Prop. 1970:21
('med anhållan om riks\xad dagens gttrande angående vissa av Internationella ar\xad betsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sammanträde fattade beslut',)
Kungl Maj. ts proposition nr 21 1970
1
Nr 21
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riks
dagens gttrande angående vissa av Internationella ar betsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sammanträde fattade beslut; given Stockholms slott den 19 december 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, anhålla om riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sam manträde antagna instrument.
GUSTAF ADOLF
Sven Aspling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen underställs riksdagen följande av Internationella arbets organisationens (ILO) allmänna konferens år 1969 antagna instrument, nämligen konvention (nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket, rekom mendation (nr 133) i samma ämne, konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner samt rekommendation (nr 134) i samma ämne.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 21
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 de cember 1969.
Närvarande: Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Andersson, Lange,
Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moeerg, Bengtsson,Norling, Löfberg, Carlsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa beslut som fattats av
Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1969 vid dess femtiotredje sammanträde och anför.
Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i Ge neve.
Organisationens beslutande församling — Internationella arbetskonfe- rensen —- som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel 19 i organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess dagordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall ett sådant beslut resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller också skall det utmyn na i en rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell innebörd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges for men av en resolution.
Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekom mendationer vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för lagstift nings- eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet att under rätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder, som vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt om eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som inte ratificerat viss konvention, skall tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge redo görelse för såväl lagstiftning och praxis med avseende på de i konventionen behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens bestämmel
3
ser genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, administra
tiva åtgärder, kollektivavtal eller på annat sätt, samt ange de omständig
heter, som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen. Mot
svarande gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att redovisning
skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som befun
nits eller kan befinnas erforderliga vid antagande eller tillämpning av dem.
De konventioner och rekommendationer, som beslutas av Internationella
arbetsorganisationen, skall deponeras hos Förenta Nationernas general
sekreterare. Varje ratifikation av en sådan konvention skall delges Förenta
Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet med bestämmel
sen i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.
Internationella arbetskonfcrensens femtiotredje sammanträde hölls i Ge
neve under tiden den 3—24 juni 1969. I sammanträdet deltog delegationer
från 116 av ILO:s 121 medlemsstater jämte representanter för många mel-
lanstatliga och internationella icke statliga organisationer. Med anledning
av ILO:s 50-årsjubileum bevistades konferensen av social- eller arbetsmi
nistrar från så gott som alla i konferensen deltagande länder. Jag gjorde ett
kort besök vid konferensen och höll ett anförande i generaldebatten. Det
stora flertalet medlemsstater hade sänt fullständiga delegationer, dvs. två
regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbetstagarombud. Sverige deltog i sam
manträdet med en fullständig delegation.1
Konferensens dagordning upptog följande ämnen.
I. Generaldirektörens rapport.
II. Finansiella och budgetära frågor.
III. Upplysningar och rapporter om medlemsstaternas tillämpning av kon
ventioner och rekommendationer.
IV. Yrkesinspektion inom jordbruket (andra behandling).
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
1 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1969 deltog följande personer i konferensen, näm
ligen
för Sveriges regering: såsom ombud rättschefen i socialdepartementet Gunnar Danielson och
rättschefen i inrikesdepartementet Rune Berggren samt såsom experter departementssekretera
ren i socialdepartementet Ingemar Lindberg och förste ambassadsekreteraren vid Sveriges stän
diga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve Stig Brattström, de båda sist
nämnda tillika ersättare för regeringsombuden, t.f. byråchefen hos arbetsmarknadsstyrelsen
Gunnar Olderin, byrådirektören hos arbetarskyddsstyrelsen Göthe Tjellström, hovrättsassessorn
Björn Sjöberg och departementssekreteraren Ulla Fredriksson, båda i socialdepartementet, samt
kanslisekreteraren i inrikesdepartementet Tage Levin;
för arbetsgivarna: såsom ombud direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen Gullmar
Bergenström samt såsom experter direktören i Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen Carl
Kuylenstierna, direktörerna Erik Forstadius och Gunnar Högberg, direktörsassistenten Inge
Svensson och sekreteraren Hans Hammar, samtliga i Svenska Arbetsgivareföreningen;
för arbetstagarna: såsom ombud ombudsmannen i Landsorganisationen i Sverige Thorbjörn
Carlsson samt såsom experter ombudsmannen i Svenska Lantarbetareförbundet Axel Blom,
socionomen Gustav Persson, Landsorganisationen, och juristen hos Tjänstemännens Centralor
ganisation Stig Gustafsson.
V. Revision av konventionerna nr 24 och 25 om förmåner vid sjukdom
(andra behandling).
VI. Semester med lön (första behandling).
VII. Fastställande av minimilöner samt därmed sammanhängande pro
blem med särskild hänsyn till utvecklingsländerna (första behandling).
VIII. Särskilda sysselsättnings- och utbildningsprogram för ungdom i ut-
vecklingssyfte (första behandling).
IX. Allmän genomgång av ILO:s program och struktur.
Vidare framlades inför konferensen den rapport om Sydafrikas s. k.
apartheidpolitik som generaldirektören årligen skall utarbeta. Rapporten
föranledde ingen åtgärd från konferensens sida.
Konferensen antog endast en resolution, vilken föranletts av en inte-
rimsrapport från en av ILO:s styrelse tillsatt arbetsgrupp för utredning av
de fackliga förhållandena i Spanien.
Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Interna
tionella arbetsorganisationen. Budgeten omfattar för första gången i ILO:s
historia en tvåårsperiod nämligen åren 1970—1971. Budgeten fastställdes till
59 671 000 U.S. dollar.
Följande av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna IV
och V på dagordningen, skall i enlighet med artikel 19 av Internationella
arbetsorganisationens stadga underställas riksdagen, nämligen
1) konvention (nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket,
2) rekommendation (nr 133) i samma ämne,
3) konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner,
4) rekommendation (nr 134) i samma ämne.
Texterna på engelska och svenska till nämnda fyra instrument torde få
fogas till statsrådsprotokollet som bilagor 1—4.
Jag tar i fortsättningen upp till behandling först de båda instrumenten
om yrkesinspektion inom jordbruket samt därefter konventionen och re
kommendationen om läkarvård och kontanta sjukförmåner. 1
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
1. — 2. Yrkesinspektion inom jordbruket
Frågan om en internationell reglering av yrkesinspektion inom jordbru
ket har varit föremål för behandling vid två på varandra följande arbets-
lconferenser. En första diskussion ägde sålunda rum vid 1968 års konferens
och ledde efter ytterligare överväganden vid konferensen påföljande år till
att en konvention och en rekommendation antogs i ämnet. Konventionen
antogs med 312 röster mot 0 och 30 nedlagda och rekommendationen med
5
321 röster mot 0 och 19 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för så
väl konventionen som rekommendationen.
ILO antog redan år 1947 en konvention (nr 81) och rekommendation (nr
81) om arbetsinspektion inom industri och handel. Det bör nämnas att det
finns ytterligare två instrument av viss betydelse i sammanhanget, nämli
gen 1947 års konvention (nr 85) om arbetsinspektion i områden belägna
utanför moderlandet samt 1958 års konvention (nr 110) om anställnings
förhållanden för plantagearbetare.
I flera länder har det länge funnits behov av att få till stånd en interna
tionell reglering av yrkesinspektionen inom jordbruket. Det har ifrågasatts
om inte de dokument som gäller industri och handel skulle kunna utvidgas
till att omfatta även jordbruk. Emellertid har förhållandena inom jordbru
ket ansetts vara av så speciell natur att det framstått som nödvändigt att
utarbeta särskilda dokument om yrkesinspektion inom jordbruket.
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Innehållet i konventionen och rekommendationen
Konventionen omfattar jordbruk, djurskötsel, trädgårdsodling,
skogsbruk och den första förädlingen av jordbruksprodukterna. Särskilt
sistnämnda verksamhet kan medföra gränsfall, där det blir svårt att avgöra
om denna konvention eller konventionen nr 81 om arbetsinspektion inom
industri och handel skall tillämpas. Sådan gränsdragning skall fastställas
av yrkesinspektionens chefsmyndighet efter samråd med arbetsgivarnas
och arbetstagarnas organisationer. Därvid skall iakttas, att varje verksam
het, som har anknytning till jordbruk, skall hänföras till den ena eller den
andra konventionen. Ingen sådan verksamhet får sålunda falla utanför de
områden som täcks av dessa båda konventioner. Om tveksamhet uppstår,
huruvida den ena eller den andra konventionen skall tillämpas i fråga om
ett visst företag, tillkommer det chefsmyndigheten att fatta beslut i frågan.
I konventionen skall termen »författningsbestämmelser» (»legal provi
sions») omfatta, förutom lagar och förordningar, skiljedomsutslag och kol
lektivavtal, som upphöjts till lag och vilkas efterlevnad yrkesinspektör har
att övervaka.
Yrkesinspektion skall tillämpas på jordbruksföretag eller del därav, som
sysselsätter arbetstagare eller lärlingar, oberoende av i vilken form deras
ersättning utgår och oberoende av anställningsavtalets art, utformning och
varaktighet. Medlemsstat kan dessutom förbinda sig att låta yrkesinspek
tionen omfatta även följande persongrupper, nämligen
a) arrendatorer (»tenants»), som inte anlitar arbetskraft utifrån, natura-
arrendatorer och liknande arbetstagargrupper;
b) personer, som ingår i ett kollektivt ekonomiskt företag, t. ex. medlem
mar i ett kooperativt företag;
6
c) medlemmar av företagarens familj, så som denna definieras i den na
tionella lagstiftningen.
I fråga om yrkesinspektionens åligganden uttalas att inspektionen skall
trygga tillämpningen av författningsbestämmelser om arbetsförhållanden
och skydd för arbetstagare under arbetet, såsom föreskrifter om arbetstid,
löner, veckovila och semester, arbetarskydd, hygien och välfärd, kvinnors,
barns och minderårigas användande i arbete samt andra därmed samman
hängande frågor, i den mån det ankommer på yrkesinspektör att tillse att
dessa bestämmelser iakttas. Yrkesinspektionen skall vidare lämna tekniska
råd och anvisningar till arbetsgivare och arbetstagare om lämpligaste sätt
att uppfylla författningsbestämmelser.
Inspektionen skall också fästa vederbörande myndighets uppmärksamhet
på brister och missförhållanden, som inte uttryckligen regleras i gällande
bestämmelser och föreslå förbättringar i lagstiftningen.
Yrkesinspektör skall genom nationell lagstiftning kunna få rådgivande el
ler verkställande befogenhet i fråga om författningsbestämmelser rörande
arbetstagares och deras familjers levnadsförhållanden. Andra uppgifter
som eventuellt kan anförtros yrkesinspektör inom jordbruket får inte vara
av sådan natur atl de lägger hinder i vägen för ett effektivt fullgörande av
hans huvudsakliga åligganden eller menligt inverkar på det anseende och
den opartiskhet, som måste krävas av en inspektör i hans förhållande till
arbetsgivare och arbetstagare.
1 den mån det är förenligt med medlems administrativa praxis, skall yr
kesinspektionen vara underställd en central myndighet (artikel 7). I arti
keln lämnas olika exempel på hur yrkesinspektionsmyndigheten kan ut
formas.
Konventionen innehåller vidare föreskrifter om personalen inom yrkes
inspektionen i jordbruket, om dess ställning, tjänstgöringsvillkor, rekryte
ring och erforderliga kvalifikationer. Särskilt betonas att såväl män som
kvinnor skall kunna antagas till inspektörer. Kvalificerade tekniska exper
ter skall vid behov ställas till inspektionsmyndighetens förfogande. Vikten
av samarbete mellan yrkesinspektionen och andra statliga organ samt mel
lan inspektionen och arbetsmarknadsparternas organisationer betonas sär
skilt. Yrkesinspektionen skall förses med lämpligt förlagda och utrustade
kontorslokaler samt ha tillgång till erforderliga transportmedel.
Det heter vidare i konventionen (artikel 16) att med vederbörlig fullmakt
utrustad yrkesinspektör skall ha rätt att fritt och utan föregående anmälan
vid varje tid på dygnet äga tillträde till varje arbetsställe, som är under
kastat tillsyn. Denna bestämmelse var den mest kontroversiella vid årets
behandling av konventionsförslaget, trots att formuleringen ordagrant häm
tats från konvention nr 81 (artikel 12). Inspektören skall vidare under da
gen äga tillträde till varje lokal som han har skälig anledning anta vara
underkastad hans tillsyn.
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
7
Han har rätt att genomföra undersökningar, provningar eller utredningar,
som han bedömer vara erforderliga för att förvissa sig om att författnings
bestämmelserna noga följs. Därvid kan han ensam eller i vittnens närvaro
utfråga arbetsgivaren, företagets personal eller övriga personer inom före
taget om alla förhållanden, som berör tillämpningen av författningsbestäm
melserna. Han kan också påkalla företeende av böcker, register och övriga
handlingar, som skall föras enligt gällande lagstiftning om levnads- och
arbetsförhållanden, för att kontrollera att de är i författningsenligt skick
samt kopiera eller göra utdrag ur dem. Slutligen kan han under vissa förut
sättningar för analys ta eller föra bort prov av produkter, material och äm
nen. Vid inspektionsbesök skall inspektören underrätta arbetsgivaren eller
dennes representant samt arbetstagarna eller deras representanter om be
söket, såvida inspektören inte finner att sådan anmälan skulle vara till för
fång för inspektionens effektiva fullgörande.
I konventionen uttalas vidare att yrkesinspektionen inom jordbruket skall
kunna anlitas för den förebyggande granskningen av nya anläggningar, nya
material eller ämnen och nya metoder för behandling eller framställning av
produkter, som kan misstänkas innebära risk för hälsa och säkerhet.
Yrkesinspektör skall ha rätt att vidtaga åtgärder i syfte att avhjälpa
iakttagna brister i företags anläggning, planering eller arbetsmetoder, däri
inbegripet användning av farliga material eller ämnen, som kan utgöra fara
för hälsa och säkerhet.
För att inspektör skall kunna vidtaga sådana åtgärder skall han äga med
dela eller låta meddela förelägganden med krav på att inom viss angiven tid
sådana förändringar skall ha genomförts beträffande installationer, an-
läggningar, lokaler etc. som bedöms erforderliga för att garantera att för
fattningsbestämmelserna om hälsa och säkerhet iakltages eller att åtgärder
skall med omedelbar verkan vidtagas i händelse av överhängande fara för
hälsa och säkerhet. De brister som inspektören iakttagit vid inspektion av
ett företag och de åtgärder han vidtager med anledning därav skall omedel
bart bringas till arbetsgivarens och arbetstagarnas representanters känne
dom.
Yrkesinspektör skall underrättas om inträffade yrkesskador. Såvitt möj
ligt skall han på platsen för skadan deltaga i utredning om orsaken till
svåra yrkesskador, särskilt dödsfall och skador som drabbat flera personer.
Yrkesinspektör får inte äga del i företag, som står under hans tillsyn. Han
får inte avslöja yrkeshemligheter och han skall behandla som strängt för
trolig varje anmälan om fel och missförhållanden på arbetsplatsen.
Om yrkesinspektör inte har befogenhet att vidtaga laga åtgärder, skall
han vara skyldig att lämna rapport om lagöverträdelser direkt till den myn
dighet, som har sådan befogenhet.
Yrkesinspektör skall till den centrala inspektionsmyndigheten avge pe
riodiska rapporter om sin verksamhet, och den centrala myndigheten skall
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
årligen publicera en berättelse om yrkesinspektionens verksamhet. Denna
berättelse, som bl. a. skall innehålla yrkesskadestatistik, skall tillställas In
ternationella arbetsbyråns generaldirektör.
I rekommendationen uttalas att om nationella förhållanden
medger det, yrkesinspektionen inom jordbruket bör utvidga sin verksam
het till att omfatta samverkan med vederbörande tekniska organ för att
hjälpa företagaren att förbättra sin jordbruksenhet samt levnads- och arbets
förhållanden för de personer som arbetar där. Inspektionen bör kunna med
verka även vid genomförandet av författningsbestämmelser på sådana om
råden som utbildning av arbetstagare, social service inom jordbruk samt
kooperation och när det gäller obligatorisk skolgång. Det framhålls särskilt
att yrkesinspektör normalt inte bör fungera som förlikningsman eller skilje
domare i arbetstvister men han kan tillfälligt få åtaga sig uppdrag som
medlare.
I övrigt innehåller rekommendationen ett antal anvisningar avsedda att
komplettera och utvidga konventionens bestämmelser i skilda hänseenden.
Det rekommenderas att medlemsstaterna i olika former bedriver eller stöd
jer utbildningskampanjer som syftar till att informera berörda parter om
författningsbestämmelserna och om vikten av att de noga iakttas samt om
de risker för vilka personer i jordbruksföretag kan bli utsatta samt lämpli
gaste sättet att undvika dessa risker.
Svenska bestämmelser
De svenska bestämmelser som bör beaktas vid prövning av frågan om en
svensk ratificering av konventionen resp. tillämpning av rekommendatio
nen är arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1) och arbetarskydds-
kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 208) samt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr
211) om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa
yrkessjukdomar, kungörelsen den 8 oktober 1954 (nr 631) angående an
mälan av yrkesskada, samt instruktionen för arbetarskyddsstyrelsen den
3 december 1965 (nr 776) och instruktionen för yrkesinspektionen den 3
december 1965 (nr 791).
Yttranden
I ärendet har yttranden inhämtats från arbetarskyddsstyrelsen och ILO-
kommittén, varjämte Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorgani
sationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) be-
retts tillfälle att yttra sig.
Arbetarskyddsstyrelsen anför beträffande konventionen att till
synen av jordbruk i konventionens mening utgör en del av den tillsyn som
utövas av allmänna yrkesinspektionen och skogsyrkesinspektionen. Någon
åtskillnad mellan jordbruk och andra näringsgrenar görs inte. Yad som
omfattas av den av Sverige ratificerade konventionen nr 81 om arbetsinspek-
Iiungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
9
tion inom industri och handel har alltså här i landet tillämpning även på
jordbruket.
Vid styrelsens yttrande finns fogad en promemoria med redogörelse för
gällande svenska bestämmelser på området. Det framgår av redogörelsen att
några omständigheter inte framkommit som utgör hinder för ratificering av
konventionen.
Mot innehållet i rekommendationen har styrelsen inte något att
invända.
SAF hänvisar till ett av Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen (SLA) av
givet yttrande. SLA har vid en granskning av konventionen funnit att någon
ändring i gällande arbetarskyddslagstiftning inte behöver vidtas för att
Sverige skall kunna tillträda konventionen. Med hänsyn härtill och då den
föreliggande konventionen nära ansluter sig till den tidigare av Sverige ra
tificerade konventionen (nr 81) om arbetsinspektion inom industri och
handel, anser SLA det möjligt för Sverige att tillträda jämväl den nu an
tagna konventionen.
Beträffande rekommendationen har SLA ej några erinringar att
framföra.
LO åberopar ett från Svenska Lantarbetareförbundet inhämtat yttrande,
vari anförs bl. a. följande.
I svensk arbetarskyddslagstiftning, inom vilken frågan om yrkesinspek
tionen utgör en väsentlig del, görs inte undantag för jordbruket annat än i
vissa avseenden beträffande minderåriga arbetare. I anslutning till ratifi
kation av konventionen, vilket förbundet tillstyrker, bör undantagen upp
hävas. Förbundet har tidigare framställt yrkanden härom på grund av att
utvecklingen inom jordbruket mot en alltmera mekaniserad drift m. in. för
länge sedan undanröjt motiven för undantagen.
Enligt konventionens artikel 6 skall det åligga yrkesinspektionen inom
jordbruket att trygga tillämpningen av författningsbestämmelser bl. a. ock
så om löner och semester. Beträffande löner finns inga författningsbestäm
melser inom jordbruket i vårt land. Efterlevnaden av semesterlagen kontrol
leras på annat sätt än genom yrkesinspektionen. Men med hänsyn till den
villkorliga avfattningen av konventionen i detta såväl som i en rad andra
hänseenden utgör delta enligt förbundets mening ej ratifikationshinder.
Förbundet erinrar om att det från många håll anförts att yrkesinspektio
nen i sin helhet är starkt underbemannad. Inom lantbruksnäringarna är
inspektionsverksamheten f. n. enligt förbundets erfarenheter mycket otill
fredsställande. Inspektionsmyndigheten har inte tillräckliga personella re
surser och saknar i allt väsentligt befattningshavare med erfarenhet av de
särpräglade arbetsförhållanden, som kännetecknar lantbruksnäringarna.
Förbundet finner det vara angeläget erinra härom med hänsyn till innehål
let i konventionens artiklar 9, 14 och 21.
I artikel 9 heter det bl. a. att »yrkesinspektörerna inom jordbruket skall
10
erhålla lämplig utbildning för fullgörandet av sina uppgifter» och »en ända
målsenlig vidareutbildning under anställningstiden». Härmed kan uppen
barligen förstås att inspektionspersonalen skall ha och vidmakthålla erfor
derlig kunskap om och erfarenhet av arbets- och miljöförhållandena inom
lantbruksnäringarna. Detta är självfallet en viktig förutsättning för en full
god inspektionsverksamhet.
Förbundet finner det angeläget att konventionen om yrkesinspektionen
inom jordbruket snarast ratificeras. Det är därvid nödvändigt att erforder
liga dispositioner vidtages för att inspektionsmyndigheten skall kunna full
göra sina funktioner i överensstämmelse härmed och med vad som eljest
sladgas i arbetarskyddslagstiftningen.
Förbundet yttrar sig inte om rekommendationen.
TCO tillstyrker ratificering av konventionen.
ILO-lcommittén finner med åberopande av remissyttrandena att något
hinder för svensk ratificering av konvention nr 129 om yrkesinspektion inom
jordbruket inte synes föreligga. Alla remissorgan har också tillstyrkt rati
ficering. Med hänsyn härtill förordar kommittén att konventionen ratificeras
av Sverige.
Inte heller mot rekommendationen har några erinringar framförts, säger
kommittén, som föreslår att rekommendationen, i de delar den inte redan
tillgodosetts i svensk lagstiftning, beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet
på arbetarskyddets område, om och i den mån så befinns möjligt och
lämpligt.
2. — 3. Konvention och rekommendation om läkarvård och kontanta
sjukförmåner
Under senare år har Internationella arbetsorganisationen till revision tagit
upp vissa konventioner, som före andra världskriget antagits beträffande
olika grenar av den sociala tryggheten i syfte att bringa dessa konventioner
i överensstämmelse med nya idéer och tendenser, som gjort sig gällande på
detta fält. Såsom ett första steg i detta revisionsförfarande antog Internatio
nella arbetskonferensen år 1964 en konvention (nr 121) om förmåner vid
yrkesskada (framlagd inför riksdagen genom prop. 1965:51, 2LU 42, rskr
199).
Nästa etapp i revisionsförfarandet utgjordes av en revision av vissa år
1933 antagna konventioner, om pensionsförsäkring. I detta ämne antogs år
1967 en reviderad konvention (nr 128) om invaliditets-, ålders- och efter-
levandeförmåner (anmäld i prop. 1968: 39, 2LU 25, rskr 166).
Såsom ett sista led i revisionsarbetet har arbetskonferensen vid sina all
männa sammanträden åren 1968 och 1969 diskuterat en revision av två år
1927 antagna sjukförsäkringskonventioner. Dessa diskussioner ledde år
1969 till antagandet av en konvention om läkarvård och kontanta sjukför
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
11
måner åtföljd av en rekommendation i samma ämne. Konventionen antogs
med 260 röster mot 5 och 67 nedlagda och rekommendationen med 231 röster
mot 47 och 48 nedlagda. Samtliga svenska ombud röstade för konventionen,
medan i fråga om rekommendationen regerings- och arbetstagarombuden
röstade för, men arbetsgivarombudet röstade emot.
Innehållet i konventionen och rekommendationen
Konventionen är så konstruerad, att ett medlemsland genom att
ratificera densamma ikläder sig skyldighet att garantera ett visst lagfäst
minimiskydd avseende dels läkarvård och därmed jämförlig vård både vid
sjukdom och — på de villkor som landet självt bestämmer — i sjukdoms-
förebyggande syfte, dels rätt till kontantförmåner vid av sjukdom föranledd
arbetsoförmåga som medför inkomstbortfall.
I fråga om den standard som krävs uppställer konventionen två nivåer.
Medlemsländer med otillräckligt utvecklade ekonomiska och medicinska
resurser kan ratificera konventionen med utgående från lägre krav än dem
som konventionen generellt uppställer. Redogörelsen i det följande tar sikte
på de krav som generellt uppställts för andra länder än dem vilkas ekono
miska och medicinska resurser är otillräckligt utvecklade.
