Till det förbättrade läget har också bidragit den minskade omfattningen
av nedläggningar och driftsinskränkningar under 1968. Under perioden
januari—november anmäldes till arbetsmarknadsmyndigheterna varsel om
sådana omfattande 20 600 personer mot 23 100 personer motsvarande period
ett år tidigare. Nedgången hänför sig helt till minskad nedläggning av fö
retag. Fortfarande ligger dock antalet varsel på en hög nivå jämfört med
den tidigare delen av 60-talet. Flertalet av dem som blivit arbetslösa till
följd av nedläggningar och driftsinskränkningar har dock snabbt kunnat
erhålla ny anställning. En särskild studie, som avser inte bara anställda i
företag som varslar enligt särskilda regler, utan som omfattar samtliga för
värvsarbetande har utförts av arbetsmarknadsstyrelsen. Den visar att ca
150 000 personer under 1967 friställdes på grund av att företagets drift in
skränktes eller helt lades ned. Inemot 60 000 fick arbete omedelbart medan
9 000 saknade sysselsättning ännu efter ett halvår.
Det gynnsammare arbetsmarknadsläge som inträdde under 1968 väntas
bestå under 1969. I storstadsområdena råder hög efterfrågan på arbets
kraft och vissa industrier rapporterar svårigheter att rekrytera personal,
t. ex. varven och bilindustrin. På byggarbetsmarknaden bör den samman
lagda effekten av ökad investeringsaktivitet i näringslivet samt den höga
igångsättningen av bostadslägenheter leda till en totalt sett förbättrad
situation med i huvudsak ianspråktagna resurser.
Generellt bör för 1969 gälla att de arbetssökande har flera arbetstill
fällen att välja mellan än vad som varit fallet under 1968. Uppgången av
efterfrågan på arbetskraft kommer emellertid liksom under 1968 sanno
likt att vara mest markerad i storstadslänen samt i övriga syd- och mel
lansvenska län. Däremot väntas inte konjunkturuppgången påtagligt för
bättra arbetsmarknadsläget för skogslänens del.
Statens utgifter för arbetsmarknadspolitiska insatser har i anslutning
till konjunkturnedgången ökat mycket kraftigt de båda senaste budgetåren.
Enligt det nu framlagda budgetförslaget ökar insatserna för arbetsmark
nadspolitiken ytterligare trots övergången till ett generellt förbättrat arbets
marknadsläge.
Den stigande ambitionsnivån inom arbetsmarknadspolitiken har sedan
flera år lett till successivt ökade utgifter oberoende av variationer i kon
junkturläget. Två förhållanden medverkar härtill. För det första råder
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
17
regionala skillnader i aktiviteten inom näringslivet vilket ställer höga krav
på arbetsmarknadspolitikens anpassningsförmåga. För det andra har vid
gade insatser för de äldre och de handikappade på arbetsmarknaden an
setts nödvändiga.
Åren 1965—1966 kunde en tendens till utjämning i sysselsättningshän-
seende mellan skogslänen och övriga län registreras. Denna utveckling har
nu åter brutits. Skogslänen svarar vid slutet av 1968 för bortåt hälften
av den registrerade arbetslösheten trots mycket betydande insatser i form
av beredskapsarbeten och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den ök
ning av arbetskraftsefterfrågan som ägt rum under 1968 har även kom
mit skogslänen till del men i mindre grad än landet i övrigt.
Det kan sålunda konstateras att de särskilda åtgärder i form av ökade
beredskapsarbeten, frisläpp av investeringsfonder m. m. som stöder syssel
sättningen i Norrland inte förmått i tillräcklig grad motverka en försva
gad utveckling av sysselsättningen inom skogsbruket och skogsindustrin.
Lokaliseringsstödet har givit goda resultat men har haft att balansera
effekten av en omfattande rationalisering inom skogsnäringarna. Å andra
sidan har svårigheterna på arbetsmarknaden i skogslänen lättats av den
ökade regionala rörlighet som framträtt de senaste åren.
Svårigheterna är störst för personer med handikapp samt äldre och därmed
i allmänhet lokalt bunden arbetskraft. Då nyrekryteringsbehovet i ökad ut
sträckning avser yrkesutbildade och dessutom är koncentrerat till vissa om
råden är det de nämnda kategorierna som har besvärligast att få arbete.
Även om arbetsmarknaden visat stor förmåga att ta emot personer som blivit
arbetslösa har den ökade omställningen i näringslivet lett till problem
för dessa grupper. Den senaste arbetskraftsundersökningen tyder på en för
sämring av de äldres möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Per
soner med handikapp som sökt arbete genom arbetsvärden har i ökad ut
sträckning måst hänvisas till skyddad sysselsättning.
Budgeten har på det arbetsmarknadspolitiska området utformats mot
denna bakgrund. Ansträngningarna fortsätter att genom utbildning och
särskild sysselsättning förbättra läget för de på arbetsmarknaden handi
kappade. Anslaget till särskilda beredskapsarbeten räknas upp med 105
milj. kr. Den halvskyddade sysselsättningen beräknas få en fördubblad
omfattning jämfört med innevarande budgetår eller 5 000 platser. Den
rörlighetsfrämjande politiken ges ökade resurser. Arbetsmarknadsutbild
ning beräknas komma att beröra 95 000 personer budgetåret 1969/70.
Genom beslut av 1967 och 1968 års riksdagar vidgades femårsramen för
lokaliseringsinsatser från 750 till 1 000 milj. kr. Nu föreslås en ny ut
ökning med 100 milj. kr. till 1 100 milj. kr. för att göra det möjligt att
ta tillvara de ekonomiskt försvarliga lokaliseringsprojekt som beräknas
föreligga. Även de statliga företagen skall i fortsättningen kunna få loka
liseringsstöd.
18
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Arbetet på att stärka det statliga företagandet i skogslänen pågår i en särskild delegation i industridepartementet. I inrikesdepartementet har ett omfattande material sammanställts i den s. k. Länsplanering 67. Plane- riksverksamheten bör skapa förutsättningar för en ökad samordning av samhällets och näringslivets insatser på det kommunala och regionala planet.
Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans
I följande försörjningsbalans sammanfattas den produktionstillväxt och resursanvändning som med beaktande av den ekonomiska politikens effek ter kan förutses för 1969.
Bruttonationalprodukten beräknas i den preliminära nationalbudgeten öka med ca 4 % mot 3,5 % under 1968. Tillväxttakten i vår ekonomi skulle därmed bli ungefär densamma som genomsnittet för Västeuropa. Jag vill i detta sammanhang peka på att även under 1969 tas en standardökning ut över produktionsökningen ut i form av förkortad arbetstid. Även det faktum att produktivitetsökningen i den offentliga sektorn inte med nu varande metoder kan statistiskt mätas medför att den reala tillväxten i vår levnadsstandard underskattas i nationalräkenskaperna. Denna faktor är särskilt betydelsefull när den offentliga sektorns andel växer.
Den totala inhemska efterfrågan väntas öka med nära 4,5 %, vilket är något mer än under 1968. Ökningen förklaras huvudsakligen av ett omslag i näringslivets investeringar och en snabbare lageruppbyggnad.
Näringslivets investeringar, som 1968 minskade med närmare 4 %, väntas 1969 öka med samma tal. Omslaget betingas främst av att handelns in vesteringar ökar kraftigt, eller med 12 %, att jämföra med en nedgång med 10 % under 1968. Fluktuationerna sammanhänger med införandet resp. avvecklingen av investeringsavgiften.
Industrins investeringar har i försörjningsbalansen antagits ligga kvar på 1968 års nivå. Det föreligger dock en råd omständigheter som tyder på möjligheten av en mera gynnsam utveckling under 1969. Mot bakgrund av den väntade efterfrågeökningen och exportutvecklingen är en fortsatt hög tillväxt av industriproduktionen sannolik, vilket successivt bör leda till ett högre kapacitetsutnyttjande. Samtidigt väntas för exporten av vissa varuslag en bättre prisutveckling än under senare år. Företagens likvidi- tetssituation är dessutom bättre än på länge.
Till detta kommer, som jag tidigare anfört, att vissa särskilda åtgär der vidtas, som bidrar till att skapa ett gynnsamt investeringsklimat. Mot bakgrund av det ovan anförda förefaller en uppgång i industrins investe ringar kunna komma till stånd, ehuru det inte är möjligt att närmare ange tidpunkten för denna. Den prognos om oförändrade industriinveste-
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
19
20
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 3.
Preliminär försörjningsbalans för
år 1969
1968
Förändring 1968—1969
Miljarder kr.
Miljarder kr. i proc. volym-
1968 årspriser förändring
Tillgång...............................................................................
167,8
+
7,6
+
4,5
Bruttonationalprodukt .................................................
141,4
+
5,7
+
4,0
Import ...............................................................................
26,4
+
1,9
+
7,0
Användning .......................................................................
167,8
+
7,6
+
4,5
Bruttoinvestering ..........................................................
45,0
+
1,7
+
3,5
därav: näringsliv..........................................................
17,6
+
0,7
+
4,0
stat ..................................................................
9,4
0
0
kommuner .....................................................
8,5
+
0,7
+
8,5
bostäder ..........................................................
9,6
+
0,3
3,0
Lagerförändring ..............................................................
0,4
+
0,8
Privat konsumtion..........................................................
73,0
+
2,3
_L
3,0
Offentlig konsumtion.....................................................
24,0
+
1,4
+
6,0
Tjänstenetto ..................................................................
0,1
— 0,3
7,0
Export...............................................................................
25,3
+
1,7
ringar som intagits i försörjningsbalansen får emellertid anses vara en myc
ket försiktig bedömning.
Kommunerna svarar för en betydande investeringsökning även under 1969.
Byggnadsinvesteringarna ökar här särskilt snabbt eller med 9 %. Vid sidan
av sjuk- och hälsovården är väg- och gatubyggandet den mest expansiva
delen inom den kommunala sektorn.
De statliga investeringarna förutses bli oförändrade under 1969 efter en
ökning med 8,5 % 1968. Utvecklingen sammanhänger med att anskaffning
av militär materiel tidigarelagts i konjunktur ut jämnande syfte.
Investeringarna i bostäder väntas öka med 3 %. För 1969 har räknats med
en igångsättning på 103 000 lägenheter. Härvid kommer tyngdpunkten liksom
under 1967 och 1968 att förläggas till andra och tredje kvartalen för att nå
den från sysselsättningssynpunkt lämpligaste fördelningen.
Totalt väntas byggnadsinvesteringarna öka med 4 %. Ett byggande av
denna omfattning kan realiseras inom ramen för de tillgängliga produktions
resurserna. Skulle det visa sig att efterfrågan inom byggnadssektorn över
skattats finns det angelägna projekt som kan aktualiseras för att utnyttja
den tillgängliga kapaciteten. Jag vill i detta sammanhang framhålla det be
tydande värde som ligger i att kunna bibehålla den balans som uppnåtts på
byggmarknaden med hänsyn till de starka önskemål som föreligger att sta
bilisera kostnadsutvecklingen och därmed hålla tillbaka hyresstegringar i
nyproduktionen av bostäder.
Lageruppbyggnaden förutses försiggå i snabbare takt 1969 än under 1968.
Den största ökningen väntas inom verkstadsindustrin.
Den offentliga konsumtionen antas öka med ca 6 %. I likhet med vad
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
21
Tabell 4. Bytesbalansen 1966—1969. Milj. kr.
1966
1967
1968
(prel.)
1969
(prognos)
Export ..........................................................
Import ..........................................................
22 071
23 704
23 422
24 319
25 342
26 380
27 530
28 325
Handelsbalans
-
1633
-
897
-
1038
-
795
Sjöfartsnetto...................................................
Turistnetto.....................................................
Övriga tjänster, m. m. netto ...................
Transfereringar.............................................
1 652
-
741
-
450
-
129
1 803
-
920
-
487
-
268
1 875
- 1 075
-
713
-
362
1 925
- 1225
-
900
-
500
Korrigeringspost1........................................
675
750
825
900
Bytesbalans
- 626
-
19
-
488
-
595
1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
som varit fallet under senare år torde den kommunala expansionen bli snab
bare än den statliga.
Den privata konsumtionen beräknas stiga med drygt 3 % i volym. Särskilt
stora ökningar förutses för bilar och övriga kapitalvaror samt utlandsresor.
De åtgärder, som under senare år vidtagits för att stabilisera priser och
kostnader, fullföljs genom den tidigare beskrivna politiken. Uppgången i
konsumentpriserna beräknas därigenom för andra året i följd kunna be
gränsas till ca 2 %. En utgångspunkt för prisprognosen har varit ett anta
gande om ungefär samma löneutveckling som under 1968.
Jag har i det föregående understrukit att balans i utrikeshandeln och en
tillfredsställande valutareserv är avgörande faktorer för den ekonomiska
politikens utformning.
1 enlighet med den gjorda bedömningen av den internationella efterfråge-
utvecklingen kan exporten beräknas öka med 7 % under 1969. Fartyg, verk-
stadsprodukter, järn och stål förväntas utgöra de mest expansiva inslagen.
Trävaror, papper och malm beräknas öka avsevärt långsammare än under
1968 till följd av att lageruppbyggnaden i köparländerna upphör.
Med ledning av den förväntade produktions- och efterfrågetillväxten kan
importvolymen beräknas stiga med ca 7 % 1969. Importökningen samman
hänger med att näringslivets investeringar och lageruppbyggnad, som båda
väntas öka, är ganska importkrävande.
Med hänsyn till en antagen förbättring av terms of träde — exportpriserna
beräknas stiga med 1,5 % mot 0,5 % för importen — förväntas en minsk
ning av handelsbalansens underskott med närmare 250 milj. kr. Vidare ökar
sjöfartsnettot något. Mot de nämnda förbättringarna skall ställas ett ökat
underskott i turistbalansen samt i nettot för övriga tjänster och transfere
ringar.
De olika posterna i bytesbalansen är omgivna av tämligen vida osäkerhets
22
marginaler. Sedan länge har valutareservens faktiska utveckling varit bättre
än vad som indikeras av nettot av kända kapitaltransaktioner och de statis
tiskt registrerade posterna i bytesbalansen. Därför har sedan några år till
baka redovisats en särskild korrigeringspost. För åren 1966—1968 upp
skattas denna till omkring 675—825 milj. kr. resp. år. En korrigeringspost
av denna storlek, som innebär en uppjustering jämfört med tidigare be
räkningar, är konsistent med valutareservens utveckling under senare år.
Sedan 1965 har valutareserven varit i stort sett oförändrad.
Totalt sett förutses en måttlig försämring av bytesbalansen under 1969.
Prognosen måste förses med de reservationer som följer av bl. a. svårighe
terna att under rådande förhållanden förutse världshandelns utveckling.
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Fördelningspolitiken
En jämnare inkomst- och standardfördelning är ett viktigt politiskt mål.
Det kan förverkligas endast under förutsättning av samhällsekonomisk ba
lans med full sysselsättning och hög tillväxt i produktionen. Den snabba
omvandling av det svenska samhället som krävs för fortsatt tillväxt inrym
mer emellertid också risker för att individer och grupper lämnas efter i den
ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. Det är därför en viktig
samhällsuppgift att aktivt och målmedvetet stödja dessa grupper och sam
tidigt medverka till en överlag jämnare inkomst- och standardfördelning.
Årets budgetförslag för på en rad områden detta arbete vidare. En ny
kraftig utbyggnad föreslås av arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.
Den syftar såväl till att skapa sysselsättning för människor som tidigare
stått utanför arbetsmarknaden som till att komma till rätta med de svårig
heter, som uppstått för vissa grupper och i vissa delar av vårt land i sam
band med förändringarna i näringslivet. Insatserna förstärks särskilt för
de handikappade, den äldre arbetskraften och för utbildning, som skall
ge nya och bättre sysselsättningsmöjligheter. Därtill kommer att den stigan
de sysselsättningen i övriga delar av landet underlättar en lösning av dessa
problem dels genom att fler arbetstillfällen blir tillgängliga dels genom att en
ökad andel av arbetsmarknadspolitikens resurser kan användas för regionala
insatser.
Det är vidare uppenbart att socialpolitiken alltfort har en stor uppgift att
fylla som instrument för en jämnare fördelning av inkomster och standard.
Det sociala reformverket byggs vidare genom förslag om ett nytt program
för årliga höjningar av folkpensionerna. Reglerna för familjebostadstilläggen
förbättras för de lägre inkomsttagarna. Statens stöd till utbyggnaden av
barntillsynen expanderar snabbt.
Skatteutjämningsbidragen till kommunerna framstår som ett alltmer be
tydelsefullt inslag i en politik, som syftar till en jämnare fördelning av eko
nomiska resurser.
Av strategisk betydelse för inkomstutjämningen på längre sikt är utbild
ningen. En ständigt växande del av den offentliga sektorns resurser har av
delats för en utbyggnad av utbildningsväsendet. Detta kommer till klart
uttryck också i den nu framlagda budgeten. Av den totala utgiftsökningen
avser nära en tredjedel utbildningsområdet. Den fortgående snabba expan
sionen har möjliggjorts bl. a. genom de studiesociala åtgärder som statsmak
terna genomfört. I år föreslås förbättringar av studiestödet för såväl barn
familjer i lägre inkomstlägen som vuxenstuderande.
Möjligheterna att också i fortsättningen bedriva en fördelningspolitik, som
skapar större jämlikhet, är i hög grad beroende av att den ekonomiska po
litiken förs med en sådan fasthet att såväl den yttre som den inre balan
sen upprätthålls. Den senaste tidens erfarenheter från andra länder under
stryker åter detta faktum. En fortsatt ekonomisk utveckling av det slag som
uppnåddes 1968 förbättrar förutsättningarna för att fördelningspolitikens
syften skall kunna realiseras. Prisstegringarna dämpas, sysselsättningen för
bättras och produktionen ökar i snabbare takt.
Utgiftsprogrammet
Budgetarbetet inför 1969/70 har bedrivits mot bakgrund av de statsfinan-
siella utvecklingstendenserna, vars huvuddrag jag tecknat i bl. a. 1968 års
reviderade finansplan. Jag framhöll där att den offentliga utgiftsprövningen
med hänsyn till övriga anspråk på de totala resurserna i första hand måste
inriktas på att genomföra de grundläggande reformkraven och att resursin
satsen måste koncentreras till de områden, där de från välfärdssynpunkt
viktigaste resultaten kunde uppnås.
Denna allmänna bakgrund för utgiftsprövningen inför budgetåret 1969/70
skisserades redan i de anvisningar för myndigheternas anslagsframställning
ar som Kungl. Maj :t utfärdade i mars 1968. I dessa underströks att den all
männa ekonomiska utvecklingen i förening med det budgetläge som kunde
förutses för de närmaste åren nödvändiggjorde återhållsamhet i fråga om
åtgärder och förslag som innebar ökade anspråk på statsbudgeten. I syfte
att underlätta avvägningen av anslagen på olika områden föreskrevs i an
visningarna att myndigheterna i sina anslagsframställningar skulle redovisa
hur de själva prioriterade sina behov. En gradering av framförda önskemål
i olika prioritetsgrupper föreskrevs för i princip samtliga fall där begärda
anslag översteg riksstaten för budgetåret 1968/69.
Petitaanvisningarnas föreskrifter om restriktivitet medförde totalt sett
inte någon dämpning av myndigheternas krav på anslagsökningar jämfört
med 1967. Relativt omfattande begränsningar av myndigheternas expansions-
planer på olika områden har därför måst vidtas. Den föreskrivna angelägen-
hetsgraderingen av kraven genomfördes av myndigheterna mer eller mindre
fullständigt beroende på arten av de ändamål som anslagen avsåg. I fråga
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
23
om anslagen till avlöningar och omkostnader, s. k. myndighetsanslag, hade
den avsedda angelägenhetsgraderingen i betydande utsträckning genom
förts. I dessa fall torde en bättre vägledning än tidigare ha erhållits för att
tillgodose de krav som av myndigheterna själva ansetts vara mest angelägna.
Jag kommer senare denna dag vid min anmälan av vissa punkter i bilaga
2 till statsverkspropositionen: För flera huvudtitlar gemensamma frågor att
närmare redogöra för den pågående försöksverksamheten med programbud-
getering och vissa därmed sammanhängande frågor. Som ett led i anpass
ningen mot programbudgetering föreslås i årets statsverksproposition vissa
anslagstekniska förändringar. Dessa innebär, som jag också närmare redo
visar i det följande under avsnittet Särskilda frågor, bl. a. att pensions- och
andra socialförsäkringskostnader, den allmänna arbetsgivaravgiften samt
lokalhyror skall belasta de enskilda anslagen. Den nya anslagstekniken med
för att berörda enskilda riksstatsanslag för 1969/70 inte är direkt jämför
bara med motsvarande anslag för 1968/69 och tidigare. För budgetens total
summa är skillnaden jämfört med nuvarande anslagsteknik relativt obetyd
lig, eftersom pensionsutgifter m. m. och socialförsäkringskostnader samt lo
kalkostnader även nu belastar budgeten i form av särskilda samlingsanslag
på civildepartementets huvudtitel eller, i fråga om lokalkostnaderna, på sär
skilda anslag under varje huvudtitel.
I följande tabell redovisas utgifterna i årets budgetförslag grupperade efter
ändamål. I tabellen anges också utgiftsförändringar i förhållande till riks-
staten för innevarande budgetår. En direkt jämförelse av anslag i riksstats-
förslaget med anslag i riksstaten för 1968/69 är, som jag nyss påpekat, inte
möjlig. På grund härav har för beräkningen i detta sammanhang av föränd-
ringstalen pensions- och socialförsäkringskostnaden samt lokalhyror förde
lats på de olika ändamålsgrupperna även i riksstaten 1968/69. Detta medför
att förändringstalen avviker från dem som redovisas under de särskilda
huvudtitlarna.
I jämförelse med gällande riksstat innebär budgetförslaget en beräknad
utgiftsökning på i runt tal 3,2 miljarder kr. Jämfört med det nu beräknade
utfallet för innevarande budgetår uppskattas utgiftsökningen till drygt 2,6
miljarder kr.
I likhet med vad som gäller för löpande budgetår domineras utgiftspoliti
ken av fullföljandet av redan inledda reformprogram samt en fortsatt snabb
utbyggnad av sysselsättnings- och trygghetspolitiken. Betydande insatser
görs för att trygga sysselsättningen, särskilt för äldre och för personer som
av andra skäl har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. I syfte att minska
miljöförstöring genom industriutsläpp av olika slag samt stimulera investe
ringar och sysselsättning föreslås ett bidrag om högst 25 % till vissa investe
ringar. Även i övrigt har insatserna för miljöpolitiken prioriterats. Detsam
ma gäller åtgärderna på näringspolitikens område för den tekniska och in
dustriella utvecklingen. Genom den allmänna stramheten i utgiftsprövning-
24
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
25
Tabell
5. Statsutgifterna budgetåret 1969/70
(avrundade belopp)
Riksstats-
Förändring från riksstat
förslag
1968/69
1969/70
Milj. kr.
°o
Utbildning och forskning.............................................
S 110
+ 1 020
+ 14,4
Allmän försäkring .........................................................
7 100
+
540
+ 8,3
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik...............
2 110
-r 270
+ 14,7
Kommunikationsväsende och energiförsörjning ..
4 230
+
230
+ 5,7
Rättsväsende ..................................................................
1 660
+
190
+ 13,1
Stöd till barnfamiljer .................................................
2 260
+ 160
+ 7,5
Internationellt utvecklingsbistånd ............................
630
+
130
+ 25,7
Totalförsvar......................................................................
6 030
+ 20
+ 0,2
Bostadspolitik..................................................................
1 470
-
370
- 20,0
Övrigt ...............................................................................
8 360
+ 1 040
+ 14,2
Totalt
41 960
+ 3 230
+ 8,3
en har utrymme också skapats för insatser med syfte att öka jämlikheten.
Ett nytt program förordas för årliga folkpensionshöjningar för pensionärer
som inte har allmän tilläggspension eller har låga pensionsbelopp. Även an
slaget för stöd till barnfamiljer med lägre inkomster ökar väsentligt.
Restriktiviteten i prövningen av utgifterna tar sig också uttryck i en, bort
sett från utbildningsväsendet, relativt begränsad ökning av statens efterfrå
gan på arbetskraft. Den totala personalökningen uppgår visserligen till drygt
4 000 tjänster, men härav hänför sig ca 2 500 till redan tidigare beslutade
utbyggnader av skolväsendet på gymnasial nivå samt universiteten. Priorite
ringen av arbetsmarknadspolitiken tar sig uttryck i en betydande personal
ökning i den arbetsmarknadspolitiska organisationen. En förstärkning av
polisväsendets personalresurser sker också.
Den fortsatta snabba expansionen inom utbildningsväsendet återspeglas i
en betydande utgiftsökning inom området utbildning och forskning. Ansla
gen inom detta område beräknas öka med över 14 % eller drygt en miljard
kr., motsvarande närmare en tredjedel av budgetens totala utgiftsökning.
Grundskolan kommer läsåret 1969/70 att vara genomförd i hela landet i
årskurs 1—6 och i årskurs 9 till ca 90 %. Sedan 1960-talets början har en
fjärdedel av grundskolans lokalbestånd förnyats och skolbyggandet ligger
1969/70 kvar på en oförändrat hög nivå. Det nya gymnasiet kommer att vara
helt genomfört läsåret 1969/70 i och med att årskurs 4 på teknisk linje in
rättas och fackskolan kommer nästa läsår att vara införd i flertalet gymna-
sieregioner. Yrkesskolan förutsätts komma att expandera relativt snabbt de
närmaste åren. I de frivilliga skolformerna ovanpå grundskolan: gymna
sium, fackskola och yrkesskola, kommer intagningskapaciteten nästa läsår
att motsvara över 80 % av en årskull.
Den kraftiga utbyggnaden av universitet och högskolor fortsätter, ök
ningen av antalet studerande är särskilt markant vid de samhällsvetenskap
liga och humanistiska fakulteterna. Intagningskapaciteten vid de spärrade
utbildningslinjerna utökas. Samtidigt som en ändrad organisation av ut
bildningen införs vid de filosofiska fakulteterna förstärks resurserna för
studierådgivning. En avsevärd förstärkning av forskarutbildningen före
slås i syfte att höja effektiviteten på universitetens högstadier. Genom denna
reform och genom den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor
tillförs forskningen utökade resurser. Därutöver föreslås att anslagen till de
statliga forskningsråden ökas med ca 25 milj. kr. Stödet till det tekniska
forsknings- och utvecklingsarbetet byggs ut väsentligt. Anslaget till AB
Atomenergi reduceras bl. a. med hänsyn till att utvecklingsarbetet på atom-
energiområdet i växande omfattning förutsätts finansierat av industrin.
Utgifterna för studiesociala ändamål ökar dels till följd av det ökade stu
derandeantalet, dels till följd av vissa studiesociala reformer till förmån
främst för vuxenstuderande, för barn till låginkomsttagare och till studeran
de som undergår forskarutbildning.
Ändamålsgruppen allmän försäkring domineras helt av anslagen till folk
pensioner och till sjukförsäkringen. Av utgiftsökningen på 540 milj. kr. hän
för sig 510 milj. kr. till folkpensionsanslaget, varav 320 milj. kr. betingas av
ökat antal pensionärer och värdesäkring av utgående folkpensioner. Ett nytt
program för årliga folkpensionshöjningar avses komma att föreslås riksda
gen i särskild proposition till vårriksdagen. Programmet innebär en ökning
av pensionerna upp till en garantinivå motsvarande för ensamstående 120 %
av basbeloppet och för makar 200 % av basbeloppet. Ökningen avses komma
till stånd under en tioårsperiod genom årliga pensionstillskott på 3 % av
basbeloppet för personer som inte har allmän tilläggspension eller har låga
ATP-belopp. Detta innebär att folkpensionerna från den 1 juli i år höjs med
180 kr. till 5 400 kr. för ensamstående och med 360 kr. till 8 472 kr. för ma
kar. Reformkostnaden beräknas för nästa budgetår till 190 milj. kr.
Den starka prioriteringen av åtgärder till stöd för sysselsättningen åter
speglas i utvecklingen av anslagen till arbetsmarknads- och lokaliseringspo
litik. De ökar med ca 270 milj. kr. eller ca 15 % jämfört med rikssta-
ten för 1968/69. Tyngdpunkten ligger på åtgärder för handikappade och äld
re lokalt bundna. De särskilda beredskapsarbetena för dessa grupper räknas
upp med ungefär en tredjedel. Även verksamheten vid de skyddade verkstä
derna och i halvskyddad sysselsättning utvidgas. Utgifterna för kontantstöd
vid arbetslöshet ökar betydligt.
Den kraftiga expansionen av arbetsmarknadsutbildningen leder till väsent
liga anslagsökningar 1969/70. Anslaget beräknas möjliggöra en utbildnings
verksamhet 1969/70 som totalt berör 95 000 personer. Den påtagliga stegring
av omflyttningen av arbetskraft som kunnat iakttas under det senaste året
väntas fortsätta. Det tar sig uttryck i ökade kostnader för flyttningsbidrag.
Den fortsatta starka utbyggnaden av arbetsmarknadspolitiken föranleder
26
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
behov av en förstärkning främst av förmedlingsorganisationen. Arbetsmark
nadsverket tillförs därför 200 tjänster bl. a. för vidgade arbetsvårdande in
satser och förmedling.
Ramen för lokaliseringsstöd föreslås höjd med 100 milj. kr. till 1 100
milj. kr. Samtidigt sker en omfördelning från bidrags- till låneramen. An-
slagsmässigt ligger för 1969/70 lokaliseringsstödet kvar på samma nivå
som under innevarande budgetår.
Utgifterna inom ändamålsgruppen kommunikationsväsende och energiför
sörjning stiger enligt budgetförslaget med i runt tal 230 milj. kr. eller när
mare 6 %. Väganslagen stiger med omkring 75 milj. kr. Om hänsyn dess
utom tas till produktivitetsökningen innebär detta att vägnätet kan fort
sätta att förbättras och byggas ut i snabb takt.
Affärsverkens investeringsramar medger en fortsatt kapacitetsutbyggnad
och effektivisering av verksamheten. Posten erhåller en ramökning bl. a.
med hänsyn till pågående nybyggnader i Stockholm. För televerkets del sker
en uppräkning, som gör det möjligt att tillgodose en snabbt stigande efter
frågan. Luftfartens investeringar ökar främst på grund av stegrat medels
behov för det nya flygfältet vid Sturup. Vattenfallsverkets ram ökar, främst
beroende på den kraftiga utbyggnad av kärnkraften som sker genom att
Ringhals kraftstation byggs ut till två aggregat. Statens järnvägars ram
minskar genom att utgifterna för upprustning av Storstockholms lokaltra
fik nu passerat sin topp.
Utgifterna inom rättsväsendet fortsätter att stiga. Den ökade arbetsbelast
ningen på myndigheterna möts delvis genom åtgärder för rationalisering
av verksamheten. En utbyggnad av personalresurserna har emellertid ansetts
nödvändig. Polisorganisationen tillförs sålunda ca 500 tjänster, varav 400 nya
polistjänster. Domstolarna erhåller medel för ca 150 nya tjänster.
Utgiftsökningen inom anslagsgruppen stöd till barnfamiljer med 160 milj.
kr. betingas till väsentlig del av att de bostadstillägg som börjar utgå i ja
nuari 1969 får fullt genomslag på budgeten nästa budgetår. Förslag fram
läggs som garanterar de lägre inkomsttagarna att även vid viss inkomsthöj
ning bibehålla det maximala stödet. Ett annat led i familjepolitiken utgör
utbyggnaden av barntillsynen, en utbyggnad som också är ett led i arbets
marknadspolitiken.
Förra årets riksdag antog en plan för internationellt utvecklingsbistånd
som innebär att biståndsanslagen budgetåret 1974/75 skall motsvara en pro
cent av bruttonationalprodukten. Målet skall nås genom successiva årliga
anslagshöjningar med i genomsnitt 25 %. I enlighet härmed redovisas för
budgetåret 1969/70 en ökning av biståndsanslagen med 130 milj. kr. till
634 milj. kr.
Utgifter inom gruppen totalförsvar avser till helt övervägande del det mi
litära försvaret. Härutöver ingår civilförsvar, ekonomiskt försvar och övriga
delar av totalförsvaret. Genom 1968 års försvarsbeslut fastställdes den eko
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
27
nomiska ramen för det militära försvaret under budgetåren 1968/69—1971/
72. För nästa budgetår föreslås en utgiftsram om ca 5 300 milj. kr. vilket
jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med drygt 90 milj. kr.
Denna ökning beror dels på en ramhöjning med 50 milj. kr. enligt 1968 års
försvarsbeslut dels på ett ökat ianspråktagande av reservationsmedel.
För civilförsvaret beräknas utgifterna till närmare 150 milj. kr. för bud
getåret 1969/70 vilket möjliggör en planenlig uppbyggnad av resurserna i
enlighet med försvarsbeslutet.
Vissa anslag inom gruppen totalförsvar minskar bl. a. för byggnadsarbe
ten vid I 1 och Ing 1 samt för försvarets fabriksverk.
Anslagsbehovet för bostadspolitik minskar kraftigt. Detta beror bl. a. på
alt förseningar uppstått i samband med övergång till det nya lånesystemet
och i viss mån på att lånebeloppen per lägenhet blivit lägre än beräknat. En
mycket betydande anslagsreservation har därigenom uppkommit och för
väntas kvarstå vid ingången av nästa budgetår. Trots ett kraftigt ökat bo
stadsbyggande under 1967 och 1968 — vilket anslagsmässigt belastar i hu
vudsak budgetåret 1969/70 — kan anslaget därför minskas med 200 milj.
kr. jämfört med innevarande budgetår.
1 gruppen övrigt har sammanförts en rad utgiftsändamål, av vilka flera är
av betydande storlek. Här ingår som de intressantaste förändringarna en ök
ning av statens insatser på miljövårdsområdet samt en ytterligare aktieteck
ning i investeringsbanken med 300 milj. kr. varigenom det avsedda beloppet
1 000 milj. kr. i eget kapital uppnås. Inom miljövårdsområdet föreslås stat
ligt stöd utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Ett pro
gram på 250 milj. kr. förordas för en femårsperiod. Stödet föreslås utgå i
form av statsbidrag med högst 25 % av en godkänd investeringskostnad för
anläggningar inom befintlig industri. För nästa budgetår beräknas 50 milj.
kr. för detta ändamål. Bidragsramen till kommunala reningsverk och ansla
gen för inköp och vård av naturområden höjs.
För stöd åt pressen har preliminärt beräknats 35 milj. kr. med anledning
av det förslag som 1967 års pressutredning nyligen avlämnat och som f. n.
remissbehandlas. Vidare sker en fortsatt utbyggnad inom kulturområdet.
Bland andra ökade utgiftsanspråk kan nämnas att skatteutjämningsbidragen
till kommunerna ökar till över 1 500 milj. kr.
28
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Sammanfattning
Den internationella händelseutvecklingen har under de senaste åren klart
visat vilka problem och svårigheter som möter den nation som i en allt mer
integrerad världsekonomi råkar ur balans i sin ekonomiska utveckling. Ett
internt överslag i pris- och kostnadsutvecklingen leder till en försämring av
konkurrenskraften med sjunkande export, valutasvårigheter och sysselsätt
ningsproblem som följd. Vi saknar ej exempel härpå i vår omvärld. Vi kan
också se hur den medicin som erfordras för att återställa nationens ekono
miska hälsa i regel blir mest påfrestande för de mindre motståndskraftiga
grupperna i samhället.
År 1968 har för vårt lands vidkommande representerat en lugn och balan
serad utveckling. Prisstegringen har varit avsevärt lägre än tidigare under
60-talet. Den reala inkomstförbättringen har trots en måttlig lönestegring
varit större än under år med icke oväsentligt starkare lönestegringar. Vår
internationella konkurrenskraft är tillfredsställande, vilket bestyrks av fjol
årets exportutveckling. Den motsvarar väl den av många som optimistisk
ansedda prognos som redovisades i finansplanen 1968.
Konjunktur dämpningen har nu efterträtts av en internationell konjunk
turuppgång. Den passerade konjunktursvackan har satt den ekonomiska
politiken och särskilt arbetsmarknadspolitiken på hårda prov. Sålunda har
insatsen för att hålla sysselsättningen uppe inneburit budgetmässiga på
frestningar som varit större än under tidigare avmattningsperioder under
efterkrigstiden. Statsupplåningen har förts upp på en nivå som för inneva
rande budgetår uppskattas till 3,5 miljarder kr. I det rådande konjunktur
läget har en så omfattande upplåning varit försvarlig. Den inledda konjunk
turuppgången nödvändiggör en begränsning i de statliga låneanspråken.
Budgetförslaget har utformats med hänsyn härtill och representerar såle
des en anpassning av budgetpolitiken till konjunkturutsikterna.
Arbetsmarknadspolitiken har under konjunktur dämpningen arbetat med
ett allt rikare register. Då arbetslösheten huvudsakligen varit geografiskt
och branschmässigt avgränsad har politiken genomgående utformats som
selektiva insatser. Dessa insatser får i stort sett betraktas om framgångs
rika. Även under konjunkturdämpningen har den totala sysselsättningen
hållit sig på samma nivå som under den tidigare högkonjunkturen. Delvis
har den arbetslöshet som likväl uppkommit varit en följd av den i ett hår
dare konkurrensklimat erforderliga strukturrationaliseringen inom närings
livet. Denna har emellertid bidragit till en snabb produktivitetsökning inom
industri och handel, varför tillväxten i vår ekonomi fortgått. Genom ratio
naliseringarna bör näringslivet stå väl rustat att möta en fortsatt hård kon
kurrens med goda utsikter att försvara sina exportmarknader. Förutsätt
ningen är emellertid att vi behåller den interna balans som i sista hand är
avgörande för en expansiv utrikeshandel.
Industrins investeringar har 1968 legat kvar på föregående års nivå, låt
vara att denna i och för sig är förhållandevis hög. Den successiva förbätt
ringen av konjunkturläget bör kunna skapa en ökad investeringsbenägen-
het vilket är viktigt för att den ekonomiska tillväxten på längre sikt skall
kunna upprätthållas.
I det ekonomiska läge som förutses för 1969 blir avtalsrörelsen av strate
gisk betydelse för samhällsekonomin och vår ekonomiska framtid. Den se
naste tidens utveckling torde ha gett belägg för att de största reala vinsterna
görs i en ekonomi som präglas av prisstabilitet och balanserad expansion.
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
29
Lönestegringar som snabbt elimineras av åtföljande prisstegringar ger inget
utbyte för den enskilde men äventyrar i stället balansen och den expansion
i utrikeshandeln som vårt välstånd i så avgörande grad är beroende av. Den
na enkla sanning framstår med särskild pregnans i dagens läge då vår om
värld mer och mer låter sin ekonomiska politik dikteras av omsorgen om
stabila priser och betryggande valutareserver. Möjligheten att förhandlings
vägen uppnå lönepolitikens riktiga kompromiss underlättas av att man även
för 1969 kan emotse en mycket moderat prisuppgång.
Sedan den sociala reformpolitikens grundstenar under senare decennier
fastlagts blir uppgiften på detta område att genomföra de förbättringar som
fortsättningsvis alltid kommer att aktualiseras. På utbildningspolitikens om
råde har det gångna decenniet inneburit något av en revolution i fråga om
utbildningens kvalitet och demokratisering. Här liksom på andra områden
återstår likväl mycket av brister att avhjälpa samtidigt som nya reformbehov
och framtidsmöjligheter ständigt öppnar sig.
De nya perspektiv som nu står i förgrunden hänför sig till medborgarnas
intresse av att via samhället och på andra vägar vinna delaktighet och med-
inflytande i den produktionsprocess och ekonomiska tillväxt på vilka re
formverksamhet och standardhöjning ytterst vilar. Fördelningsproblemen
har alltjämt sin stora aktualitet. Samtidigt måste vi alla ta ansvaret för att
den tillgång som skall fördelas tillväxer och utvecklas i betryggande takt.
Med världshushållet som vår marknad och i en process där de nationella
barriärerna successivt minskar krävs samlade ansträngningar för att nå en
riktig och rättvis utveckling. Vi har i vårt land särskilt på arbetsmarknaden
samarbetstraditioner som vi kan bygga vidare på. I samarbetet ligger en av
förklaringarna till att vi i fråga om medborgarnas trygghet och standard
har kunnat uppnå internationellt sett goda resultat. Därför har vi goda för
hoppningar att i en orolig och komplicerad värld också för framtiden hävda
vår ställning som en utvecklad välfärdsnation och kunna göra en konstruk
tiv insats i ett fördjupat internationellt samarbete.
30
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag
Totalbudgetens utgifter, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och
rörliga krediter, tas upp i riksstaten för budgetåret 1968/69 med 38 727 milj.
kr., varav 33 570 milj. kr. på driftbudgeten och 5 157 milj. kr. på kapital
budgeten. Riksdagen har därefter på tilläggsstat I anvisat 81 milj. kr., varav
15 milj. kr. på driftbudgeten och 66 milj. kr. på investeringsanslag. Bland
större medelsanvisningar på tilläggsstat I kan nämnas 48 milj. kr. till teck
ning av aktier i Aktiebolaget ASEA-ATOM samt 11 milj. kr. till kostnader
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
31
för Svenska FN-styrkor m. m. På tilläggsstat II föreslås denna dag anslag
med sammanlagt 196 milj. kr., varav 193 milj. kr. på driftbudgeten och 3
milj. kr. på investeringsanslag. De beloppsmässigt största förslagen är 10
milj. kr. till bidrag till anordnande av barnstugor, 21 milj. kr. till kostna
der för övergång till högertrafik, samt 150 milj. kr. till beredskapsarbeten.
Inklusive beslutade och föreslagna anslag på tilläggsstat uppgår sålunda
totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1968/69 till 39 004 milj. kr., var
av 33 778 milj. kr. på driftbudgeten och 5 226 milj. kr. på kapitalbudgeten.
För budgetåret 1969/70 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 41 555
milj. kr., varav 36 184 milj. kr. på driftbudgeten och 5 371 milj. kr. på kapi
talbudgeten (bilaga 5, tabell 1).
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 13 december 1968 lämnat bl. a.
beräkningar aAr totalbudgetens inkomster under budgetåret 1968/69 och
1969/70. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skri
velse (bilaga 2).
Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de anta
ganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognospe
rioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar med understrykande av
den ovisshet som råder i dagens läge utgått från att inkomsten av tjänst för
fysiska personer kommer att öka med 6 % både år 1969 och år 1970. Dessa
antaganden ansluter väl till de bedömningar som redovisas i den prelimi
nära nationalbudgeten och bör därför enligt min mening kunna läggas till
grund för kalkylerna. Med dessa utgångspunkter har riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
till 14 000 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och till 16 300 milj. kr. för bud
getåret 1969/70.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens stor
lek. Enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift
skall sådan avgift utgå för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5
promille av summan av dessa värden. För varje år bestäms med vilket pro
milletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag finner ingen anledning
till ändring av det tal som gällde för år 1968 och förordar sålunda att pro
milletalet även för år 1969 sätts till 0,9. Min beräkning av uppbörden över
ensstämmer med riksrevisionsverkets.
I det följande redovisar jag de fall, där jag funnit skäl att frångå riks
revisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.
Som jag förut nämnt avser jag att senare för Kungl. Maj:t anmäla fråga
om förslag till riksdagen angående ändring av förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) om automobilskatt, innebärande en höjning av skattesatserna för
släpfordon fr. o. m. den 1 januari 1970. Nuvarande skatt på släpfordon sti
ger med fordons tyngden upp till en totalvikt av 14 ton. För dragfordon
stiger skatten med ökande fordonstyngd utan någon maximigräns med av
seende på vikten. Motivet för att belasta tyngre dragfordon med högre skatt
är bl. a. det ökade slitage på vägarna som uppkommer vid stigande fordons-
tyngder. Det finns enligt min mening inte anledning att härvidlag tillämpa
ett annat betraktelsesätt i fråga om släpfordon. Skatten på släpfordon bör
därför höjas så att den i större utsträckning än nu kommer att motsvara
beskattningen på dragfordon. Denna skatteomläggning kan beräknas med
föra en ökning av statens inkomster med ca 40 milj. kr. för helt år. För
budgetåret 1969/70 kan inkomstökningen uppskattas till ca 20 milj. kr.
Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna av fordonsskatt bör således
höjas med detta belopp.
Jag vill härefter ta upp frågan om redovisningen av de transaktioner, som
berörs av den anslagstekniska omläggning, som genomförs i årets budget
förslag och för vars bakgrund jag kommer att redovisa utförligare vid min
anmälan av vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor. Denna omlägg
ning innebär främst att under avlöningsanslag och andra anslag, varifrån
löner bestrids, upptas för pensions- och socialförsäkringskostnader samt
för den allmänna arbetsgivaravgiften ett lönekostnadspålägg, som uppgår
till 23 % av lönebeloppen.
Riksrevisionsverket har den 6 november 1968 överlämnat en utredning
angående det administrativa förfarandet vid vissa anslagstekniska omlägg
ningar. Verket har föreslagit, att lönekostnadspålägget av myndigheterna
överförs till en ny inkomsttitel, benämnd pensionsmedel m. m. På denna
titel skulle även redovisas de medel som nu tillgodoförs inkomsttiteln per
sonalsjukpenningar m. m. Vidare skulle titeln tillföras de ersättningar för
socialförsäkringsavgifter och pensionskostnader m. m. vilka beräknas en
ligt kungörelsen den 6 juni 1968 (nr 322) om fastställande för budgetåret
1968/69 av grunder för beräkning av ersättning till statsverket för social
försäkringsavgifter m. m. i vissa fall, och vilka nu redovisas på inkomst
titeln övriga diverse inkomster. Den nya inkomsttiteln skulle belastas med
de utgifter som motsvarar lönekostnadspålägget och som nu bestrids från
anslag på riksstaten, varvid dessa anslag skulle kunna utgå. De anslag som
berörs är anslagen till pensioner samt till arbetsgivaravgifter till den all
männa tilläggspensioneringen och till den allmänna sjukförsäkringen under
hittillsvarande tolfte och fjortonde huvudtitlarna samt anslaget till vissa
yrkesskadeersättningar m. m. under femte huvudtiteln.
Gemensamt för de utgifter som enligt riksrevisionsverkets förslag skulle
bestridas från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. är att de utgår enligt be
stämmelser vid vilkas tillkomst riksdagen medverkat.
32
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring skall arbets
givare för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäk
ringen för tilläggspension. Om betalningsförfarandet finns bestämmelser i
förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd av vissa av
gifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. I fråga om arbetsgivaravgift
som staten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare gäller, att dylik
avgift beräknas och redovisas enligt föreskrifter som meddelas av Kungl.
Maj :t. Sådana föreskrifter utfärdas årligen enligt grunder som godkänts av
riksdagen (prop. 1960: 1 bil. 2, SU 64, rskr 191).
Statens arbetsgivaravgifter till den allmänna försäkringen inbetalas slut
ligt till riksförsäkringsverket under första hälften av kalenderåret närmast
efter det som avgifterna avser. Till försäkringen för tilläggspension erlägger
staten dock liksom övriga arbetsgivare preliminär avgift. Denna inbetalas
i början av juli månad under samma budgetår som den slutliga avgiften.
De affärsdrivande verkens avgifter bestrids av driftmedel och avgifter för
statsförvaltningen i övrigt, inklusive riksdagen och dess verk, från anslag
under hittillsvarande tolfte och fjortonde huvudtitlarna. Till grund för be
räkningarna av statens arbetsgivaravgifter ligger lönestatistik från myndig
heterna.
Personalpensioner enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente den
28 maj 1959 (nr 287, ändrad senast 1968: 249) och därmed jämförliga för
måner samt grupplivförsäkringsbelopp belastar f. n. riksstatsanslag under
nuvarande tolfte och fjortonde huvudtitlarna, när det gäller förmåner på
grund av anställning hos staten samt i vissa fall på grund av icke-statlig an
ställning. Statens affärsdrivande verk har att själva bestrida utgifterna för
utgående pensioner av driftmedel.
Allmän arbetsgivaravgift skall enligt förordningen den 6 juni 1968 (nr
419) om allmän arbetsgivaravgift erläggas av arbetsgivare med ett belopp
motsvarande en procent av löner eller naturaförmåner som utges efter den
31 december 1968. I fråga om debitering och uppbörd av avgiften gäller
samma regler som beträffande avgifter enligt lagen om allmän försäkring.
Allmän arbetsgivaravgift som staten skall erlägga skall sålunda beräknas
och redovisas enligt föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj :t.
Ersättningar till statligt anställd personal m. fl. enligt lagen den 14 maj
1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring eller andra bestämmelser om er
sättning av statsmedel vid sltadefall bestrids nu från anslaget till vissa yr
kesskadeersättningar m. m. under femte huvudtiteln. Motsvarande utgifter
beträffande riksdagen och dess verk bestrids från hittillsvarande fjortonde
huvudtiteln och beträffande statens affärsdrivande verk av verkens drift
medel.
Jag finner det lämpligt att en ny inkomsttitel inrättas för de transaktioner
som hör samman med nu ifrågavarande anslagstekniska omläggning. Denna
titel bör krediteras med lönekostnadspålägget. Titeln bör vidare tillgodo-
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
33
föras de sjukpenningar och socialförsäkringsavgifter m. m. som nu redovisas
under personalsjukpenningar m. m. samt under övriga diverse inkomster.
Utgifterna för personalpensionsförmåner m. m., för arbetsgivaravgifter till
den allmänna tilläggspensioneringen och till den allmänna sjukförsäkringen
och för ersättningar på grund av den statliga grupplivförsäkringen bör be
lasta ifrågavarande inkomsttitel, varvid motsvarande riksstatsanslag kan
utgå. Vidare bör titeln debiteras utgifter för ersättningar enligt lagen om yr
kesskadeförsäkring samt för den allmänna arbetsgivaravgift staten har att
erlägga i sin egenskap av arbetsgivare.
Beträffande debitering och uppbörd av den allmänna arbetsgivaravgift
staten har att erlägga bör samma system tillämpas som för statens avgifter
till den allmänna sjukförsäkringen. Då det gäller statens avgiftsbetalningar
till den allmänna tilläggspensioneringen får jag hänvisa till vad chefen för
civildepartementet anför vid anmälan av anslag till detta ändamål.
Transaktionerna på inkomsttiteln pensionsmedel m. m. med beräknade
belopp för budgetåret 1969/70 redovisas i följande tablå (milj. kr.).
34
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Pensionsmedel m. m.
Utgifter
Personalpensionsförmåner................. 1 008,0
Pensioner åt f. d. riksdagsledamö
ter m. fl.......................................................... 3,0
Pensioner åt f. d. tjänstemän m. fl.
vid riksdagen och dess verk ....
1,5
Arbetsgivaravgift till den allmän
na tilläggspensioneringen...........
410,0
Arbetsgivaravgift till den allmän
na tilläggspensioneringen avse
ende riksdagen och dess verk
utom riksbanken..................... 1,3
Arbetsgivaravgift till den allmän
na sjukförsäkringen ................... 121,0
Arbetsgivaravgift till den allmän
na sjukförsäkringen avseende
riksdagen och dess verk utom
riksbanken ................................................. 0,5
Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
6,6
Allmän arbetsgivaravgift ................... 60,0
Allmän arbetsgivaravgift avseende
riksdagen och dess verk .............. 0,2
Överskott.............................................. 236,0
Inkomster
Lönekostnadspålägg................................. 1 743,1
Personalsjukpenningar m. m.............
95,0
Vissa socialförsäkringsavgifter
m. m................................................................... 10,0
En konsekvens av den här berörda anslagstekniska omläggningen är alt
statsbudgetens omslutning ökar med skillnaden mellan lönekostnadspåläg-
get och de i tablån upptagna utgifterna eller med 131 milj. kr. för budget
året 1969/70. Denna skillnad är främst ett uttryck för den statliga verksam
hetens expansion såtillvida som lönekostnadspålägget hänför sig till löner
till nu anställda statstjänstemän medan de pensioner som utbetalas avser
pensionerade statstjänstemän. Tas hänsyn även till de inkomster i form av
personalsjukpenningar och vissa socialförsäkringsavgifter, som nu redovisas
under andra inkomsttitlar kan överskottet på den nya inkomsttiteln beräk
nas till (131 + 95 + 10) 236 milj. kr.
På grundval av vad jag anfört i det föregående förordar jag efter samråd
med chefen för civildepartementet att under uppbörd i statens verksamhet
upptas en ny titel, benämnad pensionsmedel m. m., vilken för budgetåret
1969/70 bör uppföras med 236 milj. kr. Inkomsttiteln personalsjukpenningar
m. m. bör därvid utgå. Vidare bör riksrevisionsverkets beräkning av inkoms
terna under övriga diverse inkomster för budgetåret 1969/70 nedräknas med
10 milj. kr.
Beträffande övriga inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verk
samhet förordar jag följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkning
ar. Jag beräknar inkomster vid flygtekniska försöksanstalten till 9,4 milj.
kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 2,1 milj. kr. mindre än vad riksrevi
sionsverket angivit. Vidare bör inkomster vid karolinska sjukhuset till följd
av beslut om höjda avgifter räknas upp med 1 milj. kr. i förhållande till vad
riksrevisionsverket tagit upp för budgetåret 1969/70. Inkomster vid arbets-
medicinska institutet beräknar jag till 300 000 kr. mot 250 000 kr. i riksre
visionsverkets kalkyl. Med hänvisning till vad föredragande statsrådet sena
re anför vid anmälan av fråga om anslag till tandsjukvård förordar jag, att
inkomsttiteln inkomster vid odontologiska fakulteterna utgår fr. o. m. bud
getåret 1969/70. Inkomster vid riksantikvarieämbetet bör upptas till 1 643 000
kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 157 000 kr. mindre än i riksrevisionsver
kets beräkning. Slutligen beräknar jag efter samråd med chefen för han
delsdepartementet avgifter för registrering i förenings- m. fl. register till 1
milj. kr. för budgetåret 1969/70 mot 1,1 milj. kr. i riksrevisionsverkets be
räkning.
Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag
inkomsterna från televerket till 167,2 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och
till 176,3 milj. kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 92,2 milj. kr. resp. 46,3
milj. kr. mer än i riksrevisionsverkets beräkning. Uppräkningen är främst en
konsekvens av höjning av samtalsmarkeringsavgiften från den 1 februari
1969 samt av höjning av ramen för televerkets rörliga kredit. Vidare beräk
nar jag inkomsterna från luftfartsverket till 14,1 milj. kr. för budgetåret
1968/69 och till 14,9 milj. kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 0,1 milj. kr.
mer resp. 1,1 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket tagit upp.
Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter samråd
med chefen för kommunikationsdepartementet avskrivningsmedlen för bud
getåret 1969/70 inom televerkets fond till 593,2 milj. kr. och inom statens
järnvägars fond till 241 milj. kr. Avskrivningsmedlen inom statens allmänna
fastighetsfond bör tas upp till 37 582 000 kr. Härvid har jag beräknat 11 milj.
kr. för avskrivning av investeringar i radio- och televisionshus. Avskriv-
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
35
36
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 6. Justering av riksrevisionsverket® beräkning av totalbudgetens inkomster. Milj. kr.
1968/69
1969/70
Riksre-
Föränd-
Riksre-
Föränd-
visions-
ring
visions-
ring
verket
enligt
verket
enligt
(ny ber.)
dep.eh.
dep.eh
A. Skatter, avgifter, m. m.
I.
Skatter
Fordonsskatt ........................................................
1 000,0
—
1 050,0
+
20,0
II. Uppbörd i statens verksamhet
Inkomster vid flygtekniska försöksan-
stalten ...................................................................
10,6
—
11,5
-
2,1
Personalsjukpenningar m. m.......................
90,0
—
95,0
-
95,0
Inkomster vid karolinska sjukhuset . .
Inkomster vid arbetsmedicinska insti-
90,0
—
106,0
+ 1,0
tutet ........................................................................
0,3
—
0,3
+ 0,1
Inkomster vid riksantikvarieämbetet..
Inkomster vid odontologiska fakulte-
1,6
—
1,8
-
0,2
1,4
1,9
—
1,9
Pensionsmedel m. m. (ny inkomsttitel)
Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
—
+
236,0
register ...................................................................
1,0
—
1,1
-
0,1
III. Diverse inkomster
Övriga diverse inkomster..............................
75,0
—
100,0
-
10,0
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Televerket ..............................................................
75,0
+
92,2
130,0
+
46,3
Luftfartsverket ...................................................
14,0
+
0,1
16,0
-
1,1
C. Beräknad övrig finansiering
1 343,5
-
0,1
1 434,9
+
5,5
Summa förändring enligt departementschefen
+ 92,2
+ 198,4
ningarna inom försvarets fas tighets fond beräknar jag efter samråd
med chefen för försvarsdepartementet till 22 293 000 kr. Övriga kapital
medel inom luftfartsverkets fond bör enligt nu tillgängliga kalkyler tas upp
till 1 000 kr. för såväl budgetåret 1968/69 som budgetåret 1969/70. Sam
mantagna innebär dessa justeringar att inkomsterna på kapitalbudgeten
minskar med 100 000 kr. för budgetåret 1968/69 och ökar med 5,5 milj. kr.
för budgetåret 1969/70 jämfört med riksrevisionsverkets beräkning.
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av totalbudgetens inkomster
för budgetåren 1968/69 och 1969/70 har inte föranlett någon erinran från
min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning
av totalbudgetens inkomster i jämförelse med riksrevisionsverkets beräk
ning med 92,2 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och med 198,4 milj. kr. för
budgetåret 1969/70 (tabell 6). För sistnämnda budgetår är uppräkningen
till betydande del — 131 milj. kr. — en konsekvens av den anslagstekniska
omläggning jag tidigare redovisat.
Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för
hudgetåret 1969/70. För varje kapitalfond fastställs årligen en investerings-
stat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen,
investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel, som står till
förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivnings-
medel inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel,
dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som härut
över behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigan-
dena sammanställs till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag
skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade ka-
pitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från
icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som be
hövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapital
budgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbud
getens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med
samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid un
derstrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är
detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte
medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller
tagits till förändringar i anslagsbehållningen och i dispositionen av rörliga
krediter.
För budgetåret 1969/70 beräknas investeringsanslagen till totalt 5 371
milj. kr. För dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskriv-
ningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten,
dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten upp
går till 1 104 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel till 1 402
milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena pre
liminärt beräknas till 2 865 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning
(inklusive oreglerade kapitalmedelsförluster) blir således investeringspla
nens slutsumma ca 2 825 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finan
siering budgetåret 1969/70 framgår av sammanställningen i tabell 7.
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för bud
getåret 1969/70 med specifikation av de i planen angivna investerings
bemyndigandena har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investe
ringsplan bör anstå i avvaktan på de definitiva förslag om investerings-
anslag, som kan komma att framläggas under vårriksdagen.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
Anslagsbehållningarna beräknades i prop. 1968: 125 komma att öka med
300 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Härvid tog jag hänsyn till bl. a. att
behållningen på lånefonden för bostadsbyggande enligt vederbörande myn
dighets bedömning beräknades öka med ca 350 milj. kr. till följd av en viss
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
37
38
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Tabell. 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1969/70
Fond
Investerings-
anslag
Finansiering
Avskrivning
inom fon
derna
Övriga kapi
talmedel
inom
fonderna
Avskrivning
från drift
budgeten
Investerings-
bemyndi-i
gande
I.
Affärsverksfon-
derna ...................
1 773 057 000 1 179 800 000
16 353 000
79 807 000
497 097 000
II.
Statens allmänna
fastighetsfond ..
311 109 000
37 582 000
5 700 000
123 536 000
144 291 000
III. Försvarets fastig
hetsfond ..............
207 218 000
22 293 000
2 000 000
140 919 000
42 006 000
IV. Statens utlå-
ningsfonder ....
2 242 304 000
670 850 000 1 571 454 000
V. Fonden för låne
understöd ..............
376 601 000
30 500 000
89 027 000
257 074 000
VI. Fonden för sta
tens aktier ....
300 000 000
_
300 000 000
VII. Fonden för förlag
till statsverket..
25 400 000
40 000 000
_
- 14 600 000
VIII. Diverse kapital
fonder ...................
135 050 000
67 330 000
252 000
2 000
67 466 000
Summa kr. 5 37!) 739 000 1307 003 000
94 SOS 000
1104 141000 2 864 788 060
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapital-
medelsförluster ...................
Övrig kapitalåterbetal
ning ..............................................
Lånemedel
1
000 000
38 539 000
2 825 249 000
försening av utbetalningarna av lån i samband med införande av ett nytt
system för statlig bostadsfinansiering. Det slutliga utfallet enligt budget
redovisningen blev — efter justering för effekten av indragna reservationer
— en ökning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med ca 810 milj.
kr., dvs. drygt 500 milj. kr. mer än beräknat (tabellerna 8 och 9). På låne
fonden för bostadsbyggande ökade medelsbehållningen med 535 milj. kr.,
dvs. med nära 200 milj. kr. mer än beräknat. Mindre förbrukning av medel
än beräknat redovisas även bl. a. beträffande anslagen till bidrag till an
ordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. (drygt 60 milj. kr.), bila
teralt finansiellt utvecklingsbistånd (ca 55 milj. kr.) och lokaliseringslån
(nära 50 milj. kr.).
De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas i
sammanställningen i tabell 10. Under perioden i fråga har behållningarna
nästan tredubblats. Särskilt stora ökningar ägde rum under budgetåren
1964/65 och 1967/68. Denna långsiktiga ökning i medelsbehållningarna tor
de väsentligen höra samman med den statliga verksamhetens expansion
med åtföljande ökade behov av kassamedel. De kortsiktiga förändringarna
39
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 8. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
Huvudtitel
Reservation
30.6.67
Reservation
30.6.68
Ökning ( + )
minskning (—)
under budget
året 1967/68
Justitiedepartementet ........................................................
33,4
41,2
+
7,8
Utrikesdepartementet ........................................................
10,5
10,8
+
0,3
Försvarsdepartementet........................................................
817,8
1 001,7
“I- 183,9
Socialdepartementet.............................................................
65,7
108,5
+ 42,8
Kommunikationsdepartementet...................................
907,7
971,4
+ 63,7
Finansdepartementet ........................................................
280,3
341,6
+ 61,3
Utbildningsdepartementet .............................................
58,9
57,0
1,9
Jordbruksdepartementet...................................................
70,2
49,9
— 20,3
Handelsdepartementet........................................................
4,0
4,6
+ 0,6
Inrikesdepartementet ........................................................
291,9
374,5
+ 82,6
Övriga huvudtitlar .............................................................
2,8
1,8
— 1,0
Summa
2 543,1
2 963,0
+ 419,9
Tillkommer: indragna reservationer
+ 40,2
Summa egentliga statsutgifter
2 543,1
2 963,0
+ 460,1
Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar
565,0
541,6
- 23,4
Summa driftbudgeten
3 108,1
3 504,6
+ 436,7
Tabell 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.
Anslagsgrupp
Behållning
30.6.67
Behållning
30.6.68
Ökning ( + )
minskning (—)
under budget
året 1967/68
Statens affärsverksfonder:
Försvarets fabriksverks fond...................................
6,2
3,6
- 2,6
Postverkets fond .............................................................
1,4
1,6
+ 0,2
Televerkets fond .............................................................
49,5
63,0
+ 13,5
Statens järnvägars fond..............................................
28,8
41,9
+ 13,1
Luftfartsverkets fond ...................................................
18,5
17,5
- 1,0
Statens vattenfallsverks fond .............................
24,2
20,2
-
4,0
Domänverkets fond........................................................
8,2
8,4
+ 0,2
Summa statens affärsverksfonder..............................
136,7
156,2
+ 19,5
Statens allmänna fastighetsfond ..............................
265,7
190,4
- 75,3
Försvarets fastighetsfond .............................................
428,0
257,8
- 170,2
Statens utlåningsfonder ...................................................
65,5
637,5
-h 57^,0
Fonden för låneunderstöd.............................................
323,9
262,0
— 61,9
Fonden för statens aktier.............................................
0,1
0,1
—
Fonden för förlag till statsverket.............................
74,8
68,1
-
6,7
Diverse kapitalfonder ........................................................
30,9
33,6
+
2,7
Summa
1 325,6
1 605,6
+ 280,0
Tillkommer: Indragna anslagsbehållningar
Summa investeringsanslag
1325,6
1 605,6
+ 70,4
+
350,4
4^
O
Tabell 10. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1958/59—1967/68. Miljarder kr.
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
Reservationer på driftbudgeten (exkl.
avskrivningar av nya kapitalinves-
teringar) ......................................
1,12
1,14
1,41
1,47
1,57
1,50
2,11
2,25
2,48
2 06
Outnyttjade belopp på investerings-
anslag ...................................................
0,56
0,77
0,98
0,94
1,01
1,41
1,39
1,21
1,33
1,61
Summa
1,68
1,91
2,39
2,41
2,58
2,91
3,50
3,46
3,81
4,57
Ökning ( + ) resp. minskning (—)
under budgetåret ..............................
+ 0,06
+ 0,23
+ 0,48
+ 0,02
+ 0,17
+ 0,33
+ 0,59
- 0,04
+ 0,35
+ 0,76
Behållning i procent av under bud-
getåret anvisade:
reservationsanslag ..............................
