Prop. 1969:1

KUNGL. MAJ:TS PROPOSITION

TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH

BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1969/70

Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj:t härmed proposition angåen­ de statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1969/70.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående stats- verkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att god­ känna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkoms­ ter och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr l

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

RIKSSTAT FÖR RUD-

TOTAL-

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter......................................................... 34 452 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet................... 931 481 000

III. Diverse inkomster....................................... 584 000 000 35 968 181 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder..........

II. Riksbanksfonden.......................

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fastighetsfond..........

V. Statens utlåningsfonder............

VI. Fonden för låneunderstöd.........

VII. Fonden för statens aktier...........

VIII. Statens pensionsfonder.............

IX. Diverse kapitalfonder................

690 200 000

200 000 000

92 011 000

83 262 000

772 169 000

37 736 000

50 000 000

89 100 000

44 338 000 2 058 816 000

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel

inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder 1 196 153 000

Övriga kapitalfonder___

205 657 000

II. Övrig kapitalåterbetalning.........................

1 401 810 000

38 539 000

1 440 349 000

Summa kr. 39 467 346 000

2 487 828 000

Underskott

Summa kr.

41955 174 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

3

GETÅRET 1969/70

BUDGETEN

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna II. Justitiedepartementet..................... III. Utrikesdepartementet.....................

IV. Försvarsdepartementet...................

V. Socialdepartementet........................ VI. Kommunikationsdepartementet . . . VII. Finansdepartementet.......................

VIII. Utbildningsdepartementet..............

IX. Jordbruksdepartementet.................

X. Handelsdepartementet.................... XI. Inrikesdepartementet...................... XII. Civildepartementet........................... XIII. Industridepartementet.....................

XIV. Oförutsedda utgifter.......................

XV. Riksdagen och dess verk m. m..........

XVI. Riksgäldsfonden...............................

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehållningar.. II. Ökad disposition av rörliga krediter

7 647 000 1 626 416 000

508 406 000 5 675 950 000 11 612 799 000

4 247 536 000 2 376 308 000 7 723 339 000

970 601 000 240 476 000 3 772 955 000

236 450 000 1 113 095 000

1 000 000 72 196 000 1 370 000 000

300 000 000 100 000 000

41 555 174 000

400 000 000

Summa kr. 41 955 174 000

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter......................................................... 34 452 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet................... 931 481 000

III. Diverse inkomster....................................... 584 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder........................... 690 200 000

II. Riksbanksfonden........................................ 200 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond............... 92 011 000

IV. Försvarets fastighetsfond........................... 83 262 000

V. Statens utlåningsfonder............................ 772 169 000

VI. Fonden för låneunderstöd......................... 37 736 000

VII. Fonden för statens aktier............................ 50 000 000

VIII. Statens pensionsfonder............................... 89 100 000

IX. Diverse kapitalfonder................................ 44 338 000

Summa inkomster på driftbudgeten

Återf öring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel...........................................

DRIFT-

35 968 181 000

2 058 816 000

38 026 997 000

275 000 000

Summa kr.

38 301997 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

5

BUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna..................

II. Justitiedepartementet.................................

III. Utrikesdepartementet.................................

IV. Försvarsdepartementet...............................

V. Socialdepartementet...................................

VI. Kommunikationsdepartementet................

VII. Finansdepartementet...................................

VIII. Utbildningsdepartementet........................

IX. Jordbruksdepartementet............................

X. Handelsdepartementet...............................

XI. Inrikesdepartementet.................................

XII. Civildepartementet......................................

XIII. Industridepartementet.................................

XIV. Oförutsedda utgifter...................................

XV. Riksdagen och dess verk m. m.....................

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden..........................................

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .

III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-

förluster........................................................

7 647 000

1 579 816 000

499 106 000

5 419 713 000

11 501 947 000

3 090 188 000

2 277 806 000

6 729 839 000

931 443 000

172 536 000

2 094 954 000

234 349 000

201 895 000

1 000 000

72 196 000

1 370 000 000

1 104 141 000

1 000 000

34 814 435 000

2 475 141 000

Summa utgifter på driftbudgeten 37 289 576 000

Beräknat överskott på statsreglering en:

Överskott av inkomster......................................... 1 012 421 000

Därav:

Balanserade kommunalskattemedel....................... 275 000 000

Beräknat överskott på statsregleringen.............. 737 421 000_____________

Summa kr.

38 301 997 000

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969

Lånemedel

KAPITAL-

2 825 249 000

Summa kr. 2 825 249 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

7

BUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder:

Försvarets fabriksverks fond................. Postverkets fond..................................... Televerkets fond...................................... Statens järnvägars fond......................... Luftfartsverkets fond............................. Statens vattenfallsverks fond ............... Domänverkets fond.................................

II. Statens allmänna fastighetsfond...............

III. Försvarets fastighetsfond...........................

IV. Statens utlåningsfonder..............................

V. Fonden för låneunderstöd.......................... VI. Fonden för statens aktier........................... VII. Fonden för förlag till statsverket............... VIII. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond ............... Sjöfartsverkets fond............................... Statens datamaskinfond......................... Jordfonden.............................................. Förrådsfonden för ekonomisk försvars­ beredskap .................................................

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.................................................... Övrig kapitalåterbetalning.................................

24 249 000 29 198 000 72 700 000 124 400 000

18 098 000 218 500 000

9 952 000 497 097 000

144 291 000

42 006 000 1 571 454 000

257 074 000 300 000 000 —14 600 000

10 949 000 17 949 000 19 099 000 20 000 000

-531 000 67 466 000 2 864 788 000

1 000 000 38 539 000

39 539 000

Summa kr. 2 825 249 000

Stockholms slott den 3 januari 1969

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

INKOMSTER PA DRIFTBUDGETEN

SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA PÅ

DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1969/70

A. Skatter, avgifter, m. m.

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, för­

mögenhet och rörelse:

a) Skatt på inkomst och

förmögenhet m. m.,

bevillning................

b) Kupongskatt, bevill­

ning .........................

c) Utskiftningsskatt

och ersättningsskatt,

bevillning................

d) Skogsvårdsavgifter,

bevillning................

e) Bevillningsavgifter

för särskilda förmå­

ner och rättigheter,

bevillning................

f) Arvsskatt och gåvo­

skatt, bevillning___

g) Lotterivinstskatt, be­

villning ...................

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevill­

ning .........................

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevill­

ning .........................

b) Bensin- och bränn-

oljeskatt, bevillning.

3. Allmän arbetsgivarav­

gift, bevillning...............

4. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning

b) Mervärdeskatt, bevill­

ning .........................

16 300 000 000

13 500 000

1 000 000

10 200 000

3 000 000

210 000 000

100 000 000

250 000 000 16 887 700 000

1 070 000 000

1 900 000 000 2 970 000 000

750 000 000

940 000 000

6 800 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

9

c)

d)

e)

f)

g)

h)

i)

j)

k)

l

)

420 000 000

450 000 000

Särskilda varuskat­ ter, bevillning......... Omsättningsskatt på motorfordon, bevill­ ning ......................... Tobaksskatt, bevill­ ning ......................... 1 560 000 000 Rusdrycksförsälj- ningsmedel av parti­ handelsbolag, bevill­ ning ......................... Rusdrycksförsälj- ningsmedel av detalj- handelsbolag, bevill­ ning ......................... Skatt på sprit, bevill­ ning ......................... 1 825 000 000 Skatt på vin, bevill­ ning ......................... Skatt på malt- och läskedrycker, bevill­ ning ......................... Energiskatt, bevill­ ning ......................... Särskild skatt på mo­ torbränslen, bevill­ ning .........................

25 000 000

50 000 000

215 000 000

400 000 000

925 000 000

235 000 000 13 845 000 000 34 452 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter................................ 72 000 000

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstolsoch uppbördsväsendet m. m................... 95 000 000

3. Vattendomstolsavgifter......................... 1 000 000

4. Inkomster vid kriminalvården.............. 8 000 000

5. Inkomster vid flygtekniska försöksan­ stalten ...................................................... 9 400 000

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet.......................................... 10 000 000

7. Inkomster vid statens institut för folk­ hälsan ...................................................... 900 000

8. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium........................................... 25 900 000

9. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium........................................... 2 625 000 10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium.................................. 1 915 000 11. Inkomster vid karolinska sjukhuset ... 107 000 000 12. Inkomster vid Yipeholms sjukhus m. m. 115 000

10

13. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................................ 500 000

14. Inkomster vid arbetsmedicinska institu­

tet ............................................................ 300 000

15. Exekutionsavgifter......................... 7

300 000

16. Resta vgifter.................................... 40

000 000

17. Inkomster vid statens planverk...........

1 870 000

18. Inkomster vid statens vägverk, att till­

föras automobilskattemedlen............ 1

700 000

19. Inkomster vid statens trafiksäkerhets­

verk, att tillföras automobilskattemedlen

15 000 000

20. Avgifter för registrering av motorfordon

17 000 000

21. Försäljning av sjökort m. m........... 1

750 000

22. Fyr- och båkmedel......................... 41

000 000

23. Lotspenningar................................. 29

000 000

24. Skeppsmätningsavgifter................. 1

500 000

25. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut....................... 12 400 000

26. Inkomster vid statens geotekniska insti­

tut ............................................................ 3 000 000

27. Inkomst av myntning och justering ...

33 500 000

28. Kontrollstämpelmedel.................... 2

200 000

29. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.................................. 175

000

30. Bidrag till bankinspektionen................. 3 300 000

31. Bidrag för revision av sparbankerna ...

900 000

32. Bidrag till försäkringsinspektionen ....

2 285 000

33. Avgifter för granskning av biograffilm .

250 000

34. Inkomster vid riksantikvarieämbetet . .

1 643 000

35. Inkomster vid statens maskinprov­

ningar ...................................................... 400 000

36. Inkomster vid lantbruksnämnderna ...

3 000 000

37. Inkomster vid statens hingstdepå och

stuteri........................................... 880

000

38. Inkomster vid statens jordbruksnämnd.

700 000

39. Inkomster vid statens centrala frökon-

trollanstalt.............................................. 5 200 000

40. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

1 400 000

41. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium................................ 900

000

42. Avgifter vid köttbesiktning................... 7 500 000

43. Inkomster vid statens veterinärmedicin­

ska anstalt.............................................. 3 600 000

44. Inkomster vid veterinärhögskolan.........

1 200 000

45. Inkomster vid lantmäteriväsendet........

58 400 000

46. Inkomster vid rikets allmänna kartverk

6 800 000

47. Avgifter för statskontroll av krigsmate-

rieltillverkningen.......................... 153

000

48. Inkomster av statens gruvegendom ....

3 900 000

49. Inkomster vid statens institut för kon­

sumentfrågor .......................................... 1 300 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

11

50. Inkomster vid patent- och registrerings-

väsendet.................................................. 35 600 000

51. Avgifter för registrering i förenings-

m. fl. register.......................................... 1 000 000

52. Pensionsmedel m. m................................ 236 000 000

53. Inkomster vid Sveriges geologiska under­

sökning .................................................... 1 020 000

54. Inkomster vid statens provningsanstalt

8 000 000

55. Inkomster vid statens skeppsprovnings-

anstalt..................................................... 4 100 000

931 481 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.....................

2. Totalisatormedel............

3. Tipsmedel.......................

4. Lotterimedel..................

5. Övriga diverse inkomster

95 000 000

105 000 000

135 000 000

159 000 000

90 000 000

584 000 000

968 181 000

35

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens af får sverks fonder:

1. Försvarets fabriksverk

2. Postverket, bevillning ....

3. Televerket........................

4. Statens järnvägar............

5. Luftfartsverket................

6. Statens vattenfallsverk . .

7. Domänverket...................

II. Riksbanksfonden...................

15 000 000

19 000 000

176 300 000

110 000 000

14 900 000

350 000 000

5 000 000

690 200 000

200 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond ....

1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens

» ....

7 050 000

3. Beskickningsfastigheternas

» ....

2 695 000

4. Karolinska sjukhusets

» ___

3 060 000

5. Akademiska sjukhusets

» ....

1 695 000

6. Byggnadsstyrelsens

» ....

77 230 000

7. Generaltullstyrelsens

» ....

280 000

IV. Försvarets fastighetsfond

92 011 000

83 262 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............. 55 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond..........

23 000

3. Statens bosättningslånefond.................. 7 500 000

4. Vattenkraftslånefonden......................... 300 000

5. Luftfartslånefonden............................... 3 450 000

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

6. Statens lånefond för den mindre skepps­

farten ....................................................... 1 950 000

7. Statens lånefond för universitetsstudier .

900 000

8. Allmänna studielånefonden................... 3 500 000

9. Lånefonden för inventarier i studentbo­

städer ...................................................... 1 250 000

10. Lånefonden för studentkårlokaler........

8 000

11. Jordbrukets lagerhusfond...................... 250 000

12. Jordbrukets maskinlånefond................. 1 200 000

13. Statens sekundärlånefond för jordbru­

kare .......................................................... 26 000

14. Fonden för supplementär jordbruks­

kredit ....................................................... 4 000

15. Kraftledningslånefonden....................... 140 000

16. Egnahemslånefonden............................. 1 900 000

17. Statens avdikningslånefond ................. 1 700 000

18. Fiskerilånefonden................................... 1 000 000

19. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m................... 95 000

20. Skogsväglånefonden ............................. 45 000

21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ..

60 000

22. Statens hantverks- och industrilånefond 15 500 000

23. Statens sekundärlånefond för rederinä­

ringen ...................................................... 38 000

24. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer ..

1 640 000

25. Lånefonden för främjande av bostads­

byggande på landsbygden..................... 15 000

26. Lånefonden för bostadsbyggande.........

725 000 000

27. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien................................ 1 400 000

28. Lånefonden för kommunala markförvärv 1 400 000

29. Lånefonden för allmänna samlingsloka­

ler ............................................................ 1 800 000

30. Övriga utlåningsfonder.......................... 20 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets

delfond ........ 14 000 000

2. Lantbruksstyrelsens

»

........ 1000

3. Arbetsmarknadsstyrelsens

»

........ 22 000 000

4. Bostadsstyrelsens

»

........ 315 000

5. Riksbankens

»

........ 200 000

6. Riksgäldskontorets

»

........ 1 220 000

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden....................... 67 700 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................. 1 975 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............. 210 000

772 169 000

37 736 000

50 000 000

13

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969

4. Allmänna familjepensionsfonden..........

5 975 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond .

13 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

40 000

89 100 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ..

4 350 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................. 39 988 000____44 338 000

2 058 816 000

Summa kr.

38 026 997 000

14

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

FÖRSLAG TILL

STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

FÖR BUDGETÅRET 1969/70

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas

delfond.................... 6 770 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens

»

15 761 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

20 650 000

4. Karolinska sjukhusets

»

9 807 000

5. Akademiska sjukhusets

»

5 433 000

6. Byggnadsstyrelsens

»

280 785 000

7. Generaltullstyrelsens

»

6 360 000

345 566 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lo­

kaler och markområden:

1. Slottsbyggnadernas

delfond.................... 700 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens

»

1 100 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

347 000

4. Karolinska sjukhusets

»

2 000 000

5. Akademiska sjukhusets

»

1 000

6. Byggnadsstyrelsens

»

17 000 000

7. Generaltullstyrelsens

»

259 000

21 407 000

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas

delfond

2. Kriminalvårdsstyrelsens

»

3. Beskickningsfastigheternas

»

4. Karolinska sjukhusets

»

5. Akademiska sjukhusets

»

6. Byggnadsstyrelsens delfond:

a) Bidrag från Uppsala universitets

egendoms- och skogsförvaltning 250 000

b) Bidrag från Lunds universitets

egendomsförvaltning................... 140 000

c) Övriga diverse inkomster..........

21 000

7. Generaltullstyrelsens delfond ..........

101 000

1 000

1 000

1 000

634 000

411 000

1 000

1 150 000

Summa kr. 368 123 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

15

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m.m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond...................................

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond...........................

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskost­

nader i allmänhet m. m............... 4 010 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler

och tjänstebostäder, förslagsvis.. 895 000

4. Karolinska sjukhusets delfond ............................

5. Akademiska sjukhusets » ............................

6. Byggnadsstyrelsens » ............................

7. Generaltullstyrelsens » ............................

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis .

4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis .

5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis .

6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .

7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis .

C. Hg res- och arrendeutgifler m. m.:

2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ,

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis .

4. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis

5. Akademiska sjukhusets » , förslagsvis

6. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis .

7. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis .

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas

delfond

2. Kriminalvårdsstyrelsens

»

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Karolinska sjukhusets

»

5. Akademiska sjukhusets

»

6. Byggnadsstyrelsens

»

7. Generaltullstyrelsens

»

7 570 000 6 898 000

4 905 000 4 417 000 1 789 000 68 418 000

246 000

2 214 000

398 000 2 231 000 2 583 000

19 062 000

94 000

700 000 13 000 000

2 100 000

1 000

133 486 000

6 000 000

1 000

7 050 000 2 695 000 3 060 000 1 695 000 77 230 000

280 000

94 243 000

26 582 000

155 287 000

92 011 000

Summa kr. 368 123 000

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

FÖRSLAG TILL

STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

FÖR RUDGETÅRET 1969/70

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

1. Kasernbyggnaders delfond.............................

2. Befästningars

»

.............................

3. Försvarets forskningsanstalts delfond............

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Kasernbyggnaders delfond.............................

2. Befästningars

»

.............................

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Kasernbyggnaders delfond ............................

2. Befästningars

»

.............................

3. Försvarets forskningsanstalts delfond............

D. Diverse inkomster:

1. Kasernbyggnaders delfond.............................

2. Befästningars

»

.............................

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Kasernbyggnaders delfond.............................

2. Befästningars

»

.............................

3. Försvarets forskningsanstalts delfond............

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis..........

2. Befästningars

»

, förslagsvis...........

3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslags­

vis ......................................................................

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden för­

hyrda lokaler och arrenderade markområden:

1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis..........

2. Befästningars

»

, förslagsvis...........

3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslags­

vis ......................................................................

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Kasernbyggnaders delfond.............................

2. Befästningars

»

.............................

3. Försvarets forskningsanstalts delfond............

203 544 000

81 624 000

4 410 000

289 578 000

7 150 000

500 000

7 650 000

4 900 000

200 000

5 000

5 105 000

16 000 000

850 000

16 850 000

Summa kr.

319183 000

122 894 000

56 671 000

1 138 000

180 703 000

13 300 000

8 263 000

730 000

22 293 000

27 900 000

4 650 000

375 000

32 925 000

67 500 000

13 590 000

2 172 000

83 262 000

Summa kr.

319 183 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

17

UTGIFTER PÅ DRIFTBUDGETEN

EGENTLIGA STATSUTGIFTER

I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

A. Kungl. hovstaten

1 Kungl. Maj:ts hovhållning............................................................... 3 400 000 2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten.................. 225 000 3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland ................................... 150 000 4 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inven­ tarier i de kungl. slotten.................................................................... 565 000

4 340 000

B. Kungl. slottsstaten

1 De kungl. slotten: Administration................................................... 2 572 000 2 De kungl. slotten: Uppvärmning ................................................... 735 000

3 307 000

Summa kr. 7 647 000

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1

18

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

A. Justitiedepartementet m. m.

1 Statsrådsberedningen, förslagsanslag.................

2 Justitiedepartementet, förslagsanslag...............

3 Svensk författningssamling, förlagsanslag........

4 Justitiekansler^ förslagsanslag.........................

5 Lagberedningen, reservationsanslag...................

6 Fideikommissnämnden, reservationsanslag........

7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslags­

anslag ...................................................................

8 Kommittéer m. m., reservationsanslag..............

9 Centralnämnden för fastighetsdata, reservations­

anslag ...................................................................

10 Efterutbildning inom justitiedepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag..............

11 Extra utgifter, reservationsanslag.......................

B. Polisväsendet

1 Rikspolisstyrelsen, förlagsanslag, varav

3 500 000 kr. att avräknas mot automobil­

skattemedlen .......................................................

Polisverket:

2

Inköp av motorfordon m. m., reservations­

anslag, varav 16 600 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................. 30 600 000

3

Underhåll och drift av motorfordon m. m.,

förslagsanslag, varav 25 900 000 kr. att av­

räknas mot automobilskattemedlen.............. 40 500 000

4

Särskild polisverksamhet för hindrande och

uppdagande av brott mot rikets säkerhet

m. m., förlagsanslag........................................ 29 225 000

5

Diverse utgifter, förlagsanslag....................... 1 500 000

Lokala polisorganisationen:

6

Förvaltningskostnader, förlagsanslag, varav

174 150 000 kr. att avräknas mot automobil­

skattemedlen ................................................... 757 100 000

7

Utrustning, reservationsanslag, varav

2 500 000 kr. att avräknas mot automobil­

skattemedlen ................................................... 13 700 000

8 Statens kriminaltekniska laboratorium, för­

slagsanslag ...........................................................

2 417 000

10 047 000

600 000

794 000

722 000

131 000

50 000

8 200 000

5 000 000

500 000

495 000

28 956 000

37 850 000

101 825 000

770 800 000

3 800 000

914 275 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

19

C. Åklagarväsendet

1 Riksåklagaren, förslagsanslag............................ 2 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, för­ slagsanslag ...........................................................

D. Domstolarna

1 Högsta domstolen m. m., förslagsanslag........... 2 Regeringsrätten, förslagsanslag......................... 3 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............ 4 Hovrätterna, förslagsanslag............................... 5 Underrätterna, förslagsanslag............................ 6 Ersättningar till nämndemän m. m., förslags­ anslag ................................................................... 7 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsvä­ sendet, reservationsanslag................................... 8 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag ....

E. Rättegångsväsendet i allmänhet

1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, för­ slagsanslag ........................................................... 2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, för­ slagsanslag ........................................................... 3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, för­ slagsanslag ........................................................... 4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag..

F. Kriminalvården

1 Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag............. 2 Fångvårdsanstalterna, förslagsanslag................ 3 Frivården, förslagsanslag.................................... 4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva­ tionsanslag ........................................................... 5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser­ vationsanslag ........................................................ 6 Anskaffning, montering och transport av ba­ racker m. m., reservationsanslag........................ 7 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag 8 Kriminologisk forskning, reservationsanslag....

G. Diverse

1 Bidrag till utgivande av författningskommen­ tarer m. m., reservationsanslag.......................... 2 Bidrag till vissa internationella sammanslut­ ningar m. m. inom privaträttens område, för­ slagsanslag ...........................................................

2 420 000

60 937 000 63 357 000

9 158 000 3 284 000

150 000 31 832 000

147 921 000

12 500 000

440 000

750 000 206 035 000

21 600 000

10 500 000

3 000 000

467 000 35 567 000

14 542 000 207 115 000

31 434 000

2 450 000

3 000 000

1 000

1 395 000

300 000 260 237 000

20 000

80 000

3 Bidrag till Nordisk Domssamling, reservations-

f

anslag................................................................... 24 000

4 Bidrag till politiska partier, förslagsanslag.......

23 000 000

5 Presstöd, förslagsanslag ................................... *35 000 000

6 Hyresnämnderna, förslagsanslag....................... 13 265 000

71 389 000

Summa kr.

1579 816 000

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

21

III. UTRIKESDEPARTEMENTET

A. Utrikesdepartementet m. in.

1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag................... 2 Representationsbidrag till utlandstjänstemän .. 3 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag............................... 4 Kursdifferenser, förslagsanslag........................... 5 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag 6 Särskilda förhandlingar med främmande makter, förslagsanslag....................................................... 7 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsan­ slag ....................................................................... 8 Kommittéer m. m., reservationsanslag............... 9 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 10 Tillfälliga representationskostnader, förslagsan­ slag .......................................................................

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag................................ 2 Förenta Nationerna, förslagsanslag................... 3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag..................... 4 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag....................................... 5 Europarådet, förslagsanslag...............................

C. Utvecklingsbistånd

1 Vissa FN-organs biståndsprogram................... 2 Fältverksamhet, reservationsanslag.................. 3 Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet, reservationsanslag 4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag ...................................................

D. Information om Sverige i utlandet

1 Information om Sverige i utlandet, reservations­ anslag ...................................................................

108 256 000

3 650 000

3 760 000

1 000

1 600 000

3 700 000

80 000 125 000 195 000

900 000

122 267 000

5 000

11 000 000

4 500 000

2 100 000 1 350 000 18 955 000

114 280 000 210 000 000

5 302 000

14 982 000 344 564 000

9 615 000

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

E.

Diverse

1 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nöd­

ställda svenska medborgare m. fl., förslagsanslag

275 000

2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta

Nationerna utsedda svenska stipendiater, reser­

vationsanslag ........................................................ 15 000

3 Information om mellanfolkligt samarbete och ut­

rikespolitiska frågor............................................ 865 000

4 Bidrag till Internationella institutet för freds-

och konfliktforskning......................................... 2 550 000

3 705 000

Summa kr.

499 106 000

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969

23

IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET

A. Försvarsdepartementet m. m.

1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag ............. 6 415 000 2 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag................. 1 545 000 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 2 000 000 4 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 600 000

10 560 000

B. Armén

1 Arméstaben, förslagsanslag................................ Armén: 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­ anslag ............................................................... 427 200 000 3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslags­ anslag............................................................... 111 700 000 4 Sjukvård m. m., förslagsanslag...................... 13 700 000 5 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... 16 700 000 6 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 435 000 7 Bränsle m. m., förslagsanslag......................... 21 300 000 8 Renhållning, förslagsanslag............................ 8 170 000 9 Telefon m. m., förslagsanslag ........................ 3 530 000 10 Tvätt, förslagsanslag....................................... 6 205 000 11 Övriga expenser m. m., förslagsanslag........... 3 045 000 12 Mathållning, förslagsanslag........................ 54 000 000 13 Furagering, förslagsanslag.............................. 890 000 14 Övningar m. m., reservationsanslag............... 74 500 000 15 Förhyrning av motorfordon m. m., förslags­ anslag ............................................................... 10 700 000 16 Beklädnad m. m., reservationsanslag............. 63 700 000 17 Inventarier m. m., reservationsanslag............ 15 900 000 18 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag............ 8 160 000 19 Ökning av drivmedelslagringen, reservations­ anslag ............................................................... 1000 20 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 4 480 000 21 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag........ 1 660 000 22 Remontering, reservationsanslag.................... 250 000 23 Uttagning av hästar, förslagsanslag.............. 65 000 24 Veterinärvård, reservationsanslag................... 90 000 25 Flundväsendet, reservationsanslag................. 60 000 26 Förband med särskild budget, förslagsanslag 87 000 000

*21 920 000

933 441 000

Beräknat belopp.

27 Anskaffning av tygmateriel m. in., reservations­

anslag ...................................................................

28 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsan­

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

slag .......................................................................

29 Uttagning av motorfordon och motorredskap,

förslagsanslag.......................................................

Hemvärnet:

30

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

3

015 000

31

övningar, reservationsanslag.......................... 4

710 000

32

Intendenturmateriel m. m., reservationsanslag 2 000 000

33

Tygmateriel m. m., reservationsanslag...........

7

060 000

C. Marinen

1 Marinstaben, förslagsanslag................................

Marinen:

2

Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­

anslag ............................................................... 150 500 000

3

Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslaqsan-

slag................................................................... 17 190 000

4

Sjukvård m. m., förslagsanslag...................... 2 580 000

5

Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........

4 570 000

6

Rekryteringskostnader, reservationsanslag ...

390 000

7

Rränsle m. m., förslagsanslag......................... 7 370 000

8

Renhållning, förslagsanslag............................ 3 010 000

9

Telefon m. m., förslagsanslag......................... 2 100 000

10

Tvätt, förslagsanslag....................................... 1 365 000

11

Övriga expenser m. m., förslagsanslag..........

1 540 000

12

Mathållning, förslagsanslag............................. 15 550 000

13

Övningar m. m., reservationsanslag............... 27 600 000

14

Beklädnad m. m., reservationsanslag............. 8 210 000

15

Inventarier m. m., reservationsanslag............

3 285 000

16

Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag............

2 000 000

17

ökning av drivmedelslagringen, reservations­

anslag ............................................................... 1 000

18

Drivmedelsutrustning, reservationsanslag ....

470 000

19

Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag........

345 000

20

Materialförråd m. m., förslagsanslag............. 210 000

21

Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .

10 000

22

Förband med särskild budget, förslagsanslag 63 700 000

23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reserva­

tionsanslag ............................................................

24 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag ..

25 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reserva­

tionsanslag ............................................................

26 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ...

508 000 000

87 900 000

115 000

16 785 000

1 568 161 000

*15 200 000

311 996 000

197 300 000

77 100 000

700 000

665 000

602 961 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

25

D. Flygvapnet

1 Flygstaben, förslagsanslag.................................. Flygvapnet: 2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­ anslag ............................................................... *195 400 000 3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsan­ slag ................................................................... 15 0/0 000 4 Tjänstepremier m. m., förslagsanslag............ 2 500 000 5 Sjukvård m. m., förslagsanslag...................... 2 190 000 6 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.......... 10 300 000 7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag ... 450 000 8 Bränsle m. m., förslagsanslag......................... 9 850 000 9 Renhållning, förslagsanslag............................ 4 250 000 10 Telefon m. m., förslagsanslag......................... 6 400 000 11 Tvätt, förslagsanslag....................................... 1 610 000 12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag.......... 1 800 000 13 Mathållning, förslagsanslag............................. 10 350 000 14 Övningar m. m., reservationsanslag............... 18 050 000 15 Beklädnad m. m., reservationsanslag............. 11 400 000 16 Inventarier m. m., reservationsanslag............ 3 330 000 17 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag............ 765 000 18 Ökning av drivmedelslagringen, reservations­ anslag ............................................................... 1 ooo 19 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag .... 1 800 000 20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag........ 5 670 000 21 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag . 70 000 22 Förband med särskild budget, förslagsanslag 79 500 000 23 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservations­ anslag ................................................................... 24 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag................................................ 25 Understöd åt segelflygverksamhet m. m., reserva­ tionsanslag ...........................................................

E. Gemensamma staber m. m.

Försvarsstaben: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 20 200 000 2 Särskilda förvaltningskostnader, förslagsanslag

t 0/5 000

3 Övningar, reservationsanslag.......................... 530 000 4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslags­ anslag ............................................................... 620 000 Militärområdesstaber: 5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *27 435 000 6 Övningar, reservationsanslag........................... 700 000 7 Militärområdesstaber med särskild budget, för­ slagsanslag ...........................................................

*18 625 000

380 756 000

*987 200 000

243 400 000

420 000

1 630 401 000

28 425 000

28 135 000

*11 785 000

Beräknat belopp.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

8 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar,

förslagsanslag....................................................... 7 845 000

9 Militärområdenas intendenturförvaltningar: Av­

löningar, förslagsanslag....................................... 7 500 000

10 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar,

förslagsanslag....................................................... 16 000 000

99 690 000

F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.

1 Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag..........

*10 095 000

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag___

*3 815 000

3 Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag.......

14 035 000

4 Försvarets materielverk, förslagsanslag.............. 152 000 000

179 945 000

G. Institutioner m. in.

Försvarets forskningsanstalt:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

30

300 000

2

Forskningsverksamhet, reservationsanslag ...

49

000 000

Försvarets radioanstalt:

3

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

28

600 000

4

Anskaffning och underhåll av materiel, reser­

vationsanslag .................................................... 8 000 000

Krigsarkivet:

5

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

1

276 000

6

Samlingars konservering m. m., reservations­

anslag ............................................................... 10 000

7

Inredning av vissa arkivaliemagasin, reserva­

tionsanslag ........................................................ 21 000

Armémuseum:

8

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

975 000

9

Samlingars konservering m. m., reservations­

anslag ............................................................... 34 000

Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:

10

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

202 000

11

Samlingars konservering m. m., reservations­

anslag ............................................................... 30 000

12 Militärpsykologiska institutet, förslagsanslag ...

13 Värnpliktsverket, förslagsanslag........................

14 Militärapoteket, förslagsanslag..........................

15 Försvarets sjukvårdsförråd, förslagsanslag.......

16 Försvarets tandvård, förslagsanslag...................

17 Militärmedicinska undersökningscentralen, för­

slagsanslag ............................................................

79 300 000

36 600 000

1 307 000

1 009 000

232 000

1 530 000

11 488 000

625 000

1 375 000

3 960 000

200 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

27

Militärmusiken:

18 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 17 200 000 19 Materiel, reservationsanslag............................ 300 000 Försvarets intendenturkår: 20 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 2 080 000 21 Övningar, reservationsanslag........................... 175 000 Försvarets personalvård: 22 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.......... 3 570 000 23 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag . 2 000 000 24 Försvarets rationaliseringsinstitut, reservations­ anslag ................................................................

H. Utbildningsanstalter

1 Försvarshögskolan, förslagsanslag.................... Militärhögskolan: 2 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 6 408 000 3 Övningar, reservationsanslag.......................... 1 600 000 4 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag . 100 000 5 Försvarets läroverk, förslagsanslag ................... 6 Försvarets brevskola, förslagsanslag...................

I. Fastighetskostnader

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: 1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag .. 17 000 2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .. 37 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: 3 Kasernbyggnaders delfond, förslagsanslag ... 190 657 000 4 Befästningars delfond, förslagsanslag............ 81 624 000 5 Borttagande av pansarhinder m. m., reserva­

tionsanslag ...........................................................

J. Viss materielanskaffning m. m.

1 Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar m. m., reservationsanslag................ 2 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföre­ tag m. m., reservationsanslag............................. 3 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reserva­ tionsanslag ........................................................... 4 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag 5 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsan­ slag ....................................................................... 6 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag 7 Signalskyddsmateriel, reservationsanslag.......... 8 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reserva­ tionsanslag ...........................................................

17 500 000

2 255 000

5 570 000

5 630 000 168 581 000

955 000

8 108 000 3 590 000

760 000 13 413 000

54 000

272 281 000

375 000

272 710 000

500 000

900 000

800 000 2 500 000

&

1 435 000 30 000 000

2 500 000

3 100 000

9 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag .

10 Årskostnader för industriell krigsberedskap,

förslagsanslag......................................................

11 Engångskostnader för industriell krigsbered­

skap, reservationsanslag......................................

Byggnads- och reparationsberedskapen:

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

12

Övningar m. m., reservationsanslag............... 550 000

13

Materiel, reservationsanslag............................ 1 500 000

K. Bidrag till frivilliga organisationer in. in.

1 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reser­

vationsanslag ........................................................

2 Lottaorganisationen, reservationsanslag............

3 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservations­

anslag ...................................................................

4 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsan­

slag . .....................................................................

5 Frivilliga skytteväsendet, reservationsanslag ...

6 Bidrag Lill Centralförbundet F'olk och Försvar .

7 Understöd åt vissa föreningar m. m...................

L.

Övriga gemensamma ändamål

1 Familjebidrag, förslagsanslag.............................

2 Inskrivningskostnader, förslagsanslag...............

3 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsan­

slag .......................................................................

4 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslags­

anslag ...................................................................

5 Vissa hälsovårdsåtgärder in. m., förslagsanslag .

6 Vissa ersättningar i anledning av skador vid mi­

litär verksamhet m. m., förslagsanslag..............

7 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag .

8 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslags­

anslag ...................................................................

9 Vidareutbildning av viss civil personal, reserva­

tionsanslag ...........................................................

10 Arbetarskydd, reservationsanslag.......................

11 Förslagsverksamhet, förslagsanslag...................

12 Försvarsupplysning, reservationsanslag.............

13 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .

14 Bestridande av beredskapskostnader vid försva­

rets fabriksverk, förslagsanslag..........................

15 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ..

1 350 000

530 000

1 410 000

2 050 000

47 075 000

5 721 000

2 472 000

366 000

55 000

2 801 000

465 000

110 000

11 990 000

74 000 000

2 850 000

615 000

33 000 000

180 000

2 600 000

17 700 000

100 000

530 000

140 000

100 000

377 000

4 725 000

3 200 000

14 000 000

16 Ersättning för rustning och rotering, förslagsan­ slag ....................................................................... 5 000 17 Täckande av vissa medelsbrister, förslagsanslag 30 000

KungI. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

29

154 152 000

M. Flygtekniska försöksanstalten

1 Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverk­ samhet, förslagsanslag ....................................... 9 400 000 2 Bidrag till flygteknisk forskning, reservations­ anslag .................................................................... 4 300 000

13 700 000

N. Civilförsvaret ni. m.

1 Civilförsvarsstyrelsen, förslagsanslag.................. *10 037 000 2 Statens civilförsvarsskolor, förslagsanslag......... 11 172 000 3 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., för­ slagsanslag ........................................................... 8 000 000 4 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m., förslagsanslag.......................................... 10 551 000 5 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag.................. 1 000 6 Försöksverksamhet, reservationsanslag............. 700 000 7 Anskaffning av civilförsvarsmateriel, reserva­ tionsanslag ........................................................... *53 430 000 8 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m., förslagsanslag........................................... 14 475 000 9 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservations­ anslag ................................................................... 17 500 000 10 Drift av skyddsrum, förslagsanslag................... 810 000 11 Bidrag till kommuner för anordnande av brand­ dammar för civilförsvarsändamål, reservations­ anslag ................................................................... 4 000 000 12 Signalskyddsmateriel för civila myndigheter, re­ servationsanslag ................................................... 420 000 13 Vissa teleanordningar, reservationsanslag.......... 400 000 14 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m., förslagsanslag........................................... 290 000 15 Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar, förslagsanslag....................................................... 1 725 000 16 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag....................................................... 773 000

134 284 000

O. Diverse

1 Reglering av prisstegringar............................... 190 000 000 2 Lönekostnadspålägg för militära ramen, för­ slagsanslag ........................................................... 310 000 000

Beräknat belopp.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

3 Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen, för­

slagsanslag ............................................................ 3 750 000

4 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag

6 900 000

5 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet,

reservationsanslag................................................ 700 000

6 Uppförande av en seismologisk multipelstation,

reservationsanslag............................................... 250 000

7 Seismologiska multipelstationen, förslagsanslag

490 000

512 090 000

Summa kr.

5 419 713 000

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1969

31

V. SOCIALDEPARTEMENTET

A. Socialdepartementet m. m.

1 Socialdepartementet, förslagsanslag.. 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 Extra utgifter, reservationsanslag . . .

B. Allmän försäkring m. m.

1 Försäkringsdomstolen, förslagsanslag............... 2 Försäkringsrådet, förslagsanslag......................... 3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag............... 4 Folkpensioner, förslagsanslag............................. 5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, förslagsanslag.......................................... 6 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag .... 7 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags­ anslag ...................................................................

C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag................ 2 Ersättning till postverket för utbetalning av all­ männa barnbidrag, förslagsanslag..................... 3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslags­ anslag ................................................................... 4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag .. 5 Omkostnader för statens bosättningslån, för­ slagsanslag ...........................................................

D. Sociala serviceåtgärder

1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag........ 2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva­ tionsanslag ........................................................... 3 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag 4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslags­ anslag ................................................................... 5 Bidrag till ferievistelse för barn, förslagsanslag 6 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag. .

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

Centrala och regionala myndigheter m. m. 1 Socialstyrelsen, förslagsanslag...............................

* Beräknat belopp.

6 210 000 6 000 000

350 000 12 560 000

1 863 000 1 267 000 31 900 000 *6 510 000 000

14 000 000 535 000 000

600 000

7 094 630 000

1 600 000 000

4 200 000

425 000 000

63 000 000

440 000

2 092 640 000

135 000 000

45 000 000 46 000 000

20 000 000

4 100 000 1 800 000 251 900 000

29 795 000

2 Giftnämnden, förslagsanslag..............................

3 Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggna-

der, förslagsanslag................................................

4 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens pla­

nerings- och rationaliseringsinstitut, förslags­

anslag ...................................................................

5 Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag..........

6 Statens socialvårdskonsulenter, förslagsanslag..

7 Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag........

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Vissa laboratorier m. m.

8 Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag.....

9 Statens institut för folkhälsan, förslagsanslag ..

Statens bakteriologiska laboratorium:

10

Driftkostnader, förslagsanslag........................ 32 634 000

11

Inredning och utrustning, reservationsanslag

1 000

12 Statens farmacevtiska laboratorium, förslags­

anslag ...................................................................

13 Svenska farmakopékommittén m. m., förslags­

anslag ...................................................................

14 Statens rättskemiska laboratorium, förslags­

anslag ...................................................................

15 Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag........

F. Öppen hälso- och sjukvård

1 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslags­

anslag ...................................................................

2 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag....

3 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgiv­

ning, förslagsanslag.............................................

4 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, för­

slagsanslag ...........................................................

5 Bidrag till S:t Lukasstiftelsen...........................

6 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag.................

7 Socialstyrelsens skärmbildscentral, förslagsan­

slag .......................................................................

8 Skyddsympningar, förslagsanslag.......................

9 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag..........

10 Bidrag till driften av folktandvården, förslags­

anslag ...................................................................

11 Bidrag till utrustning av polikliniker för folk­

tandvård, reservationsanslag..............................

12 Bidrag till nordiskt institut för odontologisk

materialprovning, reservationsanslag.................

13 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag..........

645 000

228 000

6 000 000

6 447 000

1 595 000

5 080 000

49 790 000

4 183 000

10 230 000

32 635 000

3 117 000

430 000

5 097 000

3 410 000

59 102 000

108 892 000

2 700 000

660 000

300 000

1 400 000

30 000

2 400 000

840 000

5 600 000

1 900 000

13 200 000

50 000

400 000

1 300 000

30 780 000

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1969

33

G. Universitetssjukhus rn. in.

Karolinska sjukhuset:

1

Driftkostnader, förslagsanslag........................ 183 405 000

2

Utrustning, reservationsanslag....................... 6 200 000

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

3

Avlöningar till läkare, förslagsanslag............

16 675 000

4

Driftkostnader, förslagsanslag........................ 24 000 000

5

Utrustning, reservationsanslag....................... 585 000

6 Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungs-

gärdets sjukhus i Uppsala, förslagsanslag.........

7 Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stock­

holm, förslagsanslag............................................

8 Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm m. m.,

förslagsanslag........................................................

9 Bidrag till lasarettet i Lund, förslagsanslag__

10 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslags­

anslag ...................................................................

11 Bidrag till vissa sjukhus i Göteborg, förslags­

anslag ...................................................................

12 Bidrag till lasarettet i Umeå, förslagsanslag....

13 Bidrag till regionsjukhuset i Linköping, för­

slagsanslag ...........................................................

14 Utbildnings- och forskningsverksamhet vid lä­

karstationen i Dalby läkardistrikt, reservations­

anslag ...................................................................

15 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.,

förslagsanslag........................................................

16 Kurser för vissa utländska läkare och tand­

läkare m. m., förslagsanslag...............................

17 Stipendier till studerande vid odontologisk

fakultet, förslagsanslag.......................................

18 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag .

H. Övrig sjukhusvård m. m.

1 Vipeholms sjukhus, förslagsanslag.....................

2 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, för­

slagsanslag ..........................................................

3 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka

m. m., reservationsanslag....................................

4 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt

sjuka m. m., reservationsanslag.........................

5 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka

m. m., förslagsanslag..........................................

6 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservations­

anslag ...................................................................

7 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kli­

niker, förslagsanslag............................................

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1

189 605 000

41 260 000

100 000

5 245 000

35 000 000

16 000 000

25 000 000

35 000 000

18 300 000

8 000 000

1 300 000

620 000

1 500 000

900 000

1 150 000

378 980 000

13 030 000

8 045 000

1 500 000

78 000 000

895 000 000

104 000 000

800 000

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

8 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmate-

riel m. m., förslagsanslag.................................... 1 600 000

9 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid

krig eller krigsfara, reservationsanslag................ 1 000

10 Viss krigssiukvårdsutbildning m. m., förslags­

anslag ................................................................... 1 192 000

1 103 168 000

1. Ungdomsvård m. m.

Ungdomsvårdsskolorna:

1

Driftkostnader, förslagsanslag....................... 56 280 000

2

Vård utom skola, förslagsanslag..................... 6 385 000

3

Engångsanskaffning av inventarier m. m.,

reservationsanslag............................................ 1 100 000

4

Personalutbildning, reservationsanslag............ 310 000

5 Ersättningar för skador vållade av vissa rym­

lingar m. fl., förslagsanslag.................................

6 Ersättningar till kommunerna enligt social­

hjälps- och barnavårdslagarna m. m., förslags­

anslag ...................................................................

64 075 000

350 000

12 000 000

76 425 000

J. Nykterhetsvård m. m.

Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

1

Driftkostnader, förslagsanslag......................... 21 164 000

2

Utrustning m. m., reservationsanslag............

600 000

3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstal­

ter för alkoholmissbrukare m. m., reservations­

anslag ...................................................................

4 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdan­

stalter för alkoholmissbrukare m. m., förslags­

anslag ...................................................................

5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder

m. m., förslagsanslag..........................................

6 Utbildning och samverkan inom nykterhets-

vården, reservationsanslag..................................

7 Bidrag till Länkrörelsen m. m............................

21 764 000

4 100 000

61 000 000

70 000 000

300 000

1 450 000

158 614 000

K. Viss rehabiliteringsverksamhet

1 Statens arbetsklinik, förslagsanslag................... 1 345 000

2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., för­

slagsanslag ............................................................ 27 300 000

3 Bidrag till handikappinstitutet......................... 3 700 000

4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,

förslagsanslag........................................................ 60 000 000

5 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsan­

slag ....................................................................... 15 600 000

6 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag ....

4 040 000

7 Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag.. 8 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslags­ anslag ................................................................... 9 Bidrag till De handikappades riksförbund........ 10 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund........ 11 Bidrag till De blindas förening......................... 12 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsf örsändelser, förslagsanslag.......................

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

L. Arbetarskydd och arbetsmedicin

1 Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav 130 000 kr. att avräknas mot automobilskatte- medlen................................................................. 2 Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 990 000 kr. att avräknas mot automobilskatte- rnedlen................................................................. 3 Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag ....

M. Internationell samverkan

1 Socialattachéer, förslagsanslag.......................... 2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, för­ slagsanslag ............................................................ 3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag........................................................ 4 Vissa internationella resor, reservationsanslag.. 5 Vissa internationella kongresser i Sverige, reser­ vationsanslag ........................................................

10 000 000

35 000 000

350 000 420 000 1 540 000

960 000

160 255 000

35

6 061 000

13 200 000

6 617 000

25 878 000

480 000

2 595 000

4 040 000

60 000

50 000

7 225 000

Summa kr.

11501947 000

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

A. Kommunikationsdepartementet in. m.

1 Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag.

8 365 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav

1 550 000 kr. att avräknas mot automobil-

skattemedlen....................................................... 4 350 000

3 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 260 000

12 975 000

B. Länsstyrelserna m. m.

1 Länsstyrelserna, förslagsanslag.......................... 346 025 000

2 Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag ...

109 475 000

3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag........

103 670 000

559 170 000

C. Planväsendet

Statens planverk:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag..........

19 454 000

2

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 1 685 000

21 139 000

3 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,

reservationsanslag................................................ 1 000

21 140 000

D. Väg väsendet

1 Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, för­

slagsanslag, att avräknas mot automobilskatte-

medlen.................................................................. 3

796 000

2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen.............. 768

200 000

3 Byggande av statliga vägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen........

700 000 000

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och

gator, förslagsanslag, att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen .............................................. 99

500 000

5 Bidrag till byggande av kommunala vägar

och gator, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................... 301

600 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

37

6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.,

reservationsanslag, att avräknas mot automo-

bilskattemedlen...................................................

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reser­

vationsanslag, att avräknas mot automobil-

skattemedlen.......................................................

8 Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen ...........

9 Avsättning till statens automobilskattemedels-

fond, förslagsanslag...........................................

E. Trafiksäkerhet

Statens trafiksäkerhetsverk:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att av­

räknas mot automobilskattemedlen.............. 7 970 000

2

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att av­

räknas mot automobilskattemedlen.............. 12 248 000

3 Registrering av motorfordon, förslagsanslag . ..

4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder

vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen.............

5 Trafiksäkerhetsforskning, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen........

6 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker­

hetens främjande, att avräknas mot automobil­

skattemedlen .......................................................

F. Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Sjöfartsverket m. m.............................................

Övriga sjöfarlsändamål

2 Handelsflottans pensionsanstalt........................

3 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ..

4 Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag

5 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond,

förslagsanslag........................................................

6 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., förslags­

anslag ...................................................................

G. Institut m. in.

1 Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre

fjärdedelar att avräknas mot automobilskatte­

medlen .................................................................

53 700 000

23 600 000

8 000 000

1 000

1 958 397 000

20 218 000

1 000

6 500 000

3 000 000

2 000 000

31 719 000

*113 600 000

1 000

575 000

325 000

5 650 000

600 000

120 751 000

767 000

* Beräknat belopp.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti­

tut:

2

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

15 999 000

3

Underhåll av materiel m. m., förslagsanslag

972 000

4

Nyanskaffning av instrument m. m., reserva­

tionsanslag ........................................................ 300 000

5

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ............ 3 600 000

6

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag.

7 998 000

7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m., förslagsanslag..............

8 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen...............................

9 Statens väginstitut: Utrustning, reservations­

anslag, att avräknas mot automobilskatte­

medlen ..................................................................

Statens geotekniska institut:

10

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

2 140 000

11

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag.............. 2 550 000

12

Utrustning, reservationsanslag....................... 150 000

13 Statens brandinspektion, förslagsanslag............

14 Statens brandskola, förslagsanslag.....................

H. Diverse

1 Ersättning till statens järnvägar för drift av

icke lönsamma järnvägslinjer m. m...................

2 Ersättning till trafikföretag för drift av icke

lönsamma busslinjer, reservationsanslag, att av­

räknas mot automobilskattemedlen..................

3 Driftbidrag till luftfartsverket..........................

4 Ersättning till postverket för befordran av

tjänsteförsändelser, förslagsanslag, därav

2 500 000 kr. att avräknas mot automobil­

skattemedlen .......................................................

5 Bidrag till vissa internationella sammanslut­

ningar m. m., förslagsanslag..............................

6 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag .

7 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,

reservationsanslag................................................

8 Vissa kostnader i anledning av allmänna val,

förslagsanslag........................................................

9 Bidrag till förebyggande och släckning av brand,

förslagsanslag........................................................

28 869 000

1 355 000

3 307 000

170 000

4 840 000

950 000

1 652 000

41 910 000

215 000 000

9 935 000

8 500 000

104 000 000

1 591 000

800 000

2 000 000

500 000

1 800 000

344 126 000

Summa kr. 3 090188 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1

dr

1969

39

VII. FINANSDEPARTEMENTET

A. Finansdepartementet m. m.

1 Finansdepartementet, förslagsanslag .............. 2 Gemensamma ändamål för statsdepartementen, förslagsanslag....................................................... 3 Ekonomiska attacheér, förslagsanslag............... 4 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 5 Extra utgifter, reservationsanslag......................

