Prop. 1970:192

('med förslag till förord\xad ning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1970

1

Nr 192

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord­

ning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt; given Stockholms slott den 6 november 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att möjliggöra restitution av fordonsskatt på tyngre lastbilar för kortare tid än hel kalendermånad föreslås i propositionen generellt bemyn­ digande för Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att, när synnerliga skäl föreligger, medge befrielse från eller nedsättning av­ skatt enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt.

1 Bihang

till riksdagens protokoll

1970

.

1

samt

.

Nr

192

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1970

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt

Härigenom förordnas, att i förordningen (1922:260) om automobilskatt

skall införas en ny paragraf, 5 a §, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

5 a §.

Föreligga synnerliga skäl, kan

Konungen eller myndighet som

Konungen bestämmer medgiva ned­

sättning av eller befrielse från auto­

mobilskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Vid ikraftträdandet

upphör det i övergångsbestämmelserna till förordningen (1969: 296) om

ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt givna

bemyndigandet att gälla. Bestämmelser som meddelats med stöd av nämnda

bemyndigande gäller dock fortfarande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1970

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 6 november 1970.

Närvarande:

Statsministern

Palme,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng,

Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wigkman, Moberg, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i förord­ ningen (1922:260) om automobilskatt och anför.

Inledning

Enligt bestämmelser i förordningen (1922:260) om automobilskatt kan fordonsskatt inte restitueras för kortare tid än hel kalendermånad, varunder fordonet varit tillfälligt avfört ur bilregistret (reservregistrerat). 1 motioner till 1970 års vårriksdag (1:781 och 11:930) yrkades sådan ändring av be­ stämmelserna, att, när fordon tillfälligt avregistrerats till följd av t. ex. tjäl­ lossning, möjlighet föreligger att erhålla restitution av fordonsskatten även för kortare tid än hel kalendermånad, förslagsvis 10 dagar.

Bevillningsutskottet (BeU 1970: 36) fann, att syftet med motionerna bor­ de tillgodoses men var inte berett att tillstyrka motionärernas yrkande om omedelbar lagstiftning utan förordade riksdagsskrivelse med begäran om förslag från Kungl. Maj :t till 1970 års höstriksdag. Betänkandet godtogs av riksdagen (rskr 244).

I det följande förordas en lösning, enligt vilken restitution av fordons­ skatt i vissa fall skall kunna medges även för kortare tid än en kalender­ månad.

Nuvarande ordning

Årlig fordonsskatt utgår enligt förordningen (1922:260) om automobil­ skatt (bilskatteförordningen) och enligt traktorskatteförordningen (1969: 297). De fordonskategorier, som det här är fråga om, anges i vägtrafikför­ ordningen (1951:648).

4

Enligt vägtrafikförordningen föreligger, med vissa undantag, registre-

ringsplikt för bilar och motorcyklar, för släpfordon som dras av bil eller

s. k. trafiktraktor (dvs. traktor som i traktorskattehänseende hör till klass I)

och för traktorer som är försedda med gummihjul eller band. Fordon som

är registreringspliktigt får normalt användas bara om det är registrerat och

om skatt erlagts för fordonet. Ägare av registrerat fordon är skyldig att an­

mäla vissa ändringar beträffande fordonet, bl. a. om de påverkar fordonets

beskattningsförhållande. Motordrivna fordon och släpfordon upptas och re­

dovisas i länsstyrelses bilregister eller, om avsikten är att fordonet under

viss tid eller tills vidare inte skall användas, bilreservregister.

Enligt bilskatteförordningen utgår med vissa undantag skatt för regi­

strerade motorfordon och släpvagnar. Skatteplikten inträder enligt huvud­

regeln med ingången av den kalendermånad då fordonet registreras och

upphör med utgången av den kalendermånad då fordonet avförs ur bilregist­

ret. Skatten utgår i princip för kalenderår. Inträder skatteplikt under löpan­

de år, erläggs skatt med belopp som motsvarar återstående del av året in­

beräknat den månad under vilken skatteplikt inträder. Skatt kan inte utgå

för kortare tid än kalendermånad. Skattskyldig är den som vid kalender­

årets början är eller bort vara registrerad som ägare till fordonet eller, när

fordonet första gången införs i bilregistret, den som därvid antecknas som

ägare. Skatten utgår med olika belopp för motorcyklar, personbilar, last­

bilar, bussar och släpvagnar. Skattesatserna för samma fordonskategori

varierar med fordonsvikten.