Den medicinska vård som skall garanteras skall ha till syfte att vidmakt
hålla, återställa eller förbättra den skyddade personens hälsa och arbets
förmåga liksom även att tillgodose hans personliga behov. Konventionen
uppställer som minimikrav i fråga om tillgängliga vårdmöjligheter att dessa
skall omfatta vård av allmänpraktiker, specialistvård, nödvändiga läke
medel, nödvändig sjukhusvård samt, i den omfattning som den nationella
lagstiftningen föreskriver, tandvård och medicinsk rehabilitering.
Den i fråga om rätten till vård skyddade personkretsen skall omfatta
antingen alla arbetstagare i landet samt deras hustrur och barn eller angivna
grupper av förvärvsarbetande som tillsammans utgör minst 75 % av den
förvärvsarbetande befolkningen samt deras hustrur och barn eller angivna
grupper av befolkningen motsvarande minst 75 % av samtliga i landet bo
satta personer.
Garanterad vård skall tillhandahållas skyddad person så länge vård
behovet består. Vissa begränsningar i fråga om rätt till fortsatt vård är dock
tillåtna i fall då en vårdberättigad upphör att tillhöra en skyddad person
grupp.
Om enligt den nationella lagstiftningen den vårdade eller hans försörj are
måste svara för viss del av vårdkostnaden, får reglerna härför inte vara
utformade på sådant sätt att de lägger en alltför stor börda på den enskilde
eller äventyrar det medicinska och sociala skyddets effektivitet.
Med avseende på rätten till kontanta sjukförmåner skall den skyddade
personkretsen omfatta antingen alla arbetstagare i landet eller angivna
grupper av förvärvsarbetande som tillsammans utgör minst 75 % av den
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
12
förvärvsarbetande befolkningen eller, efter inkomstprövning, alla i landet
bosatta personer, varvid reglerna för inkomstprövningen inte får vara
strängare än att förmånstagarens familj tillförsäkras sunda och drägliga
levnadsförhållanden.
Kraven på kontantförmånernas storlek är i konventionen utformade i
nära anslutning till motsvarande bestämmelser i 1952 års ILO-konvention
nr 102 om social trygghet (minimistandard), men har satts högre än i 1952
års konvention. Förmånerna skall utgöras av periodiskt utgivna belopp,
vilka när skyddet omfattar arbetstagare eller grupper av den förvärvsarbe
tande befolkningen bestäms med utgångspunkt från vad som lägst skall
utges för en man med hustru och två barn. För en sådan standardförmåns-
tagare skall den under tiden för inkomstbortfallet utgivna kontanta sjuk
förmånen, ökad med familjebidrag för samma tid, fylla ett av två alternativa
krav. Enligt det ena alternativet skall ersättningen uppgå till minst 60 %
(enligt 1952 års konvention minst 45 %) av det sammanlagda beloppet av
förmånstagarens tidigare förvärvsinkomst, dock högst lönen för en yrkes-
utbildad manlig kroppsarbetare, och det familjebidrag som utges till en
skyddad person med samma försörjningsplikt som standardförmånstagaren.
Det andra alternativet innebär att förmånerna skall uppgå till 60 % av det
sammanlagda beloppet av lön och familjebidrag till en vanlig vuxen man
lig kroppsarbetare med samma försörjningsplikt som standardförmånstaga
ren. För andra förmånstagare skall kontantförmånen stå i ett skäligt för
hållande till standardförmånstagarens kontanta sj ukförmån.
Kontant sjukförmån skall i princip utges så länge arbetsoförmågan och
inkomstbortfallet varar. Dock får för varje fall av arbetsoförmåga rätten till
kontantförmån begränsas i viss omfattning. Begränsningen får inte avse
kortare tid än 52 veckor. En väntetid (karenstid), varunder ingen kontant
förmån utges, får förekomma men får inte överskrida de tre första dagarna
av inkomstbortfall.
När en person som är försäkrad för kontant sjukförmån avlider skall
begravningshjälp utbetalas. Något krav på beloppets storlek uppställs inte.
Denna konventionsbestämmelse behöver dock inte tillämpas av medlems
land som uppfyller vissa krav avseende dels landets pensionssystem, dels
de kontanta sjukförmånernas storlek och dels förekomsten av frivilliga
begravningslijälpsför säkringar.
Bland konventionsbestämmelser som avser både vård och kontanta sjuk
förmåner märks följande.
Medlemsland, vars lagstiftning ger skydd åt arbetstagare, kan från kon
ventionens tillämpning undantaga vissa uppräknade arbetstagargrupper
samt temporärt sådana arbetstagare inom jordbrukssektorn, vilka vid rati-
fikationstillfället ännu inte är skyddade genom lagstiftning som uppfyller
konventionskraven. Vidare kan undantas sjöfolk, däri inbegripna fiskare
sysselsatta med havsfiske, samt offentliga tjänstemän, om dessa grupper
skyddas genom speciella system, enligt vilka föreligger rätt till förmåner
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
som i det hela är minst likvärdiga med dem som skall utges enligt konven
tionen.
1 vissa fall får förmån, som skyddad person skulle vara berättigad till
enligt konventionen, temporärt eller tills vidare innehållas.
Varje medlemsland skall inom sina gränser tillförsäkra utlänningar, som
normalt är bosatta eller arbetar i landet, samma behandling som landets
egna medborgare i fråga om rätt till förmåner enligt konventionen.
Slutligen medger konventionen under vissa förutsättningar att ratifice
rande land, som totalt för läkarvård och kontanta sjukförmåner anslår minst
4 % av landets nationalinkomst och uppfyller vissa villkor om högre stan
dard och ett vidare skydd än konventionen kräver, får göra temporära
undantag från vissa särskilda bestämmelser i konventionen. En förutsättning
är dock att de grundläggande rättigheter som konventionen avser att garan
tera inte därigenom väsentligen minskas eller försämras.
Enligt den kompletterande rekommendationen bör medlems
länderna i vissa närmare angivna avseenden på lämpligt sätt och, om så
erfordras, i etapper vidga den personkrets som skyddas med avseende på
vård och kontanta sjukförmåner samt tillhandahålla förmåner i större ut
sträckning än som krävs enligt konventionen.
Svenska bestämmelser
De svenska bestämmelser som bör beaktas vid en bedömning av spörs
målet om en svensk ratificering av konventionen respektive tillämpning av
rekommendationen är i första hand lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om all
män försäkring (AFL), sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242) och smitt
skyddslagen den 26 april 1968 (nr 231) jämte därtill anknutna författningar.
Yttranden
Yttranden har inhämtats från socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och
ILO-kommittén, varjämte SAF, LO och TCO beretts tillfälle att yttra sig.
Socialstyrelsen anser att svensk sjukvårdslagstiftning generellt sett inte
lägger hinder i vägen för ratificering av konventionen. Enligt 3 §
första stycket sjukvårdslagen åligger det sålunda landstingskommun — det
samma gäller städer som ej ingår i landsting — att för dem som är bosatta
inom sjukvårdsområdet ombesörja såväl öppen som sluten vård för sjuk
dom, skada, kroppsfel och barnsbörd, i den mån icke annan drar försorg
härom. Jämlikt 3 § andra stycket första punkten samma lag har landstings
kommun samma skyldighet gentemot dem som vistas i sjukvårdsområdet
utan att vara där bosatta, ifall behov av omedelbar vård föreligger. Rätten
att erhålla sjukvård i Sverige är sålunda icke knuten till innehavet av svenskt
medborgarskap.
Styrelsen betonar emellertid, att landstingskommuns skyldighet att bereda
sluten sjukvård åt person, som icke är bosatt i sjukvårdsområdet, upphör
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
13
14
Kungl. Maj ris proposition nr 21 1970
enligt 3 § andra stycket andra punkten nämnda lag, då den vårdbehövande
utan risk kan flyttas till sjukhus inom sjukvårdsområde, där han är bosatt.
Detta skulle innebära, att utlänning, som inte är bosatt här i landet, skulle
sedan hans akuta behov av vård blivit tillgodosett och han utan men kan
transporteras, flyttas till sitt hemland.
Däremot föreligger icke någon rätt till sjukvårdsförmåner för utlänning,
som arbetar i Sverige ulan att likväl kunna anses bosatt i riket, om vården
avser åkomma, som icke ofördröjligen måste behandlas. Även i sådana situa
tioner äger emellertid vissa utlänningar rätt att erhålla vård här, nämligen
om Sverige med vederbörandes hemland träffat sådant avtal om ömsesidigt
utgivande av sjukvårdsförmåner, som t. ex. gäller de nordiska länderna
emellan.
Vad angår den förebyggande vården framhåller styrelsen, att sjukvårds
lagen icke ålägger landstingskommunerna att anordna sådan vård. Inom
samtliga landstingskommuner och städer utanför landsting meddelas emel
lertid sedan länge förebyggande vård. Detta förutsätts också i åtskilliga
bestämmelser på hälso- och sjukvårdens område.
I fråga om rnödra- och barnhälsovården (förebyggande mödra- och barna
vård) — en mycket viktig gren inom den förebyggande vården -— påpekar
styrelsen, att denna lämnas kostnadsfritt till svenska kvinnor och barn. Det
är fallet också när det gäller kvinnor och barn från övriga nordiska länder,
som vistas här i riket. Även icke nordiska kvinnor och barn kan få erhålla
mödra- och barnhälsovård här utan kostnad för dem under förutsättning,
att de är bosatta och kyrkobokförda här i riket.
Enligt socialstyrelsens mening synes konventionen kunna ratificeras i de
delar den avser rätten till läkarvård och förebyggande sjukvård. Med hän
syn till att de utlänningar, som arbetar här i riket utan att de är att anse
som bosatta här, icke alltid är berättigade till exakt samma förmåner som
de som är bosatta här — den praktiska innebörden härav torde dock vara
ringa eller ingen — vill det emellertid synas som om med stöd av artikel 33
i konventionen visst förbehåll borde göras vid konventionens ratificering.
Styrelsen uttalar sig inte om rekommendationen.
Riksförsäkringsverket behandlar i fråga om konventionen endast
sådana artiklar som är av särskilt intresse ur ratifikationssynpunkt. I detta
hänseende anför verket följande.
Artikel 7
Efter den första diskussion av texten som företogs vid 1968 års arbets-
konferens förelåg viss tvekan huruvida svensk lagstiftning stämde överens
med artikeln. I den slutligt antagna konventionstexten har artikel 7 om
formulerats. Härigenom samt med hänsyn till den kommentar som gjorts i
förarbetena till 1969 års konferens synes nu fullt klart att den svenska lag
stiftningen om hälso- och sjukvård uppfyller de i artikel 7 uppställda kraven.
Artikel 10
Beträffande kretsen av de personer som skall ha rätt till läkarvård (och
därmed jämförlig vård) uppfylls kraven i artikel 10 av den svenska lag
stiftningen, enligt vilken i princip hela befolkningen är berättigad till sådan
vård.
Artikel 16
I den svenska kommentaren till artikel 16 framhölls att enligt den svenska
lagstiftningen rätten till sjukvårdsersättning upphör för utlänningar som
under pågående sjukdom flyttar från Sverige men att detta inte syntes strida
mot bestämmelserna i konventionen, enär artikel 28 tillåter ett medlemsland
att föreskriva regler i fråga om bosättning. I förarbetena uttalas att den
från svensk sida ifrågasatta tolkningen om sambandet mellan artikel 16
och punkt a) i artikel 28 förefaller stå i överensstämmelse med de avsikter
som det vid 1968 års konferens för konventionens behandling tillsatta ut
skottet hyste. Det påpekas emellertid att undantaget i artikel 28 punkt a)
endast avser innehållande av förmån i form av medicinsk vård så länge
vederbörande är frånvarande från landet.
I förarbetena kan därför knappast ha klart utsagts, framhåller verket,
att en i Sverige bosatt utlänning, som under pågående sjukperiod flyttar
från Sverige och bosätter sig i annat land, får vägras sjukvårdsersättning
om han återkommer hit och får vård utan att ånyo bosätta sig här, när vår
den avser samma sjukdomsfall och erhålls inom 26 veckor efter utflytt
ningen eller inom längre tid när det är fråga om en sjukdom som erfaren
hetsmässigt kräver långvarig vård.
Som framgår av den nedan gjorda kommentaren till artikel 33 finns möj
lighet att göra temporärt undantag från konventionens bestämmelser i denna
del.
Artikel 17
Det svenska sjukvårds- och sjukförsäkringssystemet, som innebär att den
försäkrade i regel själv skall stå för viss del av kostnaden för läkar- och där
med jämförlig vård, torde få anses utformat på ett sätt som inte strider mot
bestämmelserna i artikel 17. Möjligen kan viss tvekan råda i fråga om tand
läkarvård för vuxna. Ratifikationshinder torde dock ej föreligga i denna
del.
Artikel 19
Artikel 19 innehåller tre alternativa krav beträffande omfattningen av
den personkrets som skall få rätt till kontanta sjukförmåner.
Enligt punkt b) skall skyddet omfatta föreskrivna grupper av den för
värvsarbetande befolkningen, utgörande tillsammans minst 75 % av hela
den förvärvsarbetande befolkningen. Detta krav uppfylls av den svenska
lagstiftningen, enligt vilken i princip hela den förvärvsarbetande befolk
ningen omfattas av sjukpenningförsäkringen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
15
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Artikel 2 2
Beträffande den personkrets som skall ha rätt till löpande kontanta sjuk-
förmåner uppfyller som tidigare nämnts den svenska sjukförsäkringen kra
vet i artikel 19 punkt b). I sådant fall skall enligt artikel 21 punkt a) ersätt
ningsnivån uppfylla kraven i artikel 22 eller artikel 23. Enligt den svenska
sjukförsäkringen utges sjukpenning efter placering i sjukpenningklass.
Denna placering grundas i princip på de inkomster av förvärvsarbete som
den försäkrade kan antas komma att åtnjuta tills vidare. I praktiken mot
svarar denna inkomst vanligen den försäkrades förvärvsinkomster före sjuk
domsfallet. Frågan huruvida den svenska ersättningsnivån är tillräckligt
hög för att uppfylla konventionens krav bedöms därför med utgångspunkt
i bestämmelserna i artikel 22.
Enligt nämnda artikel behöver den där föreskrivna graden av kompensa
tion för bortfallen förvärvsinkomst inte avse inkomst utöver en yrkesutbil-
dad manlig kroppsarbetares lön. I den svenska sjukförsäkringen har ett
sådant tak satts vid en årsinkomst av omkring 42 000 kr. Då lönenivån i
Sverige för en sådan yrkesutbildad manlig kroppsarbetare som avses i mom.
6 punkt b) torde uppgå till genomsnittligt högst ca 27 000 kr. per år, upp
fylls konventionskravet i denna del för Sveriges vidkommande. Vidare skall
enligt artikel 22 beräkningarna avse en standardförmånstagare, som i artikel
1 punkt h) definieras som man med hustru och två barn. Kontantförmånens
belopp, ökat med familjebidrag vartill rätt föreligger under riskfallstiden,
skall motsvara minst 60 % av den tidigare förvärvsinkomsten ökad med
familjebidrag vartill rätt föreligger för en skyddad person med samma för
sörjningsplikt som standardförmånstagaren. Samtliga belopp skall beräknas
i förhållande till samma tidsenhet. Med familjebidrag torde för Sveriges del
få avses allmänt barnbidrag. Sådant bidrag utges med 900 kr. om året för
i riket bosatt barn, dock inte efter det barnet fyllt 16 år. Vissa inskränk
ningar gäller för barn som inte är svensk medborgare.
Med beaktande av att enligt den svenska lagstiftningen sjukpenning men
inte förvärvsinkomst är skattefri ger sjukpenningen i de allra lägsta in
komstlägena kompensation för bortfallen förvärvsinkomst med omkring
100 %. Vid högre inkomster sjunker kompensationen successivt. Även med
bortseende från att sjukpenningen förhöjs med barntillägg för barn under
16 år och att för sådant barn i regel också utges allmänt barnbidrag utgör
emellertid kompensationen drygt 70 % i inkomstläget 27 000 kr. De i artikel
22 föreskrivna kraven på en kompensationsgrad av minst 60 % uppfylls
sålunda av den svenska lagstiftningen.
Artikel 26
Enligt denna artikel får den tid till vilken sjukpenning för varje fall av
arbetsoförmåga får begränsas ej understiga 52 veckor.
17
Sjukpenning utgår i Sverige normalt till dess den sjuke är återställd eller
förtidspension beviljas. Det senare kan ske när arbetsoförmåga eller ned
sättning av arbetsförmågan (med minst hälften) bedöms som varaktig eller
bestående för avsevärd tid (minst ett år). Förtidspensionen kan till beloppet
understiga sjukpenningen. I praxis torde frågan om att utan ansökan från
den försäkrade byta ut sjukpenning mot förtidspension (tillämpning av
16 kap. 1 § andra eller fjärde stycket AFL) inte tas upp förrän den försäk
rade haft sjukpenning minst ett år.
På grund av bestämmelsen i 4 kap. 4 § AFL kan sjukpenning för utlän
ning komma att dras in utan att han får förtidspension, nämligen när han
skulle ha fått sådan pension om han varit svensk medborgare. Av vad nyss
sagts följer att sådan indragning i praxis inte torde förekomma förrän sjuk
penning utgått i minst ett år.
Enligt 4 kap. 3 § AFL får sjukpenning inte utges för mer än sammanlagt
180 dagar (ca 26 veckor) för tid efter ingången av den månad, varunder för
säkrad fyllt 67 år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension. På grund
härav kan det inträffa att sjukpenning inte kommer att utgå under 52 veckor
för sjukpenningförsäkrad ålderspensionär. Visserligen utgår ålderspension
hela tiden men denna kan vara lägre än sjukpenningen. Temporärt undantag
enligt artikel 33 synes därför erforderligt i denna del.
Artikel 26, som avser kontanta sjukförmåner, har beträffande läkarvård
sin motsvarighet i artikel 16. Den svenska kommentaren till artikel 26 inne
håller samma synpunkter som i fråga om artikel 16 och i förarbetena till
artikel 26 har hänvisats till sistnämnda artikel.
Då enligt den svenska lagstiftningen om sjukförsäkring sjukpenning även
under pågående sjukdom omedelbart definitivt upphör för personer som
upphör att vara försäkrade för sjukpenning (3 kap. 1 § jämförd med 1 kap.
4 § första stycket och 5 § tredje stycket AFL), synes det tveksamt om de i
artikel 26 uppställda kraven uppfylls av den svenska lagstiftningen. Möjlig
het finns dock, som framgår av den nedan gjorda kommentaren till artikel
33, att göra temporärt undantag från konventionsbestämmelsen.
Artikel 27
I artikel 27 mom. 1 avsedd begravningshjälp förekommer inte inom de
svenska allmänna socialförsäkringsgrenarna. Enligt mom. 2 behöver detta
emellertid ej utgöra ratifikationshinder. Av de i mom. 2 angivna villkoren
för underlåtenhet att tillämpa bestämmelserna i mom. 1 är villkoret enligt
punkt a) uppfyllt för Sveriges del, sedan Sverige år 1969 ratificerat den av
ILO år 1967 antagna konventionen nr 128 om invaliditets-, ålders- och efter-
levandeförmåner. Vidare torde villkoret enligt punkt c) vara uppfyllt med
hänsyn till att huvuddelen av den förvärvsarbetande befolkningen omfattas
av kollektivavtal om grupplivförsäkring. Däremot torde, såsom framgår av
den ovan lämnade kommentaren till artikel 22, det i artikel 27 mom. 2 punkt
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 21
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
18
b) angivna villkoret om en kompensationsgrad av minst 80 % för kontant
sjukförmån inte till fullo uppfyllas av den svenska lagstiftningen i fråga om
yrkesutbildade kroppsarbetare i högre lönelägen. Detta synes emellertid,
såsom framgår av den nedan gjorda kommentaren till artikel 33, inte behöva
utgöra hinder för ratifikation.
Artikel 32
Artikel 32 avser att garantera att utlänningar, som normalt är bosatta
eller arbetar i ett land, inom landets gränser behandlas på samma sätt som
landets egna medborgare.
Endast den som är bosatt här äger rätt till sjukpenning. I detta hänseende
föreligger likställighet mellan utlänningar och svenska medborgare. An
märkas kan dock att skillnader kan uppkomma därigenom att reglerna om
vad som räknas som bosättning är olika för svenskar och utlänningar. Så
är t. ex. fallet beträffande sjömän.
Rörande rätt till sjukvårdsersättning likställer den svenska lagstiftningen
inte utlänningar och svenska medborgare som under bosättning i annat land
arbetar i Sverige. Medan en utlandssvensk har rätt till sjukvårdsersättning
i fall då vårdbehovet uppkommit under vistelse i Sverige vare sig han under
denna vistelse arbetar eller ej (2 kap. 8 § AFL), har en i annat land bosatt
utlänning som arbetar i Sverige, inte rätt till sådan ersättning (1 kap. 3 §
lagen om allmän försäkring). De utlänningar, som är bosatta i annat land
än Sverige men arbetar här, torde i praktiken endast vara sådana som bor
i Danmark, Finland eller Norge och är sjukförsäkrade i dansk, finländsk
eller norsk sjukkassa. Dessa utlänningar torde i enlighet med den nordiska
konventionen om social trygghet och den nordiska sjukförsäkringsöverens-
kommelsen vara berättigade till sjukvårdsersättning från antingen den
svenska sjukförsäkringen eller från bosättningslandets sjukförsäkring. Det
torde knappast uppstå några fall då ifrågavarande utlänningar inte äger
rätt till sjukvårdsersättning från något land. Med hänsyn härtill synes hinder
för ratificering på denna punkt inte föreligga.
Artikel 33
Artikel 33, vartill ej funnits motsvarighet i tidigare konventionsförslag,
medger möjlighet att på villkor som anges i mom. 1 punkterna a), b) och
c) göra temporära undantag från särskilda konventionsbestämmelser i artik
larna 8—27.
Villkoren enligt punkt a) uppfylls för Sveriges del. Kvalitetsvillkoret
enligt punkt b) torde också vara uppfyllt, och vidare uppgår de där avsedda
totalkostnaderna för läkarvård och därmed jämförlig vård samt för sjuk
penning till mer än 4 % av nationalinkomsten. Enligt punkt c) skall åt
minstone två av däri under i), ii) och iii) angivna villkor vara uppfyllda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
19
Villkoret enligt i) innebärande att minst 85 % av den förvärvsarbetande
befolkningen skall vara skyddad uppfylls av den svenska lagstiftningen.
Likaså uppfyller den svenska lagstiftningen villkoret enligt iii) om till
handahållande av kontanta sjukförmåner med en kompensationsgrad av
minst 70 %. Förutsättning för tillämpning av artikel 33 föreligger alltså i
fråga om de bestämmelser i artiklarna 16, 26 och 27, om vilkas förenlighet
med den svenska lagstiftningen kan råda tveksamhet.
Riksförsäkringsverket drar av den gjorda genomgången den slutsatsen
att något hinder för Sverige att ratificera konventionen inte torde
föreligga, under förutsättning att undantag görs enligt vad förut sagts.
Vad härefter beträffar rekommendationen är den, framhåller
verket, avsedd att dra upp riktlinjer för medlemsländernas fortsatta upp
byggnad av sina system för tillhandahållande av sjukvård, preventiv vård
och kontanta sjukförmåner.
Riksförsäkringsverket har ej funnit anledning att närmare gå in på en
bedömning av innehållet i rekommendationens olika punkter. Verket vill
dock framhålla att önskemål som inte till fullo realiserats i Sverige före
kommer i vart fall i punkterna 3, 7 och 8.
SAF har granskat konventionen från utgångspunkten huruvida
Sverige utan ändring av nuvarande sjukvårds- och sjukförsäkringslag-
stiftning kan ratificera konventionen. Enligt föreningens mening föreligger
inget hinder för ratificering under förutsättning att den i artikel 33 angivna
möjligheten att göra temporärt undantag från konventionen för Sveriges
del utnyttjas beträffande artiklarna 16 och 26 samt möjligen artikel 27. För
eningen hänvisar till vad riksförsäkringsverket anfört i dessa avseenden.
Beträffande rekommendationen, som antogs trots arbetsgivar
nas nejröster, konstaterar föreningen i likhet med riksförsäkringsverket att
i vart fall punkterna 3, 7 och 8 går utöver vad som uppfylls av svensk lag
stiftning.