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

1 Kammarkollegiet, förslagsanslag....................... 2 Kammarrätten, förslagsanslag........................... Statistiska centralbyrån: 3 Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag--- 44 300 000 4 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 5 100 000 5 Utredningsinstitutet, förslagsanslag.............. 1000 6 Centralt företagsregister m. m., reservations­ anslag ............................................................. 1 048 000 7 Folk- och bostadsräkning, reservationsanslag . 2 130 000 8 Valstatistik, reservationsanslag....................... 66 000 9 Hushållsbudgetundersökning, reservationsan­ slag .................................................................. 1 800 000 10 Allmän företagsräkning, reservationsanslag .. 493 000 11 Datamaskincentralen, förslagsanslag ................ Kon j unkturinstitutet: 12 Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag ... 2 026 000 13 Särskilda undersökningar, reservationsanslag . 770 000 14 Statskontoret, förslagsanslag 15 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m., förslagsanslag........................................... 16 Inköp av stansutrustning, reservationsanslag .. 17 Riksrevisionsverket, förslagsanslag..................... 18 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag .................... 19 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reservationsanslag................................................ 20 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag ....

C. Skatte- och kontrollväsen

Tullverket: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag................ 168 616 000

12 150 000

12 120 000

250 000 4 000 000

1 000

28 521 000

3 542 000 8 963 000

54 938 000

1 000

2 796 000

15 857 000

7 000 000

950 000 15 373 000 19 828 000

3 700 000 1 227 000

134 175 000

40

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1!)6!)

2

Anskaffning av viss materiel, reservationsan­

slag ................................................................... 1 950 000

170 566 000

3 Kontrollstyrelsen, förslagsanslag........................ 11 082 000

Mynt- och justeringsverket:

4

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

4 882 000

5

Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reser­

vationsanslag .................................................... 415 000

5 297 000

6 Statens justerare, förslagsanslag......................... 2 483 000

7 Riksskattenämnden, förslagsanslag................... 2 584 000

8 Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,

förslagsanslag....................................................... 8 100 000

Folkbokföringen:

9

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer,

förslagsanslag................................................... 129 000

10 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsan­

slag ............................................................... 1 200 000

11 Avsättning till fondtillsynens fond, förslagsan­

slag ........................................................................ 80 000

12 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond,

förslagsanslag....................................................... 220 000

13 Avsättning till sparbankstillsynens fond, för­

slagsanslag ............................................................ 1 800 000

14 Revision av sparbankernas förvaltning, förslags­

anslag ................................................................... 900 000

15 Avsättning till försäkringsinspektionens fond,

förslagsanslag....................................................... 2 585 000

16 Stämpelomkostnader, förslagsanslag................. 885 000

17 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsan­

slag ....................................................................... 34 000 000

18 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år

1970, förslagsanslag............................................ 13 000 000

19 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörd m. m., förslagsanslag................. 18 550 000

273 461 000

D. Bidrag och ersättningar till kommunerna

1 Ersättning till städerna för mistad tolag, för­

slagsanslag ............................................................ 13 415 000

2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag....................................................... 1 530 000 000

1 543 415 000

E. Finansiellt utvecklingsbistånd

1

Finansiellt utvecklingsbistånd, reservationsanslag

289 000 000

Kiingl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

41

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: 1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag ..

6 622 000

2 Bidrag till vissa internationella byråer och orga­ nisationer m. m., förslagsanslag. 850

000

3 Statens lcrigsförsäkringsnämnd m. m., förslags­ anslag 37 000

4

Bidrag till Föreningen Fruktdrycker. 25

000

5 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, för­ slagsanslag ........................................................... 1 500 000 6 Bidrag till Institutet för storhushållens rationali­ sering ................................................................... 200 000

9 234 000

Summa kr.

2 277 806 000

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Vin. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

A. Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag........

8

734 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 12

200 000

3 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 500 000

21 434 000

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

a) Konst, litteratur, musik m. m.

1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag............

3

824 000

2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag................. 810 000

3 Statens konstråd, förslagsanslag........................ 141 000

4 Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,

förslagsanslag...................................................... 2

200 000

5 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

3 260 000

6 Statens biografbyrå, förslagsanslag................... 462 000

7 Teater- och orkesterrådet, förslagsanslag..........

383 000

8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, för­

slagsanslag ........................................................... 38 831 000

9 Bidrag till Svenska riksteatern, förslagsanslag .

21 814 000

10 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda

teatrar, förslagsanslag..... 20

245 000

11 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag ....

10 100 000

12 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reserva­

tionsanslag ........................................................... 18 542 000

120 612 000

b) Arkiv, museer m. m.

Riksarkivet:

13

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

5 788 000

14

Inköp av arkivalier och böcker m. m., reserva­

tionsanslag ........................................................ 68 000

5 856 000

15 Landsarkiven, förslagsanslag. 3

783 000

Ortnamnskommissionen:

16

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

626 000

17

Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material, reservationsanslag .......................... 91 000

717 000

Landsmålsarkiven:

18

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

1 211 000

19

Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material, reservationsanslag............................ 143 000

1 354 000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum:

20

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

7 866 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

43

21 Underhåll och ökande av museets samlingar m. m., reservationsanslag................................ 264 000 22 Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reser­ vationsanslag .................................................... 611 000 23 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 1 643 000 24 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieor­ ganisationen, förslagsanslag............................... Nationalmuseet: 25 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 5 734 000 26 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag............................................ 715 000 27 Utställningar av nutida svensk konst i ut­ landet, reservationsanslag............................... 270 000 28 Livrustkammaren, förslagsanslag...................... Naturhistoriska riksmuseet: 29 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 4 563 000 30 Materiel m. m., reservationsanslag................. 535 000 Statens sjöhistoriska museum: 31 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 3 188 000 32 Underhåll och ökande av samlingarna, reser­ vationsanslag ....................................................

10 ooo

33 Etnografiska museet, förslagsanslag.................. 34 Medelhavsmuseet, förslagsanslag....................... 35 Skoklosters slott, förslagsanslag......................... 36 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag 37 Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag 38 Bidrag till Skansen, förslagsanslag.................... 39 Bidrag till vissa museer och arkiv.................... 40 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag Stifts- och landsbiblioteken: 41 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 963 000 42 Bokinköp och bokbindning m. m., reservations­ anslag ............................................................... 163 000 43 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag. ..

c) Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksam­ het m. m.

44 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.......................................................... 45 Bidrag till ungdomsledarutbildning, reservations­ anslag ................................................................... 46 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, för­ slagsanslag ........................................................... 47 Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor, reservationsanslag................................................ 48 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.......... 49 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag ... 50 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m...........

10 384 000

1 974 000

6 719 000

877 000

5 098 000

3 198 000 1 021 000

352 000 885 000 5 949 000

921 000 1 768 000 1 150 000

540 000

1 126 000

100 000 53 772 000

5 925 000

4 200 000

13 200 000

600 000 370 000 6 155 000 2 390 000

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

51 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reser­

vationsanslag ........................................................ 500 000

52 Bidrag till Centralförbundet för nykterhets-

undervisning, reservationsanslag........................ 1 400 000

53 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.,

reservationsanslag................................................ 2 342 000

54 Bidrag till de handikappades kulturella verk­

samhet ................................................................. 2 575 000

39 657 000

d) Högre konstnärlig utbildning

Akademien för de fria konsterna med konst­

högskolan:

55

Utbildningskostnader, förslagsanslag............

2 678 000

56

Undervisningsmateriel m. m., reservations­

anslag ............................................................... 405 000

3 083 000

Konstfackskolan:

57

U tbildningskostnader, förslagsanslag............. 6 638 000

58

Undervisningsmateriel m. m., reservations­

anslag ............................................................... 373 000

7 011 000

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

59

Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 7 171 000

60

Undervisningsmateriel m.m.,reservationsanslag 245 000

7 416 000

61 Bidrag till vissa musikkonservatorier, förslags­

anslag ................................................................... 2 197 000

62 Statens scenskolor, förslagsanslag..................... 5 537 000

63 Dramatiska institutet, förslagsanslag................ 450 000

25 694 000

e) Radio- och TY -verksamhet

64 Viss beredskapsutrustning, reservationsanslag ..

550 000

65 Ersättning för viss rundradioverksamhet........

31 230 000

31 780 000

271 515 000

C. Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

2 899 000

2

Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader

9 000

2 908 000

3 Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag ..

128 000

4 Vissa ersättningar till kyrkofonden.................. 5 051 000

5 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,

förslagsanslag............................. 152

000

6 Stipendier till blivande präster för utbildning i

finska och lapska språken.......... 6

000

7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor,

reservationsanslag......................... 345

000

8 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av

kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, förslagsanslag......... 1

000

9 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden......

55 000

10 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna ..

90 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

45

11 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reser­ vationsanslag ........................................................

D. Skolväsendet

d) Centrala och regionala myndigheter m. m. 1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag............... 2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag........... 3 Läroboksnämnden, förslagsanslag............. 4 Bidrag till vissa elevorganisationer........... 5 Bidrag till Riksförbundet Hem och Skola..

b) Pedagogiskt utvecklingsarbete 6 Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsen­

det, reservationsanslag........................................ 7 Information om skolreformerna, reservations­

anslag ...................................................................

c) Det obligatoriska skolväsendet m. m. 8 Bidrag till driften av grundskolor m. m., för­

slagsanslag ........................................................... 9 Nomadskolor, förslagsanslag..............................

Specialskolan m. m.:

10 Utbildningskostnader, förslagsanslag............ 31 480 000 11 Utrustning m. m., reservationsanslag............ 1 700 000 12 Resor för elever jämte ledsagare, förslags­ anslag ............................................................... 1 065 000 13 Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn, förslagsanslag....................

d) Gymnasiala skolor m. m.

14 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor, förslagsanslag.......................................... 15 Statliga realskolor, förslagsanslag...................... 16 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag....................................................... Privatskolor: 17 Bidrag till vissa privatskolor, förslagsanslag . 21 655 000 18 Bidrag till vissa internatskolor m. m., för­ slagsanslag ........................................................ 2 500 000 Sj öbef älsskolorna: 19 Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 8 180 000 20 Utrustning m. m., reservationsanslag ............ *900 000 21 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag 22 Bidrag till specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande, förslagsanslag....

*

Beräknat belopp.

250 000

8 986 000

38 970 000 21 112 000

430 000 235 000 100 000 60 847 000

13 650 000

780 000 14 430 000

2 770 000 000

4 245 000

34 245 000

1 200 000

2 809 690 000

1 078 000 000

34 350 000

13 000 000

24 155 000

9 080 000

880 000

232 000

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

23

Bidrag till driften av enskilda yrkesskolor m.m.,

förslagsanslag...............................................

25 400 000

24

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverks­

mästare m. m., förslagsanslag............................

4 310 000

25

Bidrag till kostnader för granskning av utförda

gesällprov..................................................

45 000

26

Besestipendier för yrkesutbildning, reservations­

anslag ...........................................................

150 000

27

Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservations­

anslag ......................................................

350 000

1 189 952 000

e) Investeringsbidrag

28

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet

m. m., förslagsanslag..........................................

274 000 000

29

Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet, förslagsanslag.................

1 600 000

30

Bidrag till bostäder för lärare inom det obliga­

toriska skolväsendet, förslagsanslag..................

150 000

31

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor,

reservationsanslag................................................

6 000 000

281 750 OOO"

4 356 669 000

E. lögre utbildning och forskning

a) Centrala myndigheter m. m.

U niversitetskanslersämbetet:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

6 347 000

2

Utredningar m. m., reservationsanslag..........

1 069 000

7 416 000

3

Utrustningsnämnden för universitet och hög­

skolor, förslagsanslag..........................................

1 391 000

8 807 000

b) Universiteten m. m.

Humanistiska fakulteterna:

4

Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..

47 478 000

5

Driftkostnader, reservationsanslag.................

Teologiska fakulteterna:

7 110 000

54 588 000

6

Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..

3 606 000

7

Driftkostnader, reservationsanslag.................

430 000

4 036 000

Juridiska fakulteterna:

8

Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..

9 023 000

9

Driftkostnader, reservationsanslag.................

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:

950 000

9 973 000

10

Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..

53 253 000

11

Driftkostnader, reservationsanslag.................

Medicinska fakulteterna m. m.:

7 800 000

61 053 000

12

Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag..

76 232 000

13

Driftkostnader, reservationsanslag.................

51 870 000

128 102 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

47

Odontologiska fakulteterna m. m.:

14 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 20 752 000 15 Driftkostnader, reservationsanslag................. 7 270 000 16 Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag 13 664 000 Farmaceutiska fakulteten m. m.: 17 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 3 239 000 18 Driftkostnader, reservationsanslag................. 2 400 000 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: 19 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag.. 76 321 000 20 Driftkostnader, reservationsanslag................. 35 220 000 Tekniska fakulteterna m. m.: 21 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav 1 043 000 kr. att avräknas mot auto- mobilskattemedlen......................................... 100 162 000 22 Driftkostnader, reservationsanslag................. 45 510 000 Vetenskapliga bibliotek: 23 Avlöningar, förslagsanslag.............................. 26 550 000 24 Bokinköp m. m., reservationsanslag.............. 11 240 000 25 Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vis­ sa högskolor, förslagsanslag................................. 26 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkost­ nader, förslagsanslag........................................... 27 Decentraliserad akademisk utbildning m. m., reservationsanslag................................................ 28 Bidrag till Flandelshögskolan i Stockholm........ 29 Vissa kostnader för utbildningen vid filosofisk fakultet, m. m., förslagsanslag............................ 30 Vissa kostnader för reformerad forskarutbildning m. m., förslagsanslag............................................

c) Vissa högskolor m. m.

31 Socialhögskolorna, förslagsanslag....................... 32 Fortbildning av socionomer, journalister m. m., reservationsanslag................................................ 33 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet ..................................... 34 Journalisthögskolorna, förslagsanslag............... Nordiska afrikainstitutet: 35 Förvaltningskostnader, förslagsanslag.......... 469 000 36 Bokinköp, gästföreläsningar m. m., reserva­ tionsanslag ........................................................ 131 000 37 Ibero-amerikanska institutet i Stockholm, för­ slagsanslag ........................................................... 38 Vissa kurser för utländska studerande, förslags­ anslag ...................................................................

d) Gemensamt för universitet och högskolor

39 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, förslagsanslag..........................................

* Beräknat belopp.

41 686 000

5 639 000

111 541 000

145 672 000

37 790 000

23 560 000

112 450 000

1 000 000 1 578 000

*2 500 000

*8 600 000 749 768 000

15 141 000

128 000

311 000 4 184 000

600 000

*1 000

1 170 000 21 535 000

300 000

40 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden,

förslagsanslag.......................................................

41 Gästföreläsningar, reservationsanslag................

42 Provisoriska åtgärder för forskarutbildning,

forskarhandledning m. m....................................

43 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier, reservationsanslag..................................

44 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,

förslagsanslag.......................................................

45 Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid uni­

versitet och högskolor, reservationsanslag.........

46 Universitetens datamaskincentraler, förslags­

anslag ...................................................................

47 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag ...

48 Extra utgifter vid universitet och högskolor,

reservationsanslag................................................

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969

e) Vissa forskningsändamål

49 Medicinsk forskning, reservationsanslag............

50 Humanistisk forskning, reservationsanslag........

51 Samhällsforskning, reservationsanslag...............

52 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag

53 Atomforskning, reservationsanslag.....................

54 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen,

förslagsanslag........................................................

55 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen,

förslagsanslag.......................................................

56 Särskilda forskartjänster, förslagsanslag...........

57 Institutet för arbetsmarknadsfrågor, förslags­

anslag ...................................................................

Forskningsinstitutet för atomfysik:

58

Förvaltningskostnader, förslagsanslag..........

1 712 000

59

Materiel m. m., reservationsanslag................. 184 000

60 Nordiska institutet för samhällsplanering, för­

slagsanslag ...........................................................

61 Bidrag till centralinstitutet för nordisk asien-

forskning, förslagsanslag.....................................

62 Bidrag till nordiska institutet för sjörätt,

förslagsanslag.......................................................

63 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk

atomfysik, förslagsanslag....................................

64 Bidrag till Institutet för internationell ekonomi

65 Bidrag till Konung Gustaf V:s forsknings­

institut ..............................................................

66 Bidrag till Internationella meteorologiska insti­

tutet i Stockholm................................................

67 Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reserva­

tionsanslag ...........................................................

1 800 000

369 000

*2 300 000

*8 186 000

1 600 000

2 877 000

500 000

19 300 000

1 035 000

38 267 000

35 300 000

6 300 000

6 400 000

36 400 000

14 400 000

17 315 000

12 547 000

4 616 000

455 000

1 896 000

288 000

185 000

92 000

885 000

671 000

571 000

280 000

3 000 000

* Beräknat belopp.

141 601 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

49

f) Inredning och utrustning

68 Inredning och utrustning av lokaler vid univer­ sitet, högskolor m. m., reservationsanslag......... *60 000 000

60 000 000

1 019 978 000

F. Lärarutbildning

Lärarhögskolorna: 1 Utbildningskostnader, förslagsanslag.............

175 364 000

2 Materiel m. m., reservationsanslag................. F olkskoleseminarier na:

8 010 000 183 374 000

3 Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 8 408 000 4 Materiel m. m., reservationsanslag................. Förskoleseminarierna:

230 000 8 638 000

5 Utbildningskostnader, förslagsanslag............. 16 669 000 6 Materiel m. m., reservationsanslag................. Gymnastik- och idrottshögskolorna:

945 000

17 614 000

7 Utbildningskostnader, förslagsanslag............

5 938 000

8

Materiel m. m., reservationsanslag................. Seminarierna för huslig utbildning:

225 000 6 163 000

9

Utbildningskostnader, förslagsanslag.............

16 500 000

10 Materiel m. m., reservationsanslag.................. Slöj dlärarseminariet:

360 000

16 860 000

11 Utbildningskostnader, förslagsanslag..............

1 208 000

12 Materiel m. m., reservationsanslag.................

56 000 1 264 000

13

Yrkespedagogiska instituten, förslagsanslag....

8 423 000

14 Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag...........

11 400 000

15 Statens institut för högre utbildning av sjuk­ sköterskor, förslagsanslag...................................

10 967 000

16 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservations­ anslag ...................................................................

2 530 000

17 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag

31 621 000

18 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag..........

469 000

299 323 000

G.

V uxenu ibildning 1 Viss utbildning via radio och television m. m., reservationsanslag................................................ Statliga skolor för vuxna:

14 477 000

2

Utbildningskostnader, förslagsanslag.............

5 101 000

3 Material för självstudier, förslagsanslag........ 2 800 000 4 Undervisningsmateriel m. m., reservations­ anslag ............................................................... 278 000 8 179 000 5 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, förslagsanslag..........................................

83 300 000

6 Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslags­ anslag ...................................................................

60 000 000

* Beräknat belopp.

4, Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

7 Bidrag till studieförbund................................... 6 900 000

8 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslags­

anslag ................................................................... 61 300 000

9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning

m. m. till folkhögskolor, reservationsanslag ....

3 000 000

237 156 000

H. Studiesociala ändamål

1 Centrala studiehjälpsnämnden m. m., förslags­

anslag ................................................................... 5 178 000

2 Studiebidrag m. m., förslagsanslag.................... *493 000 000

3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån

med statlig kreditgaranti, förslagsanslag..........

5 000 000

4 Ersättning till postverket och riksbanken för

deras bestyr med studiesocialt stöd, förslags­

anslag ................................................................... 1 050 000

5 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elev­

hem vid gymnasier m. m., förslagsanslag.........

250 000

6 Bidrag till hälso- och sjukvård samt motions-

verksamhet för studerande, förslagsanslag.......

1 595 000

506 073 000

I. Internationellt-kulturellt samarbete

1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservations­

anslag ................................................................... 1 969 000

2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco

m. m., förslagsanslag.......................................... 2 246 000

3 Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar m. m., för­

slagsanslag ........................................................... 156 000

4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa

internationella kongresser i Sverige, reservations­

anslag ................................................................... 390 000

5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m___

910 000

6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,

reservationsanslag................................................ 2 198 000

7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag.........

836 000

8 705 000

Summa kr. 6 729 839 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

51

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

A. Jordbruksdepartementet m. ni.

1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag

2 Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag..

4 Extra utgifter, reservationsanslag..........

B. Lantbruksstyrelsen

1 Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag.......................

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av

dess produktion, in. m.

1 Lantbruksnämnderna, förslagsanslag...............

2 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

m. m., förslagsanslag..........................................

3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.,

förslagsanslag........................................................

4 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

m. m., reservationsanslag....................................

5 Täckande av förluster på grund av statlig kre­

ditgaranti, förslagsanslag...................................

6 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i

Norrland, m. m., förslagsanslag.........................

7 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av

vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag....

8 Befrämjande av husdj ursa vein m. m., reserva­

tionsanslag ...........................................................

9 Statens hingstdepå och stuteri, förslagsanslag. .

10 Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen, reser­

vationsanslag ........................................................

11 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reserva­

tionsanslag ...........................................................

12 Bestitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen,

att avräknas mot automobilskattemedlen........

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd

åt vissa jordbruk

1 Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag. ......

2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag........................................................

* Beräknat belopp.

4f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1

5 134 000

452 000

2 000 000

283 000

7 869 000

10 545 000

75 693 000

3 215 000

15 000 000

100 000

500 000

15 000 000

1 600 000

1 300 000

1 382 000

96 000

110 000

400 000

114 396 000

*8 000 000

*98 000 000

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

3 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

och fodermedel m. m., förslagsanslag................

4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslags­

anslag ...................................................................

5 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jord­

bruket, reservationsanslag...................................

6 Kostnader i samband med permanent skörde-

skadeskydd, reservationsanslag...........................

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område

m. m.

Statens centrala frökontrollanstalt:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 7 674 000

2

Utrustning, reservationsanslag........................ 150 000

3 Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag........

4 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag

5 Statens lantbrukskemiska laboratorium, för­

slagsanslag ...........................................................

6 Statens maskinprovningar, förslagsanslag........

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och

trädgårdsnäringens områden

Lantbrukshögskolan:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

33 855 000

2

Materiel m. m., reservationsanslag................. 4 112 000

3

Bokinköp m. m., reservationsanslag............... 577 000

4

Försöksverksamheten, reservationsanslag ....

10 480 000

5

Lantbruksdriften vid försöksstationerna m.m.,

förslagsanslag.................................................... 1 000

6 Inredning och utrustning av lokaler vid jord­

brukets högskolor m. m., reservationsanslag....

7 Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning,

reservationsanslag................................................

8 Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslags­

anslag ...................................................................

9 Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtför­

ädling, förslagsanslag..........................................

10 Jordbruksforskning, reservationsanslag.............

11 Åtgärder för att förebygga skördeskador, reser­

vationsanslag ........................................................

Alnarpsinstitutet:

12

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

2 529 000

13

Materiel m. m., reservationsanslag................. 301 000

14 Trädgårdsskolan i Norrköping, förslagsanslag ..

15 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor

m. m., förslagsanslag..........................................

* Beräknat belopp.

*24 000 000

49 500 000

1 218 000

*22 575 000

203 293 000

7 824 000

5 613 000

150 000

2 275 000

2 023 000

17 885 000

49 025 000

5 000 000

935 000

4 225 000

718 000

5 575 000

570 000

2 830 000

817 000

29 000 000

16 Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor, reservationsanslag........................... 3 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

53

101 695 000

G. Veterinärväsendet m. m.

1 Veterinärstyrelsen, förslagsanslag ..................... 2 Veterinärstaten, förslagsanslag........................... 3 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag.................. 4 Statens veterinärmedicinska anstalt, förslags­ anslag ................................................................... 5 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m.m., reservationsanslag................................................ 6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjuk­ domar, m. m., förslagsanslag............................. 7 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag............................... Veterinärhögskolan: 8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 14 973 000 9 Materiel m. m., reservationsanslag................. 1 488 000 10 Bokinköp m. m., reservationsanslag............... 120 000 11 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... 100 000 12 Lantbruksdriften vid försöksgården, förslags­ anslag................................................................

1 ooo

13 Veterinärinrättningen i Skara, förslagsanslag . .

2 796 000

18 335 000

7 251 000

10 346 000

125 000

1 400 000

300 000

16 682 000

401 000

57 636 000

H.

Skogsväsendet

1 Skogsstyrelsen, förslagsanslag............................. 5 590 000 2 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag 38 407 000 3 Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag... 8 000 000 4 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo, förslags­ anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen......................................................................... 13 300 000 5 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m., förslagsanslag.......................................... 7 000 000 Skogshögskolan: 6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 16 365 000 7 Materiel m. m., reservationsanslag................. 4 262 000 8 Bokinköp m. m., reservationsanslag............... 131 000 20 758 000 9 Skoglig forskning, reservationsanslag................. 2 250 000 10 Bidrag till Institutet för skogsförbättring, för­ slagsanslag ............................................................ 740 000 11 Statens skogsmästarskola, förslagsanslag.......... 1 016 000 12 Statens skogsskolor m. m., förslagsanslag......... 2 050 000 13 Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m., för­ slagsanslag ........................................................... 5 450 000 14 Bidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor, reservationsanslag........................... 900 000

15 Ersättning till domänverkets fond för utgifter

för övertalig personal, förslagsanslag.................

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196!)

I. Lantmäteri- och kartväsendet

1 Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag...................

Lantmäteristaten:

2

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

85 162 000

3

Utrustning, reservationsanslag....................... 1 150 000

4 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-

och vägförrättningar m. m., förslagsanslag........

Rikets allmänna kartverk:

5

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

17

700 000

6

Kartarbeten m. m., reservationsanslag..........

6

223 000

7

Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet, för­

slagsanslag ........................................................ 5

243 000

8

Utrustning m. m., reservationsanslag.............. 1

700 000

0

Tryckning av kartor m. m., förslagsanslag...

3

003 000

J.

Fiskeriväsendet

1 Fiskeristyrelsen, förslagsanslag..........................

2 Undersökningar inom fiskeriorganisationen, för­

slagsanslag ............................................................

3 Fiskeriintendenter m. m., förslagsanslag............

4 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,

reservationsanslag................................................

5 Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske,

förslagsanslag........................................................

6 Befrämjande av fiskefartygs förseende med

radiotelefon m. m., reservationsanslag...............

7 Stödfartyg för sillfisket, reservationsanslag........

8 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsan­

slag .......................................................................

9 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen,

reservationsanslag, att avräknas mot automobil-

skattemedlen........................................................

10 Försättning till strandägare för mistad fiskerätt

m. m., förslagsanslag..........................................

K.

Naturvårdsverksamhet

1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag.............

2 Statens koncessionsnämnd för miljövård, för­

slagsanslag ............................................................

3 Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m., reser­

vationsanslag ........................................................

4 Ersättningar vid bildande av naturreservat

m. m., reservationsanslag.....................................

* Beräknat belopp.

193 000

105 654 000

5 966 000

86 312 000

1 100 000

33 869 000

127 247 000

4 740 000

1 000

826 000

355 000

20 000

65 000

40 000

20 000

1 010 000

2 500 000

9 577 000

*9 750 000

*470 000

650 000

5 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

55

5 Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt, reservationsanslag........................... 6 Avsättning till fonden för friluftslivets främjan­ de ......................................................................... 7 Naturvårdsforskning, reservationsanslag............ 8 Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning, förslagsanslag..................................... 9 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m., reservationsanslag................................................ 10 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin, reservationsanslag.....................

L. Lappväsendet m. ra.

1 Lappväsendet, förslagsanslag............................. 2 Bådgivningsverksamhet för rennäringens främ­ jande, reservationsanslag..................................... 3 Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen.......

M. Diverse

1 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag...................................................... 2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag........................................................ 3 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag.................................... 4 Bidrag till viss ungdomsverksamhet................. 5 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., förslagsanslag.......................................... 6 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder, förslagsanslag........................................................ 7 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag............................... 8 Ersättning för av rovdjurdödadetamdjur, m.m., förslagsanslag........................................................ 9 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m., förslagsanslag........................... 10 Reseunderstöd för studier m.m., reservations­ anslag ...................................................................

3 700 000

5 500 000 9 500 000

624 000

84 000 000

50 000 000

169 194 000

1 592 000

75 000

100 000

1 767 000

30 000

228 000

1 000

500 000

3 007 000

45 000

5 000

700 000

130 000

39 000

4 685 000

Summa kr. 931 443 000

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

X. HANDELSDEPARTEMENTET

A. Handelsdepartementet m. m.

Handelsdepartementet:

1

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

3 930 000

2

Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag....

153 000

3 Kollegiet för Sverige-inf orma tion i utlandet,

förslagsanslag........................................................

4 Handelssekreterare, förslagsanslag.....................

5 Kommittéer m. m., reservationsanslag..............

6 Extra utgifter, reservationsanslag.......................

B. Utrikeshandel m. m.

1 Kommerskollegium, förslagsanslag.....................

2 Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag..........

3 Främjande av utrikeshandeln m. m., reserva­

tionsanslag ............................................................

4 Administrationskostnader för nordiskt ekono­

miskt samarbete, reservationsanslag...................

5 Bidrag till Svenska slöjdföreningen...................

6 Bidrag till vissa internationella byråer m. m.,

förslagsanslag.......................................................

C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Näringsfrihetsrådet, förslagsanslag.....................

2 Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor, för­

slagsanslag ............................................................

3 Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag .

Statens institut för konsumentfrågor:

4

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

5 422 000

5

Undersökningar och upplysningsmateriel

m. m., reservationsanslag................................. 314 000

6 Konsumentvaruforskning och konsumentupp­

lysning, reservationsanslag...................................

7 Bidrag till Varudeklarationsnämnden...............

D. Patent- och registreringsväsendet

1 Patent- och registreringsverket, förslagsanslag .

2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,

förslagsanslag........................................................

4 083 000

1 358 000

4 412 000

850 000

75 000

10 778 000

8 475 000

999 000

7 540 000

130 000

200 000

256 000

17 600 000

296 000

1 318 000

8 603 000

5 736 000

3 904 000

900 000

20 757 000

28 925 000

1 000 000

29 925 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 196!)

57

E. Ekonomiskt försvar

1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslags­ anslag ................................................................... 6 077 000 2 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag....................................................... 49 785 000

55 862 000

F, Diverse

1 Bidrag till Svenska turistrafikförbundet...........

4 050 000

2 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater ...

154 000

3 Avsättning till fonden för idrottens främjande . 33 375 000 4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslags­ anslag ................................................................... 35 000

37 614 000

Summa kr.

172 536 000

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

A. Inrikesdepartementet m. in.

1 Inrikesdepartementet, förslagsanslag................. 6 743 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 5 000 000

3 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 200 000

4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa

internationella kongresser i Sverige, reservations­

anslag.................................................................... 100 000

12 043 000

B. Arbetsmarknad m. m.

1 Arbetsmarknadsstyrelsen, förslagsanslag...........

38 100 000

2 Arbetsförmedlingen, förslagsanslag.................... 154 200 000

3 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reserva­

tionsanslag, varav förslagsvis 140 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen........

445 000 000

4 Särskilda beredskapsarbeten m. m., reservations­

anslag, varav förslagsvis 50 000 000 kr. att av­

räknas mot automobilskattemedlen................. 425 000 000

5 Förläggningsbyggnader m. m., förslagsanslag . .

24 000 000

6 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens för-

rådsverksamhet, reservationsanslag................... 1 000

7 Arbetsmarknadsutbildning m. m., förslagsanslag

485 000 000

8 Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag ..

230 000 000

9 Bidrag till anordnande av verkstäder för handi­

kappade, förslagsanslag....................................... 28 000 000

10 Bidrag till driften av verkstäder för handikap­

pade, förslagsanslag............................................ 57 000 000

11 Centralt verk för invandrarfrågor, förslagsanslag

*8 800 000

12 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag

6 300 000

13 Anpassningsåtgärder för invandrare, reserva­

tionsanslag ........................................................... *2 000 000

14 Arbetsdomstolen, förslagsanslag........................ 510 000

15 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsan­

slag ........................................................................ 520 000

16 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,

förslagsanslag....................................................... 9 000

1 904 440 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

59

C.

Regional utveckling

1 Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag.............

2 Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservations­

anslag ...................................................................

3 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Admini­

strationskostnader, reservationsanslag...............

4 Täckande av förluster i anledning av statligt

stöd till hantverks- och industriföretag m. fl.,

förslagsanslag ......................................................

D.

Bostadsbyggande m. m.

1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag........................

2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag.............

3 Statens hyresråd, förslagsanslag........................

4 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsan­

slag .......................................................................

5 Räntebidrag, förslagsanslag...............................

6 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet,

förslagsanslag......................................................

7 Byggnadsforskning.............................................

8 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlings­

lokaler, reservationsanslag...................................

10 000 000

5 000 000

5 800 000

7 000 000

27 800 000

10 989 000

19 996 000

1 613 000

173 000

5 000 000

110 000 000

2 400 000

500 000

150 671 000

Summa kr.

2 094 954 000

60

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1969

XII. CIVILDEPARTEMENTET

A. Civildepartementet m. m.

1 Civildepartementet, förslagsanslag..................... 2 674 000

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag.............. 1 350 000

3 Extra utgif ter, reservationsanslag....................... 45 000

4 069 000

B. Vissa myndigheter

1 Statens avtalsverk, förslagsanslag..................... 7 327 000

2 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag...

11 656 000

3 Statens personalbostadsdelegation, förslagsan­

slag ....................................................................... 268 000

4 Statens personalutbildningsnämnd, förslagsan­

slag ....................................................................... 2 421 000

21 672 000

C. Diverse

1 Avlöningar till personal på indragningsstat

m. m., förslagsanslag........ 150

000

2 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag

4 132 000

3 Lönekostnader vid viss omskolning och ompla­

cering, förslagsanslag........ 700

000

4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslags­

anslag ................................................................... 700 000

5 Kostnader för personalvård, reservationsanslag.

2 425 000

6 Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag..

50 000

7 Utrustning av statlig förvaltningsskola, reserva­

tionsanslag ............................................................ 450 000

8 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspen­

sioneringen, förslagsanslag ............................... 200 000 000

9 Täckning av merkostnader för löner och pen­

sioner m. m., förslagsanslag. *1

000

208 608 000

Summa kr.

234 349 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

61

XIII. INDUSTRIDEPARTEMENTET

A. Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet, förslagsanslag 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 Extra utgifter, reservationsanslag

B, Industri m. m.

Statens institut för hantverk och industri: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 2 894 000 2 Bidrag till kursverksamheten m. m., reserva­ tionsanslag ........................................................ 1518 000 3 Utrustning och inredning, reservationsanslag 400 000 4 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag

C. Bergsbruk

Sveriges geologiska undersökning: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 6 700 000 2 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.......... 2 650 000 3 Utrustning, reservationsanslag....................... 600 000 4 Prospektering, reservationsanslag................... 14 800 000 5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 800 000 6 Bergsstaten, förslagsanslag

D. Energiförsörjning

1 Statens elektriska inspektion, förslagsanslag ... 2 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag ... 3 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag................................................

E. Teknisk utveckling m. m.

1 Styrelsen för teknisk utveckling, reservations­ anslag ................................................................... Statens provningsanstalt: 2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 7 200 000 3 Utrustning, reservationsanslag....................... 800 000 4 Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid sta­ tens provningsanstalt, reservationsanslag .........

4 870 000 3 000 000

150 000 8 020 000

4 812 000

600 000

5 412 000

25 550 000

773 000

26 323 000

2 216 000

43 000

11 000 000

13 259 000

70 000 000

8 000 000

4 375 000

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

Statens skeppsprovningsanstalt:

5

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag............. 4 520 000

6

Utrustning, reservationsanslag......................... 400 000

7 Bidrag till forskningsverksamhet m. m. vid sta­

tens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag

8 Bidrag till Ingeniörsvetenskapsakademien........

9 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission

10 Delegationen för atomenergifrågor, förslags­

anslag ....................................................................

11 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi, reservationsanslag...........................

12 Internationellt atomenergisamarbete, förslags­

anslag ...................................................................

13 Drift av Ranstadsverket m. m., förslagsanslag .

Summa kr.

XIV. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag...................

4 920 000

1 600 000

500 000

1 575 000

610 000

54 000 000

3 300 000

*1 000

148 881 000

201895 000

1000 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

63

XV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

A. Riksdagen

Riksdagen: 1 Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, för­ slagsanslag ......................................................... 2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamö­ ter, förslagsanslag............................................ 3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag............................... 4 Riksdagsutskottens studieresor m. m., förslags­ anslag ................................................................. 5 Bidrag till studieresor, reservationsanslag....... 6 Representation m. m., förslagsanslag.............. 7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag........................................ 8 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forska­ re ....................................................................... 9 Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier, förslagsanslag...........................

10 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reser­ vationsanslag .....................................................

B. Den inre riksdagsförvaltningen

Den inre riksdagsförvaltningen: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... 2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslags­ anslag ................................................................ 3 Utgivande av särskilda publikationer, reserva­ tionsanslag ......................................................... 4 Utredning om riksdagens hus m. m., reserva­ tionsanslag ........................................................ 5 Kostnader för provisoriska lokaler, reserva­ tionsanslag .......................................................

C. Allmänt kyrkomöte

1 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag

D. Riksdagens verk

Riksgäldskontoret: 1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag............ 2 Kostnader vid emission av statslån m. m., för­ slagsanslag .........................................................

24 522 000

5 265 000

215 000

650 000

100 000 210 000

123 000

20 000

1 422 000

100 000 32 627 000

32 627 000

12 829 000

3 645 000

109 000

*500 000

4 550 000 21 633 000

21 633 000

1 000

4 781 000

2 870 000

7 651 000

Beräknat belopp.

64

Kungl. Maj:ts proposition

nr

1 år 1969

Riksdagsbiblioteket:

3

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........

1 215 000

4

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag 275 000

1 490 000

5 Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslags­

anslag .................................................................... 2 745 000

6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslags­

anslag .................................................................... 970 000

Nordiska rådets svenska delegation och dess kan­

sli:

7

Förvaltningskostnader, förslagsanslag............

1 042 000

8

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska

rådet, förslagsanslag......................................... 205 000

9

Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk

Kontakt, förslagsanslag.................................... 65 000

1 312 000

14 168 000

E. Diverse

1 Vinstutlottning i samband med ungdomens

lönsparande, förslagsanslag.................................. 1 450 000

2 Vinstutlottning i samband med allmänt lön­

sparande, förslagsanslag....................................... 1 600 000

3 Kommittéer m. m., förslagsanslag....................... 70 000

4 Täckning av beräknade merkostnader för löner

och pensioner m. m., förslagsanslag..................... 1 000

5 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs­

pensioneringen, förslagsanslag............................. 646 000

3 767 000

Summa kr. 72196 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

65

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

I. RIKSGÄLD SFONDEN1

1

Underskott på riksgäldsfonden................................................

1 370 000 000

II. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

A. Statens affärsverksfonder

Justitiedepartementet: 1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminal­ vården (I: G: 1), förslagsanslag..................... 1 000 Försvarsdepartementet: 2 Byggnader och utrustning för försvarets fa­ briksverk (I: A: 1), förslagsanslag................. *1 000 Kommunikationsdepartementet: 3 Posthus m. m. (I: B: 1), förslagsanslag.......... 1000 4 Teleanläggningar m. m. (I: C: 1), förslagsan­ slag ................................................................... 7 500 000 5 Järnvägar m. m. (I: D: 1), förslagsanslag.... 10 800 000 6 Flygplatser m. m. (I: E: 1), förslagsanslag... 1 000 18 302 000

Jordbruksdepartementet: 7 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sam­ bruksföreningar upplåtna kronoegendomar (I: G: 2), förslagsanslag................................... 1 000 8 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. (I: G: 3), förslagsanslag .................................. 1 000 9 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen (I: G: 4), förslagsanslag................................... 1 000

3 000

Industridepartementet:

10 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), förslagsan­ slag.................................................................... 61 500 000

79 807 000

B. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet: 1 Polishus m. m. (II: 1). reservationsanslag .... 10 000 000 2 Renovering av byggnad för regeringsrätten (11:2)................................................................ 375 000 3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården (ll: 3), reservationsanslag................................ 2 500 000 12 875 000

* Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 69. * Beräknat belopp.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Utrikesdepartementet:

4

Inköp, uppförande och iståndsättande av

fastigheter för utrikesrepresentationen (II: 4),

reservationsanslag............................................

Försvarsdepartementet:

5

Vissa skyddsrumsanläggningar (11:5), reserva­

tionsanslag ........................................................ 4

080 000

6

Uppförande av förrådsbyggnader för civilför­

svaret (11:6), reservationsanslag..................... 1

828 000

7

Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför-

svarsskola i Rosersberg (II: 7), reservations­

anslag ................................................................ 642 000

Socialdepartementet:

8

Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 8),

reservationsanslag............................................ 4

850 000

9

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp­

sala (II: 9), reservationsanslag........................ 7 500 000

10

Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psy­

kiskt sjuka m. m. (II: 10), reservationsanslag .

2 250 000

11

Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska

kliniker (II: 11), reservationsanslag................ 3 250 000

12

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdoms­

vårdsskolorna (II: 12), reservationsanslag ....

1 125 000

13

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

vårdanstalter för alkoholmissbrukare (II: 13),

reservationsanslag............................................ 1 450 000

Kommunikationsdepartementet:

14

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (II: 14),

reservationsanslag............................................

Finansdepartementet:

15

Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock­

holm (II: 15), reservationsanslag..................... 150 000

16

Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stock­

holm (II: 16), reservationsanslag..................... 13 190 000

17

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

(II: 17), reservationsanslag.............................. 1 000

18

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 19),

reservationsanslag............................................. 10 000

Utbildningsdepartementet:

19

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

(II: 20), reservationsanslag.............................. 750 000

20

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m.

(II: 22), reservationsanslag.............................. 250 000

21

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor (II: 23), reservationsanslag............. *60 000 000

Jordbruksdepartementet:

22

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

m. m. (II: 24), reservationsanslag...................

* Beräknat belopp.

2 250 000

6 550 000

20;425 000

1 487^000

13 351 000

61~000 000

4 050 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

67

Handelsdepartementet:

23 Gemensam administrationsbyggnad för Svens­ ka turisttrafikförbundet m. fl. (II: 25), reser­ vationsanslag .................................................... Civildepartementet: 24 Statlig förvaltningsskola (II: 26), reservations­ anslag ............................................................... Industridepartementet: 25 Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt (II: 27), reservationsanslag ..............

C. Försvarets fastighetsfond

1 Kasernbyggnaders delfond (III: 1—6), reser­ vationsanslag .................................................... 2 Befästningars delfond (III: 7—13), reserva­ tionsanslag ........................................................ 3 Försvarets forskningsanstalts delfond (III: 14), reservationsanslag.....................................

D. Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet: 1 Studiemedelsfonden (IV: 6), reservationsan­ slag ................................................................... 660 000 000 2 Lånefonden för studentkårlokaler (IV: 8), re­ servationsanslag ................................................ *5 250 000

Jordbruksdepartementet: 3 Fiskerilånefonden (IV: 9), reservationsanslag . Inrikesdepartementet: 4 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV: 15), reservationsanslag.............................

E. Fonden för låneunderstöd

9 167 000

800 000

Finansdepartementet: 3 Lån för inrättande av alkoholfria restaurang­

er (V: 6), reservationsanslag.............................

* Beräknat belopp.

Socialdepartementet: 1 Lån till byggande av sjukhem (V: 2), reserva­ tionsanslag ........................................................ 2 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstal­ ter för alkoholmissbrukare m. m. (V: 3), reser­ vationsanslag ....................................................

23 000

1 050 000

475 000

123 536 000

47 571 000

92 220 000

1 128 000

140 919 000

665 250 000

*300 000

5 300 000

670 850 000

9 967 000

60 000

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Handelsdepartementet:

4

Lån till utbyggnad av oljelagringen (V:7),

reservationsanslag............................................ 67 000 000

Industridepartementet:

5

Lån till Aktiebolaget Atomenergi för upp­

förande av en atomkraftstation i Marviken

(V: 10), reservationsanslag............................... 12 000 000

89 027 000

F. Diverse kapitalfonder

Kommunikationsdepartementet:

1

Vägmaskiner m. m. (VIII: 1), förslagsanslag.

1 000

2

Sjöfartsmateriel m. m. (VIII: 2), förslagsan­

slag .................................................................... 1 000

2 000

Summa kr.

1104141000

III. AVSKRIVNING AV OREGLERADE

KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1000 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

69

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder

FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN

FÖR BUDGETÅRET 1969/70

Utgifter

A.

1. 2

.

3. 4. 5.

6

.

7. 8

.

9.

10

.

11

.

12

.

13.

B.

1. 2

.

3.

Räntor på statsskulden:

Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis................... Vinster på premieobligationslån, förslagsvis............................. Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis.............................

» » sparobligationer, förslagsvis...................................... » » av staten övertagna lån, förslagsvis......................... » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslags­

vis ...............................................................................

Årsanslaget till Hans Maj :t Konungen..................................... Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejo­

net i Stockholm.........................................................

» » konung Carl XIII:s hemgiftskapital........................ » » Göta kanals reparationsfond..................................... » » kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis . » » skattkammarväxlar, förslagsvis................................ » » beräknad ny upplåning, förslagsvis..........................

Provisioner m. m.:

Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis . . Kursförluster, förslagsvis...........................

5 000 000 1 800 000

1 000

742 283 000 129 515 000

58 000 000 72 000 000

240 000

55 000 000

300 000

90 000

7 500 7 045

35 000 000

185 000 000 174 469 455

1 451 912 000

6 801 000

Inkomster

A. Räntor:

1. Ränta på uppköpta obligationer.................... 2. » » rörliga krediter........................................... 75 000 000 3. » » kortfristig utlåning till banker m. fl. 4. » » övriga utlånade medel......................

Uppgäld och kursvinster:

Uppgäld............................................................. Kursvinster........................................................

B.

1 .

2

.

C.

1. 2

.

3.

Diverse inkomster:

Preskriberade obligationer och kuponger m. m. Dragningslistor på premielånen....................... Övriga diverse inkomster..................................

Underskott att avföras på riksstatens driftbudget

Summa kr.

1 458713 000

10 000

75 000 000 10 000 000

500 000

85 510 000

1 000 1 000

2 000

3 000 000

200 000

1 000

3 201 000

88 713 000

1 370 000 000

Summa kr. ]

458713 000

5 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1069

KAPITALBUDGETEN

INKOMSTERNA PÅ KAPITALBUDGETEN

1

Lånemedel

....................................................................... 2 825 249 000

ii

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

71

FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET

1969/70

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Försvarets fabriksverks fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ...

40 000 000

från riksstaten ....

1 000

inom fonden...........

11 400 000

Övriga kapitalmedel ..

4 350 000

Investeringsbemyn-

digande.................. 24 249 000

40 000 000

40 000 000

B. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ...

41 000 000

från riksstaten ....

1 000

inom fonden............ 11 800 000

Övriga kapitalmedel . .

1 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 29 198 000

41 000 000

41 000 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten........

inom fonden............

Övriga kapitalmedel . .

Investeringsbemyn-

digande....................

C. Televerkets fond

Summa investerings-

7 500 000 anslag..................... 674 400 000

593 200 000

1 000 000

72 700 000

674 400 000

674 400 000

D.

Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag . ..

382 200 000

från riksstaten........

10 800 000

inom fonden............

241 000 000

Övriga kapitalmedel . .

6 000 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 124 400 000

382 200 000

382 200 000

E. Luftfartsverkets fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ...

30 500 000

från riksstaten ....

1 000

inom fonden............

12 400 000

Övriga kapitalmedel . .

1 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 18 098 000

30 500 000

30 500 000

F. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag . . .

595 000 000

från riksstaten........

61 500 000

inom fonden............

310 000 000

Övriga kapitalmedel . .

5 000 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 218 500 000

595 000 000

595 000 000

G. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investerings-

från riksstaten ....

4 000 anslag..................... 9 957 000

Övriga kapitalmedel . .

1 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 9 952 000

9 957 000

9 957 000

Summa investering sb e-

myndiganden för sta­

tens affärsverksfonder

497 097 000

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Avskrivningsmedel

Summa investerings-

från riksstaten........

123 536 000

anslag 311 109 000

inom fonden............

37 582 000

Övriga kapitalmedel . .

5 700 000

I n vesteringsb emy n-

digande.................... 144 291 000

311 109 000

311 109 000

III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Avskrivningsmedel

Summa investerings-

från riksstaten........

140 919 000 anslag............................ 207 218 000

inom fonden............

22 293 000

Övriga kapitalmedel . .

2 000 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 42 006 000

207 218 000

207 218 000

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

73

IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER

Investeringsbemyn-

digande..............

Utrikesförvaltningens lånefond

100 000

Investeringsanslag . ..

Investeringsbemyn-

digande..............

Biståndsförvaltningens lånefond

200 000

Investeringsanslag . . .

Investeringsbemyn-

digande..............

Statens bosättningslånefond

1 000

Investeringsanslag . . .

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn-

digande.................... 1 000 Investeringsanslag . ..

Investeringsbemyn-

digande..............

Allmänna studielånefonden

111 000 000

Investeringsanslag . . .

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Studiemedelsfonden

660 000 000

Investeringsanslag . . .

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn-

digande.................... 5 000 000 Investeringsanslag . . .

Lånefonden för studentkårlokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ...

från riksstaten........ 5 250 000 Investeringsbemyn-

digande.................... 1 750 000

7 000 000

F iskerilånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag . . .

från riksstaten........

300 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 700 000

100 000

200 000

1000

1000

111 000 000

660 000 000

5 000 000

7 000 000

7 000 000

1 000 000

1 000 000

1 000 000

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1969

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn-

digande....................

1000

Investeringsanslag ...

1 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn-

digande....................

20 000 000

Investeringsanslag ...

20 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyn-

digande....................

1 400 000 000

Investeringsanslag ...

1 400 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn-

digande....................

1 000

Investeringsanslag ...

1000

Lånefonden för kommunala markförvärv

Investeringsbemyn-

digande....................

30 000 000

Investeringsanslag ...

30 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten........

5 300 000 Investeringsanslag ...

8 000 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 2 700 000

8 000 000 8 000 000

Summa investeringsbe-

myndiganden för sta­

tens utlåningsfonder 1 571 454 000

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Avskrivningsmedel

från riksstaten........

89 027 000

Övriga kapitalmedel . .

30 500 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 257 074 000

376 601 000

Yl. FONDEN FÖR

Investeringsbemyn-

digande.................... 300 000 000

Summa investerings­

anslag ..................... 376 601 000

376 601 000

STATENS AKTIER

Investeringsanslag ...

300 000 000

Kung1. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

75

VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Övriga kapitalmedel . . 40 000 000 I nvesteringsb emy n-

digande.................... —14 600 000

25 400 000

Summa investerings-

anslag..................... 25 400 000

25 400 000

VIII. DIVERSE KAPITALFONDER

A. Statens vägverks förrådsfond

Avslcrivningsmedel Investeringsanslag ... 59 800 000

från riksstaten ........ 1 000 inom fonden............ 48 650 000 Övriga kapitalmedel . . 200 000 Investeringsbemyn-

digande.................... 10 949 000 ____________

59 800 000 59 800 000

B. Sjöfartsverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 29 400 000

från riksstaten ........ 1 000 inom fonden............ 11 400 000 Övriga kapitalmedel . . 50 000 Investeringsbemyn-

digande.................... 17 949 000 ____________

29 400 000 29 400 000

C. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ... 25 000 000

inom fonden............ 5 900 000 Övriga kapitalmedel . . 1 000 Investeringsbemyn-

digande.................... 19 099 000 ____________

25 000 000 25 000 000

Investeringsbemyn-

digande..............