Någon allmän dispensbestämmelse finns inte i bilskatteförordningen.

Däremot har riksdagen, i samband med att den med verkan fr. o. m. år 1970

beslutat om viss höjning av den årliga skatten på tyngre släpvagnar (prop.

1969: 10, BeU 35; rskr 207), bemyndigat Konungen eller myndighet som

Konungen bestämmer att, om synnerliga skäl föreligger, nedsätta skatten

på släpvagnar, dock lägst till belopp som följer av bestämmelser som gällde

dessförinnan, dvs. före den 1 januari 1970 [se övergångsbestämmelserna

till förordningen (1969:296) om ändring i förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt].

Vidare gäller enligt 5 § traktorskatteförordningen (1969: 297) att Konungen

eller myndighet som Konungen bestämmer kan medge nedsättning av eller

befrielse från traktorskatt.

Genom kungörelsen (1969: 553) om nedsättning av skatt på traktorer och

släpvagnar, m. m. (1969 års kungörelse) har de i det föregående berörda

möjligheterna till dispens närmare reglerats. Sålunda kan nedsättning av

traktorskatt för trafiktraktor ske till hälften av det belopp som annars

skulle ha utgått, om det visas att fordonet under ett år använts för transport

på allmän väg sammanlagt högst 300 mil. Skatten får dock inte nedsättas

till lägre belopp än som skulle ha utgått, om fordonet hänförts till klass II

enligt traktorskatteförordningen. Enligt kungörelsen kan vidare nedsättning

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1970

ske av den årliga fordonsskatten för släpvagn som använts för transport på allmän väg. Nedsättningens storlek varierar beroende på om släpvagnen är lastbilsdragen eller traktordragen. För lastbilsdragen släpvagn gäller den begränsningen att skattenedsättning bara kan komma i fråga för släpvagn, vars totalvikt uppgår till minst It ton. Har lastbilsdragen släpvagn fram­ förts på allmän väg högst 1 500 mil för år räknat, kan släpvagnsskatten nedsättas till 1440 kr., om släpvagnens totalvikt uppgår till 11 men inte 14 ton, eller, om totalvikten är större, till 1 800 kr., jämte 25 % av skillna­ den mellan detta belopp och skatten för fordonet enligt bilskatteförord­ ningen. Har släpvagnen framförts över 1 500 men inte över 3 000 mil, kan nedsättning ske till 1 560 kr., om släpvagnens totalvikt uppgår till 11 men inte 14 ton, eller, om totalvikten är större, till 1 800 kr. jämte 50 % av skill­ naden mellan detta belopp och skatten för fordonet enligt sistnämnda för­ ordning. Är det fråga om traktordragen släpvagn, kan nedsättning av släp­ vagnsskatten i princip ske till en fjärdedel, om den årliga transportsträckan på allmän väg inte överstiger 300 mil, och till hälften, om motsvarande sträcka överstiger 300 men inte 3 000 mil. Länsstyrelsen prövar fråga om nedsättning av eller befrielse från skatt enligt 1969 års kungörelse.

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1970

5

Förslag om utvidgning av nuvarande möjligheter till nedsättning

av fordonsskatten

I motionerna 1970:1: 781 och II: 930 yrkades ändrad lagstiftning i syfte att öka möjligheterna till restitution av fordonsskatt vid tillfällig avregi­ strering. Motionärerna anförde bl. a. följande.

Enligt bilskatteförordningen kan skattebefrielse erhållas om fordon av­ förs från bilregistret. Bestämmelserna är dock sådana, att befrielse inte kan erhållas med mindre fordonet varit avregistrerat en hel kalendermånad.

I bilskatteutredningens betänkande Fordonsbeskattningen (SOU 1969: 45) behandlas restitutionsfrågor vid utlandstrafik. Utredningen har ansett det rimligt att restitution medges, när fordon körs utom landet, varvid skatte­ befrielse skall erhållas per dag, om antalet sådana dagar överstiger 12 per kalenderår. Utredningens förslag innebär således ett fingraderat system jämfört med nuvarande bestämmelser. Vid utformningen av förslaget torde årsskatternas storlek ha tillmätts betydelse. Efter de kraftiga höjningar av skatterna, som genomförts år 1968 och i år, uppgår årsskatten för t. ex. en treaxlad lastbil till 8 000 å 9 000 kr. och för vanliga kombinationer lastbil/ släpvagn till 14 000 å 15 000 kr.

