2

Kungl. Maj.ts proposition nr 140 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1965: 94) om polisregister m. in.,

dels att 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse)

7

I uppgift från polisregister till en­

skild eller i sammanställning enligt

5 § må ej medtagas anteckning om

1. böter, villkorlig dom, skydds­

tillsyn, överlämnande till särskild

vård, dom varigenom någon enligt

33 kap. 2 § brottsbalken förklarats

fri från påföljd, dom vari förordnats

om villkorligt anstånd med intagning

i arbetsanstalt, beslut av åklagare att

icke tala å brott eller beslut om för­

passning eller utvisning, sedan tio år

förflutit från dom eller beslut;

2. fängelse, ungdomsfängelse, in­

ternering eller intagning i arbetsan­

stalt, sedan tio år förflutit från fri-

givningen eller övergången till vård

utom anstalt;

3. vandel i övrigt, sedan tio år för­

flutit från den händelse som föran­

lett anteckningen.

Anteckning om —------- - ■— --------

Har före ------------------------------ - — i

(Föreslagen lydelse)

§•

I uppgift från polisregister må, om

ej annat följer av 7 a §, ej medtagas

anteckning om

1. böter, sedan fem år förflutit

från dom, beslut eller godkännande

av strafföreläggande;

2. villkorlig dom, skyddstillsyn,

överlämnande till särskild vård, dom

varigenom någon enligt 33 kap. 2 §

brottsbalken förklarats fri från på­

följd, dom vari förordnats om vill­

korligt anstånd med intagning i ar­

betsanstalt, beslut av åklagare att

icke tala å brott eller beslut om för­

passning eller utvisning, sedan tio år

förflutit från dom eller beslut;

3. fängelse, ungdomsfängelse, in­

ternering eller intagning i arbetsan­

stalt, sedan tio år förflutit från fri-

givningen eller övergången till vård

utom anstalt;

4. vandel i övrigt, sedan tio år för­

flutit från den händelse som föran­

lett anteckningen.

- — — jämte förvisningen.

otsvarande tillämpning.

7 a §.

Begränsning som anges i 7 § skall

ej iakttagas, om för särskilt fall full­

ständiga uppgifter begäras av myn-

Kungl. Maj:ts proposition nr liO år 1970

3

(Nuvarande lydelse)

8

Intyg eller------------ ------------------ -—

När intyg eller utlåtande lämnas

till annan än justitiekanslern, riks­

dagens ombudsmän, rikspolisstyrel­

sen, länspolischef, polischef eller all­

män åklagare, må hänsyn icke tagas

till sådant förhållande varom anteck­

ning i polisregister i fall som avses i

6 eller 7 § ej må medtagas i uppgift

från registret.

(.Föreslagen lydelse)

dighet som sägs i 3 § 1 eller av myn­

dighet som av Konungen fått till­

stånd att erhålla utdrag eller upplys­

ning utan begränsning enligt 7 §.

Även om fullständiga uppgifter ej

begärts enligt första stycket, skall

till myndighet som sägs i 3 § 1 läm­

nas uppgift om dom eller beslut var­

igenom någon ådömts förvisning

med sådant förbud att återvända till

riket som icke är begränsat till alt

gälla viss tid.

I utdrag eller upplysning till åkla­

gare lämnas alltid uppgift om an­

teckning rörande verkställd sinnes­

undersökning eller rättspsykiatrisk

undersökning.

§•

— tillstånd därtill.

När intyg eller utlåtande lämnas

till annan myndighet än som sägs i

3 §1 eller till enskild, må hänsyn icke

tagas till misstanke varom anteck­

ning i fall som avses i 6 § första styc­

ket ej må medtagas i uppgift från

polisregister. Vid utfärdande av in­

tyg eller utlåtande till annan än ju­

stitiekanslern, riksdagens ombuds­

män, rikspolisstyrelsen, länspolis­

chef, polischef eller allmän åklagare

må hänsyn icke tagas till gärning

som avses i 6 § andra stycket.

Begränsning som anges i 7 § skall

iakttagas även vid utfärdande av

intyg eller utlåtande. Har myndig­

het som sägs i 3 § 1 för särskilt fall

begärt att intyg eller utlåtande skall

grundas på fullständiga uppgifter,

skall dock sådan begränsning ej iakt­

tagas. 1 intyg eller utlåtande till så­

dan myndighet må alltid beaktas an­

teckning rörande förvisning som av­

ses i 7 a § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

10 april 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling,

S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg,

B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen

om polisregister m. m. och anför.

1. Inledning

Sedan ett par år pågår arbete med att lägga om de centrala polisregistren

hos rikspolisstyrelsen samt det allmänna kriminalregistret för automatisk

databehandling. Arbetet ingår som ett led i uppbyggnaden av rättsväsen­

dets informationssystem (RI). Häri ingår också en teknisk samordning av

rikspolisstyrelsens s. k. personregister och det allmänna kriminalregistret.

Förslag om en sådan samordning har lagts fram i prop. 1970:54. Ett av

syftena med omläggnings- och samordningsarbetet är att göra det möjligt

att på maskinell väg framställa utdrag av de register som skall ingå i sy­

stemet.

Under arbetet att planera och förbereda övergången till databehandling

av polisregistren och kriminalregistret har frågor uppkommit om ändringar

i lagstiftningen rörande dessa register. I prop. 1970: 54 har lagts fram för­

slag om vissa sådana ändringar i fråga om kriminalregistret. I skrivelser till

Kungl. Maj :t den 5 december 1969 och den 6 mars 1970 har rikspolisstyrel­

sen föreslagit vissa ändringar i lagstiftningen om polisregister. Förslagen

har främst samband med uppbyggnaden av det dataregister som skall an­

vändas för bl. a. framställning av utdrag av rikspolisstyrelsens personregis­

ter. I stort sett syftar förslagen till att förenkla och rationalisera uppgifts-

lämnandet från centrala polisregister.

Över rikspolisstyrelsens framställning den 5 december 1969 har yttranden

avgetts av justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), kriminalvårdsstyrel­

sen, socialstyrelsen, postverket, generaltullstyrelsen, statens invandrarverk,

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

5

riksdagens justitieombudsman Lundvik (JO), länsstyrelserna i Stockholms,

Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, trafikmålskommittén,

körkortsutredningen och Sveriges advokatsamfund.

2. Gällande rätt

De grundläggande bestämmelserna om polisregister finns i lagen (1965:94)

om polisregister m. m. (PRL, ändrad senast 1968: 706). Närmare föreskrif­

ter om polisregister har meddelats i polisregisterkungörelsen (1969: 38)

(PRK, ändrad 1969: 319).

Enligt 1 § PRL omfattar lagen register som förs hos rikspolisstyrelsen

eller annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, för vilket

någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons vandel i övrigt.

