2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970,

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riksskatteverkets

organisation m. m. och anför.

1 statsverkspropositionen (bil. 9) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71 föra

upp vissa anslag som berörs av den beslutade omorganisationen av den cen­

trala skatteförvaltningen med beräknade belopp. Beredningen av de organi­

sations- och anslagsfrågor som sammanhänger med omorganisationen är

nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för dem närmare.

Inledning

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969: 127, BeU 63, rskr 342) skall en

central förvaltningsmyndighet, riksskatteverket, inrättas den 1 januari

1971 för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokfö-

ringsväsendet. Utredningar m. in. som har föregått beslutet har redovisats i

prop. 1969:127.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1969 tillkal­

lade chefen för finansdepartementet en organisationskommitté med upp­

drag att framlägga förslag om riksskatteverkets organisation och i övrigt

förbereda omorganisationen av den centrala skatteförvaltningen. Kungl.

Maj:t har uppdragit åt statskontoret att medverka i utredningsarbetet och

förberedelserna i övrigt för omorganisationen enligt direktiv från organisa­

tionskommittén, ....

Organisationskommittén, som antagit benämningen riksskatteverkskom-

mittén (RSV-kommittén), har avgivit en promemoria den 16 februari 1970

(Stencil Fi 1970: 3) med förslag rörande riksskatteverkets organisation.

4

Nämndens kansli är enligt instruktionen indelat i en administrativ byrå,

en teknisk byrå och en utbildningssektion. För de uppgifter som ankommer

på CFU som central valmyndighet har dessutom inrättats en särskild val­

enhet.

Administrativa byrån svarar för ledning, tillsyn och centrala uppgifter

rörande tillämpningen av författningar inom folkbokförings- och uppbörds-

väsendet. Till byråns uppgifter hör att utfärda föreskrifter, anvisningar och

allmänna meddelanden. Vidare har byrån, som är indelad i en folkbokfö-

ringssektion, en uppbördssektion och en kanslidetalj, följande uppgifter.

Folkbokföringssektionen bestämmer i vissa fall personnummer, förmedlar

uppgifter till vissa länder om bär bosatt utlännings civilstånd, dödsfall

nr. m. och motsvarande uppgifter beträffande i utlandet bosatt svensk med­

borgare samt för personregister över inflyttade från och utflyttade till ut­

landet, obefintliga m. m. På uppbördssektionen handläggs ärenden angåen­

de bindande förklaringar om sättet för att ta ut preliminär skatt och att

verkställa skatteavdrag samt ärenden angående normalbelopp för existens­

minimum och anstånd för arbetsgivare med inbetalning av skatt. Uppbörds­

sektionen för också skattereklamationskontot och handlägger ärenden an­

gående handräckning i skatteärenden enligt avtal med Danmark, Finland

och Norge. Kanslidetaljen har bl. a. hand om nämndens personal- och ka­

meralärenden.

Tekniska byrån svarar för ledning och tillsyn inom folkbokförings- och

uppbördsväsendet såvitt avser teknisk utrustning och dess användning, be­

räkning av resursbehov, arbetsfördelning, arbetsplanering och arbetsmeto­

dik samt därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska frå­

gor. Byrån utfärdar föreskrifter och anvisningar samt lämnar råd i teknis­

ka och organisatoriska frågor på sitt område. Byrån är indelad i en system­

sektion, en organisationssektion, en ekonomisektion och en utvecklingsen­

het.

Till systemsektionens uppgifter hör att utforma system för databehand­

ling, produktframställning och produktkontroll, att konstruera och under­

hålla datamaskinprogram och att utarbeta instruktioner för databehand-

tingsrutiner hos länsstyrelsernas uppbördssektioner och datakontor samt

hos de lokala skattemyndigheterna. Organisationssektionen skall bl, a. följa

verksamheten och genomföra organisationsundersökningar hos regionala

och lokala organ, upprätta tidsplaner och översiktliga beskrivningar av ar­

betsförloppet hos myndigheterna för att underlätta deras planeringsarbete,

verka för att resurserna på området används på bästa sätt, framställa un­

derlag för ackords- och taxesättningar inom datakontoren och samordna

utnyttjandet av länsstyrelsernas datamaskinanläggningar. Ekonomisektio­

nen svarar för anskaffning och underhåll av maskinutrustning för data­

kontoren samt av inventarier och kontorsmaskiner för CFU. Vidare utfär­

dar ekonomisektionen inom ADB-området redovisningstekniska föreskrif­

Kuhgl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

baksskatt. Till skattebyråernas arbetsuppgifter hör bl. a. att registrera de

skattskyldiga, att kontrollera, fastställa och uppbära skatt, att utfärda an­

visningar till de skattskyldiga och kontrolltjänstemännen samt att lämna

förhandsbesked huruvida vara är skattepliktig och om tillämplig skatte­

sats.

Juridiska avdelningen handlägger bl. a. besvär över beslut om expeditions­

avgift samt konkurs-, ackords- och åtalsärenden. Chefen för avdelningen är

förordnad att vara allmänt ombud hos kontrollstyrelsen och sjöfartsverket.

Skattekontrollen på fältet ombesörjs av distriktsorganisationen, som om­

fattar totalt 90 tjänstemän.

Antalet anställda vid kontrollstyrelsen, exkl. distriktsorganisationen och

uttryckt i årsarbetskrafter, är f. n. 127, varav 32 utgör handläggande per­

sonal.

Den mellankommunala prövningsnämnden

Den mellankommunala prövningsnämnden (MKPN) prövar besvär från

skattskyldig som har haft förvärvskälla hänförlig till skilda län och be­

svär från sådan skattskyldigs make. Dessutom prövar nämnden besvär som

rör fråga i vilket län skattskyldig skall taxeras.

I prop. 1969: 127 har anmälts att förslag senare skall läggas fram om att

vidga MKPN:s kompetensområde. Det skulle därvid också komma att om­

fatta varje sådant bolag som avses i 221 § 1 mom. aktiebolagslagen (1944:

705) och som ingår i koncern med verksamhet i olika län samt omyndiga

barn till den som är mellankommunalt skattskyldig.

MKPN består av ordförande, vice ordförande och ytterligare sex ledamö­

ter. Nämndens ordförande och sekreterare har sina uppdrag som bisysslor.

Det allmännas intresse i fråga om de mellankommunala taxeringsuppgif­

terna bevakas av ett särskilt förordnat allmänt ombud, som också förestår

nämndens kansli. MKPN:s personal består av ytterligare nio tjänstemän,

varav tre bokföringssakkunniga. Huvuduppgifterna för allmänna ombudet,

och den personal som biträder honom är att avge yttrande över besvär från

skattskyldiga eller kommun samt att eftergranska taxeringarna på området

och framställa de yrkanden som dessa granskningar ger anledning till. I

viss omfattning gör man också revisioner.

Kupongskattenämnden och kupongskattekontoret

Kupongskatt uttas på vissa aktieutdelningar enligt bestämmelser i för­

ordningen (1943: 44) om kupongskatt. I ärenden om kupongskatt beslutar

kupongskattenämnden, som består av ordförande och ytterligare två leda­

möter. Nämndärendena avser huvudsakligen ansökningar om restitution av

kupongskatt.

