Prop. 1968:28

('angående godkännande av konsularkonvention mellan Sverige och De Socia\xad listiska Rådsrepublikernas Union',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

1

Nr 28

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av konsularkonvention mellan Sverige och De Socia­ listiska Rådsrepublikernas Union; given Stockholms slott den 2 februari 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att på sätt, varom föredragande departementschefen hemställt, god­ känna en konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsre­ publikernas Union.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union. Konventio­ nen reglerar i förhållandet mellan de båda länderna bl. a. vilken immunitet och vilka privilegier som skall tillkomma konsuler samt omfattningen av konsulers behörighet i olika hänseenden.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 28

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 februari 1968.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Wickman, Moberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med

statsrådets övriga ledamöter fråga om

godkännande av en den 30 november

1967 undertecknad svensk-sovjetisk konsularkonvention

och anför.

Efter förhandlingar mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepubliker­

nas Union, som ägt rum i Moskva och Stockholm under år 1967, har en kon­

sularkonvention mellan de båda länderna undertecknats i Moskva den 30

november 1967. Konventionen skall ratificeras och träder i kraft 30 dagar

efter utväxling av ratifikationsinstrumenten. Den svenska och den ryska

texten till konventionen jämte två tillhörande signaturprotokoll torde få

fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Konventionen

Angående innehållet i konventionen får jag anföra följande.

Kap. 1 (art. 1)

innehåller definitioner. Personalen vid ett konsulat upp­

delas i konsuler och konsulattjänstemän. Med konsul förstås, förutom kon­

sulatchef, tjänsteman med konsulära uppgifter som anmälts som konsul.

Dessutom inbegrips i detta uttryck person som tjänstgör vid konsulat för

att utbildas i den konsulära tjänsten. Med konsulattjänsteman avses person

som tillhör den administrativa eller tekniska personalen vid ett konsulat

eller dess betjäning.

Kap. II

handlar om upprättande av konsulat och tillsättning av konsuler

och konsulattjänstemän. Enligt

art. 2

erfordras den mottagande statens

samtycke för öppnande av konsulat, och konsulatets säte och distrikt fast­

ställs genom överenskommelse mellan de båda staterna. I

art. 3

föreskrivs

att konsulatchef skall inneha exekvatur eller annat erkännande och att den

mottagande statens samtycke till hans utnämning skall på förhand ha in­

hämtats. Annan konsul än konsulatchef kan enligt

art.

4 tillsättas, sedan

den mottagande statens utrikesministerium underrättats om hans namn,

medborgarskap, rang och tjänst. I

art. 5

fastslås att konsul skall vara med­

borgare i den sändande staten.

Art. 6

ålägger den sändande staten att på för­

hand underrätta utrikesministeriet i den mottagande staten om tillsättning av konsulattjänsteman och anmäla tjänstemannens namn, medborgarskap och befattning vid konsulatet.

Art. 7

ger den mottagande staten rätt att åter­

kalla exekvatur för konsulatchef och att förklara annan konsul eller kon­ sulattjänsteman ej vara önskvärd, varav följer skyldighet för den sändande staten att hemkalla konsuln eller tjänstemannen. I

art. 8

fastslås den motta­

gande statens skyldighet att ge konsuler sitt skydd och bereda dem möjlig­ het att fullgöra sina uppgifter.

Art. 9

medger att ledningen av ett konsulat,

när konsulatchefen är förhindrad att tjänstgöra eller befattningen tillfälligt är obesatt, anförtros åt annan konsul vid konsulatet eller åt medlem av den diplomatiska personalen vid den sändande statens beskickning. I

art. 10

fastställs att medlem av nyssnämnda diplomatiska personal, vilken enligt anmälan till den mottagande statens utrikesministerium fullgör konsulära uppgifter vid beskickningen, skall ha samma rättigheter och skyldigheter som konsul enligt konventionen.

Art. 11

ålägger den mottagande staten att

bistå den sändande staten vid anskaffning av konsulatslokaler och bostäder för den utsända konsulatspersonalen.

Kap. III

reglerar konsulats och konsulatpersonals privilegier och immu-

nitetsförmåner. Enligt

art. 12

får den sändande statens riksvapen anbringas

på den byggnad i vilken konsulatslokalerna är inrymda, och den sändande statens flagga får hissas där liksom även på konsulatchefens bostad.

Art. 13

föreskriver att konsulatslokalerna och konsulatchefens bostad skall vara okränkbara. Polis eller annan myndighet i den mottagande staten får ej be­ reda sig tillträde till dem utan att ha fått tillstånd därtill av konsulatchefen, chefen för den sändande statens beskickning eller person som utsetts av en­ dera av dem. I

art. 14

fastslås att konsulatsarkivet alltid skall vara okränk-

bart, oavsett var det befinner sig. Likaså skall konsulatets officiella korre­ spondens enligt

art. 15

vara okränkbar, och såväl chiffer som diplomatisk

kurir får begagnas för konsulatets skriftväxling med sin regering och med den beskickning under vilken konsulatet lyder. I

art. 16

stadgas vidare att

konsul skall tillåtas resa fritt inom konsulatsdistriktet för fullgörande av tjänsteåligganden, såvitt ej annat följer av lagar och förordningar i den mot­ tagande staten rörande områden, till vilka tillträde är förbjudet eller under­ kastat inskränkningar av hänsyn till statens säkerhet.

Art. 17

föreskriver att konsul och konsulattjänsteman som ej är medbor­

gare i den mottagande staten ej får ställas till ansvar inför den mottagande statens domstolar eller administrativa myndigheter för handlingar utförda i tjänsten. För konsul föreskrivs vidare i

art. 18

en viss personlig oluänkbar-

het, som innebär att han ej kan anhållas eller häktas för handling som han begått utom tjänsten, såvida det ej gäller grovt brott, varå kan följa frihets­ straff i minst fem år. I samma utsträckning som konsul skall också medlem­

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

3

4

mar av hans familj, som bor hos honom och ej är medborgare i den mot­

tagande staten, åtnjuta sådan okränkbarhet.

Art. 19

fritar konsuler och

konsulattjänstemän från skyldighet att avlägga vittnesmål inför domstol

eller administrativ myndighet rörande sådant som ligger inom ramen för

deras tjänsteåligganden. Även när fråga är om vittnesmål rörande annat än

nyss sagts, skall inga tvångsåtgärder få vidtas mot konsul för att förmå

honom att vittna eller inställa sig i domstol som vittne. Detsamma gäller

medlemmar av konsuls familj, som bor hos honom och ej är medborgare i

den mottagande staten. Vidare föreskrivs i denna artikel, att konsul och kon-

sulattjänsteman som ej är medborgare i den mottagande staten skall få avge

vittnesförsäkran i stället för ed vid avläggande av vittnesmål. Enligt

art. 20

skall konsul vara befriad från allmän värnplikt och all annan tjänsteplikt

i den mottagande staten, vilket även skall gälla konsulattjänstemän och med­

lemmar av konsuls eller konsulattjänstemans familj som bor hos honom,

förutsatt att de ej är medborgare i den mottagande staten. Samma personal­

kategorier skall enligt

art. 21

vara fritagna från tillämpningen av gällande

lagar och andra författningar i den mottagande staten rörande registrering

av utlänningar, uppehållstillstånd och liknande frågor.

Beträffande finansiella privilegier föreskrivs till en början i

art. 22,

att

den sändande staten är befriad från alla skatter och avgifter avseende fast

egendom som ägs eller hyrs av den sändande staten och används uteslutande

för ett konsulats verksamhet eller som bostad för konsulatchefen. Undantag-

gäller dock för skatter och avgifter som utgör vederlag för lämnade särskil­

da tjänster. Befrielsen omfattar inte heller skatter och avgifter som enligt

lag åvilar den som ingått avtalet med den sändande staten eller med dennas

ombud. Den här nämnda skattebefrielsen beträffande konsulatslokaler och

konsulatchefs bostad skall enligt art. 22 mom. 1 b) under förutsättning av

ömsesidighet utvidgas till att också gälla bostad för annan konsul än kon­

sulatchefen eller för konsulattjänsteman, i den utsträckning som skattebe­

frielse för sådana personalbostäder av den mottagande staten beviljats en

tredje stat. I

art. 23

tillerkänns den sändande staten viss befrielse från skat­

ter eller pålagor som utgår för förvärv, ägande, innehav eller nyttjande av

lös egendom. Förutsättningarna för denna befrielse är dels att egendomen i

fråga är avsedd för ett konsulats verksamhet, dels att skatten eller pålagan

ej enligt lag åvilar annan skattskyldig än den sändande staten.

Vad angår de skatteprivilegier som tillkommer personalen vid ett konsu­

lat föreskrivs i

art. 2b,

att konsuler och konsulattjänstemän och medlemmar

av deras familjer som bor hos dem, under förutsättning att de ej är med­

borgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten och ej utövar

privat förvärvsverksamhet i denna stat, skall åtnjuta samma befrielse från

skatter och andra liknande pålagor som motsvarande personal vid den sän­

dande statens beskickning. För det fall att konsul eller konsulattjänsteman

eller medlem av hans familj avlider föreskrivs i

art. 25,

att ingen skatt eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

liknande pålaga får påföras lös egendom efter den avlidne, som befinner sig i den mottagande staten uteslutande till följd av att den avlidne vistades där i egenskap av konsul eller konsulattjänsteman eller som medlem av sådan persons familj.

I

art. 26

föreskrivs tullfrihet dels för varor som införs för ett konsulats

officiella bruk, dels för varor som införs för personligt bruk av konsuler eller konsulattjänstemän eller deras familjemedlemmar, allt i den utsträckning som gäller vid motsvarande införsel vid den sändande statens beskickning.

I

art. 27

fastslås att medlemmar av ett konsulats personal, såvitt ej annat

följer av dem tillerkända privilegier och immunitetsförmåner, är skyldiga att iaktta gällande lagar och förordningar i den mottagande staten, inbe­ gripet bestämmelser rörande vägtrafik och försäkring av motorfordon.

Kap. IV

innehåller bestämmelser om konsulers uppgifter. Av

art. 28

fram­

går att uppräkningen i detta kapitel av de befogenheter som tillkommer konsul i tjänsteutövningen ej är uttömmande. Konsul får inom sitt distrikt fullgöra även andra officiella konsulära funktioner än de i konventionen an­ givna, förutsatt att de ej strider mot lagen i den mottagande staten. I artikeln föreskrivs vidare att konsul för fullgörande av sina uppgifter får göra munt­ liga och skriftliga framställningar till myndigheter inom konsulatsdistrik­ tet.

I

art. 29

definieras konsuls allmänna uppgifter. Dessa är att tillvarataga

sitt lands och dess medborgares rättigheter och intressen, att främja utveck­ lingen av de kommersiella, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga för­ bindelserna mellan de båda länderna och att i övrigt befordra de vänskap­ liga relationerna dem emellan.

Till konsuls befogenheter hör enligt

art. 30

att föra register över lands­

män och utfärda pass och viseringar.

Art. 31

tillerkänner konsul rätt att

upprätta födelse- och dödsbevis för landsmän samt förrätta vigslar och re­ gistrera skilsmässor mellan kontrahenter som båda är medborgare i den sändande staten. Giltigheten i den mottagande staten av de konsulära åt­ gärder som vidtas enligt denna artikel är emellertid helt beroende av la­ gen i denna stat. Enligt

art. 32

får konsul utfärda bestyrkanden och le-

galiseringar samt vidta andra erforderliga åtgärder för att bekräfta gil­ tigheten av handlingar av rättslig natur, när det är fråga om antingen handlingar avsedda att användas i den sändande staten eller handlingar som medborgare i den sändande staten avser att använda utanför denna stat. Artikeln ger konsul också rätt att översätta handlingar och bestyrka översättningar samt att mottaga depositioner från medborgare i den sän­ dande staten. Om handlingar, som bestyrkts eller utfärdats av konsul enligt denna artikel, är avsedda att användas i den mottagande staten, skall denna stats myndigheter enligt

art. 33

erkänna handlingarnas giltighet i den ut­

sträckning som det är förenligt med lagen i den mottagande staten.

De närmast följande artiklarna avser konsuls befattning med ärenden

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

5

6

rörande dödsfall och kvarlåtenskapsfrågor. I

art. 34

föreskrivs skyldighet

för vederbörande myndigheter i den mottagande staten att snarast möjligt

underrätta konsul, när person som är medborgare i den sändande staten av­

lidit. Dödsbevis för sådan avliden skall kostnadsfritt tillställas konsulatet.

Oavsett avliden persons medborgarskap skall konsul enligt

art. 35

vara be­

hörig att vid boutredning företräda medborgare i den sändande staten som

ej befinner sig i den mottagande staten och ej är på annat sätt represente­

rad där, om den avlidne efterlämnat egendom till vilken ifrågavarande med­

borgare i den sändande staten har rätt eller på vilken han reser anspråk.

Om den bortovarande senare själv skulle bevaka sina intressen eller utse

eget ombud, skall emellertid konsulns behörighet att företräda honom upp­

höra. För det fall att den avlidne var medborgare i den sändande staten och

vid dödsfallet endast tillfälligt uppehöll sig i den mottagande staten i sam­

band med resa, föreskrivs i art. 35 att konsul skall vara behörig att i enlighet

med lagen i den mottagande staten omhändertaga penningar och lösören

som den avlidne innehade för personligt bruk. I artikeln föreskrivs vidare

att konsul, då han gör bruk av den behörighet i fråga om ett dödsbo som

artikeln tillerkänner honom, skall med avseende därå vara underkastad

den mottagande statens domstolars civilrättsliga jurisdiktion.

Art. 36

inne­

håller kompletterande bestämmelser, enligt vilka konsul har befogenhet

att för överförande till medborgare i den sändande staten, som ej befinner

sig i den mottagande staten, mottaga penningar eller annan egendom som

tillfaller denne till följd av någons död. Som exempel nämns bl. a. livför­

säkringsbelopp och ersättning på grund av olycksfall i arbete.

Art. 37

ger konsul rätt att till domstol eller annan behörig myndighet i

den mottagande staten framföra förslag i ärenden angående utseende av

förmyndare, vårdnadshavare eller god man för medborgare i den sändande

staten eller för sådan medborgares egendom, när den står utan tillsyn.

I

art. 38

fastslås konsuls rätt att inom konsulatsdistriktet sätta sig i för­

bindelse med och träffa landsmän och ge dem råd och bistånd, t. ex. vid

behov föranstalta om att de får rättsligt biträde. Vidare föreskrivs att den

mottagande staten ej får på något sätt inskränka den sändande statens med­

borgares tillträde till konsulatet eller sådan medborgares möjligheter att

meddela sig med konsulatet. I anslutning till dessa allmänna bestämmelser

lämnas i

art. 39

särskilda föreskrifter rörande det fall att någon som är med­

borgare i den sändande staten arresterats eller anhållits i annan form i den

mottagande staten. I sådant fall åligger det vederbörande myndigheter att

omedelbart underrätta konsuln om anhållandet. Konsul skall vidare ha rätt

att utan dröjsmål besöka och meddela sig med den anhållne. Samma besöks-

och kommunikationsrätt skall också tillkomma konsul i fall då någon som är

medborgare i den sändande staten avtjänar fängelsestraff i den mottagande

staten. De här berörda rättigheterna skall utövas i enlighet med gällande

lagar och förordningar i den mottagande staten, under förutsättning dock

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

7

att dessa ej omintetgör nämnda rättigheter. Ytterligare bestämmelser rö­ rande de fall som avses i art. 39 meddelas i det till konventionen hörande

första protokollet.

Däri föreskrivs att konsul skall underrättas inom loppet

av en till tre dagar efter anhållandet, beroende på kommunikationsförhål­ landena, och att konsul skall få besöka och meddela sig med den anhållne inom två till fyra dagar efter anhållandet, beroende på den anhållnes vis­ telseort. Vidare förklaras i protokollet att konsuls rätt att besöka och med­ dela sig med anhållen landsman och landsman som avtjänar fängelsestraff skall få utövas kontinuerligt.

Beträffande konsuls befattning med ärenden rörande sjöfarten fastslås till en början i

art.

40, att konsul får lämna allt slags bistånd åt fartyg

hemmahörande i den sändande staten som angör hamn eller annan ankar­ plats inom konsulatsdistriktet. Konsuln skall få gå ombord på fartyget se­ dan detta inklarerats, och befälhavaren och besättningen skall tillåtas att meddela sig med konsuln. Vidare föreskrivs i denna artikel att konsul, för fullgörande av sina åligganden med avseende på fartyg eller medlemmar av dess besättning, får påkalla bistånd av vederbörande myndigheter i den mottagande staten.

I

art. H

uppräknas de förrättningar som konsul får företa i fråga om far­

tyg och dess besättning. Sålunda skall konsul äga undersöka händelser som inträffat ombord under fartygs resa, förhöra befälhavaren och medlem­ mar av besättningen, undersöka skeppspapperen och uppta förklaringar rörande fartygs resa och bestämmelseort samt i allmänhet underlätta far­ tygets inlöpande, uppehåll och avgång ävensom avgöra tvister mellan be­ fälhavaren och medlemmar av besättningen, däribland tvister rörande löner eller eljest rörande arbetsavtal. I artikeln förklaras uttryckligen att dessa bestämmelser ej innebär någon inskränkning av de befogneheter som kan tillkomma den mottagande statens myndigheter. Vidare föreskrivs att kon­ sul får förmedla anställning och avskedande av befälhavare och besättnings­ medlem, såvitt det ej strider mot lagen i den mottagande staten, och vid behov föranstalta om sjukhusvård och hemsändning av befälhavare eller medlem av besättningen samt att konsul får mottaga, upprätta och bestyrka förklaringar och andra handlingar föreskrivna i den sändande statens lag­ stiftning såvitt gäller fartyg. Slutligen föreskrivs att konsul, i den utsträck­ ning som lagen i den mottagande staten tillåter det, får inställa sig inför ortens myndigheter och domstolar tillsammans med befälhavaren eller medlem av besättningen och även i övrigt lämna dem bistånd och tjänst­ göra som tolk i deras mellanhavanden med myndigheterna.