Rikspolisstyrelsens polisregister brukar betecknas som centrala register,

medan polisregister hos annan myndighet är antingen regionalt eller lokalt

register. Det mest omfattande av de centrala registren är det s. k. person­

registret, vari antecknas uppgifter rörande bl. a. misstankar om brott,

ådömda påföljder och verkställighet av påföljder. Registret består av ett

namnregister och ett personnummerregister med tillhörande akter. Förutom

personregistret för rikspolisstyrelsen ett flertal andra register om vilka före­

skrifter finns i PRL.

Innehållet i polisregister skall enligt 2 § PRL begränsas till uppgifter som

polisen behöver för att kunna förebygga eller uppdaga brott och fullgöra sin

verksamhet i övrigt. Närmare föreskrifter om innehållet i centrala polisre­

gister har meddelats i 2—8 §§ PRK. Enligt 2 § PRK får rikspolisstyrelsen

i polisregister anteckna uppgifter om den som har ådömts påföljd eller ge­

nom godkänt strafföreläggande har bötfällts för brott mot vissa författ­

ningar, bl. a. brottsbalken (med vissa undantag), narkotikaförordningen

(1962:704), narkotikastrafflagen (1968:64) samt lagen (1951:649) om

straff för vissa trafikbrott (med vissa undantag). Andra brott får antecknas

endast om påföljden är lägst 25 dagsböter eller normerade böter till ett be­

lopp av lägst 1 000 kronor eller om annan påföljd än böter har ådömts. An­

teckning får också i vissa fall göras om den beträffande vilken åklagare har

beslutat att underlåta åtal samt om den som enligt dom eller beslut skall

förvisas eller utvisas ur riket eller förpassas med förbud att återvända. En­

ligt 6 § PRK får anteckning vidare göras om den som är misstänkt för brott,

vars registrering är av särskild betydelse för brottsspaning.

I 14 § PRK ges bestämmelser om när uppgift som har tagits in i polis­

register skall utgå ur registret. Enligt paragrafen skall gallring göras bl. a.

när misstanke som har antecknats inte längre föreligger eller när domstol

har frikänt någon för åtalad gärning eller funnit den tilltalade skyldig men

inte dömt honom till påföljd, som skall antecknas i registret, och den till-

1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr no

6

Kiingl. Maj:ts proposition nr HO år 1970

talade inte heller skall vara registrerad som misstänkt. Också i annat fall skall

uppgift som inte behövs för registret gallras. Gallring skall dock göras en­

dast om det kan ske med hänsyn till registrets tekniska beskaffenhet.

Bestämmelser om vem som kan få utdrag av polisregister eller upplysning

om dess innehåll finns i 3—5 §§ PRL och 16—22 §§ PRK. Enligt 3 § 1 PRL

skall sådant utdrag eller sådan upplysning meddelas på framställning av

JK, JO, rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten (statens in­

vandrarverk), länsstyrelse, polischef eller allmän åklagare. Utdrag eller

upplysning skall enligt 3 § 2 meddelas också till annan myndighet, om och

i den mån Kungl. Maj :t för visst slag av ärenden eller för särskilt fall har

gett tillstånd därtill. I PRK har sådant tillstånd meddelats för vissa myndig­

heter. Sålunda får enligt 16 § PRK utdrag eller upplysning meddelas till

generaltullstyrelsen och till tjänsteman vid tullverket med åtalsrätt. Enligt

17 § PRK får utdrag av rikspolisstyrelsens polisregister meddelas på fram­

ställning av kriminalvårdsstyrelsen, poststyrelsen eller postdirektör samt

vissa myndigheter och sammanslutningar inom mentalsjukvården och

barna- och ungdomsvården. Rätt att få sådant utdrag föreligger endast i

fråga om den som söker anställning inom dessa myndigheters eller samman­

slutningars verksamhetsområden. Vidare krävs att tillfredsställande utred­

ning om sökandens lämplighet för den sökta befattningen inte utan avse­

värd olägenhet kan vinnas på annat sätt (18 § PRK).

Enskild person har enligt 3 § 3 PRL rätt att få utdrag av polisregister, om

Kungl. Maj :t medger att utdrag meddelas för visst ändamål och den en­

skilde styrker att utdraget är avsett för sådant ändamål. Kungl. Maj :t kan

medge att upplysning meddelas också i annat fall, om den enskilde styrker

att hans rätt är beroende av att han får upplysning ur registret. Enligt 17 §

PRK kan enskild få utdrag av rikspolisstyrelsens register, om det krävs för

att han skall få tillstånd till inresa, uppehåll, arbete eller bosättning i främ­

mande stat.

Med stöd av 3 § PRL har i PRK också meddelats bestämmelser om rätt

för vissa myndigheter och enskilda att få utdrag av eller upplysning om

innehållet i polischefs polisregister. Sålunda kan övervakningsnämnd eller

skyddskonsulent, socialstyrelsen eller barnavårdsnämnd samt länsnykter-

lietsnämnd eller kommunal nykterhetsnämnd få utdrag i vissa närmare an­

givna ärenden (21 § PRK). Sådant utdrag kan också meddelas på framställ­

ning av enskild som söker anställning vid FN-trupp (22 § PRK).

I 4 g PRL ges bestämmelser om rätt för utländsk myndighet att i vissa

fall få uppgift från polisregister. Enligt 5 § PRL får rikspolisstyrelsen till

vissa svenska och utländska myndigheter sända sammanställningar av

uppgifter från polisregister. Uppgifterna får avse domar, beslut, anstalts-

vistelser, avlägsnanden ur riket och andra förhållanden av betydelse för

brottsbekämpningen i fråga om personer som har gjort sig skyldiga till svår

eller vanemässig brottslighet eller asocialitet.

7

Uppgifter från polisregister lämnas inte bara i form av utdrag eller and­

ra upplysningar om registerinnehållet utan också genom att polischef ut­

färdar intyg eller utlåtande om någons vandel, redbarhet eller lämplighet

för viss verksamhet eller om annan liknande omständighet. Bestämmelser

om sådana s. k. vandelsintyg finns i 8 § PRL. Enligt första stycket i detta

lagrum får polischef utfärda vandelsintyg till JK, JO, rikspolisstyrelsen,

den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, polischef eller allmän

åklagare. Intyg får utfärdas också till annan myndighet, när det i lag eller

annan författning är föreskrivet att sådant intyg skall utfärdas. Enskild

person kan få vandelsintyg i de fall och i den ordning som särskilt anges i

lag eller annan författning. Med Kungl. Maj :ts tillstånd kan myndighet eller

enskild också i annat fall få vandelsintyg. En ofta förekommande form av

vandelsintyg är lämplighetsintyg för sökande av körkort.