D. Jordfonden

20 000 000

Investeringsanslag . . .

20 000 000

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag . . .

inom fonden............

1 380 000

Övriga kapitalmedel . .

1 000

Investeringsbemyn-

digande.................... —531 000

850 000

Summa investeringsbe-

myndiganden för

diverse kapitalfonder

67 466 000

SUMMA INVESTERINGSSTATER

Avskrivningsmedel

Summa investerings-

från riksstaten........

1 104 141 000 anslag...................

inom fonden............

1 307 005 000

Övriga kapitalmedel . .

94 805 000

Investeringsbemyn-

digande.................... 2 864 788 000

5 370 739 000

850 000

850 000

5 370 739 000

5 370 739 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969 11

KAPITALINVESTERING

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Försvarets fabriksverk

1 Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk..........................................................

*40 000 000

B. Postverket

1

Posthus m. m.......................................................

41 000 000

C. Televerket

Kommunikationsdepartementet: 1 Teleanläggningar m. m.................................... 598 300 000 Utbildningsdepartementet: 2 Rundradioanläggningar.................................. 76100 000

674 400 000

D. Statens järnvägar

1 Järnvägar m. m....................................................

382 200 000

E. Luftfartsverket

1

Flygplatser m. m..................................................

30 500 000

F. Statens vattenfallsverk

1 Kraftstationer m. m................................................ 595 000 000

G. Domänverket

Justitiedepartementet: 1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminal­ vården .............................................................. 100 000 Jordbruksdepartementet: 2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sam­ bruksföreningar upplåtna kronoegendomar .. 57 000 3 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. . 6 000 000 4 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen ... 3 800 000 9 857 000

9 957 000

Summa kr.

1773 057 000

Beräknat belopp.

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Justitiedepartementet:

Polishus m. m................................................... 40 000 000

Renovering av byggnad för regeringsrätten .

1 500 000

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården ..

5 000 000

Utrikesdepartementet:

Inköp, uppförande och iståndsättande av

fastigheter för utrikesrepresentationen.........

Försvarsdepartementet:

Vissa skyddsrumsanläggningar...................... 4 080 000

Uppförande av förrådsbyggnader för civilför­

svaret ................................................................... 3 655 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens civilför-

svarsskola i Rosersberg....................................... 1 284 000

Socialdepartementet:

Utbyggande av karolinska sjukhuset............. 9 700 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp­

sala ................................................................... 15 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psy­

kiskt sjuka m. m.............................................. 4 500 000

Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska

kliniker................................................................ 6 500 000

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdoms­

vårdsskolorna ...................................................... 2 250 000

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

vårdanstalter för alkoholmissbrukare...........

2 900 000

Kommunikationsdepartementet:

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna............

Finansdepartementet:

Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock­

holm ................................................................. 600 000

Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stock­

holm ................................................................. 52 760 000

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten ....

1 000

Inköp av fastigheter m. m............................... 1 000

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket..........

40 000

U tbildnings departementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . .

2 900 000

Radio- och televisionshus............................... 11 000 000

Byggnadsarbeten vid specialskolan m. m. ...

500 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor..........................................................*120 000 000

46 500 000

9 000 000

9 019 000

40 850 000

5 947 000

53 402 000

134 400 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1969

79

Jordbruksdepartementet:

24 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

m. m.................................................................. 8 100 000

Handelsdepartementet:

25

Gemensam administrationsbyggnad för Svens­

ka turisttrafikförbundet m. fl.......................... 90 000

Civildepartementet:

26

Statlig förvaltningsskola. 2101

000

Industridepartementet:

27

Tillbyggnader vid statens skeppsprovnings-

anstalt........................... 1

700 000

Summa kr.

311109 000

III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Kasernbyggnaders delfond:

1

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål.

18 700 000

2

Byggnadsarbeten för armén...........................

42 370 000

3

Byggnadsarbeten för marinen.......................

12 413 000

4

Byggnadsarbeten för flygvapnet...................

1 000

5

Nybyggnad av kasernetablissement m. m. för

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente . .

21 657 000

6

Markförvärv för övningsfält m. m..................

Befästningars delfond:

*17 600 000

112 741 000

7

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

29 900 000

8

Befästningsarbeten för armén.......................

7 369 000

9

Befästningsarbeten för marinen.....................

34 488 000

10

Befästningsarbeten för flygvapnet................

1 000

11

Flygfältsarbeten m. m.....................................

15 173 000

12

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskö-

varvet).............................................................

5 289 000

13

Markförvärv för befästningar........................

Försvarets forskningsanstalts del fond:

1 000

92 221 000

14

Byggnadsarbeten för försvarets forsknings­

anstalt .............................................................

2 256 000

Summa kr.

207 218 000

IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER

Utrikesdepartementet:

1

Utrikesförvaltningens lånefond..................... 100 000

2

Biståndsförvaltningens lånefond................... 200 000

300 000

Socialdepartementet:

3

Statens bosättningslånefond............................ 1000

Beräknat belopp.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Kommunikationsdepartementet:

4

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Utbildningsdepartementet:

5

Allmänna studielånefonden........................... *111 000 000

6

Studiemedelsfonden........................................ 660 000 000

7

Lånefonden för inventarier i studentbostäder 5 000 000

8

Lånefonden för studentkårlokaler................. *7 000 000

Jordbruksdepartementet:

9

Fiskerilånefonden............................................... *1 000 000

10

Lånefonden till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m................................... 1 000

Inrikesdepartementet:

11

Statens hantverks- och industrilånefond ...

20 000 000

12

Lånefonden för bostadsbyggande................. 1 400 000 000

13

Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­

nadsindustrien ............................................... 1000

14

Lånefonden för kommunala markförvärv ...

30 000 000

15

Lånefonden för allmänna samlingslokaler ...

8 000 000

Summa kr.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Socialdepartementet:

1

Lån till anordnande av barnstugor............... 14 000 000

2

Lån till byggande av sjukhem....................... 55 000 000

3

Lån till nybyggnader vid erkända vårdan­

stalter för alkoholmissbrukare m. m............... 1 000 000

4

Lån till utländska läkare för viss efterutbild-

ning................................................................... 1 000

Kommunikationsdepartementet:

5

Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för

1968/69 .............................................................

Finansdepartementet:

6

Lån för inrättande av alkoholfria restauranger

Handelsdepartementet:

7

Lån till utbyggnad av oljelagringen..............

Inrikesdepartementet:

8

Lokaliseringslån.............................................. 200 000 000

9

Räntefria lån till bostadsbyggande............... 20 000 000

Industridepartementet:

10

Lån till Aktiebolaget Atomenergi för uppfö­

rande av en atomkraftstation i Marviken . ..

1 000

783 000 000

1 001 000

1 458 001 000

2 242 304 000

70 001 000

7 500 000

100 000

67 000 000

220 000 000

12 000 000

* Beräknat belopp.

Summa kr.

376 601 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

81

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Industridepartementet:

1 Teckning av aktier i Sveriges Investerings-

bankAB...........................................................

300 000 000

VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Kommunikationsdepartementet:

1

Förskott till vissa plankostnader m. m...........

2 700 000

Finansdepartementet:

2

Vissa projekteringskostnader......................... 20 000 000

Jordbruksdepartementet:

3

Förskott för inköp av inventarier för lant-

brukshögskolans försöksverksamhet............. 200 000

Industridepartementet:

4

Statliga gruvor m.m....................................... 2 500 000

Summa kr.

25 400 000

VIII. DIVERSE KAPITALFONDER

Kommunikationsdepartementet:

Statens vägverks förrådsfond:

1

Vägmaskiner m. m........................................... 59 800 000

Sjöfartsverkets fond:

2

Sjöfartsmateriel m. m...................................... 29 400 000

89 200 000

Finansdepartementet:

Statens datamaskinfond:

3

Anskaffning av datamaskiner....................... 25 000 000

Jordbruksdepartementet:

4

Jordfonden...................................................... 20 000 000

Handelsdepartementet:

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered­

skap:

5

Förrådsanläggningar m. m.............................. 850 000

Summa kr.

135 050 000

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1969.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

änge

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

,

L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­

fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition an­

gående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1969/70 och anför.

Kungl. Maj :t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragan­

de beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster och

utgifter för budgetåret 1969/70 som skall ingå i nämnda proposition. Ut­

drag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som

bilagor 1—23. I fråga om bilagorna 4—15 har föredragandena upprättat

översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp.

bilaga.

Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta proto­

koll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgifterna

på riksstaten. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna förslaget till riksstat för budgetåret 1969/70

och uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med

detta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680599

BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1969

FINANSPLANEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 3 januari 1969.

Närvarande:

Statsministern

E rlander ,

ministern för utrikes ärendena

N ilsson ,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

änge

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

igkman

,

M oberg .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan

och beräkning av inkomster för budgetåret 1969/70 jämte därmed sam­

manhängande frågor och anför.

Finansplanen

Den internationella utvecklingen

Efter den avmattning som rått under större delen av 1966 och 1967

har industriländernas produktion och handel under 1968 utvecklats i

snabb takt. OEGD-ländernas bruttonationalprodukt ökade sålunda med

ca 5 % 1968 mot ca 3 % året innan. I Västeuropa uppskattas tillväxten till

drygt 4 % och i Förenta staterna till ca 5 %. Stegringen i den japanska

produktionen har fortsatt i mycket hög takt. Världshandeln beräknas ha

ökat med ca 10 % 1968.

Sommaren 1968 förutsåg man allmänt att den internationella konjunk­

turen under resten av året skulle mista den stimulans som utgick från

Förenta staternas och Storbritanniens kraftigt växande import. De efter-

frågebegränsande åtgärder som dessa länder vidtagit under våren och som­

maren för att stärka betalningsbalansen hade emellertid ännu mot slutet

av året inte lett till någon påfallande dämpning i produktionens och im­

portens stegringstakt. Frankrikes ekonomi hade före strejkerna i maj-

juni visat tecken på snabbare expansion. Sedan arbetsfreden återställdes

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1

har produktionen snabbt återtagit förlorad terräng. I Italien bromsades

stegringen i aktiviteten upp under första delen av 1968 till följd av en

svag intern efterfrågan, men tillväxten synes ånyo ha skjutit fart under

andra halvåret. Konjunktur förbättringen i Västeuropa understöddes dock

främst av den återhämtning i Västtyskland som inleddes under senare

delen av 1967. Genom dessa i övervägande grad expansiva impulser har

betingelserna förbättrats också för de mindre industriländerna. Våra nor­

diska grannländer har haft väsentliga exportframgångar, men ökningarna

i produktionen har varit rätt begränsade till följd av svag inhemsk efter­

frågan. I Danmark och Finland har man hållit tillbaka den interna efter-

frågan för att nå de verkningar på utrikesbalansen som åsyftats med de­

valveringarna.

Jämsides med den gynnsamma utvecklingen av produktionen och han­

deln har emellertid det internationella betalningssystemet utsatts för svåra

påfrestningar. Världsekonomin har under flera år präglats av att man

haft stora betalningsunderskott i Förenta staterna och Storbritannien, och

överskott inom främst EEC-oinrådet. Den oro på valutamarknaderna som

förekommit under perioden november 1967—november 1968 framstår hu­

vudsakligen som en följd av alt överskott och underskott i de störa län­

dernas betalningar inte jämnats nl inom rimlig tid. Till detta kom i

Frankrike mera speciella förhållanden. Förekomsten av en stor volym lätt-

rörligt kapital som kunnat flyttas tämligen obehindrat har varit en annan

central faktor i sammanhanget.

I fråga om det internationella betalningsläget intar den västtyska eko­

nomins utveckling en central ställning. En starkt restriktiv ekonomisk

politik framkallade en nedgång i den interna efterfrågan från mitten av

1966. Nedgången varade i ungefär ett år och ledde 1967 till en påtaglig

uppgång i bytesbalansens överskott. Den västtyska produktionens och im­

portens kraftiga återhämtning har inte minskat detta. Tvärtom synes

överskottet ha ökat ytterligare något under 1968 utöver föregående års

nivå om 2,5 miljarder dollar.

Liksom Italien, som också har ett överskott i bytesbalansen på ca 2,5

miljarder dollar, har Västtyskland kraftigt ökat sin kapitalexport. Detta

har lett till lindring för särskilt Förenta staterna som genom en kraftig

omsvängning 1968 från nettokapitalexport till nettokapitalimport kunde

täcka en fortsatt försämring av sin bytesbalans. Likväl har den starka

ställning som D-marken intar till följd av Västtysklands långvariga över­

skott i betalningarna inneburit en konstant risk för utflöde av valuta från

länder med ekonomiska svårigheter av ett eller annat slag. Denna risk

har varit särskilt påtaglig för underskottsländerna, så länge deras stabili-

seringspolitik inte hunnit avsätta resultat som inger förtroende, och för

Frankrike efter försommarens sociala och ekonomiska kris.

Den franska valutan hamnade alltså i en ömtålig situation genom löne­

2

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

ökningarna efter strejkerna i maj—juni och myndigheternas ambition att

inom ramen för en starkt expansiv ekonomisk politik söka lösa de problem

som uppstått. Till instabiliteten på valutamarknaderna bidrog också Stor­

britanniens fortsatt svaga betalningsbalans. Först i mars 1968 underbygg­

des devalveringen med resoluta ingrepp för att begränsa den interna efter­

frågan. Fördröjningen medverkade till att hålla den privata konsumtionen

och importen på nivåer som hade en negativ inverkan på förtroendet för

pundet. Under andra halvåret 1968 har emellertid handelsbalansen för­

bättrats något.

De åtgärder som tidigare under året vidtagits i internationell samverkan

och i enskilda länder för att främja en återgång till lugn på valutamark­

naderna beskrivs närmare i nationalbudgeten. Efter valutaoron i november

gjordes en utfästelse om en internationell centralbankskredit till Frankrike

på 2 miljarder dollar, vari bl. a. Sverige medverkar. I Frankrike har man

stramat åt finans- och kreditpolitiken samt återinfört en sträng valutakon­

troll. Den brittiska regeringen har höjt de indirekta skatterna, skärpt kredit-

åtstramningen samt infört ett importdepositionssystem. Slutligen har i Väst­

tyskland vidtagits åtgärder för att fördyra exporten och förbilliga importen

samt för att avvärja kortfristig kapitalimport.

Inför 1969 är de centrala frågorna hur valutasituationen och den eko­

nomiska aktiviteten, inklusive handeln, kommer att utveckla sig mot den­

na bakgrund. Liksom i fjol efter punddevalveringen låter sig framförlig­

gande år knappast bedömas med större säkerhet. För Storbritanniens del

beräknas de restriktiva åtgärderna minska bruttonationalproduktens till­

växt 1969 till 2 å 3 %, mot knappt 4 % i fjol, med exporten och investe­

ringarna som enda påskjutande krafter av betydelse. Trots den dämpande

inverkan av åtstramningen i Frankrike väntas bruttonationalprodukten

där stiga med ca 5 % 1969 vilket är mer än fjolårets uppgång.

Västtysklands ekonomiska aktivitet och utrikeshandel kommer att spe­

la en central roll för konjunkturförloppet i år. Produktionen bedöms stiga

med 4,5 å 5 % och bytesbalansens överskott anses kunna minska väsent­

ligt som ett resultat bl. a. av de egna handelspolitiska åtgärderna och av

åtstramningen i underskottsländerna. I Italien kan det låga utnyttjandet

av resurserna stimulera den nya regeringen till att söka skynda på den

ekonomiska expansionen. Tillväxten i de mindre industriländerna i Väst­

europa kan i medeltal väntas bli minst lika stor i år som 1968.

Bedömningen av Förenta staternas konjunktur kan endast bli tentativ

till dess att den tillträdande republikanska administrationen gett tillkänna

vilken politik den avser föra. En stegring i produktionen 1968—1969 om

ca 2,5 % verkar sannolik. Råvaruländerna kan väntas fortsätta att öka

sin import från industriländerna fram till senare delen av året, då en

dämpning troligen sätter in till följd av fjolårets försämring i råvarulän-

dernas bytesbalans.

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

3

Enligt dessa bedömningar stiger produktionen i år med drygt 4 % i

Västeuropa och troligen något mindre i Nordamerika. Särskilt tycks man

ha skäl att räkna med en förstärkning av den europeiska investeringskon-

junkturen. OECD-ländernas handel skulle därvid kunna stiga med ca

8 %. Denna bedömning vilar dock på förutsättningen att den ekonomiska

aktiviteten, vilken hittills utvecklats tämligen oberörd av valutaoron, inte

störs av ytterligare kriser på detta plan.

Tillgången på arbetskraft och ledig kapacitet i Västeuropa lämnar i och

för sig utrymme för en snabbare ekonomisk tillväxt än vad som här

antagits. I dämpande riktning verkar dock de stabiliseringsprogram som

hänsynen till utrikesbalansen drivit fram i större länder med betalnings-

underskott. Vidare har man ännu inte märkt några tecken på att förbätt­

ringen i konjunkturen förmått övriga länder att rucka på den försiktiga

och avvaktande grundinställning som präglar den ekonomiska politiken.

Försiktigheten är ett uttryck för den stora vikt varje land lägger vid att

bevara eller förbättra sitt internationella konkurrensläge genom att be­

gränsa ökningarna i priser och kostnader. I allmänhet synes den ekonomiska

politiken vara inriktad på en fortsatt förhållandevis snabb tillväxt utan att

dock vara tillräckligt expansiv för att kunna återställa utnyttjandet av re­

surserna till tidigare gängse nivåer.

I detta sammanhang vill jag peka på två erfarenheter som gjorts under

den gångna perioden av valutaoro. Den ena är att länderna behöver kunna

vidta åtgärder mot de spekulativa kapitalrörelserna. Utvecklingen har

drastiskt visat omfattningen av den volym lättrörligt kapital som snabbt

kan mobiliseras. Det är därför tillfredsställande att ett antal centralbanker

påbörjat en undersökning av möjligheterna att bygga ut beredskapssy-

stemet i syfte att kompensera verkningarna på valutareserverna av vissa

kortfristiga kapitalrörelser.

Den andra är att det internationella betalningssystemet inte kan fungera

i längden, om jämviktsbrister i tongivande länders betalningar tillåts växa

sig stora och bli varaktiga. Den viktigaste uppgiften som nu åligger län­

derna var för sig och i gemenskap är därför att anpassa sin ekonomiska

politik så att man åstadkommer bättre jämvikt i de internationella betal­

ningarna samtidigt som produktion och handel fortsätter att växa. Det

är därvid angeläget att länder i ett gott betalningsläge går före genom att

konsekvent föra en expansiv politik.

4

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

5

Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1968

Utformningen av den ekonomiska politiken i Sverige 1968 har framför allt påverkats av två förhållanden. Det ena var den konjunkturavmattning som pågått sedan 1966. Det andra var den balansrubbning som i mitten av 1960-talet inträffade i vår utrikeshandel. En annan faktor av betydelse vid uppläggningen av den ekonomiska politiken var den allvarliga störning som utlöstes på valutamarknaderna i slutet av 1967 av de långvariga brittiska betalningssvårigheterna och som föranledde devalvering av valutorna i bl. a. Storbritannien och Danmark.

Den ekonomiska politiken ställdes härigenom inför besvärliga avvägnings- problem. Huvudmålet för politiken var givet, nämligen att säkerställa en jämn och hög sysselsättning. Ett annat mål var att åstadkomma fortsatt förbättring av handelsbalansen. Inte minst med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft måste ansträngningarna att dämpa pris- och kostnadssteg- ringarna fullföljas. Investeringsresurserna borde styras mot industrin, bo­ stadsbyggandet och angelägna offentliga investeringar.

Mot denna bakgrund gavs politiken en försiktigt expansiv inriktning. Det gällde att förstärka efterfrågan för att utnyttja våra produktiva resurser utan att riskera överslag i inflationistisk riktning. En alltför snabb allmän efterfrågeexpansion kunde därför inte tillåtas, utan produktion och syssel­ sättning fick stimuleras genom i tid och rum avgränsade åtgärder. Kravet på rörlighet inom politiken medförde att insatta stimulansåtgärder snabbt mås­ te kunna begränsas om läget krävde det.

Med början från andra halvåret 1967 bar statsupplåningen som ett led i en konjunktur stimulerande budgetpolitik tillåtits expandera. Framför allt ökade statens utgiftsöverskott som en följd av vidtagna sysselsättningsska- pande åtgärder. Statens upplåningsbehov, som under 1967 stigit till omkring 3 miljarder kr., ökade under fjolåret till omkring 3,4 miljarder kr.

Efter den tillfälliga åtstramningen i samband med valutaoroligheterna kunde kreditpolitiken åter lättas. Diskontot sänktes i februari 1968 med en halv procent från den nivå det förts upp till i slutet av år 1967. En ytterli­ gare sänkning av diskontot med en halv procent till 5 % kom till stånd under hösten.

Som ett resultat av den ekonomiska politik som fördes, ökade takten i pro­ duktionens och efterfrågans tillväxt. Under 1968 kan den inhemska efter­ frågan beräknas ha vuxit med 4 %, jämfört med 1,5 % år 1967. Efterfråge- tillväxten bars i inte oväsentlig omfattning upp av den offentliga sektorn. De offentliga investeringarna ökade 1968 i betydligt snabbare takt än 1967. Framför allt var det de statliga investeringarna som expanderade, medan kommuninvesteringarna uppvisade en lägre ökningstakt än 1967. Den of­ fentliga konsumtionen ökade med inemot 8 %, vilket bidrog till att till-

6

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1968

1968

Volymförändringar i %

Miljarder kr.

från föregående år

1967

1968

Tillgång ...............................................................................

167,8

+ 2,1

+ 4,5

Bruttonationalprodukt .................................................

141,4

+ 2,1

+ 3,5

Import ...............................................................................

26,4

+ 2,5

+ 8,5

Användning .......................................................................

167,8

+ 2,1

+ 4,5

Bruttoinvestering ..........................................................

45,0

+ 2,1

+ 1,6

därav: näringsliv..........................................................

17,6

2,9

- 3,7

stat ..................................................................

9,4

6,2

+

S

,4

kommuner .....................................................

8,5

+ 14,5

+ 6,0

bostäder ..........................................................

9,6

+ 11,7

+ 1,7

Lagerförändring ..............................................................

0,4

Privat konsumtion..........................................................

73,0

+ 2,4

+ 3,9

Offentlig konsumtion.....................................................

24,0

+ 8,1

+ 7,5

Tj änstenetto ..................................................................

0,1

Export...............................................................................

25,3

+ 5,3

+ 7,9

växttakten för samtliga offentliga utgifter var ännu något kraftigare än året

innan. Den privata konsumtionen var ett annat expansivt element under

fjolåret. Detsamma gäller lagerinvesteringarna, för vilka ett omslag skedde

1968. Mot en kraftig nedgång i lagerinvesteringarna 1967 står sålunda en

uppgång 1968 i storleksordningen 400 milj. kr.

Sysselsättningen har stått i förgrunden för regeringens ekonomiska poli­

tik. Liksom under 1967 sattes under fjolåret en rad olika åtgärder in för att

säkerställa sysselsättning åt all arbetskraft. Läget på arbetsmarknaden

karakteriserades under fjolåret av balans eller till och med begynnande

arbetskraftsbrist i vissa delar av landet, medan arbetslösheten växte i norr-

landslänen. Denna utveckling har understrukit nödvändigheten av att be­

driva en selektiv sysselsättningspolitik i stället för en generellt efterfråge-

stimulerande politik. Jag kommer i ett följande avsnitt att lämna en närma­

re redovisning för omfattningen och inriktningen av de sysselsättningspoli-

tiska insatserna.

Tillsammans med den begynnande konjunkturuppgången medverkade de

vidtagna stimulansåtgärderna till att efterfrågan på arbetskraft successivt

steg under 1968. I slutet av året låg efterfrågan på arbetskraft, mätt i obe­

satta platser, drygt 30 % över motsvarande tal 1967. Den kraftigaste upp­

gången ägde rum inom industrin. Arbetslösheten låg på en något högre nivå

än 1967 ända fram till tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet var arbets­

lösheten däremot totalt sett lägre än motsvarande tid året innan.

Ett annat huvudmål för den ekonomiska politiken under senare år har

varit att skapa förutsättningar för en uppgång av exporten. I finansplanen

för ett år sedan uttalade jag att det borde finnas utsikter för en uppgång av

den svenska exportvolymen med 6,5 %. Utvecklingen under det gångna året

blev dock gynnsammare och den faktiska exportökningen uppgick till totalt

8 % och exklusive fartyg till 9 %. Handeln i Västeuropa steg ännu något

snabbare eller med 10 %. Skillnaden i ökningstakt förklaras av att den

ekonomiska tillväxten i vissa av våra viktigaste avnämarländer klart under­

steg genomsnittet för Västeuropa. Framför allt var detta fallet i de nordiska

länderna, vilka svarar för en fjärdedel av den svenska exporten. Vår export­

uppgång till dessa länder begränsades till några procent, medan exporten till

de utomnordiska marknaderna steg med närmare 10 %.

År 1967, när vi särskilt till följd av minskade lagerinvesteringar hade en

låg inhemsk efterfrågan, begränsades importens tillväxt till ett par procent.

Som jag redan berört skedde under fjolåret ett omslag i lagerinvesteringarna

och vidare steg den privata konsumtionen kraftigt. Detta bidrog till en be­

tydligt snabbare efterfrågetillväxt, som i sin tur medförde en förhållandevis

kraftig uppgång av importen. I volym räknat steg importen med 8,5 %.

Handelsbalansens underskott ökade under fjolåret, ehuru förhållandevis

obetydligt. En fortsatt förbättring av sjöfartsnettot uppvägde inte en fort­

satt försämring av turistnettot och övriga löpande betalningar. Vidare ökade

transfereringarna till utlandet främst till följd av det stigande internationella

utvecklingsbiståndet. Som ett resultat av dessa faktorer redovisas ett med

omkring 450 milj. kr. ökat underskott i bytesbalansen. Valutareserven

minskade emellertid obetydligt.

Investeringspolitiken har 1968 främst inriktats på att skapa utrymme

för en uppgång av industrins investeringar och för en fortsatt expansion av

bostadsbyggandet och dess kommunala följ dinvesteringar. En rad olika eko­

nomisk-politiska åtgärder vidtogs för att stimulera industriinvesteringarna.

Investeringsfonderna för byggnader och maskiner släpptes ånyo fria. För

maskininvesteringar gällde dessutom ett särskilt 10-procentigt skatteavdrag

under 1968. Inom områden med brist på arbetskraft skapades utrymme för

industrins byggande genom att övriga investeringar hölls tillbaka. Detta

skedde dels inom ramen för myndigheternas prövning av igångsättningstill-

stånd och dels — fram till dess att avgiften planenligt upphörde den 1 okto­

ber 1968 — genom den tillfälliga investeringsavgiften på mindre angeläget

byggande. Även den expansiva kreditpolitiken syftade till att möjliggöra en

uppgång av industrins investeringar.

Enligt de uppgifter som nu föreligger skulle industriinvesteringarna 1968

i stort sett ha förblivit av samma omfattning som under 1967. Maskininveste­

ringarna, som svarar för drygt två tredjedelar av industrins investeringar,

var oförändrade medan en obetydlig nedgång redovisas för industrins bygg­

nadsinvesteringar. Orsaken till att något omslag i industriinvesteringarnas

utveckling inte kom till stånd torde sammanhänga med att kapacitetsutnytt-

jandet i vissa branscher ännu inte nått den gräns vid vilken större utvidg­

ningar ter sig motiverade.

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

7

Det resursutrymme som uppstod genom att industriinvesteringarna inte

expanderade togs successivt i anspråk genom att ramarna vidgades under

året för byggande av bostäder, skolor, ålderdomshem, barnstugor m. m.

Genom att utvidgningen av de offentliga investeringarna koncentrerades till

orter med sysselsättningssvårigheter, tjänade den även syftet att utjämna de

regionala skillnaderna i sysselsättningsläget.

Den ursprungliga ramen för igångsättning av bostäder uppgick i fjol till

95 000 lägenheter. Genom de påslag som skedde i sysselsättningsstimuleran-

de syfte vidgades ramen så att den faktiska igångsättningen kom att uppgå

till närmare 105 000 lägenheter. Detta innebar att ett större bostadsbyggande

sattes igång under fjolåret än vid något tidigare tillfälle.

Inte minst angelägenheten av att säkra vårt näringslivs konkurrenskraft

har ställt störa krav på den ekonomiska politiken när det gällt att stabilisera

pris- och kostnadsutvecklingen. År 1968 kom en nedpressning av pris- och

kostnadsstegringen till stånd. Konsumentprisernas uppgång var 1968 väsent­

ligt lägre än 1967 eller ca 2 % mot drygt 3 %.

Även företagens lönekostnader har ökat i lugnare takt. Uppgången av de

totala arbetskraftskostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter utgjorde 1968

för industrins arbetare 6,5 %. Läget på arbetsmarknaden inverkade på löne­

utvecklingen såtillvida att löneglidningen inom industrin kan uppskattas ha

stannat vid 3 %. Denna dämpade kostnadsutveckling i förening med en

snabb produktivitetsstegring torde ha förbättrat lönsamheten inom indu­

strin och lett till en inte oväsentlig nedgång av arbetskostnaden per produkt­

enhet. Detta styrks av en enkät rörande de större företagens beräknade taxe­

rade inkomster. Enligt denna ökade inkomsterna med ca 10 % under 1968,

jämfört med en ökning på 5 % år 1967.

Trots att lönestegringen 1968 var närmare 2 % lägre än föregående år,

ökade hushållens disponibla realinkomster kraftigt. Uppgången beräknas

1968 till 3,5 % mot knappt 2,5 % föregående år. Det är framför allt den låga

takten i prisstegringarna 1968 som förklarar denna gynnsamma utveckling.

Uppgången av reallönerna bidrog till en snabb tillväxt av den privata kon­

sumtionen. Volymmässigt steg den privata konsumtionens ökningstakt från

2,5 % till 4 %.

Sammanfattningsvis gäller att den ekonomiska politikens mål i väsentlig

utsträckning kunde uppnås under 1968. Tillväxttakten i vår ekonomi öka­

de kraftigt. Sysselsättningsläget stabiliserades och efterfrågan på arbetskraft

växte särskilt under andra halvåret. Bostadsbyggande och offentliga investe­

ringar fortsatte att expandera. Härtill kom att pris- och kostnadsutveckling­

en var lugnare än på många år. Reallönerna ökade kraftigt, vilket möjlig­

gjorde en snabb tillväxt av den privata konsumtionen.

Trots den på många områden gynnsamma utvecklingen kvarstår problem

som måste beaktas av den ekonomiska politiken. Detta gäller bl. a. i fråga om

8

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

9

sysselsättningssituationen, där betydande regionala svårigheter råder. Expor­

ten ökade i fjol kraftigt men importen steg ännu något snabbare, vilket i för­

ening med utvecklingen av övriga löpande betalningar ledde till en viss för­

svagning av bytesbalansen. Jämvikten i de utrikes betalningarna behöver

därför ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Den ekonomiska politiken 1969

Politikens mål och förutsättningar

De senaste årens utveckling har eftertryckligt visat att de för vår ekono­

miska politik centrala målen: full sysselsättning, snabb tillväxt och en jäm­

nare inkomstfördelning, kräver stora samhällsinsatser i form av snabbt

och direkt verkande åtgärder. Den huvuduppgift för politiken som består

i att upprätthålla balansen i ekonomin förutsätter att den allmänna efter-

frågeutvecklingen hålls under noggrann kontroll. Det instabila politiska

och ekonomiska läget i vår omvärld har inskärpt nödvändigheten av en fast

kurs i den ekonomiska politiken, som innebär att den långsiktiga tryggheten

för sysselsättning och inkomster garanteras.

De yttre förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen är inte i nå­

got avgörande avseende annorlunda än de var för ett år sedan. Utsikterna

för en fortsatt förhållandevis snabb utveckling av världens produktion och

handel ter sig gynnsamma, även om tillväxttakten i allmänhet väntas bli

något lägre än i fjol. Samtidigt kvarstår de problem, som skapas av bristen

på balans i de stora industriländernas utrikeshandel, och därmed risken för

att svårigheter på det internationella betalningsområdet kan komma att ne­

gativt påverka den ekonomiska utvecklingen. Erfarenheterna från det för­

flutna året visar å andra sidan att i varje fall akuta svårigheter kan övervin­

nas genom internationell samverkan i monetära frågor.

Det finns därför anledning att med vad som närmast kan karakteriseras

som försiktig optimism se på den framtida konjunkturutvecklingen både i

vår omvärld och i vårt eget land. De svenska exportutsikterna påverkas posi­

tivt av att efterfrågeutvecklingen på flera av våra viktigare exportmarkna­

der, framför allt Västtyskland, Danmark och Finland, bedöms bli aktiv un­

der det kommande året. De i Västtyskland nyligen vidtagna skatteåtgärder­

na i syfte att påskynda importens tillväxt och hålla tillbaka exporten bör

bli en stimulansfaktor av betydelse också för den svenska exportindustrin.

I andra riktningen verkar den kraftiga dämpning av importefterfrågan

som förutses för både Förenta staterna och Storbritannien. För Förenta

staternas del skulle importtillväxten gå ner från drygt 20 % till ca 3 %. För

Storbritanniens del beräknas importen bli ungefär oförändrad efter täm­

ligen kraftig uppgång 1968. Än så länge föreligger oklarhet om vilken eko­

nomisk politik som den nya republikanska administrationen i Förenta sta­

terna kommer att föra, t. ex. huruvida den i fjol skärpta finanspolitiken

kommer att fortsätta. Det är därför inte givet att uppbromsningen av im­

porten kommer att bli så stor som nu antas.

Bedömningen av den engelska importens utveckling och därmed av läget

på en för den svenska industrin viktig exportmarknad blir också i viss mån

osäker. Detta gäller inte minst till följd av den oklarhet som råder beträf­

fande effekterna av det temporära system med en 6 månaders deposition

på 50 % av importvärdet hos Bank of England som nyligen införts för vissa

varuslag, främst industriella färdigprodukter. Åtgärden avser att bromsa

import och konsumtion genom en åtstramning av likviditeten. I vilken ut­

sträckning importen kommer att reduceras blir beroende av en rad fak­

torer, främst den engelska kreditpolitikens restriktivitet samt de utländska

exportörernas möjligheter att lämna sina engelska kunder förlängda leve­

ranskrediter eller direkta lån. Om en sådan kreditgivning kommer till stånd,

begränsas effekten av importdepositionerna till de kostnadsökningar som

detta kan medföra. Storleken av denna kostnadsökning hör i alla händel­

ser bli begränsad.

Mot denna allmänna bakgrund och med de förutsättningar som här an-

getts finns det skäl att räkna med en uppgång av exporten med ca 7 % i vo­

lym. Det har därvid antagits att exporten av råvaror och skogsindustripro­

dukter kommer att utvecklas svagare i år än 1968, då ju utförseln av trä­

varor, papper och järnmalm ökade mycket kraftigt. Detta gäller inte massa­

exporten, där 1969 bedöms bli ett bättre år än 1968, både volym- och pris­

mässigt sett. Även för exporten av verkstadsprodukter samt järn och stål

förutses en påtaglig förbättring, medan övriga större varuområden väntas

öka i ungefär samma takt som i fjol.

Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit att en från den interna­

tionella konjunkturen isolerad utveckling inte är möjlig för någon nation

under en längre tid med hänsyn till den långtgående integration av de

enskilda ländernas ekonomi och produktion, som gradvis växt fram. För

vår politik är därför kravet alltid aktuellt att bevara balansen i betalnings-

relationerna till utlandet och att upprätthålla näringslivets internationella

konkurrenskraft, både på kort och på lång sikt. Dessa krav har i särskilt hög

grad präglat de senaste årens ekonomiska politik i anslutning till konjunk­

turdämpningen i Västeuropa och den klara omsvängningen i de tongivande

industriländernas politik mot en prioritering av pris- och kostnadsstabiliteten.

Viktiga resultat har nåtts i och med att handelsbalansen påtagligt förbätt­

rats och pris- och kostnadsutvecklingen stabiliserats. Samtidigt har produk­

tionsökningen i vårt land kunnat fortsätta, om än i en jämfört med tidigare

år dämpad takt, och sysselsättningen hållits på en internationellt sett hög

nivå. Detta har kunnat åstadkommas inte minst tack vara aktiva åtgärder

för att stimulera produktion och sysselsättning.

10

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Bedömningen av efterfrågeutvecklingen och kapacitetsläget under 1969

tyder på att den ekonomiska tillväxten i vårt land sknlle komma att återgå

till en såsom mera normal betraktad nivå och bli ca 4 % år 1969. Mot bak­

grunden av den bedömning som nu kan göras av den internationella kon­

junkturutvecklingen bör denna tillväxttakt kunna nås utan rubbningar av

den utrikes balansen. Den bör också kunna realiseras med bevarad pris-

och kostnadsstabilitet. Jag vill dock understryka att det sistnämnda förut­

sätter att avtalsrörelsen inte leder till löneökningar, som totalt satt översti­

ger det samhällsekonomiska utrymmet. En förbättring av låglönegrupper­

nas inkomstläge bör eftersträvas. De effekter på prisnivån som detta kan

föranleda får i solidaritetens intresse accepteras men bör så långt möjligt

motverkas genom återhållsamhet på andra områden eller — om detta inte

sker — genom en ökad grad av restriktivitet i den ekonomiska politiken.

En annan för den ekonomiska politikens inriktning avgörande fråga är

om det förbättrade konjunkturläget och den snabbare produktionsökningen

kommer att leda till jämn och full sysselsättning. Under fjolåret inträffade

en förändring av arbetsmarknadsläget i så måtto att efterfrågan på arbets­

kraft steg påtagligt i vissa delar av landet och för vissa kategorier av arbets­

kraft. I storstäderna har på nytt vissa överhettningssymtom kunnat registre­

ras. Däremot har en mattare utveckling kunnat avläsas inom andra områden

med en stegring av arbetslösheten främst i Norrland.

Erfarenheterna från 1960-talets tidigare år visar dock att bristen på re­

gional balans på arbetsmarknaden inte kan avlägsnas genom en allmänt ex­

pansiv politik. En sådan politik löper risken att framkalla akut arbetskrafts­

brist och snabba kostnadsstegringar inom vissa regioner och produk­

tionsområden. I dagens läge, då arbetslösheten har ett mycket starkt sam­

band med omställningsproblemen inom vissa geografiskt avgränsade nä­

ringar, främst skogssektorn, skulle sådana konsekvenser vara ett oaccep­

tabelt högt pris för den geografiska rörlighet på arbetsmarknaden som

måste uppnås. I stället bör politiken vara allmänt stram och inriktas på

alt inom ramen för arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken samt närings­

politiken göra direkta insatser för ny och varaktig sysselsättning. Det bud­

getförslag som nu läggs fram präglas i hög grad av denna inriktning.

Industrins investeringar har efter den kraftiga ökningen åren 1965 och

1966 legat på en i stort sett oförändrad nivå. Den senaste enkäten bland

industriföretagen tyder på en oförändrad investeringsvolym också under

1969. Det är, mot bakgrunden av det faktiska kapacitetsutnyttjandet och av

efterfrågeutvecklingen, i och för sig förklarligt att industrins investeringar

under de senaste åren varit i stort sett oförändrade. Den snabba effektivitets­

ökning och rationalisering som ägt rum visar å andra sidan att det inom

ramen för industrins årliga investeringsinsats på ca 10 miljarder kr. sker en

betydande utveckling och förnyelse av produktionsutrustningen.

I ett mera långsiktigt perspektiv och inte minst mot bakgrunden av de

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

11

strukturproblem med avseende på den externa balansen, som jag senare kom­

mer att beröra, ter det sig angeläget att den svenska industrins produktions­

kapacitet fortsätter att byggas ut. För politikens inriktning på kort sikt upp­

står då frågan om en ökad investeringsbenägenhet är avhängig av att in­

dustrin tillförs väsentligt större vinster. Först bör konstateras att den eko­

nomiska politikens möjligheter att direkt påverka vinstmarginalerna är be­

gränsade. Dessa bestäms i allt väsentligt av pris- och kostnadsutvecklingen.

Eftersom regeringens politik måste vara inriktad på att upprätthålla en ef­

fektiv konkurrens och största möjliga prisstabilitet kan det inte gärna häv­

das att dessa för konsumenter och löntagare betydelsefulla strävanden skulle

uppges för att via en inflationistisk politik skapa en kraftig vinstkonjunktur

för näringslivet. Det skulle dessutom direkt försämra exportindustrins situa­

tion. Inte heller överensstämmer det med strävandena att nå en jämnare

fördelning av inkomster och förmögenheter. Den ekonomiska politikens

väsentligaste insats för att i företagen skapa tillförsikt inför framtiden och

en rimlig grad av lönsamhet är därför att upprätthålla full sysselsättning

och snabb ekonomisk tillväxt inom ramen för en balanserad ekonomi.

Mot bakgrund av berörda utvecklingstendenser och överväganden har re­

geringen funnit att någon ändring av den ekonomiska politikens allmänna

inriktning inte är motiverad. Alltfort ter det sig således befogat att bedriva

en generellt sett stram efterfrågepolitik. Det budgetförslag som nu läggs

fram är utformat i detta syfte och innebär återhållsamhet i utgiftsökning­

arna. Därigenom kan det statliga upplåningsbehovet nedbringas för budget­

året 1969/70 utan att några skattehöjningar behöver tillgripas. Samtidigt

måste den höga handlingsberedskapen för selektiva och snabbt verkande åt­

gärder bibehållas, om extern eller inhemsk efterfrågan inte växer tillräck­

ligt snabbt för att tillgodose de uppställda målen för tillväxt och sysselsätt­

ning. Skulle å andra sidan efterfrågan växa snabbare än väntat, bl. a. därför

att industriinvesteringarna på nytt skjuter fart, måste politiken i det läget

vara tillräckligt flexibel för att fortfarande ge utrymme för ett högt bo­

stadsbyggande och växande kommuninvesteringar och för att bibehålla en

väl fungerande kreditmarknad. Detta visar att resurserna inte i förväg kan

intecknas genom en generell efterfrågestimulans via finanspolitiken.

En viktig uppgift för den ekonomiska politiken under senare år har varit

att åstadkomma en sådan inriktning av resursernas användning att under­

skottet i utrikeshandeln gradvis kunnat nedbringas. Sedan 1965 har han­

delsbalansens underskott minskat till hälften och bör, med den politik re­

geringen här förordat, reduceras ytterligare i år. Vikten av att detta syfte

uppnås understryks av att nettoutbytet i fråga om tjänster och transfere­

ringar till utlandet synes utvecklas i riktning mot ett underskott.

Denna utveckling, som pågått sedan mitten av 1950-talet men som accen­

tuerats under de senaste åren, sätter en gräns för den takt vari den in­

hemska efterfrågan kan expandera. Under en tid kan visserligen ett under­

12

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

skott i bytesbalansen accepteras med hänsyn till såväl Sveriges starka va­

lutaställning som att kapitaltransaktionerna synes leda till ett ganska bety­

dande valutainflöde. Det ter sig dock ofrånkomligt att politiken på sikt

inriktas på att nå en markant förbättring av handelsbalansen, varigenom

tjänste- och transfereringsbetalningarna kan finansieras.

För att en sådan förbättring skall kunna uppnås utan negativa konsekven­

ser för sysselsättning och ekonomisk tillväxt krävs en bibehållen och i vissa

fall förstärkt konkurrenskraft hos det svenska näringslivet. Skall det vara

möjligt att framgångsrikt möta kraven i dessa hänseenden är det nödvän­

digt att vår inhemska pris- och kostnadsutveckling, sedd i relation till exi­

sterande skillnader i produktivitetsförhållanden, inte väsentligt avviker från

förhållandena i de länder med vilka vi konkurrerar på export- och import­

sidan.

Det bör härvid också beaktas att det inte ter sig givet att de utlandskon-

kurrerande näringarna i framtiden kommer att arbeta på marknader med

stigande priser. Den ökade inriktningen på pris- och kostnadsstabilitet i fler­

talet av våra konkurrentländer anger att konkurrensklimatet kan komma att

hårdna både generellt sett och på marknader där hittills en del av den in­

hemska kostnadsstegringen täckts av stigande världsmarknadspriser.

Om en tillfredsställande real löneutveckling under dessa förhållanden

skall kunna uppnås måste produktiviteten även i fortsättningen bringas att

öka snabbt. Liksom hittills torde detta inte kunna uppnås enbart genom

rationalisering, utveckling av ny teknik och bättre organisation i bestående

företag. En väsentlig del av produktivitetsökningen måste ske genom en

fortsatt strukturomvandling som skapar effektivare och konkurrenskraf­

tigare produktionsenheter.

Denna strukturomvandling ställer störa krav på både samhället och nä­

ringslivet samt arbetsmarknadens organisationer. För samhället innebär det

att arbetsmarknads- och näringspolitikens alla resurser måste mobiliseras

för att så långt möjligt säkra sysselsättning och inkomstmöjligheter för de

människor som blir berörda av förändringarna. Avgörande för framgång i

dessa hänseenden är att nya och mer produktiva sysselsättningsmöjligheter

skapas. Även om betydande och snabbt växande insatser görs från både sam­

hällets och företagens sida bör förändringarna inte ske snabbare än vad re­

surserna medger. Det betyder bl. a. att man inte kan bortse från lönsamhets-

och kostnadsutvecklingen inom relativt svaga branscher. Det finns således

en gräns för takten i strukturomvandlingen, om kraven på full sysselsätt­

ning och personlig trygghet skall kunna tillgodoses. Denna synpunkt får sin

speciella tyngd mot bakgrund av den snabbt ökande importkonkurrensen

från länder med låga löner. En annan viktig slutsats är att den aktiva nä­

ringspolitikens instrument och metoder snabbt måste byggas ut och för­

bättras. Här pågår arbetet på en rad områden: ekonomisk planering, regio­

nal utvecklingspolitik, samordning och stöd till teknisk utveckling och

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

13

14

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

forskning samt en effektivare statlig företagssektor. Likaså måste arbets­

marknadspolitiken fortsätta att byggas ut.

Vidare måste resurser i tillräcklig grad överföras till exportnäringarna

och andra med utlandet konkurrerande sektorer så att existerande export­

utrymme fullt ut kan tas till vara. Utbyggnaden av den utlandskonkurreran­

de delen av näringslivet, främst industrin, måste således också i fortsätt­

ningen ges prioritet. Detta sker bl. a. genom kreditpolitiken och regleringen

av byggandet. Övergången till mervärdeskatt bör vidare innebära en gene­

rell investeringsstimulans. Jag avser dessutom att senare detta år lägga fram

de förslag om gynnsammare avskrivningsregler för bl. a. industrifastigheter,

som föranleds av företagsskatteutredningens betänkande. I statsverkspropo­

sitionen ingår även ett förslag i miljövårdande och sysselsättningsfrämjan­

de syfte om ett investeringsbidrag på högst 25 %, vilket utgår till industri­

företag', som investerar i reningsanordningar. Eftersom villkor för bidrag

skall vara att av arbetsmarknadsmyndigheterna anvisad arbetskraft i viss ut­

sträckning används, har förslaget ett tredubbelt syfte: att förbättra miljön,

att skapa sysselsättning och att stimulera till ökade industriinvesteringar.

Programmet innebär en statsbidragsgivning under en femårsperiod om

250 milj. kr., som således medger investeringar för de angivna ändamålen

på minst en miljard kr. Sammantagna bör de olika åtgärderna i kombina­

tion med en snabb och balanserad ekonomisk tillväxt utgöra en betydelsefull

stimulans för en fortsatt industriell expansion i vårt land.

Budgetpolitiken

Budgetutvecklingen under nu löpande budgetår kännetecknas av en något

större ökning av utgifterna än tidigare beräknat. Däremot ansluter sig stats­

inkomsternas utveckling mycket nära till de tidigare kalkylerna. Statens

upplåningsbehov blir härigenom omkring 3,5 miljarder kr. mot tidigare

beräknat 2,9 miljarder kr. Då budgetpolitiken för 1968/69 utformades för

ungefär ett år sedan var utgångspunkten bl. a. att genom en generellt sett

stram politik vidmakthålla en tillräcklig grad av handlingsberedskap. Jag

anförde i den reviderade finansplanen föregående år att budgetpolitiken

visat sig utgöra ett smidigt och snabbt verkande instrument för en efter-

frågestyrning, koncentrerad till bestämda områden och perioder, men att

en förutsättning för att denna politik skulle lyckas var att det möjliga expan-

sionsutrymmet inte redan på förhand intecknades. Utgiftspolitiken inne­

varande budgetår utgör en bekräftelse på nödvändigheten av ett sådant

manöverutrymme. Av den totala utgiftsökning på i runt tal 600 milj. kr.

som tillkommer utöver den tidigare beräknade hänför sig nämligen en be­

tydande del eller i runt tal 300 milj. kr. till ökade insatser på arbetsmark­

nadspolitikens område som motiveras av sysselsättningens utveckling.

Den ökade statsupplåningen har på den under fjolåret snabbt expanderan-

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

15

Tabell 2. Totalbudgeten 1967/68—1969/70. Milj. kr.

1967/68 Utfall

1968/69 Nu beräknat utfall

1969/70 Statsverks­ propositionen

36 347

39 355

41 955

33 416

35 855

39 465

- 2 931

- 3 500

- 2 490

de kreditmarknaden kunnat genomföras utan störningar för näringslivets och bostadsbyggandets kreditförsörjning. Generellt sett torde också kom­ munernas kreditförsörjning ha förlöpt utan svårigheter. Kommunernas lik­ viditet som 1967 förbättrades väsentligt fortsatte även 1968 att förbättras, om än i lägre grad än året innan. Det bör påpekas att den ökade statsupp- låningen endast tog en mindre del av den totala kreditexpansionen i anspråk. Det hör också till bilden att en del av det statliga utgiftsöverskottet kan åter­ föras på ökad utlåning. Statens finansiella sparande var sålunda i stort sett oförändrat mellan 1967 och 1968.

Det budgetförslag som nu läggs fram innebär att den statliga upplåning­ en reduceras i förhållande till innevarande budgetår. En minskning av upp­ låningen har bedömts nödvändig av flera skäl. Sålunda förutses en om­ svängning i näringslivets investeringar från en minskning med närmare 4 % förra året till en lika stor ökning i år. Vidare kan kommunernas investe­ ringar antas öka i inte oväsentligt högre takt än under 1968 samtidigt som bostadsbyggandet ökar med 3 % i volym. Det bör dessutom tilläggas, att omsvängningen i näringslivets investeringar blir ännu mera påtaglig om industriinvesteringarna skulle öka i stället för att ligga oförändrade såsom räknats med i försörjningsbalansens kalkyler. Jag återkommer längre fram till den frågan.