I

art. 42

föreskrivs att domstolar eller andra behöriga myndigheter i den

mottagande staten, om de skulle ha för avsikt att företa tvångsåtgärder eller verkställa undersökning ombord på fartyg hemmahörande i den sän­ dande staten, skall underrätta konsuln härom. Denna underrättelse skall, utom när det på grund av ärendets brådskande natur ej kan ske, lämnas i

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

8

så god tid att konsuln eller företrädare för honom kan närvara. Skulle kon­

suln ej ha varit närvarande eller företrädd, skall han på begäran få full­

ständiga upplysningar från vederbörande myndigheter om vad som föreva­

rit. Dessa bestämmelser skall också tillämpas i fall då myndigheterna avser

förhöra befälhavaren eller någon besättningsmedlem i land. Under bestäm­

melserna i denna artikel faller emellertid ej sedvanliga tull-, pass- och hälso­

kontroller och ej heller åtgärder som vidtas på begäran av fartygets befäl­

havare eller med hans samtycke.

Art.

43 innehåller regler för det fall att fartyg hemmahörande i den sän­

dande slaten förliser, strandar eller på annat sätt lider skada inom den mot­

tagande statens område. Det skall då åligga vederbörande myndigheter i

denna stat att utan dröjsmål underrätta konsul. Myndigheterna skall också

underrätta konsuln om vilka åtgärder som vidtagits för alt rädda fartyget,

ombordvarande personer, last och annan egendom ombord samt föremål till­

hörande fartyget eller dess last, som blivit skilda från fartyget. Konsul

skall på allt sätt bistå fartyget, dess passagerare och medlemmar av dess be­

sättning och skall i övrigt ha rätt att föranstalta om erforderliga åtgärder

med anledning av fartygets haveri. Myndigheterna i den mottagande staten

skall lämna konsuln erforderligt biträde i samband därmed. För det fall

att varken fartygets befälhavare, dess ägare eller hans ombud eller vederbö­

rande försäkringsgivare är i tillfälle att vidta åtgärder för omhändertagan­

de av fartyget eller föremål tillhörande fartyget, som påträffats på eller nära

den mottagande statens kust eller införts till hamn i denna stat, skall konsuln

anses behörig att på ägarens vägnar träffa de anstalter som ägaren själv

skulle ha kunnat träffa. Denna bestämmelse skall äga motsvarande tillämp­

ning i fråga om föremål som utgör del av fartygets last och tillhör medborgare

i den sändande staten. Vidare föreskrivs i art. 43 att fartyget, dess last, ut­

rustning och inredning samt förråd och andra föremål från fartyget ej får

påföras tullavgifter eller andra skatter utgående på eller med anledning av

varuinförsel, om inte föremålen förs i land för att användas eller förbrukas

i den mottagande staten.

Därutöver innehåller art. 43 vissa bestämmelser om konsuls behörighet

beträffande föremål som utgör del av lasten på förlist fartyg hemmahöran­

de i en tredje stat och isom tillhör medborgare i den sändande staten och

påträffats på eller nära den mottagande statens kust eller införts till hamn

i denna stat. Även i sådant fall skall konsul anses behörig att på ägarens

vägnar vidta åtgärder för omhändertagande av föremålen, om varken farty­

gets befälhavare, föremålens ägare eller hans ombud eller vederbörande

försäkringsgivare är i tillfälle att vidta åtgärderna.

I

art.

44 föreskrivs att bestämmelserna i art. 40—43 i tillämpliga delar

även skall gälla civila luftfartyg.

Slutligen föreskrivs i

art.

45 att konventionen skall ratificeras och att den

träder i kraft på den trettionde dagen efter ratifikationsinstrumentens ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

9

växling. Konventionen skall förbli i kraft till dess endera parten uppsäger den, varvid sex månaders uppsägningstid skall gälla.

Till konventionen hör två protokoll, vilka utgör integrerande delar av- konventionen. För innehållet i det första protokollet har redogjorts i samband med art. 39 i konventionen. Genom det

andra protokollet

upp­

hävs den genom ministeriella noter ingångna överenskommelsen den 2 februari 1927 mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union om de ömsesidiga rättigheter, privilegier och immuniteter som till­ kommer konsuler och konsulattjänstemän (SO 1927: 2). Den i denna över­ enskommelse fastställda regeln om behandling som mest gynnad nation på förevarande område skall emellertid i viss mån fortsätta att gälla. I proto­ kollet förklaras sålunda, alt vardera fördragsslutande partens konsuler och konsulattjänstemän, utöver vad som föreskrivits i kap. II i konsularkonven- tmnen, skall under förutsättning av ömsesidighet åtnjuta de ytterligare privi­ legier och immuniteter, som av den andra parten beviljats eller kan komma att beviljas motsvarande personal från en tredje stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Departementschefen

Såsom framgått av den föregående redogörelsen, innehåller den förelig­ gande konventionen bl. a. utförliga bestämmelser om konsulers immunitet och privilegier och om de befogenheter som tillkommer konsuler i tjänsteut­ övningen. Liknande konsularkonventioner har av Sverige ingåtts med Stor­ britannien den 14 mars 1952 (prop. 1952: 169) och med Frankrike den 5 mars 1955 (prop. 1955: 157). Även Sovjetunionen har efter andra världs­ kriget ingått bilaterala avtal av detta slag med ett antal länder. Till dessa länder hör, förutom flertalet öststater, bl. a. Förbundsrepubliken Tysk­ land, Österrike och Finland. Fn den 1 juni 1964 undertecknad konsular- konvention mellan Sovjetunionen och Amerikas Förenta Stater ratificerades nyligen av sistnämnda land. Under de senaste åren har Sovjetunionen vidare undertecknat konsularkonventioner med Storbritannien, Frankrike, Italien och Japan.

Den nu undertecknade svensk-sovjetiska konventionen är avsedd att reg­ lera konsulats ställning och verksamhet. Konsulat kan dock öppnas först sedan särskild överenskommelse därom träffats mellan parterna. De be­ stämmelser i konventionen som avser konsuls uppgifter och tjänsteutöv­ ning (kap. IV) kommer emellertid att bli av omedelbar betydelse, eftersom konventionen i denna del även är tillämplig på den konsulära verksamhet som utövas genom vardera landets beskickning i det andra landet.

Konventionens immunitets- och privilegiebestämmelser (kap. III) är i stor utsträckning baserade på reglerna i den konvention om konsulära förbin­ delser, som utarbetades vid 1963 års internationella konferens i Wien på grundval av ett förslag av Förenta Nationernas kommission för internationell

10

rätt. 1963 års Wienkonvention har undertecknats av ett stort antal stater,

däribland Sverige, men ej Sovjetunionen. Fastän denna Wienkonvention

hittills — till skillnad mot 1961 års Wienkonvention om diplomatiska för­

bindelser —• ratificerats endast av jämförelsevis få stater, torde dess legler

om den immunitet och de privilegier som tillkommer ett konsulat och dess

personal få anses motsvara en ganska allmänt godtagen uppfattning om

de minimikrav som kan ställas på staternas lagstiftning och praxis i detta

avseende.

I immunitets- och privilegiehänseende har honorärkonsuler ej samma

ställning som karriärkonsuler (lönade konsuler). Bestämmelserna i den

svensk-sovjetiska konsularkonventionen avser endast konsuler av det sena­

re slaget, då Sovjetunionen ej anlitar honorärkonsuler i sin utrikesrepre­

sentation och det ej heller kan väntas bli aktuellt för Sverige att utse hono­

rärkonsuler i Sovjetunionen.

Enligt konventionens

art. 17

skall konsuler och andra medlemmar av ett

konsulats personal, som ej är medborgare i den mottagande staten, åtnjuta

immunitet från den mottagande statens jurisdiktion för handlingar i tjäns­

ten. Konsul åtnjuter därutöver enligt

art. 18

en viss personlig okränkbarhet,

som innebär att han kan anhållas endast om han anklagas för grovt brott.

De här berörda bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med reglerna i

1963 års Wienkonvention. Liknande bestämmelser finns i de ovannämnda

svenska konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike.

Även bestämmelserna i

art. 19

om befrielse för konsul från skyldighet att

avlägga vittnesmål ansluter sig till Wienkonventionens regler. Tidigare

svenska konsularkonventioner medger endast vissa mera begränsade lätt­

nader i fråga om konsuls avläggande av vittnesmål inom ramen för lagen

den 3 februari 1911 (nr. 2). En ändring av denna lag torde bli ofrånkomlig

i samband med en eventuell svensk-sovjetisk överenskommelse om ömsesi­

digt öppnande av konsulat och synes oberoende härav böra övervägas för

att uppnå bättre överensstämmelse med Wienkonventionen.

Beträffande bestämmelsen i

art. 13 mom. 1

om konsulatlokalers okränk­

barhet kan påpekas, att tidigare svenska konsularkonventioner ej heller på

denna punkt motsvarar Wienkonventionens krav. Regeln om att den mot­

tagande statens myndigheter ej får bereda sig tillträde till konsulatslokaler

utan tillstånd är enligt såväl det svensk-brittiska som det svensk-franska

avtalet underkastad vissa undantag, som avser dels det fall att brott begåtts

eller håller på att begås i dessa lokaler, dels det fall att någon tagit sin till­

flykt dit för att undkomma de rättsvårdande myndigheterna. Dessa undan­

tag saknar motsvarighet i Wienkonventionen och har ej upptagits i konven­

tionen med Sovjetunionen. Wienkonventionen innehåller däremot en ut­

trycklig bestämmelse om att erforderligt tillstånd för beträdande av kon­

sulatslokaler får presumeras föreligga i händelse av eldsvåda eller annan all­

varlig olyckshändelse som kräver omedelbara skyddsåtgärder. Denna regel

Kungl. Maj :ts proposition nr 28 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

1 ]

fåi anses gälla även enligt den svensk-sovjetiska konventionen, fastän någon uttrycklig bestämmelse härom ej tagits in i konventionstexten.

Enligt

ari. 13 mom. 2

skall bestämmelsen om konsulatlokalers okränltbar-

het gälla även konsulatchefs bostad. På denna punkt innebär den svensk­ sovjetiska konventionen en utvidgning av Wienkonventionens immunitetsbe- stämmelser. Sovjetunionens konsularkonventioner med andra länder tiller­ känner genomgående konsulatchefs hostad och i de flesta fall även andra konsulatmedlemmars bostäder samma okränkbarhet som konsulatslokaler­ na.

I

art. 18

och

19

har intagits bestämmelser, enligt vilka konsuls fa­

miljemedlemmar som bor hos honom och ej är medborgare i den mottagan­ de staten skall åtnjuta samma personliga okränkbarhet och befrielse från vittnesplikt som konsul. Familjemedlemmarnas ställning i dessa hänseen­ den har ej reglerats i vare sig 1963 års Wienkonvention eller tidigare svens­ ka konsularkonventioner. En annan nyhet i den föreliggande konventionen äi bestämmelsen i

art. 19 mom.

4, enligt vilken konsul och konsulattjänste­

man som ej är medborgare i den mottagande staten skall vid avläggande av vittnesmål kunna avge vittnesförsäkran i stället för ed. Stadgandet torde ej kräva någon ändring av svensk lag, då 36 kap. 12 § rättegångsbalken med­ ger utbyte av ed mot försäkran under sådana omständigheter som får an­ tagas föreligga i det fall att sovjetisk konsul eller konsulattjänsteman skulle höras som vittne inför svensk domstol.

I fråga om privilegier på skatte- och tullområdet innebär konventionens bestämmelser

(art. 22

—

26)

att konsulat och konsulatspersonal skall vara

likställda med beskickning och beskickningspersonal. Eftersom både Sverige ocli Sovjetunionen ratificerat 1961 års Wienkonvention om diplomatiska för­ bindelser, följer härav att de båda länderna ömsesidigt tillförsäkrar konsu­ lat och konsulatspersonal samma skatte- och tullförmåner som enligt 1961 års Wienkonvention tillkommer beskickningarna och deras personal. Det bör här anmärkas att skatte- och tullbestämmelserna i 1963 års Wienkon­ vention om konsulära förbindelser, såvitt angår lönade konsulat och deras Personal, i stor utsträckning är identiska med motsvarande bestämmelser i 1961 års Wienkonvention. I gällande svenska skatteförfattningar jämställs genomgående lönade konsulat med beskickningar och lönade konsuler med diplomatiska tjänstemän. På tullområdet synes däremot sådan likställdhet ej vara fullt genomförd. Vissa ändringar torde därför få vidtas i tulltaxe- förordningen och tulltaxeringskungörelsen.

Genom noteväxling i Moskva den 2 februari 1927 (SO 1927: 2) träffades mellan Sverige och Sovjetunionen en överenskommelse om ömsesidig be­ handling som mest gynnad nation i fråga om konsulers och konsulattjänste- mäns immunitet och privilegier in. m. överenskommelsen avses skola upp­ höra att gälla vid ikraftträdandet av den nya konsularkonventionen. Det till konventionen hörande

andra protokollet

innebär emellertid att principen om

12

behandling som mest gynnad nation i viss mån skall gälla även i fortsättning­

en. Utöver vad som föreskrivs i konsularkonventionen skall således vardera

parten under förutsättning av ömsesidighet kunna göra anspråk på de even­

tuella ytterligare privilegier eller immunitetsförmåner som av den andra par­

ten beviljats eller kan komma att beviljas ett tredje lands konsuler eller

konsulattjänstemän. Kravet på ömsesidighet innebär alt vardera parten en­

dast kan göra anspråk på sådana ytterligare förmåner som den själv är be­

redd att bevilja den andra parten. Samma regler skall enligt konventionens

art. 22

gälla i fråga om befrielse från skatter på fast egendom som ägs av den

sändande staten. Det bör uppmärksammas att de svenska konsularkonven-

tionerna med Storbritannien och Frankrike tillerkänner den sändande sta­

ten skattelättnader ej endast, såsom Wienkonventionen, för kanslilokaler

och konsulatchefs bostad utan även för bostad avsedd för karriärkonsul

som ej är konsulatchef. Genom bestämmelsen i art. 22 mom. 1 b) bur So\-

jetunionen berättigad till en på motsvarande sätt utvidgad skattebefrielse,

förutsatt att ömsesidighetskravet är uppfyllt från sovjetisk sida.

Bestämmelserna i

kap. IV

om konsuls befogenheter i tjänsteutövningen

faller i huvudsak inom ramen för motsvarande bestämmelser i de svenska

konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike. En nyhet i för­

hållande till dessa avtal är bestämmelsen i

art. H,

enligt vilken artik­

larna angående konsuls befattning med ärenden som rör sjöfarten (art.

40__43) skall äga motsvarande tillämpning på civil luftfart. Beträffande

sjöfartsartiklarna bör å andra sidan observeras, att dessa är mindre ut­

förliga än i nyssnämnda tidigare konsularkonventioner. Den nu föreliggan­

de konventionen innehåller t. ex. ej några motsvarigheter till de bestäm­

melser i konventionerna med Storbritannien och Frankrike, som reglerar

jurisdiktionsfrågor beträffande tvister mellan fartygs befälhavare och be­

sättning och inskränker de lokala myndigheternas rätt att ingripa med an­

ledning av brott och andra händelser ombord på fartyg.

Art. 3i

ålägger vederbörande myndigheter i den mottagande staten att

underrätta konsul när person som är medborgare i den sändande staten av­

lidit inom konsulatsdistriktet.

Art. 38

föreskriver liknande underrättelse­

skyldighet för det fall att sådan person arresterats eller anhållits i annan

form. I det till konventionen hörande

första protokollet

preciseras inom vil­

ken tidsfrist (eu till tre dagar) sistnämnda skyldighet skall fullgöras. Vidare

anges inom vilken tid (två till fyra dagar) konsul senast skall få besöka och

meddela sig med den arresterade eller anhållne. Enligt

art. 10

skall vederbör­

ligen anmäld diplomatisk tjänsteman som fullgör konsulära uppgifter vid

beskickning åtnjuta samma rättigheter som konsul. Härav torde följa att

föreskriven underrättelse, när konsulat ej finns eller den ifrågavarande

händelsen inträffat utom konsulatsdistriktet, skall lämnas till den sändande

statens beskickning. De här berörda bestämmelserna torde föranleda vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

administrativa tillämpningsföreskrifter för vederbörande svenska myndig­ heter.

Slutligen kan nämnas att konventionen ej reglerar asylrättsliga frågor. För dessa får allmänna folkrättsliga principer tillämpas.