I 6 och 7 §§ samt 8 § andra stycket PRL meddelas bestämmelser om vissa

begränsningar i uppgiftslämnandet från polisregister. En sådan bestämmel­

se finns också i 19 § PRK. Enligt 6 § första stycket PRL får i uppgift till

enskild eller i sammanställning enligt 5 § PRL anteckning om misstanke

för brott tas med endast om åtal har väckts för brottet. Enligt andra styc­

ket samma paragraf kan bara JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, po­

lischef och allmän åklagare få uppgift om gärning, för vilken har medde­

lats frikännande dom. Sålunda saknar bl. a. länsstyrelse och statens invand­

rarverk rätt att få sådana uppgifter.

7 § PRL innehåller bestämmelser om att registeranteckningar efter viss

tid inte skall tas med i sådan uppgift från polisregister som lämnas till

enskild eller i sammanställning enligt 5 §. Rörande innehållet i dessa s. k.

rehabiliteringsbestämmelser bör här anföras följande. Enligt 7 § första styc­

ket 1 får uppgift inte lämnas om dom avseende böter, villkorlig dom, skydds­

tillsyn eller överlämnande till särskild vård, dom varigenom någon enligt

33 kap. 2 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd, dom vari förordnats

om villkorligt anstånd med intagning i arbetsanstalt, beslut av åklagare att

inte tala å brott eller beslut om förpassning eller utvisning sedan tio år har

förflutit från domen eller beslutet. Uppgift om dom varigenom någon har

dömts till fängelse, ungdomsfängelse, internering eller intagning i arbets­

anstalt får enligt 7 § första stycket 2 inte tas med, sedan tio år har förflutit

från frigivningen eller övergången till vård utom anstalt. Finns i registret

annan vandelsuppgift, får den inte lämnas ut sedan tio år har förflutit från

den händelse som föranledde anteckningen. Anteckning om förvisning skall

enligt 7 § andra stycket PRL tas med under tid som är föreskriven för den

brottspåföljd som ådömdes i samband med förvisningen.

Från dessa regler görs undantag, när det före utgången av rehabilite-

ringstiden beträffande samma person åter har meddelats dom eller beslut

eller har förekommit händelse som har antecknats i registret. I sådant fall

skall båda anteckningarna tas med i utdrag så länge uppgift lämnas om

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

någondera anteckningen. Samma regel tillämpas när flera anteckningar

förekommer.

19 § PRK innehåller särskilda bestämmelser om vad utdrag enligt 17 §

PRK från rikspolisstyrelsens polisregister till bl. a. kriminalvårdsstyrelsen

och poststyrelsen får innehålla.

När vandelsintyg eller annat sådant utlåtande lämnas, får enligt 8 §

andra stycket PRL hänsyn inte tas till sådant förhållande som enligt 6

eller 7 § PRL inte får tas med i utdrag av eller upplysning om innehållet

i polisregister. Undantag från denna regel gäller när intyg eller utlåtande

lämnas till JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef eller allmän

åklagare. Bestämmelsen i 8 § andra stycket innebär bl. a. att de begräns­

ningar som anges i 6 och 7 §§ skall iakttas, när intyg eller utlåtande läm­

nas till länsstyrelse eller till statens invandrarverk.

Har utlänning begått brott, på vilket kan följa fängelse i mer än ett år,

eller undanröjs villkorlig dom eller skyddstillsyn som har ådömts utlän­

ning för sådant brott, får domstolen enligt 26 § utlänningslagen (1954: 193)

förvisa honom ur riket, om det kan befaras att han här i riket fortsätter

brottslig verksamhet eller om brottet annars föranleder att han inte bör

få kvarstanna. Förvisas utlänning, skall enligt samma lagrum det men

han lider därigenom beaktas vid bestämmande av annan påföljd för brot­

tet. Dom eller beslut om förvisning skall innehålla förbud för utlänningen

att återvända till riket (28 § utlänningslagen). Förbudet kan begränsas till

att gälla viss tid.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1W år 1970

3. Ändringsförslag

3.1 Rikspolisstyrelsens framställning den 5 december 1969

3.1.1 Förslag

I sin skrivelse den 5 december 1969 erinrar rikspolisstyrelsen om det ar­

bete som pågår med att lägga om vissa centrala polisregister till automa­

tisk databehandling. Den tekniska samordningen av kriminalregistret och

rikspolisstyrelsens personregister beräknas bli slutförd under år 1970. Sam­

ordningen innebär bl. a. att uppgifter som skall ingå i utdrag av kriminal­

registret eller personregistret lagras i ett dataregister, person- och belast-

ningsregistret (PBR). Inom rikspolisstyrelsen pågår därjämte utredning av

frågan om samordning mellan de centrala polisregistren och de regionala

och lokala polisregistren samt av vissa därtill hörande frågor. Vid omlägg­

nings- och samordningsarbetet liksom vid den praktiska tillämpningen av

PRL och PRK har det kommit fram behov av vissa ändringar i dessa för­

fattningar. De frågor som har uppkommit redovisas i det följande i den mån

de avser ändringar i PRL.

Kungl. Maj. ts proposition nr 140 år 1970

9

Det första ändringsförslaget avser 7 § PRL. Denna paragraf har — i vad

avser utdrag av det allmänna kriminalregistret — sin motsvarighet i 10

och 11 §§ lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister. I dessa senare

bestämmelser har den enskildes intressen beträffande rehabiliteringstiden

beaktats i högre grad än när det gäller utdrag av polisregister. Enligt riks­

polisstyrelsen finns det därför starka skäl att ifrågasätta om inte rehabilite-

ringstiden i fråga om uppgifter från polisregister borde avkortas ytterliga­

re beträffande vissa anteckningar. Vidare framhåller rikspolisstyrelsen,

att det av tekniska skäl är synnerligen viktigt att man kan begränsa det

antal uppgifter som skall finnas i det maskinella dataregistret. En lämplig

metod härför är att med tillämpning av rehabiliteringsreglerna gallra ut

registrerade personer från dataregistret. Därigenom kan uppdaterings- och

sökningsdata hållas vid tillräckligt låg nivå. I så fall skulle emellertid de

utgallrade uppgifterna i viss utsträckning behållas i manuella arkivregister

för att tillgodose behovet av uppgifter för brottsspaning. Slagningsfrekven-

sen i dessa register kan förutsättas bli låg. Enligt rikspolisstyrelsens be­

dömning bör fullständigt utdrag behövas endast vid mycket få tillfällen

i de fall anteckningarna är så gamla att de har förts över till arkivregister.

Fullständiga slagningar, som innefattar slagning i arkivregistret, beräk­

nas medföra mycket litet arbete.