LO finner konventionen innebära en avsevärd förbättring av standarden
vid jämförelse med tidigare antagna konventioner. I ett avseende ställer sig
LO emellertid ytterst tveksam. Det gäller den nyinförda bestämmelsen i
artikel 33, vilken möjliggör för industriellt välutvecklade medlemsländer
att göra temporära undantag från särskilda konventionsbestämmelser i
delarna II (läkarvård) och III (kontanta sjukförmåner). Bestämmelsen
skall, såvitt LO förstått, bland annat kunna tillämpas i samband med till
fälliga ekonomiska svårigheter i ett industriellt välutvecklat land. LO anser
dock inte att eventuellt nödvändiga krav på ekonomisk åtstramning inom
ett land skall få sådan utformning att det går ut över arbetstagare som
drabbats av sjukdom. LO finner därför denna bestämmelse vara principiellt
felaktig.
LO tillstyrker att konventionen ratificeras.
Även TCO tillstyrker ratificering.
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
20
ILO-kommittén anför följande.
I fall då eft lands lagstiftning ålägger den vårdade att själv svara för viss
del av kostnaden för sådan vård som avses i konventionen får enligt artikel
17 reglerna härför inte vara utformade på sådant sätt, att de lägger en alltför
stor börda på den enskilde eller äventyrar det medicinska och sociala skyd
dets effektivitet. Detta villkor om skydd mot alltför höga vårdavgifter till
godoses uppenbarligen genom det svenska sjukvårds- och sjukförsäkrings
systemet, enligt vilket viss vård är avgiftsfri och i övrigt den enskildes sjuk
vårdskostnad i allmänhet blir mycket låg, beroende delvis på sjukförsäk
ringens bidrag till sjukvårdshuvudmännen eller återbäring av viss del av den
enskildes utgifter för vården. Delta gäller även tandvård för barn, som i stor
utsträckning är avgiftsfri, liksom även mödratandvård, för vilken sjukför
säkringen ger återbäring. Vad däremot angår vuxentandvård tillhandahålls
sådan visserligen inom folktandvårdssystemet mot subventionerade och där
för relativt låga avgifter, men någon allmän nedsättning av vuxnas tand-
vårdskostnader genom återbäring från sjukförsäkringen förekommer inte.
Detta har föranlett riksförsäkringsverket att anmäla tveksamhet beträffande
frågan om det i artikel 17 uppställda kravet på billig vård uppfylls i fråga
om vuxentandvården. Verket kommer dock till slutsatsen att ratifikations-
hinder ej kan sägas föreligga i denna del. Kommittén är av samma uppfatt
ning och vill erinra om att konventionen i artikel 13 i fråga om ratificerande
lands tillhandahållande av tandvård endast kräver att sådan vård lämnas i
den utsträckning som landet självt föreskriver.
Enligt den svenska sjukförsäkringen, som i motsats till många andra mot
svarande försäkringssystem knyter försäkringstillhörigheten till bosättning
i landet, upphör rätten till sjukförsäkringsförmåner i princip definitivt för
personer som flyttar till annat land för att bosätta sig där. Denna rätt åter
upplivas inte vid ett senare tillfälligt besök i Sverige, bortsett från att ut
landssvenskar även då kommer i åtnjutande av sjukförsäkringens vårdför
måner när vårdbehovet uppkommit under vistelse i Sverige. Även med be
aktande av bestämmelsen i konventionens artikel 28 mom. 1 punkt a), enligt
vilken förmån får innehållas så länge vederbörande inte uppehåller sig på
medlemslandets territorium, torde dessa den svenska lagstiftningens regler
formellt ej fullt motsvara de i artiklarna 16 och 26 uppställda kraven på
fortsatt rätt till vård resp. kontant sjukförmån under en begränsad tid för
personer som upphör att tillhöra en skyddad personkrets medan de åtnjuter
förmån av nämnda slag. Detta har uppmärksammats av bl. a. riksförsäk
ringsverket. Med anledning härav vill kommittén framhålla att konventio
nens syfte är att uppställa vissa minimikrav på ratificerande lands interna
lagstiftning. De nu ifrågavarande bestämmelserna i artiklarna 16 och 26
torde därför i förening med vissa andra bestämmelser närmast vara avsedda
att förhindra luckor i försäkringsskyddet i fall då inom ett land förekommer
flera försäkringssystem avseende skilda persongrupper eller skilda terri
toriella områden. Däremot torde syftet inte vara att åstadkomma en inter
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
21
nationell samordning av skilda länders olikartade system, vilken sistnämnda
fråga behandlats i 1962 års konvention nr 118 om likabehandling i fråga om
social trygghet. Det kan f. ö. tilläggas att de praktiska fall som skulle kunna
tänkas komma i fråga torde avse nordiska medborgare. Beträffande dessa
är dock de krav konventionen ställer uppfyllda genom nordiska överens
kommelser. Mot bakgrunden av det sagda torde den svenska lagstiftningen
i förevarande avseende inte kunna anses strida mot bestämmelserna i artik
larna 16 och 26.
Riksförsäkringsverket anmäler vidare tveksamhet rörande frågan om den
svenska lagstiftningen beträffande rätt till sjukpenning för ålderspensio
närer kan anses motsvara de krav som konventionen uppställer i artikel 26
jämförd med artikel 28 mom. 1 punkt h). Enligt den förra artikeln skall
kontanta sjukförmåner i enlighet med vad som föreskrivs i den nationella
lagstiftningen utges under minst 52 veckor för varje fall av arbetsoförmåga.
Enligt artikel 28 mom. 1 punkt h) får kontant sjukförmån i den utsträck
ning, som kan vara föreskriven i den nationella lagstiftningen, innehållas så
länge vederbörande uppbär en annan social trygghetsförmån med undantag
av familjebidrag, dock endast under förutsättning att inte större del av den
kontanta sjukförmånen innehålls än som motsvarar den andra förmånens
belopp. Mot dessa bestämmelser i konventionen ställer verket stadgandet i
4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring att sjukpenning inte får utgå för mer
än sammanlagt 180 dagar, dvs. omkring 26 veckor, för tid efter ingången av
den månad, varunder försäkrad fyllt 67 år eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension i form av folkpension och/eller tilläggspension. Verkets tvek
samhet är föranledd av att den ålderspension som utges, när rätten till sjuk
penning upphör, i vässa fall kan vara lägre än sjukpenningen. Kommittén
vill rörande denna fråga framhålla att den svenska tilläggspensioneringen
befinner sig i ett övergångsskede samt att enligt gällande lagstiftning den
totala ålderspensionen i tilläggspensioneringens fullfunktionsstadium gene
rellt kommer att vara anpassad till sjukpenningens nivå på ett helt annat
sätt än vad som varit och fortfarande är fallet under övergångsskedet. Vidare
är att märka att en ålderspensionärs sjukpenning under 180 dagar utges
utan någon som helst nedsättning av den samtidigt utgående ålderspensio
nen. Därtill kommer att den svenska lagstiftningen, även med bortseende
från ålderspensionärer, mer än väl fyller de minimikrav i fråga om den
skyddade personkretsen som uppställs i artikel 19. Mot denna bakgrund
kan den svenska lagstiftningen inte heller i nu ifrågavarande avseende anses
strida mot bestämmelsen i artikel 26.
Bestämmelserna i artikel 27 om begravningshjälp behöver ej tillämpas av
medlemsland som uppfyller i artikeln angivna villkor avseende pensions-
standard, standard i fråga om kontanta sjukförmåners storlek och omfatt
ningen av frivilliga försäkringar som innefattar utbetalning av kontant
belopp vid dödsfall. Enligt riksförsäkringsverkets analys uppfylls dessa vill
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
22
kor för Sveriges del, dock med viss tvekan vad angår kravet på att kontanta
sjukförmåner enligt lagstiftningen skall utges med belopp som motsvarar
minst 80 % av de skyddade personernas förvärvsinkomst. Den svenska lag
stiftningen fyller detta krav såvitt avser sjukpenningens genomsnittliga
kompensation för bortfallen förvärvsinkomst upp till inkomsttaket, som är
omkring 42 000 kr. Detta får enligt kommitténs tolkning anses vara till
fyllest. Kompensationsgraden är emellertid störst i lägre inkomstlägen och
avtar successivt vid stigande inkomst.
Bestämmelsen i artikel 32, enligt vilken utlänningar, som normalt är bo
satta eller arbetar i ett medlemsland, skall på landets territorium i fråga om
rätt till vård och kontanta sjukförmåner vara tillförsäkrade samma behand
ling som landets egna medborgare, har kommenterats av riksförsäkrings
verket och socialstyrelsen under framhållande av vissa obetydliga skillnader
i rätten till vårdförmåner för utlänningar som vistas i Sverige utan att vara
bosatta här och i Sverige bosatta personer. Kommittén vill i detta avseende
erinra om att den personkrets som enligt artikel 10 skall skyddas med av
seende på rätten till vårdförmåner kan bestämmas enligt tre alternativ. Av
dessa uppfyller Sverige kraven för det i punkt c) angivna alternativet, vilket
anknyter personkretsbestämningen till de skyddade personernas bosättning
i landet. Då i Sverige bosatta utlänningars skydd i nu ifrågavarande avseen
de överensstämmer med det som lämnas i landet bosatta svenska medbor
gare, kan den svenska lagstiftningen inte anses strida mot bestämmelsen i
artikel 32.
Enligt artikel 33 kan ett ratificerande land, som i det hela tillhandahåller
bättre förmåner än konventionen kräver, på vissa villkor och efter samråd
med de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna
göra temporära undantag från särskilda bestämmelser i delarna II och III,
omfattande artiklarna 8—27. Landsorganisationen i Sverige, som kritiserar
att bestämmelserna i artikel 33 medtagits i konventionen, tillstyrker att kon
ventionen ratificeras av Sverige. Övriga remissinstanser som yttrat sig i
frågan finner att inga formella hinder för ratifikation föreligger för Sveriges
del men anser det mer eller mindre tveksamt om inte förutsättning härför
är att möjligheten till temporära undantag enligt artikel 33 utnyttjas. Som
möjliga hinder för att Sverige ratificerar konventionen utan att göra tempo
rära undantag har angivits bestämmelser i artiklarna 16, 17, 26, 27 och 32.
Den ovan verkställda genomgången torde dock ge vid handen att artikel 33
enligt ILO-kommitténs åsikt inte behöver utnyttjas i ifrågavarande avseen
den såvitt angår de fyra förstnämnda artiklarna samt att den svenska lag
stiftningen inte heller strider mot bestämmelsen i artikel 32, beträffande
vilken artikel 33 inte tillåter undantag.
Med åberopande av vad som nu anförts och i övrigt av vad riksförsäkrings
verket uttalat i sitt yttrande tillstyrker kommittén att Sverige ratificerar
1969 års konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner.
I fråga om 1969 års rekommendation (nr 134) i samma ämne föreslår
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
23
kommittén, med åberopande av riksförsäkringsverkets yttrande, att rekom
mendationen, i de delar den inte redan tillgodosetts i svensk lagstiftning,
beaktas i det svenska lagstiftningsarbetet på området för social trygghet,
om och i den mån så befinns möjligt och lämpligt.
Departementschefen
Vid Internationella arbetskonferensens femtio tredje sammanträde, år
1969, antogs dels en konvention och en rekommendation om yrkesinspek
tion inom jordbruket dels en konvention och en rekommendation om läkar
vård och kontanta sjukförmåner.
Vad först beträffar konventionen (nr 129) om yrkesinspektion inom jord
bruket vill jag erinra om att ILO redan år 1947 antagit en konvention (nr 81)
och en rekommendation (nr 81) om arbetsinspektion inom industri och
handel. Det har ifrågasatts om inte dessa instrument skulle kunna utvidgas
till att omfatta även jordbruket, men förhållandena inom jordbruket har
ansetts vara av så speciell natur att det framstått såsom erforderligt att
utarbeta särskilda dokument för denna näringsgren. Sverige har ratificerat
1947 års konvention, på vilken den nu aktuella konventionen nr 129 till stor
del bygger. Tillsynen av jordbruk i sistnämnda konventions mening utgör i
Sverige en del av den tillsyn som utövas av allmänna yrkesinspektionen och
skogsyrkesinspektionen. Vad som omfattas av konventionen nr 81 har alltså
här i landet tillämpning även på jordbruket.
Av remissyttrandena framgår att något hinder för svensk ratifikation av
konventionen nr 129 inte föreligger. Samtliga remissinstanser har också till
styrkt ratificering. Med hänsyn härtill förordar jag att Sverige ansluter sig
till konventionen.
När det gäller rekommendationen (nr 133) i samma ämne ansluter jag
mig till ILO-kommitténs förslag att rekommendationen, i de delar den inte
redan tillgodosetts i svensk lagstiftning, beaktas i det fortsatta lagstiftnings
arbetet på arbetarskyddets område, om och i den mån så befinns möjligt och
lämpligt.
Konventionen (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner utgör
sista ledet i ILO:s arbete på att få fram nya konventioner på socialförsäk
ringens område i stället för de äldre konventioner som härrör från mellan
krigstiden och som framstått som föråldrade med hänsyn till den utveckling
som ägt rum. Tidigare har som resultat av detta arbete tillkommit konven
tionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada och konventionen (nr 128) om
invaliditets-, ålders- och efterlevandeförmåner. Båda dessa konventioner har
tillträt ts av Sverige.
Konventionen om läkarvård och kontanta sjukförmåner är så konstrue
rad, att ett medlemsland genom att ratificera densamma ikläder sig skyldig
het att garantera ett visst lagfäst minimiskydd avseende dels läkarvård och
därmed jämförlig vård både vid sjukdom och — på de villkor som landet
självt bestämmer — i sjukdomsförebyggande syfte, dels rätt till kontantför
måner vid av sjukdom föranledd arbetsoförmåga som medför inkomstbort
fall.
Riksförsäkringsverket har gått igenom konventionens bestämmelser och
därvid särskilt beaktat sådana artiklar som är av intresse ur ratifikations-
synpunkt. Verket drar av den gjorda genomgången den slutsatsen att något
hinder inte föreligger för Sverige att ratificera konventionen, under förut
sättning att Sverige i fråga om vissa artiklar utnyttjar den möjlighet till
undantag som erbjuds i konventionens artikel 33. Enligt denna artikel får
ratificerande land, som totalt för läkarvård och kontanta sjukförmåner
anslår minst 4 % av landets nationalinkomst och uppfyller vissa villkor om
högre standard och ett vidare skydd än konventionen kräver, göra temporära
undantag från vissa särskilda bestämmelser i konventionen. Därvid förut
sätts att de grundläggande rättigheter som den avser att garantera inte där
igenom väsentligen minskas eller försämras.
ILO-lcommittén har funnit, att Sverige kan ratificera konventionen utan
anlitande av undantagsmöjligheten i artikel 33 och har i likhet med alla
övriga remissinstanser tillstyrkt ratifikation. Beträffande motiveringen för
kommitténs ståndpunktstagande får jag hänvisa till kommitténs yttrande.
Jag delar ILO-kommitténs uppfattning och förordar att Sverige ansluter
sig till konvention (nr 130) om läkarvård och kontanta sjukförmåner. Det
är med tillfredsställelse jag konstaterar att Sverige i och med att så sker har
tillträtt samtliga de stora konventioner om social trygghet som har fram
kommit som ett resultat av strävandena inom ILO under 1960-talet att skapa
ett nytt och förbättrat system av sociala trygghetskonventioner.
I fråga om rekommendationen (nr 134) i samma ämne föreslår jag — i
likhet med ILO-kommittén — att rekommendationen, i de delar den inte
redan tillgodosetts i svensk lagstiftning, beaktas i det svenska lagstiftnings
arbetet på området för social trygghet, om och i den mån så befinns möjligt
och lämpligt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition till 1970 års riksdag
dels föreslår riksdagen att godkänna att Sverige ansluter sig till konven
tionen (nr 129) om yrkesinspektion inom jordbruket samt (nr 130) om
läkarvård och kontanta sjukförmåner,
dels ock anhåller om riksdagens yttrande över vad jag i övrigt anfört om
de vid Internationella arbetskonferensens femtio tredje sammanträde antagna
internationella instrumenten.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo
sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
25
Convention (No. 129) concerning
Labour Inspection in Agriculture
The General Conference of the In
ternational Labour Organisation,
Having been convened åt Geneva
by the Governing Body of the Inter
national Labour Office, and having
met in its Fifty-third Session on 4
June 1969, and
Noting the terms of existing inter-
national labour Conventions con
cerning labour inspection, such as
the Labour Inspection Convention,
1947, which applies to industry and
commerce, and the Plantations Con
vention, 1958, which covers a limited
category of agricultural underta-
kings, and
Considering that international
standards providing for labour in
spection in agriculture generally are
desirable, and
Having decided upon the adoption
of certain proposals with regard to
labour inspection in agriculture,
which is the fourth item on the agen
da of the session, and
Having determined that these pro
posals shall take the form of an in
ternational Convention,
adopts this twenty-fifth day of June
of the year one thousand nine hun
dred and sixty-nine the following
Convention, which may be cited as
the Labour Inspection (Agriculture)
Convention, 1969:
Article 1
1. In this Convention the term
“agricultural undertaking” means
undertakings and parts of underta-
kings engaged in cultivation, animal
husbandry including livestock pro-
duction and care, forestry, horticul-
Bilaga 1
(Översättning)
Konvention (nr 129) om yrkesin
spektion inom jordbruket
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
som av styrelsen för Internatio
nella arbetsbyrån sammankallats till
Geneve och där samlats den 4 juni
1969 till sitt femtiotredje samman
träde, och
som beaktat bestämmelserna i exi
sterande internationella arbetskon-
ventioner om yrkesinspektion, såsom
1947 års konvention om arbetsin-
spektion, som äger tillämpning på in
dustri och handel, och 1958 års kon
vention om plantager, som omfattar
en begränsad kategori av jordbruks
företag och,
som anser att det allmänt förelig
ger behov av internationella normer
för yrkesinspektion inom jordbruket,
och
som beslutat antaga vissa förslag
om yrkesinspektion inom jordbruket,
vilken fråga utgör den fjärde punk
ten på sammanträdets dagordning,
och
som beslutat att dessa förslag skall
taga form av en internationell kon
vention,
antager denna den tjugofemte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
nio följande konvention, som kan be
nämnas 1969 års konvention om yr
kesinspektion (jordbruk).
Artikel 1
1. I denna konvention förstås med
uttrycket »jordbruksföretag» sådana
företag och delar av företag, i vilka
företagaren bedriver odling, djur
skötsel med djuruppfödning, skogs
bruk, trädgårdsodling och den första
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
lure, the primary processing of agri-
cultural products by the operator of
the holding or any other form of agri-
cultural activity.
2. Where necessary, the competent
authority shall, after consultation
with the most representative orga
nisations of employers and workers
concerned, where such exist, define
the line which separates agriculture
from industry and commerce in such
a manner as not to exclude any agri-
cidtural undertaking from the na
tional system of labour inspection.
3. In any case in which it is doubt-
ful whether an undertaking or part
of an undertaking is one to which
this Convention applies, the question
shall be settled by the competent
authority.
Article 2
In this Convention the term “legal
provisions” includes, in addition to
laws and regulations, arbitration
awards and collective agreements
upon which the force of law is con-
ferred and which are enforceable by
labour inspectors.
Artide 3
Each Member of the International
Labour Organisation for which this
Convention is in force shall maintain
a system of labour inspection in agri
culture.
Artide i
The system of labour inspection in
agriculture shall apply to agricultur-
al undertakings in which work em-
ployees or apprentices, however they
may be remunerated and whatever
the type, form or duration of their
contract.
Artide 5
1. Any Member ratifying this Con
vention may, in a declaration ac-
förädlingen av jordbruksprodukter
ävensom varje annan form av jord-
bruksverksamhet.
2. Om så är nödvändigt, skall ve
derbörande myndighet efter samråd
med de mest representativa av berör
da arbetsgivar- och arbetstagarorga
nisationer, där sådana finns, fast
ställa den gräns, som skiljer jord
bruk från industri och handel, på så
dant sätt att inte något jordbruks
företag uteslutes från det nationella
systemet för yrkesinspektion.
3. I sådana fall då det är tveksamt
huruvida ett visst företag eller del av
företag omfattas av denna konven
tion skall frågan avgöras av veder
börande myndighet.
Artikel 2
I denna konvention innefattar ut
trycket » författningsbestämmelser»,
förutom lagar och förordningar, skil-
jedomsutslag och kollektivavtal som
upphöjts till lag och vilkas efterlev
nad yrkesinspektör har att övervaka.
Artikel 3
Varje medlem av Internationella
arbetsorganisationen, för vilken den
na konvention är i kraft, skall upp
rätthålla ett system för yrkesinspek
tion inom jordbruket.
Artikel i
Systemet för yrkesinspektion inom
jordbruket skall tillämpas på jord
bruksföretag, vari arbetstagare eller
lärlingar sysselsättes, oavsett formen
för ersättningen samt oavsett anställ
ningsavtalets art, utformning eller
varaktighet.
Artikel 5
1. Varje medlem, som ratificerar
denna konvention, kan genom en till
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
companying its ratification, under-
take also to cover by labour inspec-
Lion in agriculture one or more of the
following categories of persons work-
ing in agricultural undertakings:
(a) tenants who do not engage out-
side help, sharecroppers and similar
categories of agricultural workers;
(b) persons participating in a col-
lective economic enterprise, such as
members of a co-operative;
(c) members of the family of the
operator of the undertaking, as de-
fined by national laws or regulations.
2. Anv Member which has ratified
t his Convention may subsequently
communicate to the Director-General
of the International Labour Office a
declaration undertaking to cover one
or more of the categories of persons
referred to in the preceding para-
graph which are not already covered
in virtue of a previous declaration.
3. Each Member which has ratified
this Convention shall indicate in its
reports under artide 22 of the Con-
stitution of the International Labour
Organisation to what extent effect
has been given or is proposed to be
given to the provisions of the Con
vention in respect of such of the cate
gories of persons referred to in para-
graph 1 of this Article as are not
covered in virtue of a declaration.
Article 6
1. The functions of the system of
labour inspection in agriculture shall
be—
(a) to secure the enforcement of
the legal provisions relating to condi-
tions of work and the protection of
workers while engaged in their work,
such as provisions relating to hours,
wages, weekly rest and holidays,safe-
ty, health and welfare, the employ-
ment of women, children and young
persons, and other connected mat
ratifikationsinstrumentet fogad för
klaring förbinda sig att låta yrkes
inspektion inom jordbruket omfatta
jämväl en eller flera av nedannämn-
da kategorier av personer, som arbe
tar i jordbruksföretag:
a) arrendatorer, som inte anlitar
arbetskraft utifrån, natura-arrenda-
torer och liknande grupper av ar
betstagare inom jordbruket;
b) personer som ingår i ett kollek
tivt ekonomiskt företag, t. ex. med
lemmar i ett kooperativt företag;
c) medlemmar av företagarens fa
milj så som denna definieras i den
nationella lagstiftningen.
2. Medlem som har ratificerat den
na konvention kan sedermera till
ställa Internationella arbetsbyråns
generaldirektör en förklaring, vari
medlemmen förbinder sig att till-
lämpa konventionen på en eller flera
av de kategorier av personer som av
ses i föregående mom. och som inte
redan angetts i en tidigare förklaring.
3. Varje medlem som ratificerat
denna konvention skall i sina rap
porter enligt artikel 22 av Internatio
nella arbetsorganisationens stadga
ange i vilken utsträckning konven
tionens bestämmelser vunnit tillämp
ning eller avses vinna tillämpning i
fråga om sådana kategorier av per
soner, som nämnes i mom. 1 av den
na artikel och som inte redan om
fattas av en förklaring.
Artikel 6
1. Yrkesinspektionen inom jord
bruket åligger:
a) att trygga tillämpningen av för
fattningsbestämmelser om arbetsför
hållanden och skydd för arbetstagare
under arbetet såsom föreskrifter om
arbetstid, löner, veckovila och semes
ter, arbetarskydd, hälsa och välfärd,
kvinnors, barns och minderårigas
användande i arbete samt andra där
med sammanhängande frågor, i den
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
ters, in so far as such provisions are
enforceable by labour inspectors;
(b) to supply technical informa
tion and advice to employers and
workers concerning the most effec-
tive means of complying with the le
gal provisions;
(c) to bring to the notice of the
competent authority defects or abu
ses not specifically covered by exist-
ing legal provisions and to submit to
it proposals on the improvement of
laws and regulations.
2. National laws or regulations
may give labour inspectors in agri-
culture advisory or enforcement
functions regarding legal provisions
relating to conditions of lifc of work
ers and their families.