Det löpande arbetet med kupongskatten sköts av kupongskattekontoret,

som ingår i taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län. Kon­

7

toret förestås av en byrådirektör, som också är föredragande i nämnden,

och personalen består i övrigt av 14 biträden. Taxeringsavdelningens chef,

taxeringsdirektören, har också vissa särskilda uppgifter i fråga om kupong­

skatten. Han får i vissa fall lämna medgivande att aktieutdelning lyfts utan

att kupongskatt hålls inne. Vidare fungerar han som allmänt ombud i ku­

pongskatteärenden.

Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret

Sjömansskatten är en form av definitiv källskatt som utgår enligt be­

stämmelser i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt. Ärenden angåen­

de sjömansskatt handläggs av sjömansskattenämnden, som är förlagd till

Göteborg, och av sjömansskattekontoret, som utgör en sektion inom läns­

styrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Nämnden består av ordförande och ytterligare fyra ledamöter, varav en

vice ordförande. Kontoret, som har 25 anställda, står under ledning av en

kontor sföreståndare, som också är föredragande i nämnden. En tjänsteman

vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län är förordnad till allmänt om­

bud i mål angående sjömansskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

Riktlinjer för omorganisation av den centrala skatteförvaltningen

De vid förra årets riksdag beslutade riktlinjerna för omorganisationen av

den centrala skatteförvaltningen innebär i huvuddrag följande.

Ett nytt verk, riksskatteverket, inrättas den 1 januari 1971. Verket blir

central förvaltningsmyndighet för beskattnings-, uppbörds- och foikbokfö-

ringsväsendet. Riksskatteverket övertar de uppgifter som nu ankommer på

RN, CFU, kontrollstyrelsen, kupongskattekontoret, sjömansskattekontoret

och allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden.

Kontrollstyrelsens nykterhetspolitiska uppgifter skall övergångsvis övertas

av riksskatteverket. Frågan om vart dessa uppgifter skall föras avses omprö­

vas, när alkoholpolitiska utredningens förslag har lagts fram. Kupongskat-

tenämnden, sjömansskattenämnden och energiskattenämnden knyts orga­

nisatoriskt till verket. Sjömansskattenämnden och sjömansskattekontoret

skall även i fortsättningen vara förlagda till Göteborg. Verkets styrelse

skall bestå av verkschefen som ordförande och lekmannaledamöter.

Ärenden angående förhandsbesked, bindande förklaringar och vissa dis­

penser skall inom riksskatteverket avgöras av en särskild nämnd. Anvis­

ningar i skattefrågor skall däremot inte vara nämndärenden. Nämnden av­

ses ha olika sammansättning vid handläggningen av ärenden rörande direkt

skatt resp. indirekt skatt. Verkschefen skall vara ordförande i nämnden,

men uppgifterna som ordförande skall i huvudsak ankomma på särskilt

förordnade vice ordförande.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

RSV-kommitténs överväganden och förslag

Riksskatteverkets verksamhetsområde

Riksskatteverket blir central myndighet för beskattnings-, uppbörds- och

folkbokföringsväsendet och övertar i övrigt i princip de arbetsuppgifter

som nu ankommer på de myndigheter och andra organ som går upp i ver­

ket. Mot bakgrund av bl. a. uttalanden av föredragande departementschefen

i prop. 1969: 127 har RSV-lcommittén tagit upp vissa frågor som gäller av-

gränsningen av verksamhetsområdet mot andra myndigheter än dem som

direkt berörs av omorganisationen. Dämd har också berörts delegerings-

möjligheter från Kungl. Maj :t och förskjutningar i funktionerna mellan cen­

tralmyndigheten och den regionala skatteförvaltningen. Slutligen pekas på

vissa förändringar av verksamhetsområdet som kan komma att inträffa.

Statistikfrågor

Kontrollstyrelsen har vissa uppgifter på statistikområdet. Dessa avser i

huvudsak statistik över indirekt beskattning, statistik över tillverkning och

försäljning av rusdrycker, Öl och teknisk sprit samt statistik över fylleri

m. m. Kommittén har undersökt om ansvaret för en del av denna statistik

bör föras över till statistiska centralbyrån eller om det är möjligt att utvid­

ga samarbetet och samordningen med centralbyrån.

Statistiken rörande den indirekta beskattningen omfattar i första hand

uppgifter om influten skatt. Underlaget utgörs i väsentliga delar av punkt-

skattebyråernas arbetsmaterial. Sammanställning och viss bearbetning av

detta ingår som ett naturligt led i verksamheten. Utarbetandet av denna

statistik bör enligt kommitténs mening inte flyttas över till statistiska cen­

tralbyrån. I fråga om vissa uppgifter om produktion och konsumtion sker

emellertid en del dubbelarbete. För att undvika detta bör bättre samordning

ske.

Visst dubbelarbete förekommer också inom statistiken över tillverkning

och försäljning av rusdrycker, Öl och teknisk sprit samt fylleristatistiken.

Det är emellertid enligt kommittén tveksamt i vilken utsträckning det or­

gan som svarar för alkoholpolitikens praktiska genomförande under alla

förhållanden måste föra egen statistik. Enligt kommitténs mening är det

för tidigt att nu fatta ståndpunkt till vart dessa statistikuppgifter skall fö­

ras. Ställningstagandet påverkas av åtminstone två faktorer som f. n. är

okända, nämligen resultatet av alkoholpolitiska utredningens pågående ar­

bete och bedömningen av fylleristraffutredningens förslag att avkriminali­

sera fylleriet. Härtill kommer att rättsväsendets informationssystem håller

på att byggas upp också i vad avser den rättsvårdande delen av straffregist­

ren, vilket bl. a. innebär att det nuvarande manuella arbetet ersätts med

maskinellt. Detta system, som för kontrollstyrelsens del väntas vara i hu­

10

sluten om skatteutjämningsbidrag. Vidare bör riksskatteverket ta hand om

vissa tillsynsuppgifter på skatteområdet som nu ligger på RRV, bl. a. skyl­

digheten att utfärda föreskrifter om arbetsrutiner och att fastställa formu­

lär till blanketter för befrielse från restavgift och för debitering, uppbörd

och redovisning av skatter och avgifter. Däremot bör kontrollen av länssty­

relsernas uppbördsräkenskaper t. v. ligga kvar på RRV, eftersom denna

uppgift har samband med RRV:s granskning av medelsförvaltningen i lä­

nen.

Utbildning

Utbildningsverksamheten på skatteområdet är mycket omfattande. Den

ombesörjs av flera organ, främst länsstyrelsernas utbildningsnämnd

(LUN), RN och CFU.

LUN anordnar varje år flera kurser för landskanslistpersonal. Utbild­

ningen, som äger rum i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå, omfattar

dels en allmän kursdel, som i huvudsak är gemensam för personal från

landskansli och landskontor, dels en speciell del, som för landskontorsper-

sonalen är helt inriktad på skatteområdet. Den allmänna delen varar ca tre

månader, den speciella ca tre och en halv månader. Vidare anordnar LUN

kurser på ca fyra månader för högre taxeringstjänstemän, vartannat år för

personal med juridisk utbildning och vartannat år för personal med ekonom­

utbildning. LUN svarar också för kurser i administration och arbetsled­

ning samt kurser för kontorspersonal inom skatteväsendet. De sistnämnda

kurserna genomförs dock vid länsstyrelserna. LUN har ingen fast personal

för ledning av kursverksamheten.