Mot denna bakgrund föreslår rikspolisstyrelsen, att rehabiliteringstiden

enligt 7 § PRL för bötesstraff och beslut av åklagare att inte tala å brott

förkortas från tio till fem år från domen eller beslutet. Vidare föreslås, att

de begränsningar i uppgiftslämnandet till enskild eller i sammanställning

enligt 5 § PRL vilka anges i 7 § PRL iakttas som normalrutin för allt

uppgiftslämnande från polisregister. De myndigheter som enligt gällan­

de regler har rätt att få mera utförliga uppgifter bör emellertid enligt sty­

relsen på särskild begäran alltjämt få sådana fullständiga uppgifter.

Rikspolisstyrelsen föreslår vidare, att 8 § andra stycket PRL ändras så­

vitt avser intyg eller utlåtande som lämnas till länsstyrelse eller statens

invandrarverk. När sådant intyg eller utlåtande utfärdas, skall enligt gällan­

de lydelse samtliga i 6 och 7 §§ PRL angivna begränsningar iakttas. Begär

länsstyrelse eller statens invandrarverk däremot utdrag av eller upplys­

ning om innehållet i polisregister, skall endast den begränsning som anges

i 6 § andra stycket PRL iakttas. Den skillnad som sålunda föreligger i dessa

myndigheters rätt att få uppgifter ur polisregister genom utdrag och genom

vandelsintyg bör enligt rikspolisstyrelsen undanröjas. De nuvarande be­

stämmelserna medför också tolkningssvårigheter, vilket innebär problem

vid polismyndigheters handläggning av ärenden om lämplighetsintyg, pass­

yttranden, körkortsåterkallelser in. in.

Rikspolisstyrelsen föreslår därför sådan ändring av 8 § andra stycket

PRL att endast den i 6 § andra stycket PRL angivna begränsningen skall

iakttas, när intyg utfärdas till länsstyrelse eller till den centrala utlännings-

10

myndigheten. Lämnas intyg eller utlåtande till annan myndighet eller till

enskild, bör däremot enligt styrelsen nuvarande begränsningar gälla. Rätten

enligt 8 § andra stycket PRL för JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef,

polischef och allmän åklagare att få intyg eller utlåtande som grundar sig på

ett fullständigare material förutsätts kvarstå oförändrad med den modifi­

kation som föranleds av förslaget till ändring av 7 §.

3.1.2 Remissyttranden

Förslaget att beträffande anteckning om böter förkorta den s. k.

rehabiliteringstiden enligt 7 § PRL från tio till fem år tillstyrks eller läm­

nas utan erinran av samtliga remissinstanser. Trafikmålskommittén anser

en ännu kortare rehabiliteringstid, tre år, böra övervägas i fråga om upp­

gift till enskild.

Fn förkortning av rehabiliteringstiden från tio till fem år beträffande a n-

teckning om beslut av åklagare att inte tala å brott

tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla remissinstanser utom RÅ och

poststyrelsen. RÄ ställer sig tveksam till förslaget med tanke på att det

skulle leda till en viss inkonsekvens i registreringen. Som exempel anförs,

att enligt förslaget uppgift om den som efter åtal — kanske av processuella

skäl — överlämnas till vård enligt barnavårdslagen (1960: 97) skall behål­

las i tio år, medan uppgift om den som enligt lagen (1964: 167) med sär­

skilda bestämmelser om unga lagöverträdare har fått åtalsunderlåtelse för

samma slag av brott, sedan han omhändertagits för vård enligt barnavårds­

lagen, skall utgå efter fem år. Poststyrelsen erinrar om att poststyrelsen eller

postdirektör enligt 17 § PRK har rätt att få utdrag av rikspolisstyrelsens

polisregister i fråga om den som söker anställning vid postverket. En stor

del av de anställningssökande är i tjugoårsåldern eller något äldre. Postan­

ställning får ibland anses olämplig för den som enligt 69 § barnavårdslagen

har fått åtalseftergift för förmögenhetsbrott som inte är ringa. Poststyrel­

sen tillstyrker därför inte förslaget i denna del, i vart fall inte i fråga om

beslut enligt 69 § barnavårdslagen.

Förslaget att som normalrutin införa begränsat uppgift slä m-

n a n d e från alla polisregister tillstyrks eller lämnas utan erinran av JK,

RÄ, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, JO, länsstyrelserna i Uppsala,

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och av trafikmålskommittén.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att länsstyrelsen i ett mycket

stort antal ärenden torde komma att behöva begära fullständigt utdrag.

För länsstyrelsens bedömning i kör kortsärenden är det av vikt att det ma­

terial som skall ligga till grund för beslutet är så fullständigt som möjligt.

Har en körkortssökande under de senaste fem åren gjort sig skyldig till en

förseelse, t. ex. fylleri, olovlig körning eller s. k. smitning, måste regelmäs­

sigt länsstyrelsen, för att kunna bedöma huruvida det är fråga om en till­

fällig händelse eller om det föreligger en mer djupgående störning, ha till­

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1970

11

gång till upplysningar om vederbörandes belastning under en längre tid än

fem år. I detta sammanhang nämns att länsstyrelsen år 1969 utfärdade om­

kring 27 000 körkort. Länsstyrelsen i Malmöhus län har i princip inget att

erinra mot förslaget, med vilket enligt länsstyrelsen vissa praktiska fördelar

står att vinna. Länsstyrelsen befarar dock att de praktiska fördelarna av

den föreslagna kortare rehabiliteringstiden förringas av att ett fullständigt

arkivregister behålls vid sidan om dataregistret. Enligt länsstyrelsens me­

ning bör därför särskild motivering krävas för fullständig registerslagning.

Rikspolisstyrelsens förslag att vidga underlaget för intygsgivning

till länsstyrelse eller till den centrala utlänningsmyndigheten tillstyrks av

statens invandrarverk och länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Malmö­

hus län samt lämnas utan erinran av JK, JO och länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län.

JK anför att för den föreslagna ändringen talar framför allt den omstän­

digheten att exempelvis länsstyrelse i ett körkortsärende inte får uppgift om

att förundersökning pågår om ett trafikbrott för vilket den körkortssö-

kande är misstänkt. Också JO hänför sig särskilt till körkortsärendena,

där problemet är särskilt akut enligt vad JO funnit vid sin ämbetsutöv­

ning. Att undanhålla körkortsmyndigheten en upplysning att förundersök­

ning pågår på grund av uppkommen brottsmisstanke framstår som föga

rimligt. JO finner en lagändring högst motiverad och tillstyrker, att 8 §

PRL ändras så att hinder inte möter mot att i intyg till länsstyrelse eller

statens invandrarverk lämna uppgift om pågående förundersökning.