Årets budgetförslag innebär att utgifterna ökar med 2,6 miljarder kr. eller närmare 7 % i förhållande till den utgiftsnivå som nu beräknas för inne­ varande budgetår. Som jag redan understrukit har utgiftsprövningen varit allmänt restriktiv och nya insatser begränsats till etL fåtal prioriterade ända­ mål.

Statsinkomsternas utveckling innevarande budgetår följer mycket nära de kalkyler som tidigare gjorts. Inkomstökningen beräknas till 2,4 miljarder kr., vilket representerar en större ökning än föregående budgetår. För nästa budgetår beräknas inkomsterna stiga i snabbare takt eller med 3,6 mil­ jarder kr., dvs. med 10 %. Den högre ökningstakten beror inte på en snabba­ re ökning av skatteunderlaget utan sammanhänger väsentligen med att en omsvängning väntas i betalningarna av överskjutande skatt och kvarstående skatt. Jag vill understryka att prognosen särskilt i denna del är behäftad med betydande osäkerhetsmarginaler.

Bortsett från en främst av trafikpolitiska skäl motiverad justering av

skatten på tyngre släpfordon fr. o. m. den 1 januari 1970 föreslås inga

ändringar i beskattningen.

Som jag tidigare anfört innebär den planerade utgiftspolitiken i förening

med den väntade inkomstutvecklingen att statens upplåning minskar. Upp-

låningsbehovet beräknas till ca 2,5 miljarder kr. vilket är ca en miljard kr.

mindre än den nu förutsedda nivån för löpande budgetår. Ett annat uttryck

för budgetens stramhet är att statens finansiella sparande ökar kraftigt. Det

bör dock betonas att utgiftsberäkningen är ofullständig eftersom några löne­

höjningar för de statligt anställda inte kunnat inräknas. Vidare tillkommer

regelmässigt utgiftsökningar på tilläggsstat.

Statens och den statsunderstödda verksamhetens ianspråktagande av rea­

la resurser för konsumtion förutses stiga med ca 5 % eller i ungefär sam­

ma takt som innevarande budgetår. Investeringarna däremot beräknas kom­

ma att ligga på en ungefär oförändrad nivå.

Sysselsättningspolitiken

I syfte att skapa fler arbetstillfällen och öka efterfrågan på arbetskraft

samt för att utjämna regionala olikheter i arbetsmarknadsläget har un­

der 1968 en mycket aktiv sysselsättningspolitik bedrivits.

Under vintern 1967—68 ökade de arbetsmarknadspolitiska insatserna i

form av beredskapsarbeten, utbildning, skyddad sysselsättning m. m. kraf­

tigt. Tillsammans med tidigareläggning av statliga och kommunala indu­

stribeställningar, frisläpp av investeringsfonder samt ökat byggande ska­

pade dessa åtgärder sysselsättning för ca 100 000 personer under hög- och

senvintern.

Under våren förbättrades sysselsättningsläget successivt genom den

ökade ekonomiska aktivitet som normalt inträffar under denna årstid. Ar­

betslösheten sjönk men låg under sommarmånaderna kvar på en säsong­

mässigt hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft ökade. Antalet lediga platser

hade enligt säsongrensad statistik stigit redan från slutet av 1967 och

under våren blev ökningen markant.

I syfte att stimulera sysselsättningen inför vintern 1968—69 beslöts un­

der våren och försommaren ytterligare en rad åtgärder. Bland dessa in­

gick statliga industribeställningar, nya frisläpp av investeringsfonder samt

ökat bostadsbyggande och offentligt byggande. Generell befrielse från in-

vesteringsavgiften på oprioriterat byggande medgavs i skogslänen för byg­

gen med en kostnad under 5 milj. kr. I syfte att få en smidig övergång

när investeringsavgiften upphörde den 1 oktober tillämpades dessutom ett

generöst dispensförfarande under sommaren. Under hösten ägde ytter­

ligare påslag av bostadsbyggandet rum.

Effekten av dessa åtgärder och den allmänt ökade efterfrågan på arbets­

16

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

marknaden kan avläsas i arbetsmarknadsstatistiken för sista kvartalet

1968. Antalet lediga platser var då ca 30 % högre än motsvarande kvartal

1967. Den registrerade arbetslösheten var i december inte oväsentligt

lägre än samma månad ett år tidigare. Dessutom bör beaktas att det äldre­

stöd som infördes den 1 juli 1968 tillsammans med den uppsökande arbets­

marknadspolitiken fått till följd att arbetslösa som tidigare inte alls eller

bara sporadiskt haft kontakt med arbetsförmedlingen nu i stigande ut­

sträckning anmäler sig som arbetssökande.

Till det förbättrade läget har också bidragit den minskade omfattningen

av nedläggningar och driftsinskränkningar under 1968. Under perioden

januari—november anmäldes till arbetsmarknadsmyndigheterna varsel om

sådana omfattande 20 600 personer mot 23 100 personer motsvarande period

ett år tidigare. Nedgången hänför sig helt till minskad nedläggning av fö­

retag. Fortfarande ligger dock antalet varsel på en hög nivå jämfört med

den tidigare delen av 60-talet. Flertalet av dem som blivit arbetslösa till

följd av nedläggningar och driftsinskränkningar har dock snabbt kunnat

erhålla ny anställning. En särskild studie, som avser inte bara anställda i

företag som varslar enligt särskilda regler, utan som omfattar samtliga för­

värvsarbetande har utförts av arbetsmarknadsstyrelsen. Den visar att ca

150 000 personer under 1967 friställdes på grund av att företagets drift in­

skränktes eller helt lades ned. Inemot 60 000 fick arbete omedelbart medan

9 000 saknade sysselsättning ännu efter ett halvår.

Det gynnsammare arbetsmarknadsläge som inträdde under 1968 väntas

bestå under 1969. I storstadsområdena råder hög efterfrågan på arbets­

kraft och vissa industrier rapporterar svårigheter att rekrytera personal,

t. ex. varven och bilindustrin. På byggarbetsmarknaden bör den samman­

lagda effekten av ökad investeringsaktivitet i näringslivet samt den höga

igångsättningen av bostadslägenheter leda till en totalt sett förbättrad

situation med i huvudsak ianspråktagna resurser.

Generellt bör för 1969 gälla att de arbetssökande har flera arbetstill­

fällen att välja mellan än vad som varit fallet under 1968. Uppgången av

efterfrågan på arbetskraft kommer emellertid liksom under 1968 sanno­

likt att vara mest markerad i storstadslänen samt i övriga syd- och mel­

lansvenska län. Däremot väntas inte konjunkturuppgången påtagligt för­

bättra arbetsmarknadsläget för skogslänens del.

Statens utgifter för arbetsmarknadspolitiska insatser har i anslutning

till konjunkturnedgången ökat mycket kraftigt de båda senaste budgetåren.

Enligt det nu framlagda budgetförslaget ökar insatserna för arbetsmark­

nadspolitiken ytterligare trots övergången till ett generellt förbättrat arbets­

marknadsläge.

Den stigande ambitionsnivån inom arbetsmarknadspolitiken har sedan

flera år lett till successivt ökade utgifter oberoende av variationer i kon­

junkturläget. Två förhållanden medverkar härtill. För det första råder

2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

17

regionala skillnader i aktiviteten inom näringslivet vilket ställer höga krav

på arbetsmarknadspolitikens anpassningsförmåga. För det andra har vid­

gade insatser för de äldre och de handikappade på arbetsmarknaden an­

setts nödvändiga.

Åren 1965—1966 kunde en tendens till utjämning i sysselsättningshän-

seende mellan skogslänen och övriga län registreras. Denna utveckling har

nu åter brutits. Skogslänen svarar vid slutet av 1968 för bortåt hälften

av den registrerade arbetslösheten trots mycket betydande insatser i form

av beredskapsarbeten och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den ök­

ning av arbetskraftsefterfrågan som ägt rum under 1968 har även kom­

mit skogslänen till del men i mindre grad än landet i övrigt.

Det kan sålunda konstateras att de särskilda åtgärder i form av ökade

beredskapsarbeten, frisläpp av investeringsfonder m. m. som stöder syssel­

sättningen i Norrland inte förmått i tillräcklig grad motverka en försva­

gad utveckling av sysselsättningen inom skogsbruket och skogsindustrin.

Lokaliseringsstödet har givit goda resultat men har haft att balansera

effekten av en omfattande rationalisering inom skogsnäringarna. Å andra

sidan har svårigheterna på arbetsmarknaden i skogslänen lättats av den

ökade regionala rörlighet som framträtt de senaste åren.

Svårigheterna är störst för personer med handikapp samt äldre och därmed

i allmänhet lokalt bunden arbetskraft. Då nyrekryteringsbehovet i ökad ut­

sträckning avser yrkesutbildade och dessutom är koncentrerat till vissa om­

råden är det de nämnda kategorierna som har besvärligast att få arbete.

Även om arbetsmarknaden visat stor förmåga att ta emot personer som blivit

arbetslösa har den ökade omställningen i näringslivet lett till problem

för dessa grupper. Den senaste arbetskraftsundersökningen tyder på en för­

sämring av de äldres möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Per­

soner med handikapp som sökt arbete genom arbetsvärden har i ökad ut­

sträckning måst hänvisas till skyddad sysselsättning.

Budgeten har på det arbetsmarknadspolitiska området utformats mot

denna bakgrund. Ansträngningarna fortsätter att genom utbildning och

särskild sysselsättning förbättra läget för de på arbetsmarknaden handi­

kappade. Anslaget till särskilda beredskapsarbeten räknas upp med 105

milj. kr. Den halvskyddade sysselsättningen beräknas få en fördubblad

omfattning jämfört med innevarande budgetår eller 5 000 platser. Den

rörlighetsfrämjande politiken ges ökade resurser. Arbetsmarknadsutbild­

ning beräknas komma att beröra 95 000 personer budgetåret 1969/70.

Genom beslut av 1967 och 1968 års riksdagar vidgades femårsramen för

lokaliseringsinsatser från 750 till 1 000 milj. kr. Nu föreslås en ny ut­

ökning med 100 milj. kr. till 1 100 milj. kr. för att göra det möjligt att

ta tillvara de ekonomiskt försvarliga lokaliseringsprojekt som beräknas

föreligga. Även de statliga företagen skall i fortsättningen kunna få loka­

liseringsstöd.

18

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Arbetet på att stärka det statliga företagandet i skogslänen pågår i en särskild delegation i industridepartementet. I inrikesdepartementet har ett omfattande material sammanställts i den s. k. Länsplanering 67. Plane- riksverksamheten bör skapa förutsättningar för en ökad samordning av samhällets och näringslivets insatser på det kommunala och regionala planet.

Försörjningsbalans, prisutveckling och bytesbalans

I följande försörjningsbalans sammanfattas den produktionstillväxt och resursanvändning som med beaktande av den ekonomiska politikens effek­ ter kan förutses för 1969.

Bruttonationalprodukten beräknas i den preliminära nationalbudgeten öka med ca 4 % mot 3,5 % under 1968. Tillväxttakten i vår ekonomi skulle därmed bli ungefär densamma som genomsnittet för Västeuropa. Jag vill i detta sammanhang peka på att även under 1969 tas en standardökning ut­ över produktionsökningen ut i form av förkortad arbetstid. Även det faktum att produktivitetsökningen i den offentliga sektorn inte med nu­ varande metoder kan statistiskt mätas medför att den reala tillväxten i vår levnadsstandard underskattas i nationalräkenskaperna. Denna faktor är särskilt betydelsefull när den offentliga sektorns andel växer.

Den totala inhemska efterfrågan väntas öka med nära 4,5 %, vilket är något mer än under 1968. Ökningen förklaras huvudsakligen av ett omslag i näringslivets investeringar och en snabbare lageruppbyggnad.

Näringslivets investeringar, som 1968 minskade med närmare 4 %, väntas 1969 öka med samma tal. Omslaget betingas främst av att handelns in­ vesteringar ökar kraftigt, eller med 12 %, att jämföra med en nedgång med 10 % under 1968. Fluktuationerna sammanhänger med införandet resp. avvecklingen av investeringsavgiften.

Industrins investeringar har i försörjningsbalansen antagits ligga kvar på 1968 års nivå. Det föreligger dock en råd omständigheter som tyder på möjligheten av en mera gynnsam utveckling under 1969. Mot bakgrund av den väntade efterfrågeökningen och exportutvecklingen är en fortsatt hög tillväxt av industriproduktionen sannolik, vilket successivt bör leda till ett högre kapacitetsutnyttjande. Samtidigt väntas för exporten av vissa varuslag en bättre prisutveckling än under senare år. Företagens likvidi- tetssituation är dessutom bättre än på länge.

Till detta kommer, som jag tidigare anfört, att vissa särskilda åtgär­ der vidtas, som bidrar till att skapa ett gynnsamt investeringsklimat. Mot bakgrund av det ovan anförda förefaller en uppgång i industrins investe­ ringar kunna komma till stånd, ehuru det inte är möjligt att närmare ange tidpunkten för denna. Den prognos om oförändrade industriinveste-

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

19

20

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Tabell 3.

Preliminär försörjningsbalans för

år 1969

1968

Förändring 1968—1969

Miljarder kr.

Miljarder kr. i proc. volym-

1968 årspriser förändring

Tillgång...............................................................................

167,8

+

7,6

+

4,5

Bruttonationalprodukt .................................................

141,4

+

5,7

+

4,0

Import ...............................................................................

26,4

+

1,9

+

7,0

Användning .......................................................................

167,8

+

7,6

+

4,5

Bruttoinvestering ..........................................................

45,0

+

1,7

+

3,5

därav: näringsliv..........................................................

17,6

+

0,7

+

4,0

stat ..................................................................

9,4

0

0

kommuner .....................................................

8,5

+

0,7

+

8,5

bostäder ..........................................................

9,6

+

0,3

3,0

Lagerförändring ..............................................................

0,4

+

0,8

Privat konsumtion..........................................................

73,0

+

2,3

_L

3,0

Offentlig konsumtion.....................................................

24,0

+

1,4

+

6,0

Tjänstenetto ..................................................................

0,1

— 0,3

7,0

Export...............................................................................

25,3

+

1,7

ringar som intagits i försörjningsbalansen får emellertid anses vara en myc­

ket försiktig bedömning.

Kommunerna svarar för en betydande investeringsökning även under 1969.

Byggnadsinvesteringarna ökar här särskilt snabbt eller med 9 %. Vid sidan

av sjuk- och hälsovården är väg- och gatubyggandet den mest expansiva

delen inom den kommunala sektorn.

De statliga investeringarna förutses bli oförändrade under 1969 efter en

ökning med 8,5 % 1968. Utvecklingen sammanhänger med att anskaffning

av militär materiel tidigarelagts i konjunktur ut jämnande syfte.

Investeringarna i bostäder väntas öka med 3 %. För 1969 har räknats med

en igångsättning på 103 000 lägenheter. Härvid kommer tyngdpunkten liksom

under 1967 och 1968 att förläggas till andra och tredje kvartalen för att nå

den från sysselsättningssynpunkt lämpligaste fördelningen.

Totalt väntas byggnadsinvesteringarna öka med 4 %. Ett byggande av

denna omfattning kan realiseras inom ramen för de tillgängliga produktions­

resurserna. Skulle det visa sig att efterfrågan inom byggnadssektorn över­

skattats finns det angelägna projekt som kan aktualiseras för att utnyttja

den tillgängliga kapaciteten. Jag vill i detta sammanhang framhålla det be­

tydande värde som ligger i att kunna bibehålla den balans som uppnåtts på

byggmarknaden med hänsyn till de starka önskemål som föreligger att sta­

bilisera kostnadsutvecklingen och därmed hålla tillbaka hyresstegringar i

nyproduktionen av bostäder.

Lageruppbyggnaden förutses försiggå i snabbare takt 1969 än under 1968.

Den största ökningen väntas inom verkstadsindustrin.

Den offentliga konsumtionen antas öka med ca 6 %. I likhet med vad

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

21

Tabell 4. Bytesbalansen 1966—1969. Milj. kr.

1966

1967

1968

(prel.)

1969

(prognos)

Export ..........................................................

Import ..........................................................

22 071

23 704

23 422

24 319

25 342

26 380

27 530

28 325

Handelsbalans

-

1633

-

897

-

1038

-

795

Sjöfartsnetto...................................................

Turistnetto.....................................................

Övriga tjänster, m. m. netto ...................

Transfereringar.............................................

1 652

-

741

-

450

-

129

1 803

-

920

-

487

-

268

1 875

- 1 075

-

713

-

362

1 925

- 1225

-

900

-

500

Korrigeringspost1........................................

675

750

825

900

Bytesbalans

- 626

-

19

-

488

-

595

1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

som varit fallet under senare år torde den kommunala expansionen bli snab­

bare än den statliga.

Den privata konsumtionen beräknas stiga med drygt 3 % i volym. Särskilt

stora ökningar förutses för bilar och övriga kapitalvaror samt utlandsresor.

De åtgärder, som under senare år vidtagits för att stabilisera priser och

kostnader, fullföljs genom den tidigare beskrivna politiken. Uppgången i

konsumentpriserna beräknas därigenom för andra året i följd kunna be­

gränsas till ca 2 %. En utgångspunkt för prisprognosen har varit ett anta­

gande om ungefär samma löneutveckling som under 1968.

Jag har i det föregående understrukit att balans i utrikeshandeln och en

tillfredsställande valutareserv är avgörande faktorer för den ekonomiska

politikens utformning.

1 enlighet med den gjorda bedömningen av den internationella efterfråge-

utvecklingen kan exporten beräknas öka med 7 % under 1969. Fartyg, verk-

stadsprodukter, järn och stål förväntas utgöra de mest expansiva inslagen.

Trävaror, papper och malm beräknas öka avsevärt långsammare än under

1968 till följd av att lageruppbyggnaden i köparländerna upphör.

Med ledning av den förväntade produktions- och efterfrågetillväxten kan

importvolymen beräknas stiga med ca 7 % 1969. Importökningen samman­

hänger med att näringslivets investeringar och lageruppbyggnad, som båda

väntas öka, är ganska importkrävande.

Med hänsyn till en antagen förbättring av terms of träde — exportpriserna

beräknas stiga med 1,5 % mot 0,5 % för importen — förväntas en minsk­

ning av handelsbalansens underskott med närmare 250 milj. kr. Vidare ökar

sjöfartsnettot något. Mot de nämnda förbättringarna skall ställas ett ökat

underskott i turistbalansen samt i nettot för övriga tjänster och transfere­

ringar.

De olika posterna i bytesbalansen är omgivna av tämligen vida osäkerhets­

22

marginaler. Sedan länge har valutareservens faktiska utveckling varit bättre

än vad som indikeras av nettot av kända kapitaltransaktioner och de statis­

tiskt registrerade posterna i bytesbalansen. Därför har sedan några år till­

baka redovisats en särskild korrigeringspost. För åren 1966—1968 upp­

skattas denna till omkring 675—825 milj. kr. resp. år. En korrigeringspost

av denna storlek, som innebär en uppjustering jämfört med tidigare be­

räkningar, är konsistent med valutareservens utveckling under senare år.

Sedan 1965 har valutareserven varit i stort sett oförändrad.

Totalt sett förutses en måttlig försämring av bytesbalansen under 1969.

Prognosen måste förses med de reservationer som följer av bl. a. svårighe­

terna att under rådande förhållanden förutse världshandelns utveckling.

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Fördelningspolitiken

En jämnare inkomst- och standardfördelning är ett viktigt politiskt mål.

Det kan förverkligas endast under förutsättning av samhällsekonomisk ba­

lans med full sysselsättning och hög tillväxt i produktionen. Den snabba

omvandling av det svenska samhället som krävs för fortsatt tillväxt inrym­

mer emellertid också risker för att individer och grupper lämnas efter i den

ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. Det är därför en viktig

samhällsuppgift att aktivt och målmedvetet stödja dessa grupper och sam­

tidigt medverka till en överlag jämnare inkomst- och standardfördelning.

Årets budgetförslag för på en rad områden detta arbete vidare. En ny

kraftig utbyggnad föreslås av arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.

Den syftar såväl till att skapa sysselsättning för människor som tidigare

stått utanför arbetsmarknaden som till att komma till rätta med de svårig­

heter, som uppstått för vissa grupper och i vissa delar av vårt land i sam­

band med förändringarna i näringslivet. Insatserna förstärks särskilt för

de handikappade, den äldre arbetskraften och för utbildning, som skall

ge nya och bättre sysselsättningsmöjligheter. Därtill kommer att den stigan­

de sysselsättningen i övriga delar av landet underlättar en lösning av dessa

problem dels genom att fler arbetstillfällen blir tillgängliga dels genom att en

ökad andel av arbetsmarknadspolitikens resurser kan användas för regionala

insatser.

Det är vidare uppenbart att socialpolitiken alltfort har en stor uppgift att

fylla som instrument för en jämnare fördelning av inkomster och standard.

Det sociala reformverket byggs vidare genom förslag om ett nytt program

för årliga höjningar av folkpensionerna. Reglerna för familjebostadstilläggen

förbättras för de lägre inkomsttagarna. Statens stöd till utbyggnaden av

barntillsynen expanderar snabbt.

Skatteutjämningsbidragen till kommunerna framstår som ett alltmer be­

tydelsefullt inslag i en politik, som syftar till en jämnare fördelning av eko­

nomiska resurser.

Av strategisk betydelse för inkomstutjämningen på längre sikt är utbild­

ningen. En ständigt växande del av den offentliga sektorns resurser har av­

delats för en utbyggnad av utbildningsväsendet. Detta kommer till klart

uttryck också i den nu framlagda budgeten. Av den totala utgiftsökningen

avser nära en tredjedel utbildningsområdet. Den fortgående snabba expan­

sionen har möjliggjorts bl. a. genom de studiesociala åtgärder som statsmak­

terna genomfört. I år föreslås förbättringar av studiestödet för såväl barn­

familjer i lägre inkomstlägen som vuxenstuderande.

Möjligheterna att också i fortsättningen bedriva en fördelningspolitik, som

skapar större jämlikhet, är i hög grad beroende av att den ekonomiska po­

litiken förs med en sådan fasthet att såväl den yttre som den inre balan­

sen upprätthålls. Den senaste tidens erfarenheter från andra länder under­

stryker åter detta faktum. En fortsatt ekonomisk utveckling av det slag som

uppnåddes 1968 förbättrar förutsättningarna för att fördelningspolitikens

syften skall kunna realiseras. Prisstegringarna dämpas, sysselsättningen för­

bättras och produktionen ökar i snabbare takt.

Utgiftsprogrammet

Budgetarbetet inför 1969/70 har bedrivits mot bakgrund av de statsfinan-

siella utvecklingstendenserna, vars huvuddrag jag tecknat i bl. a. 1968 års

reviderade finansplan. Jag framhöll där att den offentliga utgiftsprövningen

med hänsyn till övriga anspråk på de totala resurserna i första hand måste

inriktas på att genomföra de grundläggande reformkraven och att resursin­

satsen måste koncentreras till de områden, där de från välfärdssynpunkt

viktigaste resultaten kunde uppnås.

Denna allmänna bakgrund för utgiftsprövningen inför budgetåret 1969/70

skisserades redan i de anvisningar för myndigheternas anslagsframställning­

ar som Kungl. Maj :t utfärdade i mars 1968. I dessa underströks att den all­

männa ekonomiska utvecklingen i förening med det budgetläge som kunde

förutses för de närmaste åren nödvändiggjorde återhållsamhet i fråga om

åtgärder och förslag som innebar ökade anspråk på statsbudgeten. I syfte

att underlätta avvägningen av anslagen på olika områden föreskrevs i an­

visningarna att myndigheterna i sina anslagsframställningar skulle redovisa

hur de själva prioriterade sina behov. En gradering av framförda önskemål

i olika prioritetsgrupper föreskrevs för i princip samtliga fall där begärda

anslag översteg riksstaten för budgetåret 1968/69.

Petitaanvisningarnas föreskrifter om restriktivitet medförde totalt sett

inte någon dämpning av myndigheternas krav på anslagsökningar jämfört

med 1967. Relativt omfattande begränsningar av myndigheternas expansions-

planer på olika områden har därför måst vidtas. Den föreskrivna angelägen-

hetsgraderingen av kraven genomfördes av myndigheterna mer eller mindre

fullständigt beroende på arten av de ändamål som anslagen avsåg. I fråga

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

23

om anslagen till avlöningar och omkostnader, s. k. myndighetsanslag, hade

den avsedda angelägenhetsgraderingen i betydande utsträckning genom­

förts. I dessa fall torde en bättre vägledning än tidigare ha erhållits för att

tillgodose de krav som av myndigheterna själva ansetts vara mest angelägna.

Jag kommer senare denna dag vid min anmälan av vissa punkter i bilaga

2 till statsverkspropositionen: För flera huvudtitlar gemensamma frågor att

närmare redogöra för den pågående försöksverksamheten med programbud-

getering och vissa därmed sammanhängande frågor. Som ett led i anpass­

ningen mot programbudgetering föreslås i årets statsverksproposition vissa

anslagstekniska förändringar. Dessa innebär, som jag också närmare redo­

visar i det följande under avsnittet Särskilda frågor, bl. a. att pensions- och

andra socialförsäkringskostnader, den allmänna arbetsgivaravgiften samt

lokalhyror skall belasta de enskilda anslagen. Den nya anslagstekniken med­

för att berörda enskilda riksstatsanslag för 1969/70 inte är direkt jämför­

bara med motsvarande anslag för 1968/69 och tidigare. För budgetens total­

summa är skillnaden jämfört med nuvarande anslagsteknik relativt obetyd­

lig, eftersom pensionsutgifter m. m. och socialförsäkringskostnader samt lo­

kalkostnader även nu belastar budgeten i form av särskilda samlingsanslag

på civildepartementets huvudtitel eller, i fråga om lokalkostnaderna, på sär­

skilda anslag under varje huvudtitel.

I följande tabell redovisas utgifterna i årets budgetförslag grupperade efter

ändamål. I tabellen anges också utgiftsförändringar i förhållande till riks-

staten för innevarande budgetår. En direkt jämförelse av anslag i riksstats-

förslaget med anslag i riksstaten för 1968/69 är, som jag nyss påpekat, inte

möjlig. På grund härav har för beräkningen i detta sammanhang av föränd-

ringstalen pensions- och socialförsäkringskostnaden samt lokalhyror förde­

lats på de olika ändamålsgrupperna även i riksstaten 1968/69. Detta medför

att förändringstalen avviker från dem som redovisas under de särskilda

huvudtitlarna.

I jämförelse med gällande riksstat innebär budgetförslaget en beräknad

utgiftsökning på i runt tal 3,2 miljarder kr. Jämfört med det nu beräknade

utfallet för innevarande budgetår uppskattas utgiftsökningen till drygt 2,6

miljarder kr.

I likhet med vad som gäller för löpande budgetår domineras utgiftspoliti­

ken av fullföljandet av redan inledda reformprogram samt en fortsatt snabb

utbyggnad av sysselsättnings- och trygghetspolitiken. Betydande insatser

görs för att trygga sysselsättningen, särskilt för äldre och för personer som

av andra skäl har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. I syfte att minska

miljöförstöring genom industriutsläpp av olika slag samt stimulera investe­

ringar och sysselsättning föreslås ett bidrag om högst 25 % till vissa investe­

ringar. Även i övrigt har insatserna för miljöpolitiken prioriterats. Detsam­

ma gäller åtgärderna på näringspolitikens område för den tekniska och in­

dustriella utvecklingen. Genom den allmänna stramheten i utgiftsprövning-

24

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

25

Tabell

5. Statsutgifterna budgetåret 1969/70

(avrundade belopp)

Riksstats-

Förändring från riksstat

förslag

1968/69

1969/70

Milj. kr.

°o

Utbildning och forskning.............................................

S 110

+ 1 020

+ 14,4

Allmän försäkring .........................................................

7 100

+

540

+ 8,3

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik...............

2 110

-r 270

+ 14,7

Kommunikationsväsende och energiförsörjning ..

4 230

+

230

+ 5,7

Rättsväsende ..................................................................

1 660

+

190

+ 13,1

Stöd till barnfamiljer .................................................

2 260

+ 160

+ 7,5

Internationellt utvecklingsbistånd ............................

630

+

130

+ 25,7

Totalförsvar......................................................................

6 030

+ 20

+ 0,2

Bostadspolitik..................................................................

1 470

-

370

- 20,0

Övrigt ...............................................................................

8 360

+ 1 040

+ 14,2

Totalt

41 960

+ 3 230

+ 8,3

en har utrymme också skapats för insatser med syfte att öka jämlikheten.

Ett nytt program förordas för årliga folkpensionshöjningar för pensionärer

som inte har allmän tilläggspension eller har låga pensionsbelopp. Även an­

slaget för stöd till barnfamiljer med lägre inkomster ökar väsentligt.

Restriktiviteten i prövningen av utgifterna tar sig också uttryck i en, bort­

sett från utbildningsväsendet, relativt begränsad ökning av statens efterfrå­

gan på arbetskraft. Den totala personalökningen uppgår visserligen till drygt

4 000 tjänster, men härav hänför sig ca 2 500 till redan tidigare beslutade

utbyggnader av skolväsendet på gymnasial nivå samt universiteten. Priorite­

ringen av arbetsmarknadspolitiken tar sig uttryck i en betydande personal­

ökning i den arbetsmarknadspolitiska organisationen. En förstärkning av

polisväsendets personalresurser sker också.

Den fortsatta snabba expansionen inom utbildningsväsendet återspeglas i

en betydande utgiftsökning inom området utbildning och forskning. Ansla­

gen inom detta område beräknas öka med över 14 % eller drygt en miljard

kr., motsvarande närmare en tredjedel av budgetens totala utgiftsökning.

Grundskolan kommer läsåret 1969/70 att vara genomförd i hela landet i

årskurs 1—6 och i årskurs 9 till ca 90 %. Sedan 1960-talets början har en

fjärdedel av grundskolans lokalbestånd förnyats och skolbyggandet ligger

1969/70 kvar på en oförändrat hög nivå. Det nya gymnasiet kommer att vara

helt genomfört läsåret 1969/70 i och med att årskurs 4 på teknisk linje in­

rättas och fackskolan kommer nästa läsår att vara införd i flertalet gymna-

sieregioner. Yrkesskolan förutsätts komma att expandera relativt snabbt de

närmaste åren. I de frivilliga skolformerna ovanpå grundskolan: gymna­

sium, fackskola och yrkesskola, kommer intagningskapaciteten nästa läsår

att motsvara över 80 % av en årskull.

Den kraftiga utbyggnaden av universitet och högskolor fortsätter, ök­

ningen av antalet studerande är särskilt markant vid de samhällsvetenskap­

liga och humanistiska fakulteterna. Intagningskapaciteten vid de spärrade

utbildningslinjerna utökas. Samtidigt som en ändrad organisation av ut­

bildningen införs vid de filosofiska fakulteterna förstärks resurserna för

studierådgivning. En avsevärd förstärkning av forskarutbildningen före­

slås i syfte att höja effektiviteten på universitetens högstadier. Genom denna

reform och genom den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor

tillförs forskningen utökade resurser. Därutöver föreslås att anslagen till de

statliga forskningsråden ökas med ca 25 milj. kr. Stödet till det tekniska

forsknings- och utvecklingsarbetet byggs ut väsentligt. Anslaget till AB

Atomenergi reduceras bl. a. med hänsyn till att utvecklingsarbetet på atom-

energiområdet i växande omfattning förutsätts finansierat av industrin.

Utgifterna för studiesociala ändamål ökar dels till följd av det ökade stu­

derandeantalet, dels till följd av vissa studiesociala reformer till förmån

främst för vuxenstuderande, för barn till låginkomsttagare och till studeran­

de som undergår forskarutbildning.

Ändamålsgruppen allmän försäkring domineras helt av anslagen till folk­

pensioner och till sjukförsäkringen. Av utgiftsökningen på 540 milj. kr. hän­

för sig 510 milj. kr. till folkpensionsanslaget, varav 320 milj. kr. betingas av

ökat antal pensionärer och värdesäkring av utgående folkpensioner. Ett nytt

program för årliga folkpensionshöjningar avses komma att föreslås riksda­

gen i särskild proposition till vårriksdagen. Programmet innebär en ökning

av pensionerna upp till en garantinivå motsvarande för ensamstående 120 %

av basbeloppet och för makar 200 % av basbeloppet. Ökningen avses komma

till stånd under en tioårsperiod genom årliga pensionstillskott på 3 % av

basbeloppet för personer som inte har allmän tilläggspension eller har låga

ATP-belopp. Detta innebär att folkpensionerna från den 1 juli i år höjs med

180 kr. till 5 400 kr. för ensamstående och med 360 kr. till 8 472 kr. för ma­

kar. Reformkostnaden beräknas för nästa budgetår till 190 milj. kr.

Den starka prioriteringen av åtgärder till stöd för sysselsättningen åter­

speglas i utvecklingen av anslagen till arbetsmarknads- och lokaliseringspo­

litik. De ökar med ca 270 milj. kr. eller ca 15 % jämfört med rikssta-

ten för 1968/69. Tyngdpunkten ligger på åtgärder för handikappade och äld­

re lokalt bundna. De särskilda beredskapsarbetena för dessa grupper räknas

upp med ungefär en tredjedel. Även verksamheten vid de skyddade verkstä­

derna och i halvskyddad sysselsättning utvidgas. Utgifterna för kontantstöd

vid arbetslöshet ökar betydligt.

Den kraftiga expansionen av arbetsmarknadsutbildningen leder till väsent­

liga anslagsökningar 1969/70. Anslaget beräknas möjliggöra en utbildnings­

verksamhet 1969/70 som totalt berör 95 000 personer. Den påtagliga stegring

av omflyttningen av arbetskraft som kunnat iakttas under det senaste året

väntas fortsätta. Det tar sig uttryck i ökade kostnader för flyttningsbidrag.

Den fortsatta starka utbyggnaden av arbetsmarknadspolitiken föranleder

26

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

behov av en förstärkning främst av förmedlingsorganisationen. Arbetsmark­

nadsverket tillförs därför 200 tjänster bl. a. för vidgade arbetsvårdande in­

satser och förmedling.

Ramen för lokaliseringsstöd föreslås höjd med 100 milj. kr. till 1 100

milj. kr. Samtidigt sker en omfördelning från bidrags- till låneramen. An-

slagsmässigt ligger för 1969/70 lokaliseringsstödet kvar på samma nivå

som under innevarande budgetår.

Utgifterna inom ändamålsgruppen kommunikationsväsende och energiför­

sörjning stiger enligt budgetförslaget med i runt tal 230 milj. kr. eller när­

mare 6 %. Väganslagen stiger med omkring 75 milj. kr. Om hänsyn dess­

utom tas till produktivitetsökningen innebär detta att vägnätet kan fort­

sätta att förbättras och byggas ut i snabb takt.

Affärsverkens investeringsramar medger en fortsatt kapacitetsutbyggnad

och effektivisering av verksamheten. Posten erhåller en ramökning bl. a.

med hänsyn till pågående nybyggnader i Stockholm. För televerkets del sker

en uppräkning, som gör det möjligt att tillgodose en snabbt stigande efter­

frågan. Luftfartens investeringar ökar främst på grund av stegrat medels­

behov för det nya flygfältet vid Sturup. Vattenfallsverkets ram ökar, främst

beroende på den kraftiga utbyggnad av kärnkraften som sker genom att

Ringhals kraftstation byggs ut till två aggregat. Statens järnvägars ram

minskar genom att utgifterna för upprustning av Storstockholms lokaltra­

fik nu passerat sin topp.

Utgifterna inom rättsväsendet fortsätter att stiga. Den ökade arbetsbelast­

ningen på myndigheterna möts delvis genom åtgärder för rationalisering

av verksamheten. En utbyggnad av personalresurserna har emellertid ansetts

nödvändig. Polisorganisationen tillförs sålunda ca 500 tjänster, varav 400 nya

polistjänster. Domstolarna erhåller medel för ca 150 nya tjänster.

Utgiftsökningen inom anslagsgruppen stöd till barnfamiljer med 160 milj.

kr. betingas till väsentlig del av att de bostadstillägg som börjar utgå i ja­

nuari 1969 får fullt genomslag på budgeten nästa budgetår. Förslag fram­

läggs som garanterar de lägre inkomsttagarna att även vid viss inkomsthöj­

ning bibehålla det maximala stödet. Ett annat led i familjepolitiken utgör

utbyggnaden av barntillsynen, en utbyggnad som också är ett led i arbets­

marknadspolitiken.

Förra årets riksdag antog en plan för internationellt utvecklingsbistånd

som innebär att biståndsanslagen budgetåret 1974/75 skall motsvara en pro­

cent av bruttonationalprodukten. Målet skall nås genom successiva årliga

anslagshöjningar med i genomsnitt 25 %. I enlighet härmed redovisas för

budgetåret 1969/70 en ökning av biståndsanslagen med 130 milj. kr. till

634 milj. kr.

Utgifter inom gruppen totalförsvar avser till helt övervägande del det mi­

litära försvaret. Härutöver ingår civilförsvar, ekonomiskt försvar och övriga

delar av totalförsvaret. Genom 1968 års försvarsbeslut fastställdes den eko­

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

27

nomiska ramen för det militära försvaret under budgetåren 1968/69—1971/

72. För nästa budgetår föreslås en utgiftsram om ca 5 300 milj. kr. vilket

jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med drygt 90 milj. kr.

Denna ökning beror dels på en ramhöjning med 50 milj. kr. enligt 1968 års

försvarsbeslut dels på ett ökat ianspråktagande av reservationsmedel.

För civilförsvaret beräknas utgifterna till närmare 150 milj. kr. för bud­

getåret 1969/70 vilket möjliggör en planenlig uppbyggnad av resurserna i

enlighet med försvarsbeslutet.

Vissa anslag inom gruppen totalförsvar minskar bl. a. för byggnadsarbe­

ten vid I 1 och Ing 1 samt för försvarets fabriksverk.

Anslagsbehovet för bostadspolitik minskar kraftigt. Detta beror bl. a. på

alt förseningar uppstått i samband med övergång till det nya lånesystemet

och i viss mån på att lånebeloppen per lägenhet blivit lägre än beräknat. En

mycket betydande anslagsreservation har därigenom uppkommit och för­

väntas kvarstå vid ingången av nästa budgetår. Trots ett kraftigt ökat bo­

stadsbyggande under 1967 och 1968 — vilket anslagsmässigt belastar i hu­

vudsak budgetåret 1969/70 — kan anslaget därför minskas med 200 milj.

kr. jämfört med innevarande budgetår.

1 gruppen övrigt har sammanförts en rad utgiftsändamål, av vilka flera är

av betydande storlek. Här ingår som de intressantaste förändringarna en ök­

ning av statens insatser på miljövårdsområdet samt en ytterligare aktieteck­

ning i investeringsbanken med 300 milj. kr. varigenom det avsedda beloppet

1 000 milj. kr. i eget kapital uppnås. Inom miljövårdsområdet föreslås stat­

ligt stöd utgå till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Ett pro­

gram på 250 milj. kr. förordas för en femårsperiod. Stödet föreslås utgå i

form av statsbidrag med högst 25 % av en godkänd investeringskostnad för

anläggningar inom befintlig industri. För nästa budgetår beräknas 50 milj.

kr. för detta ändamål. Bidragsramen till kommunala reningsverk och ansla­

gen för inköp och vård av naturområden höjs.

För stöd åt pressen har preliminärt beräknats 35 milj. kr. med anledning

av det förslag som 1967 års pressutredning nyligen avlämnat och som f. n.

remissbehandlas. Vidare sker en fortsatt utbyggnad inom kulturområdet.

Bland andra ökade utgiftsanspråk kan nämnas att skatteutjämningsbidragen

till kommunerna ökar till över 1 500 milj. kr.

28

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Sammanfattning

Den internationella händelseutvecklingen har under de senaste åren klart

visat vilka problem och svårigheter som möter den nation som i en allt mer

integrerad världsekonomi råkar ur balans i sin ekonomiska utveckling. Ett

internt överslag i pris- och kostnadsutvecklingen leder till en försämring av

konkurrenskraften med sjunkande export, valutasvårigheter och sysselsätt­

ningsproblem som följd. Vi saknar ej exempel härpå i vår omvärld. Vi kan

också se hur den medicin som erfordras för att återställa nationens ekono­

miska hälsa i regel blir mest påfrestande för de mindre motståndskraftiga

grupperna i samhället.

År 1968 har för vårt lands vidkommande representerat en lugn och balan­

serad utveckling. Prisstegringen har varit avsevärt lägre än tidigare under

60-talet. Den reala inkomstförbättringen har trots en måttlig lönestegring

varit större än under år med icke oväsentligt starkare lönestegringar. Vår

internationella konkurrenskraft är tillfredsställande, vilket bestyrks av fjol­

årets exportutveckling. Den motsvarar väl den av många som optimistisk

ansedda prognos som redovisades i finansplanen 1968.

Konjunktur dämpningen har nu efterträtts av en internationell konjunk­

turuppgång. Den passerade konjunktursvackan har satt den ekonomiska

politiken och särskilt arbetsmarknadspolitiken på hårda prov. Sålunda har

insatsen för att hålla sysselsättningen uppe inneburit budgetmässiga på­

frestningar som varit större än under tidigare avmattningsperioder under

efterkrigstiden. Statsupplåningen har förts upp på en nivå som för inneva­

rande budgetår uppskattas till 3,5 miljarder kr. I det rådande konjunktur­

läget har en så omfattande upplåning varit försvarlig. Den inledda konjunk­

turuppgången nödvändiggör en begränsning i de statliga låneanspråken.

Budgetförslaget har utformats med hänsyn härtill och representerar såle­

des en anpassning av budgetpolitiken till konjunkturutsikterna.

Arbetsmarknadspolitiken har under konjunktur dämpningen arbetat med

ett allt rikare register. Då arbetslösheten huvudsakligen varit geografiskt

och branschmässigt avgränsad har politiken genomgående utformats som

selektiva insatser. Dessa insatser får i stort sett betraktas om framgångs­

rika. Även under konjunkturdämpningen har den totala sysselsättningen

hållit sig på samma nivå som under den tidigare högkonjunkturen. Delvis

har den arbetslöshet som likväl uppkommit varit en följd av den i ett hår­

dare konkurrensklimat erforderliga strukturrationaliseringen inom närings­

livet. Denna har emellertid bidragit till en snabb produktivitetsökning inom

industri och handel, varför tillväxten i vår ekonomi fortgått. Genom ratio­

naliseringarna bör näringslivet stå väl rustat att möta en fortsatt hård kon­

kurrens med goda utsikter att försvara sina exportmarknader. Förutsätt­

ningen är emellertid att vi behåller den interna balans som i sista hand är

avgörande för en expansiv utrikeshandel.

Industrins investeringar har 1968 legat kvar på föregående års nivå, låt

vara att denna i och för sig är förhållandevis hög. Den successiva förbätt­

ringen av konjunkturläget bör kunna skapa en ökad investeringsbenägen-

het vilket är viktigt för att den ekonomiska tillväxten på längre sikt skall

kunna upprätthållas.

I det ekonomiska läge som förutses för 1969 blir avtalsrörelsen av strate­

gisk betydelse för samhällsekonomin och vår ekonomiska framtid. Den se­

naste tidens utveckling torde ha gett belägg för att de största reala vinsterna

görs i en ekonomi som präglas av prisstabilitet och balanserad expansion.

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

29

Lönestegringar som snabbt elimineras av åtföljande prisstegringar ger inget

utbyte för den enskilde men äventyrar i stället balansen och den expansion

i utrikeshandeln som vårt välstånd i så avgörande grad är beroende av. Den­

na enkla sanning framstår med särskild pregnans i dagens läge då vår om­

värld mer och mer låter sin ekonomiska politik dikteras av omsorgen om

stabila priser och betryggande valutareserver. Möjligheten att förhandlings­

vägen uppnå lönepolitikens riktiga kompromiss underlättas av att man även

för 1969 kan emotse en mycket moderat prisuppgång.

Sedan den sociala reformpolitikens grundstenar under senare decennier

fastlagts blir uppgiften på detta område att genomföra de förbättringar som

fortsättningsvis alltid kommer att aktualiseras. På utbildningspolitikens om­

råde har det gångna decenniet inneburit något av en revolution i fråga om

utbildningens kvalitet och demokratisering. Här liksom på andra områden

återstår likväl mycket av brister att avhjälpa samtidigt som nya reformbehov

och framtidsmöjligheter ständigt öppnar sig.

De nya perspektiv som nu står i förgrunden hänför sig till medborgarnas

intresse av att via samhället och på andra vägar vinna delaktighet och med-

inflytande i den produktionsprocess och ekonomiska tillväxt på vilka re­

formverksamhet och standardhöjning ytterst vilar. Fördelningsproblemen

har alltjämt sin stora aktualitet. Samtidigt måste vi alla ta ansvaret för att

den tillgång som skall fördelas tillväxer och utvecklas i betryggande takt.

Med världshushållet som vår marknad och i en process där de nationella

barriärerna successivt minskar krävs samlade ansträngningar för att nå en

riktig och rättvis utveckling. Vi har i vårt land särskilt på arbetsmarknaden

samarbetstraditioner som vi kan bygga vidare på. I samarbetet ligger en av

förklaringarna till att vi i fråga om medborgarnas trygghet och standard

har kunnat uppnå internationellt sett goda resultat. Därför har vi goda för­

hoppningar att i en orolig och komplicerad värld också för framtiden hävda

vår ställning som en utvecklad välfärdsnation och kunna göra en konstruk­

tiv insats i ett fördjupat internationellt samarbete.

30

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Särskilda frågor

Totalbudgetens utgiftsanslag

Totalbudgetens utgifter, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och

rörliga krediter, tas upp i riksstaten för budgetåret 1968/69 med 38 727 milj.

kr., varav 33 570 milj. kr. på driftbudgeten och 5 157 milj. kr. på kapital­

budgeten. Riksdagen har därefter på tilläggsstat I anvisat 81 milj. kr., varav

15 milj. kr. på driftbudgeten och 66 milj. kr. på investeringsanslag. Bland

större medelsanvisningar på tilläggsstat I kan nämnas 48 milj. kr. till teck­

ning av aktier i Aktiebolaget ASEA-ATOM samt 11 milj. kr. till kostnader

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

31

för Svenska FN-styrkor m. m. På tilläggsstat II föreslås denna dag anslag

med sammanlagt 196 milj. kr., varav 193 milj. kr. på driftbudgeten och 3

milj. kr. på investeringsanslag. De beloppsmässigt största förslagen är 10

milj. kr. till bidrag till anordnande av barnstugor, 21 milj. kr. till kostna­

der för övergång till högertrafik, samt 150 milj. kr. till beredskapsarbeten.

Inklusive beslutade och föreslagna anslag på tilläggsstat uppgår sålunda

totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1968/69 till 39 004 milj. kr., var­

av 33 778 milj. kr. på driftbudgeten och 5 226 milj. kr. på kapitalbudgeten.

För budgetåret 1969/70 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 41 555

milj. kr., varav 36 184 milj. kr. på driftbudgeten och 5 371 milj. kr. på kapi­

talbudgeten (bilaga 5, tabell 1).

Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 13 december 1968 lämnat bl. a.

beräkningar aAr totalbudgetens inkomster under budgetåret 1968/69 och

1969/70. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skri­

velse (bilaga 2).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de anta­

ganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognospe­

rioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar med understrykande av

den ovisshet som råder i dagens läge utgått från att inkomsten av tjänst för

fysiska personer kommer att öka med 6 % både år 1969 och år 1970. Dessa

antaganden ansluter väl till de bedömningar som redovisas i den prelimi­

nära nationalbudgeten och bör därför enligt min mening kunna läggas till

grund för kalkylerna. Med dessa utgångspunkter har riksrevisionsverket

beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.

till 14 000 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och till 16 300 milj. kr. för bud­

getåret 1969/70.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens stor­

lek. Enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift

skall sådan avgift utgå för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering

åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5

promille av summan av dessa värden. För varje år bestäms med vilket pro­

milletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag finner ingen anledning

till ändring av det tal som gällde för år 1968 och förordar sålunda att pro­

milletalet även för år 1969 sätts till 0,9. Min beräkning av uppbörden över­

ensstämmer med riksrevisionsverkets.

I det följande redovisar jag de fall, där jag funnit skäl att frångå riks­

revisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.

Som jag förut nämnt avser jag att senare för Kungl. Maj:t anmäla fråga

om förslag till riksdagen angående ändring av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt, innebärande en höjning av skattesatserna för

släpfordon fr. o. m. den 1 januari 1970. Nuvarande skatt på släpfordon sti­

ger med fordons tyngden upp till en totalvikt av 14 ton. För dragfordon

stiger skatten med ökande fordonstyngd utan någon maximigräns med av­

seende på vikten. Motivet för att belasta tyngre dragfordon med högre skatt

är bl. a. det ökade slitage på vägarna som uppkommer vid stigande fordons-

tyngder. Det finns enligt min mening inte anledning att härvidlag tillämpa

ett annat betraktelsesätt i fråga om släpfordon. Skatten på släpfordon bör

därför höjas så att den i större utsträckning än nu kommer att motsvara

beskattningen på dragfordon. Denna skatteomläggning kan beräknas med­

föra en ökning av statens inkomster med ca 40 milj. kr. för helt år. För

budgetåret 1969/70 kan inkomstökningen uppskattas till ca 20 milj. kr.

Riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna av fordonsskatt bör således

höjas med detta belopp.

Jag vill härefter ta upp frågan om redovisningen av de transaktioner, som

berörs av den anslagstekniska omläggning, som genomförs i årets budget­

förslag och för vars bakgrund jag kommer att redovisa utförligare vid min

anmälan av vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor. Denna omlägg­

ning innebär främst att under avlöningsanslag och andra anslag, varifrån

löner bestrids, upptas för pensions- och socialförsäkringskostnader samt

för den allmänna arbetsgivaravgiften ett lönekostnadspålägg, som uppgår

till 23 % av lönebeloppen.

Riksrevisionsverket har den 6 november 1968 överlämnat en utredning

angående det administrativa förfarandet vid vissa anslagstekniska omlägg­

ningar. Verket har föreslagit, att lönekostnadspålägget av myndigheterna

överförs till en ny inkomsttitel, benämnd pensionsmedel m. m. På denna

titel skulle även redovisas de medel som nu tillgodoförs inkomsttiteln per­

sonalsjukpenningar m. m. Vidare skulle titeln tillföras de ersättningar för

socialförsäkringsavgifter och pensionskostnader m. m. vilka beräknas en­

ligt kungörelsen den 6 juni 1968 (nr 322) om fastställande för budgetåret

1968/69 av grunder för beräkning av ersättning till statsverket för social­

försäkringsavgifter m. m. i vissa fall, och vilka nu redovisas på inkomst­

titeln övriga diverse inkomster. Den nya inkomsttiteln skulle belastas med

de utgifter som motsvarar lönekostnadspålägget och som nu bestrids från

anslag på riksstaten, varvid dessa anslag skulle kunna utgå. De anslag som

berörs är anslagen till pensioner samt till arbetsgivaravgifter till den all­

männa tilläggspensioneringen och till den allmänna sjukförsäkringen under

hittillsvarande tolfte och fjortonde huvudtitlarna samt anslaget till vissa

yrkesskadeersättningar m. m. under femte huvudtiteln.