RN:s utbildnings- och informationsverksamhet är uppdelad på de tre by­

råerna. Kontrollbyrån leder bl. a. de kretsmöten för taxeringstjänstemän.

som RN årligen anordnar på olika platser i landet samt årliga kurser i ADB

och revision av ADB-räkenskaper samt kontroll av mervärdeskatt. Kansli­

byrån arrangerar ett möte varje år för landskamrerare och ett för förste

taxeringsintendenter, medan mervärdeskattebyrån leder kurser och infor­

mationsmöten med personal från länsstyrelsernas mervärdeskattekontor.

Till CFU:s utbildningsprogram hör bl. a. kurser i arbetsledning, allmän

rationalisering och ADB för chefspersonal hos länsstyrelsernas data- och

uppbördssektioner samt de lokala skattemyndigheterna, vidare kurser för

operatörer, systemmän och programmerare samt tonbandsutbildning avseen­

de taxeringsregistrering, uppbörd och folkbokföring.

Utbildning av personal inom eller med anknytning till skatteväsendet

anordnas också av andra organ, såsom kontrollstyrelsen, statskontoret,

riksförsäkringsverket, statens personalutbildningsnämnd och exekutions­

väsendets organisationsnämnd.

Enligt kommitténs mening bör riksskatteverket överta utbildningsverk­

samheten inom verkets ämnesområden. Den utbildning på skatteområdet

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

12

betänkande Skatteförvaltningen tillstyrkt att den av utredningen föreslag­

na riksskattestyrelsen skulle överta uppgiften att inom ramen för av Kungl.

Maj:t beviljat anslag besluta om fördelningen av medel till ersättningar för

taxeringsarbetet mellan olika län och att det skulle ankomma på riksskat­

testyrelsen i stället för Kungl. Maj :t att bestämma om fullgörandet av upp-

giftsskyldighet enligt 40, 43 och 44 §§ taxeringsförordningen. Kommittén

ansluter sig till uppfattningen att dessa uppgifter bör läggas på riksskatte-

verket.

Ledning och tillsyn av skatteförvaltningen

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till omorganisation av den centra­

la skatteförvaltningen uttalade bevillningsutskottet (BelJ 1969: 63 s. 3) att

det endast bör ses som en första etapp i den totala omorganisationen av

skatteväsendet som landskontorsutredningen förordat. Statsmakterna har

ännu inte tagit slutlig ställning till förslaget om att bryta ut skatteförvalt­

ningen från länsstyrelserna och göra riksskatteverket till chefsmyndighet

för regionala skatteverk och lokala skattemyndigheter.

Riksskatteverket kommer emellertid som centralmyndighet att ha led­

ning och tillsyn av verksamheten på regional och lokal nivå. Sådan central

ledning förekommer redan nu i viss omfattning. ADB-driften kräver såle­

des ett betydande mått av styrning i form av central programmering, in­

struktioner för databehandlingsrutiner, tillsyn av hur maskinanläggningar

och register utnyttjas, fördelning av uppgifter mellan olika myndigheter

etc. På övriga hithörande områden finns det inte någon motsvarande led­

ning och uppföljning av verksamheten på länsplanet. Den centrala funktio­

nen är här i huvudsak begränsad till anvisningar i materiella och tekniska

frågor. Revisionsverksamheten är dock föremål för viss resultatuppföljning

genom de redogörelser som förste taxeringsintendenten skall lämna RN en­

ligt 57 § 2 mom. taxeringskungörelsen (1956: 513).

Det torde stå klart att mycket står att vinna genom ökade centrala insat­

ser. F. n. spills tid och krafter i de olika länen på arbete som både från ra-

tionaliseringssynpunkt och i likformighetens intresse med fördel kan göras

centralt. Dit hör de anvisningar som förste taxeringsintendenterna utarbe­

tar till taxeringsnämndernas ledning. Vid sidan av centralt utarbetade blan­

kettformulär förekommer i länen en mångfald blanketter för skiftande än­

damål av typ arbetsblanketter, blanketter för deklarationskontroll etc. I

den mån dessa fyller ett allmänt behov bör de utarbetas och tryckas cen­

tralt.

Riksskatteverket skall medverka till att skattemyndigheterna i länen får

likartade arbetsrutiner, likartad inriktning av revisions- och eftergransk-

ningsverksamheten och även i övrigt arbetar mera enhetligt. Detta förut­

sätter att riksskatteverket mer än de nuvarande centralmyndigheterna kan

följa arbetet i länen och ta initiativ till de ändringar som bör ske.

Kungl. May.ts proposition nr 55 år 1970

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

RN

RN har enligt kommitténs mening otillräckliga resurser för att genom

anvisningar och annan initiativverksamhet verka för enhetlighet i taxe-

ringsarbetet. Vidare är det av RN tillämpade systemet med extra föredra­

gande mindre lämpligt. I princip bör egen personal användas för föredrag­

ningar.

Mervärdeskattebyrån har i samband med omläggningen från allmän va­

ruskatt till mervärdeskatt haft omfattande arbetsuppgifter. Det har emel­

lertid delvis gällt problem av övergångsnatur, och de torde numera vara i

stort sett övervunna. De kvarstående bristerna hänför sig främst till den

tekniska sidan, där resurser behövs bl. a. för att utarbeta rutiner i kontroll­

hänseende på mervärdeskatteområdet och för att anpassa arbetsrutinerna

avseende mervärdeskatt till modern datateknik.

Kontrollbyrån har omfattande arbetsuppgifter vid sidan av dem som rör

den egentliga kontrollverksamheten. Byråchefen har således till uppgift

att biträda nämnden i frågor rörande beskattning av inkomst av rörelse, re­

dovisningsfrågor samt andra frågor som faller inom hans kompetensområde.

Vidare ankommer det på honom att utarbeta förslag till anvisningar rörande

beskattning av inkomst av rörelse och att föredra dem för nämnden. Tjäns­

temän vid kontrollbyrån anlitas för att bereda och föredra vissa ärenden

angående förhandsbesked m. m. Byråns personal används i betydande ut­

sträckning för utbildnings- och kursverksamhet, bl. a. årliga kretsmöten för

tjänstemän vid länsstyrelsernas taxeringssektioner. Byrån svarar också för

administrationen av dessa kurser. En viktig uppgift för kontrollbyrån är

att utföra taxeringsrevision eller skatterevision hos framför allt större före­

tag. Revisionerna tar regelmässigt lång tid i anspråk, och med hänsyn till

mångfalden av övriga arbetsuppgifter har revisioner kunnat utföras endast

i begränsad omfattning.

En genomgående brist hos RN är de otillräckliga resurserna för informa­

tion till allmänheten och skattemyndigheterna.

CFU

CFU:s administrativa byrå har tre huvudfunktioner, förlagda till byråns

tre enheter, dvs. folkbokföringssektionen, uppbördssektionen och kanslide­

taljen. Något egentligt funktionellt samband mellan arbetsuppgifterna på

dessa enheter finns inte. Även inom folkbokföringssektionen och uppbörds­

sektionen förekommer arbetsuppgifter av mycket skiftande beskaffenhet.