3. Any further duties which may
be entrusted to labour inspectors in
agriculture shall not be such as to
interfere with the effective discharge
of their primary duties or to preju-
dice in any way the authority and
impartiality which are necessary to
inspectors in their relations with em
ployers and workers.
Article 7
1. So far as is compatible with the
administrative practice of the Mem-
ber, labour inspection in agriculture
shall be placed under the supervision
and control of a central body.
2. In the case of a federal State,
the term “central body” may mean
either one åt federal level or one åt
the level of a federated unit.
3. Labour inspection in agriculture
might be carried out for example—
( cl )
by a single labour inspection
department responsible for all sec-
tors of economic activity;
(b) by a single labour inspection
department, which would arrange for
mån det ankommer på yrkesinspek-
tör att tillse att dessa bestämmelser
iakttages;
b) att lämna arbetsgivare och ar
betstagare tekniska råd och anvis
ningar om lämpligaste sätt att upp
fylla författningsbestämmelser;
c) att fästa vederbörande myndig
hets uppmärksamhet på brister och
missförhållanden, som inte särskilt
regleras i gällande författningsbe
stämmelser och att avge förslag till
förbättrad lagstiftning.
2. Den nationella lagstiftningen
kan ge yrkesinspektör inom jord
bruket rådgivande eller verkställande
befogenheter när det gäller författ
ningsbestämmelser om arbetstagares
och deras familjers levnadsförhållan
den.
3. Andra uppgifter som eventuellt
kan anförtros yrkesinspektör inom
jordbruket får inte vara av sådan na
tur att de lägger hinder i vägen för
ett effektivt fullgörande av hans hu
vudsakliga åligganden eller på mins
ta sätt menligt inverkar på det an
seende och den opartiskhet, som
måste krävas av en inspektör i hans
förhållande till arbetsgivare och ar
betstagare.
Artikel 7
1. I den mån det är förenligt med
medlems administrativa praxis, skall
yrkesinspektion inom jordbruket
vara underställd ett centralt organs
tillsyn och övervakning.
2. I fråga om förbundsstat får ut
trycket »centralt organ» avse sådan
myndighet på förbundsstats- eller på
delstatsnivå.
3. Yrkesinspektion inom jordbru
ket kan utövas av till exempel
a) ett enda yrkesinspektionsorgan,
som är ansvarigt för alla områden av
ekonomisk verksamhet;
b) ett enda yrkesinspektionsorgan,
innefattande en intern funktionell
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
internal functional specialisation
through the appropriate training of
inspectors called upon to exercise
their functions in agriculture;
(c) by a single labour inspection
department, which would arrange
for internal institutional specialisa
tion by creating a technically quali-
fied service, the officers of which
would perform their functions in
agriculture; or
(d) by a specialised agricultural
inspection service, the activity of
which would be supervised by a cen
tral body vested with the same pre-
rogatives in respect of labour inspec
tion in other fields, such as industry,
transport and commerce.
Article 8
1. The labour inspection staff in
agriculture shall be composed of pub
lic officials whose status and condi-
tions of service are such that they
are assured of stability of employ-
rnent and are independent of changes
of government and of improper ex
ternal influences.
2. So far as is compatible with na
tional laws or regulations or with na
tional practice, Members may include
in their system of labour inspection
in agriculture officials or representa
tives of occupational organisations,
whose activities would supplement
those of the public inspection staff;
the persons concerned shall be as
sured of stability of tenure and be
independent of improper external in
fluences.
Artide 9
1. Subject to any conditions for
recruitment to the public service
which may be prescribed by national
laws or regulations, labour inspec
tors in agriculture shall be recruited
specialisering, som uppnås genom
lämplig utbildning av inspektörer
med uppgift att fullgöra sina funk
tioner inom jordbruket;
c) ett enda yrkesinspektionsorgan,
innefattande en intern institutionell
specialisering, som uppnås genom att
man inrättar en tekniskt kvalificerad
avdelning, vars tjänstemän skulle ha
till uppgift att utöva sina funktioner
inom jordbruket;
d) en särskild inspektion med upp
gift att utöva sina funktioner inom
jordbruket men vars verksamhet
övervakas av ett centralt organ ut
rustat med samma befogenheter med
avseende på yrkesinspektion inom
andra områden, såsom industri,
transport och handel.
Artikel 8
1. Personalen inom yrkesinspek
tionen i jordbruket skall utgöras av
offentliga tjänstemän, vilkas ställ
ning och tjänstgöringsvillkor skall
vara sådana att de är tillförsäkrade
stadigvarande anställning och är obe
roende av regeringsskiften samt av
obehörig påverkan utifrån.
2. I den mån det är förenligt med
nationell lagstiftning eller sedvänja
kan medlem med sitt system för yr
kesinspektion inom jordbruket in
förliva tjänstemän i eller represen
tanter för fackliga organisationer,
vilkas insatser skulle utgöra ett
komplement till de offentligt anställ
das; nämnda tjänstemän eller repre
sentanter skall tillförsäkras stabila
tjänstgöringsförhållanden och frihet
från obehörig påverkan utifrån.
Artikel 9
1. Med förbehåll för de villkor som
i nationell lagstiftning kan finnas
föreskrivna för rekrytering till all
män tjänst skall yrkesinspektörer
inom jordbruket utses med hänsyn
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
with sole regard to their qualifica-
tions för the performance of their
duties.
2. The means of ascertaining such
qualifications shall be determined by
the competent authority.
3. Labour inspectors in agriculture
shall be adequately trained for the
performance of their duties and mea-
sures shall be taken to give thein ap-
propriate further training in the
course of their employment.
Article 10
Both men and women shall be
eligible for appointment to the la
bour inspection staff in agriculture;
where necessary, special duties may
be assigned to men and women in
spectors.
Artide 11
Each Member shall take the nec
essary measures to ensure that duly
qualified technical experts and spe
cialists, who might help to solve prob
lems demanding technical knowl-
edge, are associated in the work of
labour inspection in agriculture in
such manner as may be deemed most
appropriate under national condi-
tions.
Artide 12
1. The competent authority shall
make appropriate arrangements to
promote effective co-operation be-
tween the inspection services in agri
culture and government services and
public or approved institutions
which may be engaged in similar ac-
tivities.
2. Where necessary, the competent
authority may either entrust certain
inspection functions åt the regional
or local level on an auxiliary basis
to appropriate government services
or public institutions or associate
uteslutande till sina kvalifikationer
för uppgifternas fullgörande.
2. Sådana kvalifikationer skall
styrkas på det sätt som vederböran
de myndighet bestämmer.
3. Yrkesinspektörerna inom jord
bruket skall erhålla lämplig utbild
ning för fullgörandet av sina upp
gifter, och åtgärder skall vidtagas för
att ge dem en ändamålsenlig vidare
utbildning under anställningstiden.
Artikel 10
Såväl män som kvinnor skall kun
na utses till yrkesinspektörer inom
jordbruket; om så är nödvändigt kan
särskilda uppgifter tilldelas manliga
och kvinnliga inspektörer.
Artikel 11
Medlem skall vidtaga erforderliga
åtgärder för att vederbörligen kvali
ficerade tekniska experter och spe
cialister som kan bidraga till lös
ningen av problem som kräver tek
niska kunskaper samverkar med yr
kesinspektion inom jordbruket på
sätt som bedömes lämpligast med
hänsyn till nationella förhållanden.
Artikel 12
1. Vederbörande myndighet skall
vidtaga lämpliga åtgärder för att
främja ett effektivt samarbete mel
lan inspektionsorganen för jordbruk
samt de statliga organ och offentliga
eller erkända institutioner som even
tuellt kan bedriva motsvarande verk
samhet.
2. Där så är erforderligt kan veder
börande myndighet antingen anför
tro vissa biträdande inspektionsupp-
gifter på det regionala eller lokala
planet åt lämpliga statliga organ eller
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
these services or institutions with the
exercise of the functions in question,
on condition that this does not preju-
dice the application of the principles
of this Convention.
Article 13
The competent authority shall
make appropriate arrangements to
promote collaboration between offi-
cials of the labour inspectorate in
agriculture and employers and work-
ers, or their organisations where
such exist.
Artide 14
Arrangements shall be made to en
sure that the number of labour in-
spectors in agriculture is sufficient
to secure the effective discharge of
the duties of the inspectorate and is
determined with due regard for—
(a) the importance of the duties
which inspectors have to perform, in
particular—
(i) the number, nature, size and
situation of the agricultural under-
takings liable to inspection;
(ii) the number and classes of per
sons working in such undertakings;
and
(iii) the number and complexity of
the legal provisions to be enforced;
(b) the material means placed åt
the disposal of the inspectors; and
(c) the practical conditions under
which visits of inspection must be
carried out in order to be effective.
Artide 15
1. The competent authority shall
make the necessary arrangements to
furnish labour inspectors in agricul
ture with—-
(a) local offices so located as to
take account of the geographical sit-
också låta dessa organ eller institu
tioner självständigt utöva uppgifter
na i fråga, under förutsättning att
detta inte strider mot denna konven
tions principer.
Artikel 13
Vederbörande myndighet skall vid
taga lämpliga åtgärder för att främ
ja samarbete mellan tjänstemän i yr
kesinspektionen inom jordbruket
samt arbetsgivare och arbetstagare
eller deras organisationer, där så
dana finns.
Artikel li
Åtgärder skall vidtagas för att ga
rantera att yrkesinspektörer inom
jordbruket anställes i tillräckligt an
tal för att medge ett effektivt full
görande av inspektionens uppgifter
och bestämmes med tillbörligt beak
tande av
a) vikten av inspektörernas ar
betsuppgifter, särskilt
i) antal, art, storlek och belägen
het av de jordbruksföretag, som är
underkastade tillsyn;
ii) antalet i dessa företag sys
selsatta arbetstagare samt deras för
delning på olika kategorier; samt
iii) antal och beskaffenhet av de
författningsbestämmelser som skall
tillämpas;
b) de hjälpmedel som inspektörer
na har till sitt förfogande, och
c) de praktiska betingelserna för
inspektionsbesökens effektiva ut
övande.
Artikel 15
1. Vederbörande myndighet skall
vidtaga erforderliga åtgärder för att
förse yrkesinspektörer inom jord
bruket med
a) lokala kontor förlagda med be
aktande av jordbruksföretagens geo-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
uation of the agricultural underta-
kings and of the means of communi-
cation, suitably equipped in accor-
dance with the requirements of the
service, and, in so far as possible, ac-
cessible to the persons concerned;
(b) the transport facilities neces-
sary for the performance of their du-
ties in cases where suitable public
facilities do not exist.
2. The competent authority shall
make the necessary arrangements to
reimburse to labour inspectors in
agriculture any travelling and inci
dental expenses which may be nec
essary for the performance of their
duties.
Article 16
1. Labour inspectors in agriculture
provided with proper credentials
shall be empowered—
(a) to enter freely and without
previous notice åt any hour of the
day or night any workplace liable to
inspection;
(b) to enter by day any premises
which they may have reasonable
cause to believe to be liable to inspec
tion;
(c) to carry out any examination,
test or inquiry which they may con-
sider necessary in order to satisfy
themselves that the legal provisions
are being strictly observed, and in
particular—
(i) to interview, alone or in the
presence of witnesses, the employer,
the staff of the undertaking or any
other person in the undertaking on
any matters concerning the applica-
tion of the legal provisions;
(ii) to require, in such manner as
national laws or regulations may
prescribe, the production of any
books, registers or other documents
the keeping of which is prescribed by
national laws or regulations relating
to conditions of life and work, in or
der to see that they are in confor-
mity with the legal provisions, and to
grafiska spridning samt tillgängliga
kommunikationsmedel, ändamålsen
ligt utrustade för att fylla tjänstens
krav och, så långt möjligt, tillgäng
liga för alla berörda personer;
b) för tjänstens fullgörande erfor
derliga transportmedel, om allmänna
färdmedel inte står till buds.
2. Vederbörande myndighet skall
vidtaga erforderliga åtgärder för att
bereda yrkesinspektörerna inom
jordbruket ersättning för resekost
nader och andra för tjänstens full
görande nödiga utgifter.
Artikel 16
1. Yrkesinspektör inom jordbruket
som är utrustad med vederbörlig
fullmakt skall ha rätt
a) att fritt och utan föregående
anmälan vid varje tid på dygnet äga
tillträde till varje arbetsställe, som
är underkastat tillsyn;
b) att under dagen äga tillträde till
varje lokal som han har skälig an
ledning antaga vara underkastad till
syn;
c) att genomföra varje undersök
ning, provning eller utredning, som
han bedömer vara erforderlig för att
förvissa sig om att författningsbe
stämmelserna noga följes, särskilt —
i) att ensam eller i vittnens när
varo utfråga arbetsgivaren, företa
gets personal eller övriga personer
inom företaget om alla förhållanden,
som berör tillämpningen av författ
ningsbestämmelserna ;
ii) att, på sätt som den natio
nella lagstiftningen kan föreskriva,
påkalla företeende av alla böcker, re
gister och övriga handlingar, som
skall föras enligt gällande lagstift
ning om levnads- och arbetsförhål
landen för att kontrollera att de är
i författningsenligt skick samt ko
piera eller göra utdrag ur dem;
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
copy such documents or make ex-
tracts from them;
(iii) to take or remove for pur
poses of analysis samples of prod-
ucts, materials and substances used
or handled, subject to the employer
or his representative being notified
of any products, materials or sub
stances taken or removed for such
purposes.
2. Labour inspectors shall not
enter the private home of the opera
tor of the undertaking in pursuance
of subparagraph (a) or (b) of para-
graph 1 of this Article except with
the consent of the operator or with a
special authorisation issued by the
competent authority.
3. On the occasion of an inspection
visit, inspectors shall notify the em
ployer or his representative, and the
workers or their representatives, of
their presence, unless they consider
that such a notification may be pre-
judicial to the performance of their
duties.
Article 17
The labour inspection services in
agriculture shall be associated, in
such cases and in such manner as
may be determined by the competent
authority, in the preventive control
of new plant, new materials or sub
stances and new methods of handling
or processing products which appear
likely to constitute a threat to health
or safety.
iii) att för analys taga eller bort
föra prov av produkter, material och
ämnen, som användes eller hanteras,
under förutsättning att arbetsgivaren
eller hans representant underrättas
om att produkter, material eller äm
nen tagits eller bortförts för nämnda
ändamål.
2. Yrkesinspektör får inte med
åberopande av mom. 1 a) och b) i
denna artikel söka bereda sig tillträ
de till företagarens hem, om det inte
sker med dennes samtycke eller med
speciellt tillstånd av vederbörande
myndighet.
3. Vid inspektionsbesök skall in
spektören om besöket underrätta ar
betsgivaren eller hans representant
samt arbetstagarna eller deras repre
sentanter, såvida inspektören inte
finner att sådan anmälan skulle vara
till förfång för ett effektivt fullgö
rande av inspektionen.
Artikel 17
Yrkesinspektionen inom jordbru
ket skall i de fall och på det sätt, som
vederbörande myndighet föreskriver,
anlitas för den förebyggande gransk
ningen av nya anläggningar, nya ma
terial eller ämnen samt nya metoder
för behandling eller framställning av
produkter, som kan misstänkas inne
bära risk för hälsa eller säkerhet.
Article 18
Artikel 18
1. Labour inspectors in agriculture 1. Yrkesinspektör inom jordbruket
shall be empowered to take steps skall ha rätt att vidtaga åtgärder i
with a view to remedying defects ob- syfte att avhjälpa iakttagna brister
served in plant, layout or working i jordbruksföretags anläggning, pla-
methods in agricultural underta- nering eller arbetsmetoder, däri in-
kings, including the use of dangerous begripet användning av farliga ma-
materials or substances, which they terial eller ämnen, som han kan ha
may have reasonable cause to believe skälig anledning antaga utgöra fara
constitute a threat to health or safe- för hälsa eller säkerhet,
ty-
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 21
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
2. In order to enable inspectors to
take such steps they shall be em-
powered, subject to any right of ap-
peal to a legal or administrative
authority which may be provided by
law, to make or have made orders
requiring—
(a) such aiterations to the installa
tion, plant, premises, tools, equip-
ment or machines, to be carried out
within a specified time limit, as may
be necessary to secure compliance
with the legal provisions relating to
health or safety; or
(b) measures with immediate ex-
ecutory force, which can go as far as
halting the work, in the event of
imminent danger to health or safety.
3. Where the procedure described
in paragraph 2 is not compatible with
the administrative or judicial prac-
tice of the Member, inspectors shall
have the right to apply to the com-
petent authority for the issue of or
ders or for the initiation of measures
with immediate executory force.
4. The defects noted by the inspec-
tor when visiting an undertaking and
the orders he is making or having
made in pursuance of paragraph 2
or for which he intends to apply in
pursuance of paragraph 3 shall be
immediately made known to the em-
ployer and the representatives of the
workers.
Article 19
1. The labour inspectorate in agri-
culture shall be notified of occupa-
tional accidents and cases of occupa-
tional disease occurring in the agri-
cultural sector in such cases and in
such manner as may be prescribed
by national laws or regulations.
2. As far as possible, inspectors
shall be associated with any inquiry
on the spot into the causes of the
2. För att inspektör skall kunna
vidtaga sådana åtgärder skall han,
med förbehåll för den rätt till pröv
ning av domstol eller administrativ
myndighet som kan vara föreskriven
i den nationella lagstiftningen, äga
meddela eller låta meddela föreläg
ganden med krav på
a) att inom viss angiven tid sådana
förändringar skall ha vidtagits be
träffande installationer, anläggning
ar, lokaler, verktyg, utrustning eller
maskiner som bedömes erforderliga
för att garantera att författningsbe
stämmelserna om hälsa eller säker
het iakttages; eller
b) att åtgärder, som t. o. m. kan
vara av så vittgående art att arbetet
stoppas, skall med omedelbar verkan
vidtagas i händelse av överhängande
fara för hälsa eller säkerhet.
3. Om i mom. 2 angivna åtgärder
inte är förenliga med medlemmens
administrativa eller rättsliga praxis,
skall inspektören ha befogenhet att
hos vederbörande myndighet ansöka
om förelägganden eller andra åtgär
der med omedelbar verkan.
4. De brister som inspektören iakt
tagit vid inspektion av ett företag och
de åtgärder han vidtager eller har
vidtagit enligt mom. 2 eller som han
ämnar ansöka om enligt mom. 3 skall
omedelbart bringas till arbetsgiva
rens och arbetstagarnas representan
ters kännedom.
Artikel 19
1. Till yrkesinspektionen inom
jordbruket skall, i enlighet med vad
den nationella lagstiftningen därom
föreskriver, anmälas olycksfall i ar
betet och fall av yrkessjukdom som
inträffar inom jordbrukssektorn.
2. Om möjligt skall inspektör del
taga i utredning på platsen om orsa
kerna till svårare yrkesskador, sär-
35
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
most serious occupational accidents
or occupational diseases, particularly
of those which affect a number of
workers or have fatal consequences.
Article 20
Subject to such exceptions as may
be made by national laws or regula-
tions, labour inspectors in agricul-
ture—
(a) shall be prohibited from hav-
ing any direct or indirect interest in
the undertakings under their super
vision;
(b) shall be bound on pain of ap-
propriate penalties or disciplinary
measures not to reveal, even after
leaving the service, any manufactu-
ring or commercial secrets or work-
ing processes which may come to
their knowledge in the course of
their duties; and
(c) shall treat as absolutely confi-
dential the source of any complaint
bringing to their notice a defect, a
danger in working processes or a
breach of legal provisions and shall
give no intimation to the employer or
his representative that a visit of in-
spection was made in consequence of
the receipt of such a complaint.
Artide 21
Agricultural undertakings shall he
inspected as often and as thoroughly
as is necessary to ensure the effective
application of the relevant legal pro
visions.
Artide 22
1. Persons who violate or neglect
to observe legal provisions enforce-
able by labour inspectors in agricul-
ture shall be liable to prompt legal or
administrative proceedings without
previous warning: Provided that ex
ceptions may be made by national
laws or regulations in respect of ca-
skilt när det gäller skador som drab
bat flera arbetstagare eller skador
med dödlig utgång.
Artikel 20
Med förbehåll för undantag som
kan förekomma i nationell lagstift
ning skall yrkesinspektör inom jord
bruket
a) vara förbjuden att direkt eller
indirekt ha del i företag, som står
under hans tillsyn;
b) vid äventyr av laga ansvar eller
disciplinär påföljd vara förpliktad
att inte ens sedan han lämnat tjäns
ten röja yrkes- eller handelshemlig-
heter eller arbetsmetoder, om vilka
han kan ha erhållit kännedom under
tjänsteutövningen; och
c) som strängt förtrolig behandla
varje anmälan om fel, med arbets
metoderna förenade risker eller brott
mot författningsbestämmelser och
inte meddela arbetsgivaren eller hans
ställföreträdare, att ett inspektions-
besök föranletts av sådan anmälan.
Artikel 21
Jordbruksföretag skall inspekteras
så ofta och så ingående som erford
ras för att säkerställa en effektiv ef
terlevnad av tillämpliga författnings
bestämmelser.
Artikel 22
1. Mot den som överträder eller
åsidosätter författningsbestämmel
ser, vilkas efterföljd det åligger yr
kesinspektör inom jordbruket att
övervaka, skall omedelbart laga åt
gärder utan föregående erinran kun
na vidtagas. I den nationella lagstift
ningen kan emellertid undantag gö-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
ses in which previous notice to carry
out remedial or preventive measures
is to be given.
2. It shall be lett to the discretion
of labour inspectors to give warning
and advice instead of instituting or
recommending proceedings.
Article 23
If labour inspectors in agriculture
are not themselves authorised to in-
stitute proceedings, they shall be em-
powered to refer reports of infringe-
ments of the legal provisions directly
to an authority competent to insti-
tute such proceedings.
Artide 2i
Adequate penalties for violations
of the legal provisions enforceable by
labour inspectors in agriculture and
for obstructing labour inspectors in
the performance of their duties shall
be provided for by national laws or
regulations and effectively enforced.
Artide 25
1. Labour inspectors or local in-
spection offices, as the case may be,
shall be required to submit to the
central inspection authority periodi-
cal reports on the results of their ac-
tivities in agriculture.
2. These reports shall be drawn up
in such rnanner and deal with such
subjects as may from time to time
be prescribed by the central inspec
tion authority; they shall be submit-
ted åt least as frequently as may be
prescribed by that authority and in
any case not less frequently than
once a year.
Artide 26
1. The central inspection authority
shall publish an annual report on
ras i fråga om sådana fall, i vilka i
första hand anmaning att utföra för
bättringar eller vidtaga förebyggande
åtgärder skall utfärdas.
2. Det skall ankomma på yrkesin-
spektör inom jordbruket att själv av
göra om han skall låta bero vid en
erinran och anvisningar i stället för
att vidtaga eller föreslå laga åtgär
der.
Artikel 23
Yrkesinspektör inom jordbruket
som inte själv har befogenhet att vid
taga laga åtgärder skall ha rätt att
lämna rapport om överträdelser av
författningsbestämmelser direkt till
den myndighet, som har befogenhet
att vidtaga sådana åtgärder.
Artikel 2i
Lämpliga påföljder för överträdel
se av de författningsbestämmelser,
vilkas efterlevnad yrkesinspektör in
om jordbruket har att övervaka, och
för handlingar som hindrar yrkes
inspektör inom jordbruket i hans
tjänsteutövning skall meddelas i den
nationella lagstiftningen och noga
tillämpas.
Artikel 25
1. Det skall åligga yrkesinspektör
eller i förekommande fall lokalt in-
spektionsorgan att till den centrala
inspektionsmyndigheten avge perio
diska rapporter om resultatet av sin
verksamhet inom jordbruket.
2. Sådana rapporter skall till form
och innehåll avfattas i enlighet med
vad den centrala inspektionsmyndig
heten föreskriver därom och avges
åtminstone så ofta som denna myn
dighet bestämmer, dock minst en
gång om året.
Artikel 26
1. Den centrala inspektionsmyn
digheten skall publicera en årsberät-
37
Kungl. Maj ds proposition nr 21 1970
the work of the inspection services in
agriculture, either as a separate re
port or as part of its general annual
report.
2. Such annual reports shall be
published within a reasonable time
after the end of the year to which
they reläte and in any case within
twelve months.
3. Copies of the annual reports
shall be transmitted to the Director-
General of the International Labour
Office within three months after
their publication.