Gemensamt för de utgifter som enligt riksrevisionsverkets förslag skulle

bestridas från inkomsttiteln pensionsmedel m. m. är att de utgår enligt be­

stämmelser vid vilkas tillkomst riksdagen medverkat.

32

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring skall arbets­

givare för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäk­

ringen för tilläggspension. Om betalningsförfarandet finns bestämmelser i

förordningen den 18 december 1959 (nr 552) angående uppbörd av vissa av­

gifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. I fråga om arbetsgivaravgift

som staten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare gäller, att dylik

avgift beräknas och redovisas enligt föreskrifter som meddelas av Kungl.

Maj :t. Sådana föreskrifter utfärdas årligen enligt grunder som godkänts av

riksdagen (prop. 1960: 1 bil. 2, SU 64, rskr 191).

Statens arbetsgivaravgifter till den allmänna försäkringen inbetalas slut­

ligt till riksförsäkringsverket under första hälften av kalenderåret närmast

efter det som avgifterna avser. Till försäkringen för tilläggspension erlägger

staten dock liksom övriga arbetsgivare preliminär avgift. Denna inbetalas

i början av juli månad under samma budgetår som den slutliga avgiften.

De affärsdrivande verkens avgifter bestrids av driftmedel och avgifter för

statsförvaltningen i övrigt, inklusive riksdagen och dess verk, från anslag

under hittillsvarande tolfte och fjortonde huvudtitlarna. Till grund för be­

räkningarna av statens arbetsgivaravgifter ligger lönestatistik från myndig­

heterna.

Personalpensioner enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente den

28 maj 1959 (nr 287, ändrad senast 1968: 249) och därmed jämförliga för­

måner samt grupplivförsäkringsbelopp belastar f. n. riksstatsanslag under

nuvarande tolfte och fjortonde huvudtitlarna, när det gäller förmåner på

grund av anställning hos staten samt i vissa fall på grund av icke-statlig an­

ställning. Statens affärsdrivande verk har att själva bestrida utgifterna för

utgående pensioner av driftmedel.

Allmän arbetsgivaravgift skall enligt förordningen den 6 juni 1968 (nr

419) om allmän arbetsgivaravgift erläggas av arbetsgivare med ett belopp

motsvarande en procent av löner eller naturaförmåner som utges efter den

31 december 1968. I fråga om debitering och uppbörd av avgiften gäller

samma regler som beträffande avgifter enligt lagen om allmän försäkring.

Allmän arbetsgivaravgift som staten skall erlägga skall sålunda beräknas

och redovisas enligt föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj :t.

Ersättningar till statligt anställd personal m. fl. enligt lagen den 14 maj

1954 (nr 243) om yrkesskadeförsäkring eller andra bestämmelser om er­

sättning av statsmedel vid sltadefall bestrids nu från anslaget till vissa yr­

kesskadeersättningar m. m. under femte huvudtiteln. Motsvarande utgifter

beträffande riksdagen och dess verk bestrids från hittillsvarande fjortonde

huvudtiteln och beträffande statens affärsdrivande verk av verkens drift­

medel.

Jag finner det lämpligt att en ny inkomsttitel inrättas för de transaktioner

som hör samman med nu ifrågavarande anslagstekniska omläggning. Denna

titel bör krediteras med lönekostnadspålägget. Titeln bör vidare tillgodo-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr. 1. Bil. 1

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

33

föras de sjukpenningar och socialförsäkringsavgifter m. m. som nu redovisas

under personalsjukpenningar m. m. samt under övriga diverse inkomster.

Utgifterna för personalpensionsförmåner m. m., för arbetsgivaravgifter till

den allmänna tilläggspensioneringen och till den allmänna sjukförsäkringen

och för ersättningar på grund av den statliga grupplivförsäkringen bör be­

lasta ifrågavarande inkomsttitel, varvid motsvarande riksstatsanslag kan

utgå. Vidare bör titeln debiteras utgifter för ersättningar enligt lagen om yr­

kesskadeförsäkring samt för den allmänna arbetsgivaravgift staten har att

erlägga i sin egenskap av arbetsgivare.

Beträffande debitering och uppbörd av den allmänna arbetsgivaravgift

staten har att erlägga bör samma system tillämpas som för statens avgifter

till den allmänna sjukförsäkringen. Då det gäller statens avgiftsbetalningar

till den allmänna tilläggspensioneringen får jag hänvisa till vad chefen för

civildepartementet anför vid anmälan av anslag till detta ändamål.

Transaktionerna på inkomsttiteln pensionsmedel m. m. med beräknade

belopp för budgetåret 1969/70 redovisas i följande tablå (milj. kr.).

34

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Pensionsmedel m. m.

Utgifter

Personalpensionsförmåner................. 1 008,0

Pensioner åt f. d. riksdagsledamö­

ter m. fl.......................................................... 3,0

Pensioner åt f. d. tjänstemän m. fl.

vid riksdagen och dess verk ....

1,5

Arbetsgivaravgift till den allmän­

na tilläggspensioneringen...........

410,0

Arbetsgivaravgift till den allmän­

na tilläggspensioneringen avse­

ende riksdagen och dess verk

utom riksbanken..................... 1,3

Arbetsgivaravgift till den allmän­

na sjukförsäkringen ................... 121,0

Arbetsgivaravgift till den allmän­

na sjukförsäkringen avseende

riksdagen och dess verk utom

riksbanken ................................................. 0,5

Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

6,6

Allmän arbetsgivaravgift ................... 60,0

Allmän arbetsgivaravgift avseende

riksdagen och dess verk .............. 0,2

Överskott.............................................. 236,0

Inkomster

Lönekostnadspålägg................................. 1 743,1

Personalsjukpenningar m. m.............

95,0

Vissa socialförsäkringsavgifter

m. m................................................................... 10,0

En konsekvens av den här berörda anslagstekniska omläggningen är alt

statsbudgetens omslutning ökar med skillnaden mellan lönekostnadspåläg-

get och de i tablån upptagna utgifterna eller med 131 milj. kr. för budget­

året 1969/70. Denna skillnad är främst ett uttryck för den statliga verksam­

hetens expansion såtillvida som lönekostnadspålägget hänför sig till löner

till nu anställda statstjänstemän medan de pensioner som utbetalas avser

pensionerade statstjänstemän. Tas hänsyn även till de inkomster i form av

personalsjukpenningar och vissa socialförsäkringsavgifter, som nu redovisas

under andra inkomsttitlar kan överskottet på den nya inkomsttiteln beräk­

nas till (131 + 95 + 10) 236 milj. kr.

På grundval av vad jag anfört i det föregående förordar jag efter samråd

med chefen för civildepartementet att under uppbörd i statens verksamhet

upptas en ny titel, benämnad pensionsmedel m. m., vilken för budgetåret

1969/70 bör uppföras med 236 milj. kr. Inkomsttiteln personalsjukpenningar

m. m. bör därvid utgå. Vidare bör riksrevisionsverkets beräkning av inkoms­

terna under övriga diverse inkomster för budgetåret 1969/70 nedräknas med

10 milj. kr.

Beträffande övriga inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verk­

samhet förordar jag följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkning­

ar. Jag beräknar inkomster vid flygtekniska försöksanstalten till 9,4 milj.

kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 2,1 milj. kr. mindre än vad riksrevi­

sionsverket angivit. Vidare bör inkomster vid karolinska sjukhuset till följd

av beslut om höjda avgifter räknas upp med 1 milj. kr. i förhållande till vad

riksrevisionsverket tagit upp för budgetåret 1969/70. Inkomster vid arbets-

medicinska institutet beräknar jag till 300 000 kr. mot 250 000 kr. i riksre­

visionsverkets kalkyl. Med hänvisning till vad föredragande statsrådet sena­

re anför vid anmälan av fråga om anslag till tandsjukvård förordar jag, att

inkomsttiteln inkomster vid odontologiska fakulteterna utgår fr. o. m. bud­

getåret 1969/70. Inkomster vid riksantikvarieämbetet bör upptas till 1 643 000

kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 157 000 kr. mindre än i riksrevisionsver­

kets beräkning. Slutligen beräknar jag efter samråd med chefen för han­

delsdepartementet avgifter för registrering i förenings- m. fl. register till 1

milj. kr. för budgetåret 1969/70 mot 1,1 milj. kr. i riksrevisionsverkets be­

räkning.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag

inkomsterna från televerket till 167,2 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och

till 176,3 milj. kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 92,2 milj. kr. resp. 46,3

milj. kr. mer än i riksrevisionsverkets beräkning. Uppräkningen är främst en

konsekvens av höjning av samtalsmarkeringsavgiften från den 1 februari

1969 samt av höjning av ramen för televerkets rörliga kredit. Vidare beräk­

nar jag inkomsterna från luftfartsverket till 14,1 milj. kr. för budgetåret

1968/69 och till 14,9 milj. kr. för budgetåret 1969/70, vilket är 0,1 milj. kr.

mer resp. 1,1 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket tagit upp.

Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter samråd

med chefen för kommunikationsdepartementet avskrivningsmedlen för bud­

getåret 1969/70 inom televerkets fond till 593,2 milj. kr. och inom statens

järnvägars fond till 241 milj. kr. Avskrivningsmedlen inom statens allmänna

fastighetsfond bör tas upp till 37 582 000 kr. Härvid har jag beräknat 11 milj.

kr. för avskrivning av investeringar i radio- och televisionshus. Avskriv-

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

35

36

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Tabell 6. Justering av riksrevisionsverket® beräkning av totalbudgetens inkomster. Milj. kr.

1968/69

1969/70

Riksre-

Föränd-

Riksre-

Föränd-

visions-

ring

visions-

ring

verket

enligt

verket

enligt

(ny ber.)

dep.eh.

dep.eh

A. Skatter, avgifter, m. m.

I.

Skatter

Fordonsskatt ........................................................

1 000,0

1 050,0

+

20,0

II. Uppbörd i statens verksamhet

Inkomster vid flygtekniska försöksan-

stalten ...................................................................

10,6

11,5

-

2,1

Personalsjukpenningar m. m.......................

90,0

95,0

-

95,0

Inkomster vid karolinska sjukhuset . .

Inkomster vid arbetsmedicinska insti-

90,0

106,0

+ 1,0

tutet ........................................................................

0,3

0,3

+ 0,1

Inkomster vid riksantikvarieämbetet..

Inkomster vid odontologiska fakulte-

1,6

1,8

-

0,2

1,4

1,9

1,9

Pensionsmedel m. m. (ny inkomsttitel)

Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

+

236,0

register ...................................................................

1,0

1,1

-

0,1

III. Diverse inkomster

Övriga diverse inkomster..............................

75,0

100,0

-

10,0

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder

Televerket ..............................................................

75,0

+

92,2

130,0

+

46,3

Luftfartsverket ...................................................

14,0

+

0,1

16,0

-

1,1

C. Beräknad övrig finansiering

1 343,5

-

0,1

1 434,9

+

5,5

Summa förändring enligt departementschefen

+ 92,2

+ 198,4

ningarna inom försvarets fas tighets fond beräknar jag efter samråd

med chefen för försvarsdepartementet till 22 293 000 kr. Övriga kapital­

medel inom luftfartsverkets fond bör enligt nu tillgängliga kalkyler tas upp

till 1 000 kr. för såväl budgetåret 1968/69 som budgetåret 1969/70. Sam­

mantagna innebär dessa justeringar att inkomsterna på kapitalbudgeten

minskar med 100 000 kr. för budgetåret 1968/69 och ökar med 5,5 milj. kr.

för budgetåret 1969/70 jämfört med riksrevisionsverkets beräkning.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt av totalbudgetens inkomster

för budgetåren 1968/69 och 1969/70 har inte föranlett någon erinran från

min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en uppräkning

av totalbudgetens inkomster i jämförelse med riksrevisionsverkets beräk­

ning med 92,2 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och med 198,4 milj. kr. för

budgetåret 1969/70 (tabell 6). För sistnämnda budgetår är uppräkningen

till betydande del — 131 milj. kr. — en konsekvens av den anslagstekniska

omläggning jag tidigare redovisat.

Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för

hudgetåret 1969/70. För varje kapitalfond fastställs årligen en investerings-

stat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda bruttoinvesteringen,

investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel, som står till

förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivnings-

medel inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel,

dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som härut­

över behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigan-

dena sammanställs till en investeringsplan, vars summa — sedan avdrag

skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade ka-

pitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende lån från

icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som be­

hövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapital­

budgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbud­

getens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med

samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid un­

derstrykas, att det på detta sätt framräknade lånemedelsbeloppet inte är

detsamma som statsverkets faktiska upplåningsbehov, eftersom här inte

medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller

tagits till förändringar i anslagsbehållningen och i dispositionen av rörliga

krediter.

För budgetåret 1969/70 beräknas investeringsanslagen till totalt 5 371

milj. kr. För dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskriv-

ningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten,

dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten upp­

går till 1 104 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel till 1 402

milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena pre­

liminärt beräknas till 2 865 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning

(inklusive oreglerade kapitalmedelsförluster) blir således investeringspla­

nens slutsumma ca 2 825 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finan­

siering budgetåret 1969/70 framgår av sammanställningen i tabell 7.

Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för bud­

getåret 1969/70 med specifikation av de i planen angivna investerings­

bemyndigandena har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investe­

ringsplan bör anstå i avvaktan på de definitiva förslag om investerings-

anslag, som kan komma att framläggas under vårriksdagen.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

Anslagsbehållningarna beräknades i prop. 1968: 125 komma att öka med

300 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Härvid tog jag hänsyn till bl. a. att

behållningen på lånefonden för bostadsbyggande enligt vederbörande myn­

dighets bedömning beräknades öka med ca 350 milj. kr. till följd av en viss

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

37

38

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Tabell. 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1969/70

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning

inom fon­

derna

Övriga kapi­

talmedel

inom

fonderna

Avskrivning

från drift­

budgeten

Investerings-

bemyndi-i

gande

I.

Affärsverksfon-

derna ...................

1 773 057 000 1 179 800 000

16 353 000

79 807 000

497 097 000

II.

Statens allmänna

fastighetsfond ..

311 109 000

37 582 000

5 700 000

123 536 000

144 291 000

III. Försvarets fastig­

hetsfond ..............

207 218 000

22 293 000

2 000 000

140 919 000

42 006 000

IV. Statens utlå-

ningsfonder ....

2 242 304 000

670 850 000 1 571 454 000

V. Fonden för låne­

understöd ..............

376 601 000

30 500 000

89 027 000

257 074 000

VI. Fonden för sta­

tens aktier ....

300 000 000

_

300 000 000

VII. Fonden för förlag

till statsverket..

25 400 000

40 000 000

_

- 14 600 000

VIII. Diverse kapital­

fonder ...................

135 050 000

67 330 000

252 000

2 000

67 466 000

Summa kr. 5 37!) 739 000 1307 003 000

94 SOS 000

1104 141000 2 864 788 060

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapital-

medelsförluster ...................

Övrig kapitalåterbetal­

ning ..............................................

Lånemedel

1

000 000

38 539 000

2 825 249 000

försening av utbetalningarna av lån i samband med införande av ett nytt

system för statlig bostadsfinansiering. Det slutliga utfallet enligt budget­

redovisningen blev — efter justering för effekten av indragna reservationer

— en ökning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med ca 810 milj.

kr., dvs. drygt 500 milj. kr. mer än beräknat (tabellerna 8 och 9). På låne­

fonden för bostadsbyggande ökade medelsbehållningen med 535 milj. kr.,

dvs. med nära 200 milj. kr. mer än beräknat. Mindre förbrukning av medel

än beräknat redovisas även bl. a. beträffande anslagen till bidrag till an­

ordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. (drygt 60 milj. kr.), bila­

teralt finansiellt utvecklingsbistånd (ca 55 milj. kr.) och lokaliseringslån

(nära 50 milj. kr.).

De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas i

sammanställningen i tabell 10. Under perioden i fråga har behållningarna

nästan tredubblats. Särskilt stora ökningar ägde rum under budgetåren

1964/65 och 1967/68. Denna långsiktiga ökning i medelsbehållningarna tor­

de väsentligen höra samman med den statliga verksamhetens expansion

med åtföljande ökade behov av kassamedel. De kortsiktiga förändringarna

39

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Tabell 8. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.

Huvudtitel

Reservation

30.6.67

Reservation

30.6.68

Ökning ( + )

minskning (—)

under budget­

året 1967/68

Justitiedepartementet ........................................................

33,4

41,2

+

7,8

Utrikesdepartementet ........................................................

10,5

10,8

+

0,3

Försvarsdepartementet........................................................

817,8

1 001,7

“I- 183,9

Socialdepartementet.............................................................

65,7

108,5

+ 42,8

Kommunikationsdepartementet...................................

907,7

971,4

+ 63,7

Finansdepartementet ........................................................

280,3

341,6

+ 61,3

Utbildningsdepartementet .............................................

58,9

57,0

1,9

Jordbruksdepartementet...................................................

70,2

49,9

— 20,3

Handelsdepartementet........................................................

4,0

4,6

+ 0,6

Inrikesdepartementet ........................................................

291,9

374,5

+ 82,6

Övriga huvudtitlar .............................................................

2,8

1,8

— 1,0

Summa

2 543,1

2 963,0

+ 419,9

Tillkommer: indragna reservationer

+ 40,2

Summa egentliga statsutgifter

2 543,1

2 963,0

+ 460,1

Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar

565,0

541,6

- 23,4

Summa driftbudgeten

3 108,1

3 504,6

+ 436,7

Tabell 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investeringsanslag. Milj. kr.

Anslagsgrupp

Behållning

30.6.67

Behållning

30.6.68

Ökning ( + )

minskning (—)

under budget­

året 1967/68

Statens affärsverksfonder:

Försvarets fabriksverks fond...................................

6,2

3,6

- 2,6

Postverkets fond .............................................................

1,4

1,6

+ 0,2

Televerkets fond .............................................................

49,5

63,0

+ 13,5

Statens järnvägars fond..............................................

28,8

41,9

+ 13,1

Luftfartsverkets fond ...................................................

18,5

17,5

- 1,0

Statens vattenfallsverks fond .............................

24,2

20,2

-

4,0

Domänverkets fond........................................................

8,2

8,4

+ 0,2

Summa statens affärsverksfonder..............................

136,7

156,2

+ 19,5

Statens allmänna fastighetsfond ..............................

265,7

190,4

- 75,3

Försvarets fastighetsfond .............................................

428,0

257,8

- 170,2

Statens utlåningsfonder ...................................................

65,5

637,5

-h 57^,0

Fonden för låneunderstöd.............................................

323,9

262,0

— 61,9

Fonden för statens aktier.............................................

0,1

0,1

Fonden för förlag till statsverket.............................

74,8

68,1

-

6,7

Diverse kapitalfonder ........................................................

30,9

33,6

+

2,7

Summa

1 325,6

1 605,6

+ 280,0

Tillkommer: Indragna anslagsbehållningar

Summa investeringsanslag

1325,6

1 605,6

+ 70,4

+

350,4

4^

O

Tabell 10. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1958/59—1967/68. Miljarder kr.

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

Reservationer på driftbudgeten (exkl.

avskrivningar av nya kapitalinves-

teringar) ......................................

1,12

1,14

1,41

1,47

1,57

1,50

2,11

2,25

2,48

2 06

Outnyttjade belopp på investerings-

anslag ...................................................

0,56

0,77

0,98

0,94

1,01

1,41

1,39

1,21

1,33

1,61

Summa

1,68

1,91

2,39

2,41

2,58

2,91

3,50

3,46

3,81

4,57

Ökning ( + ) resp. minskning (—)

under budgetåret ..............................

+ 0,06

+ 0,23

+ 0,48

+ 0,02

+ 0,17

+ 0,33

+ 0,59

- 0,04

+ 0,35

+ 0,76

Behållning i procent av under bud-

getåret anvisade:

reservationsanslag ..............................

33,2

31,8

36,7

36,5

37,6

32,3

38,1

39,8

40,9

43 4

investeringsanslag ...................................

22,5

26,4

34,3

34,8

35,4

46,2

44,8

32*6

30,1

33 2

reservations- och investeringsanslag

28,7

29,3

35,7

35,8

36,7

37,8

40,5

36/J

36,3

39,2

S

ta

ts

ve

rk

sp

ro

p

o

si

tio

n en

å r

19

69:

B il. 1:

F

in

a

n

sp

la

n

en

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

41

Tabell 11. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1968/69. Milj. kr.

(Ökning -f, minskning —)

Driftbudgeten (exkl. avskrivningar)

Anslagsbe­

hållningar

30.6.68

Beräknad förändring till 30.6.69

Prop.

1968:125

Myndig­

heterna

Dep.ch.

2 963

1 606

4 569

+ 200

- 200

±

o

-

75

- 300

- 375

± 0

- 100

- 100

Summa

är svårare att ge en entydig tolkning. Till en del torde de vara beroende av

variationer i konjunkturläget och i tillgången på lediga resurser för att till­

fredsställa den statliga efterfrågan. I många fall synes dock mera speciella

faktorer inverka.

För budgetåret 1968/69 antas i riksstaten anslagsbehållningarna totalt

sett bli oförändrade. Genom riksrevisionsverkets försorg har sedermera in­

hämtats uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehåll­

ningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedöm­

ning återges i tabell 11. Vid min bedömning har jag beaktat att myndighe­

terna regelmässigt överskattar sina möjligheter att förbruka reserverade

medel, även om denna överskattning för innevarande budgetår med hänsyn

till resurstillgången i samhällsekonomin sannolikt är mindre än normalt.

Medelsanvisningarna på tilläggsstat bör också i vissa fall ge anledning till

en nedjustering av myndigheternas prognoser. Jag bedömer nu en minsk­

ning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. under budgetåret 1968/69

som sannolik.

För budgetåret 1969/70 förutser jag att anslagsbehållningarna kommer

att minska med ca 300 milj. kr. Jag räknar därvid med en förbrukning av

reservationsmedel för myndigheterna inom försvarsdepartementets verk­

samhetsområde med ca 180 milj. kr. Vidare utgår jag från att en viss för­

brukning av reserverade medel på lånefonden för bostadsbyggande kommer

att ske. Jag vill dock understryka, att beräkningar av anslagsbehållningarnas

utveckling måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.

Beräkning av dispositionen av rörliga; krediter

Budgelulfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av föränd­

ringar i dispositionen av de rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka

enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och

bolag. De beviljade krediterna samt de belopp som tagits i anspråk framgår

av sammanställningen i tabell 12.

Under budgetåret 1967/68 ökade dispositionen av rörliga krediter med ca

42

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Tabell 12. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.

Låntagare

Av riksdagen

medgivet

30.6.67

Ianspråk-

taget

30.6.67

Av riksdagen

medgivet

30.6.68

Iansprålc-

taget

30.6.68

Telestyrelsen ...................................................

200,0

100,0

200,0

95,0

Järnvägsstyrelsen ........................................

150,0

150,0

Vattenfallsstyrelsen ...................................

100,0

70,0

200,0

45.0

Domänstyrelsen ..............................................

130,0

64,0

130,0

64,0

Luttfartsstyrelsen ........................................

3,0

3,0

Försvarets fabriksstyrelse........................

40,0

25,0

40,0

10,0

Marinförvaltningen........................................

Överstyrelsen för ekonomisk för-

5,0

5,0

svarsberedskap ........................................

740,0

570,0

740,0

618,4

Svenska Reproduktions AB...................

0,7

0,7

Karlskronavarvet AB ..............................

8,0

8,0

Svenska Tobaks AB...................................

10,0

10,0

AB Vin- och Spritcentralen...................

10,0

10,0

Svensk Spannmålshandel........................

190,0

75,0

190,0

165,0

Svensk Kötthandel AB..............................

50,0

22,8

Allmänna Bevaknings AB........................

3,0

3,0

Norrbottens Järnverk AB ...................

125,0

77,0

125,0

118,0

Kungl. Maj:t (prop. 1946: 308) ....

5,0

5,0

Summa

1 719,7

981,0

1869,7

1138,2

157 milj. kr. till ca 1 138 milj. kr. Ökningar i de ianspråktagna beloppen

noteras för överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, Svensk Spann­

målshandel, Svensk Kötthandel AB och Norrbottens Järnverk AB.

För budgetåret 1968/69 räknade jag i prop. 1968: 125 med att de ian­

språktagna beloppen av rörliga krediter totalt sett skulle förbli oföränd­

rade. Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser nu be­

rörda myndigheter och bolag en uppgång i de disponerade beloppen med ca

210 milj. kr. Ökningar anges för bl. a. televerket (80 milj. kr.), statens vat-

tenfallsverk (50 milj. kr.) och överstyrelsen för ekonomisk försvarsbered­

skap (40 milj. kr.). Chefen för kommunikationsdepartementet kommer se­

nare denna dag att föreslå att ramen för televerkets rörliga kredit höjs med

125 milj. kr. till 325 milj. kr. Vid en samlad bedömning finner jag det san­

nolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 100 milj.

kr. under innevarande budgetår.

För budgetåret 1969/70 räknar jag likaledes med en ökning av de ian­

språktagna beloppen av rörliga krediter med 100 milj. kr., vilket ansluter till

den genomsnittliga årliga ökningen under senare år. Jag vill dock betona,

att en dylik prognos av naturliga skäl är osäker.

Beräkning av totalbudgeten

På grundval av min redovisning i det föregående beräknar jag totalbud­

geten förbudgetåret 1969/70 på sätt som framgår av följande uppställning

(s. 43). Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om ca 2 488 milj. kr.,

vilket innebär en nedgång i förhållande till det nu beräknade underskottet

Förslag till riksstat för budgetåret 1969/70: Totalbudgeten

A. Skatter, avgifter, m.m.:

I. Skatter ................................................... 34 452 700 000

II. Uppbörd i statens verksamhet 931 481 000

III. Diverse inkomster ........................ 584 000 000 35 968 181 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ....

II. Riksbanksfonden..............................

III. Statens allmänna fastighets-

fond .........................................................

IV. Försvarets fastighetsfond ....

V. Statens utlåningsfonder..............

VI. Fonden för låneunderstöd ....

VII. Fonden för statens aktier ....

VIII. Statens pensionsfonder .............

IX. Diverse kapitalfonder...................

690 200 000

200 000 000

92 011 000

83 262 000

772 169 000

37 736 000

50 000 000

89 100 000

44 338 000

2 058 816 000

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapi­

talmedel inom kapitalfonderna:

Statens affärs­

verksfonder . .

1 196 153 000

Övriga kapital­

fonder .............. 205 657 000

1 401 810 000

II. Övrig kapitalåterbetalning ... ■_______ 38 539 000

1 440 349 000

Summa kr.

39 467 346 000

2 487 828 000

Underskott

Summa kr.

41 955 174 000

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

7 647 000

II. Justitiedepartementet .............. 1 626 416 000

III. Utrikesdepartementet................... 508 406 000

IV. Försvarsdepartementet .............. 5 675 950 000

V. Socialdepartementet ................... 11 612 799 000

VI. Kommunikationsdepartementet 4 247 536 000

VII. Finansdepartementet .................... 2 376 308 000

Vill. Utbildningsdepartementet ....

7 723 339 000

IX. Jordbruksdepartementet. .....

970 601 000

X. Handelsdepartementet................... 240 476 000

XI. Inrikesdepartementet ................... 3 772 955 000

XII. Civildepartementet ......................... 236 450 000

XIII. Industridepartementet .............. 1 113 095 000

XIV. Oförutsedda utgifter ................... 1 000 000

XV. Riksdagen och dess verk m. m. 72 196 000

XVI. Riksgäldsfonden ............................. 1 370 000 000

41 555 174 000

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehåll­

ningar ................................................... 300 000 000

II. Ökad disposition av rörliga

krediter................................................... 100 000 000

1

400 000 000

w

Summa kr.

41955 174 000

S

ta

ts

ve

rk

sp

ro

p

o

si

tio

n en år

19

69:

B

il .

1 :

F

in

a

n

sp

la

n

en

för innevarande budgetår med drygt 1 miljard kr. En tabell som visar total-

budgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.

44

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom

Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1969.

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning.

Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1969/70.

Bilaga i: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater

för budgetåret 1969/70.

Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.

Hemställan

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen att

1. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till

budgetutjämningsfonden för budgetåret 1969/70 för att där

särredovisas;

2. besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen den 28

juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9

promille för år 1969;

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budget­

året 1969/70

a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudge­

tens inkomster,

b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar

i anslagsbehållningar,

c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar

i dispositionen av rörliga krediter,

d) godkänna det preliminära förslaget till investerings­

plan och investeringsstater samt därvid på kapitalbudgeten

beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln

Lånemedel till 2 825 249 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Statsverkspropositionen år 1969: Bil. 1: Finansplanen

45

T abellför teckning

1. Försörjningsbalans för år 1968 ............................................................... 6

2. Totalbudgeten 1967/68—1969/70 ........................................................... 15

3. Preliminär försörjningsbalans för år 1969 ........................................... 20

4. Bytesbalansen 1966—1969 ........................................................................ 21

5. Statsutgifterna budgetåret 1969/70 ....................................................... 25

6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens in­

komster ......................................................................................................... 36

7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1969/70 ....

38

8. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudge­

ten ................................................................................................................. 39

9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investerings-

anslag ........................................................................................................... 39

10. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1958/59—1967/68 . .

40

11. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret

1968/69 ......................................................................................................... 41

12. Ianspråktagande av rörliga krediter................................................... 42

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 680661

Bilaga 1

Preliminär

nationalbudget för år 1969

1

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

Bilaga 1

PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1969

Inledning

Den preliminära nationalbudgeten för 1969 som härmed framläggs är ut­

arbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och

konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utred-

ningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för national-

budgetens utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kredit­

marknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet

har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i

kapitel IV samt avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata

konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi

1969 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet

uttryckligen åberopas -— vilar på finansdepartementets sekretariat för eko­

nomisk planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av t.f. planerings­

chefen Lars Lindberger. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1

2

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

I. Sammanfattande översikt

1. Den ekonomiska utvecklingen 1967—1968

Den ekonomiska utvecklingen 1967—1968 har inneburit en återgång till

något snabbare tillväxttakt (3,5 % mot 2 % 1966—1967) och förloppet har

i sina huvuddrag tämligen väl anslutit sig till prognoserna i preliminär

och reviderad nationalbudget för 1968. Ett väntat omslag i lagerinveste­

ringarna har inträffat och detta har verksamt bidragit till efterfrågans

snabbare tillväxt. I andra hänseenden har den faktiska utvecklingen, såvitt

den nu kan bedömas, avvikit från den väntade. Den privata konsumtionens

volymökning förefaller sålunda ha blivit större än vad som förutsågs. Detta

har motvägts av en svagare utveckling av andra efterfrågekomponenter.

Exportens tillväxt har motsvarat förväntningarna och det har även den

totala efterfrågans ökning. Eftersom denna i något större utsträckning än

vad som på förhand beräknades, har tillgodosetts genom ökad import, har

emellertid nationalproduktens tillväxt blivit något lägre än vad som förut­

sågs (3,5 % i stället för drygt 4 % enligt den reviderade nationalbudgetens

prognoser).

Den internationella ekonomiska utvecklingen har under 1968 i stort sett

präglats av stigande konjunkturer och en förhållandevis kraftig tillväxt av

världshandeln. Västeuropas handel beräknas sålunda ha stigit med ca 10 %,

vilket är påtagligt mera än vad man ansåg sig kunna räkna med för ett år

sedan. Mot denna bakgrund kan den svenska exportens beräknade ökning

.— med drygt 8 % i värde — framstå som ett tämligen blygsamt resultat,

även om det motsvarat förhandsbedömningarna. Skillnaden i utvecklings­

takt kan emellertid till stora delar återföras på länderfördelningen av den

svenska exporten. På de nordiska marknaderna som svarar för en fjärdedel

av den svenska exporten har avsättningsmöjligheterna varit begränsade och

tillväxten har blivit påfallande låg. På utomnordiska marknader har där­

emot den svenska exporten stigit med inemot 10 %. Fartygsexporten beräk­

nas för övrigt ha minskat i volym med 7 % och exporten utom fartyg har

på samtliga marknader stigit med ca 9 % i volym. De kraftigaste ökningar­

na noteras för malm, papper och trävaror, medan järn och stål samt verk-

stadsprodukter visat mera moderat tillväxt.

Oavsett hur den svenska exportens utveckling 1967—1968 må bedömas

vid internationell jämförelse har den inneburit en klar acceleration i för­

hållande till utvecklingen 1966—1967. Exporten har således bidragit till

snabbare tillväxt av nationalprodukten 1967—1968. Bland de övriga efter-

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

3

Tabell 1:1. Försörjningsbalans 1966—1968

Milj. kr.

Löpande priser

1959 års priser

1966

1967

1968

För­

änd­

ring

1967-

1968

%

1966

1967

1968

För­

änd­

ring

1967-

1968

%

Tillgång

Bruttonationalprodukt..............

123 709 132 606 141 460

6,7

90 797

92 673

95 887

3,5

Import av varor1..............................

23 704

24 319

26 380

8,5

21 162

21 692

23 530

8,5

Import av tjänster2 ...................

3 512

3 976

4 429

11,4

3 003

3 280

3 565

8,7

Summa tillgång

150 925 160 901 172 269

7,1 114 962 117 645 122 982

4,5

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering ....

(exkl. bostäder)

17 378

17 640

17 560

— 0,5

12 486

12 128

11 681

— 3,7

Statlig bruttoinvestering ....

(exkl. bostäder)

8 624

8 431

9 418

11,7

6 210

5 825

6 316

8,4

Kommunal bruttoinvestering.

(exkl. bostäder)

Bostäder (inkl. fritidshus),

6 490

7 701

8 451

9,7

4 707

5 391

5 714

6,0

bruttoinvestering ...................

7 987

9 209

9 580

4,0

5 659

6 323

6 430

1,7

Lagerförändring..............................

1 402

9

366

.

1 307

— 36

322

.

Privat konsumtion........................

64 616

68 867

73 009

6,0

49 713

50 918

52 899

3,9

Offentlig konsumtion...................

18 382

21 250

24 026

13,1

11 567

12 499

13 432

7,5

Export av varor1..............................

22 071

23 422

25 342

8,2

19 866

20 926

22 570

7,9

Export av tjänster2 ...................

3 975

4 372

4 517

3,3

3 447

3 671

3 618

— 1,4

Summa efterfrågan

150 925 160 901 172 269

7,1 114 962 117 645 122 982

4,5

1 Enligt handelsstatistiken.

2 Här ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot av transfereringar

till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III men ej ovanstående försörjningsbalans.

frågekomponenter som var påtagligt expansiva 1966—1967 har den offent­

liga konsumtionen i det närmaste bibehållit sin starka tillväxt med inemot

8 %. Byggnads- och anläggningsinvesteringarnas volymökning har däremot

sjunkit från ca 5,5 % till knappt 2 %. Sammanlagt för de »importsnåla»

efterfrågekomponenterna av den totala efterfrågan, dvs. exporten med dess

kraftiga ökning på råvarusidan, byggnadsverksamheten och den offentliga

konsumtionen har detta inneburit i det närmaste oförändrad hög tillväxt

med 6 % eller något därunder.

Det har i stället varit de »importdryga» komponenterna, den privata

konsumtionen samt investeringarna i maskiner och lager som svarat för

efterfrågans ökade tillväxt. Konsumtionens volymökning beräknas ha stigit

från 2,4 % till 3,9 %, maskininvesteringarna har från någon minskning

gått över till obetydlig ökning och för lagerinvesteringarna noteras ett om­

slag från stark nedgång till påtaglig uppgång. Sammanlagt innebär detta en

förändring i dessa komponenters utveckling från minskning i volym med

0,8 % 1966—1967 till ökning med 4,0 % 1967—1968. Denna normalisering

har bidragit till ökad efterfrågan på inhemska produktionsfaktorer och en

snabbare tillväxt av nationalprodukten, samtidigt som den medfört en för­

hållandevis kraftig ökning av importens tillväxt. Resultatet har enligt preli­

minära beräkningar blivit att volymtillväxten av nationalprodukten stigit

från 2,1 % till 3,5 % och för importen av varor och tjänster från 3,3 % till

8.5 %. Enbart varuimporten beräknas 1967—1968 ha stigit med 8,5 % i

volym. De kraftigaste ökningarna har framträtt för textilvaror och indu­

striråvaror.

Exporten av varor och tjänster har inte hållit jämna steg i denna utveck­

ling. Dess beräknade volymtillväxt 1967—1968 har stannat vid 6,5 % mot

5.5 % 1966—1967. Bytesbalansen har som följd härav försvagats med när­

mare 400 milj. kr. för enbart varor och tjänster och med inemot 500 milj.

kr. för samtliga löpande inkomster och utgifter. Skillnaden mellan dessa

båda belopp utgörs av en förändring av transfereringsnettot, främst be­

roende på ökad finansiell u-hjälp. Det kan nämnas att varuexporten som

1967—1968 beräknas ha ökat i volym med knappt 8 % sannolikt skulle

ha behövt stiga med inemot 11 % för att en försvagning av bytesbalansen

skulle ha kunnat undgås. Härvid har räknats med i övrigt oförändrad ut­

veckling, dock med beaktande av det troliga tillskott till importen som

skulle ha tagits i anspråk för importinnehållet i en ytterligare ökning av

exporten. Vid sålunda förutsatt utveckling av exporten och importen kan

bruttonationalprodukten förmodas ha stigit med 3,8 % i stället för med

3.5 %. Av tidigare erfarenheter att döma skulle det normalt inte krävas

en så kraftig ökning av varuexporten för att hålla oförändrad bytesbalans

vid denna utveckling av nationalprodukten, utan det skulle ha varit till­

räckligt om varuexporten procentuellt ökade i dubbelt så snabb takt dvs. med

ca 8 %. Det är en i förhållande till efterfrågans beräknade tillväxt kraftig

ökning av varuimporten och en ovanligt svag utveckling av tjänsteexporten

som förklarar att varuexporten vid bibehållen bytesbalans skulle ha behövt

öka med ungefär tre procentenheter utöver det normala mönstret.

Genom den faktiskt inträffade utvecklingen av utrikeshandeln har emel­

lertid det beräknade underskottet i bytesbalansen stigit till en nivå som

endast med ca 250 milj. kr. understiger 1965 års (ca tre kvarts miljarder kr.),

låt vara att detta har skett i ett något annorlunda konjunkturläge och vid ett

ca 300 milj. kr. högre transfereringsnetto än 1965. Det kan mot denna

bakgrund synas värt att pröva om det kanske mest karakteristiska inslaget

i 1968 års utrikeshandel nämligen exportens ur vissa synvinklar begrän­

sade tillväxt skulle kunna sättas i samband med inträffade förändringar

i det svenska näringslivets internationella kostnadsläge. Till följd av deval­

veringarna hösten 1967 och den låga lönestegringen vid snabb produktivi­

tetstillväxt i Västtyskland och i viss mån även Nederländerna förefaller de

faktiska lönekostnaderna per produktenhet i några västeuropeiska länder

4

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

5

att ha sjunkit med ett par tre procentenheter under loppet av 1967 och

såtillvida ha utvecklats gynnsammare än i Sverige där de torde ha stigit om

än obetydligt (med ca en halv procentenhet). Inom övriga västliga industri­

länder av betydelse —- bortsett således från Storbritannien, Finland, Väst­

tyskland och Nederländerna — förefaller den procentuella kostnadssteg-

ringen per produktenhet att ha varit lika stor som i Sverige eller större.

Under 1968 synes dessutom kostnadsutvecklingen i Sverige internationellt

sett ha varit gynnsam, och detta för övrigt även vid en jämförelse med Väst­

tyskland. En preliminär genomgång av handelsstatistiken för de tre första

kvartalen visar inte heller på att den svenska färdigvaruexporten skulle

ha gjort andelsförluster på våra mera betydande ländermarknader. I den

mån den i vissa hänseenden oförmånliga kostnadsutvecklingen under 1967

haft en negativ inverkan på svensk färdigvaruexport 1968, får denna an­

tas ha legat däruti att den återhållande effekten av den svenska exportens

starka inriktning på de 1968 föga expansiva nordiska marknaderna inte

kunnat kompenseras genom andelsvinster på mera expansiva marknader.

Inte heller har råvaruexporten trots i vissa hänseenden gynnsam volymut­

veckling värdemässigt kunnat stiga fullt i takt med den övriga exporten

och fartygsexportens värde har i stort sett stått stilla från 1967 till 1968.

En återblick på utvecklingen från 1963 som ur konjunktur synpunkt var

ett med 1968 någorlunda jämförbart år visar att bytesbalansen under mel­

lanliggande period troligen har försvagats med ca 1 000 milj. kr. För att

denna försvagning skulle ha kunnat förebyggas genom en starkare utveck­

ling av varuexporten hade denna årligen behövt stiga med drygt en halv

procentenhet mera än den faktiskt gjort under perioden 1963—1968, dvs.

med 9,5 % i värde eller med 7,5 % i volym i stället för med knappt 9 % i

värde eller 7 % i volym. Detta hade förutsatt att den svenska exporten haft

i det närmaste samma utvecklingstakt som OECD:s totala export i stället för

att som nu skett, ha ökat med en procentenhet mindre per år. Det har emel­

lertid visat sig att den svenska exporten i fråga om bearbetade varor haft

minst lika stark tillväxt som OECD:s färdigvaruexport. Det är den svagare

utvecklingen av Sveriges betydande export av råvaror och fartyg som förkla­

rar att Sveriges export totalt sett haft en procentuellt sett något lägre tillväxt

än OECD:s totala export. För att den svenska exporten totalt sett likväl skul­

le ha kunnat hållas uppe i samma utvecklingstakt som OECD-områdets,

skulle tydligen ha krävts att den svenska färdigvaruexporten utvecklats

procentuellt snabbare än för OECD. Detta har i själva verket skett, men

inte i tillräckligt hög grad för att kompensera den svagare utvecklingen av

övriga komponenter i den svenska exporten. Härvid är att märka att arbets­

kraftskostnadernas utveckling per produktenhet under 1960-talet procentu­

ellt sett inte varit högre inom svensk industri än inom övriga västeuropeiska

industriländer. —• Med hänsyn till vår ofullständiga statistik över utrikes-

betalningar kan det inte med full säkerhet avgöras hur stor försvagning av

bytesbalansen som i själva verket inträffat under de senaste åren. Det kan

emellertid påpekas att även om man gör ett så optimistiskt antagande som

att det årliga tillskott till tjänstebalansens intäkter, som undgår statistisk

registrering, skulle uppgå till så mycket som 150 milj. kr. i stället för 75

milj. kr., som här har förutsatts, tvingas man ändå dra den slutsatsen att

bytesbalansen från 1963 till 1968 försvagats med ca 600 milj. kr.

Med det beräknade underskottet i bytesbalansen 1968 om i runt tal 500

milj. kr. kan man nu överblicka en oavbruten period på fyra år med troliga

underskott i bytesbalansen av i årligt genomsnitt drygt 450 milj. kr. Valuta­

reserven har under denna period stigit med i genomsnitt ca 50 milj. kr.

årligen. Det har samtidigt försiggått en årlig registrerad nettokapitalimport

om i genomsnitt nära 600 milj. kr. och restposterna för respektive år har i

kalkylen antagit ett negativt genomsnittsvärde om ca 100 milj. kr. per år.

Under 1968 har den registrerade nettokapitalimporten varit förhållandevis

låg — drygt 350 milj. kr. — vilket kan tänkas vara en följd av det lätta kre­

ditmarknadsläget inom landet. Restposten som 1967 antog starkt negativa

värden har under de tre första kvartalen 1968 legat på ovanligt hög nivå.

Vid dessa avstämningar har i bytesbalansen inräknats en korrigeringspost

för i statistiken icke redovisade löpande betalningar. I förhållande till 1968

års reviderade nationalbudget samt betalningsbalanstabellen i kapitel III

har denna post — här och i tabell 2 — i anslutning till bedömningen i finans­

planen uppjusterats med 300 milj. kr. per år. — Valutareserven ökade under

de 11 första månaderna 1968 och kan förmodas ha minskat med ca 200

milj. kr. från ultimo 1967 till ultimo 1968.

Inledningsvis har framhållits att den inhemska efterfrågans utveckling

kännetecknats av i det närmaste oförändrat stark expansion av den offent­

liga konsumtionen men en avsaktning av byggnadsinvesteringarnas tillväxt

och en försiktig vändning uppåt av maskininvesteringarna. Omslaget i fråga

om maskininvesteringarna kan denna gång till stor del återföras på förhål­

landen inom den offentliga sektorn. Den militära materialanskaffning, för

vilken betalning skett under respektive år, beräknas nämligen ha minskat

med 16,5 % 1967 för att ånyo stiga med 12,5 % 1968. Utvecklingen återspeg­

las även i de totala statliga investeringarnas förändringar. Statens investe­

ringar i byggnader, anläggningar och maskiner beräknas sålunda ha sjunkit

med 6,0 % i volym 1966—1967 och därefter ha stigit med 8,5 % 1967—1968.

Fastän de kommunala investeringarnas tillväxt märkbart avtagit — från

14,5 % 1966—1967 till 6,0 % 1967—1968 — har det med denna utveckling på

den statliga sidan blivit en kraftigare volymökning av de offentliga inves­

teringarna totalt sett 1967—1968 än 1966—1967 eller med drygt 7 % mot

knappt 3 %. Inberäknat den offentliga konsumtionen har även den totala of­

fentliga verksamhetens volym stigit i något högre takt eller med ca 7,5 %

mot knappt 6 %.

Inom den offentliga hushållningen närstående bostadssektorn har inves­

6

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

7

teringarnas tillväxt däremot sjunkit starkt, från 13 % till 1,5 %, men inte

ens om man slår samman bostadsinvesteringar och offentlig verksamhet

rubbas intrycket av bibehållen stark expansion i nämnvärd grad. För den

sammanslagna aktiviteten har nämligen volymtillväxten bibehållits vid

G,3 % 1967—1968 mot 7,0 % 1966—1967. De sektorer som var starkt expan­

siva 1967 har alltså i huvudsak behållit sin tillväxttakt 1968 och för den

samlade offentliga verksamheten har tillväxten i någon mån stigit.

Samtidigt som den ekonomiska politiken medverkat till att hålla uppe till­

växten inom i första hand den offentliga sektorn med dess arbetskrafts-

intensiva efterfrågan har man sökt undvika generellt expansiva åtgärder

med betydande stimulanseffekter på den privata konsumtionen. Syftet har

i stället varit att främst söka stimulera näringslivets investeringar genom

en expansiv kreditpolitik och fortsatta investeringsfondfrisläpp. Industri­

investeringarnas volym har emellertid i stort hållits tämligen oförändrad

1967—1968 och för näringslivets investeringar totalt sett noteras en fortsatt

mindre nedgång med 3,5 %. Denna kan i huvudsak återföras på handels­

flottans investeringar samt på byggnader för handel m. m. I det sistnämnda

fallet har nedgången — en minskning med ca 10 % i volym — utgjort en

eftersträvad effekt av den förda ekonomiska politiken. Den särskilda inves-

teringsavgiften var avsedd att begränsa investeringar av detta speciella

slag.

Mot stagnationen i det privata näringslivets investeringar kontrasterar i

viss mån den snabbare tillväxten i den privata konsumtionen. Denna har

till stor del haft sin grund i en motsvarande förändring vad gäller utveck­

lingen av de realt disponibla inkomsterna. Dessa beräknas nämligen ha ökat

med drygt 3,5 % 1967—1968 mot drygt en procentenhet mindre 1966—1967.

Det kan synas påfallande att en sådan förändring kunnat ske, fastän löne­

nivåns uppgång 1968 varit inemot 2 procentenheter lägre än föregående år,

samtidigt som det även synes ha inträffat en påtagligt lägre tillväxt av de

enskilda företagarnas inkomstsumma — det sistnämnda en följd av jord­

brukarnas inkomstutveckling. Av större sammanlagd betydelse har emeller­

tid varit att prisstegringstakten blivit lägre 1968 än 1967 och att sysselsätt-

ningsförändringarnas nettoeffekt på lönesumman varit mindre negativ. Här­

till kommer även en lägre marginell effekt av hushållens stigande nettoinbe­

talningar till det offentliga som följd av att återbäringen av överskjutande

skatt stigit ovanligt kraftigt från 1967 till 1968. Den privata konsumtionens

procentuella tillväxt har emellertid såvitt nu kan beräknas blivit något stör­

re än för de disponibla inkomsterna. Den anges sålunda till knappt 4 % för

1968 mot ca 2,5 % för 1967. Den förhållandevis kraftiga konsumtionsök­

ningen sammanhänger delvis med ökade bilköp och kan mera allmänt sett

förmodas ha ett visst samband med ökade lånemöjligheter på kreditmarkna­

den.

Främst genom den betydande konsumtionsökningen har tillväxten av s. k.

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

slutlig inhemsk efterfrågan — dvs. bortsett från lagerförändringar — visat

en måttlig uppgång från 3,0 % till 3,6 %. Accelerationen i den totala in­

hemska efterfrågan inklusive lager har emellertid varit betydligt mera på­

fallande. Här framträder nämligen en uppgång från 1,5 % till 4,0 %. Med

rimligt beaktande av det betydande importinnehållet i lagerinvesteringarna

förefaller det tänkbart att omslaget i fråga om lagerinvesteringarna till

ungefär 50 % skulle kunna förklara nationalproduktens kraftigare tillväxt

1967—1968 jämfört med 1966—1967. Detta skulle innebära att lagerutveck­

lingen i denna konjunkturfas som förändringsfaktor vägt lika tungt som

exporten och den privata konsumtionen tillsammans.

Bruttonationalproduktens och därmed den totala produktionens tillväxt

med ca 3,5 % har försiggått vid en totalt sett ungefär oförändrad syssel­

sättning. Den registrerade arbetslösheten har ännu under oktober och no­

vember varit i det närmaste lika stor som 12 månader tidigare, men efterfrå­

gan på arbetskraft mätt med antalet lediga platser vid månadens mitt har

i stort sett varit stigande sedan senare delen av 1967. Framför allt mot

slutet av 1968 har utvecklingen präglats av en fastare tendens. Arbetslöshe­

ten i december var klart lägre än föregående år. Någon markerad omsväng­

ning i läget på arbetsmarknaden har emellertid inte inträffat och regionalt

har olikheterna snarast skärpts.

Läget på arbetsmarknaden synes ha inverkat på löneutvecklingen så till­

vida som löneglidningen 1968 förefaller att ha blivit förhållandevis låg. För

industriarbetare uppskattas den till ca 3 %. Då den avtalsmässiga löneök­

ningen i den sista etappen av 3-årsavtalet likaledes uppskattas till ca 3 %

beräknas den totala arbetskraftskostnadsstegringen inklusive arbetsgivar­

avgifter ha stannat vid ca 6,5 % vad gäller industrins arbetarpersonal. Totalt

har lönenivån enligt föreliggande uppskattningar stigit med knappt 7 %.

Högre procentuella lönestegringar än för industriarbetarna synes ha före­

kommit för bl. a. jordbruks- och skogsarbetare samt anställda inom varu­

handel och servicenäringar.

