Prop. 1970:19

('med förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att av\xad lägga vittnesmål m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

1

Nr 19

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

befrielse för utländsk konsul från skyldighet att av­ lägga vittnesmål m. m.; given Stockholms slott den 23 januari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riks­ dagen att antaga härvid fogade förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål in. m.

GUSTAF ADOLF

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en särskild lag om befrielse för ut­ ländsk konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål m. m. Den föreslagna lagen innebär i huvudsak en anpassning av äldre lagstiftning till numera gällande allmänna folkrättsliga grundsatser.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 19

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

Förslag

till

Lag

om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga

vittnesmål m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1

§

Lönad konsul, som är anställd i främmande stats tjänst här i riket och

som icke är svensk medborgare, är ej skyldig att avlägga vittnesmål.

2

§

Vittnesförhör som hålles med konsul som avses i 1 § får äga rum i hans

bostad eller i konsulatets lokaler.

Skriftlig vittnesberättelse av sådan konsul får åberopas.

3 §

Den som är anställd vid lönat konsulat här i riket får vid vittnesförhör

vägra att yttra sig angående omständighet som har samband med hans

tjänsteutövning. Han är ej heller skyldig att för rätten förete skriftlig hand­

ling som har sådant samband.

Första stycket äger motsvarande tillämpning beträffande olönad konsul.

4 §

Innehåller avtal, som Sverige ingått med främmande stat, i fråga om vitt­

nesmål av den som är anställd vid konsulat här i riket eller av sådan med­

lem av hans familj som bor hos honom bestämmelser om mer vittgående

förmåner än som anges i 1—3 §§, gäller avtalets bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

Genom lagen upphäves lagen (1911: 2 s. 1) om vissa lättnader för utländsk

konsul i fråga om vittnesmåls avläggande.

Kungi. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 december 1969.

Närvarande:

Statsministern

Palme,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter ge­ mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning angående befrielse för utländsk konsul från skgldighet att avlägga vittnes­ mål m. m. och anför.

1. Inledning

Efter förhandlingar mellan Sverige och Sovjetunionen undertecknades en konsularkonvention mellan de båda länderna i Moskva den 30 novem­ ber 1967. Konventionen har därefter godkänts av riksdagen (prop. 1968: 28, UU 8, rskr 298). Sedan ratifikationsinstrumenten utväxlats, har konven­ tionen trätt i kraft den 10 augusti 1968. I konventionen ges bl. a. bestäm­ melser om befrielse för konsul från skyldighet att avlägga vittnesmål. I propositionen förutskickades med anledning därav att viss lagändring tor­ de bli ofrånkomlig i samband med en eventuell svensk-sovjetisk överens­ kommelse om ömsesidigt öppnande av konsulat. Det framhölls också att de nämnda bestämmelserna ansluter sig till motsvarande regler i den kon­ vention om konsulära förbindelser, som utarbetades vid 1963 års interna­ tionella konferens i Wien, och att en lagändring — oberoende av om ett svensk-sovjetiskt avtal kominer till stånd — syntes böra övervägas för att uppnå bättre överensstämmelse med Wienkonventionen.

2. Nuvarande förhållanden m. m.

Särskilda bestämmelser angående vittnesmål av utländsk konsul finns i lagen (1911:2 s. 1) angående viss lättnad för utländsk konsul i fråga om vittnesmåls avläggande. Enligt lagen kan Kungl. Maj:t under förutsätt­ ning av ömsesidighet förordna, att konsul, som är anställd här i riket i

lf

Bihang till riksdagens protokoll 1070. 1 saml. Nr

19

4

främmande stats tjänst och som är undersåte i den främmande staten,

skall vara befriad från skyldighet att inställa sig inför domstol som vittne

i mål vari fråga inte är om ansvar för brottslig gärning eller efterforsk­

ning av brott. Har i fall då sådant förordnande har meddelats konsul vars

vittnesmål påkallats förklarat sig förhindrad att komma till rätten, får

rätten antingen höra konsuln i hans ämbetslokal eller bostad eller, om

parterna i målet medger det, förelägga konsuln att till rätten inkomma

med skriftligt vittnesmål. Enligt kungörelserna 1911:11 s. 1 och 1958:606

äger lagen tillämpning på vissa konsuler i tjänst hos Amerikas Förenta

Stater och Frankrike. Kungörelserna har utfärdats med anledning av sär­

skilda konsularkonventioner med dessa länder.

I den mån författningsbestämmelser på området saknas har svenska

myndigheter att vid sina ställningstaganden i hithörande frågor tillämpa

internationell rätt och sedvänja.