Genom förevarande konvention har uppnåtts en från svensk synpunkt till­ fredsställande reglering av ett stort antal frågor på det konsulära området. Konventionen bör vara ägnad att ömsesidigt underlätta ett friktionsfritt ut­ övande av konsulär verksamhet och därmed främja utvecklingen av förbin­ delserna mellan de båda länderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

13

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att godkänna konsularkonventionen mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Konsularkonvention

mellan Sverige och de Socialistiska

Rådsrepublikernas Union

Sveriges regering och De Socia­

listiska Rådsrepublikernas Unions

regering,

vilka i avsikt att gemensamt stär­

ka vänskapsbanden mellan de båda

länderna

önskar reglera förbindelserna på

det konsulära området mellan Sve­

rige och De Socialistiska Rådsrepu­

blikernas Union,

har beslutat avsluta en konsular­

konvention och för detta ändamål

överenskommit om följande:

Kapitel I. Definitioner

Artikel 1

I denna konvention förstås med:

1. »konsulat» ett generalkonsulat,

konsulat eller vicekonsulat;

2. »konsul» envar, inbegripet che­

fen för ett konsulat (vare sig gene­

ralkonsul, konsul eller vicekonsul),

som ålagts att fullgöra konsulära

uppgifter och tillsatts eller anmälts

som sådan i enlighet med artikel 3

respektive artikel 4; uttrycket inne­

fattar även den som tjänstgör vid

konsulat för att utbildas i den kon­

sulära tjänsten.

3.

»konsulattjänsteman» envar

som är anställd för att fullgöra ad­

ministrativa eller tekniska uppgif­

ter eller som betjäning vid ett kon­

sulat och anmälts som sådan i en­

lighet med artikel 6.

KoHcyjn»cKaa kohbchhhh

Me*ay UlBeuHeä ii ComoM CoseTCKHX

CouHaJiHCTHHecKiix PecnyÖJiHK

HpaBHTejiscTO IIlBeuira h 14 pa b h-

TejIbCTBO CoK>3a COBeTCKHX Couna-

jmcTHHecKHx PecnyöJiHK,

b HHTepecax coTpyzuraaecTBa b yxpe-

ruieiiHH apy^ecTBCHHbix oTHonieHiiit

Meacay oöohmh rocynapcTBaMH,

acejiaa yperyjmpoBaTb KOHcyjibCKue

OTuomeHHB Meacfly lilBemieK h Cok>

3om CoBeTCKHx CouuajiHCTHHecKHx Pec-

nyöJiHK,

peunuiH aaKjTiosHTb KoHcyjibCKyio

KoitBeimiiio h c 3toh pejibio corjiacH-

jincb o iiH'/KecjieayiomeM:

Pa3aea I. OnpeflejieHiia

CTaTbH 1

B HacToamcM Kohbchhhh noHHMaeTca:

1. ITofl TepMHHOM «KOHCyBbCTBO» ---

reHepajibHoe KOHcyjibCTBO, kohcvjibctbo,

BHUe-KOHCyJIbCTBO.

2. UOA TepMHHOM«KOHCyjIbCKOe flOJDK-

HOCTHOe

JIHHO»

----

Jlioöoe JIHHO, BKJ1K)-

aaa rjiaBy KOHcyjibCTBa (renepajibHbiH

KOHCyn, KOHCyJI HJIH BHUC-KOHCyjl), KOTO-

poMy nopyaeHO BbinojiHeHHe KOHcyjib-

CKHX (})VHKHHH H KOTOpOe ÖbIJIO Ha3Ha-

HeHO HJIH O KOTOpOM ÖbIJIO COOÖmeHO B

KaaecTBC xaicoBoro b cooTBeTCTBHH co

CTaTbHMH 3 hjih 4; b onpenejicHiie «koh-

cyjibCKoe HOJiacHOCTHoe jihho» BKjiiowa-

IOTCH TaKHCe JIHHa, n p H K O M a HHH p O B a n -

Hbie k KOHcyjibCTBy hjih oöyaeHHH koh-

cyjibCKoii cjiyncöe.

3. noa TepMHHOM «COTpy,HHHK KOH-

cyjibCTBa» — Jiioöoe jihho, 3awrroe bh-

nOJIHeHHeM aHMHHHCTpaTHBHblX HJIH

TexHHHecKHX (JiynKHHH hjih (j)yHKHiiw no

o6cjiy>i<HBannio KOHcyjibCTBa h

o

koto-

poM b KanecTBe TaicoBoro cooömeHO

B COOTBeTCTHH CO CTaTbefi 6.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Kapitel II. Upprättande av konsulat

och tillsättning av konsuler och

konsulatt j änstemän

Artikel 2

1. Öppnandet av ett konsulat i den mottagande staten skall vara beroen­ de av denna stats samtycke.

2. Den sändande staten och den mottagande staten skall genom över­ enskommelse bestämma konsulatets säte och gränserna för konsulatsdi­ striktet.

Artikel 3

1. Före utnämning av konsulat- chef skall den sändande staten på diplomatisk väg inhämta den mot­ tagande statens samtycke till ut­ nämningen.

2. Sedan sådant samtycke erhål­ lits, skall den sändande statens be­ skickning till den mottagande sta­ tens utrikesministerium överlämna fullmakt eller annan handling om tillsättningen. Fullmakten eller hand­ lingen skall ange konsulatchefens fullständiga namn, medborgarskap, rang, det konsulatsdistrikt i vilket han kommer att tjänstgöra och kon­ sulatets säte.

3. När fullmakten eller handling­ en om konsulatchefens tillsättning överlämnats, skall exekvatur eller annat erkännande så snart som möj­ ligt beviljas av den mottagande sta­ ten.

4. Konsulatchef må börja utöva sin tjänst så snart den mottagande staten beviljat honom exekvatur el­ ler annat erkännande.

Artikel 4

1. Då konsul tillsätts vid konsulat i annan egenskap än som konsulat­ chef, skall den sändande staten på förhand underrätta den mottagande

Pavie.i II. yMpe/K.iemie KOHcyjibcxB h

na3HaHeune KoncyjibCKHX AonafnocxHbix

Jinq H COTpyflHHKOB KOHCyJlbCXBa

Cxaxba 2

1. KOHCyjIbCTBO MOXCeT 6bIXb OTKpbITO b rocy^apcTBe npeöbiBaHHH tojibko ccorjiacHH 'JToro rocy/iapcxBa.

2. MecTOHaxoacfleHHe KOHcyjibcxBa hrpanHObi ero KOHcyjibCKoro oicpyra onpe- flejiaioTcx no cornameamo MC/xny npen- craBJiaeMbiM rocyAapcxBOM h rocy- AapcTBOM npeöbiBaHHa.

CxaTjm 3

1. iia3naxeHna rnaBbi KOHcyjibcxBa iipepcxaBjXHCMoe rocyaapcxBo ncnpocnx flnnjiOMaxHxecKHM nyxeM cornacne ro- cy/rapcxBa npeöbiBainm Ha xaxoe Ha3Ha- Hemie.

2. Ilocjie xoro xax nonyneno xaxoe cornacHe, AnnnoMaxHnecxoe npeflcxa- BHxejibcxBo np encx a b jt si om o ro rocynap- cxBa HanpaBjiaex MHHHcxepcxBy hho- cxpaHHbix flen rocynapcxBa npeobiBauHH KOHcyjibcxHH naxeHX hjih npyroit floxy- Menx o iia3HaxeHHii rnaBbi xoncyjibcxBa. B naxenxe hjih npyrovi noKVMeuxe yxa- 3biBaexca nojinoe hmh h (paMHJiHg rnaBbi xoncyjibcxBa, ero rpaxxxaHCXBO, paHr, xoHcyjibcxHH oxpyr, b xoxopoM oh6vnex HcnojiHaxb cboh

o6n3aHHOCXH,

MecxoHaxoac^eHHe KOHcyjibcxBa.

3. Ilo npextcxaBJieHHH naxeHxa hjihApyroxo AoxyMeHxa o Ha3iiaMeiiHH rnaBbi xoHcynbcxBa rocyuapcrBo npeöbiBaHHii Bbipae r eMy b bo3mo)kho xopoxxHH cpox 3K3exBaxypy huh HHoe pa3pemeHHe.

4. FuaBa KoncynbcxBa Moacex npn- cxynnxb x HcnonneHino cbohx o6»3aH- Hocxeii nocne xoro, xax rocynapcxBo npcObiBaniia Bbinacx eMy 3K3exBaxypy hhh HHoe pa3pemeHHe.

Cxaxba 4

1. Fl pencraBjraeMoe rocyflapcxBO 3a- panee cooöiiiaex MHHHcxepcxBy hho- cxpaHHbix aen rocynapcxBa npeGbiBamra nonHoe hmh

h

(})aMHHHK>, rpaxcnaHcxBO,

15

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

statens utrikesministerium om kon­

sulns fullständiga namn, medborgar­

skap, rang och befattning.

2. Den mottagande staten skall

förse konsuln med en lämplig hand­

ling som bekräftar hans rätt att full­

göra konsulära uppgifter i den mot­

tagande staten.

Artikel 5

Ivonsul skall vara medborgare i

den sändande staten.

Artikel 6

Då konsulattjänsteman tillsätts

vid konsulat, skall den sändande sta­

ten på förhand underrätta den mot­

tagande statens utrikesministerium

om vederbörandes fullständiga namn,

medborgarskap och befattning.

Artikel 7

Den mottagande staten må när

som helst, och utan att behöva ange

skälen för sitt beslut, på diplomatisk

väg underrätta den sändande staten

om att exekvatur eller annat erkän­

nande av konsulatchef återkallats

eller att en konsul eller konsulat-

tjänsteman ej är önskvärd. Den sän­

dande staten skall då hemkalla ve­

derbörande konsul eller konsulat­

tjänsteman, om han redan inträtt i

tjänst. Skulle den ej inom rimlig tid

fullgöra denna sin skyldighet, må

den mottagande staten vägra att

längre erkänna vederbörande som

konsul respektive konsulattjänste­

man.

Artikel 8

Den mottagande staten skall ge en

konsul sitt skydd och vidtaga erfor­

derliga åtgärder för att konsuln

skall kunna fullgöra sina åligganden

paHr H AOJDKHOCTb KOHCyjIbCKOrO flOJI/K-

HoeTHoro jiana, HasnaacHHoro b

koh-

cyjibCTBO He b Kaaccrue rnaBbi koh-

cyjibCTBa.

2. focyaapcTBo npeöbiBaHHH Bbi/iaex

KOHCyjIbCKOMy flOJDKHOCTHOMy jinuy co-

OTBeTCTBVIOmHH flOKyMeHT, nOATBep-

jKpaioipHH ero npaBO ocyipecTBjiHTb

KOHcyjibCKHe (})yiiKUHH b

rocyaapcTBe

npeöbiBaiimi.

CTaTbH 5

KOHCyjIbCKHM AOJiaCHOCTHblM JIHPOM

MoaceT öbiTb TOJibKO rpaacAaHHH npea-

cxaujraeMoro rocypapcTBa.

CTaTba 6

IIpeACTaBAfleMoe rocypapCTBO 3apa-

Hee cooomaex MHiincxepcTBy nnocTpaH-

Hbix jieji rocyflapcTBa npcobiBaiiMH

nojinoe hmh, (jiaMHjiHio, rpaacflaHCTBO h

AOJDKHOCTb COTpyAHHKa KOHCyjIbCTBa,

Ha3HaneHHoro b KOHcyjibCTBO.

CTaTbH 7

FocypapcTBO npeöbiBaHHH MO-Kex b

jnoöoe BpeMH,He öypyHH oönaannbiM mo-

THBHpoBaTb cBoe pemeHHe, yBepoMHTb

npeAcraBJiHeMoe rocy/iapcxno /xsiruio-

MaTHHeCKHM nyTeM o TOM, TIO 3K3e-

KBaxypa hjih HHoe pa3pemeHHe rnaBbi

KOHCyjIbCTBa B3HTO OOpaTHO HJIH HT O

KOHcyjibCKoe pojiacHocTHoe jihuo

iijih

COTpyAHHK KOHCVjlbCTBa HBJIHeTCH He-

npHeMJieMbiM. B

TaxoM cjiyaae npep-

CTaBJiaeMoe rocyuapcxBO /iojdkho

coot-

BeTCTBeHHO 0T03BaTb Taxoe KOHCyjIb-

CKOe AOJKKHOCTHOe JIHUO HJIH COipyjIHKa

KOHcyjibCTBa, ecjiH oh ynce npHCTynHJi k

CBoeö paöoTe. Ecjih npcACiaBJiHe.vioe

rocy/iapcTBO He bbihojihht

b xeneHue

pa3yMHoro

cpoxa ototo o6H3aTejibCTBa,

to rocyiiapcxBO npeöbiBaHHH MoaceT

OTKa3aTbCH npH3HaBaTb Taxoe

jihuo

KOHCyjIbCKHM AOJIHCHOCTHbIM JIHPOM HJIH

COTpyAHHKOM KOHCyJIbCTBa.

CTaTbH 8

FocynapcTBO npeöbiBaHHH oöecnein-

BaeT KOHCyjIbCKOMy AOJHKHOCTHOMy JIH-

py cbok) aaipnxy h npHHHMaeT hcoöxo-

AHMbie Mepbi ajih Toro, htoöm KOHcyjib-

17

Knngl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

och komma i åtnjutande av de rät­ tigheter och privilegier och den im­ munitet som tillkommer honom en­ ligt denna konvention och lagen i den mottagande staten.

CKOe AOJDKHOCTHOe J1HUO MOrJIO Bbinojl- HHTb CBOH 005T3äHfI0CTH H H0JIb30BaTbCH TeMH npaBaMH, npHBHJierraMH n

hm

-

MyHMTeTaMH, KOToptie npeziycMarpiiBa- iotc'51 b othohiciihh ero

HacToameii

Koh-

BCHHHeH h 3 a K O H O/UlTejl bCT b o m rocy- AapcTBa npeobiBaHHji.

Artikel 9

1. Om konsulatchef av något skäl är förhindrad att tjänstgöra eller om befattningen tillfälligt är obesatt, må den sändande staten utse kon­ sul tillhörande samma konsulat eller annat konsulat i den mottagande staten eller medlem av den diploma­ tiska personalen vid sin beskickning i denna stat att tillfälligt förestå konsulatet. Vederbörandes fullstän­ diga namn skall på förhand anmälas till den mottagande statens utrikes­ ministerium.

2. Den som sålunda tjänstgör i konsulatchefens ställe skall äga ut­ föra dennes åligganden. Han skall vara underkastad samma skyldig­ heter och tillerkännas samma rättig­ heter, privilegier och immunitet som om han hade tillsatts i enlighet med artikel 3.

3. Om ej annat följer av bestäm­ melserna i artikel 35 mom. 3, skall medlem av den sändande statens be­ skickning som enligt förevarande ar­ tikel mom. 1 förordnats att tjänstgö­ ra vid konsulat bibehålla de privile­ gier och den immunitet som till­ kommer honom på grund av hans ställning som diplomatisk tjänste­ man.

CraTba 9

1. Ecjih rjiaBa KOHcyjibCTBa b cnjiy

KaKOH-JIHÖO npHHHHbl He MO/Kex Bbinojl-

HHTb CBOH (jmiKHHH HJIH eCJIH AOJIvK-

HocTb rjxaBbi KOHcyjibCTBa BpeMeHHo Ba- KaHTHa, npexxcTaBjiHeMoc rocyaapcTBo MOHCCT ynOJIHOMOHHTb KOHCyjIbCICOe ÄOjnKHOCTHoe .bhiio Aaiiiioio HJiHApyroro KOHcyjibCTBa brocyuapcTBe npeöbiBamiH HJIH OAHOrO H3 HJieHOB AHIlJIOMaTUTC- CKoro nepcoHajia cBoero AHnjioMaTHae- CKoro ripejiCTaBHTejibcxBa b rocynapcxBe npeöbiBanna ahh BpeMeHHoro pyxo- BOflCTBa KOHCyjIbCTBOM. IloJIHOe HM

51 H

(jiaMHJina 3Toro jiHiia npejiBapHicjibHO COOOIIiaiOTCa MHHHCTepCTBy HHOCTpaH-

Hbix Aeji rocyjiapcxBa npeGbiBanna.

2. JThho, ynojiHOMoaeHHoe ajiii Bpe­ MeHHoro pyKOBOACTBa KOHCyjIbCTBOM, HMeeT npaBo HcnojiHHTb oöinaimocTH rjiaBbi KOHcyjibCTBa, BMecTO KOToporo oho Ha3Halieuo. Ha Hero pacnpocTpa- hhiotch

Te »ce oGinaimocTH h

oho nojib-

3yex c5i TeMH »ce npaBaMH, npHBHJierHHMH

H

HMMyHHTeTaMH, KaK eCJIH 6bl OHO Sbuio Ha3HaneHO b cootb6tctbhh co CTaTbeft 3.

3.3a HCKjHoneHHeM nojio»ceHHH, npejiy- CMOTpeHHbix b nyHKTe 3 CTaTbH 35, JiaxiiaieHue Mjiena AHnjioMaTHHecKoro nepcoHajia a h n jt ombt nae c k o r o npejicxa- BHTejibCTBa npeacTaBjiaeMoro rocyaap- CTBa B KOHCyjlbCTBO B COOTBeTCTBHH

C

nyiiKTOM 1 HacTosimeH CTaTbH He 3aTpa- FHBaeT npiIBHJierHH H HMMyHHTeTOB, KOTopbie npeaocTaBjieHbi eMy b cnjiy ero AHnjioMaTHnecKoro CTaTyea.

Artikel 10

CTaTbH 10

1. Medlemmar av den diplomatis­ ka personalen vid den sändande sta­ tens beskickning som enligt anmä­ lan till den mottagande statens ut­ rikesministerium ålagts att fullgöra

1. Ha HJieHOB AHnjioMaTHnecKoro nep­ coHajia AHnnoMaTHHecKoro iipeacTaBH- TejibCTBa iipeacTaBjijieMoro rocyaapcTBa

b rocyaapcTBe npeobiBanHir,

Ha KOTopbix

B03Jio»ceHo ocymecTBjieHHe KOHcyjibCKHx

2 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 28

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

konsulära uppgifter vid beskick­

ningen skall tillerkännas samma rät­

tigheter och vara underkastade sam­

ma skyldigheter som konsuler en­

ligt denna konvention.