Kontrollen av arbetsgivarnas skatteredovisning är av stor ekonomisk be­

tydelse för det allmänna. Försummad kontroll leder ofta till betydande

skatteförluster och kan också medföra olägenheter för den enskilde skatte­

betalaren. CFU har enligt kommitténs mening inte tillräckliga resurser att

leda och följa denna kontrollverksamhet. Det är också viktigt att man får

möjligheter att följa utfallet av den preliminära beskattningen. Genom upp-

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

Organisation för riksskatteverket

Vissa utgångspunkter i verksamheten

Verksamheten på skatteområdet syftar till att nå en rättvis och likformig

beskattning. För att detta mål skall kunna nås är det nödvändigt att all­

mänheten kan informeras om innehållet i skattelagstiftningen och att den­

na uppfattas på likartat sätt av de många myndigheter som skall tillämpa

den. En huvuduppgift för riksskatteverket är därför att genom information,

råd och anvisningar till allmänhet och myndigheter sprida kännedom om

skattelagstiftningen och hur den skall tolkas. Man får räkna med att den

nuvarande anvisningsverksamheten kommer att öka. Behovet av ökad in­

formation till allmänheten om skattebestämmelserna är också allmänt om­

vittnat.

Vidare måste organisation och arbetsformer inom skatteväsendet konti­

nuerligt anpassas till de krav, som bl. a. ändringar i lagstiftningen ställer.

Det är således en andra huvuduppgift för riksskatteverket att utveckla och

anpassa organisation, system, rutiner, blanketter och tekniska hjälpmedel

så att man når bästa resultat. Det finns f. n. påtagliga brister i fråga om ar-

betsutformning och metodik inom skatteförvaltningen. Sålunda saknas

t. ex. enhetliga rutiner för hur en deklaration bör granskas. En vidareut­

veckling av rutinerna för revision är också en angelägen åtgärd. Enligt

kommitténs mening bör riksskatteverkets uppgifter i fråga om ledningen

och samordningen av den administrativa rationaliseringen inom skattevä­

sendet tillmätas stor vikt.

Inom skatteförvaltningen utnyttjas ADB på framför allt folkbokförings-

och uppbördsområdena. Möjligheterna att i ökad omfattning använda ADB

i taxeringsarbetet håller på att utredas inom statskontoret. Det bör också

vara möjligt alt göra vissa rationaliseringar genom användning av ADB

bl. a. i samband med vissa punktskatter och kontrollmoment i de olika

skatteformerna. Det bör understrykas att ADB är ett av flera hjälpmedel i

arbetsprocessen och att normalt endast vissa delar av arbetet utförs med

ADB. En rationell användning av ADB förutsätter därför samordning med

det övriga arbetet. Arbetsförloppet bör organiseras så att man får en jämn

arbetsbelastning på personalen och så att maskinanläggningarna utnyttjas

på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt.

Blankettfunktionen får stor betydelse i riksskatteverket, eftersom en

mångfald blanketter förekommer inom skatteförvaltningen och åtskilliga

av dem också används av allmänheten. Ändamålsenliga blanketter kan

minska resursinsatserna på okvalificerade och rutinbetonade uppgifter och

underlätta den enskildes arbete med att fylla i dem.

För att verksamheten på skatteområdet skall nå sitt syfte är det emeller­

tid inte tillräckligt att det råder klarhet om innehållet i skattelagstiftning­

en och att organisation och arbetsformer är anpassade till uppgifterna. En

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

17

tredje grundläggande förutsättning är att de uppgifter är riktiga som den

skattskyldige lämnar och som utgör skattemyndigheternas arbetsmaterial

och beslutsunderlag. Detta är delvis ett informationsproblem. Men det är

också en fråga om kontroll av att de uppgifter som författningsenligt skall

lämnas kommer in och är riktiga.

Kommittén anser det vara en nödvändig förutsättning för att skatteför­

valtningen skall fungera effektivt att kontrollfunktionen i den nu angivna

meningen stärks både organisatoriskt och arbetstekniskt och att kontrollen

samordnas mellan olika slag av skatter och avgifter och mellan skilda be-

skattningsmyndigheter. Underlaget vid revision avseende direkt skatt, mer­

värdeskatt och punktskatt är i stor utsträckning detsamma. För att nå ett

materiellt riktigt resultat bör alla relevanta uppgifter användas, som finns

tillgängliga hos skattemyndigheterna eller hos andra myndigheter, givetvis

förutsatt att kontrollåtgärdernas kostnader är rimliga. Vidare bör man ef­

tersträva att vidga kontrollen redan i taxeringsnämnderna.

Organisationsuppbyggnad och uppgiftsfördelning i stort

Vid utformningen av riksskatteverkets organisation framstår två lös­

ningar som renodlade huvudalternativ. Det ena alternativet innebär i hu­

vudsak att den organisatoriska indelningen av verket i första hand görs

med utgångspunkt i de olika sakområden (direkt skatt, indirekt skatt, folk­

bokföring etc.) som verksamheten omfattar. Det andra alternativet innebär

en organisatorisk indelning på funktionell grund, dvs. med hänsyn till ar­

betsuppgifternas art. Organisationskommitténs förslag innehåller element

av båda dessa huvudalternativ.

Till grund för verksamheten inom riksskatteverkets ämbetsområde lig­

ger ett omfattande och svåröverskådligt författningskomplex. Detta förhål­

lande kräver enligt kommitténs mening en specialisering inom riksskatte-

verket på sakområden. Med hänsyn härtill och till nuvarande myndigheters

struktur samt för att omorganisationen skall kunna genomföras så frik­

tionsfritt som möjligt har kommittén stannat för att lägga de olika sakom­

rådena till grund för indelningen på huvudenheter. Kommittén har dock

ansett det lämpligt att bryta ut vissa funktioner. Kommittén föreslår att

riksskatteverket får tre sakenheter, nämligen en enhet för direkt skatt och

uppbörd, en enhet för indirekt skatt och en enhet för folkbokföring och val.

På dessa sakenheter bör ligga arbetet med råd, anvisningar, system, rutiner

och blanketter, allt såvitt angår det materiella innehållet. Kommittén före­

slår vidare fyra funktionella enheter, nämligen en enhet för administration,

inkl. utbildning och information, en enhet för rättsärenden, en enhet för

kontroll och revision samt en enhet för driftteknik. Härtill kommer en enhet

för alkoholärenden.

Kommittén kommenterar härefter särskilt vissa funktioner och den or­

ganisatoriska inplaceringen av dessa.

18

Kommittén har i det föregående framhållit att kontrollen inom skatte­

förvaltningen måste samordnas. Kontrollfunktionen i vad avser skattemyn­

digheternas beslutsunderlag bör därför samlas i en särskild enhet, vars

uppgift bör vara att ta initiativ till åtgärder som förbättrar detta underlag.

Sådana åtgärder kan påverka dels arbetsprocessen, dels valet av kontrollåt­

gärder och dels resursanvändningen hos skattemyndigheterna.

ADB-verksamheten bör betraktas som en servicefunktion. Med hänsyn

till ADB-systemets krav på central ledning och samordning bör ADB-resur-

serna hållas samman i en särskild enhet. Dock bör även i sakenheterna och

på kontrollsidan finnas personal som är tillräckligt insatt i ADB för att

kunna formulera krav på ADB-systemet.