Article 27
The annual report published by
the central inspection authority shall
deal in particular with the following
subjects, in so far as they are under
the control of the said authority:
(a) laws and regulations relevant
to the work of labour inspection in
agriculture;
(b) staff of the labour inspection
service in agriculture;
(c) statistics of agricultural under-
takings liable to inspection and the
number of persons working therein;
(d) statistics of inspection visits;
(e.) statistics of violations and pen-
alties imposed;
(f) statistics of occupational ac-
cidents, including their causes;
(g) statistics of occupational disea-
ses, including their causes.
Artide 28
The formal ratifications of this
Convention shall be communicated to
the Director-General of the Interna
tional Labour Office for registration.
Artide 29
1. This Convention shall be bind-
ing only upon those Members of the
telse om de för jordbruket avsedda
inspektionsorganens verksamhet, an
tingen i form av en specialredogörel
se eller som en del av dess allmänna
årsberättelse.
2. Sådana årsberättelser skall pub
liceras inom rimlig tid efter utgången
av det år till vilket berättelsen hän
för sig och under alla förhållanden
inom tolv månader efter nämnda års
utgång.
3. Exemplar av årsberättelserna
skall tillställas Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör inom tre
månader efter publiceringen.
Artikel 27
Den centrala inspektionsmyndig-
hetens årsberättelse skall särskilt be
handla följande ämnen, i den mån de
faller inom myndighetens verksam
hetsområde
a) lagar och föreskrifter som har
samband med yrkesinspektion inom
jordbruket;
b) personal vid yrkesinspektionen
inom jordbruket;
c) statistik över jordbruksföretag,
som är underkastade inspektion och
antalet personer, som arbetar i så
dana företag;
d) statistik över inspektionsbesök;
e) statistik över förseelser och ut
dömda påföljder;
f) statistik över olycksfall i arbete
och deras orsaker;
g) statistik över yrkessjukdomar
och deras orsaker.
Artikel 28
De officiella ratifikationerna av
denna konvention skall delges Inter
nationella arbetsbyråns generaldirek
tör och registreras av honom.
Artikel 29
1. Denna konvention är bindande
endast för de medlemmar av Inter-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
International Labonr Organisation
whose ratifications have been reg
istered with the Director-General.
2. It shall come into force twelve
months after the date on which the
ratifications of two Members have
been registered with the Director-
General.
3. Thereafter, this Convention
shall come into force for any Mem-
ber twelve months after the date on
which its ratification has been reg
istered.
Article 30
1. A Member which has ratified
this Convention may denounce it
after the expiration of ten years from
the date on which the Convention
first comes into force, by an act
communicated to the Director-
General of the International Labour
Office for registration. Such denun-
ciation shall not take effect until one
year after the date on which it is reg
istered.
2. Each Member which has ratified
this Convention and which does not,
within the year following the expira
tion of the period of ten years men-
tioned in the preceding paragraph,
exercise the right of denunciation
provided för in this Article, will be
bound for another period of ten years
and, thereafter, may denounce this
Convention åt the expiration of each
period of ten years under the terms
provided for in this Article.
Artide 31
1. The Director-General of the In
ternational Labour Office shall no-
tify all Members of the International
Labour Organisation of the registra
tion of all ratifications and denun-
ciations communicated to him by the
Members of the Organisation.
2. When notifying the Members
of the Organisation of the registra-
nationella arbetsorganisationen vil
kas ratifikationer registrerats av ge
neraldirektören.
2. Den träder i kraft tolv månader
efter det två medlemmars ratifika
tioner registrerats av generaldirek
tören.
3. Därefter träder denna konven
tion i kraft för varje medlem tolv
månader efter den dag, då dess ra
tifikation registrerats.
Artikel 30
1. Medlem som ratificerar denna
konvention kan, sedan tio år förflu
tit från den tidpunkt då konventio
nen först trädde i kraft, uppsäga
densamma genom skrivelse som del
ges Internationella arbetsbyråns ge
neraldirektör för registrering. Upp
sägningen träder ej i kraft förrän ett
år efter det den registrerats.
2. Varje medlem, som ratificerar
denna konvention och inte inom ett
år efter utgången av den i föregåen
de mom. nämnda tioårsperioden gör
bruk av den uppsägningsrätt som
medges i denna artikel, skall vara
bunden för en ny period av tio år
och kan därefter på de i denna arti
kel föreskrivna villkoren uppsäga
konventionen vid utgången av varje
tioårsperiod.
Artikel 31
1.
Internationella arbetsbyråns
generaldirektör skall underrätta
samtliga medlemmar av Internatio
nella arbetsorganisationen om regi
streringen av alla ratifikationer och
uppsägningar, som delgivits honom
av organisationens medlemmar.
2. När generaldirektören underrät
tar organisationens medlemmar om
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
tion of the second ratification com-
municated to him, the Director-
General shall draw the attention of
the Members of the Organisation to
the date upon which the Convention
will come into force.
Article 32
The Director-General of the Inter
national Labour Office shall com-
municate to the Secretary-General of
the United Nations for registration in
accordance with Article 102 of the
Charter of the United Nations full
particulars of all ratifications and
acts of denunciation registered by
him in accordance with the provi
sions of the preceding Artides.
Artide 33
Åt such times as it may consider
necessary the Governing Body of the
International Labour Office shall
present to the General Conference a
report on the working of this Con
vention and shall examine the desira-
bility of placing on the agenda of the
Conference the question of its re
vision in whole or in part.
Artide 34
1. Should the Conference adopt a
new Convention revising this Con
vention in whole or in part, then, un-
less the new Convention otherwise
provides—
(a) the ratification by a Member
of the new revising Convention shall
ipso jure involve the immediate de
nunciation of this Convention, not-
withstanding the provisions of Ar
ticle 30 above, if and when the new
revising Convention shall have come
into force;
(b) as from the date when the
new revising Convention comes into
force this Convention shall cease to
be open to ratification by the Mem
bers.
registreringen av den andra ratifika
tionen i ordningen, som delgivits ho
nom, skall han fästa medlemmarnas
uppmärksamhet på den dag då kon
ventionen kommer att träda i kraft.
Artikel 32
Internationella arbetsbyråns gene
raldirektör skall, för registrering
jämlikt artikel 102 av Förenta Na
tionernas stadga, lämna Förenta Na
tionernas generalsekreterare full
ständiga upplysningar om varje ra
tifikation och uppsägning, som re
gistrerats av honom enligt bestäm
melserna i föregående artiklar.
Artikel 33
Närhelst Internationella arbetsby
råns styrelse finner det erforderligt
skall styrelsen förelägga Internatio
nella arbetsorganisationens allmän
na konferens en redogörelse för kon
ventionens tillämpning och överväga
om det finns skäl att på konferensens
dagordning uppföra frågan om dess
revision, helt eller delvis.
Artikel 34
1. Om konferensen antager en ny
konvention, varigenom förevarande
konvention helt eller delvis revide
ras, och den nya konventionen ej
föreskriver annat,
a) skall, utan hinder av bestäm
melserna i artikel 30, en medlems ra
tifikation av den nya konventionen
i sig innefatta omedelbar uppsäg
ning av förevarande konvention, un
der förutsättning att den nya kon
ventionen trätt i kraft;
b) skall från den dag, då den nya
konventionen träder i kraft, föreva
rande konvention icke längre kunna
ratificeras av medlemmarna.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
2. This Convention shall in any
case remain in force in its actual
form and content for those Members
which have ratified it but have not
ratified the revising Convention.
Article 35
The English and French versions
of the text of this Convention are
equally authoritative.
2. Förevarande konvention skall
likväl förbli gällande till form och
innehåll för de medlemmar som ra
tificerat densamma men icke ratifi
cerat den nya konvention, varigenom
förevarande konvention revideras.
Artikel 35
De engelska och franska texterna
till denna konvention skall ha lika
vitsord.
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
41
Recommendation (No. 133) concern-
ing Labour Inspection in Agriculture
The General Conference of the In
ternational Labour Organisation,
Having been convened åt Geneva
by the Governing Body of the Inter
national Labour Office, and having
met in its Fifty-third Session on 4
June 1969, and
Having decided upon the adoption
of certain proposals with regard to
labour inspection in agriculture,
which is the fourth item on the agen
da of the session, and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation supplementing the
Labour Inspection (Agriculture)
Convention, 1969,
adopts this twenty-fifth day of June
of the year one thousand nine hun
dred and sixty-nine the following
Recommendation, which may be
cited as the Labour Inspection
(Agriculture) Recommendation,
1969:
1. Where national conditions per-
mit, the functions of the labour in-
spectorate in agriculture should be
enlarged so as to include collabora-
tion with the competent technical
services wdth a view to helping the
agricultural producer, whatever his
status, to improve his holding and
the conditions of life and work of
the persons wmrking on it.
2. Subject to the provisions of Ar
tide 6, paragraph 3, of the Labour
Inspection (Agriculture) Convention,
1969, the labour inspectorate in agri-
culture might be associated in the en-
forcement of legal provisions on such
matters as—
(a) training of workers;
Bilaga 2
(Översättning)
Rekommendation (nr 133) om yrkes
inspektion inom jordbruket
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
som av styrelsen för Internatio
nella arbetsbyrån sammankallats till
Geneve och där samlats den 4 juni
1969 till sitt femtio tredje samman
träde, och
som beslutat antaga vissa förslag
om yrkesinspektion inom jordbruk,
vilken fråga utgör den fjärde punk
ten på sammanträdets dagordning,
och
som beslutat att dessa förslag skall
taga form av en rekommendation av
sedd att komplettera 1969 års kon
vention om yrkesinspektion (jord
bruk) ,
antager denna den tjugofemte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
nio följande rekommendation, som
kan benämnas 1969 års rekommen
dation om yrkesinspektion (jord
bruk) .
1. Om nationella förhållanden så
medger bör yrkesinspektionen inom
jordbruket utvidgas till att omfatta
samverkan med vederbörande tek
niska organ för att hjälpa jordbruks-
idkaren, oavsett vilken ställning han
har, att förbättra sin jordbruksenhet
samt levnads- och arbetsförhållan
dena för de personer, som arbetar
där.
2. Med förbehåll för vad som före-
skrives i artikel 6, mom. 3 i 1969
års konvention om yrkesinspektion
(jordbruk), kan yrkesinspektionen
inom jordbruket knytas till genom
förandet av författningsbestämmel
ser i sådana ämnen som
a) utbildning av arbetstagare;
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
(b) social services in agriculture;
(c) co-operatives;
(d) compulsory school attendance.
3. (1) Normally, llie functions of
labour inspectors in agriculture
should not include that of acting as
conciliator or arbitrator in proceed-
ings concerning labour disputes.
(2) Where no special bodies for
Ihis purpose exist in agriculture, la
bour inspectors in agriculture may
be called upon as a temporary mea-
sure to act as conciliators.
(3) In the case provided for by
subparagraph (2) of this Paragraph,
the competent authoritv should takc
measures in harmony with national
law and compatible with the resour-
ces of the labour department of the
country concerned with a view to
relieving labour inspectors progres-
sively of such functions, so that they
are able to devote themselves to a
greater extent to the actual inspec-
tion of undertakings.
4. Labour inspectors in agriculture
should become familiar with condi-
tions of life and work in agriculture
and have knowledge of the economic
and technical aspects of work in agri
culture.
5. Candidates for senior positions
in the labour inspectorate in agri
culture should be in possession of
appropriate professional or academic
qualifications or have acquired thor-
ough practical experience in labour
administration.
6. Candidates for other positions
in the labour inspectorate in agricul
ture (such as assistant inspectors
and junior staff) should, if the level
of education in the country allows,
have completed secondary general
education, supplemented, if possible,
by appropriate technical training, or
have acquired adequate administra
tive or practical experience in labour
matters.
7. In countries where education is
not sufficiently developed, persons
b) social service inom jordbruk;
c) kooperation;
d) obligatorisk skolgång.
3. 1) Normalt bör i uppgifterna
för yrkesinspektör inom jordbruket
inte ingå verksamhet som förlik
ningsman eller skiljedomare i arbets
tvister.
2) Om särskilda organ för detta
ändamål inte finns inom jordbruks
sektorn, kan yrkesinspektör inom
jordbruket tillfälligt få anlitas att
fungera som medlare.
3) I det fall som avses i punkt 2)
ovan bör vederbörande myndighet
vidtaga åtgärder som står i samklang
med den nationella lagstiftningen
och är förenliga med vederbörande
lands arbetsmarknadspolitiska re
surser, i syfte att gradvis befria yr-
kesinspektören från sådana uppgif
ter, så att han i större utsträckning
kan ägna sig åt egentlig inspektions
verksamhet.
4. Yrkesinspektör inom jordbruket
bör göra sig väl förtrogen med lev
nads- och arbetsförhållandena inom
jordbruket och ha kännedom om de
ekonomiska och tekniska synpunk
terna på jordbruksarbetet.
5. Sökande till högre tjänster inom
yrkesinspektionen för jordbruk bör
äga tillfredsställande yrkes- eller
universitetsutbildning eller ha för
värvat ingående praktisk erfarenhet
av arbetsmarknadsadministration.
6. Sökande till andra tjänster inom
yrkesinspektionen för jordbruk (så
som biträdande inspektör och lägre
personal) bör, om utbildningsnivån i
landet medger det, ha genomgått
högre skolutbildning, om möjligt
kompletterad med lämplig teknisk
utbildning, eller förvärvat tillfreds
ställande administrativ eller praktisk
erfarenhet i arbetsfrågor.
7. I länder där undervisningen är
otillräckligt utvecklad bör personer,
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
43
appointed as labour inspectors in
agriculture should åt least have some
practical experience in agriculture or
show an interest in and have capac-
ity for this type of work; they
should be given adequate training on
the job as rapidly as possible.
8. The central labour inspection
authority should give labour inspec
tors in agriculture guidelines so as
to ensure that they perform their
duties throughout the country in a
uniform manner.
9. The activity of labour inspectors
in agriculture during the night
should be limited to those matters
which cannot be effectively control-
led during the day.
10. The use in agriculture of com-
mittees for hygiene and safety which
include representatives of employers
and of workers might he one of the
means of collaboration between offi-
cials of the labour inspectorate in
agriculture and employers and work
ers, or their organisations where
such exist.
It. The association of the labour
inspectorate in agriculture in the
preventive control of new plant, new
materials or substances and new
methods of handling or processing
products which appear likely to
constitute a threat to health or sa
fety, provided for in Article 17 of the
Labour Inspection (Agriculture)
Convention, 1969, should include
prior consultation with the labour
inspectorate on—
(a) the putting into operation of
such plant, materials or substances,
and methods; and
(b) the plans of any plant in which
dangerous machines or unhealthy or
dangerous work processes are to be
used.
12. Employers should provide the
necessary facilities to labour inspec
tors in agriculture, including, where
som utses till yrkesinspektörer inom
jordbruket ha åtminstone någon
praktisk erfarenhet av jordbruk el
ler visa intresse och ha förutsätt
ningar för arbete av detta slag. De
bör så snabbt som möjligt erhålla
lämplig utbildning under anställ
ningstiden.
8. Den centrala yrkesinspektions-
myndigheten bör utarbeta instruk
tioner för inspektörerna inom jord
bruket, så att inspektionsverksamhe
ten bedrives likformigt över hela lan
det.
9. Yrkesinspektör inom jordbruket
bör nattetid begränsa sin inspek
tionsverksamhet till sådana frågor,
som inte kan nöjaktigt kontrolleras
på dagen.
10. Inom jordbruket bör hälso- och
skyddskommittéer, i vilka ingår re
presentanter för arbetsgivare och ar
betstagare, kunna anlitas såsom en
form för samarbete mellan yrkes
inspektionens tjänstemän samt ar
betsgivarna och arbetstagarna eller
deras organisationer, där sådana
finns.
11. Anknytningen av yrkesinspek
tionen till den förebyggande gransk
ningen av nya anläggningar, nya ma
terial eller ämnen samt nya metoder
för behandling eller framställning av
produkter, som kan misstänkas inne
bära risk för hälsa och säkerhet, var
om föreskrives i artikel 17 i 1969 års
konvention om yrkesinspektion
(jordbruk), bör innefatta föregåen
de konsultationer med yrkesinspek
tionen i fråga om
a) igångsättning av sådana anlägg
ningar, användning av sådana ma
terial eller ämnen och tillämpning av
sådana metoder; och
b) planering av varje anläggning,
i vilken farliga maskiner eller ohäl
sosamma eller farliga arbetsproces
ser skall komma till användning.
12. Arbetsgivarna bör tillhanda
hålla yrkesinspektör inom jordbru
ket erforderliga hjälpmedel, däri in-
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
appropriate, the use of a room för
interviews with persons working in
the undertaking.
13. The annual report published hy
the central inspection authority
might, in addition to the subjects
listed in Article 27 of the Labour In
spection (Agriculture) Convention,
1969, deal with the following matters
in so far as they are within the com-
petence of the said authority:
(a) statistics of labour disputes in
agriculture;
(b) Identification of problems re-
garding application of the legal pro
visions, and progress made in solving
them; and
(c) suggestions for improving the
conditions of life and work in agri
culture.
14. (1) Members should underlake
or promote education campaigns in-
tended to inform the parties con-
cerned, by all appropriate means, of
the applicable legal provisions and
the need to apply them strictly as
well as of the dangers to the life or
health of persons working in agricul-
tural undertakings and of the most
appropriate means of avoiding them.
(2) Such campaigns might, in the
light of national conditions, in-
clude—
(a) use of the services of rural pro-
moters or instructors;
(b) distribution of posters, pam-
phlets, periodicals and newspapers;
(c) organisation of film shows,
and radio and television broadcasts;
(d) arrangements for exhibitions
and practical demonstrations on hy-
giene and safety;
(e) inclusion of hygiene and safety
and other appropriate subjects in the
teaching programmes of rural
schools and agricultural schools;
(f) organisation of conferences for
persons working in agriculture who
are affected by the introduction of
begripet, om så är lämpligt, ett rum
där han kan utfråga personer som
arbetar i företaget.
13. Den centrala inspektionsmyn-
dighetens årsberättelse kan, utöver
de ämnen som uppräknas i artikel 27
i 1969 års konvention om yrkesin
spektion (jordbruk), behandla föl
jande områden, i den mån de faller
inom myndighetens kompetensom
råde:
a) statistik över arbetstvister inom
jordbruket;
b) översikt över problem, som rör
tillämpning av gällande författnings
bestämmelser, och eventuella fram
steg beträffande deras lösning; och
c) förslag till förbättringar av lev
nads- och arbetsförhållandena inom
jordbruket.
14. 1) Medlem bör bedriva eller
stödja utbildningskampanjer, som
syftar till att med alla tjänliga medel
informera berörda parter om till
lämpliga författningsbestämmelser
och om vikten av att de noga iakttas
samt om de risker till liv eller hälsa,
för vilka personer vid jordbruksföre
tag är utsatta, samt lämpligaste sätt
att undvika dessa risker.
2) Sådana kampanjer kan med be
aktande av nationella förhållanden
omfatta:
a) utnyttjande av lantbrukskonsu-
lenters och instruktörers tjänster;
b) spridning av affischer, bro
schyrer, tidskrifter och dagstid
ningar ;
c) anordnande av filmförevisning
ar samt radio- och televisionspro
gram ;
d) anordnande av utställningar
och praktiska demonstrationer rö
rande hygien och säkerhet;
e) undervisning i hygien, säkerhet
och andra lämpliga ämnen vid sko
lor på landsbygden samt vid lant
bruksskolor;
f) anordnande av konferenser för
sådana i jordbruk sysselsatta perso
ner som beröres av nya arbetsmeto-
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
new working methods or of new ma
terials or substances;
(g) participation of labour inspec-
tors in agriculture in workers’ educa-
tion programmes; and
(h) arrangements for lectures, de-
bates, seminars and competitions
with prizes.
der eller nya material eller ämnen;
g) medverkan av yrkesinspektö-
rerna i utbildningskurser för arbets
tagare; och
h) anordnande av föreläsningar,
debatter, seminarier och tävlingar
med prisutdelning.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Convention (No. 130) concerning
Medical Care and Sickness Benefits
The General Conference of the In
ternational Labour Organisation,
Having been convened åt Geneva
by the Governing Body of the Inter
national Labour Office, and having
met in its Fifty-third Session on 4
June 1969, and
Having decided upon the adoption
of certain proposals with regard to
the revision of the Sickness Insur
ance (Industry) Convention, 1927,
and the Sickness Insurance (Agri-
culture) Convention, 1927, which is
the fifth item on the agenda of the
session, and
Having detcrmined that these pro
posals shall take the form of an in-
ternational Convention,
adopts this twenty-fifth day of June
of the year one thousand nine hun
dred and sixty-nine the following
Convention, which may be cited as
the Medical Care and Sickness Bene
fits Convention, 1969:
Part I. General provisions
Article 1
In this Convention—-
(a) the term “legislation” includes
any social security rules as well as
laws and regulations;
(b) the term “prescribed” means
determined by or in virtue of na
tional legislation;
(c) the term “industrial under-
taking” includes all undertakings in
the following branches of economic
activity: mining and quarrying, man-
ufacturing; construction; electric-
Bilaga 3
(Översättning)
Konvention (nr 130) om läkarvård
och kontanta sjukförmåner
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
som av styrelsen för Internatio
nella arbetsbyrån sammankallats till
Geneve och där samlats den 4 juni
1969 till sitt femtiotredje samman
träde,
som beslutat antaga ett antal för
slag avseende revision av 1927 års
konvention angående sjukförsäkring
(industri) och 1927 års konvention
angående sjukförsäkring (jord
bruk), vilken fråga utgör den femte
punkten på sammanträdets dagord
ning, och
som beslutat att dessa förslag skall
taga form av en internationell kon
vention,
antager denna den tjugofemte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
nio följande konvention, som kan be
nämnas 1969 års konvention om
läkarvård och kontanta sjukför
måner.
Del I. Allmänna bestämmelser
Artikel 1
I denna konvention
a) innefattas i uttrycket »lagstift
ning» såväl lagar och förordningar
som administrativa föreskrifter om
social trygghet;
b) avses med uttrycket »föreskri
ven» bestämd i eller med stöd av na
tionell lagstiftning;
c) omfattar uttrycket »industri
företag» alla slags företag inom föl
jande grenar av ekonomisk verksam
het: gruvdrift och stenbrytning, till
verkningsindustri, byggnads-och an-
47
Kurigl. Maj:ts proposition nr 21 1970
ity, gas and water; and transport,
storage and communication;
(d) the term “residence” means
ordinary residence in the territory of
the Member and the term “resident”
means a person ordinarily resident
in the territory of the Member;
(e) the term “dependent” ref ers to
a state of dependency which is pre-
sumed to exist in prescribed cases;
(f) the lerm “wife” means a wife
who is dependent on her husband;
(g) the term “child” covers—
(i) a child under school-leaving
age or under 15 years of age, which-
ever is the higher: Provided that a
Member which has made a declara-
tion under Article 2 may, while such
declaration is in force, apply the Con-
vention as if the term covered a child
under school-leaving age or under
15 years of age; and
(ii) a child under a prescribed
age higher than that specified in
clause (i) of this subparagraph and
who is an apprentice or student or
has a chronic illness or infirmity
disabling him for any gainful ac-
tivity, under prescribed conditions:
Provided that this requirement shall
be deemed to be met where national
legislation defines the term so as to
eover any child under an age ap-
preciably higher than that specified
in clause (i) of this subparagraph;
(h) the term “standard benefi-
ciary” means a man with a wife and
two children;
(i) the term “qualifying period”
means a period of contribution, or
a period of employment, or a period
of residence, or any combination
thereof, as may be prescribed;
(j) the term “sickness” means any
morbid condition, whatever its
cause;
läggningsverksamhet, el-, gas- och
vattenförsörjning samt transport-,
magasinerings- och kommunika-
tionsverksamhet;
d) betecknar uttrycket »bosätt
ning» stadigvarande bosättning på
medlems territorium och avses med
uttrycket »bosatt» en person med
stadigvarande bosättning på med
lemmens territorium;
e) hänför sig uttrycket »beroende»
till ett beroendeförhållande som för-
utsättes föreligga i föreskrivna fall;
f) avser uttrycket »hustru» en
hustru som är beroende av sin make;
g) avser uttrycket »barn»
i) barn under den ålder, vid vil
ken skolplikten upphör, eller barn
under 15 år, beroende på vilken av
dessa åldersgränser som är den hög
re; medlem som avgivit förklaring
enligt artikel 2 får dock, så länge
förklaringen är i kraft, tillämpa kon
ventionen som om med uttrycket
»barn» avsågs antingen barn under
den ålder, vid vilken skolplikten upp
hör, eller barn under 15 år; samt
ii) barn under en föreskriven ål
der som är högre än den i punkt i)
avsedda, när barnet enligt vad som
är föreskrivet är lärling, fullföljer
sina studier eller drabbats av bestå
ende sjukdom eller handikapp som
gör det oförmöget att utöva någon
som helst förvärvsverksamhet, så
vida inte medlemslandets lagstift
ning definierar uttrycket barn som
innefattande alla barn under en ål
der som är avsevärt högre än den i
punkt i) avsedda;
h) avser uttrycket »standardför-
månstagare» en man med hustru och
två barn;
i) avses med uttrycket »kvalifika
tionstid» en avgifts-, anställnings-
eller bosättningsperiod eller en kom
bination av sådana perioder enligt
vad därom kan vara föreskrivet;
j) avses med uttrycket »sjukdom»
varje sjukdomstillstånd oavsett dess
orsak;
48
Kungl. Maj ds proposition nr 21 1970
(k) the term “medical care” in-
cludes allied benefits.
