2

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)

Härigenom förordnas i fråga om rusdrycksförsäljningsförordningen

(1954: 521)1,

dels att 24, 29, 30, 33, 60 och 74 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 6 § 1 mom., 9 § 4 mom., 11 §, 12 § 3 mom., 18 §, 44 § och 63 § 2

mom. ordet ”kontrollstyrelsen” skall bytas ut mot ”riksskatteverket”,

dels att 13, 14, 22, 25, 27, 28, 32, 34—36, 39—41 §§, 42 § 1 mom., 43 och

45 §§, 46 § 2 mom., 47 § 2 och 3 mom., 52 § 2 mom., 53, 57, 61, 62 och 64 §§

skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 42 § 3 inom., av

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

13 §.

Rätt till--------------------—------------- godkänt (detaljhandelsbolag).

Detaljhandelsbolaget må------------------------till utminutering.

Riket skall vara indelat i detalj-

handelsdistrikt, vart och ett under

ledning av en av bolaget utsedd dist-

riktschef.

Till bolaget skall i varje län finnas

anknuten en rådgivande nämnd, som

skall avgiva yttrande i frågor angå­

ende försäljning av rusdrycker enligt

vad nedan sägs.

Närmare bestämmelser------------------------- 6 kap.

14 §.

Detaljhandelsbolaget äger efter hö­

rande av den rådgivande nämnden

besluta angående utminuteringsstäl-

lenas antal och förläggning.

Utminuteringsställe där spritdryc­

ker tillhandahållas må dock ej fin­

nas annorstädes än i stad, köping el­

ler municipalsamhälle med minst

femtusen invånare. 1 2

Detalj handelsbolaget äger efter hö­

rande av länsnykterhetsnämnden be­

sluta angående utminuteringsställe-

nas antal och förläggning.

Utminuteringsställe där spritdryc­

ker tillhandahållas må dock ej fin­

nas annorstädes än i tätort med

minst femtusen invånare.

1 Senaste lydelse av

30 § 1957: 212

74 § 1969: 777.

2 Senaste lydelse 1957: 212.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b år 1970

Intendenten åligger tillika att in­

förskaffa den utredning i övrigt som

finnes erforderlig.

Sedan utredningen slutförts, skall

den i 13 § angivna nämnden höras.

32

Kan det antagas uppkomma behov

av tillfällig utskänkning inom en

kommun under en oktrojperiod eller

del därav, må fullmäktige efter hö­

rande av kommunens nykterhets-

nämnd uppdraga åt kommunalt or­

gan eller åt särskilt utsedda perso­

ner att under nämnda tid i fullmäk­

tiges ställe avgiva yttrande över an­

mälan om tillstånd till tillfällig ut­

skänkning eller göra ansökan om så­

dant tillstånd. Därvid skola fullmäk­

tige även fastställa allmänna grunder

för uppdragets fullgörande.

34

Finnes det vara ur allmän syn­

punkt påkallat, att å någon för tu­

ristväsendet i riket betydelsefull ort

årsutskänkning äger rum på hotell

eller pensionat, må Konungen, än­

dock att sådan utskänkning av­

styrkts av kommunens fullmäktige,

på ansökan av detaljhandelsbolaget

eller ledamot av fullmäktige, med­

dela bolaget tillstånd till utskänk-

ningen (turistutskänkning). Till­

stånd meddelas för oktrojperiod eller

del därav.

Konungen äger------------------------- pri

(Nuvarande lydelse

)

Länsstyrelsen åligger tillika att in­

förskaffa den utredning i övrigt som

finnes erforderlig.

(Föreslagen lydelse)

§■

Kan det antagas uppkomma behov

av tillfällig utskänkning inom en

kommun under en oktrojperiod eller

del därav, må fullmäktige efter hö­

rande av kommunens nykterhets-

nämnd uppdraga åt kommunalt or­

gan eller åt särskilt utsedda personer

att under nämnda tid i fullmäktiges

ställe avgiva yttrande över ansökan

om tillstånd till tillfällig utskänk­

ning. Därvid skola fullmäktige även

fastställa allmänna grunder för upp­

dragets fullgörande.

§.

Finnes det vara ur allmän syn­

punkt påkallat, att å någon för tu­

ristväsendet i riket betydelsefull ort

årsutskänkning äger rum på hotell

eller pensionat, må Konungen, än­

dock att sådan utskänkning av­

styrkts av kommunens fullmäktige,

på ansökan av den som önskar be­

driva utskänkning en, meddela till­

stånd därtill (turistutskänkning).

Tillstånd meddelas för oktrojperiod

eller del därav.

vas erforderliga.

35 §.1

Tillstånd till------------------------- än restaurangvagn.

De i 28, 31 och 32 §§ meddelade

bestämmelserna skola ej äga tillämp­

ning å trafikutskänkning. Har enligt

27 § anmälan gjorts som avser sådan

utskänkning, skall intendenten för

utskänkningsärenden införskaffa

den utredning som finnes erforder-

1 Senaste lydelse 1967: 795.

De i 28, 31 och 32 §§ meddelade

bestämmelserna skola ej äga tillämp­

ning å trafikutskänkning. Har enligt

27 § ansökan gjorts som avser sådan

utskänkning, skall länsstyrelsen in­

förskaffa den utredning som finnes

erforderlig.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970

3 m o m.J Rätt till utskänkning

skall överlåtas på ett för ändamålet

bildat aktiebolag, som godkänts av

Konungen (restaurangbolag), när så

av särskilda skäl finnes påkallat till

främjande av nykterhet eller ord­

ning. Närmare bestämmelser om det­

ta bolag meddelas i 6 kap.

41

Beträffande överlåtelse av rätt till

utskänkning skall, sedan den i 13 §

angivna nämnden hörts, skriftligt av­

tal upprättas.

Är ej fråga om trafikutskänkning,

följer med sådan överlåtelse skyldig­

het för rättighetsinnehavaren att hos

detaljhandelsbolaget inköpa alla för

rörelsen erforderliga rusdrycker.

Överlåtelse av tillstånd till trafikut­

skänkning medför skyldighet att hos

bolaget inköpa sådana rusdrycker,

som äro avsedda för utskänkning på

järnvägståg samt på fartyg och luft­

fartyg vid färd mellan svenska ham­

nar och svenska flygplatser.

42

1 m o in. Har utskänkningsinne-

liavare avlidit, försatts i konkurs el­

ler förklarats omyndig och vill döds­

boet, konkursboet eller förmyndaren

fortsätta rörelsen, skall inom två må­

nader från dödsfallet, första borge-

närssammanträdet eller omyndig­

hetsförklaringen anmälan därom gö­

ras hos detaljhandelsbolaget med

uppgift om föreståndare för rörelsen.

Godkännes föreståndaren av de-

taljhandelsbolaget, må rörelsen fort­

sättas intill utgången av den tid till­

ståndet avser eller den kortare tid

bolaget finner skäl bestämma. Vid

förfall för föreståndaren må i den­

nes ställe rörelsen förestås av en så­

lunda godkänd ersättare. 1 2

1 Senaste lydelse 1957: 212.

2 Senaste lydelse 1963: 221.

(Nuvarande lydelse)

3 mom. Tillstånd till utskänk­

ning skall meddelas ett för ända­

målet bildat aktiebolag, som god­

känts av Konungen (restaurangbo­

lag), när så av särskilda skäl finnes

påkallat till främjande av nykterhet

eller ordning. Närmare bestämmelser

om detta bolag meddelas i 6 kap.

§2

(Föreslagen lydelse)

Rättighetsinnehavaren är skyldig

att hos detaljhandelsbolaget inköpa

alla för rörelsen erforderliga rus­

drycker. Detta gäller dock ej sådana

rusdrycker som äro avsedda för ut­

skänkning på fartyg eller luftfartyg

vid annan färd än färd mellan svens­

ka hamnar och svenska flygplatser.

§•

1 mom. Har rättighetsinnehavare

avlidit, försatts i konkurs eller för­

klarats omyndig och vill dödsboet,

konkursboet eller förmyndaren fort­

sätta rörelsen, skall inom två måna­

der från dödsfallet, första borgenärs-

sammanträdet eller omyndighetsför­

klaringen anmälan därom göras hos

länsstyrelsen med uppgift om före­

ståndare för rörelsen.

Godkännes föreståndaren av läns­

styrelsen, må rörelsen fortsättas in­

till utgången av den tid tillståndet

avser eller den kortare tid länsstyrel­

sen finner skäl bestämma. Vid för­

fall för föreståndaren må i dennes

ställe rörelsen förestås av en sålun­

da godkänd ersättare.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

45 §/

Ombyte av utskänkningsställe må

ske efter medgivande av den myndig­

het som meddelat tillståndet till ut-

skänkningen. över ansökan om så­

dant medgivande skall intendenten

för utskänkningsärenden inhämta

yttranden från dem som blivit hörda

i tillståndsärendet och därefter med

eget utlåtande överlämna handling­

arna till vederbörande tillstånds-

myndighet.

Ombyte av utskänkningsställe må

ske efter medgivande av den myndig­

het som meddelat tillståndet till ut-

skänkningen. över ansökan om så­

dant medgivande skall länsstyrelsen

inhämta yttranden från dem som bli­

vit hörda i tillståndsärendet och där­

efter, om länsstyrelsen icke själv är

tillståndsmyndighet, med eget ytt­

rande överlämna handlingarna till

denna.

Ombyggnad av

med ombyggnaden.