Inom trafiken förekommer för såväl enskilda fordon som kombinationer driftstörningar av olika slag. I vissa fall beror dessa av omständigheter utom fordonsägarens kontroll. Under tjällossningstid sker som regel avstängning­ ar av vägar för lastbilstrafik i stor omfattning med en varaktighet av ett par veckor eller längre. Vidare kan ojämn sysselsättning och omfattande repa­ rationsarbeten på fordonen motivera tillfälliga avregistreringar. Som exem­

6

pel på ojämn sysselsättning kan anföras den skolskjntsverksamliet med

buss som utföres. Under skolferierna föreligger betydande svårigheter att

finna annan sysselsättning, varför avregistrering får tillgripas. Då vårter­

minen slutar omkring den 10 juni och höstterminen börjar omkring den 20

augusti innebär nu gällande regler, att restitution endast kan erhållas för

mindre än hälften av perioden, dvs. endast för juli månad.

Mot bakgrund av den nuvarande skattenivån framstår det som angeläget

att åstadkomma ett förfarande, som berättigar fordonsägaren till återbe-

kommande av fordonsskatt för kortare tid än en kalendermånad. Restitution

bör medges för tiden från den dag anmälan om avregistrering inkommit till

länsstyrelse och till den dag anmälan inkommer att fordonet ånyo tages i

bruk och utgå med 1/360 av årsskatten per dag. För att förenkla administra­

tionen synes skäligt att återbetala skatt endast för sådan tilfällig avregi­

strering, som omfattar längre tid än 10 dagar.

I betänkande 1970: 36 uttalade bevillningsutskottet, att det delade motio­

närernas uppfattning att den under senare år avsevärt skärpta fordonsbe-

skattningen understryker behovet av ändrade restitutionsregler. Den årliga

fordonsskatten för en lastbil med släpvagn motsvarar i flertalet fall ett skat­

tebelopp av mer än 1 000 kr. per månad. Det framstår då som obilligt att

den som kan avregistrera fordonet under en hel kalendermånad får full re­

stitution, medan den som avregistrerar under 30 dagar som inte samman­

faller med kalendermånad inte är berättigad till någon skatteåterbäring.

Utskottet fann således, att syftet med motionerna borde tillgodoses. Med

hänsyn till att frågan borde bedömas från registrerings- och kontrollsyn­

punkt var utskottet emellertid inte berett att tillstyrka yrkandet om omedel­

bar lagstiftning utan förordade i stället riksdagsskrivelse med begäran om

förslag till höstriksdagen. Motionärernas önskemål kunde därigenom vän­

tas bli tillgodosedda med verkan fr. o. m. år 1971. Riksdagen beslutade i

överensstämmelse med utskottets hemställan (rskr 244).

Frågan om införande av en dispensbestämmelse i bilskatteförordningen

har aktualiserats av bilskatteutredningen i dess betänkande Fordonsbe-

skattningen (SOU 1969: 45). Utredningen föreslog, att i nämnda förordning

skulle införas en generell dispensregel, vilken skulle gälla såväl motorfor­

don som släpvagnar och som inte skulle vara begränsad till ett visst lägsta

belopp. Enligt utredningen borde skattenedsättningen i varje särskilt fall

gälla för viss tid. I fråga om motorfordon borde nedsättning inte förekomma

annat än i rena undantagsfall, eftersom en mycket stor del av totalskatten

utgår i form av drivmedelsskatt och därigenom är körlängdsberoende. När

det gäller grunderna för nedsättning av skatt med hänsyn till utnyttjandet

av ett motorfordon eller en släpvagn påpekade utredningen, att fordonsskat­

ten enligt det förslag som utredningen lade fram i nämnda betänkande är

bestämd med hänsyn till den genomsnittliga årliga körlängden för varje for-

donskategori och viktklass. Enligt utredningens uppfattning borde nedsätt­

ning alltså kunna förekomma, om avvikelsen från denna körlängd är avse­

Kungl. Maj:ls proposition nr 192 år 1970

7

värd men inte bara därför att körsträckan i ett fall är längre än den i en viss bransch normala.

Några erinringar mot utredningens förslag i angivna hänseende framför­ des inte vid remissbehandlingen av betänkandet. Med hänsyn till spörsmå­ lets speciella natur togs frågan om införande av en allmän dispensbestäm­ melse inte upp i samband med den i prop. 1970: 138 behandlade principiella frågan om en ändrad avvägning av vägtrafikbeskattningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1970

Departementschefen

Som framgår av det anförda står f. n. två vägar till buds när det gäller möjligheterna att erhålla nedsättning av den årliga fordonsskatten. En möj­ lighet är att fordonsägaren låter reservregistrera fordonet för minst en ka­ lendermånad. Skatterestitutionen erhålls då för varje hel kalendermånad under vilken fordonet varit tillfälligt avfört ut bilregistret. Denna möjlig­ het gäller samtliga fordon som är skattepliktiga enligt bilskatteförordningen.