33,2
31,8
36,7
36,5
37,6
32,3
38,1
39,8
40,9
43 4
investeringsanslag ...................................
22,5
26,4
34,3
34,8
35,4
46,2
44,8
32*6
30,1
33 2
reservations- och investeringsanslag
28,7
29,3
35,7
35,8
36,7
37,8
40,5
36/J
36,3
39,2
S
ta
ts
ve
rk
sp
ro
p
o
si
tio
n en
å r
19
69:
B il. 1:
F
in
a
n
sp
la
n
en
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
41
Tabell 11. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1968/69. Milj. kr.
(Ökning -f, minskning —)
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)
Anslagsbe
hållningar
30.6.68
Beräknad förändring till 30.6.69
Prop.
1968:125
Myndig
heterna
Dep.ch.
2 963
1 606
4 569
+ 200
- 200
±
o
-
75
- 300
- 375
± 0
- 100
- 100
Summa
är svårare att ge en entydig tolkning. Till en del torde de vara beroende av
variationer i konjunkturläget och i tillgången på lediga resurser för att till
fredsställa den statliga efterfrågan. I många fall synes dock mera speciella
faktorer inverka.
För budgetåret 1968/69 antas i riksstaten anslagsbehållningarna totalt
sett bli oförändrade. Genom riksrevisionsverkets försorg har sedermera in
hämtats uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehåll
ningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedöm
ning återges i tabell 11. Vid min bedömning har jag beaktat att myndighe
terna regelmässigt överskattar sina möjligheter att förbruka reserverade
medel, även om denna överskattning för innevarande budgetår med hänsyn
till resurstillgången i samhällsekonomin sannolikt är mindre än normalt.
Medelsanvisningarna på tilläggsstat bör också i vissa fall ge anledning till
en nedjustering av myndigheternas prognoser. Jag bedömer nu en minsk
ning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. under budgetåret 1968/69
som sannolik.
För budgetåret 1969/70 förutser jag att anslagsbehållningarna kommer
att minska med ca 300 milj. kr. Jag räknar därvid med en förbrukning av
reservationsmedel för myndigheterna inom försvarsdepartementets verk
samhetsområde med ca 180 milj. kr. Vidare utgår jag från att en viss för
brukning av reserverade medel på lånefonden för bostadsbyggande kommer
att ske. Jag vill dock understryka, att beräkningar av anslagsbehållningarnas
utveckling måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Beräkning av dispositionen av rörliga; krediter
Budgelulfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av föränd
ringar i dispositionen av de rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka
enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och
bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår
av sammanställningen i tabell 12.
Under budgetåret 1967/68 ökade dispositionen av rörliga krediter med ca
42
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Tabell 12. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
Låntagare
Av riksdagen
medgivet
30.6.67
Ianspråk-
taget
30.6.67
Av riksdagen
medgivet
30.6.68
Iansprålc-
taget
30.6.68
Telestyrelsen ...................................................
200,0
100,0
200,0
95,0
Järnvägsstyrelsen ........................................
150,0
—
150,0
—
Vattenfallsstyrelsen ...................................
100,0
70,0
200,0
45.0
Domänstyrelsen ..............................................
130,0
64,0
130,0
64,0
Luttfartsstyrelsen ........................................
3,0
—
3,0
—
Försvarets fabriksstyrelse........................
40,0
25,0
40,0
10,0
Marinförvaltningen........................................
Överstyrelsen för ekonomisk för-
5,0
—
5,0
—
svarsberedskap ........................................
740,0
570,0
740,0
618,4
Svenska Reproduktions AB...................
0,7
—
0,7
—
Karlskronavarvet AB ..............................
8,0
—
8,0
—
Svenska Tobaks AB...................................
10,0
—
10,0
—
AB Vin- och Spritcentralen...................
10,0
—
10,0
—
Svensk Spannmålshandel........................
190,0
75,0
190,0
165,0
Svensk Kötthandel AB..............................
—
—
50,0
22,8
Allmänna Bevaknings AB........................
3,0
—
3,0
—
Norrbottens Järnverk AB ...................
125,0
77,0
125,0
118,0
Kungl. Maj:t (prop. 1946: 308) ....
5,0
—
5,0
—
Summa
1 719,7
981,0
1869,7
1138,2
157 milj. kr. till ca 1 138 milj. kr. Ökningar i de ianspråktagna beloppen
noteras för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, Svensk Spann
målshandel, Svensk Kötthandel AB och Norrbottens Järnverk AB.
För budgetåret 1968/69 räknade jag i prop. 1968: 125 med att de ian
språktagna beloppen av rörliga krediter totalt sett skulle förbli oföränd
rade. Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser nu be
rörda myndigheter och bolag en uppgång i de disponerade beloppen med ca
210 milj. kr. Ökningar anges för bl. a. televerket (80 milj. kr.), statens vat-
tenfallsverk (50 milj. kr.) och överstyrelsen för ekonomisk försvarsbered
skap (40 milj. kr.). Chefen för kommunikationsdepartementet kommer se
nare denna dag att föreslå att ramen för televerkets rörliga kredit höjs med
125 milj. kr. till 325 milj. kr. Vid en samlad bedömning finner jag det san
nolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 100 milj.
kr. under innevarande budgetår.
För budgetåret 1969/70 räknar jag likaledes med en ökning av de ian
språktagna beloppen av rörliga krediter med 100 milj. kr., vilket ansluter till
den genomsnittliga årliga ökningen under senare år. Jag vill dock betona,
att en dylik prognos av naturliga skäl är osäker.
Beräkning av totalbudgeten
På grundval av min redovisning i det föregående beräknar jag totalbud
geten förbudgetåret 1969/70 på sätt som framgår av följande uppställning
(s. 43). Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om ca 2 488 milj. kr.,
vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräknade underskottet
Förslag till riksstat för budgetåret 1969/70: Totalbudgeten
A. Skatter, avgifter, m.m.:
I. Skatter ................................................... 34 452 700 000
II. Uppbörd i statens verksamhet 931 481 000
III. Diverse inkomster ........................ 584 000 000 35 968 181 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ....
II. Riksbanksfonden..............................
III. Statens allmänna fastighets-
fond .........................................................
IV. Försvarets fastighetsfond ....
V. Statens utlåningsfonder..............
VI. Fonden för låneunderstöd ....
VII. Fonden för statens aktier ....
VIII. Statens pensionsfonder .............
IX. Diverse kapitalfonder...................
690 200 000
200 000 000
92 011 000
83 262 000
772 169 000
37 736 000
50 000 000
89 100 000
44 338 000
2 058 816 000
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapi
talmedel inom kapitalfonderna:
Statens affärs
verksfonder . .
1 196 153 000
Övriga kapital
fonder .............. 205 657 000
1 401 810 000
II. Övrig kapitalåterbetalning ... ■_______ 38 539 000
1 440 349 000
Summa kr.
39 467 346 000
2 487 828 000
Underskott
Summa kr.
41 955 174 000
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
7 647 000
II. Justitiedepartementet .............. 1 626 416 000
III. Utrikesdepartementet................... 508 406 000
IV. Försvarsdepartementet .............. 5 675 950 000
V. Socialdepartementet ................... 11 612 799 000
VI. Kommunikationsdepartementet 4 247 536 000
VII. Finansdepartementet .................... 2 376 308 000
Vill. Utbildningsdepartementet ....
7 723 339 000
IX. Jordbruksdepartementet. .....
970 601 000
X. Handelsdepartementet................... 240 476 000
XI. Inrikesdepartementet ................... 3 772 955 000
XII. Civildepartementet ......................... 236 450 000
XIII. Industridepartementet .............. 1 113 095 000
XIV. Oförutsedda utgifter ................... 1 000 000
XV. Riksdagen och dess verk m. m. 72 196 000
XVI. Riksgäldsfonden ............................. 1 370 000 000
41 555 174 000
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehåll
ningar ................................................... 300 000 000
II. Ökad disposition av rörliga
krediter................................................... 100 000 000
1
400 000 000
w
Summa kr.
41955 174 000
S
ta
ts
ve
rk
sp
ro
p
o
si
tio
n en år
19
69:
B
il .
1 :
F
in
a
n
sp
la
n
en
för innevarande budgetår med drygt 1 miljard kr. En tabell som visar total-
budgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
44
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1969.
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning.
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1969/70.
Bilaga i: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1969/70.
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
1. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till
budgetutjämningsfonden för budgetåret 1969/70 för att där
särredovisas;
2. besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28
juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9
promille för år 1969;
3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budget
året 1969/70
a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudge
tens inkomster,
b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar
i anslagsbehållningar,
c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar
i dispositionen av rörliga krediter,
d) godkänna det preliminära förslaget till investerings
plan och investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten
beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln
Lånemedel till 2 825 249 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen
45
T abellför teckning
1. Försörjningsbalans för år 1968 ............................................................... 6
2. Totalbudgeten 1967/68—1969/70 ........................................................... 15
3. Preliminär försörjningsbalans för år 1969 ........................................... 20
4. Bytesbalansen 1966—1969 ........................................................................ 21
5. Statsutgifterna budgetåret 1969/70 ....................................................... 25
6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens in
komster ......................................................................................................... 36
7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1969/70 ....
38
8. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudge
ten ................................................................................................................. 39
9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investerings-
anslag ........................................................................................................... 39
10. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1958/59—1967/68 . .
40
11. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret
1968/69 ......................................................................................................... 41
12. Ianspråktagande av rörliga krediter................................................... 42
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680661
Bilaga 1
Preliminär
nationalbudget för år 1969
1
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1969
Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1969 som härmed framläggs är ut
arbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits
från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utred-
ningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för national-
budgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kredit
marknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet
har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i
kapitel IV samt avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata
konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi
1969 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet
uttryckligen åberopas -— vilar på finansdepartementets sekretariat för eko
nomisk planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av t.f. planerings
chefen Lars Lindberger. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
2
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
I. Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1967—1968
Den ekonomiska utvecklingen 1967—1968 har inneburit en återgång till
något snabbare tillväxttakt (3,5 % mot 2 % 1966—1967) och förloppet har
i sina huvuddrag tämligen väl anslutit sig till prognoserna i preliminär
och reviderad nationalbudget för 1968. Ett väntat omslag i lagerinveste
ringarna har inträffat och detta har verksamt bidragit till efterfrågans
snabbare tillväxt. I andra hänseenden har den faktiska utvecklingen, såvitt
den nu kan bedömas, avvikit från den väntade. Den privata konsumtionens
volymökning förefaller sålunda ha blivit större än vad som förutsågs. Detta
har motvägts av en svagare utveckling av andra efterfrågekomponenter.
Exportens tillväxt har motsvarat förväntningarna och det har även den
totala efterfrågans ökning. Eftersom denna i något större utsträckning än
vad som på förhand beräknades, har tillgodosetts genom ökad import, har
emellertid nationalproduktens tillväxt blivit något lägre än vad som förut
sågs (3,5 % i stället för drygt 4 % enligt den reviderade nationalbudgetens
prognoser).
Den internationella ekonomiska utvecklingen har under 1968 i stort sett
präglats av stigande konjunkturer och en förhållandevis kraftig tillväxt av
världshandeln. Västeuropas handel beräknas sålunda ha stigit med ca 10 %,
vilket är påtagligt mera än vad man ansåg sig kunna räkna med för ett år
sedan. Mot denna bakgrund kan den svenska exportens beräknade ökning
.— med drygt 8 % i värde — framstå som ett tämligen blygsamt resultat,
även om det motsvarat förhandsbedömningarna. Skillnaden i utvecklings
takt kan emellertid till stora delar återföras på länderfördelningen av den
svenska exporten. På de nordiska marknaderna som svarar för en fjärdedel
av den svenska exporten har avsättningsmöjligheterna varit begränsade och
tillväxten har blivit påfallande låg. På utomnordiska marknader har där
emot den svenska exporten stigit med inemot 10 %. Fartygsexporten beräk
nas för övrigt ha minskat i volym med 7 % och exporten utom fartyg har
på samtliga marknader stigit med ca 9 % i volym. De kraftigaste ökningar
na noteras för malm, papper och trävaror, medan järn och stål samt verk-
stadsprodukter visat mera moderat tillväxt.
Oavsett hur den svenska exportens utveckling 1967—1968 må bedömas
vid internationell jämförelse har den inneburit en klar acceleration i för
hållande till utvecklingen 1966—1967. Exporten har således bidragit till
snabbare tillväxt av nationalprodukten 1967—1968. Bland de övriga efter-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
3
Tabell 1:1. Försörjningsbalans 1966—1968
Milj. kr.
Löpande priser
1959 års priser
1966
1967
1968
För
änd
ring
1967-
1968
%
1966
1967
1968
För
änd
ring
1967-
1968
%
Tillgång
Bruttonationalprodukt..............
123 709 132 606 141 460
6,7
90 797
92 673
95 887
3,5
Import av varor1..............................
23 704
24 319
26 380
8,5
21 162
21 692
23 530
8,5
Import av tjänster2 ...................
3 512
3 976
4 429
11,4
3 003
3 280
3 565
8,7
Summa tillgång
150 925 160 901 172 269
7,1 114 962 117 645 122 982
4,5
Efterfrågan
Privat bruttoinvestering ....
(exkl. bostäder)
17 378
17 640
17 560
— 0,5
12 486
12 128
11 681
— 3,7
Statlig bruttoinvestering ....
(exkl. bostäder)
8 624
8 431
9 418
11,7
6 210
5 825
6 316
8,4
Kommunal bruttoinvestering.
(exkl. bostäder)
Bostäder (inkl. fritidshus),
6 490
7 701
8 451
9,7
4 707
5 391
5 714
6,0
bruttoinvestering ...................
7 987
9 209
9 580
4,0
5 659
6 323
6 430
1,7
Lagerförändring..............................
1 402
9
366
.
1 307
— 36
322
.
Privat konsumtion........................
64 616
68 867
73 009
6,0
49 713
50 918
52 899
3,9
Offentlig konsumtion...................
18 382
21 250
24 026
13,1
11 567
12 499
13 432
7,5
Export av varor1..............................
22 071
23 422
25 342
8,2
19 866
20 926
22 570
7,9
Export av tjänster2 ...................
3 975
4 372
4 517
3,3
3 447
3 671
3 618
— 1,4
Summa efterfrågan
150 925 160 901 172 269
7,1 114 962 117 645 122 982
4,5
1 Enligt handelsstatistiken.
2 Här ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot av transfereringar
till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III men ej ovanstående försörjningsbalans.
frågekomponenter som var påtagligt expansiva 1966—1967 har den offent
liga konsumtionen i det närmaste bibehållit sin starka tillväxt med inemot
8 %. Byggnads- och anläggningsinvesteringarnas volymökning har däremot
sjunkit från ca 5,5 % till knappt 2 %. Sammanlagt för de »importsnåla»
efterfrågekomponenterna av den totala efterfrågan, dvs. exporten med dess
kraftiga ökning på råvarusidan, byggnadsverksamheten och den offentliga
konsumtionen har detta inneburit i det närmaste oförändrad hög tillväxt
med 6 % eller något därunder.
Det har i stället varit de »importdryga» komponenterna, den privata
konsumtionen samt investeringarna i maskiner och lager som svarat för
efterfrågans ökade tillväxt. Konsumtionens volymökning beräknas ha stigit
från 2,4 % till 3,9 %, maskininvesteringarna har från någon minskning
gått över till obetydlig ökning och för lagerinvesteringarna noteras ett om
slag från stark nedgång till påtaglig uppgång. Sammanlagt innebär detta en
förändring i dessa komponenters utveckling från minskning i volym med
0,8 % 1966—1967 till ökning med 4,0 % 1967—1968. Denna normalisering
har bidragit till ökad efterfrågan på inhemska produktionsfaktorer och en
snabbare tillväxt av nationalprodukten, samtidigt som den medfört en för
hållandevis kraftig ökning av importens tillväxt. Resultatet har enligt preli
minära beräkningar blivit att volymtillväxten av nationalprodukten stigit
från 2,1 % till 3,5 % och för importen av varor och tjänster från 3,3 % till
8.5 %. Enbart varuimporten beräknas 1967—1968 ha stigit med 8,5 % i
volym. De kraftigaste ökningarna har framträtt för textilvaror och indu
striråvaror.
Exporten av varor och tjänster har inte hållit jämna steg i denna utveck
ling. Dess beräknade volymtillväxt 1967—1968 har stannat vid 6,5 % mot
5.5 % 1966—1967. Bytesbalansen har som följd härav försvagats med när
mare 400 milj. kr. för enbart varor och tjänster och med inemot 500 milj.
kr. för samtliga löpande inkomster och utgifter. Skillnaden mellan dessa
båda belopp utgörs av en förändring av transfereringsnettot, främst be
roende på ökad finansiell u-hjälp. Det kan nämnas att varuexporten som
1967—1968 beräknas ha ökat i volym med knappt 8 % sannolikt skulle
ha behövt stiga med inemot 11 % för att en försvagning av bytesbalansen
skulle ha kunnat undgås. Härvid har räknats med i övrigt oförändrad ut
veckling, dock med beaktande av det troliga tillskott till importen som
skulle ha tagits i anspråk för importinnehållet i en ytterligare ökning av
exporten. Vid sålunda förutsatt utveckling av exporten och importen kan
bruttonationalprodukten förmodas ha stigit med 3,8 % i stället för med
3.5 %. Av tidigare erfarenheter att döma skulle det normalt inte krävas
en så kraftig ökning av varuexporten för att hålla oförändrad bytesbalans
vid denna utveckling av nationalprodukten, utan det skulle ha varit till
räckligt om varuexporten procentuellt ökade i dubbelt så snabb takt dvs. med
ca 8 %. Det är en i förhållande till efterfrågans beräknade tillväxt kraftig
ökning av varuimporten och en ovanligt svag utveckling av tjänsteexporten
som förklarar att varuexporten vid bibehållen bytesbalans skulle ha behövt
öka med ungefär tre procentenheter utöver det normala mönstret.
Genom den faktiskt inträffade utvecklingen av utrikeshandeln har emel
lertid det beräknade underskottet i bytesbalansen stigit till en nivå som
endast med ca 250 milj. kr. understiger 1965 års (ca tre kvarts miljarder kr.),
låt vara att detta har skett i ett något annorlunda konjunkturläge och vid ett
ca 300 milj. kr. högre transfereringsnetto än 1965. Det kan mot denna
bakgrund synas värt att pröva om det kanske mest karakteristiska inslaget
i 1968 års utrikeshandel nämligen exportens ur vissa synvinklar begrän
sade tillväxt skulle kunna sättas i samband med inträffade förändringar
i det svenska näringslivets internationella kostnadsläge. Till följd av deval
veringarna hösten 1967 och den låga lönestegringen vid snabb produktivi
tetstillväxt i Västtyskland och i viss mån även Nederländerna förefaller de
faktiska lönekostnaderna per produktenhet i några västeuropeiska länder
4
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
5
att ha sjunkit med ett par tre procentenheter under loppet av 1967 och
såtillvida ha utvecklats gynnsammare än i Sverige där de torde ha stigit om
än obetydligt (med ca en halv procentenhet). Inom övriga västliga industri
länder av betydelse —- bortsett således från Storbritannien, Finland, Väst
tyskland och Nederländerna — förefaller den procentuella kostnadssteg-
ringen per produktenhet att ha varit lika stor som i Sverige eller större.
Under 1968 synes dessutom kostnadsutvecklingen i Sverige internationellt
sett ha varit gynnsam, och detta för övrigt även vid en jämförelse med Väst
tyskland. En preliminär genomgång av handelsstatistiken för de tre första
kvartalen visar inte heller på att den svenska färdigvaruexporten skulle
ha gjort andelsförluster på våra mera betydande ländermarknader. I den
mån den i vissa hänseenden oförmånliga kostnadsutvecklingen under 1967
haft en negativ inverkan på svensk färdigvaruexport 1968, får denna an
tas ha legat däruti att den återhållande effekten av den svenska exportens
starka inriktning på de 1968 föga expansiva nordiska marknaderna inte
kunnat kompenseras genom andelsvinster på mera expansiva marknader.
Inte heller har råvaruexporten trots i vissa hänseenden gynnsam volymut
veckling värdemässigt kunnat stiga fullt i takt med den övriga exporten
och fartygsexportens värde har i stort sett stått stilla från 1967 till 1968.
En återblick på utvecklingen från 1963 som ur konjunktur synpunkt var
ett med 1968 någorlunda jämförbart år visar att bytesbalansen under mel
lanliggande period troligen har försvagats med ca 1 000 milj. kr. För att
denna försvagning skulle ha kunnat förebyggas genom en starkare utveck
ling av varuexporten hade denna årligen behövt stiga med drygt en halv
procentenhet mera än den faktiskt gjort under perioden 1963—1968, dvs.
med 9,5 % i värde eller med 7,5 % i volym i stället för med knappt 9 % i
värde eller 7 % i volym. Detta hade förutsatt att den svenska exporten haft
i det närmaste samma utvecklingstakt som OECD:s totala export i stället för
att som nu skett, ha ökat med en procentenhet mindre per år. Det har emel
lertid visat sig att den svenska exporten i fråga om bearbetade varor haft
minst lika stark tillväxt som OECD:s färdigvaruexport. Det är den svagare
utvecklingen av Sveriges betydande export av råvaror och fartyg som förkla
rar att Sveriges export totalt sett haft en procentuellt sett något lägre tillväxt
än OECD:s totala export. För att den svenska exporten totalt sett likväl skul
le ha kunnat hållas uppe i samma utvecklingstakt som OECD-områdets,
skulle tydligen ha krävts att den svenska färdigvaruexporten utvecklats
procentuellt snabbare än för OECD. Detta har i själva verket skett, men
inte i tillräckligt hög grad för att kompensera den svagare utvecklingen av
övriga komponenter i den svenska exporten. Härvid är att märka att arbets
kraftskostnadernas utveckling per produktenhet under 1960-talet procentu
ellt sett inte varit högre inom svensk industri än inom övriga västeuropeiska
industriländer. —• Med hänsyn till vår ofullständiga statistik över utrikes-
betalningar kan det inte med full säkerhet avgöras hur stor försvagning av
bytesbalansen som i själva verket inträffat under de senaste åren. Det kan
emellertid påpekas att även om man gör ett så optimistiskt antagande som
att det årliga tillskott till tjänstebalansens intäkter, som undgår statistisk
registrering, skulle uppgå till så mycket som 150 milj. kr. i stället för 75
milj. kr., som här har förutsatts, tvingas man ändå dra den slutsatsen att
bytesbalansen från 1963 till 1968 försvagats med ca 600 milj. kr.
Med det beräknade underskottet i bytesbalansen 1968 om i runt tal 500
milj. kr. kan man nu överblicka en oavbruten period på fyra år med troliga
underskott i bytesbalansen av i årligt genomsnitt drygt 450 milj. kr. Valuta
reserven har under denna period stigit med i genomsnitt ca 50 milj. kr.
årligen. Det har samtidigt försiggått en årlig registrerad nettokapitalimport
om i genomsnitt nära 600 milj. kr. och restposterna för respektive år har i
kalkylen antagit ett negativt genomsnittsvärde om ca 100 milj. kr. per år.
Under 1968 har den registrerade nettokapitalimporten varit förhållandevis
låg — drygt 350 milj. kr. — vilket kan tänkas vara en följd av det lätta kre
ditmarknadsläget inom landet. Restposten som 1967 antog starkt negativa
värden har under de tre första kvartalen 1968 legat på ovanligt hög nivå.
Vid dessa avstämningar har i bytesbalansen inräknats en korrigeringspost
för i statistiken icke redovisade löpande betalningar. I förhållande till 1968
års reviderade nationalbudget samt betalningsbalanstabellen i kapitel III
har denna post — här och i tabell 2 — i anslutning till bedömningen i finans
planen uppjusterats med 300 milj. kr. per år. — Valutareserven ökade under
de 11 första månaderna 1968 och kan förmodas ha minskat med ca 200
milj. kr. från ultimo 1967 till ultimo 1968.
Inledningsvis har framhållits att den inhemska efterfrågans utveckling
kännetecknats av i det närmaste oförändrat stark expansion av den offent
liga konsumtionen men en avsaktning av byggnadsinvesteringarnas tillväxt
och en försiktig vändning uppåt av maskininvesteringarna. Omslaget i fråga
om maskininvesteringarna kan denna gång till stor del återföras på förhål
landen inom den offentliga sektorn. Den militära materialanskaffning, för
vilken betalning skett under respektive år, beräknas nämligen ha minskat
med 16,5 % 1967 för att ånyo stiga med 12,5 % 1968. Utvecklingen återspeg
las även i de totala statliga investeringarnas förändringar. Statens investe
ringar i byggnader, anläggningar och maskiner beräknas sålunda ha sjunkit
med 6,0 % i volym 1966—1967 och därefter ha stigit med 8,5 % 1967—1968.
Fastän de kommunala investeringarnas tillväxt märkbart avtagit — från
14,5 % 1966—1967 till 6,0 % 1967—1968 — har det med denna utveckling på
den statliga sidan blivit en kraftigare volymökning av de offentliga inves
teringarna totalt sett 1967—1968 än 1966—1967 eller med drygt 7 % mot
knappt 3 %. Inberäknat den offentliga konsumtionen har även den totala of
fentliga verksamhetens volym stigit i något högre takt eller med ca 7,5 %
mot knappt 6 %.
Inom den offentliga hushållningen närstående bostadssektorn har inves
6
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
7
teringarnas tillväxt däremot sjunkit starkt, från 13 % till 1,5 %, men inte
ens om man slår samman bostadsinvesteringar och offentlig verksamhet
rubbas intrycket av bibehållen stark expansion i nämnvärd grad. För den
sammanslagna aktiviteten har nämligen volymtillväxten bibehållits vid
G,3 % 1967—1968 mot 7,0 % 1966—1967. De sektorer som var starkt expan
siva 1967 har alltså i huvudsak behållit sin tillväxttakt 1968 och för den
samlade offentliga verksamheten har tillväxten i någon mån stigit.
Samtidigt som den ekonomiska politiken medverkat till att hålla uppe till
växten inom i första hand den offentliga sektorn med dess arbetskrafts-
intensiva efterfrågan har man sökt undvika generellt expansiva åtgärder
med betydande stimulanseffekter på den privata konsumtionen. Syftet har
i stället varit att främst söka stimulera näringslivets investeringar genom
en expansiv kreditpolitik och fortsatta investeringsfondfrisläpp. Industri
investeringarnas volym har emellertid i stort hållits tämligen oförändrad
1967—1968 och för näringslivets investeringar totalt sett noteras en fortsatt
mindre nedgång med 3,5 %. Denna kan i huvudsak återföras på handels
flottans investeringar samt på byggnader för handel m. m. I det sistnämnda
fallet har nedgången — en minskning med ca 10 % i volym — utgjort en
eftersträvad effekt av den förda ekonomiska politiken. Den särskilda inves-
teringsavgiften var avsedd att begränsa investeringar av detta speciella
slag.
Mot stagnationen i det privata näringslivets investeringar kontrasterar i
viss mån den snabbare tillväxten i den privata konsumtionen. Denna har
till stor del haft sin grund i en motsvarande förändring vad gäller utveck
lingen av de realt disponibla inkomsterna. Dessa beräknas nämligen ha ökat
med drygt 3,5 % 1967—1968 mot drygt en procentenhet mindre 1966—1967.
Det kan synas påfallande att en sådan förändring kunnat ske, fastän löne
nivåns uppgång 1968 varit inemot 2 procentenheter lägre än föregående år,
samtidigt som det även synes ha inträffat en påtagligt lägre tillväxt av de
enskilda företagarnas inkomstsumma — det sistnämnda en följd av jord
brukarnas inkomstutveckling. Av större sammanlagd betydelse har emeller
tid varit att prisstegringstakten blivit lägre 1968 än 1967 och att sysselsätt-
ningsförändringarnas nettoeffekt på lönesumman varit mindre negativ. Här
till kommer även en lägre marginell effekt av hushållens stigande nettoinbe
talningar till det offentliga som följd av att återbäringen av överskjutande
skatt stigit ovanligt kraftigt från 1967 till 1968. Den privata konsumtionens
procentuella tillväxt har emellertid såvitt nu kan beräknas blivit något stör
re än för de disponibla inkomsterna. Den anges sålunda till knappt 4 % för
1968 mot ca 2,5 % för 1967. Den förhållandevis kraftiga konsumtionsök
ningen sammanhänger delvis med ökade bilköp och kan mera allmänt sett
förmodas ha ett visst samband med ökade lånemöjligheter på kreditmarkna
den.
Främst genom den betydande konsumtionsökningen har tillväxten av s. k.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
slutlig inhemsk efterfrågan — dvs. bortsett från lagerförändringar — visat
en måttlig uppgång från 3,0 % till 3,6 %. Accelerationen i den totala in
hemska efterfrågan inklusive lager har emellertid varit betydligt mera på
fallande. Här framträder nämligen en uppgång från 1,5 % till 4,0 %. Med
rimligt beaktande av det betydande importinnehållet i lagerinvesteringarna
förefaller det tänkbart att omslaget i fråga om lagerinvesteringarna till
ungefär 50 % skulle kunna förklara nationalproduktens kraftigare tillväxt
1967—1968 jämfört med 1966—1967. Detta skulle innebära att lagerutveck
lingen i denna konjunkturfas som förändringsfaktor vägt lika tungt som
exporten och den privata konsumtionen tillsammans.
Bruttonationalproduktens och därmed den totala produktionens tillväxt
med ca 3,5 % har försiggått vid en totalt sett ungefär oförändrad syssel
sättning. Den registrerade arbetslösheten har ännu under oktober och no
vember varit i det närmaste lika stor som 12 månader tidigare, men efterfrå
gan på arbetskraft mätt med antalet lediga platser vid månadens mitt har
i stort sett varit stigande sedan senare delen av 1967. Framför allt mot
slutet av 1968 har utvecklingen präglats av en fastare tendens. Arbetslöshe
ten i december var klart lägre än föregående år. Någon markerad omsväng
ning i läget på arbetsmarknaden har emellertid inte inträffat och regionalt
har olikheterna snarast skärpts.
Läget på arbetsmarknaden synes ha inverkat på löneutvecklingen så till
vida som löneglidningen 1968 förefaller att ha blivit förhållandevis låg. För
industriarbetare uppskattas den till ca 3 %. Då den avtalsmässiga löneök
ningen i den sista etappen av 3-årsavtalet likaledes uppskattas till ca 3 %
beräknas den totala arbetskraftskostnadsstegringen inklusive arbetsgivar
avgifter ha stannat vid ca 6,5 % vad gäller industrins arbetarpersonal. Totalt
har lönenivån enligt föreliggande uppskattningar stigit med knappt 7 %.
Högre procentuella lönestegringar än för industriarbetarna synes ha före
kommit för bl. a. jordbruks- och skogsarbetare samt anställda inom varu
handel och servicenäringar.
Vid denna kostnadsutveckling bör någon ökning av vinstmarginalerna
inom exportproduktionen har varit möjlig, vilket tyder på en omkastning
från de föregående årens utveckling. Tillgängliga uppgifter om produk
tion och sysselsättning tyder nämligen på en fortsatt hög produktivitetstill
växt inom industrin och de effektiva exportpriserna har i genomsnitt kunnat
hållas oförändrade eller möjligtvis obetydligt sänkta. Ökad omsättning har
vidare utgjort en positiv faktor inom exportproduktionen.
Lönsamhetsutvecklingen inom den hemmamarknadsinriktade produktio
nen är om möjligt svårare att bedöma. Konsumentprisernas uppgång har
under 1968 varit väsentligt lägre än under 1967 —ca 2 % mot 3,1 % — var
vid dock är att märka att en övervägande del av denna avsaktning kan åter
föras på finanspolitiska och liknande offentliga åtgärder. Sålunda har in
direkta skatter, taxor och hyror höjts väsentligt mindre 1968 än 1967. Vid
jämförelse mellan genomsnittsnivåerna för respektive år framstår prisför
8
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
9
ändringen 1967—1968 — med sina 2,0 % — klarare som en nedtrappning i
förhållande till 1966—1967, då den uppgick till 4,2 %. Det finns emellertid
ingenting som med bestämdhet tyder på att företagen skulle ha förlorat
mera genom den lägre prisökningen än de vunnit genom den lägre kostnads-
stegringen. För byggnads- och byggnadsämnesindustrierna är lönsamheten
inte särskilt nära korrelerad med konsumentprisnivåns utveckling. De mo
derata byggpriserna 1968 kan möjligen tyda på en försvagning av vinstut
vecklingen inom dessa branscher.
Enligt en av riksrevisionsverket företagen enkätundersökning beräknas de
större aktiebolagens nettoinkomster ha ökat med ca 10 % verksamhetsåret
1968. Motsvarande undersökning för 1967 som visade på vinstökning med
5 % har bestyrkts av det faktiska utfallet och detta trots att utfallet av
1967 års ekonomiska utveckling i övrigt inte i alla hänseenden ter sig lika
fördelaktig som enligt de preliminära kalkyler som var tillgängliga för ett
år sedan. Sammanfattningsvis tyder detta på att i varje fall de större före
tagens vinstutveckling varit något gynnsammare än 1967, som synes ha kän
netecknats av att väl vinstsumman ökat något men knappast vinstmargina
lerna. Det förefaller vidare troligt att den förbättring av lönsamheten som
kan ha ägt rum 1968 företrädesvis gällt exportproduktionen. Den ökning
av företagssparandet som kan ha ägt rum synes för övrigt inte ha varit
mera markerad än att den inträffade tillväxten av lagerinvesteringarna med
fört en viss ökning av företagens nettofinansieringsbehov.
Utvecklingen för offentliga och närstående sektorers finansiella sparande
har blivit slående olika 1967—1968 jämfört med 1966—1967. Från 1966 till
1967 ökade nämligen statens, kommunernas, AP-fondernas och bostadssek
torns gemensamma nettofinansieringsbehov med 2 400 milj. kr. Från 1967
till 1968 har detta nettofinansieringsbehov ånyo sjunkit med ca 500 milj. kr.
Den bibehållet starka expansionen av verksamheten inom dessa sektorer
har alltså 1968 delvis motverkats genom en något snabbare ökning av de
nettointäkter som indragits från övriga sektorer — till skillnad från 1967,
då intäkterna ökade så väsentligt mycket mindre än utgifterna.
Under det att de offentliga sektorernas finansiella sparande sålunda har
förstärkts förefaller det som om hushållssparandet har ökat förhållandevis
obetydligt och företagens finansiella sparande i någon mån försvagats. Kre
ditmarknaden förefaller härigenom ha fått ökad betydelse inte blott för
företagens utan i viss mån även för hushållens finansiering. Kreditgivningen
till näringslivet, dvs. för andra privata ändamål än nybyggnad av bostäder,
tillväxte sålunda med ett miljardbelopp 1968 —- eller från mindre än 6 mil
jarder kr. 1967 till ca 7 miljarder kr.
2. Sveriges ekonomi 1969
Den ekonomiska utvecklingen 1968 medförde en något snabbare tillväxt
av den totala produktionen och den påskjutande effekten härtill utgick i
första hand från exporten, lagerinvesteringarna och den privata konsum-
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
lionen. Den offentliga verksamhetens tillväxt som totalt sett var kraftig
redan 1966—1967 ökade ytterligare något, medan däremot bostadsinveste-
ringarnas utveckling dämpades påtagligt. Tillväxten av den inhemska efter
frågan riktades i förhållandevis stor utsträckning mot utländska markna
der. Importen av varor och tjänster ökade något snabbare än exporten och
bytesbalansen blev härigenom något försvagad.
Inför 1969 svarar utsikterna för exporten och näringslivets investeringar
för en betydande del av ovissheten i den ekonomiska bedömningen. Inte
heller 1969 förefaller nu att medföra någon påtaglig ökning i volym av
näringslivets fasta investeringar, även om investeringsviljan synes ha
visat någon återhämtning sedan sommaren. Med hänsyn till erfarenheterna
i rån tidigare konjunkturuppsving behöver det inte anses direkt uppseende
väckande om företagens investeringar ånyo skulle släpa efter i förhållande
till utvecklingen av produktion och vinster, i all synnerhet som stimu
lanseffekten från investeringsfondsfrisläppen kan väntas bortfalla. Investe
ringsbesluten inför 1969 är emellertid inte i sin helhet låsta och det är
uppenbart att en förändring av utsikterna för den internationella ekonomis
ka utvecklingen och exporten kan få en betydande återverkan på det faktiska
investeringsutfallet liksom även på lagerutvecklingen 1969.
Den bedömning av den internationella ekonomiska utvecklingen som ta
gits till utgångspunkt för prognoserna för Sveriges ekonomi 1969 innebär i
korthet att expansionstakten i Västeuropa bibehålies vid drygt 4 % 1969
men att världshandelns tillväxt sjunker från ca 10 % till ca 8 %, varvid
dock länderfördelningen förskjuts i från svensk synpunkt gynnsam riktning.
Prisutvecklingen för bearbetade varor i internationell handel kan under
sådana förutsättningar inte väntas bli väsentligt starkare än under 1968.
Denna bedömning av den världsekonomiska utvecklingen får betraktas som
relativt försiktig, vilket dock inte gör det helt uteslutet att det faktiska ut
fallet skulle kunna bli mindre fördelaktigt. Å andra sidan finns det också
chanser för ett fortsatt internationellt konjunkturuppsving av mera marke
rad typ, baserat på en snabbare tillväxt av i första hand näringslivets inves
teringar och den privata konsumtionen.
Ett av villkoren för en gynnsam utveckling är givetvis att oron på valuta
marknaden inte fortsätter och utvecklas till en övermäktig störningsfaktor.
En ytterligare förutsättning för att expansionen inom industriländerna un
der 1969 skall kunna fortgå i ett någorlunda tillfredsställande tempo
kan sägas vara att den framför allt av yttre balansskäl eftersträvade dämp
ningen av efterfrågan inom OECD:s stora underskottsländer (Förenta stater
na, Storbritannien, Frankrike) inte försiggår med större styrka och snabb
het än att de depressiva effekterna härav på världshandeln i erforderlig
grad kommer att kunna motvägas av en tilltagande stegring av överskotts-
ländernas efterfrågan. Sett ur ett något längre perspektiv utgör en anpass
ning av de internationella betalningarna en förutsättning för att den väst
10
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
11
liga industrivärlden skall kunna bibehålla den tillväxttakt som under efter
krigstiden kommit att betraktas som normal.
Konjunkturinstitutets prognos för exporten 1969 utgår från de bedöm
ningar som sålunda kunnat göras av efterfrågeutvecklingen i avnämar-
länderna. — Totala exporten exklusive fartyg beräknas i volym öka drygt 2
procentenheter mindre 1969 än 1968 eller med 6,5 % mot inte fullt 9 %. För
hela exporten väntas dock skillnaden i tillväxten genom omsvängningen
från minskning till ökning i fartygsleveranserna bli mindre eller från 8 %
till 7 %.
Utvecklingen blir påtagligt svagare 1969 än 1968 för råvaror och skogs
industriprodukter. Trävaror, massa och papper samt malm ökade tillsam
mans med ca 12 % i volym 1968, men beräknas främst som en följd av upp
hörande lageruppbyggnad hos köparna komma att öka endast omkring 3 %
1969. I värde räknat blir skillnaden i ökningstakt dock betydligt mindre till
följd av en förväntad gynnsammare prisutveckling för skogsprodukterna.
Exporten av färdigvaror beräknas totalt sett stiga kraftigare 1968—1969
såväl i värde som i volym. Fartygsleveranserna beräknas stiga snabbast
(11 % i volym) medan ökningstakten för verkstadsprodukter i övrigt, järn
och stål samt »övrigvaror», förutses bli 9 % i volym mot föregående år
ca 8 %.
I värde beräknas exporten totalt stiga med drygt 8,5 % mot 7 % i volym.
I genomsnitt räknas härvid med en positiv förändring av exportprisernas
utveckling, vilket i huvudsak kan återföras på skogsprodukterna. För ex
portpriserna i övrigt väntas små förändringar i utvecklingstendensen från
1967—1968.
Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas öka
med 4 % från 1968 till 1969. För industrins del förväntas en oförändrad
volym totalt sett. En drygt 7-procentig minskning av byggnadsinvestering
arna uppvägs härvid av en procentuellt lägre ökning av de tungt vägande
maskininvesteringarna. Uppjusteringarna av de i novemberenkäten angivna
planerna för 1969 är något större än tidigare år men har bedömts motiverade
utifrån en förutsatt successiv förstärkning av konjunkturläget under 1969.
Investeringsuppgifterna på branschnivå pekar mot att verkstäderna och
stålverken kommer att öka sina investeringar 1969 efter nedgången de två
senaste åren, medan den motsatta utvecklingen bedöms trolig för massa-
och pappersindustrin. Övriga branschers investeringsnivå förväntas komma
att i stort sett ligga kvar på 1965 års nivå. — Handelns investeringar beräk
nas komma att öka kraftigt (12 %) efter den betydande minskningen 1968
(10 %). Dessa svängningar sammanhänger med införandet respektive av
vecklandet av den 25-procentiga investeringsavgif len.
Lagerinvesteringarna väntas komma att öka 1969 med drygt 700 milj. kr.
eller dubbelt så mycket som 1968. Uppgången synes bli särskilt stark inom
verkstadssektorn med undantag för varvsindustrin, där en viss nedgång
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
väntas. Lagerinvesteringarna ökar dessutom inom flertalet övriga industri
branscher. — För näringslivets totala realkapitalbildning blir uppgången
1968—1969 9 % att jämföra med en nedgång med drygt 0,5 % 1967—1968.
För statliga investeringar väntas en oförändrad investeringsnivå 1969.
Uppgången för de statliga byggnadsinvesteringarna 1968 väntas fortsätta
1969 men i lägre takt, medan de statliga maskininvesteringarna beräknas
minska något 1969 efter den kraftiga ökningen (10 %). Den ojämna utveck
lingen förklaras av att militära materielanskaffningar tidigarelades under
1968.
Kommunernas investeringar förutses öka med 8 1/2 % 1968—1969 mot
6 % 1967—1968. Särskilt markerad är uppgången i byggnadsinvestering
arna med 9 % att jämföra med 6 1/2 % närmast föregående år. Delvis tor
de den vara en effekt av investeringsavgiftens slopande i oktober 1968. Vid
sidan av sjuk- och hälsovårdsutbyggnaden är väg- och gatubyggandet det
starkaste expansionsområdet i den kommunala sektorn för närvarande,
medan skolbyggandet inte längre förefaller att öka.
För bostadsbyggandet beräknas en planerad igångsättning om 103 000
lägenheter komma att medföra en ökning av investeringsvolymen med 3 %
1968—1969. Härvid förutsätts att tyngdpunkten av igångsättningen liksom
1967 och 1968 kommer att ligga på andra och tredje kvartalet. I övrigt har
räknats med fortsatt god tillgång på arbetskraft och oförändrade byggnads
tider för flerfamiljshus påbörjade 1968 och 1969 samt förutsatts att tren
den 1968 mot ökad projektstorlek blir bestående 1969. Antalet inflyttnings-
färdiga lägenheter 1969 väntas genom den höga igångsättningen andra halv
året 1968 komma att överstiga 103 000.
Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 3 1/2 % 1968—
1969. Byggnadsinvesteringarna ökar något snabbare än maskininvesteringar
na eller med 4 % mot 3 % för de senare. Inberäknat lager blir den totala in
vesteringsökningen knappt 6 % 1968—1969.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalky
ler. Den genomsnittliga lönenivån antas stiga i något långsammare takt än
mellan 1967 och 1968 eller med inte fullt 6,5 %. Härvid åsyftas lön per
tidsenhet, vilket innebär att effekten av arbetstidsförkortningen fr. o. m.
den 1 januari 1969 ingår i den sålunda angivna löneförändringen. Löne
summan förutsätts öka med 6,5 %, vilket trots en trolig mindre nedgång
av sysselsättningsvolymen mätt i verktimmar, är rimligt med hänsyn till
sedvanlig övergång från lägre till högre betalda arbeten. Faktorinkomster
na beräknas stiga med 6 %, vilket innebär oförändrad eller obetydligt hög
re takt än 1968. Tillväxten i de disponibla inkomsterna stannar dock vid
knappt 5 % mot drygt 5,5 % 1967—1968 beroende på att hushållens netto
inbetalning till det offentliga beräknas stiga betydligt snabbare 1968—1969
än 1967—1968.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1969 har en utgångspunkt varit att
12
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1 : Finansplanen
arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda an
tagits stiga med ca 6,5 %, bortsett från den kostnadsstegring som följer av
den allmänna arbetsgivaravgiften. Denna har emellertid beaktats jämte
effekten av övriga åtgärder i samband med skatteomläggningen vid årsskif
tet 1968/1969. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsu
mentprisnivån under loppet av 1969 antas stiga med 2,1 %. Mellan genom-
snittslägena för kalenderåren 1968 och 1969 kan förändringen väntas bli
obetydligt lägre eller omkring 2,0 %. En allmän förutsättning för dessa be
räkningar har varit att kostnadsförändringar i erfarenhetsmässig grad slår
igenom i konsumentpriserna. Vidare har dessa i ringa utsträckning antagits
bli påverkade av överskottsefterfrågan på varumarknaderna.
Vid den förutsatta prisuppgången 1969 kan de reala disponibla inkoms
terna beräknas öka med inte fullt 3 % 1968—1969 mot drygt 3,5 % 1967
1968.
Den privata konsumtionen har prognoserats på basis av ett antagande om
att den volymmässiga konsumtionsutvecklingen nära kommer att ansluta
till den reala disponibla inkomstens tillväxt. Den totala privata konsum
tionens volym har sålunda, inklusiva turistnettot, beräknats komma att öka
med drygt 3 % 1968—1969 (mot knappt 4 % 1967—1968). Grupperna tjäns
ter, exklusive turistnettot, och icke varaktiga varor väntas öka med 2 å 3 %,
medan bilar och övriga varaktiga varor väntas öka med 13 % respektive
4,5 %. För turistnettot förutses en volymökning på närmare 10 %. Progno
sen innebär att sparandet i löpande priser antas minska obetydligt 1968—
1969 efter att ha stigit några procent 1967—1968.
Den offentliga konsumtionen väntas öka med ca 6 %, varav den kommu
nala med 6,5 % och den statliga med 5 %.
Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågans tillväxt 1968—1969
väntas uppgå till 4,5 %, vilket är obetydligt mer än för 1967—1968, då den
vid jämförbar beräkning synes ha stannat vid 4,3 %. Vid en beräknad läg
re tillväxt för offentlig verksamhet (5 % mot drygt 7 %), privat konsum
tion och export är det i första hand det förväntade omslaget i utvecklingen
av näringslivets realkapitalbildning som vid sidan av en mindre förändring
i fråga om bostadsinvesteringarna förklarar den något högre tillväxten för
den totala efterfrågan.
Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan importvolymen
beräknas stiga med 7 % 1968—1969. Att importökningstakten blir lägre än
1968 beror delvis på att råoljeimporten väntas öka betydligt långsammare
till följd av att den utbyggnad som under senare år skett av raffinaderi
kapaciteten i Sverige blev i det närmaste helt tagen i anspråk under 1968.
Importen av konsumtionsvaror förutses, vid den förutsatta lägre konsum-
tionsökningstakten, stiga obetydligt mindre 1968—1969 jämfört med 1967—
1968 eller med 8 % mot 9 %. Dämpningen kan delvis återföras på en lägre
prognoserad tillväxt av textilvaruimporten.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
13
Eftersom importvolymens tillväxt beräknas nära sammanfalla med export
volymens men importpriserna stiger svagare än exportpriserna (1/2 % mot
1 1/2 %) förutses underskottet i handelsbalansen sjunka med närmare 2.50
milj. kr. 1968—1969. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas komma
att minska med ytterligare 350 milj. kr. jämfört med 1968 med de stora
minusutslagen fördelade på de tre posterna turistnetto, övriga tjänster m. m.
samt transfereringar. — Bytesbalansens underskott kommer enligt dessa
beräkningar att öka med drygt 100 milj. kr. 1968—1969.
Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de förut
satta förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat
att nationalproduktens tillväxt 1968—1969 blir ca 4 %.
Med den produktivitetstillväxt som för närvarande försiggår inom sam
hällsekonomin kan en ökning av den totala produktionen med 4 % beräk
nas medföra att tillgänglig arbetskraft tas i anspråk i ungefär oförändrad
eller svagt ökad utsträckning. Om prognoserna i övrigt inte kommer att
upprevideras av den faktiska utvecklingen skulle man härvid närmast ha
anledning att vänta sig att den uppåtriktade tendens som varit rådande på
arbetsmarknaden mot slutet av 1968 inte kommer att fortsätta under hela
1969. Med den påtagligt positiva bedömning av de omedelbara framtidsut
sikterna som framträder i den senaste konjunkturbarometern, vilken ba
seras på uppgifter som företagen avgivit i början av december, finns nu
större anledning att räkna med stigande efterfrågan på arbetskraft, i vart
fall under den tidigare delen av 1969. De regionala ojämnheterna kan dock
i huvudsak väntas bestå.
Balansproblemen inför 1969 kan skärskådas från olika synpunkter. Ur
ett renodlat kortsiktsperspektiv kan tänkbara komplikationer i huvudsak
uppdelas på två huvudalternativ. Sålunda skulle den internationella kon
junkturutvecklingen kunna bli svagare än som här har antagits, och åter
verkningar härav skulle kunna tänkas uppkomma för näringslivets investe
ringar och möjligen också för den privata konsumtionen. Negativa effekter
på arbetsmarknaden skulle i ett sådant läge kunna motverkas genom ökade
pådrag av bostadsbyggen, offentliga anläggningsarbeten och industribeställ
ningar samt en allmänt aktiverad arbetsmarknadspolitik. Även om dylika
åtgärder inte är speciellt importuppdragande, skulle en sådan utveckling-
genom bortfall av exportinkomster normalt föra med sig en försvagning
av bytesbalansen och en viss avtappning av valutareserven, något som i ett
dylikt läge inte skulle behöva anses speciellt oroande. En viktig funktion
för valutareserven får nämligen förutsättas vara att kunna tillgripas i dy
lika situationer.
Detta — som det i dagens läge kan förefalla — föga aktuella störnings-
alternativ har sin motsats i en utveckling, som skulle leda till alltför hög-
efterfrågan med risk för överhettning på arbetsmarknaden och en besvä
rande stegring av priser och kostnader. Med den prognos som framlagts i
14
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
15
försörjningsbalansen kvarstår emellertid en marginal att ta i anspråk innan
överhettningstendenser mera allmänt kan förmodas uppkomma på arbets
marknaden. Denna marginal skulle överslagsvis kunna motsvara 1 å 1,5 %
av den totala produktionen. Inom offentliga och närstående sektorer fort
sätter avsaktningen av tillväxten för de reala aktiviteterna — en nedgång
från drygt 6 % 1967—1968 till knappt 5 % 1968—1969 — och finanspo
litikens inverkan på övriga sektorer bibehåller sin moderat återhållande
prägel. Nettofinansieringsbehovet för offentliga och närstående sektorer
(bostads- och socialförsäkringssektorerna) kan sammantaget beräknas
sjunka ytterligare under 1969. Riskerna för att det snabbt och överraskan
de skulle uppkomma ett övertryck på arbetsmarknaden förefaller inte från
dessa utgångspunkter betydande.
Mera närliggande konsekvenser av ett opåräknat starkt uppsving för den
interna efterfrågan i förening med en exportutveckling som inte överträf
fade förväntningarna skulle däremot vara att en snabbare tillväxt för inves
teringar i maskiner och lager och för privat konsumtion verkar uppdrivande
på importen med negativa återverkningar på bytesbalansen. I det korta
perspektivet bör denna eventualitet med tanke på valutareservernas om
fattning inte inge alltför stor oro. Detta omdöme synes kunna gälla oavsett
om bytesbalansens faktiska underskott 1968 i enlighet med tidigare bedöm
ning av icke redovisade löpande intäkter (den s. k. korrigeringsposten) har
uppgått till närmare 800 milj. kr. eller i enlighet med den här framlagda
bedömningen utgjort närmare 500 milj. kr., ett deficit som kan utläsas ur
tabell 2. Som isolerad företeelse utgör inte heller den försvagning av bytes
balansen med ca 100 milj. kr. som enligt försörjningsbalansens prognoser
förutses för 1969 något alarmerande symptom och knappast heller den ök
ning av underskottet med inemot 500 milj. kr. som synes ha inträffat 1968.
Det är först i ett längre perspektiv som problematiken kring bytesbalan
sen och dess samband med strukturutvecklingen framträder med större
tydlighet. Det svenska näringslivet genomgår för närvarande en snabb
strukturomvandling som bl. a. kännetecknas därav att mindre konkurrens
kraftig produktion slås ut och till stora delar ersätts av billigare import.
Härigenom frigörs arbetskraft som dels överförs till konkurrenskraftig
exportproduktion och dels sätts in för att tillgodose de växande behoven
inom sådana områden där importsubstitution överhuvud taget inte kan
ifrågakomma (offentlig konsumtion m. m.). Om exportförmågan utvecklas
tillräckligt snabbt lägger denna omvandlingsprocess som drivs fram av ett
flertal faktorer, varibland vårt relativt höga reallöneläge torde vara en, inga
andra restriktioner på den ekonomiska politiken än kravet att uppehålla
balans mellan utbud och efterfrågan inom samhällsekonomin och på arbets
marknaden. Om däremot exportförmågans tillväxt är otillräcklig ökas
svårigheterna att absorbera den arbetskraft som frigörs genom struktur
omvandlings- och rationaliseringsprocessen. Vissa möjligheter kan föreligga
16
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell Is 2.
Bytesbalansen 1967—1969
Milj. kr., löpande priser
1967
Prognos
1968
1969
Export av varor..............................................................
23 422
25 342
27 530
Import av varor..............................................................
24 319
26 380
28 325
Handelsbalans
-
897
- 1038
-
795
Sjöfartsnetto ..................................................................
1 803
1 875
1 925
Turistnetto ......................................................................
-
920
- 1 075
- 1225
Övriga tjänster m. m., netto*
1....................................
-
487
-
713
-
900
Transfereringar ..............................................................
- 268
-
362
-
500
Korrigeringspost2 ..........................................................
750
825
900
Bytesbalans
-
19
-
488
-
595
1 Motsvaras av posterna »korrigering av handelsstatistiken» och »övriga tjänster, netto» i
tabell III: 3.
2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
att öka sysselsättningen inom »importsnåla» sektorer som offentlig verk
samhet och byggnadsinvesteringar, varvid dock en skärpning av skatte
trycket eller en eljest höjd sparbenägenhet utgör ett normalt komplement.
Söker man däremot generellt öka sysselsättningen genom en allmän på-
spädning av efterfrågan leder detta visserligen till åsyftat resultat men ock
så till en proportionell ökning av importen och en försvagning av bytes
balansen.
Mot denna bakgrund uppkommer frågan om den försvagning som under
senare år inträffat i den svenska bytesbalansen utgör ett symptom på otill
räcklig utvecklingsförmåga hos den svenska exporten och såtillvida vittnar
om en brist hos de positiva krafterna i omvandlingsprocessen eller om den
i huvudsak kan betraktas som ett resultat av tillfälliga omständigheter.
Även om något entydigt svar på detta spörsmål inte lär kunna ges torde
följande omständigheter få lov att beaktas vid en sådan bedömning.
Sedan 1963 har bytesbalansen försvagats med i runt tal 1 miljard kr. eller
vid en optimistisk bedömning med åtminstone 600 milj. kr. Importbenägen
heten har stigit starkt både vad gäller varor och tjänster (utlandsturism
m. m.), vartill kommer vissa effekter av ett stigande u-landsbistånd. Na
tionalprodukten har ökat med i genomsnitt 4 % per år vilket nära samman
faller med ett genomsnitt för Västeuropa. Procentuellt skulle varuexporten
ha behövt stiga dubbelt så snabbt eller med ungefär 8 % per år i volym för
att en försvagning av bytesbalansen skulle ha kunnat undvikas. Varuex
portens utveckling har emellertid inte fullt motsvarat detta krav. Totalt sett
har den också växt i något svagare takt än i genomsnitt för OECD, men
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
17
Milj. kr. i 1968 års priser
Tabell I: 3. Preliminär försörjningsbalans för 1969
1968
Förändring 1968—1969
milj. kr.
milj. kr.
procent
Tillgång
Bruttonationalprodukt........................................
141 460
5 750
4,0
Import.............................................................................
26 380
1 850
7,0
Summa tillgång
167 840
7 600
4,5
Efterfrågan
Privat bruttoinvestering (exkl. bostäder)
17 560
700
4,0
Statlig bruttoinvestering
*
9 418
0
0
Kommunal bruttoinvestering »
8 451
700
8,5
Bostäder (inkl. fritidshus) bruttoinveste
ring .............................................................................
9 580
250
3,0
Lagerförändring ...................................................
366
750
Privat konsumtion ..............................................
73 009
2 350
3,0
Offentlig konsumtion ........................................
24 026
1 450
6,0
Tjänstenetto .............................................................
88
— 300
Export ........................................................................
25 342
1 700
7,0
Summa efterfrågan
167 840
7 600
4,5
eftersläpningen gäller speciellt utförseln av råvaror och fartyg, däremot
inte färdigvaruexporten i övrigt. Arbetskraftskostnadernas procentuella till
växt per produktenhet har på grund av den snabba produktivitetstillväxten
utvecklats väl så fördelaktigt inom svensk industri som inom flertalet väst
europeiska industriländer. Härvid är dock att märka att produktivitetsök
ningen med all sannolikhet skulle ha blivit något lägre om man lyckats up
pehålla en högre sysselsättning och en trendmässigt starkare produktions
utveckling inom industrin. Den i förhållande till nationalproduktens till
växt och även med beaktande av efterfrågeökningens sammansättning på
fallande kraftiga ökningen av importen 1968 kan tänkas vittna om en kraf
tig autonom importstegringstendens, men skulle också kunna ha sin förkla
ring i en av statistiken icke infångad lagerökning eller i en speciellt kraftig
ökning av lagrens eller färdigvaruexportens importinnehåll.
Vad gäller den närmaste 5-årsperioden kommer den beslutade stegringen
av u-landsbiståndet att ställa betydande krav på bytesbalansen. Mera all
mänt sett gäller att löneutvecklingen liksom även de internationella kon
junkturförhållandena kommer att inverka på den framtida bytesbalans
problematiken. Vid tillräckligt kraftig uppgång i de internationella kon
junkturerna skulle förutsättningarna för svaghetstendenser i bytesbalan
sen bortfalla och speciellt en gynnsam utveckling av den framtida export
konjunkturen för våra råvaror skulle verksamt kunna bidra härtill. 2
2
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
18
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
II. Det internationella läget
1. Sammanfattande översikt
Efter drygt ett år med svag produktionstillväxt i Västeuropa började
denna åter tillta under senare delen av 1967. Produktionsökningen 1968 be
räknas till drygt 4 % mot 2,7 % 1967. Omslaget kan främst hänföras till
utvecklingen i Västtyskland. Efter en viss absolut minskning av produktio
nen där 1967 torde ökningen 1968 ha uppgått till ca 6 %. Till en bety
dande del beror uppgången på att lagren drogs ned mycket kraftigt 1967
och att denna neddragning 1968 följdes av en kraftig lagerpåfyllnad. Lager
investeringarna har bidragit till en betydande importökning. Efterfråge-
tillskottet från Västtyskland har naturligtvis haft en gynnsam effekt på
produktionsutvecklingen i övriga Västeuropa. I de mindre länderna på kon
tinenten har tillväxten också varit högre 1968 än 1967. Däremot har en för
svagning inträffat i de båda andra större EEC-länderna. Utvecklingen i
Frankrike har helt präglats av krisen där i maj och juni och dess efterverk
ningar. I Italien har det privata näringslivets vilja till ytterligare investe
ringsökning märkbart avtagit. Efter devalveringarna och den härav föran
ledda restriktiva ekonomiska politiken var den totala produktionsutveck
lingen fortsatt svag i Danmark och Finland och i Norge har en tydlig av-
saktning inträffat.
En hög importefterfrågan från Förenta staterna och Storbritannien har
1968 utgjort en betydelsefull stimulansfaktor för omvärlden. Under våren
förutsågs allmänt att importen till dessa länder skulle komma att hejdas
andra halvåret och som följd härav väntades en markant avsaktning av
världshandelns tillväxt och av OECD-ländernas produktionsökning. I dessa
bedömningar hade man tagit fasta på att de båda reservvalutaländerna strä
vade efter att förstärka den yttre balansen. Som ett led i denna strävan in
gick det att man genom en restriktiv ekonomisk politik försökte uppnå en
begränsning av importen. Trots åtgärder i denna riktning uteblev emeller
tid den eftersträvade importdämpningen. I Förenta staterna berodde detta
till stor del på att en föreslagen skattehöjning om 10 % genomfördes se
nare än förutsett och att, när den väl genomfördes, konsumenterna reage
rade med att minska sparandet. Dessutom har den statliga utgiftsökningen
ej kunnat reduceras i den omfattning som avsetts. Inför den väntade myc
ket strama budgeten i Storbritannien som lades fram i mars ökade både
den privata konsumtionen och importen kraftigt förslå kvartalet. Den im
portminskning som väntades efter budgeten inträffade emellertid inte utan
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
19
Tabell Ils 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1967—1969
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1967 och 1968
avser utfall (preliminära), för 1969 prognoser.
Brutto-
natio-
nalpro-
dukt
Im
port
av
Ex
port
av
Konsumtion
Fasta brutto
investeringar
Lager-
investe
ringar
ror
och
tjäns
ter
ror
och
tjäns
ter
privat
offent
lig
to
talt
bygg-
nå
der
ma
ski
ner
Föränd
ring i
miljarder
US dollar
Förenta staterna
1967......................
2,4
8,9
4,2
3,0
11,2
—1,4
—5,5
2,4
—8,6
1968......................
5,0
15,0
7,5
5,0
6,0
7,0
9,0
5,0
± 0
1969......................
3,0
3,0
4,0
3,0
2,5
5,0
6,0
4,0
—1,6
Västtyskland
1967.....................
—0,2
—0,3
9,5
0,6
3,3
—7,3
—6,4
— 8,2
—1,6
1968.....................
6,0
13,5
12,5
3,0
1,0
7,0
5,5
8,0
+ 2,9
1969.....................
5,0
10,5
8,0
5,0
4,0
8,5
4,0
13,0
—0,3
Frankrike
1967......................
4,4
5,1
4,4
4,1
6,0
5,8
3,7
8,9
—0,1
1968.....................
3,0
10,0
8,0
3,0
5,0
4,0
4,0
4,0
±0
1969......................
5,0
8,0
8,0
3,5
3,0
6,0
5,0
7,5
+ 0,5
Italien
1967......................
6,0
10,5
6,7
6,1
2,7
9,9
6,3
16,4
+ 0,3
1968.....................
5,0
6,0
12,0
4,0
4,0
5,5
7,0
2,5
—0,3
1969......................
5,5
9,5
7,5
5,5
5,0
9,0
8,5
10,0
+ 0,2
EEC 1 2 3
1967......................
3,0
3,6
7,4
3,2
4,1
0,3
—0,2
1,0
—1,4
1968......................
4,7
10,9
11,1
3,2
3,0
5,7
5,3
5,9
+ 2,6
1969......................
5,0
9,5
7,9
4,6
3,9
7,7
5,2
10,8
+ 0,4
Storbritannien
1967......................
1,6
5,4
—0,5
1,8
4,6
5,4
7,7
3,0
—0,1
1968.....................
3,5
9,0
9,0
3,0
3,0
4,5
5,5
3,5
+ 0,1
1969.....................
2,0
1,5
5,0
1,0
0,5
4,5
2,5
6,5
+ 0,1
Norge
1967......................
5,3
*11,7
310,8
4,2
4,7
12,0
7,8
414,7
—0,1
1968......................
3,5
21,5
3 8,5
4,0
5,5
—4,5
2,5 4—10,0
—0,0
1969......................
3,5
2—1,0
3 3,0
3,0
4,0
—0,5
3,0 4— 3,5
+0,0
Västeuropa1
1967......................
2,7
4,5
5,5
2,9
4,2
1,6
1,4
1,9
—1,6
1968......................
4,2
9,9
10,4
3,2
3,1
5,2
5,3
4,9
+ 2,7
1969......................
4,1
6,9
7,0
3,7
3,0
6,9
4,7
9,4
+ 0,5
1 Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området hörande länder, de
olika komponenternas endast de separat redovisade länderna.
2 Exkl. fartyg var ökningstalen 7,5, 5,5 resp. 4,5 %.
3 Exkl. fartyg var ökningstalen 8,3, 8,0 resp. 5,5 %.
1 Exkl. handelsflottans investeringar var ökningstalen 10,5, — 1,5 resp. 1,5 %.
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, nationella prognoser och uppskattningar gjorda inom
sekretariatet för ekonomisk planering.