2. Personer som avses i denna ar­

tikel mom. 1 skall vid fullgörandet

av konsulära uppgifter, om ej annat

följer av bestämmelserna i artikel

35 mom. 3, bibehålla de privilegier

och immuniteter som tillkommer

dem på grund av deras diplomatiska

ställning.

Artikel 11

1. Den mottagande staten skall

underlätta för den sändande staten

att förvärva erforderliga konsulats-

lokaler på den mottagande statens

område inom ramen för denna stats

lagar och förordningar eller bistå

den sändande staten med att anskaf­

fa lokaler på annat sätt.

2. Den skall även vid behov bistå

den sändande staten med att an­

skaffa lämpliga bostäder för konsu­

ler och för konsulattjänstemän som

är medborgare i den sändande sta­

ten.

Kapitel III. Privilegier och

immunitet

Artikel 12

1. Den sändande statens riksvapen

eller konsulära vapenplåt med lämp­

lig inskrift för att utmärka konsu­

latet må anbringas på den byggnad

där konsulatet har sina lokaler.

2. Den sändande statens flagga må

hissas på konsulatet och även på

konsulatchefens bostad. Flaggan må

likaså anbringas på konsulatchefens

transportmedel (motorfordon och

båtar), när de används av honom i

(JjyHKPHH B 3TOM npeflCTaBHTeJIbCTBe,

HMeHa n cj)aMHJiHH KOToptix cooömenbi

MHHHCTepcTBy HHOcTpaHHbix neji rocy-

aapcTBa npeöbiBaHHH, pacnpocTpaiia-

iotch ripeaycMOTpeHHbie HacToampfi

KoHBeHU,Heii npaBa n oöa3aHHOCTH koh-

CyjIbCKHX flOJDKHOCTHblX JIHH.

2.3a ncKjnoHeHneM nojioacemm, npeay-

CMOTpeHHbix b nyHKTe 3 CTaTbn 35,

ocymecTBJieHne KOHcyjibCKnx (jjyHKUHH

jiauaMH, yKa3aHHbiMH b nyHKTe 1 HacTO-

amen CTaTbn, He 3aTparnBaeT npHBHJie-

rnn n HMMyHHTeTOB, KOTopbie npeflo-

CTaBJieHbl HM

B

CHJiy HX HHnjIOMaTH-

necKoro cTaTyca.

Crarna 11

1. FocynapcTBo npeöbiBaHua Hojiamo

jihöo

0Ka3aTb coaeHCTBHC npescTaBJiae-

MOMy rocynapcTBy b

npHOÖpeTeHHH Ha

CBoeii TeppHTOpHH, comacHO cbohm

3aKOHaM h

npaBHJiaM, noMemeHHii,

He-

oöxoahmmx

hjih

ero KOHcyjibCTBa, jihöo

0Ka3aTb noMomb npencTaBJiaeMOMy ro-

cyaapcTBy b

noJiyaeHHH noMemeHHii

HHbiM nyTeM.

2. Oho flOJiacHo Taxace, b cjiyaae Heoö-

xohhmocth, 0Ka3biBaTb noMomb npefl-

CTäB.TseMOMy rocyflapcTBy b noJiyneHHH

noflxoHamHX hchjibix noMemeHHii HJia

KOHCyjIbCKHX HOJIHCHOCTHblX JIHH H COT-

pyflHHKOB KOHCyJIbCTBa, eCJIH OHH aB-

JiaiOTca rpaac^aHaMH npeacraBiiaeMoro

rocynapcxBa.

Pa3ne.i III. npiiBHJieniH

h

HMMyHHTeTbI

CTaTba 12

1. Ha 3HaHHH,

B

KOTOpOM pa3Meiu,eHO

KOHcyjibCTBO, MoryT öbiTb yKpenjieHbi

hiht c repöoM npe^cTaBJiaeMoro rocy-

flapCTBa HJ1H KOHCyJlbCKHii LHHT H HaHMe-

HOBaHHe KOHcyjibCTBa.

2. <l)Jiar npeacTaBjiaeMoro rocynap-

CTBa MoaceT BbiBemHBaTbca Ha KOHcyjib-

CTBe, Ha pe3HfleHUHH rjiaBbi KOHcyjib-

CTBa. <l>jiar MoaceT TaKace BbiBemHBaTbca

Ha TpaHcnopTHbix cpezicTBax ncpeziBH-

aceHHa (aBTOMOÖHJiax, KaTepax), ncnojib-

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

19

hans tjänsteutövning.

Artikel 13

1. Mark, byggnader och delar av byggnader som används uteslutande för ett konsulats verksamhet skall vara okränkbara. Polis eller annan myndighet i den mottagande staten må ej beträda nämnda mark, bygg­ nader eller delar av byggnader utom när medgivande därtill lämnats av konsulatets chef, chefen för den sän­ dande statens beskickning eller per­ son som utsetts av endera av dem.

2. Bestämmelserna i mom. 1 i den­ na artikel skall även gälla konsulat­ chefens bostad.

Artikel 14

Konsulatsarkivet skall alltid vara okränkbart, varhelst det befinner sig. Handlingar som ej hänför sig till tjänsten må ej förvaras i arkivet.

Artikel 15

1. a) Konsulat äger utbyta med­ delanden med den sändande statens regering och med dess beskickning och övriga konsulat i den mottagan­ de staten. För sådant ändamål må konsulatet använda alla allmänna kommunikationsmedel liksom även diplomatiska kurirer och förseglade försändelser och må begagna chiffer.

b) Vid användning av allmänna kommunikationsmedel skall samma tariffer tillämpas för konsulat som för beskickningen.

2. Konsulats officiella korrespon­ dens, oavsett vilket kommunika­ tionsmedel som begagnas, och de för­ seglade försändelser som avses i denna artikel mom. 1, förutsatt att de är försedda med synliga, yttre märken angivande deras officiella karaktär, skall vara okränkbara och får ej av den mottagande statens

3yeMbix rjiaBou KOHcyjibCTBa npn

nc-

nojmeHHH cjiyjKeÖHbix 0ÖH3anH0CTeM.

CraTbH 13

1. 3eMejibHbin yaacTOK, 3flaHHfl hjihnacTH 3aaHHH, ucnojib3yeMbie hckjiio- HHTejIbHO flJIH HejICH KOHCyjIbCTBa, He- npuKOCHOBeHHbi. nojinuna hnpyrHe Bjia-

cth

rocyflapcTBa npeöbiBaHHH He Moryr

BCTynaTb Ha yica3aHHbie 3eMCJibHbiii yaacTOK, b3flaiuui hjihMac™ 3 na mm 6e3 corjiacHsi na 3tomaBbi KOHcyjib- CTBa, rjiaBbi flHnjioMaTHHecicoro npe/t- CTaBHTejibCTBa npeflcraBJifleMoro rocy- HapcTBa hjihJiHua, HasHanenHoro ojihhmH3 hhx.

2. nojioaceHHH nyHKTa 1 HacTonmeii

CTaTbH npn MeHaiOTca Taoce k auuioMy noMeuieHHio maBbi KOHcyjibCTBa.

CTaTba 14

KoHcyjibCKHe apxHBbi hbjihiotch He- npHKOCHOBeHHblMH B JIIOÖOC BpeMH

H

He3aBHCHMO OT HX MeCTOHaXOHCfleHHH. HecjiyaceÖHbie öyviarn

He

flOJDKHbi xpa-

HHTbCH B KOHCyjIbCKHX apXHBaX.

CTaTbH 15

1. a)

KoHcyjibCTBo HMeeT npaBo

CHOCHTbCH CO CBOHM npaBHTeJIbCTBOM hjih c HHnjiOMaTHHecKHM npejiCTaBHTejib- CTBOM H KOHCyjIbCTBaMH npeflCTaBJIH- eMoro rocynapcTBa b rocyflapcrae npeobiBaHHH.

C

3toh uejibio KOHcyjib-

CTBO MOKeT nOJIb30BaTbCH BCeMH OÖblH- HblMH CpenCTBaMH CBH3H, mH(j)paMH, HHnnoMaTHHecKHMH KypbepaMH h one- HaTHHHblMH BaJIH3aMH.

b)

Hpn n0JIb30BaHHH OÖbIHHbIMH CpCH-

CTBaMH CBH3H K

KOHCyjIbCTBy npHMeHH-

IOTCH Te >Ke TapH(})bI, HT O H K

flHHJIOMa-

THHecKOMy npeflCTaBHTejibCTBy.

2.

CjiyaceÖHaH nepenHCKa KOHcyjib-

CTBa, He3aBHCHMO OT TOTO, KaKHe cpeji- ctbh cbh3h hm Hcnojib3yiOTCH, ii one- naTaHHbie BajiH3bi, ynoMHHyTbie b nyHKTe

1

HaCTOHIHeH CTaTbH, npH ycjIOBHH, HTO OHH HMeiOT BHflHMbie BHemHHe 3HHKH, yKa3biBaiomHe Ha hx o([)imnajibiibiii xa- paKTep, HBJIHIOTCH HenpHKOCHOBeHHbIMH h He noHBepraioTCH Kompojno

hjih

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

myndigheter undersökas eller kvar-

hållas.

Artikel 16

Om ej annat följer av lag och för­

fattning i den mottagande staten

rörande områden, till vilka tillträde

är förbjudet eller underkastat in­

skränkningar av hänsyn till statens

säkerhet, skall konsul tillåtas att re­

sa fritt inom konsulatsdistriktet för

fullgörande av sina tjänsteåliggan­

den.

Artikel 17

1. Konsul och konsulattjänsteman

som ej är medborgare i den motta­

gande staten må ej inför den motta­

gande statens domstolar eller admi­

nistrativa myndigheter ställas till

svars för handlingar utförda i tjäns­

ten.

2. a) Den sändande staten äger

häva konsuls eller konsulattjänste­

mans immunitet i vad avser lagfö-

ring. Sådant hävande skall alltid va­

ra uttryckligt.

b) Hävande av immunitet i vad

avser lagföring i tvistemål eller ad­

ministrativa mål skall ej anses inne­

bära hävande av immuniteten i vad

avser verkställighet av domen, för

vilket särskilt hävande fordras.

Artikel 18

1. Konsul må ej inom den mot­

tagande statens område hållas i häk­

te eller berövas sin frihet i någon

annan form i avbidan på eller under

rättegång rörande handling, som

han begått utom tjänsten, såvida han

ej anklagas för grovt brott, varå en­

ligt den mottagande statens lag kan

följa frihetsstraff i minst fem år.

3aaep>K;uiHio co CTopoHbi Buacxeii rocy-

Hapcrna npeöbiBaHHa.

Cxaxba 16

nOCKOJIbKy

3X0

He

npOTHBOpeBHT

3aKOHaM h

npaBimaM rocynapcTBa npe-

öbiBaiiHH o paiioHax, Bbe3H b

KOTOpbie

3anpemaexca hhh

orpaHHHHBaexca no

cooöpaxeHHBM rocyflapCTBeHHOH öe30-

naCHOCTH, KOHCyjlbCKOMy flOJDKHOCTHO-

My

jnmy AOJnKiro pa3pemaTbca

eBoöoa-

ho

nepeuBHraxbca b

npeaeaax ero koh-

eyjibCKoro onpyra ana BbinojineHiia hm

cbohx

cjiyaceÖHbix oöasaHHOcreH.

CTaTba 17

1. KoHcyjibCKoe aoaacHocxHoe jihuo

H COTpynHMK KOHCyjlbCTBa, KOTOpbie He

aBJiaioTca rpa^aanaMH rocyaapcxBa npe-

öbiBaHHa, He noajieacax iophchhkhhh

hh

CyaeÖHbIX, HH

aflMHHHCXpaXHBHbIX BJia-

cxeö rocyaapcxBa npeöbiBaHHa 3a neö-

cxBna, coBepuiaeMbie hmh

npH BBinoa-

HeHHH cjiyaceÖHbix cjiyiiKHHH.

2.

a) npeacxaBJiaeMoe rocyaapcxBO

Moacex oxKa3axbca ox HMMyHHxexa

ox

lOpHCflHKPHH KOHCyJIbCKHX HOJDKHOCX-

HblX JIHU HJIH COXpyflHHKOB KOHCyjIbCXBa;

h xaKOH oxKa3 bo Bcex cjiyaaax aoroiceH

öbixb

onpeaejieHHO b bi p a jk en h bi m .

b) Oxxa3 ox HMMyHHxexa ox lOpHCHHK-

n,HH

no rpaacaaHCKHM h

ajiMHHHCxpaxnB-

hwm

aeJiaM He 03Haiaex oxKa3a ox

HMMyHHxexa b

oxHomeHHH ncnojiHeHHa

pemeHHa, ana a ero xpeöyexca ocoöbin

OXKa3.

Cxaxba 18

1. KoHcyjibCKoe aoJUKHOCXHoe jihuo

He nouJie>KHX Ha xeppHxopHH rocyaap-

cxBa npeöbiBaHHa hh apecxy, hh Jiiime-

HHIO

CBOÖOabl B

JIIOÖOH apyrOH (})OpMe

ao huh

b xeHCHMC cyaeÖHoro nponecca b

oxHomeHHH aeäcxBHH, coBepmeHHbix hm

He npn HcnoaHeHHH cayaceÖHbix oöa3aH-

Hocxefi, ecnn oho He oÖBHHaexca b

coBepineHHH xhjkkoxo npecxynaeHna,

BaeKyiuero b cooxBexcxBHH c 3aKOHoaa-

xejibcxBOM rocyaapcxBa npeöbiBaHHa

jiuineHHe eBoöoabi cpoKOM He MeHee

naxH Jiex.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

21

Undantag från denna bestämmelse är möjligt på begäran av den sän­ dande staten eller med dess sam­ tycke.

2. Medlemmar av konsuls familj som bor hos lionom skall, förutsatt att de ej är medborgare i den mot­ tagande staten, åtnjuta personlig okränkbarhet i samma utsträckning som konsuln.

Artikel 19

1. Konsul må i rättsvårdens in­ tresse villfara en begäran av domstol atl han skall avlägga vittnesmål. Därvid må han dock avböja att vitt­ na om något som ligger inom ramen för hans tjänsteåligganden eller i egenskap av sakkunnig uttala sig om innehållet i den sändande sta­ tens lag. Inga tvångsåtgärder må vidtagas för att förmå konsul att vittna eller inställa sig i domstol för detta ändamål, och ingen påföljd skall åläggas honom för underlåten­ het att vittna eller att inställa sig i domstol.

2. När konsul efterkommer en an­ modan att avlägga vittnesmål, skall alla skäliga åtgärder vidtagas för att undvika att hans tjänsteutövning störs. I fall där det är tillåtligt och möjligt må vittnesmålet avges, munt­ ligen eller skriftligen, på konsulatet eller i konsulns bostad.

3. Konsulattjänsteman äger avbö­ ja att avlägga vittnesmål rörande så­ dant som ligger inom ramen för tjänsteåligganden.

4. Konsul och konsulattjänste­ man, som ej är medborgare i den mottagande staten, skall vid avläg­ gande av vittnesmål ha rätt att av­ giva vittnesförsäkran i stället för ed.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall äga tillämpning på såväl rätte-

2f —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1

McKjiKvieiuie H3 axoro

nojioaceuHa

bo3mo2cho no

npocböe npencxaBjiae-

Moro

rocynapcxBa hjih

c

ero corjiacua.

2. Hjienbi ceMbH KOHcyjibCKoro nojiac- HocTHoro Jiupa, ecjiu ohh ne aBJiaioxcH rpaacnanaMH cTpaHbi npeöbiBainia

u

npoKHBaiOT BMecTe c hhm, nojib3yioxcH JIHHHOH HenpHKOCHOBeHHOCTbK), KaK H KOHcyjibCKoe nojiaoiocxHoe jihuo.

Cxaxba 19

1

. KoHcyjibCKoe nojiamocxHoe jihuo

b

HHTepecax npaBOcynna, no npocböe cyaa, Moacex jiarb cBHAerejibCKHe noica-

3 aHHH. Ilpil

3XOM,

OflHaKO, OHO MOJKeX

OTKa

3

aibca uaBarb noKa

3

anmi oxhoch-

TejibHo Tor

o, hto

HaxouHTca b paMKax ero

cjiyxeÖHOH /ieaTejiLnocxn, a TaioKe na- BaTb noKaaauHH bKaaecxBe aiccnepxa no

3 aKOHonaTejibCTBy npencTaBjiaeMoro ro-

cynapcTBa. Opinmue KaKHx-Jinho Mep

b

nejiax npHHyacneHHa KOHcyjibCKoro nojDKHOCTHoro JiHua /lanaxb noKaaamia

hjih

HBHTbca juni

3toh

nejrn bcyn, a

xaioice npHBjieaeHHe ero k oxBexcxBeH-

hocth b

cjiyaae onca 3 a otnain noica 3 a-

hhh hjih

ueMBKH b cyn He AOnyCKalOTCH.

2. B cjiynae corjiacHa KOHcyjibCKoro AOJiHCHOCTHoro JiHua nar b cBHnexejib- CKiie noKa3anHa npennpHHHMaioxca Bce pa3yMHbie inaru bnejiax H36eacaHHa noMex bpaooxe KOHcyjibCKoro aojixc- HoeTHoro Jinna. B cjiyaaax, Korna axo AOnyCTHMO

H

B03M05KH0, yCTHbie HJIH

nHCbMeiiHbie CBHnexejibCKHe noKa3aHHH MoryT 6biTb naHbi bKOHcyjibCTBe hjihHa KBapTHpe KOHcyjibCKoro nojDKHocxHoro jinna.