Den andra möjligheten till restitution avser de fall som närmare regleras i 1969 års kungörelse. Som framgår av vad jag tidigare anfört är möjlighe­ terna till skattenedsättning enligt kungörelsen begränsade till trafiktrakto­ rer och släpvagnar.

Tekniskt har frågan om skattereduktion i sistnämnda fall lösts utan hän­ syn till om fordonet varit registrerat under hela den tid som omfattas av skattenedsättningen. Avgörande för denna är i stället den körsträcka som fordonet i samma innehavares hand tillryggalagt under det närmast före­ gående kalenderåret. Denna lösning av restitutionsfrågan tillgodoser önske­ mål om skattenedsättning för de mera angelägna fallen. Lösningen gör dock inle anspråk på fullständighet. Nedsättning av bilskatt kan sålunda inte medges den fordonsägare som under ett kalenderår haft sitt fordon reserv- registrerat kortare tid än en månad och utnyttjat fordonet under en läng­ re körsträcka än som enligt kungörelsen gäller för rätt till skattenedsätt­ ning.

Såsom framhållits i bevillningsutskottets betänkande 1970:36 kan det i vissa fall vara önskvärt med ytterligare möjligheter till nedsättning av den årliga fordonsskatten. Svårigheter att utnyttja fordonet på grund av tjäl­ lossning, verkstadsbesök, m. m. kan sålunda motivera att ytterligare lättna­ der i beskattningen medges. Den ändrade avvägning av fordonsbeskattningen i riktning mot högre skatt för tyngre fordon som föreslagits i prop. 1970: 138 kan i vissa fall utgöra ytterligare skäl för en utvidgning av de nuvarande möjligheterna till restitution av den årliga fordonsskatten.

Frågan om utvidgad möjlighet till skattelättnad kan lösas genom ändring i bilskatteförordningens bestämmelser om skattepliktens inträde och upp­ hörande. Man kan därvid, som i nämnda motioner förordats, fastställa att

8

skatteplikten skall upphöra tio dagar efter vederbörlig anmälan om att

fordonet reservregistrerats. Restitution av bilskatt skulle i detta fall med­

ges med det belopp av årsskatten som motsvarar den sammanhängan­

de tid om minst tio dagar varunder fordonet varit reservregistrerat. Ytter­

ligare villkor kan uppställas för rätt till restitution, t. ex. att den för fordo­

net gällande årliga fordonsskatten skall uppgå till ett visst lägsta belopp.

Tekniskt torde en ändrad lagstiftning i enlighet med det nu anförda inte möta

större svårigheter. Däremot skulle avsevärda administrativa och kontroll­

mässiga problem uppkomma, eftersom man, även med en någorlunda hög

minimibeloppsgräns, dels fick räkna med ett betydligt ökat antal restitu-

tionsärenden, dels måste utvidga kontrollen av att fordon som anmälts re-

servregistrerade för kort tid inte används under samma period. Jag vill i

detta sammanhang framhålla, att det kan ifrågasättas, om den av statsmak­

terna beslutade övergången till automatisk databehandling av bilregistret

(prop. 1969: 30, SU 42, BeU 32, 3LU 30, rskr 132 och 136) i nämnvärd grad

kommer att underlätta behandlingen av den ökade anhopningen av restitu-

tionsärenden. Jag vill också erinra om att bilskatteutredningen f. n. överser

bilskatteförordningens bestämmelser och att, enligt vad jag inhämtat, ut­

redningen avser att senast under år 1972 lägga fram omfattande förslag till

ändrade regler på vägtrafikbeskattningens område. Med hänsyn till det an­

förda är jag f. n. inte beredd att förorda en ändring av restitutionsreglerna

enligt det nu diskuterade alternativet.

Enligt min mening bör i stället frågan om en utvidgning av möj ligheterna

till skatterestitution lösas enligt det i det föregående antydda andra alterna­

tivet, nämligen dispensvägen. Enklast torde en sådan lösning kunna ske

genom införande i bilskatteförordningen av eu bestämmelse, enligt vilken

Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer bemyndigas att, när

synnerliga skäl föreligger, medge befrielse från eller nedsättning av skatt

enligt förordningen. Med stöd av ett sådant generellt bemyndigande torde

de närmare förutsättningarna för skatterestitution få regleras i en av Kungl.