20
Statsverkspropositionen är 1969. Bil. 1: Finansplanen
importen har i stort sett legat kvar på den höga nivå som nåddes under
första kvartalet. I samband med konsumtionsökningen under början av
året tömdes lagren i stor omfattning. Den därpå följande lagerökningen
kan ha bidragit till att importen inte avtog under månaderna efter budget
presentationen. Den uteblivna förstärkningen av handelsbalansen kan i sin
tur ha framkallat oro för att ytterligare importbegränsande åtgärder skulle
komma att vidtas och därmed lett till en spekulativ import. Kvar står dock
det faktum att den brittiska importen, trots en genomsnittlig prishöjning
på ca 11 %, ökade med ca 12 % i volym under de tio första månaderna.
Detta tyder på att hemmaproduktionen har svårigheter att hävda sig gent
emot den till synes föga priskänsliga importen.
Den kraftiga expansionen i Västtyskland har lett till en tydlig minsk
ning av arbetslösheten och ökande kapacitetsutnyttjande. Men trots denna
utveckling har den registrerade arbetskraften, som minskade avsevärt un
der konjunkturnedgången, inte ökat. I övriga länder i Västeuropa har ar
betslösheten fortsatt att stiga 1968 i förhållande till den redan 1967 höga
nivån. Den lediga anläggningskapaciteten har inte heller reducerats. Där
med har gapet mellan möjlig och faktisk tillväxt som uppkommit under de
senaste åren bestått. Att man i detta läge fullföljt den försiktigare ekono
miska politiken från de senaste åren beror till stor del på den vikt varje land
lagt vid att bevara eller förstärka sitt internationella konkurrensläge och
därmed att begränsa pris- och kostnadsökningarna. Klarast har denna mål
sättning uppnåtts i Västtyskland. Tillväxttakten där under 1968 har inte
inneburit att kapacitetstaket nåtts och stabiliseringen av priserna och lö
nerna från 1967 har fortsatt 1968. I de västeuropeiska länder som inte de
valverade hösten 1967 har, med undantag för Frankrike och Nederländerna,
pris- och lönestegringarna dämpats 1968, men utvecklingen är inte lika mar
kant som i Västtyskland. I Förenta staterna har däremot ökningstakten
stigit tydligt det senaste året. Samtidigt synes det som om produktivitets
utvecklingen i Förenta staterna varit avtagande de två senaste åren, medan
den i de flesta västeuropeiska länderna tycks ha varit gynnsammare än
tidigare. Mest betydande förefaller produktivitetsvinsterna i Västtyskland
varit. De två senaste årens utveckling av priser, löner och produktivitet
innebär därmed att Förenta staternas förmånliga konkurrensläge i förhål
lande till Västeuropa reducerats, medan Västtysklands förstärkts i förhål
lande till flertalet övriga länder.
Främst på grund av den ökande importefterfrågan från Förenta staterna,
Storbritannien och Västtyskland har världshandeln expanderat kraftigt
1968. Den beräknas ha ökat med ca 10 % mot endast 5 % 1967 och har där
med uppnått den ökningstakt som rätt tidigare under 60-talet. Dock
svarar enbart Förenta staternas importökning på över 20 % för ca
40 % av världshandelns totala ökning. Tillväxten av handeln inom OECD
har i det närmaste fördubblats från drygt 6 % 1967 till ca 12 % 1968. Även
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
21
Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1968
Procentuella förändringar
1960—
3 kv. 1966—
3 kv. 1967—
3 kv. 1967—
1 kv. 1968—
1967
3 kv.1967
3 kv. 1968
1 kv. 1968
3 kv. 1968
per år
(i årstakt)
(i årstakt)
Förenta staterna.....................
1,7
2,7
4,3
3,8
4,7
Kanada.........................................
2,2
3,9
3,6
3,0
4,2
Västtyskland.............................
2,7
1,5
1,1
2,0
0,3
Frankrike.....................................
3,5
2,5
4,8
5,7
3,7
Italien.............................................
4,3
3,7
0,7
1,2
0,2
Belgien...........................................
2,8
3,1
2,6
2,9
2,3
Nederländerna..........................
3,7
3,4
3,3
3,3
3,2
Storbritannien..........................
3,4
1,7
5,6
5,2
5,9
Danmark......................................
5,8
11,0
5,3
4,6
6,0
Finland..........................................
5,1
5,0
9,3
12,2
5,6
Norge..............................................
4,1
4,3
2,8
1,7
3,9
Sverige ...................................
4,1
4,6
1,5
1,6
1,5
Schweiz..........................................
3,5
4,6
1,4
2,4
0,5
Österrike......................................
3,7
3,6
3,2
3,4
2,8
Anm.
Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och
subventionering.
Källor:
OECD och nationell statistik.
OECD:s handel med länderna utanför OECD har tilltagit markant i förhål
lande till 1967. Exportökningen till dessa länder har varit större än im
portökningen från dem, varför OECD:s handelsbalansöverskott, som redan
1967 ökade, tilltagit ytterligare och beräknas ha uppgått till inemot 4 mil
jarder dollar. OECD:s positiva tjänstenetto, vari främst ränteinkomster
och sjöfartsintäkter ingår, är t. o. m. något högre än handelsbalansöverskot
tet. Till övervägande del är det u-länderna som svarar för underskottet på
båda dessa poster. Efter avdrag för transfereringar till u-länderna beräk
nas emellertid OECD:s totala överskott på bytesbalansen stanna vid 3,3
miljarder dollar 1968 mot knappt 3,1 miljarder 1967.
Den genomsnittliga prisnivån inom världshandeln med färdigvaror, som
tidigare under 60-talet varit stigande, har minskat något sedan mitten av
1967.
Västtyskland har bibehållit sin position som det mest betydande över-
skottslandet. Genom en fortsatt kraftig exportexpansion blev de stora han
dels- och bytesbalansöverskotten från 1967 i det närmaste oförändrade 1968,
trots importökningen. Italien har efter en mycket svag importökning
stärkt sin ställning som överskottsland. Den kraftiga importökningen i re-
servvalutaländerna har för Förenta staternas del lett till att landet för första
gången sedan 1959 tycks ha fått ett visst underskott på sin bytesbalans och
för Storbritanniens del till att 1967 års stora underskott ytterligare ökat.
22
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell II: 3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare 1960—1968
Procentuella förändringar
Total lönekost
nad
Timförtjänst
1960—1967
1960—1967
3 kv. 1966—
3 kv. 1967—
per år
per år
3 kv. 1967
3 kv. 1968
Förenta staterna.....................
3,6
3,2
3,6
6,1
Kanada..........................................
4,4
7,8
27,4
Västtyskland.............................
9,0
8,4
2,9
5,6
Frankrike1 .................................
7,3
7,1
6,1
15,3
Italien1...........................................
9,8
8,7
6,2
2,8
Belgien...........................................
8,1
5,9
5,6
Nederländerna1........................
8,6
9,4
7,7
6,5
Storbritannien..........................
5,8
4,7
4,9
6,2
Danmark......................................
10,2
10,5
8,8
—
Finland..........................................
8,4
8,2
7,5
210,2
Norge..............................................
8,6
7,3
6,3
9,6
Sverige ............................................
9,2
8,2
7,9
6,5
Schweiz1........................................
5,5
5,1
4,0
Österrike......................................
8,2
8,6
4,9
6,6
1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.
2 2 kv. 1967—2 kv. 1968.
Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.
Kapitalrörelserna under 1968 har påverkats av det program som Förenta
staterna lade fram i början av året för att förstärka betalningsbalansen,
beslutet i mars att skapa två guldmarknader, den franska krisen i maj och
juni och av spekulationer om förändring av främst francens och D-mar
kens värden. Efter införandet av de två guldmarknaderna har guldutflödet
från Förenta staterna i det närmaste upphört. Trots försämringen av För
enta staternas bytesbalans har därefter dess betalningsbalans förstärkts be
tydligt. Till en mindre del beror detta på minskat kapitalutflöde. Väsent
ligare har varit en stark ökning av kapitalinflödet till Förenta staterna. Be
talningsbalansprogrammet har bidragit till att amerikanska företag utom
lands i ökad utsträckning använt sig av utländskt kapital, bl. a. på Euro-
bondmarknaderna, för sin finansiering. Efter krisen i Frankrike har kapital
exporten därifrån varit betydande och till stor del tycks den ha gått till
Förenta staterna. Västtyskland har fört en lågräntepolitik för att stimulera
kapitalexporten. Den långfristiga kapitalexporten har ungefär fyrdubblats
i förhållande till 1967, medan ett nettoinflöde av kortfristigt, till stor del
spekulativt, kapital ägt rum. Detta står i kontrast till den västtyska kapital
exporten 1967, då den huvudsakligen bestod av kortfristigt kapital. En av
spänning på den internationella kapitalmarknaden inträffade efter första
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
23
Diagram 11:1. Industriproduktionen i olika länder 1965—1968
Index: 1965 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror
120
100
120
100
120
100
120
100
120
100
120
100
Källor: OECD och nationell statistik.
Förenta s laterna
■
Västtyskland
Frankrike
Italien
Belgien
Nederländerna
1965
1966
1967
1968
Storbritannien
120
-
120
-
Norge
100
-
120
-
Sverige
100
-
120
-
Finland
1965
1966
1967
1968
kvartalet 1968, till följd av att kapitalrörelserna i stort verkade utjämnande
mellan över- och underskottsländer. Detta gavs uttryck bl. a. i räntesänk
ningar i flera länder under sommaren och början av hösten.
De ekonomiska problem som uppstod i Frankrike efter krisen i maj och
juni, och uppgörelsen som följde på den, strävade man att lösa genom att
föra en expansiv politik. Därigenom skulle realt utrymme skapas för att
möta den ökade köpkraften. En sådan politik innebar inga kapacitetspro
blem, men pris- och kostnadsökningarna skulle kunna bli besvärande som
24
följd av de betydande lönehöjningar som avtalet efter krisen innebar. Detta
sökte man i prishänseende motverka genom frivilliga överenskommelser.
För att begränsa kostnadsökningarna övertog staten tillfälligt betalningen
av vissa socialavgifter från företagen. Samtidigt gav staten företagen bety
dande och fördelaktiga krediter, dels för att avvärja den svåra likviditets-
situation företagen hamnat i som en följd av krisen, dels för att stimulera
investeringarna. I oktober föreföll möjligheterna goda att Frankrike skulle
lyckas med att avvärja de akuta ekonomiska problem som krisen lett till.
Bl. a. mot denna bakgrund kunde man förvänta en fortsatt och mera all
män ökad tillväxttakt i Västeuropa 1969. Till skillnad från de närmast före
gående åren tydde industri enkäter i flera länder på att industriinvestering
arna skulle komma att utgöra ett viktigt expansivt element. Den största
osäkerheten gällde Storbritannien. Med den uteblivna förbättringen av den
yttre balansen föreföll nya importhämmande åtgärder sannolika.
Mot bakgrund av den expansiva politiken i Frankrike räknades med en
kraftig återhämtning där i förhållande till 1968. Likaså föreföll det troligt
att tillväxten i Italien skulle komma att öka något, med hänsyn till den
förda politiken. För de flesta mindre länderna räknades det med att pro
duktionen skulle komma att öka något mer 1969 än 1968, delvis som en
eftersläpande effekt av att stimulansen från Förenta staternas och Stor
britanniens importefterfrågan 1968 varit betydande. Detta synes ha lett till
en påbörjad självgenerande expansion, vilken under 1969 skulle få stöd av
framför allt en kraftig importökning från Frankrike och Italien samt en
fortsatt hög import från Västtyskland. Bakom prognoserna låg ett anta
gande om att Storbritanniens import på något sätt skulle hejdas. För För
enta staternas del räknades med en markant dämpning av tillväxten under
första halvåret 1969, då effekten av de vidtagna restriktiva åtgärderna för
utsågs bli kraftigast. Detta skulle bidra till en mycket markant försvagning
av importutvecklingen, och därmed skulle Förenta staterna uppnå en för
stärkning av sin bytesbalans. I Västeuropa syntes Västtyskland och Italien
komma att bibehålla sina positioner som överskottsländer, och deras bytes
balansöverskott inte märkbart reduceras 1969. Frankrikes bytesbalans för
väntades i detta läge komma att försvagas, men i relativt måttlig utsträck
ning.
En osäkerhetsfaktor i dessa prognoser var att de implicerade att OECD:s
sammanlagda bytesbalansöverskott med i första hand u-länderna skulle
komma att öka med ytterligare drygt en miljard dollar 1969.
Under november accelererade emellertid kapitalutflödet från Frankrike.
En tilltagande prisstegring och en reducering till hälften av de i juli in
förda exportsubventionerna kan ha bidragit till ökad misstro mot att fran
cen skulle kunna bibehålla sitt värde. Samtidigt tilltog förväntningarna om
att D-marken skulle komma att skrivas upp. Under ca en vecka förlorade
Frankrike 2 miljarder franc av sin valutareserv, medan Västtyskland er
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
25
höll ett stort inflöde av utländska valutor. Oron på kapitalmarknaden för
anledde ett sammankallande av tiogruppen. Under mötet deklarerade Väst
tyskland att man inte skulle och inte heller i framtiden skulle komma atl
revalvera D-marken. Man hänvisade dock till att den Västtyska regel ingen
för att minska det betydande handelsbalansöverskott som förutsågs för
1969 beslutat reducera den dåvarande mervärdeskatten på importen om
11 % med fyra procentenheter och införa en 4-procentig pålaga på expor
ten. Tidigare rådde total avdragsrätt för mervärdeskatt på exporten.
Något beslut om francens värde fattades inte under mötet, men i vida
kretsar antogs att den franska regeringen skulle tillkännage en devalvering
av francen. Främst med den väntade nedskrivningen av francen som motive
ring presenterade den brittiske finansministern efter tiogruppsmötet en ny
typ av importbegränsande åtgärd samtidigt som han förklarade att omsätt
ningsskatterna skulle höjas och kreditgivningen ytterligare stramas åt. Den
åtgärd som föreskrevs i importbegränsande syfte innebar att ett belopp
motsvarande 50 % av importvärdet under 180 dagar skall deponeras hos
staten. Dagen efter att dessa åtgärder tillkännagetts i London meddelades
det från Paris att francen skulle bibehålla sitt nuvarande värde.
För att stärka francens ställning vidtogs en rad restriktiva åtgärder i
Frankrike och valutakontrollen återinfördes. Statsutgifterna skall skäras
ned så att det tidigare beräknade budgetunderskottet för 1909 om ca 12 mil
jarder franc reducerades till ungefär hälften. Samtliga ministerier får mins
kade anslag och de statliga företagen lägre subventioner. Detta torde bl. a.
få till följd att en rad avgifter kommer att höjas. Vidare skall priskontrol
len skärpas. De löneökningar som krisuppgörelsen, det s. k. Grenelle-avtalet,
resulterade i, skall genomföras, men däremot kommer löneökningarna under
1969 att starkt begränsas. Kreditmarknaden stramas åt, och genom en
skatteomläggning främjas exporten och hemmaproduktionen i förhållande
till importen.
De brittiska åtgärderna torde i sig endast i ringa mån påverka förvänt
ningarna om utvecklingen i övriga Västeuropa 1969, då redan de tidigare
prognoserna förutsatte en mycket svag brittisk import 1969. Däremot före
faller det sannolikt att tillväxten inom Storbritannien blir något svagare än
vad man tidigare officiellt räknat med. Den åtstramning av den ekonomiska
politiken och den skatteomläggning som Frankrike vidtagit innebär emel
lertid ett efterfrågebortfall för omvärlden. Effekterna av de västtyska åtgär
derna i motsatt riktning är svåra att uppskatta. Under förutsättning av att
de underbyggs av en ekonomisk politik som främjar den inhemska ex
pansionen kan inverkan på importen och därmed på bytesbalansen dock
tänkas bli betydelsefull.
Bortsett från den direkta restriktiva effekten av de franska åtgärderna
kan den förnyade oron på valutamarknaden komma att verka dämpande på
expansionstakten. Osäkerheten kan leda till en försiktigare ekonomisk poli-
Bil. t. Preliminär nationalbudget för år 1960
26
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Diagram 11:2. Arbetslöshet och konsumentpriser 1965—1968
Den heldragna linjen visar arbetslösheten, den streckade förändringen i konsumentpriserna.
Förenta staterna
Storbritannien
Västtyskland
Danmark
100
-
Frankrike
Norge
100
-
Sverige
Italien
30 -v--'
Belgien
Finland
Nederländerna
1965
1966
1967
1968
1965
1966
1967
1968
8
6
4
2
5
3
1
10
8
6
4
Anm. Den vänstra, logaritmiska skalan visar arbetslösheten i 1 000-tal, säsongrensade kvar-
talssiffror.
Den högra skalan anger konsumentprisernas procentuella förändring mellan motsvarande
kvartal resp. år.
Källor: OECD och nationell statistik.
tik och till en dämpning av näringslivets investeringsbenägenhet. De dis
kontohöjningar som i december vidtogs i flera länder skulle möjligen kun
na tolkas som ett utslag av en sådan politik. De uppgavs dock genom
gående vara motiverade av den interna ekonomiska situationen i respek-
tive länder. Under förutsättning att oron på valutamarknaden inte fortsät
ter torde man dock kunna räkna med en i det närmaste bibehållen expan-
sionstakt i Västeuropa 1969, eller drygt 4 %. Enligt de officiella ameri
kanska prognoserna skulle den beslutade åtstramningspolitiken i det när
maste leda till en stagnation av produktionen under första halvåret. Bak
om den här förväntade tillväxten i Västeuropa 1969 ligger ett antagande
om att effekten av de restriktiva åtgärderna inte blir fullt så uttalad.
Detta skulle i så fall innebära en något högre, om dock mycket begränsad,
importökning till Förenta staterna och en produktionstillväxt där på in
emot 3 % 1969, mot de ca 2 % man officiellt räknar med.
Som det nu förefaller kommer begränsningen av importefterfrågan från
de större underskottsländerna 1969 inte att kunna kompenseras av ökande
import i motsvarande grad från andra länder. Därmed skulle världshandelns
expansion åter försvagas 1969, men likväl bli väsentligt starkare än 1967.
Den här prognoserade tillväxttakten under 1969 innebär att i de flesta
länder de redan förekommande lediga produktionsresurserna inte märk
bart kommer att reduceras. Detta tyder på att dämpningen av prisutveck
lingen på hemmamarknaderna och inom världshandeln kommer att fort
sätta 1969, låt vara att någon motsvarighet inte är i sikte till de speciella
prissänkningsimpulser inom den internationella handeln som utlöstes av
devalveringarna hösten 1967.
En av förutsättningarna för att expansionen inom industriländerna under
1969 skall kunna fortgå i ett någorlunda tillfredsställande tempo kan sägas
vara att den ej minst av yttre balansskäl eftersträvade dämpningen av efter
frågan inom OECD:s stora underskottsländer (Förenta staterna, Storbritan
nien, Frankrike) inte försiggår med större styrka och snabbhet än att de
depressiva effekterna härav på världshandeln i erforderlig grad kommer att
kunna motvägas av en tilltagande stegring av överskottsländernas efterfrå
gan. Sett ur ett något längre perspektiv utgör en anpassning av de interna
tionella betalningarna en förutsättning för att den västliga industrivärlden
skall kunna bibehålla den tillväxttakt som under efterkrigstiden kommit att
betraktas som normal. Denna anpassning kan emellertid ta sig olika uttryck.
En möjlig väg är att överskottsländerna och då i första hand Västtyskland
skulle föra en expansivare ekonomisk politik, med ökad inhemsk efterfrå
gan, tilltagande import och minskat bytesbalansöverskott som följd. Som ett
alternativ, eller komplement, till denna utvecklingslinje skulle den erforder
liga stimulansen kunna erhållas genom fortsatt ökande import från u-län-
derna. Detta skulle då förutsätta att den finansiella u-hjälpen eller annan
form av kapitalexport ökades i motsvarande grad. OECD:s prognoser för
1969 synes i viss mån förutsätta en utveckling i denna riktning.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
27
Ett tredje alternativ skulle vara att förstärkningen av Förenta staternas
bytesbalans blir mindre markerad än vad man nu räknar med. Detta skulle
inte behöva leda till några betalningsmässiga komplikationer i den mån de
internationella kapitalrörelserna behåller den ur amerikansk synpunkt för
delaktiga inriktningen som varit kännetecknande för 1968. Vid annan ut
veckling av kapitalrörelserna kommer i stället omvärldens monetära tillgo
dohavanden på Förenta staterna enligt detta alternativ att öka i snabbare
tempo. Hur långt och i vilken takt en sådan utveckling kan tänkas försig
gå utan besvärande återverkningar för det internationella valutasystemets
stabilitet kan synas vanskligt att bedöma. Något omedelbart krisläge kan
dock knappast väntas uppkomma, så länge de ledande överskottsländerna
avstår från att lösa in sina monetära tillgodohavanden i guld och alter
nativ saknas till dollarn som starkaste reservvaluta.
2. Länderöversikter
Förenta staterna
Det budgetförslag som presenterades i början av 1968 innebar en tydlig åt
stramning av finanspolitiken. Utgiftsökningarna begränsades och upplå-
ningsbehovet reducerades till mindre än hälften i förhållande till föregående
budgetår. Den härmed eftersträvade dämpningen av den interna efterfrågan
var föranledd av en ökande pris- och kostnadsstegring samt av den under
de senaste åren försämrade handelsbalansen. I budgetberäkningarna ingick
en förutsatt 10-procentig höjning av bolagsskatten fr. o. m. 1 januari 1968
och av inkomstskatten fr. o. m. 1 april. Detta skatteförslag mötte hårt mot
stånd i kongressen och när det till slut gick igenom i juni godkändes det på
villkor alt de budgeterade utgifterna skulle skäras ned med 6 miljarder dol
lar. Under våren stramades även krediIpolitiken åt. Räntan höjdes två gånger
med en halv procent och uppgick därmed i april till 5,5 %, vilket är en re
kordnivå för Förenta staterna1.
Trots de åtgärder som efter hand vidtogs för att dämpa den interna efter
frågan var produktionstillväxten betydande, kapacitetsutnyttjandet högt och
arbetslösheten efter amerikanska förhållanden låg under större delen av
1968. Importen ökade, delvis på grund av detta, mycket kraftigt och pris-
och kostnadsstegringarna fortsatte. Samtidigt tycks produktivitetsutveck
lingen varit mindre gynnsam än tidigare.
Till en del var den fortsatt höga tillväxten en följd av att skattehöjningen
inte trädde i kraft förrän andra halvåret. Effekten av den omsider inträdda
skattehöjningen motverkades dessutom i hög grad av en betydande minsk
ning av sparkvoten, från 7,8 % andra kvartalet till 6,2 % tredje kvartalet,
varigenom den privata konsumtionen fortsatte att öka. Reduceringen av de
statliga utgifterna har heller inte ägt rum i den omfattning som avsetts. Vis-
1 I augusti sänktes räntan med 1/4 %.
28
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
29
sa utgiftsposter har undantagits från utgiftstaket. Ökningen för dessa un
der de tre första kvartalen var ca 4,5 miljarder dollar högre än den budge
terade, varav knappt hälften hänför sig till extra anslag för Vietnamkriget.
Av de beslutade nedskärningarna hade ännu vid slutet av året endast 3,5
miljarder definierats.
Under de tre första kvartalen översteg aldrig arbetslösheten 3,8 %, vilket
hör ses i relation till att en arbetslöshet om 4 % i Förenta staterna anses
markera balans på arbetsmarknaden. Under tolvmånadersperioden fram
t. o. m. september ökade industriarbetarlönerna med 6,3 % mot 3,6 % un
der motsvarande period ett år tidigare. Prisstegringstakten har ökat i mot
svarande grad. Från augusti 1967 till augusti 1968 ökade konsumentpriserna
med 4,3 V mot 2,7 % ett år tidigare. Industriproduktionens ökning uppgick
till 4,3 % under de tre första kvartalen. Denna förhållandevis svaga utveck
ling förklaras till stor del av att produktionen inom stålindustrin begränsats
efter att den hotande strejken avvärjts. Lagernivån hade inför den väntade
strejken nämligen höjts betydligt över den normala.
Bruttonationalproduktens tillväxt 1968 beräknas till inemot 5 %. De pri
vata fasta industriinvesteringarna torde ha ökat med ca 7 %. Bostadsbyg
gandet låg under de tre första kvartalen i stort sett kvar på den högre nivå
som uppnåtts under slutet av 1967. Tredje kvartalet ökade emellertid på
börjandet tydligt, varför bostadsbyggandet torde ha tilltagit mot slutet av
året. Från det låga utgångsläget under större delen av 1967 beräknas bo
stadsbyggandet ha ökat med över 15 % 1967—1968. Genom att konsumen
terna vid skattehöjningen reagerade med att minska sparandet bibehölls
den privata konsumtionsökningen under större delen av året och konsum
tionen torde totalt ha ökat med ca 5 %. Under första kvartalet ägde en om
fattande lagerneddragning rum, vilken under andra kvartalet följdes av en
kraftig lageruppbyggnad. Till den stora lagerökningen bidrog att stållagren
fylldes på inför hotet om en kommande stålstrejk. Sedan strejken avvärjts
inträffade delvis som följd härav en viss dämpning av lagerutvecklingen.
Totalt torde lagerinvesteringarna 1968 varit ungefär oförändrade i förhål
lande till 1967. Under första halvåret bidrog den offentliga konsumtionen
i väsentlig grad till expansionen. Ökningstakten reducerades under tredje
kvarlalet. Denna utveckling torde ha fortsatt till slutet av året, varför den
offentliga konsumtionen beräknas ha ökat med ca 6 % 1968, mot nära det
dubbla 1967.
Under de tre första kvartalen ökade exporten med drygt 8 %. Importen
som börjat att öka under slutet av 1967 fortsatte att öka mycket kraftigt
1968. Under de tre första kvartalen ökade den med ca 25 %. Koppar strejker
under början av året samt hotet om stålstrejk bidrog till ökningen, men
även om hänsyn tas till dessa faktorer var ökningen betydande och torde
vara en följd av det inhemska efterfrågetrycket. Handelsbalansens överskott,
som var lågt i förhållande till tidigare år, både 1966 och 1967, minskade
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
därmed ytterligare 1968. Under de tre första kvartalen uppgick överskottet
till 834 miljoner dollar mot 3 500 miljoner dollar under motsvarande period
1967. Någon markant förändring av utvecklingen på bytesbalansens övriga
poster har inte inträffat.
Sedan andra världskriget har en nettoexport av kapital ägt rum från För
enta staterna. Samtidigt har de utländska likvida fordringarna på Förenta
staterna ökat och parallellt med detta har guldreserven minskat. Under
1967 accelererade utflödet både av kapital och av guld. Det ökade kapitalut
flödet hängde till en del samman med den brittiska devalveringen, medan
guldutflödet främst var ett uttryck för en tilltagande misstro mot att dollarn
skulle kunna bibehålla sitt guldvärde. Mot bakgrund av situationen på kapi
talmarknaden presenterades i januari ett omfattande program för att mins
ka kapitalutflödet. De under början av 1968 fortsatta spekulativa gulduppkö
pen ledde i mars fram till beslutet att skapa två guldmarknader. Avtapp
ningen av den amerikanska guldreserven har därefter i stort sett upphört.
Betalningsbalansen förstärktes markant under första halvåret 1968, trots
den fortsatta försvagningen av handelsbalansen. 1967 uppgick betalningsba
lansens underskott (på likviditetsbasis) till 3,57 miljarder dollar. Under
första halvåret reducerades underskottet till mindre än hälften eller till 1,66
miljarder dollar i årstakt. Till en mindre del beror detta på minskat kapital
utflöde från Förenta staterna. Trots att betalningsbalansprogrammet inne
höll omfattande restriktioner för direkta investeringar utomlands har des
sa emellertid så vitt man nu kan se fortsatt att öka efter en minskning
första kvartalet. Däremot har utflödet av annat långfristigt kapital och av
kortfristigt kapital märkbart avtagit. Främst beror emellertid betalnings
balansens förstärkning på ett ökat inflöde av kapital till Förenta staterna.
Amerikanska företag utomlands har i ökad utsträckning använt sig av ut
ländskt kapital, till stor del genom att utnyttja Eurobondmarknaderna. Ge
nom räntedifferenserna mellan Västtyskland och Förenta staterna har väst
tyskt kapital dragits till den amerikanska marknaden. En betydande del av
det ökade kapitalinflödet torde därutöver bero på det kapitalutflöde från
Frankrike som ägt rum efter krisen där i maj och juni.
Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1969 är till en
betydande del beroende av i vilken utsträckning den nya administrationen
anser att betalningsbalanssituationen och pris- och kostnadsutvecklingen
påkallar en restriktiv ekonomisk politik. Härtill kommer bl. a. ovissheten
om utvecklingen av kriget i Sydostasien. Enligt de officiella amerikanska
prognoserna skulle den totala produktionen i det närmaste stagnera första
halvåret 1969. Detta förklaras främst av att effekten av de beslutade rest
riktiva finanspolitiska åtgärderna blir kraftigast under denna period. Den
i juni beslutade skattehöjningen gällde retroaktivt från de datum som an
givits vid förslagets framläggande. De retroaktiva inbetalningarna sker till
största delen under början av 1969 och delvis som en följd härav förväntas
30
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
den privata konsumtionen komma att öka med mindre än 1 % i årstakt
under denna tid. Under antagande av att inga ytterligare restriktiva åtgär
der vidtages är det möjligt att den privata konsumtionen kan komma att
öka något mer. Nedgången av spar kvoten under slutet av 1968 var visser
ligen betydande, men den lägre nivån motsvarar ungefär den som rått un
der tidigare år och under nuvarande förhållanden torde en viss ytterligare
sänkning inte vara osannolik. Skall budgetutfallet hållas inom de uppsatta
gränserna måste de federala utgifterna minska absolut under början av
1969. Ett antagande om att en sådan minskning kommer att äga rum ligger
också bakom de officiella prognoserna. Det finns emellertid anledning att
ställa sig tveksam inför denna prognos. Dels har det förekommit allvarliga
diskussioner i kongressen om att utöka de sektorer som skall undantas ut
giftstaket, dels tycks svårigheterna att bestämma vad som skall drabbas av
de beslutade nedskärningarna vara betydande.
Under andra halvåret räknas med, under förutsättning av oförändrad
ekonomisk politik, att både den privata och den offentliga konsumtionen
åter skulle komma att tillta. Även om den extra skattehöjningen bibehålls,
vilket anses som troligt, kommer den retroaktiva effekten att upphöra då.
Vissa offentliga utgiftsökningar för andra halvåret 1969 är redan beslutade
och det anses troligt att den återhållsamma utgiftspolitiken inte kan bibe
hållas i samma grad.
De senaste investeringsenkäterna angav en fortsatt tillväxt av de privata
investeringarna också under 1969 om än något svagare än 1968. Delta kan
tyda på att näringslivet inte räknar med några längre gående restriktiva
åtgärder 1969. Det ökande påbörjandet av bostadsbyggandet och läget på
bostadsmarknaden gör att en fortsatt kraftig ökning av bostadsbyggandet
kan väntas.
De officiella prognoserna innebär att produktionen efter ett svagt första
halvår skulle komma att öka med ca 5 % i årstakt under andra halvåret.
Detta skulle leda till en total produktionstillväxt om ca 2,5 % 1969. Om
inte den nya regimen kommer att strama åt den ekonomiska politiken yt
terligare, förefaller det emellertid sannolikt att produktionsökningen blir
något högre. Vid oförändrad politik torde skillnaden mellan de båda halv
åren bli mindre markerad.
Den förväntade dämpningen av den inhemska efterfrågan väntas ge tyd
ligt utslag på arbetsmarknaden. Vid halvårsskiftet räknar man med en ar
betslöshet på ca 4,5 %, varvid uppgången likväl inte skulle motsvara det mins
kade arbetskraftsbehovet. Nedgången av produktionstillväxten väntas ock
så följas av en avtagande produktivitetsutveckling. Mot slutet av 1969 skul
le arbetslösheten vara nere i ca 4 %. Denna prognos om arbetsmarknadens
utveckling är baserad på en något lägre produktionstillväxt än vad som
här ansetts trolig. Likväl kan det förefalla sannolikt att arbetslösheten un
der större delen av 1969 kommer att överstiga 4 %, med tanke på att pro
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
31
duktivitetsutvecklingen skulle kunna bli något gynnsammare än vad man
officiellt räknar med. En dämpning av kostnadsstegringarna kan förutses.
Avtal gällande större delen av arbetsmarknaden träffades 1968. På grundval
av dessa samt mot bakgrund av det svagare arbetsmarknadsläget, torde
löneökningarna bli lägre 1969 än 1968.
Till följd av den förväntade utvecklingen av den interna efterfrågan räk
nar man officiellt med att importen kommer att minska något under första
halvåret för att sedan åter öka något. Totalt skulle importökningen minska
från över 20 % 1968 till ca 3 % 1969. Även om man, i konsekvens med vad
som ovan sagts, finner det befogat att räkna med en något högre import
1969 kommer utan tvivel dämpningen att bli betydande. Exporten kan vän
tas öka obetydligt svagare än 1968, eller med ca 7 %. Denna utveckling
skulle leda till en märkbar förstärkning av handelsbalansen 1969 i förhål
lande till 1968, men överskottet torde inte komma att bli mer än hälften
så stort som 1966 och 1967 års, under vilka år handelsbalansen betraktades
som oroande svag.
32
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Storbritannien
De primära målsättningarna med devalveringen november 1967 och den
mycket strama budget som lades fram i mars 1968 var att uppnå yttre
balans genom ökad export och minskad import samt att stimulera den pri
vata industrins fasta investeringar på bekostnad av den privata konsum
tionen. Framgången i dessa hänseenden har varit begränsad under 1968.
Den totala produktionen har ökat i ungefär den takt som förutsågs under
början av året eller med ca 3,5 %. Avvikelserna från den eftersträvade
inhemska efterfrågeinriktningen har emellertid varit betydande. Sålunda
har den privata konsumtionen ökat mer än förutsetts och investeringsök
ningen helt härstammat från andra sektorer än industrin.
Exportutvecklingen har varit relativt gynnsam i förhållande till tidigare
år. En markant ökning under första kvartalet berodde till en del på en
eftersläpningseffekt från liamnarbetarstrejkerna under hösten 1967. Den
dämpning som inträffade andra kvartalet var därför väntad och under lop
pet av tredje kvartalet skedde åter en betydande ökning. Under de elva
första månaderna ökade exporten med ca 23 % i värde. Exportpriserna be
räknas ha ökat med drygt 6 % i pund, vilket innebär att drygt halva de-
valveringseffekten tagits ut i form av en sänkning av exportpriserna räk
nat i utländsk valuta. Trots devalveringen ökade importen mycket kraftigt
under första kvartalet 1968. Den väntade åtstramningen av den privata
konsumtionen i den kommande budgeten resulterade i att konsumenterna
gjorde störa inköp under början av året och detta torde till stor del för
klara importutvecklingen under denna period. Den nedgång av importen
som förväntades efter budgeten har emellertid inte inträffat utan importen
har i stort stagnerat på den höga nivå som uppnåddes under första kvar-
talet. I oktober inträffade åter en markant ökning. Många speciella fak
torer liar anförts som förklaring till att importen inte hejdats. Av betydelse
torde ha varit att en lagerpåfyllnad ägt rum efter en omfattande neddrag
ning törsta kvartalet och att därvid lagrens importandel tycks ha varit
högre än tidigare. De höga importsiffrorna under början av året har lett
till spekulationer om en kommande importreglering och även detta torde
ha bidragit till den ogynnsamma importutvecklingen. Importpriserna be
räknas ha stigit med knappt 11 % i pund, men priskänsligheten hos den
brittiska importen förefaller inte betydande. Under de elva första må
naderna ökade importen nämligen med ca 23 % i värde och ca 12 % i
volym. Underskottet i handelsbalansen som hela 1968 varit betydande, av
tog under tredje kvartalet, för att i oktober åter märkbart öka. För de tio
törsta månaderna uppgick det korrigerade handelsbalansunderskottet till
615 miljoner pund mot 318 miljoner pund under samma period 1967. No-
^ ember visade minskat underskott, främst beroende på en ökning av ex
porten.
Den allvarliga försämringen av utrikeshandeln under oktober, med sjun
kande export och ökande import och därmed ett tilltagande handelsbalans-
underskott, satte ny fart på spekulationerna om en förestående brittisk im
portreglering. Det föreföll också troligt att någon ytterligare form av im
portbegränsning skulle bedömas som nödvändig. Från flera håll har påpe
kats att en effektiv begränsning av likviditeten krävs som komplement till
skattehöjningarna och de s. k. kredittaken för att begränsa den privata
konsumtionen. Detta torde dock inte i sig vara tillräckligt för att uppnå
den eftersträvade förstärkningen av den yttre balansen.
Den uteblivna förbättringen av handelsbalansen har lett till att pundet
även under 1968 tidvis utsatts för spekulativa kapitalrörelser. Främst för
att förstärka förtroendet för den brittiska valutan har den internationella
regleringsbanken, DIS, beslutat att tillsammans med tolv västliga industri
länder ge Storbritannien en stand-by-kredit på 2 miljarder dollar. Drag
ningar på denna kredit får göras under tre år och återbetalningarna skall
ske under en tioårsperiod. Krediten har givits i syfte att förhindra att plöts
liga minskningar i sterlingländernas pundreserver skulle hota stabiliteten i
det internationella valutasystemet. Storbritannien har i samband härmed
gai anterat ett fast dollarvärde på sterlingländernas valutareserver i pund.
Villkoret för denna garanti är bl. a. att sterlingländerna håller en viss
minimiandel av sin valutareserv i London och att 10 % av den totala va
lutareserven hålls i ogaranterad sterling. Den brittiska regeringen beslöt
vidare i oktober att förbjuda alla handelskrediter i sterling för handel mel
lan tredje länder. På kort sikt får denna åtgärd en positiv effekt på betal
ningsbalansen.
Prognosen för industriinvesteringarna har kontinuerligt nedreviderats
under 1968. Helårsresultatet torde vara att ingen ökning av dessa ägt rum
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
33
efter nedgången 1967. Övriga näringslivets investeringar har däremot ökat.
Bostadsbyggandet tycks ha ökat med ca 6 %, till stor del beroende på
ökat offentligt bostadsbyggande. De offentliga investeringarnas ökningstakt
bar ungefär "halverats i förhållande till 1967, vilket dock innebär att de ökat
med drygt 6 %. Inom den nationaliserade industrin har utvecklingen varit
svagare. Totalt torde de fasta investeringarna ha ökat med knappt 5 %
1968.
De åtgärder som presenterades i vårens budget förutsågs få en så hämman
de effekt på den privata konsumtionen att denna efter den stora ökningen
första kvartalet skulle minska så kraftigt under loppet av året att helårs
resultatet skulle bli en oförändrad nivå i förhållande till 1967. Efter en ned
gång under andra kvartalet började emellertid konsumtionen åter öka och
den totala ökningen torde komma att bli ca 3 %. På grund av denna utveck
ling beslöt den brittiska regeringen i oktober att åter skärpa reglerna för av
betalningsköp.
En bidragande orsak till att den privata konsumtionen inte påverkats i
den omfattning som väntats torde ha varit att de indirekta skattehöjningar
na inte i den utsträckning som förutsetts slagit igenom på prisnivån. Under
tolvmånadersperioden fram t. o. m. augusti 1968 stannade nämligen konsu
mentprisernas ökning vid 5,8 % trots de indirekta skattehöjningarna och
devalveringen. Lönerna beräknas ha ökat med ca 7 % mellan juli 1967 och
juli 1968. En större del av denna ökning ägde rum under periodens början,
då löneökningar som uppskjutits, till följd av den tidigare stränga pris-
och lönekontrollen, trädde i kraft. Under våren presenterades en ny pris-
och inkomstlag i vilken bl. a. fastslogs att de genomsnittliga löneökningarna
inte skulle överskrida 3,5 %. I stort tycks de därefter träffade löneavtalen
hållits inom denna gräns.
Arbetslösheten ökade kraftigt under 1967 och fortsatte att stiga under
början av 1968. Läget har därefter stabiliserats och under månaderna au
gusti, september och oktober uppgick den procentuella arbetslösheten till
2,4 %. I förhållande till motsvarande period 1967 har den totala arbetslös
heten sjunkit obetydligt.
Fördelningen i tiden av det offentligas inkomster och utgifter kommer
att innebära en åtstramning av den finanspolitiska effekten för resten av
budgetåret fram till slutet av mars. Även för hela 1969 kan förutses att sti
mulansen från den offentliga sektorn bli ringa eller ingen. De offentliga in
vesteringarna beräknas stagnera totalt, varvid en minskning av investe
ringarna inom den nationaliserade industrin skulle uppvägas av en viss ök
ning av övriga offentliga investeringar, inklusive bostadsbyggandet. Den
offentliga konsumtionen förutses bli i det närmaste oförändrad 1969 i för
hållande till 1968.
Den senaste konjunkturbarometern visar på en betydande ökning av in
dustrins investeringar 1969. Enligt denna skulle de komma att öka med
34
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
35
17 %. Från brittiskt håll har man ifrågasatt detta resultat och det förefaller
sannolikare att ökningen kommer att bli lägre. Resultatet bör dock kunna
tolkas så att tillförsikten inom det brittiska näringslivet ökat och under för
utsättning av en fortsatt stimulans från den utländska efterfrågan torde
man kunna räkna med en tydlig ökning av industriinvesteringarna. I sam
band med devalveringen infördes ett kredittak om 100 % av bankutlåningen
före devalveringen för den privata industrin exklusive exportindustrin. I
maj 1968 skärptes reglerna så att exportindustrin inkluderades, medan taket
höjdes till 104 %. Inom denna ram skall exportindustrin prioriteras. En
fortsättning av den strama kreditpolitiken kan förutses. Bl. a. på grund
härav kan väntas att investeringsutvecklingen inom det övriga näringslivet
blir relativt svag.
Trots den förutsedda dämpningen av importefterfrågan i Förenta sta
terna 1969 torde den gynnsammare exportutvecklingen kunna fortsätta
1969. Bl. a. torde devalveringen 1967 ännu under 1969 ge utrymme för
ytterligare prissänkningar och en värdeökning på inemot 9 % kan möjligen
uppnås. Från brittisk sida räknar man med en volymminskning av impor
ten om någon procent 1969. Även om man skulle lyckas dämpa den privata
konsumtionen kunde en sådan utveckling förefalla tveksam i beaktande av
alt den brittiska importen visat sig föga priskänslig och att en ökning av
industriinvesteringarna var att vänta. I samband med den ånyo tilltagande
oron på valutamarknaden tillkännagavs i november införandet av en ny
typ av importbegränsande åtgärd, samt höjda omsättningsskatter och en
ytterligare åtstramning på kreditmarknaden. Mot bakgrund av åtgärderna
för att ytterligare begränsa den privata konsumtionen torde en mycket svag
konsumtionsutveckling vara att vänta.
Den åtgärd som direkt riktar sig mot importen innebär att importörerna
hos staten under 180 dagar skall deponera en summa motsvarande 50 % av
importvärdet. Verkningarna av denna åtgärd är svåra att nu uppskatta, men
utsikterna att förverkliga den officiella brittiska importprognosen synes
dock genom de beslutade åtgärderna förbättrats. En förbättring av bytes
balansen kan därmed väntas under loppet av 1969.
Västtyskland
Efter en period med minskande produktion har den västtyska ekonomin
sedan senare delen av 1967 åter expanderat. Ännu under våren 1968 rådde
tveksamhet om uppgångstendenserna skulle hålla i sig efter det att effekten
av de vidtagna stimulansåtgärderna upphört. Under hösten 1968 föreföll det
emellertid ganska säkert att konjunktursvackan var övervunnen. Detta kan
bl. a. ses av industrins orderutveckling. Den totala orderingången har efter
en tillfällig nedgång under början av 1968 ökat och både orderingången
och orderstocken översteg under hösten tydligt läget från före konjunktur
nedgången. Fortfarande har den utländska orderutvecklingen varit gynn
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
sammast, men en återhämtning har nu inträffat för den inhemska. Störst
har omslaget för investeringsvaror varit. Den totala produktionen beräknas
ha ökat med ca 6 % 1968 och industriproduktionen med ca 9 %.
Den betydande ökningen av den totala produktionen under första halv
året 1968 berodde till stor del på ett markant omslag i lagerutvecklingen.
Ungefär hälften av produktionsökningen under denna period torde sålunda
kunna hänföras till ökade lagerinvesteringar. Exporten har fortsatt att vara
en betydelsefull expansiv faktor. De offentliga investeringarna har ökat, vil
ket till stor del har sin grund i den andra tilläggsbudgeten 1967. Efter hand
har emellertid även den privata investeringsefterfrågan tilltagit. Enligt den
senaste konjunkturbarometern torde industriinvesteringarna ha ökat med
9 % i värde 1968. Totalt beräknas de fasta investeringarna ha ökat med ca
7 % i volym 1968. Investeringsnedgången 1967 var kraftigast för maskiner
och uppgången 1968 var starkare för dessa än för byggnadsinvesteringarna.
Trots att särskilda åtgärder vidtagits för att stimulera bostadsbyggandet
tycks detta ha ökat endast obetydligt. Tillväxten av den offentliga konsum
tionen beräknas till endast någon procent. Huvudsakligen beror denna svaga
utveckling på att den militära anslagsförbrukningen minskade absolut un
der första halvåret. Även den privata konsumtionen var svag under början
av året, men tilltog under loppet av året och helårsökningen beräknas till
knappt 3 %.
Produktionsökningen har lett till att den lediga kapaciteten i allt högre
grad åter börjat utnyttjas. Arbetslösheten har varit avtagande sedan mitten
av 1967 och i september 1968 uppgick arbetslöshetsprocenten till 0,8 % mot
1,6 % samma månad ett år tidigare. Den genomsnittliga arbetslösheten för
1968 kommer dock att överstiga 0,8 %, vilket är den procentsats som defi
nierats som full sysselsättning i långtidsplanen. Antalet utländska arbetare
minskade kraftigt under konjunkturnedgången, men under 1968 har impor
ten av arbetskraft åter ökat. Vid utgången av tredje kvartalet fanns det
100 000 fler utländska arbetare än vid årsskiftet 1967/1968 (vilket dock är
mer än 220 000 färre än 1966). Trots denna utveckling fortsatte den totalt
angivna arbetskraften att minska åtminstone fram till sommaren 1968. Bety
dande produktivitetsvinster har därmed gjorts. Samtidigt har den stabila
pris- och löneutvecklingen bibehållits. Under tolvmånadersperioden fram
t. o. m. augusti 1968 ökade konsumentpriserna med 1,3 %. Det bör då be
aktas att mervärdeskattesatsen höjdes med en procentenhet från 1 juli. Lö
neökningarna 1968 blir begränsade bl. a. på grund av att de avtal som träf
fades 1967 löper till mitten av 1969.
Produktivitets- och kostnadsutvecklingen innebär att den västtyska ex
portens konkurrenskraft ytterligare förstärkts. Den betydande exportök
ningen 1967 motverkade i väsentlig grad effekten av den svagare inhemska
efterfrågan. Under 1968 har exporten fortsatt att öka och under de tre
första kvartalen var ökningen nära 12 %. Importen ökade under samma
36
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
37
period med 16 %. Denna utveckling har inneburit att det mycket stora han
delsbalansöverskottet 1967 inte märkbart reducerats. Överskottet uppgick
till 11,9 miljarder DM de tre första kvartalen 1968 mot 12,6 under samma
period 1967. På grund av att underskottet på bytesbalansens övriga poster
reducerats var bytesbalansens överskott för denna period något högre 1968
än 1967. Med en trolig exportökning om drygt 12 % för hela 1968 och en
importökning om ca 15 % skulle handelsbalansens överskott för hela året
uppgå till drygt 16 miljarder DM, en minskning på ca 0,8 miljarder i för
hållande till 1967. Bytesbalansens överskott torde därmed bli något högre
än 1967, då det uppgick till 9,7 miljarder DM.
Liksom 1967 har Västtyskland 1968 varit en betydande kapitalexportör.
Kapitalexporten har emellertid bytt karaktär. Under 1967 bestod den hu
vudsakligen av kortfristigt kapital, medan under 1968 den långfristiga kapi
talexporten mer än fyrdubblats. I stället har Västtyskland under 1968 blivit
en importör av kortfristigt kapital. Till stor del torde detta bero på en spe
kulation i en appreciering av den västtyska marken. Under intryck av det
ihållande och stora exportöverskottet och det stabila kostnadsläget har ryk
ten om en förestående appreciering ofta cirkulerat under hösten.
Den framlagda budgeten för 1969 innebär en betydande åtstramning i för
hållande till 1968. Statsutgifternas ökningstakt reduceras från ca 8 % 1968
till drygt 5 % 1969. Lånebehovet minskar från 7,4 miljarder DM till 3,6 mil
jarder. Under 1968 gav dessutom de under 1967 beslutade tilläggsbudgeter
na en betydande stimulans, vilken i det närmaste upphör 1969. En väsentlig
intäktsökning i den statliga budgeten 1969 följer därav att övergångsbe
stämmelserna vid mervärdeskattens införande upphör och därmed intäk
terna från denna skatt erhålls fullt ut. De officiella västtyska kommen
tarerna vid budgetpresentationen har bl. a. gått ut på att det beräknade
upplåningsbehovet inte skulle innebära någon risk för den västtyska valu
tans stabilitet.
I motsats till 1967 och 1968 torde den huvudsakliga stimulansen för eko
nomin 1969 komma att härröra från den interna privata efterfrågan. Enligt
den senaste konjunkturbarometern skulle industriinvesteringarna komma
att öka med 16 % 1969. En prognos om en relativt kraftig ökning av de pri
vata fasta investeringarna stöds även av den senaste orderutvecklingen för
investeringsvaror och av att den outnyttjade kapaciteten inom industrin
minskat. Huvudsakligen är det maskininvesteringarna som väntas tillta,
medan byggnadsinvesteringarnas ökning torde bli relativt obetydlig. Härtill
bidrar en betydande reducering av de offentliga investeringarnas öknings
takt, liksom att bostadsbyggandet fortsatt förväntas bli svagt. Lagerökning
en torde avta med hänsyn till den kraftiga ökningen 1968.
En viss ökning av den totala sysselsättningen förutses för 1969, vilket
dels skulle leda till ytterligare någon minskning av arbetslösheten, dels till
en fortsatt ökad import av arbetskraft. Under sommaren 1969 skall nya löne
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
avtal träffas och med hänsyn till bl. a. produktivitets- och vinstutvecklingen
förefaller det troligt att den avtalsmässiga löneökningen kommer att över
stiga den nuvarande om ca 4 %. Spar kvoten ökade under konjunkturned
gången och under antagande av ett förbättrat ekonomiskt läge synes en
minskning av denna sannolik. En ökning av den privata konsumtionen un
der loppet av 1969 kan därmed förutses.
Enligt de officiella västtyska prognoser som framlades före november
väntade man sig en minskning av exportökningen 1969 till 7 %. Denna
prognos motiverades främst med att kapacitetsläget inte skulle ge utrymme
för en högre export. Samtidigt räknade man med en importökning om 11 %,
härledd från den förväntade utvecklingen av maskininvesteringarna och
den privata konsumtionen. Detta skulle leda till ett fortsatt betydande han
delsbalansöverskott om ca 13 miljarder DM. Med den utveckling som här
ansetts trolig för industriinvesteringarna och sysselsättningen borde det
dock inte möta några kapacitetshinder att genomföra en högre exportök
ning än den angivna om 7 % 1969. Därmed skulle reduceringen av handels
balansöverskottet ha blivit ännu obetydligare än vad man officiellt räknade
med. Bytesbalansens överskott syntes dock komma att minska i något hög
re grad bl. a. genom att de utländska arbetarnas transfereringar till sina
hemländer och turistutgifterna torde komma att öka. Beslutet i november
att reducera den nuvarande mervärdeskatten på importen om 11 % med
4 procentenheter och införa en 4-procentig pålaga på exporten torde med
hänsyn till kostnadsläget inte kunna reducera det förväntade bytesbalans
överskottet i mer väsentlig grad så länge de betydande kapacitetsmargina-
lerna kvarstår. Man får emellertid räkna med att den inhemska efterfrå
gan, och som följd därav importen, kan komma att stiga kraftigare än vad
som här antagits, i synnerhet om den ekonomiska politiken mer aktivt
medverkar härtill. Under sådana förhållanden skulle även skatteomlägg
ningen få större marginell effekt på bytesbalansen.
Vissa åtgärder har beslutats för att minska det spekulativa kapitalinflö
det. Bl. a. har ett krav på en 100-procentig reservkvot införts för bankernas
ökning av utländska tillgångar. Skall målsättningarna om en fortsatt stabil
kostnadsutveckling och en fast växelkurs kunna vidhållas med ett alltjämt
väsentligt överskott i bytesbalansen förutsätter detta en fortsatt betydande
västtysk kapitalexport 1969.
Frankrike
Under början av 1968 existerade betydande ledig kapacitet inom den
franska ekonomin både i kapital och i arbetskraft. Arbetslösheten hade ökat
kontinuerligt sedan mitten av 1966. Utsikterna inför 1968 tydde inte på att
någon markant förändring av detta läge skulle inträffa. Mot bakgrund av
detta beslutade den franska regeringen i januari om en rad expansiva åt
gärder. Målsättningen var att man åtminstone skulle uppnå en produktions
38
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
39
ökning om 5 % 1968. Före krisen i maj och juni föreföll det sannolikt att
denna tillväxttakt skulle komma att uppnås. Industriproduktionen som va
rit svag under loppet av 1967 ökade under de fyra första månaderna 1968
med drygt 6 % i förhållande till samma period 1967. Den främsta stimu
lansen härrörde från den utländska efterfrågan. Exporten ökade under de
fyra första månaderna med nära 15 %. Efter hand tycktes dock en ökning
av den privata inhemska efterfrågan vara på väg. Den tilltagande produk
tionen resulterade i ett effektivare utnyttjande av den existerande kapaci
teten, men däremot fortsatte arbetslösheten att öka under våren.
De omfattande strejkerna under maj och juni och de nya avtal som följde
på dessa innebar naturligtvis en radikal förändring av det ekonomiska läget.
Produktionsbortfallet under strejkerna har beräknats till 4—6 % av en total
årsproduktion. Överenskommelsen på arbetsmarknaden »Grenelleavtalet»
omfattade en generell lönehöjning om 10 %, en höjning av den garanterade
minimilönen till tre franc per timme samt vissa ökade socialavgifter. I regel
blev de slutliga avtalade löneökningarna något högre. Arbetsveckan skall
under fem år stegvis förkortas från 48 till 40 timmar.
De ekonomiska problem som krisen och dess upplösning lett till kan, en
ligt den franska regeringens bedömning, sammanfattas i fyra huvudpunk
ter. Som en följd av kostnadsökningarna, löneförskotten efter strejkerna
och inkomstbortfallet under strejkerna har företagens likviditetssituation
blivit bekymmersam. Detta kunde komma att leda till företagsnedläggelser
och minskade investeringar. Den redan svåra arbetslöshetssituationen kunde
därmed komma att ytterligare förvärras. Genom kostnadsökningarna för
sämras det internationella konkurrensläget. Den yttre balansen kunde där
med komma att försämras allvarligt. Grenelleöverenskommelsen innebar en
betydande ökning av statsutgifterna och budgetunderskottet både 1968 och
1969 skulle därför komma att bli oroväckande stort.
I detta läge uttalade regeringen att man skulle sträva efter att möta pro
blemen genom att föra en expansiv ekonomisk politik. Härigenom skulle
realt utrymme skapas för att tillgodose den ökade köpkraften och ökningen
av arbetslösheten skulle kunna hejdas. Samtidigt måste en inflationistisk
utveckling undvikas. För att främja en sådan utveckling beslöts i juli föl
jande åtgärder: Kreditpolitiken lättades allmänt och speciella temporära
åtgärder vidtogs för att företagen skulle kunna klara av de exceptionella
utgifterna orsakade av krisen. Prisutvecklingen skall kontrolleras bl. a.
genom ett omfattande system med överläggningar inom näringslivet och
mellan detta och myndigheterna om begränsning av prisökningarna. För att
minska försämringen av handelsbalansen infördes kvantitativa restriktio
ner för vissa importvaror, medan för andra produkter importutvecklingen
noggrant skulle övervakas. Exporten skulle under en begränsad tid erhålla
subventioner. Subventionerna sänktes 1 november och skulle avskaffas helt
1 februari 1969. Ett omfattande valutautflöde följde på maj—junikrisen.
För att motverka detta infördes en temporär valutarestriktion och räntan
höjdes från 3,5 till 5 %.
Vid presentationen av dessa åtgärder betonades att dessa skulle följas
upp i budgetförslaget för 1969. Detta lades fram i september. Budgeten bygg
de på förutsättningarna att den franska ekonomin skulle komma att expan
dera med drygt 7 % 1969 samt att prisökningarna skulle begränsas till ca
4 %. Stor vikt lades i förslaget på investeringsstimulerande åtgärder för den
privata industrin. Skatten på företagens lönesumma reducerades och syste
met med skatteavdrag för investeringar utvidgades. Fördelaktiga krediter
gavs för prioriterade investeringar. Åtgärderna beräknades tillsammans kos
ta ca 3,3 miljarder franc. Med de tilläggsanslag som beslutats under 1968
skulle statsutgifterna totalt komma att öka med ca 12 % 1969. Budgetun
derskottet som 1968 beräknades till inemot 14 miljarder franc skulle under
1969 enligt detta förslag komma att uppgå till nära 12 miljarder franc.
Statsinkomsterna kommer att förstärkas genom en höjning av skatten för
de högre inkomsttagarna och av arvsskatten samt av vissa punktskatter.
Däremot skall skatten för de lägsta inkomsttagarna sänkas.
Redan mot slutet av sommaren hade produktionen kommit upp i den
nivå som rådde före strejkerna och under hösten förstärktes uppgångsten-
denserna. En betydande lagerpåfyllnad ägde rum efter det att lagren i stor
utsträckning tömts under strejkerna. De betydande löneökningarna bidrog
till att den privata konsumtionen efter hand tilltog. Orderutvecklingen för
investeringsvaror och industrienkäter tydde på att de privata investering
arna, efter nedgången under sommaren, åter var på uppåtgående. Under
höstmånaderna upphörde arbetslöshetssituationen att försämras.
Exportökningen var under hösten åter betydande. Under de tio första
månaderna ökade exporten med över 11 %, trots förlusterna under strej
kerna. Till denna utveckling bidrog att exportprisökningarna kunnat be
gränsas genom de i juli införda subventionerna. Importen ökade under sam
ma tid med drygt 10 %. Detta innebär att handelsbalansens underskott i
stort sett var oförändrat i förhållande till de tio första månaderna 1967.
Bytesbalansen har däremot försvagats bl. a. till följd av minskade turistin
täkter.
Förutsättningarna föreföll i oktober goda att Frankrike skulle kunna klara
av de akuta ekonomiska svårigheterna som uppstått efter vårens kris. I
samband med att 1969 års budget presenterades i september avskaffades
den tillfälliga valutakontrollen. Ett valutautflöde har pågått från Frankrike
ända sedan vårens oroligheter. Under november accelererade utflödet. Till
en del kan detta möjligen förklaras av att prisökningarna, som under de
första månaderna efter krisen varit begränsade, blev snabbare från och med
september. Från 1 november reducerades exportsubventionerna till hälften,
vilket kan ha bidragit till ökad oro för den fortsatta handelsbalansutveck
lingen. För att hejda valutautflödet och för att förstärka förtroendet för
40
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
41
francen höjdes diskontot med 1 % till 6 % den 11 november och vissa andra
kreditåtstramande åtgärder vidtogs. Något senare deklarerade finansminis
tern alt statsutgifterna för 1969 skulle skäras ned. Dessa åtgärder hade
emellertid inte någon effekt på valutautflödet. Spekulationerna i att fran
cens värde i förhållande till D-marken skulle minska fortsatte.
Oron på valutamarknaden föranledde ett sammankallande av tiogruppen.
I vida kretsar antogs att ett av resultaten från detta möte skulle bli en de
valvering av francen. Detta avvisades emellertid av den franska regeringen.
För att stärka francens ställning tillkännagavs en rad restriktiva åtgärder
och valutakontrollen återinfördes och skärptes i förhållande till de före
gående reglerna. Det beräknade budgetunderskottet för 1969 om drygt 12
miljarder franc skall reduceras till ungefär hälften huvudsakligen genom
utgiftsbegränsningar. Den statliga administrationen och samtliga ministe
riers utgiftsområden drabbas av nedskärningarna och de statliga företagen
får minskade subventioner. Kreditgivningen skall stramas åt och prisöver
vakningen skärps. De lönehöjningar som följer på Grenelleavtalet skall ge
nomföras, men lönehöjningarna under 1969 begränsas. För att främja ex
porten beslutades om en skatteomläggning. Den tidigare lönesummeskatten
slopas helt, medan i stället mervärdeskattesatserna höjs. Eftersom total av-
dragsrätt för mervärdeskatten gäller för exporten, och importen belastas
med en avgift motsvarande mervärdeskatten, leder denna omläggning till
att exporten och hemmaproduktionen i kostnadshänseende gynnas i förhål
lande till importen.
I nuvarande läge är det mycket svårt att göra en uppskattning av vilken
effekt dessa åtgärder får på den franska expansionen och bytesbalansen
1969. Före valutaoroligheterna räknades med att produktionen skulle kom
ma att öka med drygt 7 % 1969. Från fransk sida förutsattes att kostnads
ökningarnas genomslag på exporten skulle kunna begränsas genom en gynn
sam produktivitetsutveckling och att därmed exportökningstakten 1968 i
det närmaste skulle kunna bibehållas 1969. Samtidigt förutsågs att den till
tagande inhemska efterfrågan och den ökade köpkraften hos konsumenter
na skulle leda till en kraftig importökning. Bytesbalansens underskott skul
le därmed komma att öka 1969 och beräknades uppgå till knappt 5 miljar
der franc. De nu beslutade åtgärderna kommer att begränsa importökning
en, medan exportökningen skulle kunna bli av den omfattning som tidi
gare räknades med från fransk sida. Genom att de vidtagna åtgärderna
även får beräknas leda till minskat underskott på bytesbalansens tjänste-
post, skulle en reducering till hälften av det tidigare beräknade under
skottet på bytesbalansen kunna uppnås med en importökning om ca 11 %.
Det förefaller dock troligt att importökningen blir mer begränsad. Åtgär
derna för att dämpa den inhemska efterfrågan torde i första hand komma
att gå ut över den privata konsumtionen. 1 nuvarande läge kan även spa
randet komma att öka. Med hänsyn till kreditåtstramningen och till den
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
allmänt mer osäkra situationen som valutakrisen skapat förefaller det san
nolikt att även de privata investeringarna blir något lägre än vad som tidi
gare förutsetts.
Italien
Under slutet av 1967 inträffade en avmattning av den inhemska efterfrå
gan, i första hand beroende på en markant dämpning av den tidigare mycket
kraftiga ökningen av de privata fasta investeringarna. Denna utveckling har
fortsatt under 1968 varvid även den privata konsumtionsökningen tycks ha
försvagats något. För hela året torde uppgången av de privata investeringar
na, exklusive bostäder, begränsas till knappt 4 % mot en ökning om över
15 % 1967. Störst är omslaget vad gäller maskininvesteringarna. Öknings
takten av den totala produktionen har dock i stort sett bibehållits, främst
genom en kraftig ökning av exporten. Bostadsbyggandet har fördubblat sin
ökningstakt i förhållande till 1967 och torde öka med ca 8 %. Den offentliga
sektorn ökar något snabbare 1968, både vad gäller konsumtion och investe
ringar än 1967. Den totala produktionens tillväxt beräknas uppgå till ca
5 %.
Importökningen var obetydlig under första halvåret 1968 vilket till stor
del berodde på den svagare inhemska efterfrågan och på en lagerneddrag
ning. Till importutvecklingen bidrog även att, efter en exceptionellt god
skörd 1967, födoämnesimporten minskade. De senaste utrikeshandelssiff-
rorna visar dock på en tilltagande import. Under de åtta första månaderna
ökade exporten med drygt 15 % i värde, medan importökningen stannade
vid 3 %. Utrikeshandeln balanserar därmed för denna period och genom tu
ristintäkter och inkomsterna från emigrantarbetare innebär detta ett över
skott på bytesbalansen som under de sju första månaderna uppgick till 605
miljarder lire, mot drygt hälften för samma period 1967. Kapitalutflödet har
ökat och utgörs i stor utsträckning av utländska portfölj investeringar. För
hela 1968 beräknas exporten öka med ca 14 % och importen med 5 %. De
importkvoter som Frankrike införde efter vårens händelser drabbar särskilt
den italienska exporten på Frankrike. Detta kommer att i någon mån verka
återhållande på exporten under senare delen av 1968.
Industriproduktionen ökade med ca 5 % första halvåret 1968, en sänk
ning till hälften av 1967 års ökningstakt. Den registrerade arbetslösheten
har inte stigit men ligger på en hög nivå. Genom dämpningen inom industrin
har ökningen av arbetskraften hejdats där. Undersysselsättningen inom
jordbruket är ett dominerande problem. Den italienska ekonomin kan alltså
för närvarande karakteriseras som en ekonomi som producerar mer än den
kan utnyttja, vilket lett till bytesbalansöverskott och kapitalexport, samti
digt som den producerar för litet för att kunna utnyttja sina produktions
resurser.
