Prop. 1969:74
('med förslag om kredit\xad garanti åt svensk varvsindustri, m. m.',)
Kungi. Maj:ts proposition nr 74 år 1960
1
Nr 74
Kungi. Maj:t s proposition till riksdagen med förslag om kredit
garanti åt svensk varvsindustri, m. m.; given Stock holms slott den 28 mars 1969.
Kungi. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hem ställt.
GUSTAF ADOLF
Krister Wickman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås statlig kreditgaranti till ett belopp av samman lagt 650 milj. kr. åt svensk varvsindustri.
Vidare lämnas en redogörelse för Uddevallavarvet aktiebolags utveckling under åren 1966—1968 samt en finansplan för företaget beträffande åren 1969—1972.
Slutligen framläggs förslag till nytt avtal med Eriksbergs mekaniska verk stads aktiebolag rörande det fortsatta samarbetet i Uddevallavarvet för tiden t. o. m. år 1972. I
I ‘ ■ 1 <> i‘V/1 i af i '.i.ii ,1: i u-i i I >n
ir
, 11-,/ horn a a g fn njygf; fao vo .
ut i
;; :
:i
, ,,
~inuuUn<j2fuiuihöi
.H .‘ilmsiiVUno .niiVitsvH .‘i Itv
jk
e.f '
,
u
MI
ö
V/.A naisflDaaoiJibtiqx.i Jme? no
za\i'A K
n-jh
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 74
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
28 mars 1969.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson,
Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wicicman, Moberg, Bengtsson.
Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter fråga om kreditgaranti åt svensk varvsindustri, m. m.
samt anför.
I prop. 1968: 119 lämnade jag en redogörelse för utvecklingen inom den
svenska varvsindustrin och för överväganden och åtgärder som denna ut
veckling föranlett från statsmakternas sida. Jag nämnde att jag med stöd av
Kungl. Maj ds bemyndigande den 30 juni 1967 tillkallat fyra sakkunniga1
med uppdrag att tillsammans med representanter för varvsindustrin under
söka de svenska varvens situation med avseende på lönsamhet, finansiering,
produktivitet in. in. samt föreslå de statliga åtgärder undersökningen kan
aktualisera. De sakkunniga hade vid propositionstillfället konstaterat, att ut
redningsuppdraget förutsatte ingående undersökningar på flera olika om
råden, vilka måste ta åtskillig tid i anspråk. I överensstämmelse med ett
förslag av de sakkunniga förordade jag att varven — i likhet med vad som
skett vid ett par tidigare tillfällen (se prop. 1963: 28, 1965: 46) —- skulle er
hålla statlig fartggskreditgaranti till ett belopp av sammanlagt 650 milj. kr.
som en temporär lösning av vissa akuta finansieringsproblem. Riksdagen
fattade beslut i överensstämmelse härmed (SU 117, rskr 271).
Genom riksdagens nämnda beslut har staten under 1960-talet beviljat
totalt drygt 1,5 miljard kr. i fartygskreditgarantier. Garantibeloppet har
fördelats mellan de större varven i enlighet med förslag av Sveriges varvs
industriförening. De garantier som utställdes år 1968 har tillsammans med
dittills outnyttjad del av tidigare utställda garantier fått tas i anspråk för
krediter som hänför sig till nybyggnadskontrakt tecknade före utgången av
år 1968.
De sakkunniga för överläggningar med varvsindustrin har i skrivelse till
1 Landshövdingen P. Nyströmij ordförande, generaldirektören E. Grafström, förbundsordföran
den Å. Nilsson samt expeditionschefen A.Wallén.
Kungl. Maj:ts proposition nr
74
år 1969
3
Kungl. Maj :t den 24 inars 1969 redovisat det aktuella utredningsläget. Av
skrivelsen framgår, att de sakkunniga på flera fält initierat specialunder
sökningar, vilkas resultat ännu inte föreligger. Sålunda utför på de sakkun
nigas uppdrag Industriens utredningsinstitut en omfattande strukturanalys
av den svenska varvsindustrin, som väntas föreligga under hösten 1969. Vi
dare utförs på de sakkunnigas uppdrag särskilda undersökningar av stor
varvens lönsamhet samt av deras möjligheter till ökat samarbete beträf
fande forskning och utveckling och produktion av framdrivningsmaskiner.
I sistnämnda hänseende har professor Ingvar Jung lagt fram förslag till
samordning av de tre största varvens motorproduktion. På grundval härav
har enligt varvssakkunnigas skrivelse de av förslaget närmast berörda var
ven — Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Götaverken AB och Kockums
Mekaniska Verkstads AB — haft överläggningar, vilka resulterat i en
principöverenskommelse om samarbete efter preliminära riktlinjer. En
ligt dessa skall de tre varven bilda ett gemensamt bolag att verka på mo
torområdet. Inom ramen för detta bolag koncentreras i princip dieselmo
tortillverkningen till Göteborg och turbintillverkningen till Malmö. En tänk
bar form för samarbetet innebär enligt skrivelsen att bolaget hyr befintliga
produktionsresurser vid de tre varven och Uddevallavarvet. Varven är ense
om att det sistnämnda varvet skall beredas tillfälle ingå i bolaget. Man be
tonar att samordningen av varvens motorproduktion måste komma att inne
bära en djupgående strukturförändring. En omorganisation måste av hän
syn bl. a. till personalen ske på ett smidigt sätt, och det är därför svårt att
fastställa den exakta tidsplanen för genomförandet.
Varvssakkunniga har vidare i sin skrivelse refererat till en av berörda
varv under hand framlagd promemoria, i vilken man redovisat annan
redan etablerad eller planerad samverkan. Varvssakkunniga nämner bär
t. ex., att varv och rederier gemensamt driver forskning inom skepps
teknikens område vid Stiftelsen Svensk skeppsforskning. Vidare nämner de
sakkunniga att varven f. n. diskuterar ett förslag, som innefattar inrät
tandet av ett gemensamt analys- och kontaktorgan för marknadsföring, samt
att en särskild kommitté undersöker hur en effektiv samordning av varvens
inköpsverksamhet skall kunna etableras. Samtidigt övervägs också ett för
slag om geografisk decentralisering av viss produktion. Även andra frågor
om samarbete, såsom beträffande standardisering, hjälpmotortillverkning,
tillverkning av fartygsinredningar och automatisk databehandling berörs i
skrivelsen.
Varvssakkunniga framhåller avslutningsvis, att varvens finansierings-
problem alltjämt är besvärande, oaktat konjunkturen i fråga om fartygs-
nybyggen visat en förbättring under det senaste året. De sakkunniga beto
nar, att det är betydelsefullt för varven att söka fylla sina orderböcker för
så lång tid framåt som möjligt och att varven därför såsom tidigare behöver
ha tillgång till statlig fartygskreditgaranti såsom säkerhet för de betydande
4
kreditåtaganden som nya order medför. Enligt de sakkunniga har varven
på order som tagits under 1968 täckt in praktiskt taget alla de garantier,
som redan utställts, och behov föreligger därför av ytterligare garantier. De
sakkunniga förordar att varvsindustrin — i överensstämmelse med vad som
tidigare gällt — erhåller statlig fartygskreditgaranti till ett belopp av sam
manlagt 650 milj. kr. för fartyg på vilka kontrakt tecknats före utgången
av år 1969.