1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser ger i art. 44 regler

angående vittnesmål av utländsk konsul m. m. Enligt 1 mom. kan kon­

sulatmedlem föreläggas att avlägga vittnesmål i mål inför judiciell eller

administrativ myndighet. Konsulattjänsteman eller medlem av tjänste­

personalen får inte vägra att avlägga vittnesmål utom i fall som avses i

3 mom. i artikeln. Om konsul vägrar att vittna, får tvångsmedel eller andra

påföljder inte tillgripas mot honom.

I 2 mom. föreskrivs att myndighet som begär vittnesmål skall undvika

att hindra konsul i hans tjänsteutövning. Myndigheten kan ta upp vitt­

nesmålet i hans bostad eller på konsulatet eller godta skriftlig vittnesberät-

telse från honom i de fall detta är möjligt.

Enligt 3 mom. är konsulatmedlem inte skyldig att vittna rörande något

som har samband med hans tjänsteutövning och inte heller att förete

skrivelse eller annan officiell handling som har sådant samband. Han får

också vägra att som sakkunnig uttala sig om den sändande statens interna

rätt.

I art. 1 finns definitioner av bl. a. begreppen konsulatmedlem och kon­

sulattjänsteman. Med konsulatmedlem förstås konsul, konsulattjänsteman

och medlem av tjänstepersonalen. Som konsulattjänsteman anses den som

utför administrativ eller teknisk uppgift vid konsulat. Enligt art. 58 är

bestämmelserna i art. 44 mom. 3 tillämpliga även på olönad konsul (hono-

rärkonsul).

I art. 71 ges särskilda bestämmelser för den som är medborgare eller vid

tillträdet stadigvarande bosatt i den mottagande staten. Är han konsul åt­

njuter han endast de i art. 44 mom. 3 angivna förmånerna. Är han annan

konsulatmedlem åtnjuter han privilegier m. m. endast i den utsträckning

den mottagande staten medger det.

Wienkonventionen utarbetades vid 1963 års internationella konferens i

Wien på grundval av ett förslag av Förenta Nationernas kommission för

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

5

internationell rätt. Den har undertecknats av ett stort antal stater, där­ ibland Sverige, men har ratificerats endast av jämförelsevis få stater. För Sveriges del är ratifikationen inte aktuell f. n.

I den svensk-sovjetiska konventionen finns bestämmelser om vittnes­ mål m. m. i art. 19. Bestämmelserna ansluter sig i huvudsak till reglering­ en i Wienkonventionen. Det finns emellertid särskilda bestämmelser som saknar motsvarighet i Wienkonventionen. Bl. a. föreskrivs i art. 19 mom. 6 att bestämmelserna i artikeln i tillämpliga delar skall gälla även medlem av konsuls eller konsulattjänstemans familj som bor hos honom, förutsatt att familjemedlemmen inte är medborgare i den mottagande staten. Enligt art. 1 förstås med konsulattjänsteman här även den som tillhör konsula­ tets betjäning. I art. 1 sägs vidare bl. a. att uttrycket konsul i konventionen innefattar även den som tjänstgör vid konsulat för att utbildas i den kon­ sulära tjänsten.

Även med Storbritannien finns en konsularkonvention som innehåller särskilda bestämmelser om vittnesplikt för konsul. Vid sidan härav finns vissa bilaterala överenskommelser med klausuler om mest-gynnad-nations- behandling som berör frågor om konsuls immunitet och privilegier.

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1970

3. Departementschefen

Som jag har nämnt tidigare finns vissa bestämmelser om vittnesmål av utländsk konsul i lagen (1911: 2 s. 1) angående vissa lättnader för utländsk konsul i fråga om vittnesmåls avläggande. Enligt denna lag kan Kungl. Maj :t under förutsättning av ömsesidighet i vissa fall bl. a. befria utländsk konsul från skyldighet att inställa sig som vittne inför domstol. Särskilda förordnanden med stöd av lagen har meddelats efter överenskommelser med Amerikas Förenta Stater och Frankrike. När det gäller vittnesmål av konsuler från andra stater har domstolarna att tillämpa internationell rätt och sedvänja.

Enligt min mening talar praktiska skäl för att 1911 års lag nu ersätts med en lag av generell räckvidd. Det synes inte tillfredsställande att dom­ stolarna, när fråga om att höra en utländsk konsul aktualiseras, i regel skall vara hänvisade till att tillämpa inte lagfästa principer. Wienkonven­ tionen om konsulära förbindelser innehåller, som jag redan har nämnt, en utförlig reglering av denna fråga. Denna reglering torde som framhölls i prop. 1968:28 få anses motsvara en ganska allmänt godtagen uppfatt­ ning om de minimikrav som kan ställas på staternas lagstiftning och praxis i detta hänseende. Jag förordar därför att en motsvarande ordning införs i vår interna rätt. Den bör utformas så, att också sådana bestämmelser i den svensk-sovjetiska konventionen som saknar motsvarighet i Wienkon­ ventionen kan iakttas. Vidare bör utrymme skapas för tillämpning av lik­

6

nande bestämmelser i andra avtal, som Sverige har ingått eller kan kom­

ma att ingå med andra stater.