Vid denna kostnadsutveckling bör någon ökning av vinstmarginalerna

inom exportproduktionen har varit möjlig, vilket tyder på en omkastning

från de föregående årens utveckling. Tillgängliga uppgifter om produk­

tion och sysselsättning tyder nämligen på en fortsatt hög produktivitetstill­

växt inom industrin och de effektiva exportpriserna har i genomsnitt kunnat

hållas oförändrade eller möjligtvis obetydligt sänkta. Ökad omsättning har

vidare utgjort en positiv faktor inom exportproduktionen.

Lönsamhetsutvecklingen inom den hemmamarknadsinriktade produktio­

nen är om möjligt svårare att bedöma. Konsumentprisernas uppgång har

under 1968 varit väsentligt lägre än under 1967 —ca 2 % mot 3,1 % — var­

vid dock är att märka att en övervägande del av denna avsaktning kan åter­

föras på finanspolitiska och liknande offentliga åtgärder. Sålunda har in­

direkta skatter, taxor och hyror höjts väsentligt mindre 1968 än 1967. Vid

jämförelse mellan genomsnittsnivåerna för respektive år framstår prisför­

8

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

9

ändringen 1967—1968 — med sina 2,0 % — klarare som en nedtrappning i

förhållande till 1966—1967, då den uppgick till 4,2 %. Det finns emellertid

ingenting som med bestämdhet tyder på att företagen skulle ha förlorat

mera genom den lägre prisökningen än de vunnit genom den lägre kostnads-

stegringen. För byggnads- och byggnadsämnesindustrierna är lönsamheten

inte särskilt nära korrelerad med konsumentprisnivåns utveckling. De mo­

derata byggpriserna 1968 kan möjligen tyda på en försvagning av vinstut­

vecklingen inom dessa branscher.

Enligt en av riksrevisionsverket företagen enkätundersökning beräknas de

större aktiebolagens nettoinkomster ha ökat med ca 10 % verksamhetsåret

1968. Motsvarande undersökning för 1967 som visade på vinstökning med

5 % har bestyrkts av det faktiska utfallet och detta trots att utfallet av

1967 års ekonomiska utveckling i övrigt inte i alla hänseenden ter sig lika

fördelaktig som enligt de preliminära kalkyler som var tillgängliga för ett

år sedan. Sammanfattningsvis tyder detta på att i varje fall de större före­

tagens vinstutveckling varit något gynnsammare än 1967, som synes ha kän­

netecknats av att väl vinstsumman ökat något men knappast vinstmargina­

lerna. Det förefaller vidare troligt att den förbättring av lönsamheten som

kan ha ägt rum 1968 företrädesvis gällt exportproduktionen. Den ökning

av företagssparandet som kan ha ägt rum synes för övrigt inte ha varit

mera markerad än att den inträffade tillväxten av lagerinvesteringarna med­

fört en viss ökning av företagens nettofinansieringsbehov.

Utvecklingen för offentliga och närstående sektorers finansiella sparande

har blivit slående olika 1967—1968 jämfört med 1966—1967. Från 1966 till

1967 ökade nämligen statens, kommunernas, AP-fondernas och bostadssek­

torns gemensamma nettofinansieringsbehov med 2 400 milj. kr. Från 1967

till 1968 har detta nettofinansieringsbehov ånyo sjunkit med ca 500 milj. kr.

Den bibehållet starka expansionen av verksamheten inom dessa sektorer

har alltså 1968 delvis motverkats genom en något snabbare ökning av de

nettointäkter som indragits från övriga sektorer — till skillnad från 1967,

då intäkterna ökade så väsentligt mycket mindre än utgifterna.

Under det att de offentliga sektorernas finansiella sparande sålunda har

förstärkts förefaller det som om hushållssparandet har ökat förhållandevis

obetydligt och företagens finansiella sparande i någon mån försvagats. Kre­

ditmarknaden förefaller härigenom ha fått ökad betydelse inte blott för

företagens utan i viss mån även för hushållens finansiering. Kreditgivningen

till näringslivet, dvs. för andra privata ändamål än nybyggnad av bostäder,

tillväxte sålunda med ett miljardbelopp 1968 —- eller från mindre än 6 mil­

jarder kr. 1967 till ca 7 miljarder kr.

2. Sveriges ekonomi 1969

Den ekonomiska utvecklingen 1968 medförde en något snabbare tillväxt

av den totala produktionen och den påskjutande effekten härtill utgick i

första hand från exporten, lagerinvesteringarna och den privata konsum-

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

lionen. Den offentliga verksamhetens tillväxt som totalt sett var kraftig

redan 1966—1967 ökade ytterligare något, medan däremot bostadsinveste-

ringarnas utveckling dämpades påtagligt. Tillväxten av den inhemska efter­

frågan riktades i förhållandevis stor utsträckning mot utländska markna­

der. Importen av varor och tjänster ökade något snabbare än exporten och

bytesbalansen blev härigenom något försvagad.

Inför 1969 svarar utsikterna för exporten och näringslivets investeringar

för en betydande del av ovissheten i den ekonomiska bedömningen. Inte

heller 1969 förefaller nu att medföra någon påtaglig ökning i volym av

näringslivets fasta investeringar, även om investeringsviljan synes ha

visat någon återhämtning sedan sommaren. Med hänsyn till erfarenheterna

i rån tidigare konjunkturuppsving behöver det inte anses direkt uppseende­

väckande om företagens investeringar ånyo skulle släpa efter i förhållande

till utvecklingen av produktion och vinster, i all synnerhet som stimu­

lanseffekten från investeringsfondsfrisläppen kan väntas bortfalla. Investe­

ringsbesluten inför 1969 är emellertid inte i sin helhet låsta och det är

uppenbart att en förändring av utsikterna för den internationella ekonomis­

ka utvecklingen och exporten kan få en betydande återverkan på det faktiska

investeringsutfallet liksom även på lagerutvecklingen 1969.

Den bedömning av den internationella ekonomiska utvecklingen som ta­

gits till utgångspunkt för prognoserna för Sveriges ekonomi 1969 innebär i

korthet att expansionstakten i Västeuropa bibehålies vid drygt 4 % 1969

men att världshandelns tillväxt sjunker från ca 10 % till ca 8 %, varvid

dock länderfördelningen förskjuts i från svensk synpunkt gynnsam riktning.

Prisutvecklingen för bearbetade varor i internationell handel kan under

sådana förutsättningar inte väntas bli väsentligt starkare än under 1968.

Denna bedömning av den världsekonomiska utvecklingen får betraktas som

relativt försiktig, vilket dock inte gör det helt uteslutet att det faktiska ut­

fallet skulle kunna bli mindre fördelaktigt. Å andra sidan finns det också

chanser för ett fortsatt internationellt konjunkturuppsving av mera marke­

rad typ, baserat på en snabbare tillväxt av i första hand näringslivets inves­

teringar och den privata konsumtionen.

Ett av villkoren för en gynnsam utveckling är givetvis att oron på valuta­

marknaden inte fortsätter och utvecklas till en övermäktig störningsfaktor.

En ytterligare förutsättning för att expansionen inom industriländerna un­

der 1969 skall kunna fortgå i ett någorlunda tillfredsställande tempo

kan sägas vara att den framför allt av yttre balansskäl eftersträvade dämp­

ningen av efterfrågan inom OECD:s stora underskottsländer (Förenta stater­

na, Storbritannien, Frankrike) inte försiggår med större styrka och snabb­

het än att de depressiva effekterna härav på världshandeln i erforderlig

grad kommer att kunna motvägas av en tilltagande stegring av överskotts-

ländernas efterfrågan. Sett ur ett något längre perspektiv utgör en anpass­

ning av de internationella betalningarna en förutsättning för att den väst­

10

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

11

liga industrivärlden skall kunna bibehålla den tillväxttakt som under efter­

krigstiden kommit att betraktas som normal.

Konjunkturinstitutets prognos för exporten 1969 utgår från de bedöm­

ningar som sålunda kunnat göras av efterfrågeutvecklingen i avnämar-

länderna. — Totala exporten exklusive fartyg beräknas i volym öka drygt 2

procentenheter mindre 1969 än 1968 eller med 6,5 % mot inte fullt 9 %. För

hela exporten väntas dock skillnaden i tillväxten genom omsvängningen

från minskning till ökning i fartygsleveranserna bli mindre eller från 8 %

till 7 %.

Utvecklingen blir påtagligt svagare 1969 än 1968 för råvaror och skogs­

industriprodukter. Trävaror, massa och papper samt malm ökade tillsam­

mans med ca 12 % i volym 1968, men beräknas främst som en följd av upp­

hörande lageruppbyggnad hos köparna komma att öka endast omkring 3 %

1969. I värde räknat blir skillnaden i ökningstakt dock betydligt mindre till

följd av en förväntad gynnsammare prisutveckling för skogsprodukterna.

Exporten av färdigvaror beräknas totalt sett stiga kraftigare 1968—1969

såväl i värde som i volym. Fartygsleveranserna beräknas stiga snabbast

(11 % i volym) medan ökningstakten för verkstadsprodukter i övrigt, järn

och stål samt »övrigvaror», förutses bli 9 % i volym mot föregående år

ca 8 %.

I värde beräknas exporten totalt stiga med drygt 8,5 % mot 7 % i volym.

I genomsnitt räknas härvid med en positiv förändring av exportprisernas

utveckling, vilket i huvudsak kan återföras på skogsprodukterna. För ex­

portpriserna i övrigt väntas små förändringar i utvecklingstendensen från

1967—1968.

Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas öka

med 4 % från 1968 till 1969. För industrins del förväntas en oförändrad

volym totalt sett. En drygt 7-procentig minskning av byggnadsinvestering­

arna uppvägs härvid av en procentuellt lägre ökning av de tungt vägande

maskininvesteringarna. Uppjusteringarna av de i novemberenkäten angivna

planerna för 1969 är något större än tidigare år men har bedömts motiverade

utifrån en förutsatt successiv förstärkning av konjunkturläget under 1969.

Investeringsuppgifterna på branschnivå pekar mot att verkstäderna och

stålverken kommer att öka sina investeringar 1969 efter nedgången de två

senaste åren, medan den motsatta utvecklingen bedöms trolig för massa-

och pappersindustrin. Övriga branschers investeringsnivå förväntas komma

att i stort sett ligga kvar på 1965 års nivå. — Handelns investeringar beräk­

nas komma att öka kraftigt (12 %) efter den betydande minskningen 1968

(10 %). Dessa svängningar sammanhänger med införandet respektive av­

vecklandet av den 25-procentiga investeringsavgif len.

Lagerinvesteringarna väntas komma att öka 1969 med drygt 700 milj. kr.

eller dubbelt så mycket som 1968. Uppgången synes bli särskilt stark inom

verkstadssektorn med undantag för varvsindustrin, där en viss nedgång

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

väntas. Lagerinvesteringarna ökar dessutom inom flertalet övriga industri­

branscher. — För näringslivets totala realkapitalbildning blir uppgången

1968—1969 9 % att jämföra med en nedgång med drygt 0,5 % 1967—1968.

För statliga investeringar väntas en oförändrad investeringsnivå 1969.

Uppgången för de statliga byggnadsinvesteringarna 1968 väntas fortsätta

1969 men i lägre takt, medan de statliga maskininvesteringarna beräknas

minska något 1969 efter den kraftiga ökningen (10 %). Den ojämna utveck­

lingen förklaras av att militära materielanskaffningar tidigarelades under

1968.

Kommunernas investeringar förutses öka med 8 1/2 % 1968—1969 mot

6 % 1967—1968. Särskilt markerad är uppgången i byggnadsinvestering­

arna med 9 % att jämföra med 6 1/2 % närmast föregående år. Delvis tor­

de den vara en effekt av investeringsavgiftens slopande i oktober 1968. Vid

sidan av sjuk- och hälsovårdsutbyggnaden är väg- och gatubyggandet det

starkaste expansionsområdet i den kommunala sektorn för närvarande,

medan skolbyggandet inte längre förefaller att öka.

För bostadsbyggandet beräknas en planerad igångsättning om 103 000

lägenheter komma att medföra en ökning av investeringsvolymen med 3 %

1968—1969. Härvid förutsätts att tyngdpunkten av igångsättningen liksom

1967 och 1968 kommer att ligga på andra och tredje kvartalet. I övrigt har

räknats med fortsatt god tillgång på arbetskraft och oförändrade byggnads­

tider för flerfamiljshus påbörjade 1968 och 1969 samt förutsatts att tren­

den 1968 mot ökad projektstorlek blir bestående 1969. Antalet inflyttnings-

färdiga lägenheter 1969 väntas genom den höga igångsättningen andra halv­

året 1968 komma att överstiga 103 000.

Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 3 1/2 % 1968—

1969. Byggnadsinvesteringarna ökar något snabbare än maskininvesteringar­

na eller med 4 % mot 3 % för de senare. Inberäknat lager blir den totala in­

vesteringsökningen knappt 6 % 1968—1969.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalky­

ler. Den genomsnittliga lönenivån antas stiga i något långsammare takt än

mellan 1967 och 1968 eller med inte fullt 6,5 %. Härvid åsyftas lön per

tidsenhet, vilket innebär att effekten av arbetstidsförkortningen fr. o. m.

den 1 januari 1969 ingår i den sålunda angivna löneförändringen. Löne­

summan förutsätts öka med 6,5 %, vilket trots en trolig mindre nedgång

av sysselsättningsvolymen mätt i verktimmar, är rimligt med hänsyn till

sedvanlig övergång från lägre till högre betalda arbeten. Faktorinkomster­

na beräknas stiga med 6 %, vilket innebär oförändrad eller obetydligt hög­

re takt än 1968. Tillväxten i de disponibla inkomsterna stannar dock vid

knappt 5 % mot drygt 5,5 % 1967—1968 beroende på att hushållens netto­

inbetalning till det offentliga beräknas stiga betydligt snabbare 1968—1969

än 1967—1968.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1969 har en utgångspunkt varit att

12

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1 : Finansplanen

arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda an­

tagits stiga med ca 6,5 %, bortsett från den kostnadsstegring som följer av

den allmänna arbetsgivaravgiften. Denna har emellertid beaktats jämte

effekten av övriga åtgärder i samband med skatteomläggningen vid årsskif­

tet 1968/1969. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsu­

mentprisnivån under loppet av 1969 antas stiga med 2,1 %. Mellan genom-

snittslägena för kalenderåren 1968 och 1969 kan förändringen väntas bli

obetydligt lägre eller omkring 2,0 %. En allmän förutsättning för dessa be­

räkningar har varit att kostnadsförändringar i erfarenhetsmässig grad slår

igenom i konsumentpriserna. Vidare har dessa i ringa utsträckning antagits

bli påverkade av överskottsefterfrågan på varumarknaderna.

Vid den förutsatta prisuppgången 1969 kan de reala disponibla inkoms­

terna beräknas öka med inte fullt 3 % 1968—1969 mot drygt 3,5 % 1967

1968.

Den privata konsumtionen har prognoserats på basis av ett antagande om

att den volymmässiga konsumtionsutvecklingen nära kommer att ansluta

till den reala disponibla inkomstens tillväxt. Den totala privata konsum­

tionens volym har sålunda, inklusiva turistnettot, beräknats komma att öka

med drygt 3 % 1968—1969 (mot knappt 4 % 1967—1968). Grupperna tjäns­

ter, exklusive turistnettot, och icke varaktiga varor väntas öka med 2 å 3 %,

medan bilar och övriga varaktiga varor väntas öka med 13 % respektive

4,5 %. För turistnettot förutses en volymökning på närmare 10 %. Progno­

sen innebär att sparandet i löpande priser antas minska obetydligt 1968—

1969 efter att ha stigit några procent 1967—1968.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med ca 6 %, varav den kommu­

nala med 6,5 % och den statliga med 5 %.

Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågans tillväxt 1968—1969

väntas uppgå till 4,5 %, vilket är obetydligt mer än för 1967—1968, då den

vid jämförbar beräkning synes ha stannat vid 4,3 %. Vid en beräknad läg­

re tillväxt för offentlig verksamhet (5 % mot drygt 7 %), privat konsum­

tion och export är det i första hand det förväntade omslaget i utvecklingen

av näringslivets realkapitalbildning som vid sidan av en mindre förändring

i fråga om bostadsinvesteringarna förklarar den något högre tillväxten för

den totala efterfrågan.

Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan importvolymen

beräknas stiga med 7 % 1968—1969. Att importökningstakten blir lägre än

1968 beror delvis på att råoljeimporten väntas öka betydligt långsammare

till följd av att den utbyggnad som under senare år skett av raffinaderi­

kapaciteten i Sverige blev i det närmaste helt tagen i anspråk under 1968.

Importen av konsumtionsvaror förutses, vid den förutsatta lägre konsum-

tionsökningstakten, stiga obetydligt mindre 1968—1969 jämfört med 1967—

1968 eller med 8 % mot 9 %. Dämpningen kan delvis återföras på en lägre

prognoserad tillväxt av textilvaruimporten.

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

13

Eftersom importvolymens tillväxt beräknas nära sammanfalla med export­

volymens men importpriserna stiger svagare än exportpriserna (1/2 % mot

1 1/2 %) förutses underskottet i handelsbalansen sjunka med närmare 2.50

milj. kr. 1968—1969. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas komma

att minska med ytterligare 350 milj. kr. jämfört med 1968 med de stora

minusutslagen fördelade på de tre posterna turistnetto, övriga tjänster m. m.

samt transfereringar. — Bytesbalansens underskott kommer enligt dessa

beräkningar att öka med drygt 100 milj. kr. 1968—1969.

Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de förut­

satta förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat

att nationalproduktens tillväxt 1968—1969 blir ca 4 %.

Med den produktivitetstillväxt som för närvarande försiggår inom sam­

hällsekonomin kan en ökning av den totala produktionen med 4 % beräk­

nas medföra att tillgänglig arbetskraft tas i anspråk i ungefär oförändrad

eller svagt ökad utsträckning. Om prognoserna i övrigt inte kommer att

upprevideras av den faktiska utvecklingen skulle man härvid närmast ha

anledning att vänta sig att den uppåtriktade tendens som varit rådande på

arbetsmarknaden mot slutet av 1968 inte kommer att fortsätta under hela

1969. Med den påtagligt positiva bedömning av de omedelbara framtidsut­

sikterna som framträder i den senaste konjunkturbarometern, vilken ba­

seras på uppgifter som företagen avgivit i början av december, finns nu

större anledning att räkna med stigande efterfrågan på arbetskraft, i vart

fall under den tidigare delen av 1969. De regionala ojämnheterna kan dock

i huvudsak väntas bestå.

Balansproblemen inför 1969 kan skärskådas från olika synpunkter. Ur

ett renodlat kortsiktsperspektiv kan tänkbara komplikationer i huvudsak

uppdelas på två huvudalternativ. Sålunda skulle den internationella kon­

junkturutvecklingen kunna bli svagare än som här har antagits, och åter­

verkningar härav skulle kunna tänkas uppkomma för näringslivets investe­

ringar och möjligen också för den privata konsumtionen. Negativa effekter

på arbetsmarknaden skulle i ett sådant läge kunna motverkas genom ökade

pådrag av bostadsbyggen, offentliga anläggningsarbeten och industribeställ­

ningar samt en allmänt aktiverad arbetsmarknadspolitik. Även om dylika

åtgärder inte är speciellt importuppdragande, skulle en sådan utveckling-

genom bortfall av exportinkomster normalt föra med sig en försvagning

av bytesbalansen och en viss avtappning av valutareserven, något som i ett

dylikt läge inte skulle behöva anses speciellt oroande. En viktig funktion

för valutareserven får nämligen förutsättas vara att kunna tillgripas i dy­

lika situationer.

Detta — som det i dagens läge kan förefalla — föga aktuella störnings-

alternativ har sin motsats i en utveckling, som skulle leda till alltför hög-

efterfrågan med risk för överhettning på arbetsmarknaden och en besvä­

rande stegring av priser och kostnader. Med den prognos som framlagts i

14

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

15

försörjningsbalansen kvarstår emellertid en marginal att ta i anspråk innan

överhettningstendenser mera allmänt kan förmodas uppkomma på arbets­

marknaden. Denna marginal skulle överslagsvis kunna motsvara 1 å 1,5 %

av den totala produktionen. Inom offentliga och närstående sektorer fort­

sätter avsaktningen av tillväxten för de reala aktiviteterna — en nedgång

från drygt 6 % 1967—1968 till knappt 5 % 1968—1969 — och finanspo­

litikens inverkan på övriga sektorer bibehåller sin moderat återhållande

prägel. Nettofinansieringsbehovet för offentliga och närstående sektorer

(bostads- och socialförsäkringssektorerna) kan sammantaget beräknas

sjunka ytterligare under 1969. Riskerna för att det snabbt och överraskan­

de skulle uppkomma ett övertryck på arbetsmarknaden förefaller inte från

dessa utgångspunkter betydande.

Mera närliggande konsekvenser av ett opåräknat starkt uppsving för den

interna efterfrågan i förening med en exportutveckling som inte överträf­

fade förväntningarna skulle däremot vara att en snabbare tillväxt för inves­

teringar i maskiner och lager och för privat konsumtion verkar uppdrivande

på importen med negativa återverkningar på bytesbalansen. I det korta

perspektivet bör denna eventualitet med tanke på valutareservernas om­

fattning inte inge alltför stor oro. Detta omdöme synes kunna gälla oavsett

om bytesbalansens faktiska underskott 1968 i enlighet med tidigare bedöm­

ning av icke redovisade löpande intäkter (den s. k. korrigeringsposten) har

uppgått till närmare 800 milj. kr. eller i enlighet med den här framlagda

bedömningen utgjort närmare 500 milj. kr., ett deficit som kan utläsas ur

tabell 2. Som isolerad företeelse utgör inte heller den försvagning av bytes­

balansen med ca 100 milj. kr. som enligt försörjningsbalansens prognoser

förutses för 1969 något alarmerande symptom och knappast heller den ök­

ning av underskottet med inemot 500 milj. kr. som synes ha inträffat 1968.

Det är först i ett längre perspektiv som problematiken kring bytesbalan­

sen och dess samband med strukturutvecklingen framträder med större

tydlighet. Det svenska näringslivet genomgår för närvarande en snabb

strukturomvandling som bl. a. kännetecknas därav att mindre konkurrens­

kraftig produktion slås ut och till stora delar ersätts av billigare import.

Härigenom frigörs arbetskraft som dels överförs till konkurrenskraftig

exportproduktion och dels sätts in för att tillgodose de växande behoven

inom sådana områden där importsubstitution överhuvud taget inte kan

ifrågakomma (offentlig konsumtion m. m.). Om exportförmågan utvecklas

tillräckligt snabbt lägger denna omvandlingsprocess som drivs fram av ett

flertal faktorer, varibland vårt relativt höga reallöneläge torde vara en, inga

andra restriktioner på den ekonomiska politiken än kravet att uppehålla

balans mellan utbud och efterfrågan inom samhällsekonomin och på arbets­

marknaden. Om däremot exportförmågans tillväxt är otillräcklig ökas

svårigheterna att absorbera den arbetskraft som frigörs genom struktur­

omvandlings- och rationaliseringsprocessen. Vissa möjligheter kan föreligga

16

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Tabell Is 2.

Bytesbalansen 1967—1969

Milj. kr., löpande priser

1967

Prognos

1968

1969

Export av varor..............................................................

23 422

25 342

27 530

Import av varor..............................................................

24 319

26 380

28 325

Handelsbalans

-

897

- 1038

-

795

Sjöfartsnetto ..................................................................

1 803

1 875

1 925

Turistnetto ......................................................................

-

920

- 1 075

- 1225

Övriga tjänster m. m., netto*

1....................................

-

487

-

713

-

900

Transfereringar ..............................................................

- 268

-

362

-

500

Korrigeringspost2 ..........................................................

750

825

900

Bytesbalans

-

19

-

488

-

595

1 Motsvaras av posterna »korrigering av handelsstatistiken» och »övriga tjänster, netto» i

tabell III: 3.

2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

att öka sysselsättningen inom »importsnåla» sektorer som offentlig verk­

samhet och byggnadsinvesteringar, varvid dock en skärpning av skatte­

trycket eller en eljest höjd sparbenägenhet utgör ett normalt komplement.

Söker man däremot generellt öka sysselsättningen genom en allmän på-

spädning av efterfrågan leder detta visserligen till åsyftat resultat men ock­

så till en proportionell ökning av importen och en försvagning av bytes­

balansen.

Mot denna bakgrund uppkommer frågan om den försvagning som under

senare år inträffat i den svenska bytesbalansen utgör ett symptom på otill­

räcklig utvecklingsförmåga hos den svenska exporten och såtillvida vittnar

om en brist hos de positiva krafterna i omvandlingsprocessen eller om den

i huvudsak kan betraktas som ett resultat av tillfälliga omständigheter.

Även om något entydigt svar på detta spörsmål inte lär kunna ges torde

följande omständigheter få lov att beaktas vid en sådan bedömning.

Sedan 1963 har bytesbalansen försvagats med i runt tal 1 miljard kr. eller

vid en optimistisk bedömning med åtminstone 600 milj. kr. Importbenägen­

heten har stigit starkt både vad gäller varor och tjänster (utlandsturism

m. m.), vartill kommer vissa effekter av ett stigande u-landsbistånd. Na­

tionalprodukten har ökat med i genomsnitt 4 % per år vilket nära samman­

faller med ett genomsnitt för Västeuropa. Procentuellt skulle varuexporten

ha behövt stiga dubbelt så snabbt eller med ungefär 8 % per år i volym för

att en försvagning av bytesbalansen skulle ha kunnat undvikas. Varuex­

portens utveckling har emellertid inte fullt motsvarat detta krav. Totalt sett

har den också växt i något svagare takt än i genomsnitt för OECD, men

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

17

Milj. kr. i 1968 års priser

Tabell I: 3. Preliminär försörjningsbalans för 1969

1968

Förändring 1968—1969

milj. kr.

milj. kr.

procent

Tillgång

Bruttonationalprodukt........................................

141 460

5 750

4,0

Import.............................................................................

26 380

1 850

7,0

Summa tillgång

167 840

7 600

4,5

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering (exkl. bostäder)

17 560

700

4,0

Statlig bruttoinvestering

*

9 418

0

0

Kommunal bruttoinvestering »

8 451

700

8,5

Bostäder (inkl. fritidshus) bruttoinveste­

ring .............................................................................

9 580

250

3,0

Lagerförändring ...................................................

366

750

Privat konsumtion ..............................................

73 009

2 350

3,0

Offentlig konsumtion ........................................

24 026

1 450

6,0

Tjänstenetto .............................................................

88

— 300

Export ........................................................................

25 342

1 700

7,0

Summa efterfrågan

167 840

7 600

4,5

eftersläpningen gäller speciellt utförseln av råvaror och fartyg, däremot

inte färdigvaruexporten i övrigt. Arbetskraftskostnadernas procentuella till­

växt per produktenhet har på grund av den snabba produktivitetstillväxten

utvecklats väl så fördelaktigt inom svensk industri som inom flertalet väst­

europeiska industriländer. Härvid är dock att märka att produktivitetsök­

ningen med all sannolikhet skulle ha blivit något lägre om man lyckats up­

pehålla en högre sysselsättning och en trendmässigt starkare produktions­

utveckling inom industrin. Den i förhållande till nationalproduktens till­

växt och även med beaktande av efterfrågeökningens sammansättning på­

fallande kraftiga ökningen av importen 1968 kan tänkas vittna om en kraf­

tig autonom importstegringstendens, men skulle också kunna ha sin förkla­

ring i en av statistiken icke infångad lagerökning eller i en speciellt kraftig

ökning av lagrens eller färdigvaruexportens importinnehåll.

Vad gäller den närmaste 5-årsperioden kommer den beslutade stegringen

av u-landsbiståndet att ställa betydande krav på bytesbalansen. Mera all­

mänt sett gäller att löneutvecklingen liksom även de internationella kon­

junkturförhållandena kommer att inverka på den framtida bytesbalans­

problematiken. Vid tillräckligt kraftig uppgång i de internationella kon­

junkturerna skulle förutsättningarna för svaghetstendenser i bytesbalan­

sen bortfalla och speciellt en gynnsam utveckling av den framtida export­

konjunkturen för våra råvaror skulle verksamt kunna bidra härtill. 2

2

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1

18

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Efter drygt ett år med svag produktionstillväxt i Västeuropa började

denna åter tillta under senare delen av 1967. Produktionsökningen 1968 be­

räknas till drygt 4 % mot 2,7 % 1967. Omslaget kan främst hänföras till

utvecklingen i Västtyskland. Efter en viss absolut minskning av produktio­

nen där 1967 torde ökningen 1968 ha uppgått till ca 6 %. Till en bety­

dande del beror uppgången på att lagren drogs ned mycket kraftigt 1967

och att denna neddragning 1968 följdes av en kraftig lagerpåfyllnad. Lager­

investeringarna har bidragit till en betydande importökning. Efterfråge-

tillskottet från Västtyskland har naturligtvis haft en gynnsam effekt på

produktionsutvecklingen i övriga Västeuropa. I de mindre länderna på kon­

tinenten har tillväxten också varit högre 1968 än 1967. Däremot har en för­

svagning inträffat i de båda andra större EEC-länderna. Utvecklingen i

Frankrike har helt präglats av krisen där i maj och juni och dess efterverk­

ningar. I Italien har det privata näringslivets vilja till ytterligare investe­

ringsökning märkbart avtagit. Efter devalveringarna och den härav föran­

ledda restriktiva ekonomiska politiken var den totala produktionsutveck­

lingen fortsatt svag i Danmark och Finland och i Norge har en tydlig av-

saktning inträffat.

En hög importefterfrågan från Förenta staterna och Storbritannien har

1968 utgjort en betydelsefull stimulansfaktor för omvärlden. Under våren

förutsågs allmänt att importen till dessa länder skulle komma att hejdas

andra halvåret och som följd härav väntades en markant avsaktning av

världshandelns tillväxt och av OECD-ländernas produktionsökning. I dessa

bedömningar hade man tagit fasta på att de båda reservvalutaländerna strä­

vade efter att förstärka den yttre balansen. Som ett led i denna strävan in­

gick det att man genom en restriktiv ekonomisk politik försökte uppnå en

begränsning av importen. Trots åtgärder i denna riktning uteblev emeller­

tid den eftersträvade importdämpningen. I Förenta staterna berodde detta

till stor del på att en föreslagen skattehöjning om 10 % genomfördes se­

nare än förutsett och att, när den väl genomfördes, konsumenterna reage­

rade med att minska sparandet. Dessutom har den statliga utgiftsökningen

ej kunnat reduceras i den omfattning som avsetts. Inför den väntade myc­

ket strama budgeten i Storbritannien som lades fram i mars ökade både

den privata konsumtionen och importen kraftigt förslå kvartalet. Den im­

portminskning som väntades efter budgeten inträffade emellertid inte utan

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

19

Tabell Ils 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1967—1969

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1967 och 1968

avser utfall (preliminära), för 1969 prognoser.

Brutto-

natio-

nalpro-

dukt

Im­

port

av

Ex­

port

av

Konsumtion

Fasta brutto­

investeringar

Lager-

investe­

ringar

ror

och

tjäns­

ter

ror

och

tjäns­

ter

privat

offent­

lig

to­

talt

bygg-

nå­

der

ma­

ski­

ner

Föränd­

ring i

miljarder

US dollar

Förenta staterna

1967......................

2,4

8,9

4,2

3,0

11,2

—1,4

—5,5

2,4

—8,6

1968......................

5,0

15,0

7,5

5,0

6,0

7,0

9,0

5,0

± 0

1969......................

3,0

3,0

4,0

3,0

2,5

5,0

6,0

4,0

—1,6

Västtyskland

1967.....................

—0,2

—0,3

9,5

0,6

3,3

—7,3

—6,4

— 8,2

—1,6

1968.....................

6,0

13,5

12,5

3,0

1,0

7,0

5,5

8,0

+ 2,9

1969.....................

5,0

10,5

8,0

5,0

4,0

8,5

4,0

13,0

—0,3

Frankrike

1967......................

4,4

5,1

4,4

4,1

6,0

5,8

3,7

8,9

—0,1

1968.....................

3,0

10,0

8,0

3,0

5,0

4,0

4,0

4,0

±0

1969......................

5,0

8,0

8,0

3,5

3,0

6,0

5,0

7,5

+ 0,5

Italien

1967......................

6,0

10,5

6,7

6,1

2,7

9,9

6,3

16,4

+ 0,3

1968.....................

5,0

6,0

12,0

4,0

4,0

5,5

7,0

2,5

—0,3

1969......................

5,5

9,5

7,5

5,5

5,0

9,0

8,5

10,0

+ 0,2

EEC 1 2 3

1967......................

3,0

3,6

7,4

3,2

4,1

0,3

—0,2

1,0

—1,4

1968......................

4,7

10,9

11,1

3,2

3,0

5,7

5,3

5,9

+ 2,6

1969......................

5,0

9,5

7,9

4,6

3,9

7,7

5,2

10,8

+ 0,4

Storbritannien

1967......................

1,6

5,4

—0,5

1,8

4,6

5,4

7,7

3,0

—0,1

1968.....................

3,5

9,0

9,0

3,0

3,0

4,5

5,5

3,5

+ 0,1

1969.....................

2,0

1,5

5,0

1,0

0,5

4,5

2,5

6,5

+ 0,1

Norge

1967......................

5,3

*11,7

310,8

4,2

4,7

12,0

7,8

414,7

—0,1

1968......................

3,5

21,5

3 8,5

4,0

5,5

—4,5

2,5 4—10,0

—0,0

1969......................

3,5

2—1,0

3 3,0

3,0

4,0

—0,5

3,0 4— 3,5

+0,0

Västeuropa1

1967......................

2,7

4,5

5,5

2,9

4,2

1,6

1,4

1,9

—1,6

1968......................

4,2

9,9

10,4

3,2

3,1

5,2

5,3

4,9

+ 2,7

1969......................

4,1

6,9

7,0

3,7

3,0

6,9

4,7

9,4

+ 0,5

1 Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området hörande länder, de

olika komponenternas endast de separat redovisade länderna.

2 Exkl. fartyg var ökningstalen 7,5, 5,5 resp. 4,5 %.

3 Exkl. fartyg var ökningstalen 8,3, 8,0 resp. 5,5 %.

1 Exkl. handelsflottans investeringar var ökningstalen 10,5, — 1,5 resp. 1,5 %.

Källor: OECD, EEC, nationell statistik, nationella prognoser och uppskattningar gjorda inom

sekretariatet för ekonomisk planering.

20

Statsverkspropositionen är 1969. Bil. 1: Finansplanen

importen har i stort sett legat kvar på den höga nivå som nåddes under

första kvartalet. I samband med konsumtionsökningen under början av

året tömdes lagren i stor omfattning. Den därpå följande lagerökningen

kan ha bidragit till att importen inte avtog under månaderna efter budget­

presentationen. Den uteblivna förstärkningen av handelsbalansen kan i sin

tur ha framkallat oro för att ytterligare importbegränsande åtgärder skulle

komma att vidtas och därmed lett till en spekulativ import. Kvar står dock

det faktum att den brittiska importen, trots en genomsnittlig prishöjning

på ca 11 %, ökade med ca 12 % i volym under de tio första månaderna.

Detta tyder på att hemmaproduktionen har svårigheter att hävda sig gent­

emot den till synes föga priskänsliga importen.

Den kraftiga expansionen i Västtyskland har lett till en tydlig minsk­

ning av arbetslösheten och ökande kapacitetsutnyttjande. Men trots denna

utveckling har den registrerade arbetskraften, som minskade avsevärt un­

der konjunkturnedgången, inte ökat. I övriga länder i Västeuropa har ar­

betslösheten fortsatt att stiga 1968 i förhållande till den redan 1967 höga

nivån. Den lediga anläggningskapaciteten har inte heller reducerats. Där­

med har gapet mellan möjlig och faktisk tillväxt som uppkommit under de

senaste åren bestått. Att man i detta läge fullföljt den försiktigare ekono­

miska politiken från de senaste åren beror till stor del på den vikt varje land

lagt vid att bevara eller förstärka sitt internationella konkurrensläge och

därmed att begränsa pris- och kostnadsökningarna. Klarast har denna mål­

sättning uppnåtts i Västtyskland. Tillväxttakten där under 1968 har inte

inneburit att kapacitetstaket nåtts och stabiliseringen av priserna och lö­

nerna från 1967 har fortsatt 1968. I de västeuropeiska länder som inte de­

valverade hösten 1967 har, med undantag för Frankrike och Nederländerna,

pris- och lönestegringarna dämpats 1968, men utvecklingen är inte lika mar­

kant som i Västtyskland. I Förenta staterna har däremot ökningstakten

stigit tydligt det senaste året. Samtidigt synes det som om produktivitets­

utvecklingen i Förenta staterna varit avtagande de två senaste åren, medan

den i de flesta västeuropeiska länderna tycks ha varit gynnsammare än

tidigare. Mest betydande förefaller produktivitetsvinsterna i Västtyskland

varit. De två senaste årens utveckling av priser, löner och produktivitet

innebär därmed att Förenta staternas förmånliga konkurrensläge i förhål­

lande till Västeuropa reducerats, medan Västtysklands förstärkts i förhål­

lande till flertalet övriga länder.

Främst på grund av den ökande importefterfrågan från Förenta staterna,

Storbritannien och Västtyskland har världshandeln expanderat kraftigt

1968. Den beräknas ha ökat med ca 10 % mot endast 5 % 1967 och har där­

med uppnått den ökningstakt som rätt tidigare under 60-talet. Dock

svarar enbart Förenta staternas importökning på över 20 % för ca

40 % av världshandelns totala ökning. Tillväxten av handeln inom OECD

har i det närmaste fördubblats från drygt 6 % 1967 till ca 12 % 1968. Även

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

21

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1968

Procentuella förändringar

1960—

3 kv. 1966—

3 kv. 1967—

3 kv. 1967—

1 kv. 1968—

1967

3 kv.1967

3 kv. 1968

1 kv. 1968

3 kv. 1968

per år

(i årstakt)

(i årstakt)

Förenta staterna.....................

1,7

2,7

4,3

3,8

4,7

Kanada.........................................

2,2

3,9

3,6

3,0

4,2

Västtyskland.............................

2,7

1,5

1,1

2,0

0,3

Frankrike.....................................

3,5

2,5

4,8

5,7

3,7

Italien.............................................

4,3

3,7

0,7

1,2

0,2

Belgien...........................................

2,8

3,1

2,6

2,9

2,3

Nederländerna..........................

3,7

3,4

3,3

3,3

3,2

Storbritannien..........................

3,4

1,7

5,6

5,2

5,9

Danmark......................................

5,8

11,0

5,3

4,6

6,0

Finland..........................................

5,1

5,0

9,3

12,2

5,6

Norge..............................................

4,1

4,3

2,8

1,7

3,9

Sverige ...................................

4,1

4,6

1,5

1,6

1,5

Schweiz..........................................

3,5

4,6

1,4

2,4

0,5

Österrike......................................

3,7

3,6

3,2

3,4

2,8

Anm.

Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och

subventionering.

Källor:

OECD och nationell statistik.

OECD:s handel med länderna utanför OECD har tilltagit markant i förhål­

lande till 1967. Exportökningen till dessa länder har varit större än im­

portökningen från dem, varför OECD:s handelsbalansöverskott, som redan

1967 ökade, tilltagit ytterligare och beräknas ha uppgått till inemot 4 mil­

jarder dollar. OECD:s positiva tjänstenetto, vari främst ränteinkomster

och sjöfartsintäkter ingår, är t. o. m. något högre än handelsbalansöverskot­

tet. Till övervägande del är det u-länderna som svarar för underskottet på

båda dessa poster. Efter avdrag för transfereringar till u-länderna beräk­

nas emellertid OECD:s totala överskott på bytesbalansen stanna vid 3,3

miljarder dollar 1968 mot knappt 3,1 miljarder 1967.

Den genomsnittliga prisnivån inom världshandeln med färdigvaror, som

tidigare under 60-talet varit stigande, har minskat något sedan mitten av

1967.

Västtyskland har bibehållit sin position som det mest betydande över-

skottslandet. Genom en fortsatt kraftig exportexpansion blev de stora han­

dels- och bytesbalansöverskotten från 1967 i det närmaste oförändrade 1968,

trots importökningen. Italien har efter en mycket svag importökning

stärkt sin ställning som överskottsland. Den kraftiga importökningen i re-

servvalutaländerna har för Förenta staternas del lett till att landet för första

gången sedan 1959 tycks ha fått ett visst underskott på sin bytesbalans och

för Storbritanniens del till att 1967 års stora underskott ytterligare ökat.

22

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Tabell II: 3. Lönekostnader och förtjänster per arbetad timme för industriarbetare 1960—1968

Procentuella förändringar

Total lönekost­

nad

Timförtjänst

1960—1967

1960—1967

3 kv. 1966—

3 kv. 1967—

per år

per år

3 kv. 1967

3 kv. 1968

Förenta staterna.....................

3,6

3,2

3,6

6,1

Kanada..........................................

4,4

7,8

27,4

Västtyskland.............................

9,0

8,4

2,9

5,6

Frankrike1 .................................

7,3

7,1

6,1

15,3

Italien1...........................................

9,8

8,7

6,2

2,8

Belgien...........................................

8,1

5,9

5,6

Nederländerna1........................

8,6

9,4

7,7

6,5

Storbritannien..........................

5,8

4,7

4,9

6,2

Danmark......................................

10,2

10,5

8,8

Finland..........................................

8,4

8,2

7,5

210,2

Norge..............................................

8,6

7,3

6,3

9,6

Sverige ............................................

9,2

8,2

7,9

6,5

Schweiz1........................................

5,5

5,1

4,0

Österrike......................................

8,2

8,6

4,9

6,6

1 För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.

2 2 kv. 1967—2 kv. 1968.

Källor: Svenska arbetsgivareföreningen, OECD och nationell statistik.

Kapitalrörelserna under 1968 har påverkats av det program som Förenta

staterna lade fram i början av året för att förstärka betalningsbalansen,

beslutet i mars att skapa två guldmarknader, den franska krisen i maj och

juni och av spekulationer om förändring av främst francens och D-mar­

kens värden. Efter införandet av de två guldmarknaderna har guldutflödet

från Förenta staterna i det närmaste upphört. Trots försämringen av För­

enta staternas bytesbalans har därefter dess betalningsbalans förstärkts be­

tydligt. Till en mindre del beror detta på minskat kapitalutflöde. Väsent­

ligare har varit en stark ökning av kapitalinflödet till Förenta staterna. Be­

talningsbalansprogrammet har bidragit till att amerikanska företag utom­

lands i ökad utsträckning använt sig av utländskt kapital, bl. a. på Euro-

bondmarknaderna, för sin finansiering. Efter krisen i Frankrike har kapital­

exporten därifrån varit betydande och till stor del tycks den ha gått till

Förenta staterna. Västtyskland har fört en lågräntepolitik för att stimulera

kapitalexporten. Den långfristiga kapitalexporten har ungefär fyrdubblats

i förhållande till 1967, medan ett nettoinflöde av kortfristigt, till stor del

spekulativt, kapital ägt rum. Detta står i kontrast till den västtyska kapital­

exporten 1967, då den huvudsakligen bestod av kortfristigt kapital. En av­

spänning på den internationella kapitalmarknaden inträffade efter första

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

23

Diagram 11:1. Industriproduktionen i olika länder 1965—1968

Index: 1965 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror

120

100

120

100

120

100

120

100

120

100

120

100

Källor: OECD och nationell statistik.

Förenta s laterna

Västtyskland

Frankrike

Italien

Belgien

Nederländerna

1965

1966

1967

1968

Storbritannien

120

-

120

-

Norge

100

-

120

-

Sverige

100

-

120

-

Finland

1965

1966

1967

1968

kvartalet 1968, till följd av att kapitalrörelserna i stort verkade utjämnande

mellan över- och underskottsländer. Detta gavs uttryck bl. a. i räntesänk­

ningar i flera länder under sommaren och början av hösten.

De ekonomiska problem som uppstod i Frankrike efter krisen i maj och

juni, och uppgörelsen som följde på den, strävade man att lösa genom att

föra en expansiv politik. Därigenom skulle realt utrymme skapas för att

möta den ökade köpkraften. En sådan politik innebar inga kapacitetspro­

blem, men pris- och kostnadsökningarna skulle kunna bli besvärande som

24

följd av de betydande lönehöjningar som avtalet efter krisen innebar. Detta

sökte man i prishänseende motverka genom frivilliga överenskommelser.

För att begränsa kostnadsökningarna övertog staten tillfälligt betalningen

av vissa socialavgifter från företagen. Samtidigt gav staten företagen bety­

dande och fördelaktiga krediter, dels för att avvärja den svåra likviditets-

situation företagen hamnat i som en följd av krisen, dels för att stimulera

investeringarna. I oktober föreföll möjligheterna goda att Frankrike skulle

lyckas med att avvärja de akuta ekonomiska problem som krisen lett till.

Bl. a. mot denna bakgrund kunde man förvänta en fortsatt och mera all­

män ökad tillväxttakt i Västeuropa 1969. Till skillnad från de närmast före­

gående åren tydde industri enkäter i flera länder på att industriinvestering­

arna skulle komma att utgöra ett viktigt expansivt element. Den största

osäkerheten gällde Storbritannien. Med den uteblivna förbättringen av den

yttre balansen föreföll nya importhämmande åtgärder sannolika.

Mot bakgrund av den expansiva politiken i Frankrike räknades med en

kraftig återhämtning där i förhållande till 1968. Likaså föreföll det troligt

att tillväxten i Italien skulle komma att öka något, med hänsyn till den

förda politiken. För de flesta mindre länderna räknades det med att pro­

duktionen skulle komma att öka något mer 1969 än 1968, delvis som en

eftersläpande effekt av att stimulansen från Förenta staternas och Stor­

britanniens importefterfrågan 1968 varit betydande. Detta synes ha lett till

en påbörjad självgenerande expansion, vilken under 1969 skulle få stöd av

framför allt en kraftig importökning från Frankrike och Italien samt en

fortsatt hög import från Västtyskland. Bakom prognoserna låg ett anta­

gande om att Storbritanniens import på något sätt skulle hejdas. För För­

enta staternas del räknades med en markant dämpning av tillväxten under

första halvåret 1969, då effekten av de vidtagna restriktiva åtgärderna för­

utsågs bli kraftigast. Detta skulle bidra till en mycket markant försvagning

av importutvecklingen, och därmed skulle Förenta staterna uppnå en för­

stärkning av sin bytesbalans. I Västeuropa syntes Västtyskland och Italien

komma att bibehålla sina positioner som överskottsländer, och deras bytes­

balansöverskott inte märkbart reduceras 1969. Frankrikes bytesbalans för­

väntades i detta läge komma att försvagas, men i relativt måttlig utsträck­

ning.

En osäkerhetsfaktor i dessa prognoser var att de implicerade att OECD:s

sammanlagda bytesbalansöverskott med i första hand u-länderna skulle

komma att öka med ytterligare drygt en miljard dollar 1969.

Under november accelererade emellertid kapitalutflödet från Frankrike.

En tilltagande prisstegring och en reducering till hälften av de i juli in­

förda exportsubventionerna kan ha bidragit till ökad misstro mot att fran­

cen skulle kunna bibehålla sitt värde. Samtidigt tilltog förväntningarna om

att D-marken skulle komma att skrivas upp. Under ca en vecka förlorade

Frankrike 2 miljarder franc av sin valutareserv, medan Västtyskland er­

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

25

höll ett stort inflöde av utländska valutor. Oron på kapitalmarknaden för­

anledde ett sammankallande av tiogruppen. Under mötet deklarerade Väst­

tyskland att man inte skulle och inte heller i framtiden skulle komma atl

revalvera D-marken. Man hänvisade dock till att den Västtyska regel ingen

för att minska det betydande handelsbalansöverskott som förutsågs för

1969 beslutat reducera den dåvarande mervärdeskatten på importen om

11 % med fyra procentenheter och införa en 4-procentig pålaga på expor­

ten. Tidigare rådde total avdragsrätt för mervärdeskatt på exporten.

Något beslut om francens värde fattades inte under mötet, men i vida

kretsar antogs att den franska regeringen skulle tillkännage en devalvering

av francen. Främst med den väntade nedskrivningen av francen som motive­

ring presenterade den brittiske finansministern efter tiogruppsmötet en ny

typ av importbegränsande åtgärd samtidigt som han förklarade att omsätt­

ningsskatterna skulle höjas och kreditgivningen ytterligare stramas åt. Den

åtgärd som föreskrevs i importbegränsande syfte innebar att ett belopp

motsvarande 50 % av importvärdet under 180 dagar skall deponeras hos

staten. Dagen efter att dessa åtgärder tillkännagetts i London meddelades

det från Paris att francen skulle bibehålla sitt nuvarande värde.

För att stärka francens ställning vidtogs en rad restriktiva åtgärder i

Frankrike och valutakontrollen återinfördes. Statsutgifterna skall skäras

ned så att det tidigare beräknade budgetunderskottet för 1909 om ca 12 mil­

jarder franc reducerades till ungefär hälften. Samtliga ministerier får mins­

kade anslag och de statliga företagen lägre subventioner. Detta torde bl. a.

få till följd att en rad avgifter kommer att höjas. Vidare skall priskontrol­

len skärpas. De löneökningar som krisuppgörelsen, det s. k. Grenelle-avtalet,

resulterade i, skall genomföras, men däremot kommer löneökningarna under

1969 att starkt begränsas. Kreditmarknaden stramas åt, och genom en

skatteomläggning främjas exporten och hemmaproduktionen i förhållande

till importen.

De brittiska åtgärderna torde i sig endast i ringa mån påverka förvänt­

ningarna om utvecklingen i övriga Västeuropa 1969, då redan de tidigare

prognoserna förutsatte en mycket svag brittisk import 1969. Däremot före­

faller det sannolikt att tillväxten inom Storbritannien blir något svagare än

vad man tidigare officiellt räknat med. Den åtstramning av den ekonomiska

politiken och den skatteomläggning som Frankrike vidtagit innebär emel­

lertid ett efterfrågebortfall för omvärlden. Effekterna av de västtyska åtgär­

derna i motsatt riktning är svåra att uppskatta. Under förutsättning av att

de underbyggs av en ekonomisk politik som främjar den inhemska ex­

pansionen kan inverkan på importen och därmed på bytesbalansen dock

tänkas bli betydelsefull.

Bortsett från den direkta restriktiva effekten av de franska åtgärderna

kan den förnyade oron på valutamarknaden komma att verka dämpande på

expansionstakten. Osäkerheten kan leda till en försiktigare ekonomisk poli-

Bil. t. Preliminär nationalbudget för år 1960

26

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Diagram 11:2. Arbetslöshet och konsumentpriser 1965—1968

Den heldragna linjen visar arbetslösheten, den streckade förändringen i konsumentpriserna.