Läget inom den svenska varvsindustrin har under det senaste året under
gått en viss förbättring. Efterfrågan på nybyggt tonnage har sålunda ökat
märkbart med stigande priser som följd, och sysselsättningen vid de större
svenska varven är f. n. tryggad för de närmaste två å tre åren. Uppenbarli
gen bör denna utveckling medföra en förbättring av varvens lönsamhet, vil
ken under de senaste åren varit pressad. Lönsamheten torde dock behöva
ytterligare förbättras för att bli tillfredsställande på lång sikt.
Som jag framhöll i prop. 1968: 119 har den internationella konkurrensen
i hög grad påverkats av den subventionering av egna varv som bedrivs inom
skilda länder. Bl. a. har det blivit vanligt att beställaren får kredit på ett
belopp av 80 % av köpesumman över en tidsrymd stundom överstigande
8 år och till en räntesats av omkring 5,5 %.
Som jag även berörde i prop. 1968: 119 har Sverige inom ramen för Orga
nisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tagit upp frå
gan om en sanering av den internationella konkurrensen inom varvsindu
strin i syfte att nå en generell avveckling eller begränsning av statliga sub-
ventionsåtgärder. Förhandlingarna inom den arbetsgrupp, som behandlat
varvsproblemen, befinner sig nu i sitt slutskede, såvitt avser ett förslag till
avtal om begränsning av exportkreditstöd. Avtalsförslaget innebär i huvud
sak att statligt stöd inte skall ges ett varv som bereder beställare kredit till
större andel än 80 % eller på längre tid än 8 år eller till lägre ränta än 6 %
och att statligt organ inte heller får ge varvskrediter till bättre villkor än nu
nämnts. Parallellt härmed behandlar arbetsgruppen vissa förslag som syftar
till att begränsa medlemsländernas möjligheter att tillgripa andra subven-
tionsåtgärder till förmån för varvsindustrin.
Jag finner det uppmuntrande, att strävandena inom OECD ser ut att leda
till överenskommelser, som innebär viss begränsning av subventionerna till
varvsindustrin. Det väsentligaste däri torde ligga i det faktum, att de kan
motverka en vidgning av subventionsverksamheten, som annars kunde bli
följden vid en ny försämring av varvskonjunkturerna.
För att kunna tillfredsställande bedöma den svenska varvsindustrins lång
siktiga förutsättningar och frågan om eventuella stödåtgärder till industrin
har varvssakkunniga inlett en del specialundersökningar, vilkas resultat
väntas föreligga mot slutet av innevarande år. Innan dess kan inte några
bestämda slutsatser dras om i vilken utsträckning de svenska varvens pro
Kungl. Maj:ts proposition nr
74
år 1969
5
duktivitet kan stegras genom strukturrationalisering och med vilka medel en sådan bäst kan främjas. Utsikterna till en fortsatt gynnsam varvskon- junktur med positiv prisutveckling samt de överenskommelser som kan kom ma att träffas inom ramen för OECD påverkar i sin tur frågan om even tuella statliga stödåtgärder.
Även om man sålunda inte ännu kan dra bestämda slutsatser i fråga om varvsindustrins optimala struktur framstår det som uppenbart att det finns många områden där ett intensifierat samarbete mellan storvarven bör bidra till en bättre lönsamhet. Mot bakgrund av det rådande lönsamhetslä- get vill jag starkt understryka det angelägna i att åtgärder för att åstadkom ma sådant samarbete genomförs utan tidsspillan. Varven har själva i en promemoria till varvssakkunniga pekat på ett flertal områden där samar bete inletts eller planeras. Vad där antytts är tämligen allmänt hållet och saknar ännu större mått av precision. Som aktuell åtgärd bör särskilt näm nas det planerade samarbetet i fråga om motorproduktion. Av den till varvs sakkunniga överlämnade undersökningen framgår, att de på olika storvarv fördelade produktionsresurserna är ofullständigt utnyttjade och att produk tionen är splittrad. Förutsättningar för ekonomiska vinster av en samord ning på området bör därför föreligga. Den närmare utformningen av sam arbetet bör kunna bedömas när varvssakkunniga avslutar sitt uppdrag. Jag vill här framhålla att det är naturligt och önskvärt att Uddevallavarvet del tar i samarbetet på skäliga villkor.
Varvssakkunniga har framhållit att varven har behov av ytterligare far- tygskreditgarantier. Sådana garantier har under 1960-talet lämnats till var ven intill ett sammanlagt belopp av drygt halvannan miljard och har inneburit en betydande finansieringshjälp. Redan meddelade garantier är utnyttjade eller praktiskt taget helt intäckta av order, som tagits före ut gången av år 1968. En fortsatt garantigivning skulle enligt varvssakkunniga innebära ökade möjligheter för varven att teckna nya kontrakt på fartygs byggen. Dessa möjligheter bör tillvaratas inom ramen för redan föreliggan de produktionsresurser. Jag anser mig därför böra tillstyrka att varven får tillgång till ytterligare fartygskreditgarantier lämpligen till samma belopp och på i huvudsak samma villkor som jag förordade i prop. 1967: 119.
De nya garantierna bör avse dels varvens per den 31 mars 1969 utelö pande nybyggnadskrediter samt krediter hänförliga till varvens vid samma tidpunkt inneliggande orderstock dels krediter hänförliga till nybyggnads- kontrakt som tecknas under återstående delen av år 1969. Beträffande kre diterna bör vidare gälla att kredittid och kreditandel inte får överstiga vad som under åren 1965—1968 varit normalt beträffande varvens nybyggnads- kontraktering. Garantierna bör kunna utställas i utländsk valuta.
De generella fartygskreditgarantier på sammanlagt drygt 1,5 miljard kr. beträffande vilka 1963, 1965 och 1968 års riksdagar beslutat, bör i den mån de ännu inte tagits i anspråk få utnyttjas under samma betingelser som de nya garantierna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
6
Kungl. Maj :t bör meddela erforderliga föreskrifter beträffande kredit
garantierna samt fördela dessa efter att ha inhämtat förslag från Sveriges
varvsindustriförening.
Jag vill liksom i prop. 1968: 119 understryka att tillämpningen av före
slagna svenska stödåtgärder självfallet bör anpassas efter innehållet i de
internationella överenskommelser om begränsning av rådande konkurrens-
förhållanden som kan komma att träffas.
Jag övergår nu till att behandla utvecklingen inom Udd ev allav ar v et aktie
bolag och vissa förslag i samband därmed.
Förhållandena inom Uddevallavarvet har tidigare vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens prövning. Med anledning av prop. 1958: 118 godkände
riksdagen (SU 1958: 90, rskr 215) till en början att staten skulle ställa ga
rantier för toppbelåningen av varvets anläggningar med 30 milj. kr.