Kraven från de olika sakområdena inom riksskatteverket och från extern

verksamhet med anknytning till riksskatteverkets arbetsområde måste

samordnas för att man skall nå bästa möjliga användning av de resurser

som står till buds. Samordningen bör omfatta utformningen av blanketter,

system och rutiner, riktlinjer för resursanvändningen på olika arbetsupp­

gifter och den tidsmässiga inplaceringen av olika arbetsmoment. Hos lokal

skattemyndighet utförs f. n. arbete som avser taxering, uppbörd, mantals­

skrivning och beräkning av pensionsgrundande inkomst av i stort sett sam­

ma personal. På länsstyrelseplanet krävs samordning av bl. a. olika kon­

trollaktiviteter, såsom kontroll i samband med arbetet i taxeringsnämnder,

skatterevisioner avseende mervärdeskatt, arbetsgivarkontrollen, taxerings­

revisioner och deltagande i landsomfattande eller begränsade regionala och

lokala aktioner som riksskatteverket kommer att initiera.

Med hänsyn dels till de krav på drifts- och resursplanering som skatte­

förvaltningen ställer, dels till att man redan i dag inom ADB-verksamheten

tillämpar en relativt omfattande drifts- och resursplanering föreslår kom­

mittén att samordnings- och resursplaneringsfunktionen i den löpande

verksamheten åtminstone i ett inledningsskede sammanförs med ADB-

funktionen till en gemensam enhet för driftteknik.

Administrativ rationalisering har stor betydelse för utformningen av ar­

betsprocessen och hänger nära samman med ADB-verksamheten. Resurser­

na för administrativ rationalisering (inkl. blanketteknik) bör därför ingå i

den drifttekniska enheten.

Den förordade organisationen på sakområdesenheter ställer särskilda

krav på en väl fungerande samordning och styrning av resurserna inom

verksamhetsområdet. Detta fordrar ett systematiskt och regelbundet sam­

arbete mellan verksledningen och cheferna för huvudenheterna. Kommit­

tén anser att detta bäst kan åstadkommas genom regelbundet återkom­

mande sammanträden i en direktion. Behovet av särskilda samråds- och

arbetsgrupper för olika frågor som är gemensamma för sakenheterna be­

döms bli stort. Direktionssystemet torde komma att underlätta bildandet av

ändamålsenligt sammansatta arbetsgrupper. Inom den drifttekniska enhe­

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

20

Uppföljningen av produktiviteten bör hänföras till den drifttekniska en­

hetens ansvarsområde. Därmed avses den uppföljning av resultatet i mer

kvantitativ bemärkelse som grundar sig på antalsmässiga uppgifter om ut­

fört arbete per arbets- och tidsenhet.

Det anförda visar som tidigare nämnts att ett fortlöpande och nära sam­

arbete måste etableras mellan den drifttekniska enheten, kontroll- och re-

visionsenheten och sakenheterna i frågor som rör planeringen och använd­

ningen av resurserna. I fråga om tillsyn och undersökningar på fältet torde

grupper som sammansatts från olika enheter ofta bli en lämplig arbets­

form.

Verksledningen

Enligt de riktlinjer för riksskatteverkets organisation som har godtagits

av riksdagen skall verket stå under ledning av en styrelse med lekmän.

Under styrelsen svarar verkets chef för ledningen av verksamheten. I

uppgiften ligger den övergripande samordningen, den långsiktiga plane­

ringen och inriktningen av verksamheten inom riksskatteverkets ämbets­

område. Verkschefen skall vidare enligt princippropositionen vara ordfö­

rande i verksnämnden, men Kungl. Maj :t bör förordna särskilda vice ord­

förande som handhar den egentliga ledningen av nämndarbetet. Arbetsupp­

giften torde därför bli av ringa omfattning i förhållande till de egentliga

lednings- och samordningsuppgifterna.

Skattelagstiftningen förändras fortlöpande. I nuläget bedrivs större delen

av den omfattande utredningsverksamhet som syftar till att genomföra för­

ändringar i skattelagstiftningen av särskilda utredningar. Tillkomsten av

riksskatteverket gör det möjligt att i ökad utsträckning låta utföra utred­

ningar på skatteområdet inom fackorganet, som bör tillföras särskilda re­

surser härför.

Det måste vidare bli eu huvuduppgift för verket att självt kontinuerligt

utveckla mål och medel. I uppgiften ligger att verket måste ta egna initia­

tiv som syftar till förändringar i beskattningssystem och skattelagstiftning

samt till effektiviseringar av organisation och arbetsformer inom skatte­

väsendet. Det fordras också en kontinuerlig uppföljning från verksledning­

ens sida av ny lagstiftning som berör riksskatteverkets verksamhetsområ­

de. Så t. ex. torde ett genomförande av det nu aktuella utredningsförslaget

om åtgärder mot skattebrotten kräva väsentliga insatser av verksledningen.

Ett huvudsyfte med riksskatteverkets tillkomst är att skapa ett organ för

ledning och samordning av verksamheten inom skatteförvaltningen. Det

förslag till organisation som kommittén lägger fram bygger i princip på att

huvudenheterna indelas efter sakområden. Förslaget innebär att frågorna

om ledning och samordning — med avseende på organisation, arbetsformer

och resursutnyttjande — av den operativa verksamheten måste ges ett be­

tydande utrymme på verksiedningsnivå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

Rättsärenden och allmänna ombudsfunktionen

Nämnduppgifterna, dvs. ärenden angående förhandsbesked, bindande

förklaringar och dispenser, bör vara utgångspunkten för riksskatteverkets

organisation för rättsärenden. En särskild rättsenhet bör inrättas för i förs­

ta hand nämndärendena.

Vissa verksärenden bör också handläggas inom rättsenheten. Till dem

hör de ärenden rörande tillämpning av dubbelbeskattningsavtal med Fin­

land, Norge och Danmark, som nu ligger på RN. Av de uppgifter som nu an­

kommer på kontrollstyrelsen bör rättsenheten handlägga besvärsärenden

enligt 26 § expeditionskungörelsen (1964: 618) samt ärenden angående

konkurser, ackord, lagsökning, säkerheter o. d.

Rättsenheten bör vidare anlitas för andra arbetsuppgifter. Anvisningarna

som f. n. fastställs av nämnd blir i den nya organisationen verksfrågor. De

anvisningar som rör materiella problem är mer eller mindre utpräglat ju-

diciella. Ofta har de karaktären av komplettering till lagstiftning. Även om

ansvaret för anvisningsverksamheten primärt föreslås ligga på sakenheter­

na, är det naturligt att rättsenheten medverkar i detta arbete och tar initia­

tiv till anvisningar som föranleds av ändrad rättspraxis eller eljest kan bli

aktuella. Vidare bör rättsenhetens personal medverka i verkets utbildnings-

och informationsverksamhet.

Riksskatteverket får möjligheter som hittills har saknats att överblicka

och ta initiativ till åtgärder inom hela skattefältet. Verket bör få goda möj­

ligheter att bedöma vilka förändringar i skattelagstiftningen som krävs för

att rationalisera verksamheten hos skattemyndigheterna. Kommittén räk­

nar med att riksskatteverket kommer att anlitas för utredningar inom ver­

kets olika ämnesområden och att verkets tjänstemän kommer att användas

som sekreterare och experter i kommittéer. Som centralmyndighet för hela

skatteförvaltningen blir riksskatteverket en viktig remissinstans. I den mån

det rör sig om lagstiftningsfrågor, torde det företrädesvis blir rättsenhetens

personal som används för arbete med utredningar och remisser.

Allmänna ombudet hos MKPN bör inte svara för nämndens kansliupp­

gifter utan man bör göra samma funktionsuppdelning här som i länen.