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslo-

kalernas anordnande eller införande

av självservering för rusdrycker må,

om ärendet ej prövas enligt andra

stycket, ske endast efter godkännan­

de av intendenten för utskänknings­

ärenden.

Inrättande av drinkbar eller annan

väsentlig ändring i utskänkningslo-

kalernas anordnande eller införan­

de av självservering för rusdrycker

må, om ärendet ej prövas enligt and­

ra stycket, ske endast efter godkän­

nande av länsstyrelsen.

46 §.

2 in o m.1

2 Spritdrycker må------- —

Föreskrifter angående lägsta pris

å sådan måltid utfärdas av kontroll-

styrelsen. Styrelsen må vidare i mån

av behov utfärda anvisningar till

vägledning vid tillämpningen av be­

stämmelserna i första stycket.

Konungen må medgiva undantag

från stadgandet i första stycket. In­

nan sådant beslut fattas, skola full­

mäktige i kommun, som beröres av

beslutet, genom intendentens för ut­

skänkningsärenden försorg erhålla

tillfälle att yttra sig i frågan. Med­

givande må ej lämnas, om fullmäk­

tige i kommunen förklarat att ut-

skänkning av spritdrycker utan sam­

band med måltid icke bör äga rum

i kommunen. Lämnas medgivande,

utfärdar Konungen de särskilda före­

skrifter i avseende å ulskänkningen

som prövas erforderliga. Medgivan­

det må när som helst återkallas.

--------- med måltid.

Föreskrifter angående lägsta pris

å sådan måltid utfärdas av riksskat-

teverket. Verket må vidare i mån av

behov utfärda anvisningar till väg­

ledning vid tillämpningen av bestäm­

melserna i första stycket.

Konungen må medgiva undantag

från stadgandet i första stycket. In­

nan sådant beslut fattas, skola full­

mäktige i kommun, som beröres av

beslutet, genom länsstyrelsens för­

sorg erhålla tillfälle att yttra sig i

frågan. Medgivande må ej lämnas,

om fullmäktige i kommunen förkla­

rat att utskänkning av spritdrycker

utan samband med måltid icke bör

äga rum i kommunen. Lämnas med­

givande, utfärdar Konungen de sär­

skilda föreskrifter i avseende å ut-

skänkningen som prövas erforder­

liga. Medgivandet må när som helst

återkallas.

1 Senaste lydelse 1966: 223.

' Senaste lydelse 1963: 221.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 18k år 1970

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

stycket sägs, äger länsstyrelsen, efter ket sägs, äger länsstyrelsen, efter den

den utredning som finnes erforderlig, utredning som finnes erforderlig,

lämna medgivande därtill.

lämna medgivande därtill.

Medgivande må------------------------- hava bestämt.

53

Intendenten för utskänknings-

ärenden skall i god tid före varje ok-

trojperiods början lämna fullmäk­

tige i kommunen tillfälle att yttra sig

dels angående den omfattning i vil­

ken enligt fullmäktiges mening rätt

till utskänkning som avses i 33 § bör

överlåtas, dels angående de grunder

enligt vilka medgivande, varom stad­

gas i 47 § 4 inom., Öl § och 52 § 2

mom. tredje stycket, må lämnas. In­

tendenten skall därefter i förekom­

mande fall med eget utlåtande över­

lämna inkomna yttranden till läns­

styrelsen. Länsstyrelsen skall med­

dela polismyndigheterna erforderliga

anvisningar för utövandet av den be­

slutanderätt som på dem ankommer.

57

1 mom. Det åligger--------------------

Tillsyn över utskänkningsbestäm-

melsernas efterlevnad och utskänk-

ningens handhavande i övrigt skall

under länsstyrelsen verkställas av

intendenten för utskänkningsären-

den. Polismyndighet och nykterhets-

nämnd skola underrätta intendenten

rörande förhållanden och iakttagel­

ser som bedömas hava betydelse för

den honom ålagda tillsynen.

2 m o m.1 Den som bedriver ut­

skänkning är skyldig att hålla sådan

bokföring över sin rörelse att erfor­

derlig kontroll av utskänkningen

möjliggöres. Kontrollstyrelsen äger

utfärda närmare föreskrifter härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina han-

delsböcker med tillhörande verifika­

tioner tillgängliga för intendenten

§•

Länsstyrelsen skall i god tid före

varje oktrojperiods början lämna

fullmäktige i kommunen tillfälle att

yttra sig dels angående den omfatt­

ning i vilken enligt fullmäktiges me­

ning tillstånd till sluten utskänkning

bör meddelas, dels angående de grun­

der enligt vilka medgivande, varom

stadgas i 47 § 4 mom., 51 § och 52 §

2 mom. tredje stycket, må lämnas.

Länsstyrelsen skall meddela polis­

myndigheterna erforderliga anvis­

ningar för utövandet av den beslu­

tanderätt som på dem ankommer.

§•

- detaljhandel idkas.

Polismyndighet och nykterhets-

nämnd skola underrätta länsstyrel­

sen rörande förhållanden och iakt­

tagelser som bedömas hava betydelse

för den länsstyrelsen ålagda tillsy­

nen.

Ytterligare föreskrifter om ut­

skänkning meddelas av Konungen

eller myndighet som Konungen be­

stämmer.

2 mom. Den som bedriver ut­

skänkning är skyldig att hålla sådan

bokföring över sin rörelse att erfor­

derlig kontroll av utskänkningen

möjliggöres. Riksskatteverket äger

utfärda närmare föreskrifter härom.

Rörelseidkare som nyss sagts skall

vidare på begäran hålla sina handels-

böcker med tillhörande verifikatio­

ner tillgängliga för länsstyrelsen el-

1 Senaste lydelse 1963: 53.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

2 mom. över beslut rörande ut-

skänkning, som enligt denna förord­

ning meddelats av länsstyrelsen, po­

lismyndighet, detaljhandelsbolag el­

ler intendenten, skall den sistnämnde

föra erforderliga anteckningar. När­

mare föreskrifter härom meddelas av

kontrollstyrelsen.

2 m o m. över beslut rörande ut-

skänkning, som enligt denna förord­

ning meddelats av länsstyrelsen, el­

ler polismyndighet, skall länsstyrel­

sen föra erforderliga anteckningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. I samband med ikraftträdandet

iakttages följande.

1. Anmälan enligt 27 § i dess äldre lydelse skall efter ikraftträdandet be­

handlas som ansökan enligt 27 § i dess nya lydelse. Av detaljhandelsbolaget

eller fullmäktige i kommun hos länsstyrelsen gjord ansökan om tillstånd

till arsutskänkning, vilken vid tiden för ikraftträdandet icke blivit föremål

för avgörande, skall anses gjord av den som enligt 27 § i dess äldre lydelse

gjort anmälan att han vill bedriva utskänkning.

2. Utskänkningstillstånd, som vid ikraftträdandet är överlåtet av detalj­

handelsbolaget, skall anses meddelat den, till vilken tillståndet är överlåtet.

I överlåtelsekontraktet angivna föreskrifter gäller tills vidare, om läns­

styrelsen ej beslutar annat.

3. Har detaljhandelsbolaget före ikraftträdandet enligt 33 § överlåtit rätt

till utskänkning efter utgången av juni 1971, skall den till vilken överlå­

telsen skett anses ha fått rätt till sluten utskänkning.

4. Av detaljhandelsbolaget meddelat godkännande av föreståndare för ut-

skänkningsrörelse och ersättare för denne samt av intendenten för utskänk-

ningsärenden lämnat godkännande för inrättande av drinkbar eller in­

förande av självservering av rusdrycker gäller tills vidare, om länsstyrelsen

ej beslutar annat.

5. Vill någon efter ikraftträdandet anföra besvär över beslut av inten­

denten för utskänkningsärenden äger 61 § i dess äldre lydelse fortfarande

tillämpning.

6. Utan hinder av 14 § andra stycket får utminuteringsställe bibe­

hållas på ort, där sådant ställe var inrättat före utgången av juni 1971.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

Gällande ordning m. m.

År 1954 beslutades en nykterhetsreform som innebar genomgripande änd­

ringar för den fortsatta alkohol- och nykterhetspolitiken. Tyngdpunkten i

den senare lades på positiva åtgärder i form av intensifierad forskning, un­

dervisning och upplysning i nykterhetsfrågor, upprustning av nykterhets-

vården och stimulans i olika former av ungdomsvården.

Beträffande försäljningen av rusdrycker innebar reformen i första hand

att motbokssystemet slopades och ersattes av en i princip fri inköpsrätt för

personer som uppnått myndig ålder. De 41 lokala systembolag, som före

reformens genomförande bedrev detaljhandel med rusdrycker, ersattes med

ett för hela riket gemensamt detaljhandelsbolag med erforderlig distrikts-

organisation, nuvarande Systembolaget AB. Åt detta bolag uppdrogs olika

uppgifter rörande utskänkning av rusdrycker i serveringsrörelser.

Nu antydda ändringar i fråga om rusdrycksförsälj ningen krävde en helt

ny lagstiftning. Förordningen (1937:436) angående försäljning av rus­

drycker ersattes med verkan fr. o. in. den 1 oktober 1955 med den alltjämt

gällande rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:52), Rff. Förordningen

innehåller bestämmelser som reglerar partihandeln med och importen av

rusdrycker, dvs. i huvudsak den verksamhet som bedrivs av Vin och Sprit­

centralen AB, samt detaljhandeln med rusdrycker i form av både utminute-

ring genom Systembolaget AB och utskänkning på restauranger. I förord­

ningen regleras därjämte verksamheten vid det allmänna restaurangbolaget

och dess dotterbolag, dvs. SARA-bolagen.