Under sommaren framgick det ännu inte klart att Italien var inne i en
42
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
43
konjunkturfas med avtagande inhemsk efterfrågan. Den budget för 1969
som framlades i slutet av juli var dock något mer expansiv än budgeten för
1968. Något senare presenterade emellertid regeringen ett omfattande pro
gram för att stimulera ekonomin. Bl. a. skall de privata företagen ges skatte-
krediter för produktiva investeringar, förmånliga kreditmöjligheter för in
dustriell forskning skall skapas och med olika medel skall investeringarna i
södra Italien främjas. Vissa offentliga investeringar inom transportväsendet
skall tidigareläggas. Låginkomsttagarna skall ges lån med låg ränta för bo
stadsbyggande. Även den privata konsumtionen skall ges viss stimulans
bl. a. genom ökade arbetslöshetsunderstöd. I slutet av oktober godkände
parlamentet dessa förslag.
Regeringen har fastslagit en tillväxt av bruttonationalprodukten om 7 %
för 1969 som en målsättning. Med hänsyn både till den reala och den finan
siella kapacitetssituationen vore en sådan tillväxt möjlig. Drivandet av en
expansiv finanspolitik i Italien möter emellertid betydande administrativa
problem. En stor eftersläpning har hittills rått mellan beslut och verkstäl
lande och åtskilliga medel finns reserverade för investeringsprojekt som inte
realiserats. Takten för det i femårsplanen 1966—1970 fastlagda programmet
för offentliga investeringar har hittills till stora delar underskridits. En för
utsättning för att den eftersträvade produktionsökningen skall kunna upp
nås torde därför bl. a. vara att de offentliga investeringarna genomförs i
snabbare takt än hittills varit fallet.
Även om så inte skulle ske torde man dock kunna räkna med en produk
tionsökning på mellan 5 och 6 % 1969. Med hänsyn bl. a. till de åtgärder
som beslutats för att stimulera de privata investeringarna förefaller en ökad
tillväxt för dessa trolig, även om takten från 1966 och 1967 inte kommer att
uppnås. Den offentliga sektorn kan förutsättas bidra till expansionen och
den privata konsumtionen öka något snabbare än 1968. En måttlig lager
uppbyggnad torde äga rum. Exporten väntas öka relativt svagt första halv
året och helårsökningen kan förväntas bli lägre än 1968. Den direkta effek
ten av den franska importbegränsningen torde bli särskilt märkbar i Italien.
Importen torde däremot öka markant. Till detta bidrar det antagna omsla
get i lagerutvecklingen och att födoämnesimporten åter kommer att öka.
Handelsbalansen skulle därmed resultera i ett relativt obetydligt underskott,
medan överskottet på bytesbalansen inte nämnvärt torde komma att under
stiga överskottet från 1968. Bl. a. bör en ökad import av italiensk arbets
kraft till Västtyskland bidra till en ökning av transfereringsinkomsterna.
Danmark
Under senare delen av 1967 präglades den danska ekonomin av svag in
hemsk efterfrågan och en hastigt stigande arbetslöshet. Industriexporten
ökade däremot ganska snabbt och den offentliga sektorn fortsatte sin expan
sion. Denna utveckling har fortsatt under större delen av 1968. Arbetslöshe
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
ten var under de tre första kvartalen drygt dubbelt så hög som motsvarande
perioder 1967. I syfte att bevara den genom devalveringen uppnådda kon
kurrensfördelen för industrivaruexporten och för att förbättra den yttre ba
lansen har myndigheterna fört en restriktiv ekonomisk politik. Sålunda höj
des momsen från 10 till 12,5 % 1 april, ett tidigare beslut om vinststopp för
längdes till 1 november 1968 och gällande till samma tidpunkt infördes pris
stopp på bl. a. tjänster. För att stimulera de privata investeringarna har
emellertid penningpolitiken lättats under 1968. Räntan har sänkts med en
halv procentenhet tre gånger under året, senast i slutet av augusti, varefter
den uppgick till 6 %. Samtidigt med den sista räntesänkningen sänktes ban
kernas depositionskvot till nationalbanken av inlånade medel från 20 till
10 %. Den tidigare emissionskontrollen på obligationer har nästan helt slo
pats och för att bibehålla den lägre räntenivån har nationalbanken under
hösten gjort betydande stödköp av obligationer. För att motverka den ök
ning av likviditeten som härigenom uppkommer, träffades i november ett
avtal mellan nationalbanken och de privata kreditinstituten om att dessa
som en extraordinär åtgärd skall placera knappt 1 miljard danska kronor
i speciella inlåningsbevis som utfärdas av nationalbanken. Kommunerna
har fått utökat låneutrymme på 300 miljoner danska kronor för investe
ringar för att motverka den ökande arbetslösheten. Prisstoppet upphörde
1 november som tidigare var sagt, medan det under hösten beslutades att
vinststoppet skall bibehållas till 1 juli 1969, dock med vissa uppmjukningar
i förhållande till de tidigare reglerna.
Trots åtgärderna för att stimulera de privata investeringarna har dessa
inte ökat 1968. Industriinvesteringarna, både vad gäller byggnader och ma
skiner, har minskat något i förhållande till den låga nivån 1966 och 1967.
Jordbrukets investeringar har minskat kraftigt. Bostadsbyggandet som av
tog under senare delen av 1967 fortsatte att minska till mitten av 1968. Un
der tredje kvartalet tycks en viss återhämtning ha skett och helårsresulta
tet kan möjligen komma att bli oförändrat i förhållande till 1967. Lagerför
ändringarna väntas bli obetydliga, men på grund av den goda skörden 1968
kan lagren av jordbruksvaror komma att bidra till en lagerökning. Den pri
vata konsumtionen tycks ha varit svag under hela 1968 och totalt ökat en
dast obetydligt i förhållande till 1967. Den offentliga sektorn är den enda
inhemska efterfrågekomponent som expanderat 1968. Både offentlig kon
sumtion och offentliga investeringar tycks ha ökat med ca 7 %.
Den huvudsakliga stimulansen för den danska ekonomin 1968 härrör från
den utländska efterfrågan av industrivaror. Under de tio första månaderna
1968 ökade industriexporten med 23 %. På Storbritannien ökade denna ex
port under samma period med 40 %. Efter den betydande exportminskning
en på Västtyskland 1967 har en kraftig återhämtning skett 1968. Nedgång
en av jordbruksexporten har fortsatt 1968. Under de tio första månaderna
ökade den totala exporten med ca 12,5 % i värde. Den genomsnittliga ex
44
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
45
portprisnivån beräknas bli i det närmaste oförändrad 1968. Exportpriserna
på industrivaror beräknas ha ökat med drygt 2 %, medan priserna på jord
bruksprodukter uppskattas ha sjunkit med mellan 3 och 4 %. Importen
ökade med inemot 10 % i värde under de tio första månaderna. Då import
priserna stigit med ca 7 % 1968 innebär detta en svag volymökning under
året. Handelsbalansens underskott torde i det närmaste bli oförändrat 1968
i förhållande till 1967, då det uppgick till 4,6 miljarder danska kronor.
Bytesbalansen förutses dock förbättras från ett underskott 1967 på 2,1 mil
jarder danska kronor till ett underskott om ca 1,4 miljarder 1968, vilket
till stor del beror på en gynnsammare utveckling av bytesbalansens övriga
poster.
Den totala produktionens tillväxt 1968 kan beräknas uppgå till drygt
2,5 %. Under sista kvartalet tydde flera indikatorer på ett tilltagande re
sursutnyttjande. Konjunkturbarometern från början av november angav att
utvecklingen inom industrin tredje kvartalet var bättre än vad som i förväg
förväntats. För fjärde kvartalet väntade industrin en förbättring för såväl
produktion och sysselsättning som för den inhemska och utländska order
ingången. Inom näringslivets övriga sektorer torde sysselsättningen komma
att ytterligare försvagas något. Den genomsnittliga arbetslösheten för 1968
beräknas till inemot 5 % mot 2,7 % för 1967.
Prisökningstakten har under de senaste åren varit hög. Till följd av den
mycket svaga inhemska efterfrågan har en dämpning inträtt under 1968.
Under tolvmånadersperioden fram t. o. m. juli ökade konsumentpriserna
med 5,8 % inklusive de prishöjande effekterna av momshöjningen och de
valveringen. Under samma period ett år tidigare ökade konsumentpriserna
med 6 % exklusive effekten av momsens införande. Industriarbetarlönerna
ökade med 9,5 % mellan 1966 och 1967. Löneökningen 1968 torde knappast
bli lägre, trots den svaga arbetsmarknadssituationen. Förutom de avtals-
mässiga lönehöjningarna utlöses nämligen också tre dyrtidstillägg på grund
av prishöjningarna 1967 och 1968.
Under antagande av en fortsatt hög industrivaruexport 1969, kan den
totala produktionsökningen komma att uppgå till ca 4 %. En ökning av
den privata inhemska efterfrågan förefaller sannolik 1969. De privata in
vesteringarna har varit låga under tre år och med hänsyn både till stimu
lansen från den utländska efterfrågan och till den lättare kreditmarknaden
torde en måttlig ökning av dessa inträffa 1969. Efter nedgången av bo
stadsbyggandet från mitten av 1967 väntas åter en ökning 1969. Den pri
vata konsumtionen har stagnerat sedan mitten av 1967. En högre syssel
sättning kan förutses 1969 på grund av både ökad inhemsk aktivitet och
arbetstidsförkortningen från 44 till 42,5 timmars arbetsvecka från den 1
juni 1968. Detta tillsammans med att prisökningstakten torde avta 1969,
efter momshöjningens och devalveringens inverkan på prisnivån 1968, gör
att en real ökning av den privata konsumtionen kan antas.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Den betydande exportökningen mellan helåren 1967 och 1968 förklaras
till en del av den svaga exportutvecklingen under början av 1967. Den kraf
tiga exportökningen på Storbritannien kommer inte att kunna fortsätta
1969. På grund av dessa faktorer torde man kunna förvänta en något sva
gare exportökning 1969 än 1968. Under antagande av den i detta kapitel
prognoserade tillväxten för övriga Västeuropa 1969 torde dock dämpningen
bli relativt liten. Med den måttliga expansion av den inhemska efterfrågan
som här förutsetts för 1969 och med hänsyn till den höjning av importpris
nivån som skedde under 1968 torde importökningen 1969 kunna bli begrän
sad. Den ökning av den inhemska efterfrågan som väntas förutses dock i
högre grad än tidigare härröra från sektorer med större importbenägenhet.
De danska myndigheterna räknar med en exportökning om 9 % och en
importökning om 6 % 1969. Detta skulle innebära ett i det närmaste oför
ändrat handelsbalansunderskott jämfört med 1967 och 1968.
46
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Finland
Under de senaste åren har Finland fört en restriktiv politik, framkallad
av allvarliga yttre balanssvårigheter. Begränsningen av den inhemska ef
terfrågan har framför allt visat sig i en nedgång av de fasta investeringarna.
Den totala produktionens tillväxt uppgick till endast omkring 2 % både
1966 och 1967. Efter devalveringen hösten 1967 har den restriktiva finans
politiken fortsatt. Åtstramningen har framför allt skett genom den vid de
valveringen införda exportavgiften. Denna avgift som etappvis reducerats
beräknas ge en intäkt för staten på ca 600 miljoner mark 1968. Penningpoli
tiken har emellertid lättats och regeringen har även vidtagit andra åtgärder
för att stimulera investeringarna. Under första halvåret 1968 stagnerade
dock i stort sett den totala produktionen. Under andra halvåret tycks en
viss återhämtning ha skett, i första hand orsakad av en ökande export, men
under senare delen av året även framkallad av en något tilltagande inhemsk
efterfrågan. Industriproduktionen som under första halvåret ökade med
3 % kan komma att öka med mellan 4 och 5 % för helåret. Bruttonational
produktens tillväxt 1968 uppskattas till knappt 2 %.
De investeringsfrämjande åtgärderna hade ingen märkbar effekt under
första halvåret 1968. Under andra halvåret tycks dock nedgången ha hej
dats. Totalt beräknas minskningen av de fasta investeringarna till drygt
6 % 1968. De offentliga investeringarna har legat kvar på 1967 års låga
nivå, medan de privata minskat med ca 8 %. Byggnadsinvesteringarnas
nedgång var kraftigast. Dessa torde ha minskat med ca 10 %, medan ma
skininvesteringarnas nedgång var ungefär hälften så stor. De särskilda kre
ditlättnader för bostadsbyggandet som Finlands Bank beslutade våren 1968
tycks ha lett till en viss återhämtning av det statsunderstödda bostadsbyg
gandet under senare delen av året. Den privata konsumtionen beräknas ha
47
ökat något svagare än totala produktionen, den offentliga med någon pro
centenhet mer än denna.
Den ökande världshandeln 1968 har tillsammans med devalveringen lett
till en kraftig expansion av exporten 1968. Under de tre första kvartalen
ökade exporten med över 36 % i värde. De genomsnittliga exportpriserna
ökade enligt preliminära beräkningar med ca 22 % första halvåret och med
ca 27 % under tredje kvartalet. Detta motsvarar i det närmaste den genom
snittliga sänkningen av markens värde i förhållande till utländsk valuta
efter nedskrivningen av marken och med hänsyn tagen till den brittiska
devalveringen och de övriga devalveringarna i samband med denna. Att
inga prissänkningar ägt rum beror till stor del på den i samband med de
valveringen införda exportavgiften. Dessutom skedde exporten av skogs
produkter under första halvåret i stor utsträckning i fasta pundpriser.
Störst har exportökningen av verkstadsprodukter varit. Exporttillväxten
totalt sett 1967 berodde helt på ökad export på öststaterna. Under första
halvåret 1968 ökade däremot denna endast i en omfattning motsvarande
prisökningen, medan exportökningen på Västeuropa uppgick till drygt 40 %.
På Västtyskland och Sverige ökade exporten med över 50 %. Exportpris-
nivån väntas stabiliseras och för hela 1968 skulle därmed prisökningen bli
knappt 20 %. Totalt förutses exporten öka med ca 10 % i volym och med
drygt 30 % i värde. Under första halvåret 1968 ökade importen av insats-
varor något i volym, medan övrig import minskade. Även på importpriserna
har devalveringseffekten slagit fullt igenom, vilket innebär att den genom
snittliga importprisnivån under första halvåret 1968 låg ca 26 % över nivån
från samma period 1967. För hela 1968 beräknas importprisökningen till
ca 20 %, dvs. ungefär densamma som exportprisförändringen. Totalt räk
nas med en nedgång av importvolymen med 3 till 4 % 1968. Detta innebär
att Finland 1968 skulle uppnå ett överskott på handelsbalansen om ca 100
miljoner mark efter de senaste årens betydande underskott. Överskottet på
bytesbalansens övriga poster ökar bl. a. på grund av större sjöfartsintäkter
och genom att devalveringen bidragit till att minska nettoutgifterna för
turism. Bytesbalansens positiva saldo beräknas därmed uppgå till ca 250
miljoner mark. Valutareserven fördubblades under första halvåret. Detta
berodde huvudsakligen på att importkrediterna ökat som följd av att det:
tidigare kravet på förhandsbetalning av importen slopats.
Den svaga produktionstillväxten har lett till en sedan början av 1967
stigande arbetslöshet. I oktober 1968 uppgick arbetslöshetsprocenten till
3,6 % mot 3,3 % samma månad 1967. Någon minskning kan inte förutses
för resten av året och den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten torde kom
ma att uppgå till ca 4 % 1968 mot 2,8 % 1967 och 1,6 % 1966. Arbetslös
heten är inte bara konjunktur ellt betingad. Strukturomvandlingen har lett
till ett minskande arbetskraftsbehov inom jordbruk och skogsbruk och de
regionala skillnaderna är betydande. De sysselsättningsfrämjande åtgär
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
derna för 1968 avsågs i början av året att i första hand gå ut på att stimu
lera de privata investeringarna. Mot bakgrund av den fortsatta ökningen
av arbetslösheten har regeringen under året begärt tilläggsanslag för direkta
sysselsättningsinsatser.
Den internationellt sett snabba pris- och kostnadsstegringen i Finland
bidrog till den betydande försämringen av den yttre balansen, vilken ledde
fram till devalveringen hösten 1967. Ännu under början av 1968 var ök
ningen av både löner och priser stor. Prisökningen berodde till stor del
på devalveringseffekter och lönerna ökade därmed automatiskt som en
följd av en indexklausul i det då gällande avtalet. Under våren ingicks
emellertid ett omfattande stabiliseringsavtal mellan regering och arbets
marknads- och näringslivsorganisationer. (För en redogörelse av innehållet
i detta avtal hänvisas till den reviderade nationalbudgeten för 1968.) Pris
stegringarna har dämpats markant sedan våren. Medan konsumentpriserna
steg med 4,4 % mellan december 1967 och april 1968, ökade de med 1,2 %
mellan april och september 1968. En fortsatt dämpning av pris- och löne
utvecklingen kan förutses.
Som villkor för att stabiliseringsavtalet skulle godkännas fick regeringen
utfästa sig att inte höja skatterna 1968 och 1969 samt att begränsa stats
utgifterna. Detta präglar det under hösten 1968 framlagda budgetförslaget
för 1969. I förhållande till budgetförslaget 1968 skulle de totala statliga ut
gifterna i stort sett bli oförändrade 1969. Detta innebär med hänsyn till de
tilläggsanslag som beslutats under 1968 att en faktisk utgiftsminskning
skulle komma att äga rum 1969. Den avsedda anslagsminskningen är delvis
reell och gäller de statliga investeringarna. De redovisade statsutgifterna har
därutöver kunnat begränsas genom att en del av den tidigare statliga ut
låningen nu övertas av postsparbanken som därvid erhåller statliga ränte
bidrag'. De totala intäkterna från exportavgifterna är begränsade till 650
miljoner mark. Detta belopp kommer att ha nåtts under början av 1969 var
efter exportavgifterna alltså slopas. Detta får en expansiv effekt i all syn
nerhet som drygt hälften av inkomsterna från exportavgifterna 1968 kom
mer att användas i investeringsstimulerande syfte 1969.
För 1969 förutses en betydande expansion av den totala inhemska efter
frågan, vilken i första hand skulle komma att härröra från en avsevärd
ökning av de privata investeringarna. Man räknar med en ökning av dessa
om 18 %, varav byggnadsinvesteringarna väntas öka med över 10 och ma
skininvesteringarna med över 20 %. Med hänsyn både till att investerings-
utvecklingen inom näringslivet fortfarande tycks vara svag och till att ka-
pacitetsmarginalerna är störa, förefaller det dock tveksamt om investe
ringsökningen 1969 blir fullt så kraftig. En av den ekonomiska politikens
huvudmålsättningar är att stimulera investeringarna och med en fortsatt
gynnsam exportutveckling torde man därför kunna vänta en markant om
svängning av investeringsutvecklingen 1969. De offentliga investeringarna
48
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
kommer att minska, medan den offentliga konsumtionen torde komma att
öka ungefär i samma takt som 1968, eller med ca 3 %. En viss ökning av
den privata konsumtionen kan förväntas.
Vid sidan av de privata investeringarna kan man räkna med att expor
ten kommer att bidra till en ökning av den totala produktionen 1969. Ex
portavgifternas slopande kommer att inverka gynnsamt på den finländska
exportens konkurrensförmåga. Efter att importen stagnerat de två före
gående åren kan en ökning förutses för 1969. Ökningen torde i första hand
komma att utgöras av investeringsvaror. En likartad och relativt kraftig
ökning av både exporten och importen kan väntas och skulle innebära ba
lans för utrikeshandeln 1969.
Under ovan givna betingelser skulle den totala produktionen efter den
svaga tillväxten de tre senaste åren komma att öka med ca 5 % 1969 sam
tidigt som pris- och löneökningarna skulle komma att avta och den yttre
balansen bibehållas. Arbetslösheten torde dock fortfarande bli betydande,
även om en minskning under loppet av året kan förväntas.
Norge
Konjunkturutvecklingen i Norge 1967 avvek från det mönster som domi
nerade i de flesta västliga industriländerna detta år. Den totala produktio
nens tillväxt uppgick till 5,3 %, men under andra halvåret inträffade en tyd
lig dämpning av den inhemska efterfrågan. Avmattningen har fortsatt 1968.
Omslaget beror främst på utvecklingen av de fasta investeringarna vars ök
ningstakt avtog markant under slutet av 1967 och sedan minskade under
första halvåret 1968. Som en följd av den svagare inhemska efterfrågan har
importen endast ökat obetydligt, medan exporten hållit sig väl uppe. Den
totala produktionens tillväxt beräknas till drygt 3,5 % 1968. Industriproduk
tionens ökning var svag under början av året men har sedan tilltagit. Under
de tio första månaderna var industriproduktionen 3,4 % högre än under
samma period 1967.
Utvecklingen av de fasta investeringarna förklaras till en del av att far-
tygsinvesteringarna minskade med nära 20 % första halvåret 1968 i jämfö
relse med samma period 1967. Både byggnads- och maskininvesteringarnas
ökning var emellertid liten första halvåret. För helåret räknar man med ett
par procents ökning av byggnadsinvesteringarna, medan maskininveste
ringarna har försvagats ytterligare under andra halvåret och torde ha mins
kat med någon procent 1968. Totalt räknar man med en minskning av de
fasta investeringarna 1968 om drygt 4 %. En fortsatt nedgång av fartygs-
investeringarna under andra halvåret har bidragit härtill. Industriinveste
ringarna som minskade första halvåret avtog även under resten av året och
för hela året räknar man med en minskning om 10 %. Till en del beror
denna nedgång på ett bortfall av stora engångsbetonade kapacitetsinveste-
ringar sådana som företogs inom den kemiska industrin och aluminium-
4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
49
verken 1967. De offentliga investeringarna beräknas ha ökat med 7 %. En
tidigareläggning av igångsättning av bostadsbyggen ägde rum i slutet av
1967 som en följd av en skatteomläggning vid årsskiftet. Under våren räk
nade man trots detta med att igångsättningen 1968 skulle öka med ca 1 600
lägenheter i förhållande till 1967. I den i oktober framlagda budgeten räk
nade man emellertid med en minskning på drygt 2 000 lägenheter. Antalet
färdigställda lägenheter kan dock ha ökat något. Den offentliga konsumtio
nen beräknas ha ökat något snabbare 1968 än 1967 eller med knappt 5,5 %.
Ökningen faller helt på den militära konsumtionen (dit även den militära
materielanskaffningen räknas), medan den civila offentliga konsumtionens
ökningstakt avtagit. Den privata konsumtionen ökade med knappt 4 %.
Exporten exklusive fartyg ökade i värde med 9,1 % under de tio första
månaderna. Drygt hälften av ökningen bestod av ökad aluminiumexport.
Denna har möjliggjorts genom att produktionskapaciteten inom aluminium
verken ökat mycket kraftigt. Även andra mineraler, malmer och metaller har
ökat, medan verkstadsexporten i det närmaste stagnerat i förhållande till
den höga exportnivån för dessa produkter under samma period 1967. Län-
derfördelat har exporten på Västtyskland expanderat kraftigast med över
20 %. Exportpriserna sjönk med 3,5 % under de tre första kvartalen, till
stor del beroende på prissänkningar på varor som särskilt starkt berördes
av devalveringarna hösten 1967. Importvärdet ökade under de tio första
månaderna med 4 % exklusive fartyg. Inklusive fartyg minskade det med
drygt 1 %. Som en följd av den svaga investeringsutvecklingen har impor
ten av investeringsvaror sjunkit markant under första halvåret. Handels
balansens underskott 1968 exklusive fartyg beräknas till inemot 5 miljarder
norska kronor, vilket är en svag förbättring i förhållande till både 1967 och
den tidigare prognosen för 1968. Inklusive fartyg blir handelsbalansens för
stärkning större, eftersom fartygsimporten minskat mycket kraftigt. Suez-
kanalens stängning har även under 1968 påverkat sjöfartsintäkterna gynn
samt och man räknar med en ökning av nettointäkterna om 500 miljoner
norska kronor i förhållande till 1967. Med övriga poster på bytesbalansen
förväntas detta leda till ett överskott på denna om 250 miljoner norska
kronor mot ett underskott de närmast föregående fem åren på i genomsnitt
drygt 1 miljard. Nettoinflödet av utländskt kapital har minskat kraftigt,
främst på grund av minskad upplåning för import av fartyg.
Under större delen av 1967 var arbetslösheten låg i Norge. Sedan slutet av
1967 har den emellertid stigit och under större delen av 1968 har den legat
på en nivå som varit den högsta sedan 1959. Detta trots att en arbetstidsför
kortning från 45 till 42,5 timmars arbetsvecka genomfördes den 1 juli 1968.
Sysselsättningen har dock fortsatt att öka, om än i avtagande takt. Den to
tala sysselsättningen inom industrin har minskat. Prisökningstakten har av
tagit. Under tolvmånadersperioden fram t. o. m. oktober 1968 ökade konsu
mentpriserna med 3,7 %. Under våren träffades ett tvåårigt avtal för större
50
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
delen av löntagarna. Utöver kompensation för arbetstidsförkortningen ger
detta en årlig genomsnittlig timlöneökning på knappt 2 % från 16 maj 1968.
Lönekostnadsökningen per timme beräknas till 9 % 1968. Från 1 januari
1969 utgår kompensation på ca 2 % för prishöjningarna 1968. Avtalet inne
håller vidare en halvautomatisk indexklausul, som innebär att förhandling
ar om kompensation kan krävas om prisförändringarna till mitten av juli
1969 överstiger en bestämd gräns.
Under de senaste åren tycks kostnaderna per produktenhet stigit snabba
re i Norge än i de flesta länder som Norge konkurrerar med. Detta kan ha
bidragit till den svaga verkstadsexporten 1968. I den under hösten fram
lagda budgeten för 1969 anges som den främsta målsättningen för den eko
nomiska politiken att hejda en fortsatt försvagning av konkurrenskraften.
För att dämpa löneglidningen och skapa förutsättningar för att begränsa
löneökningarna i kommande avtal önskar man därför motverka en tillta
gande arbetskraftsefterfrågan 1969. Mot bakgrund av detta är den föreslag
na budgeten för 1969 endast något mera expansiv än 1968, trots att kapaci-
tetsutnyttjandet inom industrin är avtagande och arbetslösheten stigande.
I budgeten föreslås vissa skatteförändringar. Enligt förslaget skall skatte-
progressionsgränserna höjas med 1 000 norska kronor och skatteavdragen
ökas. Detta skulle innebära ett inkomstbortfall på ca 140 miljoner norska
kronor. Samtidigt föreslås att punktskatterna på alkohol och bilar höjs,
vilket skulle ge en merintäkt på inemot 100 miljoner norska kronor. Sär-
skatten för u-hjälp föreslås höjd.
En fortsatt dämpad tillväxt av den inhemska efterfrågan kan förutses 1969
och den totala produktionstillväxten torde inte komma att bli högre än 1968.
Enligt de senaste investeringsenkäterna skulle den svaga investeringsut-
vecklingen inom industrin komma att fortsätta även 1969. Industriinveste
ringarna beräknas minska med minst 2 %. Totalt väntas investeringarna
förbli ungefär oförändrade 1969 i förhållande till 1968. Både de offentliga
investeringarna och bostadsbyggandet torde komma att öka i något lägre
takt än 1968 och den kraftiga nedgången av fartygsinvesteringarna kan för
utses fortsätta. En dämpning av den privata konsumtionen förefaller trolig
mot bakgrund av den svaga reallöneutvecklingen 1969, och av att de offent
liga transfereringarna enligt budgeten kommer att öka mindre än 1968. Den
offentliga konsumtionens ökning beräknas avta 1969. Detta beror helt på
en absolut minskning av militärutgifterna orsakad av förskjutningar i le
veranserna. Den civila offentliga konsumtionen väntas öka med nära 6 %
mot knappt 4 % 1968.
Enligt de officiella prognoserna beräknas exporten exklusive fartyg komma
att öka med 8 % 1969. Denna prognos baseras bl. a. på att verkstadsexporten
efter den svaga utvecklingen 1968 åter förväntas öka. Man kan emellertid
inte bortse från att en ytterligare försämring av konkurrensläget kan kom
ma att inträffa 1969. Löneökningarna torde dock bli något lägre, och man
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
51
räknar med att arbetstidsförkortningen sommaren 1968 till en betydande
del skall kunna kompenseras genom en ökad produktivitet 1969. I flera
konkurrentländer har emellertid kostnadsutvecklingen varit avtagande nå
gon tid och denna tendens kan komma att fortsätta även 1969. En fortsatt
gynnsam exportutveckling för råvarorna malm, metaller och mineraler kan
förutses. Fartygsexporten beräknas sjunka kraftigt och inklusive denna
väntas exportökningen uppgå till ca 3 %. Trots den fortsatt svaga inhemska
efterfrågan väntas importen exklusive fartyg tillta 1969 och komma att öka
med ca 6 %. Eftersom varken lagerinvesteringarna eller de fasta investe
ringarna förutses öka, skulle den huvudsakliga importökningen komma att
bestå av konsumtionsvaror. Det är möjligt att förväntningarna om verk-
stadsexporten är något för optimistiska, men samtidigt kan det tänkas att
importen kommer att bli något lägre än väntat. Handelsbalansunderskottet
1969 exklusive fartyg kan väntas komma att bli ungefär oförändrat i för
hållande till 1968. Fraktintäkterna förutses bli lägre 1969, eftersom frakt
priserna beräknas sjunka, och handelsflottans utökning bli relativt begrän
sad. Fartygsimporten kommer att minska kraftigt och därmed torde bytes
balansen förbli positiv även 1969.
52
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
53
III. Utrikeshandeln
1. Exporten
Den svenska exporten exklusive fartyg beräknas ha ökat med närmare
9 % 1967—19681. Efter nedgången mellan halvåren 1967 steg exporten
relativt kraftigt under första delen av 1968. Det var då främst exporten av
malm och trävaror som expanderade. Råvarudelens expansion hade delvis
sin grund i den snabba tillväxten av EEC-iändernas produktion. För trä
varorna skedde en stark ökning av exporten till Storbritannien. Under se
nare delen av 1968 accelererade färdigvaruexporten delvis som följd av den
åter stigande ekonomiska aktiviteten i de nordiska länderna. Totala expor
ten (inkl. fartyg) beräknas ha ökat med ca 8 % i volym 1967—1968. Denna
ökningstakt torde ha inneburit minskad andel i OECD-ländernas totala
export.
Priserna synes ha sjunkit genomgående för rå- och stapelvaror. För ex
porten exklusive fartyg kan man dock preliminärt notera ett i stort sett oför
ändrat prisindex 1967—1968. Den gynnsamma volymutvecklingen för rå-
och stapelvarudelen föranledde vissa uppjusteringar av försäljningspriserna
under senare delen av 1968.
Trävaror
Skeppningarna av sågade och hyvlade trävaror under 1968 uppgick preli
minärt till 1 335 tusen stds. Den mycket kraftiga — i början av året ovän
tade —■ exportökningen på närmare 150 tusen stds från 1967 års relativt
höga nivå sammanhänger med gynnsam svensk andelsutveckling och lager
uppbyggnad i främst Storbritannien. Denna lagerökning i sin tur kan hän
föras till sådana faktorer som väntade prisstegringar och en viss oro för
ytterligare importbegränsande åtgärder. Den svenska andelsvinsten i den
brittiska importen skedde framför allt på bekostnad av minskad import-
andel för Kanada, vars goda avsättning på Förenta staterna och Japan och
höjda priser minskade konkurrensen på den brittiska trävarumarknaden.
Den nederländska förbrukningen ökade relativt kraftigt under 1968 och
även här steg den svenska importandelen, vilket innebar en betydande ex
portökning 1967—1968.
1 Tullstatistiken kommer dock vid detta utfall att redovisa en ökning på ca 10 %. På grund
av genomförd rationalisering vid Sjötullavdelningen i Göteborg fr. o. m. den 1 september 1968
i syfte att åstadkomma en snabbare redovisning av utgående varuanmälningar har utförselvärdet
kommit att uppgå till ca 350 milj. kr. mer än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat
förfarande.
m
4^
Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969
Exportvärde, milj. kr.
Procentuella förändringar från föregående år
1967
1968
1969
Volym
Pris
1967
1968
1969
1967
1968
1969
Trävaror.......................................................................
1 520
1 635
1 645
12 3
11
- 2
- 6,2
- 3
2,5
Massa...........................................................................
2 268
2 250
2 405
- L3
2
3,5
- 1,4
- 3
3,5
Papper...........................................................................
2 133
2 370
2 565
2,2
14
6,5
0,7
- 2,5
1,5
Malm ...........................................................................
1 067
1 270
1 285
2,1
23,5
3
- 11,5
- 3,5
- 2
Järn och stål..............................................................
2 104
2 255
2 510
14,9
8,5
10,5
- 0,9
- 1,5
1
Övriga metaller..........................................................
553
685
555
3,9
13
- 3,5
- 13,6
9,5
- 16
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg ........................
8 093
8 805
9 790
0,8
6
8,5
>6 1
>2,5
»2,5
Livsmedel ...................................................................
730
685
695
5,3
0,5
1,5
- 2,4
- 65
0
Övriga varor ...............................................................
3 659
4120
4 580
10,2
12
9,5
0,1
0,5
1,5
Totala exporten, exkl. fartyg................................
22 127
24 075
26 030
4,4
9
6,5
0,5
0
1,5
Fartyg...........................................................................
1 295
1 265
1 500
23,2
- 7
11,5
6,4
5
6
Totalt
23 422
25 340
27 530
5,3
8
7
0,8
0,5
1,5
1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i ta
bellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsva
rande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska
prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom olika varugrupper. Huvuddelen
av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna torde kunna hänföras till denna statistiska missvisning.
Anm. 1967 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1968 är baserade på den faktiska exportutvecklingen under årets
tio första månader. Samtliga uppgifter för 1969 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de pro
centuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
S
ta
ts
ve
rk
sp
ro
p
o
si
tio
n en
å r
1
9
6
9 .
B
il .
1 :
F
in
a
n
sp
la
n
en
55
Exporten av övriga trävaror, huvudsakligen sågtimmer och massaved, be
räknas ha ökat något 1967—1968 och för totala trävaruexporten har beräk-
nats en volymmässig ökning på 11 %.
Enhetsprisindex föll under loppet av 1967 och fram till mitten av 1968
för att sedan börja stiga. Förändringen 1967—1968 har beräknats till — 3 %.
De uppskattningar som nu föreligger för efterfrågan i de viktigaste im
portländerna pekar mot en svag förbrukningsökning 1968—1969. Å andra
sidan kan man räkna med lagernedskärningar eller i vart fall upphörande
lagerökningar främst i Storbritannien, vilket minskar importbehovet.
De under 1968 uppnådda svenska andelarna på de viktigaste marknader
na bör inte minska under 1969. Nu föreliggande bedömningar av den nord
amerikanska och japanska efterfrågan på trävaror tyder på att konkurren
sen från Kanada på den europeiska marknaden inte borde öka under 1969.
Mot bakgrund av ovan angivna tendenser på trävarumarknaden 1969 be
räknas den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror sjunka något
1968—1969. Även för övriga trävaror väntas en viss nedgång. Exportvoly
men för trävaror totalt beräknas därmed minska med 2 % 1968—1969.
Den tendens till stigande priser som noterades i leveranserna under sista
delen av 1968 väntas fortsätta under 1969. Försäljningarna som gjordes mot
slutet av 1968 för leverans under 1969 innebar sålunda en viss uppjustering
av prisnivån. Prisstegringen har beräknats till 2 å 3 % 1968—1969.
Massa
Massaexporten beräknas preliminärt ha ökat med 2 % i volym 1967—
1968. Den svaga exportökningen beror på att den svenska massan haft svå
righeter att hävda sig på exportmarknaderna. Den hårda konkurrensen från
Nordamerika under 1967 bestod även under 1968 och de nordiska massa-
producenterna fortsatte att förlora andelar i den västeuropeiska importen.
Exporten av blekt sulfat beräknas dock ha ökat med ca 15 % i kvantitet.
Övriga cellulosakvaliteter minskade — i några fall kraftigt. Detta kan delvis
förklaras av en överflyttning av produktionen till andra kvaliteter. Exporten
av mekanisk massa ökade något, delvis till följd av fabriksnedläggelser i
Finland.
Prisindex föll under de första månaderna 1968 i samband med övergången
till nettopriser. Försäljningspriserna för cellulosa höjdes i mitten av året
och i november och för de flesta kvaliteter. Uppjusteringen i november torde
dock inte få full effekt på leveranserna förrän i början av 1969, varför pris
index beräknas ha minskat ca 3 % 1967—1968.
För 1969 förutses en förbrukningsökning av ungefär samma omfattning
som för 1968 och ett kanske något lättare tryck från de nordamerikanska
producenterna. Detta torde resultera i en viss svensk exportökning på upp
skattningsvis 3 å 4 %. Liksom 1968 är ökningen helt hänförbar till blekt
sulfat, medan övriga kvaliteter uppnår i stort sett samma kvantitet som
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1969
1968. För mekanisk massa bedöms en viss ytterligare ökning som sanno
lik. Prishöjningarna under 1968 väntas ge en ökning av prisindex mellan
helåren 1968—1969 på ca 3 1/2 %.
Papper, papp och träfiberplattor
Den svenska exporten av papper, papp och träfiberplattor ökade 14 % i
volym 1967—1968. Tidningspapper uppvisade den starkaste ökningen men
även exporten av andra papperskvaliteter steg kraftigt.
Den ökade förbrukningen och troligen ett lageromslag inom EEC med
förde en kraftig uppgång i den svenska exporten av papper exklusive tid
ningspapper, framför allt till Västtyskland och Nederländerna. Oroligheter
na i Frankrike förefaller ej ha givit något exportbortfall för helåret 1968, då
nedgången under sommarmånaderna uppvägdes av stora ökningar under
resten av året.
Under de tre första kvartalen 1968 ökade exporten av papper och papp
till Storbritannien mycket kraftigt. Starkast ökade exporten av tidnings
papper och finpapper. Fjärde kvartalets export torde ha visat en viss dämp
ning till följd av en svagare efterfrågan.
Prisindex för gruppen totalt föll 1967—1968 drygt 2 1/2 %. Priserna har
dock varit relativt stabila under året. Nedgången i index torde närmast bero
på de prissänkningar som företogs under 1967, delvis i samband med deval
veringarna i slutet av 1967.
För 1968—1969 beräknas ökningstakten i det närmaste halveras. Orsaker
na till detta är flera. För det första synes lageruppbyggnaden i förbrukar
leden avta, vilket innebär att importen till EEC utvecklas i långsammare
takt 1968—1969 än 1967—1968. Den brittiska importen torde dämpas, vil
ket drabbar den svenska exporten. Vidare kan man ej räkna med en lika
stark exportökning till öststaterna 1968—1969 som 1967—1968, då expor
ten dit steg med drygt 80 tusen ton. Totalt för gruppen papper, papp och trä
fiberplattor förutses en exportökning på 6 1/2 % 1968—1969.
På prissidan torde man kunna räkna med en viss uppgång. Prisindex för
hela gruppen antas stiga ett par procent.
Malm
Den svenska utförseln av järnmalm under 1968 uppgick till närmare 29
miljoner ton. Detta innebar en ökning med ca 5,5 miljoner ton jämfört med
1967. En kraftig återhämtning i stålproduktionen på kontinenten under slu
tet av 1967 och början av 1968 medförde ett ökat malmbehov, som förstärk
tes av en mindre lageruppbyggnad under loppet av 1968. Den svenska järn
malmens ställning hade stärkts genom den under 1967 förda prispolitiken
och de på grund av Suezkanalens fortsatta stängning höga frakterna på
längre distanser, vilket ledde till andelsvinster under 1968 främst i den väst
tyska järnmalmsimporten.
56
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
200
180
160
140
120
100
180
160
140
120
100
90
80
260
240
220
200
180
160
140
120
160
140
120
100
160
140
120
100
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
57
'ram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper
i—1969
iex: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Halvlogaritmisk skala
Total export
Malmer och skrot
-
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg
: /■
^___
-
—
-
Massa
____ - ■—.-
"
Livsmedel
1
\
\
a
-_x ——
___ /
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
Total export exkl. fartyg
Metaller
Trävaror
Papper, papp och träfiberplattor
Övriga varor
I±I.lliii
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Även övriga malmer ökade kraftigt från den ovanligt låga nivån 1967.
Volymökningen för totala malmexporten beräknas ha uppgått till 23 å 24 %
1967—1968. Något lägre priser noterades även under 1968. Prisindex beräk
nas ha fallit med ca 3 1/2 % jämfört med 1967.
Förhandlingarna med de europeiska malmköparna i slutet av 1968 resul
terade i en mycket stor försäljningsvolym och den sålda kvantiteten torde
leda till en ytterligare ökning av järnmalmsexporten 1968—1969. Stålpro
duktionen inom EEC bedömes fortsätta att expandera 1969 om än i väsent
ligt lägre takt än 1968. Ett stöd för denna ökning är att orderingången var
stigande under senare delen av 1968. Under 1969 kommer hemmaefterfrå
gan i högre grad att bära upp produktionsökningen i Västeuropa till skillnad
från 1968 då stora leveranser till Förenta staterna var en pådrivande expan-
sionsfaktor. Den brittiska stålproduktionen väntas hålla den nivå som upp
nåddes under 1968.
För övriga malmer beräknas en viss stegring 1968—1969 och för totala
malmexporten förutses en volymökning 1968—1969 på ca 3 %. Priserna tor
de komma att falla ytterligare under 1969 delvis som en följd av en pris
sänkning på pellets. Prisnedgången för totala malmexporten beräknas till
närmare 2 %.
Järn och stål
Efter nedgången mellan andra halvåret 1967 och första halvåret 1968, en
ligt säsongrensade data, steg den svenska järn- och stålexporten mycket
kraftigt mellan första och andra halvåren 1968. Förändringen mellan hel
åren 1967—1968 beräknas till 8 1/2 % i volym. Vändningen i exporten un
der loppet av 1968 kan till stor del hänföras till en ökande avsättning på de
nordiska länderna och där främst Danmark. För exporten till Norge skedde
dock en kraftig nedgång 1967—1968, vilken mer än uppvägdes av en stark
leveransstegring till Finland. Utvecklingen på dessa båda länder torde ha
varit av engångskaraktär.
Den västtyska återhämtningen medförde en exportökning på omkring 90
milj. kr. och innebar en viss ökning av den svenska andelen av den västtyska
importen. Exporten till övriga EEC-länder sammantagna utvecklades där
emot ganska svagt. Den stora amerikanska importökningen som kom till
stånd under hotet av en stålstrejk torde inte ha berört Sverige i någon högre
grad.
Priserna sjönk 1967—1968 med ca 1 1/2 %. En viss stabilisering synes
dock ha inträffat under senare delen av året.
Järn- och stålexporten synes kunna öka i något högre takt 1968—1969 än
1967—1968. Exporten till Västtyskland beräknas öka betydligt långsamma
re, medan ett omslag förutses i exporten till Norge. Augustienkäten för järn-
och stålverk, som ligger till grund för bedömningen av 1969 års export, vi
sar att företagen räknar med en viss exportökning till Storbritannien 1968
58
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
59
—1969. Företagen räknar också med en stark ökning till Nordamerika, vil
ken helt torde falla på kvalitet sstål. Totalt beräknas järn- och stålexporten
öka med knappt 10 1/2 % i volym 1968—1969. För priserna väntas en viss
förbättring under 1969 — här är räknat med en ökning av prisindex på ca
1 %.
Övriga metaller
På världsmarknaden för koppar hade man under första kvartalet 1968 på
grund av den långvariga amerikanska strejken ett efterfrågeöverskott, som
emellertid redan under andra kvartalet förbyttes i ett utbudsöverskott. En
bidragande orsak till den höga prisnivån 1968 var de stora leveranserna från
London Metal Exchange till i första hand Kina men även till Östeuropa och
Japan.
Kvantitetsmässigt beräknas den svenska exporten av koppar ha ökat med
ca 7 % 1967—1968. De höga priserna på världsmarknaden torde ha varit
huvudfaktorn bakom den stora ökningen. Den svenska produktionen var i
stort sett oförändrad, medan en betydande uppgång noterades även på im
portsidan. Silverexporten visade en stark kvantitetsökning av temporär na
tur till följd av höga priser. Utförseln av aluminium ökade med en tredjedel
jämfört med 1967. Denna ökning sammanhängde med stora kapacitetstill-
skott. ökningen i exportvolym för gruppen övriga metaller har beräknats till
13 % 1967—1968. Prisindex för gruppen steg 9 1/2 %.
Världsproduktionen av koppar torde även 1969 gott och väl täcka efter
frågan trots att man kan räkna med ett visst efterfrågetillskott genom
uppbyggnad av de brittiska och amerikanska strategiska lagren. För 1969
har antagits att koppar- och silverpriserna sjunker, medan prisnivån för
andra metaller förutsatts bli relativt stabil. Man kan därför räkna med
en kvantitetsmässig minskning av kopparexporten. Aluminiumexporten tor
de fortsätta att öka på grund av ytterligare kapacitetstillskott. Volymmässigt
väntas en minskning för gruppen totalt på 3 1/2%. Prisindex beräknas falla
ca 15 %.
Verkstads produkter
Under senare hälften av 1968 skedde ett påtagligt uppsving i den svenska
exporten av verkstadsprodukter och exportökningen 1967—1968 torde ha
uppgått till ca 9 % i värde. Uppgången mellan halvåren 1968 kan hänföras
till i stort sett alla viktigare avnämarområden. Mest påtaglig var dock ex
portstegringen till råvaruländerna och Danmark. Den svaga ekonomiska ak
tiviteten i de nordiska länderna under första halvåret med åtföljande svag
importutveckling hade relativt kraftiga effekter på den svenska verkstads-
exporten. Verkstadsexporten till de nordiska länderna svarar för ungefär en
fjärdedel av totala verkstadsexporten. En värdemässig nedgång kunde note
ras 1967—1968. Även exportutvecklingen 1966—1967 var relativt svag. Upp
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
svinget inom EEC medförde en kraftig exportökning som även kan ha inne
burit en liten andelsvinst. ökningen var i relativa tal jämnt fördelad över
EEC-länderna.
Den minskade exporten av personbilar till de nordiska länderna uppväg
des mer än väl av kraftigt ökade leveranser till övriga EFTA-länder, Förenta
staterna samt Kanada. Personbilsexporten var, trots den vikande nordiska
marknaden, den mest expansiva komponenten i verkstadsexporten. Även öv
riga konsumtionsvaror steg relativt kraftigt, medan de tunga grupperna in
vesterings- och insatsvaror, vilka svarar för hälften respektive en tredjedel
av totala verkstadsexporten, ökade måttligt. Denna utveckling kan delvis
förklaras av den svaga investerings- och produktionsutvecklingen i de nor
diska länderna samt en relativt svag exportutveckling till Storbritannien.
Prisindexförändringen 1967—1968 har satts till 2,5 % och torde till stör
re delen utgöras av kvalitetsförbättringar.
Inför 1969 är läget något ljusare för verkstadsexporten. För Danmark
och Finland kan man räkna med en betydligt bättre investeringsefterfrågan,
samtidigt som EEC-ländernas ekonomier fortsätter expandera och drar med
sig ökade investeringar främst på maskinsidan. De ekonomisk-politiska åt
gärderna i Förenta staterna under 1968 förväntas medföra en något lägre
ökningstakt för den svenska verkstadsexporten dit, medan exporten till rå-
varuländerna synes öka relativt starkt även 1968—1969 med tanke på att
råvaruländernas valutainkomster ökat under 1968, vilket torde medge ökad
import under 1969. Det är därför sannolikt att 1969 kommer att innebära en
förbättrad ökningstakt vad gäller investeringsvarorna. Insatsvaruexporten
bör öka i ungefär samma takt som 1967—1968. Utsikterna för bilexporten
är mer svårbedömbara. Samtidigt som den nordiska marknaden väntas ex
pandera, kan de amerikanska bilköpen komma att öka långsammare än ti
digare.
För verkstadsexporten totalt beräknas en värdeökning på ca 11 % 1968—
1969. Prisindexuppgången är satt till 2 1/2 %. Detta skulle ge en registrerad
volymökning på omkring 8 1/2 %.
Livsmedel
Den svenska exporten av livsmedel minskade 6 1/2 % i värde 1967—1968
från 730 milj. kr. till 685 milj. kr. Större delen av nedgången gäller kött-
och spannmålsexporten.
Exportkvantiteten nötkött var 1968 knappt två tredjedelar av den kvanti
tet som utfördes 1967. Produktionen av nötkött i Sverige har minskat till
följd av stor utslaktning de senaste åren. För fläsk var kvantitetsutveck-
lingen starkare. Exporten ökade något 1968 jämfört med 1967. På prissidan
var utvecklingen mindre gynnsam. Prisindex på fläsk sjönk kraftigt mellan
1967 och 1968. En förskjutning av exporten från EEC till andra marknader
ägde rum.
60
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
61
Skördeutfallet 1968 var mycket gott. I stort sett beräknas utförseln ha bli
vit av samma storlek som under 1967. Genom överproduktion på världs
marknaden föll priserna kraftigt jämfört med 1967. Värdet av den svenska
spannmål sexporten blev därför lägre än 1967.
Värdet av livsmedelsexporten beräknas öka något 1968—1969. Utförseln
av nötkött väntas minska ytterligare medan exporten av fläsk torde bli unge
fär oförändrad. På grund av den stora skörden 1968 väntas spannmåls-
exporlen öka värdemässigt. Här har även räknats med en trendmässig ök
ning av exporten av icke reglerade livsmedel. Livsmedelsexporten beräknas
uppgå till ca 695 milj. kr. 1969.
Övriga varor
Den svenska exporten av övriga varor ökade 12 % i volym 1967—1968.
En dryg tredjedel av denna ökning hänför sig till den starka uppgången i
exporten av mineraloljeprodukter, främst till Danmark och Norge, vilken
var en följd av den kraftigt utbyggda raffinaderikapaciteten.
Under femårsperioden 1962—1967 ökade exporten av övriga varor exklu
sive mineraloljeprodukter och vapen genomsnittligt 12 % per år i värde. Den
under 1960-talet starkt expansiva kemiska industrin har i betydande grad
bidragit till den höga ökningstakten. Exporten av kemiska produkter visade
1962—1967 en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 14 %. Norden är även här
en stor avnämare med ca 40 % av exporten.
Den främsta orsaken till den förhållandevis låga volymmässiga exportök
ningen för övriga varor exklusive mineraloljeprodukter och vapen 1967—
1968 torde stå att finna i de nordiska ländernas svaga konjunktur under
första delen av 1968. Exportökningen till Norden torde ha uppgått till endast
6 å 7 % mot i genomsnitt 15 % per år under perioden 1962—1967. För 1969
kan man räkna med en starkare ekonomisk tillväxt i de nordiska länderna,
vilket torde leda till en betydligt större exportökning till dessa länder 1968
—1969 än 1967—1968.
Å andra sidan steg den svenska övrigvaruexporten till Storbritannien re
lativt starkt 1967-—1968, främst på färdigvarusidan. Till stor del hade ök
ningen samband med den mycket starka konsumtionsstegringen under första
kvartalet, men även under andra halvåret ökade exporten jämfört med sam
ma period 1967, om än i väsentligt lägre takt. 1 samband med en stagnation
i den brittiska importen 1968—1969 bör man räkna med en mycket svag ut
veckling av den svenska övrigvaruexporten dit.
Prisindex för gruppen övriga varor steg 1967—1968 drygt 1/2 %. Ökning
en ligger främst på råvarusidan, medan priserna för färdigvaror exklusive
vapen sjönk något.
Utförseln av övriga varor exklusive mineraloljeprodukter beräknas stiga
kraftigare 1968—1969 än 1967—1968. Ökningstakten för exporten av mine
raloljeprodukter väntas däremot avta betydligt och på grund av att dessa
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
numera utgör ungefär en tiondel av den totala övrigvaruexporten kan man
för gruppen som helhet förutse en svagare volymmässig ökning 1968—1969
än 1967—1968. Volymökningen 1968—1969 har beräknats till 9 1/2 %.
På prissidan torde man kunna räkna med någon prishöjning för färdig
varorna och i stort sett oförändrad prisnivå för råvarorna. Prisindex för
gruppen väntas stiga 11/2%.
Fartyg
Till följd av en kraftig minskning i utförseln av begagnade fartyg be
räknas värdet för den totala exporten av fartyg ha minskat med 2 % 1967
—1968. Genom att vissa förseningar i sjösättningen skett under 1968 för
skjuts några leveranser av nybyggda fartyg, som skulle ha ägt rum under
1968, till 1969.
Enligt den i oktober 1968 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkä-
ten uppgick varvens totala leveransvärde av inneliggande order för 1969
och framåt till närmare 3 1/2 miljarder kr. Detta värde överstiger det
höga leveransvärde som registrerades i oktober 1967, avseende leveranser
1968 och framåt, ökningen härrör uteslutande från utländska beställare,
vilket pekar mot en ökning av exporten 1968—1969 och en hög export även
1970. Totalt beränas exportökningen av nya fartyg till 20 % 1968—1969.
Exportvärdet av begagnade fartyg beräknas bli oförändrat 1968—1969.
Att döma av nu föreliggande beräkningar tycks priserna på levererade
fartyg ha stigit 1967—1968. Prisökningen avser främst nybyggda bulkfar-
tyg och större torrlastfartyg. Utvecklingen 1968—1969 av fartygspriserna
är däremot svårbedömd. Tendensen tycks dock vara att priserna fortsätter
att stiga. Ett tecken på den något bättre situationen för varven är att för
skottsbetalningar från utländska köpare förefaller att ha ökat markant un
der 1968.
Sammanfattning
Prognoserna för exporten 1969 baserar sig på bedömningarna av den in
ternationella konjunkturutvecklingen i föregående kapitel kompletterade
med branschkontakter och enkäter.
För exporten exklusive fartyg ger ovan redovisade delberäkningar en
volymökning 1968—1969 på ca 6 1/2 %. Fartygsexporten beräknas öka
relativt kraftigt vilket ger en något högre ökning för totala exporten.
Under 1969 väntas färdigvarudelen vara den expansiva delen i exporten.
Detta är delvis en följd av den väntade ökade tillväxten i de nordiska län
derna. Å andra sidan torde ökningstakten avta markant för råvarudelen,
på grund av dels ett omslag i lagerutvecklingen, dels en kraftigt avtagande
ökningstakt för exporten av mineraloljeprodukter.
För råvarupriserna väntas en viss förbättring 1968—1969. Vissa höj
ningar genomfördes redan i slutet av 1968. Färdigvarupriserna torde stiga
obetydligt och för totala exporten väntas en prisindexökning på ca 1 1/2 %.
62
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
63
2. Importutvecklingen 1968 och 1969
Den prognosmetodik för importen som normalt tillämpas inom konjunk
turinstitutet går ut på att fördela importen på användningsgrupper och att
härefter studera sambanden mellan importutvecklingen för dessa grupper
och den inhemska efterfrågeutvecklingen inom respektive områden. Med
stöd av dessa samband beräknas importen för prognosåret. För en del varu
grupper har några tillförlitliga samband över huvud ej kunnat härledas me
dan för andra grupper sambanden är osäkra. Detta försvårar i hög grad
prognosarbetet. I tabell 2 redovisas resultatet av denna prognosteknik för
1969.
Som ett alternativ till denna metod kan man söka sig fram till en prognos
med hjälp av en analys av sambandet mellan utvecklingen av den totala
importen och utvecklingen av den inhemska efterfrågan. Den enklaste an
satsen härvidlag består i att sätta importen i relation till bruttonationalpro
dukten. Beräkningar av den typen ger till resultat att importen i genomsnitt
ökar 1,5—1,8 % för varje procents ökning i bruttonationalprodukten eller
alternativt att en bruttonationalproduktökning med 1 miljard kr. genererar
en importökning på ca 400 milj. kr., dvs. den totala marginella importbenä
genheten är ca 0,4. Då olika efterfrågekomponenter har olika importinnehåll,
får man en bättre förklaring till totalimportens utveckling om bruttonatio
nalprodukten delas upp på komponenter. Byggnadsinvesteringar, offentlig
konsumtion och råvaruexport är helt naturligt »importsnåla» delar av brut
tonationalprodukten, medan privat konsumtion, maskininvesteringar, fär
digvaruexport och lager är betydligt mer importkrävande. Skillnaden är mar
kant; för den första gruppen har importbenägenheten skattats till 0,05—0,1
och för den senare till 0,3—0,5.
Resutatet av denna prognosteknik redovisas i diagram 2 där den totala
faktiska importen (i 1959 års priser och exkl. fartyg, flygplan och vapen )
och den med hänsyn till efterfrågekomponenternas utveckling beräknade
importen har inritats var för sig. Som framgår av diagrammets nedre del
är skillnaden mellan den faktiska och beräknade importen vissa år rätt be
tydande. Någon säker förklaring till dessa differenser är svår att finna. De
statistiska ofullkomligheterna, i synnerhet vad gäller lagerutvecklingen, tor
de vara en felkälla. Det är också sannolikt att importinnehållet i olika efter
frågekomponenter varierar från år till år och då kanske särskilt vad gäller
lagren.
En ytterligare brist i metoden är att den ej beaktar att en viss importök
ning troligen skulle inträffa även om ingen tillväxt skedde i efterfrågan. Så
exempelvis skulle troligen den successiva inbrytningen på den svenska
marknaden av utländska textila produkter fortsätta även om efterfrågan
totalt stagnerade. Sådana strukturella faktorer kan ha medfört att skatt
ningen av de marginella importbenägenheterna för de olika efterfrågekom-
64
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell III: 2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969
Importvärde,
Procentuella förändringar från
milj. kr.
föregående år
Volym
Pris
1967
1968
1969
1967
1968
1969
1967
1968
1969
Konsumtionsvaror ....
5 836
6 325
6 840
6,5
9
8
0.1
— 0,5
0,5
därav: textil ...............
1388
1525
1 675
29,1
12
8,5
— 2,9
— 2
1
verkstadspro-
dukter...............
1471
1 625
1 860 — 9,4
8,5
13
1,1
2
1
Investeringsvaror ....
3 047
3 055
3 280
6,4 — 1
5
1,7
1,5
2
Konsumtionsråvaror ..
2 579
2 595
2 680
8,1
2,5
2
— 5,3
— 1,5
1,5
därav: textil .................
1387
1 355
1375
13,9
2
— 1,5
— 5,7
— 4
3
Andra industriråvaror
8 781
10 095
11 080
0,5
15,5
9,5
0,6
— 0,5
0
därav: verkstadspro-
dukter...............
2 921
3 115
3 465 — 0,8
9
9
4,3
— 2
2
råolja ...............
560
875
985
64,6
51,5
14
9,4
3,5 — 1,5
Byggnadsråvaror...........
795
845
915
6,0
6,5
7
0,8
0
1
Jordbruksråvaror ....
583
605
625 — 10,1
7,5
5
— 1,3
— 3,5 — 1,5
Bränslen ........................
2 057
2 220
2 205 — 12,1
2,5
1
3,0
5,5 — 1,5
Totalt, exkl. fartyg,
flygplan, vapen ....
23 678 25 740 27 625
2,2
8,5
7
0,2
0
0,5
Fartyg, flygplan, vapen
641
640
700
Total Import ...............
24 319 26 380 28 325
2,5
8,5
7
0,1
0
0,5
därav: verkstadspro-
dukter...............
7 679
8 055
8 880 — 0,1
4,5
8,5
2,8
0
2
järn och stål . .
1 112
1 215
1 355 — 9,2
12,5
9,5
0,3 — 3
2
textil ...............
2 984
3115
3 295
20,3
7,5
3,5
— 4,2 — 3
2
Anm. 1967 års importvärden enligt definitiva statistiken. Uppgifterna för 1968 och 1969
avser1 prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal milj. kr.
och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
ponenterna tenderat att ge för höga värden. Detta skulle innebära att vid
osedvanligt låg efterfrågetillväxt kommer den faktiska importen att ligga
högre än den beräknade och omvänt. Utvecklingen 1967 och 1964 skulle
delvis kunna förklaras av sådana autonoma inslag i importefterfrågan.
Efterfrågeökningen 1968 kan enligt den beskrivna metodiken beräknas
motsvara en importtillväxt på ca 7 % medan den faktiska importökningen
preliminärt beräknats uppgå till 8 1/2 %. I likhet med 1967 är detta en i för
hållande till efterfrågetillväxten för hög import. Till en del kan den höga
importtillväxten 1968 hänföras till extraordinärt hög import av råolja till
nya raffinaderier. Detta tillskott till importen 1968 hade motsvarighet på
exportsidan där exporten av raffinerade mineraloljor steg kraftigt. Också
den ökade takten i omstruktureringen av näringslivet torde ha verkat höjan
de på importen — liksom på exporten — under 1968. Man kan även räkna
med vissa devalveringseffekter på volymsidan, särskilt från Finland.
För 1969 innebär denna metod applicerad på den prognoserade efterfrå-
Diagram ID: 2. Sveriges import. Faktiska och beräknade värden, samt faktisk minus beräknad
import 1954—1968.
Milj. kr. 1959 års priser.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
65
20000
18000
16000
12000
- 63 -64
-65
-66
-67
-68
Y = Faktisk import; Y’ = Beräknad import.
Anm. Den vänstra skalan hänför sig till faktisk och beräknad import och den högra till diffe
rensen mellan faktisk och beräknad import. De beräknade importvärdena har erhållits genom
en uppskattning av importens samband med bruttonationalproduktens komponenter.
Källa: Konjunkturinstitutet.
geutvecklingen en något lägre importtillväxt än 1968 eller mellan 6 och 7 %.
Liksom för 1968 torde denna prognos innebära en viss underskattning. Ef
fekterna på importen av en svagare konsumtionsökning kompenseras delvis
av en högre investeringstillväxt.
Importen 1968 på varugrupper
Tillväxttakten i importen var måttlig under första halvåret 1968. Mellan
andra halvåret 1967 och första halvåret 1968 steg importvärdet med endast
2 1/2 % säsongrensat sett. Under hösten drogs takten i importstegringen
upp och mellan halvåren 1968 steg det säsongrensade importvärdet med
närmare 7 %. Importen i november och december 1968 har därvid skattats
till att ha ökat med mellan 6 och 7 % jämfört med samma månader 1967.
Accelerationen i importens tillväxt förefaller främst ha samband med en
snabbare tillväxt i industriproduktion och lagerinvesteringar.
5
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
Importutvecklingen mellan helåren 1967 och 1968 var mycket varierande
för de olika användningsgrupperna.
Bland konsumtionsvaror ökade framför allt importen av textilvaror och
personbilar kraftigt. Ökningstakten för textilvarorna avtog dock betydligt i
förhållande till 1966—1967, möjligen som en följd av importkvoteringen för
lågprisimporten. Investeringsvarorna uppvisar ingen förändring 1967—1968.
Detta överensstämmer ej helt med investeringsutvecklingen på maskinsidan,
där en uppgång registrerades 1967—1968. Utvecklingen för konsumtionsrå-
varorna synes vara starkt beroende av lagersvängningar, vilka i sin tur bl. a.
sammanhänger med prisrörelser och prisförväntningar. Dessa faktorer tor
de till stor del förklara den svaga importökningen 1968 för denna varu
grupp. För andra industriråvaror var importökningen betydande. Den pre
liminärt registrerade uppgången på ca 15 % gällde flertalet typer av insats
varor. Skillnaden i produktions- och lagerutveckling för industrin 1967 och
1968 har här en direkt motsvarighet.
Totalt sett var importpriserna stabila 1968. På färdigvarusidan var pris
stegringarna ovanligt små och i vissa fall uteblev de helt, vilket torde ha in
neburit ett realt prisfall med hänsyn till att en viss falsk prisstegring troli
gen registreras i indexberäkningarna. På råvarusidan noterades rätt genom
gående fallande priser utom för råolja och bränslen där en relativt kraftig
uppgång i de registrerade cif-priserna kom till synes. Beträffande färdig
varorna torde devalveringseffekter ha verkat även på prissidan. Framförallt
importen från Storbritannien har blivit billigare. Ett kärvare prisklimat i
världshandeln synes emellertid också mera allmänt ha inträtt 1968, något
som också återspeglas i prisutvecklingen för exporten.
Importen 1969 på varugrupper
Beräkningarna för de olika varugrupperna tyder på en total importökning
1968—1969 på 7 %. Vid denna kalkyl har hänsyn tagits till att den använda
metoden synes ge en viss underskattning. Den ökningstakt som den inled
ningsvis refererade totalmodellen gav till resultat ligger som synes något
lägre.
Framför allt är det gruppen andra industriråvaror som beräknas öka i
väsentligt lägre takt än 1968. Detta inte minst genom en lägre ökningstakt
för råoljan till följd av att raffinaderikapaciteten blev i stort sett fullt ut
byggd under 1968.
Att bränsleimporten trots detta ökar mindre 1969 än 1968 sammanhänger
med lagerrörelser. För konsumtionsvarorna kan nämnas att prognosen byg
ger på förutsättningen att importtillväxten för textila produkter ytterligare
avtar i styrka. Att importen av konsumtionsvaror totalt ändå förutses öka
lika kraftigt 1969 som 1968 trots en lägre ökningstakt för den privata kon
sumtionen, kan bl. a. återföras på en förutsedd ökad tillväxt i importen av
personbilar.