MKPN bör alltså ha ett kansli som lämpligen placeras i rättsenheten. Detta

kansli skall bl. a. svara för diarieföring, sköta kommunikationen mellan

parterna, bereda målen, upprätta föredragningspromemorior och protokoll

samt expediera nämndens beslut.

De olika allmänna ombudsfunktionerna bör samlas i en särskild friståen­

de enhet. Dessa funktioner avser i första hand de uppgifter som nu ankom­

mer på allmänna ombudet hos MKPN — med undantag av kansliuppgifter­

na — och på allmänna ombudet hos kontrollstyrelsen, men också motsva­

rande uppgifter i kupongskatte- och sjömansskatteärenden. Ett av ombu­

den bör ha det administrativa ansvaret för enheten. Det bör inte möta hin-

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

liminär skatt och om skatteavdrag. Uppbördsenheten bör ingå i samma hu­

vudenhet som taxeringsenheten.

Kommittén har också funnit det lämpligt att kupongskatte- och sjöinans-

skatteärendena förs till samma huvudenhet som taxerings- och uppbörds-

frågorna, främst av det skälet att kupongskatten är en form av inkomst­

skatt och sjömansskatten har karaktären av definitiv källskatt. Ärendena

bör dock handläggas på särskilda enheter för resp. skatt inom huvudenhe­

ten. Som redan nämnts är det meningen att sjömansskatteenheten alltjämt

skall vara lokaliserad till Göteborg. Vissa uppgifter, som nu utförs på and­

ra sektioner vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, bör av praktiska

skäl ligga kvar där.

Huvuddelen av de ärenden som nu beslutas av kupongskattenämnden är

inte av tvistig art. Detta bestyrks bl. a. av det synnerligen ringa antal be­

svär som anförs i kammarrätten. Kommittén föreslår därför, att kupong­

skattenämnden upphör och att beslut i kupongskatteärenden fattas inom

verket. De sannolikt fåtal fall där besvär anförs bör därvid avgöras av kam­

marrätten.

Indirekt skatt

Kommittén har funnit att RSV bör ha en huvudenhet för indirekt skatt,

dvs. både mervärdeskatt och punktskatter. Riksskatteverkets funktioner

i fråga om dessa skatteslag blir visserligen olika såtillvida att verket blir

enbart centralmyndighet för mervärdeskatten, medan det också kommer

att verka som beskattningsmyndighet för punktskatterna. Denna olikhet

bör dock inte tillmätas avgörande betydelse. Från organisatorisk synpunkt

är det nämligen viktigare att man i många stycken har likartade förfaran­

den, t. ex. för registrering, deklaration, skatteinbetalning och kontroll. Man

kan därför utforma i stora delar liknande arbetsmetoder och gransknings-

rutiner för de olika formerna av indirekt skatt.

Enheten för mervärdeskatt bör överta de arbetsuppgifter som nu ligger

på RN:s mervärdeskattebyrå, utom de ärenden angående förhandsbesked

och bindande förklaringar, som kommer att beredas på rättsenheten.

Kontrollstyrelsens båda skattebyråer föreslås uppgå i en gemensam en­

het för punktskatter. Vissa uppgifter som nu ankommer på första och and­

ra byråerna bör föras över till punktskatteenheten. Det gäller bl. a. första

byråns uppbörd av skatterna på sprit och vin och andra byråns uppgifter i

samband med kontrollen över sprittillverkningen. Även åtalsärenden före­

slås handläggas på punktskatteenheten.

Kontroll och revision

En viktig uppgift för riksskatteverket blir att verka för en effektiv och

ändamålsenlig kontroll- och revisionsverksamhet. I första hand bör riks­

skatteverket överta de uppgifter som nu ankommer på RN:s kontrollbyrå.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

pastors avisering av sådana hinder till lokal skattemyndighet och angivan­

det av hinder i allmän röstlängd. Vidare reglerar lagen om val till riksda­

gen hur särskild röstlängd skall upprättas. Sådan röstlängd upprättas av

valenheten. De framställningar om upptagande i särskild röstlängd som

handläggs inom valenheten måste i vissa avseenden kontrolleras mot de

personregister som förs inom folkbokföringssektionen.

Med hänsyn till sambandet mellan verksamheterna på folkbokförings-

och valenheterna föreslås att de inordnas i en gemensam huvudenhet med

underenheter för vardera funktionen. Dessa enheter bör överta de arbets­

uppgifter som nu utförs inom motsvarande enheter i CFU.

Driftteknik

Kommittén föreslår att riksskatteverket får en driftteknisk enhet. Enhe­

tens huvudfunktion har redovisats tidigare. Inom den drifttekniska enhe­

ten bör det finnas underenheter för systemutveckling, systemdrift och

driftorganisation. Enheterna för systemutveckling och systemdrift bör ha

samma slags arbetsuppgifter som CFU:s utvecklingsenhet och systemsek­

tion.

Enheten för driftorganisation bör ha motsvarande funktioner som CFU:s

organisationssektion nu har, dvs. driftplanering och driftkontroll för ADB-

system samt ADB-kundservice. Vidare bör hit föras allmän organisations­

plan ering och produktionsuppföljning samt blanketteknik.

Alkoholärenden

Kontrollstyrelsens byrå för rusdrycksförsäljningsärenden m. m. bör tills

vidare med oförändrad organisation ingå i riksskatteverket. Tidigare har

föreslagits att uppbörden av skatterna på sprit och vin skall föras över från

denna byrå till punktskatteenheten. Arbetsuppgifterna är dock marginella,

och bortfallet medför inte att man kan reducera byråns personal.

Personaldimensionering

Den förvaltningsorganisation som direkt berörs av omorganisationen

har f. n. ca 465 anställda, uttryckt i årsarbetskrafter. Av dessa tillhör 90

kontrollstyrelsens distriktsorganisation.

Enligt RSV-kommitténs förslag till personaldimensionering blir antalet

anställda i riksskatteverket 506. Eu tabell över kommitténs förslag med för­

delning av personalen på olika enheter torde få fogas till protokollet som

bilaga 1. Det är att märka dels att riksskatteverket övertar vissa uppgifter

från andra myndigheter och organ än de som direkt berörs av omorganisa­

tionen, dels att vissa funktioner hos riksskatteverket saknar motsvarighet

i dagens organisation. De av kommittén föreslagna förstärkningarna för

olika funktioner innebär en ökning med 32 personer, varav 30 i handläg­

gande ställning.

28

Inom verket skall finnas en särskild nämnd för ärenden angående för­

handsbesked, bindande förklaringar och vissa dispenser. Kupongskatte-

nämnden, sjömansskattenämnden och energiskattenämnden knyts orga­

nisatoriskt till verket.

I fråga om riksskatteverkets organisation i övrigt bestämdes endast att

verket skall ha en styrelse med verkschefen som ordförande och lekmanna-

ledamöter.

En organisationskommitté tillsattes för att förbereda omorganisationen.

Kommittén, som kallar sig RSV-kommittén, avlämnade i mitten av febru­

ari 1970 en promemoria med förslag rörande riksskatteverkets organisa­

tion.

Vid min anmälan förra året av princippropositionen tog jag upp vissa frå­

gor som kan sägas gälla avgränsningen av riksskatteverkets verksamhets­

område. Frågorna gällde den statistik som f. n. handhas av kontrollstyrel­

sen, vissa uppgifter som nu ankommer på RRV samt utbildningen inom

skatteväsendet med angränsande områden. RSV-kommittén har behandlat

dessa frågor i sitt förslag.