Beträffande de i detta sammanhang aktuella utskänkningsfrågorna inne­

bar 1954 års Rff inga väsentligare ändringar i vad som redan gällde enligt

1937 års författning. Sålunda bibehölls det s. k. rättighetssystemet för ut-

skänkningen av rusdrycker med länsstyrelsen som tillståndsgivande myn­

dighet. Det nya för riket gemensamma detaljhandelsbolaget avlöste de tidi­

gare lokala systembolagen som bärare av utskänkningsrätterna. Någon rätt

att utskänka rusdrycker tillkom inte riksbolaget, utan i överensstämmelse

med den ordning som gällt sedan år 1946, då de lokala systembolagen från­

togs rätten till egen utskänkning, måste riksbolaget sluta särskilt avtal om

överlåtelse av erhållet tillstånd på den som avsågs skola utöva utskänknings-

rätten. De kontrolluppgifter som tidigare omhänderhafts av systembolagen

och av de av dessa tillsammans med restauratörerna bildade och gemensamt

finansierade s. k. kontrolldelegationerna övertogs av riksbolaget.

Den i enlighet med det anförda beslutade utformningen av rättighets­

systemet och kontrollen av utskänkningsrättigheterna innebar ett avsteg

från vad 1944 års nykterhetskommitté föreslagit i de utredningar som låg

till grund för 1954 års reform. Kommittén förordade en sammanslagning

av de lokala systembolagen till ett riksbolag med särskild distriktsorganisa-

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

inspektören inrapportera förhållanden som kan tyda på brister i skötseln

av viss restaurang. Vid sin sida bör han ha en lokal representation.

De här skisserade förändringarna kan ske inom ramen för systembolags­

organisationen. En motsvarande anordning låter sig emellertid också väl

förena med riksbolagsalternativet. Restauranginspektören kan anknytas till

riksbolagets distriktsorganisation, lämpligen såsom distriktschef. System­

bolagsstyrelserna ersättes därvid med länsvis tillsatta rådgivande nämnder.

Alternativet med riksbolag ställer sig snarast fördelaktigare i nu aktuella

hänseenden. De administrativa och affärsmässiga uppgifterna inom utrninu-

teringsorganet såsom sådant blir färre för en distriktschef än för en system-

bolagsdirektör. Man vinner därigenom vid riksbolagsalternativet större sä­

kerhet för att till posten som restauranginspektör utses personer som är sär­

skilt lämpade för de sociala uppgifterna i fråga om utskänkningen. Vidare

kan de nuvarande systembolagsstyrelserna — vilkas ledamöter i regel utses

till en mindre del av lokala myndigheter och i övrigt av kontrollstyrelsen och

aktieägarna — förändras till ett rent länskommunalt organ. Bl. a. kan nyk-

terhetsvården bli direkt företrädd genom att länsnykterhetsnämnden utser

en ledamot.

I fråga om riksbolagets organisation anförde departementschefen bl. a.

följande.

Riket indelas i försäljningsdistrikt, vart och ett under ledning av en di­

striktschef. Med hänsyn till distriktschefernas arbetsuppgifter beträffande

utskänkningen är det angeläget, att distrikten inte blir alltför stora. Det

synes ändamålsenligt att i princip varje län kommer att utgöra ett försälj­

ningsdistrikt. I fråga om några län med endast ett fåtal utminuteringsställen

och utskänkningsrättigheter, såsom exempelvis Västerbottens och Norrbot­

tens län, kan dock ifrågasättas, huruvida desamma icke bör sammanslås till

ett distrikt. I södra Sverige kan på samma sätt Blekinge län förenas med

något angränsande län.

1954 års särskilda utskott biträdde i sitt av riksdagen godkända betänkan­

de (Särsk. U 1954: 1) propositionsförslagen i dessa delar med endast några

smärre ändringar.

I enlighet med det anförda gäller f. n. följande beträffande utskänkning

av rusdrycker.

Organisation m. m.

Organisatoriskt innebar 1954 års reform att rusdrycksförsäljningen över­

togs av ett riksbolag med egen distriktsorganisation. I enlighet härmed stad­

gas i Rff att riket skall vara indelat i detaljhandelsdistrikt, vart och ett un­

der ledning av en av detaljhandelsbolaget (systembolaget) utsedd distrikts­

chef. I varje län skall vidare finnas en intendent för utskänkningsärenden.

Som intendent skall utses systembolagets distriktschef. Denne företräder

bolaget i fråga om utskänkning av rusdrycker i länet. Vid behov har bolaget

att utse biträdande intendenter.

I varje län skall dessutom finnas en till systembolaget knuten rådgivande

nämnd med uppgift att avge yttrande i frågor angående försäljningen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

17

rusdrycker. Nämnden skall även höras i frågor rörande utskänkningstill-

stånd inom länet. Systembolaget svarar för ersättningen till nämndleda­

möterna och även i övrigt för nämndernas kostnader.

Vid reformens genomförande år 1955 utgjorde varje län ett distrikt och

för varje län tillsattes en distriktschef/intendent. I Gotlands län kombinera­

des dislriktschefsljänsten med tjänsten som butikschef i Visby. Fem bi­

trädande intendenter tillsattes, varav en för Stockholms stad, en för Göte­

borgs och Bohus län, en för Östergötlands län och två för Malmöhus län.

Distriktsorganisationen har därefter ändrats vid skilda tillfällen. I sam­

band med att distriktschefer avgått från sin tjänst har bolaget genom sam­

manslagningar av distrikt strävat efter att förbättra arbetsfördelningen

mellan distrikten. Efter Kungl. Maj ds medgivande, som krävs för sådana

sammanslagningar, har i distriktshänseende sammanslagningar skett av

Blekinge och Kristianstads län, av Hallands och Göteborgs och Bohus län,

av Kronobergs, Kalmar och efter en tid även Jönköpings län, av Stockholms

stad, Stockholms län och Uppsala län samt av Värmlands och Örebro län.

Vidare har Kungl. Maj :t tidigare i dag medgivit sammanslagningar av Väs-

ternorrlands och Jämtlands län samt av Västerbottens och Norrbottens län.

I enlighet härmed kommer det nästa år att finnas 16 distriktschef er/inten­

denter vartill kommer 6 biträdande intendenter.

Rättighetssystemet

För rätt till utskänkning fordras tillstånd, som meddelas systembolaget.

Tillståndet kan avse utskänkning året runt eller årligen under viss tid (års-

utskänkning) eller utskänkning vid enstaka tillfälle eller under enstaka pe­

riod (tillfällig utskänkning). Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen

i det län där utskänkningen skall äga rum. Eftersom bolaget inte självt får

bedriva utskänkning skall tillståndet enligt särskill skriftligt avtal över­

låtas på den som skall utöva utskänkningsrätten. Vissa undantag gäller från

de nämnda allmänna reglerna.

För utskänkning vid enstaka tillfälle till slutet sällskap fordras ej sär­

skilt tillstånd för systembolaget. Detta har att efter prövning i varje särskilt

fall överlåta utskänkningsrätten. För s. k. turistutskänkning gäller att till­

stånd meddelas bolaget av Kungl. Maj :t och i fråga om s. k. trafikutskänk-

ning, dvs. utskänkning till passagerare på tåg, fartyg eller luftfartyg, med­

delas bolaget tillstånd av länsstyrelsen i det län, där järnvägens styrelse,

rederiet eller luftföretaget har sitt säte.

Utskänkningen på restaurangerna har kvantitativt gått tillbaka sedan

motbokssystemet slopades. Medan det under år 1953 i hela riket såldes

5 793 000 liter spritdrycker för utskänkning var motsvarande siffra för år

1969 2 374 000 liter. Av den totala spritförsäljningen under år 1969 utgjorde

försäljningen till utskänkning endast 4,6%. Å andra sidan har utskänk-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 284

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

ningen av vin och starköl ökat kraftigt. Under samma tid steg försäljningen

av vin till restaurangerna från 1 368 000 liter till 3 317 000 liter och medan

det 1956 såldes 3 167 000 liter starköl för utskänkning såldes det 11 279 000

liter år 1969.

I detta sammanhang skall även noteras att antalet restauranger med ut-

skänkningsrättigheter ökat. År 1953 var antalet överlåtna tillstånd till års-

utskänkning av spritdrycker och vin 794 samt av enbart vin 474. År 1969

fanns det 1 439 tillstånd till årsutskänkning av sprit, vin och starköl, 743

vin- och starkölsrättigheter samt 112 tillstånd till årsutskänkning av enbart

starköl.

Intendenternas arbetsuppgifter

Intendentens uppgifter regleras i Rff, i instruktionen (1954: 647) för in­

tendenter för utskänkningsärenden och genom särskilda av kontrollstyrel­

sen meddelade anvisningar. Sammanfattningsvis har intendenten till upp­

gift att verkställa utredning i ärenden om utskänkning av rusdrycker inom

länet samt att där öva tillsyn över utskänkningsbestämmelsernas efterlevnad

och utskänkningens handhavande.