66
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
67
Tendensen till ett kärvare prisklimat för industriprodukter i världshan
deln har antagits bli bestående även 1969. På vissa råvaror synes man emel
lertid behöva räkna med en del prisuppgångar, bl. a. kaffe och textilråvaror,
vilka dock motvägs av prisfall för bl. a. bränslen, råolja och koppar. Sam
mantaget synes importpriserna komma att öka endast obetydligt mellan
1968 och 1969.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
3. Bytes- och betalningsbalansen
Handelsbalansens underskott för 1968 har beräknats till en dryg miljard
kr., dvs. en viss försämring jämfört med 1967. För 1969 väntas underskottet
bli något mindre eller ca 800 milj. kr.
Med ledning av statistik för de tre första kvartalen 1968 för vissa av de i
posten korrigering av handelsstatistiken ingående komponenterna, har to
tala nettot för nämnda post beräknats till 100 milj. kr. för 1968. För 1969
har antagits samma belopp.
Sjöfartsnettot för 1968 kommer att uppvisa en påtaglig ökning jämfört
med 1967. Även för 1969 förutses en ökning, men av något mindre omfatt-
komma till stånd, med hänsyn till den pågående rationaliseringen av
sjötransportväsendet samt med hänsyn till tillväxten i världshandeln, som
dock synes bli lägre än under 1968.
Underskottet för turistnettot beräknas ha ökat 1968 i något lägre takt än
tidigare år. På basis av uppgifter för de tre första kvartalen har försämring
en för hela 1968 beräknats till drygt 150 milj. kr. För 1969 förutses en fort
satt försämring av ungefär samma storleksordning som 1968. Under senare
år har en dämpning i ökningstakten procentuellt sett kunnat iakttas. Under
1967 och 1968 underströks detta ytterligare av den allmänna konjunkturav-
mattningen, men troligen har även andra faktorer som det påtagligt förbätt
rade sommarvädret och omläggningen till högertrafik spelat viss roll.
Posten övriga tjänster, netto, har med ledning av uppgifter för de tre förs
ta kvartalen beräknats få ett negativt värde 1968 på ca 800 milj. kr. För
1969 har antagits en försämring av ungefär samma storleksordning som
1967—1968.
Transfereringar, netto, som bl. a. inrymmer betalningar i samband med
u-hjälpen inklusive bidrag till FN-organisationer, har för 1968 beräknats
till _362 milj. kr. Tillväxten av detta negativa saldo väntas öka efter hand
som u-hjälpen växer och för 1969 har antagits ett negativt netto om 500
milj. kr.
För bytesbalansen totalt (tabell 3) innebär ovannämnda kalkyler ett un
derskott på närmare 800 milj. kr. 1968, dvs. en försämring gentemot 1967
pa närmare 400 milj. kr. För 1969 skulle en obetydlig ytterligare försämring
äga rum. I dessa beräkningar har, såsom tidigare varit fallet, en särskild
68
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell 111:3. Bytes- och betalningsbalans 1965—1969
Milj. kr. löpande priser
1965
1966
1967
1968
(prognos)
1969
(prognos)
Export av varor, fob1...................
20 541
22 071
23 422
25 342
27 530
Import av varor, eif1 ...................
22 644
23 704
24 319
26 380
28 325
Handelsbalans
— 2103
—
1633
— 897
— 1038
— 795
Korrigering^ handelsstatistiken2
211
171
156
100
100
Sjöf artsnetto....................................
1 587
1 652
1 803
1 875
1 925
Turistnetto.........................................
— 587
— 741
— 920
— 1 075
— 1 225
Övriga tjänster, netto...................
— 404
— 621
— 643
— 813
— 1 000
Korrigeringspost ............................
300
375
450
525
600
Bytesbalans för varor och tj änster3
—
996
—
797
—
51
—
426
—
395
Transfereringar, netto...................
—
33
— 129
— 268
— 362
— 500
Bytesbalans för varor, tjänster och
—
319
—
788
—
895
transferingar4................................
—
1029
—
926
Kända kapitaltransaktioner ....
320
1 048
595
362
Restpost.............................................
760
363
— 457
Bankernas utlandsställning5 ....
51
485
— 181
1 Enligt handelsstatistiken.
2 Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke
monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
3 Överensstämmer—bortsett från »korrigeringspost»—med saldot mellan import och export
av varor och tjänster i försörjningsbalansen.
4 Överensstämmer—bortsett från »korrigeringspost»—med riksbankens bytesbalansbegrepp.
5 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
korrigeringspost inlagts i bytesbalansen för den antagna systematiska felvis
ningen i posterna övriga tjänster samt transfereringar.
Posten kända kapitaltransaktioner, netto, har av riksbanken beräknats
till drygt 350 milj. kr. för 1968. Posten inkluderar numera även nettot av
vissa kända handelskrediter, såsom varvskrediter i samband med fartygs-
export, krediter vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden mellan
tullvärden och betalningar för datamaskiner. Enligt senaste uppgifter häm
tade från höstenkäten för varven beräknas betalningarna från utländska
beställare något överstiga värdet av gjorda leveranser under 1968, medan
vårenkäten angav betalningarna till ett drygt 300 milj. kr. lägre belopp. Be
talningsökningen förklaras av, framhåller man på varvshåll, att en tidigare-
läggning ägt rum av vissa avbetalningar på lån, vilket i så fall skulle ha
inneburit en viss förbättring i varvens kreditläge under 1968. För 1969 räk
nar man nu med att betalningarna skall understiga värdet av leveranserna
med ca 430 milj. kr., dvs. att en återgång sker till betydande nettokredit-
givning.
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1969
69
IV. Produktionen
1. Industrin
Järnmalmsbrytningen låg under hela 1968 kvar på den i slutet av 1967
uppnådda höga nivån och kom därmed för året som helhet att ligga ca 12 %
över 1967 års produktion. Produktionsuppdragningen föranleddes av den
starkt stegrade efterfrågan på järnmalm i samband med expansionen av
stålproduktionen i Västeuropa. För 1968 som helhet beräknas sålunda ex
portvolymen preliminärt ha stigit med närmare 25 % jämfört med 1967.
Även den inhemska efterfrågan, som var svag under 1967, steg med 6 å 7 %
1967 1968. Den starka efterfrågeökningen ledde också till en minskning av
malmlagren hos producenterna med ungefär en halv miljon ton.
Under 1969 beräknas järnmalmsexporten stiga med ytterligare ett par
procent i volym i förhållande till 1968. Samtidigt beräknas produktionen
komma att öka med ca 5 %, vilket skulle medföra en svag ökning av lagren
hos producenterna.
Läget på den svenska järn- och stålmarknaden förbättrades under 1968.
Efterfrågan på hemmamarknaden ökade, främst beroende på produktions-
uppgången inom verkstadsindustrin. Bidragande till efterfrågeökningen 1968
var också den lageromsvängning som synes ha skett under slutet av 1968 då
lagren av järn och stål inom verkstadsindustrin, beräknas ha ökat efter att
ha minskat under hela 1967 och de tre första kvartalen 1968, att döma av
töreliggande statistik. Tillströmningen av order från exportmarknaden var
god och exporten ökade volymmässigt med ca 9 % under 1968. Exportpri
serna på handelsfärdigt järn och stål var dock något lägre under 1968 än
under 1967. Expansionen inom branschen tog sig också uttryck i ett höjt
kapacitetsutnyttjande. Importen av järn och stål ökade med ca 13 % under
1968. Produktionen inom järn- och stålverken, som ökade med endast 2 %
under första halvåret 1968 steg med 14 % under tredje kvartalet, allt jäm
fört med motsvarande period 1967. För helåret 1968 beräknas en produk
ti onsuppgång på 8 % ha inträffat, vilket implicerar en produktionsökning
under fjärde kvartalet med 14 % jämfört med samma period 1967.
För gruppen andra metallverk var produktionsuppgången något kraftigare
än inom järn- och stålverken, ca 10 %, och för hela branschen järn- och
metallverk beräknas produktionsökningen från 1967 till 1968 därmed till
närmare 9 %.
För 1969 har utvecklingen bedömts med hjälp av en försörjningsbalans
för järn och stål (tabell 1). Denna visar på en produktionsökning på ca
70
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell
TV: 1.
Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen
1966—1969
Milj. kr. 1959 års producentpriser
1966
1967
1968
(prel.)
1969
(prognos)
Produktion .............................................
3 229
3 251
3 510
3 810
Import.....................................................
986
945
1 070
1170
Summa tillgång
4 215
4196
4 580
4 980
Export.....................................................
1 298
1 472
1 600
1 730
Varuinsats .............................................
3 038
3 070
3180
3 340
industri.................................................
2 672
2 683
2 790
2 940
byggnadsverksamhet........................
366
387
390
400
Lagerförändring....................................
+ 32
— 130
— 10
+ 100
Saldopost.................................................
— 153
— 216
— 190
— 190
Summa användning
4 215
4196
4 580
4 980
Källa: Konjunkturinstitutet.
9 % för 1969. Hemmamarknadsefterfrågan väntas fortsätta öka, dock ej i
så stor omfattning som under 1968. Denna ökning är främst hänförlig till
en fortsatt produktionsuppgång inom verkstadsindustrin jämsides med en
ökning av järn- och stållagren inom denna bransch. Exporten beräknas
komma att öka med ca 8 %. Importen väntas stiga med ca 9 %, vilket är
ett par procentenheter mindre än importökningen 1968.
Orderläget inom varven var relativt gott under 1968, mycket tack vare den
kraftiga orderpåfyllnaden under tredje kvartalet 1967 men också på grund
av den bortsett från första kvartalet goda ordertillströmningen under 1968.
Under året har också en del prishöjningar kunnat noteras för de nya order
na. Produktionen under 1968 tycks emellertid ha varit ungefär oförändrad
i förhållande till 1967, att döma av en kalkyl baserad på de uppgifter som
nu föreligger beträffande export-, investerings- och lagerutvecklingen vad
avser fartyg. Motsvarande kalkyl har gjorts för 1969 och denna pekar på en
ökning av varvens produktion med 4 å 5 % för detta år.
Efter den matta utvecklingen inom verkstadsindustrin (exkl. varv) under
1967 inträffade en förbättring i efterfrågeläget under 1968. Orderingången
ökade således icke obetydligt såväl från export- som hemmamarknaden och
detta även om man bortser från de svenska försvarsbeställningar av flyg
plan. Uppgången hänför sig framför allt till de mekaniska verkstäderna. En
minskning kan däremot noteras för manufaktursektorn, främst hänförlig till
exportorderna, vilket torde sammanhänga med den starka utländska pris
konkurrensen, som blev särskilt kännbar efter devalveringarna i slutet av
1967.
Det förbättrade efterfrågeläget ledde till att produktionen drogs upp suc
cessivt under 1968. Uppgången förefaller ha varit rätt svag under första
delen av året men har accelererat kraftigt under senare delen av året. Pro-
71
Tabell TV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter1, exkl. fartyg 1966—1969
Milj. kr. 1959 års producentpriser
Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1969
1966
1967
1968
1969
(prel.)
(prognos)
Produktion .............................................
15 853
15 495
16 600
17 710
Import.....................................................
5 899
6 121
6 490
7 100
Summa tillgång
21752
21616
23 090
24 810
Privat konsumtion................................
3 813
3 774
4 180
4 590
nyinköp av bilar ............................
1 286
1 129
1380
1 590
övrigt ...................................................
2 527
2 645
2 800
3 000
Investeringar i maskiner m. m...........
7 738
7 548
7 900
8 090
privata.................................................
5 078
4 914
5 000
5 230
offentliga.............................................
2 660
2 634
2 900
2 860
Lagerförändring....................................
+ 445
— 31
-1- 40
+ 260
Export.....................................................
6 044
6 449
7 000
7 730
Varuinsats .............................................
3 712
3 876
3 970
4 140
industri.................................................
1 842
1 899
1 980
2 070
byggnadsverksamhet........................
1 870
1 977
1990
2 070
Summa användning
21752
21616
23 090
24 810
1 Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som
verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en liten överskattning men för perioden 1960—
1966 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de
arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid
inte enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt
balansen kan sannolikt också hänföras till dels systematiska fel i de på nationalräkenskapen
grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan dels skillnaden i de prisdefla-
torer som använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräken
skapen.
Källa: Konjunkturinstitutet.
duktionsökningen tycks ha varit starkast inom transportmedelsindustrin,
som även under 1967 var den delbransch som hävdade sig bäst.
Produktionsutvecklingen för året som helhet liksom för 1969 har bedömts
med hjälp av en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 2). Här
vid skall dock nämnas att den import- och exportutveckling som presenteras
i balansen avviker från den som redovisas i avsnittet om utrikeshandeln. Till
en del beror avvikelsen på olika definitioner av begreppet verkstadsproduk
ter — sålunda ingår här till skillnad från handelsstatistikens definition i
såväl importen som exporten t. ex. flygplan och vapen. Framför allt förklaras
skillnaderna emellertid av att de import- och exportprisindex som används i
handelsstatistiken inte använts vid deflateringen i försörjningsbalansen, ef
tersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna framför allt vad gäller
exporten under 1967. Såväl import som export har i balansen i stället de-
flaterats med pristal som i huvudsak grundas på företagens uppgifter i en
käterna om verkstadsexporten. Importprisutvecklingen 1968 har dock re
ducerats med hänsyn till en kalkylerad sänkning av importpriserna till följd
av devalveringarna i slutet av 1967.
En faktor att ta speciell hänsyn till då det gäller utvecklingen 1966—1968
är olikheten 1967 och 1968 av förändringen i lager av varor i arbete inom
verkstadsindustrin. Enligt nationalräkenskapens uppgifter minskade dessa
lager med drygt 20 milj. kr. i 1959 års priser under 1967. För 1968 däremot
beräknas de ha ökat med ca 50 milj. kr. Då förädlingsvärdet i dessa varor
måste antas vara betydligt mindre än i de övriga komponenterna i balansen,
ger dessa förändringar ett något för starkt utslag i den genom balansen
mätta produktionsutvecklingen, således en för stor minskning 1967 och en
för stark ökning 1968. Vidare föreligger möjligen en felperiodisering i na
tionalräkenskapen — som kan vara av storleksordningen 100 milj. kr. —
så att 1968 överskattats och 1967 underskattats. För en sådan slutsats talar
det förhållandet, att balansen ojusterat ger en produktionsökning på drygt
7 %. På grund av att balansen tidigare visat sig underskatta produktions
ökningarna (se not till tabell 2), skulle man egentligen justera upp produk-
tionsuppgången till drygt 8 %, vilket förefaller osannolikt högt.
Med hänsyn till vad som ovan framhållits har den ur balansen erhållna
produktionsökningen justerats ned och produktionen inom verkstadsindu
strin beräknas ha ökat med drygt 6 % 1967—1968. Ökningen bärs främst
upp av exportuppgången, som preliminärt beräknats till 8 å 9 %, samt en
stark tillväxt i den privata konsumtionen av verkstadsprodukter — främst
beroende på en beräknad drygt 20-procentig ökning av bilköpen. Importen
beräknas preliminärt ha ökat med 6 % i volym.
Under 1969 beräknas den inhemska efterfrågeökningen bli något lägre
än 1968, främst beroende på en liten tillbakagång i de offentliga maskin
investeringarna, vilka ökade kraftigt 1968. De privata investeringarna be
räknas samtidigt komma att öka något mera än 1968. Uppgången för var
aktiga konsumtionsvaror väntas bli något lägre 1969 än 1968 på grund av
en väntad lägre ökningstakt då det gäller nyinköp av bilar. Exportvolymen
beräknas stiga något snabbare än 1968, nämligen med 10 å 11 %. Med en
kalkylerad samtidig import ökning på ca 9 % ger balansen en produktions
ökning på 6,5 %, som med hänsyn till ovannämnda korrigeringar justerats
upp till närmare 8 %.
Efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror ökade kraftigt under 1968.
Exportleveranserna beräknas preliminärt ha uppgått till 1 340 tusen stds,
vilket innebär en ökning med 13 % utöver den redan 1967 höga nivån. Sam
tidigt steg den inhemska efterfrågan något mera än 1967. Den starka efter
frågan ledde till en kraftig produktionsuppdragning och för 1968 som hel
het beräknas produktionen preliminärt ha legat omkring 11 % över 1967
års nivå. Produktionsuppgången var störst vid de mindre sågarna, vilka hade
dragit ned sin produktion kraftigt under 1967. Sannolikt har den livliga
efterfrågan också lett till att sågverken kunnat reducera sina lager något
under 1968.
Produktionsutvecklingen under 1969 har bedömts med hjälp av en för-
72
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
73
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1966—1969
1 000 stds
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
1966
1967
1968
1969
(prel.)
(prognos)
Produktion .............................................
2 134
2 050
2 275
2 370
Import .....................................................
35
29
35
35
Summa tillgång
2169
2 079
2 310
2 405
Export......................................................
1 075
1 189
1 340
1 320
Varuinsats .............................................
1 144
1 166
1210
1 275
industri.................................................
711
716
755
805
byggnadsverksamhet........................
433
450
455
470
Lagerförändring....................................
+ 78
+ 26
— 25
+ 25
Saldopost.................................................
- 128
- 302
- 215
- 215
Summa användning
2169
2 079
2 310
2 405
Källa: Konjunkturinstitutet.
sörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror (tabell 3). Balansen tyder
på en produktionsökning på omkring 4 % jämfört med 1968. Denna pro
duktionsökning torde framför allt komma att hänföra sig till de större såg
verken, som strävar efter att hålla ett högt kapacitetsutnyttjande och som
dessutom får ett ganska stort kapacitetstillskott under 1969.
Såsom framgår av balansen beräknas exporten falla tillbaka något under
1969 — med 1 å 2 % från den mycket höga fjolårsnivån (se avsnittet om
exporten). Den inhemska efterfrågan väntas fortsätta att öka i ungefär sam
ma takt som under 1968. Vidare har kalkylerats med en lagerökning vid såg
verken under 1969, delvis sammanhängande med att krav på större lager
hållning hos producenterna kan bli följden av övergången till metermått för
trävaror den 1 april 1970.
Efter en relativt matt utveckling under ett par år steg produktionen inom
träindustri exklusive sågverk i början av 1968 och för året som helhet torde
en produktionsökning med ca 6 % ha skett för denna grupp. Detta kan i
första hand tillskrivas en genom byggnadsverksamhetens omfattning och in
riktning ökad produktion av snickerier och trähus. Samtidigt ledde den kraf
tiga ökningen av möbelkonsumtionen till en produktionsuppgång inom mö
belindustrin, trots att en stor del av konsumtionstillväxten tillgodosågs ge
nom en starkt stegrad import.
För 1969 beräknas produktionsuppgången för denna grupp bli av unge
fär samma storlek som 1968. En något högre uppgång kalkyleras i de av
byggnadsverksamheten beroende delarna inom branschen. Samtidigt kan
man dock räkna med en lägre tillväxt i de konsumtionsinriktade delarna av
branschen med hänsyn till den prognoserade lägre ökningstakten i den pri
vata konsumtionen.
En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom trä
industrins olika branscher skulle för den totala träindustrin innebära en
produktionsökning 1967—1968 på ca 8 % samt en produktionsökning 1968
—1969 på 5 %.
Den bristande balansen mellan kapacitet och efterfrågan inom den svens
ka massaindustrin ledde till att produktionsbegränsningar genomfördes un
der de två första tertialen 1968. Produktionsvolymen kom därmed under de
tre första kvartalen 1968 att minska med ca 3 % jämfört med motsvarande
period 1967. Under de sista månaderna 1968 ökade orderingången emellertid
markant och såväl produktion som exportleveranser steg kraftigt. Prelimi
närt beräknas därmed produktionsvolymen för 1968 som helhet ha legat på
ungefär samma nivå som 1967. Tillväxten i exportvolymen beräknas ha va
rit ca 2 % 1967—1968, samtidigt som hemmamarknadsleveranserna ökat
kraftigt. Denna leverans- och produktionsutveckling har möjliggjort en
minskning av producentlagren.
Produktionen av kemisk avsalumassa uppgick under 1968 till drygt 3,5
miljoner ton vilket i stort sett är samma kvantitet som 1967. Utvecklingen
skiljer sig påtagligt för de olika kvaliteterna. Såväl produktion som leve
ranser av blekt sulfat ökade kraftigt medan minskningar registrerades inom
övriga sektorer. Avsalumarknaden för oblekt sulfat har fortsatt att minska
genom ökad vidareförädling av denna kvalitet inom integrerade massafabri-
ker-pappersbruk. Utbudet av blekt sulfit minskade genom ytterligare före-
tagsnedläggelser och marknaden för oblekt sulfit har krympt genom ökad
användning av blekt sulfat.
För den mekaniska massan har avsättningsläget förbättrats under 1968.
Den ökade exporten har inte resulterat i någon höjning av produktionsnivån
då producenterna skurit ned lagren.
Den i slutet av 1968 ökade efterfrågan på massa kan möjligen ha varit en
reaktion på en förväntad prishöjning, vilken också genomfördes i november.
Dessa order torde inte helt kunna effektueras under sista kvartalet 1968,
varför en stor del kommer att levereras under de första månaderna 1969. För
1969 som helhet beräknas den totala massaexporten öka med 3 1/2 % i
volym. Den prognoserade knappt 5-procentiga ökningen av exporten av ke
misk massa beräknas i stort sett utgöras av stigande leveranser av blekt sul
fat, medan exporten av övriga kvaliteter beräknas bibehållas på 1968 års
nivå.
Även under 1969 torde producenterna komma att anpassa produktionen
efter avsättningsmöjligheterna. Med den ovan angivna efterfrågeutveckling-
en och ett antagande om att inga större lagerförändringar sker under 1969
beräknas produktionen av avsalumassa öka med ca 5 % 1968—1969. Pro
duktionskapaciteten 1969 kommer dock att vara större än den beräknade
produktionen varför driftsinskränkningar torde komma att genomföras även
1969.
Läget inom pappers- och pappindustrin förbättrades påtagligt under 1968.
74
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
75
Leveransutvecklingen, som stagnerade under 1967, visade en kraftig ökning
under 1968. Exporten beräknas ha ökat nära 17 % i kvantitet samtidigt som
avsättningen på hemmamarknaden stigit med 7 %. Produktionen ökade
kraftigt under årets lopp vilket belyses av nedanstående tablå över produk
tionsvolymens utveckling under 1967 och de tre första kvartalen 1968 (sä-
songrensade uppgifter, 1967 — 100):
1 kv.
2 kv.
3 kv.
4 kv.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
1967 ............................ 98
99
103
100
1968 ............................ 103
107
114
Jämsides med produktionsstegringen ökade kapacitetsutnyttjandet suc
cessivt under 1968 och pappersbruken var vid årets slut uppe i ett mycket
högt kapacitetsutnyttjande. För 1968 som helhet beräknas produktionen ha
uppgått till ca 3,6 miljoner ton papper och papp, vilket innebär en volym
mässig ökning på ca 9 % jämfört med 1967. För tidningspapper noterades en
stegring på närmare 14 %, medan uppgången för övrigt papper och papp
stannade vid omkring 8 %. Den starka efterfrågan har dessutom lett till att
producenterna under 1968 minskade de lager, som byggts upp under 1967.
Den bedömning av pappersexporten 1968—1969 som gjorts inom kon
junkturinstitutet, och som närmare redovisas i kapitel III, innebär i det när
maste en halvering av ökningstakten 1967—1968. Hemmamarknadsleveran-
serna beräknas samtidigt fortsätta att öka, dock i något lägre takt än under
1968. Under förutsättning av ungefär oförändrad lagerhållning i producent
ledet under 1969 skulle denna efterfrågeutveckling leda till en volymmässig
ökning av produktionen 1968—1969 på 8 å 9 %.
Produktionen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvara- och to-
baksindustrin ökade 1968 med ca 3 %. Den egentliga livsmedelsindustrins
utveckling var ganska matt under 1968 och produktionen beräknas ha ökat
med endast ca en halv procent. Dryckesvaruindustrin visar däremot hög ök
ningstakt, ca 15 %, medan tobaksfabrikernas produktion minskat obetydligt,
ca 1 %.
För 1969 får man räkna med en något lägre ökning av produktionen inom
denna sektor på grund av en beräknad lägre ökningstakt av livsmedelskon-
sumtionen.
Vad gäller produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin
föreligger när detta skrivs produktionssiffror endast t. o. m. första halvåret
1968. Det förefaller emellertid av barometerdata att döma som om produk-
tionstakten inom den egentliga textilindustrin (exkl. trikå) och den icke
konfektionsinriktade sömnadsindustrin skulle ha ökat, medan tillverkningen
inom övriga delar av branschen varit oförändrat svag under tredje kvarta
let. Detta skulle betyda att skoproduktionen under de tre första kvartalen
1968 legat 12 % under motsvarande nivå 1967, konfektionsindustrins pro
duktion 3—4 % lägre än 1967 och trikåtillverkningen på ungefär samma
nivå. Det är inte troligt att utvecklingen under sista kvartalet 1968 anmärk
ningsvärt avvikit från den som rådde tidigare under året. Textil-, bekläd
nads- och sömnadsindustrins samlade produktion för helåret 1968 kan där
för uppskattas ha varit 2 å 3 % lägre än 1967. En sådan utveckling går ock
så väl in i konjunkturinstitutets försörjningsbalans för beklädnadsvaror,
där produktionsminskningen framräknats till 4,5 %. Balansens utbudssida
inrymmer vidare en importvolymtillväxt på 11 %. På efterfrågesidan har
kalkylerats med en konsumtionsökning på 2 %, en lagerökning — knappt
hälften av konsumtionsökningen — samt en exportuppgång på 8 %.
Till grund för bedömningen av utvecklingen 1969 ligger ovannämnda ba
lans för beklädnadsvaror. I denna har konsumtionsökningen för dessa varor
uppskattats till ca 2 % — på basis av konjunkturinstitutets prognos för kon
sumtionen av icke varaktiga konsumtionsvaror (exkl. livsmedel). Vidare har
lagerökningen bedömts bli måttlig eller något lägre än 1968. Den totala in
hemska efterfrågan kan av estimerade samband att döma väntas ge upphov
till en importökning på 9 %. Exporten slutligen beräknas öka med 10 %.
Dessa beräkningar leder fram till en svag minskning av beklädnadsproduk-
tionen 1969. Å andra sidan torde en måttlig produktionsökning inom den
egentliga textilindustrin (exkl. trikå) samt övrig sömnadsindustri väga upp
denna produktionsminskning, varför den samlade sektorns produktion 1969
torde komma att stiga med en knapp procent.
De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 % av den totala indu
striproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår un
der benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1966
till övervägande delen mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna ut
vecklingen 1967—1969 syftar huvudsakligen till att ge en ungefärlig upp
skattning av produktionsförändringarna inom dessa branscher sammantag
na. Jord- och sten, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlings
värdemässigt tyngst vägande branscherna inom gruppen, som också innefattar
pappersvaru-, läder- och gummivaruindustri. Nedan berörs utvecklingen
inom de två förstnämnda av dessa branscher.
Produktionsvolymens ökning inom jord- och stenindustrin tycks ha varit
av ungefär samma storleksordning 1968 som 1967, nämligen ca 3 %. Med
hänsyn till byggnadsverksamhetens prognoserade omfattning 1969 beräk
nas produktionsökningen 1968—1969 komma att bli något litet högre.
Den starka expansion som präglat den kemisk-tekniska industrin under
de senaste åren tycks ha fortsatt under 1968. Liksom 1967 visar oljeraffina
derierna en mycket kraftig produktionsökning — ca 45 % — vilket lett till
att de nu svarar för 11 ä 12 % av produktionen inom branschen. För övriga
delar av branschen, som dock till större delen är mycket bristfälligt täckta
av statistik, tycks ökningen ha fortsatt, dock i något lägre takt än 1967.
Under 1969, då oljeraffinaderiernas kapacitetstillväxt tillsvidare synes
upphöra, väntas ökningstakten för denna delbransch avta betydligt. Ök-
76
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
77
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1967—1969
Procentuella volymförändringar
1967—1968
(prel.)
1968—1969
(prognos)
Järnmalmsgruvor..................................................................
12
5
Järn- och andra metallverk .............................................
9
9
Verkstadsindustri, exkl. varv ........................................
6
8
Träindustri...............................................................................
8
5
Massaindustri...........................................................................
0
5
Pappers- och pappindustri.................................................
9
9
Livsmedelsindustri ..............................................................
3
2
Textil- och beklädnadsindustri.........................................
— 3
1
Övriga branscher, exkl. varv.............................................
7
6
Totala industrin
6
6
Källa: Konjunkturinstitutet.
ningen inom övriga delar av branschen antas bli ungefär densamma som
under 1968. Den totala produktionsökningen 1968—1969 inom kemisk-tek-
nisk industri skulle därmed bli ett par tre procent lägre än 1967—1968.
Totalt för gruppen övriga branscher torde man med hänsyn till ovanståen
de kunna räkna med en produktionsökning på ungefär 7 % för 1967—-1968
och omkring 6 % för 1968—1969.
Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling un
der 1968 ger till resultat, att den totala industriproduktionen kan beräknas
ha ökat med ungefär 6 % 1967—1968 mot endast 2 % ett år tidigare. Pro-
duktionsuppdragande 1968 är främst de höga ökningstalen för gruvor, järn-
och metallverk samt trä-, pappers- och kemisk industri jämte den åter rela
tivt goda tillväxten inom den tungt vägande verkstadsindustrin.
För 1969 implicerar — såsom ovan redovisats — de givna prognoserna
för konsumtion, investeringar, lagerförändringar, export och import en pro-
duktionsuppgång i samma takt som 1968, dvs. med omkring 6 %. Öknings
takten från 1968 bibehålls i stort sett för metall- och pappersindustrin.
Dämpningen i tillväxttakten för framför allt gruvor och träindustri uppvägs
av att produktionsökningar under 1969 beräknas komma till stånd inom
massa- samt textil- och beklädnadsindustrin. 2
2. Skogsbruket
De konsekvenser den ovan redovisade utvecklingen inom skogsindustri
erna samt föreliggande export-, import- och lagerprognoser beräknas få för
skogsbruket har sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (ta
bell 5).
Som framgår av balansen beräknas avverkningarna under 1968 ha varit
omkring 9 % lägre än 1967. Produktionsminskningen är nästan helt hänför-
78
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1969
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
1965
1966
1967
1968
1969
(prel.)
(prognos)
Produktion .............................................
49 741
48 918
53 980
48 880
53 620
sågtimmer .........................................
19 815
18 970
18 290
19 850
20 770
massa- och boardved........................
25 446
25 617
31 480
24 930
28 860
övrigt rundvirke................................
4 480
4 331
4 210
4 100
3 990
Import .....................................................
389
373
413
370
370
Summa tillgång
50130
49 291
54 393
49 250
53 990
Export.....................................................
2169
2103
2 645
2 740
2 595
Lagerförändring....................................
— 2 583
— 1 697
+ 2 703
— 4 700 — 2 050
Förbrukning.............................................
50 544
48 885
49 045
51 210
53 445
sågtimmer .........................................
19 255
18 544
17 845
19 800
20 610
massa- och boardved........................
26 975
26 136
27 105
27 420
28 960
övrigt rundvirke................................
4 314
4 205
4 095
3 990
3 875
Summa användning
50130
49 291
54 393
49 250
53 990
Källa: Konjunkturinstitutet.
lig till massaveden, där den beräknas ha varit drygt 20 %, medan produk
tionen av sågtimmer stigit med ca 9 %. Den kraftiga minskningen för mas
saveden förklaras av att en lageromsvängning skett från 1967 till 1968. Efter
en opåräknad lagerökning under 1967 på 2,7 miljoner kubikmeter massaved
beräknas en minskning med omkring 4,5 miljoner kubikmeter ha skett un
der 1968. Den sammanlagda förbrukningen av rundvirke beräknas ha stigit
med 4 1/2 %, en ökning som framför allt hänför sig till sågtimret.
Under 1969 beräknas förbrukningen av rundvirke stiga med 4 å 5 %, var
vid ökningen beräknas bli något större för massaveden än för sågtimret.
Massavedslagren har antagits komma att fortsätta att minska med ca 2 mil
joner kubikmeter. Exporten av rundvirke har stigit kraftigt främst på grund
av ökad export till Norge under 1967 och 1968. Denna export väntas falla
tillbaka något under 1969, vilket framför allt förklarar den prognoserade
minskningen i exporten med 5 %. Ett realiserande av den sålunda skisse
rade efterfrågan under 1969 skulle innebära en ökning av skogsavverk
ningarna med ca 10 %.
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av jordbruks
nämnden ha ökat med ca 3 % i volym 1967—1968. Animalieproduktionen
och produktionen av vegetabilier beräknas ha ökat i ungefär samma tak. För
1969 räknar jordbruksnämnden med en minskning av jordbrukets bidrag
till bruttonationalprodukten med ca 11,5 % i volym. Produktionen av vege
tabilier, framför allt brödsäd och oljeväxter, beräknas minska kraftigt un
der förutsättning av normal skörd.
Elkrafts produktionen ökade, enligt centrala driftledningen, med 5,5 % i
volym 1967—1968. Ökningen ligger främst på värmekraftproduktionen. För
brukning av elkraft för prima ändamål steg med ca 8 % 1967—1968, sam
ma stegringstakt som väntas för 1968—1969. Produktionsökningen totalt
1968—1969 skulle enligt driftledningens beräkningar komma att uppgå till
drygt 1 %.
Utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten beskrivs ut
förligt i kapitel VII. De där framlagda beräkningarna tyder på en volymmäs
sig ökning av byggnads- och anläggningsinvesteringarna med knappt 2 %
1967— 1968 och ca 4 % 1968—1969.
De förändringstal för produktionsvolymen inom olika näringsgrenar som
redovisats ovan sammanfattas i nedanstående tablå. Produktionen av varor
och kraft skulle ha ökat med drygt 4 % i volym 1968, obetydligt högre ök
ning väntas för 1969. Industriproduktionen beräknas komma att öka i unge
fär samma takt 1969 som 1968, ca 6 %, medan ökningstakten i byggnads
investeringar väntas komma att fördubblas 1969. För elkraftsproduktionen
1969 förväntas en påtagligt avsaktande ökningstakt jämfört med 1968. Pro
duktionen inom jordbruk och skogsbruk beräknas minska med ca 11,5 %
respektive öka med drygt 9,5 % 1969.
Bruttonationalproduktens ökning 1967—1968 med 3,5 % skulle med ovan
angivna förutsättningar angående varu- och kraftproduktionen, innebära att
tjänstesektorernas produktion, kalkylerad som restpost, ökat med knappt
3 %. Mot en beräknad ökning av bruttonationalprodukten om ca 4 %
1968— 1969 svarar på motsvarande sätt en ökning av tjänsteproduktionen
med ca 3,5 %, vilket synes vara en mer normal ökningstakt än det orea
listiskt låga värde, som residualt erhålls för 1968. De offentliga tjänsterna
väntas komma att öka med 6 % 1969 mot 7,5 % 1968, medan de privata
tjänsternas tillväxt 1969 residualt skulle utgöra 3 %.
Förändringar i produktionsvolym
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
79
1967—1968
procent
1968—1969
mkr i 1968
procent
Jordbruk ....................................
3
års priser
- 500
- 11,5
Skogsbruk ................................ - -9,5
250
9,5
Industri ....................................
6
2 600
6
Byggnadsverksamhet ............
2
500
4
Elkraftsproduktion...................
5,5
50
1
Summa varu- och kraftproduk
tion .........................................
4
2 900
4,5
Tjänstesektorerna ........................
3
2 800
3,5
Total produktion.....................
3,5
5 700
4
80
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
V. Arbetsmarknaden
1. Arbetsmarknaden under 1968
Läget på arbetsmarknaden under 1968 kan karakteriseras med att efter
frågan på arbetskraft, mätt med antalet obesatta platser vid månadens mitt,
efter att säsongrensat ha nått sin lägsta nivå under senare delen av 1967
varit i stort sett stigande. Arbetslösheten var dock fram till hösten fortfaran
de högre än under 1967. En tillfällig försvagning i utvecklingen torde ha ägt
rum under sommarmånaderna. Därefter synes emellertid efterfrågan ha
fortsatt att stiga, och den registrerade arbetslösheten var under fjärde kvar
talet 1968 något lägre än under samma period 1967.
Efterfrågan på arbetskraft
Serien över obesatta platser torde vara den lämpligaste för att belysa efter
frågan på arbetskraft. Serien redovisas också med fördelning både på nä
ringsgrenar och på län. Från och med april 1968 har antalet obesatta platser
varje månad varit högre än motsvarande månadstal för 1967, och i decem
ber 1968 var uppgången 31 %. Antalet obesatta platser uppgick därmed till
87 010, och var även klart högre än värdena för december 1966 och 1962.
För vissa näringsgrenar visas i diagram 1 säsongrensade kurvor för
serien över obesatta platser t. o. m. november 1968. Av diagrammet framgår
att trenden för den på detta sätt mätta efterfrågan varit uppåtriktad under
det senaste året. Utvecklingstendensen har varit likartad i flertalet branscher
och näringsgrenar. En fortsatt uppgång ägde rum mellan november och
december 1968. Den kraftigaste, och i stort sett obrutna, uppgången ägde
rum inom industrin, där metall- och verkstadsindustrin väger tyngst. Även
inom skogsindustrierna var uppgången markerad, och inom träindustrin
framträdde den redan i början av 1967. Däremot synes den tidigare ned
gången inom textilindustrin m. m. ha upphört först under mitten av 1968.
Inom byggnadsverksamheten steg antalet obesatta platser från senare delen
av 1967, medan vändningen uppåt inom handel och samfärdsel kom något
senare. Inom de offentliga tjänsterna har uppgången inte varit lika kraftig
som inom de övriga sektorerna, vilket torde bero på att möjligheter förelegat
att i högre grad än tidigare tillgodose behoven av arbetskraft. I detta sam
manhang måste också påpekas att den nedgång i antalet obesatta platser
som Lidigare skedde ej heller var lika kraftig inom tjänstesektorn.
Trots att antalet obesatta platser under större delen av 1968 varit högre
än under 1967 har antalet under en månad vid arbetsförmedlingarna nyan-
mälda lediga platser varje månad under perioden januari—oktober 1968
varit lägre än motsvarande värden för 1967. Skillnaden uppgick under okto-
81
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Diagram V: 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1966—nov. 1968
Säsongrensade månadssiffror. Log skala
6 0 000
50000
40 000
Totalt
30 000
30 000
Privata och offentliga tjänster
20 000
20000
Industri och hantverk
Offentliga tjänster
10 000
10000
Metall- och verkstadsindustri
Varuhandel'
Textil-, sömnads-, läder-, här-
och gummivaruindustri
Byggnadsverksamhet
Träindustri
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
ber 1968 till mindre än 2 %. Nedgången i antalet nyanmälda lediga platser
kan vara en effekt av den omläggning från början av 1968 som skett av
förmedlingsverksamhetens rutiner. En tänkbar förklaring till den olikartade
utvecklingen kan också vara att efterfrågan på arbetskraft i huvudsak torde
avse yrkesutbildad personal, medan utbudet, delvis som en följd av den suc
cessiva sysselsättningsnedgången från högkonjunktur år et 1965, till stor del
utgörs av arbetskraft med lägre konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Då
vidare arbetskraftens rörlighet fortfarande synes vara låg, kan det förhållan
det uppstå att nytillskottet av lediga platser minskar medan det otillfreds
ställda arbetskraftsbehovet ökar.
Utvecklingen kan i viss mån även belysas med konjunkturinstitutets baro
meterundersökningar för industrin och byggnadsverksamheten. Av dessa
framgår, såsom utförligt redovisades i konjunkturinstitutets höstrapport, att
andelen företag som uppgivit brist på yrkesarbetare respektive andra arbe
tare inom industrin var låg under såväl 1967 som första halvåret 1968, me-
6
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
82
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell V:l. Den registrerade arbetslösheten 1967 och 1968 regionalt och branschvis
Kvartalsgenomsnitt
Arbetslöshetsförsäkrade
Samtliga
arbetslösa
varav:
kvinnor
Industri
arbetare
Byggnads
arbetare
Skogs
arbetare
Övriga
I. Antal registrerade arbetslösa
1968
1. Hela landet
j
..............................
14 200
19 390
2 210
12 740
56 620
9 820
II ...........................................
11 090
8 100
2 170
8 020
35 240
7 580
Hl
....................................
11 730
3 970
1 510
6 720
30 520
7 900
IV
..................................
12 360
7 780
2 070
9 370
38 160
9 210
2. Södra och mellersta Sverige
I
....................................
10 110
12 960
240
7 630
36 070
6 310
II .............................................
7 820
4 190
100
4 120
19 940
4 970
III
....................................
8 520
2 170
110
3 860
18 910
5 240
IV ...........................................
8 590
3 920
150
5 070
21 640
5 860
3. Värmland, Dalarna och
Norrland
I
..................................
4 090
6 430
1 970
5110
20 550
3 510
II
.........................................
3 270
3 910
2 070
3 900
15 300
2 610
Hl
.......................................
3 210
1 800
1 400
2 860
11 610
2 660
IV ...........................................
3 770
3 860
1 920
4 300
16 520
3 350
II. Förändring från motsva
rande period 1967
1. Hela landet
I
.......................................
2 710
2 250
570
3 530
9 960
1 670
II
.......................................
1 750
— 850
520
1 740
2 930
1 560
III ...........................................
2 890
— 140
720
1 760
5 160
1 430
IV.............................................
540
— 1200
380
1 030
— 900
460
2. Södra och mellersta Sverige
I .............................................
1 560
1 670
130
2 100
5 710
840
II .............................................
1 190
— 1 260
50
800
560
1 110
III.............................................
1 940
— 600
70
820
1 930
1 000
IV.............................................
70
— 1 460
20
220
— 2 550
220
3. Värmland, Dalarna och
Norrland
I
...........................................
1 150
580
440
1 430
4 250
830
II .............................................
560
410
470
940
2 370
450
III.............................................
950
460
650
940
3 230
430
IV.............................................
470
260
360
810
1 350
240
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
clan septemberbarometern indikerade något ökad arbetskraftsbrist. Av preli
minära resultat från decemberbarometern synes det framgå att andelen in
dustriföretag som uppgivit brist på yrkesarbetare ökat något ytterligare.
Bristen på tjänstemannapersonal var dock fortfarande obetydlig, och inom
byggnadsverksamheten efterfrågades huvudsakligen träarbetare.
83
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Diagram V:2. Arbetslöshetsprocenten 1965—1968
A Antal arbetslöshetsförsäkrade arbetslösa i procent av medlemsantalet 1 arbetslöshetskas
sorna vid månadens mitt.
® Arbetslösheten i procent av arbetskraften enligt arbetskraftsundersökningarna i februari
maj, augusti och november.
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska centralbyrån.
Arbetslöshet m. m.
Som framgår av tabell 1 var antalet registrerade arbetslösa under första
kvartalet 1968 nästan 10 000 fler än under samma period 1967, medan ök
ningen för andra kvartalet uppgick till 2 900. Mellan andra och tredje kvar
talen 1968 avvek utvecklingen från den säsongmässigt normala, och för in
dustriarbetare i södra och mellersta Sverige registrerades t. o. m. en ökning
i arbetslösheten mellan juni och juli 1968, vilken emellertid till stor del för
klaras av att arbetstagare, som varit anställda för kort tid för att vara be
rättigade till semesterersättning, under semestern anmälde sig som arbets
lösa. Mellan tredje kvartalen 1967 och 1968 ökade antalet arbetslösa perso
ner med över 5 000. Jämförelser med 1967 blir dock inte helt korrekta, då
arbetslöshetstalen även påverkas av förändringar i arbetsmarknadspolitiken
från den 1 juli 1968. Sålunda hade t. o. m. den 30 september inkommit ca
1 850 ansökningar om statligt omställningsbidrag, och av dessa uppgav sig
drygt 900 inte tidigare ha haft kontakt med arbetsförmedlingen. I mitten av
november hade motsvarande tal stigit till ca 2 500 respektive 1 400. Även
möjligheten till förlängd ersättning från arbetslöshetskassa torde i någon
mån ha påverkat arbetslöshetstalen. Under juli och augusti utbetalades så
dana ersättningar avseende 2 250 personer. Trots den inverkan dessa arbets-
84
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell V:2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1967—1968
År, kvartal
I arbetsmarknads-
I bered-
Beviljade start-
utbildning
skapsarbeten1
hjälpsbidrag
Kvartals-
Förändring
Kvartals-
Förändring
Totalt
Förändring
genom-
från före-
genom-
från före-
under
från före-
snitt
gående år
snitt
gående år
perioden
gående år
1967 I ....................
24 510
4 680
13 050
3 870
4 160
-1 130
II..................
23.650
4 740
11 070
4 050
4 480
-1 080
III................
18 970
3 330
7 360
2 570
4 930
1 020
okt.—nov.
26 370
5 370
9 180
2 890
3 990
1 450
1968 I ....................
32 970
8 460
19 770
6 720
6 120
1 960
II..................
30 700
7 050
18 200
7 130
6 320
1 840
III................
21 190
2 220
11 150
3 790
7 360
2 430
okt.—nov. . .
33 060
6 690
14 030
4 850
5 040
1 050
1 Häri redovisas, jämfört med tidigare, även arbetare som anställts på grund av att de
erfordras för arbetets bedrivande samt det stora antalet personer i särskilda beredskapsarbe
ten (tidigare benämnd beredskapsarbeten för handikappade). Däremot innefattas ej anställ
da vid s.k. T-arbeten och arbeten för specialanvisade, dvs. personer vilka som regel ej kan
inträda på arbetsmarknaden.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
marknadspolitiska åtgärder haft registrerades en nedgång i arbetslösheten
med 900 personer mellan fjärde kvartalen 1967 och 1968.
I diagram 2 visas det relativa antalet kassamedlemmar som vid mitten av
varje månad rapporterats arbetslösa under perioden januari 1965—novem
ber 1968. Som jämförelse har lagts in kurvan för det relativa arbetslöshets
talet, vilket erhålls ur de kvartalsvisa arbetskraftsundersökningarna och
anger den andel som uppgivit sig vara arbetslösa av den beräknade totala
arbetskraften. Utvecklingen med stigande arbetslöshet sedan 1965 framkom
mer tydligt ur de båda serierna trots olikheter i definitioner och bakomlig
gande institutionella förhållanden. 1968 förefaller arbetslöshetsprocenten ha
uppgått till drygt 2 % mot inte stort mer än 1 % 1965.
Av ökningen 1967—1968 i antalet personer som beviljats starthjälp hän
förde sig den största delen till skogslänen, och motsvarande gäller för be
redskapsarbeten. De regionala skillnaderna på arbetsmarknaden har dock
fortsatt att öka. Inte för någon av de i tabell 1 redovisade grupperna i skogs
länen har arbetslösheten minskat sedan 1967. I södra och mellersta Sverige
var antalet arbetslösa byggnadsarbetare fr. o. m. andra kvartalet 1968 lägre
än under 1967, och medan en nedgång i totala antalet arbetslösa personer
med 2 500 registrerades i dessa län under fjärde kvartalet 1968 jämfört med
1967 ökade arbetslösheten i skogslänen med 1 700 personer. En liknande
bild av de regionala skillnaderna i sysselsättningsläget erhålls även vid ett
studium av serien över obesatta platser.
I tabell 2 redovisas antalet personer som berörts av vissa arbetsmarknads
politiska åtgärder. Dessa har, såsom framgår av tabellen, ökat kraftigt.
85
Under januari—november 1968 berördes totalt 20 640 arbetstagare av in
komna varsel om personalinskränkningar jämfört med 23 060 under samma
period 1967. Inom industrin berördes 17 460 arbetstagare av varsel om per
sonalinskränkningar mot 20 780 under 1967. Relativt betydande minskning
ar kunde noteras inom metall- och verkstadsindustrin, medan antalet inom
textil- och sömnadsindustrin var ungefär oförändrat. Inom gruppen övriga
områden var antalet berörda arbetstagare däremot högre jämfört med 1967.
ökningarna i denna grupp faller helt på skogsbruket och handeln.
Sammanfattningsvis framgår av avsnitten om efterfrågan och arbetslös
het ovan att utvecklingen mot ökande efterfrågan ännu inte medfört någon
markerad omsvängning i läget på arbetsmarknaden, och regionalt synes olik
heterna ha ökat.
Befolkningsutveckling och total sysselsättning
För att ha något underlag vid bedömningen av den möjliga produktions
tillväxten under kommande år är det nödvändigt att bilda sig en uppfatt
ning om storleken av arbetskraften och dennas utnyttjande. Tillgången på
arbetskraft bestäms av förändringen i befolkningen, vari även ingår en viss
del av nettoinvandringen, samt av förvärvsfrekvensernas utveckling.
Folkmängden i åldrarna 15—69 år, varur huvuddelen av arbetskraften
rekryteras, ökade mellan 1965 och 1966 med 42 000 personer från 5,49 miljo
ner. Mellan de båda följande åren sjönk ökningstakten till drygt 30 000 per
soner, och mellan 1967 och 1968 kan folkmängden beräknas öka med ca
24 000 personer eller 0,4 %. I detta sammanhang kan erinras om att de stora
barnkullarna under 40-talet och kring sekelskiftet medför att ökningar nu
uppkommer i åldersklasserna 20—35 år och åldrarna över 55 år, medan
antalet i övriga åldersklasser minskar.
Till ovanstående ökningstal har nettoinvandringen bidragit. Ungefär 80 %
av denna ligger inom åldrarna 15—69 år. Totalt uppgick nettoinvandringen
under 1966 till drygt 27 000 personer och under 1967 till ganska exakt 10 000
personer. Under en lång följd av år fram t. o. m. 1965 pendlade emigrationen
varje år kring värdet 15 000, medan den under 1966 och 1967 ökade till näs
tan 20 000 personer, huvudsakligen att hänföra till ökat utflyttande till Fin
land och vissa länder i södra och mellersta Europa. Den under 1967 jämfört
med 1966 kraftigt minskade nettoimmigrationen berodde dock främst på en
nedgång i den antalsmässigt betydande invandringen från Finland, men
även invandringen från flertalet övriga länder minskade klart. Under perio-
den januari—oktober 1968 invandrade netto 8 100 personer, och för året som
helhet kan nettoinvandringen uppskattas uppgå till åtminstone 10 000 per
soner. Utvecklingen under loppet av året är märklig såtillvida att under
första halvåret en utvandring netto med 900 personer ägde rum, vilket
främst berodde på en jämfört med andra halvåret 1967 kraftigt ökad emi
gration. Hela nettoinvandringen under 1968 ägde således rum under andra
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
halvåret. Man kan förmoda att läget på den svenska arbetsmarknaden haft
en betydande inverkan på utvecklingen.
Arbetskraftsutbudet bestäms vid varje tidpunkt av det antal personer som
under olika förhållanden är villiga att bjuda ut en viss arbetsinsats. Då
emellertid de kortsiktiga samband som kan belysa detta är mycket svåra att
klarlägga, har kalkylerna i det följande anknutits till långtidsutredningens
förvärvsfrekvensbegrepp. Detta definieras som antalet förvärvsarbetande
inom en viss grupp i förhållande till totala folkmängden inom denna grupp
och avser personer med minst halv »normal» arbetstid. Genom detta be
grepps konstruktion kommer man emellertid redan i utgångsläget att ex-
kludera ett okänt antal personers möjliga arbetsinsats.
För en beräkning av arbetskraftsutbudet, med den avgränsning som an-
getts ovan, har det antagits att förvärvsfrekvenserna utvecklas trendmässigt,
varefter de sedan tillämpas på folkmängden. Förvärvsfrekvensernas förut
satta utveckling har härvid antagits återspegla vissa förändringar på längre
sikt i institutionella, sociala och ekonomiska förhållanden. Mellan 1967 och
1968 har det på detta sätt beräknade arbetskraftstillskottet ökat med mindre
än 10 000 personer, medan ökningen mellan de båda föregående åren upp
gick till över 10 000 personer.
Denna utveckling måste dock ställas i relation till den på annat sätt be
räknade faktiska sysselsättningen. Som nedan anges torde antalet förvärvs
arbetande ha varit oförändrat eller eventuellt ha ökat något litet mellan
1967 och 1968 efter den inte obetydliga nedgång som ägde rum 1966—1967.
Kalkylerna måste visserligen omges med breda osäkerhetsmarginaler men
indikerar ett svagt minskat resursutnyttjande mellan 1967 och 1968. Även
statistiken över den registrerade arbetslösheten som en indikator på det to
tala underutnyttjandet av arbetskraft pekar i denna riktning.
Sysselsättningsvolymen, mätt i antal arbetstimmar, torde ha minskat med
ca 1 % mellan 1967 och 1968. I kapitel VI anges nettoeffekten av sysselsätt-
ningsförändringarna ha dragit ned lönesummans ökning med 1/3 procent
enhet. Att dessa mått inte sammanfaller beror på olika viktsystem och på
att lönesummeberäkningarna omfattar arbetstagare men inte den krympan
de gruppen företagare i bl. a. jordbruket (med undantag för sådana arbeten
som dessa företagare utför som anställda hos andra arbetsgivare). Av tek
niska skäl innefattar sysselsättningskomponenten i lönesummeberäkningar
na dessutom viss övergång från lägre till högre betalda arbeten.
Sysselsättningen inom olika näringsgrenar
Jordbrukets sysselsättning mäts av statistiska centralbyrån tre gånger om
året. Antalet sysselsatta minskade enligt juniräkningen med 8,5 % mellan
1967 och 1968 medan nedgången uppges till 12,5 % mellan de båda före
gående åren.
Inom skogsbruket redovisar statistiska centralbyrån kraftiga sysselsätt-
86
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
87
ningsnedgångar. Antalet sysselsatta inom storskogsbruket minskade således
mellan de tre första kvartalen 1967 och 1968 med 18 %, och mellan samma
perioder minskade totala antalet utförda dagsverken i det enskilda skogs
bruket med 23 %.
Inom industrin minskade enligt statistiska centralbyråns urvalsunder
sökning av industristatistiken för 1967 antalet arbetare med 4,9 % och an
talet tjänstemän med 1,2 % från 1966, dvs. totalt en nedgång med 3,9 %. De
uppgifter som hittills föreligger för 1968 tyder på fortsatta sysselsättnings-
nedgångar, om än i lägre takt för arbetarna. Under januari—oktober 1968
minskade enligt korttidsstatistiken antalet anställda arbetare med 3 1/2 %
från motsvarande period 1967. En utveckling med under loppet av året suc
cessivt minskande differenser synes ha ägt rum. Genom att statistiken om
lagts fr. o. m. 1968 föreligger dock vissa risker för fel i jämförelsetalen, då
ett förfarande med kedjning måst tillgripas. För tjänstemännen saknas
kvantitativa uppgifter, men konjunkturinstitutets barometerundersökningar
indikerar betydande minskningar i antalet anställda.
Antalet sysselsatta inom byggnads- och anläggningsverksamheten synes
ha minskat med ca 1/2 % 1967—1968. Ett förbättrat planeringsläge torde ha
inverkat gynnsamt på produktivitetstillväxten som legat på en relativt hög
nivå, om än något lägre än föregående år.
Inom handeln har antalet sysselsatta antagits minska något mellan 1967
och 1968. Det är dock möjligt att en viss ökning av personal med deltids
arbete ägt rum. Sysselsättningen inom samfärdseln torde ha varit ungefär
oförändrad 1967—1968. För de privata tjänsterna har trendframskrivning,
innebärande någon sysselsättningsökning, fått tillgripas.
Inom den offentliga sektorn beräknas en kraftig sysselsättningsökning ha
ägt rum, främst hänförlig till kommunerna, där den i den reviderade natio-
nalbudgeten för 1968 prognoserade uppgången synes ha överträffats väsent
ligt.
Sammantaget innebär de näringsgrensvisa kalkylerna, som ovan också
angavs, att antalet förvärvsarbetande varit oförändrat eller ökat något mel
lan 1967 och 1968. Då en fortsatt arbetstidsförkortning ägt rum under 1968
kan arbetsinsatsen mätt i timmar antas ha minskat med ca 1 %.
Sysselsättningen enligt arbetskraftsundersökningarna
Statistiska centralbyrån utför fyra gånger om året arbetskraftsundersök-
ningar. Dessa grundas på stickprov, vilka omfattar ca 12 000 personer per
gång och avser att belysa befolkningens arbetskraftsstatus under en vecka
i mitten av varje kvartal för de ca 6,3 miljoner individer som är över 14 år.
Fr. o. m. 1966 utförs dessutom utvidgade arbetskraftsundersökningar under
tiden september—november med ett urval omfattande ca 60 000 intervju
personer.
Enligt de under 1968 utförda kvartalsvisa arbetskraftsundersökningarna
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
skulle antalet sysselsatta ha ökat med i genomsnitt 1,3 % från 1967. Härvid
bör emellertid observeras att dessa undersökningar i definitionshänseende
avviker från folkräkningarna och de beräkningar som använts i detta kapi
tel. Sålunda avgränsas t. ex. arbetslösheten på olika sätt. Den viktigaste
praktiska skillnaden är att timgränsen för personer i arbete i arbetskraftsun-
dersökningarna satts så lågt som till en timme under mätveckan. Om alla
personer i arbete uppdelas på dels en grupp som arbetat mindre än 22 tim
mar under mätveckan och dels en grupp som arbetat 22 timmar eller mer
framkommer visserligen att de som arbetat den kortare arbetstiden utgör
en inte obetydlig antalsmässig andel, ca 10 % av samtliga i arbete, men deras
arbetsinsats i form av arbetade timmar är av väsentligt mindre betydelse,
klart mindre än 5 % av den totalt arbetade tiden. Ett önskemål vore då att
kunna särskilja dem som har den kortare arbetstiden. Detta kan emeller
tid inte ske, då i antalet sysselsatta även ingår de som är frånvarande från
arbetet och man för denna senare, kraftigt säsongpåverkade, grupp inte
har någon vetskap om den »normala» arbetstiden. Det kan emellertid näm
nas att antalet personer som faktiskt var i arbete enligt undersökningarna
skulle ha ökat något litet från 1967 till 1968.
Även bortsett från effekten av definitionsolikheter är de statistiska felen
inte tillfullo belysta. I detta sammanhang är det främst förändringstalen
som är av intresse och förändringstalens exakthet blir då givetvis beroende
av noggrannheten i jämförelsetalens nivåer. Osäkerheten i förändringstalen
kommer självfallet att bli förhållandevis större än i nivåtalen och osäker
heten torde öka ju längre tidsperiod jämförelsen avser. Medelfelens relativa
betydelse ökar också ju finare uppdelningen görs.
För att söka göra arbetskraftsundersökningarna jämförbara med folk
räkningarna redovisas de utvidgade höstundersökningarna med resultat an
passade till i folkräkningen 1965 använda begrepp. De båda undersöknings-
typerna skiljer sig dock vad beträffar såväl undersökningsmetodik som de
finitioner.
Antalet förvärvsarbetande skulle enligt de två hittills publicerade anpas
sade undersökningarna avseende förhållandena hösten 1966 och hösten 1967
ha ökat med 0,9 % från 1966 till 1967. För att kunna jämföra de båda un
dersökningarna har emellertid ett försök till korrigering av bakomliggande
befolkningsprognoser måst göras, och resultatet blir då att antalet förvärvs
arbetande har minskat med 0,3 %. Då industrin är den näringsgren som
sysselsätter största andelen förvärvsarbetande, ungefär en tredjedel av samt
liga, borde den redovisade utvecklingen kunna avspegla den faktiska. Även
efter korrigeringen erhålls emellertid en uppgång i antalet förvärvsarbetan
de inom industrin med 1,5 % att jämföra med den tidigare angivna syssel-
sättningsnedgången med 4 %, vilken på annat sätt beräknats av statistiska
centralbyrån.
Slutsatsen av ovanstående blir att definitionsolikheter, val av undersök
88
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
89
ningstidpunkter och osäkerhet om medelfelens storlek gör att inte ens på
totalnivå en användning av förändringstal ännu ansetts kunna ske. Natur
ligtvis kan man, med beaktande av definitionerna, få en uppfattning om vis
sa nivåer, som t. ex. arbetslöshet och frånvaro, även om det f. n. kan vara
svårt att använda dessa vid beräkningarna av den totala sysselsättningens
förändringar.
Den nuvarande användningen av arbetskraftsundersökningarna inskrän
ker sig i huvudsak till ett utnyttjande av relationstal. Det mest slående är
att hypotesen om en ökad andel deltidsarbetande synes bestyrkas av arbets
kraftsundersökningarna. Enligt dessa skulle andelen deltidsarbetande, här
definierad som antalet personer i arbete mindre än 22 timmar per vecka
i procent av alla i arbete, ha ökat på lång sikt. Även i vissa andra hänseen
den kan resultat av värde erhållas. Sålunda finns t. ex. inte i någon annan
statistik uppgifter om den totala frånvaron.
En utbyggnad av arbetskraftsundersökningarna bör möjliggöra väsentligt
förbättrade analyser av förändringar och i synnerhet bör man då bättre
kunna klarlägga sysselsättningsutvecklingen inom de hittills mycket ofull
ständigt belysta tjänstesektorerna.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
2. Arbetsmarknaden 1969
Sysselsättningsnedgången inom jordbruket bedöms fortsätta i åtminstone
samma höga takt 1969 som 1968. Inom skogsbruket minskade, som fram
går av kapitel IV, avverkningarna med drygt 9 % 1967—1968. Den beräk
nade ökningen i avverkningarna med drygt 9,5 % från 1968 till 1969 torde
kunna innebära ett ungefär oförändrat antal sysselsatta.
Antagandena om sysselsättningsutvecklingen inom industrin baseras på
de i kapitel IV redovisade produktionsprognoserna samt en bedömning av
produktivitetstillväxten. Denna har under 1969 antagits ligga på en fortsatt
hög nivå, om än något lägre än under 1968, bl. a. beroende på en viss ökad
insats av icke yrkesarbetare samt på att de effektivitetshöjande bidragen av
den höga investeringsnivån under 1965 och 1966 kan väntas avta. Med be
aktande av arbetstidsförkortningen kan det då beräknas att nedgången i det
totala antalet sysselsatta inom industrin mellan 1968 och 1969 begränsas till
drygt en procent —• en gynnsammare utveckling än mellan föregående år.
Den för sysselsättningsutvecklingen så viktiga bedömningen av produktivi
tetstillväxten försvåras dock av att de uppgifter som nu föreligger om syssel
sättningens förändring från 1967 till 1968 förefaller mer än vanligt osäkra
Inom byggnadsverksamheten torde sysselsättningsvolymen minska med
ungefär en halv procent från 1968 till 1969. Som framgår av kapitel VII
beräknas ökningen av investeringar i byggnader och anläggningar stiga från
knappt 2 % 1967—1968 till ca 4 % 1968—1969. Arbetstidsförkortningen
samt den ändrade investeringsinriktningen kan därvid väntas påverka den
antalsmässiga sysselsättningen i positiv riktning.
Inom tjänstesektorena beräknas antalet sysselsatta öka med ett par tre
procent mellan 1968 och 1969. Fortsatta betydande sysselsättningsupp-
gångar, om än i väsentligt lägre takt än 1967—1968, väntas inom de offent
liga tjänsterna, medan inom övriga tjänstesektorer endast smärre ökningar
antas komma att inträffa.
En sammanvägning av de näringsgrensvisa kalkylerna visar att syssel-
sättningsvolymen (i bemärkelse av antalet sysselsatta vid oförändrad ar
betstid) minskar med något mindre än 0,5 % mellan 1968 och 1969. Det
kan dock med visst fog antas, bl. a. med tanke på vad som ovan framhållits
om produktivitetstillväxten inom industrin, att denna beräkning indikerar
den maximala sysselsättningsnedgången.
För en prognos av den faktiska antalsmässiga sysselsättningen måste
även den under 1969 fortsatta arbetstidsförkortningen beaktas. Denna kan
tagen isolerad beräknas minska den totala arbetskraftsvolymen med ca
1 %, och antalet sysselsatta skulle då behöva öka i motsvarande grad. Det
har emellertid bedömts troligt att arbetstidsförkortningens efterfrågeupp-
drivande effekter till nästan hälften motverkas av särskilda effektivitets
vinster och rationaliseringar, och därigenom skulle endast en viss ökning
av antalet syselsatta 1968—1969 äga rum. Den väntade sysselsättnings-
uppgången inom tjänstesektorerna torde uppvägas av en i det närmaste
lika stor nedgång inom de övriga näringsgrenarna sammantagna.
Det arbetskraftstillskott, som uppkommer genom förändringar i folk
mängd och förvärvsfrekvenser, beräknas bli av endast ringa omfattning. Ett
under 1969 jämfört med 1968 ungefär oförändrat eller svag ökat resursut
nyttjande torde då kunna emotses. Som framgår av försörjningsbalansen i
kapitel I har produktionsökningen 1968—1969 beräknats uppgå till ca 4 %,
eller något högre än 1967—1968. I kalkylerna över sysselsättningsutveck
lingen har därvid produktivitetstillväxten inom hela samhällsekonomin an
tagits bli något lägre 1968—1969 än den relativt höga tillväxt som synes
ha uppnåtts föregående år.