De nya bestämmelserna bör tas upp i en särskild lag, som lämpligen bör

få rubriken »Lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avläg­

ga vittnesmål m. m.». Lagen bör ersätta 1911 års lag. Den nya lagen bör ut­

formas så att överensstämmelse nås med Wienkonventionen. I ett avseende

synes emellertid motiverat att medge förmåner, som går något längre. En­

ligt art. 71 gäller, som jag redan har nämnt, förmånerna enligt art. 44 en­

dast i begränsad utsträckning för den som är medborgare eller vid tillträdet

bosatt i den mottagande staten. I enlighet härmed bör befrielsen från skyl­

dighet att avge vittnesmål och de särskilda lättnaderna i fråga om sättet

för vittnesmålets avläggande inte gälla svensk medborgare. I övrigt bör där­

emot medborgarskapet inte tillmätas betydelse. Inte heller bör bosättningen

vid tillträdet beaktas.

Wienkonventionens reglering med nyssnämnda jämkning torde i huvud­

sak motsvara allmänt erkända folkrättsliga grundsatser. De nya bestämmel­

serna bör därför, i den mån de bygger på denna reglering, göras tillämpliga

utan formellt krav på ömsesidighet.

I enlighet med det anförda bör i 1 § i den nya lagen tas upp en föreskrift

som innebär att lönad konsul, som är anställd i främmande stats tjänst här

i riket och som inte är svensk medborgare, inte är skyldig att avlägga vitt­

nesmål. Med konsul avses generalkonsul, konsul, vicekonsul och konsular-

agent.

I 2 § bör föreskrifter ges angående lättnader för utländsk lönad konsul i

fråga om vittnesmåls avläggande. Det torde få föreskrivas, att vittnesförhör

med konsul som avses i 1 § får hållas i hans bostad eller i konsulatets loka­

ler samt att skriftlig vittnesberättelse av sådan konsul får åberopas.

I 3 § bör föreskrivas, att den som är anställd vid lönat konsulat i Sverige

vid vittnesförhör får vägra att yttra sig angående omständighet som har

samband med hans tjänst vid konsulatet och att han inte är skyldig att

förete skriftlig handling, som har sådant samband. Föreskriften bör äga

motsvarande tillämpning på olönad konsul. Förmånerna enligt denna para­

graf bör som nyss har framhållits gälla oavsett om vederbörande skulle

vara svensk medborgare eller vid tillträdet stadigvarande bosatt här.

Någon motsvarighet till bestämmelsen i art. 44 mom. 3 om befrielse för

konsulatmedlem att som sakkunnig yttra sig angående den sändande sta­

tens interna rätt torde inte behövas (jfr 40 kap. 4 § rättegångsbalken).

Som redan har nämnts innehåller den svensk-sovjetiska konventionen vis­

sa bestämmelser som inte har motsvarighet i Wienkonventionen. I 4 § bör

utrymme ges för tillämpning av dessa bestämmelser. Paragrafen bör utfor­

mas så att likartade föreskrifter i särskilda avtal med andra stater också blir

gällande. Det bör sålunda föreskrivas att, om avtal som Sverige har ingått

med främmande stat innehåller bestämmelser om mer vittgående förmåner

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

1 fråga om vittnesmål av den som är anställd vid konsulat här i landet eller

av sådan medlem av hans familj som bor hos honom än som anges i 1 och

2 §§ avtalets bestämmelser gäller.

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

7

4. Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för­

slag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga

vittnesmål m. in.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1

Jag hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas enligt

87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Bilagan, som är likalydande med det till propositionen fogade lagförslaget, har uteslutits här.

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 22 januari 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet

regeringsrådet

justitierådet

justitierådet

Regner,

Martenius,

Bernhard,

Hesser.

Enligt lagrådet den 12 januari 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 5

december 1969 hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skgldighet att avlägga

vittnesmål m. m.

Förslaget, som finns bilagt delta protokoll, hade inför lagrådet föredra­

gits av hovrättsassessorn Sigvard Holstad.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1970

9

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 januari 1970.

Närvarande:

Statsministern

Palme,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, LIolmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighei att avlägga vittnesmål in. m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att an­ taga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 69073S