3. COTpyAHHK KOHCyjIbCTBa MOHCeT

OTKa

3

aTbca naBaxb cBunexejibCKHe noica-

3

aHHa oxHocHxejibHo xoro, nxo Kacaexca cjiyaceÖHOH /leaxejibiiocxH.

4. KoHcyjibCKoe nojiacHoexHoe jihuoHJIH COXpyflHHK KOHCyjIbCXBa, eCJIH OH He HBJiaexca rpaacnaHHHOM rocynapcxBa npeöbiBaHHH, naBan cBHnexejibCKHe no- Ka3aHHH, MOJKex BMecxo npucara naxb 3aBepeHHe.

5. IIojioKeHHH HacxoaiueH cxaxbH

oxhochxch

Ka k

k

cynoiipoH3BOflcxBy,

samt. Nr 28

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

gång inför domstol som förfarande

inför administrativ instans.

6. Bestämmelserna i denna artikel

skall i tillämpliga delar gälla även

medlemmar av konsuls eller konsu­

lattjänstemans familj som bor hos

honom, förutsatt att de ej är med­

borgare i den mottagande staten.

Artikel 20

1. Konsul skall i den mottagande

staten vara befriad från skyldighet

att göra tjänst vid försvaret och från

allmän tjänsteplikt av varje slag.

2. Bestämmelserna i denna artikel

mom. 1 skall även gälla konsulat­

tjänstemän och medlemmar av kon­

suls eller konsulattjänstemans fa­

milj som bor hos honom, förutsatt

att de ej är medborgare i den mot­

tagande staten.

Artikel 21

Konsul eller konsulattjänsteman

och medlemmar av hans familj som

bor hos honom skall ej vara under­

kastade i den mottagande staten gäl­

lande lagar och förordningar röran­

de registrering av utlänningar, uppe­

hållstillstånd och andra liknande

frågor.

Artikel 22

1. Den sändande staten skall vara

befriad från skatter och avgifter av

alla slag avseende mark, byggnader

eller delar av byggnader, som ägs

eller hyrs av den sändande staten

och som används uteslutande

a) för konsulatets verksamhet el­

ler såsom bostad för konsulatchefen;

b) såsom bostad för annan kon­

sul än konsulatchefen eller konsu-

lattjänsteman, i den utsträckning

TaK n

k

npoH3BOACTBy, coBepmaeMOMy

aflMHHHCTpaTHBHbIMH BJiaCTHMH.

6. IIojioaceHHa HacToamen CTaTbH co-

OTBeTCTBeHHO npHMCHHIOTCH H K HJieHaM

ceMeii KOHcyjibCKiix /lojDKHocxnbrx jihh

HJIH COXpyflHHKOB KOHCyilbCTBa. eCJIH OHH

npoacHBaioT BMecTe c hhmh

h

He hbjih-

iotch

rpa5K,n;aHaMH rocy.xapcxBa ripeöbi-

BaHHH.

OraTbH 20

1. KoHcyjibCKoe aojoKHocxHoe jihho

ocBo6o>KflaeTca b

rocyziapcTBe npeöbi-

BaHHH ot

cjiyncöbi b

BoopynceHHbix

CHJiaX H OT

Bcex

BHflOB npHHyHHTeJIbHblX

noBHHHOcTeii.

2. IIojioaceHHH nyHKTa 1 iiaciosmen

CTaTbH pacnpocipanaioxcH TaioKe Ha

COTpyHHHKOB KOHCyjIbCTBa H HJieHOB

ceMeii KOHcyjibCKoro hojukhocthoto

jih-

ua h coTpyflHHKOB KOHcyjibCTBa, npoacn-

BaionrHx BMecTe

c hhmh, npn ycjioBHH,

HTO OHH He HBJ1HIOTCH rpaiK/iaHaMH ro-

cyziapcTBa npeSbiBanna.

CTaTbH 21

KoHcyjibCKoe flOJIKHOCTHOe J1HU0 HJIH

coTpyjjHHK KOHcyjibCTBa, a TaKHte HJieHbi

hx ceMeii, npo>KHBaiomHe BMecTe

c

HHMH, OCBOÖOHCflaiOTCH OT BbinOJIHeHHH

Bcex TpeöoBaHHii, npejiycMoxpeHHbix 3a-

KOHaMH h npaBHJiaMH rocyjiapcTBa npe-

öbiBaHHH, OTHOcHTejibHO perHCTpaiiHH,

nojiyaeHHH pa3pemeHHH Ha HCHTejibCTBO

h HHbix nofloÖHbix TpeöoBaHHii, npezib-

HBJiaeMblX K HHOCTpaHHaM.

CTaTbH 22

1. IlpejicTaBjiHeMoe rocyaapcTBO ocbo-

öoHCjraeTCH rocyjiapcxBOM npeöbiBaHHH

OT KEKHX-JIHÖO HaJlOTOB HJIH HHbIX nofloö-

Hbix cöopoB jnoöoro BHjja Ha 3eMejib-

Hbiö yaacxoK, 3/iaHHH hjih nacTH

3#aHH0,

KOTOpbie HBJIHIOTCH COÖCTBeHHOCTbK)

npeflCTaBJiHeMoro rocynapcTBa hjih

apeHnyioTCH hm

h Hcnojib3yK)TCH hc-

KJIIOHHTeJIbHO

a)

flJIfl HejTCH

KOHcyjibCTBa

HJIH jkhjioto

noMemeHHH raaBbi KOHcyjibCTBa;

b) flJiH >KHJibix noMemeiraii ppyrux

KOHCyjIbCKHX JIOJIHCHOCTHblX JIHH, KpOMe

TJiaBbl KOHcyjibCTBa, H COTpyjIHHKOB

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

som sådan befrielse av den motta­ gande staten beviljats eller kan kom­ ma att beviljas en tredje stat och under förutsättning av ömsesidighet.

2. Bestämmelserna i denna artikel mom. 1 gäller ej skatter eller avgif­ ter som utgör vederlag för lämnade särskilda tjänster.

3. Skattebefrielse som avses i denna artikel mom. 1 gäller ej såda­ na skatter och avgifter, som enligt den mottagande statens lag skall er­ läggas av den som ingått avtalet med den sändande staten eller med den­ nas ombud.

Artikel 23

Ingen skatt eller liknande pålaga, för vilken skattskyldighet enligt lag eljest skulle åvila den sändande sta­ ten, må uttagas eller uppbäras i den mottagande staten för den sändande statens förvärv, ägande, innehav el­ ler nyttjande av lös egendom som är avsedd för konsulatets verksam­ het.

Artikel 24

Konsuler och konsulattjänstemän och medlemmar av deras familjer som bor hos dem skall, om de ej är medborgare eller stadigvarande bo­ satta i den mottagande staten och ej utövar privat förvärvsverksamhet i denna stat, åtnjuta samma befrielse från skatter och andra liknande på­ lagor som motsvarande personal vid den sändande statens beskickning.

KOHCyjIbCTBa B TaKOM >K‘C OÖBCMe, B

KaxoM TaKoe ocBoöoacneHHe npe/iocxaB-

JiaeTca hjih MoaceT 6bm> npeAOCTaBJieHO rocy/iapTCBOM npe6biBanu5i TpeTbeMy rocyaapcTBy, — Ha ochobc B3aHMHOCTH.

2. IIojio>KeHHH nyHKTa 1 nacroameii CTaTBH He othochtch k yiuiaTe

3a

KOH-

KpeTHbie BHflbl OÖCJiyjKHBaHHH.

3. OcBoöoacAeHHe ot HanoroB, koto- poe npenycMaTpuBacToi b nyHKTe 1 HacToameö CTaTBH, He pacnpocxpaHa- eTca Ha TaKHe iiajiorH h cöopti, koto- pblMH B COOTBeTCTBHH C 3aKOHOJiareHb- ctbom rocyaapcTBa npeöbiBamiH oöjia- raiOTca Jinua, aaKJUoxaioimie coraame- Hue c npeacTab.xaemmm rocy^apcTBOM HJIH JIHIIOM, /ICHCIByjOLIIMM OT eTO HMeHH.

CTaTba 23

Focynapci bo npeöbmaHua He oöjia- raeT h He B3HMaeT HHKaKnx HajioroB HJIH HHbIX rioaoÖHbix cöopoB Jiioöoro BHHa C HBHHCHMOrO HMyHICCTBa, HBJIHIO- IJiexOCH COOCTBCHHOCTblO npe#cTaBjiae- moto rocyaapcTBa hjih naxoaameroca bero BjiafleHHH hjih nojib30BaHHH hHcnojib3yeMoro ajih iiejieö KOHcyjibCTBa, a TaKHce b cbh3h c npiroGpeTeHueM Taico- ro HMymecTBa, BbinjiaauBaTb Koxopbie b hhom cjiyaae npencraBJiaeMoe rocy- AapcTBO 6buio 6bi o6a3aHo Ha 3aKOHHOM OCHOBaHHH.

CTaTba 24

KoiieyjIbCKHM flOJIHCHOCTHblM JIHIiaM, coTpyAHHKaM KOHcyjibCTBa h npoacHBa- kjiiihm BMecTe c hhmh HJicuaM hx ceMeii, KOTopwe He aBjiaiOTca xpajKaauaMH rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih nocToaHHO He npo/KHBaior b xocyjiapcxBe npeöw- BaHna h KOTopwe He 3aHHMaioTca aacT- hoh AeaTejiBHocTbio c uejibio nojiyaeHHa npnöbuui b 3tom rocynapcxBe, npeflo- CTaBjiaeTca TaKoe ace ocbo6oacAeHHe otHajioroB hjih apyrnx nonoÖHbix cöopoB, KOTopoe npeaociaBjiaercH cooTBeTCTBy- lomeMy nepcoHajiy juxnjioMafHHecKoro npeACTaBHTejibCTBa npeacTaBjiaeMoro rocyaapcTBa.

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

Artikel 25

Om konsul eller konsulattjänste­

man eller medlem av hans familj

som bor hos honom avlider och ef­

terlämnar lös egendom i den motta­

gande staten, skall ingen skatt eller

liknande pålaga av något slag utta­

gas eller uppbäras i den mottagan­

de staten för sådan egendom, förut­

satt att den avlidne ej var medbor­

gare i den mottagande staten och att

egendomen finns i denna stat uteslu­

tande till följd av att den avlidne

vistades där i egenskap av konsul

eller konsulat tjänsteman eller som

medlem av konsuls eller konsulat­

tjänstemans familj.

Artikel 26

1. Samma befrielse från tullar och

andra skatter av varje slag utgående

på eller med anledning av varuinför-

sel, som beviljas för föremål inför­

da av den sändande statens beskick­

ning i den mottagande staten för dess

officiella bruk, skall beviljas för alla

föremål, inbegripet motorfordon, som

införs uteslutande för konsulatets

officiella bruk.

2. Konsuler och konsulattjänste­

män och medlemmar av deras famil­

jer som bor hos dem skall, om de ej

är medborgare eller stadigvarande

bosatta i den mottagande staten och

ej utövar privat förvärvsverksamhet

i denna stat, åtnjuta befrielse från

tullar och andra skatter av varje

slag i samband med varuinförsel i

den utsträckning som sådan befriel­

se beviljas motsvarande personal vid

den sändande statens beskickning.

CraTba 25

B cjiyaae CMcpxn KOHcyjibCKoro jiojt/K-

HocTHoro jinua hjih

coxpymiHKa koh-

cyjibCTBa, hjih

ijieiia ero ceMbH, npoacn-

isatomero BMecTe c hhm,

ocxaBmeeca b

rocyxiapcxBe npeöbiBaHHa nocjie ero

CMepTH flBHHCHMOe HMymeCTBO OCBOÖOaC-

aaeTCH rocyaapcTBOM npeöbiBaHHa ot

OÖjIOXeHHS H B'3H ViaiiHXI KaKHX-JIHÖO

HajIOrOB HJIH HHbIX HO/IOÖHblX CÖOpOB

jiioöoro Biuia, ecjiH yMepniHH He HBjiajica

rpaiKflaHHHOM rocy/xapcxBa npeöbiBaHHa

h

ecnn yKa3aHHoe HMymecTBo naxoHHTCH

b

rocynapcTBe npeöbiBaHHa hckjiiohh-

TejIbHO B CB33H

c

npeöbiBaHHeM B 310 M

rocyaapcTBe yMepmero b KaaecTBe koh-

cyjibCKoro nojiacHOCTHoro jinua hjih

coTpyaHHKa KOHcyjibCTBa, hjih xjiena

ceMbH KOHcyjibCKoro flOJiauiocTHoro jih-

ua HJIH COTpyflHHKa KOHcyjibCTBa.

CraTba 26

1. Bce

npeiiMCTbi, BKjnoaaa aBTOMO-

6 HJIH, BB03HMbie HCKJ1 lOHHTejlbHO HJIH

cjiyaceÖHoro nojib30BaHHa KOHcyjibCTBa,

ocBoöojKjiaioTca ot

TaMoaceHHbix nom-

jihh

h HHbix HajioroB jiioöoro BHAa,

HajiaraeMbix b

cbh3h

c

bbo3om

hjih

no

npHHHHe BB03a, TaK ace Ka k

h npejiMexbi,

BB03HMbie ana cjiyaceÖHoro nojib30BaHHa

nHnjioMaTHHecKoro npeacTaBHTe.xbCTBa

npeflCTaBjiaeMoro

rocynapCTBa b rocy-

napcTBe npeöbiBaHHa.

2. KoHCyjIbCKHM AOJiaCHOCTHblM JIH-

naM, coTpynHHKaM KOHcyjibCTBa h HJie-

HaM hx ce Me

ii

, ripoacHBaiomHM BMecTe

c

hhmh, ecjiH ohh He aBJiaioTca rpaacna-

HaMH rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih

nocTOHHHO He npoacHBaioT b rocynap-

cTBe npeöbiBaHHa h ne 3aHHMaiOTca

nacTHOH neaTejibHocTbio

c

nejibio nojiy-

xeHus npHÖbuiH b 3tom rocynapcTBe,

npeaocraB.xaeTca ocBoöoacneHHe ot Ta-

MoaceHHbix nouuiHH hjih npyrax najioroB

jiioöoro BHjia, HajiaraeMbix b CB33H

c

BB030M npeflMeTOB B tom oöbeMe, B

KaKOM Taxoe ocBoöoacneHHe npenocTaB-

naeTca cooTBeTCTByiomeH KaTeropHH

nepcoHana n h n j r

o m a t h he ck o r o npencTa-

BHTejibCTBa npencTaBjiaeMoro rocy/iap-

CTBa.

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

Artikel 27

Det åligger alla som tillerkänns privilegier eller immunitet enligt denna konvention att, om det ej in­ kräktar på deras privilegier och immunitet, iakttaga den mottagande statens lagar och förordningar, inbe­ gripet dem som angår reglering av trafik och försäkring av motorfor­ don.

Kapitel IV. Konsulära uppgifter

Artikel 28

1. Konsul har rätt att inom kon­ sulatsdistriktet fullgöra de i detta kapitel angivna uppgifterna. Konsul må dessutom fullgöra andra offi­ ciella konsulära uppgifter, förutsatt att de ej strider mot lagen i den mottagande staten.

2. För fullgörandet av sina upp­ gifter må konsul muntligen och skriftligen göra framställningar till vederbörande myndigheter inom konsulatsdistriktet.

Artikel 29

Konsul har rätt att

a) skydda den sändande statens och dess medborgares rättigheter och intressen, såväl individers som juridiska personers;

b) främja utvecklingen av de kommersiella, ekonomiska, kulturel­ la och vetenskapliga förbindelserna mellan den sändande och den mot­ tagande staten;

c) i övrigt befordra utvecklingen av de vänskapliga förbindelserna mellan den sändande och den mot­ tagande staten.

Artikel 30

Konsul har rätt att

CTaTba 27

Bce anu,a, KOTopwM coraacno HacTo- amefi KoHBenuHM npeaocTaBaaioTca npu- BHJieruH h HMMyHHTeTbi, o6a3aHbi 6e3 yipepöa aaa hx npuBi-uicruH h HMMymi- TeTOB yBaacaTb 3aKOHbi h npaBHaa rocy- aapcTBa rrpeöbiBaiiHa, BKJUoaaa 3aKOHbi h npaBHJia peryjiupoBaHHa ABnacemiH TpaHcnopia h CTpaxoBairaa aBTOMo- ÖHjieii.

Pa3fleji IV.

Koiicy.ibCKHe cjjyiiKpiiii

CTaTba 28

1. KoHcyjibCKoe aoaacHocraoe ai-mo HMeeT npaBO b npeaeaax KOHcyjibCKoro oxpyra BbinojiHaTb (jjyHKpuH, yKa3aHHbie b nacToameM pa3aeae. KoHcyjibCKoe AOJiacHocTHoe anno MoaceT,

KpoMe

Toro,

Bbinojiiiarb u HHbie oiJmuHaabHbie koh- cyjibCKKe (jiynKmm, ecaa ohh He riporn- BopeaaT 3aKOHoaaTeabCTBy rocyaapcTBa npeöbiBaHna.

2.

B

CBa3H

c

HcnojraeHHeM cbohx

(jryHKpHH KOHcyabCKoe aonamocTiroe an­ no MoaceT oöpamaTbca nncbMemio Man yCTHO K KOMneTeHTHbIM BaaCTAM KOH- cyabCKoro oxpyra.