90
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
91
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
Den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas kontantlön före
skatteavdrag ökade med 7 1/3 % mellan kalenderåren 1966 och 1967 enligt
taxeringsstatistiken över inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksam
het. De på kvartalsbasis av statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet
utförda lönesummeberäkningarna, som baseras på korttidsstatistik, avser
att förutom en uppskattning av den totala lönesummentvecklingen även ge
en uppdelning på avtalsmässig löneökning, löneglidning och nettoeffekt av
sysselsättningsförändringar. Av ökningen på 7 1/3 % beräknas den avtals-
mässiga löneökningen bidra med 6 1/3 procentenheter. Löneglidningen be
räknas bidra med drygt 2 procentenheter medan nettoeffekten av syssel
sättningsförändringar, trots att denna även inkluderar effekter av övergång
Irån lägre till högre betalda arbeten, hade en reducerande effekt på löne
summan på något mer än en procentenhet. Förtjänstökningen på grund av
arbetstidsförkortningen har inräknats i den avtalsmässiga löneökningen.
För industriföretagen tillkom under 1967 kostnader utöver kontantlöne-
ökningar i och med ATP-avgiftens höjning och ändrade former för sjuk
försäkringen. Dessa förändringar medförde en kostnadsökning mellan 1966
och 1967 på 1 1/2 %. För arbetarna har den avtalsmässiga löneökningen
och löneglidningen vardera beräknats till ca 4 %. Industriföretagens kost
nader för arbetarna skulle därmed ha ökat med ungefär 9 1/2 % per timma
mellan 1966 och 1967.
Korttidsstatistiken för 1968 års tre första kvartal är i många avseenden
ofullständig och den hittills erhållna ökningen från kvartalslönesummorna
har inte helt kunnat accepteras med hänsyn till utvecklingen av bl. a.
skatteutfallen. Korttidsstatistiken antyder en något lägre lönesummeök-
ning än vad som ur konsistenssynpunkt kan bedömas som realistisk. Mot
denna bakgrund har antagits att lönesumman ökat med knappt 6 1/2 % mel
lan 1967 och 1968. De avtalsmässiga löneökningarna har beräknats bidra
till denna ökning med nära 5 procentenheter. Löneglidningen antas ha bi
dragit med 2 procentenheter och nettoeffekten av sysselsättningsförändring
ar förutsätts ha medfört en minskning av lönesumman med 1/3 procent
enhet.
Industriföretagens arbetskraftskostnader för arbetare skulle enligt här
gjorda beräkningar ha ökat med 6 1/2 % per timma mellan 1967 och 1968.
Den avtalsmässiga löneökningen och löneglidningen utgör därvid ca 3 %
vardera, vartill kommer ATP-avgiftens ökning med nära 1/2 %.
Mellan 1968 och 1969 har den totala lönesumman antagits öka med sam
ma procenttal som mellan 1967 och 1968, dvs. 6 1/2 %. Därvid har bl. a. för
utsatts ettårsavtal med relativt måttliga avtalsmässiga löneökningar utöver
arbetstidsförkortningen från den 1 januari 1969. Den avtalsmässiga löne
ökningen skulle därmed bli något lägre än 1968, medan en något gynnsam
mare sysselsättningsutveckling 1969 än 1968 skulle medföra att det inte
blir någon negativ utan möjligen en liten positiv nettoeffekt på lönesum
man. Härvid bör ånyo erinras om att denna faktor även inkluderar effek
ter av viss övergång från lägre till högre betalda arbeten.
Övriga inkomster
Jordbrukarnas inkomster från jordbruket beräknas av statistiska cen
tralbyrån ha minskat med drygt 5 % mellan 1967 och 1968. Inkomsterna
från skogsbruk beräknas likaså ha minskat. Jordbrukarnas sammanlagda
inkomster skulle därmed ha sjunkit med 5 1/2 % 1967—1968. För 1969
har jordbrukarnas sammanlagda inkomster förutsatts minska i det när
maste lika mycket, eller med knappt 5 %.
92
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1967—1969
Milj. kr. i löpande priser
1967
1968
1969
Procentuell
förändring
prel.
prognos
1967-1968 1968-1969
1. Faktorinkomster....................................
88 910
94 029
99 698
5,8
6,0
Egentliga löner1 ....................................
71 662
76 325
81 263
6,5
6,5
Enskilda företagares inkomster ....
7 289
7 326
7 444
0,5
1,6
Kapitalinkomster (netto) ...................
1 772
1 801
1 874
1,6
4,1
Ofördelad restpost ................................
8 187
8 577
9 117
4,8
6,3
2. Inkomstöverföringar till hushåll ....
13 417
15 096
16 632
12,5
10,2
Egentliga inkomstöverföringar...........
9 755
10 560
11 615
8,3
10,0
Socialförsäkringsutfall ........................
3 662
4 536
5 017
23,9
10,6
3. Direkta skatter, avgifter m. m...........
28 529
31 016
34 354
8,7
10,8
4. Hushållens nettoinbetalning till det
offentliga (3 — 2)
................................
15112
15 920
17 722
5,3
11,3
5. Utfallna privata försäkringar ...........
1 976
2 120
2 282
7,3
7,6
6. Inbetalda privata försäkringspremier1
1 264
1 447
1 611
14,5
11,3
7. Disponibla inkomster (1 — 4 + 5 — 6)
74 510
78 782
82 647
5,7
4.9
8. Privat konsumtion................................
68 867
73 009
76 882
6,0
5,3
9. Sparande (utöver försäkringssparan-
de)..........................................................
5 643
5 773
5 765
2,3
— 0,1
1 Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1967 till 5 735 milj. kr., 1968 till 6 985 och be
räknas uppgå till 8 605 milj. kr. 1969.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
93
Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med 4 % 1967—
1968 och förutses 1968—1969 öka i ungefär samma takt.
Sammanlagt har enskilda företagares inkomster enligt dessa beräkningar
ökat med endast 1/2 % 1967—1968 och antas öka med 1 1/2 % 1968—1969.
Kapitalinkomsterna, dvs. nettot av hushållens inkomster av räntor och
utdelningar, beräknas ha ökat med 1 1/2 % 1967—1968. För 1969 har an
tagits en ökning med ca 4 %.
De egentliga inkomstöverföringarna (folkpension, barnbidrag, studiebi
drag m. in.) har ökat med drygt 8 % 1967—-1968. En något högre öknings
takt har förutsetts 1968—1969, ca 10 %.
Utbetalningar från socialförsäkringen beräknas ha ökat med närmare
24 % 1967—1968. Denna kraftiga ökning kan huvudsakligen återföras på
sjukförsäkringsutbetalningarna men även på de successivt stigande ATP-
utbetalningarna. För 1968—1969 har en ökning på 10 1/2 % förutsatts,
dvs. en avsevärt lugnare ökningstakt.
Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas totalt ha ökat med knappt 9 %
1967—1968. Preliminära A-skatteinbetalningar, som utgör 3/4 av totalen,
ökade 1967—1968 med 12 1/2 % mot 14,3 % 1966—1967. Vid en jämfö
relse av löneutvecklingen 1967—1968 och 1966—1967 kan det konstateras
att ökningen i preliminärskatteinbetalningarna 1967—1968 är kraftig. Till
en del kan detta förhållande återföras på folkpensionsavgiftens höjning vid
halvårsskiftet 1967. Den till synes låga ökningen i totala skatteposten,
knappt 9 % 1967—1968, kan helt hänföras till de ovanligt höga överskjutande
skatteåterbetalningarna i december 1968. Detta har medfört att nettot av
kvarskatt (inkl. fyllnadsskatt) och överskjutande skatt minskat med 500
milj. kr. mellan 1967 och 1968. Även 1966—1967 minskade detta netto, men
endast med 100 milj. kr.
För 1968—1969 har beräknats att den totala skatteposten kommer att
öka med närmare 11 %. Preliminära A-skatteinbetalningar har därvid be
räknats öka med knappt 11 %. Nettot av kvarskatt (inkl. fyllnadsskatt) och
överskjutande skatt har beräknats visa en uppgång 1968—1969 med drygt
150 milj. kr. och dra upp totala skattepostens ökning. Den marginella
skattekvoten för den preliminära A-skatten, dvs. kvoten mellan ökningen
i preliminära A-skatten och ökningen i lönesumman, framgår av följande
tablå1 (milj. kr. och %).
Den marginella skattekvoten 1966 var låg på grund av den skattesänk
ning som då företogs. Däremot uppvisar 1967 och särskilt 1968 en mycket
hög marginell skattekvot till en del beroende på folkpensionsavgiftens höj
ning vid halvårsskiftet 1967. Den påtagliga stegringen i marginell skattekvot
1 Det bör uppmärksammas att preliminär A-skatt inte utgår på vissa löneinkomster såsom
exempelvis vissa extra inkomster. Dessa inkomsters andel av lönesumman växlar med konjunk
turutvecklingen med inverkan på kvoten mellan ökningen av preliminär skatt och av lönesumma.
Det kan nämnas att kvoten mellan ökningen av slutlig skatt och av samtliga inkomster för 1966
—1967 stannade vid ca 50 %.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
94
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
1
2
3
4
5
6
Löne
Ökning
Prel.
Ökning
Marginell
Genom
summa
av löne
A-skatt
av prel.
skatte
snitt
summa
A-skatt
kvot
lig skattekvot
(4) : (2)
(3) : (1)
1965
60 129
5 768
17 093
2 580
44,7
28,4
1966
66 705
6 576
19 179
2 086
31,7
28,8
1967
71 662
4 957
21 929
2 750
55,5
30,6
1968
76 325
4 663
24 673
2 744
58,8
32,3
1969
81 263
4 938
27 356
2 683
54,3
33,7
1967 och 1968 jämfört med tidigare år är dock troligen även en effekt av 1966
års skattereform. För samtliga år har höjningen av kommunalskattesatserna
medverkat. Sannolikt innebar skattereformen en höjning av marginalskatten
i här angiven mening, dvs. kvoten mellan ökning i totala A-skattebelopp och
ökning i totala lönesumman. I konsekvens härmed har i prognosen för 1969
kalkylerats med hög marginell skattekvot. Att denna kvot enligt prognosen
likväl sjunker från ca 59 % 1968 till ca 54 % 1969, förklaras främst av att de
statliga skattesatserna förutsatts förbli oförändrade.
Hushållens premieinbetalningar för privat försäkring beräknas ha ökat
med 14 1/2 % och deras inkomster från försäkringsutfall med knappt
7 1/2 % 1967—1968. För 1968—1969 har en något långsammare ökning i
premieinbetalningarna antagits. Ökningen i försäkringsutfallet har antagits
bli ungefär densamma som 1967—1968.
Disponibla inkomster
Ovan redogjorda beräkningar resulterar i att hushållens disponibla in
komster ökat med 5,7 % 1967—1968. Med hänsyn till den beräknade konsu
mentprisökningen under samma period på 2 %, beräknas den reala dispo
nibla inkomsten ha ökat med 3,7 % 1967—1968. Detta innebär en kraf
tig uppjustering i förhållande till konjunkturinstitutets höstrapport. Den
huvudsakliga förklaringen härtill är en kraftig uppjustering av de överskju
tande skatteåterbetalningarna.
För 1968—1969 innebär beräkningarna att disponibelinkomsten ökar med
knappt 5 %, dvs. en lägre ökningstakt än 1967—1968. Då prisuppgången
i genomsnitt mellan 1968—1969 beräknas till 2,0 % blir tillväxttakten i den
reala disponibla inkomsten 2,8 % 1968—1969. 2
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen 1968
Från december 1967 till november 1968 steg konsumentprisindex 1,4 %.
Med hänsyn till sannolika prishöjningar under återstoden av året framstår
en prisuppgång med inemot 2 % som trolig från december 1967 till december
1968 (enligt långtidsindex). Från november 1967 till november 1968 har kon-
sumentprisindex stigit 1,5 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren
1967 och 1968 kan prisnivåns uppgång beräknas till 2,0 %.
Prisstegringstakten under 1968 har varit lägre än under 1967 (2,0 % en
ligt bedömningen ovan mot 3,1 %). För nettoprisindex, som mäter prisför
ändringar exklusive skatter och med tillägg för subventioner, kan upp
gången under loppet av 1968 förmodas bli ca 1 % mot 2,2 % under loppet av
1967. Den eljest sannolika stegringen av denna index har emellertid reduce
rats med nära 1 procentenhet, därigenom att de allmänna räntebidragen
avvecklats vid årsskiftet 1967/1968 utan omedelbara återverkningar på hy
resnivån.
Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen belyses
av sammanställningen nedan.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
95
Genomsnittliga prisförändringar december 1967—november 1968
procent
Alkohol och tobak ........................ 4,2
Livsmedel......................................... 2,5
Diverse varor ................................ 1,4
Tjänster (utom bostad) ............... 1,3
Bostad ............................................. 0,6
Inventarier och husgeråd ........... 0,1
Drivmedel och bränslen............... — 1,3
Kläder och skor ............................ — 1,4
Liksom under 1967 har prisutvecklingen för drivmedel och bränslen visat
kraftigare svängningar än normalt under årets lopp. Priset på eldningsolja
har successivt ökat fram till augusti medan prissänkningar under november
har medfört en återgång till det prisläge som rådde vid slutet av 1967.
Den förhållandevis kraftiga prisuppgången för alkohol och tobak hänger
samman med höjning av vin- och spritskatterna. För övriga varugrupper
samt tjänsterna har prisrörelserna varit moderata och genomgående lägre
än under 1967.
Tabell VI: 2. Konsumentprisprognos för 1968—1969
Prognoser för långtidsindex
dec. 1967—
dec. 1968—
dec. 1968
dec. 1969
Konsumentprisnivåns procentuella uppgång, totalt .........
2,0
2,1
därav hänförs till:
ändring av indirekta skatter .....................................
0,5
0,3
ändring av internationellt bestämda priser.............
-0,1
0
ändring av jordbrukspriser...........................................
0,2
0,1
ändring av bostadsprissättning....................................
0,2
0,5
ändring av diverse taxor...............................................
0,1
0,2
trendavvikelse i priserna på vissa färskvaror..........
0,1
0
restfaktor ..........................................................................
1,0
1,0
I tabell 2 anges prognoser för konsumentprisförändringarna under 1968
och 1969. Jämfört med prognosen i den reviderade nationalbudgeten för
1968 ligger den nu redovisade något lägre (0,2 procentenheter). Bedöm
ningar i nuläget har medfört vissa nedjusteringar beträffande bostadspri-
serna och diverse taxor. För den lägre prisuppgången av bostäder (egna-
hemsdelen) har diskontosänkningen i oktober 1968 också inverkat. Pris-
sänkningsimpulser utifrån genom importen noteras även för 1968 men i
något mindre grad än vad som antagits i tidigare prognoser. Höjningen av
den s. k. bilaccisen, som trädde i kraft i slutet av november 1968 har be
räknats höja bilpriserna med 2 %. Effekten härav motsvarar en höjning av
totalindex på under 0,1 %.
Prisutsikterna för 1969
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1969 har liksom vid tidigare mot
svarande tillfällen följande faktorer beaktats (se tabell 2):
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från interna
tionell konkurrens skyddade näringsområden (restfaktor och diverse taxor
i tabellen).
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler
eller beslut (avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter).
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.
4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vis
sa färskvaror i tabellen).
5. Föreslagna ändringar i den indirekta beskattningen.
(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna har arbetsgivarnas kost
nad per timme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med ca
6,5 %. Återverkan på totalindex har sammanlagt upptagits till 1,2 %, varvid
förutsatts att lönekostnadsförändringarna under 1969 får samma genom-
slagsförmåga i prissättningen som antagits vid motsvarande beräkningar de
närmast föregående åren. Till osäkerheten rörande lönehöjningarna 1969
och dessas genomslag i priserna hör bl. a. att en prioritering av de i stor
utsträckning serviceinriktade låglöneområdena kan förväntas innebära en
underskattning av det erfarenhetsmässiga sambandet mellan lönekostnads-
stegring och priseffekt. Det prisbildningsområde som inbegrips under dessa
kalkyler motsvaras i tabell 2 av restfaktorn jämte posten övriga taxor. För
taxorna uppskattas priseffekten till 0,2 % och för restfaktorn till 1,0 %.
I ovanstående har inte inräknats den kostnadsstegring som följer av den
allmänna arbetsgivaravgiften. Effekten härav liksom av övriga åtgärder i
samband med skatteomläggningen vid årsskiftet 1968/1969 beaktas i det
följande under (5). Inberäknat arbetsgivaravgiften får emellertid arbetsgi
varnas kostnad per timme i genomsnitt antas stiga med 7,5 % och den sam
manlagda effekten härav på totalindex till 1,5 %.
96
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
97
(2) I fråga om bostadsposten väntas en uppgång med 5 % under loppet av
1968. Prognosen är gjord med beaktande av de generella hyreshöjningar,
som för delar av hyresmarknaden har beslutats för 1969. Inverkan på total
index av bostadspostens uppgång blir kalkylmässigt 0,5 %.
Osäkerheten om prisrörelserna för jordbruksprodukter är stora. Det är
ännu oklart hur prisregleringen för jordbruksprodukter kommer att utfor
mas andra halvåret 1969. Prisutfallet kan dessutom bli beroende av världs
marknadsprisernas förändring. Som effekt på totalindex har upptagits en
minnespost på 0,1 %.
(3) Den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar på kon
sumentprisnivån under 1969 är svåra att förutse främst med hänsyn till de
förhållandevis oklara utsikterna för utvecklingen av priserna inom den in
ternationella handeln. Vissa skäl talar för en fortsatt svag prissänkning in
om den internationella handeln. Å andra sidan kan prisstegringsimpulser
om än begränsade förväntas genom de tyska exportavgifterna. Effekten på
totalindex har under sådana omständigheter upptagits till 0.
(4) För de tillfällighetsbetonade prisförändringarna (avseende exempel
vis grönsaker, frukt, färsk fisk) har ej anslagits något utrymme för pris
höjningar, \ilket far ses mot bakgrund av den kraftiga prisuppgången på
ifrågavarande varor under 1968.
(5) Omläggningen av den indirekta beskattningen från årsskiftet 1968/
1969 har beräknats få en viss effekt på konsumentprisnivån. Beskattnings-
området har till någon del utvidgats, vartill kommer att en viss prissteg-
ringseffekt kan påräknas av skatteomläggningen i övrigt (allmän arbetsgi
varavgift införs samtidigt som omsättningsskatten på företagens investe
ringar blir avdragsgill). På sikt kan den sammanlagda effekten av dessa åt
gärder för konsumtionens del beräknas motsvara en uppgång av prisnivån
med 0,1 %. Mot en trolig stegring av prisnivån med 0,2 % på grund av skat
teområdets utvidgning och med 0,3 % på grund av arbetsgivaravgiften står
nämligen en kalkylerad sänkning med 0,4 % på grund av lägre kapitaltjänst-
kostnader till följd av den minskade skattebelastningen på investeringar.
Beräkningen grundas på de kalkyler som redovisades i bilagan till proposi
tion nr 100 år 1968. I fall effekterna i prissänkande riktning slår igenom med
eftersläpning i förhållande till effekterna i prisstegrande riktning kan netto
effekten härav 1969 tänkas bli en något större uppgång av prisnivån än med
0,1 %. I det följande räknas därför med en nettoeffekt för 1969 om 0,3 %.
(Vid strikt kostnadsmässig uppdelning skulle dessa extra 0,2 procentenheter
tillföras restfaktorn.)
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls
som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1969 väntas stiga med
2,1 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1968 och 1969 kan den
troliga förändringen anges till 2,0 %.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
3. Den privata konsumtionen
Den privata konsumtionen ökade mellan helåren 1966 och 1967 med 2,4 %
i volym och 6,6 % i värde. Som framgår av diagram 1 var konsumtions-
utvecklingen mycket ojämn under loppet av åren 1966 och 1967. Tillväxten
i konsumtionen var koncentrerad till andra halvåret 1966 och första halvåret
1967 medan en viss minskning noterades mellan första och andra halvåret
1967 säsongrensat sett. Den till andra halvåret koncentrerade ökningen 1966
förklaras av förseningen i avtalsrörelsen detta år. Den direkta nedgången
andra halvåret 1967 är däremot anmärkningsvärd. Med tanke på hushållens
inkomstutveckling skulle man i stället haft anledning vänta en tillväxt med
ett par procent mellan halvåren 1967 (i årstakt räknat).
Konsumtionsutvecklingen 1968 är — så långt den är statistiskt belagd —
likaså anmärkningsvärd. Under de tre första kvartalen 1968 steg konsum
tionen med 4,0 % jämfört med de tre första kvartalen 1967. Hushållens in
komstutveckling 1968 är mycket bristfälligt underbyggd. Förlitar man sig
emellertid till de beräkningar som här framlagts, innebär utvecklingen de
tre första kvartalen 1968 att hushållens konsumtion varit icke oväsentligt
större än man kunde förvänta med ledning av historiska samband mellan
inkomst- och konsumtionsutveckling för hushållen de senaste tio åren. Det
bör dock här uppmärksammas att konsumtionsutvecklingen de första tre
kvartalen 1968 kan ha beräknats för högt. En speciell komplikation vid be
räkningen av konsumtionen har varit omsättningsstatistikens omläggning.
Alternativt kan tänkas att andra halvåret 1967 var för lågt beräknat. Miss
tankarna kan vara berättigade men är icke bekräftade; inte förrän uppgifter
för tredje och fjärde kvartalen blir klara enligt den nya omsättningsstatisti
ken, kan någon grundad bedömning göras.
Konjunkturinstitutets prognos för fjärde kvartalet 1968 bygger på förut
sättningen att en viss normalisering av förhållandet mellan inkomst och kon
sumtion då inträffar. Härvid har antagits att den inkomstförstärkning som
de höga skatteåterbetalningarna december 1968 innebar (se inkomstavsnit
tet), till stor del skulle komma till användning först i början av 1969. Vid
dessa förutsättningar har institutet stannat för en konsumtionsvolymök-
ning på 3,5 % mellan fjärde kvartalen 1967 och 1968. Detta innebär att
konsumtionsvolymen mellan helåren 1967 och 1968 skulle stiga med 3,9 c,<.
Såsom framhölls i konjunkturinstitutets höstrapport 1968, ligger det nära
till hands förmoda att hushållens förväntningar om konjunkturen haft be
tydelse för konsumtionsbenägenheten under åren 1967 och 1968. Vidare är
det möjligt och troligt att ökade kreditmöjligheter 1968 givit en extra stimu
lans åt köplusten detta år. Variationerna i tillgången på krediter liksom va
riationerna i hushållens konjunktur förväntningar bör — kan man tycka —
främst påverka utvecklingen av hushållens inköp av varaktiga varor. I ta
bell 3 återges konsumtionsutvecklingen 1967 och 1968 på varugruppsnivå.
98
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
99
Diagram VI:1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1964—1969
Index: 1963 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Disponibel inkomst
100
_
Konsumtion
Personbilar
100
-
Tjänster
120
-
100
-
260 -
Turistnetfo
220
-
Övriga varaktiga varor
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1964
1965
1966
1967
1968
1969
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Som framgår av tabellen steg konsumtionsvolymen för varaktiga varor
med endast 2 % 1966—1967, dvs. mindre än den totala konsumtionsvoly-
men. Normalt ökar denna varugrupp kraftigare än konsumtionen totalt.
Även för gruppen övriga icke varaktiga varor var konsumtionsökningen sva
gare än för totalkonsumtionen vilket likaledes är ovanligt. Däremot steg kon
sumtionen av livsmedel i »övernormal» omfattning.
1967—1968 registrerades en markant uppgång i ökningstakten för grup
pen varaktiga varor. Ökningstakten för denna grupp stegrades till ca 7,5 %
1967—1968. Härvid har beräknats att bilinköpen ökat volymmässigt med
20 % och övriga varaktiga varor med 3,5 %. Ökningen för icke varaktiga
varor var något större 1967—1968 än 1966—1967. Livsmedelskonsumtionen
ökade i volym med 3,5 % 1967—1968 mot 3,3 % 1966—1967. En relativt
kraftig uppgång i ökningstakt mellan 1966—1967 och 1967—1968 uppvisar
även konsumtionen av tjänster.
Som omtalats i föregående avsnitt förutses hushållens disponibla inkoms
ter öka med 2,8 % i fasta priser 1968—1969. Ett direkt utnyttjande av kon-
100
Tabell VI: 3. Konsumtionsutvecklingen 1966—1968
1959 års priser
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Milj.
Procentuell volym-
Procentuella bidrag
kr.
förändring
till den totala kon-
sumtionsvolymök-
ningen
1966
1966—
1967—
1966—
1967—
1967
1968
1967
1968
1. Icke varaktiga varor............................
29 566
2,3
2,6
55,7
40,2
1.1. Livsmedel.........................................
13 061
3,3
3,5
35,6
23,8
1.2. Övriga icke varaktiga ...............
16 505
1,5
1,9
20,1
16,4
2. Varaktiga varor ....................................
6 840
2,0
7,6
11,2
26,6
2.1. Bilar.................................................
1 877
—12,0
20,3
—18,8
16,9
2.2. Övriga varaktiga............................
4 963
7,3
3,6
30,0
9,7
3. Tjänster.....................................................
12 732
2,3
4,5
23,8
29,4
3.1. Bostäder .........................................
4 587
4,1
4.3
15,4
10,3
3.2. Övriga tjänster ............................
8 145
1,2
4,6
8,4
19,1
4. Summa inhemsk konsumtion ...........
49 138
2,2
3,8
90,7
96,2
5. Turistnettot.............................................
575
19,5
10,9
9,3
3,8
6. Hushållens totala konsumtion...........
49 713
2,4
3,9
100,0
100,0
. Hushållens disponibla inkomster....
53 584
2,7
3,7
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
junkturinstitutets sedvanliga beräknade samband mellan hushållens in
komst- och konsumtionsutveckling skulle föranleda en prognos på två pro
cents ökning av konsumtionsvolymen 1968—1969. Under förutsättning av
en viss utgiftseftersläpning i förhållande till inkomstförstärkningen från den
höga skatteåterbäringen mot slutet av 1968 samt oförändrat lätt läge på kre
ditmarknaden 1969 synes emellertid en uppjustering av denna prognos moti
verad. Institutet har valt att räkna med en ökning med drygt 3 % varvid
speciellt inköpen av varaktiga varor liksom 1968 skulle öka kraftigt. An
talet nyregistrerade bilar har förutsatts uppgå till i runt tal 230 000 1969
mot 210 000 1968. Övriga varaktiga varor förutses öka med 4,5 % 1968
—1969, vilket skulle innebära en något stegrad ökningstakt jämfört med
1967—4968. Gruppen icke varaktiga varor beräknas 1968—1969 öka avse
värt mindre än totalkonsumtionen, medan däremot tjänster antagits öka
ungefär lika mycket som totala konsumtionen. Vid upprättandet av progno
serna har förutsatts att avtalsrörelsen ej blir onormalt långdragen. Skulle
avtalsförhandlingarna 1969 exempelvis få ett förlopp liknande 1966 års,
vore en nedjustering av prognoserna motiverad.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
101
VII. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Bostadsinvesteringarna inklusive underhåll ökade med knappt 2 % 1967—
1968 enligt fortfarande preliminära beräkningar. Denna relativt låga ök
ningstakt måste ses mot bakgrunden av att uppgången 1966—1967 utgjorde
något över 13 %. Flerfamiljs- och småhusbyggandet tillsammans beräknas
ha ökat 1967—1968 med 1 1/2 % medan ombyggnadsverksamheten beräk
nas ha minskat med knappt 2 %. Bostadsunderhållet uppskattas ha ökat
med ca 4 %.
Det bör dock här påpekas, alt beräkningarna över investeringarna i bo
stadshus 1968 ännu är mycket osäkra då byggnadstiderna för lägenheter
påbörjade under 1967 ännu ej är helt kända. För påbörjandet 1968 bygger
beräkningarna helt på prognoserade byggnadstider. Har byggnadstiderna
satts för långa har också investeringsökningen 1967—1968 underskattats
och vice versa. Dessutom är kalkylerna osäkra såtillvida att igångsättningen
under de båda sista månaderna 1968 inte var känd vid beräkningstillfället
utan måst skattas.
I bostadsbyggnadsplanen för 1968 sattes totala igångsättningen till 95 000
lägenheter varav 89 000 skulle finansieras via de statliga låneramarna. 900
lägenheter, tillhörande 1968 års ram, påbörjades dock redan under 1967 för
att stödja vinter sysselsättningen. Igångsättningen av statsfinansierade lä
genheter utökades genom beslut i oktober 1968 med 2 500 lägenheter. Av
dessa utgör 500 en utvidgning av 1968 års låneram medan resterande 2 000
tas från 1969 års ram. Det totala antalet igångsatta statsfinansierade lägen
heter 1968 uppgick således till 90 600.
Även kvoten för igångsättning av lägenheter utan statliga lån utvidgades
successivt under 1968 till 14 300 lägenheter.
Den totala igångsättningen under 1968 skulle därmed ha uppgått till
104 900 lägenheter varav 75 450 beräknas ha utgjorts av flerfamiljshuslä
genheter och 29 450 av småhuslägenheter.
För 1969 har räknats med en bostadsbyggnadsplan på 105 000 lägenheter
inklusive de 2 000 lägenheter som förskotterats till 1968. I beräkningarna
har således antagits en total igångsättning 1969 på 103 000 lägenheter. De
under 1969 igångsatta lägenheterna väntas består av 72 000 flerfamiljshus-
lägenheter och 31 000 småhuslägenheter. Det kvartalsvisa påbörjandet 1969
har antagits få ungefär samma fördelning som 1967 och 1968 med tyngd-
Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
1964—1969
102
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Flerfamiljshus
Småhus
Totalt
Påbör
jade
Inflytt-
nings-
färdiga
Pågående
vid perio
dens slut
Påbör
jade
Inflytt-
nings-
färdiga
Påbör
jade
Inflytt-
nings-
färdiga
1964 ...................
67 950
60 400
92 750
28 700
26 850
96 650
87 250
1965 ...................
65 600
69 250
89 050
27 450
27 600
93 050
96 850
1966 ...................
67 200
62 250
94 000
26 850
27 100
94 050
89 350
1967 ...................
71 100
71 900
93 200
28 250
28 300
99 350
100 200
1968 ...................
(75 450)
—
—
(29 450)
—
1104 900)
—
1969 ...................
(72 000)
—
—
(31 000)
—
(103 000)
—
1967 1 kv...........
10 400
18 900
85 500
4 050
6 350
14 450
25 250
2 kv...........
22 350
17 450
90 400
9 350
7 200
31 700
24 650
3 kv...........
24 500
15 100
99 800
8 000
5 750
32 500
20 850
4 kv...........
13 850
20 450
93 200
6 850
9 000
20 700
29 450
1968 1 kv...........
16 600
17 300
92 500
3 250
6 600
19 850
23 900
2 kv...........
20 050
19 400
93 200
9 700
6 850
29 750
26 250
3 kv...........
21 250
18 050
96 350
9 100
5 900
30 350
23 950
4 kv...........
(17 550)
—
—
(7 400)
—
(24 950)
—
1969 1 kv..........
(17 400)
____
—
(3150)
—
(20 550)
—
2 kv..........
(19 950)
—
—
(10 200)
—
(30 150)
—
3 kv..........
(21 250)
—
—
(9 100)
—
(30 350)
—
4 kv...........
(13 400)
—
—
(8 550)
—
(21 950)
Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
punkten lagd på andra och tredje kvartalen, då denna fördelning torde vara
den ur sysselsättningssynpunkt mest säsongutjämnande.
De byggnadstider, som nu aktuella investeringsberäkningar stödjer sig på,
redovisas i diagram VII: 1. I diagrammet anges medianbyggnadstiden i antal
månader för påbörjandet halvårsvis 1965—-1969.
Flerfamiljshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbör
jade 1965, 1966 samt första och andra kvartalen 1967. Småhusens median-
Diagram VII:1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1965—1969
Flerfamiljshus
i
J l 1 J
1965
1966
1967
1968
1969
Småhus
/'•IV''*''
\ yT
»
f
1
V
1965 ,
1966
1967
1968
1969
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
103
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Diagram VII: 2. Investeringar i bostäder exkl. underhåll och inom egentlig industri, 1962—1969
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror
Investeringar inom egentlig industri
Totalt, inkl. underhåll
Investeringar i bostäder
- Totalt
720 -
Byggnader och anläggningar,
exkl. underhåll
Flerfamiljshus
- Maskiner m. m., exkl. underhåll
Småhus
760 -
Underhåll, totalt
1962 1963 1964
1965 1966 1967 1968 1969
1962
7963 1964
1965 1966 1967 1968 1969
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
byggnadstider är kända för lägenheter påbörjade 1965, 1966 samt första
kvartalet 1967.
Enligt definitiva beräkningar över flerfamiljshusens byggnadstider har en
betydande förkortning av dessa ägt rum mellan 1965 och 1966. Denna bygg-
nadstidsförkortning kan främst återföras på den förbättrade tillgången på
arbetskraft, som inträdde under 1966 samt på att den genomsnittliga pro
jektstorleken synes ha minskat 1966 jämfört med 1965. Projektstorlekens
inverkan på byggnadstiderna torde hänga samman med den statistiska
registreringen, som redovisar lägenheter som igångsatta när schaktnings-
och liknande markarbeten påbörjas. Byggnadsprojekt omfattande mer än
ett hus registreras därför ofta som om samtliga lägenheter påbörjas vid en
och samma tidpunkt, medan däremot färdigställandet rapporteras hus för
hus allt eftersom byggandet fortskrider. De sist färdigställda lägenheterna
ges på så sätt felaktigt långa byggnadstider. Byggnadstiderna för fler
familjshus påbörjade första halvåret 1967 synes ha ökat något jämfört
med 1966. För andra halvåret 1967 väntas byggnadstiderna ligga kvar på
ungefär samma nivå som under första halvåret. Den genomsnittliga projekt
storleken synes ha ökat under första halvåret 1968. Detta skulle kunna
hänga samman med den ökade andelen storstadsigångsättning under första
halvåret 1968. Denna ökade projektstorlek väntas bestå under 1969. Sam
tidigt har emellertid tillgången på arbetskraft varit god under hela 1968.
Denna situation väntas kvarstå under 1969. Byggnadstiderna för flerfamiljs
hus påbörjade 1968 och 1969 väntas därför ligga kvar på ungefär samma
nivå som under 1967.
Det lättare arbetsmarknadsläge, som inträdde under 1966 tycks inte
nämnvärt ha påverkat småhusens byggnadstider. Endast en mindre förkort
ning har kunnat iakttas 1965—1966. Under andra halvåret 1967 tycks bygg
nadstiderna för småhus kraftigt ha förlängts. Detta tycks framgå av att det
faktiska färdigställandet de tre första kvartalen 1968 blivit lägre än vad
som skulle ha blivit fallet vid oförändrade byggnadstider. Byggnadstiderna
för småhus påbörjade 1968 och 1969 har antagits bli förlängda jämfört med
1965 och 1966 års igångsatta småhus men har antagits bli kortare än för
igångsättningen andra halvåret 1967.
Under ovan angivna förutsättningar beträffande igångsättning och bygg
nadstider beräknas nyinvesteringarna i flerfamiljshus och småhus tillsam
mans öka med 2 1/2 % 1968—1969. Investeringarna i flerfamiljshus antas
ligga kvar på ungefär samma nivå 1969 som 1968 medan de för småhusen
beräknas öka med knappt 7 %. Ombyggnad och underhåll beräknas öka
med ca 4 1/2 %. De totala bostadsinvesteringarna, inklusive ombyggnads
verksamhet och underhåll, skulle därmed öka 1968—1969 med ca 3 %.
Att bostadsinvesteringarna kan väntas fortsätta att öka 1969 trots anta
gandet om en något lägre igångsättning 1969 än 1968 förklaras av den effekt
som igångsättningen 1968 har på investeringsvolymen 1969. De kostnads-
siluetter, som använts i beräkningarna, förutsätter att ett byggnadsprojekts
största investeringsmassa faller under byggnationens andra hälft. Med de
medianbyggnadstider, som gäller för bostadsbyggandet — ca 14 månader
för flerfamiljshus och 9 månader för småhus —• kommer den höga igång
sättningen under andra halvåret 1968 att starkt bidra till att bostadsinveste
ringarna kommer att öka även under 1969.
Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter under 1968 väntas komma att
överstiga 103 000. Under 1969 väntas antalet inflyttningsfärdiga lägenheter
ytterligare öka något.
Egentlig industri
Stagnation synes karakterisera utvecklingen för industrins investeringar
under 1968 och även 1969. Bedömningen grundas på den enkätundersök
ning, som utfördes i november 1968 av statistiska centralbyrån. Företagens
preliminära uppgifter för 1968 har som vanligt korrigerats för systematisk
missvisning med stöd av den observerade missvisningen hos tidigare års
novemberenkäter. November enkäten brukar normalt något underskatta det
104
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
105
Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren
1968 och 1969 enligt investeringsenkät i november 1968
Investeringar exkl. reparationer och underhåll
Milj. kr.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Byggnader o. anläggningar
Maskiner m. m.
Verkställda
Planerade
Verkställda
Planerade
första halv-
första halv-
första halv-
första halv-
året 1968
året 1969
året 1968
året 1969
Gruv- och stenbrytningsindustri....
65
75
58
48
Livsmedelsindustri, dryckes- och
tobaksindustri....................................
154
69
151
146
Beklädnadsindustri .............................
17
10
57
64
Träindustri .............................................
115
73
83
66
Massa-, pappers- och pappersvaru-
industri.................................................
91
103
275
248
Kemisk industri, gummi-, petroleum-
och kolindustri ................................
96
95
215
318
Jord- och stenförädlingsindustri ....
43
32
106
110
Järn-, stål- och metallverk...............
76
60
192
225
Verkstadsindustri och manufaktur
verk ...............................................
313
266
392
400
Övrig förädlingsindustri ...................
37
18
69
96
Summa egentlig industri
1007
801
1598
1721
El-, gas- och vattenverk...................
574
763
106
117
Totalt
1581
1564
1704
1838
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar.
Källa: Statistiska centralbyrån.
innevarande årets investeringar. Detta har fått motivera en viss uppjuste
ring även av den nu aktuella novemberenkäten — nyinvesteringarna 1968
har sålunda uppkorrigerats med ca 1 %. Osäkerheten vid dylika korrige-
ringar är betydande. Novemberenkäten 1967 avvek från tidigare års någor
lunda stabila mönster genom en överskattning av 1967 års nyinvesteringar
med 8 %. En upprepning av detta mönster 1968 skulle alltså innebära att
nu framlagda beräkningar anger en 9 % för hög nivå för industrins nyin
vesteringar 1968. Att så skulle visa sig vara fallet får emellertid anses myc
ket osannolikt. Överskattningen i novemberenkäten 1967 kan delvis hänga
samman med att investeringsfonderna frisläpptes i maj 1967 för såväl bygg
nads- som maskininvesteringarna och att företagen i november 1967 kanske
varit alltför optimistiska vad gällde möjligheterna att hinna realisera fond
objekt före årets slut. En parallell kan här synas föreligga för 1968, efter
som investeringsfonderna släppts på nytt, men det nya frisläppet har rönt
väsentligt mindre intresse från industrins sida jämfört med 1967 och får
därför betraktas som ganska betydelselöst för tolkningen av novemberen
käten.
Delvis kan novemberenkätens överskattning av investeringarna 1967 ha
Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar aY den egentliga industrins investeringar
1957—1969
106
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Investeringar exkl. reparationer och underhåll
Procentuell förändring i fasta priser
1957-
1958
1958-
1959
1959-
1960
1960-
1961
1961-
1962
1962-
1963
1963-
1964
1964-
1965
1965-
1966
1966-
1967
1967-
1968
1968-
1969
Byggnader och an
läggningar
Planerat i november1
året innan...........
Faktiskt inträffad
15
0
15
12 - 9 - 14
- 19
- 1
5
- 15
- 18
- 22
förändring...........
17
9
18
21
- 3
2
- 12
7
18
- 3
- 6 (— 10)
Differens ...............
Maskiner m. m.
2
9
3
9
6
16
7
8
13
12
12
(12)
Planerat i november1
- 16
— 11
( 3)
året innan ...........
Faktiskt inträffad
7 - 4
14
9
0 - 21
- 20
- 11
5
— 7
förändring...........
23
5
13
19
4 - 1
- 6
11
9
— 2
2
Differens ...............
16
9 - 1
10
4
20
14
22
4
5
18
(14)
1 Oktober för planerna för 1958—1962.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Utfallssiffrorna för utvecklingen 1967 —
1968 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet,
berott på statistisk osäkerhet till följd av att ett möjligen alltför litet urval
företag ingår i undersökningen. En möjlighet är också att den stora omlägg
ning av urvalet till industrienkäten, som statistiska centralbyrån företog 1967,
infört nya mönster av systematisk missvisning. Om detta är riktigt borde no-
vemberenkätens uppgifter för 1968 ha nedkorrigerats i stället för uppkorrige
rats. Det är således mycket osäkra bedömningar av investeringarna 1968
som kunnat göras utifrån den senaste novemberenkäten. Totalt skulle enligt
beräkningarna industrins investeringar ha minskat med 1/2 % 1967 1968,
fördelat med minskning med 2 % för byggnadsinvesteringar och oförändrad
nivå för maskininvesteringar inklusive underhåll.
De planer för 1969 som avgivits i november indikerar att en viss övernor-
mal förskjutning i optimistisk riktning ägt rum jämfört med enkäten i
augusti. Planerna anger dock fortfarande tämligen kraftiga investerings-
minskningar 1969 — för byggnader 22 % nedgång och för maskiner 11 %.
I tabell 3 anges tidigare års planer och utfall omräknade i fasta priser samt
differenserna mellan planer och utfall. Inom parentes anges de justeringar
av planerna för 1969 som här antagits komma att inträffa samt de investe-
ringsprognoser som följer av de antagna justeringarna. Byggnadsinveste
ringarna exklusive underhåll har således bedömts komma att minska med
10 % 1968—1969, förutsatt alltså en uppjustering av novemberplanerna
med 12 procentenheter. För maskiner förutses en investeringsökning med
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
107
Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och uppdelat på
branscher 1962—1969
160 -
Järn- och stålverk
no -
Verkstadsindustri, exkl.
-68
1969
-66
-67
1962
“63
-64
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet. 3
Massa- och pappersindustri
Övriga branscher
I 1 L 1 L L L- 1
1
1962
-63
-64
-65
-66 -67
-68
1969
3 %, med en antagen uppjustering av planerna med 14 procentenheter. Des
sa siffermässigt preciserade prognoser har givetvis hög grad av godtycklig
het. Planpåfyllnadens storlek varierar starkt mellan olika år, som framgår
av tabell 3, och här har säkerligen en mängd olika faktorer spelat in. I och
för sig är det i nuläget enklare än vanligt att peka ut en dominerande fak
tor — den allmänna efterfrågeutvecklingen under 1969 och i vilken mån
denna kommer att visa sig överensstämma med de konjunkturförväntningar
industrin har för närvarande. Vissa andra faktorer, såsom kärvt bygg
nad sm ar k n a d s I äge, leveranssvårigheter inom verkstadsindustrin, likviditets-
brist eller stram kreditmarknad, vilka tidigare under vissa år torde ha ver
kat hämmande på planpåfyllnaden, kan knappast bedömas komma att spela
in under 1969 — åtminstone inte om man lämnar möjligheten av ett dras-
tigt konjunkturomslag uppåt därhän. De valda uppjusteringarna av planer
na för 1969 är något större än genomsnittligt tidigare år, motiverat av anta
gandet att en successivt förbättrad konjunkturbild under 1969 ger ett visst
utslag på industriinvesteringarna. Att planerna inte uppjusterats mer än
som gjorts beror bl. a. på att skäl finns att tro att planernas precision något
ökat. Det nya urvalet i enkätundersökningarna har företaget som urvalsen-
het i stället för som tidigare arbetsstället. För de många företag, som har
flera arbetsställen, är det rimligt att föreställa sig att planuppgifterna där
med kvalitativt förbättrats jämfört med det tidigare förfarandet med sins
emellan oberoende planuppgifter från de olika arbetsställena.
Som framgår av tabell 3 är de valda planjusteringarna 1969 inte större än
de preliminära plan-utfallsskillnaderna för 1968. Upprevideringarna 1968
är emellertid sannolikt influerade av investeringsfondernas frisläppande
1967. Dels innebar novemberenkäten 1967 en överskattning av investering
arna under andra halvåret 1967, vilket som nämnts kan ha berott på att
företagen varit alltför optimistiska när det gällde att realisera fondobjekt
före årets slut. En överskjutning till första halvåret 1968 synes här ha skett.
Dels släpptes fonderna på nytt i december 1967, denna gång uteslutande för
maskiner, vilket kan ha lett till ytterligare planpåfyllnad under 1968.
Industrins byggnadsunderhåll har antagits öka med 2 % 1968—1969, och
maskinunderhållet med 3 %. Inklusive underhåll skulle därmed byggnads
investeringarna minska med 7 1/2 % och maskininvesteringarna öka med
3 1/2 % 1968—1969. Totalt beräknas industriinvesteringarna bli närmast
oförändrade 1968—1969, en ökning med 1/2 %.
Investeringsutvecklingen för vissa industribranscher redovisas i diagram
3. Underhållsinvesteringarna är exkluderade, liksom också bilinvesteringar
na, hantverkets investeringar samt byggnadsverksamhetens maskininveste
ringar. Branschernas uppgifter för 1968 och 1969 har schablonmässigt juste
rats på så sätt att korrigeringarna av industrins totala investeringsuppgifter
procentuellt likformigt applicerats på de branschvisa uppgifterna. De totala
nyinvesteringarna har successivt minskat under perioden 1966—1968 från
1966 års höga nivå. Minskningen kan hänföras till nedgångar inom två bran
scher, järn- och stålverk samt verkstadsindustri exklusive varv. För bägge
branscherna väntas dock nedgången komma att bytas i uppgång under 1969.
För massa- och pappersindustrin, som haft en investeringspuckel 1967 och
1968, väntas kraftig minskning 1969. Övriga branscher tillsammantagna upp
visar i stort sett stagnation ända sedan 1965.
108
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Handel m. m.
Investeringarna inom gruppen handel, som till tre fjärdedelar består av
fristående lokaler som hotell, kontorsbyggnader, varuhus m. m. och till reste
rande del av butikslokaler i bostadshus, tycks enligt ännu preliminära be
räkningar ha minskat med 10 1/2 % i volym 1967—1968. Minskningen kan
helt återföras på den låga igångssättningsnivån de tre sista kvartalen 1967
och första halvåret 1968 till följd av investeringsavgiften. Nyinvesteringarna
i fristående lokaler beräknas ha minskat med 16 % 1967—1968. Den del av
handelsinvesteringarna som utgörs av butikslokaler i bostadshus och enligt
beräkningsmetodiken helt schablonmässigt följer investeringsutvecklingen
för flerfamiljshus beräknas analogt med denna ha ökat något 1967—1968.
109
På basis av nu kända informationer angående påbörjade byggnadspro
jekt under juli—oktober 1968 samt uppgifter om beviljade igångsättnings-
tillstånd fram till 1 november 1968 har igångsättningen för andra halvåret
beräknats komma att ligga på en mer än dubbelt så hög nivå som under
första halvåret 1968. Detta innebär en ökning på helår av påbörjade bygg
nadsprojekt med närmare 7 % i volym 1967—1968. Prognosen över 1969 års
igångsättning bygger på antagandet om oförändrad igångsättningsvolym
jämfört med 1965 och 1966 dvs. åren innan investeringsavgiften infördes.
Detta skulle innebära en ökning av igångsättningsvolymen med ett par pro
cent 1968—1969. En förutsättning för igångsättningsprognosen är att den
uppdämda kö av oprioriterade byggen, som väntar på igångsättningstill-
stånd, inte kommer att släppas fram i alltför stor omfattning under 1969.
Merparten av denna kö är nämligen lokaliserad till storstadsregionerna,
framför allt Stockholm. Hänsyn till balansen på arbetsmarknaden i dessa
områden torde kräva en fortsatt restriktiv igångsättningspolitik. Med dessa
förutsättningar skulle nyinvesteringarna i fristående lokaler komma att öka
med 19 % 1968—1969. Investeringarna 1969 i butikslokaler i bostadshus
beräknas, i överensstämmelse med investeringsprognosen för flerfamiljs
hus, bli oförändrad. Med hänsyn till dessa förutsättningar beräknas han
delns totala investeringsvolym öka med 12 % 1968—1969.
Handelsflottan
Enligt den i oktober 1968 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten
uppgick leveransvärdet av nybyggda fartyg från svenska varv till svenska
redare till ca 860 milj. kr. under 1968. Detta innebär en minskning med drygt
40 % i förhållande till 1967. Till följd av en kraftig nedgång i utförseln av
begagnade fartyg väntas nedgången i de svenska redarnas totala investe
ringar i handelsflottan stanna vid drygt 25 % i volym 1967—1968.
Varvens totala leveransvärde i oktober 1968 av inneliggande order för 1969
och framåt överstiger enligt varvsenkäten det höga leveransvärde som, orsa
kat av Mellersta Östern-krisen, registrerades i oktober 1967 avseende leve
ranser 1968 och framåt. Denna ökning härrör uteslutande från utländska
beställare. De inhemska leveranserna väntas bli oförändrade 1968—1969. Att
döma av nu föreliggande information angående de svenska redarnas fartygs-
beställningar i utlandet synes en ökning av införseln av nybyggda fartyg vara
att vänta 1968—1969. Utförseln av begagnade fartyg har beräknats bli oför
ändrad. Med hänsyn till dessa uppgifter har investeringarna i handelsflottan
beräknats komma att öka med 6 1/2 % 1968—1969.
Statliga investeringar
Enligt ännu preliminära beräkningar ökade åter de statliga investeringar
na 1968 efter en nedgång 1967. Uppgången på omkring 8 % fördelar sig med
drygt 6 % på byggnader och anläggningar och 10 % på maskiner och appa
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
rater. På byggnadssidan hänför sig uppgången till ökade investeringar hos de
statliga myndigheterna medan maskininvesteringarnas stegring beror av
hl. a. de militära investeringarnas kraftiga uppgång med 13 %. Denna torde
till en del kunna sättas i samband med de i januari och mars 1968 tidigare-
lagda försvar sbeställningarna. Affärsverkens investeringar uppvisar däremot
en måttlig ökning på närmare 3 % inklusive underhåll.
Den nu aktuella investeringsprognosen för 1969 indikerar en fortsatt upp
gång för de statliga byggnadsinvesteringarna om än i lugnare tempo jäm
fört med 1968. Denna uppgång, drygt 3 %, förklaras framför allt av en be
räknad ökning för affärsverken på ca 6 %. Bedömningen av affärsverkens
investeringar grundar sig på en investeringsenkät insamlad av statistiska
centralbyrån i november 1968. Bland affärsverken är det främst vattenfalls-
verkets investeringar som förutses öka i en betydande grad, vilket torde kun
na sättas i samband med den påbörjade utbyggnaden av kärnkraftverk un
der innevarande år. De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar vän
tas öka obetydligt eller med 2 %. Den tyngst vägande posten, statliga vägin
vesteringar, väntas bli i stort sett oförändrad under 1969, men då en stor
andel beredskapsarbeten ingår i denna post blir prognosen som vanligt av-
hängig utvecklingen på arbetsmarknaden. De militära byggnadsinvestering
arna slutligen förutses minska med omkring 2 %.
De totala statliga maskininvesteringarna väntas minska med 3 % under
1969 beroende på en relativt kraftig nedgång för de militära maskininveste
ringarna bl. a. på grund av de ovan nämnda tidigareläggningarna. Affärsver
kens maskininvesteringar förutses öka i samma takt som 1968, dvs. med
nära 5 %. Även här pekar planerna på en stark ökning för vattenfallsstyrel
sen.
Detta tillsammantaget skulle för den statliga sektorn inklusive underhåll
totalt ge en oförändrad investeringsnivå under 1969 jämfört med 1968.
Kommunala investeringar
Den höga expansionstakt som kännetecknade de kommunala investering
arna 1967, drygt 14 % inklusive underhåll, dämpades under 1968 enligt ännu
preliminära beräkningar. Totalt beräknas uppgången till 6 % inklusive un
derhåll, varav nära 7 % för byggnader och 3 % för maskiner. Ökningen för
maskiner och annan utrustning är, sedd mot bakgrund av den kraftiga ök
ningstrenden tidigare under 60-talet, förhållandevis låg. Under 1967 var
emellertid anskaffningen av transportmedel extraordinärt hög i samband
med högertrafikomläggningen.
Som underlag för prognosen för 1969 ligger uppgifter från en enkätunder
sökning utförd i november 1968 av statistiska centralbyrån. Efter sedvanlig
korrigering av kommunernas planuppgifter för systematisk missvisning,
pekar dessa på en uppgång med 9 % för byggnadsinvesteringarna. Kommun
planerna indikerar således en kraftig byggexpansion 1969. Delvis får den
110
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1!)69
111
sannolikt ses som en effekt av slopandet av investeringsavgiften i oktober
1968. Ökade byggnadsinvesteringar planeras för flertalet verksamhetsområ
den; denna expansion synes dock ej innefatta skolbyggandet. Den kom
munala investeringsexpansionen är anmärkningsvärd så tillvida att den sker
utan stark press på kommunerna till ökade för- och följ dinvesteringar till
bostadsbyggandet. Detta stiger i mycket moderat takt såväl 1968 som 1969.
Den starka investeringsviljan hos kommunerna för närvarande kan bl. a.
ha samband med behov av utbyggnad av trafikapparaten i städerna.
Vid sidan av den fortsatta utbyggnaden av sjuk- och hälsovården an
ger novemberenkäten starka expansionsplaner för väg- och gatubyggandet.
1 planerna för 1969 förutser kommunerna enligt novemberenkäten en viss
ökning i upptagandet av nya lån 1969 jämfört med 1968.
Investeringar i maskiner, transportmedel m. m. väntas öka med drygt 6 % ;
ökade anskaffningsbehov inom sjukvården svarar för en stor del av den pla
nerade ökningen. Detta skulle totalt för kommuninvesteringarna ge en upp
gång 1968—1969 med ca 8 1/2 % inklusive underhåll.
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1969
Den årliga ökningstakten i de totala investeringarna var under 60-talet
fram t. o. m. 1966 av storleksordningen 5 %. 1967 sjönk tillväxttakten till
2 %, och de mycket preliminära beräkningar som nu föreligger för 1968 an
ger fortsatt låg ökningstakt, 1 1/2 % (tabell 4 och 5). Privata investeringar
(exkl. bostäder) minskade med 3 1/2 %. Handelns och handelsflottans in
vesteringar uppvisade här ansenliga minskningar, medan industriinveste
ringarna beräknas ha legat på ungefär oförändrad nivå jämfört med 1967.
De offentliga investeringarna uppvisade stark ökning 1967—1968, för stat
liga investeringar framför allt beroende på uppgång i de militära investe
ringarna. För bostadsbyggandet, som ökade kraftigt 1967, beräknas en svag
ökning ha ägt rum 1967—1968.
Prognosen för 1969 ånger återgång till något högre ökningstakt, 3 1/2 %
för investeringarna totalt. De privata investeringarna (exkl. bostäder), som
minskade såväl 1967 som 1968, väntas åter öka. Den starkaste investerings
ökningen beräknas inträffa inom handel, där investeringsavgiften slopats
den 1 oktober 1968. Industrins investeringar väntas bli ungefär oförändrade
1968—1969. Till följd av minskade militära investeringar beräknas de stat
liga investeringarna inte öka från 1968 års nivå. Fortsatt kommunal inves-
teringsexpansion i något högre takt än 1967—1968 väntas för 1968—1969.
För bostadsbyggandet beräknas ökningstakten 1969 bli något högre än 1968.
Den återgång till högre tillväxt, som anges för de totala investeringarna
1969, gäller även om man ser till investeringarna uppdelade på byggnads-
och maskininvesteringar. Totala byggnadsinvesteringar beräknas öka 1968—
1969 med 4 % mot 2 % 1967—1968, till följd av bl. a. handelns och kom-
Dia{
sekt
Inde
140
100
140
100
140
100
140
100
140
100
140
100
180
140
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
ram \’II:4. Byggnads- och maskininvesteringar, inkl. underhåll, totalt och uppdelat på
rer 1960—1969
i: 1960 = 100.1959 års priser
Byggnader Och anläggningar
Bosfäder
Industri
—
Maskiner/ m
Totalt, inkl. handelsflottan
Totalt, exkl. handelsflottan
Handel
Industri
Övriga privata
Övriga privata, exkl. handelsflotta!
Övriga statliga
140
-
Övriga kommunala
Övriga offentliga, exkl. handelsflottan
-61 -62 -63 <-64 -65 -66 -67 -68
1969
1960 -61 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68
1969
:. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva.
or: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
113
Tabell VIIs4. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för 1969,
inkl. underhåll
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
1968 i
milj. kr.
löpande
priser
Procentuell förändring i 1959
priser
års
1965—
1966
1966—
1967
1967—
1968
1968—
1969
Byggnader och anläggningar
Bostäder........................................................................
8 748
- 1,5
13,0
1,5
3,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske ..
821
2,5
- 4,5
- 1,5
0,5
Egentlig industri ...................................................
2 750
15,0
- 5,0
- 2,0
- 7,5
Handel m. m.1 .............................................
1427
1,0
2,0
- 10,5
12,0
Statliga affärsverk ..............................................
2 129
7,5
- 11,5
1,5
5,5
Statliga myndigheter, exkl. militära2 ..
1 864
- 2,5
— 1,0
8,5
2,0
Militära investeringar........................................
429
19,0
- 16,0
14,5
- 1,5
Kommunala investeringar, exkl. bostäder
7 206
5,5
13,5
6,5
9,0
Övriga investeringar3 ........................................
1 616
9,5
8,0
- 7,0
5,5
Summa
26 990
4,0
5,5
2,0
4,0
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske ..
1 236
- 2,0
- 1,0
0,5
4,0
Egentlig industri*...................................................
7 109
5,0
- 4,0
0,0
3,5
Statliga affärsverk ..............................................
1 254
3,0
14,5
4,5
4,5
Statliga myndigheter ........................................
2 978
8,0
- 12,5
11,0
— 3,5
därav: militära investeringar...................
2 522
7,0
- 16,5
12,5
- 7,5
Kommunala investeringar ..............................
1 240
13,0
22,0
3,0
6,5
Övriga investeringar.............................................
4 202
18,5
- 3,5
- 4,0
5,5
därav: handelsflottan ...................................
720
121,5
- 5,0
- 25,5
6,5
övrig samfärdsel.............................
2 646
- 7,0
- 1,0
8,0
5,5
Summa
18 019
8,5
- 3,0
1,5
3,0
Summa, exkl. handelsflottan
17 299
4,0
- 2,5
3,5
3,0
Totalt
Bostäder................................................................
8 748
- 1,5
13,0
1,5
3,0
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske ..
2 057
- 0,5
- 2,5
0,0
3,0
Egentlig industri1...................................................
9 859
7,5
- 4,5
- 0,5
0,5
Handel m. m.1 .....................................................
1 427
1,0
2,0
- 10,5
12,0
Statliga affärsverk .............................................
3 383
6,0
- 3,5
2,5
5,0
Statliga myndigheter, exkl. militära2____
2 320
0,5
2,5
7,5
5,0
Militära investeringar........................................
2 951
8,5
- 16,5
13.0
- 6,5
Kommunala investeringar, exkl. bostäder
8 446
6,5
14,5
6,0
8,5
Övriga investeringar3 ........................................
5 818
16,0
- 0,5
— 5,0
5,5
Summa
45 009
5,5
2,0
1,5
3,5
Summa, exkl. handelsflottan
44 289
4,0
2,5
2,5
3,5
1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.
3 Inkl. statliga väginvesteringar.
3 Inkl. fritidshus.
4 Inkl. byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.
Alun.
Procenttalen är avrundade till jämna halva och hela procenttal. I övriga investeringar
ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga
kraftaktiebolag och statliga delen av SAS.
Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet. 8
8 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
114
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för 1969 för privat,
statlig ocb kommunal sektor, inkl. underhåll
1968 i
Procentuell förändring i 1959 års
milj. kr.
priser
löpande
priser
1965—
1966—
1967—
1968—
1966
1967
1968
1969
Byggnader och anläggningar
Privata
inkl. bostäder ...................................................
11 727
5,0
3,5
-2,5
2,0
exkl. bostäder ...................................................
6 357
9,0
-1,0
-6,0
1,0
Statliga
inkl. bostäder ...................................................
4 703
4,0
-7,0
6,5
3,0
exkl. bostäder ...................................................
4 676
4,0
-7,0
6,5
3,0
Kommunala
inkl. bostäder ...................................................
10 560
2,0
15,0
5,0
7,0
exkl. bostäder ...................................................
7 209
5,5
13,5
6,5
9,0
Summa
inkl. bostäder
26 990
4,0
5,5
2,0
4,0
exkl. bostäder
18 242
6,5
2,5
2,0
4,5
Maskiner m. m.
Privata ........................................................................
12 035
9,0
-4,0
-2,0
5,5
Statliga ........................................................................
4 742
6,5
-5,5
10,5
-3,0
Kommunala .............................................................
1 242
13,0
22,0
3,0
6,5
Summa
18 019
8,5
-3,0
1,5
3,0
Totalt
Privata
inkl. bostäder........................................................
23 762
7,0
0,0
-2,5
3,5
exkl. bostäder ...................................................
18 392
9,0
-3,0
-3,5
4,0
Statliga
inkl. bostäder........................................................
9 445
5,0
-6,0
8,5
0,0
exkl. bostäder ...................................................
9 418
5,0
-6,0
8,5
0,0
Kommunala
inkl. bostäder ...................................................
11 802
3,0
15,5
4,5
7,0
exkl. bostäder ...................................................
8 451
6,5
14,5
6,0
8,5
Summa
inkl. bostäder
45 009
5,5
2,0
1,5
3,5
exkl. bostäder
36 261
7,5
-0,5
1,5
4,0
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
munernas byggnadsexpansion. Maskininvesteringarna väntas öka 3 % 1968
—1969 mot 1 1/2 % 1967—1968. Till den högre ökningstakten 1969 bidrar
en prognoserad moderat uppgång av industrins maskininvesteringar.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
115
VIII. Den offentliga verksamheten
1. Allmänt
Den offentliga sektorn — staten och kommunerna — tar i anspråk en inte
oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor och
tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs en
uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och prestatio
ner för dessa ändamål t. o. m. 1969. En redogörelse ges också för statens och
kommunernas totala finanser. Den realekonomiska gruppering av statens
utgifter och inkomster, som presenteras, avser därvid de utgifts- och in
komstposter som upptas i den egentliga statsbudgeten. (Se dock anm. 5 till
tabell 2). Motsvarande gruppering för kommunernas del hänför sig till de
kommunala myndigheterna, medan kommunernas affärsdrivande verksam
het, såsom hamnar, kommunikationer och industriell verksamhet samt kom
munala bolag och stiftelser endast är inräknade i så måtto att det beräknade
nettotillskottet över respektive kommuns budget till denna verksamhet in
lagts som en utgift för de kommunala myndigheterna.
Av de angivna avgränsningarna följer, att de investeringsberäkningar,
som redovisas nedan, inte omfattar den offentliga sektorns totala investe
ringsaktivitet. Bl. a. de statliga bolagens investeringar samt affärsverkens
underhåll ingår nämligen inte i statsbudgeten. Av de kommunala investe
ringarna hänför sig en betydande del till andra kommunalt anknutna sub
jekt än kommunala myndigheter. För en redogörelse för de totala offentliga
investeringarna hänvisas därför till kapitel VII.
Som offentlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter
för löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte
ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör
insatser för framställning av varor och tjänster, som av det offentliga för
säljs på marknaden.
En betydande del av den offentliga sektorns, i första hand statens, utgifter
består av transfereringar (inkomstöverföringar) till andra sektorer. Dessa
utgifter medför inte utan vidare att reala resurser tas i anspråk. De direkta
transfereringarna från staten till främst hushåll och kommuner ger dock i
betydande utsträckning omgående upphov till en efterfrågan på varor och
tjänster.
I det följande redovisas även vissa kalkyler över den offentliga sektorns
finansiella transaktioner vilkas innebörd närmare utvecklas i avsnittet om
kreditmarknaden.
8f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
116
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
2. Kommunerna
Kommunernas ekonomiska verksamhet fortsatte, såvitt nu kan överblic
kas, att expandera i mycket snabb takt 1967—1968. Totalt sett beräknas kom
munernas utgifter, bortsett från finansiella transaktioner, ha ökat med un
gefär 3 500 milj. kr. i löpande priser mellan 1967 och 1968, dvs. med ungefär
15,5 %. Motsvarande ökningstal 1966—1967 uppgick till drygt 20 %, men var
då kraftigt påverkat av att kommunerna under denna period från staten
övertog huvudmannaskapet för kostnadskrävande verksamhetsområden.