Utredningen i tillståndsärende tillgår så att intendenten inhämtar ytt­

rande från länsnykterhetsnämnden, polismyndigheten och fullmäktige i den

kommun där utskänkningen är avsedd att bedrivas, varvid fullmäktige skall

höra kommunens nykterhetsnämnd, samt därjämte verkställer egen un­

dersökning. I sistnämnda hänseende har särskild vikt lagts vid att inten­

denten skaffar sig personlig kännedom om utskänkningslokalernas lämp­

lighet för ändamålet med hänsyn till belägenhet, inredning och utstyrsel

samt möjligheterna till överblick. Motsvarande gäller vid ombyte av ut-

skänkningsställe. Rådgivande nämnden skall höras efter slutförd utred­

ning. Intendenten är skyldig att inför länsstyrelsen föredra utskänknings­

ärenden och, när bolaget eller intendenten ej har enskild motpart, avge

yttrande i sådant ärende. Han skall därjämte gå rådgivande nämnden till

handa med bl. a. protokollföring.

Den allmänna tillsynsskyldigheten skall intendenten utöva genom kon­

takter med polis- och socialmyndigheter in. fl. och genom besök på utskänk-

ningsställena. Tillsynen skall i första hand avse rörelsens allmänna karak­

tär, men särskild uppmärksamhet skall fästas vid utskänkning i drinkbar

och genom självservering, prissättningen på drycker, bestämmelserna om

tillhandahållande av mat, det alkoholfria dryckessortimentet samt restaura-

törernas bokföring. Intendenten skall själv vidta eller hos länsstyrelsen på­

kalla åtgärder mot den som ej iakttar gällande bestämmelser.

I samråd med rådgivande nämnden skall intendenten verka för att ut­

skänkningen bedrivs enligt gällande bestämmelser samt att ordning, nykter­

het och trevnad råder på utskänkningsställena. Han skall vidare i samråd

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970

andra tjänstemän i bolaget eller till särskilda serviceorgan för fastighets­

förvaltning. Hösten 1969 var distriktschefer vicevärdar för endast en tredje­

del av bolagets fastighetsbestånd.

Utredningen

Allmänna synpunkter på organisationen

Före 1954 års reform hade de lokala systembolagen till uppgift bl. a. att

på ett socialt godtagbart sätt bedriva utskänkning. Denna uppgift övertogs

genom reformen av de allmänna restaurangbolagen. Att man likväl behöll

den gamla ordningen med det nya riksbolaget som bärare av utskänknings-

rättigheterna och samtidigt skapade kombinationen distriktschef/intendent

hade, framhåller APU, sin särskilda förklaring. Främst var denna ordning

dikterad av önskemålet att inom den nya organisationens ram tillgodogöra

sig den sakkunskap på utskänkningsområdet, som de tidigare systembo-

lagsdirektörerna hade. De nya distriktschefsbefattningarna besattes också

huvudsakligen av dessa direktörer.

Utvecklingen på utskänkningsområdet efter 1954 års reform har känne­

tecknats av kraftigt minskad starkspritförsäljning och väsentligt ökad vin-

och starkölsförsäljning. Samtidigt har utskänkningsställena ökat i antal.

Under samma tid har de distriktschefer/intendenter som tidigare varit sy-

stembolagsdirektörer minskat i antal och en personväxling ägt rum inom de

rådgivande nämnderna. Ett flertal av distriktscheferna kommer inom de

närmaste åren att pensioneras. År 1974 kommer endast 10 av de nuvarande

distriktscheferna och biträdande intendenterna att kvarstå i tjänst och av

dessa har bara tre tidigare varit systembolagsdirektörer. De väsentliga skälen

för utskänkningsfrågornas anknytning till systembolaget har därför, kon­

staterar APU, starkt försvagats och kommer att minska ytterligare i tyngd.

Den nuvarande arbetsfördelningen mellan systembolagets huvudkontor,

distriktskontor och butiker, har sin huvudsakliga grund i att bolaget enligt

Rff skall ha en distriktsorganisation för i första hand uppgifter inom ut-

skänkningsområdet. Frågan om denna distriktsorganisation har gjorts till

föremål för särskild utredning. I samråd med kontrollstyrelsen uppdrog

systembolaget åt organisationsdirektören hos statskontoret J.-G. Engman

att behandla frågan. I sitt utlåtande framhöll utredningsmannen bl. a., att

bolagets regionala organisation endast till en del kunnat byggas upp enligt

företagsekonomiska principer. Genom de speciella förhållanden som gäller

för rusdrycksförsäljningen, har organisationen att uppfylla vissa arbets­

uppgifter, vilka påverkat organisationsstrukturen. Framför allt gäller detta

distriktschefernas tillika intendenternas arbetsuppgifter, där en påtvingad

organisationsstruktur direkt kan sägas styra verksamheten. För att utnyttja

den arbetskraft som finns har distriktscheferna dessutom ålagts vissa upp­

22

valtningsförfattningar saknar närmare bestämmelser om vem som har möj­

lighet att genom besvär få ett beslut av länsstyrelsen omprövat i högre in­

stans. Under hänvisning till vissa uttalanden i besvärssakkunnigas betänk­

ande rörande förvaltningsförfarandet (SOU 1964: 27, s. 516) konstaterar

APU att en vidsträckt besvärsrätt i praxis synes gälla i fråga om beslut som

innebär bifall till gjord ansökan. Sålunda har ansetts att besvärsrätt i dessa

fall bör tillkomma inte endast de i saken hörda myndigheterna utan även

bl. a. konkurrenter till den medgivna rörelsen och för övrigt varje kommun­

medlem. När det gäller avslagsbeslut, anses endast sökanden äga besvärs­

rätt. Detta innebär, såvitt gäller av länsstyrelse meddelat beslut om av­

slag på begäran om utskänkningstillstånd för rusdrycker, att endast system­

bolaget — eller i förekommande fall kommunens fullmäktige — kan över­

klaga detta. Den restauratör, som ursprungligen hos intendenten för ut-

skänkningsärenden anhållit att få bedriva utskänkning, har ingen möjlighet

att besvärsvägen erhålla rättelse. Detta framstår som särskilt olyckligt i de

fall, då bolagets företrädare inte har något större intresse i saken eller

t. o. m. intar en avstyrkande attityd.

Ett fall av nu beskriven typ har, framhåller APU, varit föremål för justi­

tieombudsmannens prövning (JO:s ämbetsberättelse 1967, s. 386 ff). Fallet

gällde en restauratör som hos vederbörande intendent anmält önskan att

bedriva årsutskänkning av vin och starköl. Ansökan avsåg utskänkning så­

väl under återstoden av löpande oktrojperiod som under nästkommande

oktrojperiod (den 1 oktober 1965—den 30 september 1969). Sedan system­

bolaget överlämnat ärendet till länsstyrelsen med anhållan om utskänk­

ningstillstånd fann länsstyrelsen ej skäl bifalla framställningen i vad avsåg

den kommande oktrojperioden. Restauratören anförde besvär över beslutet

hos Kungl. Maj :t som emellertid med hänsyn till att klaganden inte hade

rätt att anföra besvär över beslutet fann sig ej kunna ta upp dessa till pröv­

ning.

Med anledning av vad som förevarit fann sig justitieombudsmannen för­

anlåten att göra ett uttalande i fråga om utvidgning av besvärsrätten vid

avslagsbeslut i utskänkningsärende. I uttalandet anfördes bl. a. följande.

Begränsas nu besvärsrätten i angivna fall till sökanden, dvs. till bolaget,

är det tydligt att dylika utskänkningsärenden de facto slutgiltigt avgörs

redan genom avslagsbeslutet i första instans. Man kan ju inte gärna räkna

med att bolaget skall anföra besvär över ett beslut, som överensstämmer

med dess egen uppfattning. Genom denna begränsning av besvärsrätten

eluderas med andra ord i praktiken det rättsskydd som besvärsinstitutet är

avsett att skänka. Förhållandet framstår som så mycket mera otillfreds­

ställande som de ärenden, varom här är fråga, i regel torde vara av starkt

kontroversiell natur och behovet av att kunna få beslutet materiellt om­

prövat följaktligen särskilt framträdande.

Det synes ligga nära till hands att låta besvärsrätt i angivna fall till­

komma jämväl fullmäktige, som ju har att tillgodose kommunmedlemmar­

nas intressen i dessa ärenden och som av lagstiftningen tillagts både obliga­

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

23

torisk yttranderätt och egen initiativrätt i första instans. Emellertid torde

kunna diskuteras om det verkligen alltid är lämpligt — och med avseende

å besvärsinstitutets syfte ändamålsenligt — att fullmäktige agerar som part

i besvärsprocesser av detta slag och i sådan egenskap sålunda har att ingå

i närmare argumentation till förmån t. ex. för bibehållande av viss om­

diskuterad utskänkningsrörelse. Med hänsyn bl. a. härtill synes kunna

ifrågasättas om man inte bör gå ett steg längre och utsträcka besvärsrätten

jämväl till den eller de restauratörer, som i händelse av bifall till ansök­

ningen kan ifrågakomma för överlåtelse av tillståndet. Det är visserligen

riktigt att frågan om restauratörens rätt att bedriva utskänkning inte ar

föremål för prövning i tillståndsärendet; saken gäller ju principiellt endast

bolagets rätt att få ett tillstånd, som senare skall överlåtas. Som regel är

emellertid det sökta tillståndet redan i förväg individualiserat till viss

restauratör, varför ärendet i realiteten gäller jämväl dennes privaträttsliga

intresse. För min del har jag överhuvudtaget svårt att finna något sakligt

skäl som kan tala för att restauratörerna i dessa fall bör uteslutas från be-

svärsrätt, när — enligt vad som synes vara Kungl. Maj :ts praxis — sådan

rätt i fråga om tillståndsbeslut av skilda slag plägar tilläggas affärskonkur-

renter, som helt saknar av lagstiftningen erkänt intresse i tillståndsärendet.