Maj :t utfärdad kungörelse. Jag har i det föregående nämnt, att, vid sidan av

de möjligheter till restitution av fordonsskatt som följer av reglerna i bil­

skatteförordningen om upphörande av skatteplikt, möjligheter till skatte-

nedsättning finns enligt 1969 års kungörelse. Jag har också anfört, att sist­

nämnda möjligheter bara gäller trafiktraktorer och släpvagnar. Enligt min

mening saknas anledning att genom tillämpning av en generell dispensbe­

stämmelse i bilskatteförordningen ytterligare utvidga möjligheterna till

skattenedsättning för dessa fordonskategorier. I princip bör genom bestäm­

melsen öppnas möjlighet till ytterligare skattelindring bara för tyngre last­

bilar. Personbilar och bussar bör således inte annat än i extrema undan­

tagsfall kunna komma i fråga för skattenedsättning enligt bestämmelsen.

De närmare reglerna om möjligheter att dispensvägen erhålla skattened­

sättning för lastbilar bör, som jag antytt, fastställas kungörelsevägen. För

Kungl. May.ts proposition nr 192 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1970

9

att undvika alltför täta reservregistreringar med åtföljande administrativt och kontrollmässigt merarbete bör dispens medges bara om det visas att fordonet varit tillfälligt avfört ur registret en sammanhängande period om minst 15 dagar. En ytterligare förutsättning för dispens bör vara att fråga är om tyngre lastbilar. Enklast kan detta uttryckas genom att man som vill­ kor för restitution föreskriver att fordonets årsskatt skall uppgå till ett visst lägsta belopp, t. ex. 4 800 kr. Härigenom nås den fördelen att antalet restitutionsberättigade fordon begränsas till den grupp lastbilar där, med hänsyn till fordonets storlek, ett påtvingat stillestånd under en period om t. ex. 15 dagar kan innebära kännbara ekonomiska förluster. Möjligheterna att dispensvägen erhålla skatterestitution kan i sådana fall utgöra en viss kompensation. Bestäms det årliga beloppet till exempelvis lägst 4 800 kr., kommer restituerad skatt att uppgå till lägst ett par hundra kronor.

Utöver nämnda förutsättningar för dispens bör gälla att sådan bara får medges, om orsaken till stilleståndet varit att hänföra till tjällossning eller nödvändigt längre verkstadsbesök. Sjukdom bör endast godtas som anled­ ning till dispens, om föraren också är registrerad ägare till lastbilen och det görs sannolikt att annan förare inte gått att skaffa under stilleståndstiden.

Genom den nu skisserade lösningen skulle totalt ca 30 000 lastbilar falla under den utvidgade möjligheten till skattenedsättning. I praktiken torde dock ett avsevärt lägre antal fordon komma att beröras och därmed är frå­ gan av mindre statsfinansiell betydelse.

En lösning enligt det nu diskuterade alternativet avviker visserligen från de dispensbestämmelser, som gäller för trafiktraktorer och släpvagnar. Med hänsyn till ett för dessa fordonskategorier, jämfört med lastbilar, ofta före­ kommande olika fordonsutnyttjande anser jag emellertid, att hinder inte möter mot en olika utformning av dispensbestämmelserna för resp. fordons- slag. Jag förordar därför en lösning av frågan i enlighet med det anförda.

För att underlätta tillämpningen av 1969 års kungörelse och de av mig nu föreslagna dispensbestämmelserna bör en samordning komma till stånd när det gäller handläggnings- och beslutsförfarandet. Jag anser det därför lämpligt att samma myndighet bemyndigas att handlägga och besluta i ärenden om dispens från bilskatt och traktorskatt. Som jag tidigare nämnt prövar länsstyrelsen fråga om nedsättning av eller befrielse från skatt enligt 1969 års kungörelse. Med hänsyn härtill bör det ankomma på länsstyrelsen att uppta och avgöra även ärenden om dispens från fordonsskatt beträffande tyngre lastbilar. Tillämpningen i övrigt av de av mig nu förordade dispens­ bestämmelserna bör tills vidare ligga hos Kungl. Maj :t.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1971.

10

Kungl. May.ts proposition nr 192 år 1970

Hemställan

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepar­

tementet upprättat förslag till förordning om ändring i förordningen (1922:

260) om automobilskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 700606