Trafikmålskommittén ställer sig mycket tveksam till lämpligheten av en

vidgad rätt för polismyndighet att lämna uppgifter ur polisregister. Sam­

tidigt är kommittén medveten om att nuvarande regler är föga tillfredsstäl­

lande. Kommittén förordar emellertid en lösning av problemet efter en

linje som syftar till att begränsa möjligheten att lämna uppgifter. Om

”skälig misstanke” om trafikbrott föreligger, bör enligt kommitténs förslag

myndighet som har att pröva fråga om utfärdande av körkort för den

misstänkte underrättas om att brottmål pågår och den tidpunkt då det kan

förväntas att åklagare tar ställning i åtalsfrågan. Föreligger inte ens skälig

misstanke, bör körkortsmyndigheten ej underrättas. En så svag misstanke

bör nämligen inte fördröja körkortsfrågans prövning. Har förundersökning­

en avslutats utan att beslut om åtal meddelats, måste tillses att registre­

ringen utformas på sådant sätt att anteckningen inte kan påverka vare sig

polisens egen lämplighetsprövning eller körkortsmyndighetens ställningsta­

gande.

3.2 Rikspolisstyrelsens framställning den 6 mars 1970

Rikspolisstyrelsen framhåller i sin skrivelse den 6 mars 1970, att det

fortsatta systemarbetet för maskinell behandling av de centrala polisre­

gistren har gett upphov till frågor om ytterligare ändringar i polisregister­

12

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1970

författningarna. De i skrivelsen framförda förslag som berör PRL avser

anteckning om förvisning, som gäller utan tidsbegränsning, samt uppgift

om sinnesundersökning eller rättspsykiatrisk undersökning.

I ett mycket stort antal fall är polisregisterslagning den enda register­

kontroll som görs beträffande utlänning, som söker uppehålls- eller ar­

betstillstånd här i riket eller vars rätt att vistas här i övrigt sätts i fråga.

Om uppgift angående förvisning som gäller utan tidsbegränsning skulle

utgå ur registret samtidigt med att den påföljd som har ådömts jämte

förvisningen rehabiliteras, skulle uppgiften i vissa fall inte komma fram

vid registerslagning, fastän förvisningsbeslutet alltjämt gäller. Styrelsen fö­

reslår därför, att vid rutinmässig registerslagning uppgift om sådan förvis­

ning skall, tillsammans med uppgift om påföljd som har ådömts jämte för­

visningen, få tas med i utdrag till myndighet som anges i 3 § 1 PRL.

Vidare erinrar rikspolisstyrelsen om att 10 § tredje stycket lagen om

allmänt kriminalregister föreskriver, att i kriminalregisterutdrag till dom­

stol eller åklagare alltid skall tas med anteckning om verkställd sinnes­

undersökning, även om uppgift angående påföljd m. in. inte får lämnas ut

på grund av rehabiliteringsreglerna i samma paragraf. Någon motsvarande

bestämmelse finns inte i PRL. I syfte att på denna punkt nå överensstäm­

melse mellan kriminal- och polisregisterförfattningarna föreslås, att upp­

gift om verkställd sinnesundersökning eller rättspsykiatrisk undersökning

skall få tas med i uppgift till myndighet, som anges i 6 § andra stycket PRL,

utan hänsyn till de tidsgränser som gäller i övrigt.

4. Departementschefen

De grundläggande bestämmelserna om polisens registrering av brott och

andra uppgifter om vandel finns i lagen om polisregister m. m. (PRL). Med

polisregister förstås i nämnda lag register som förs hos rikspolisstyrelsen

eller hos annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, för

vilket någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons vandel i

övrigt. Utanför PRL faller t. ex. godsregister, passregister och register över

körkortsåterkallelser.

Polisregister förs såväl centralt hos rikspolisstyrelsen som regionalt och

lokalt hos länspolischefer och andra polischefer. Det mest omfattande av

de centrala polisregistren är rikspolisstyrelsens s. k. personregister. I detta

antecknas i vissa fall uppgifter om personer som har dömts till påföljd för

brott eller för vilka har meddelats beslut att underlåta åtal för brott. An­

teckning görs också om dem som är skäligen misstänkta för vissa brott

samt om vissa åtgärder för verkställighet av straff eller annan påföljd.

Också andra förhållanden kan antecknas, om de är av betydelse för poli­

sens verksamhet. En motsvarande personregistrering förekommer i viss ut­

sträckning i regionala och lokala register.

Kungl. Maj. ts proposition nr IM) år 1970

13

Från polisregister utlämnas uppgifter i två principiellt skilda former.

Den ena utgörs av besked om innehållet i visst register. Vanligen lämnas

sådant besked genom utdrag av registret beträffande viss person. Det kan

emellertid också lämnas i form av muntliga upplysningar, t. ex. telefon­

ledes, eller genom telex. Den andra formen för uppgiftslämnande utgörs

av omdömen i intyg eller utlåtande om en persons vandel, redbarhet, lämp­

lighet för viss verksamhet eller liknande. Sådana intyg eller utlåtanden, i

fortsättningen kallade vandelsintyg, utfärdas lokalt av polischef och grun­

das på bl. a. de anteckningar som finns i polisregister. Båda dessa former

av uppgiftslämnande regleras i PRL. Vissa bestämmelser om utdrag av

eller upplysning om innehållet i polisregister finns dessutom i polisregis­

terkungörelsen (PRK).

Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister får enligt PRL

lämnas dels till vissa myndigheter, dels till enskilda i särskilt angivna fall.

JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef och allmän åklagare har

rätt att få fullständiga utdrag eller upplysningar. Vid uppgiftslämnandet

företas alltså inte någon sovring av registeranteckningarna. För övriga myn­

digheter och för enskilda föreskrivs i 6 och 7 §§ PRL vissa begränsningar.

Sålunda får inte till andra än de nyss nämnda myndigheterna lämnas upp­

gift om gärning för vilken vederbörande har frikänts genom lagakraftvunnet

avgörande. Till enskild person eller i sådan sammanställning av polisregis­

teruppgifter som rikspolisstyrelsen enligt 5 § PRL får sända till vissa ut­

ländska och svenska myndigheter får inte lämnas uppgift om misstanke

för brott, om inte åtal har väckts för brottet. Därjämte gäller att anteck­

ningar inte får lämnas ut till enskild eller i sammanställning enligt 5 §

PRL, sedan viss tid har förflutit från dom, beslut eller annan händelse som

föranlett anteckningen (s. k. rehabilitering). Har någon t. ex. dömts till

böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller överlämnats till särskild vård

eller har åklagare beslutat att underlåta åtal för brott, får anteckning därom

inte tas med, sedan tio år har förflutit från domen eller beslutet. I utdrag till

enskild eller i sammanställning enligt 5 § PRL får anteckning om förvis­

ning inte tas med efter utgången av rehabiliteringstiden för den brotts­

påföljd som har ådömts jämte förvisningen. Rehabiliteringstiden förlängs,

om ny dom eller nytt beslut antecknas före tidens utgång. För vissa myn­

digheter gäller enligt PRK speciella begränsningar i rätten att få utdrag

av polisregister.