I yttrandet framhölls slutligen att i APU:s uppgift torde ingå att ägna

uppmärksamhet åt ifrågavarande speciallagstiftning, som — om nuvarande

konstruktion i fråga om tillståndsgivningen kommer att bibehållas — borde

kompletteras med särskilda föreskrifter rörande besvärsrätten.

Samanfattningsvis uttalar APU, att de vid Pff:s tillkomst åberopade skä­

len för utskänkningens anknytning till systembolaget har starkt minskat i

styrka. Den då valda ordningen har från flera synpunkter visat sig mindre

lämplig. Systembolagets primära uppgift är att ombesörja utminuteringen

av rusdrycker. Bolaget får inte självt bedriva utskänkning. Det framstår

under sådana omständigheter som onaturligt att bolaget skall meddelas

tillstånd härtill för att sedan enligt föreskrift i lag överlåta tillståndet på

annan. Den kontroll över utskänkningen som erhålls på detta sätt kan upp­

nås med andra och enklare medel. Att bolaget är bärare av utskänknings-

rättigheterna medför dessutom, att den som skall bedriva utskänkningen

inte bär möjlighet alt genom eget agerande få sin anhållan prövad i alla

instanser. Detta är ur rättssäkerhetssynpunkt betänkligt. Det framstår där­

för som angeläget att tillstånd till utskänkning i fortsättningen meddelas

direkt till den, som skall utöva rättigheten.

Konstruktionen med en tjänsteman som handlar delvis under äinbetsan-

svar och delvis som anställd i bolaget valdes uppenbarligen för att nå en så

smidig övergång som möjligt vid sammanslagningen av de dåvarande 41

systembolagen till ett riksbolag, till vilket utskänkningsrättigheterna allt­

jämt skulle vara knutna. Om det tillstånd som krävs för rätt till utskänk­

ning inte längre skall meddelas bolaget, faller det väsentligaste skälet för

att knyta kontrollen över utskänkningen till bolaget bort. Härtill kommer

att det från rationaliseringssynpunkt skulle innebära betydande fördelar

för systembolaget, om det helt befriades från uppgifterna på utskänknings-

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 184 år 1970

området. Bolaget har t. o. m. ifrågasatt, om en distriktsorganisation under

sådana förhållanden skulle vara nödvändig. Men även med en nedskuren

distriktsorganisation skulle bolaget spara in ca 1,9 milj. kr. årligen.

APU:s ställningstaganden och förslag

APU anser, att de anmärkningar som från rättssäkerhetssynpunkt kan

riktas mot gällande ordning är av allvarlig art. Från principiella utgångs­

punkter synes det även egendomligt att systembolaget, som inte självt får

bedriva utskänkning, skall meddelas tillstånd härtill för att sedan enligt före­

skrift i lag överlåta tillståndet på annan. Bolagets distriktsorganisation har

fått sin nuvarande föga rationella utformning främst för att kunna sköta

sina uppgifter på utskänkningsområdet. Ur effektivitetssynpunkt skulle

det innebära betydande fördelar, om denna organisation kunde skäras ned

eller helt avvecklas. En ändring av rättighetssystemets utformning och av

organisationen för utskänkningskontrollen framstår med hänsyn till det an­

förda som ofrånkomlig. Omläggningen bör — för att undvika personal­

administrativa svårigheter och väsentliga fördyringar — genomföras innan

personskifte hinner ske på de distriktschefsposter, där nuvarande befatt­

ningshavare inom kort skall avgå med pension.

Någon ändring i reglerna om hur utskänkningen skall bedrivas åsyftas

inte i detta sammanhang. APU har ännu inte tagit ståndpunkt till denna

fråga. Enligt APU:s mening står det emellertid redan nu. klart att rätten

att bedriva utskänkning av rusdrycker även i framtiden måste göras be­

roende av en tillståndsprövning, liksom att den kommande utskänknings-

lagstiftningen bör innehålla regler som begränsar tillståndsinnehavarens

försäljningsmöjligheter. Behovet av såväl upplysning rörande dessa före­

skrifter som kontroll av bestämmelsernas efterlevnad kommer alltså att

bestå. Inte heller finns anledning att anta att de krav som f. n. ställes på

skötseln av ett utskänkningsställe i fråga om ordning, nykterhet och trevnad

skall sänkas. Med hänsyn främst till att antalet restauranger med utskänk-

ningsrättigheter år från år ökar är det enligt utredningens mening uppen­

bart, att tillsynen över utskänkningen kommer att kräva minst lika stora

insatser från myndigheternas sida i fortsättningen som hittills.

Alkoholärendenas sociala anknytning talar enligt APU för att intenden­

ternas arbetsuppgifter i framtiden lämpligen bör inordnas bland uppgifter­

na för en samordnad regional konsulentverksamhet på det sociala området.

Så länge en sådan konsulentverksamhet inte finns, måste emellertid frågan

lösas på annat sätt. De tänkbara lösningarna är enligt APU att överföra

utskänkningsärendena på länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd eller en sär­

skild fristående regional organisation.

Med hänsyn till den kritik som riktades mot 1944 års nykterhetskom­

mittés förslag att lägga utskänkningskontrollen på länsnykterhetsnämn-

derna och till osäkerheten om dessa nämnders framtida uppgifter har APU,

Kungl. Maj.ts proposition nr 184 år 1970

25

oaktat att skäl kan anföras för en sådan lösning, inte närmare utrett detta

alternativ.

Vad gäller länsstyrelsealternativet synes detta enligt APU kunna genom­

föras antingen på det sättet att den sektion som f. n. handlägger övriga ut-

skänkningsärenden får ta hand om även tillståndsärendena eller också ge­

nom att en tjänsteman med särskild uppgift att handlägga utskänknings-

ärenden beträffande inte endast rusdrycker utan även Öl och alkoholfria

drycker knyts till länsstyrelsen. Med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter

som denne tjänsteman skulle ha, vore det möjligt och önskvärt att för be­

fattningen ställa krav på en social samhällsvetenskaplig inriktning. Dessa

båda länsstyrelsealternativ liksom alternativet med en särskild fristående

regional organisation har för APU:s räkning analyserats och kostnadsbe­

räknats av statskontoret med utgångspunkt från den nuvarande organisa­

tionen.

Intendentgöromålen, varmed i detta sammanhang avses samtliga ärenden

rörande utskänkning som handläggs på distriktskontoren och således även

ansökningar enligt 33 § Rff, motsvarar i de flesta län inte en hel årsarbets­

kraft. Den för beräkningen av personalbehovet i den nya organisationen er­

forderliga bestämningen av arbetstidens fördelning på distriktschefs- och

intendenlgöromål gjordes i statskontorets utredning på så sätt, att inten­

denterna i sex olika län intervjuades om sina arbetsuppgifter. I samband

därmed inhämtades även uppgifter om antalet utskänkningstillstånd, res­

dagar, .restaurangbesök m. m. Intervjuerna bildade sedan underlag för en

enkät som tillställdes övriga intendenter. De på detta sätt erhållna tidsför-

delningarna har bedömts vara så tillförlitliga att de kunnat användas som

utgångsvärden för kostnadsberäkningarna.

Beträffande resultatet av denna del i utredningen skall här endast näm­

nas, att intendentgöromålens andel av arbetstiden varierade mellan 40 och

100 % för intendenterna och de biträdande intendenterna samt mellan 20

och 100 % för biträdespersonalen. Häri ingår inte Gotlands län, för vilket

län redovisats så låga relationstal som 15 % för intendenten och 10 % för

biträdespersonalen.

Alternativet med en särskild regional organisation. Statskontorets utred­

ning beträffande detta alternativ tog sikte på en indelning i sammanhängan­

de men ej alltför vidsträckta distrikt med ett arbetsunderlag i varje distrikt

för minst två intendenter. Genom en sådan dimensionering kan man med

stor säkerhet anta att det ständigt finns en intendent tillgänglig på statio-

neringsorten för besvarande av frågor, handläggning av brådskande ärenden

in. in. En av intendenterna bör vara chef för kontoret. Rekryteringen till

chefstjänsterna kan ske inom organisationen medan tillskottet av biträdan­

de intendenter får ske utifrån. Härigenom vinner man att en på arbetsom­

rådet oerfaren tjänsteman kan instrueras av en i tjänsten äldre intendent.

Den av statskontoret i enlighet härmed utformade organisationen skulle

26

Kungl. Mai ris proposition nr 18i år 1970

bestå av åtta distrikt omfattande lägst två och högst fem län. Ett distrikt,

omfattande Stockholms och Uppsala län, skulle ha tre intendenter, medan

två intendenter skulle finnas i övriga län. För kontorsgöromålen skulle be­

hövas en eller högst två heltidstjänster per distrikt. Totalt skulle organisa­

tionen omfatta 17 intendenter och It kontorstjänster.

Den nu diskuterade organisationsformen har dock, konstaterar APU, av­

görande nackdelar. Den beslutande funktionen i utskänkningsärenden synes

böra vara kvar hos länsstyrelsen. Härigenom uppkommer ett omfattande

kommunikationsbehov mellan länsstyrelsen och den nya intendentorganisa­

tionen. Detta gäller även — dock i något mindre utsträckning — om inten­

denten ges behörighet att själv besluta i vissa ärenden, t. ex. i fråga om till­

fällig utskänkning till slutet sällskap. Det synes även böra undvikas att

skapa alltför stora distrikt som tvingar intendenterna till långa resor och

ger mindre utrymme för den lokala kunskap intendenterna bör ha. Nu an­

märkta förhållanden synes i stort sett kunna undvikas om ärendena knyts

till länsstyrelsen.