Article 2
1. A Member whose economy and
medical facilities are insufficiently
developed may avail itself, by a de-
claration accompanying its ratifica-
tion, of the temporary exceptions
provided for in Article 1, subpara-
graph (g), clause (i); Article 11;
Article 14; Article 20; and Article
26, paragraph 2. Any snch declara-
tion shall state the reason for such
exceptions.
2. Each Member which has made a
declaration under paragraph 1 of this
Article shall include in its reports
upon the application of this Conven-
tion submitted under article 22 of the
Constitution of the International La-
bour Organisation a statement in
respect of each exception of which
it avails itself—
(a) that its reason for doing so
subsists; or
(b) that it renounces its right to
avail itself of the exception in ques-
tion as from a stated date.
3. Each Member which has made a
declaration under paragraph 1 of
this Article shall, as appropriate lo
the terms of such declaration and as
circumstances permit—
(a) increase the number of per
sons protected;
(b) extend the range of medical
care provided;
(c) extend the duration of sickness
benefit.
Artide 3
1. Any Member whose legislation
protects employees may, by a dec
laration accompanying its ratifica-
tion, temporarily exclude from the
application of this Convention the
employees in the sector comprising
k) innefattas i uttrycket »läkar
vård» även därmed jämförlig vård.
Artikel 2
1. Medlem, vars ekonomiska och
medicinska resurser är otillräckligt
utvecklade, kan genom motiverad
förklaring, som avges i samband
med dess ratifikation, begagna sig av
de möjligheter att åtnjuta temporära
undantag som anges i artikel 1 punkt
g) i), artikel 11, artikel 14, artikel 20
och artikel 26 mom. 2.
2. Varje medlem, som avgivit i
mom. 1 avsedd förklaring, skall i de
rapporter om denna konventions till-
lämpning, som medlemmen skall
lämna enligt artikel 22 av Internatio
nella arbetsorganisationens stadga,
beträffande varje undantag, varav
medlemmen begagnat sig, ge till kän
na
a) antingen att skälen för förbe
hållet alltjämt föreligger;
b) eller att medlemmen från och
med en viss dag avstår från rätten att
begagna sig av undantaget i fråga.
3. Varje medlem, som avgivit i
mom. 1 avsedd förklaring, skall, allt
efter innehållet i en sådan förklaring
och så snart förhållandena medger
det,
a) vidga den skyddade personkret
sen;
b)
utöka tillhandahållandet av
vård; samt
c) förlänga den tid under vilken
rätt till kontanta sjukförmåner före
ligger.
Artikel 3
1. Medlem vars lagstiftning ger
skydd åt arbetstagare kan genom för
klaring, som avges i samband med
ratifikationen, temporärt från denna
konventions tillämpning utesluta så
dana arbetstagare inom jordbruks-
49
Kungl. Maj ris proposition nr 21 1970
agricuitural occupations who, åt the
time of the ratification, are not yet
protected by legislation which is in
conformity with the standards of
this Convention.
2. Eaeh Member which has made
a declaration under paragraph 1 of
this Article shall indicate in its re
ports upon the application of this
Convention submitted under article
22 of the Constitution of the Interna
tional Labour Organisation to what
extent effect is given and what effect
is proposed to be given to the provi
sions of the Convention in respect of
the employees in the sector com-
prising agricuitural occupations and
any progress which may have been
made with a view to the application
of the Convention to such employees
or, where there is no change to re
port, shall furnish all the appropriate
explanations.
3. Each Member which has made
a declaration under paragraph 1 of
this Article shall increase the num-
ber of employees protected in the sec
tor comprising agricuitural occupa
tions io the extent and with the spced
that the circumstances permit.
sektorn som vid ratifikationstillfället
ännu inte är skyddade genom lag
stiftning som uppfyller konventions-
kraven.
2. Varje medlem, som avgivit i
mom. 1 avsedd förklaring, skall i de
rapporter om denna konventions till-
lämpning, som medlemmen skall
lämna enligt artikel 22 av Internatio
nella arbetsorganisationens stadga,
ange i vilken omfattning konventio
nens bestämmelser genomförts eller
avses skola genomföras beträffande
arbetstagare inom jordbrukssektorn
samt i vilken omfattning framsteg
gjorts i fråga om konventionens till-
lämpning på sådana arbetstagare el
ler, om ingen ändring finns att rap
portera, lämna utförlig förklaring till
att så ej är fallet.
3. Varje medlem, som avgivit i
mom. 1 avsedd förklaring, skall vid
ga den skyddade kretsen av arbets
tagare inom jordbrukssektorn i den
utsträckning och i den takt som för
hållandena medger.
Article 4
1. Any Member which ratifies this
Convention may, by a declaration ac-
companying its ratification, exclude
from the application of the Conven
tion—
(a) seafarers, including sea fisher-
men,
(b) public servants,
where these categories are protected
by special schemes which provide in
the aggregate benefits åt least equiv-
alent to those required by this Con
vention.
2. Where a declaration under para
graph 1 of this Article is in force, the
Member may—
(o) exclude the persons belonging
to the category or categories exclu-
4 — Bihang till riksdagens protokoll
Artikel 4
1. Varje medlem som ratificerar
denna konvention kan genom för
klaring, som avges i samband med
ratifikationen, från konventionens
tillämpning undantaga
a) sjöfolk, däri inbegripna fiskare
sysselsatta med havsfiske,
b) offentliga tjänstemän,
när dessa persongrupper skyddas ge
nom speciella system, enligt vilka
föreligger rätt till förmåner som i det
hela är minst likvärdiga med dem
som skall utges enligt denna konven
tion.
2. När förklaring som avses i mom.
1 är i kraft, får medlemmen
a) undantaga de av förklaringen
omfattade personerna från det antal
1970. 1 samt. Nr 21
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
ded from the application of the Con-
vention from the number of persons
taken into account when calculating
the percentages specified in Article
5, subparagraph (c); Article 10,
subparagraph (b); Article 11; Arti
cle 19, subparagraph (b) ; and Article
20
;
(b) exclude the persons belonging
to the category or categories exclu-
ded from the application of the Con-
vention, as well as the wives and
children of such persons, from the
number of persons taken inlo ac
count -when calculating the percent-
age specified in Article 10, subpara
graph (c).
3. Any Member which has made
a declaration under paragraph 1 of
this Article may subsequently notify
the Director-General of the Interna
tional Labour Office that it accepts
the obligations of this Convention in
respect of a category or categories ex-
cluded åt the time of its ratification.
Article 5
Any Member whose legislation pro-
tects employees may, as necessary,
exclude from the application of this
Convention—
(a) persons whose employment is
of a casual nature;
(b) members of the employer’s
family living in his house, in respect
of their work for him;
(c) other categories of employees,
which shall not exceed in number 10
per cent of all employees other than
those excluded under subparagraphs
(a) and (b) of this Article.
Article 6
For the purpose of compliance
with this Convention, a Member may
take account of protection effccted
by means of insurance which,
although not made compulsory by its
personer, som skall medtagas vid be
räkningen av de i artikel 5 punkt c),
artikel 10 punkt b), artikel 11, arti
kel 19 punkt b) och artikel 20 angiv
na procentsatserna;
b) undantaga de av förklaringen
omfattade personerna samt deras
hustrur och barn från det antal per
soner, som skall medtagas vid be
räkningen av den i artikel 10: c) an
givna procentsatsen.
3. Varje medlem, som avgivit i
mom. 1 avsedd förklaring, kan seder
mera underrätta Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör om att
landet godtar förpliktelserna enligt
denna konvention med avseende på
den eller de persongrupper som un-
dantagits vid ratifikationstillfället.
Artikel 5
Medlem vars lagstiftning ger skydd
åt arbetstagare kan, i den omfatt
ning som erfordras, från denna kon
ventions tillämpning undantaga
a) personer vilkas sysselsättning
är av tillfällig natur;
b) medlemmar av arbetsgivarens
familj som bor tillsammans med ho
nom, i den mån de utför arbete för
hans räkning;
c) andra grupper av arbetstagare
vilkas antal ej får överstiga tio pro
cent av samtliga de arbetstagare som
inte undantagits med stöd av punk
terna a) och b).
Artikel 6
När det gäller frågan om konven-
tionsförpliktelsernas uppfyllande får
en medlem medräkna skydd genom
försäkring som, fastän den vid ratifi
kationstillfället inte genom dess lag-
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
legislation åt the time of ratification
för the persons to be protected—
(a) is supervised by the public
authorities or administered, in ac-
cordance with prescribed standards,
by joint operation of employers and
workers;
(b) covers a substantial proportion
of the persons vvhose earnings do not
exceed those of the skilled manual
male employee defined in Article 22,
paragraph 6; and
(c) complies, in conjunction with
other forms of protection, where
appropriate, with the provisions of
the Convention.
Article
7
The contingencies covered shall
include—
(a) need for medical care of a cu-
rative nature and, under prescribed
conditions, need for medical care of
a preventive nature;
(b) incapacity for work resulting
from sickness and involving suspen
sion of earnings, as defined by na
tional legislation.
Part II. Medical care
Article 8
Each Member shall secure to the
persons protected, subject to pre
scribed conditions, the provision of
medical care of a curative or preven
tive nature in respect of the contin-
gency referred to in subparagraph
(a) of Article 7.
Article 9
The medical care referred to in
Article 8 shall be afforded with a
view to maintaining, restoring or im-
proving the health of the person pro
tected and his ability to work and to
attend to his personal needs.
stiftning gjorts obligatorisk för de
personer som skall skyddas,
a) står under tillsyn av offentlig
myndighet eller i enlighet med före
skrivna normer administreras ge
mensamt av arbetsgivare och arbets
tagare;
b) omfattar en väsentlig del av de
personer, vilkas förvärvsinkomst inte
överstiger den som uppnås av en i
artikel 22 mom. 6 avsedd yrkesutbil-
dad manlig kroppsarbetare; samt
c) uppfyller konventionsförpliktel-
serna, eventuellt i förening med and
ra former av skydd.
Artikel
7
Skyddet skall avse följande risk
fall,
a) behov av läkarvård i form av
sjukvård och, på föreskrivna villkor,
i form av sjukdomsförebyggande
vård; samt
b) av sjukdom föranledd arbets
oförmåga, som medför inkomstbort
fall, enligt vad som är föreskrivet i
den nationella lagstiftningen.
Del II. Läkarvård
Artikel 8
Varje medlem skall, på föreskriv
na villkor, tillförsäkra de skyddade
personerna möjlighet att erhålla lä
karvård i form av sjukvård och sjuk
domsförebyggande vård med avseen
de på det i artikel 7 punkt a) angiv
na riskfallet.
Artikel 9
I artikel 8 avsedd läkarvård skall
ha till syfte att vidmakthålla, åter
ställa eller förbättra den skyddade
personens hälsa och hans arbetsför
måga samt att tillgodose hans per
sonliga behov.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Article 10
The persons protected in respect
of the contingency referred to in sub-
paragraph fa) of Article 7 shall com-
prise—
fa) all employees, including ap-
prentices, and the wives and children
of such employees; or
(b) prescribed classes of the eco-
nomically active population, consti-
tuting not less than 75 per cent of
the whole economically active popu
lation, and the wives and children of
persons in the said classes; or
(c) prescribed classes of residents
constituting not less than 75 per cent
of all residents.
Artide 11
YVhere a declaration made in vir-
tue of Article 2 is in force, the per
sons protected in respect of the con
tingency referred to in subparagraph
(a) of Article 7 shall comprise—
(a) prescribed classes of em
ployees, constituting not less than 25
per cent of all employees, and the
wives and children of employees in
the said classes; or
(b) prescribed classes of em
ployees in industrial undertakings,
constituting not less than 50 per cent
of all employees in industrial under
takings, and the wives and children
of employees in the said classes.
Artide 12
Persons who are in receipt of a so
cial security benefit for invalidity,
old age, death of the breadwinner or
unemployment, and, where appro-
priate, the wives and children of such
persons, shall continue to be protect
ed, under prescribed conditions, in
respect of the contingency referred
to in subparagraph fa) of Article 7.
Artikel 10
Den personkrets som skyddas med
avseende på det i artikel 7 punkt a)
angivna riskfallet skall omfatta
a) antingen alla arbetstagare, lär
lingar inbegripna, samt deras hust
rur och barn;
b) eller föreskrivna grupper av den
förvärvsarbetande befolkningen, ut
görande tillsammans minst 75 pro
cent av hela den förvärvsarbetande
befolkningen, samt hustrur och barn
till personer tillhörande dessa grup
per;
c) eller föreskrivna grupper av i
landet bosatta personer, utgörande
tillsammans minst 75 procent av
samtliga i landet bosatta personer.
Artikel 11
När förklaring som avses i artikel
2 är i kraft, skall den personkrets
som skyddas med avseende på det i
artikel 7 punkt a) angivna riskfal
let omfatta
a) antingen föreskrivna grupper
av arbetstagare, utgörande tillsam
mans minst 25 procent av samtliga
arbetstagare, samt hustrur och barn
till arbetstagare tillhörande dessa
grupper;
b) eller föreskrivna grupper av ar
betstagare inom industriföretag, ut
görande tillsammans minst 50 pro
cent av samtliga inom industriföre
tag sysselsatta arbetstagare, samt
hustrur och barn till arbetstagare
tillhörande dessa grupper.
Artikel 12
Personer som uppbär sociala
trygghetsförmåner på grund av inva
liditet, hög ålder, familjeförsörjarens
död eller arbetslöshet samt, i före
kommande fall, sådana personers
hustrur och barn skall, på föreskriv
na villkor, alltjämt vara skyddade
med avseende på det i artikel 7 punkt
a) angivna riskfallet.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Article 13
The medical care referred to in Ar
ticle 8 shall comprise åt least—-
(a) general practitioner care, in-
cluding domiciliary visiting;
(b) specialist care åt hospitals for
in-patients and out-patients, and
such specialist care as may be avail-
able outside hospitals;
(c) the necessary pharmaceutical
supplies on prescription by medical
or other qualified practitioners;
(d) hospitalisation where neces
sary;
(e) dental care, as prescribed; and
(f) medical rehabilitation, inclu-
ding the snpply, maintenance and re-
newal of prosthetic and orthopaedic
appliances, as prescribed.
Artide lb
Where a declaration made in vir-
tue of Article 2 is in force, the medi
cal care referred to in Article 8 shall
comprise åt least—
(a) general practitioner care, in-
cluding, wherever possible, domi
ciliary visiting;
(b) specialist care åt hospitals for
in-patients and out-patients, and,
wherever possible, such specialist
care as may be available outside
hospitals;
(c) the necessary pharmaceutical
supplies on prescription by medical
or other qualified practitioners; and
(d) hospitalisation where neces
sary.
Artide 15
Where the legislation of a Mem-
ber makes the right to the medical
care referred to in Article 8 condi-
Artikel 13
I artikel 8 avsedd läkarvård skall
omfatta åtminstone
a) vård meddelad av allmänprak
tiserande läkare, hembesök inberäk
nade;
b) på sjukhus meddelad sluten el
ler öppen specialistvård jämte spe
cialistvård som meddelas annorstä
des än på sjukhus;
c) erforderliga läkemedel efter or
dination av läkare eller annan per
son som är behörig att utöva sjuk
vård;
d) erforderlig sjukhusvård;
e) tandvård i föreskriven omfatt
ning; samt
f) medicinsk rehabilitering, däri
inberäknat tillhandahållande, under
håll och utbyte av proteser och orto
pediska hjälpmedel, allt i föreskriven
omfattning.
Artikel li
När förklaring som avses i artikel
2 är i kraft, skall i artikel 8 avsedd
läkarvård omfatta åtminstone
a) vård meddelad av allmänprak
tiserande läkare, hembesök inberäk
nade i den mån möjligheter därtill
föreligger;
b) på sjukhus meddelad sluten el
ler öppen specialistvård jämte, i den
mån möjligheter därtill föreligger,
specialistvård som meddelas annor
städes än på sjukhus;
c) erforderliga läkemedel efter or
dination av läkare eller annan behö
rig person som utövar sjukvård;
samt
d) erforderlig sjukhusvård.
Artikel 15
Om enligt en medlems lagstiftning
rätten till läkarvård, som avses i ar
tikel 8, är beroende av att den skyd-
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
tional upon the fulfilment of a quali-
fying period by the person protected
or by his breadwinner, the conditions
governing the qualifying period shall
be such as not to deprive of the right
to benefit persons who normally be-
long to the categories of persons pro
tected.
Article 16
1. The medical care referred to in
Article 8 shall he provided through-
out the contingency.
2. Where a beneficiary ceases to
belong to the categories of persons
protected, further entitlement to
medical care for a case of sickness
which started while he belonged to
the said categories may be limited to
a prescribed period which shall not
be less than 26 weeks: Provided that
the medical care shall not cease while
the beneficiary continues to receive
a sickness benefit.
3. Notwithstanding the provisions
of paragraph 2 of this Article, the
duration of medical care shall be ex-
tended for prescribed diseases recog-
nised as entailing prolonged care.
Artide 17
Where the legislation of a Member
requires the beneficiary or his bread
winner to share in the cost of the
medical care referred to in Article 8,
the rules concerning such cost shar-
ing shall be so designed as to avoid
hardship and not to prejudice the
effectivencss of medical and social
protection.
Part IQ. Sickness Benefit
Artide 18
Each Member shall secure to the
persons protected, subject to pre
scribed conditions, the provision of
dade personen eller familjeförsörja
ren fullgjort viss kvalifikationstid,
skall de krav som ställs på denna
vara sådana, att personer som nor
malt tillhör de skyddade persongrup
perna inte berövas möjligheten att
åtnjuta vården.
Artikel 16
1. I artikel 8 avsedd läkarvård
skall kunna erhållas under hela risk-
fallstiden.
2. När en förmånstagare upphör
att tillhöra skyddad persongrupp,
kan rätt till ytterligare läkarvård för
en sjukdom, som började medan han
ännu tillhörde gruppen i fråga, tids
begränsas i föreskriven utsträckning,
dock ej till kortare tid än 26 veckor
och med iakttagande av att rätten
till vård inte får upphöra så länge
förmånstagaren alltjämt uppbär kon
tant sjukersättning.
3. Oavsett bestämmelserna i mom.
2 skall tiden för rätt att erhålla lä
karvård vid sjukdom, som erfaren
hetsmässigt kräver långvarig vård,
utsträckas i enlighet med vad därom
föreskrives.
Artikel 17
Om en medlems lagstiftning krä
ver att förmånstagaren eller familje
försörjaren skall svara för viss del
av kostnaden för läkarvård, som av
ses i artikel 8, skall reglerna härför
vara utformade på sådant sätt, att
de inte lägger en alltför stor börda
på den enskilde och inte äventyrar
det medicinska och sociala skyddets
effektivitet.
Del III. Kontantförmåner vid sjukdom
Artikel 18
Varje medlem skall, på föreskriv
na villkor, tillförsäkra de skyddade
personerna rätt till kontanta sjukför-
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
sickness benefit in respect of the
contingency referred to in subpara-
graph (b) of Artide 7.
Article 19
The persons protected in resped
of the contingency specified in sub-
paragraph (b) of Article 7 shali
comprise—
(a) all employees, including ap-
prentices; or
(b) prescribed classes of the eco-
nomically active population, consti-
tuting not less than 75 per cent of
the whole economically active popu
lation; or
(c) all residents whose means dur-
ing the contingency do not exceed
limits prescribed in such a manner
as to comply with the requirements
of Article 24.
Article 20
Where a declaration made in vir-
tue of Article 2 is in force, the per
sons protected in respect of the con
tingency referred to in subparagraph
(b) of Article 7 shall comprise—
(a) prescribed classes of em
ployees, constituting not less than 25
per cent of all employees; or
(b) prescribed classes of em
ployees in industrial undertakings,
constituting not less than 50 per cent
of all employees in industrial under
takings.
Article 21
The sickness benefit referred to in
Article 18 shall be a periodical pay-
ment and shall—
(a) where employees or classes of
the economically active population
are protected, be calculated in such a
manner as to comply either with the
requirements of Article 22 or with
the requirements of Artide 23;
måner med avseende på det i artikel
7 punkt b) angivna riskfallet.
Artikel 19
Den personkrets som skyddas
med avseende på det i artikel 7 punkt
b) angivna riskfallet skall omfatta
a) antingen alla arbetstagare, lär
lingar inbegripna;
b) eller föreskrivna grupper av
den förvärvsarbetande befolkningen,
utgörande tillsammans minst 75 pro
cent av hela den förvärvsarbetande
befolkningen;
c) eller alla i landet bosatta perso
ner, vilkas tillgångar under riskfalls-
tiden inte överstiger föreskrivna
gränser, vilka skall vara avpassade
på ett sätt som står i överensstäm
melse med bestämmelserna i artikel
24.
Artikel 20
När förklaring som avses i artikel
2 är i kraft, skall den personkrets
som skyddas med avseende på det i
artikel 7 punkt b) angivna riskfallet
omfatta
a) antingen föreskrivna grupper
av arbetstagare, utgörande tillsam
mans minst 25 procent av samtliga
arbetstagare;
b) eller föreskrivna grupper av ar
betstagare inom industriföretag, ut
görande tillsammans minst 50 pro
cent av samtliga inom industriföre
tag sysselsatta arbetstagare.
Artikel 21
I artikel 18 avsedda kontanta sjuk
förmåner skall utgöras av periodiskt
utgivna belopp och beräknas
a) enligt bestämmelserna i anting
en artikel 22 eller artikel 23, när
skyddet omfattar arbetstagare eller
grupper av den förvärvsarbetande
befolkningen;
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
(b) where all residents whose
means during the contingency do not
exceed prescribed limits are protect-
ed, be calculated in such a manner
as to comply with the requirements
of Article 24.
Article 22
1. In the case of a periodical pay-
ment to which this Article applies,
the rate of the benefit, increased by
the amount of any family allowances
payable during the contingency, shall
be such as to attain for the standard
beneficiary, in respect of the contin
gency referred to in subparagraph
(b) of Article 7, åt least 60 per cent
of the total of the previous earnings
of the beneficiary and of the amount
of any family allowances payable to
a person proteeted with the same
family responsibilities as the stan
dard beneficiary.
2. The previous earnings of the
beneficiary shall be calculated ac-
cording to prescribed rules, and,
where the persons proteeted are ar-
ranged in classes according to their
earnings, their previous earnings
may be calculated from the basic
earnings of the classes to which they
belonged.
3. A maximum limit may be pre
scribed for the rate of the benefit or
for the earnings taken into account
for the calculation of the benefit,
provided that the maximum limit is
fixed in such a way that the provi
sions of paragraph 1 of this Article
are complied with where the previous
earnings of the beneficiary are equal
to or lower than the wage of a
skilled manual male employee.
4. The previous earnings of the
beneficiary, the wage of the skilled
manual male employee, the benefit
and any family allowances shall be
calculated on the same time basis.
5. For the other beneficiaries the
benefit shall bear a reasonable rela-
b) enligt bestämmelserna i artikel
24, när skyddet omfattar alla i lan
det bosatta personer vilkas tillgångar
under riskfallstiden inte överstiger
föreskrivna gränser.
Artikel 22
1. Periodiskt utgiven kontanter-
sättning på vilken denna artikel är
tillämplig, ökad med familjebidrag
vartill rätt föreligger vid det i artikel
7 punkt b) angivna riskfallet, skall
för en standardförmånstagare under
riskfallstiden uppgå till minst 60
procent av summan av förmånstaga-
rens tidigare förvärvsinkomst och så
dana familjebidrag som utges till en
skyddad person med samma försörj
ningsplikt som standardförmåns-
tagaren.