Vandelsintyg får enligt 8 § PRL utfärdas av polischef till bl. a. de myn­

digheter som har rätt att få fullständiga utdrag eller upplysningar, d. v. s.

JK, JO, rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef och allmän åklagare. Där­

vid gäller enligt PRL ingen begränsning i fråga om underlaget för intyget.

När vandelsintyg utfärdas till andra myndigheter eller till enskilda skali

däremot faktaunderlaget begränsas. Polischefen får då inte ta hänsyn till

sådant förhållande som inte får uppges i utdrag till enskild. Det innebär,

14

Knngl. Maj. ts proposition nr 140 år 1970

att misstanke för brott får beaktas bara om åtal har väckts för brottet, att

hänsyn inte får tas till gärning för vilken den som intyget gäller har blivit

frikänd och att dom, beslut eller annan händelse som har blivit föremål för

s. k. rehabilitering inte får inverka på intyget.

I skrivelser till Kungl. Maj :t har rikspolisstyrelsen föreslagit vissa änd­

ringar i reglerna om uppgiftslämnande från polisregister. Ändringsförslagen

avser såväl utdrag och upplysningar som vandelsintyg. Förslagen är föran­

ledda av det arbete som pågår med att lägga om vissa centrala brottsregister

för automatisk databehandling (ADB). Arbetet härmed utgör ett väsentligt

led i skapandet av rättsväsendets informationssystem (RI). Bl. a. kommer

rikspolisstyrelsens personregister att läggas om för ADB och föras in i ett

dataregister, kallat person- och belastningsregistret (PBR). I detta skall

enligt planeringen finnas i huvudsak endast uppgifter som skall ingå i ut­

drag till enskild. Således kommer PBR inte att innehålla anteckningar om

domar, beslut och andra händelser som enligt reglerna för s. k. rehabilite­

ring inte får tas med i utdrag till enskild. Jämte PBR, som närmast utgör

ett hjälpmedel för maskinell framställning av bl. a. utdrag och underlag för

intygsgivning, kommer personregistret att föras manuellt i form av kortre­

gister. Denna registerföring kommer att på olika sätt underlättas genom

maskinell framställning av registerkort m. in.

Avsikten är att rikspolisstyrelsens personregister skall ersätta de regio­

nala och lokala polisregistren till de delar dessa innehåller uppgifter om

brottspåföljder. Inom rikspolisstyrelsen utreds f. n. de frågor som har

samband med den regionala och lokala påföljdsregistreringens avveckling

och med en samordning av återstående register med rikspolisstyrelsens re­

gister.

Som ett led i uppbyggnaden av RI pågår dessutom en omläggning av det

hos kriminalvårdsstyrelsen förda allmänna kriminalregistret för ADB. I

prop. 1970:54 har föreslagits, att detta register förs över till rikspolis­

styrelsen och samordnas i tekniskt avseende med personregistret. Om så

sker kommer kriminalregistret att ingå i PBR, varvid utdrag av kriminal­

registret kan framställas på maskinell väg. I propositionen lämnas en när­

mare redogörelse för planeringen för RI (s. 12—13).

Rikspolisstyrelsen förordar, att i uppgift till enskild och i sammanställ­

ning enligt 5 § PRL anteckning om böter och om åklagares beslut att

inte tala å brott inte skall tas med, sedan fem år har förflutit från

domen eller beslutet. Förslaget innebär att den s. k. rehabiliteringstiden för

böter och åtalsunderlåtelser, som enligt 7 § PRL i dess nu gällande lydelse

är tio år, förkortas till fem år. Som skäl härför anförs bl. a. att det i ett

maskinellt system är av vikt att begränsa det antal uppgifter som skall fin­

nas i maskinens s. k. minne. En sådan begränsning kan uppnås, om man

förkortar rehabiliteringstiderna och därigenom snabbare kan gallra ut upp­

gifter om registrerade personer från dataregistret.

15

Den föreslagna förkortningen av rehabiliteringstiden för böter har godta­

gits av alla remissinstanser. Förslaget överensstämmer med det syfte som

bär upp rehabiliteringsreglerna, nämligen att tillgodose den enskildes intres­

se av att inte alltför gamla registeranteckningar beaktas vid uppgiftsläm-

nandet. Dessutom uppfylls önskemålet att begränsa mängden av maskinellt

registrerade uppgifter. Jag förordar därför att förslaget genomförs i denna

del.

Mot förslaget att på motsvarande sätt förkorta rehabiliteringstiden för

åklagares beslut att underlåta åtal för brott har invändningar framförts av

några remissinstanser. RÅ anser förslaget otillfredsställande genom att det

skulle medföra vissa inkonsekvenser i registreringen. Som exempel an­

förs, att den som efter åtal har dömts till vård enligt barnavårdslagen

skulle komma att stå kvar i registret under tio år, medan den som för ett

liknande brott inte åtalas, därför att han har omhändertagits för vård en­

ligt barnavårdslagen, skulle vara registrerad under endast hälften så lång

tid.

En förkortad rehabiliteringstid för beslut om åtalsunderlåtelse skulle gi­

vetvis tillgodose den enskildes intresse. För ett genomförande av förslaget

talar också de tekniska fördelar rikspolisstyrelsen önskar uppnå. Mot för­

slaget talar å andra sidan de förhållanden som RÅ har framhållit. Vidare

kan nämnas, att frågan om en allmän översyn av reglerna om åtalsunder-

låtelse m. m. är aktuell. Sålunda har framställning gjorts om ändring

i 20 kap. 7 § rättegångsbalken för att vidga möjligheterna att underlåta

åtal för bagatellbrott och för brott som bär begåtts av psykiskt abnorma.

Framställning bär också gjorts om en allmän översyn av 1964 års lag med

särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, som ger åklagare möjlig­

het att — utöver vad som följer av 20 kap. 7 § rättegångsbalken — under­

låta åtal för brott som har begåtts av person under 18 år. En översyn av

reglerna om åtalsunderlåtelse kommer sannolikt att leda till att möjlig­

heterna för åklagare att meddela beslut att inte tala å brott vidgas i för­

hållande till nuvarande regler. Om detta blir fallet, torde beslut om åtals­

underlåtelse komma att omfatta en större andel brott av grövre art än f. n.

Med hänsyn till nämnda förhållanden anser jag att rikspolisstyrelsens för­

slag i denna del inte bör genomföras, i vart fall inte f. n.