Läns stp r ds calt er nät in en. Beträffande alternativen att i en eller annan

form föra över utskänkningsärendena till länsstyrelsen har statskontoret

uttalat hl. a. följande.

Enligt APU :s alternativa förslag kan utskänkningsärendena överföras till

länsstyrelsen på två sätt. Det ena utgår från att länsstyrelsens nuvarande

personalstruktur bibehålls och det andra utgår från att en särskild tjänste­

man, med från övrig länsstyrelsepersonal skiljaktig kompetens, anställs vid

varje länsstyrelse.

Båda förslagen synes enligt statskontorets mening medföra möjligheter

till god kontinuitet vid ärendenas handläggning och en inom länsstyrelsen

samlad och utökad erfarenhet av dessa frågor. Kontinuiteten förbättras ge­

nom ätt normalt samma tjänsteman bereder och föredrar ärendena samt

utför den senare kontrollen av tillståndshavarna. Härigenom vinns även att

en tjänsteman får erfarenhet av ärendenas hela handläggning och upp­

följning.

Det andra alternativet (särskild tjänsteman) innebär i och för sig alt

ärendena koncentreras till en tjänsteman, som erhåller mycket god kunskap

och erfarenhet av dessa ärenden. En sådan lösning torde emellertid i viss

män förhindra en flexibel arbetsfördelning. Vid tjänstemannens bortovaro

från länsstyrelsen finns nämligen inte någon ersättare med samma bak­

grund, som vid behov kan handlägga inkommande ärenden. Det alternativ,

som förutsätter att ärendena skall handläggas av sedvanlig länsstyrelseper­

sonal, medför däremot större möjligheter till smidig arbetsledning. Normalt

svarar nämligen eri tjänsteman på länsstyrelsen för en viss ärendegrupp men

vid förfall för denne finns andra tjänstemän, som kan handlägga ärendena.

Vid den primärt ansvariges bortovaro skulle således enligt det första alter­

nativet alltid finnas möjlighet för allmänheten att få svar på frågor och

normal handläggning kan förekomma.

Personaldimensioneringen erbjuder för båda alternativen vissa svårig­

heter. I fråga om alternativet med en särskild tjänsteman måste beaktas, att

de nuvarande inlendentsgöromålen i flertalet län inte motsvarar en hel års­

28

drycker, kan handläggas av den nye tjänstemännen, kommer det — vid

oförändrad ambitionsnivå — att i vissa län kvarstå en viss överkapacitet.

Enligt detta senare alternativ kan även vissa rekryteringsproblem uppstå,

eftersom samtliga tjänster torde bli likvärdiga. Det erforderliga tillskottet

av ny personal får således normalt sökas utanför organisationen, vilket med­

för att en ny och i ett inledningsskede förhållandevis oerfaren intendent

skall handlägga ärendena.

I enlighet med det anförda skulle alternativ 1 kräva 23 ”intendent-

tjänster”. Därvid har statskontoret räknat med alt två tjänster behövs i

Stockholms län, medan ingen förstärkning skulle behövas i Gotlands eller

Blekinge län. Vidare skulle behov föreligga för eu ökning av kontorspersonal

med 10,5 årstjänster fördelade med 2 på Malmöhus län, 1 på vardera Stock­

holms, Värmlands, Örebro och Kopparbergs län samt 0,5 på vardera Söder­

manlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads,

Älvsborgs, Västmanlands och Gävleborgs län. På övriga län skulle ingen

förstärkning erfordras.

Alternativ 2 skulle kräva 26 ”intendenter”, varav 2 i Stockholms och

Malmöhus län samt en i vart och ett av de övriga länen. I fråga om kontors­

personal skulle detta alternativ kräva samma förstärkning som alternativ 1.

Kostnaderna för alternativ 1 har beräknats till omkring 2,1 milj. kr. i

årlig kostnad jämte en engångskostnad för förtidspensioneringar på om­

kring 680 000 kr. Alternativ 2 har beräknats kosta omkring 2,3 milj. kr.

årligen. Härtill kommer i båda fallen en kostnad på 190 000 kr. årligen för

de rådgivande nämnderna, om dessa skulle bibehållas.

Enligt statskontorets mening är den organisationsform som utgår från

att utskänkningsärendena skall handläggas inom nuvarande personalslruk-

tur den lämpligaste. Detta alternativ ger de bästa möjligheterna till smidig

inordning av dessa ärenden bland länsstyrelsens övriga arbetsuppgifter och

till effektiv arbetsledning samtidigt som kontinuitetskravet tillgodoses bättre

än vid det andra alternativet. APU delar statskontorets uppfattning om de

organisatoriska fördelarna av att lägga nuvarande intendentgöromål på

sektion inom länsstyrelsen, som alltså efter förstärkning av nuvarande per­

sonal skulle handlägga alla ärenden om utskänkning av rusdrycker.

Förslaget har den nackdelen i förhållande till alternativet med en sär­

skild tjänsteman, att önskemålet om eu social eller samhällsvetenskaplig

inriktning hos de tjänstemän som i framtiden skall sköta intendentgöro-

målen, i viss män åsidosätts. APU finner det i och för sig önskvärt att be­

fattningshavarna har en sådan inriktning, men befattningen synes dock

inte kräva sådana kvalifikationer att det skulle vara nödvändigt att i kom­

petensfordringarna ställa ett obligatoriskt krav på akademisk examen. Av

betydelse bör vara att ifrågavarande ärenden kommer att handläggas på all­

män eller i förekommande fall på social sektion inom länsstyrelsen. På

dessa sektioner finns tjänstemän med erfarenhet av tillämpningen av och

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i år 1970

dens yttrande såsom en ren formsak. Utskänkningstillståndet har nämligen

sökts med tanke på viss restaurang och dess innehavares (föreståndares)

lämplighet har tidigare bedömts i samband med den utredning som ligger

till grund för bolagets ansökan. I denna utredning har jämväl de ovan nämn­

da myndigheterna medverkat.

Däremot synes nämndens rådgivande funktion gentemot intendenten i

vad avser vidtagande av åtgärd mot försumlig restauratör f. n. icke inne­

bära ”dubbelhandläggning” på samma sätt som konstateras här ovan. I

dessa frågor åligger det intendenten att höra nämnden innan denne fattar

beslut eller överlämnar ärendet till länsstyrelse för åtgärd, över intendentens

beslut kan besvär anföras hos länsstyrelsen. Denna bestämmelse och det

faktum att ett intimt samarbete i dessa frågor helt naturligt måste ske mel­

lan intendenten och de lokala polis- och nykterhetsmyndigheterna synes tala

för att även i dessa frågor samhällets såväl som den enskildes intressen blir

beaktade. Genom att föreskriva skyldighet för intendent att för yttrande

överlämna utredning enligt 12 § instruktionen till berörda myndigheter

kommer rådgivande nämndens uppgifter även i dessa frågor att kunna full­

göras i annan ordning. Det har under utredningen framkommit att de kom­

munala myndigheternas remissbehandling kräver mycket lång tid, vilket

förhållande skulle motivera rådgivande nämndens medverkan vid behand­

ling av här ifrågavarande ärenden. En snabbhandläggning av sådana spe­

ciella ärenden måste dock kunna komina till stånd även på kommunal nivå.

Nämndens uppgifter i ärenden angående utminuteringsstäljenas antal och

förläggning kan dels betraktas som en regional bedömning ur nykterhets-

vårdande och social synpunkt. Kompetens i dessa frågor företräds av läns-

nykterhetsnämnd och länsstyrelse (planeringsfråga) och rådgivande nämn­

dens medverkan vid handläggningen av sådana ärenden kan endast grunda

sig på vad som framkommer vid utredningar av dessa myndigheter. Even­

tuella lokala (kommunala) synpunkter måste förutsättas bli företrädda vid

dessa myndigheters utredningar.

Som framgår av det ovan anförda synes ur de organisatoriska synpunkter

utredningsmannen har att företräda övervägande skäl tala för att rådgivan­

de nämndernas verksamhet kan avvecklas. De uppgifter som enligt rus-

drycksförsäljningsförordningen skall handhas av dessa nämnder kan, i den

mån så ej redan sker, överföras till samhällets ordinarie tillsyns- och kon­

trollorgan utan att inkräkta på individens säkerhet och samhällets ansvar

och intresse. Rådgivande nämndens sammansättning utgör för övrigt i och

för sig endast en representation av denna ordinarie samhällsapparat och

nämndens initiativmöjlighet kan likaväl fullgöras genom resp. myndigheter.

För egen del konstaterar APU att den rådgivande nämnden har sin främsta

betydelse som stöd för intendenten i dennes verksamhet. Detta har särskild

betydelse i nuvarande organisationsform, då intendenten annars skulle få

göra sin bedömning helt ensam. Nämnden är knuten till och bekostas av

systembolaget. Om handläggningen av ärendena övertas av tjänstemän på

länsstyrelsen, vars arbetsform bygger på samråd mellan olika befattnings­

havare, bortfaller ett viktigt skäl för nämndens existens. I den verkställda

utredningen har även andra skäl anförts för en avveckling av de rådgivande

nämnderna. Det är därför APU:s uppfattning att, under förutsättning att

utredningsförslagen i övrigt genomförs, den rådgivande nämnden inte be­

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 184- år 1970

Med restaur atören som bärare av utskänkningsrätten följer vidare enligt

APU, att det saknas anledning att behålla möjligheten för fullmäktige i

kommun att — om systembolaget ej söker — göra ansökan om utskänk-

ningstillstånd. Bestämmelserna härom i 29 § Rff föreslås därför slopade.