När det gäller statistiken ifrågasatte jag om ansvaret för en del av denna

borde föras över till statistiska centralbyrån. Kommittén har för sin del fun­

nit att utarbetandet av statistiken över punktskatterna inte bör flyttas över

till centralbyrån. I fråga om övrig statistik och handhavandet av det särskil­

da straffregistret anser kommittén det för tidigt att nu ta ståndpunkt till

vart dessa uppgifter skall föras. Ställningstagandet bör enligt kommittén an­

stå i avvaktan på resultatet av alkoholpolitiska utredningens arbete och be­

dömningen av fylleristraffutredningens förslag att avkriminalisera fylleriet.

Jag instämmer i kommitténs slutsats att någon statistik inte bör föras över

till statistiska centralbyrån i samband med att riksskatteverket inrättas. Jag

förutsätter därvid att det av kommittén förordade samarbetet mellan de be­

rörda myndigheterna kommer till stånd.

De uppgifter som enligt kommitténs mening bör föras över från RRV till

riksskatteverket avser kontrollen av skattedebiteringen, granskningen av av­

räkningen mellan statsverket och kommunerna av kommunalskatt och av

besluten om skatteutjämningsbidrag samt en del tillsynsuppgifter på skat­

teområdet, främst uppgiften att meddela föreskrifter om arbetsrutiner och

att fastställa formulär till blanketter för befrielse från restavgift och för de­

bitering, uppbörd och redovisning av vissa skatter och avgifter. Jag tillstyr­

ker kommitténs förslag att dessa uppgifter övertas av riksskatteverket.

Utbildningsverksamheten på skatteområdet är mycket omfattande. Den

ombesörjs av flera organ, främst länsstyrelsernas utbildningsnämnd (LUN),

CFU och RN. RSV-kommittén föreslår att riksskatteverket skall svara för

utbildningsverksamheten inom verkets ämnesområden. Den utbildning på

skatteområdet som LUN nu anordnar bör således föras över till riksskatte­

verket. Sådan utbildning som inte är fackinriktad utan har en mera allmän

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970

30

dena. Kanslifunktionen för MKPN placeras också här. Enheten för taxe­

ring och uppbörd skall på taxerings- och uppbördsområdena svara för råd

och anvisningar i materiella frågor, system, rutiner, innehållet i blanket­

ter och resultatuppföljning. Inom enheten skall även handläggas ärenden

rörande kupongskatt och sjömansskatt. Enheten för indirekt skatt skall

svara för bl. a. råd och anvisningar i materiella frågor, system, rutiner,

innehållet i blanketter och resultatuppföljning på mervärdeskatteområdet

samt de uppgifter som sammanhänger med riksskatteverkets funktion som

central beskattningsmyndighet på punktskatteområdet. Enheten för kon­

troll och revision skall svara för bl. a. planläggning, samordning och upp­

följning av kontrollverksamheten avseende direkt och indirekt skatt samt

utföra taxerings- och skatterevisioner hos främst större företag. Till denna

enhet förs kontrollstyrelsens nuvarande distriktsorganisation. Distrikts-

organisationen skall utföra revisioner för kontroll av i första hand punkt­

skatter och mervärdeskatt. Enheten för folkbokföring och val skall svara

för anvisningar m. m. i materiella frågor inom folkbokföringen och hand­

ha vissa centrala register. Vidare skall enheten svara för förberedelser och

organisation av valförrättningarna samt fullgöra vissa andra uppgifter som

ankommer på verket i egenskap av central valmyndighet. Enheten för drift­

teknik skall svara för bl. a. utveckling och utformning av system för data­

behandling, konstruktion av datamaskinprogram, samordning och resurs-

planering på det regionala och lokala planet, driftkontroll, administrativ

rationalisering och blanketteknik. Enheten för alkoholärenden skall överta

de uppgifter som nu ankommer på kontrollstyrelsens första byrå.

Huvuddragen av mitt organisationsförslag, som överensstämmer med

RSV-kommitténs, framgår av en tablå, vilken torde få fogas till statsråds­

protokollet som bilaga 2.

Den förordade organisationen ställer — som också kommittén framhållit

— stora krav på samordningen inom verket. Särskilt för verksledningen blir

samordningsuppgifterna betydande. Mot bakgrund härav finner jag det mo­

tiverat att en tjänst som överdirektör inrättas utöver tjänsten för verksche­

fen.

Vid förra årets beslut om inrättande av riksskatteverket förutsattes att

bl. a. kupongskattenämnden skulle knytas organisatoriskt till verket. RSV-

kommittén har mot bakgrund av karaktären på de ärenden som avgörs av

kupongskattenämnden föreslagit att beslut i kupongskatteärenden fattas in­

om riksskatteverket och att kupongskattenämnden upphör. Jag tillstyrker

kommitténs förslag.

Åtskilliga organisatoriska förhållanden som ändras till följd av inrättan­

det av riksskatteverket och de av mig förordade organisatoriska lösningarna

är f. n. reglerade i författningar, en del i författningar som riksdagen beslu­

tar. Jag avser att senare anmäla de författningsändringar som blir erforder­

liga och bl. a. lägga fram de författningsförslag som skall underställas riks­

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

Anslag för budgetåret 1970/71

Kontrollstyrelsen

1968/69 Utgift1 ................................ ²⁷ 876 088

1969/70 Anslag ................................ 11 082 000

1970/71 Förslag ................................ 5 710 000

1 Anslagen Kontrollstyrelsen: Avlöningar och Kontrollstyrelsen: Omkostnader.

2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till bud­

getåret 1968/69 uppgår till 78 377 kr.

I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 57) har Kungl. Maj:t föreslagit riksda­

gen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kontrollstyrelsen

för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 11 082 000 kr.

För tiden 1.7—31.12 1970

beräknar

Personal

Kontroll­

styrelsen

Dep.chefen

Handläggande personal ................. ................. 88

84

Övrig personal .................................. ................. 150

135

238

219

Anslag

Avlöningar ........................................... ................. 4 079 000

3 921 000

Sjukvård ............................................... ................. 13 000

13 000

Reseersättningar.................................. ................. 360 000

360 000

Därav utrikes resor

.................................. .................

2 000

2 000

Lokalkostnader .................................. ................. 255 000

255 000

Expenser ............................................... ................. 260 000

260 000

Därav engångsutgifter ................................. ..................... 5 000

5 000

Lönekostnadspålägg .......................... ................. 938 000

901 000

5 905 000

5 710 000

Kontrollstyrelsen

1. Löne- och prisomräkning m. in. 353 000 kr.

2. Två tjänstemän i befordringsgången för amanuenspersonal i stället för

två assistenter (+ 8 000 kr.).

3. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 2 000 kr.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

3. För att möjliggöra avlastning av enklare arbetsuppgifter på kontroll­

byrån till personal på lägre nivå behövs en förste byråassistent och en as­

sistent ( + 40 000 kr.).

4. För kontrollaktioner behövs ytterligare medel (+ 50 000 kr.).

5. För att effektivisera mervärdeskattebyråns verksamhet behövs ytter­

ligare en byrådirektör, en assistent och en kontorsskrivare. En tjänst som

förste byråsekreterare och en tjänst som kansliskrivare kan därvid dras in.

(+ 29 000 kr.).

6. För information och utbildning rörande mervärdeskatten krävs ytter­

ligare 23 000 kr.