2. Förmånstagarens tidigare för
värvsinkomst skall beräknas enligt
föreskrivna regler; härvid får, när de
skyddade personerna indelas i klas
ser med hänsyn till förvärvsinkoms
tens storlek, deras tidigare förvärvs
inkomster beräknas efter de lägsta
inkomsterna i de klasser de tillhörde.
3. För kontantersättningen eller
den förvärvsinkomst som läggs till
grund för ersättningens beräkning
får föreskrivas en högsta gräns un
der förutsättning att denna bestäm
mes på sådant sätt, att de i mom. 1
uppställda kraven uppfylles när för
månstagarens tidigare förvärvsin
komst uppgår till eller underskrider
en yrkesutbildad manlig kroppsarbe
tares lön.
4. Beräkningen av förmånstaga
rens tidigare förvärvsinkomst, den
yrkesutbildade manlige kroppsarbe
tarens lön, kontantersättningen och
familjebidraget skall beräknas i för
hållande till samma tidsenhet.
5. För andra förmånstagare skall
57
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
tion to the benefit for the standard
beneficiary.
6. For the purpose of this Artide,
a skiiled manual male employee shall
be—
(a) a fitter or turner in the manu-
facture of machinery other than elec-
trical machinery; or
(b) a person deemed typical of
skilled labour selected in accordance
with the provisions of the foliowing
paragraph; or
(c) a person whose earnings are
such as to be equal to or greater than
the earnings of 75 per cent of all
the persons protected, such earnings
to be determined on the basis of an-
nual or shorter periods as may be
prescribed; or
(d) a person whose earnings are
equal to 125 per cent of the average
earnings of all the persons protected.
7. The person deemed typical of
skilled labour for the purposes of
subparagraph (b) of the preceding
paragraph shall be a person em-
ployed in the major group of eco-
nomic activities with thelargestnum-
ber of economically active male per
sons protected in the contingency re-
ferred to in subparagraph (b) of
Article 7 in the division comprising
the largest number of such persons;
for this purpose, the International
Standard Industrial Classification of
All Economic Activities adopted by
the Economic and Social Council of
the United Nations åt its Seventh
Session on 27 August 1948, as amend-
ed up to 1968 and reproduced in the
Annex to this Convention, or such
classification as åt any time further
amended, shall be used.
8. Where the rate of benefit varies
by region, the skilled manual male
employee may be determined for
each region in accordance with para-
graphs 6 and 7 of this Article.
kontantersättningen stå i skäligt för
hållande till standardförmånstaga-
rens kontanta sjukförmåner.
6.1 denna artikel avses med yrkes-
utbildad manlig kroppsarbetare
a) antingen en montör eller svar
vare i annan maskintillverkningsin
dustri än sådan för tillverkning av
elektriska maskiner;
b) eller en person som kan anses
såsom typisk för yrkesutbildad ar
betskraft och som utvalts i enlighet
med bestämmelserna i mom. 7;
c) eller en person vars förvärvsin
komst uppgår till eller överstiger den
förvärvsinkomst som uppnås av 75
procent av samtliga skyddade perso
ner, beräknad med utgångspunkt
från en föreskriven ettårig eller kor
tare tidsperiod;
d) eller en person vars förvärvsin
komst uppgår till 125 procent av den
genomsnittliga förvärvsinkomsten
för samtliga skyddade personer.
7. Den i mom. 6 punkt b) avsedde
typiske yrkesutbildade arbetaren
skall väljas inom den gren av eko
nomisk verksamhet, vari förekom
mer det största antalet män som är
skyddade med avseende på det i ar
tikel 7 punkt b) angivna riskfallet,
och inom denna gren skall valet ske
inom den grupp som i sig innesluter
det största antalet sådana skyddade
personer; härvid skall användas den
av Förenta Nationernas ekonomiska
och sociala råd vid dess sjunde sam
manträde den 27 augusti 1948 antag
na »Internationell standard för nä-
ringsgrensklassificering», vilken i sin
lydelse efter ändringar till och med
år 1968 återges i bilaga till denna
konvention, med beaktande av varje
eventuell ytterligare ändring däri.
8. När kon tantersättningarna va
rierar från ett område till ett annat
får den yrkesutbildade manlige
kroppsarbetaren utväljas för varje
område i enlighet med bestämmel-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
9. The wage of the skilled manual
male employee shall be determined
on the basis of the rates of wages för
normal hours of work fixed by col-
lective agreements, by or in pursu-
ance of national legislation, where
applicable, or by custom, including
cost-of-living allowance if any; where
such rates differ by region but para-
graph 8 of this Article is not applied,
the median rate shall be taken.
Article 23
1. In the case of a periodical pay-
ment to which this Article applies,
the rate of the benefit, increased by
the amount of any family allowances
payable during the contingency, shall
be such as to attain for the standard
beneficiary, in respect of the contin
gency referred to in subparagraph
(b) of Article 7, åt least 60 per cent
of the total of the wage of an ordi-
nary adult male labourer and of the
amount of any family allowances
payable to a person protected with
the same family responsibilities as
the standard beneficiary.
2. The wage of the ordinary adult
male labourer, the benefit and any
family allowances shall be calculated
on the same time basis.
3. For the other beneficiaries, the
benefit shall bear a reasonable rela
tion to the benefit for the standard
beneficiary.
4. For the purpose of this Article,
the ordinary adult male labourer
shall be—
(a) a person deemed typical of
unskilled labour in the manufacture
of machinery other than electrical
machinery; or
(b) a person deemed typical of un-
serna i mom. 6 och 7.
9. Den yrkesutbildade manlige
kroppsarbetarens lön skall bestäm
mas med utgångspunkt från lönen
för ett normalt antal arbetstimmar,
som bestämts antingen genom kol
lektivavtal eller, i förekommande
fall, genom eller med stöd av na
tionell lagstiftning eller genom sed
vana, med tillägg av eventuellt före
kommande levnadskostnadstillägg;
när den på detta sätt bestämda lönen
varierar från ett område till ett an
nat men bestämmelserna i mom. 8
inte tillämpas, skall medianlönen
läggas till grund för beräkningen.
Artikel 23
1. Periodiskt utgiven kontanter-
sättning, på vilken denna artikel är
tillämplig, ökad med familjebidrag
vartill rätt föreligger vid det i artikel
7 punkt b) angivna riskfallet, skall
för en standardförmånstagare under
riskfallstiden uppgå till minst 60
procent av summan av en vanlig
vuxen manlig kroppsarbetares lön
och sådana familjebidrag som utges
till en skyddad person med samma
försörjningsplikt som standardför-
månstagaren.
2. Beräkningen av den vanlige vux
ne manlige kroppsarbetarens lön,
kontantersättningen och familjebi
draget skall beräknas i förhållande
till samma tidsenhet.
3. För andra förmånstagare skall
kontantersättningen stå i skäligt för
hållande till standardförmånstaga-
rens kontanta sjukförmåner.
4.1 denna artikel avses med yrkes-
utbildad manlig kroppsarbetare
a) antingen en person som kan an
ses såsom en typisk kroppsarbetare
i annan maskintillverkningsindustri
än sådan för tillverkning av elek
triska maskiner;
b) eller en typisk kroppsarbetare,
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
59
skilled labour selected in accordance
with the provisions of the following
paragraph.
5. The person deemed typical of
unskilled labour for the purpose of
subparagraph (b) of the preceding
paragraph shall be a person em-
ployed in the major group of eco-
nomic activities with thelargestnum-
ber of economically active male per
sons protected in the contingency
referred to in subparagraph (b) of
Article 7 in the division comprising
the largest number of such persons;
for tliis purpose, the International
Standard Industrial Classification of
All Economic Activities adopted by
the Economic and Social Council of
the United Nations åt its Seventh
Session on 27 August 1948, as amend-
ed up to 1968 and reproduced in the
Annex to this Convention, or such
classification as åt any lime further
amended, shall be used.
6. Where the rate of benefit varies
by region, the ordinary adult male
labourer may be determined for each
region in accordance with para-
graphs 4 and 5 of this Article.
7. The wage of the ordinary adult
male labourer shall be determined on
the basis of the rates of wages for
normal hours of work fixed by col-
lective agreements, by or in pursu-
ance of national legislation, where
applicable, or by custom, including
cost-of-living allowances, if any;
where such rates differ by region but
paragraph 6 of this Article is not ap-
plied, the median rate shall be taken.
Article 24
In the case of a periodical payment
to which this Article applies—
utvald i enlighet med bestämmelser
na i mom. 5.
5. Den i mom. 4 punkt b) avsedde
typiske kroppsarbetaren skall väljas
inom den gren av ekonomisk verk
samhet, vari förekommer det största
antalet män som är skyddade med
avseende på det i artikel 7 punkt b)
angivna riskfallet, och inom denna
gren skall valet ske inom den grupp
som i sig innesluter det största an
talet sådana skyddade personer; här
vid skall användas den av Förenta
Nationernas ekonomiska och sociala
råd vid dess sjunde sammanträde
den 27 augusti 1948 antagna »Inter
nationell standard för näringsgrens-
klassificering», vilken i sin lydelse
efter ändringar till och med år 1968
återges i bilaga till denna konven
tion, med beaktande av varje even
tuell ytterligare ändring däri.
6. När kontantersättningarna va
rierar från ett område till ett annat,
får den vanlige vuxne manlige
kroppsarbetaren utväljas för varje
område i enlighet med bestämmelser
na i mom. 4 och 5.
7. Den vanlige vuxne manlige
kroppsarbetarens lön skall bestäm
mas med utgångspunkt från lönen
för ett normalt antal arbetstimmar,
som bestämts antingen genom kol
lektivavtal eller, i förekommande
fall, genom eller med stöd av na
tionell lagstiftning eller genom sed
vana, med tillägg av eventuellt före
kommande levnadskostnadstillägg;
när den på detta sätt bestämda lönen
varierar från ett område till ett an
nat men bestämmelserna i mom. 6
inte tillämpas, skall medianlönen
läggas till grund för beräkningen.
Artikel 24
När fråga är om periodiskt utgiven
kontantersättning, på vilken denna
artikel är tillämplig,
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
(a) the pate of Lhe benefit shall
be determined according to a pre-
scribed scale or a scale fixed by the
competent public authority in con-
formity with prescribed rules;
(b) such rate may be reduced only
to the extent by which the other
means of the family of the bene-
ficiary exceed prescribed substantial
amounts or substantial amounts
fixed by the competent public au
thority in conformity with prescribed
rules;
(c) lhe total of the benefit and
any other means, after deduetion of
the substantial amounts referred to
in subparagraph (b), shall be suffi-
cient to maintain the family of lhe
beneficiary in health and decency,
and shall be not less than the cor-
responding benefit calculated in ac-
cordance with the requirements of
Artide 23;
(d) the provisions of subpara
graph (c) shall be deemed to be sat-
isfied if the total amount of sickness
benefits paid under this Convention
exceeds by åt least 30 per cent the
total amount of benefits which would
be obtained by applying the provi
sions of Article 23 and the provisions
of subparagraph (b) of Article 19.
Article 25
Where the legislation of a Mernber
makes the right to the sickness bene
fit referred to in Article 18 condi-
tional upon the fulfilment of a quali-
fying period by the person proteeted,
the conditions governing the quali-
fying period shall be such as not to
deprive of the right to benefit per
sons who normally belong to the cat-
egories of persons proteeted.
Article 26
1. The sickness benefit referred to
in Article 18 shall be granted
a) skall ersättningens storlek be
stämmas efter en föreskriven skala
eller en skala som fastställts av ve
derbörande offentliga myndighet i
enlighet med föreskrivna regler;
b) får ersättningen nedsättas en
dast i den mån förmånstagarens fa
miljs övriga tillgångar överstiger
föreskrivna väsentliga belopp eller av
vederbörande offentliga myndighet i
enlighet med föreskrivna regler fast
ställda väsentliga belopp;
c) skall sammanlagda beloppet av
ersättningen och övriga tillgångar ef
ter avdrag av de väsentliga belopp
som avses i punkt b), vara tillräck
ligt för att tillförsäkra förmånstaga
rens familj sunda och drägliga lev
nadsförhållanden och får inte under
stiga det i enlighet med bestämmel
serna i artikel 23 punkt a) beräkna
de ersättningsbeloppet;
d) skall bestämmelserna i punkt
c) anses vara uppfyllda, om de enligt
denna konvention utbetalade sam
manlagda kontantersättningarna
med minst 30 procent överstiger de
sammanlagda kontanter sättningar
som skulle uppnås med tillämpning
av bestämmelserna i artikel 23 och
bestämmelserna i artikel 19 punkt
b).
Artikel 25
Om enligt en medlems lagstiftning
rätten till kontanta sjukförmåner,
som avses i artikel 18, är beroende av
att den skyddade personen fullgjort
viss kvalifikationstid, skall de krav
som ställs på denna vara sådana, att
personer som normalt tillhör de
skyddade persongrupperna inte be
rövas rätten till förmånen.
Artikel 26
1. I artikel 18 avsedda kontanta
sjukförmåner skall utges under hela
61
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
throughout the contingency: Pro
vided that the grant of benefit may
be limited to not less than 52 weeks
in each case of incapacity, as pre-
scribed.
2. Where a declaration made in
virtue of Article 2 is in force, the
grant of the sickness benefit referred
to in Article 18 may be limited to not
less than 26 weeks in each case of in
capacity, as prescribed.
3. Where the legislation of a Mem-
ber provides that sickness benefit is
not payable for an initial period of
suspension of earnings, such period
shall not exceed three days.
Article 27
1. In the case of the dealh of a per
son who was in receipt of, or quali-
fied for, the sickness benefit referred
to in Article 18, a funeral benefit
shall, under prescribed conditions, be
paid to his survivors, to any other
dependants or to the person who has
home the expense of the funeral.
2. A meinber may derogate from
the provision of paragraph 1 of tliis
Article where—
(a) it has accepted the obligations
of Part IV of the Invalidity, Old-Age
and Survivors’ Benefits Convention,
1967;
(b) it provides in its legislation for
cash sickness benefit åt a rate of not
less than 80 per cent of the earnings
of the persons protected; and
(c) the majority of persons pro
tected are covered by voluntary in-
surance which is supervised by the
public authorities and which pro
vides a funeral grant.
Part IV. Common provisions
Article 28
1. A benefit to which a person pro
tected would otherwise be entitled in
riskfallstiden; dock får utgivandet
av förmån begränsas till en tid ej un
derstigande 52 veckor för varje fall
av arbetsoförmåga i enlighet med vad
därom föreskrives.
2. När förklaring som avses i ar
tikel 2 är i kraft, får utgivandet av i
artikel 18 avsedda kontanta sjukför
måner begränsas till en tid ej under
stigande 26 veckor för varje fall av
arbetsoförmåga i enlighet med vad
därom föreskrives.
3. Om enligt en medlems lagstift
ning kontanta sjukförmåner inte ut
ges förrän efter utgången av en ka
renstid, får denna inte överskrida de
tre första dagarna av inkomstbort
fall.
Artikel 27
1. Avlider någon som uppbar eller
hade förvärvat rätt till kontanta
sjukförmåner som avses i artikel 18,
skall på föreskrivna villkor begrav
ningshjälp utbetalas till den avlidnes
efterlevande, till andra personer som
var beroende av honom eller till den
person som erlagt begravningskost
naderna.
2. En medlem kan underlåta att
tillämpa bestämmelserna i mom. 1
när följande villkor är uppfyllda,
a) medlemmen har godtagit för
pliktelserna i Del IV av 1967 års
konvention om invaliditets-, ålders-
och efterlevandeförmåner;
b) enligt medlemmens lagstiftning
utges kontanta sjukförmåner med
belopp motsvarande minst 80 pro
cent av de skyddade personernas för
värvsinkomst ;
c) flertalet skyddade personer är
tillförsäkrade begravningshjälp ge
nom frivilliga försäkringar som står
under tillsyn av offentlig myndighet.
Del IV. Gemensamma bestämmelser
Artikel 28
1. Förmån som skyddad person el
jest skulle vara berättigad till enligt
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
compliance with this Convention
may be suspended to such extent as
may be prescribed—
(a) as long as the person con-
cerned is absent from the territory of
the Member;
(b) as long as the person con-
cerned is being indemnified för the
contingency by a third party, to the
extent of the indemnity;
(c) where the person concerned
has made a fraudulent claim;
(d) where the contingency has
been caused by a criminal offence
committed by the person concerned;
(e) where the contingency has
been caused by the serious and wil-
ful misconduct of the person con
cerned;
(f) where the person concerned,
witliout good cause, neglects to make
use of the medical care or the reha-
bilitation services placed åt his dis-
posal, or fails to cornply with rules
prescribed for verifying the occur-
rence or continuance of the contin
gency or for the conduct of benefi-
ciaries;
(g) in the case of the sickness
benefit referred to in Article 18, as
long as the person concerned is main-
tained åt public expense or åt the
expense of a social security institu
tion or service; and
(h) in the case of the sickness
benefit referred to in Article 18, as
long as the person concerned is in
receipt of another social security
cash benefit, other than a family
benefit, subject to the part of the
benefit which is suspended not ex-
ceeding the other benefit.
2. In the cases and within the lim
its prescribed, part of the benefit
otherwise due shall be paid to the de-
pendants of the person concerned.
denna konvention får i den utsträck
ning, som kan vara föreskriven, inne
hållas
a) så länge vederbörande inte
uppehåller sig på medlemmens terri
torium;
b) så länge vederbörande av tredje
man hålles skadeslös för riskfallet i
fråga, intill skadeståndets belopp;
c) om vederbörande sökt utfå för
månen under falska förutsättningar;
d) om riskfallet är en följd av
brottslig handling av vederbörande;
e) om riskfallet är en följd av en
grov och avsiktlig försummelse av
vederbörande;
f) om vederbörande utan giltigt
skäl underlåter att utnyttja till hans
förfogande stående möjligheter till
läkarvård eller rehabiliteringsåtgär-
der eller inte iakttar föreskrivna reg
ler för styrkande av riskfallets in
träffande eller fortvaro eller inte föl
jer föreskrivna förhållningsorder;
g) så länge vederbörande, när frå
ga är om kontanta sjukförmåner som
avses i artikel 18, får sin försörjning
av allmänna medel eller på bekost
nad av inrättning eller annat organ
för social trygghet;
h) så länge vederbörande, när
fråga är om kontanta sjukförmåner
som avses i artikel 18, uppbär annan
kontant social trygghetsförmån med
undantag av familjebidrag, under
förutsättning att den innehållna de
len av förmån enligt artikel 18 inte
överstiger den andra förmånens be
lopp.
2. I de fall och inom de gränser
som är föreskrivna skall viss del av
de kontanta sjukförmånerna, som el
jest skulle ha ut getts, utbetalas till
de personer som är beroende av ve
derbörande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
63
Article 29
1. Every claimant shall have a
right of appeal in the case of refusal
of the benefit or complaint as to its
quality or quantity.
2. Where in the application of this
Convention a government depart-
ment responsible to a legislature is
entrusted with the administration of
medical care, the right of appeal pro
vided for in paragraph 1 of this Ar
ticle may be replaced by a right to
have a complaint concerning the re
fusal of medical care or the quality
of the care received investigated by
the appropriate authority.
Artide 30
1. Each Member shall accept gen
eral responsibility for the due provi
sion of the benefits provided in com-
pliance with this Convention and
shall take all measiires required för
this purpose.
2. Each Member shall accept gen
eral responsibility for the proper ad
ministration of the institutions and
services concerned in the application
of this Convention.
Artide 31
Where the administration is not
entrusted to an institution regulated
by the public authorities or to a gov
ernment department responsible to
a legislature—
(a) representatives of the persons
protected shall participate in the
management under prescribed condi-
tions;
(b)
national legislation shall,
where appropriate, provide for the
participation of representatives of
employers;
(c) national legislation may like-
wise decide as to the participation of
representatives of the public authori
ties.
Artikel 29
1. Var och en som gör anspråk på
en förmån skall ha rätt att överklaga
avslagsbeslut eller beslut avseende
förmånens beskaffenhet eller storlek.
2. När vid denna konventions till-
lämpning ett inför den lagstiftande
församlingen ansvarigt regerings
organ har anförtrotts administratio
nen av läkarvård, kan den rätt att
överklaga som avses i mom. 1 ersät
tas med en rätt att få klagomål över
vägran att meddela läkarvård eller
över beskaffenheten av meddelad
vård hänskjutna till undersökning
av vederbörande myndighet.
Artikel 30
1. Varje medlem skall ikläda sig
allmänt ansvar för att förmåner en
ligt denna konvention vederbörligen
tillhandahålles och vidtaga alla här
för erforderliga åtgärder.
2. Varje medlem skall ikläda sig
allmänt ansvar för behörig admini
stration av de inrättningar och organ
som handhar tillämpningen av den
na konvention.
Artikel 31
När administrationen inte handhas
av inrättning under kontroll av of
fentlig myndighet eller av ett inför
den lagstiftande församlingen ansva
rigt regeringsorgan
a) skall representanter för de
skyddade personerna medverka vid
administrationen på föreskrivna vill
kor;
b) skall den nationella lagstift
ningen innehålla föreskrifter om att
arbetsgivarrepresentanter skall med
verka, när så är lämpligt;
c) kan den nationella lagstiftning
en också föreskriva medverkan av
representanter för offentlig myndig
het.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Article 32
Each Member shall, within its
territory, assure to non-nationals
who normally reside or work there
equality of treatment with its own
nationals as regards the right to the
benefits provided for in this Con-
vention.
Article 33
1. A Member—
(a) which has accepted the obliga
tions of this Convention without
availing itself of the exceptions and
exclusions provided for in Article 2
and Article 3,
(b) which provides over-all higher
benefits than those provided in this
Convention and whose lotal relevant
expenditure on medical care and
sickness benefits amounts to åt least
4 per cent of its national income, and
(c) which satisfies åt least two of
Ihe three following conditions:
(i) it covers a percentage of the
economically active popidation
which is åt least ten points higher
than the percentage required by Ar
ticle 10, subparagraph (b) and by
Article 19, subparagraph (b), or a
percentage of all residents which is
åt least ten points higher than the
percentage required by Article 10,
subparagraph (c),
(ii) it provides medical care of a
curative and preventive nature of an
appreciably higher standard than
that prescribed by Article 13,
(iii) it provides sickness benefit
corresponding to a percentage åt
least ten points higher than is re
quired by Artides 22 and 23,
may, after consultation with the
raost representative organisations of
employers and workers, where such
exist, make temporary derogations
from particular provisions of Parts
IT and III of this Convention on con-
Artikel 32
Varje medlem skall på sitt territo
rium tillförsäkra utlänningar, som
normalt är bosatta eller arbetar i lan
det, samma behandling som landets
egna medborgare i fråga om rätt till
förmåner enligt denna konvention.
Artikel 33
1. När en medlem
a) har godtagit förpliktelserna en
ligt denna konvention utan att be
gagna sig av de möjligheter till un
dantag och uteslutningar som före
ligger enligt artikel 2 och artikel 3,
b) i det hela tillhandahåller bättre
förmåner än konventionen kräver
och totalt för läkarvård och kontanta
sjukförmåner anslår minst fyra pro
cent av landets nationalinkomst, och
c) uppfyller åtminstone två av föl
jande tre villkor:
i) skyddar ett procenttal av den
förvärvsarbetande befolkningen som
är minst tio enheter högre än det pro
centtal som krävs enligt artikel 10
punkt b) och enligt artikel 19 punkt
b) eller ett procenttal av alla i lan
det bosatta som är minst tio procent
högre än det procenttal som krävs
enligt artikel 10 punkt c),
ii) tillhandahåller läkarvård i
form av sjukvård och sjukdomsföre-
byggande vård av en avsevärt högre
standard än den som kräves enligt
artikel 13,
iii)
tillhandahåller kontanta
sjukförmåner med belopp motsva
rande ett procenttal som är minst tio
enheter högre än det som kräves en
ligt artiklarna 22 och 23,
får landet, efter samråd med de mest
representativa arbetsgivar- och ar
betstagarorganisationerna, om så
dana finns, göra temporära undan
tag från särskilda bestämmelser i de
larna II och III av konventionen, på
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
65
dition that such delegation shall
neither fundamentally reduce nor
impair the essential guarantees of
this Convention.
2. Each Member which has made
such a derogation shall indicate in
its reports upon the application of
this Convention submitted under ar
tide 22 of the Constitution of the
International Labour Organisation
the position of its law and practice
as regards such derogation and any
progress made towards complete
application of the terms of the Con
vention.
Article 3i
This Convention shall not apply
to—
(a) contingencies which occurred
before the coming into force of the
Convention for the Member con-
cerned;
(b) benefits in contingencies oc-
curring after the coming into force
of the Convention for the Member
concerned in so far as the rights to
such benefits are derived from pe
riods preceding that date.