På grundval av prop. 1963: 28 godkände riksdagen vidare (SU 1963: 40,
rskr 100) ett samgående mellan Uddevallavarvet och Eriksbergs mekaniska
verkstads aktiebolag (Eriksberg) i fråga om verksamheten i Uddevallavarvet.
Statens engagemang dikterades helt av intresset för sysselsättningen i Udde-
vallaorten. Aktiekapitalet i varvet ökades därvid från 8 milj. kr. till 40 milj.
kr. fördelat med 20 milj. kr. på staten och 20 milj. kr. på Eriksberg. Eriks
berg erhöll samtidigt en kreditgaranti på motsvarande belopp. Vidare be
slutade riksdagen (SU 1965: 74, rskr 202) i enlighet med prop. 1965: 46 om
ett aktieägartillskott på 40 milj. kr. Samtidigt godtog riksdagen bl. a. ett ut
talande i propositionen att det förhållandet att varvsrörelsen i Uddevalla
skulle fortsätta inte fick hindra att alla möjligheter tillvaratogs att ta upp
annan verksamhet samt att varvsrörelsen skulle bedrivas i sådan omfatt
ning att ofrånkomliga förluster begränsades i möjligaste mån. En begräns
ning av produktionen borde dock ske på sådant sätt och i sådan takt att
sysselsättningssvårigheter inte därigenom skulle uppkomma i Uddevalla-
trakten.
I prop. 1967: 30 till riksdagen begärde Kungl. Maj :t ett kapitaltillskott
till Uddevallavarvet på 75 milj. kr. för att täcka de förluster som blivit en
följd av dittills tecknade kontrakt och av kontrakt som behövde tecknas
under åren 1967 och 1968. Avsikten var att sysselsättningen under ytter
ligare två år skulle tryggas. Frågan om Uddevallavarvets framtid skulle
enligt propositionen på nytt underställas riksdagens prövning senast år 1969
och skulle då bedömas med utgångspunkt från varvsindustrins framtidsut
sikter och resultatet av ansträngningarna att tillföra Uddevallaorten nya ar
betsmöjligheter.
Under tiden fram till år 1969 skulle man — enligt styrelsens i propositionen
återgivna förslag — inrikta sig på att nedbringa produktionen och förbättra
driftsresultatet bl. a. genom att koncentrera verksamheten till den modernare
och mer effektiva delen av varvet. Detta skulle dock innebära att man måste
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
7
reducera antalet anställda. Föredragande departementschefen framhöll att
detta kunde godtas under förutsättningen att reduktionen av antalet an
ställda skedde på ett sådant sätt och i sådan takt att sysselsättningssvårig-
heter inte skulle uppkomma i Uddevalla. Ansträngningarna att tillföra orten
nya arbetsmöjligheter skulle intensifieras.
Riksdagen biföll den framlagda propositionen. Statsutskottet framhöll
emellertid att det förslag om varvets framtid som skulle föreläggas riksdagen
senast år 1969 borde bygga på en grundlig och allsidig utredning från så
väl företagsekonomiska som lokaliseringspolitiska och andra aktuella ut
gångspunkter. Man framhöll också att effektiva insatser borde ske i syfte
att bereda sysselsättning åt anställda som kunde bli friställda i samband
med inskränkning av verksamheten vid Uddevallavarvet.
I enlighet med riksdagens önskemål (SU 1967: 50 och rskr 141) har Udde-
vallavarvets ledning i kontakt med industridepartementet gjort en grundlig
företagsekonomisk genomgång av varvets situation och framtidsutsikter. Ge
nomgången omfattar analys av rörelsen för åren 1966—1968 samt en finans
plan för åren 1969—1972.
Finansplanen måste ses som ett försök att bedöma framtiden för ett före
tag i en ytterst konjunkturkänslig bransch, där förhållandena snabbt kan
ändras. De väsentliga resultaten av den företagsekonomiska analysen av var
vet finns sammanfattade i en tabellbilaga, vilken torde få fogas till stats
rådsprotokollet som bilaga 1.
Som jag tidigare nämnt har varvskonjunkturen förbättrats under senare
hälften av år 1967 och under år 1968. Efterfrågan på främst större fartyg
har varit livlig. Det har lett till en betydande orderingång för varven. Order
na har dessutom tagits till något högre priser än tidigare.
Beträffande orderläge och fakturering vid varvet under se
nare och kommande år kan följande nämnas. Uddevallavarvet erhöll under
år 1968 9 fartygsbeställningar på sammanlagt 864 000 dwt mot 6 på 422 000
dwt år 1967 och 3 på 53 000 dwt år 1966. Vid utgången av år 1968 var order-
stocken 14 fartyg på 1 233 000 dwt, den största orderstock Uddevallavar
vet någonsin haft. Under år 1969 har företaget hittills erhållit 4 fartygsbe
ställningar på 94 000 dwt. Detta betyder att man redan i dagens läge har en
beläggning motsvarande varvets planerade produktion åren 1969 och 1970,
ca 75 % av produktionen år 1971 samt viss del av produktionen år 1972.
Under förutsättning att varvet kan erhålla erforderliga refinansieringskre-
diter och kapitaltillskott för att täcka förluster som nu kan förutses får allt
så sysselsättningen vid varvet anses tryggad för de närmaste åren. Om det
inte inom en snar framtid sker en radikal omsvängning i konjunkturen anser
företagsledningen att det inte bör bli några större svårigheter att få ytter
ligare beställningar, så att varvet kan genomföra sina produktionsplaner un
der den aktuella perioden. Några skäl att anta en sådan snar omsvängning
föreligger f. n. inte.
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
8
Uddevallavarvets fakturering av fartyg har — om man försöker bortse
från de starka variationer mellan olika år som följer av en produktion i så
stora enheter som fartygsproduktion — varit ungefär konstant eller svagt
stigande under perioden 1966—1968. Föregående treårsperiod var den sjun
kande. (Faktureringens storlek och fördelning på olika produktgrupper
framgår av tabell 1, bilaga 1.)
Reparentverksamheten har också varit ungefär konstant medan fakture
ringen av motorer, reservdelar, legotillverkning m. m. sjunkit under åren
1967 och 1968. För Uddevallavarvets dotterföretag Skandiaverken AB i Lyse
kil har orderingången år 1966 varit något försvagad men den väntas stiga
igen år 1969. Totalt sett kan faktureringen för varvet och dess dotterföretag
sägas ha varit ungefär konstant eller haft en svagt uppåtgående tendens.
För perioden 1969—1972 planerar företagsledningen med utgångspunkt
från en långsamt stigande fakturering för nästan alla produktgrupper. Mest
markerad anser man att uppgången kommer att bli för motorer, reservdelar
och legotillverkning in. m. Fartygsleveranserna som är helt dominerande
förutses bli oförändrade, medan Slcandiaverkens försäljning och reparent
verksamheten beräknas att öka med ca 30 % vardera.
Produktionen vid Uddevallavarvet, mätt i antalet arbeta in
timma r har minskat från 4,6 milj. timmar år 1966 till 3,5 milj. timmar
år 1969 motsvarande en nedgång på nära 25 %. Detta står i överensstäm
melse med de riktlinjer som angavs i prop. 1967: 30. Föredragande departe
mentschefen framhöll där att man måste räkna med att en fortsatt fartygs
produktion under den då rådande varvskonjunkturen skulle medföra mycket
stora årliga förluster för Uddevallavarvet. Åren 1970—1972 beräknar man
att produktionen kommer att ligga ungefär vid 1969 års nivå.