CTaTba 29

KoHcyabCKoe aoaacHocTHoe amro HMe­eT npaBo:

a) 3anr,HinaTb npaBa h HHTepecbi npea- CTaBaaeMoro

rocyaapcTBa,

a Taicace ero

rpaacaaH, Biuiioraa ropHAHaecKHx ann;

b) coneHCTBOBaTb pa

3

BHTHio Topro-

BblX,

3

KOHOMHHCCKHX, KyabTypHbIX H

HayaHbix CBB

3

CH Meacay npeacTaBaaeMbiM

rocyaapcTBOM h rocyaapcTBOM npeöbi-

BaHHa;

c) HHbIM 0Öpa30M CITOCOÖCTBOSaTb pa3BHTHK) apyacecTBeuHbix OTHomemm Meacay npeacTaBaaeMbiM rocyaapcTBOM h rocyaapcTBOM npeöbiBaHna.

CTaTba 30

KoucyabCKoe

aoaacHocTHoe

anno

HMe­

eT

npaBo:

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

a) föra register över sitt lands

medborgare och utfärda och för­

länga pass och andra identitetshand­

lingar för dem;

b) för egna och andra länders

medborgare samt statslösa utfärda

inrese-, utrese- och genomresevise-

ringar till den sändande staten.

Artikel 31

1. Såvitt den sändande statens

lagstiftning det medger har konsul

rätt att

a) upprätta födelse- och dödsbevis

för sitt lands medborgare;

b) förrätta vigslar och registrera

skilsmässor, när båda personerna är

medborgare i den sändande staten.

2. Giltigheten av de av konsul

vidtagna, i mom. 1 i denna artikel

nämnda åtgärderna bestämmes i

den mottagande staten uteslutande

av lagen i denna stat.

Artikel 32

Konsul har rätt att

1. upprätta, bevittna, identifiera,

bestyrka, legalisera eller eljest vid­

taga erforderliga åtgärder för att be­

kräfta giltigheten av handlingar av

rättslig natur eller kopior därav, in­

begripet kommersiella handlingar,

förklaringar, registreringar, testa-

mentariska förordnanden och avtal,

på begäran av

a) person, oavsett medborgarskap,

för användning i den sändande sta­

ten eller enligt denna stats lag, eller

b) medborgare i den sändande

staten för användning utanför den­

na stat;

2. översätta handlingar och be­

styrka översättningar;

a) BecTH yieT rpax^an CBoero rocy-

napcxBa h BbinaBaTb hm hjihnpo.no nr h-

poBaTb nacnopTa h mibie ynocTOBeperoia

uhmhocth ;

b)

BblflaBaTb CBOHM HJIH HHOCTpaHHbIM

rpaxcnanaM, a

TäK>Ke

jinpaM 6e3

rpaac-

AaHCTBa Bbe3flHbie, Bbie3aHbie h TpaH-

3HTHbie BH3bi npeacTaBjiaeMoro rocyaap-

CTBa.

CraTba 31

1

. KoHcyjibCKoe aonacHOCTHoe jämo,

nocKojibKy 3aKOHoaaTejibCTBO

rocyaap-

CTBa npeébiBaiiHH ynonHOMOHHBaeT

ero

Ha

3to

, HMeeT npaBo:

a) cocTaBJiHTb aKTbi poacaeHHH

h

CMepTH rpaacaaH cBoeii CTpaHbi;

b)

perHCTpnpoBaTb öpaKH, a TatoKC

pacTopaceHHe

öpaKOB b cnyaaax, k o ra a

oöa Jirma siB.njuoxca rpax<aanaMH

ripea-

craB.nneMoro rocyaapcTBa.

2.

fleHCTBHTejibHOCTb coBepmeHHbix

KOHCyabCKHM aOJI/KHOCTHbIM JIHH

0

M aK-

tob , nepeaHCJieHHbix b nyHKTe

1 nacron-

ineä CTaTbH, b CTpaHe npeöbiBaHHa koh -

cyabcicoro aoniKHOCTHoro jnma onpenen-

aeTca HCK.noHnreabHO

3

aK

0

HaMH CTpa-

hh npeöbiBaHHa.

CraTba’32

KoHCyjIbCKOe aOTOKHOCTHOe

jihho

HMeeT

npaBo:

1

. CocTäBjiaTb, yaocTOBeparb, HaeH-

THtJjHpHpoBaTb,

3

aBepaTb, jierajiH

30

BaTb

h cosepmaTb apyine aeHCTBHs, KOTopbie

MoryT

0

Ka

3

axbcn HeoöxoaHMbiMH, ana

Toro, HTOöbi caeaaTb aeiicTBHTeabHbiMH

aoKyMeHTbi lopnaHnecKoro

xapaKTepa

HJIH HX KOnHH, BKHIOHaa KOMMepaecKHe

aoKyMeHTbi,

3

a»BJieHHa, pcrHcrpamnf,

3

aBeiu,aTejibHbie

pacnopaacemia h koh -

TpaKTbi no npocböe:

a) HHua nioöoro rpaacaaHCTBa ana

Hcnonb30BaHHH b npeacTaBJiaeMOM ro-

cyaapcTBe

nan

coraacHo 3aKOHoaaTenb-

CTBy 3Toro rocyaapcTBa;

b) rpa>KaanHHa npeacTaBjiaeMoro ro­

cyaapcTBa

ana

Hcnonb30BaHHa BHe

ototo

rocyaapcTBa.

2. IlepeBoaHTb aoKyMeHTbi h

yaocTO-

BepaTb npaBHnbHocTb nepeBoaoB.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

27

3. från medborgare i den sändan­ de staten för förvaring mottaga handlingar, pengar, värdeföremål och andra tillhörigheter .

Artikel 33

1. Då handlingar som avses i ar­ tikel 32 mom. 1 och 2 erfordras för användning i den mottagande staten eller enligt denna stats lag, skall denna stats myndigheter erkänna deras giltighet i den utsträckning som det är förenligt med lagen i den mottagande staten.

2. Dokument, kopior, översätt­ ningar eller utdrag som är avsedda att företes för myndigheter i den mottagande staten, skall vara legali­ serade, om så erfordras enligt lagen mottagande staten.

Artikel 34

Vederbörande myndigheter i den mottagande staten skall snarast möjligt underrätta konsulatet när person som är medborgare i den sän­ dande staten avlidit; dödsbevis för den avlidne skall kostnadsfritt till­ ställas konsulatet.

Artikel 35

1. Då medborgare i den sändande staten har rätt till eller gör anspråk på andel i egendom som avliden per­ son, oavsett medborgarskap, efter­ lämnat i den mottagande staten, och om nämnda medborgare ej befinner sig i den mottagande staten eller är på annat sätt representerad i denna stat, skall vederbörande konsul vara behörig att företräda medborgaren i samma utsträckning som om full­ makt av honom utfärdats för kon­ suln. Sådant ställföreträdarskap upp­ hör att gälla från den tidpunkt då konsuln underrättats om att veder­ börande bevakar sina intressen i den mottagande staten antingen själv eller genom ett vederbörligen

3

.

ripHHHMäTb Ha xpaHeHue ot

rpaac-

flaH np e;iCT a b ji hc m o r

o

rocynapciBa

po-

KyMeHTbi, flenbru, neniiocTH h npyroe npunan.rie>Kaujee hm HMymecTBO.

CTaTbH 33

1. Korna /lOKyMenxBi, ynoMHuvi bie b

nyHKTax 1

h

2 CTaTbH 32

, xpeGyioxcn

fljra ncnojib30Bamifl b rocynapci Be npe- öbiBaHua hjih coraacHO 3aKOHonaxe.xb- CTBy 3Toro rocynapcxBa, to

anacTH

3Toro rocynapcxBa aojdkhm npH3naBaTb hx /xeHciBHTejibMOC'ib b toh Mepe, b

KaKoii 3tocoBMecTHMo c aaKOHonaxejXb-

ctbom rocynapcTBa

npeöbiBaHHH.

2

. JdoKyMenibi, kohhh, iiepeBO/ibi hjihBbimicKH, KOTopbie oynyx npenbHBJiHTb-

ch

BjiacxsM rocynapcTBa npeöbiBanHH,

HOJDKHbl ÖbITb JierajIH30BaHbI, eCJIH 3

TO

Tpeöyexca no 3

aKOHaM rocynapciBa

npeöbiBaHHH.

CTaTbH

34

KoMneTeHTHbie BJicaTH rocyaapciBa npeöbiBanHH yBenoMjiHioT, Ka k m o jk no CKopee, KOHcyjibCTBO o CMepTH rpaacna- HHHa TipencTaBjiHeMoro rocy/iapcxBa; cBHfleTejibCTBO o CMepTH rpa/KnaiJHHa npenci äBjTHC-Moro rocy/iapcxBa hojthchoSecnJiaTHO ri penociaBjuiTbca KOHcyjib- CTBy.

CTaTbH 35

1

. B

cjiyiae, ecnn

rpaacflaHHH

npencxaB-

jiaeMoro rocynapcxBa HMeeT npaBo hjihnpeTeHflyeT Ha no nio b HMymecTBe, ocTaBmeMCH b rocynapcxBC npeöbiBanHH nocjie CMepTH jiima moöoro rpaxcnaH- ctbb, h ecnn oh He naxoHHTCH b rocy- flapcTBe npeöbiBaHHH h He npe/icTaBJieii HHbiM o6pa30M b 3tom rocynapcxne, TO KOHCyjIbCKOe nOJDKHOCTHOe JIHIIO HMeeT npaBo npencTaBJiHTb HHTepecbi Taxoro rpa>KHanHfia b toh »ce Mepe, xaic ecnn 6bi hm 6buia Bbrnana KOHcyjibCKOMy

flOJiHCHocTHOMy jiHuy noBepeHHOCTb. Ta-

Koe npencTaBHTejibCTBo npeKpamaeTCH c toto MOMeHTa, KaK KOHcyjibCKoe nojiac- HOCTHOe J1HHO nOJiyHHT CBefleHHH o tom, hto naHHbrä rpaacnaHHH 3ain,HmaeT cboh HHTepecbi b TocynapcTBe npeöbiBa-

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

utsett ombud.

2. Om medborgare i den sändande

staten, som ej har hemvist i den mot­

tagande staten, avlider i den senare

staten under resa, skall konsuln va­

ra behörig att i enlighet med lagen

i den mottagande staten omhänder­

taga den avlidne tillhöriga penning­

ar och lösören, som den avlidne in­

nehade för personligt bruk.

3. Om konsul gör bruk av den be­

hörighet ifråga om ett dödsbo som

stadgas i denna artikel skall han

med avseende härå, utan hinder av

bestämmelserna i artiklarna 17 och

19, vara underkastad den mottagan­

de statens domstolars civilrättsliga

jurisdiktion.

Artikel 36

Konsul må för medborgare i den

sändande staten, som ej befinner sig

i den mottagande staten, från dom­

stol, myndighet eller person mottaga

penningmedel eller annan egendom

som tillkommer sådan medborgare

till följd av någons död, inbegripet

andel i dödsbo, utbetalning enligt

lagstiftning om ersättning för olycks­

fall i arbete och behållning av livför­

säkring. Vederbörande domstol,

myndighet eller person må kräva att

konsuln skall efterkomma de före­

skrifter som den må ha meddelat

angående

a) företeende av fullmakt eller

annat bemyndigande från ifrågava­

rande medborgare i den sändande

staten;

b) förebringande av bevisning för

att penningmedlen eller egendomen

mottagits av nämnda person;

HHfl JIHÖO JIHHHO, J1HÖO Hepe3 COOTBeTCT-

ByiomHM oöpa30M Haanaiemioro /ioBe-

peHHoro Jinpa.

2. Ecjih rpaacflamm npcAcraBJise.Moro

rocyaapcTBa, He hmcbiiihh MecTOÄHTejib-

CTBa b rocyflapcTBe npeöbiBaHHH, yiviep

b 3tom rocypapcTBe bo BpeMH noeiincn,

TO KOHCyjIbCKOe AOJl/KHOCTHOC JIHUO

HMeeT npaBO pacnopaacaTbca npniiap-

jieacaBinHMH eMy zienbraMH h Bema.viH,

KOTOpbie yMepiIIHH MMejI UJIH JIHHHOTO

!T0JIb30BaHHH, B COOTBeTCTBHH C 3aKOHO-

AaTejibCTBOM rocyuapcxBa npeöbiBaHua.

3. Ecjih KOHcyjibCKoe pojBKHOCTHoe

jihuo ocymecTBJiaeT npaBa, npepycMOT-

peHHbie nacTosmjeii cTaTbeii, b oTHorne-

hhii HacjTCACTBCHHoro HMymecTBa, TO

Ha Hero b uacTH, KacaiomcMca ocymecT-

BjieHHH 3thx npaB, p a c n p o er p a h a e t c a,

HecMOTpa Ha nojioaceHHH cTaTeii 17 h 19,

rpaiKpaucKaa lopucjuiKUHa cypoB rocy-

AapcTBa npeobiBaiiHa.

CTaTba 36

KOHcyjibCKoe poJBKHOCTHoe jihuo

mo-

>KeT ot HMeHH rpaxcuaHHHa npeflCTaBJia-

eMoro rocyaapcTBa, ecjia TaKOH rpaac-

AaHHH He HaxoAHTca b rocy/iapcTBe

npeöbiBaHHa, npHHHMaTb ot cypa, BJia-

CTeM hjih OTfleiibiioro jinpa pen bni iijih

HHoe HMyipecTBO, npniiHTaiomnec>i sto-

My rpaacpaHHHy BCPepcTBHe CMepTH

KaKoro-JiHÖo jiHira, BKJUonaa pojiio

b

HacjiepcTBe, BbimiaTy KOMneHcamui b

COOTBeTCTBHH C 3aKOHOpaTePbCTBOM O

HecnacTHBix cjiyaaax Ha npoMBOpcTBc h

cyMMbi, npHBHTaioiHMecH no CTpaxoBa-

HHK> 3KH3HH. CoOTBeTCTByiOmHH CyP,

opraH BjiacTH hjih OTpejibHoe jihuo

MoryT TpeöoBaTb, htoöh KOHcyjibCKoe

UOJDKHOCTHOe JIHUO BbinOJIHHJIO ycjio-

bhh, KOTOpbie MoryT 6 bi t b npeunncaHbi

b oTHomeHHH:

a) npepcTaBjieHHa poBepeHHOCTH

hjih

HHOTO nOJIHOMOHHH

OT COOTBeTCTByiO-

mero rpaxcpaHHHa npepcTaBjiaeMoro ro-

cypapcTBa;

b) npepbHBjieHHfl poKasaTejibCTB no-

jiyneHHH pener hjih

hhoto HMyiuecTBa

yica3aHHbiM jihuom;

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

c) återställande av penningmed­ len eller egendomen i händelse av att sådan bevisning ej förebringas.

Artikel 37

1. Konsul skall ha rätt att föreslå domstol eller annan behörig myndig­ het i den mottagande staten lämpli­ ga personer som förmyndare, vård­ nadshavare eller god man för med­ borgare i den sändande staten eller för sådan medborgares egendom, när den står utan tillsyn.

2. Om domstolen eller myndighe­ ten anser att föreslagen person av någon anledning ej är lämplig, må konsuln föreslå annan kandidat.

Artikel 38

1. Konsul har rätt att inom kon­ sulatsdistriktet sätta sig i förbindel­ se med och träffa medborgare i den sändande staten och att ge sådan medborgare råd och allt slags bi­ stånd, däri inbegripet att vid behov föranstalta om att han erhåller rätts­ ligt biträde.

2. Den mottagande staten får ej på något sätt inskränka den sändan­ de statens medborgares tillträde till konsulatet eller sådan medborgares möjligheter att meddela sig med konsulatet.

Artikel 39

1. I fall då en medborgare i den sändande staten arresterats eller an­ hållits i annan form skall vederbö­ rande myndigheter i den mottagan­ de staten omedelbart underrätta kon­ suln därom.

2. I fall då en medborgare i den sändande staten arresterats eller an­ hållits i annan form eller avtjänar fängelsestraff skall konsuln ha rätt att besöka och meddela sig med ho­ nom utan dröjsmål. De i detta mo­ ment nämnda rättigheterna skall ut-

c) B

03

BpameHHa neiier hhh

hhofo

HMymecTBa bcjiywae OTcyrcTBHH Taicoro AOKa 3 aTejn>cTBa.

CTaTbH 37

1. KoHcyjibCKoe nonnoiocTHoe hhhoHMeeT npaBo npe^jiaraib cynaM hjih hhmm KOMneTeHTHMM BjiacTHM rocy- flapCTBE npeöbiBaHHH JIHH, nOflXOHHIHHX b KaiecxBe oneicyHOB hjih noneHHTejieii hjih

rpa/Kiian npcjiCTaBJiHeMoro rocy-

HapcTBa hjih hjih HMymecTBa tbkhxrpancflaH, Korna 3to HMymecTBo ocTa-

Jiocb

6

e

3

Han

3

opa.

2. Echh cyn hjih KOMneTeHTHbie BJiacTH coHTyT, HTO npeHHoaceHHoe hhho no KaKHM-jiHÖo npHHHHaM HenpHeMJieMo, TO KOHCyjIbCKOe HOJIHCHOCTHOe JIHHO MoiKeT npeflJiaraTb npyryio Kannuna- Typy.