Part V. Final provisions
Artide 35
This Convention revises the Sick-
ness Insurance (Industry) Conven
tion, 1927, and the Sickness Insur
ance (Agriculture) Convention, 1927.
villkor att sådana undantag inte vä
sentligen minskar eller försämrar de
grundläggande rättigheter som den
na konvention avser att garantera.
2. Varje medlem, som begagnat sig
av rätten att göra sådant undantag,
skall i de rapporter om denna kon
ventions tillämpning, som medlem
men har att lämna enligt artikel 22
av Internationella arbetsorganisatio
nens stadga, ange sin lagstiftnings
och praxis’ läge i fråga om undan
taget och de framsteg som gjorts i
fråga om åstadkommandet av möj
ligheter för en fullständig tillämp
ning av konventionens bestämmelser.
Artikel 3i
Denna konvention är inte tillämp
lig på
a) riskfall som inträffat före kon
ventionens ikraftträdande för med
lemmen i fråga;
b) förmåner som utges vid riskfall
som inträffat efter konventionens
ikraftträdande för medlemmen i den
mån rätten till förmånerna härleder
sig från tid före ikraftträdandet.
Del V. Slutbestämmelser
Artikel 35
Genom denna konvention revideras
1927 års konvention angående sjuk
försäkring (industri) och 1927 års
konvention angående sjukförsäkring
(jordbruk).
Artide 36
Artikel 36
1. In conformity with the provi- 1. I enlighet med bestämmelserna
sions of Article 75 of the Social Se-
i artikel 75 i 1952 års konvention an-
curitv (Minimum Standards) Con-
gående social trygghet (minimi-
vention, 1952, Part III of that Con- standard) skall del III av nämnda
vention and the relevant provisions konvention och motsvarande bestäm-
of other Parts thereof shall cease
melser i andra delar därav upphöra
to apply to any Member having rati- att gälla för medlem, som ratificerat
fied this Convention as from the date förevarande konvention, från och
åt which this Convention is binding med den dag då denna blir bindande
5 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 21
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
on that Member and no declaration
under Artide 3 is in force.
2. Acceptance of the obligations of
this Convention shall, on condition
that no declaration under Artide 3
is in force, be deemed to constitute
acceptance of the obligations of Part
III of the Social Security (Minimum
Standards) Convention, 1952, and
the relevant provisions of other Parts
thereof, for the purpose of Artide 2
of the said Convention.
Article 37
If any Convention which may be
adopted subsequently by the Confer-
ence concerning any subject or sub-
jects dealt with in this Convention so
provides, such provisions of this Con
vention as may be specified in the
said Convention shall cease to apply
to any Member having ratified the
said Convention as from the date åt
which the said Convention comes
into force for that Member.
för medlemmen utan att någon för
klaring enligt artikel 3 är i kraft.
2. Under förutsättning att ingen
förklaring enligt artikel 3 är i kraft
skall ett godtagande av förpliktelser
na i denna konvention, i och för till-
lämpning av artikel 2 i 1952 års kon
vention angående social trygghet
(minimistandard), anses innebära
godtagande av förpliktelserna i del
III av sistnämnda konvention och
motsvarande bestämmelser i andra
delar därav.
Artikel 37
Om konvention, som senare kan
komma att antas av konferensen rö
rande något eller några i förevarande
konvention behandlade ämnen, så
stadgar, skall sådana bestämmelser i
förevarande konvention, vilka i den
nya konventionen särskilt anges,
upphöra att gälla för medlem, som
ratificerat den nya konventionen,
från och med den dag då den sist
nämnda konventionen träder i kraft
för medlemmen.
Artiklarna 38—45
Dessa artiklar är likalydande med artiklarna 28—35 av konventionen (nr
129) om yrkesinspektion inom jordbruket, dock att då i artikel 34 av sist
nämnda konvention hänvisas till artikel 30, detta i förevarande konvention
motsvaras av en i artikel 44 upptagen hänvisning till artikel 40.
68
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
ANNEX
International Standard Industrial Classification of All Economic Activities
(Revised ap to 1968)
List of major divisions, divisions and major groups
Major
Division group
Major Division 1. Agriculture, Hunting, Forestrg and Fishing
11
Agriculture and Hunting
in
Agricultural and livestock production
112
Agricultural services
113
Hunting, trapping and game propagation
12
Forestry and Logging
121
Forestry
122
Logging
13
130
Fishing
Major Division 2. Mining and Quarrging
21
210
Coal Mining
22
220
Crude Petroleum and Natural Gas Production
23
230
Metal Ore Mining
29
290
Other Mining
Major Division 3. Manufacturing
31
Manufacture of Food, Beverages and Tobacco
311—312 Food manufacturing
313
Beverage industries
314
Tobacco manufactures
32
Textile, Wearing Apparel and Leather Industries
321
Manufacture of textiles
322
Manufacture of wearing apparel, except footwear
323
Manufacture of leather and products of leather, leather
substitutes and fur, except footwear and wearing apparel
324
Manufacture of footwear, except vulcanised or moulded
rubber or plastic footwear
33
Manufacture of Wood and Wood Products, Including
Furniture
331
Manufacture of wood and wood and cork products, ex
cept furniture
332
Manufacture of furniture and fixtures, except primarily
of metal
34
Manufacture of Paper and Paper Products, Printing and
Publishing
341
Manufacture of paper and paper products
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
|69
BILAGA
Internationell standard för näringsgrensklassificering (enl. reviderad utgåva
av år 1968)
Förteckning över näringar, näringsområden och näringshuvudgrupper1
Närings- Närings-
område huvudgrupp
Näring 1. Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske
11
Jordbruk, jakt
in
Jordbruk,trädgårdsodling
112
Tjänster inom jordbruk
113
Jakt, viltvård
12
Skogsbruk
121
Skogsvård, kolning
122
Skogsavverkning, flottning
13
130
Fiske, fiskevård
Näring 2. Brytning av mineraliska produkter
21
210
Kolbrytning
22
220
Råpetroleum- och naturgasutvinning
23
230
Malmbrytning
29
290
Annan brytning och utvinning
Näring 3. Tillverkning
31
Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvarutillverkning
311—312 Livsmedelstillverkning
313
Dryckesvarutillverkning
314
Tobaksvarutillverkning
32
Textil-, beklädnads-, läder- och lädervarutillverkning
321
T extilvarutill verkning
322
Tillverkning av kläder
323
Tillverkning av läder och pälsskinn, reseffekter, hand
väskor o. dyl.
324
Skotillverkning
33
Trävarutillverkning
331
Trävarutillverkning, utom möbeltillverkning
332
Tillverkning av möbelväror, utom av metall
34
Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning, grafisk
produktion
341
Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning
1 De svenska benämningarna på resp. näringsgren enligt den internationella standarden,
ISIC, har hämtats från en av statistiska centralbyrån fastställd svensk standard för nä-
ringsgrensindelning, SNI. Även om det är identiska branscher som avses, utgör de svenska
benämningarna ingen direkt översättning av benämningarna i den engelska versionen
av ISIC.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
342
Printing, publishing and allied industries
35
351
Manufacture of Chemicals and Chemical, Petroleum,
Coal, Rubber and Plastic Products
Manufacture of industrial Chemicals
352
Manufacture of other Chemical products
353
Petroleum refineries
354
Manufacture of miscellaneous products of petroleum and
coal
355
Manufacture of rubber products
356
Manufacture of plastic products not elsewhere classified
36
361
Manufacture of Non-Metallic Mineral Products, except
Products of Petroleum and Coal
Manufacture of pottery, china and earthenware
362
Manufacture of glass and glass products
369
Manufacture of other non-metallic mineral products
37
371
Basic Mctal Industries
Iron and steel basic industries
372
Non-ferrous metal basic industries
38
381
Manufacture of Fabricated Metal Products, Machinery
and Equipment
Manufacture of fabricated metal products, except ma
chinery and equipment
382
Manufacture of machinery except electrical
383
Manufacture of electrical machinery apparatus, applian-
ces and supplies
384
Manufacture of transport equipment
385
Manufacture of professional and scientific and measuring
and controlling equipment not elsewhere classified, and
of photographic and optical goods
39
390
Other Manufacturing Industries
Major Division 4. Electricity, Gas and Water
41
410
Electricity, Gas and Steam
42
420
Water Works and Supply
Major Division 5. Construction
50
500
Construction
Major Division 6. Wholesale and Retail Trade and Restaurants and Hotels
61
610
Wholesale Trade
62
620
Retail Trade
63
631
Restaurants and Hotels
Restaurants, cafés and other eating and drinking places
632
Hotels, rooming houses, camps and other lodging places
Major Division 7. Transport, Storage and Communication
71
711
Transport and Storage
Land transport
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
71
342
Grafisk produktion, förlagsverksamhet
35
351
Tillverkning av kemiska produkter, petroleumprodukter,
gummi- och plastvaror
Kemikalie-, gödselmedels- och plasttillverkning
352
Tillverkning av andra kemiska produkter
353
Petroleumraffinering
354
Tillverkning av smörjmedel, asfalt- och kolprodukter
355
Gummivarutillverkning
356
Plastvarutillverkning
36
361
Tillverkning av varor av mineraliska ämnen, utom me
taller
Porslins- och lergodstillverkning
362
Glas- och glasvarutillverkning
369
Tegel-, cement- och annan miner al varutillverkning
37
371
Metallframställning
Järn-, stål- och ferrolegeringsframställning
372
Framställning av ickejärnmetaller
38
Verkstadsvarutillverkning
381
Metallvarutillverkning
382
Maskintillverkning
383
Tillverkning av elektriska produkter
384
Transportmedelstillverkning
385
Tillverkning av instrument, foto- och optikvaror, ur
39
390
Annan tillverkning
Näring i. El-, gas-, värme- och vattenförsörjning
41
410
El-, gas- och värmeförsörjning
42
420
Vattenf örsörj ning
Näring 5. Byggnadsverksamhet
50
500
Byggnadsverksamhet
Näring 6. Varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet
61
610
Partihandel och varuhandelsförmedling
62
620
Detaljhandel
63
Restaurang- och hotellverksamhet
631
Restaurang- och kaféverksamhet
632
Hotell- och pensionatsverksamhet
Näring 7. Samfärdsel, post- och telekommunikationer
71
Samfärdsel
711
Landtransport
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 21 1970
712
Water transport
713
Air transport
719
Services allied to transport
72
720
Communication
Major Division 8. Financing, Insurance, Real Estate and Business Services
81
810
Financial Institutions
82
820
Insurance
83
Real Estate and Business Services
831
Real estate
832
Business services except machinery and equipment rental
and leasing
833
Machinery and equipment rental and leasing
Major Division 9. Community, Social and Personal Services
91
910
Public Administration and Defence
92
920
Sanitary and Similar Services
93
931
Social and Related Community Services
Education services
932
Research and scientific institutes
933
Medical, dental, other health and veterinary services
934
Welfare institutions
935
Business, professional and labour associations
939
Other social and related community services
94
941
Recreational and Cultural Services
Motion picture and other entertainment services
942
Libraries, museums, botanical and zoological gardens,
and other cultural services not elsewhere classified
949
Amusement and recreational services not elsewhere
classified
95
951
Personal and Household Services
Repair services not elsewhere classified
952
Laundries, laundry services, and cleaning and dyeing
plants
953
Domestic services
959
Miscellaneous personal services
96
960
International and Other Extra-Territorial Bodies
Major Division 0. Activities Noi Adequately Defined
0
000
Activities not adequately defined
73
72
712
Sjötransport
713
Lufttransport
719
Transportförmedling, lagringsverksamhet
720
Post- och telekommunikationer
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
Näring 8 . Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning, uppdrags-
verksamhet
81
810
Bank- och annan finansverksamhet
82
820
Försäkringsverksamhet
83
Fastighetsförvaltning och -förmedling, uppdragsverk
samhet
831
Fastighetsförvaltning och -förmedling
832
Uppdragsverksamhet
833
Maskinuthyrning (leasing o. dyl.)
Näring 9. Offentlig förvaltning och andra tjänster
91
910
Offentlig förvaltning, försvars-, polis- och brandskydds
verksamhet
92
920
Renings-, renhållnings- och rengöringsverksamhet
93
931
Undervisning, forskning, sjukvård in. m.
Undervisning
932
Forsknings- och utvecklingsverksamhet
933
Hälso- och sjukvård, veterinärverksamhet
934
Socialvård
935
Intresseorganisationer
939
Ideella och kulturella organisationer
94
941
Rekreationsverksamhet, kulturell serviceverksamhet
Film-, radio-, TV-, scen- och konstnärsverksamhet
942
Biblioteks- och museiverksamhet
949
Annan rekreations- och nöjesverksamhet
95
951
Reparations-, tvätteri- och annan serviceverksamhet
Reparation av hushållsvaror och fordon
952
Tvätteri verksamhet
953
Hushållsarbete
959
Annan personlig serviceverksamhet
96
960
Verksamhet vid internationella organisationer, utländska
ambassader o. dyl.
Näring 0. Ospecificerade aktiviteter1
0
000
Ospecificerade aktiviteter1
1 I den svenska standarden som sådan finns denna kategori ej med, då den inte är av
principiell art. Grupper för ospecificerade aktiviteter kan dock efter behov bildas som
redovi sn i ngstekni ska kategori er.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 1970
Recommendation (No. 134) concern-
ing Medical Care and Sickness
Benefits
The General Conference of the
International Labour Organisation,
Having been convened åt Geneva
by the Governing Body of the Inter
national Labour Office, and having
mot in its Fifty-third Session on 4
June 1969, and
Having decided upon the adoption
of certain proposals with regard to
the revision of the Sickness Insur
ance (Industry) Convention, 1927,
and the Sickness Insurance (Agri-
culture) Convention, 1927, which is
the fifth item on the agenda of the
session, and
Having determined that these pro
posals shall take the form of a Re
commendation supplementing the
Medical Care and Sickness Benefits
Convention, 1969,
adopts this twenty-fifth day of
June of the year one thousand nine
hundred and sixty-nine the follow-
ing Recommendation, which may be
cited as the Medical Care and
Sickness Benefits Recommendation,
1969:
1. In this Recommendation—
(a) the term “legislation” includes
any social security rules as well as
laws and regulations;
(b) the term “prescribed” means
determined by or in virtue of na
tional legislation;
(c) the term “residence” means
ordinary residence in the territory
of the Member and the term “resi
dent” means a person ordinarily
resident in the territory of the Mem
ber;
(d) the term “dependent” refers
Bilaga 4
(Översättning)
Rekommendation (nr 134) om läkar
vård och kontanta sjukförmåner
Internationella arbetsorganisatio
nens allmänna konferens,
som av styrelsen för Internationel
la arbetsbyrån sammankallats till
Geneve och där samlats den 4 juni
1969 till sitt femtiotredje samman
träde,
som beslutat antaga ett antal för
slag avseende revision av 1927 års
konvention angående sjukförsäkring
(industri) och 1927 års konvention
angående sjukförsäkring (jord
bruk), vilken fråga utgör den femte
punkten på sammanträdets dagord
ning, och
som beslutat, att dessa förslag
skall taga form av en rekommenda
tion i anslutning till 1969 års kon
vention om läkarvård och kontanta
sjukförmåner,
antager denna den tjugofemte dagen
i juni månad år nittonhundrasextio-
nio följande rekommendation, som
kan benämnas 1969 års rekommen
dation om läkarvård och kontanta
sjukförmåner.
1. I denna rekommendation
a) innefattas i uttrycket ”lagstift
ning” såväl lagar och förordningar
som administrativa föreskrifter om
social trygghet;
b) avses med uttrycket ”föreskri
ven” bestämd i eller med stöd av na
tionell lagstiftning;
c) betecknar uttrycket ”bosätt
ning” stadigvarande bosättning på
medlems territorium och avses med
uttrycket ”bosatt” en person med
stadigvarande bosättning på med
lemmens territorium;
d) hänför sig uttrycket ”beroen-
Kungl. Maj. ts proposition nr 21 1970
75
to a state of dependency which is
presumed to exist in prescribed
cases;
(c) the term “wife” means a wife
who is dependent on her husband;
(f) the term “child” covers—
(i) a child under school-leaving
age or under 15 years of age, which-
ever is the higher; and
(ii) a child under a prescribed
age higher than that specified in sub-
clause (i) of this clause and who is
an apprentice or student or has a
chronic illness or infirmity disabling
him for any gainful activitv, under
prescribed conditions;
(g) the term “qualifying period”
means a period of contribution, or
a period of employment, or a period
of residence, or any combination
thereof, as may be prescribed;
(It) the term “sickness” means
any morbid condition, whatever its
cause;
(i) the term “medical care” in-
cludes allied benefits.
2. Members should extend the
application of their legislation pro-
viding for the medical care referred
to in Article 8 of the Medical Care
and Sickness Benefits Convention,
1969, by stages, if necessary, and
under appropriate conditions—
(a) to persons wThose employment
is of a casual nature;
(b) to members of the employer’s
family living in his house, in respect
of their work for him;
(c) to all economically active
persons;
(d) to the wives and children of
the persons specified in clauses (a)
to (c) of this Paragraph; and
(e) to all residents.
3. The medical care referred to in
Article 8 of the Medical Care and
Sickness Benefits Convention, 1969,
should inelude—
de” till ett beroendeförhållande som
förutsattes föreligga i föreskrivna
fall;
e) avser uttrycket ”hustru” en
hustru som är beroende av sin make;
f) avser uttrycket ”barn”
i) barn under den ålder, vid vil
ken skolplikten upphör, eller barn
under 15 år, beroende på vilken av
dessa åldersgränser som är den hög
re; samt
ii) barn under en föreskriven
ålder som är högre än den i punkt i)
avsedda, när barnet enligt vad som
är föreskrivet fullföljer sina studier
eller drabbats av bestående sjukdom
eller handikapp som gör det oförmö
get att utöva någon som helst för
värvsverksamhet ;
g) avses med uttrycket ”kvalifi
kationstid” en avgifts-, anställnings-
eller bosättningsperiod eller en kom
bination av sådana perioder enligt
vad därom kan vara föreskrivet;
h) avses med uttrycket ”sjukdom”
varje sjukdomstillstånd oavsett dess
orsak;
i) innefattas i uttrycket ”läkar
vård” även därmed jämförlig vård.
2. Medlemmarna bör på lämpligt
sätt och om behövligt i etapper ut
sträcka tillämpningsområdet för sin
lagstiftning om sådan läkarvård som
avses i artikel 8 av 1969 års konven
tion om läkarvård och kontanta
sjukförmåner
a) till personer som anlitas för
utförande av tillfällig arbetsuppgift;
b) till medlemmar av arbetsgiva
rens familj som bor tillsammans
med honom, i den mån de utför ar
bete för hans räkning;
c) till alla förvärvsarbetande;
d) till hustrur och barn till perso
ner som avses i punkterna a) och c);
e) till alla i landet bosatta perso
ner.
3. Läkarvård som avses i artikel 8
av 1969 års konvention om läkarvård
och kontanta sjukförmåner bör om
fatta
76
Kungi. Maj. ts proposition nr 21 1970
(a) the supply of medical aids,
such as eyeglasses; and
(b) services for convalescents.
4. The right to the medical care
referred to in Article 8 of the Medical
Care and Sickness Benefits Conven-
tion, 1969, should not be made sub-
ject to a qualifying period.
5. Where a beneficiary ceases to
belong to the categories of persons
protected, the medical care referred
to in Article 8 of the Medical Care
and Sickness Benefits Convention,
1969, should be provided throughout
the contingency for a case of sick
ness which started while he belonged
to the said categories.
6. Under prescribed conditions,
benefits provided for in Parts II and
III of the Medical Care and Sickness
Benefits Convention, 1969, should
continue to be provided to a person
protected who is temporarily absent
from the territory of the Member.
7. A beneficiary or, w.here appro-
priate, his breadwinner should not
be required to share in the cost of
the medical care referred to in Ar
ticle 8 of the Medical Care and Sick
ness Benefits Convention, 1969—
(a) if his means do not exceed
prescribed amounts;
(b) in respect of diseases recog-
nised as entailing prolonged care.
8. A person protected for sickness
benefit should be granted a cash ben-
efit in cases of absence from work
involving loss of earnings which is
justified on the ground that—
(a) he is required to undergo
curative or preventive medical care;
(b) he is isolated for the purpose
of quarantine;
(c) he is placed under medical
supervision for the purpose of reha-
bilitation; or
(d) he is on convalescent leave.
9. A reasonable opportunity to
a) medicinska hjälpmedel, t. ex.
glasögon; samt
b) konvalescentvård.
4. Rätt till läkarvård som avses i
artikel 8 av 1969 års konvention om
läkarvård och kontanta sjukförmå
ner bör inte göras beroende av vill
kor om fullgjord kvalifikationstid.
5. Om en förmånstagare upphör
att tillhöra skyddad persongrupp,
bör läkarvård, som avses i artikel 8
av 1969 års konvention om Läkar
vård och kontanta sjukförmåner, för
sjukdom som började medan han än
nu tillhörde gruppen i fråga tillhan
dahållas under hela riskfallstiden.
6. Förmåner som avses i delarna
II och III av 1969 års konvention
om läkarvård och kontanta sjukför
måner bör, på föreskrivna villkor,
fortsättningsvis tillhandahållas skyd
dad person som tillfälligt lämnat
medlemslandet.
7. Av förmånstagaren eller, i fö
rekommande fall, familjeförsörjaren
bör inte krävas att han skall svara
för någon del av kostnaden för lä
karvård som avses i artikel 8 av
1969 års konvention om läkarvård
och kontanta sjukförmåner
a) om hans tillgångar inte över
stiger föreskrivna gränser;
b) vid sjukdom som erfarenhets
mässigt kräver långvarig vård.
8. Personer, i vilkas skydd ingår
rätt till kontanta sjukförmåner, bör
erhålla kontantersättning vid sådan
frånvaro från arbetet som medför
inkomstbortfall, då frånvaron är mo
tiverad av att personerna i fråga
a) anmodats underkasta sig medi
cinsk behandling för sjukdom eller
i sjukdomsförebyggande syfte;
b) isolerats i syfte att förhindra
smittospridning;
c) står under läkarkontroll i reha-
biliteringssyfte; eller
d) är lediga från arbetet på grund
av konvalescens.
9. När skyddad person lider av
Kiingl. Maj:ts proposition nr 21 1970
77
obtain necessary medical treatment
during normal working hours should
be afforded to a person protected
who suffers from a sickness which
does not fully incapacitate him from
attending to his normal work.
10. Appropriate provision should
be made to help a person protected
who is economically active and who
has to care for a sick dependant.
11. Members should extend the
application of their legislation pro-
viding for the sickness benefit re-
ferred to in Article 18 of the Medical
Care and Sickness Benefits Conven-
tion, 1969, by stages, if necessary,
and under appropriate conditions—
(a) to persons whose employment
is of a casual nature;
(b) to members of the employer’s
family living in his house, in respect
of their work for him; and
(c) to all economically active per
sons.
12. The percentage specified in
Article 22, paragraph 1, and Article
23, paragraph 1, of the Medical Care
and Sickness Benefits Convention,
1969, should be increased by åt least
6% points.
13. Cash benefit in respect of in-
capacity for work resulting from a
sickness and involving suspension
of earnings should be paid through-
out the contingency.
sjukdom, som inte gör honom helt
oförmögen att utföra sitt vanliga ar
bete, bör han beredas rimliga möjlig
heter att erhålla erforderlig medi
cinsk behandling under normal ar
betstid.
10. Lämpliga åtgärder bör vidta
gas till hjälp för varje skyddad för
värvsarbetande som måste ta vård
om en sjuk av honom beroende per
son.
11. Medlemmarna bör på lämpligt
sätt och om behövligt i etapper ut
sträcka tillämpningsområdet för sin
lagstiftning om kontanta sjukförmå
ner som avses i artikel 18 av 1969
års konvention om läkarvård och
kontanta sjukförmåner
a) till personer som anlitas för
utförande av tillfällig arbetsuppgift;
b) till medlemmar av arbetsgiva
rens familj som bor tillsammans
med honom, i den mån de utför ar
bete för hans räkning;
c) till alla förvärvsarbetande.
12. Det procenttal, som anges i
artikel 22 mom. 1 och i artikel 23
mom. 1 av 1969 års konvention om
läkarvård och kontanta sjukförmå
ner, bör ökas med minst 6% enheter.
13. Kontantersättning vid av sjuk
dom föranledd arbetsoförmåga, som
medför inkomstbortfall, bör utges
under hela riskfallstiden.