Om rättighetsinnebavaren överlåter sin rörelse på annan gäller f. n., att

systembolaget prövar om rätten till utskänkning kan överlåtas. Särskild be­

stämmelse härom saknas i Rff. APU föreslår, att det i 42 § intas bestäm­

melser om att länsstyrelsen har att pröva, huruvida den nye rörelseinneha­

varen uppfyller de för utskänkningstillstånd uppställda kraven.

APU :s förslag innebär att länsstyrelserna i allt väsentligt tar över de upp­

gifter som nu ankommer på intendenterna enligt den instruktion som gäller

för dem. Kontrollstyrelsen har därjämte givits befogenhet att meddela all­

männa anvisningar beträffande intendenternas verksamhet. Vad APU före­

slår syftar inte till att åstadkomma någon saklig ändring i hur tillsynen över

utskänkningen skall bedrivas. Den närmare regleringen av hur tillsynsverk­

samheten m. m. skall utformas bör enligt APU alltjämt ske i författning

som beslutas av Kungl. Maj :t ensam. I enlighet härmed föreslås att i 57 §

1 mom. tredje stycket Rff intas bestämmelser om att föreskrifter rörande

utskänkningen som erfordras utöver förordningen, skall meddelas av Kungl.

Maj :t. I den tidigare omnämnda utskänkningskungörelsen har intagits så­

dana bestämmelser i nära överensstämmelse med bestämmelserna i instruk­

tionen för intendenterna.

Enligt APU bör varken i Rff eller nämnda kungörelse anges att någon

viss kategori befattningshavare skall handlägga tillsynsärendena. Det an­

kommer på länsstyrelsen att besluta härom. Generellt synes det emellertid

lämpligt att den tjänsteman som i länsstyrelsen är föredragande i ärende

om utskänkningstillstånd också blir den som på länsstyrelsens vägnar in­

spekterar utskänkningsställena. Föranleder vad som förekommit vid så­

dant besök ingripande enligt 43 § Rff, skall tjänstemannen anmäla miss­

förhållandena till länsstyrelsen. Att han därefter inte skall delta i ärendets

handläggning följer av jävsbestämmelserna i 37 § länsstyrelseinstruktionen.

Påkallar utredningen endast påpekande eller erinran enligt 9 § utskänk­

ningskungörelsen bör den som utfört utredning ensam kunna fatta beslut

på länsstyrelsens vägnar.

Föreskriften i 64 § 1 mom. fjärde stycket Rff att polismyndigheten i orten

och kommunens nykterhetsnämnd skall underrättas, då tillstånd till ut­

skänkning till slutet sällskap meddelats, anser APU kunna utgå. Enligt vad

statskontoret anfört föranleder sådana underrättelser praktiskt taget aldrig

någon kontroll. Det torde även vara vanligt, tillägger APU, att underrättel­

sen kommer fram först efter det tillställningen ägt rum. Däremot måste

systembolaget hållas underrättat om, vilka som erhåller tillstånd, vilka eller

vilket slag av rusdrycker tillståndet avser samt om tillstånd återkallas eller

34

Knngl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

en enkel författningsändring utan den föreslagna genomgripande omorga­

nisationen. Föreningen hänvisar i detta sammanhang till det i det föregående

redovisade yttrandet av justitieombudsmannen.

Även länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att det nuvarande syste­

met har fungerat bra och väl kan försvaras. Några påtagliga brister kan ej

åberopas och den påtalade bristande besvärsrätten kan undanröjas på ett

enkelt sätt. Därför synes det enligt länsstyrelsen vara systembolagets ra-

tionaliseringsönskemål som är det främsta motivet för den föreslagna om­

organisationen. Länsstyrelsen anser sig inte kunna bedöma om rationali-

seringsfrågan är av sådan art att omläggningen erfordras, men har å andra

sidan ej anledning ifrågasätta att den frågan kan motivera åtgärderna. Med

hänsyn härtill motsätter sig länsstyrelsen inte omorganisationen.

Liknande synpunkter på besvärsfrågan framförs av länsstyrelsen i Hal­

lands län som dessutom ej anser omorganisationen motiverad från samhälls­

ekonomisk synpunkt med hänsyn till att den blir mer kostnadskrävande.

Sveriges centrala restaurangaktiebolag framhåller, att den bristande be­

svärsrätten i praktiken sällan medför komplikationer. Frågan har betydelse

inför ny oktrojperiod. I flertalet under perioden aktualiserade frågor om

ändringar av utskänkningsrättigheter kan restaur atören själv uppträda och

har då också besvärsrätt. Sett enbart från restaurangbolagets synpunkter är

den föreslagna delreformen inte påkallad, men bolaget ifrågasätter dock inte

APU:s bedömning att personalekonomiska och -organisatoriska skäl utgör

motiv härför.

I övrigt har förslagen beträffande omläggningen av rättighetssystemet bi­

trätts eller lämnats utan erinran, från den givna förutsättningen att utskänk-

ning av rusdrycker även i framtiden skall bygga på ett system med till-

ståndsrättigheter.

I organisationsfrågan ansluter man sig allmänt till förslaget, att handlägg­

ningen av utskänkningsärenden och kontrollen helt läggs på länsstyrelserna.

Flertalet remissinstanser biträder också det av APU förordade alternativet

att lägga uppgifterna på allmän eller social sektion inom länsstyrelsen. Läns­

styrelsen i Jämtlands län förordar denna lösning intill dess frågan om en

samordnad regional konsulentverksamhet på det sociala området fått sin

lösning, då uppgifterna bör överföras på den verksamheten. Denna lösning

har framförts även av några andra remissinstanser, bl. a. av Nykterhets­

rörelsernas landsförbund som särskilt framhåller att de ekonomiska och

kommersiella synpunkterna på utskänkningen måste underordnas de so­

ciala. Socialstyrelsen, som också tillmäter de sociala aspekterna på utskänk­

ningen stor vikt, anser dock att en social konsulentverksamhet huvudsak­

ligen bör ägna sig åt annat än kontrollverksamhet.

I några fall ställer man sig mera avvisande till APU:s förslag i organisa­

tionsfrågan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län liksom av länsstyrelsen

hörda myndigheter anser det olämpligt att på länsstyrelsen flytta över kon-

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

tion för utskänkningskontrollen i och för sig skulle vara att föredra, men

finner förslaget godtagbart. Det medför dock praktiska problem. Uppgiften

kräver särskilda personliga kvalifikationer och den kan inte inordnas i läns­

styrelsernas arbetsmönster. Arbetet blir till stor del förlagt utanför kansli­

orten och på annars arbetsfri tid. Detta medför problem i tjänste- och av-

löningshänseende. Dessa frågor måste enligt länsstyrelsens mening först

lösas.

Länsstyrelsen i Hallands län förordar det av APU avvisade länsstyrelse­

alternativet med en särskild för utskänkningsärendena anställd tjänsteman.

Denna lösning erbjuder möjlighet att för uppgiften anställa person med

social och samhällsekonomisk inriktning. Den öppnar dessutom möjlig­

heten att utnyttja de nuvarande intendenternas och biträdande intenden­

ternas erfarenheter. Länsstyrelsen finner det angeläget att denna expertis

tillvaratas inte minst under ett övergångsskede.

Kontrollstyrelsen ansluter sig till förslaget att utskänkningsfrågorna läggs

på allmän eller social sektion. Med hänsyn till kravet på personlig känne­

dom om utskänkningsverksamheterna torde uppgiften få koncentreras på

viss tjänsteman. Därmed skapas förutsättning för att för uppgiften utse per­

son med social och samhällsvetenskaplig utbildning och inriktning vilket

styrelsen finner vara av stort värde.

Systembolaget tillstyrker förslaget. Ett genomförande av omorganisa­

tionen vid halvårsskiftet 1971 är lämpligt med hänsyn till personalförhål­

landena inom den nuvarande distriktsorganisationen och till den omorga­

nisation som då sker av länsstyrelserna. Sker ej den här aktuella omorga­

nisationen vid nämnda tidpunkt måste ett flertal nya distriktschefer/in-

tendenter tillsättas och bolaget måste för framtiden arbeta med en dubbel

distriktsorganisation, dels den som krävs för uppgifterna på utskänknings-

området dels den som byggts upp för handledning och kontroll av butiks-

verksamheten genom bolagets butiksinspektörer och konsulenter. Bolaget

framhåller vidare, att endast en del av nuvarande distriktschefer/intenden-

ter kan beredas tjänster i sistnämnda organisation. De återståendes erfaren­

heter bör las till vara av länsstyrelserna. Skulle anställning hos länsstyrelsen

innebära placering i lägre tjänst än den nuvarande, är bolaget berett att

tillskjuta mellanskillnaden i lön. Även de kontorister som ej kan sysselsättas

av bolaget bör utnyttjas av länsstyrelserna och bolaget kommer att med­

verka till att denna personal får nya anställningar med minst oförändrade

löner.