CTaTbH 38

1. KoHcyjibCKoe aonacHOCTHoe hhhoHMeeT npaBo b npenenax CBoero KOHcynb- ckoto OKpyra BCTpenaTbCH h chochtbchC HIOÖbIM rpajKHaHHHOM IipeflCTaBHH- eMoro rocynapcTBa, naBaib Tai<OMyrpa>K- HaHHHy coBeTbi h OKa3biBaTb BCHHecKoe coHencTBHe, b union an b iieoöxonHMbix cnynaHX npimarae Mep hjih oica3aHHH eMy npaBOBoii noMonin.

2. FocynapcTBo npeöbiBaHHH hhkohmoöpa30M He orpaHHHHBaeT cHomenne

rpaiKflaHHHa npeHCTaBHaeMoro rocynap-

CTBa c KOHcynbCTBOM h HocTyn ero bKOHCyHbCTBO.

CTaTbH 39

1 . KoMneTeHTHbie Bjiaci u

rocynapcTBa

npeöbiBaHHH HeMenJieHHo yBenoMjiHioT KOHcyHbCKoe HOHHCHOCTHoe hhho npen- CTaBHneMoro rocynapcTBa oö apecTe hhh 3anep>KaHHH b hhoh (jiopMe rpaacna- HHHa npen,CTaBHHeMoro l ocynapcTBa.

2. KoHcynbCKoe nonacHOCTHoe hhhoHMeeT npaBo iie3aMcnnrnenbHo noce- THTb H CHeCTHCb C FpaHCHaHHHOM IipeH-

CTaBHHeMoro rocynapci Ba, HaxoflHiHHM-

ch

non apecTOM hhh

3 anepHcaHHbiM b

HHOH (jiopMe HHH OTÖblBaiOIHHM CpOK TiopeMHoro 3 äKnioiieHHH. ITpaBa, yrnnai!-

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

övas i enlighet med den mottagande

statens lagar och förordningar, för­

utsatt dock att dessa lagar och för­

ordningar icke omintetgör dessa rät­

tigheter.

Artikel 40

1. Konsul äger lämna allt slags

bistånd och hjälp åt fartyg hemma­

hörande i den sändande staten som

angör hamn eller annan ankarplats

inom konsulatsdistriktet.

2. Konsul må gå ombord på far­

tyget så snart detta inklarerats. Be­

fälhavaren och besättningen skall

tillåtas meddela sig med konsuln.

3. Konsul äger påkalla bistånd av

vederbörande myndigheter i den mot­

tagande staten vid fullgörande av si­

na åligganden med avseende på far­

tyg hemmahörande i den sändande

staten eller befälhavare och besätt­

ningsmedlemmar på sådant fartyg.

4. Med fartyg hemmahörande i

den sändande staten förstås i denna

konvention fartyg som är registrerat

i hamn belägen i den sändande sta­

ten; uttrycket inbegriper dock ej ör-

logsfartyg.

Artikel 41

1. Konsul äger inom konsulatsdi­

striktet :

a) utan att därav följer någon in­

skränkning av de befogenheter som

tillkommer den mottagande statens

myndigheter, undersöka händelser

som inträffat ombord på fartyg

hemmahörande i den sändande sta­

ten under dess resa, förhöra befäl­

havaren och medlemmar av besätt­

ningen, granska fartygets handling­

ar, upptaga förklaringar rörande far­

tygets resa och destination och i öv­

rigt underlätta fartygets angörande

av, uppehåll i och avgång från hamn;

Htie b nacTOfimeM nymcTe, flOJUKHbi

OCymeCTBJIHTbCH B COOTBCTCTBHH C 3aKO-

HaMH h npaBHJiaMH rocyuapcTBa npe-

öbiBamiH npii ycjiOBHH, oäeuiko, hto

ynoMHHVTbie 3aK0Hbi h npaBHJia He uojek-

hw aHHyjinpoBaTb sthx npaB.

OraTba 40

1. KoHcyjibcicoe flonacHocTHoe jämo

HMeeT npaBO 0Ka3biBaTb BcanecKoe

co-

/jeHCTBSie ii noMoiub cy/my npeacTaBjia-

eMoro rocyaapcTBa, 3ameame\iy b

nopT

min upyroe mccto

HKopnon ctohhkh

cyaoB b

npeflenax ero KOHcyjibCKoro

oKpyra.

2. KoHcyjibCKoe /iojivkhocthoc

jihuo

jvameT noaHHTbca Ha 6opT cyflHa, kbk

TOJibKO cyflHy pa3pemeHO cBoöonHoe

CHomeHHe c öeperoM, a KanKTan cyzma h

H.rieHbi sKmiaxca MoryT CHOCHTbca c

KOHCyjlbCKHM aOJiaCHOCTHHM JIHUOM.

3.

KoHcyjibCKoe uojDKHOCTHoe jihho

MoaceT oöpamaTbca 3a noMombio k

KOMneTeHTHbiM BJiacTBM rocynapcTBa

npeöbiBaHHH no BonpocaM, KacaiomnMca

BbinojiHeHHa ero (jiyHKUHH b

OTHomeHHH

cy^oB npeflCTaBJiaeMoro rocyuapcxBa,

KanmaHa h

hjtchob

amnaaca sthx cyaoB.

4. rioa

TepMHHOM «cyziHO» npeacTaB-

jiaeMoro rocyuapcTBa b HacToameii

KoHBemmH noHMMacxcH jnoöoe cyuHo,

3aperHCTpnpoBaHHoe b nopTy npeflcraB-

jiaeMoro rocyuapcxBa; oxnaKO b nona-

THe «cyflHO» He bxouht BoeHHbie cyua.

Crarna 41

1. KoHcyjibCKoe aojnKHOCXHoe jihuo

HMeeT npaBO b

npexenax KOHcyjibCKoro

oxpyra:

a) 6e3 ymepöa AJia npaB BJiacTen ro-

cyuapcTBa npeöbiBaHHH paccxexoBaxb

jnoöbie npoHcmecTBHa, HMeBnine MecTO

b nyTH Ha cyziax npexcxaBjiaeMoro rocy-

flapcTBa, onpamHBaTb Kairaxaiia h

hjic-

hob 3KHiia‘/Ka cy/ina npexcTanjnieMoro

rocyuapcTBa, npoBepaxb cyflOBbie flOKy-

MeHTbi, npHHHMaTb jaHBTieiina othoch-

TejibHO njiaBaHHa cy/ma n MecTa Ha3Ha-

neHHa, a Taxace cnocoöcTBOBaTb Bxoay,

Bbixony h npeöbiBaHHK) cyxna b nopTy;

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

b) förmedla anställning och av­ skedande av befälhavare och med­ lemmar av besättningen, förutsatt att det ej är stridande mot lagen i den mottagande staten;

c) utan att därav följer någon in­ skränkning i de befogenheter som tillkommer den mottagande statens myndigheter, avgöra tvister mellan befälhavaren och medlemmar av be­ sättningen, inbegripet tvister röran­ de löner och arbetsavtal i övrigt, i den utsträckning som lagen i den sändande staten det medger;

d) föranstalta om sjukhusvård och liemsändning av befälhavare eller medlem av besättningen;

e i mottaga, upprätta och bestyrka förklaringar och andra handlingar som föreskrivs i den sändande sta­ tens lag i vad avser fartyg.

2. Konsul må, i den utsträckning som lagen i den mottagande staten det tillåter, inställa sig tillsammans med befälhavaren eller medlemmar av besättningen inför denna stats domstolar och myndigheter samt lämna dem allt slags bistånd och tjänstgöra som tolk i deras mellan- liavanden med nämnda myndighe­ ter.

Artikel 42

1. I det fall att domstolar eller andra behöriga myndigheter i den mottagande staten har för avsikt att företaga tvångsåtgärder eller att i laga form verkställa undersökning ombord på fartyg hemmahörande "i den sändande staten, skall de härom underrätta vederbörande konsul. Ut­ om när det är omöjligt på grund av ärendets brådskande natur, skall så­ dan underrättelse lämnas i så god tid alt konsuln eller företrädare för ho­ nom kan närvara. Om konsuln ej varit närvarande eller företrädd, skall han på begäran få fullständiga upplysningar från vederbörande myndigheter om vad som förevarit.

b) npHHHMaTi, Mepui no VBo/ibHemno n nativiy KaniiTaHa hjih uren o b 3Kuna>Ka, ecnn 3to He npoinBopeHHT 3aKonoaa- TejibciBy rocyaapcTBa npeöbiBamiH;

c) 6e3 yipepöa hjih npaB BjiacTeit rocyaapcxBa npeSbiBamia pa3pemaTb enopbi Meacfly KannTanoM n MuenaMH 3Knna>Ka, BKJiionaa enopbi, Kacaiomne-

ch

3apaöoTHon nnaTbi n noroBopa o HanMe, nocKoubKy sto npe/iycMaxpH- BaeTca 3aK0H0flaTejibCTB0M npeacTaB- JiaeMoro rocynapcTBa;

d)

npimHMaTb Mepw no nenemno b

öojibHime m no penaTpnapnn KannTaHa

hjih

njieHOB amnaaca cy;nia;

e) nonyaaTb, cocraBJiHTb hjih

aaBcpaib

fleKjiapapHH hjih ,apyrnc HOKyMeHTM, 11 peziy c moxpei niiiie 3

a ko ho,aaTe ji bcx bom

npencxaBjiaeMoro rocynapcxBa b

otho-

UieHHH

CyAOB.

2. KoncyjibCKoe nojDKHOCTHoe jihho mojkbt, ecjiH sto no3BOJiaiOT 3aKOHbi iocynapcxBa npeöbiBaHiia, BwcTynaTb coBMecTHo c KanHTaHOM cyjnia hjihHJieHaMH 3Knna»ca nepen cynavin hBjracTHMH 3Toro rocynapcTBa, OKa3bi- BaTb hm BCHxecKyio noMonjb, a TaKHce BbicTynaTb b KaieciBe nepeBoniHKa no XiejiaM 3thx jihh ne pen ynoManyxbiMH BJiaCTHMH.

CTaTba 42

1. B

cjiynae, ecnn cyzibi hjihnpyrne

KOMneTeHTHbie BjiacTH rocynapcTBa npe- öbiBaHHa HaMepeHbi iipennpunaTb KaKHe-

jihöo

npHHyjiHiejibHbie neHCTBMH hjih

Hanaib saKoe-jinöo ocjiHnHajibiroc pac- cjienoBanHe Ha öopxy cyzma npepcTaB- JiaeMoro rocynapcTBa, toKOMneTeHTHbie BjiacTH rocynapcTBa npeöbiBaHHH yBeno-

mjihiot

06 3tomeooTBeTCTByioniee koh-

cyjibCKoe AOJiiKHocTHoe jihho. 3a hckjiio- neHHeM cjiynaeB, Korna sto

hcbo3mo>kho

BBHny cpohhocthnena, TaKoe yBeno- MJieHiie neJiaeTca 3aöjiaroBpeMeHHo no Hanajia TaKHX hchctbhhc TeM, HToöbi KOHcynbCKoe hojdkhocthoc

jihho hjih

ero npencTaBHTejib Mor npHcyTCTBOBaTb

npn ocyiHecTBJieHHH thkhx hchctbhh.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år i968

2. Bestämmelserna i denna arti­

kel mom. 1 skall också gälla i det

fall att vederbörande myndigheter

har för avsikt att förhöra befälhava­

ren eller någon medlem av besätt­

ningen i land.

3. Bestämmelserna i denna arti­

kel skall ej tillämpas på sedvanliga

tull-, pass- och hälsokontroller eller

på åtgärder som vidtages på begäran

a\ fartygets befälhavare eller med

hans samtycke.

Artikel 43

1. Om fartyg hemmahörande i den

sändande staten förliser, går på

grund, kastas upp på land eller på

annat sätt lider skada i den motta­

gande staten, skall vederbörande

myndigheter i den mottagande sta­

ten utan dröjsmål därom underrät­

ta behörig konsul. De skall också

underrätta honom om vilka åtgär­

der som redan vidtagits för att räd­

da fartyget, ombordvarande perso­

ner, last och annan egendom om­

bord och föremål som tillhör farty­

get eller utgör en del av dess last

men blivit skilda från fartyget.

2. a) Konsuln må på allt sätt bi­

stå fartyget, dess passagerare och

medlemmar av dess besättning och

äger påkalla bistånd av vederböran­

de myndigheter i den mottagande

staten i detta syfte. Han må vidtaga

de åtgärder som avses i denna arti­

kel mom. 1, liksom även åtgärder

för reparation av fartyget eller an­

hålla hos den mottagande statens

myndigheter att de vidtar sådana åt­

gärder.

b) Vederbörande myndigheter i

den mottagande staten skall lämna

Ecnn KOHcyjibCKoe nojraHOCTHoe jihuo

hjih ero npeacTaBHTejib He ripncyTCTBO-

Bau, to no ero npocböe KOMneTeHTHbie

BjiacTH rocyaapciBa npeöbiBaHH» npeno-

cTaBJiaioT eMy nojiHyio mnjjopManmo

B OTHOLUeHHH TOrO, HTO HMejIO MeCTO.

2.

nojioiceHHH nyHKTa

1

HacToamen

cxaTbH npuMeHaioTca n b

tom cjiynae,

ecnn Kan uran hjih HJieHbi 3KHnanca

cypna flo.T/KHbi ponpaiiiiiBaTbca Ha

öepe-

ry COOTBeTCTByiOIIIHMM BJiaCTHMH.

3. llo.no/KeHna HacToameii CTaTbH He

IIDH MeHKKTlCa K OOblHHOMV laMO/KCH-

HOMy, nacnopTHOMy hjih caHHTapHOMy

KOHTpojno, a ra K/Ke k jieiicTBiiaM, iipe/i-

npHHHTbiM no npocböe hjih

c ojioöpe-

hhh KamiTaHa cynna.

CTaTba 43

1. Ecnn

cyflHo iipejiCTaBJiaeMoro rocy-

jiapciBa noTcpiuiT KopaöJieKpymeHHe,

capeT Ha Mejib hjih öyner BbiöpoineHO Ha

öeper, hjih noTepnur KaKyio-Jinöo apy-

ryio aBapnio b rocyuapcTBe npeöbiBaHHH,

to KOMneTeHTHbie BJiacTH rocynapciBa

npcobiBaima nes aM

e

jiji ht eu b ho

ciaBirr

OÖ 3TOM B H3BeCTH0CTb COOTBeTCTByiO-

inee KOHcyjibCKoe uoji/khocthoc

jihuo.

Ohh Taioice H3BemaioT KOHcyjibCKoe

nojiiKHocTHoe jihuo o Mepax, KOTopwe

y/KC npennpHHHTbi no cnaceHHio jiio.aeii,

cy/jiia, rpy3a h

hhoto HMyinecTBa Ha

öopTy cyjina h npenMeTOB, npHHauJieiKa-

nnix cyjiHy hjih cocTaBiiaiomiix nacTb

ero rpy3a, KOTOpbie OTuejrajiHCb ot

cynna.

2. a) KOHcyjibCKoe nojixcHOCTHoe jihuo

MoiKeT 0Ka3biBaTb BciHiecKyio noMonib

TaKOMy cyflHy, ero naccaacHpaM h

HJieHaM ero KOMaHflbi. C

3toh nenbio

oho MOiKeT oöpainai bca saconeiicTBHeM

k KOMneTeHTHbiM BJiacTHM rocynapcTBa

npeöbiBaHHB. KOHcyjibCKoe hojdkhoct-

Hoe jihuo MO/Ker npeunpnHHMaTb Mepbi,

yKa3aHHbie b nyHKTe 1 HacToameu

CTaTbH, a Taxace Mepbi no peMonry

cynHa hjih MO/Ker oopaTiri boi k BJiacTHM

rocyuapcTBa npeöbiBanmi c npocböon

npHHaTb TaKne Mepbi.

b) KOMneTeHTHbie BjiacTH rocyuapcr-

Ba npeöbiBaHHfl 0Ka3biBaK>T KOHcyjib-

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1V68

33

konsuln erforderligt bistånd vid vid­ tagandet av åtgärder i samband med fartygets haveri.

3. a) Då det havererade fartyget eller föremål som tillhör fartyget på­ träffats på eller nära den mottagan­ de statens kust eller införts till hamn i denna stat och varken fartygets be­ fälhavare, dess ägare, hans ombud eller vederbörande försäkringsgivare är i tillfälle att vidtaga åtgärder för omhändertagande av fartyget eller föremålet, skall konsuln anses vara behörig att på ägarens vägnar träffa enahanda anstalter som ägaren själv skulle ha kunnat träffa i sådant syf­ te.

b) Bestämmelserna i denna artikel mom. 3 a) gäller också föremål som utgör del av fartygets last och till­ hör medborgare i den sändande sta­ ten.

4. a) Det havererade fartyget, dess last, utrustning och inredning samt förråd eller andra föremål från fartyget må ej påföras tullavgifter eller andra skatter av något slag ut­ gående på eller med anledning av va- ruinförsel, med mindre de förs i land för att användas eller förbru­ kas i den mottagande staten.

b) Ingenting i denna artikel mom. 4 a) skall tolkas som förbud mot tillämpning av lagar och förordning­ ar i den mottagande staten med av­ seende på tillfällig förvaring av egendom.

5. Då föremål som utgör del av lasten på förlist fartyg hemmahö­ rande i en tredje stat tillhör med­ borgare i den sändande staten och påträffas på eller nära den motta­ gande statens kust eller införs till hamn i denna stat, och varken far­ tygets befälhavare, föremålets ägare, hans ombud eller vederbörande för­ säkringsgivare är i tillfälle att vidta-

CKOMy flOJDKHOCTHOMy jiniiy neoöxoxuf- Moe co.aeiiciBnc b rrp e n n p h h m m a e m bi xMepax, cB»3aHHbix c a Bnp

ne

fr cynua.