År 1966 hade Uddevallavarvet genomsnittligt knappt 3 600 anställda me
dan antalet anställda år 1968 låg vid knappt 3 100. Motsvarande siffra nu
(mars 1969) är ca 2 900. (Utvecklingen av antalet anställda fördelad på ar
betare och övriga framgår av tabell 2, bilaga 1.) Minskningen från år 1966
till nu är 20 %. För åren 1970—1972 väntas antalet anställda ligga vid 1969
års nivå.
I detta sammanhang kan nämnas att ansträngningar gjorts att upptaga pro
duktion av annat än fartyg vid varvet. Så har t. ex. viss legotillverkning från
andra varv förlagts till Uddevallavarvet. Denna typ av arbeten sysselsätter
huvudsakligen vissa kategorier av yrkesarbetare nämligen plåtslagare och
svetsare dvs. de yrkesgrupper där viss brist föreligger.
Att faktureringen och produktionen mätt i ton inte minskat trots begräns
ningen av antalet anställda och nedgången av antalet arbetartimmar beror på
den genomgripande rationalisering av verksamheten som
under perioden 1966—1968 genomförts vid varvet. Företagsledningen har
påpekat att de anställda själva visat ett mycket positivt intresse för varvs-
Kungl. Maj:ts proposition nr
74
år 1969
ledningens rationaliseringssträvanden och att samarbetet med de anställda fungerat väl.
Ett viktigt led i varvets rationaliseringssträvanden har utgjorts av den övergång till tvåbäddssystem som skedde under sommaren 1968. Fartygs- produktionen sker nu dels vid Sörviksbädden dels vid en bädd på det gamla varvet. Man har strävat efter att minska genomloppstiden för varje fartyg så mycket som möjligt.
Det kan även nämnas att snickeriverksamheten koncentreras till en verk stad från att tidigare ha varit fördelad på fem. Detta innebär bl. a. en ned läggning av dotterbolaget Flicksäters sågverk under våren 1969.
Varvet har också genomfört en total lagerrationalisering. Det ständiga lagrets värde har minskat mellan år 1966 och år 1968 från 22 till 13 milj. kr. dvs. med mer än en tredjedel. Ett nytt lagringssystem har genomförts, som gör råvaror och halvfabrikat mera lättåtkomliga och därmed minskar hanteringstiderna.
På administrations sidan har man genomfört en bättre uppläggning av produktionsplaneringar och en mera ingående investerings- och budgetkon troll.
Vidtagna rationaliseringsåtgärder har bl. a. lett till att på de 19 fartyg, som fanns i kontraktsportföljen i början av år 1969, det sammanlagda antalet produktionstimmar beräknas kunna minska med mellan 5 och 10 %. Varvet beräknar att det bl. a. på grund av den minskade produktionstiden skall kunna göra väsentliga besparingar i lönekostnader och omkostnader.
Som ett led i rationaliseringen av verksamheten får även ses de investe ringar som skett under de senaste åren. För att förbättra konkurrensläget har sålunda hittills investerats ca 15 milj. kr. i den s. k. Sörviksdelen av varvet. Investeringen möjliggör produktion av fartyg på storlekar upp till 230 000 dwt. Med en ytterligare mindre investering kan man komma upp till fartyg på 250 000 dwt. Erfarenhetsmässigt ger det större tonnaget för ett varv som Uddevallavarvet det bästa ekonomiska resultatet. Totalt uppgick investeringarna i Uddevallavarvet år 1966 till 9 milj. kr., år 1967 till 3 milj. kr. och år 1968 till 13 milj. kr. Under perioden fram t. o. in. år 1972 räknar bolaget med årliga investeringar på 6 milj. kr. Detta är enligt förslaget en dast de investeringar som är nödvändiga för att bibehålla varvets nuvarande kapacitet och betraktas som ett minimum.
Resultatet för Uddevallavarvet har förbättrats mellan åren 1966 och 1968 (se tabell 3, bilaga 1). Förbättringarna beror dels på den bätt
re konjunkturen dels på varvets egna rationaliseringssträvanden.
Rörelseresultatet, dvs. resultatet före avskrivningar och räntor, dispositio ner och skatt utvisade år 1966 eu förlust på 36 milj. kr. År 1967 minskade förlusten till 17 milj. kr. och år 1968 till 16 milj. kr.
Trots att resultatet förbättrats ligger förlusterna på en hög nivå. Den all
Kungl. Maj:ts proposition nr
74
år 1969
9
10
männa varvskonjunkturen för perioden har tvingat varven att acceptera pri
ser som ligger 15—20 % under självkostnaden inkl. avskrivningar och rän
tor. Dessutom har Uddevallavarvet gjort kraftiga förluster dels på leveran
sen av Älvsborgsbron år 1966 (8 milj. kr.), dels på leveransen av färjan
Skåne år 1966 (21 milj. kr.) och på leveransen av färjan Drottningen år
1968 (12,5 milj. kr.). Omständigheterna kring dessa beställningar har när
mare redovisats i prop. 1967: 30.
Det reella resultatet av verksamheten under perioden efter att hänsyn ta
gits till ränteförluster och kalkylmässiga — dvs. företagsekonomiskt fulla —
avskrivningar utvisar förluster på 53 milj. kr. år 1966, 36 milj. kr. år 1967
och 31 milj. kr. år 1968.
För Uddevallavarvets del utgör det årliga underskottet på fartygskredit-
givningen — skillnaden mellan ränteutgifter för upplåningen och räntein
komster på krediter till redare — omkring 10 milj. kr. Under år 1968 har
underskottet dock tillfälligt kunnat nedbringas till ca 5 milj. kr.
Uddevallavarvets bokföringsmässiga avskrivningar är oaktat tillfredsstäl
lande lägre än de kalkylmässiga. Bokförd nettoförlust för perioden utgör
därför 48 milj. kr. år 1966, 47 milj. kr. år 1967 och 19 milj. kr. år 1968. Man
bör då märka att varvet år 1967 gjorde en reservering för väntade förluster
på produkter i arbete med 15 milj. kr. Under 1968 har denna kunnat upp
lösas. Samtidigt har man gjort en ny avsättning för utgående produkter i
arbete på 6,5 milj. kr. Skillnaden mellan dessa båda belopp 8,5 milj. ki. in
går i årets resultat.
Nettoförlusten har täckts genom att kapitaltillskott tagits i anspråk och
varulagerreserv upplösts. Efter utgången av år 1968 kvarstår av de kapital
tillskott på totalt 115 milj. kr., som varvet erhållit 35 milj. kr. samt kapi
taltillskott motsvarande reserveringen för förluster på produkter i arbete
år 1968 med 6,5 milj. kr.