De kommunala myndigheternas investeringsutgifter i icke affärsmässig
verksamhet ökade 1967—1968 med ca 19 % i löpande priser. Den volymmäs
siga ökningen kan uppskattas ha ixppgått till ungefär 15 %. Dessa siffror
förtjänar en kommentar, då de starkt avviker från dem som redovisas i ka
pitel VII. Orsaken till de i hög grad skiljaktiga beskrivningarna ligger i det
snävare investeringsområde som här avses. I den affärsmässiga verksam
heten har investeringarna endast ökat ca 3 % i löpande priser, vilket torde
motsvara någon procentenhets minskning i volymhänseende. Däremot re
gistreras de inledningsvis nämnda höga ökningstalen för den investerings
verksamhet som faller inom de kommunala myndigheternas område, bl. a.
undervisning, hälso- och sjukvård samt gatu- och vägbyggande. För en när
mare redogörelse för de kommunala investeringarna hänvisas till kapitel
VII.
Kommunernas utgifter för konsumtionsändamål — till två tredjedelar
bestående av löner — beräknas mellan 1967 och 1968 ha ökat med knappt
15 %. Med ledning härav kan kommunerna uppskattas ha ökat antalet an
ställda med ungefär 9 %.
Enligt en enkät till kommunerna i november 1968 planerar dessa för 1969
betydande utgiftsökningar, även om uppgången nu synes bli något lägre än
under 1968. Konjunkturinstitutet beräknar i kapitel VII att kommunernas
totala bruttoinvesteringar skall öka ca 8,5 % i volym. Detta kan antas mot
svara en uppgång i löpande priser med ca 11,5 %. Görs samma uppdelning
som ovan av investeringsplanerna framkommer att det för 1969 inte skulle
föreligga någon markant skillnad i de planerade ökningarna mellan myndig
heterna respektive affärsverken. I tabell 1 har därför införts samma tillväxt
tal som av konjunkturinstitutet förutses för de totala kommunala investe
ringarna.
Kommunernas konsumtionsutgifter beräknas 1968—1969 på grundval ax-
enkäten komma att öka med ca 6,5 % i volym. Landstingen planerar en
ungefär dubbelt så stark expansion som primärkommunerna. Totalt skulle
dock konsumtionsökningen bli några procentenheter lägre än mellan 1967
och 1968.
De kommunala transfereringarna beräknas, med utgångspunkt från enkät
uppgifterna, 1968—1969 komma att öka med ca 21,5 %, vilket är något star-
117
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Tabell V1II:1. Kommunernas inkomster och utgifter 1963—1969
(Exkl. affärsmässig verksamhet samt kommunala bolag och stiftelser)
Milj. kr.
Förändring 1968—
1969
1968
1969
milj. kr.
procent
1 löpande priser:
1. Inkomster ..............................
26 080
28 910
2 830
+
11,0
Skatter.........................................
15 420
16 900
1 480
+ 9.5
Statsbidrag ..............................
7 660
8 430
770
+io’o
Övriga inkomster ............................
3 000
3 580
580
+ 19',5
2. Utgifter ......................................
26 500
29 870
3 370
+ 12,5
Bruttoinvesteringar ................................
6 170
6 880
710
+ 11,5
Konsumtion ..............................
15 440
17 220
1 780
+ 1+5
Transfereringar ............................
3 820
4 640
820
+ 2+5
Nettotillskott till affärsverken.....................
1 070
1 130
60
+ 55
3. Finansiellt sparande (1 — 2 ) ...................
— 420
— 960
— 540
4. Netto av mark- och fastighetsköp .............
510
590
80
Övriga finansiella transaktioner.................
50
50
0
5. Totala inkomster — totala utgifter (1 — 2 — 4)....
—■ 980
— 1 600
— 620
I 1968 års priser:
Bruttoinvesteringar..............................
6 170
6 690
520
+ 8,5
Konsumtion..................................
15 440
16 440
1 000
+ 6,5
Anm. Nettotillskottet utgörs av skillnaden mellan en beräknad inlevererad vinst för affärs
verken och kapitaltillskott till dessa enligt statistiska centralbyråns nationalräkenskapssystem.
Av prognostekniska skäl har emellertid i denna tabell endast nettot av dessa transaktioner
angivits. Finansieringsposterna har uppskattats med ett betydande mått av osäkerhet, spe
ciellt för 1969 varför sifferpreciseringarna rörande finansiellt sparande och totalt saldo bör an
vändas med försiktighet.
Källor. Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
kåre än 1967—1968, då ökningen var ca 18,5 %. Detta kan delvis förklaras
av ökade utgifter för bostadssociala ändamål.
Beräkningarna över övriga kommunala utgifter är mycket osäkra. Det har
bedömts möjligt för kommunerna att i enlighet med planerna i enkäten rea
lisera inte obetydligt ökade fastighetsköp. Vidare räknas med något ökat
behov av tillskott till den affärsmässiga verksamheten. Beräkningarna för
båda dessa senare transaktionstyper får dock anses vara mycket osäkra både
vad gäller nivå och förändringar.
Sammantaget innebär ovanstående beräkningar att kommunernas totala
utgifter, exklusive finansiella transaktioner — dit även fastighetsköpen förts
— skulle komma att öka med ca 12,5 % 1968—1969 mot ungefär 15,5 % för
1967— 1968. Om även fastighetsköp och övriga finansiella transaktioner in
räknas blir utvecklingsbilden ungefär densamma.
Kommunernas inkomster ökade 1967—1968 med knappt 15 %, medan de
1968— 1969 kan beräknas tillväxa med ca 11 % i löpande priser. Skattein
komsterna väntas 1968—1969 öka endast ca 9,5 %. Ökningstakten för dessa
inkomster har under senare år successivt sjunkit. 1966—1967 var den ca
18 % och 1967—1968 ungefär 13 %. Utbetalning av kommunalskatt till kom
munerna sker i stora drag med två års eftersläpning i förhållande till in
komstutvecklingen. Den fallande ökningstakten 1969 förklaras sålunda i hu
vudsak av att beskattningsunderlaget under 1967 endast ökade med ca 8 %,
medan det några år tidigare ibland tillvuxit med det dubbla.
Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen höjdes från 18,29 % 1966
och 18,71 % 1967 till 19,34 % 1968, men detta uppvägde inte effekterna av
den långsammare tillväxttakten hos beskattningsunderlaget. Om de utgifts
ökningar mellan 1966 och 1967 som förorsakades av ändringen i huvudman
naskap borträknas, kan den avsaktande inkomsttillväxten knappast sägas ha
satt spår i kommunernas utgiftsexpansion t. o. m. 1968. Under 1968 före
faller kommunerna ha haft en endast obetydlig likviditetsförstärkning, men
ej i ökad utsträckning finansierat sin verksamhet via kreditmarknaden. Under
hösten 1968 beslutade höjningar av den kommunala utdebiteringen för 1969
har medfört att den genomsnittliga konnnunalskattesatsen från 1968 har höjts
med hela 0,91 procentenheter till 20,25 % för 1969. Någon antydan till upp-
bromsning av expansionstakten kan möjligen också skönjas, men inte i högre
grad än att den för 1969 planerade utgiftsökningen till en del beräknas få fi
nansieras genom ökad kommunal upplåning. Den långsammare tillväxten av
inkomstunderlaget har alltså inför 1969 i första hand föranlett en ovanligt
kraftig stegring av skattesatserna, i andra hand en avsevärd ökning av den
planerade upplåningen och i tredje hand en viss dämpning av den planerade
utgiftsutvecklingen.
Statsbidragen till kommunerna väntas öka med ca 10 % mellan 1968 och
1969, vilket kan innebära att ökningstakten nu tills vidare stabiliserats efter
den våldsamma ökningen mellan 1966 och 1967 i samband med att huvud
mannaskapet för mentalsjukvården övergick på kommunerna. Kommunernas
övriga inkomster, som 1967—1968 ökade med ca 6 %, har med ledning av
enkätuppgifter bedömts komma att öka väsentligt mycket snabbare 1968—
1969.
Den inkomst- och utgiftsutveckling som skildrats ovan innebär att kom
munernas negativa finansiella sparande under 1968 skulle ytterligare för
svagas med ungefär en halv miljard under 1969. Den kommunala nettoupp
låningen under 1968 bedöms har varit något lägre än under 1967. För 1969
räknar kommunerna i enkäten med att kraftigt behöva öka sin nettoupplå
ning, något som med tanke på det starkt försvagade finansiella sparandet
förfaller rimligt. I kreditmarknadskalkylen i kapitel IX har införts ett kom
munalt upplåningsbehov 1969 med 1 750 milj. kr., en ökning från 1968 med
ungefär en halv miljard kr.
De prognoser som gjorts för enskilda inkomst- och utgiftsposter i denna
kalkyl har justerats med vissa erfarenhetsmässiga över- och underskatt
118
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
119
ningar i enkäten i förhållande till planernas utfall. Likväl får den utveckling
och de sifferuppgifter som ovan presenterats anses behäftade med betydande
osäkerhet.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
3. Staten
Statsinkomsterna beräknas enligt preliminära kalkyler ha ökat med ca
7.5 % från 1967 till 1968 mot ca 5,5 % 1966—1967. Inkomsterna av direkta
skatter ökade 1967—1968 med drygt 6 % mot endast drygt 3,5 % 1966—
1967, medan tillväxten för inkomster av indirekta skatter nedgick obetydligt
till knappt 8 % från drygt 8 % 1966—1967. För övriga statsinkomster blev
ökningen 1967—1968 knappt 12 % mot endast knappt 3 % 1966—1967.
Ovannämnda förändringar i statsinkomsternas tillväxttakt, vilka alltså
resulterade i en från ca 5,5 % till knappt 7,5 % höjd stegringstakt, är resultat
av olika faktorer med delvis motsatta effekter. Vad gäller de direkta skat
terna påverkas deras tillväxt från 1967 till 1968 i positiv riktning av en i jäm
förelse med 1967 väsentligt lägre uppgång i utgiftsposterna på inkomstskat-
tetiteln. Utbetalningarna av kommunalskattemedel, som utgör den största
undelen, ökar med endast knappt 12 % 1968 jämfört med knappt 17 % 1967
och drygt 25 % 1966. Förskottsbetalningarna till försäkringskassorna, som
också är en ansenlig utgift, uppvisar 1968 en ökningstakt som är knappt
hälften mot den under 1967. Mot detta skall ställas en under 1968 inträffad
mycket kraftig försämring av saldot mellan kvarstående och överskjutande
skatt. A-skatteuppbörden, som är den dominerande inkomsten, tillväxte med
ca 12 % 1967—1968 mot knappt 16 % 1966—1967, men beroende på den
dämpade utgiftsutvecklingen inom titeln ökade nettoavkastningen av de di
rekta skatterna avsevärt mycket snabbare 1968 än 1967.
De indirekta skatterna härrör till ungefär fyra tiondelar från allmän varu
skatt eller mervärdeskatt. I motsats till 1967 påverkades uppbörden av varu
skatt under 1968 ej av någon höjning av skattesatsen, varför ökningen avtar
från knappt 13,5 % 1967 till ca 9,5 % 1968. Övriga indirekta skatter ökade
1966—1967 med ca 4,5 %, medan uppgången 1967—1968 uppskattas till ca
6.5 %. Det kan konstateras att inflödet av statsinkomster som härrör från
bruk eller innehav av fordon återigen visar tecken att stegras, till viss del
beroende på höjd fordonsskatt och bilaccis fr. o. m. den 1 januari 1968 re
spektive 20 november 1968. 1967—1968 blir ökningen knappt 9,5 % mot
knappt 6,5 % 1966—1967.
Övriga statsinkomster, bestående av uppbörd i statens verksamhet, avkast
ning från kapitalfonder samt avskrivningar m. m. inom dessa, tillväxte med
knappt 12 % 1967—1968 mot endast knappt 3 % 1966—1967. Den starka
stegringen beror till väsentlig del på ökad avkastning från kapitalfonder,
framför allt utlåningsfonderna.
120
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell VIII: 2. Statens inkomster och utgifter 1967—1969
Milj. kr.
Kalenderår
Budgetår
1967
1968
1969
1967/68
1968/69
1969/70
1969/70
utfall
prel.
beräkn.
upp
skatta.
(just.)
utfall
prel.
beräkn.
enl. just.
riksstats-
förslag
enl. riks-
stats-
förslag
1. Inkomster (2 + 3+ 4 + 5) . .
31921
34 330
37 690
33 416
35 857
39 237
39 467
2. Direkta skatter ...............
12 942
13 740
16 430
13 437
14 863
17 577
17 637
3. Indirekta skatter...............
15 371
16 570
17 060
16124
16 915
17 214
17 214
4. Avskrivningar och övriga
kapitalmedel inom kapital-
1 301
1 400
1 400
fonder....................................
1 144
1 260
1 340
1 226
a. varav avskrivningar och
övriga kapitalmedel in-
1 243
1 330
1330
om realfonder...............
1 095
1 200
1 280
1 163
b. varav övriga kapitalme-
63
58
70
70
del inom utlåningsfonder
49
60
60
5. Övrigt ................................
2 464
2 760
2 860
2 629
2 778
3 046
3 216
6. Bruttoinvesteringar...........
6 090
6 750
7 150
6 538
7 068
7 283
7 407
7. Konsumtion........................
7 804
8 590
9 010
8 249
9 064
9 212
9 487
8. Transfereringar...................
18 557
19 540
21 090
19 111
20 137
21 883
21 714
9. Summa (6 + 7 + 8) .........
32 451
34 880
37 250
33 898
36 269
38 378
38 608
10. Utlåning, rörliga krediter
2 439
2 830
3 220
2 449
3 085
3 347
3 347
11. Totala utgifter (9+10)
34 890
37 710
40 470
36 347
39 354
41725
41 955
12. Finansiellt sparande
(1 — 4b —9)............................
- 579
- 610
+ 380
- 545
- 470
+ 789
+ 789
13. Tolalsaldo (1-11) ...........
-2 969
-3 380
-2 780
-2 931
-3 497
-2 488
-2 488
14. Nettoförändringar i trans
aktionerna vid sidan av
riksstaten (utgiftsökning:-)
-
39
+
27
15. Av riksgäldskontoret redo-
visat budgetutfall ...........
-3 008
-3 380
-2 904
Särskild realekonomisk gruppering av statens utgifter och inkomster 1968—1969
1968
1969
Förändring
1968-1969
16. Konsumtion ...................................................................................
25 120
26 840
+ 1 720
17.
Statlig konsumtion ..................................................................
9 000
9 630
+ 630
18. Konsumtionsbidrag till kommuner ....................................
6140
6 660
+ 520
19. Konsumtionsbidrag till enskilda .........................................
9 410
9 930
+ 520
20. Konsumtionsbidrag till offentligt stödd verksamhet m. m.
570
620
+
50
21. Investeringar ...............................................................................
8 100
8 490
+ 390
22. Statliga investeringar ..............................................................
6 760
7 150
+ 390
23. Investeringsbidrag till kommuner.........................................
1 000
990
- 10
24. Investeringsbidrag till enskilda.............................................
340
350
+ 10
25. Statsräntor ...................................................................................
1 160
1 300
+ 140
26. Internationell verksamhet ..........................................................
500
630
+ 130
27. Summa (16+21 + 25 + 26-9)
.............................................
34 880
37 250
+ 2 370
28. Inkomster (1
—
4b)
......................................................................
34 270
37 630
+ 3 360
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
121
Statens totala utgifter kan enligt ännu ej definitiva beräkningar uppskat
tas ha ökat med ca 8 % mellan 1967 och 1968, vilket innebär en dämpning
i tillväxten jämfört med 1966—1967, då ökningen var ca 11 %.
Under de båda åren 1967 och 1968 ökade den statliga utlåningen med un
gefär 17,5 %. Om man bortser från utlåningsverksamheten och endast be
traktar statens utgifter för konsumtion, investeringar och transfereringar
avtog tillväxttakten från ca 10,5 % 1966—1967 till ca 7,5 % 1967—1968.
Konsumtionen, som till ungefär två tredjedelar utgörs av utgifter för lö
ner, ökade 1966—1967 med ca 5 % och 1967—1968 kan ökningen uppskattas
till ca 10 %. Den volymmässiga innebörden av detta är att den statliga kon
sumtionen mellan 1966 och 1967 minskade ungefär 2 % i omfång, medan
cn uppgång med drygt 4,5 % kan beräknas ha ägt rum mellan 1967 och 1968.
Utvecklingen 1966—1967 förklaras av övergången från stat till kommun av
huvudmannaskapet för mentalsjukvården. Lönedelen bedöms för 1968 ha
ökat något snabbare än omkostnadsdelen. Den statliga investeringsverksam
heten, såsom den kommer till uttryck i budgeten (dvs. exkl. affärsverkens
underhålls- och reparationsutgifter), minskade i värde med ca 2 % från
1966 till 1967, vilket kan bedömas motsvara en volymmässig nedgång med
Anm. 1. Vidstående tabell (rad 1—15) skiljer sig från tidigare års bl. a. därigenom att
bruttoinvesteringar och utlåning nu även inkluderar den verksamhet som finansieras med
inom fonderna frigjorda medel. Som konsekvens härav har denna finansiering upptagits
även på inkomstsidan. Dessutom har i tabellens nedre del (rad 16—28) tillagts en schema
tisk realekonomisk gruppering av statens utgifter efter de marknader som i första hand
tankes påverkas.
Anm. 2. Budgetåret 1969/70 genomförs en anslagsteknisk omläggning, som innebär att
under avlöningsanslag och andra anslag, varifrån lönekostnader bestrids, upptas ett löne-
kostnadspålägg för pensions- och socialförsäkringsavgifter samt för den allmänna arbets
givaravgiften. Detta pålägg, som utgör 23 % av lönebeloppen, tillförs en särskild inkomst
titel, från vilken skall bestridas de utgifter för motsvarande ändamål, som nu betalas
från särskilda utgiftsanslag. Omläggningen medför en viss ansvällning av och omfördel
ning inom budgeten på såväl inkomst- som utgiftssidan, vilken i och för sig saknar real
ekonomisk betydelse. I tabellen har i görligaste mån justering gjorts härför så att kalen
deråren 1967, 1968 och 1969 är jämförbara. Budgetåret 1969/70 förekommer även i en jus
terad version.
Anm. 3. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1969/70 till kalenderårs-
siffror för 1969 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osä
kerhet vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. k. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 13 baseras på riksrevisionsverkets och
finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag
härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets
statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 15. Sådan överensstämmelse nås först
sedan totalsaldona i post 13 — här i form av residualberäkning — justerats för netto-
förändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefat
tar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena ännu icke bokförda betalningar.
Anm. 5. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter, som anges i tabellen (rad
1—15), överensstämmer på grund av olikheter i klassificeringen av vissa utgiftsposter
inte helt med den gruppering, som redovisas i bilaga 5 till finansplanen. En viktig avvi
kelse är att konsumtionen beräknats enligt statistiska centralbyråns definition, vilket bl. a.
innebär att administrationen av socialförsäkringssystemet m. m. inräknats däri. För att
få överensstämmelse med budgetsaldot har motsvarande post även lagts in som en negativ
transferering.
ca 6 %. 1967—1968 synes investeringarna ha ökat med ca 11 % i värde, vil
ket med hänsyn till den lugna prisutvecklingen kan antas motsvara en vo
lymökning om ca 8 %. Ökningen under 1968 beror till stor del på under året
tidigarelagda militära investeringar som eljest avsetts genomföras först un
der 1969 samt från 1967 överskjutna militära maskininvesteringar. För en
närmare beskrivning av de totala statliga investeringarna hänvisas till kapi
tel VII. Transfereringsutgifterna ökade 1966—1967 med ca 18 %, men om
hänsyn tas till effekterna av överföringen av mentalsjukvården från staten
till kommunerna, begränsas ökningen till 12 ä 13 %. Under 1968 förefaller
tillväxten ha varit endast ca 5 %. Beroende på statens utfästelser om bidrag
till nu expanderande kommunala uppgifter, framför allt undervisning, ökar
transfereringarna till kommunerna snabbare än inkomstöverföringarna till
enskilda personer.
För 1969 förutses för närvarande en väsentligt snabbare tillväxt för stats
inkomster än under de båda föregående åren. Totala statsinkomsterna vän
tas komma att öka med knappt 10 %. ökningen ligger helt på de direkta
skatterna. Inkomsterna från de indirekta skatterna väntas tillväxa med en
dast ca 3 % och övriga statsinkomster förutses öka med ca 3,5 %.
De inkomster som samlas under beteckningen direkta skatter väntas un
der 1969 komma att öka med ca 19,5 %, något som måste karakteriseras som
en anmärkningsvärt stark stegring under en period för vilken förutses en
lugn prisutveckling. Större delen av ökningen förklaras av skattesystemets
tekniska konstruktion. Sålunda förutses A-skatteuppbörden komma att till
växa med ca 11 %, alltså ungefär en procentenhet lägre än 1968. De av den
tidigare utvecklingen i beskattningsunderlaget bestämda utbetalningarna av
kommunalskattemedel får en till ca 9 % dämpad uppgång. Dessutom förut
ses den under 1968 inträffade mycket kraftiga försämringen av saldot mel
lan kvarstående och överskjutande skatt komma att ersättas av en i det
närmaste lika stor förbättring. Förskjutningarna i saldot mellan åren är av
storleksordningen 650 milj. kr. Resultatet av dessa förändringar är att net
tot på inkomstskattetiteln 1969 förutses öka med drygt 15 %. Den fr. o. m.
1 januari 1969 utgående allmänna arbetsgivaravgiften har här betraktats som
en direkt skatt. Inkomsterna från denna skatt beräknas 1969 uppgå till ca
700 milj. kr., varav statliga myndigheter väntas inleverera ca 60 milj. kr.
Inkomsterna av indirekt beskattning väntas tillväxa med endast ca 3 %
från 1968 till 1969, dvs. mindre än hälften jämfört med 1967—1968. På grund
av övergången från allmän varuskatt till en mervärdeskatt, av den utform
ning som fastställts, beräknas avkastningen från dessa två skatter öka med
endast ca 1 %. Även övriga indirekta skatter — bortsett från skatter på bilar
och drivmedel — väntas öka svagt.
Övriga statsinkomster beräknas öka med ca
3,5
%
i
huvudsak beroende på
en mindre ökning
i
avkastningen från såväl utlåningsfonder som affärs-
verksfonder.
122
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
123
För 1969 förutses ytterligare någon avsaktning i de totala statsutgifternas
ökningstakt. De beräknas nu komma att öka med endast drygt 7 % mot ca
8 % 1968. Om totalomslutningen minskas med den statliga utlåningen blir
tillväxten ca 7,5 % 1967—1968 och knappt 7 % 1968—1969. Konsumtionen
kan för närvarande bedömas öka med ungefär 5 % i fasta priser. Investe-
ringsutgifterna såsom de uppfattas i statsbudgeten förutses komma att öka
ca 6 % i löpande priser, vilket skulle motsvara ungefär 3 % i volymökning
Transfereringsutgifterna väntas öka med ca 8 %, dvs. något snabbare än
1967—1968. Liksom under 1968 förutses transfereringarna till kommunerna
öka snabbare än transfereringarna till enskilda individer. Även bidragen till
den internationella verksamheten ökar kraftigt. Det bör i detta sammanhang
påpekas att omvandlingen från budgetår till kalenderår är gjord under
ganska stor osäkerhet, varför de definitiva uppgifterna kan visa sig medföra
justeringar och förskjutningar mellan åren av utgifterna. Omfattningen av
utlåning finansierad över statens budget ökade med ca 17,5 % både 1966__
1967 och 1967—1968. För 1969 skulle ökningstakten vara lägre men ändå
uppgå till ca 12 %, vilket motsvarar en ökning med 350 milj. kr.
Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som refere
rats ovan ger vid handen att statens finansiella sparande försvagades med
ca 1 400 milj. kr. 1966—1967. Under 1968 beräknas ingen nämnvärd ytter
ligare försvagning ha skett. Enligt nu föreliggande uppgifter skulle statens
finansiella sparande förstärkas med ungefär en miljard 1968—1969. Även
om vissa utgifter erfarenhetsmässigt kan förutses tillkomma — bl. a. löne
ökningar under 1969 för de statsanställda — bör det vara möjligt att reali
sera en viss förstärkning av det finansiella sparandet 1969. Totalbudgetens
saldo, som 1966—1967 försvagades med ca 1 700 milj. kr., undergick under
1968 ytterligare försvagning med ca 500 milj. kr. Under 1969 kan totalbud
geten nu beräknas förstärkas med ca 600 milj. kr., med reservation för ytter
ligare ännu ej beslutade utgiftspåslag. Den förda budgetpolitikens effekter
på kreditmarknaden utvecklas i kapitel IX.
Här bör framhållas att det inte är möjligt att på grundval enbart av
förändringar i totalbudgetens saldo eller i det finansiella sparandet göra
några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på den sam
hällsekonomiska balansen och inte heller av den påverkan som det ekono
miska skeendet utanför den statliga sektorn utövar på statsbudgeten. En
given förändring i budgetens totalsaldo kan nämligen orsakas av ett stort
antal kombinationer av förändringar i de olika delposter, som tillsammans
konstituerar budgeten och dess saldo, där varje kombination kan ha sin
karakteristiska effekt på samhällsekonomin. En fullständig analys av stats
budgetens konjunktureffekter förutsätter en genomgång av effekterna av
förändringarna i varje delpost eller sammantagna sådana, vilka har gemen
samt att de påverkar en speciell sektor av samhällsekonomin. Härtill kom
mer som en ytterligare komplikation att varje uttalande om budgetens kon
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
junktureffekter blir beroende av vilken jämförelsenorm som väljs till den
föreliggande budgeten.
1 vissa försök att mäta budgetens konjunktureffekter synes jämförelse
normen ha varit en tänkt budget i vilken staten bestämt dels att skattebe
talarna under det undersökta året skall betala lika många kronor i skatt
som under jämförelseåret, dels att varje statsutgift under det undersökta
året skall vara lika stor som under jämförelseåret. Med denna jämförelse-
norm framstår hela budgetförändringen såsom förklarad av en viss budget
politik eller snarare av att en viss speciell budgetpolitik inte har förts. I en
annan uppläggning av budgetanalysen har man emellertid sökt skilja ut de
förändringar i budgeten, som är ett utslag av medveten politik (»åtgärder»)
från de förändringar i budgeten, som kan förklaras såsom återverkningar
av den ekonomiska utvecklingen inom samhällsekonomin i övrigt (»auto
matik»). Med denna uppdelning uppfattas sådana förändringar på bud
getens inkomstsida som automatik vilka vid ett oförändrat skattesystem föl
jer av skatteunderlagets utveckling, medan åtgärdsbestämda inkomstföränd
ringar endast tänks innefatta sådana som direkt följer av skattesatsföränd
ringar.
Därmed är dock inte sagt att budgetpolitik upphör där de åtgärdsbestäm
da förändringarna slutar. I den mån automatiska förändringar är förutse
bara med hög säkerhetsgrad kan de uppfattas som ingående i en medveten
budgetpolitik. Att vidmakthålla en oförändrad skattesats inför ett stigande
skatteunderlag bör rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som
ett beslut om en skattesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken
blir endast de inkomstförändringar, som följer av en opåräknad eller oregel
bunden utveckling av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omed
veten) automatik. Det förefaller emellertid svårt eller ogörligt att på ett ob
jektivt sätt avgränsa de förändringar av skatteunderlaget som varit av sådan
opåräknad eller oregelbunden beskaffenhet och man har hittills i budget
analytiska undersökningar fått nöja sig med att endera ta fasta på effekten
av budgetens förändringar totalt sett (dvs. av auomatik och åtgärder) eller
också att söka renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgifts-
beslut. Följande genomgång av budgetens inkomst- och utgiftssida ansluter
närmast till den sistnämnda linjen som medger en klarare fördelning av de
beräknade förändringarna med avseende på deras inriktning mot konsum
tions- respektive investeringsmarknaderna.
På inkomstsidan har dock — förutom direkt åtgärdsbestämda förändring
ar — även medräknats den del av skatteinkomsternas stegring som följer av
progressiviteten. Detta har skett med den motiveringen att man härigenom
fångar in en del av effekten av den finanspolitik som bestått i ett medvetet
avstående från förändringar i skattesystemet. På utgiftssidan har man —
vilket också innebär en grov förenkling — studerat förändringarna i sum
man av alla budgetbelopp, grupperade på visst sätt. Det har nämligen förut
124
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
125
satts att staten här har större möjligheter än på inkomstsidan att behandla
själva budgetbeloppen som finanspolitiska instrument. Staten tänks ha möj
lighet att »frysa» utgiftsnivån mellan två år, såsom också skett i vissa fall
på en del anslagsområden.
För en bedömning av de troliga konjunktureffekterna av en planerad för
ändring av statsutgifterna mellan två år kan dessa grupperas efter de olika
»marknader» på vilka de kan tänkas få effekt. Resultatet av bedömningen
blir givetvis starkt beroende av vilken aggregeringsnivå man väljer. Här har
valts att samla statsutgifterna till nio grupper (tabell 2, rad 16—26). Dessa
grupper har valts efter tänkta olikheter i sina effekter på konjunkturutveck
lingen. Mottagarna av olika slags utbetalningar från staten, respektive såda
na grupper som får ändrad skattebörda, påverkas nämligen på olika sätt i
sitt ekonomiska handlande.
Det har dock inte — som önskvärt vore — varit möjligt att åsätta föränd
ringarna i de olika utgifts- eller inkomstslagen differentierade vikter (mul-
tiplar), utan vid bedömningen av konjunktureffekterna av de medvetna åt
gärderna har endast summerats de inkomst- och utgiftsförändringar vilka
tänks i första hand ha huvudsaklig effekt på konsumtionsmarknaden respek
tive investeringsmarknaden.
I nedre delen av tabell 2 (råd 16—24) visas en realekonomisk gruppering
av statens utgifter och inkomster på särskilda realekonomiska kategorier. Det
bör observeras att de enskilda posterna i detta speciella syfte har justerats
i viss utsträckning och därför inte är identiska med korresponderande poster
i övre delen av tabellen. Någon rimlig grund för statsräntornas fördelning
på endera konsumtions- eller investeringsmarknaderna har inte kunnat på
träffas, varför de lämnats åt sidan. Eftersom vi här endast studerar budge
tens verkningar på den inhemska efterfrågeutvecklingen, har för enkelhetens
skull hela u-hjälpen i denna tabell förts som en finansiell transaktion.
Det visar sig att de i tabellen använda realekonomiska huvudgrupperna
utgör exakt lika stora andelar av statsutgifterna både 1968 och 1969. Det be
tyder att den totala ökningen fördelar sig proportionellt på de två markna
derna. De utgifter som huvudsakligen riktar sig mot konsumtionsmarkna-
derna beräknas öka med 1,7 miljarder kr. och de som huvudsakligen riktar
sig mot investeringsmarknaderna med 0,4 miljarder kr.
Pa inkomstsidan medräknas i denna kalkyl — som ovan motiverats __
den ökning av skattebeloppet som beräknas komma till stånd genom att det
genomsnittliga inkomstskatteuttaget beräknas bli högre 1969 än 1968. Detta
belopp kan beräknas uppgå till ca 1,2 miljarder kr. och tänks komma att
reducera de för privat konsumtion disponibla inkomsterna.
I och med övergången från allmän varuskatt till en mervärdeskatt av be
slutad utformning ökas inte skattebördan på konsumtionen i annan mån än
vad som följer av utvidgningen av beskattningsområdet. Effekten härav kan
uppskattas till ungefär 60 milj. kr. Vidare bortdras ungefär 80 milj. kr. från
konsumtionsmarknaden till följd av höjningen av bilaccisen.
9 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
För företagen innebär införandet av mervärdeskatten att skattebördan
minskas med ungefär 900 milj. kr Här har schematiskt förutsatts att investe-
ringsefterfrågan därmed skulle öka med samma belopp. Efterfrågan reduce
ras dock med ca 700 milj. kr. av den samtidigt med omläggningen införda
allmänna arbetsgivaravgiften. Införandet av mervärdeskatten från den 1 ja
nuari 1969 skulle vara ett incitament för företagen att uppskjuta planerade
investeringar till efter denna tidpunkt. Med hänsyn till konjunkturläget be
dömdes en sådan tendens som icke önskvärd. Därför får företagen vid taxe
ringen 1969 tillgodogöra sig ett 10-procentigt avdrag på under 1968 gjorda
maskininvesteringar, vilket beräknas eliminera anledningen att uppskjuta
investeringarna. Denna åtgärd kostar staten ca 150 milj. kr. i mistade skat
teintäkter och kan sägas i viss mån anticipera mervärdeskatten. Därmed
skulle den kvarstående, av skatteändringar orsakade, nettoökningen av me
del som i denna schematiska kalkyl betraktas som disponibla för investering
uppgå till ungefär 50 milj. kr.
Av statsinkomsternas totala förändring har därmed beaktats ca 1,3 mil
jarder kr. i denna genomgång. En summering av de här medräknade direkta
effekterna med avseende på investerings- respektive konsumtionsefterfrågan
ger vid handen:
1) De för privat och offentlig investeringsefterfrågan avdelade beloppen
kan beräknas bli 0,4 miljarder kr. större 1969 än 1968 genom de åtgärder
som vidtagits.
2) De för privat och offentlig konsumtionsefterfrågan avdelade beloppen
kan på samma sätt beräknas bli ca 0,4 miljarder kr. större 1969 än 1968.
Hur dessa nettoförändringar faktiskt kommer att påverka investerings-
och konsumtionsefterfrågan är dock svårt att uttala sig om. Som ovan an
tytts borde olika vikter ha tilldelats utgiftsförändringarna inom de olika
grupperna, liksom även de olika förändringarna på inkomstsidan. Den kun
skap som finns rörande dessa förhållanden är dock så begränsad att det är
tveksamt om ett försök skulle tillföra beskrivningen av statsbudgetens effek
ter högre precision och prognosvärde.
Som en jämförelse till de belopp som framräknats ovan, kan det nämnas
att den totala realkapitalbildningen i landet (exkl. lager) beräknas öka med
ungefär 3 miljader kr. 1968—1969 och den totala privata konsumtionen med
ca 3,8 miljarder kr. mätt i löpande priser. Vad gäller investeringsutgifternas
ökning kan det vidare konstateras att denna nästan helt och hållet avser
statens egna investeringar medan investeringsbidrag till kommuner minska
de något, ökningen av konsumtionsutgifterna fördelar sig grovt taget lika på
statlig konsumtion, konsumtionsbidrag till enskilda och till kommuner.
De förändringar i budgetbeloppen som här inte liar diskuterats hänför sig
till de enligt ovan redovisade definitioner automatiska förändringarna på
budgetens inkomstsida. De uppgår totalt till 2,0 miljarder kr., vilka indra-
gits till statskassan. (Skillnaden mellan de 3,3 miljarder kr. som utgör den
totala förändringen på inkomstsidan och de i genomgången beaktade föränd
126
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
127
ringarna på 1,3 miljarder kr.). Den totala efterfrågan beräknas härigenom
komma att påverkas i negativ riktning . Någon uppdelning på olika markna
der eller beräkningar av i vilken utsträckning efterfrågan påverkas har inte
gjorts i detta sammanhang.
Hitintills bör genomgången ha visat att de åtgärdsspecificerade föränd
ringarna i budgeten har en måttligt expansiv inverkan på samhällsekonomin,
men att denna motverkas av de icke åtgärdsspecificerade förändringarna
(budgetautomatiken).
Det föreligger emellertid ett behov av att man på ett överskådligt sätt skall
kunna sammanfatta effekterna på samhällsekonomin, inte bara av stats
budgetens förändringar, utan även av förändringarna i en sammantagen
offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, AP-fonderna, bostadsin-
vesteringärna och investeringsfonderna, vilka tillsammans utgör basen för
finanspolitiken i vidaste bemärkelse. Ett sätt på vilket detta kan ske, är att
man delar upp budgeteffekterna i två huvuddelar. Som ett första moment
redovisas förändringen i statens och kommunernas konsumtion och investe
ringar, vilken kan sägas vara ett mått på den efterfrågan på reala faktorer
som dessa direkt utövar. Härutöver införs den grova approximationen att
alla icke finansiella in- och utbetalningar i form av löneutbetalningar, varu
inköp, transfereringar samt olika former av skattemedelsindragningar har
— bortsett från teckenskillnader — likvärdiga effekter på den icke offent
liga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och företagens efterfrågan.
Slutsatsen blir då att förändringen av statens och kommunernas utgifts-
överskott (av det finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan
på de andra sektorernas efterfrågan.
Bostadsbyggandet har liksom stat och kommun direkt effekt på efterfrå
gan på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin
genom förändringen i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller AP-
fonderna och investeringsfonderna är det närmast förändringen i deras
finansiella sparande som antyder deras inverkan på den privata sektorns
efterfrågan.
Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bo-
stadsinvesteringarnas volym ger således ett mått på förändringen av den efter
frågan på reala faktorer som utgår från den sammantagna offentliga sek
torn. Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella spa
rande ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i vidaste
bemärkelse utövar på hushållens och företagens för efterfrågan på reala
resurser disponibla intäkter.
Ett försök har härefter gjorts att summera de direkta effekterna av för
ändringar i verksamhetens volym inom de offentliga sektorerna med de in
direkta effekter som följer av den föranledda förändringen av de icke offent
liga sektorernas disponibla intäkter. Härvid har summariskt förutsatts att
dessa båda slag av förändringar är likvärdiga med hänsyn till effekterna på
aktiviteten i samhällsekonomin och så till vida summerbara. Den inverkan
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
128
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Diagram VIII: 1. Sammantagna offentliga sektorns kalkylerade inverkan på den totala
efterfrågans tillväxt 1964—1969
Procent av bruttonationalprodukten, 1959 års priser.
som förmedlas via förändringar i de icke offentliga sektorernas intäkts-
strömmar dämpas visserligen genom sparandebortfall etc. men har å andra
sidan kedjeeffekter. Här har presumerats att man i dessa fall kan insätta en
multiplikator lika med 1. Detta innebär med andra ord, att en förändring av
den sammantagna offentliga sektorns utgiftsöverskott förutsättes atföljas av
en lika stor förändring av övriga sektorers efterfrågan på varor och tjänster.
Den sammanlagda inverkan på den totala efterfrågan har sålunda satts lika
med summa förändring av offentlig real efterfrågan och via det offentliga
utgiftsöverskottet genererad efterfrågan.
För att göra dessa poster jämförbara sinsemellan och i tiden uttrycks för
ändringen i den offentliga sektorns och bostadsbyggandets efterfrågan på
reala faktorer i 1959 års priser. Förändringen i den sammantagna offentliga
sektorns finansiella sparande deflateras till samma ar med bruttonational-
produktdeflatorn. Därefter adderas de två delarna samt uttrycks i procent av
bruttonationalprodukten till 1959 års priser respektive år. I diagram 1 har
resultatet av en analys enligt beskriven metod framställts i diagramform.
Diagrammet avser att belysa den inverkan på totala efterfrågans tillväxt som
skulle utövas av finanspolitiken i vidaste bemärkelse. De olika sektorernas
kalkylerade bidrag till den totala efterfrågeförändringen framgår av föl
jande uppställning, där effekterna uttryckts i procent av bruttonationalpro
dukten respektive år.
1964
Staten............................................ +0,2
därav: direkt efterfrågan...... +0,2
Kommunerna............................... + 2,0
därav: direkt efterfrågan..... +1,6
Bostadsbyggandet...................... +1,3
därav: direkt efterfrågan..... + 0,5
AP-fonder, Investeringsfonder
.... — 1,0
Totaleffekt + 2,5
1965
1966
1967
1968
1969
+ 0,2
+ 1,4
+ 0,8
+ 0,9
+ 0,2
+ 0,7
+ 0,8
- 0,2
+ 0,9
+ 0,6
+ 1,2
± o
+ 2,5
+ 1,2
+ 1,5
+ 1,0
+ 0,8
+ 2,2
+ 1,0
+ 1,1
+ 0,7
+ o
+ 1,6
+ 0,3
+ 0,5
+ 0,2
± o
+ 0,7
+ 0,1
+ 0,2
- 0,7
- 0,5
- 0,3
- 0,8
- 0,4
+ 1,4
+ 0,9
+ 4,6
+ 1,6
+ 1,8
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
129
IX. Kreditmarknaden1
Kreditgivningen på den reguljära kreditmarknaden fortsatte att växa un
der 1968, dock i något lägre takt än tidigare. Kommunernas upplåning var
1968 lägre än 1967, men övriga sektorers upplåning ökade. Kraftigast ökade
näringslivets upplåning. Dess ökande andel av kreditefterfrågan medförde
även en förskjutning i utbudsmönstret. Affärsbankernas kreditgivning till
näringslivet ökade nämligen med nära en och en kvarts miljarder kr. mel
lan 1967 och 1968, men kreditgivningen till bostadssektorn var 1968 600
milj. kr. lägre. En motsatt andelsförskjutning kan konstateras för All
männa pensionsfonden, dess kreditgivning till bostadssektorn ökade med
en miljard kr. medan kreditgivningen till näringslivet uppgick till ungefär
samma belopp som tidigare.
Statens budgetunderskott, som hade ökat till tre miljarder kr. 1967, ökade
ytterligare till 3,4 miljarder kr. 1968. Ökningen av budgetunderskottet kan
delvis hänföras till rekordstora slcatteaterbetalningar under decembermåna
den 1968. Mot slutet av året emitterades ett för allmänheten avsett spar-
obligationslan, inbetalningarna till detta lan beräknas dock huvudsakligen
ske 1969. Statens finansieringsbehov täcktes 1968 i större utsträckning än
under 1967 genom emission av långfristiga obligationer. För kalenderåret
1969 beräknas en påtaglig nedgång i statens upplåning. Storleken härav blir
emellertid beroende av de ytterligare utgiftsbeslut som kan förmodas till
komma.
Kommunernas inkomster och utgifter utvecklades i ungefär samma takt
åren 1966, 1967 och 1968. Upplåningen ökade dock kraftigt. Fram till 1966
hade likviditeten successivt försämrats och upplåningsökningen 1967 använ
des delvis till en förbättring av denna. Förutom upplåningen på marknaden
erhöll kommunerna detta år även lån utanför marknaden. 1968 minskade
upplåningen på marknaden och även likviditetsförbättringen blev mindre,
såsom framgår av tabell 2.
För 1969 beräknas upplåningsbehovet öka med omkring en halv miljard
kr. till följd av att utgifterna stiger snabbare än inkomsterna. Om likviditets
förbättringen förutsättes bli obetydlig, kommer upplåningen på marknaden
sannolikt att uppgå till omkring en och tre kvarts miljarder kr.
Under 1967 ökade bostadsinvesteringarna, i volym räknat, med 13 % och
i värde med drygt en miljard kr. Statens bostadskreditgivning minskade
detta år med en halv miljard kr. vilket innebar att upplåningen på mark-
1 Med kreditgivning och utlåning avses i detta kapitel nettotillväxt av utestående lån-
med ökad kreditgivning avses följaktligen inte tillväxten av utestående lån utan ökningen
av denna tillväxt.
130
Tabell IX: 1. Kreditmarknaden 1967 och 1968
Nettobelopp, milj. kr.
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Långivare
Låntagare
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Summa
1967
Riksbanken........................
350
0
150
150
650
Affärsbankerna ..............
1300
200
2 350
2 050
5 900
Övriga kreditinstitut ..
500
1450
4 300
3 200
9 450
därav: Allmänna pen-
sionsfonden1...................
250
450
1 650
1 800
4 150
Allmänheten2 ...................
850
50
50
400
1 350
Summa
3 000
1700
6 850
5 800
17 350
19 68 (prel.)
Riksbanken........................
1 250
—
150
—
1 400
Affärsbankerna .............
300
150
1 750
3 300
5 500
Övriga kreditinstitut ..
1 200
1 200
5 800
3 400
11 600
därav: Allmänna pen-
sionsfonden1...................
550
450
2 700
1 900
5 600
Allmänheten2 ...................
650
100
— 250
500
1 000
Summa
3 400
1450
7 450
7 200
19 500
1 Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.
Fondökningen uppgår till 4 670 milj. kr. under 1967 och 5 800 milj. kr. under 1968.
2 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.
Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger utan
för staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.
Affärsbankernas utlåning till resp. staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp
av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbygg-
nadskrediter och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost.
»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationema,
allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställ
das pensionskassa.
I uppgifterna för »allmänheten» ingår de värdepapper som försålts till andra köpare än de
institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse
fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i denna post.
Bostadsinstitutens emissioner av obligationer för finansiering av fastigheter, innehållande
uteslutande affärs- och kontorslokaler, har förts till näringslivet, deras övriga obligationer
till bostadssektorn.
Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden.
naden kraftigt ökade. Under 1968 beräknas den volymmässiga ökningen ha
varit betydligt mindre, endast 1,5 %. Eftersom statens kreditgivning mins
kade ytterligare, om än obetydligt, stannade upplåningsbehovet på markna
den vid 7,45 miljarder kr.
I tabell 3 visas bostadssektorns upplåning under åren 1966—1968. Obliga-
tionsupplåningen uppgick 1968 till betydligt större belopp än tidigare.
Bostadsinvesteringarna beräknas i volym öka med 2,5 % under 1969, vil
ket innebär en ökning av kreditbehovet på knappt en halv miljard kr. Efter
som statens bostadskreditgivning beräknas bli påtagligt högre än under
1968 torde emellertid upplåningen på marknaden komma att bli endast obe
tydligt högre och stanna vid ca 7,5 miljarder kr.
131
Tabell IX: 2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och tillväxt av likvida tillgångar
1966—1968
Milj. kr.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
1966
1967
1968 (prel.)
Upplåning.....................................................
1 360
1 700
1 450
Likvida tillgångar ................................................
800
1 300
300
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Tabell IX: 3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1966—1968
Nettobelopp, milj. kr.
Obligationer
Bostadsbygg-
Bostadslån hos
Summa
nadskrediter
andra kredit-
hos affärs-
institut
banker
1966 ........................................................
3 420
150
1 910
5 480
1967 ........................................................
3 620
1 120
2 110
6 850
1968 ........................................................
4 300
1 200
1 950
7 450
Källa: Konjunkturinstitutet.
Näringslivets fasta investeringar, som minskade med drygt 4 % i volym
under 1967, beräknas ha minskat något även under 1968. Handelns och han
delsflottans investeringar visade ansenliga minskningar. Industrins investe
ringar i byggnader och anläggningar minskade något men maskininveste
ringarna låg på samma nivå som under 1967. För näringslivet som helhet
uppgick ökningen av investeringsutgifterna till drygt en kvarts miljard kr.
under 1967, medan de under 1968 beräknas ha varit ungefär oförändrade.
Lagerinvesteringarna minskade successivt under 1966 och första halvåret
1967 och en nedgång av lagerhållningen ägde rum andra halvåret 1967 och
första halvåret 1968. Under andra halvåret 1968 påbörjades en lageruppbygg
nad som beräknas fortsätta under 1969.
Delårsrapporter från större industriföretag anger en ökning av vinsterna
under 1968, vilket också synes vara i överensstämmelse med pris- och
kostnadsutvecklingen och den beräknade förbättringen av kapacitetsut
nyttjande och produktivitet. För näringslivet som helhet synes dock vinst
förbättringen ha varit måttlig, att döma av den kraftiga ökning av upp
låningen som skedde på kreditmarknaden trots att investeringarna sam
manlagt endast visade en svag ökning. Upplåningen på marknaden ökade
nämligen 1968 med drygt en och en kvarts miljarder kr. Utvecklingen
132
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IX: 4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1966—1968
Nettobelopp, milj. kr.
Obligationer
Aktier
Upplåning
Upplåning
Summa
och förlags-
hos affärs-
hos andra
lån
bankerna
institut
1966 ........................................................
1 260
650
1 550
1 140
4 600
1967 ........................................................
2 000
550
1 910
1 330
5 790
1968 ........................................................
2 000
500
3 200
1 500
7 200
Källa: Konjunkturinstitutet.
1966—1968 framgår av tabell 4. Företagens ökade upplåning medgav en
fortsatt förbättring av näringslivets likviditet.
Tabellen visar att finansieringen på obligationsmarknaden i fjol har legat
på samma nivå som ett år tidigare. Däremot ökade affärsbankernas kredit-
givning kraftigt, framför allt under första halvåret. Uppgifterna i denna ta
bell avser kreditgivningen till hela näringslivet; affärsbankernas utestående
lån till industrin ökade avsevärt under första halvåret men endast obetydligt
under andra halvåret i fjol, medan handelns upplåning visar en motsatt ut
veckling, såsom framgår av tabell 5.
Tabell IX: 5. Procentuell förändring i affärsbankernas utestående krediter 1966—1968
(maj, november)
1966
1967
1968
2:a
l:a
2:a
l:a
2:a
halvåret
halvåret
halvåret
halvåret
halvåret
Industri ........................................................................
6,8
3,2
0,6
8,7
0,3
Handel ........................................................................
1,6
— 2,0
3,4
0,9
5,4
Källa: Svenska bankföreningen.
Förutom genom upplåning på kreditmarknaden kan företagen ha erhållit
ett visst medelstillskott i form av handelskrediter från utlandet. Under
sista kvartalet 1967 hade nämligen betalningsbalansens restpost blivit nega
tiv i samband med valutaspekulationen, och valutareserven minskade. Un
der första halvåret 1968 ökade restposten återigen.
Industrins och handelns likviditet förbättrades 1967 och förbättringen fort
satte under 1968. Förbättringen under andra halvåret kan ha varit större
133
Tabell IX: 6. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1966—Isa halvåret 1968
Flödesuppgifter, milj. kr.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
1966
1967
1968
l:a
2:a
l:a
2:a
l:a
halvåret
halvåret
halvåret
halvåret
halvåret
Industri
Större företag ................................
- 1 050
+ 700
- 500
+ 1 150
- 350
Mindre företag...........................................
- 100
+ 100
- 50
Handel
Större företag ....................................
± 0
+ 150
- 150
+
400
- 150
Mindre företag.....................
- 100
+ 50
+ 50
± 0
± 0
Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska central
byrån. Med likvida medel avses kassa, banktillgodohavanden samt kortfristiga penningpla
ceringar. Större företag (med mer än 500 anställda) har totalundersökts. Mindre industri
företag (200
500 anställda) samt mindre handelsföretag (100—500 anställda) har urvalsun-
dersökts.
För 1966 avser uppgifterna industriföretag med mer än 200 anställda.
trots lageruppbyggnaden. Till likviditetsförbättringen bidrog även frisläp
pen av investeringsfonder. Nettouttagen framgår av vidstående tablå.
Nettoförändringar i investeringsfonderna i riksbanken (uttag —) milj. kr.
1967
1968
l:a
2:a
l:a
2:a
halvåret
halvåret
halvåret
halvåret
90
— 380
70
— 190
En prognos för näringslivets kreditbehov 1969 måste givetvis bli ganska
osäker, inte minst på grund av svårigheterna att bedöma investeringsbenä-
genheten. Prognoserna för investeringsutvecklingen är också olika för olika
sektorer av näringslivet. Industrins byggnadsinvesteringar beräknas fort
sätta att minska i volym men maskininvesteringarna mer än kompenserar
denna utgiftsminskning. För handelns byggnadsinvesteringar förutses ett be
tydande uppsving. Sammanlagt ökar näringslivets finansieringsbehov på
grund av ökningen av de fasta investeringarna med omkring en och en kvarts
miljarder kr., och därtill kommer ökade lagerinvesteringar som ytterligare
kräver ett finansieringstillskott på omkring tre kvarts miljarder kr. Progno
ser för vinstutvecklingen kan för närvarande knappast kvantifieras, vins
terna kan möjligen komma att öka i takt med produktionen. Utvecklingen
kan givetvis i hög grad bli beroende av avtalsförhandlingarna.
Preliminärt kan näringslivets kreditefterfrågan på marknaden uppskattas
till åtta och en halv miljarder kr.
134
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabell IX: 7. Kreditmarknadskalkyl för 1969
Nettobelopp, milj. kr.
Efterfrågan
Utbud
.............. 2 750
750
Kommuner............. ................................... 1750
Affärsbankerna (restpost) ..............
6 750
Bostäder................... ................................... 7 500
Övriga kreditinstitut.............................. 12 000
Näringslivet .... ................................... 8 500
därav: Allmänna pensionsfonden
Allmänheten ..............................................
6 500
1 000
Summa 20 500
Summa
20 500
Anm. Statens efterfrågan motsvaras av det beräknade budgetunderskottet. Övriga sek
torers efterfrågan beräknas med hänsyn till det finansiella sparandet och likviditetsutveck-
lingen. Kalkylen är ofullständig såtillvida som sektorerna »utlandet» och »bankernas interna
sparande» inte redovisas. Utvecklingen av det finansiella sparandet inom dessa sektorer be
aktas dock i princip vid beräkningen av »näringslivets» efterfrågesiffra.
Allmänna pensionsfondens utbud beräknas som fondökningen exkl. återlån och förvärv
av utländska obligationer. Riksbankens utbud motsvarar ökningen av sedelmängden. Affärs
bankernas utbud utgör en restpost. För »övriga kreditinstitut» har utbudet beräknats ge
nom trendframskrivning. I * * * * * 7
I tabell 7 sammanfattas kreditefterfrågan från olika sektorer. Som fram
går ökar totala efterfrågan mindre än 1968, trots näringslivets ökade kre
ditbehov. På utbudssidan framkommer affärsbankernas utbud som rest
post. Deras utbud får enligt kalkylen höjas med en och en kvarts miljarder
kr. jämfört med 1968. Bankernas likviditet var hög vid årsskiftet men pro
gnoserna tyder på en åtstramande effekt av vissa likviditetspåverkande
faktorer. Statens budgetunderskott beräknas nämligen minska och någon
försvagning av valutareserven är inte utesluten. För statens del ger tabell
7 dock en överdriven föreställning om den troliga nedgången i upplånings-
behovet. Budgetunderskottet har nämligen beräknats under förutsättning
av oförändrad lönenivå för statstjänare 1969.
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
135
Innehåll
I. Sammanfattande översikt............................................................................ 2
1. Den ekonomiska utvecklingen 1967—1968......................................... 2
2. Sveriges ekonomi 1969 ........................................................................ 9
II. Det internationella läget............................................................................ 18
1. Sammanfattande översikt.................................................................... 18
2. Länderöversikter ................................................................................ 28
III. Utrikeshandeln ........................................................................................... 53
1. Exporten ............................................................................................ 53
2. Importutvecklingen 1968 och 1969 ..................................................... 63
3. Bytes- och betalningsbalansen........................................................... 67
IY. Produktionen ............................................................................................ 69
1. Industrin ............................................................................................ 69
2. Skogsbruket ........................................................................................ 77
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen............................ 78
V. Arbetsmarknaden........................................................................................ 80
1. Arbetsmarknaden under 1968 ............................................................ 80
2. Arbetsmarknaden 1969........................................................................ 89
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi....................................................... 91
1. De disponibla inkomsterna ................................................................ 91
2. Konsumentpriserna ............................................................................ 94
3. Den privata konsumtionen ................................................................ 98
VII. Investeringarna ......................................................................................... 101
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden .............................. 101
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1969 ....................... 111
VIII. Den offentliga verksamheten....................................................................... 115
1. Allmänt................................................................................................ 115
2. Kommunerna........................................................................................ 116
3. Staten.................................................................................................... 119
IX. Kreditmarknaden.......................................................................................... 129
136
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tabellförteckning
I.
1. Försörjningsbalans 1966—1968 ...................................................... 3
2. Bytesbalansen 1967—1969 ............................................................... 16
3. Preliminär försörjningsbalans för 1969 ....................................... 17
II.
1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden
1967—1969 ........................................................................................... 19
2. Konsumentpriser 1960—1968 .......................................................... 21
3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industri
arbetare 1960—1968 .......................................................................... 22
III.
1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1967-—1969 .............. 54
2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969 .............. 64
3. Bytes- och betalningsbalans 1965—1969 ....................................... 68
IV.
1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. äm
nen 1966—1969 .................................................................................. 70
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1966—
1969 ....................................................................................................... 71
3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1966—
1969 ....................................................................................................... 73
4. Industriproduktionens utveckling 1967—1969 ........................... 77
5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1969 ........................... 78
V.
1. Den registrerade arbetslösheten 1967 och 1968 regionalt och
branschvis ........................................................................................... 82
2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1967—
1968 ....................................................................................................... 84
VI.
1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1967—1969
92
2. Konsumentprisprognos för 1968—1969 ......................................... 95
3. Konsumtionsutvecklingen 1966—1968 ........................................... 100
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bo
stadsbyggen 1964—1969 .................................................................... 102
2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin
första halvåren 1968 och 1969 enligt investeringsenkäten i no
vember 1968 ........................................................................................ 105
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1957—1969 .................................................................. 106
4. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för
1969, inkl. underhåll.......................................................................... 113
5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1965—1968 samt prognos för
1969 för privat, statlig och kommunal sektor, inkl. underhåll . . 114
VIII. 1. Kommunernas inkomster och utgifter 1968—1969 ...................... 117
2. Statens inkomster och utgifter 1967—1969 .................................... 120
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
137
1. Kreditmarknaden 1967 och 1968 ................................................... 130
2. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och tillväxt av
likvida tillgångar 1966—1968 .......................................................... 131
3. Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1966—1968 . . 131
4. Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1966—1968 ....
132
5. Procentuell förändring i affärsbankernas utestående krediter
1966—1968 (maj, november) ....................................................... 13
6. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1966—l:a
halvåret 1968 ...................................................................................... 133
7. Kreditmarknadskalkyl för 1969 ...................................................... 134
138
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969
Diagramförteckniiig
II.
1. Industriproduktionen i olika länder 1965—1968 ........................ 23
2. Arbetslöshet och konsumentpriser 1965—1968 ............................ 26
III.
1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på
varugrupper 1963—1969 .................................................................. 57
2. Sveriges import. Faktiska och beräknade värden, samt faktisk
minus beräknad import 1954—1968 ............................................... 65
V.
1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1966—nov. 1968 .......... 81
2. Arbetslöshetsprocenten 1965—1968 ................................................ 83
VI.
1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1964
—1969 ................................................................................................... 99
VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter
1965—1969 .......................................................................................... 102
2. Investeringar i bostäder exkl. underhåll och inom egentlig indu
stri 1962—1969 .................................................................................... 103
3. Investeringar inom egentlig industri, exkl. underhåll, totalt och
uppdelat på branscher 1962—1969 ............................................... 107
4. Byggnads- och maskininvesteringar, inkl. underhåll, totalt och
uppdelat på sektorer 1960—1969 ................................................... 112
VIII. 1. Sammantagna offentliga sektorns kalkylerade inverkan på den
totala efterfrågans tillväxt 1964—1969 ....................................... 128
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680616
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
1
Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gällande instruktionen åligger det äm
betsverket att varje år före den 15 december till Kungl. Maj :t avgiva förslag
till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffen
het att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av
proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens
inkomster för budgetåret 1969/70 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en
sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.
2
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Totalbudgetens utfall budgetåren 1963/64—1967/68
Av vidstående tabell över totalbudgetens utfall framgår att såväl inkoms
ter som utgifter under den redovisade perioden visat en fortgående uppgång.
Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Driftbudgetens inkomster..............
därav:
Skatt på inkomst och förmögen
het m. m..................................
Allmän varuskatt.......................
Övriga inkomsttitlar..................
Driftbudgetens utgifter
(exkl avskrivningsanslag)..............
Investeringsanslag .......................
Totalbudgetens underskott..........
Förändring sedan föregående budgetår
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
Milj. kr.
+ 3 330
+ 3 758
+ 2 084
+ 1 299
+ 324
+ 1 541
+ 922
+ 918
+ 3 056
+ 3 210
+ 506
+
760
+
79
+
189
+ 2 426
+ 1 660
+
741
+ 216
+ 766
+ 787
+ 919
+ 657
+ 3 345
+[2 662
+ 400
+£0213
+ 1 276
+|1[300
Den avtagande ökningstakten på titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m. m. fr. o. m. budgetåret 1965/66 beror förutom på uppbördstekniska för
hållanden framförallt på sänkningen av den statliga inkomstskatten fr. o. m.
den 1 januari 1966 samt på en lägre tillväxttakt i skatteunderlaget för fy
siska personer med ca 3 % för 1967 och med beräknad ytterligare 1 % för
1968.
Den allmänna varuskatten höjdes fr. o. m. den 1 juli 1965 från 6 % till
9,1 % och fr. o. m. den 1 mars 1967 ytterligare till 10 %. Detta förklarar till
väsentlig del den kraftiga ökningen under budgetåret 1965/66.
Som också framgår av vidstående tabell har resultatet av inkomst- och ut
giftsutvecklingen under femårsperioden 1963/64—1967/68 blivit, att total
budgetens underskott ökat från 87 milj. kr. under budgetåret 1963/64 till
2 931 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Närmare redogörelse för utveck
lingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden
t. o. m. budgetåret 1966/67 i riksrevisionsverkets årsbok 1968.
Totalbudgetens utfall budgetåret 1967/68
Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1967/68 i förhållande till i riksstat
och tilläggsstat upptagna belopp framgår av sammanställningen på s. 4.
Totalbudgeten visar ett underskott av 2 931 milj. kr. Utgifterna uppgår till
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
3
Totalbudgetens utfall under budgetåren 1963/64—1967/68
Milj. kr.
1963/64
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
Inkomster
Driftbudgeten:
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
8 545
10 629
11 928
12 669
12 885
Övrig skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse........................................................
407
459
471
491
553
Automobilskattemedel...................................
1 820
1 962
2 215
2 384
2 562
Allmän varuskatt........................................
3 154
3 478
5 019
5 785
6 572
Tullar och acciser i övrigt ........................
5 223
5 506
5 828
6 318
6 597
Uppbörd i statens verksamhet och di
verse inkomster.............................................
717
1 022
1 308
1 317
1 354
Statens affärsverksfonder ........................
340
416
477
516
614
Övriga kapitalfonder ...................................
721
784
770
960
964
Säger för driftbudgeten
20 927
24 257
28 015
30 441
32 101
Övrig finansiering.............................................
1 034
1 312
1220
1 306
1 315
Summa inkomster
21 961
25 569
29 235
31747
33 416
Utgifter
Driftbudgeten (exkl avskrivningsan-
slag)........................................................................
19 450
22 506
25 716
29 061
31 723
Investeringsanslag ........................................
2 587
3 093
3 853
4 253
4 466
Ökning av rörliga krediter........................
11
136
21
64
157
Summa utgifter
22 048
25 735
29 590
33 378
36 347
Totalbudgetsaldo
- 87
- 166
- 355
- 1631
- 2 931
36 347 milj. kr. och inkomsterna till 33 416 milj. kr. Inkomsterna består av
driftbudgetens inkomster, 32 101 milj. kr., och övrig finansiering, 1315
milj. kr. i form av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonder
na och dels övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas alla utgiftsanslag för de olika huvudtitlarna — de
partementsområdena, oberoende av om de representerar utgifter för drift
budgeten eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid
som en särskild huvudtitel. Utgifterna på driftbudgetens anslag för avskriv
ning av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelsförluster upp
tas inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en
överföring av utgifter mellan driftbudgeten och kapitalbudgeten och sålun
da ej påverkar totalbudgetens omslutning.
På utgiftssidan anges vidare den medelsförbrukning, som kan beräknas i
övrigt, nämligen i form av minskade anslagsbehållningar eller ökad disposi
tion av rörliga krediter. Utgifterna på reservationsanslag och investerings-
anslag ingår i redovisade belopp. Förändringarna i anslagsbehållningarna
kan därför inte härutöver upptas som en särskild post i redovisningen. Inom
parentes anges emellertid det belopp som svarar mot den i riksstaten beräk
nade förändringen av anslagsbehållningarna.
4
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Totalbudgeten 1967/68
Milj. kr.
I riksstat
Redo-
och till-
visade
läggsstat
belopp
upptagna
belopp
A. Skatter, avgifter,
m. m.........................
31 678
30 523
B. Inkomster av statens
kapitalfonder..........
1 677
1 578
C. övrig finansiering ..
1 301
1 315
=
34 656
33 416
Underskott
=
2 131
2 931
Summa 36 787
36 347
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl hov- och
slottsstaterna ..
I riksstat
och till-
läggsstat
upptagna
belopp
7
Red
visa e
belo p
7
II. Justitiedeparte
mentet ..............
1 155
1 219
III. Utrikesdeparte
mentet ..............
345
344
IV. Försvarsdeparte
mentet ..............
5 193
5 098
V. Socialdeparte
mentet ..............
9 947
10 010
VI. Kommunika
tionsdepartemen
tet .......................
4012
3 960
VII. Finansdeparte
mentet ..............
2 996
2 940
VIII. Utbildningsde
partementet ....
5 542
5 976
IX. Jordbruksdepar
tementet ..........
933
927
X. Handelsdeparte
mentet ..............
210
212
XI. Inrikesdeparte
mentet ..............
3 432
2 962
XII. Civildepartemen
tet .......................
1 783
1 398
XIII. Oförutsedda ut
gifter ..............
1
0
XIV. Riksdagen och
dess verk mm..
54
61
XV. Riksgäldsfonden
975
1 075
=
36 587
36 189
B. Övrig medelsförbruk
ning:
I. Tillkommer: Minsk
ning av anslagsbe
hållningar ..............
100
(-810)
II. Ökad disposition av
rörliga krediter....