3. a)

Ecjih noTepneBiuee aBaprno

cyniro hjih jiioöoh rrpe/i\ieT, npunaaue- acamnu cy/uiy, ömjih Hahaeiibi Ha öepery hjih b6jih3h ot oepera rocynapcTBa npeobiBaiiHH hjih HOCxaBjieHbi b nopT 3Toro rocynapcTBa h hh KamiTaH cyima, hh coöcTBeHHHK, hh ero areHT, hh coot- BeTCTByiOmHe CTpaXOBIipiKH He B COCTO- HHHH npHHHTb MepbI no COXpaHeHHIO HJIH pacnopiDKeHHK) tbkhm cyjiHOM hjih npe/i- MeTOM, TO KOHCyJIbCKOe flOJUKHOCTHOe jihho CHHTaeTca ynojiHOMoaeHHbiM

npen-

npHHHMaTb OT HMeHH COÖCTBeHHHKa cy.Tna Taxne Mepbi, KOTopwe mot 6bi npc/inpMHMib ziJra tbkhx

ne.ieii caM

COÖCTBeHHHK.

b) flojioaceHHH nyHKTa

3 «a»

nacroa-

men cTaTbH npHMeHaioTca TaiOKe kjuoooMy npeHMery, cocTaBjiaiomeMy HacTb rpy3a Gynna h HBjiatomeMyca

coö-

CTBeHHocTbio rpaacnaHHHa npencraB- JiaeMoro rocynapcTBa.

4. a)

IToTepneBmee aBapnio

cyzmo,

rpy3, oöopyjiOBanHe h ocHacTKa, 3anacbi h HHbie

npenMerbi

c 3Toro cyniia,

ecnn

ohh He flocTaBjieribi mia Hcnojib30BaHHa hjih noTpeöjieHHa b rocynapcTBe npe- öbiBaHua, He oÖJiaraioTca ta mo ace hh bi m hnomjiHHaMH h hhhmh HajioraMH hcöopaMH Jimöoro BHna, HajiaraeMbiMH B CBH3H C BB030M HJIH no npHHHHe BB03a.

b) Hhhto

b nojioaceHHax nyHKTa

4 «a»

HacToameii CTaTbH He 3aTparHBaeT npu- MeHeHHa 3aKOHonaTejibCTBa hnpaBHJi rocynapcTBa npeGbiBamia b OTHomeHHH BpeMeHHoro xpaHeHHa HMymecTBa.

5. Ecjih npenviei, cocTaBJiaiomHH aacTb rpy3a noTepneBiuero Kopaöne- KpymeHne cynna TpeTbero rocynapcTBa,

aBJiaeTca

coöcTBemiocTbio rpajKnaiiHHa

npencTaBJiaeMoro rocynapcTBa h Haii- neH Ha öepery hjih böjih3h ot öepera rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih nocTaB- jieH b nopT 3Toro rocynapcTBa h hhKanHTaH cvana, hh coöctbchhhk ripen- MeTa, hh ero areHT, hh eooTBeTCTBy-

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

ga åtgärder för omhändertagande

av föremålet, skall konsuln anses

vara behörig att på ägarens vägnar

träffa sådana anstalter som ägaren

själv skulle ha kunnat träffa i så­

dant syfte.

Artikel 44

Bestämmelserna i artiklarna 40—

43 skall i tillämpliga delar även gälla

civila luftfartyg.

Kapitel V. Slutbestämmelser

Artikel 45

1. Denna konvention skall ratifi­

ceras och träder i kraft på den tret­

tionde dagen efter ratifikationsin­

strumentens utväxling som skall äga

rum i Stockholm.

2. Konventionen skall förbli i

kraft intill utgången av sex måna­

der efter den dag då endera För-

dragsslutande Parten underrättar

den andra om sin önskan att upp­

säga konventionen.

Till bekräftelse härav har de bå­

da Parternas befullmäktigade ombud

undertecknat denna konvention och

därå anbragt sina sigill.

Som skedde i Moskva den 30 no­

vember 1967 i två exemplar på

svenska och ryska språken, och

skall båda texterna äga lika vitsord.

För Sveriges Regering:

Torsten Nilsson

Sveriges Utrikesminister

För De Socialistiska Rådsrepubliker­

nas Unions Regering:

A. Gromijko

De Socialistiska Rådsrepublikernas

Unions Utrikesminister

lomne cxpaxoBuiHKH He b

coctohhhh

npHHHTb Mepbi no coxpaHeHHio hjih

pacnopaxceHioo TaxnM npe^MeTOM, to

KOHCyjIBCKOe ilOJDKHOCTHOe JIHUO CHH-

TaeTCH ynojiHOMoneHHbiM npennpHHH-

vraTb ot HMeHH coöcTBeHHHKa Taxiie

Mepbi, Kaicne mot

6bi

npeanpHHHTb jijth

TaKHx nejieii caM coöctbchhhk.

CTaTbH 44

CTaTbn 40—43 npuMemnoTca coot-

BeTCTBeHHO Taxace n

k

rpaxyiaHCKHM

B03pymHbiM cy,naM.

Pa3;ieji V. 3aKjno*iHTejibHbie

nocTaHOBJieiiHH

CTaTbn 45

1. HacToamaa Kohbchhhh noflJiexcnT

paTH(j)HKapHH H BCTynHT

B

CHJiy Ha

TpHauaTbiH nen b nocjie oÖMeHa para-

(JlHKapHOHHblMH TpaMOTaMH, KOTOpblH

COCTOHTCH B CTOKTOJIbMe.

2.

KoHBeHUHH öyyiex ocxanaxbca b

CHjie so HCTeneHHH mecTH MecaueB co

hhh, Korna oflHa H3 jdoroBapuBaiouinxcH

Ctopoh

cooöih,ht

flpyroö ^oroBapn-

BaiomeHCH CropoHe o cBoeM xcejiaHHH

npexpaTHTb ee neöcTBHe.

B ynocTOBepeiine nero ynoHHOMOHeii-

Hbie oöenx

floroBapnBaiomHxcH Ctopoh

nojinncajiH HacToamyio Kohbchuhio

h

CKpennjia ee cbohmh neiaTHMH.

CoBepmeHo b

MocKBe 30 Hoaöpa 1967

rona b flByx

3K3eMnjmpax, KaxcnbiH Ha

MBeacKOM h pyccKOM >i3biKax, irpiHieM

oöa TexcTa HvteioT onnuaKOByio cnjiy.

3a IIpaBHTejibCTBO lllBemm

Torsten Nilsson

Mhhctp HHOCTpaHHbix ,3,eji IIlBeuHH

3a IIpaBHTejibCTBO Coio3a Cobctckhx

CopHajiHCTHnecKHX PecnyÖJiHK

A. TpOMblKO

Mhhhctp HHoeTpaHHbix /fen

Coi03a COBCTCKHX CoHHajIHCTHHeCKHX

PecnyÖJiHK

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

Första protokollet till konsularkonventionen

mellan Sverige och De Socialistiska

Rådsrepublikernas Union

Vid undertecknandet av konsular­ konventionen av denna dag mellan Sverige och De Socialistiska Rådsre­ publikernas Union (här nedan kal­ lad »konventionen») har de För- dragsslutande Parterna överenskom­ mit om följande:

1. Den underrättelse till konsul om arrestering eller anhållande i annan form av medborgare i den sändande staten, som nämnes i arti­ kel 39 mom. 1 i konventionen, skall lämnas inom loppet av en till tre da­ gar från tidpunkten för arrestering­ en eller anhållandet i annan form, beroende på kommunikationsförhål­ landena.

2. De i artikel 39 mom. 2 i kon­ ventionen nämnda rättigheterna för konsul att besöka och meddela sig med medborgare i den sändande staten, som befinner sig under arrest eller anhållits i annan form, skall få utövas inom loppet av två till fyra dagar efter arresteringen eller an­ hållandet i annan form av sådan medborgare, beroende av hans vis­ telseort.

3. De i artikel 39 mom. 2 i kon­ ventionen angivna rättigheterna för konsul att besöka och meddela sig med medborgare i den sändande staten, som befinner sig under ar­ rest eller är anhållen i annan form eller avtjänar fängelsestraff, skall få utövas kontinuerligt.

4. Förevarande protokoll skall ut­ göra en integrerande del av konven­ tionen. Till bekräftelse härav har de be- fullmäktigade ombuden för de För- dagsslutande Parterna undertecknat detta protokoll och därå anbragt si­ na sigill. Som skedde i Moskva den 30 no­ vember 1967 i två exemplar på

IlepBMH npOTOKOJI

K KOHCyjIbCKOH

KOHBCHiUIH

MC/K/iy

IIlBemieii h

Comoivi CoBeTCKiix

CounajiHCTHHecKHX PecnyöJiHK

Hpu noflnncaHHM cero HHCJia K oh - CyjIbCKOH KoiIBCHUHH MC>KAy IIlBeUHCH

H

C0K>30M COBeTCKHX

CoyHajIHCTHHeCKHX

PecnyöJiHK (jjajrce HMeHyeMOH «Kohbch- unen») /loroBapHBaroiJiHecsi Ctopohmcor;iacnjiHCB o HHXcecjieflyiomeM:

1. yBeaoMiiemie KOHcyjibCKoro flojixc- HocTHoro Jinna 06 apecTe hjih3aflepxca-

hhh b hhoh

(jiopMe rpaxcaaHHHa npea-

CTaBJiaeMoro rocynapcTBa, ynoManyroe

b

nyHKTe 1 CTaTbH 39 KoHBeimnn, npo- H3BO/IHTCH brcieiiHc o^Horo-Tpex jmen co BpeMeHH apecTa hjih3a,aep>KanHa bHHOH (j)OpMe B 3aBHCHMOCTH OT yCJIOBHH CBB3H.

2. IIpaBa KOHcyjibCKoro

aojhkhoct

-

Horo jiHua nocemaTb h chocktbcb crpaacnaHHHOM npencTaB/iaevroro rocy- napcTBa, Haxo,aainHMca no/i apecTOM hjih 3aaep>KanHbiM b hhoh (|>opMe, yno-

MBHyTbie bnyHKTe 2 CTaTbH

39 Koh- BeHHHH, iipenocTaBjiaiojca b Tenemie ÄByx-neTbipex juicii co BpeMeHH apecTa hjih 3aHepxcaHHH b hhoh (j)opMe TaKoro rpaxmamma b 3aBHCHMOCTH ot ero MeCTOHaXOJKfleHHH. 3.

IIpaBa KOHcyjibCKoro hojekhoctho-

ro jinpa, yKa3aHHbie b nyHKTe 2

CTaTbH

39 Kohbchhhh,

noceipaTb h

chochtbch

c TpaacnaHHHOM npeacTaB.i

neMoro

rocy-

HapcTBa, HaxoflauiHMCH iroji apecTOM

hjih

3aflepxcaHHbiM b

hhoh

([jopvie hjih

OTÖblBaiOmHM CpOK TIOpeMHOTO 3aKJIIO-

neHHH, npeflocTaBjunoTca Ha nepnoflHnecKOH ocHOBe.

4. HaCTOaiHHH npOTOKOJI HBJIxeTCH

HeoTbeMjieMOH aacrbio KoiiBennHn.

B yflocTOBepeHHe aero YnojiHOMO-

aemibie oöchxHoroBapHBaioiiuixcH Cto- POH nOflnHCajlH HaCTOmpiH npOTOKOJI

h

CKpennjiH ero cbohmhneaaTHMH.

CoBepmeHO b Mockbc 30 Honöpn 1967 ropa b jibvx 3K3eMHjinpax, KaacflbiH Ha

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968

svenska och ryska språken, och

skall båda texterna äga lika vitsord.

För Sveriges Regering:

Torsten Nilsson

Sveriges Utrikesminister

För De Socialistiska Rådsrepubliker­

nas Unions Regering:

A. Gromyko

De Socialistiska Rådsrepublikernas

Unions Utrikesminister

Andra protokollet

till konsularkonventionen

mellan Sverige och de Socialistiska

Rådsrepublikernas Union

Vid undertecknandet av konsular­

konventionen av denna dag mellan

Sverige och De Socialistiska Rådsre­

publikernas Union (här nedan kal­

lad »konventionen») har de För-

dragsslutande Parterna överenskom­

mit om följande:

1. Utöver de privilegier och immu­

niteter som angetts i konventionens

Kapitel III skall vardera Fördrags-

slutande Partens konsuler och kon­

sulattjänstemän i den andra För-

dragsslutande Partens område un­

der förutsättning av ömsesidighet

åtnjuta de ytterligare privilegier och

immuniteter som av denna Part be­

viljats eller kan komma att beviljas

motsvarande personal från en tredje

stat.

2. Genom detta protokoll upphävs

den mellan Sverige och De Socialis­

tiska Rådsrepublikernas Union ge­

nom noteväxling i Moskva den 2 feb­

ruari 1927 träffade överenskommel­

sen om de ömsesidiga rättigheter,

privilegier och immuniteter som till­

kommer konsuler och konsulat­

tjänstemän.

UIBe/ICKOM

h

pyccKOM H3bIKaX,

npnaeM

o6a TexcTa HMeiOT oannaKOByhd cnjiy.

3a IIpaBHTejibCTBO IIlBeunn

Torsten Nilsson

M

hhhctp

MHOCTpaHHbix

Ren

IIlBeunn

3a ITpaBHTejibCTBo Conm CoBeTCKnx

CounaJincTHHecKHx PecnyöiiHK

A. TpOMblKO

MnHncTp MHOCTpaHHbix

Ren

Coio3a CoBeTCKnx CounajincTHHecKHx

PecnyöJiHK

BTopoii npoTOKOJi

K KOIICyJIbCKOH KOHB£HUHH

MesKuy IIlBemien

ii

C01030M C

obctckhx

CouHajincTHHecKHX PecnyÖJiHK

Ulpn nounncaHHH cero ancua KoHcyjib-

ckoh Kohbchuhh Mexcuy IIlBeunen n

COKBOM COBCTCKHX CoUHajIHCTHHeCKHX

PecnyÖJiHK (uajiee HMeHyeMon «Kohbch-

unen») floroBapnBaioiUHeca CTopoHbi

corjiacnjincb o HnacecjieuyioiueM:

1. KpoMe npHBHJiernn n HMMyHHTe-

tob

, npeuycMOTpeHHbix

b

pa3/ieJie III

K

ohbchuhh

, KOHcyjibCKne uojraHOCTHbie

jrnua n coipy/

ihhkh

KOHcyjibCTBa

o

/

ihoh

h

3 /(oroBapHBaiomHxca CropoH

hmciot

npaBO Ha TeppnTopnn upyron floroBapn-

Baromeiics CTopoHbi, Ha

ochobc

B3anM-

hocth, Ha jiioöbie upyrne npnBHJiernH n

HMMyHHTeTbI, KOTopbie npe/iocTaBJieiibi

njin MoryT öbiTb npeuocTaBJieiibi

btoh

C

topohoh

cooTBeTCTByiomHM KaTero-

pnaM nepcoHaua TpeTbero rocyuap-

CTBa.

2. CorjiameHne, aaKjnoaeHHoe Meacuy

IIlBeunen n

C

okoom

CoBeTCKnx Coun-

ajincTnaecKHX PecnyÖJiHK nyTeM 06-

MeHa HOTaMH

ot

2 cjieBpajia 1927 roua

OTHOCnTejIbHO B3aHMHbIX npaB, npnBH-

jiernn n HMMyHHTeTOB KOHcyjibCKHX

UOJDKHOCTHblX JMU H COTpyflHHKOB KOH-

CyjIbCTBa, HaCTOaiUHM IIpOTOKOJIOM

npexpamaeT CBoe uencTBne.

Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968

3. Detta protokoll skall utgöra en integrerande del av konventionen. Till bekräftelse härav har de be- fullmäktigade ombuden för de För- dragsslutande Parterna underteck­ nat detta protokoll och därå anbragt sina sigill. Som skedde i Moskva den 30 no­ vember 1967 i två exemplar på svenska och ryska språken, och skall båda texterna äga lika vitsord.

För Sveriges regering:

Torsten Nilsson

Sveriges Utrikesminister

För De Socialistiska Rådsrepubliker­ nas Unions Regering:

A. Gromyko

De Socialistiska Rådsrepublikernas

Unions Utrikesminister

3. HaCTOHIUHH IlpOTOKOJI

SBJIfleTCH

HeoTteMJieMOH nacTbio KoHBeimuH.

B

yaocTOBepeHHe nero YnojiHOMOHeH-

Hbie

/foroBapHBaioiuHxca

Ctopoh

non-

nncajiH stot IIpoTOKOJi h CKpenn.au ero

CBOHMH IieaaTBMH.

CoBepmeHo bMockbc

30 Hoaöpa 1967

rona bAByx 3K3eMnnapax, KaacAUH Ha niBencKOM h pyccKOM a3HKax, npuneM oöa TexcTa HMeior OAHHaKOBVKt CHjry.

3a IIpaBHTejibCTBo UI

bcumh

Torsten Nilsson

Mhhhctp HHocrpaHHbix /Jen UI

bcuhh

3a IIpaBHTejibCTBo Coio3a CoBeTCKHx

CouHajiHCTHHecKHx PecnyöJiHK

A. TpOMblKO

Mhhhctp HHOCTpaHHbix flen

COK>3a CoBeTCKHX CopHaJIHCTHHeCKHX

PecnyöJiHK

37

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670743