För perioden 1969—1972 kommer enligt finansplanen rörelseresultatet att
förbättras ytterligare. För 1969 räknar ledningen med att själva rörelsen
skall visa varken vinst eller förlust. För år 1970 beräknas en förlust på 3
milj. kr. medan för åren 1971 och 1972 överskott på 7 resp. 6 milj. kr. kan
beräknas på de order, som hittills tagits.
Differensen mellan upplånings- och utlåningsräntor för åren 1969—1972
väntas vid 1968 års ränteläge ge ett underskott på drygt 10 milj. kr. per år.
Resultatet för varvets verksamhet efter att hänsyn tagits till kalkylmässiga
avskrivningar och ränteunderskott beräknas utvisa förluster på 21 milj. kr.
år 1969, 24 milj. kr. år 1970, 14 milj. kr. år 1971 och 15 milj. kr. år 1972.
Nettoförlusten efter bokföringsmässiga avskrivningar i stället för kalkyl
mässiga beräknas år 1969 till 11 milj. kr., år 1970 till 20 milj. kr., år 1971
till 10 milj. kr. och år 1972 till 11 milj. kr.
En sammanfattning av Uddevallavarvets balansräkningar åren
1 9 6 6—1 9 7 2 återfinns i tabell 4, bilaga 1.
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
En finansieringsanalys för åren 1966—1968 återfinns i tabell 5,
bilaga 1.
Finansieringsanalysen för år 1966 utgår från det redovisade resultatet på
0 milj. kr. Därtill har lagts kostnader för året som inte inneburit några ut
gifter, motsvarande avskrivningarna på 5 milj. kr. Bolaget har förbrukat
48 milj. kr. av tidigare kapitaltillskott och varulagerreserv. Bolagets rörelse
exkl. räntor och avskrivningar gick alltså med en sådan förlust att de till
förda medlen var 43 milj. kr. mindre än förlusten och att varvets resurser
alltså minskade med 43 milj. kr.
Varvet använde 9 milj. kr. på investeringar och minskning av långa skul
der. Dessa utgifter tillsammans med medelsförbrukningen på 43 milj. kr. har
tvingat bolaget att minska sitt rörelsekapital med 52 milj. kr. Denna minsk
ning har i sin tur framkommit genom att man å ena sidan ökat de korta
skulderna med 119 milj. kr. och minskat de likvida medlen med 22 milj. kr.
å andra sidan disponerat dessa dels till ökning av de korta fordringarna
med 56 milj. kr. och av lagret med 64 milj. kr., dels till minskning av för
skotten med 8 milj. kr.
Analysen för år 1967 utgår från det redovisade resultatet 0, med tillägg
för avskrivningar på 6 milj. kr. och avsättning till reserv för förluster på
produkter i arbete, 15 milj. kr. — rena bokslutsdispositioner — samt ett ak
tieägartillskott på 75 milj. kr. Häremot står ianspråktagande av aktieägar
tillskott och reservupplösning på tillsammans 47 milj. kr. Summan internt
tillförda medel blir då 49 milj. kr. Härtill kommer ökning av de långfristiga
skulderna med 1 milj. kr. och minskning av fordringar med 200 000 kr. Hela
summan tillförda medel stiger därigenom till 50 milj. kr.
Varvet använde till investeringar i rörelsen år 1967 3 milj. kr. Dessutom
använde varvet de tillförda medlen till att öka sitt rörelsekapital med 48 milj.
kr. Denna ökning har framkommit genom att man ökat de korta skulderna
med 41 milj. kr. och förskotten med 7 milj. kr. samt minskat varulagret med
15 milj. kr. De tillförda medlen har disponerats så att de korta fordringarna
ökats med 88 milj. kr. och de likvida medlen med 22 milj. kr.
Det redovisade resultatet för år 1968 var liksom tidigare år 0 milj. kr. Av
skrivningarna låg vid 6 milj. kr. Varvet upplöste den vid föregående bokslut
avsatta reserven på 15 milj. kr. för förluster på produkter i arbete, samtidigt
som man gjorde en ny reservering för samma ändamål på 6,5 milj. kr. Bo
laget har tagit i anspråk 19 milj. kr. av tidigare kapitaltillskott. Genom för
säljning av anläggningstillgångar tillfördes verksamheten 100 000 kr. och
genom en ökning av de långfristiga skulderna 41 milj. kr. Netto ökades allt
så bolagets resurser med 20 milj. kr.
De tillförda medlen användes år 1968 till investeringar på 13 milj. kr. och
till en ökning av rörelsekapitalet på 6 milj. kr. ökningen av rörelsekapitalet
har kommit fram genom att man tagit på sig ytterligare kortfristiga skulder
med 50 milj. kr. Motsvarande medel har använts till att öka de korta ford
Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969
11
12
ringarna med 38 milj. kr. och lagret med 2 milj. kr. samt till att minska för
skotten med 13 milj. kr. Dessutom har härigenom likvida medel ökats med
4 milj. kr.
Att göra en finansieringsanalys för de kommande fyra åren 1969—1972
innefattar så stora osäkerhetsmoment att jag nöjer mig med en kort sam
manställning av de kapitalmedel som nu står till varvets förfogande och en
bedömning av vad som sannolikt kommer att behöva tillföras varvet.
Kvarvarande kapitaltillskott efter avdrag av 1968 års förlust är i milj. kr. 35
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
Beräknad nettoförlust för år 1969 ........................................................ 11
»
»
»
»
1970 20
»
»
»
»
1971 10
»
»
»
»
1972 11
Summa beräknade förluster...................................................................... 52
Ej täckt förlust............................................................................................ 17
Varvets verksamhet till och med utgången av år 1972 kommer alltså att
kräva ytterligare kapitaltillskott med minst 17 milj. kr. Denna verksamhet
kommer dessutom att medföra vissa förluster som hänför sig till tiden efter
periodens utgång. Till en början kan konstateras, att underskotten på far-
tygskrediter under åren efter 1972 för fartyg, som levererats dessförinnan
kommer att uppgå till ca 12 milj. kr. Dessutom bör man räkna med att de
order som tas under åren 1971 och 1972 för leverans år 1973 och 1974 kom
mer att ge förluster på ca 30 milj. kr.
I prop. 1967: 30 anförde föredragande departementschefen att de ansträng
ningar som dittills gjorts för att tillföra Uddevallaorten nya arbetsmöjlig
heter borde ytterligare intensifieras.
Jag har från arbetsmarknadsstyrelsen inhämtat att under de senaste två
åren genom samarbete mellan privata företag och lokaliseringsmyndigheter
ytterligare 345 personer fått sysselsättning i det lokaliseringsområde där
Uddevalla ligger. Totalt har ca 23 milj. kr. investerats i byggnader och 6,9
milj. kr. i maskiner samt 1,8 milj. kr. utgått i bidrag och 18 milj. kr. i lån
från lokaliseringsmyndigheterna.
Den redovisade undersökningen av Uddevallavarvets förhållanden under
de senaste åren visar fortsatta betydande förluster. Dessa kan delvis tillskri
vas det förhållandet att man i likhet med andra varv i rådande internationel
la konkurrens måste ta order till priser och på villkor i övrigt som inte med
ger lönsam produktion. Till stor de! beror det otillfredsställande resultatet
också på att man i sysselsättningens intresse under en vikande konjunktur
sett sig nödsakad ta upp produktion, som man haft ofullständig erfarenhet
av och som medfört stora förluster. Jag tänker dels på byggandet av Älvs-
borgsbron dels på byggandet av de båda SJ-färjorna, för vilka engagemang
redogörelse lämnades redan i prop. 1967: 30.