Även i andra än nu återgivna remissyttranden har man framhållit vär­

det att på ett eller annat sätt utnyttja de erfarenheter som de nuvarande di-

striktscheferna/intendenterna besitter. Från länsstyrelsernas sida har man

dessutom genomgående för en anslutning till APU:s organisationsförslag

understrukit behovet av personalförstärkning för de nya arbetsuppgifterna.

I kompetensfrågan har man i ett flertal fall, vilket också framgått av den

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 18i år 1970

Utöver vad nu anförts har man vid remissbehandlingen framfört syn­

punkter även på förfåttningsfårslagen. Vad gäller Rff har flera remissinstan­

ser uppmärksammat bestämmelserna i 14 § andra stycket, om att utminute-

ringsställe endast får inrättas i stad, köping eller municipalsamhälle med

minst 5 000 invånare. Ändring bör ske så att en anpassning sker till den nya

kommunlagstiftningen.

Benämningen sluten utskänkning för sådan som äger rum vid enstaka

tillfälle till slutet sällskap (25 § c) finner man allmänt välfunnen. Sveriges

centrala restaurangbolag förordar dock benämningen tillfällig sluten ut­

skänkning för att därmed skilja denna form av sluten utskänkning från an­

nan sådan utskänkning. Skall möjligheten till sluten utskänkning inom

militär mäss och inom nöjes- eller idrottsplats kvarstå, måste enligt kon-

trollstyrelsen i 36 § göras undantag för utskänkning enligt 25 § c.

Vidare har framförts, att ansökan om utskänkningstillstånd bör innehålla

alla för tillståndsbedömningen relevanta uppgifter och att tillståndsbeviset

hör innehålla uppgifter om utskänkningslokaler och alla andra i nuvaran­

de överlåtelsekontraktet intagna uppgifter. Detta kräver kompletteringar

av 27 och 39 §§. Med hänsyn till detta behov av ytterligare uppgifter för­

ordar kontrollstyrelsen, att det i Rff i stället för en fullständig reglering av

uppgiftsskyldigheten endast anges att ansökan skall göras och tillstånd skall

meddelas på blankett enligt centralt fastställt formulär.

Härjämte har framförts, att byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd bör

höras beträffande utskänkningslokalernas tekniska och sanitära standard

(28 §), att bestämmelser bör tas in om ersättare för tillståndsinnehavaren

(40 §), att kompletterande bestämmelser krävs beträffande utskänkning

vid överlåtelse på ny innehavare varvid även krav framförts om anmälnings­

skyldighet beträffande överlåtelse (42 §), att länsnykterhetsnämnden bör

höras rörande utskänkning efter kl. 22 (47 §) och beträffande utskänk­

ning i samband med anordnande av föreställning eller underhållning (52 §),

att nämnden bör underrätta länsstyrelsen om gjorda iakttagelser (57 §)

och erhålla besked om tillstånd som polismyndigheten meddelat (64 §).

Kontrollstyrelsen anser dessutom, att nuvarande bestämmelser i 64 § 2

mom. om skyldighet att föra anteckningar om beslut i utskänkningsären-

den bör bibehållas i avvaktan på den slutliga regleringen på utskänknings-

området. Styrelsen pekar vidare på behov av vissa kompletteringar av ikraft­

trädandebestämmelserna. Slutligen har ett flertal remissinstanser vänt sig

mot att en expeditionsavgift om 20 kr. enligt förslaget skulle utgå för nu

inte avgiftsbelagda tillstånd till sluten utskänkning. Man anser att någon

avgiftsbeläggning inte bör förekomma och förordar en ändring av expedi-

tionskungörelsen (1964: 618) i enlighet härmed.

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 184- år 1970

men. Den har fungerat tillfredsställande. Omläggningen är betingad av

andra skäl. Systembolaget bör frikopplas från dess uppgifter med utskänk-

ningen av rusdrycker och från den utgångspunkten framstår det som na­

turligt att utskänkningsfrågorna helt läggs på den nu tillståndsgivande myn­

digheten, dvs. länsstyrelsen. Genom att därvid restauratören själv blir bärare

av utskänkningsrättigheten undanröjs eu nu i vissa fall bristande besvärs-

rätt. Detta finner jag särskilt betydelsefullt.

Efter samråd med chefen för civildepartementet förordar jag således den

av APU föreslagna omläggningen varigenom länsstyrelsen tar över även de

uppgifter avseende utskänkningen inklusive kontrollen därav som nu åvilar

systembolaget. Att lägga kontrolluppgifterna på annat organ finner jag

mindre välbetänkt från organisationssynpunkt, även om dessa uppgifter kan

sägas i viss mån vara av annat slag än som länsstyrelserna nu sysslar med.

Genom att samla alla uppgifterna på utskänkningsområdet hos länsstyrelsen

bör det skapas de bästa förutsättningarna för en rationellt bedriven verk­

samhet. Omläggningen bör genomföras med verkan fr. o. in. den 1 juli 1971

men hänsyn både till den partiella omorganisation av länsstyrelserna som

då sker och till personalsituationen inom systembolagets distriktsorganisa-

tion. Vid beslut härom av årets höstriksdag ges erforderlig tid för de med

omläggningen förenade praktiska åtgärderna.

.lag skall här inte närmare gå in på de med omorganisationen samman­

hängande personalfrågorna. Uppenbart är att den kräver .vissa personalför­

stärkningar för länsstyrelsernas del samtidigt som den ger möjlighet för

systembolaget att skära ner sin fältorganisation, eftersom denna kan an­

passas med hänsyn enbart till bolagets utminutering av rusdrycker. Läns­

styrelsernas personalfrågor ämnar chefen för civildepartementet ta upp i

1971 års statsverksproposition.

Förslaget att de rådgivande nämnderna avvecklas samtidigt med omlägg­

ningens genomförande finner jag följdriktigt och jag biträder även förslaget

att länsnykterhetsnämnderna då träder till som remissinstans i frågor som

gäller inrättande av nya utminuteringsställen.

Några remissinstanser har framfört önskemål om ett slopande av oktroj-

systemet eller eu förlängning av oktrojperioderna samtidigt med den nu

behandlade omläggningen. Jag ställer mig tveksam till dessa önskemål

eftersom jag förutsätter att oktroj systemet är ett spörsmål som APU kom­

mer att behandla. Ett ställningstagande till oktroj frågorna bör därför en­

ligt min mening anstå till dess utredningens förslag framlagts.

Vid remissbehandlingen har även framförts vissa förslag till ändringar

i utredningens författningsförslag. Jag har härvidlag tagit fasta på påpekan­

dena om att ansökan om utskänkningstillstånd bör innehålla alla för be­

dömningen relevanta fakta och att tillståndsbeviset bör innehålla i princip

alla de uppgifter som nuvarande överlåtelsekontrakt innehåller. I stället

för en komplettering med härav betingad ytterligare uppgiftskyldighet i Rff

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1970

Bilaga

APU:

s

förslag till utskänkningskungörelse

1 §

Länsstyrelsen skall, i enlighet med föreskrifter i rusdrycksförsäljnings-

förordningen och denna kungörelse, öva tillsyn över utskänkningsbestäm-

melsernas efterlevnad och utskänkningens handhavande i övrigt.

Att länsstyrelsen i vissa fall kan taga befattning med ärenden om utskänk-

ning av rusdrycker utom länet framgår av bestämmelserna angående tra-

fikutskänkning i 35 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Kontrollstyrelsen äger meddela allmänna anvisningar rörande tillsynen.

2 § .

Länsstyrelsen skall äga kännedom om nykterhetsförhållandena i länet

samt om där belägna restauranger, hotell, pensionat, allmänna samlings­

lokaler, festvåningar och därmed jämförliga lokaler.

3 §

Länsstyrelsen skall verka för att utskänkningen av rusdrycker inom länet

bedrives i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter samt att

ordning, nykterhet och trevnad råder på utskänkningsställen för sådana

drycker. Länsstyrelsen bör härvid samarbeta med polismyndigheter samt

nykterhets- och barnavårdsnämnder liksom andra myndigheter och samman­

slutningar med uppgifter, som berör detta område.

4 §

Vid utredning i ärende angående tillstånd till utskänkning av rusdrycker

skall länsstyrelsen göra sig underrättad om utskänkningslokalernas beskaf­

fenhet. Den som bereder ärendet i länsstyrelsen bör skaffa sig personlig

kännedom om lokalerna och undersöka huruvida de med hänsyn till be­

lägenhet, inredning och utstyrsel samt möjligheterna till överblick är lämp­

liga för ändamålet.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas lokaler, där utskänkning av rus­

drycker i drinkbar eller genom självservering förekommer.

5 §

Den kontroll över utskänkningsställen för rusdrycker som åvilar länssty­

relsen bör i första hand avse rörelsens allmänna karaktär. Länsstyrelsen

skall därvid pröva huruvida utskänkningsrörelse uppfyller de särskilda krav

som med hänsyn till nykterhet, ordning och trevnad bör uppställas på sådan

rörelse. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas utskänkning, som be­

drives i drinkbar eller genom självservering.

Länsstyrelsen skall skaffa sig kännedom om utskänkningsställenas sköt­

sel och därvid särskilt kontrollera efterlevnaden av 41 a och 46 §§ samt

57 § 2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen.

44

Den som å länsstyrelsens vägnar företar inspektion av utskänkningsställe

är berättigad till skälig ersättning för mat och dryck, som han beställt och

förtärt i samband med inspektionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18i år 1970

13

§

Denna kungörelse träder i kraft den

, då instruktionen

(1954: 647) för intendenter för utskänkningsärenden skall upphöra att gälla.

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 700580