Rikspolisstyrelsen föreslår vidare en begränsning av uppgiftsläm-

nandet från polisregister till olika myndigheter. Som normalrutin för allt

uppgiftslämnande — även i form av vandelsintyg — bör enligt förslaget gälla

att de i 7 § PRL uppställda tidsgränserna för rehabilitering iakttas inte bara

när uppgifter lämnas till enskilda eller i form av sammanställning enligt 5 §

PRL utan även i andra fall. De myndigheter som enligt nuvarande bestäm­

melser har rätt att få uppgifter utan den begränsning som anges i 7 § skall

emellertid alltjämt kunna få fullständiga uppgifter. En förutsättning härför

är emellertid att myndigheten gör framställning därom.

Kangl. Maj:ts proposition nr IbO år 1970

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Mot förslaget liar vid remissbehandlingen inte framförts några principi­

ella invändningar. En länsstyrelse påpekar dock, att ett stort antal full­

ständiga utdrag torde behövas i körkortsärenden för att göra en grundlig

prövning möjlig. En annan länsstyrelse anser att myndighet som begär

fullständiga uppgifter bör motivera sin framställning.

Den av rikspolisstyrelsen föreslagna begränsningen av uppgiftslämnan-

det från polisregister torde medföra att flertalet registerutdrag och under­

lag för vandelsintyg kan utfärdas på maskinell väg med hjälp av PBR. Där­

igenom kan dataregistret utnyttjas på ett rationellt sätt. Några olägenheter

torde inte vara förenade med den föreslagna metoden med ett som regel

begränsat uppgiftslämnande. De myndigheter som nämns i 3 § 1 PRL bör

ha rätt att efter begäran få uppgifter utöver vad som kommer att finnas

lagrat i dataregistret. Detsamma bör gälla sådan myndighet som Kungl.

Maj:t har gett tillstånd att få utdrag av eller upplysningar om innehållet i

polisregister (3 § 2 PRL), såvida Kungl. Maj :t vid tillståndsgivningen inte

har föreskrivit att uppgiftslämnandet skall vara begränsat (se 19 § PRK).

Myndigheter som har rätt att få fullständiga utdrag bör självfallet begära

sådana fullständiga uppgifter endast när verkligt behov finns därav. Frå­

gan huruvida fullständiga uppgifter behövs bör bedömas för varje särskilt

fall och inte för viss grupp av ärenden hos myndigheten. Med en sådan ord­

ning torde antalet fall i vilka fullständiga uppgifter begärs kunna nedbringas

avsevärt, vilket får anses angeläget.

Rikspolisstyrelsen har lagt fram förslag om vissa andra undantag från

den föreslagna ordningen med ett i princip begränsat uppgiftslämnande till

alla myndigheter. Sålunda föreslås, att anteckning om förvisning och om

sinnesuflåtande eller rättspsykiatrisk! utlåtande alltid skall tas med i upp­

gift till vissa myndigheter, även när fullständigt utdrag eller vandelsintyg inte

har begärts.

Vad först angår uppgift om förvisning föreslås, att anteck­

ning om dom eller beslut om förvisning, innebärande sådant förbud att åter­

vända till Sverige som inte har begränsats till att gälla viss tid, skall få

lämnas till myndighet som nämns i 3 § 1 PRL vid rutinmässigt uppgifts­

lämnande, även om den påföljd som har ådömts jämte förvisningen är

rehabiliterad enligt reglerna i 7 § PRL. Enligt förslaget skall i så fall upp­

gift lämnas också om denna påföljd.

Det måste bedömas vara av betydelse för de myndigheter, som i sin verk­

samhet behöver uppgifter om gällande förvisningsbeslut, att de på ett en­

kelt och snabbt sätt kan få upplysning om förekomsten av sådana beslut.

Flera av de myndigheter som nämns i 3 § 1 PRL torde behöva sådana upp­

gifter. Om förslaget angående ett begränsat uppgiftslämnande som normal-

rutin genomförs, kommer dessa myndigheter inte att få fullständiga upp­

gifter i dessa hänseenden utan att framställa särskild begäran därom. Det

är, som jag framhöll vid behandlingen av sistnämnda förslag, angeläget att

Kuncjl. Maj. ts proposition nr 140 år 1970

17

nedbringa antalet fall då fullständiga uppgifter begärs. Rikspolisstyrelsens

förslag i fråga om uppgifter om förvisningsbeslut är ägnat att minska be­

hovet av fullständig registerslagning. Jag anser i likhet med rikspolisstyrel­

sen att de myndigheter som anges i 3 § 1 PRL bör få tillgång till sådana

uppgifter utan att behöva begära fullständigt uppgiftslämnande. För att den

av rikspolisstyrelsen föreslagna ordningen skall bli fullt effektiv bör den

emellertid inte gälla bara beslut om förvisning som inte har begränsats till

viss tid, d. v. s. livstids förvisning, utan den bör omfatta varje dom eller be­

slut om förvisning, gällande för längre tid än rehabiliteringstiden för den

påföljd vilken har ådömts jämte förvisningen. Endast i sådant fall kan den

rekvirerande myndigheten utan att begära fullständiga uppgifter alltid få

vetskap om ett gällande förvisningsbeslut. Det har emellertid framkommit

att det möter vissa systemtekniska hinder att i detta sammanhang införa

en sådan ordning. Jag avser att vid senare tillfälle återkomma till denna

fråga. Jag förordar således att till myndighet som nämns i 3 § 1 alltid skall

lämnas uppgift om dom eller beslut om livstids förvisning, även om den på­

följd som har ådömts jämte förvisningen är rehabiliterad enligt 7 § PRL.

Rikspolisstyrelsen har föreslagit, att i samband med uppgift om beslut

om livstids förvisning skall lämnas uppgift också om den påföljd som bär

ådömts jämte förvisningen. Skulle sådan uppgift inte få lämnas rutinmäs­

sigt, kan komplettering komma att begäras i detta avseende genom fram­

ställning om fullständigt utdrag eller vandelsintyg. Sådant merarbete, vilket

skulle få utföras manuellt genom slagning i kortregister, bör givetvis undvi­

kas. Under beredningen av detta ärende har emellertid upplysts, att det inte

förrän längre fram i uppbyggnaden av RI är möjligt att i registerutdrag

eller underlag för vandelsintyg som framställs maskinellt lämna uppgift om

påföljd som har ådömts jämte förvisning men som är rehabiliterad enligt

reglerna i 7 § PRL. Jag anser mig därför i detta sammanhang inte böra lägga

fram förslag i sådan riktning.

Slutligen föreslår rikspolisstyrelsen att i uppgift som lämnas till JK, JO,

rikspolisstyrelsen, länspolischef, polischef eller allmän åklagare skall få

las med anteckning om verkställd sinnesundersökning eller

rättspsykiatrisk undersökning.. Uppgift härom antecknas

f. n. inte i rikspolisstyrelsens polisregister. Däremot antecknas sådan upp­

gift i det allmänna kriminalregistret. Enligt 10 § kriminalregisterlagen

skall sådan uppgift alltid lämnas i utdrag till domstol och åklagare. Detta

gäller även om rehabiliteringstiden har löpt ut för den dom, i samband

med vilken undersökningen antecknats. Rikspolisstyrelsen anser att det i

detta avseende bör råda överensstämmelse mellan kriminairegisterlagen och

PRL.