7. Utgifterna i övrigt beräknas öka med 25 000 kr.

8. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 29 000 kr.

Departem en tschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget avseende

andra halvåret 1970 till 1 612 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a.

för tjänster enligt nämndens förslag (3,5).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Riksskattenämnden för budgetåret 1970/71 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 612 000

kr.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

1968/69 Utgift1 .................................... 26 138 981

1969/70 Anslag3 .................................... 8 229 000

1970/71 Förslag.................................... 7 551 000

1 Anslagen Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden: Avlöningar, Centrala folkbok­

förings- och uppbördsnämnden: Omkostnader och Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobok-

föringsinspektörer.

2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men som hänför sig till bud­

getåret 1968/69 uppgår till 55 218 kr.

3 Anslagen Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och Folkbokföringen: Ersättningar

till kyrkob okföringsinspektörer.

I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 61) har Kungl. Maj:t föreslagit riks­

dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71

beräkna till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden ett förslagsan­

slag av 12 400 000 kr. och till Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobok-

föringsinspektörer ett förslagsanslag av 129 000 kr.

36

CFU har i särskild skrivelse den 25 februari 1970 anmält, att CFU:s kost­

nader i egenskap av central valmyndighet uppgår för tiden 1.7—31.12.1970

till sammanlagt 412 000 kr., varav 339 000 kr. avser avlöningar och löne-

kostnadspålägg. 20 000 kr. reseersättningar och 53 000 kr. expenser.

Departementschefen

I enlighet med vad jag anförde vid min anmälan av anslaget Kostnader

för årlig taxering m. m. i årets statsverksproposition (bil. 9 s. 66) bör kost­

naderna för vissa blanketter m. m. för uppbördsverksamheten tas upp un­

der förevarande anslag. Jag räknar medel under detta anslag även för de

blanketter för folkbokföringsverksamheten som tidigare bekostats från stats­

kontorets myndighetsanslag. (5)

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer har tidigare beräknats un­

der särskilt anslag. Jag förordar att medel för detta ändamål tas upp un­

der förevarande anslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget avseende

andra halvåret 1970 till 7 551 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för

bl. a. tjänster enligt nämndens förslag (2, 3, 4) samt beaktat det anmälda

medelsbehovet för nämnden i egenskap av central valmyndighet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden för

budgetåret 1970/71 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 7 551 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1970

Riksskatteverket

Nytt anslag (förslag) ........................................ 17 000 000

Medelsbehovet för riksslcatteverket avseende första halvåret 1971 beräk­

nar jag till 17 milj. kr. Vid beräkningen har jag utgått från följande för­

delning på utgiftsslag m. m.

Avlöningar................................................................................................ 10 835 000

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer................................ 65 000

Sjukvård ................................................................................................ 25 000

Reseersättningar ................................................................................... 600 000

Lokalkostnader....................................................................................... 675 000

Expenser ................................................................................................ 2 100 000

Kursverksamhet ................................................................................... 300 000

Lönekostnadspålägg............................................................................... 2 400 000

17 000 000

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 55 år 1970

Bilaga 1

RSV-kommitténs förslag till personal vid riksskatteverket

Huvudenhet/underenhet

Personal

Summa

Chefer1

Handläggare Övriga

1. Verksledning ..............................

2

2

4

2. Allmänna ombud ......................

1

6

1

8

3. Administration ..........................

1

Personaladministration ........

4

35

Utbildning, information ...........

7

4 .

Ekonomi ......................................

4

9

Intendentur ..................................

2

17

S:a

1

17

65

83

4. Rättsärenden ..............................

1

15

3

19

5. Taxering och uppbörd..............

1

Taxering .......................................

6

Uppbörd ......................................

8

7

Kupongskatt ...................... .

1

14

Sjömansskatt ..............................

3

20

S:a

1

18

41

60

6. Indirekt skatt..............................

1

Mervärdeskatt..............................

6

2

Punktskatter ..............................

17

37

S:a

1

23

39

63

7. Kontroll och revision

..........

1

.

Kontroll ......................................

9

4

Revision .......................................

11

4

Distriktsorganisation..................

51

39

S:a

1

71

47

119

8. Folkbokföring och val ..............

1

Folkbokföring..............................

6

16

Val...................................................

6

4

S:a

1

12

20

33

9. Driftteknik ..................................

1

Systemutveckling ......................

4

Systemdrift...................................

52

Organisation..................................

19

8

S:a

1

75

8

84

10. Alkoholärenden ..........................

1

5

27

33

Totalt 1—10

11

244

251

506

1 Verksledning och huvudenhetschefer.

Riksskatteverket

(Departementschefens organisationsförslag)

KONTROLL

OCH

REVISION

Distrikts-

organisation

Överdirektör

Allmänna

ombud

Sekretariat

Nämnder

General­

direktör

Styrelse

RÄTTS-

ÄRENDEN

ALKOHOL­

ÄRENDEN

FOLKBOK­

FÖRING

OCH VAL

System­

utveckling

Systemdrift

Organisation

DRIFT­

TEKNIK

INDIREKT

SKATT

Mervärde­

skatt

Punktskatter

Taxering

Uppbörd

Kupongskatt

Sjömansskatt

TAXERING

OCH UPP­

BÖRD

Personalad­

ministration

Utbildning

Information

Ekonomi

Intendentur

ADMINI­

STRATION

ta

n

a

co

«o

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^{r 55}

å ^r

1970

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 55 år 1970

Innehåll

Inledning .................................................................................................................

Nuvarande organisation.....................................................................................

Riktlinjer för omorganisation av den centrala skatteförvaltningen-----

RSV-kommitténs överväganden och förslag.................................................

Riksskatteverkets verksamhetsområde............................................................

Statistikfrågor....................................................................................................

Redovisnings- och revisionsverksamhet .....................................................

Utbildning...........................................................................................................

Delegeringsmöjligheter från Kungl. Maj :t.................................................

Ledning och tillsyn av skatteförvaltningen .............................................

Tänkbara förändringar av verksamhetsområdet ....................................

Problem och brister i nuvarande organisation.............................................

Organisation för riksskatteverket............. .......................................................

Vissa utgångspunkter i verksamheten .......................................................

Organisationsuppbyggnad och uppgiftsfördelning i stort ...................

Verksledningen........................................... .......................................................

Administration och utbildning......................................................................

Rättsärenden och allmänna ombudsfunktionen.......................................

Taxering och uppbörd, kupongskatt och sjömansskatt .......................

Indirekt skatt ....................................................................................................

Kontroll och revision .......................................................................................

Folkbokföring och val.....................................................................................

Driftteknik .................. .......... ..............................................................................

Alkoholärenden..................................................................................................

Personaldimensionering .....................................................................................

Kostnadsberäkningar...........................................................................................

Departementschefen..............................................................................................

Anslag för budgetåret 1970/71 ..........................................................................

Kontrollstyrelsen ..............................................................................................

Riksskattenämnden..........................................................................................

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden....................................

Riksskatteverket................................................................................................

Anskaffning av inventarier m. m. för riksskatteverket .......................

Sid.

2

3

7

8

8

8

9

10

It

12

13

13

16

16

17

20

21

22

23

24

24

25

26

26

26

27

27

32

32

33

34

36

37

Bilagor

1. RSV-kommitténs förslag till personal vid riksskatteverket ............... 38

2. Departementschefens förslag till organisation av riksskatteverket 39

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700163