100
157
=
200
157
Summa
36 787
36 347
5
Totalbudgetens inkomster i förhållande till riksstaten belyses närmare av
följande sammanställning (milj. kr.).
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Beräknat Redovisade Merin-
enligt
belopp
komst( + )
riksstat
resp
(-)
. brist
Driftbudgetens inkomster
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m..................
13 700
12 885
—
815
Övriga skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse
536
553
+
17
Automobilskattemedel:...............................................
2 700
2 562
—
138
Fordonsskatt...........................................................
940
866
—
74
Bensin- och brännoljeskatt ...................................
1 760
1 696
—
64
Tullar och acciser: ...................................................
13 437
13 169
—
268
Tullmedel ................................................................
950
950
—
Allmän varuskatt...................................................
6 800
6 572
—
228
Särskilda varuskatter ...........................................
365
385
+
20
Omsättningsskatt på motorfordon .......................
350
309
41
Tobaksskatt ...........................................................
1 500
1 490
—
10
Skatt på sprit .......................................................
1 800
1 787
—
13
Skatt på vin ...........................................................
175
191
+
16
Skatt på malt- och läskedrycker...........................
335
348
+
13
Energiskatt ............................................................
870
847
—
23
Särskild skatt på motorbränslen...........................
215
211
—
4
Investeringsavgift...................................................
1
5
+
4
Övriga ....................................................................
76
76
—
Uppbörd i statens verksamhet: ...............................
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
755
799
+
44
uppbördsväsendet m. m......................................
210
223
+
13
Övriga ....................................................................
545
576
+
31
Diverse inkomster: ...................................................
550
556
+
6
Totalisatormedel ...................................................
90
98
+
8
Tipsmedel ................................................................
135
132
—
3
Lotterimedel............................................................
190
163
—
27
Övriga ....................................................................
135
162
+
27
Statens aflärsverksfonder:...........................................
711
614
—
97
Televerket................................................................
215
215
—
Statens järnvägar...................................................
119
20
—
99
Statens vattenfallsverk...........................................
320
335
+
15
Övriga ....................................................................
57
44
—
13
Riksbanksfonden .......................................................
150
150
—
Statens allmänna fastighetsfond ...............................
40
47
+
7
Försvarets fastighetsfond...........................................
74
74
—
Statens utlåningsfonder: ...........................................
497
508
+
11
Lånefonden för bostadsbyggande...........................
460
470
+
10
Övriga ....................................................................
37
38
+
1
Fonden för låneunderstöd...........................................
14
20
+
6
Fonden för statens aktier...........................................
65
45
20
Statens pensionsfonder...............................................
80
79
—
1
Diverse kapitalfonder ...............................................
45
42
—
3
Summa
33 355
32 101
—
1 254
6
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Beräknat Redovisade Merin-
Kapitalbudgetens inkomster
Avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom
enligt
riksstat
belopp
komst( + )
resp. brist
(-)
fonderna: ................................................................
1 192
1 225
+
33
Statens affärsverksfonder.......................................
1 025
1 037
+
12
Övriga kapitalfonder...............................................
167
188
+
21
Övrig kapitalåterbetalning .......................................
109
89
—
20
Summa
1 301
1 315
+
14
Tolalbudgetens inkomster ...........................................
34 656
33 416
— 1 240
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1968/69
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budget
året föreligger ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli—
september. Driftbudgetens inkomster uppgick under denna period till 9 581
milj. kr. och var därmed 814 milj. kr. större än inkomsterna under mot
svarande period föregående budgetår, 8 767 milj. kr. Av ökningen hänförde
sig 485 milj. kr. till inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
och 158 milj. kr. till allmän varuskatt.
I närslutna bilaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket
med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upp
rättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens in
komstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på
driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst
av 34 421 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 34 544 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. beräknas
komma att med 200 milj. kr. understiga det i riksstaten upptagna beloppet,
14 200 milj. kr. Bland övriga inkomsttitlar räknas med lägre inkomster än i
riksstaten för bl. a. skatt på sprit med 125 milj. kr., för energiskatt med 30
milj. kr. samt för televerket med 98 milj. kr. Inkomsterna på titeln mer
värdeskatt beräknas komma att med 100 milj. kr. överstiga det i riksstaten
upptagna beloppet, 2 000 milj. kr. Bland övriga inkomsttitlar räknas med
högre inkomster än i riksstaten för bl. a. stämpelskatt med 35 milj. kr., för
omsättningsskatt på motorfordon med 50 milj. kr., för tobaksskatt med 25
milj. kr., för skatt på malt- och läskedrycker med 30 milj. kr., för uppbörd
i statens verksamhet med 35 milj. kr. och för statens järnvägar med 55
milj. kr.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1958—1967
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av
statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska
personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
i
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren
1958—1967 (taxeringsåren 1959—1968)
Verk-
Taxe-
Fysiska perso-
Svenska aktie-
Övriga skatt-
Tillsammans
samhets-
år
rings
år
ner m. fl.
bolag m. fl.
skyldiga
Taxerad
In-
Taxerad
In-
Taxerad
In-
Taxerad
In-
inkomst
dex
inkomst
dex
inkomst
dex
inkomst
dex
milj. kr.
milj. kr.
milj. kr.
milj. kr.
1958
1959
32 269
100
2 282
100
222
100
34 773
100
1959
1960
34 031
105
2 203
97
238
107
36 472
105
1960
1961
37 214
115
2 613
115
283
127
40 110
115
1961
1962
40 465
125
2 754
121
309
139
43 528
125
1962
1963
43 877
136
2 581
113
309
139
46 767
134
1963
1964
47 642
148
2 930
128
320
144
50 892
146
1964
1965
53 336
165
3 313
145
330
149
56 979
164
1965
1966
59 025
183
3 392
149
371
167
62 788
181
1966
1967
60 335
187
2 955
129
356
160
63 646
183
1967
1968
63 052
195
3 092
135
347
156
66 490
191
återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck
i taxeringsstatistiken.
I tabellen ovan har sammanställts uppgifter om den till statlig inkomst
skatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — enligt de av
taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess förändringar för
olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1958—1967 (motsva
rande taxeringsåren 1959—1968).
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksam
hetsåret 1958 undergått en stegring med sammanlagt 91 %. Utvecklingen
har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta döds
bon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga
skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt abso
luta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett av
görande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess helhet. Den
taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med samman
lagt 95 %. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt
under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1967
ligger 35 % över 1958 års nivå. Den i sammanhanget mindre betydelsefulla
gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.)
uppvisar en ökning med 56 %.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till
statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på
s. 8—9, vilken lämnar upplysning rörande de senaste sex taxeringarnas
uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska
personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 95 % av den
totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 89 %, be
står av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i be-
8
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1962—1967 (taxeringsåren 1963—1968)
(På grundval av taxeringsnämndernas beslut)
1962
1963
1964
1965
1966
1967
Procentuell förändring från
Milj. kr.
1962
1963
1964
1965
1966
till
till
till
till
till
1963
1964
1965
1966
1967
Fysiska personer
m.fl.
Inkomst av
jordbruksfastighet
2 146,5
2 147,3
2 384,8
2 459,2
2 308,7
2 182,9
+ 0,0
+ 11,1 + 3,1 - 6,1
annan fastighet ..
450,9
468,8
470,6
548,2
553,1
627,5 + 4,0 + 0,4 + 16,5 + 0,9 + 13,5
rörelse m. m..............
tjänst el. tillfällig
3 498,7
3 733,6
4 026,2
4 310,4
4 489,2
4 720,7 + 6,7 + 7,8
+ 7,1
+ 4,1
+ 5,2
förvärvsverksam
het ............................. 46 180,6
888,4
50 442,8
896,8
57 689,3
56 008,6
1 142,7
62 181,9
1 467,7
70 967,4
69 117,9
1 746,7
78 215,6
73 673,7
1 781,6
82 986,4
+
9,2
+
0,9
+ 8,5
+
11,0
+
27,4
+ 11,0
+
11,0
+
28,4
+ 10,8
+
11,2
+
19,0
+ 10,2
+
1
26,6
+
2,0
+ 6,1
kapital ........................
Summa
53165,1
64 032,9
Avdrag för under-
skott i förvärvs
källa .............................
523,4
577,7
743,5
973,8
1 242,3
1 365,1 + 10,4 + 28,7 + 31,0 + 27,6 + 9,9
Sammanräknad net-
toinkomst................... 52 641,7 57 111,6 63 289,4 69 993,6 76 973,3 81 621,3 + 8,5 + 10,8 + 10,6 + 10,0 + 6,0
Allmänna avdrag,
förlustavdrag och
avjämning .............
8 764,1
9 469,2
47 642,4
9 953,2
53 336,2
10 968,5
59 025,1
16 637,9
60 335,4
18 569,6
63 051,7
+ 8,0
+ 8,6
+ 5,1
+
12,0
+ 10,2
+ 10,7
+ 51,7
+ 2,2
+ 11,6
+ 4,5
Taxerad inkomst ..
43 877,6
Utnyttjade ortsav-
drag m. m................
Beskattningsbar in-
12 416,6 12 781,4 13 157,4 13 592,5 13 266,7 12 606,5 + 2,9 + 2,9 + 3,3 - 2,4 - 5,0
komst ........................
31 461,0 34 861,0 40 178,8 45 432,6 47 068,7 50 445,2
+ 10,8
+ 15,3
+ 13,1
4"
3,6
+
7,2
Svenska aktiebolag
m. fl.
Inkomst av
jordbruksfastighet
annan fastighet ..
rörelse m. m..............
kapital ........................
111,0
72,8
2 914,4
25,6
3 123,8
99,6
78,4
3 249,0
25,9
3 452,9
133,4
89,3
3 665,1
28,6
3 916,4
158.3
103.4
3 846,8
22,4
4 130,9
115,2
111,8
3 508,2
18,4
3 753,6
95,8
146,9
3 592,3
18,4
3 853,4
-10,3
+ 7,7
+ 11,5
+ 1,2
+ 10,5
+ 33,9
+ 13,9
+ 12,8
+ 10,4
+ 13,4
+ 18,7
+ 15,8
+ 5,0
-21,7
+ 5,5
-27,2
+ 8,1
- 8,8
-17,9
- 9,1
-16,8
+ 31,4
+ 2,4
± o
+
2,7
Summa
Avdrag för under-
skott i förvärvs
källa .............................
30,6
29,7
35,8
47,4
55,8
74,5 - 2,9 + 20,5 + 32,4 + 17,7 + 33,5
Sammanräknad net-
toinkomst...................
3 093,2
3 423,2
3 880,6
4 083,5
3 697,8
3 778,9 + 10,7 + 13,4 + 5,2 - 9,4 + 2,2
Allmänna avdrag
och förlustavdrag
Taxerad (= beskatt-
512,5
493,5
567,5
691,6
743,1
686,9 - 3,7 + 15,0 + 21,9 + 7,4 — 7,6
ningsbar) inkomst
2 580,7 2 929,7 3 313,1 3 391,9 2 954,7 3 092,0
+
13,5
+ 13,1
+
2,4 -12,9
+
4,6
1 Härav avser 343,3 milj. kr. tillfällig förvärvsverksamhet.
2 Jfr s. 10.
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
9
1962
1963
1964
1965
1966
1967
Procentuell förändring från
Milj. kr.
1962
1963
1964
1965
1966
till
till
till
till
till
1963
1964
1965
1966
1967
a skattskyldiga
Inkomst av
jordbruksfastighet
20,5
20,7
28,2
30,6
26,9
19,8 + 1,0 + 36,2 + 8,5 — 12,1 -26,4
annan fastighet ..
31,6
34,5
35,5
39,3
44,5
43,1 + 9,2 + 2,9 + 10,7 + 13,2 - 3,1
rörelse m. m..............
239,9
247,7
251,6
256,6
241,0
233,5 + 3,3 + 1,6 + 2,0
6,1 - 3,1
kapital ........................
81,6
84,9
102,0
124,3
143,0
143,4 + 4,0 + 20,1 + 21,9 + 15,0 + 0,3
Summa
373,6
387,8
417,3
450,8
455,4
439,8 + 3,8 + 7,6 + 8,0
I-
1,0 - 3,4
Avdrag för under-
skott i förvärvs-
källa.............................
4,8
5,6
8,3
7,4
14,9
10,8 + 16,7 + 48,2 -10,8 + 101,4 -27,5
Sammanräknad net-
toinkomst...................
368,8
382,2
409,0
443,4
440,5
429,0 + 3,6 + 7,0 + 8,4 _
0,7 - 2,6
Allmänna avdrag
och förlustavdrag
59,8
61,9
79,2
72,6
84,5
82,3 + 3,5 + 27,9 - 8,5 + 16,4 - 2,6
jTaxerad(= beskatt-
ningsbar) inkomst
309,0
320,3
329,8
370,8
356,0
346,7 + 3,7 + 3.0 + 12,4 —
4,0 - 2,6
Samtliga skattskyl-
diga
Inkomst av
jordbruksfastighet
2 278,0
2 267,6
2 546,4
2 648,1
2 450,8
2 298,5 — 0,5 + 12,3 + 4,0 —
7,5 - 6,2
annan fastighet ..
555,3
581,7
595,4
690,9
709,4
817,5 + 4,8 + 2,4 + 16,0 +
2,7 + 15,2
rörelse m. m..............
6 653,0
7 230,3
7 942,9
8 413,8
8 238,4
8 546,5 + 8,7 + 9,9 + 5,9 —
2,1 + 3,7
tjänst el. tillfällig
förvärvsverksam-
het ............................. 46 180,6 50 442,8 56 008,6 62 181,9 69 117,9 '73 673,7 + 9,2 + 11,0 + 11,0 + 11,2 + 26,6
kapital........................
995,6
1 007,6
1 273,3
1 614,4
1 908,1
1 943,4 + 1,2 + 26,4 + 26,8 + 18,2 + 1,9
Summa
56 662,5 61 530,0 68 366,6 75 549,1 82 424,6 87 279,6 + 8,6 +11,1 + 10,5 +
9,1 + 5,9
Avdrag för under-
skott i förvärvs-
källa..............................
558,8
613,0
787,6
1 028,5
1 313,0
1 450,4 + 9,7 + 28,5 + 30,6 + 27,7 + 10,5
Sammanräknad net-
toinkomst................... 56 103,7 60 917,0 67 579,0 74 520,6 81 111,6 85 829,2 + 8,6 + 10,9 + 10,3 4-
8,8
Allmänna avdrag,
förlustavdrag och
avj åmning .............
9 336,4 10 024,6 10 599,9 11 732,8 17 465,5 19 338,8 + 7,4 + 5,7 + 10,7 + 48,9 + 10,7
Taxerad inkomst .. 46 767,3 50 892,4 56 979,1 62 787,8 63 646,1 66 490,4 + 8,8 + 12,0 + 10,2 +
1,4 + 4,5
Utnyttjade ortsav-
drag m. m.................. 12 416,6 12 781,4 13 157,4 13 592,5 13 266,7 12 606,5 + 2,9 + 2,9 + 3,3 —
2,4 - 5,0
Beskattningsbar in-
komst ........................ 34 350,7 38 111,0 43 821,7 49 195,3 50 379,4 53 883,9 + 10,9 + 15,0 + 12,3 +
2,4 + 7,0
Anm. Hänsyn har ej tagits till den fr. o. m. taxeringsåret 1967 förekommande frivilliga särtaxeringen för
äkta makar. I 1967 års taxeringsutfall ingår dock dylik skatteberäkning beträffande Stockholms fögderi.
lydelse kommer inkomst av rörelse med nära 6 % och inkomst av jord
bruksfastighet med nära 3 %.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sex-
årsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löne
glidning och ökat antal inkomsttagare har medfört en kraftig stegring av
lönesumman under åren 1963—1966. För inkomst av tjänst redovisas nämn
da år en inkomstökning på 9,2, 11,0, 11,0 resp. 11,2 %. År 1967 medförde
en nedgång i ökningstakten, då inkomstökningen stannade på 6,6 %. Vid
jämförelse mellan åren måste observeras att i 1967 och tidigare års taxe
ringar ingick personer som antingen själva eller i samtaxering med annan
person haft en sammanräknad nettoinkomst av minst 2 400 kr. I 1968 års
taxering ingår ej personer vilka inte har någon till statlig skatt beskattnings
bar inkomst. I den mån personen har att erlägga kommunalskatt ingår den
i till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst. Vid jämförelse mellan 1967
och 1968 års taxeringar skall därför inkomst av tjänst vid 1968 års taxering
uppjusteras med ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst
enligt 1968 års taxering med detta belopp erhålles en ökning av ca 8 % från
1967 års taxering.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbun
den, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och
skördeutfall. Under åren 1964 och 1965 redovisas en ökning av inkomst av
jordbruksfastighet med 11,1 resp. 3,1 % medan för åren 1966 och 1967 re
dovisas en minskning med 6,1 resp. 5,4 %. Det kan i detta sammanhang
förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfas
tighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna
perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren
1964—1966. För nämnda år redovisas en ökning med 27,4, 28,4 resp. 19,0 %.
Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster till
följd av att räntan höjdes under dessa år. För åren 1963 och 1967 redovisas
endast mindre inkomstförändringar.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning
under hela den i tabellen redovisade perioden. Särskilt kraftiga ökningar
redovisas för åren 1964—1966 då dessa avdrag ökade med 28,7, 31,0 resp.
27,6 %. Ökningen torde väsentligen vara att tillskriva inverkan av höjda
räntekostnader för fastighetsägare. År 1967 medförde en minskning i ök
ningstakten då ökningen stannade på 9,9 %.
De allmänna avdragen utgörs till större delen av kommunalutskylder.
Därnäst i betydelse kommer försäkringsutgifter av olika slag och de yrkes
arbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det
sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m. för fysiska personer steg
rats oavbrutet. Den redovisade stegringen under åren 1963—1965 förkla-
10
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
11
ras i första hand av tidigare höjningar av kommunalskatterna men torde
även till viss del sammanhänga med höjningar av de schablonmässiga av
dragen. Den betydande stegringen av de allmänna avdragen under verk
samhetsåret 1966 sammanhänger främst med schabloniseringen av kom
munalskatteavdraget och höjningen av förvärvsavdraget. Ökningen under
verksamhetsåret 1967 beror främst på en utvidgad schablonisering av kom
munalskatteavdraget.
I följande tabeller (1—3) meddelas vissa resultat av den statistik över
inkomstfördelningen, som utarbetats av statistiska centralbyrån.
Ifrågavarande statistik omfattar fr. o. m. 1968 års taxering en registre
ring av alla som avlämnat självdeklaration. Registrering av inkomstbelopp
har dock endast skett, när den taxerade inkomsten uppgått till 2 350 kr.
Den inkomstuppgift som statistiskt bearbetas är den sammanräknade
nettoinkomsten. Därmed förstås summan av inkomsttagarnas inkomster
av skilda förvärvskällor sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott i för-
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Tab. 1. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och civilstånd år 1967 (taxeringsåret 1968)
Inkomstklasser,
kr.
Gifta män
Gifta
kvinnor
Ogifta och
förut gifta
män och
kvinnor
Icke mantals
skrivna
personer
Samtliga in
komsttagare
Antal
%
Antal
0/
/O
Antal
0/
/O
Antal
0/
JO
Antal
%
0
78 339
4,2
105 410
9,1
388 188 19,0
17 751
41,1
591 213 11,6
1—
2 499
6 204
0,3
167 392 14,4
4,289
0,2
362
0,8
179 690
3,5
2 500— 4 999
40 176
2,2
248 160 21,3
25 757
1,3
5 602
13,0
320 158
6,3
5 000—
7 499
73 429
3,9
127 329 10,9
352 240 17,3
5 291
12,2
558 572 10,9
7 500—
9 999
77 412
4,2
108 056
9,3
217 898 10,7
3 755
8,7
407 269
8,0
10 000— 14 999
164 677
8,8
171 771 14,8
348 356 17,1
5 076
11,7
690 101 13,5
15 000— 19 999
277 107 14,9
121 904 10,5
315 947 15,5
2 943
6,8
718 055 14,0
20 000— 24 999
397 589 21,4
59 217
5,1
207 235 10,1
1 263
2,9
665 400 13,0
25 000— 29 999
290 247 15,6
26 668
2,3
93 966
4,6
475
1,1
411421
8,0
30 000— 34 999
162 727
8,7
12 869
1,1
40 876
2,0
199
0,5
216 708
4,2
35 000— 39 999
90 463
4,9
5 996
0,5
18 751
0,9
137
0,3
115 389
2,3
40 000— 49 999
92 359
5,0
5 031
0,4
15 306
0,7
150
0,4
112 883
2,2
50 000— 59 999
42 795
2,3
1 744
0,2
5 829
0,3
85
0,2
50 478
1,0
60 000— 79 999
39 747
2,1
1 256
0,1
4 223
0,2
74
0,2
45,325
0,9
80 000— 99 999
13 845
0,7
364
0,0
1 283
0,1
31
0,1
15 534
0,3
100 000—149 999
10 338
0,6
251
0,0
933
0,0
20
0,0
11 555
0,2
150 000—199 999
2 370
0,1
55
0,0
247
0,0
6
0,0
2 683
0,1
200 000—499 999
1 505
0,1
50
0,0
173
0,0
1
0,0
1734
0,0
500 000—
132
0,0
3
0,0
25
0,0
—
—
161
0,0
Summa inkomst-
tagare 1 861461
100 1163 526
100
2 041 522
100
43 221
100
5 114 329
100
Summa in-
komster (tkr)
46 271 401,0
10 289 262,4
24 823 930,3
276 369,2
81689 008,4
Medelinkomst
(kr.)
25 950
9 724
15 014
10 851
18 060
Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga in
komsttagare».
Tab. 2. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och ortsavdragsgrupp år 1967 (taxeringsåret 1968)
12
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Inkomstklasser,
Ensam-
Ensam-
Samtaxerade
Samtaxerade
Samtliga in-
kr.
stående
stående med
personer, en-
personer.
komsttagare
barn
däst den ene
båda har
har taxerats
taxerats
Antal
%
Antal
%
Antal
0/
/o
Antal
%
Antal
%
1— 2 499
2 313
0,1
40
0,0
3 901
0,5
906
0,1
8 603
0,2
2 500— 4 999
29 214
1,8
69
0,1
4 399
0,6
2 444
0,2
36 589
1,0
5 000— 7 499
358 823 22,1
926
1,1
6 382
0,9
6 735
0,6
373149 10.6
7 500— 9 999
218 966 13,5
4 193
5,2
38 185
5,3
52 378
4,8
313 870
8,9
10 000—14 999
334 820 20,7
24 111
29,6
80 210
11,1
86 404
8,0
525 766 15,0
15 000—19 999
299 501 18,5
25 523
31,4
118 718
16,5
85 527
7,9
529 423 15,1
20 000—24 999
198 460 12,2
14 256
17,5
154 022
21,4
129 651 11,9
496 485 14,1
25 000—29 999
91 000
5,6
6 176
7,6
113 953
15,8
158 935 14,6
370129 10,5
30 000—34 999
40 315
2,5
2 638
3,2
67 742
9,4
154 541
14,2
265 273
7,6
35 000—39 999
18 643
1,2
1 281
1,6
39 900
5,5
127 447 11,7
187 313
5,3
40 000—49 999
15 381
0,9
1 134
1,4
42 358
5,9
146 946 13,5
205 856
5,9
50 000—59 999
5 967
0,4
445
0,5
19 794
2,7
60 663
5,6
86 894
2,5
60 000—79 999
4 402
0,3
370
0,5
18 618
2,6
45 377
4,2
68 792
2,0
80 000-99 999
1 349
0,1
122
0,1
6 592
0,9
15 540
1,4
23 614
0.7
100 000—
1 479
0,1
124
0,2
6 715
0,9
13 704
1,3
22 046
0,6
Summa inkomst-
tagare
1 620 633 100
81 408
100
721 489
100 1 087 198 100 3 513 802 100
Summa in-
komster (tkr)
24179 448,4
1 536 664,3
19 521 345,5
36 417 941,6
81 683 445,3
Medelinkomst
(kr)
14 920
18 876
27 057
33 497
23 246
1 Paret utgör enhet.
Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga
inkomsttagare».
värvskälla. Statistiken upptar dessutom uppgifter om ålder, kön och civil
stånd. Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter om ej an
nat anges.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare fördelade efter inkomst och civil
stånd. Av tabellen framgår att inkomstnivåerna varierar mellan de olika
civilståndskategorierna. För samtliga inkomsttagare återfinns medianin
komsten i inkomstklassen 10 000—14 999. För gifta män ligger medianin
komsten i inkomstklassen 20 000— 24 999 och för gifta kvinnor i inkomst
klassen 5 000—7 499.
I tabell 2 har endast personer med ortsavdragskod medtagits, dvs. endast
de som har en taxerad inkomst som skall längdföras. Även av denna tabell
kan man utläsa en stor variation i inkomstnivåerna mellan de olika civil
ståndskategorierna. För samtliga inkomsttagare ligger medianinkomsten i
inkomstklassen 15 000—19 999. Detsamma gäller för inkomstgruppen en
samstående med barn. För ensamstående återfinns medianinkomsten i in
komstklassen 10 000—14 999 och för samtaxerade personer där endast den
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13
ene åsatts taxering i inkomstklassen 20 000—24 999. För samtaxerade per
soner där båda har åsatts taxering utgör paret enhet och där återfinns
medianinkomsten i inkomstklassen 30 000—34 999.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder,
vilket belyses av tabell 3. Som syns stiger medelinkomsten med åldern för
att nå maximum i åldersgruppen 45—49 år. Medan i fråga om inkomstta
garna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen lik
artad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt
nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammahänger detta
med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast
uppbärs under en del av året, exempelvis i samband med inträde i resp.
utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring osv.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 8—9 vissa
upplysningar. Av denna framgår bl. a., att inkomst av rörelse m. m. na
turligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också,
att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdrags
gilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad
inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av så
väl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunktu-
rellt men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade
vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande ut
sträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till
investeringsfonder för konjunktur utjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i
nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket
upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, av
seende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles
aktuellt bl. a. genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattnings
bar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut inför
skaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxe
rade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 74 % av hela den taxe
rade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen på s. 15 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets
uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen
under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok). I tabellen har
ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebo
lag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande
en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre
aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen
mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samt
liga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad in
komst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper
bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En
14
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1967 (taxeringsåret 1968)
Ålder
Antal
inkomst
tagare
Medel
in
komst,
kr.
Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter
inkomstens storlek
-4 999 5 000-
9 999
10 000-
14 999
15 000-
19 999
20 000-
29 999
30 000-
39 999
40 000-
49 999
50 000 Sum
ma
—15 år
27 559
2197
78,5
16,9
2,4
0,9
0,8
0,2
0,1
0,2
100
16—17 »
108 233
3 780
57,1
32,8
8,7
1,2
0,2
0,0
0,0
0,0
100
18—19 »
192 457
7 759
32,0
28,9
27,4
9,5
2,1
0,1
0,0
0,0
100
20-24 »
568 896 11 809
24,4
15,8
21,7
21,9
14,8
1,2
0,1
0,1
100
25—29 »
436 220 17 404
17,5
9,0
11,0
19,3
33,3
7,7
1,5
0,7
100
30—34 »
363 640 19 748
16,8
8,9
9,6
14,9
32,3
11,3
3,7
2,5
100
35—39 »
382 285 20 540
15,8
10,1
10,5
14,1
30,2
11,2
4,2
3,9
100
40—44 »
421 456 20 895
14,9
11,0
11,4
14,1
29,1
10,7
4,2
4,6
100
45—49 »
459 431 21 072
14,8
11,4
11,6
14,5
28,3
10,6
3,9
4,9
100
50—54 »
427180 20 076
16,0
12,3
12,3
15,1
27,3
9,4
3,2
4,4
100
55—59 »
419 554 18 782
17,3
14,2
12,7
15,6
25,7
8,0
2,7
3,8
100
60—64 »
369 621 16 226
22,0
18,7
13,7
15,1
19,5
5,7
2,1
3,2
100
65—66 »
136831 13 293
27,0
24,3
14,5
13,4
13,5
3,6
1,4
2,3
100
67—
>
751 058
9 738
25,4
46,3
12,9
6,5
5,4
1,8
0,7
1,0
100
Samtliga 5 064 421 16 069
21,0
18,9
13,5
14,1
21,2
6,6
2,2
2,5
100
Anm. I tabellen ingår ej personer som icke är mantalsskrivna, sådana som saknar hem
ortskommun i riket samt 2 088 avlidna med en inkomstsumma av 4 milj. kr.
dylik klassificering erbjuder betydande svårigheter, då företagen ofta karak
teriseras av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera
olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid
sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogs
industri ( jfr grupp 2 c i tabellen), och för företag där produktionen kombi
neras med varuhandel.
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör vid den senaste taxe
ringen 1 817. Av dessa redovisade 637 bolag ingen taxerad inkomst. De 349
bolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1968 års taxe
ring stod för 31 % av det av samtliga svenska aktiebolag representerade
skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter ar
betarantal är betydande nog, motsvarar däremot endast en jämförelsevis
ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kan dock konstateras för
olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade in
komst förskjuts från år till år.
Av tabellen framgår vidare att vid 1968 års taxering visade bolagens
samlade taxerade inkomst en ökning med 4,6 % i jämförelse med en minsk
ning av 12,9 % under föregående taxeringsår.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1968, 1969 och 1970
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskat
ternas avkastning och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta
skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
15
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1964—
1967 (taxeringsåren 1965—1968) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital
av minst 1 miljon kronor
Bransch
Antal bo-
Taxerad inkomst, milj. kr.
Procentuell för-
lag 1967
ändring
Med
Utan
1964
1965
1966
1967
1964
1965
1966
tax.
tax.
till
till
till
ink.
ink.
1965
1956
1967
Större aktiebolag
1. Banker, försäkringsrö-
relse, förvaltningsbolag
m. m.........................................
174
130
338,4
371,0
346,9
436,3 +
9,6 - 6,5 +
25,8
2. Malmbrytning och me-
tallindustri
a) Gruvor ........................
b) Metallverk och me-
6
11
304,5
318,4
263,2
206,7 +
4,6 - 17,3 -
21,5
tallmanufalctur ....
c) Vissa kombinerade
52
24
123,3
141,7
108,6
76,4 + 14,9 - 23,4 —
29,7
företag (bruksrörelse)
9
3
98,8
89,2
53,1
76,5 —
9,7 - 40,5 +
44,1
d) Verkstadsindustri ..
126
59
500,0
496,1
384,9
457,5 —
0,8 - 22,4 +
18,9
e) Varvsindustri ....
f) Elektroteknisk indu-
6
7
22,5
20,5
9,0
7,0 —
8,9 - 56,1
22,2
stri ...................................
32
14
271,8
224,4
158,4
140,7 — 17,4 - 29,4
—
11,2
3. Jord- och stenindustri
76
36
73,5
96,9
59,5
81,7 + 31,8 - 38,6 +
37,3
4. Skogsindustri ...................
95
45
176,8
209,7
150,5
87,7 + 18,6 - 28,2
41,7
5. Grafisk industri .............
29
21
26,4
39,6
42,6
38,5 + 50,0 + 7,6 —
9,6
6. Livsmedelsindustri ....
7. Textil- och beklädnads-
71
11
157,6
144,7
141,0
156,8 —
8,2 - 2,6 -j-
11,2
industri .............................
43
37
30,1
36,5
42,7
39,5 + 21,3 + 17,0
7,5
8. Läder- och gummivaru-
industri .............................
18
18
24,7
19,6
14,5
8,0
20,6 - 26,0
44,8
9. Kemisk-teknisk indu-
65
32
89,6
88,8
70,4
84,0
0,9 - 20,7 +
19,3
10. Kraft- och belysnings-
verk........................................
61
19
99,4
93,7
83,0
88,1
—
5,7 - 11,4 +
6,1
11. Varuhandel........................
216
115
175,8
182,7
163,0
190,2 +
3,9 - 10,8 +
16,7
12. Samfärdsel ........................
69
38
64,5
53,8
37,4
95,0 — 16,6 - 30,5 + 154,0
13. Andra branscher.............
32
17
19,9
16,5
18,9
18,3 - 17,1 + 14,5 -
3,2
Säger för större aktiebolag
Mindre aktiebolag m.fl.
1 180
637
2 597,6 2 643,9 2 147,6 2 288,9 +
1,8 - 18,8 +
6,6
(samtliga branscher) ....
715,5
748,0
807,1
803,1 +
4,5 + 7,9 —
0,5
Totalt för svenska aktiebo-
lag m. fl.
3 313,1 3 391,9 2 934,7 3 092,0 +
2,4 - 12,9 +
4,6
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1968
till 1969 samt de första månaderna av år 1970 är det lämpligt att verkställa
särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktie
bolag.
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utveck
lingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsent
ligen av förändringarna i inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksam
het.
Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels
av de avtalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels
av ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k.
löneglidningen. För åren 1968 och 1969 har konjunkturinstitutet bedömt,
att ökningen av den totala lönesumman blir omkring 6,5 % för vartdera
året.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från att förvärvskällan
inkomst av tjänst för verksamhetsåret 1968 kommer att visa en ökning med
7 % i förhållande till 1967. När det gäller verksamhetsåret 1969 vill riks
revisionsverket i första hand understryka den ovisshet som råder i dagens
läge. Riksrevisionsverket har antagit att förvärvskällan inkomst av tjänst
för verksamhetsåret 1969 kommer att visa en ökning med 6 % i förhållande
till verksamhetsåret 1968. Även för verksamhetsåret 1970 har riksrevisions
verket räknat med denna ökning.
Fysiska personers inkomst av jordbruksfastighet som för verksamhets
året 1967 utgjorde knappt 3 % av deras sammanlagda inkomst antas scha
blonmässigt behålla sin absoluta nivå från verksamhetsåret 1967 för såväl
1968 som 1969 och 1970.
Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för
mindre än 1 % av fysiska personers sammanlagda inkomst. Riksrevisions
verket har stannat för ett antagande om en årlig stegring på 5 % för denna
förvärvskälla för verksamhetsåren 1968, 1969 och 1970.
Inkomst av rörelse svarade 1967 för nära 6 % av fysiska personers in
komster. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar schablonmässigt utgått
från att även denna förvärvskälla ökar med 5 % för här aktuella tre verk
samhetsår.
För fysiska personers inkomst av kapital har riksrevisionsverket vid sina
beräkningar utgått från oförändrade inkomster 1968 jämfört med 1967. För
1969 och 1970 har ämbetsverket schablonmässigt antagit en årlig ökning på
5 % •
16
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Svenska aktiebolag
Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomster
har riksrevisionsverket haft tillgång till dels statistiska centralbyråns taxe-
ringsstatistik dels också verkets egna undersökningar om taxeringsutfallet
för större aktiebolag.
Från statistiska centralbyråns statistik kan man avläsa bl. a. utveckling
en av samtliga aktiebolags beskattningsbara inkomster år för år. Materialet
kommer riksrevisionsverket tillhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
I samarbete med länsstyrelserna sammanställer riksrevisionsverket under
början av hösten varje år statistik över taxeringsutfallet för bolag med ett
sammanlagt aktiekapital på mer än 1 miljon kronor.
Ämbetsverket utför sedan eu enkätundersökning på ett urval omfattan
de ungefär 600 bland ovannämnda storbolag. I denna enkätundersökning
lämnar de tillfrågade uppgifter om sina förväntade taxerade inkomster för
verksamhetsåret i fråga.
De bolag som ingår i den förra undersökningen svarar tillsammans för
omkring 3/4 av samtliga aktiebolags taxerade inkomster, de bolag som in
går i urvalet för omkring 2/3.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall framgår av nedanstående
sammanställning (milj. kr.).
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
17
Taxerad inkomst verksamhetsåret
1965
1966
1967
Större bolag................................................... 2 644
2 148
2 289
Övriga bolag................................................... 748
807
803
Samtliga bolag............................................... 3 392
2 955
3 092
Av undersökningen i november 1968 framgick att de större bolagen för
väntar en ökning av sina taxerade inkomster på 10 % för hela verksamhets
året 1968 jämfört med 1967.
Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkomster för verk
samhetsåret 1968 kommer att överstiga 1967 års med 10%. Ämbetsverket
har sedan schablonmässigt antagit en årlig stegring på 5 % för verksam
hetsåren 1969 och 1970.
Övriga bolag har tidigare med undantag för år 1966 i stort sett uppvisat
en inkomstutveckling likartad med de större bolagens varför riksrevisions
verket i sina beräkningar även för dessa bolag antar en ökning på 10 % för
verksamhetsåret 1968 och en årlig stegring på 5 % för verksamhetsåren
1969 och 1970.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid
fogade tabellen (bilaga C) med specifikation av inkomsterna på driftbud
geten för budgetåret 1969/70. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt
vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1970/71—1973/74.
Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga D).
Reträffande de för budgetåret 1969/70 beräknade beloppen för de sär
skilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande. 2
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2
18
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Driftbudgetens inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
Allmänt
De skatter och avgifter, som slutligt skall redovisas på inkomsttiteln skatt
på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåren 1968/69 och 1969/70,
utgörs av:
statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt,
sjömansskatt,
folkpensionsavgifter.
Förutom dessa redovisas över titeln andra skatter och avgifter som upp
bärs i samband med den allmänna skatteuppbörden, nämligen:
kommunalskatter,
vissa skatter och avgifter som skall omföras till andra inkomsttitlar,
sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade (egenavgifter),
tilläggspensionsavgifter (egenavgifter),
avgifter från mindre (s. k. skattedebiterade) arbetsgivare till
sjukförsäkringen,
tilläggspensioneringen,
yrkesskadeförsäkringen,
byggnadsforskningen.
Dessutom redovisas över titeln avgifter från större (s. k. direktdebite-
rade) arbetsgivare till
sjukförsäkringen,
yrkesskadeförsäkringen,
byggnadsforskningen.
Från inkomsttiteln utbetalas:
kommunalskatt,
överskjutande skatt,
övriga restitutioner,
ersättning till kommuner och allmänna försäkringskassor för minskade
Bil. 2 Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning
19
skatteintäkter och sjukförsäkringsavgifter till följd av sjömansskatten,
tilläggspensionsavgifter,
yrkesskadeförsäkringsavgifter,
byggnadsforskningsavgifter.
Inkomsttiteln belastas vidare med de medel som skall omföras till andra
inkomsttitlar, nämligen de debiterade beloppen av:
utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
skogsvårdsavgifter,
annuiteter på avdikningslån,
annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor,
allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter (t. o. m. 1969 års
taxering),
allmän arbetsgivaravgift (fr. o. m. 1970 års taxering).
I avräkning på de influtna beloppen av sjukförsäkringsavgifter utbetalas
från titeln förskott till de allmänna försäkringskassorna.
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den
nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna in
komsten på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt för fgsiska personer
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576).
Inkomstskattens grundbelopp för fysiska personer m. fl. bestämmes enligt
två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för
vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna,
och den andra avseende övriga (ensamstående) skattskyldiga. Grundbelop
pet utgör genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) fr. o. m. 1963
års taxering 10 % av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke över
stiger 12 000 kr. i den förra skalan och 6 000 kr. i den senare skalan. Upp
till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skat
ten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande.
Skattesatsen är i bägge skalorna maximerad till 65 % för den del av den
beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Enligt förordning
den 9 april 1965 (nr 72) har skatteskalorna ändrats fr. o. m. 1967 års taxe
ring, vilket medför sänkt skatteuttag i skikten över det proportionella skikt
tet. Ortsavdragen uppgår fr. o. m. 1963 års taxering till 4 500 kr. för gifta
och till 2 250 kr. för ogifta.
Enligt förordning den 24 februari 1967 (nr 40) har fr. o. m. 1968 års taxe
ring schablonavdraget för kommunalutskylder vid taxering till statlig in
komstskatt förenklats genom att ett minimiavdrag med 4 500 kr. för makar
och s. k. ofullständiga familjer resp. 2 250 kr. för övriga skattskyldiga med
ges utan hittillsvarande begränsning. Överstiger den under närmast före
gående år påförda kommunalskatten minimiavdraget, skall avdrag medges
med det faktiskt påförda beloppet.
På familjebeskattningens område har vissa reformer genomförts fr. o. m.
1961, 1963 och 1967 års taxeringar.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) gäller fr. o. m. 1967 års taxe
ring att förvärvsavdraget utgår med 300 kr. -j- 25 % av inkomsten, dock
högst 3 000 kr. För gifta med minderårigt barn utgår förvärvsavdrag i sam
band med inkomst av jordbruksfastighet med 1 000 kr. Avdragsrätten för
icke hemmavarande barn under 16 år utgår med högst 1 000 kr. för varje
barn.
Enligt förordning den 21 maj 1965 (nr 153) kan samtaxerade makar, som
båda haft arbetsinkomst, fr. o. m. 1967 års taxering få skatten för arbets
inkomsten beräknad såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst.
Den särskilda skatteberäkningen avser statlig inkomstskatt och folkpen
sionsavgift.
Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa
schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjuk
försäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten
för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra
avdrag för fysiska personer, som haft intäkt av kapital. Dessa bestämmel
ser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Vissa av de schablon
mässiga avdragen har sedermera höjts. Enligt förordning den 6 juni 1968
(nr 421) åtnjuter fysiska personer, som har att erlägga allmän arbetsgivar
avgift för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, avdrag för sådan av
gift, som påförts året näst före taxeringsåret. Förordningen kommer att
tillämpas första gången vid taxeringen 1970.
Beträffande särskilt investeringsavdrag vid 1969 års taxering se nedan
under statlig inkomstskatt för bolag.
Under budgetåret 1968/69 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
S jömansskatt
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (nr 295) om sjö
mansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv
källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, liksom de allmänna
försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för mins
kade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändring
arna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på
familj ebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
20
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar m. m.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familje
stiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktie
bolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och fa-
miljestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkrings
rörelse hänförs till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, spar
banker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska
bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försäkringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) utgör den statliga inkomst
skatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a)
40 %, för grupp b) 32 %, för grupp c) 10 % samt för grupp d) 15 %.
Enligt förordning den 15 mars 1968 (nr 87) medges skattskyldiga som
driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk ett särskilt investeringsavdrag vid
1969 års taxering med 10 % av under år 1968 anskaffade maskiner och
andra döda inventarier för stadigvarande bruk i verksamheten. Kostnaden
skall uppgå till minst 5 000 kr.
Statlig förmögenhetsskatt
Statlig förmögenhetsskatt uttas enligt förordning den 26 juli 1947 (nr
577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106)
höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kr. till 80 000
kr. fr. o. m. 1958 års taxering och genom förordning den 9 april 1965 (nr 73)
till 100 000 kr. fr. o. m. 1966 års taxering. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m.
1966 års taxering 8 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av
den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kr. För vissa
juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promille av
den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kr.
Socialförsäkringsavgifter
I samband med vissa reformer på socialförsäkringens område fr. o. m.
den 1 januari 1963 sammanfördes bestämmelserna om sjukförsäkring, folk
pensionering och försäkring för tilläggspension i lag om allmän försäkring
den 25 maj 1962 (nr 381), varvid de tidigare gällande lagarna om allmän
sjukförsäkring, moderskapshjälp, folkpensionering och försäkring för all
män tilläggspension upphävdes.
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från
de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade samt från
skattedebiterade arbetsgivare uppbärs i samband med den allmänna skatte-
uppbörden och avgifterna från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt
av riksförsäkringsverket. Enligt lag den 16 juni 1966 (nr 350) har, i sam
band med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenning-
klasser fr. o. m. den 1 januari 1967, avgifterna till sjukförsäkringen höjts.
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
21
Arbetsgivaravgifterna har därvid ändrats från 1,5 % av utgiven lön eller
ersättning upp till 2 000 kr. till 2,6 % av lön eller ersättning som ej över
stiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lag om
allmän försäkring.
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr
398) och med ändring enligt lag den 9 april 1965 (nr 74) skall folkpensions
avgift fr. o. m. den 1 januari 1966 utgå med viss procent av den avgiftsplik-
tiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Enligt lag den 24
februari 1967 (nr 39) skall folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1967
utgå med 5 % av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten
dock med högst 1 500 kr. för såväl avgiftspliktig som samtaxeras som för
annan avgiftspliktig'. Folkpensionsavgifterna uppbärs i den allmänna skatte-
uppbörden och skall som nämnts i det föregående slutligt redovisas på in-
komstskattetiteln.
Försäkringen för allmän tilläggspension finansieras med årliga avgifter
och med avkastning av fondmedel. Avgifterna utgår efter för året fastställd
procentsats och erläggs av arbetsgivare för vad han under året till arbets
tagare hos honom utgivit i kontantlön eller naturaförmåner med korrige
ring' efter vissa regler och av den försäkrade själv i den mån han haft in
komst av annat förvärvsarbete. Procentsatsen utgjorde 3 % för år 1960 och
har för vart och ett av de därpå följande åren höjts med en procent så att
den för 1964 utgjorde 7 %. För åren 1965—1970 höjs procentsatsen med en
halv procent per år och fr. o. m. 1971 med 1/4 % per år så att den kommer
att utgöra 11 % år 1974, vilket är det senaste år för vilket procentsats fast
ställts. De försäkrades egna avgifter, tilläggspensionsavgifter och avgifterna
från skattedebiterade arbetsgivare uppbärs i samband med den allmänna
skatteuppbörden. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen uppbärs direkt
av riksförsäkringsverket.
Fr. o. m. den 1 januari 1955 ersattes den dittillsvarande olycksfallsförsäk
ringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkes
skadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen fi
nansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Ändrade bestämmelser gäller
för yrkesskadeförsäkring enligt lag den 25 maj 1962 (nr 408). I lag den 15
december 1967 (nr 919) och förordning den 15 december 1967 (nr 920) om
värdesäkring av yrkesskadelivräntor har förordnats om betydande höjning
ar av livräntorna fr. o. m. den 1 januari 1968.
Byggnadsforskningsavgifter
För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsav-
gift. Ändrade bestämmelser gäller för byggnadsforskningsavgift enligt för
ordningar den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32), den 16 juni
1966 (nr 355), den 9 juni 1967 (nr 308) och den 28 maj 1968 (nr 173).
22
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
23
Kommunal inkomstskatt
De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri in
gående församlingsskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av
inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fas
tighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kom
munalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår
enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebite-
ras enligt förordning den 31 december 1945 (nr 903) om utdebitering av
tingshusmedel.
Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes fr. o. m. 1959 års taxering de
kommunala ortsavdragen så att de överensstämmer med de statliga.
Fr. o. m. 1961 års taxering gäller på familjebeskattningens område sam
ma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffan
de den statliga.
Fastighetsskatt
I samband med 1965 års fastighetstaxering har enligt lag den 26 maj 1965
(nr 120) procenttalet för beräkning av garantibeloppet för fastighet sänkts
från 2 1/2 % till 2 % att tillämpas fr. o. m. 1966 års taxering.
Uppbörd av skatt
Enligt den fr.o. m. 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den
5 juni 1953 (nr 272), med däri enligt förordning den 17 november 1967 (nr
625) vidtagna ändringar skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med
det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga
skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i
form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter
viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det
belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskyl-
der inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till
betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under
uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. feb
ruari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten
uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga
om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande
fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade
beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige sådan preliminärskatt som
erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminär
skatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten
motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 10 kr. eller
större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna
i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår
till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kr., skall den
skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för
1 000 kr. överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga
skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 10 kr. eller större,
till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutan
de beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger
5 kr. Fr. o. m. år 1958 utgör räntesatsen för kvarstående skatt 9 % och för
överskjutande skatt 5 %. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximera
des genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) till 100 000 kr. fr. o. m.
1960 års taxering.
Tillkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av
eftertaxering eller enligt beslut om ändrad debitering sedan slutlig skatt
påförts.
För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte
uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen skall fr. o. m. 1968 prelimi
när A-skatt utgå med 30 % av inkomsten mot tidigare 25 %. I vissa fall som
t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar o. dyl.
skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av centrala folk
bokförings- och uppbördsnämnden.
Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbets
givaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatte
skalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för ar
betsgivaren skall avdrag för kvarstående skatt göras vid varje avlöningstill-
fälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-slcatt.
I proposition den 18 oktober 1968 (nr 159) har föreslagits sådan änd
ring i uppbördsförordningen att preliminär A-skatt kan uttagas för skatt
skyldigs sidoinkomster, om detta är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt.
Ändringen, som föreslagits träda i kraft den 1 januari 1969, är betingad
av bestämmelser om uttagande av preliminär skatt på artistarvode, när det
utbetalas.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl
preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt
utgår i första hand.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp
bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äger de lokala skatte
myndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initia
tiv under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminär skatt, som el
jest skulle utgå.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler
utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört be
lopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
24
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Inkomsts kattetitelns utveckling budgetåren 196 3/6 4
—1 9 6 7/6 8
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste bud
getåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
25
Budgetår
1963/64
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
Riksstat
8 000,0
9 700,0
11 200,0
12 400,0
13 700,0
14 200,0
Redovisat
8 545,1
10 629,3
11 927,7
12 668,7
12 884,8
De uträknade beloppen av de skatter och avgifter som under ifrågavaran
de period slutligt redovisats på inkomstskattetiteln har sammanställts i ne
danstående tablå.
Taxeringsår
1964
1965
1966
1967
1968
Milj. kr.
Statlig inkomstskatt .............. 7 180
Därav: A-längden.............. 5
953
B- och C-längderna ....
1 227
Förmögenhetsskatt.................. 261
Folkpensionsavgift .................. 1 268
Sjömansskatt1 ........................... 112
Totalt 8 821
8 630
10 100
9 782
10 839
7 254
8 675
8 553
9 593
1 376
1 425
1 229
1 246
294
366
341
374
1 347
1 407
1 591
1 891
127
122
138
148
10 398
11 995
11 852
13 252
Om de ovan återgivna beloppen av uträknad skatt jämförs med de re
dovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträder vissa olikhe
ter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunk
ten för inbetalning av skatt inverkar på det kassamässiga utfallet och med
att även andra skatter (främst kommunalskatten) och avgifter än de ovan
angivna statsskatterna passerar över titeln, vars kassamässigt redovisade
nettoinkomster därigenom påverkas. Efterföljande uppställning är avsedd
att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln,
som tillsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av
beloppen är approximativa.
Inkomster:
1963/64
Milj. kr.
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
Prel. A-skatt under terminerna ..
13 000
15 427
17 458
20 249
22 810
Prel. B-skatt under terminerna ..
3 549
3 829
4 302
4 578
4 670
Fyllnadsbetalningar av preliminär-
skatt ...........................................
896
1 205
1 217
1 108
1 253
Kvarstående skatt...........................
899
1 126
1 648
1 969
1 837
Socialförsäkringsavgifter från di-
rektdebiterade arbetsgivare m. m.
647
733
830
1 158
1 678
Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier m. m.............................
442
474
504
625
774
Summa inkomster
19 433
22 794
25 959
29 687
33 022
1 Influtna belopp under budgetåren 1963/64—1967/68.
26
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Utgifter:
1963/64
Milj. kr.
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
Kommunalskattemedel..................
7 582
8 690
10 408
12 588
14 423
Överskjutande skatt......................
1 484
1 461
1 265
1 484
1 949
Övriga restitutioner ......................
Utbetalningar till allmänna försäk-
67
61
67
147
135
ringskassorna, m. m.....................
Utbetalningar till allmänna pen-
1 550
1 705
1 982
2 469
3 265
sionsfonden...................................
171
214
274
294
327
Omföringar.......................................
34
34
35
36
38
Summa utgifter
10 888
12 165
14 031
17 018
20 137
Inkomster utöver utgifter..............
8 545
10 629
11 928
12 669
12 885
Beräkning av titelns inkomster
Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland in
komsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten steg
ring under budgetåren 1963/64—1967/68. För bedömning av preliminär-
skatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken
vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om influtna belopp
av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och till
kommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat föl
jas t. o. m. uppbördsterminen i september 1968.
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin
karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Den
faktiska uppbörden av preliminär A-skatt under uppbördsterminerna i juli
och september uppbördsåret 1968—69 överensstämmer väl med vad som
räknades med i april. Att döma av de uppgifter, som nu föreligger angående
den totala uppbörden för novemberterminen, kan även för denna räknas
med ungefär samma belopp som i april. Sammanlagt för de fyra sista ter
minerna av innevarande uppbördsår beräknas inflödet av preliminär A-skatt
öka med ca 42 milj. kr. i jämförelse med aprilberäkningen.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkomman
de uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen
av lönesumman under 1969 (jfr s. 16). I höjande riktning påverkas upp
börden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preli
minära uppgifter med 91 öre per inkomstskattekrona från den under 1968
gällande medelutdebiteringen av 19,34 kr.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminer
na av innevarande uppbördsår kommer enligt tillgängliga uppgifter att bli
mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i april 1968. Preliminär B-
skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slut
lig skatt. Detta betyder, att de kända resxdtaten av 1967 års taxering legat
till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsår. På
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
27
samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1968 års taxering att ligga
till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och
taxeringsresultatet vid 1969 års taxering för den debiterade B-skatten för
upbördsåret 1970—71. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt,
bar emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skat
ten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten väsentligt brukat av
vika från senast kända slutliga skatt. En något ökad uppbörd av preliminär
B-skatt kan väntas under uppbördsåret 1969—70.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevi
sionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slut
lig skatt vid 1969 och 1970 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom
med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folk
pensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och tilläggspensionsavgif-
ter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna en
ligt 1968 års taxering medtagits (prel. siffror).
Taxeringsår
1968
Milj. kr.
1969
1970
Folkpensionsavgifter ........ ................ 1 891
2 260
2 440
Sjukförsäkringsavgifter .. . ................ 1 216
1 510
1 670
Tilläggspensionsavgifter ... ................ 339
380
420
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer
att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1969 års och 1970 års taxe
ringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar
av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1968—69 resp. 1969—
70. Under våren 1968 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med
1 253 milj. kr., varav bolagen svarade för 510 milj. kr. (41 %).
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkställa fyll
nadsbetalningar under våren 1969 och våren 1970 i sådan omfattning, att
för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1969 och 1970 blir
av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisions
verket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna
med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning
såväl under våren 1969 som under våren 1970. Under dessa förutsättningar
beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 1 300 milj.
kr. under våren 1969 och till 1 500 milj. kr. under våren 1970.
Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1968/
69 och 1969/70 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt inklusive fyll
nadsbetalningar av preliminärskatt, till 31 600 resp. 34 740 milj. kr. Det
bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra
inom vida marginaler. Utöver de svårigheter som alltid föreligger
vid inkomstberäkningarna, främst då att bestämma skatteunderlagets ut
veckling och att bedöma effekten av att en del skattskyldiga i viss utsträck-
ning kan välja tidpunkt för skatternas erläggande, har tillkommit andra
svårigheter som här bör omnämnas. Effekten av dels schabloniseringen av
kommunalskatteavdraget och dels den s. k. frivilliga särbeskattningen har
fått fullt genomslag fr. o. m. budgetåret 1968/69. För båda dessa skatte
reformer har det saknats statistiskt primärmaterial, vilket medfört att det
varit mycket svårt att vid inkomstberäkningarna i full utsträckning göra
de analyser som riksrevisionsverket hade önskat.
Allteftersom den nya ADB-tekniken på uppbördsområdet kan tas i an
språk för att producera visst statistiskt material som är relevant för in
komstberäkningarna kommer dessa att grundas på ett bättre sakunderlag
än som hittills varit möjligt.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt
avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår
att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att
vad som betalats för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som över
skjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå
bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskju
tande skatt upptas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som
belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt
debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. I tablån, som även om
fattar den slutliga skatten med fördelning på A-längd och B- och C-längd,
har även införts procenttal, som visar storleken av den kvarstående skatten
och den överskjutande skatten jämförd med den enligt resp. taxering på
förda slutliga skatten.
Tax- Slutlig skatt
Kvarstående skatt
Överskjutande skatt
eringsår A-längd B-och Summa A-längd B-och Summa % A-längd B-och Summa %
C-längd
C-
C-längd
längd
28
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
1963
13 090
1 790
14 880
965
104
1 069
7,2 1 311
172
1 484 10,0
1964
14 970
2 003
16 973
1 216
125
1 341
7,9 1 278
184
1 461
8,6
1965
17 871
2 327
20 198
1 800
174
1 974 9,8 1 105
160
1 265
6,3
1966
21 092
2 465
23 557 2 166
209
2 375 10,1 1 260
224 1 484
6,3
1967
23 026
2 258
25 284
2 083
193
2 276
9,0 1 699
250
1 949
7,7
1968
25 702
2 327
28 029
2 148
226
2 374 8,5 2 129
370
2 499
8,9
Som framgår av tablån har den kvarstående skatten överstigit den över
skjutande under taxeringsåren 1965—1967 medan förhållandet varit om
vänt under taxeringsåren 1963, 1964 och 1968. Beträffande sistnämnda
taxeringsår kan nämnas att den ovanligt höga överskjutande skatten, 2 499
milj. kr. bl. a. torde kunna förklaras av att nya preliminärskattetabeller, i
vilka effekten av schabloniseringen av kommunalskatteavdraget inräknats,
gällde först fr. o. m. den 1 juli 1967. Vid 1968 års taxering påverkade ef
fekten av schabloniseringen hela inkomståret 1967.
Enligt uppgifter avseende 1968 års taxering, fördelar sig den kvarstående
skatten med 2 148 milj. kr. på fysiska personer och 226 milj. kr. på aktie
bolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 96 milj. kr. Åter
betalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 2 129 milj. kr. på
fysiska personer och 370 milj. kr. på övriga skattskyldiga. Räntan på över
skjutande skatt uppgår till 40 milj. kr.
Riksrevisionsverket har räknat med att den kvarstående skatten i mot
sats till föregående år kommer att överstiga den överskjutande skatten vid
1969 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskju
tande skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksord
ningen 2 600 milj. kr. resp. 2 000 milj. kr.
Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna 1968 och 1969,
skall erläggas under budgetåren 1968/69 resp. 1969/70. Under dessa budget
år utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid
beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta,
får hänsyn tagas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid
utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för bud
getåret 1968/69 till 1 970 milj. kr. och för budgetåret 1969/70 till 2 160
milj. kr.
Såsom av det föregående framgått redovisas även vissa socialförsäkrings
avgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med
ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse
till riksrevisionsverket den 8 november 1968, kan dessa bidrag och avgifter
beräknas komma att uppgå till 1 970 milj. kr. för innevarande och till 2 070
milj. kr. för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statens
arbetsgivarbidrag.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömans
skatt, tillkommande skatt m. m. till 900 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och
till 950 milj. kr. för budgetåret 1969/70.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt
framgår av på s. 32 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkomster
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1968/69
till 36 440 milj. kr. och under budgetåret 1969/70 till 39 920 milj. kr.
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
29
Beräkning av titelns utgifter
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av
kommunalskattemedel. Staten uppbär primärt hela källskatteuppbörden.
Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast kän
da taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrå
gavarande kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan
slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommuner
na eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de
slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som
framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande
skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas ford
ran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet
vid varje tillfälle.
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1968/69 belas
tats med utbetalningar till kommunerna med ca 7 580 milj. kr. Härtill kom
mer kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 70 milj. kr. För
kalenderåret 1969 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteun
derlaget enligt 1968 års taxering. Enligt uppgifter från statistiska central
byrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala
utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott
på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1969 till 14 400 milj. kr.
Slutavräkningen på det under kalenderåret 1967 utbetalade förskottet på
kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 2 130 milj. kr. Sam
manlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1969 kunna
beräknas till omkring 16 530 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på ca 70 milj.
kr.). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av bud
getåret 1968/69. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budget
året 1968/69 kan sålunda beräknas till ca 15 910 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1969/70 skulle enligt det
föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 8 330 milj. kr.
(inkl. sjömansskatt 70 milj. kr.). För senare hälften av samma budgetår
kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutveck
lingen under år 1968 samt under förutsättning av en kommunal medelut
debitering som med 25 öre per inkomstskattekrona överstiger den för 1969
gällande utdebiteringen beräknas till omkring 8 830 milj. kr. Statens utbe
talningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1969/70 skulle enligt
dessa beräkningar komma att uppgå till ca 17 160 milj. kr. De beräknade
utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåren 1968, 1969
och 1970 samt budgetåren 1968/69 och 1969/70 har sammanställts i följan
de tablå (milj. kr.).
30
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Kalenderår
1968
1969
1970
Budgetår
1968/69
1969/70
l:a halvåret. ............ 7 580
8 270
8 830
7 640
8 330
2:a halvåret. ............ 7 640
8 330
8 910
8 270
8 830
Summa 15 220
16 600
17 740
15 910
17 160
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminär
skatt. Såsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1968/
69 till ca 2 500 milj. kr. För budgetåret 1969/70 har den beräknats till 2 000
milj. kr. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering
m. m., vilka uppskattats till 100 milj. kr. för vartdera budgetåret.
Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutav-
räkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebitera-
de arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgif
ter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisions
verket ifrågavarande utbetalningar till 3 560 milj. kr. för budgetåret 1968/
69 och till 3 880 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Riksrevisionsverket har
vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under näst
kommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver
avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1968/69 och 1969/70 kommer vid 1968 och 1969 års
taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas
till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäk
ringsverket och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande
utbetalningar till 360 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och till 400 milj. kr.
för budgetåret 1969/70.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersätt
ningsskatt, skogsvårdsavgifter och vissa annuiteter samt allmän varuskatt
i vissa fall för jordbruksprodukter. Sammanlagt kan de ifrågavarande om-
föringarna beräknas uppgå till omkring 40 milj. kr. för vartdera budgetåret
1968/69 och 1969/70.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket på sätt framgår av på s. 32
intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1968/69 till
22 470 milj. kr. samt för budgetåret 1969/70 till 23 580 milj. kr.
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
31
Avsättningar till och återföringar från budgetutjäm
ningsfonden av kommunalskattemedel
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av ut
betalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av bud
getutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke
de redovisade inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1968/69 har räknats med en nettoåterföring
av kommunalskattemedel från budgetutjämningsfonden på 250 milj. kr. De
avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör
verkställas under budgetåren 1968/69 och 1969/70, framgår av följande
sammanställning:
1968/69
1969/70
Milj. kr.
Avsättning..................... ............ 1 400
1 400
Återföring .................... ............ 1 750
1 675
Nettoåterföring............ ............ —350
— 275
32
Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln,
för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt.
Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade
budgetåret 1967/68. Beloppen anges i milj. kr.
Inkomster:
1967/68
1968/69
1969/70
Prel. A-skatt under terminerna ......................
22 810
25 570
28 180
Prel. B-skatt under terminerna ......................
4 670
4 730
5 060
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt..........
1 253
1 300
1 500
Kvarstående skatt ...........................................
1 837
1 970
2 160
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade
arbetsgivare m. m...........................................
1 678
1 970
2 070
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier
m. m.................................................................
774
900
950
Summa inkomster
33 022
36 440
39 920
Utgifter:
Kommunalskattemedel ...................................
14 423
15 910
17 160
Överskjutande skatt .......................................
1 949
2 500
2 000
Övriga restitutioner...........................................
135
100
100
Utbetalningar till allmänna försäkringskassor
na, m. m..........................................................
3 265
3 560
3 880
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden ..
327
360
400
Omföringar ........................................................
38
40
40
Summa utgifter
20 137
22 470
23 580
Inkomster utöver utgifter ...................................
12 885
13 970
16 340
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på inkomst och
förmögenhet m. m. för budgetåret 1968/69 till 14 000 000 000 kr. och före
slår, att titeln för budgetåret 1969/70 uppförs med 16 300 000 000 kr.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skall i
utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomst
skatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag.
Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med
30 % av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gäller särskilda bestäm
melser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålls när utdelningen
lyfts och inbetalas av bolagen till ett under länsstyrelsen i Stockholms län
lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste bud
getåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Bil. 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
33
Bud§etår
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
Riksstat....................... 8,0
9,0
9,0
15,0
12 0
Redovisat ................... 8,7
9,2
11,2
10,1
. ’
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 oktober 1968 har länsstyrelsen i
Stockholms län beräknat inkomsten av kupongskatt till 13 milj. kr. för
budgetåret 1968/69 och till 13,5 milj. kr. för budgetåret 1969/70.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln kupongskatt för bud
getåret 1968/69 till 13 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret
1969/70 uppförs med 13 500 000 kr.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
Riksstat
.............................. 1,0
1,0
1,0
2,0 10
Redovisat
Inkomster .................. 1,1
3,7
2,3
1,6
Utgifter ....................... —
_ 2,4
_
Nettoredovisat .............. 1,1
3,7
—0,1
1,6
Vid 1968 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån
den uträknade utskiftningsskatten till 1,2 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och
ersättningsskatt för budgetåret 1968/69 till 1 000 000 kr. och föreslår, att
titeln för budgetåret 1969/70 uppförs med likaledes 1 000 000 kr.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall
sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa
undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock
med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes med vilket
promilletal avgiften för det året skall utgå.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste bud
getåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
BudSetår
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
Riksstat ............................... 10,2
10,2
10,2
10,2 10 2
Redovisat............................... 10,1
10,4
10,4
9,9
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bilaga 2