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
13
Föredragande departementschefen slog i nämnda proposition fast att varvsrörelsen borde fortsättas i sysselsättningens intresse men att ansträng ningar borde göras för att Uddevallaorten skulle bli mindre beroende av en så konjunkturkänslig verksamhet som varvsrörelse.
De försök som gjorts för att tillföra Uddevallaorten annan mindre kon junkturkänslig verksamhet har hittills inte resulterat i någon påtaglig dif ferentiering av näringslivet i orten. Detta kan till stor del ha berott på den kännbara allmänna konjunkturavmattning som rått under de senaste två åren. Jag har anledning anta att man härvidlag kan se ljusare på framtiden och förutskickar att man kommer att fortsätta att undersöka möjligheterna att till Uddevallaorten knyta sådan verkstadsindustrien rörelse, som på sikt kan öppna möjligheter till en sysselsättningsmässig avlastning av Uddevalla- varvet.
Samtidigt som man alltså kan konstatera att alternativ sysselsättning av större betydelse i Uddevallaorten inte f. n. erbjuds kan man notera att Udde- vallavarvets resultat, om än otillfredsställande, dock utvisar en gynnsam trend och att orderläget för varvet är tillfredsställande. Den relativt gynn samma utvecklingen kan förmodas fortsätta under de nästkommande åren. Den torde i första hand ha sin grund i det förhållandet att varvet kunnat till föras order för en produktion, som är lämpad för varvets resurser, och att priserna på nybyggt tonnage är i stigande. För att öka varvets produktivitet har man genom lämpligt avvägda investeringar och ett fortskridande inten sivt rationaliseringsarbete kunnat koncentrera verksamheten till två bäddar och av Sörviksvarvet skapa en produktionsenhet, som passar väl för byggan de av stora tankfartyg — en numera ekonomiskt tillfredsställande varvs- produktion.
Den successiva rationaliseringen av Uddevallavarvets verksamhet har — såsom förutskickades i prop. 1967: 30 — skett till priset av en fortskridande reduktion av antalet anställda. Reduktionen har skett etappvis och i en ord ning som medgett ett smidigt överförande av friställd arbetskraft till annan sysselsättning i samråd med vederbörande myndigheter.
Enligt min mening kan man mot bakgrund av det anförda se de närmaste åren an med viss tillförsikt. Uddevallavarvets sysselsättningsskapande roll torde kunna upprätthållas till ett pris som visserligen är högt men med hänsyn till de problem som branschen kämpar med knappast uppseende väckande. De väntade förlustresultaten kan delvis hänföras till underskott som sammanhänger med fartygskreditgivningen. Flera andra svenska stor varv kämpar av motsvarande och andra skäl med stora svårigheter och upp visar resultat som inte markant avviker från Uddevallavarvets. Föreställ ningen att Uddevallavarvet skulle vara ett väsentligt ineffektivare varv än andra svenska varv saknar sålunda fog.
Eftersom Uddevallavarvets problem i viss utsträckning kan sägas vara typiska för hela branschen bör ett mera definitivt ställningstagande till des
14
sa problem göras i samband med en mer samlad bedömning av branschen.
En sådan torde kunna göras med utgångspunkt från resultatet av den utred
ning som varvssakkunniga väntas framlägga vid årsskiftet 1969—70. Jag får
alltså sannolikt anledning att redan nästa år återkomma till dessa problem.
Av det kapitaltillskott som Uddevallavarvet erhöll år 1967 återstår ännu
så stor del att varvet inte riskerar sin likviditet genom de förluster som man
måste räkna med för år 1969 eller för första halvåret 1970. Med hänsyn här
till och vad jag nyss anfört om sannolikheten av att jag redan nästa år får
anledning ta upp varvets förhållanden på nytt anser jag mig f. n. inte böra
föreslå att Uddevallavarvet får något nytt kapitaltillskott. Jag vill emellertid
understryka, att de väntade framtida förlusterna måste täckas genom ytter
ligare statliga kapitaltillskott och vill alltså förutskicka, att jag sedermera
kommer att föreslå att denna fråga underställs riksdagen.
Jag går härefter över till frågan om vissa ändringar i nuvarande
avtal med Eriksberg rörande Uddevallavarvet.
Rådande avtal mellan staten och Eriksberg innebär att Eriksberg har an
svaret för driften av Uddevallavarvet, medan staten svarar för de med verk
samheten förenade kostnaderna. Avtalet har nu varit i kraft under drygt
hälften av den tid som vid avtalets ingående förutsattes mellan parterna.
Ingen kan med säkerhet uttala sig om Uddevallavarvets utvecklingsmöjlig
heter på lång sikt. Konjunkturerna för fartygsbyggande kan komma att för
sämras på nytt. Vid avtalets upphörande har staten att ta över ansvaret för
verksamheten vid varvet. Vissa förhållanden bör mot denna bakgrund un
dersökas närmare, bl. a. förutsättningarna för en eventuell diversifiering av
verksamheten vid varvet. Det är därför och med hänsyn till behovet av att
kunna bedöma varvets roll i ett större sammanhang naturligt, att man
från statens sida med Eriksberg tagit upp diskussioner om sådana änd
ringar i avtalet, som skulle medge att staten kom att mer påtagligt ta del i
ansvaret för verksamheten vid varvet. Samtidigt har det tett sig naturligt att
staten, som svarar för samtliga de med verksamheten förenade kostnaderna,
får avgörande inflytande vid beslutsfattandet i varvet.
Förhandlingar mellan parterna har lett till ett preliminärt avtal, som bör
ersätta det nuvarande för tiden t. o. m. utgången av år 1972. Förslaget till
nytt avtal bör underställas riksdagen. Avtalet torde få fogas som bilaga 2
till statsrådsprotokollet i detta ärende. Det nuvarande avtalet har fogats som
bilaga till prop. 1963: 28.
Det väsentligen nya i avtalet är att båda parterna tar ansvaret för verk
samheten vid varvet, att den på statens förslag utsedde ordföranden får ut-
slagsröst i styrelsen samt att avtalet kan bringas att upphöra den 31 decem
ber 1972. Eriksberg skall alltjämt söka tillföra Uddevallavarvet beställningar
och skall åtnjuta en affärsmässigt beräknad ersättning härför. Parterna har
under hand förklarat sig ense bl. a. om att den nuvarande, av staten ut
Kungl. May.ts proposition nr 74 år 1969
15
sedde styrelseordföranden jämväl skall vara ordförande på bolagsstämma.