Genomförs den föreslagna tekniska samordningen av rikspolisstyrelsens

personregister och kriminalregistret, kommer uppgifter om verkställda sin­

nesundersökningar och rättspsykiatri ska undersökningar att ingå i PBR.

De kommer därvid att kunna utnyttjas också för polisregisterändamål.

18

Enligt kriminalregisterlagen har endast domstol och åklagare rätt att i

kriminalregisterutdrag få uppgift utan tidsbegränsning om sinnesunder­

sökning och rättspsykiatrisk undersökning. Eftersom uppgifter från polis­

register enligt PRL inte får meddelas domstol, torde överensstämmelse mel­

lan kriminal- och polisregisterlagarna i detta avseende kunna nås endast

i fråga om åklagares rätt att från polisregister få uppgifter om sådana un­

dersökningar. Det torde också främst vara åklagare som har behov av upp­

gifter av detta slag, t. ex. vid åtalsprövning. Jag förordar därför, att riks­

polisstyrelsens förslag i denna del godtas i vad avser rätt för åklagare att

utan tidsbegränsning från polisregister få uppgift om verkställd sinnesun­

dersökning och rättspsykiatrisk undersökning.

Rikspolisstyrelsen har slutligen föreslagit sådan ändring av 8 § PRL

att de! vid utfärdande av vandelsintyg till länsstyrelse och

den centrala utlänningsmyndigheten iakttas endast den begränsningen att

gärning för vilken meddelats frikännande dom inte får beaktas. Därigenom

kan dessa myndigheter i vandelsintyg få uppgifter i samma utsträckning

som om de hade begärt utdrag av polisregistret.

Det övervägande antalet remissinstanser har godtagit förslaget, t remiss­

yttrandena har man framför allt pekat på det otillfredsställande förhållan­

det att, när utlåtande avges till länsstyrelse i körkortsärende, hänsyn inte

får tas till utredning om brott, om inte åtal har väckts. Några remissin­

stanser anser dock att förslaget går för långt och ifrågasätter om misstanke

som står kvar efter åklagarens beslut att på grund av bristande bevisning

inte väcka åtal bör få beaktas i vandelsintyg till invandrarverket eller läns­

styrelse. Sålunda anser JO och trafikmålskommittén att uppgift bör få läm­

nas endast om pågående förundersökning.

Som rikspolisstyrelsen har framhållit är det inkonsekvent att länsstyrelse

och statens invandrarverk har rätt att i utdrag av polisregister få uppgift

om antecknad misstanke om brott, även om åtal inte har väckts för brot­

tet, medan motsvarande anteckning inte får läggas til! grund för ett van­

delsintyg till dessa myndigheter. Begränsningen medför också t. ex. att i

ett utlåtande som avges till länsstyrelse i ett körkortsärende inte får näm­

nas att den person intyget gäller är misstänkt för trafikbrott. Rikspolissty­

relsens förslag står inte heller i strid med de riktlinjer som angetts i prop.

1965: 18 med förslag till PRL i fråga om till vilka myndigheter uppgifter

om misstankar för brott skall få lämnas ut.

Jag förordar sålunda att rikspolisstyrelsens förslag rörande intygsgiv-

ning till den centrala utlänningsmyndigheten och länsstyrelse genomförs i

enlighet med styrelsens framställning. Detta innebär att jag inte biträder

det av några remissinstanser framlagda förslaget, att i vandelsintyg till in­

vandrarverket eller länsstyrelse inte bör få beaktas sådan misstanke för

brott som kvarstår efter åklagares beslut att inte väcka åtal. Som departe­

mentschefen anförde i prop. 1965: 18 är åklagaren i dessa fall oförhindrad

Kungl. Maj. ts proposition nr HO år 1970

19

att sedermera väcka åtal, om preskriptionstiden inte har löpt ut (prop. s. 82).

Invandrarverket och länsstyrelserna kan också få registerupplysningar om

sådana misstankar på annat sätt än genom vandelsintyg. Frågan om registre­

ring i samband med inledande och avslutande av förundersökning torde

få övervägas ytterligare vid den förut nämnda översynen av åtalsbestämmel-

ser m. in.

De förordade ändringarna av reglerna om uppgiftslämnandet bör lämp­

ligen lagtekniskt genomföras så att i nuvarande 7 § PRL tas in de reha-

biliteringsregler som skall gälla för normalrutinen, medan det i en ny

paragraf, betecknad 7 a §, tas in bestämmelser om avvikelser från normal­

rutinen. Den nya paragrafen kommer därvid att innehålla regler om vilka

myndigheter som har rätt att få fullständiga uppgifter samt om utlämnan­

de av uppgifter angående livstids förvisning och av anteckning rörande sin­

nesundersökning eller rättspsykiatrisk undersökning. Vidare bör 8 § andra

stycket ersättas av regler som anger i vilka fall vandelsintyg får grundas

på uppgifter som avses i 6, 7 och 7 a §§. Uppgifter som avses i 6 § bör därvid

behandlas i ett stycke och begränsningar enligt 7 och 7 a §§ i ett nytt tredje

stycke.

Den löpande produktionen av maskinellt framställda utdrag av rikspolis­

styrelsens personregister torde kunna sättas i gång under budgetåret 1970/

71. Dagen för ikraftträdandet av de nu föreslagna ändringarna i PRL är be­

roende av vid vilken tidpunkt den löpande produktionen av registerutdrag

kan börja. Det är emellertid inte möjligt att nu avgöra vilken dag detta

kan ske. Det bör därför få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om den

nya lagstiftningens ikraftträdande.

Kungi. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

5. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m. m.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bi­

laga.1

Jag hemställer, att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Ggllensten

1 Bilagan, som är likalydande med det förslag som är fogat vid propositionen, har uteslutits här.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 140 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 22 maj 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet R^egner,

regeringsrådet M^artenius,

justitierådet

B^ernhard,

justitierådet

H^esser.

Enligt lagrådet den 21 maj 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justi ti eärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 10

april 1970 hade Kungl. Maj :t förordnat, att enligt 87 § regeringsformen lag­

rådets utlåtande skulle inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring

i lagen om polisregister m. m.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

assessor Bengt Karle.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1970

21

Utdrag av protokollet över justitieårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Sofiero den 5 juni

1970.

Närvarande:

Statsråden

S^träng, L^ange, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^eijer,

M^oberg, L^idbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändring i lagen (1965: 94) om polisregister m.m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga

förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700315