Förenta staterna

Storbritannien

Västtyskland

Danmark

100

-

Frankrike

Norge

100

-

Sverige

Italien

30 -v--'

Belgien

Finland

Nederländerna

1965

1966

1967

1968

1965

1966

1967

1968

8

6

4

2

5

3

1

10

8

6

4

Anm. Den vänstra, logaritmiska skalan visar arbetslösheten i 1 000-tal, säsongrensade kvar-

talssiffror.

Den högra skalan anger konsumentprisernas procentuella förändring mellan motsvarande

kvartal resp. år.

Källor: OECD och nationell statistik.

tik och till en dämpning av näringslivets investeringsbenägenhet. De dis­

kontohöjningar som i december vidtogs i flera länder skulle möjligen kun­

na tolkas som ett utslag av en sådan politik. De uppgavs dock genom­

gående vara motiverade av den interna ekonomiska situationen i respek-

tive länder. Under förutsättning att oron på valutamarknaden inte fortsät­

ter torde man dock kunna räkna med en i det närmaste bibehållen expan-

sionstakt i Västeuropa 1969, eller drygt 4 %. Enligt de officiella ameri­

kanska prognoserna skulle den beslutade åtstramningspolitiken i det när­

maste leda till en stagnation av produktionen under första halvåret. Bak­

om den här förväntade tillväxten i Västeuropa 1969 ligger ett antagande

om att effekten av de restriktiva åtgärderna inte blir fullt så uttalad.

Detta skulle i så fall innebära en något högre, om dock mycket begränsad,

importökning till Förenta staterna och en produktionstillväxt där på in­

emot 3 % 1969, mot de ca 2 % man officiellt räknar med.

Som det nu förefaller kommer begränsningen av importefterfrågan från

de större underskottsländerna 1969 inte att kunna kompenseras av ökande

import i motsvarande grad från andra länder. Därmed skulle världshandelns

expansion åter försvagas 1969, men likväl bli väsentligt starkare än 1967.

Den här prognoserade tillväxttakten under 1969 innebär att i de flesta

länder de redan förekommande lediga produktionsresurserna inte märk­

bart kommer att reduceras. Detta tyder på att dämpningen av prisutveck­

lingen på hemmamarknaderna och inom världshandeln kommer att fort­

sätta 1969, låt vara att någon motsvarighet inte är i sikte till de speciella

prissänkningsimpulser inom den internationella handeln som utlöstes av

devalveringarna hösten 1967.

En av förutsättningarna för att expansionen inom industriländerna under

1969 skall kunna fortgå i ett någorlunda tillfredsställande tempo kan sägas

vara att den ej minst av yttre balansskäl eftersträvade dämpningen av efter­

frågan inom OECD:s stora underskottsländer (Förenta staterna, Storbritan­

nien, Frankrike) inte försiggår med större styrka och snabbhet än att de

depressiva effekterna härav på världshandeln i erforderlig grad kommer att

kunna motvägas av en tilltagande stegring av överskottsländernas efterfrå­

gan. Sett ur ett något längre perspektiv utgör en anpassning av de interna­

tionella betalningarna en förutsättning för att den västliga industrivärlden

skall kunna bibehålla den tillväxttakt som under efterkrigstiden kommit att

betraktas som normal. Denna anpassning kan emellertid ta sig olika uttryck.

En möjlig väg är att överskottsländerna och då i första hand Västtyskland

skulle föra en expansivare ekonomisk politik, med ökad inhemsk efterfrå­

gan, tilltagande import och minskat bytesbalansöverskott som följd. Som ett

alternativ, eller komplement, till denna utvecklingslinje skulle den erforder­

liga stimulansen kunna erhållas genom fortsatt ökande import från u-län-

derna. Detta skulle då förutsätta att den finansiella u-hjälpen eller annan

form av kapitalexport ökades i motsvarande grad. OECD:s prognoser för

1969 synes i viss mån förutsätta en utveckling i denna riktning.

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

27

Ett tredje alternativ skulle vara att förstärkningen av Förenta staternas

bytesbalans blir mindre markerad än vad man nu räknar med. Detta skulle

inte behöva leda till några betalningsmässiga komplikationer i den mån de

internationella kapitalrörelserna behåller den ur amerikansk synpunkt för­

delaktiga inriktningen som varit kännetecknande för 1968. Vid annan ut­

veckling av kapitalrörelserna kommer i stället omvärldens monetära tillgo­

dohavanden på Förenta staterna enligt detta alternativ att öka i snabbare

tempo. Hur långt och i vilken takt en sådan utveckling kan tänkas försig­

gå utan besvärande återverkningar för det internationella valutasystemets

stabilitet kan synas vanskligt att bedöma. Något omedelbart krisläge kan

dock knappast väntas uppkomma, så länge de ledande överskottsländerna

avstår från att lösa in sina monetära tillgodohavanden i guld och alter­

nativ saknas till dollarn som starkaste reservvaluta.

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Det budgetförslag som presenterades i början av 1968 innebar en tydlig åt­

stramning av finanspolitiken. Utgiftsökningarna begränsades och upplå-

ningsbehovet reducerades till mindre än hälften i förhållande till föregående

budgetår. Den härmed eftersträvade dämpningen av den interna efterfrågan

var föranledd av en ökande pris- och kostnadsstegring samt av den under

de senaste åren försämrade handelsbalansen. I budgetberäkningarna ingick

en förutsatt 10-procentig höjning av bolagsskatten fr. o. m. 1 januari 1968

och av inkomstskatten fr. o. m. 1 april. Detta skatteförslag mötte hårt mot­

stånd i kongressen och när det till slut gick igenom i juni godkändes det på

villkor alt de budgeterade utgifterna skulle skäras ned med 6 miljarder dol­

lar. Under våren stramades även krediIpolitiken åt. Räntan höjdes två gånger

med en halv procent och uppgick därmed i april till 5,5 %, vilket är en re­

kordnivå för Förenta staterna1.

Trots de åtgärder som efter hand vidtogs för att dämpa den interna efter­

frågan var produktionstillväxten betydande, kapacitetsutnyttjandet högt och

arbetslösheten efter amerikanska förhållanden låg under större delen av

1968. Importen ökade, delvis på grund av detta, mycket kraftigt och pris-

och kostnadsstegringarna fortsatte. Samtidigt tycks produktivitetsutveck­

lingen varit mindre gynnsam än tidigare.

Till en del var den fortsatt höga tillväxten en följd av att skattehöjningen

inte trädde i kraft förrän andra halvåret. Effekten av den omsider inträdda

skattehöjningen motverkades dessutom i hög grad av en betydande minsk­

ning av sparkvoten, från 7,8 % andra kvartalet till 6,2 % tredje kvartalet,

varigenom den privata konsumtionen fortsatte att öka. Reduceringen av de

statliga utgifterna har heller inte ägt rum i den omfattning som avsetts. Vis-

1 I augusti sänktes räntan med 1/4 %.

28

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

29

sa utgiftsposter har undantagits från utgiftstaket. Ökningen för dessa un­

der de tre första kvartalen var ca 4,5 miljarder dollar högre än den budge­

terade, varav knappt hälften hänför sig till extra anslag för Vietnamkriget.

Av de beslutade nedskärningarna hade ännu vid slutet av året endast 3,5

miljarder definierats.

Under de tre första kvartalen översteg aldrig arbetslösheten 3,8 %, vilket

hör ses i relation till att en arbetslöshet om 4 % i Förenta staterna anses

markera balans på arbetsmarknaden. Under tolvmånadersperioden fram

t. o. m. september ökade industriarbetarlönerna med 6,3 % mot 3,6 % un­

der motsvarande period ett år tidigare. Prisstegringstakten har ökat i mot­

svarande grad. Från augusti 1967 till augusti 1968 ökade konsumentpriserna

med 4,3 V mot 2,7 % ett år tidigare. Industriproduktionens ökning uppgick

till 4,3 % under de tre första kvartalen. Denna förhållandevis svaga utveck­

ling förklaras till stor del av att produktionen inom stålindustrin begränsats

efter att den hotande strejken avvärjts. Lagernivån hade inför den väntade

strejken nämligen höjts betydligt över den normala.

Bruttonationalproduktens tillväxt 1968 beräknas till inemot 5 %. De pri­

vata fasta industriinvesteringarna torde ha ökat med ca 7 %. Bostadsbyg­

gandet låg under de tre första kvartalen i stort sett kvar på den högre nivå

som uppnåtts under slutet av 1967. Tredje kvartalet ökade emellertid på­

börjandet tydligt, varför bostadsbyggandet torde ha tilltagit mot slutet av

året. Från det låga utgångsläget under större delen av 1967 beräknas bo­

stadsbyggandet ha ökat med över 15 % 1967—1968. Genom att konsumen­

terna vid skattehöjningen reagerade med att minska sparandet bibehölls

den privata konsumtionsökningen under större delen av året och konsum­

tionen torde totalt ha ökat med ca 5 %. Under första kvartalet ägde en om­

fattande lagerneddragning rum, vilken under andra kvartalet följdes av en

kraftig lageruppbyggnad. Till den stora lagerökningen bidrog att stållagren

fylldes på inför hotet om en kommande stålstrejk. Sedan strejken avvärjts

inträffade delvis som följd härav en viss dämpning av lagerutvecklingen.

Totalt torde lagerinvesteringarna 1968 varit ungefär oförändrade i förhål­

lande till 1967. Under första halvåret bidrog den offentliga konsumtionen

i väsentlig grad till expansionen. Ökningstakten reducerades under tredje

kvarlalet. Denna utveckling torde ha fortsatt till slutet av året, varför den

offentliga konsumtionen beräknas ha ökat med ca 6 % 1968, mot nära det

dubbla 1967.

Under de tre första kvartalen ökade exporten med drygt 8 %. Importen

som börjat att öka under slutet av 1967 fortsatte att öka mycket kraftigt

1968. Under de tre första kvartalen ökade den med ca 25 %. Koppar strejker

under början av året samt hotet om stålstrejk bidrog till ökningen, men

även om hänsyn tas till dessa faktorer var ökningen betydande och torde

vara en följd av det inhemska efterfrågetrycket. Handelsbalansens överskott,

som var lågt i förhållande till tidigare år, både 1966 och 1967, minskade

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

därmed ytterligare 1968. Under de tre första kvartalen uppgick överskottet

till 834 miljoner dollar mot 3 500 miljoner dollar under motsvarande period

1967. Någon markant förändring av utvecklingen på bytesbalansens övriga

poster har inte inträffat.

Sedan andra världskriget har en nettoexport av kapital ägt rum från För­

enta staterna. Samtidigt har de utländska likvida fordringarna på Förenta

staterna ökat och parallellt med detta har guldreserven minskat. Under

1967 accelererade utflödet både av kapital och av guld. Det ökade kapitalut­

flödet hängde till en del samman med den brittiska devalveringen, medan

guldutflödet främst var ett uttryck för en tilltagande misstro mot att dollarn

skulle kunna bibehålla sitt guldvärde. Mot bakgrund av situationen på kapi­

talmarknaden presenterades i januari ett omfattande program för att mins­

ka kapitalutflödet. De under början av 1968 fortsatta spekulativa gulduppkö­

pen ledde i mars fram till beslutet att skapa två guldmarknader. Avtapp­

ningen av den amerikanska guldreserven har därefter i stort sett upphört.

Betalningsbalansen förstärktes markant under första halvåret 1968, trots

den fortsatta försvagningen av handelsbalansen. 1967 uppgick betalningsba­

lansens underskott (på likviditetsbasis) till 3,57 miljarder dollar. Under

första halvåret reducerades underskottet till mindre än hälften eller till 1,66

miljarder dollar i årstakt. Till en mindre del beror detta på minskat kapital­

utflöde från Förenta staterna. Trots att betalningsbalansprogrammet inne­

höll omfattande restriktioner för direkta investeringar utomlands har des­

sa emellertid så vitt man nu kan se fortsatt att öka efter en minskning

första kvartalet. Däremot har utflödet av annat långfristigt kapital och av

kortfristigt kapital märkbart avtagit. Främst beror emellertid betalnings­

balansens förstärkning på ett ökat inflöde av kapital till Förenta staterna.

Amerikanska företag utomlands har i ökad utsträckning använt sig av ut­

ländskt kapital, till stor del genom att utnyttja Eurobondmarknaderna. Ge­

nom räntedifferenserna mellan Västtyskland och Förenta staterna har väst­

tyskt kapital dragits till den amerikanska marknaden. En betydande del av

det ökade kapitalinflödet torde därutöver bero på det kapitalutflöde från

Frankrike som ägt rum efter krisen där i maj och juni.

Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1969 är till en

betydande del beroende av i vilken utsträckning den nya administrationen

anser att betalningsbalanssituationen och pris- och kostnadsutvecklingen

påkallar en restriktiv ekonomisk politik. Härtill kommer bl. a. ovissheten

om utvecklingen av kriget i Sydostasien. Enligt de officiella amerikanska

prognoserna skulle den totala produktionen i det närmaste stagnera första

halvåret 1969. Detta förklaras främst av att effekten av de beslutade rest­

riktiva finanspolitiska åtgärderna blir kraftigast under denna period. Den

i juni beslutade skattehöjningen gällde retroaktivt från de datum som an­

givits vid förslagets framläggande. De retroaktiva inbetalningarna sker till

största delen under början av 1969 och delvis som en följd härav förväntas

30

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

den privata konsumtionen komma att öka med mindre än 1 % i årstakt

under denna tid. Under antagande av att inga ytterligare restriktiva åtgär­

der vidtages är det möjligt att den privata konsumtionen kan komma att

öka något mer. Nedgången av spar kvoten under slutet av 1968 var visser­

ligen betydande, men den lägre nivån motsvarar ungefär den som rått un­

der tidigare år och under nuvarande förhållanden torde en viss ytterligare

sänkning inte vara osannolik. Skall budgetutfallet hållas inom de uppsatta

gränserna måste de federala utgifterna minska absolut under början av

1969. Ett antagande om att en sådan minskning kommer att äga rum ligger

också bakom de officiella prognoserna. Det finns emellertid anledning att

ställa sig tveksam inför denna prognos. Dels har det förekommit allvarliga

diskussioner i kongressen om att utöka de sektorer som skall undantas ut­

giftstaket, dels tycks svårigheterna att bestämma vad som skall drabbas av

de beslutade nedskärningarna vara betydande.

Under andra halvåret räknas med, under förutsättning av oförändrad

ekonomisk politik, att både den privata och den offentliga konsumtionen

åter skulle komma att tillta. Även om den extra skattehöjningen bibehålls,

vilket anses som troligt, kommer den retroaktiva effekten att upphöra då.

Vissa offentliga utgiftsökningar för andra halvåret 1969 är redan beslutade

och det anses troligt att den återhållsamma utgiftspolitiken inte kan bibe­

hållas i samma grad.

De senaste investeringsenkäterna angav en fortsatt tillväxt av de privata

investeringarna också under 1969 om än något svagare än 1968. Delta kan

tyda på att näringslivet inte räknar med några längre gående restriktiva

åtgärder 1969. Det ökande påbörjandet av bostadsbyggandet och läget på

bostadsmarknaden gör att en fortsatt kraftig ökning av bostadsbyggandet

kan väntas.

De officiella prognoserna innebär att produktionen efter ett svagt första

halvår skulle komma att öka med ca 5 % i årstakt under andra halvåret.

Detta skulle leda till en total produktionstillväxt om ca 2,5 % 1969. Om

inte den nya regimen kommer att strama åt den ekonomiska politiken yt­

terligare, förefaller det emellertid sannolikt att produktionsökningen blir

något högre. Vid oförändrad politik torde skillnaden mellan de båda halv­

åren bli mindre markerad.

Den förväntade dämpningen av den inhemska efterfrågan väntas ge tyd­

ligt utslag på arbetsmarknaden. Vid halvårsskiftet räknar man med en ar­

betslöshet på ca 4,5 %, varvid uppgången likväl inte skulle motsvara det mins­

kade arbetskraftsbehovet. Nedgången av produktionstillväxten väntas ock­

så följas av en avtagande produktivitetsutveckling. Mot slutet av 1969 skul­

le arbetslösheten vara nere i ca 4 %. Denna prognos om arbetsmarknadens

utveckling är baserad på en något lägre produktionstillväxt än vad som

här ansetts trolig. Likväl kan det förefalla sannolikt att arbetslösheten un­

der större delen av 1969 kommer att överstiga 4 %, med tanke på att pro­

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

31

duktivitetsutvecklingen skulle kunna bli något gynnsammare än vad man

officiellt räknar med. En dämpning av kostnadsstegringarna kan förutses.

Avtal gällande större delen av arbetsmarknaden träffades 1968. På grundval

av dessa samt mot bakgrund av det svagare arbetsmarknadsläget, torde

löneökningarna bli lägre 1969 än 1968.

Till följd av den förväntade utvecklingen av den interna efterfrågan räk­

nar man officiellt med att importen kommer att minska något under första

halvåret för att sedan åter öka något. Totalt skulle importökningen minska

från över 20 % 1968 till ca 3 % 1969. Även om man, i konsekvens med vad

som ovan sagts, finner det befogat att räkna med en något högre import

1969 kommer utan tvivel dämpningen att bli betydande. Exporten kan vän­

tas öka obetydligt svagare än 1968, eller med ca 7 %. Denna utveckling

skulle leda till en märkbar förstärkning av handelsbalansen 1969 i förhål­

lande till 1968, men överskottet torde inte komma att bli mer än hälften

så stort som 1966 och 1967 års, under vilka år handelsbalansen betraktades

som oroande svag.

32

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Storbritannien

De primära målsättningarna med devalveringen november 1967 och den

mycket strama budget som lades fram i mars 1968 var att uppnå yttre

balans genom ökad export och minskad import samt att stimulera den pri­

vata industrins fasta investeringar på bekostnad av den privata konsum­

tionen. Framgången i dessa hänseenden har varit begränsad under 1968.

Den totala produktionen har ökat i ungefär den takt som förutsågs under

början av året eller med ca 3,5 %. Avvikelserna från den eftersträvade

inhemska efterfrågeinriktningen har emellertid varit betydande. Sålunda

har den privata konsumtionen ökat mer än förutsetts och investeringsök­

ningen helt härstammat från andra sektorer än industrin.

Exportutvecklingen har varit relativt gynnsam i förhållande till tidigare

år. En markant ökning under första kvartalet berodde till en del på en

eftersläpningseffekt från liamnarbetarstrejkerna under hösten 1967. Den

dämpning som inträffade andra kvartalet var därför väntad och under lop­

pet av tredje kvartalet skedde åter en betydande ökning. Under de elva

första månaderna ökade exporten med ca 23 % i värde. Exportpriserna be­

räknas ha ökat med drygt 6 % i pund, vilket innebär att drygt halva de-

valveringseffekten tagits ut i form av en sänkning av exportpriserna räk­

nat i utländsk valuta. Trots devalveringen ökade importen mycket kraftigt

under första kvartalet 1968. Den väntade åtstramningen av den privata

konsumtionen i den kommande budgeten resulterade i att konsumenterna

gjorde störa inköp under början av året och detta torde till stor del för­

klara importutvecklingen under denna period. Den nedgång av importen

som förväntades efter budgeten har emellertid inte inträffat utan importen

har i stort stagnerat på den höga nivå som uppnåddes under första kvar-

talet. I oktober inträffade åter en markant ökning. Många speciella fak­

torer liar anförts som förklaring till att importen inte hejdats. Av betydelse

torde ha varit att en lagerpåfyllnad ägt rum efter en omfattande neddrag­

ning törsta kvartalet och att därvid lagrens importandel tycks ha varit

högre än tidigare. De höga importsiffrorna under början av året har lett

till spekulationer om en kommande importreglering och även detta torde

ha bidragit till den ogynnsamma importutvecklingen. Importpriserna be­

räknas ha stigit med knappt 11 % i pund, men priskänsligheten hos den

brittiska importen förefaller inte betydande. Under de elva första må­

naderna ökade importen nämligen med ca 23 % i värde och ca 12 % i

volym. Underskottet i handelsbalansen som hela 1968 varit betydande, av­

tog under tredje kvartalet, för att i oktober åter märkbart öka. För de tio

törsta månaderna uppgick det korrigerade handelsbalansunderskottet till

615 miljoner pund mot 318 miljoner pund under samma period 1967. No-

^ ember visade minskat underskott, främst beroende på en ökning av ex­

porten.

Den allvarliga försämringen av utrikeshandeln under oktober, med sjun­

kande export och ökande import och därmed ett tilltagande handelsbalans-

underskott, satte ny fart på spekulationerna om en förestående brittisk im­

portreglering. Det föreföll också troligt att någon ytterligare form av im­

portbegränsning skulle bedömas som nödvändig. Från flera håll har påpe­

kats att en effektiv begränsning av likviditeten krävs som komplement till

skattehöjningarna och de s. k. kredittaken för att begränsa den privata

konsumtionen. Detta torde dock inte i sig vara tillräckligt för att uppnå

den eftersträvade förstärkningen av den yttre balansen.

Den uteblivna förbättringen av handelsbalansen har lett till att pundet

även under 1968 tidvis utsatts för spekulativa kapitalrörelser. Främst för

att förstärka förtroendet för den brittiska valutan har den internationella

regleringsbanken, DIS, beslutat att tillsammans med tolv västliga industri­

länder ge Storbritannien en stand-by-kredit på 2 miljarder dollar. Drag­

ningar på denna kredit får göras under tre år och återbetalningarna skall

ske under en tioårsperiod. Krediten har givits i syfte att förhindra att plöts­

liga minskningar i sterlingländernas pundreserver skulle hota stabiliteten i

det internationella valutasystemet. Storbritannien har i samband härmed

gai anterat ett fast dollarvärde på sterlingländernas valutareserver i pund.

Villkoret för denna garanti är bl. a. att sterlingländerna håller en viss

minimiandel av sin valutareserv i London och att 10 % av den totala va­

lutareserven hålls i ogaranterad sterling. Den brittiska regeringen beslöt

vidare i oktober att förbjuda alla handelskrediter i sterling för handel mel­

lan tredje länder. På kort sikt får denna åtgärd en positiv effekt på betal­

ningsbalansen.

Prognosen för industriinvesteringarna har kontinuerligt nedreviderats

under 1968. Helårsresultatet torde vara att ingen ökning av dessa ägt rum

3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

33

efter nedgången 1967. Övriga näringslivets investeringar har däremot ökat.

Bostadsbyggandet tycks ha ökat med ca 6 %, till stor del beroende på

ökat offentligt bostadsbyggande. De offentliga investeringarnas ökningstakt

bar ungefär "halverats i förhållande till 1967, vilket dock innebär att de ökat

med drygt 6 %. Inom den nationaliserade industrin har utvecklingen varit

svagare. Totalt torde de fasta investeringarna ha ökat med knappt 5 %

1968.

De åtgärder som presenterades i vårens budget förutsågs få en så hämman­

de effekt på den privata konsumtionen att denna efter den stora ökningen

första kvartalet skulle minska så kraftigt under loppet av året att helårs­

resultatet skulle bli en oförändrad nivå i förhållande till 1967. Efter en ned­

gång under andra kvartalet började emellertid konsumtionen åter öka och

den totala ökningen torde komma att bli ca 3 %. På grund av denna utveck­

ling beslöt den brittiska regeringen i oktober att åter skärpa reglerna för av­

betalningsköp.

En bidragande orsak till att den privata konsumtionen inte påverkats i

den omfattning som väntats torde ha varit att de indirekta skattehöjningar­

na inte i den utsträckning som förutsetts slagit igenom på prisnivån. Under

tolvmånadersperioden fram t. o. m. augusti 1968 stannade nämligen konsu­

mentprisernas ökning vid 5,8 % trots de indirekta skattehöjningarna och

devalveringen. Lönerna beräknas ha ökat med ca 7 % mellan juli 1967 och

juli 1968. En större del av denna ökning ägde rum under periodens början,

då löneökningar som uppskjutits, till följd av den tidigare stränga pris-

och lönekontrollen, trädde i kraft. Under våren presenterades en ny pris-

och inkomstlag i vilken bl. a. fastslogs att de genomsnittliga löneökningarna

inte skulle överskrida 3,5 %. I stort tycks de därefter träffade löneavtalen

hållits inom denna gräns.

Arbetslösheten ökade kraftigt under 1967 och fortsatte att stiga under

början av 1968. Läget har därefter stabiliserats och under månaderna au­

gusti, september och oktober uppgick den procentuella arbetslösheten till

2,4 %. I förhållande till motsvarande period 1967 har den totala arbetslös­

heten sjunkit obetydligt.

Fördelningen i tiden av det offentligas inkomster och utgifter kommer

att innebära en åtstramning av den finanspolitiska effekten för resten av

budgetåret fram till slutet av mars. Även för hela 1969 kan förutses att sti­

mulansen från den offentliga sektorn bli ringa eller ingen. De offentliga in­

vesteringarna beräknas stagnera totalt, varvid en minskning av investe­

ringarna inom den nationaliserade industrin skulle uppvägas av en viss ök­

ning av övriga offentliga investeringar, inklusive bostadsbyggandet. Den

offentliga konsumtionen förutses bli i det närmaste oförändrad 1969 i för­

hållande till 1968.

Den senaste konjunkturbarometern visar på en betydande ökning av in­

dustrins investeringar 1969. Enligt denna skulle de komma att öka med

34

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

35

17 %. Från brittiskt håll har man ifrågasatt detta resultat och det förefaller

sannolikare att ökningen kommer att bli lägre. Resultatet bör dock kunna

tolkas så att tillförsikten inom det brittiska näringslivet ökat och under för­

utsättning av en fortsatt stimulans från den utländska efterfrågan torde

man kunna räkna med en tydlig ökning av industriinvesteringarna. I sam­

band med devalveringen infördes ett kredittak om 100 % av bankutlåningen

före devalveringen för den privata industrin exklusive exportindustrin. I

maj 1968 skärptes reglerna så att exportindustrin inkluderades, medan taket

höjdes till 104 %. Inom denna ram skall exportindustrin prioriteras. En

fortsättning av den strama kreditpolitiken kan förutses. Bl. a. på grund

härav kan väntas att investeringsutvecklingen inom det övriga näringslivet

blir relativt svag.

Trots den förutsedda dämpningen av importefterfrågan i Förenta sta­

terna 1969 torde den gynnsammare exportutvecklingen kunna fortsätta

1969. Bl. a. torde devalveringen 1967 ännu under 1969 ge utrymme för

ytterligare prissänkningar och en värdeökning på inemot 9 % kan möjligen

uppnås. Från brittisk sida räknar man med en volymminskning av impor­

ten om någon procent 1969. Även om man skulle lyckas dämpa den privata

konsumtionen kunde en sådan utveckling förefalla tveksam i beaktande av

alt den brittiska importen visat sig föga priskänslig och att en ökning av

industriinvesteringarna var att vänta. I samband med den ånyo tilltagande

oron på valutamarknaden tillkännagavs i november införandet av en ny

typ av importbegränsande åtgärd, samt höjda omsättningsskatter och en

ytterligare åtstramning på kreditmarknaden. Mot bakgrund av åtgärderna

för att ytterligare begränsa den privata konsumtionen torde en mycket svag

konsumtionsutveckling vara att vänta.

Den åtgärd som direkt riktar sig mot importen innebär att importörerna

hos staten under 180 dagar skall deponera en summa motsvarande 50 % av

importvärdet. Verkningarna av denna åtgärd är svåra att nu uppskatta, men

utsikterna att förverkliga den officiella brittiska importprognosen synes

dock genom de beslutade åtgärderna förbättrats. En förbättring av bytes­

balansen kan därmed väntas under loppet av 1969.

Västtyskland

Efter en period med minskande produktion har den västtyska ekonomin

sedan senare delen av 1967 åter expanderat. Ännu under våren 1968 rådde

tveksamhet om uppgångstendenserna skulle hålla i sig efter det att effekten

av de vidtagna stimulansåtgärderna upphört. Under hösten 1968 föreföll det

emellertid ganska säkert att konjunktursvackan var övervunnen. Detta kan

bl. a. ses av industrins orderutveckling. Den totala orderingången har efter

en tillfällig nedgång under början av 1968 ökat och både orderingången

och orderstocken översteg under hösten tydligt läget från före konjunktur­

nedgången. Fortfarande har den utländska orderutvecklingen varit gynn­

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

sammast, men en återhämtning har nu inträffat för den inhemska. Störst

har omslaget för investeringsvaror varit. Den totala produktionen beräknas

ha ökat med ca 6 % 1968 och industriproduktionen med ca 9 %.

Den betydande ökningen av den totala produktionen under första halv­

året 1968 berodde till stor del på ett markant omslag i lagerutvecklingen.

Ungefär hälften av produktionsökningen under denna period torde sålunda

kunna hänföras till ökade lagerinvesteringar. Exporten har fortsatt att vara

en betydelsefull expansiv faktor. De offentliga investeringarna har ökat, vil­

ket till stor del har sin grund i den andra tilläggsbudgeten 1967. Efter hand

har emellertid även den privata investeringsefterfrågan tilltagit. Enligt den

senaste konjunkturbarometern torde industriinvesteringarna ha ökat med

9 % i värde 1968. Totalt beräknas de fasta investeringarna ha ökat med ca

7 % i volym 1968. Investeringsnedgången 1967 var kraftigast för maskiner

och uppgången 1968 var starkare för dessa än för byggnadsinvesteringarna.

Trots att särskilda åtgärder vidtagits för att stimulera bostadsbyggandet

tycks detta ha ökat endast obetydligt. Tillväxten av den offentliga konsum­

tionen beräknas till endast någon procent. Huvudsakligen beror denna svaga

utveckling på att den militära anslagsförbrukningen minskade absolut un­

der första halvåret. Även den privata konsumtionen var svag under början

av året, men tilltog under loppet av året och helårsökningen beräknas till

knappt 3 %.

Produktionsökningen har lett till att den lediga kapaciteten i allt högre

grad åter börjat utnyttjas. Arbetslösheten har varit avtagande sedan mitten

av 1967 och i september 1968 uppgick arbetslöshetsprocenten till 0,8 % mot

1,6 % samma månad ett år tidigare. Den genomsnittliga arbetslösheten för

1968 kommer dock att överstiga 0,8 %, vilket är den procentsats som defi­

nierats som full sysselsättning i långtidsplanen. Antalet utländska arbetare

minskade kraftigt under konjunkturnedgången, men under 1968 har impor­

ten av arbetskraft åter ökat. Vid utgången av tredje kvartalet fanns det

100 000 fler utländska arbetare än vid årsskiftet 1967/1968 (vilket dock är

mer än 220 000 färre än 1966). Trots denna utveckling fortsatte den totalt

angivna arbetskraften att minska åtminstone fram till sommaren 1968. Bety­

dande produktivitetsvinster har därmed gjorts. Samtidigt har den stabila

pris- och löneutvecklingen bibehållits. Under tolvmånadersperioden fram

t. o. m. augusti 1968 ökade konsumentpriserna med 1,3 %. Det bör då be­

aktas att mervärdeskattesatsen höjdes med en procentenhet från 1 juli. Lö­

neökningarna 1968 blir begränsade bl. a. på grund av att de avtal som träf­

fades 1967 löper till mitten av 1969.

Produktivitets- och kostnadsutvecklingen innebär att den västtyska ex­

portens konkurrenskraft ytterligare förstärkts. Den betydande exportök­

ningen 1967 motverkade i väsentlig grad effekten av den svagare inhemska

efterfrågan. Under 1968 har exporten fortsatt att öka och under de tre

första kvartalen var ökningen nära 12 %. Importen ökade under samma

36

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

37

period med 16 %. Denna utveckling har inneburit att det mycket stora han­

delsbalansöverskottet 1967 inte märkbart reducerats. Överskottet uppgick

till 11,9 miljarder DM de tre första kvartalen 1968 mot 12,6 under samma

period 1967. På grund av att underskottet på bytesbalansens övriga poster

reducerats var bytesbalansens överskott för denna period något högre 1968

än 1967. Med en trolig exportökning om drygt 12 % för hela 1968 och en

importökning om ca 15 % skulle handelsbalansens överskott för hela året

uppgå till drygt 16 miljarder DM, en minskning på ca 0,8 miljarder i för­

hållande till 1967. Bytesbalansens överskott torde därmed bli något högre

än 1967, då det uppgick till 9,7 miljarder DM.

Liksom 1967 har Västtyskland 1968 varit en betydande kapitalexportör.

Kapitalexporten har emellertid bytt karaktär. Under 1967 bestod den hu­

vudsakligen av kortfristigt kapital, medan under 1968 den långfristiga kapi­

talexporten mer än fyrdubblats. I stället har Västtyskland under 1968 blivit

en importör av kortfristigt kapital. Till stor del torde detta bero på en spe­

kulation i en appreciering av den västtyska marken. Under intryck av det

ihållande och stora exportöverskottet och det stabila kostnadsläget har ryk­

ten om en förestående appreciering ofta cirkulerat under hösten.

Den framlagda budgeten för 1969 innebär en betydande åtstramning i för­

hållande till 1968. Statsutgifternas ökningstakt reduceras från ca 8 % 1968

till drygt 5 % 1969. Lånebehovet minskar från 7,4 miljarder DM till 3,6 mil­

jarder. Under 1968 gav dessutom de under 1967 beslutade tilläggsbudgeter­

na en betydande stimulans, vilken i det närmaste upphör 1969. En väsentlig

intäktsökning i den statliga budgeten 1969 följer därav att övergångsbe­

stämmelserna vid mervärdeskattens införande upphör och därmed intäk­

terna från denna skatt erhålls fullt ut. De officiella västtyska kommen­

tarerna vid budgetpresentationen har bl. a. gått ut på att det beräknade

upplåningsbehovet inte skulle innebära någon risk för den västtyska valu­

tans stabilitet.

I motsats till 1967 och 1968 torde den huvudsakliga stimulansen för eko­

nomin 1969 komma att härröra från den interna privata efterfrågan. Enligt

den senaste konjunkturbarometern skulle industriinvesteringarna komma

att öka med 16 % 1969. En prognos om en relativt kraftig ökning av de pri­

vata fasta investeringarna stöds även av den senaste orderutvecklingen för

investeringsvaror och av att den outnyttjade kapaciteten inom industrin

minskat. Huvudsakligen är det maskininvesteringarna som väntas tillta,

medan byggnadsinvesteringarnas ökning torde bli relativt obetydlig. Härtill

bidrar en betydande reducering av de offentliga investeringarnas öknings­

takt, liksom att bostadsbyggandet fortsatt förväntas bli svagt. Lagerökning­

en torde avta med hänsyn till den kraftiga ökningen 1968.

En viss ökning av den totala sysselsättningen förutses för 1969, vilket

dels skulle leda till ytterligare någon minskning av arbetslösheten, dels till

en fortsatt ökad import av arbetskraft. Under sommaren 1969 skall nya löne­

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

avtal träffas och med hänsyn till bl. a. produktivitets- och vinstutvecklingen

förefaller det troligt att den avtalsmässiga löneökningen kommer att över­

stiga den nuvarande om ca 4 %. Spar kvoten ökade under konjunkturned­

gången och under antagande av ett förbättrat ekonomiskt läge synes en

minskning av denna sannolik. En ökning av den privata konsumtionen un­

der loppet av 1969 kan därmed förutses.

Enligt de officiella västtyska prognoser som framlades före november

väntade man sig en minskning av exportökningen 1969 till 7 %. Denna

prognos motiverades främst med att kapacitetsläget inte skulle ge utrymme

för en högre export. Samtidigt räknade man med en importökning om 11 %,

härledd från den förväntade utvecklingen av maskininvesteringarna och

den privata konsumtionen. Detta skulle leda till ett fortsatt betydande han­

delsbalansöverskott om ca 13 miljarder DM. Med den utveckling som här

ansetts trolig för industriinvesteringarna och sysselsättningen borde det

dock inte möta några kapacitetshinder att genomföra en högre exportök­

ning än den angivna om 7 % 1969. Därmed skulle reduceringen av handels­

balansöverskottet ha blivit ännu obetydligare än vad man officiellt räknade

med. Bytesbalansens överskott syntes dock komma att minska i något hög­

re grad bl. a. genom att de utländska arbetarnas transfereringar till sina

hemländer och turistutgifterna torde komma att öka. Beslutet i november

att reducera den nuvarande mervärdeskatten på importen om 11 % med

4 procentenheter och införa en 4-procentig pålaga på exporten torde med

hänsyn till kostnadsläget inte kunna reducera det förväntade bytesbalans­

överskottet i mer väsentlig grad så länge de betydande kapacitetsmargina-

lerna kvarstår. Man får emellertid räkna med att den inhemska efterfrå­

gan, och som följd därav importen, kan komma att stiga kraftigare än vad

som här antagits, i synnerhet om den ekonomiska politiken mer aktivt

medverkar härtill. Under sådana förhållanden skulle även skatteomlägg­

ningen få större marginell effekt på bytesbalansen.

Vissa åtgärder har beslutats för att minska det spekulativa kapitalinflö­

det. Bl. a. har ett krav på en 100-procentig reservkvot införts för bankernas

ökning av utländska tillgångar. Skall målsättningarna om en fortsatt stabil

kostnadsutveckling och en fast växelkurs kunna vidhållas med ett alltjämt

väsentligt överskott i bytesbalansen förutsätter detta en fortsatt betydande

västtysk kapitalexport 1969.

Frankrike

Under början av 1968 existerade betydande ledig kapacitet inom den

franska ekonomin både i kapital och i arbetskraft. Arbetslösheten hade ökat

kontinuerligt sedan mitten av 1966. Utsikterna inför 1968 tydde inte på att

någon markant förändring av detta läge skulle inträffa. Mot bakgrund av

detta beslutade den franska regeringen i januari om en rad expansiva åt­

gärder. Målsättningen var att man åtminstone skulle uppnå en produktions­

38

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

39

ökning om 5 % 1968. Före krisen i maj och juni föreföll det sannolikt att

denna tillväxttakt skulle komma att uppnås. Industriproduktionen som va­

rit svag under loppet av 1967 ökade under de fyra första månaderna 1968

med drygt 6 % i förhållande till samma period 1967. Den främsta stimu­

lansen härrörde från den utländska efterfrågan. Exporten ökade under de

fyra första månaderna med nära 15 %. Efter hand tycktes dock en ökning

av den privata inhemska efterfrågan vara på väg. Den tilltagande produk­

tionen resulterade i ett effektivare utnyttjande av den existerande kapaci­

teten, men däremot fortsatte arbetslösheten att öka under våren.

De omfattande strejkerna under maj och juni och de nya avtal som följde

på dessa innebar naturligtvis en radikal förändring av det ekonomiska läget.

Produktionsbortfallet under strejkerna har beräknats till 4—6 % av en total

årsproduktion. Överenskommelsen på arbetsmarknaden »Grenelleavtalet»

omfattade en generell lönehöjning om 10 %, en höjning av den garanterade

minimilönen till tre franc per timme samt vissa ökade socialavgifter. I regel

blev de slutliga avtalade löneökningarna något högre. Arbetsveckan skall

under fem år stegvis förkortas från 48 till 40 timmar.

De ekonomiska problem som krisen och dess upplösning lett till kan, en­

ligt den franska regeringens bedömning, sammanfattas i fyra huvudpunk­

ter. Som en följd av kostnadsökningarna, löneförskotten efter strejkerna

och inkomstbortfallet under strejkerna har företagens likviditetssituation

blivit bekymmersam. Detta kunde komma att leda till företagsnedläggelser

och minskade investeringar. Den redan svåra arbetslöshetssituationen kunde

därmed komma att ytterligare förvärras. Genom kostnadsökningarna för­

sämras det internationella konkurrensläget. Den yttre balansen kunde där­

med komma att försämras allvarligt. Grenelleöverenskommelsen innebar en

betydande ökning av statsutgifterna och budgetunderskottet både 1968 och

1969 skulle därför komma att bli oroväckande stort.

I detta läge uttalade regeringen att man skulle sträva efter att möta pro­

blemen genom att föra en expansiv ekonomisk politik. Härigenom skulle

realt utrymme skapas för att tillgodose den ökade köpkraften och ökningen

av arbetslösheten skulle kunna hejdas. Samtidigt måste en inflationistisk

utveckling undvikas. För att främja en sådan utveckling beslöts i juli föl­

jande åtgärder: Kreditpolitiken lättades allmänt och speciella temporära

åtgärder vidtogs för att företagen skulle kunna klara av de exceptionella

utgifterna orsakade av krisen. Prisutvecklingen skall kontrolleras bl. a.

genom ett omfattande system med överläggningar inom näringslivet och

mellan detta och myndigheterna om begränsning av prisökningarna. För att

minska försämringen av handelsbalansen infördes kvantitativa restriktio­

ner för vissa importvaror, medan för andra produkter importutvecklingen

noggrant skulle övervakas. Exporten skulle under en begränsad tid erhålla

subventioner. Subventionerna sänktes 1 november och skulle avskaffas helt

1 februari 1969. Ett omfattande valutautflöde följde på maj—junikrisen.

För att motverka detta infördes en temporär valutarestriktion och räntan

höjdes från 3,5 till 5 %.

Vid presentationen av dessa åtgärder betonades att dessa skulle följas

upp i budgetförslaget för 1969. Detta lades fram i september. Budgeten bygg­

de på förutsättningarna att den franska ekonomin skulle komma att expan­

dera med drygt 7 % 1969 samt att prisökningarna skulle begränsas till ca

4 %. Stor vikt lades i förslaget på investeringsstimulerande åtgärder för den

privata industrin. Skatten på företagens lönesumma reducerades och syste­

met med skatteavdrag för investeringar utvidgades. Fördelaktiga krediter

gavs för prioriterade investeringar. Åtgärderna beräknades tillsammans kos­

ta ca 3,3 miljarder franc. Med de tilläggsanslag som beslutats under 1968

skulle statsutgifterna totalt komma att öka med ca 12 % 1969. Budgetun­

derskottet som 1968 beräknades till inemot 14 miljarder franc skulle under

1969 enligt detta förslag komma att uppgå till nära 12 miljarder franc.

Statsinkomsterna kommer att förstärkas genom en höjning av skatten för

de högre inkomsttagarna och av arvsskatten samt av vissa punktskatter.

Däremot skall skatten för de lägsta inkomsttagarna sänkas.

Redan mot slutet av sommaren hade produktionen kommit upp i den

nivå som rådde före strejkerna och under hösten förstärktes uppgångsten-

denserna. En betydande lagerpåfyllnad ägde rum efter det att lagren i stor

utsträckning tömts under strejkerna. De betydande löneökningarna bidrog

till att den privata konsumtionen efter hand tilltog. Orderutvecklingen för

investeringsvaror och industrienkäter tydde på att de privata investering­

arna, efter nedgången under sommaren, åter var på uppåtgående. Under

höstmånaderna upphörde arbetslöshetssituationen att försämras.

Exportökningen var under hösten åter betydande. Under de tio första

månaderna ökade exporten med över 11 %, trots förlusterna under strej­

kerna. Till denna utveckling bidrog att exportprisökningarna kunnat be­

gränsas genom de i juli införda subventionerna. Importen ökade under sam­

ma tid med drygt 10 %. Detta innebär att handelsbalansens underskott i

stort sett var oförändrat i förhållande till de tio första månaderna 1967.

Bytesbalansen har däremot försvagats bl. a. till följd av minskade turistin­

täkter.

Förutsättningarna föreföll i oktober goda att Frankrike skulle kunna klara

av de akuta ekonomiska svårigheterna som uppstått efter vårens kris. I

samband med att 1969 års budget presenterades i september avskaffades

den tillfälliga valutakontrollen. Ett valutautflöde har pågått från Frankrike

ända sedan vårens oroligheter. Under november accelererade utflödet. Till

en del kan detta möjligen förklaras av att prisökningarna, som under de

första månaderna efter krisen varit begränsade, blev snabbare från och med

september. Från 1 november reducerades exportsubventionerna till hälften,

vilket kan ha bidragit till ökad oro för den fortsatta handelsbalansutveck­

lingen. För att hejda valutautflödet och för att förstärka förtroendet för

40

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

41

francen höjdes diskontot med 1 % till 6 % den 11 november och vissa andra

kreditåtstramande åtgärder vidtogs. Något senare deklarerade finansminis­

tern alt statsutgifterna för 1969 skulle skäras ned. Dessa åtgärder hade

emellertid inte någon effekt på valutautflödet. Spekulationerna i att fran­

cens värde i förhållande till D-marken skulle minska fortsatte.

Oron på valutamarknaden föranledde ett sammankallande av tiogruppen.

I vida kretsar antogs att ett av resultaten från detta möte skulle bli en de­

valvering av francen. Detta avvisades emellertid av den franska regeringen.

För att stärka francens ställning tillkännagavs en rad restriktiva åtgärder

och valutakontrollen återinfördes och skärptes i förhållande till de före­

gående reglerna. Det beräknade budgetunderskottet för 1969 om drygt 12

miljarder franc skall reduceras till ungefär hälften huvudsakligen genom

utgiftsbegränsningar. Den statliga administrationen och samtliga ministe­

riers utgiftsområden drabbas av nedskärningarna och de statliga företagen

får minskade subventioner. Kreditgivningen skall stramas åt och prisöver­

vakningen skärps. De lönehöjningar som följer på Grenelleavtalet skall ge­

nomföras, men lönehöjningarna under 1969 begränsas. För att främja ex­

porten beslutades om en skatteomläggning. Den tidigare lönesummeskatten

slopas helt, medan i stället mervärdeskattesatserna höjs. Eftersom total av-

dragsrätt för mervärdeskatten gäller för exporten, och importen belastas

med en avgift motsvarande mervärdeskatten, leder denna omläggning till

att exporten och hemmaproduktionen i kostnadshänseende gynnas i förhål­

lande till importen.

I nuvarande läge är det mycket svårt att göra en uppskattning av vilken

effekt dessa åtgärder får på den franska expansionen och bytesbalansen

1969. Före valutaoroligheterna räknades med att produktionen skulle kom­

ma att öka med drygt 7 % 1969. Från fransk sida förutsattes att kostnads­

ökningarnas genomslag på exporten skulle kunna begränsas genom en gynn­

sam produktivitetsutveckling och att därmed exportökningstakten 1968 i

det närmaste skulle kunna bibehållas 1969. Samtidigt förutsågs att den till­

tagande inhemska efterfrågan och den ökade köpkraften hos konsumenter­

na skulle leda till en kraftig importökning. Bytesbalansens underskott skul­

le därmed komma att öka 1969 och beräknades uppgå till knappt 5 miljar­

der franc. De nu beslutade åtgärderna kommer att begränsa importökning­

en, medan exportökningen skulle kunna bli av den omfattning som tidi­

gare räknades med från fransk sida. Genom att de vidtagna åtgärderna

även får beräknas leda till minskat underskott på bytesbalansens tjänste-

post, skulle en reducering till hälften av det tidigare beräknade under­

skottet på bytesbalansen kunna uppnås med en importökning om ca 11 %.

Det förefaller dock troligt att importökningen blir mer begränsad. Åtgär­

derna för att dämpa den inhemska efterfrågan torde i första hand komma

att gå ut över den privata konsumtionen. 1 nuvarande läge kan även spa­

randet komma att öka. Med hänsyn till kreditåtstramningen och till den

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

allmänt mer osäkra situationen som valutakrisen skapat förefaller det san­

nolikt att även de privata investeringarna blir något lägre än vad som tidi­

gare förutsetts.

Italien

Under slutet av 1967 inträffade en avmattning av den inhemska efterfrå­

gan, i första hand beroende på en markant dämpning av den tidigare mycket

kraftiga ökningen av de privata fasta investeringarna. Denna utveckling har

fortsatt under 1968 varvid även den privata konsumtionsökningen tycks ha

försvagats något. För hela året torde uppgången av de privata investeringar­

na, exklusive bostäder, begränsas till knappt 4 % mot en ökning om över

15 % 1967. Störst är omslaget vad gäller maskininvesteringarna. Öknings­

takten av den totala produktionen har dock i stort sett bibehållits, främst

genom en kraftig ökning av exporten. Bostadsbyggandet har fördubblat sin

ökningstakt i förhållande till 1967 och torde öka med ca 8 %. Den offentliga

sektorn ökar något snabbare 1968, både vad gäller konsumtion och investe­

ringar än 1967. Den totala produktionens tillväxt beräknas uppgå till ca

5 %.

Importökningen var obetydlig under första halvåret 1968 vilket till stor

del berodde på den svagare inhemska efterfrågan och på en lagerneddrag­

ning. Till importutvecklingen bidrog även att, efter en exceptionellt god

skörd 1967, födoämnesimporten minskade. De senaste utrikeshandelssiff-

rorna visar dock på en tilltagande import. Under de åtta första månaderna

ökade exporten med drygt 15 % i värde, medan importökningen stannade

vid 3 %. Utrikeshandeln balanserar därmed för denna period och genom tu­

ristintäkter och inkomsterna från emigrantarbetare innebär detta ett över­

skott på bytesbalansen som under de sju första månaderna uppgick till 605

miljarder lire, mot drygt hälften för samma period 1967. Kapitalutflödet har

ökat och utgörs i stor utsträckning av utländska portfölj investeringar. För

hela 1968 beräknas exporten öka med ca 14 % och importen med 5 %. De

importkvoter som Frankrike införde efter vårens händelser drabbar särskilt

den italienska exporten på Frankrike. Detta kommer att i någon mån verka

återhållande på exporten under senare delen av 1968.

Industriproduktionen ökade med ca 5 % första halvåret 1968, en sänk­

ning till hälften av 1967 års ökningstakt. Den registrerade arbetslösheten

har inte stigit men ligger på en hög nivå. Genom dämpningen inom industrin

har ökningen av arbetskraften hejdats där. Undersysselsättningen inom

jordbruket är ett dominerande problem. Den italienska ekonomin kan alltså

för närvarande karakteriseras som en ekonomi som producerar mer än den

kan utnyttja, vilket lett till bytesbalansöverskott och kapitalexport, samti­

digt som den producerar för litet för att kunna utnyttja sina produktions­

resurser.

Under sommaren framgick det ännu inte klart att Italien var inne i en

42

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

43

konjunkturfas med avtagande inhemsk efterfrågan. Den budget för 1969

som framlades i slutet av juli var dock något mer expansiv än budgeten för

1968. Något senare presenterade emellertid regeringen ett omfattande pro­

gram för att stimulera ekonomin. Bl. a. skall de privata företagen ges skatte-

krediter för produktiva investeringar, förmånliga kreditmöjligheter för in­

dustriell forskning skall skapas och med olika medel skall investeringarna i

södra Italien främjas. Vissa offentliga investeringar inom transportväsendet

skall tidigareläggas. Låginkomsttagarna skall ges lån med låg ränta för bo­

stadsbyggande. Även den privata konsumtionen skall ges viss stimulans

bl. a. genom ökade arbetslöshetsunderstöd. I slutet av oktober godkände

parlamentet dessa förslag.

Regeringen har fastslagit en tillväxt av bruttonationalprodukten om 7 %

för 1969 som en målsättning. Med hänsyn både till den reala och den finan­

siella kapacitetssituationen vore en sådan tillväxt möjlig. Drivandet av en

expansiv finanspolitik i Italien möter emellertid betydande administrativa

problem. En stor eftersläpning har hittills rått mellan beslut och verkstäl­

lande och åtskilliga medel finns reserverade för investeringsprojekt som inte

realiserats. Takten för det i femårsplanen 1966—1970 fastlagda programmet

för offentliga investeringar har hittills till stora delar underskridits. En för­

utsättning för att den eftersträvade produktionsökningen skall kunna upp­

nås torde därför bl. a. vara att de offentliga investeringarna genomförs i

snabbare takt än hittills varit fallet.