Staten bör efter en föreslagen utökning av antalet styrelseledamöter till
styrelsen för varvet kunna knyta en ledamot med särskilt uppdrag att kon
tinuerligt jämte företrädare för Eriksberg följa utvecklingen vid varvet och
fungera som rådgivare till den verkställande ledningen med avseende på
verksamhetens ändamålsenliga bedrivande. Samtidigt bör ifrågavarande
styrelseledamot kunna ägna intresse åt de för företagets långsiktiga utveck
ling så väsentliga allmänna strukturfrågorna.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t
1) föreslår riksdagen att
a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst
650 000 000 kr. till svensk varvsindustri på de villkor och
enligt de grunder som angetts i det föregående;
b) beträffande de åren 1963, 1965 och 1968 av riksdagen
beslutade kreditgarantierna godkänna de ändrade villkor
och grunder som angetts i det föregående;
c) godkänna att mellan staten och Eriksbergs mekaniska
verkstads aktiebolag träffas en överenskommelse i huvud
saklig överensstämmelse med föreliggande förslag;
2) inhämtar riksdagens yttrande över vad jag i det före
gående anfört om verksamheten vid Uddevallavarvet aktie
bolag.
Kungl. Maj. ts proposition nr 74 år 1969
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
16
Kungl. May.ts proposition nr
74
år 1969
Bilaga 1
Tabell 1. Faktureringens fördelning på produktgrupper i Uddevallavarvet.
Mkr
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
Fakturering
Fartyg .............................................
161,2
226,1
209,6
216,4
207,0
257,7
214,0-
Reparenter ....................................
4,6
4,0
4,7
5,0
5,5
6,0
6,5
Motorer, reservdelar lego, m. m.
18,2
28,1
11,1
10,0
13,0
17,0
18,0
Div. försälj, skrot m. m................
2,1
2,5
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
Skandiaverken................................
12,1
11,9
8,0
10,0
11,0
12,0
13,0
Totalt
198,2
272,6
235,4
243,4
238,5
294,7
253,5
Tabell 2. Antal anställda vid Uddevallavarvet och Skandiaverken1.
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
Arbetare Uddevallavarvet...........
2,429
2,271
2,103
1,993
1,993
1,993
1,993
»
Skandiaverken ............ 286
274
254
250
250
250
250
Övriga Uddevallavarvet............
779
649
645
640
640
640
640
»
Skandiaverken................ 71
68
64
60
60
60
60
Totalt 3,565
3,262
3,066
2,943
2,943
2,943
2,943
1 Siffrorna ange medeltalet anställda under året.
Bilaga 1
Tabell 3. Resultatutvecklingen för Uddevallavarvet 1966—1972
1966
tkr
1967
tkr
1968
tkr
1969
mkr
1970
mkr
1971
mkr
1972
mkr
Rörelseresultat...................................................................
—36 056
—16 887
—15 712
+ 0,6
— 3,3
+ 7,1
+ 5,7
Räntenetto .......................................................................
— 7 005
— 9 543
— 5 430
—11,8
—10,9
—10,0
—11,1
Kalkylmässiga avskrivn....................................................
—10 000
—10 000
—10 000
—10,0
—10,0
—10,0
—10,0
Resultat före avskrivningar och dispositioner...........
—53 061
—36 430
—31 142
—21,2
—24,2
—13,9
—15,4
Nedskrivning av produkter i arbete ............................
—
—15 000
— 6 500
—
—
—
Upplösning av tidigare avsättn.......................................
—
—
+ 15 000
+ 6,5
—
—
—
Resultatet efter nedskrivning men före dispositioner
—53 061
—51 430
—22 642
—14,7
—24,2
—13,9
—15,4
Korrigering av kalkylmässiga och bokföringsmässiga
avskrivn.............................................................................
+ 5 270
+ 4 319
+ 4 095
+ 4,0
+ 4,0
+ 4,0
+ 4,0
Nettoförlust .......................................................................
—47 791
—47 111
—18 547
—10,7
—20,2
— 9,9
—11,4
Täckning av nettoförlust:
a) Upplösning av lagerreserver .............................. ..
+ 33 182
—
—
—
—
—
—
b) Ianspråktagande av kapitaltillskott /resp. behov
av kapitaltillskott......................................................
+ 14 609
+47 in
+ 18 547
+ 10,7
+ 20,2
+ 9,9
+ 11,4
Redovisat nettoresultat ..................................................
0
0
0
0
0
0
0
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n
r 74 å r
19
69
Tabell 4: Balansräkningar för Uddevallavarvet 1966—1972
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Fastigheter och byggnader
./. avskrivningar ...............
Maskiner och inventarier
./. avskrivningar ...........
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar...............
Omsättningstillgångar
Materiallager.............................................
Produkter i arbete ................................
Erhållna växlar och reverser...............
Övriga fordringar.....................................
Likvida medel .........................................
Summa omsättningstillgångar ...........
Balansens omslutning ............................
SKULDER och EGET KAPITAL
Långfristiga skulder................................
Kortfristiga skulder................................
Förskott från beställare ........................
Eget kapital
Aktiekapital .............................................
./. balanserad förlust................................
1966
1 000 kr
106 804
42 038
64 766
85 125
68 081
17 044
2 697
84 507
22 345
67 622
342 273
8 687
54 580
495 507
580 014
158 533
276 399
105 082
40 000
40 000
580 014
1967
1 000 kr
106 821
44 998
61 823
86 976
69 932
17 044
2 483
81 350
15 852
16 202
423 916
15 352
76 581
547 903
629 253
170 477
306 865
111 911
40 000
40 000
629 253
1968
1 000 kr
113 541
48 455
65 086
92 931
71 681
21 250
2 362
88 698
13 214
47 844
464 864
12 374
80 600
618 896
707 594
187 814
380 725
99 055
40 000
40 000
707 594
1969
milj. kr
116,6
51.8
64.8
96,0
74,4
21,6
1,8
88,2
13,0
64.5
699.7
12.5
100,1
889.8
978,0
320,9
391.0
226.1
40,0
40,0
978,0
1970
milj. kr
119,6
55,1
64,5
99.0
77.1
21,9
1,7
88.1
13,0
84,7
741,4
12,5
100,1
951,7
1039,8
367,0
429,2
203,6
40,0
40,0
1039,8
1971
milj. kr
122,6
58,4
64.2
102,0
79,8
22.2
1,6
88,0
13,0
88.5
863,2
12.5
100,1
1077.3
1165.3
413,0
476,6
242,4
40,0
6,7
33,3
1165,3
1972
milj. kr
125,6
61,7
63.9
105,0
82.5
22.5
1,5
87.9
13,0
88.5
978,9
12.5
100,1
1193,0
1280,9
474,0
533,5
250,9
40,0
17.5
22.5
1280,9
Summa skulder och eget kapital
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n
r 74 å r
19
69
Tabell 5: Finansieringsanalys för Uddevallavarvet 1966—1968
1966
1967
1968
tkr
tkr
tkr
Tillförda medel
Redovisat resultat ...................................................... ................. 0
0
0
Avskrivningar:
Fastigheter .................................................... .......................... + 3 318
+
3 316
+
3 483
Maskiner, inventarier ...................................
........................ +
1 412
+
4 730
+
2 365
+
5 681
+
2 422
+
5 905
Aktieägaretillskott ........................................... .......................... ....
+ 75 000
Reservökning ....................................................