Även om så inte skulle ske torde man dock kunna räkna med en produk­

tionsökning på mellan 5 och 6 % 1969. Med hänsyn bl. a. till de åtgärder

som beslutats för att stimulera de privata investeringarna förefaller en ökad

tillväxt för dessa trolig, även om takten från 1966 och 1967 inte kommer att

uppnås. Den offentliga sektorn kan förutsättas bidra till expansionen och

den privata konsumtionen öka något snabbare än 1968. En måttlig lager­

uppbyggnad torde äga rum. Exporten väntas öka relativt svagt första halv­

året och helårsökningen kan förväntas bli lägre än 1968. Den direkta effek­

ten av den franska importbegränsningen torde bli särskilt märkbar i Italien.

Importen torde däremot öka markant. Till detta bidrar det antagna omsla­

get i lagerutvecklingen och att födoämnesimporten åter kommer att öka.

Handelsbalansen skulle därmed resultera i ett relativt obetydligt underskott,

medan överskottet på bytesbalansen inte nämnvärt torde komma att under­

stiga överskottet från 1968. Bl. a. bör en ökad import av italiensk arbets­

kraft till Västtyskland bidra till en ökning av transfereringsinkomsterna.

Danmark

Under senare delen av 1967 präglades den danska ekonomin av svag in­

hemsk efterfrågan och en hastigt stigande arbetslöshet. Industriexporten

ökade däremot ganska snabbt och den offentliga sektorn fortsatte sin expan­

sion. Denna utveckling har fortsatt under större delen av 1968. Arbetslöshe­

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

ten var under de tre första kvartalen drygt dubbelt så hög som motsvarande

perioder 1967. I syfte att bevara den genom devalveringen uppnådda kon­

kurrensfördelen för industrivaruexporten och för att förbättra den yttre ba­

lansen har myndigheterna fört en restriktiv ekonomisk politik. Sålunda höj­

des momsen från 10 till 12,5 % 1 april, ett tidigare beslut om vinststopp för­

längdes till 1 november 1968 och gällande till samma tidpunkt infördes pris­

stopp på bl. a. tjänster. För att stimulera de privata investeringarna har

emellertid penningpolitiken lättats under 1968. Räntan har sänkts med en

halv procentenhet tre gånger under året, senast i slutet av augusti, varefter

den uppgick till 6 %. Samtidigt med den sista räntesänkningen sänktes ban­

kernas depositionskvot till nationalbanken av inlånade medel från 20 till

10 %. Den tidigare emissionskontrollen på obligationer har nästan helt slo­

pats och för att bibehålla den lägre räntenivån har nationalbanken under

hösten gjort betydande stödköp av obligationer. För att motverka den ök­

ning av likviditeten som härigenom uppkommer, träffades i november ett

avtal mellan nationalbanken och de privata kreditinstituten om att dessa

som en extraordinär åtgärd skall placera knappt 1 miljard danska kronor

i speciella inlåningsbevis som utfärdas av nationalbanken. Kommunerna

har fått utökat låneutrymme på 300 miljoner danska kronor för investe­

ringar för att motverka den ökande arbetslösheten. Prisstoppet upphörde

1 november som tidigare var sagt, medan det under hösten beslutades att

vinststoppet skall bibehållas till 1 juli 1969, dock med vissa uppmjukningar

i förhållande till de tidigare reglerna.

Trots åtgärderna för att stimulera de privata investeringarna har dessa

inte ökat 1968. Industriinvesteringarna, både vad gäller byggnader och ma­

skiner, har minskat något i förhållande till den låga nivån 1966 och 1967.

Jordbrukets investeringar har minskat kraftigt. Bostadsbyggandet som av­

tog under senare delen av 1967 fortsatte att minska till mitten av 1968. Un­

der tredje kvartalet tycks en viss återhämtning ha skett och helårsresulta­

tet kan möjligen komma att bli oförändrat i förhållande till 1967. Lagerför­

ändringarna väntas bli obetydliga, men på grund av den goda skörden 1968

kan lagren av jordbruksvaror komma att bidra till en lagerökning. Den pri­

vata konsumtionen tycks ha varit svag under hela 1968 och totalt ökat en­

dast obetydligt i förhållande till 1967. Den offentliga sektorn är den enda

inhemska efterfrågekomponent som expanderat 1968. Både offentlig kon­

sumtion och offentliga investeringar tycks ha ökat med ca 7 %.

Den huvudsakliga stimulansen för den danska ekonomin 1968 härrör från

den utländska efterfrågan av industrivaror. Under de tio första månaderna

1968 ökade industriexporten med 23 %. På Storbritannien ökade denna ex­

port under samma period med 40 %. Efter den betydande exportminskning­

en på Västtyskland 1967 har en kraftig återhämtning skett 1968. Nedgång­

en av jordbruksexporten har fortsatt 1968. Under de tio första månaderna

ökade den totala exporten med ca 12,5 % i värde. Den genomsnittliga ex­

44

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

45

portprisnivån beräknas bli i det närmaste oförändrad 1968. Exportpriserna

på industrivaror beräknas ha ökat med drygt 2 %, medan priserna på jord­

bruksprodukter uppskattas ha sjunkit med mellan 3 och 4 %. Importen

ökade med inemot 10 % i värde under de tio första månaderna. Då import­

priserna stigit med ca 7 % 1968 innebär detta en svag volymökning under

året. Handelsbalansens underskott torde i det närmaste bli oförändrat 1968

i förhållande till 1967, då det uppgick till 4,6 miljarder danska kronor.

Bytesbalansen förutses dock förbättras från ett underskott 1967 på 2,1 mil­

jarder danska kronor till ett underskott om ca 1,4 miljarder 1968, vilket

till stor del beror på en gynnsammare utveckling av bytesbalansens övriga

poster.

Den totala produktionens tillväxt 1968 kan beräknas uppgå till drygt

2,5 %. Under sista kvartalet tydde flera indikatorer på ett tilltagande re­

sursutnyttjande. Konjunkturbarometern från början av november angav att

utvecklingen inom industrin tredje kvartalet var bättre än vad som i förväg

förväntats. För fjärde kvartalet väntade industrin en förbättring för såväl

produktion och sysselsättning som för den inhemska och utländska order­

ingången. Inom näringslivets övriga sektorer torde sysselsättningen komma

att ytterligare försvagas något. Den genomsnittliga arbetslösheten för 1968

beräknas till inemot 5 % mot 2,7 % för 1967.

Prisökningstakten har under de senaste åren varit hög. Till följd av den

mycket svaga inhemska efterfrågan har en dämpning inträtt under 1968.

Under tolvmånadersperioden fram t. o. m. juli ökade konsumentpriserna

med 5,8 % inklusive de prishöjande effekterna av momshöjningen och de­

valveringen. Under samma period ett år tidigare ökade konsumentpriserna

med 6 % exklusive effekten av momsens införande. Industriarbetarlönerna

ökade med 9,5 % mellan 1966 och 1967. Löneökningen 1968 torde knappast

bli lägre, trots den svaga arbetsmarknadssituationen. Förutom de avtals-

mässiga lönehöjningarna utlöses nämligen också tre dyrtidstillägg på grund

av prishöjningarna 1967 och 1968.

Under antagande av en fortsatt hög industrivaruexport 1969, kan den

totala produktionsökningen komma att uppgå till ca 4 %. En ökning av

den privata inhemska efterfrågan förefaller sannolik 1969. De privata in­

vesteringarna har varit låga under tre år och med hänsyn både till stimu­

lansen från den utländska efterfrågan och till den lättare kreditmarknaden

torde en måttlig ökning av dessa inträffa 1969. Efter nedgången av bo­

stadsbyggandet från mitten av 1967 väntas åter en ökning 1969. Den pri­

vata konsumtionen har stagnerat sedan mitten av 1967. En högre syssel­

sättning kan förutses 1969 på grund av både ökad inhemsk aktivitet och

arbetstidsförkortningen från 44 till 42,5 timmars arbetsvecka från den 1

juni 1968. Detta tillsammans med att prisökningstakten torde avta 1969,

efter momshöjningens och devalveringens inverkan på prisnivån 1968, gör

att en real ökning av den privata konsumtionen kan antas.

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

Den betydande exportökningen mellan helåren 1967 och 1968 förklaras

till en del av den svaga exportutvecklingen under början av 1967. Den kraf­

tiga exportökningen på Storbritannien kommer inte att kunna fortsätta

1969. På grund av dessa faktorer torde man kunna förvänta en något sva­

gare exportökning 1969 än 1968. Under antagande av den i detta kapitel

prognoserade tillväxten för övriga Västeuropa 1969 torde dock dämpningen

bli relativt liten. Med den måttliga expansion av den inhemska efterfrågan

som här förutsetts för 1969 och med hänsyn till den höjning av importpris­

nivån som skedde under 1968 torde importökningen 1969 kunna bli begrän­

sad. Den ökning av den inhemska efterfrågan som väntas förutses dock i

högre grad än tidigare härröra från sektorer med större importbenägenhet.

De danska myndigheterna räknar med en exportökning om 9 % och en

importökning om 6 % 1969. Detta skulle innebära ett i det närmaste oför­

ändrat handelsbalansunderskott jämfört med 1967 och 1968.

46

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Finland

Under de senaste åren har Finland fört en restriktiv politik, framkallad

av allvarliga yttre balanssvårigheter. Begränsningen av den inhemska ef­

terfrågan har framför allt visat sig i en nedgång av de fasta investeringarna.

Den totala produktionens tillväxt uppgick till endast omkring 2 % både

1966 och 1967. Efter devalveringen hösten 1967 har den restriktiva finans­

politiken fortsatt. Åtstramningen har framför allt skett genom den vid de­

valveringen införda exportavgiften. Denna avgift som etappvis reducerats

beräknas ge en intäkt för staten på ca 600 miljoner mark 1968. Penningpoli­

tiken har emellertid lättats och regeringen har även vidtagit andra åtgärder

för att stimulera investeringarna. Under första halvåret 1968 stagnerade

dock i stort sett den totala produktionen. Under andra halvåret tycks en

viss återhämtning ha skett, i första hand orsakad av en ökande export, men

under senare delen av året även framkallad av en något tilltagande inhemsk

efterfrågan. Industriproduktionen som under första halvåret ökade med

3 % kan komma att öka med mellan 4 och 5 % för helåret. Bruttonational­

produktens tillväxt 1968 uppskattas till knappt 2 %.

De investeringsfrämjande åtgärderna hade ingen märkbar effekt under

första halvåret 1968. Under andra halvåret tycks dock nedgången ha hej­

dats. Totalt beräknas minskningen av de fasta investeringarna till drygt

6 % 1968. De offentliga investeringarna har legat kvar på 1967 års låga

nivå, medan de privata minskat med ca 8 %. Byggnadsinvesteringarnas

nedgång var kraftigast. Dessa torde ha minskat med ca 10 %, medan ma­

skininvesteringarnas nedgång var ungefär hälften så stor. De särskilda kre­

ditlättnader för bostadsbyggandet som Finlands Bank beslutade våren 1968

tycks ha lett till en viss återhämtning av det statsunderstödda bostadsbyg­

gandet under senare delen av året. Den privata konsumtionen beräknas ha

47

ökat något svagare än totala produktionen, den offentliga med någon pro­

centenhet mer än denna.

Den ökande världshandeln 1968 har tillsammans med devalveringen lett

till en kraftig expansion av exporten 1968. Under de tre första kvartalen

ökade exporten med över 36 % i värde. De genomsnittliga exportpriserna

ökade enligt preliminära beräkningar med ca 22 % första halvåret och med

ca 27 % under tredje kvartalet. Detta motsvarar i det närmaste den genom­

snittliga sänkningen av markens värde i förhållande till utländsk valuta

efter nedskrivningen av marken och med hänsyn tagen till den brittiska

devalveringen och de övriga devalveringarna i samband med denna. Att

inga prissänkningar ägt rum beror till stor del på den i samband med de­

valveringen införda exportavgiften. Dessutom skedde exporten av skogs­

produkter under första halvåret i stor utsträckning i fasta pundpriser.

Störst har exportökningen av verkstadsprodukter varit. Exporttillväxten

totalt sett 1967 berodde helt på ökad export på öststaterna. Under första

halvåret 1968 ökade däremot denna endast i en omfattning motsvarande

prisökningen, medan exportökningen på Västeuropa uppgick till drygt 40 %.

På Västtyskland och Sverige ökade exporten med över 50 %. Exportpris-

nivån väntas stabiliseras och för hela 1968 skulle därmed prisökningen bli

knappt 20 %. Totalt förutses exporten öka med ca 10 % i volym och med

drygt 30 % i värde. Under första halvåret 1968 ökade importen av insats-

varor något i volym, medan övrig import minskade. Även på importpriserna

har devalveringseffekten slagit fullt igenom, vilket innebär att den genom­

snittliga importprisnivån under första halvåret 1968 låg ca 26 % över nivån

från samma period 1967. För hela 1968 beräknas importprisökningen till

ca 20 %, dvs. ungefär densamma som exportprisförändringen. Totalt räk­

nas med en nedgång av importvolymen med 3 till 4 % 1968. Detta innebär

att Finland 1968 skulle uppnå ett överskott på handelsbalansen om ca 100

miljoner mark efter de senaste årens betydande underskott. Överskottet på

bytesbalansens övriga poster ökar bl. a. på grund av större sjöfartsintäkter

och genom att devalveringen bidragit till att minska nettoutgifterna för

turism. Bytesbalansens positiva saldo beräknas därmed uppgå till ca 250

miljoner mark. Valutareserven fördubblades under första halvåret. Detta

berodde huvudsakligen på att importkrediterna ökat som följd av att det:

tidigare kravet på förhandsbetalning av importen slopats.

Den svaga produktionstillväxten har lett till en sedan början av 1967

stigande arbetslöshet. I oktober 1968 uppgick arbetslöshetsprocenten till

3,6 % mot 3,3 % samma månad 1967. Någon minskning kan inte förutses

för resten av året och den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten torde kom­

ma att uppgå till ca 4 % 1968 mot 2,8 % 1967 och 1,6 % 1966. Arbetslös­

heten är inte bara konjunktur ellt betingad. Strukturomvandlingen har lett

till ett minskande arbetskraftsbehov inom jordbruk och skogsbruk och de

regionala skillnaderna är betydande. De sysselsättningsfrämjande åtgär­

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

derna för 1968 avsågs i början av året att i första hand gå ut på att stimu­

lera de privata investeringarna. Mot bakgrund av den fortsatta ökningen

av arbetslösheten har regeringen under året begärt tilläggsanslag för direkta

sysselsättningsinsatser.

Den internationellt sett snabba pris- och kostnadsstegringen i Finland

bidrog till den betydande försämringen av den yttre balansen, vilken ledde

fram till devalveringen hösten 1967. Ännu under början av 1968 var ök­

ningen av både löner och priser stor. Prisökningen berodde till stor del

på devalveringseffekter och lönerna ökade därmed automatiskt som en

följd av en indexklausul i det då gällande avtalet. Under våren ingicks

emellertid ett omfattande stabiliseringsavtal mellan regering och arbets­

marknads- och näringslivsorganisationer. (För en redogörelse av innehållet

i detta avtal hänvisas till den reviderade nationalbudgeten för 1968.) Pris­

stegringarna har dämpats markant sedan våren. Medan konsumentpriserna

steg med 4,4 % mellan december 1967 och april 1968, ökade de med 1,2 %

mellan april och september 1968. En fortsatt dämpning av pris- och löne­

utvecklingen kan förutses.

Som villkor för att stabiliseringsavtalet skulle godkännas fick regeringen

utfästa sig att inte höja skatterna 1968 och 1969 samt att begränsa stats­

utgifterna. Detta präglar det under hösten 1968 framlagda budgetförslaget

för 1969. I förhållande till budgetförslaget 1968 skulle de totala statliga ut­

gifterna i stort sett bli oförändrade 1969. Detta innebär med hänsyn till de

tilläggsanslag som beslutats under 1968 att en faktisk utgiftsminskning

skulle komma att äga rum 1969. Den avsedda anslagsminskningen är delvis

reell och gäller de statliga investeringarna. De redovisade statsutgifterna har

därutöver kunnat begränsas genom att en del av den tidigare statliga ut­

låningen nu övertas av postsparbanken som därvid erhåller statliga ränte­

bidrag'. De totala intäkterna från exportavgifterna är begränsade till 650

miljoner mark. Detta belopp kommer att ha nåtts under början av 1969 var­

efter exportavgifterna alltså slopas. Detta får en expansiv effekt i all syn­

nerhet som drygt hälften av inkomsterna från exportavgifterna 1968 kom­

mer att användas i investeringsstimulerande syfte 1969.

För 1969 förutses en betydande expansion av den totala inhemska efter­

frågan, vilken i första hand skulle komma att härröra från en avsevärd

ökning av de privata investeringarna. Man räknar med en ökning av dessa

om 18 %, varav byggnadsinvesteringarna väntas öka med över 10 och ma­

skininvesteringarna med över 20 %. Med hänsyn både till att investerings-

utvecklingen inom näringslivet fortfarande tycks vara svag och till att ka-

pacitetsmarginalerna är störa, förefaller det dock tveksamt om investe­

ringsökningen 1969 blir fullt så kraftig. En av den ekonomiska politikens

huvudmålsättningar är att stimulera investeringarna och med en fortsatt

gynnsam exportutveckling torde man därför kunna vänta en markant om­

svängning av investeringsutvecklingen 1969. De offentliga investeringarna

48

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

kommer att minska, medan den offentliga konsumtionen torde komma att

öka ungefär i samma takt som 1968, eller med ca 3 %. En viss ökning av

den privata konsumtionen kan förväntas.

Vid sidan av de privata investeringarna kan man räkna med att expor­

ten kommer att bidra till en ökning av den totala produktionen 1969. Ex­

portavgifternas slopande kommer att inverka gynnsamt på den finländska

exportens konkurrensförmåga. Efter att importen stagnerat de två före­

gående åren kan en ökning förutses för 1969. Ökningen torde i första hand

komma att utgöras av investeringsvaror. En likartad och relativt kraftig

ökning av både exporten och importen kan väntas och skulle innebära ba­

lans för utrikeshandeln 1969.

Under ovan givna betingelser skulle den totala produktionen efter den

svaga tillväxten de tre senaste åren komma att öka med ca 5 % 1969 sam­

tidigt som pris- och löneökningarna skulle komma att avta och den yttre

balansen bibehållas. Arbetslösheten torde dock fortfarande bli betydande,

även om en minskning under loppet av året kan förväntas.

Norge

Konjunkturutvecklingen i Norge 1967 avvek från det mönster som domi­

nerade i de flesta västliga industriländerna detta år. Den totala produktio­

nens tillväxt uppgick till 5,3 %, men under andra halvåret inträffade en tyd­

lig dämpning av den inhemska efterfrågan. Avmattningen har fortsatt 1968.

Omslaget beror främst på utvecklingen av de fasta investeringarna vars ök­

ningstakt avtog markant under slutet av 1967 och sedan minskade under

första halvåret 1968. Som en följd av den svagare inhemska efterfrågan har

importen endast ökat obetydligt, medan exporten hållit sig väl uppe. Den

totala produktionens tillväxt beräknas till drygt 3,5 % 1968. Industriproduk­

tionens ökning var svag under början av året men har sedan tilltagit. Under

de tio första månaderna var industriproduktionen 3,4 % högre än under

samma period 1967.

Utvecklingen av de fasta investeringarna förklaras till en del av att far-

tygsinvesteringarna minskade med nära 20 % första halvåret 1968 i jämfö­

relse med samma period 1967. Både byggnads- och maskininvesteringarnas

ökning var emellertid liten första halvåret. För helåret räknar man med ett

par procents ökning av byggnadsinvesteringarna, medan maskininveste­

ringarna har försvagats ytterligare under andra halvåret och torde ha mins­

kat med någon procent 1968. Totalt räknar man med en minskning av de

fasta investeringarna 1968 om drygt 4 %. En fortsatt nedgång av fartygs-

investeringarna under andra halvåret har bidragit härtill. Industriinveste­

ringarna som minskade första halvåret avtog även under resten av året och

för hela året räknar man med en minskning om 10 %. Till en del beror

denna nedgång på ett bortfall av stora engångsbetonade kapacitetsinveste-

ringar sådana som företogs inom den kemiska industrin och aluminium-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Finansplanen. Bilaga 1

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

49

verken 1967. De offentliga investeringarna beräknas ha ökat med 7 %. En

tidigareläggning av igångsättning av bostadsbyggen ägde rum i slutet av

1967 som en följd av en skatteomläggning vid årsskiftet. Under våren räk­

nade man trots detta med att igångsättningen 1968 skulle öka med ca 1 600

lägenheter i förhållande till 1967. I den i oktober framlagda budgeten räk­

nade man emellertid med en minskning på drygt 2 000 lägenheter. Antalet

färdigställda lägenheter kan dock ha ökat något. Den offentliga konsumtio­

nen beräknas ha ökat något snabbare 1968 än 1967 eller med knappt 5,5 %.

Ökningen faller helt på den militära konsumtionen (dit även den militära

materielanskaffningen räknas), medan den civila offentliga konsumtionens

ökningstakt avtagit. Den privata konsumtionen ökade med knappt 4 %.

Exporten exklusive fartyg ökade i värde med 9,1 % under de tio första

månaderna. Drygt hälften av ökningen bestod av ökad aluminiumexport.

Denna har möjliggjorts genom att produktionskapaciteten inom aluminium­

verken ökat mycket kraftigt. Även andra mineraler, malmer och metaller har

ökat, medan verkstadsexporten i det närmaste stagnerat i förhållande till

den höga exportnivån för dessa produkter under samma period 1967. Län-

derfördelat har exporten på Västtyskland expanderat kraftigast med över

20 %. Exportpriserna sjönk med 3,5 % under de tre första kvartalen, till

stor del beroende på prissänkningar på varor som särskilt starkt berördes

av devalveringarna hösten 1967. Importvärdet ökade under de tio första

månaderna med 4 % exklusive fartyg. Inklusive fartyg minskade det med

drygt 1 %. Som en följd av den svaga investeringsutvecklingen har impor­

ten av investeringsvaror sjunkit markant under första halvåret. Handels­

balansens underskott 1968 exklusive fartyg beräknas till inemot 5 miljarder

norska kronor, vilket är en svag förbättring i förhållande till både 1967 och

den tidigare prognosen för 1968. Inklusive fartyg blir handelsbalansens för­

stärkning större, eftersom fartygsimporten minskat mycket kraftigt. Suez-

kanalens stängning har även under 1968 påverkat sjöfartsintäkterna gynn­

samt och man räknar med en ökning av nettointäkterna om 500 miljoner

norska kronor i förhållande till 1967. Med övriga poster på bytesbalansen

förväntas detta leda till ett överskott på denna om 250 miljoner norska

kronor mot ett underskott de närmast föregående fem åren på i genomsnitt

drygt 1 miljard. Nettoinflödet av utländskt kapital har minskat kraftigt,

främst på grund av minskad upplåning för import av fartyg.

Under större delen av 1967 var arbetslösheten låg i Norge. Sedan slutet av

1967 har den emellertid stigit och under större delen av 1968 har den legat

på en nivå som varit den högsta sedan 1959. Detta trots att en arbetstidsför­

kortning från 45 till 42,5 timmars arbetsvecka genomfördes den 1 juli 1968.

Sysselsättningen har dock fortsatt att öka, om än i avtagande takt. Den to­

tala sysselsättningen inom industrin har minskat. Prisökningstakten har av­

tagit. Under tolvmånadersperioden fram t. o. m. oktober 1968 ökade konsu­

mentpriserna med 3,7 %. Under våren träffades ett tvåårigt avtal för större

50

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

delen av löntagarna. Utöver kompensation för arbetstidsförkortningen ger

detta en årlig genomsnittlig timlöneökning på knappt 2 % från 16 maj 1968.

Lönekostnadsökningen per timme beräknas till 9 % 1968. Från 1 januari

1969 utgår kompensation på ca 2 % för prishöjningarna 1968. Avtalet inne­

håller vidare en halvautomatisk indexklausul, som innebär att förhandling­

ar om kompensation kan krävas om prisförändringarna till mitten av juli

1969 överstiger en bestämd gräns.

Under de senaste åren tycks kostnaderna per produktenhet stigit snabba­

re i Norge än i de flesta länder som Norge konkurrerar med. Detta kan ha

bidragit till den svaga verkstadsexporten 1968. I den under hösten fram­

lagda budgeten för 1969 anges som den främsta målsättningen för den eko­

nomiska politiken att hejda en fortsatt försvagning av konkurrenskraften.

För att dämpa löneglidningen och skapa förutsättningar för att begränsa

löneökningarna i kommande avtal önskar man därför motverka en tillta­

gande arbetskraftsefterfrågan 1969. Mot bakgrund av detta är den föreslag­

na budgeten för 1969 endast något mera expansiv än 1968, trots att kapaci-

tetsutnyttjandet inom industrin är avtagande och arbetslösheten stigande.

I budgeten föreslås vissa skatteförändringar. Enligt förslaget skall skatte-

progressionsgränserna höjas med 1 000 norska kronor och skatteavdragen

ökas. Detta skulle innebära ett inkomstbortfall på ca 140 miljoner norska

kronor. Samtidigt föreslås att punktskatterna på alkohol och bilar höjs,

vilket skulle ge en merintäkt på inemot 100 miljoner norska kronor. Sär-

skatten för u-hjälp föreslås höjd.

En fortsatt dämpad tillväxt av den inhemska efterfrågan kan förutses 1969

och den totala produktionstillväxten torde inte komma att bli högre än 1968.

Enligt de senaste investeringsenkäterna skulle den svaga investeringsut-

vecklingen inom industrin komma att fortsätta även 1969. Industriinveste­

ringarna beräknas minska med minst 2 %. Totalt väntas investeringarna

förbli ungefär oförändrade 1969 i förhållande till 1968. Både de offentliga

investeringarna och bostadsbyggandet torde komma att öka i något lägre

takt än 1968 och den kraftiga nedgången av fartygsinvesteringarna kan för­

utses fortsätta. En dämpning av den privata konsumtionen förefaller trolig

mot bakgrund av den svaga reallöneutvecklingen 1969, och av att de offent­

liga transfereringarna enligt budgeten kommer att öka mindre än 1968. Den

offentliga konsumtionens ökning beräknas avta 1969. Detta beror helt på

en absolut minskning av militärutgifterna orsakad av förskjutningar i le­

veranserna. Den civila offentliga konsumtionen väntas öka med nära 6 %

mot knappt 4 % 1968.

Enligt de officiella prognoserna beräknas exporten exklusive fartyg komma

att öka med 8 % 1969. Denna prognos baseras bl. a. på att verkstadsexporten

efter den svaga utvecklingen 1968 åter förväntas öka. Man kan emellertid

inte bortse från att en ytterligare försämring av konkurrensläget kan kom­

ma att inträffa 1969. Löneökningarna torde dock bli något lägre, och man

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

51

räknar med att arbetstidsförkortningen sommaren 1968 till en betydande

del skall kunna kompenseras genom en ökad produktivitet 1969. I flera

konkurrentländer har emellertid kostnadsutvecklingen varit avtagande nå­

gon tid och denna tendens kan komma att fortsätta även 1969. En fortsatt

gynnsam exportutveckling för råvarorna malm, metaller och mineraler kan

förutses. Fartygsexporten beräknas sjunka kraftigt och inklusive denna

väntas exportökningen uppgå till ca 3 %. Trots den fortsatt svaga inhemska

efterfrågan väntas importen exklusive fartyg tillta 1969 och komma att öka

med ca 6 %. Eftersom varken lagerinvesteringarna eller de fasta investe­

ringarna förutses öka, skulle den huvudsakliga importökningen komma att

bestå av konsumtionsvaror. Det är möjligt att förväntningarna om verk-

stadsexporten är något för optimistiska, men samtidigt kan det tänkas att

importen kommer att bli något lägre än väntat. Handelsbalansunderskottet

1969 exklusive fartyg kan väntas komma att bli ungefär oförändrat i för­

hållande till 1968. Fraktintäkterna förutses bli lägre 1969, eftersom frakt­

priserna beräknas sjunka, och handelsflottans utökning bli relativt begrän­

sad. Fartygsimporten kommer att minska kraftigt och därmed torde bytes­

balansen förbli positiv även 1969.

52

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

53

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Den svenska exporten exklusive fartyg beräknas ha ökat med närmare

9 % 1967—19681. Efter nedgången mellan halvåren 1967 steg exporten

relativt kraftigt under första delen av 1968. Det var då främst exporten av

malm och trävaror som expanderade. Råvarudelens expansion hade delvis

sin grund i den snabba tillväxten av EEC-iändernas produktion. För trä­

varorna skedde en stark ökning av exporten till Storbritannien. Under se­

nare delen av 1968 accelererade färdigvaruexporten delvis som följd av den

åter stigande ekonomiska aktiviteten i de nordiska länderna. Totala expor­

ten (inkl. fartyg) beräknas ha ökat med ca 8 % i volym 1967—1968. Denna

ökningstakt torde ha inneburit minskad andel i OECD-ländernas totala

export.

Priserna synes ha sjunkit genomgående för rå- och stapelvaror. För ex­

porten exklusive fartyg kan man dock preliminärt notera ett i stort sett oför­

ändrat prisindex 1967—1968. Den gynnsamma volymutvecklingen för rå-

och stapelvarudelen föranledde vissa uppjusteringar av försäljningspriserna

under senare delen av 1968.

Trävaror

Skeppningarna av sågade och hyvlade trävaror under 1968 uppgick preli­

minärt till 1 335 tusen stds. Den mycket kraftiga — i början av året ovän­

tade —■ exportökningen på närmare 150 tusen stds från 1967 års relativt

höga nivå sammanhänger med gynnsam svensk andelsutveckling och lager­

uppbyggnad i främst Storbritannien. Denna lagerökning i sin tur kan hän­

föras till sådana faktorer som väntade prisstegringar och en viss oro för

ytterligare importbegränsande åtgärder. Den svenska andelsvinsten i den

brittiska importen skedde framför allt på bekostnad av minskad import-

andel för Kanada, vars goda avsättning på Förenta staterna och Japan och

höjda priser minskade konkurrensen på den brittiska trävarumarknaden.

Den nederländska förbrukningen ökade relativt kraftigt under 1968 och

även här steg den svenska importandelen, vilket innebar en betydande ex­

portökning 1967—1968.

1 Tullstatistiken kommer dock vid detta utfall att redovisa en ökning på ca 10 %. På grund

av genomförd rationalisering vid Sjötullavdelningen i Göteborg fr. o. m. den 1 september 1968

i syfte att åstadkomma en snabbare redovisning av utgående varuanmälningar har utförselvärdet

kommit att uppgå till ca 350 milj. kr. mer än vad som skulle blivit fallet med tidigare tillämpat

förfarande.

m

4^

Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1967—1969

Exportvärde, milj. kr.

Procentuella förändringar från föregående år

1967

1968

1969

Volym

Pris

1967

1968

1969

1967

1968

1969

Trävaror.......................................................................

1 520

1 635

1 645

12 3

11

- 2

- 6,2

- 3

2,5

Massa...........................................................................

2 268

2 250

2 405

- L3

2

3,5

- 1,4

- 3

3,5

Papper...........................................................................

2 133

2 370

2 565

2,2

14

6,5

0,7

- 2,5

1,5

Malm ...........................................................................

1 067

1 270

1 285

2,1

23,5

3

- 11,5

- 3,5

- 2

Järn och stål..............................................................

2 104

2 255

2 510

14,9

8,5

10,5

- 0,9

- 1,5

1

Övriga metaller..........................................................

553

685

555

3,9

13

- 3,5

- 13,6

9,5

- 16

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg ........................

8 093

8 805

9 790

0,8

6

8,5

>6 1

>2,5

»2,5

Livsmedel ...................................................................

730

685

695

5,3

0,5

1,5

- 2,4

- 65

0

Övriga varor ...............................................................

3 659

4120

4 580

10,2

12

9,5

0,1

0,5

1,5

Totala exporten, exkl. fartyg................................

22 127

24 075

26 030

4,4

9

6,5

0,5

0

1,5

Fartyg...........................................................................

1 295

1 265

1 500

23,2

- 7

11,5

6,4

5

6

Totalt

23 422

25 340

27 530

5,3

8

7

0,8

0,5

1,5

1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i ta­

bellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsva­

rande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska

prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av olika kvalitet inom olika varugrupper. Huvuddelen

av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna torde kunna hänföras till denna statistiska missvisning.

Anm. 1967 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1968 är baserade på den faktiska exportutvecklingen under årets

tio första månader. Samtliga uppgifter för 1969 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de pro­

centuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

S

ta

ts

ve

rk

sp

ro

p

o

si

tio

n en

å r

1

9

6

9 .

B

il .

1 :

F

in

a

n

sp

la

n

en

55

Exporten av övriga trävaror, huvudsakligen sågtimmer och massaved, be­

räknas ha ökat något 1967—1968 och för totala trävaruexporten har beräk-

nats en volymmässig ökning på 11 %.

Enhetsprisindex föll under loppet av 1967 och fram till mitten av 1968

för att sedan börja stiga. Förändringen 1967—1968 har beräknats till — 3 %.

De uppskattningar som nu föreligger för efterfrågan i de viktigaste im­

portländerna pekar mot en svag förbrukningsökning 1968—1969. Å andra

sidan kan man räkna med lagernedskärningar eller i vart fall upphörande

lagerökningar främst i Storbritannien, vilket minskar importbehovet.

De under 1968 uppnådda svenska andelarna på de viktigaste marknader­

na bör inte minska under 1969. Nu föreliggande bedömningar av den nord­

amerikanska och japanska efterfrågan på trävaror tyder på att konkurren­

sen från Kanada på den europeiska marknaden inte borde öka under 1969.

Mot bakgrund av ovan angivna tendenser på trävarumarknaden 1969 be­

räknas den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror sjunka något

1968—1969. Även för övriga trävaror väntas en viss nedgång. Exportvoly­

men för trävaror totalt beräknas därmed minska med 2 % 1968—1969.

Den tendens till stigande priser som noterades i leveranserna under sista

delen av 1968 väntas fortsätta under 1969. Försäljningarna som gjordes mot

slutet av 1968 för leverans under 1969 innebar sålunda en viss uppjustering

av prisnivån. Prisstegringen har beräknats till 2 å 3 % 1968—1969.

Massa

Massaexporten beräknas preliminärt ha ökat med 2 % i volym 1967—

1968. Den svaga exportökningen beror på att den svenska massan haft svå­

righeter att hävda sig på exportmarknaderna. Den hårda konkurrensen från

Nordamerika under 1967 bestod även under 1968 och de nordiska massa-

producenterna fortsatte att förlora andelar i den västeuropeiska importen.

Exporten av blekt sulfat beräknas dock ha ökat med ca 15 % i kvantitet.

Övriga cellulosakvaliteter minskade — i några fall kraftigt. Detta kan delvis

förklaras av en överflyttning av produktionen till andra kvaliteter. Exporten

av mekanisk massa ökade något, delvis till följd av fabriksnedläggelser i

Finland.

Prisindex föll under de första månaderna 1968 i samband med övergången

till nettopriser. Försäljningspriserna för cellulosa höjdes i mitten av året

och i november och för de flesta kvaliteter. Uppjusteringen i november torde

dock inte få full effekt på leveranserna förrän i början av 1969, varför pris­

index beräknas ha minskat ca 3 % 1967—1968.

För 1969 förutses en förbrukningsökning av ungefär samma omfattning

som för 1968 och ett kanske något lättare tryck från de nordamerikanska

producenterna. Detta torde resultera i en viss svensk exportökning på upp­

skattningsvis 3 å 4 %. Liksom 1968 är ökningen helt hänförbar till blekt

sulfat, medan övriga kvaliteter uppnår i stort sett samma kvantitet som

Bil. i. Preliminär nationalbudget för år 1969

1968. För mekanisk massa bedöms en viss ytterligare ökning som sanno­

lik. Prishöjningarna under 1968 väntas ge en ökning av prisindex mellan

helåren 1968—1969 på ca 3 1/2 %.

Papper, papp och träfiberplattor

Den svenska exporten av papper, papp och träfiberplattor ökade 14 % i

volym 1967—1968. Tidningspapper uppvisade den starkaste ökningen men

även exporten av andra papperskvaliteter steg kraftigt.

Den ökade förbrukningen och troligen ett lageromslag inom EEC med­

förde en kraftig uppgång i den svenska exporten av papper exklusive tid­

ningspapper, framför allt till Västtyskland och Nederländerna. Oroligheter­

na i Frankrike förefaller ej ha givit något exportbortfall för helåret 1968, då

nedgången under sommarmånaderna uppvägdes av stora ökningar under

resten av året.

Under de tre första kvartalen 1968 ökade exporten av papper och papp

till Storbritannien mycket kraftigt. Starkast ökade exporten av tidnings­

papper och finpapper. Fjärde kvartalets export torde ha visat en viss dämp­

ning till följd av en svagare efterfrågan.

Prisindex för gruppen totalt föll 1967—1968 drygt 2 1/2 %. Priserna har

dock varit relativt stabila under året. Nedgången i index torde närmast bero

på de prissänkningar som företogs under 1967, delvis i samband med deval­

veringarna i slutet av 1967.

För 1968—1969 beräknas ökningstakten i det närmaste halveras. Orsaker­

na till detta är flera. För det första synes lageruppbyggnaden i förbrukar­

leden avta, vilket innebär att importen till EEC utvecklas i långsammare

takt 1968—1969 än 1967—1968. Den brittiska importen torde dämpas, vil­

ket drabbar den svenska exporten. Vidare kan man ej räkna med en lika

stark exportökning till öststaterna 1968—1969 som 1967—1968, då expor­

ten dit steg med drygt 80 tusen ton. Totalt för gruppen papper, papp och trä­

fiberplattor förutses en exportökning på 6 1/2 % 1968—1969.

På prissidan torde man kunna räkna med en viss uppgång. Prisindex för

hela gruppen antas stiga ett par procent.

Malm

Den svenska utförseln av järnmalm under 1968 uppgick till närmare 29

miljoner ton. Detta innebar en ökning med ca 5,5 miljoner ton jämfört med

1967. En kraftig återhämtning i stålproduktionen på kontinenten under slu­

tet av 1967 och början av 1968 medförde ett ökat malmbehov, som förstärk­

tes av en mindre lageruppbyggnad under loppet av 1968. Den svenska järn­

malmens ställning hade stärkts genom den under 1967 förda prispolitiken

och de på grund av Suezkanalens fortsatta stängning höga frakterna på

längre distanser, vilket ledde till andelsvinster under 1968 främst i den väst­

tyska järnmalmsimporten.

56

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

200

180

160

140

120

100

180

160

140

120

100

90

80

260

240

220

200

180

160

140

120

160

140

120

100

160

140

120

100

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

57

'ram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelad på varugrupper

i—1969

iex: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Halvlogaritmisk skala

Total export

Malmer och skrot

-

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

: /■

^___

-

-

Massa

____ - ■—.-

"

Livsmedel

1

\

\

a

-_x ——

___ /

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

Total export exkl. fartyg

Metaller

Trävaror

Papper, papp och träfiberplattor

Övriga varor

I±I.lliii

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Även övriga malmer ökade kraftigt från den ovanligt låga nivån 1967.

Volymökningen för totala malmexporten beräknas ha uppgått till 23 å 24 %

1967—1968. Något lägre priser noterades även under 1968. Prisindex beräk­

nas ha fallit med ca 3 1/2 % jämfört med 1967.

Förhandlingarna med de europeiska malmköparna i slutet av 1968 resul­

terade i en mycket stor försäljningsvolym och den sålda kvantiteten torde

leda till en ytterligare ökning av järnmalmsexporten 1968—1969. Stålpro­

duktionen inom EEC bedömes fortsätta att expandera 1969 om än i väsent­

ligt lägre takt än 1968. Ett stöd för denna ökning är att orderingången var

stigande under senare delen av 1968. Under 1969 kommer hemmaefterfrå­

gan i högre grad att bära upp produktionsökningen i Västeuropa till skillnad

från 1968 då stora leveranser till Förenta staterna var en pådrivande expan-

sionsfaktor. Den brittiska stålproduktionen väntas hålla den nivå som upp­

nåddes under 1968.

För övriga malmer beräknas en viss stegring 1968—1969 och för totala

malmexporten förutses en volymökning 1968—1969 på ca 3 %. Priserna tor­

de komma att falla ytterligare under 1969 delvis som en följd av en pris­

sänkning på pellets. Prisnedgången för totala malmexporten beräknas till

närmare 2 %.

Järn och stål

Efter nedgången mellan andra halvåret 1967 och första halvåret 1968, en­

ligt säsongrensade data, steg den svenska järn- och stålexporten mycket

kraftigt mellan första och andra halvåren 1968. Förändringen mellan hel­

åren 1967—1968 beräknas till 8 1/2 % i volym. Vändningen i exporten un­

der loppet av 1968 kan till stor del hänföras till en ökande avsättning på de

nordiska länderna och där främst Danmark. För exporten till Norge skedde

dock en kraftig nedgång 1967—1968, vilken mer än uppvägdes av en stark

leveransstegring till Finland. Utvecklingen på dessa båda länder torde ha

varit av engångskaraktär.

Den västtyska återhämtningen medförde en exportökning på omkring 90

milj. kr. och innebar en viss ökning av den svenska andelen av den västtyska

importen. Exporten till övriga EEC-länder sammantagna utvecklades där­

emot ganska svagt. Den stora amerikanska importökningen som kom till

stånd under hotet av en stålstrejk torde inte ha berört Sverige i någon högre

grad.

Priserna sjönk 1967—1968 med ca 1 1/2 %. En viss stabilisering synes

dock ha inträffat under senare delen av året.

Järn- och stålexporten synes kunna öka i något högre takt 1968—1969 än

1967—1968. Exporten till Västtyskland beräknas öka betydligt långsamma­

re, medan ett omslag förutses i exporten till Norge. Augustienkäten för järn-

och stålverk, som ligger till grund för bedömningen av 1969 års export, vi­

sar att företagen räknar med en viss exportökning till Storbritannien 1968

58

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

59

—1969. Företagen räknar också med en stark ökning till Nordamerika, vil­

ken helt torde falla på kvalitet sstål. Totalt beräknas järn- och stålexporten

öka med knappt 10 1/2 % i volym 1968—1969. För priserna väntas en viss

förbättring under 1969 — här är räknat med en ökning av prisindex på ca

1 %.

Övriga metaller

På världsmarknaden för koppar hade man under första kvartalet 1968 på

grund av den långvariga amerikanska strejken ett efterfrågeöverskott, som

emellertid redan under andra kvartalet förbyttes i ett utbudsöverskott. En

bidragande orsak till den höga prisnivån 1968 var de stora leveranserna från

London Metal Exchange till i första hand Kina men även till Östeuropa och

Japan.

Kvantitetsmässigt beräknas den svenska exporten av koppar ha ökat med

ca 7 % 1967—1968. De höga priserna på världsmarknaden torde ha varit

huvudfaktorn bakom den stora ökningen. Den svenska produktionen var i

stort sett oförändrad, medan en betydande uppgång noterades även på im­

portsidan. Silverexporten visade en stark kvantitetsökning av temporär na­

tur till följd av höga priser. Utförseln av aluminium ökade med en tredjedel

jämfört med 1967. Denna ökning sammanhängde med stora kapacitetstill-

skott. ökningen i exportvolym för gruppen övriga metaller har beräknats till

13 % 1967—1968. Prisindex för gruppen steg 9 1/2 %.

Världsproduktionen av koppar torde även 1969 gott och väl täcka efter­

frågan trots att man kan räkna med ett visst efterfrågetillskott genom

uppbyggnad av de brittiska och amerikanska strategiska lagren. För 1969

har antagits att koppar- och silverpriserna sjunker, medan prisnivån för

andra metaller förutsatts bli relativt stabil. Man kan därför räkna med

en kvantitetsmässig minskning av kopparexporten. Aluminiumexporten tor­

de fortsätta att öka på grund av ytterligare kapacitetstillskott. Volymmässigt

väntas en minskning för gruppen totalt på 3 1/2%. Prisindex beräknas falla

ca 15 %.

Verkstads produkter

Under senare hälften av 1968 skedde ett påtagligt uppsving i den svenska

exporten av verkstadsprodukter och exportökningen 1967—1968 torde ha

uppgått till ca 9 % i värde. Uppgången mellan halvåren 1968 kan hänföras

till i stort sett alla viktigare avnämarområden. Mest påtaglig var dock ex­

portstegringen till råvaruländerna och Danmark. Den svaga ekonomiska ak­

tiviteten i de nordiska länderna under första halvåret med åtföljande svag

importutveckling hade relativt kraftiga effekter på den svenska verkstads-

exporten. Verkstadsexporten till de nordiska länderna svarar för ungefär en

fjärdedel av totala verkstadsexporten. En värdemässig nedgång kunde note­

ras 1967—1968. Även exportutvecklingen 1966—1967 var relativt svag. Upp­

Bil. 1. Preliminär nationalbudget för år 1969

svinget inom EEC medförde en kraftig exportökning som även kan ha inne­

burit en liten andelsvinst. ökningen var i relativa tal jämnt fördelad över

EEC-länderna.

Den minskade exporten av personbilar till de nordiska länderna uppväg­

des mer än väl av kraftigt ökade leveranser till övriga EFTA-länder, Förenta

staterna samt Kanada. Personbilsexporten var, trots den vikande nordiska

marknaden, den mest expansiva komponenten i verkstadsexporten. Även öv­

riga konsumtionsvaror steg relativt kraftigt, medan de tunga grupperna in­

vesterings- och insatsvaror, vilka svarar för hälften respektive en tredjedel

av totala verkstadsexporten, ökade måttligt. Denna utveckling kan delvis

förklaras av den svaga investerings- och produktionsutvecklingen i de nor­

diska länderna samt en relativt svag exportutveckling till Storbritannien.

Prisindexförändringen 1967—1968 har satts till 2,5 % och torde till stör­

re delen utgöras av kvalitetsförbättringar.

Inför 1969 är läget något ljusare för verkstadsexporten. För Danmark

och Finland kan man räkna med en betydligt bättre investeringsefterfrågan,

samtidigt som EEC-ländernas ekonomier fortsätter expandera och drar med

sig ökade investeringar främst på maskinsidan. De ekonomisk-politiska åt­

gärderna i Förenta staterna under 1968 förväntas medföra en något lägre

ökningstakt för den svenska verkstadsexporten dit, medan exporten till rå-

varuländerna synes öka relativt starkt även 1968—1969 med tanke på att

råvaruländernas valutainkomster ökat under 1968, vilket torde medge ökad

import under 1969. Det är därför sannolikt att 1969 kommer att innebära en

förbättrad ökningstakt vad gäller investeringsvarorna. Insatsvaruexporten

bör öka i ungefär samma takt som 1967—1968. Utsikterna för bilexporten

är mer svårbedömbara. Samtidigt som den nordiska marknaden väntas ex­

pandera, kan de amerikanska bilköpen komma att öka långsammare än ti­

digare.

För verkstadsexporten totalt beräknas en värdeökning på ca 11 % 1968—

1969. Prisindexuppgången är satt till 2 1/2 %. Detta skulle ge en registrerad

volymökning på omkring 8 1/2 %.

Livsmedel

Den svenska exporten av livsmedel minskade 6 1/2 % i värde 1967—1968

från 730 milj. kr. till 685 milj. kr. Större delen av nedgången gäller kött-

och spannmålsexporten.

Exportkvantiteten nötkött var 1968 knappt två tredjedelar av den kvanti­

tet som utfördes 1967. Produktionen av nötkött i Sverige har minskat till

följd av stor utslaktning de senaste åren. För fläsk var kvantitetsutveck-

lingen starkare. Exporten ökade något 1968 jämfört med 1967. På prissidan

var utvecklingen mindre gynnsam. Prisindex på fläsk sjönk kraftigt mellan

1967 och 1968. En förskjutning av exporten från EEC till andra marknader

ägde rum.

60

Statsverkspropositionen år 1969. Bil. 1: Finansplanen

61

Skördeutfallet 1968 var mycket gott. I stort sett beräknas utförseln ha bli­

vit av samma storlek som under 1967. Genom överproduktion på världs­

marknaden föll priserna kraftigt jämfört med 1967. Värdet av den svenska

spannmål sexporten blev därför lägre än 1967.

Värdet av livsmedelsexporten beräknas öka något 1968—1969. Utförseln

av nötkött väntas minska ytterligare medan exporten av fläsk torde bli unge­

fär oförändrad. På grund av den stora skörden 1968 väntas spannmåls-

exporlen öka värdemässigt. Här har även räknats med en trendmässig ök­

ning av exporten av icke reglerade livsmedel. Livsmedelsexporten beräknas

uppgå till ca 695 milj. kr. 1969.

Övriga varor

Den svenska exporten av övriga varor ökade 12 % i volym 1967—1968.

En dryg tredjedel av denna ökning hänför sig till den starka uppgången i

exporten av mineraloljeprodukter, främst till Danmark och Norge, vilken

var en följd av den kraftigt utbyggda raffinaderikapaciteten.

Under femårsperioden 1962—1967 ökade exporten av övriga varor exklu­

sive mineraloljeprodukter och vapen genomsnittligt 12 % per år i värde. Den

under 1960-talet starkt expansiva kemiska industrin har i betydande grad

bidragit till den höga ökningstakten. Exporten av kemiska produkter visade

1962—1967 en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 14 %. Norden är även här

en stor avnämare med ca 40 % av exporten.

Den främsta orsaken till den förhållandevis låga volymmässiga exportök­

ningen för övriga varor exklusive mineraloljeprodukter och vapen 1967—

1968 torde stå att finna i de nordiska ländernas svaga konjunktur under

första delen av 1968. Exportökningen till Norden torde ha uppgått till endast

6 å 7 % mot i genomsnitt 15 % per år under perioden 1962—1967. För 1969

kan man räkna med en starkare ekonomisk tillväxt i de nordiska länderna,

vilket torde leda till en betydligt större exportökning till dessa länder 1968

—1969 än 1967—1968.

Å andra sidan steg den svenska övrigvaruexporten till Storbritannien re­

lativt starkt 1967-—1968, främst på färdigvarusidan. Till stor del hade ök­

ningen samband med den mycket starka konsumtionsstegringen under första

kvartalet, men även under andra halvåret ökade exporten jämfört med sam­

ma period 1967, om än i väsentligt lägre takt. 1 samband med en stagnation

i den brittiska importen 1968—1969 bör man räkna med en mycket svag ut­

veckling av den svenska övrigvaruexporten dit.

Prisindex för gruppen övriga varor steg 1967—1968 drygt 1/2 %. Ökning­

en ligger främst på råvarusidan, medan priserna för färdigvaror exklusive

vapen sjönk något.

Utförseln av övriga varor exklus