........................ ....
+ 15 000
—
8 5001
Reservminskning................................................
........................ — 47 791
— 25 391
— 18 547
Ianspråktagande av kapitaltillskott............. .......................... ....
— 47 791
— 21 719
+ 42 890
—
— 27 047
Summa internt förbrukade medel.................
— 43 061
+ 48 571
— 21 142
Långa fordr. minskn........................................... .......................... ....
+ 216
—
Långa skulder, ökning....................................... .......................... ....
+
992
+ 40 792
Försäljning av aktier ....................................... .......................... ....
—
—
+
1 208
129
+ 40 921
Summa av tillförda medel ..............................
— 43 061
+ 49 779
+ 19 779
Använda medel
Investeringar i
Fastigheter........................................................ .......................... +
2 869
+
374
+
6 746
Maskiner, inventarier ................................... .......................... +
5 570
+
2 365
+
6 628
Aktier................................................................. ..........................
+
8 439
+ 2
+
2 741
—
+ 13 374
Långa fordringar, ökning...................................
—
—
+
8
Långa skulder, minskning .............................. .......................... +
715
+
715
—
—
—
+
8
Summa använda medel ...................................
+
9154
+
2 741
+ 13 382
Förändring av rörelsekapital
Kassa, bank, postgiro ....................................... .......................... — 22 057
+ 22 001
+
4 020
Korta fordringar ................................................ .......................... + 56 510
+ 88 308
+ 37 970
Materiallager och prod. i arbete...................... .......................... + 23 712
— 15 023
+
1 957
Korta skulder, ökning.......................................
........................ —118 569
— 41 418
—
50 406
Förskott från kunder
Minskning ........................................................ .......................... +
8189
—
+ 12 856
Ökning ............................................................ .......................... ....
— 52 215
— 6 829
+ 47 038
—
+
6 397
Summa använda medel ...................................
— 43 061
+ 49 779
+ 19 779
1 Upplösning av reserv avsatt 1967 för förluster på produkter i arbete på 15 milj. kr samt ny reservering på 6,5 milj. kr. = 8,5 milj. kr.
K u
n
g l.
M
a
j.
ts
p
ro
p
o
si
tio n
n
r 74 å r
1969
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1969
Bilaga 2
Mellan svenska staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (nedan
nämnt Eriksberg) träffades den 13 maj 1963 ett avtal, det s. k. huvudavta
let, ang. samägande av Uddevallavarvet AB (nedan nämnt Uddevalla) och
gemensam drift av varvet. Till huvudavtalet finns fogat ett protokoll av den
10 januari 1963, som gäller vid sidan av avtalet. Mellan Eriksberg och Udde
valla träffades den 2 december 1963 ett avtal benämnt administrationsavta-
let. Till administrationsavtalet har den 1 mars 1966 gjorts ett särskilt till-
lägg.
Parterna ha enats om att ersätta huvudavtalet jämte därvid fogat proto
koll samt administrationsavtalet med därtill gjort tillägg med härefter föl
jande Avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads Aktiebolag
§ 1 .
Parterna är ense om att under avtalstiden driva Uddevallavarvet under
gemensamt ansvar för verksamheten.
§
2
.
Styrelsen i Uddevalla skall bestå av åtta ledamöter och fyra suppleanter,
av vilka fyra av ledamöterna och två av suppleanterna skola utses enligt
förslag av envar av parterna. Ordföranden och vice ordföranden skola efter
förslag av staten för ett år i sänder utses inom styrelsen gemensamt av sta
ten och Eriksberg. Verkställande direktör jämte eventuell vice verkställande
direktör i Uddevalla skola efter förslag av Eriksberg för ett år i sänder ut
ses gemensamt av staten och Eriksberg inom eller utom styrelsen.
Envar av parterna skall utse en auktoriserad revisor i Uddevalla jämte en
suppleant för denne. Den av staten utsedde revisorn i Uddevalla skall äga
rätt att för kontroll av successiva avräkningar mellan Eriksberg och Udde
valla ta del av Eriksbergs räkenskaper i vad de berör Eriksbergs förhål
lande till Uddevalla.
I Uddevallas bolagsordning § 7 skall ändring göras med avseende på an
talet ledamöter i styrelsen. Vidare skall § 8 i bolagsordningen erhålla föl
jande ändrade lydelse: »Styrelsen är beslutför när mer än halva antalet
ledamöter äro tillstädes.»
§ 3.
Eriksberg skall under avtalstiden med utnyttjande av sina förbindelser
och sin good-will söka tillföra Uddevalla beställningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 fr år 1969
21
§ 4.
I den mån det finnes lämpligt att öka Uddevallas aktiekapital, skola sta ten och Eriksberg teckna och inbetala hälften vardera av nyemitterade ak tier. Så länge avtalet gäller, må ingen av parterna utan den andres samtycke avhända sig aktier i Uddevalla till tredje man.
§ 5-
Detta avtal skall gälla till och med den 31 december 1972. Eriksberg äger rätt påkalla att staten den 31 december 1972 inlöser dess aktier till ett pris, motsvarande aktiernas verkliga värde, vilket i brist på åsämjande bestämmes av skiljemän enligt § 7 nedan. Inlösningspriset skall icke understiga vad Eriksberg erlagt för aktierna. Påkallande varom nu sagts skall av Eriksberg göras senast den 31 december 1971.
Staten äger senast den 31 december 1971 erbjuda sig att inlösa Eriksbergs aktier enligt bestämmelserna i föregående stycke. Eriksberg är skyldigt an taga sådant erbjudande.
§ 6
.
Staten förbinder sig att vid avtalets upphörande ersätta Eriksberg all den kostnad och förlust som tillfogats Eriksberg på grund av fullgörandet av detta avtal, eller på grund av fullgörandet av de tidigare gällande, inled ningsvis omnämnda avtalen, i den mån Eriksberg icke redan enligt detta av tal eller eljest erhållit sådan gottgörelsc.
§ 7.
Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal eller därur bärflytande rättsförhållande skall avgöras genom skiljedom enligt nu gäl land svensk lag.
En formell, skriftlig ansökan härom skall sändas i rekommenderat brev, och till ansökan skall fogas uppgift om utseende av en skiljeman. Inom en månad efter mottagandet av denna skrivelse skall den andra parten, å sin sida, utse en skiljeman. Inom en månad efter mottagandet av denna skrivelse skall den andra parten, å sin sida, utse en skiljeman. Skulle den senare parten underlåta att utse skiljeman inom den frist som givits, skall Högsta domstolens ordförande utse den andre skiljemannen, på begäran av den part vilken anhållit om skiljedom. Om de två skiljemännen, utnämnda på sätt ovan beskrivits, icke kunna enas om utseende av en tredje skilje man, skall denne utses av Högsta domstolens ordförande.
§ 8
.
Detta avtal är träffat under förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande och träder i kraft så snart detta föreligger. Genom avtalet upphävs avtalen av den 13 maj och den 2 december 1963 med därtill gjorda protokollsbestäm melser och tillägg.
Stockholm den
För Svenska staten Eriksbergs mekaniska verkstads
aktiebolag
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690221