Prop. 1970:78

('angående kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

1

Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kapitaltillskott

till Norrbottens Järnverk AB; given Stockholms slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Norrbottens Järnverk AB erhåller ett kapital­ tillskott av 100 milj. kr. för att täcka förluster som uppkommit hos bolaget. Medel för ändamålet begärs på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 78

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

3

järnverket kompletteras med en anläggning för framställning av valsade pro­ dukter samtidigt som järnverkets produktionskapacitet skulle utökas i fråga om tackjärn och göt. Genom utbyggnaden beräknades företaget kunna upp­ nå en förbättrad räntabilitet. I en första etapp föreslogs uppförande av en koksmasugn med en årskapacitet av 200 000 ton tackjärn, ett götvalsverk och ett grovvalsverk, varjämte vissa andra avdelningar skulle byggas ut. En andra etapp innebar bl. a. att valsverken skulle kompletteras med fin- och trådvalsverk.

Utbyggnadsprogrammet, som godkändes av 1946 och 1947 års riksdagar (prop. 1946: 302, SU 241, rskr 467 och prop. 1947: 267, SU 202, rskr 390),

hade kostnadsberäknats till 150 milj. ler. De båda riksdagarna beviljade sam­ manlagt dels ett kapitaltillskott av 55,5 milj. kr. i form av aktiekapital, dels en lånegaranti genom riksgäldskontoret för 95 milj. kr. Aktiekapitalet i bo­ laget nedskrevs samtidigt med 12 milj. kr., i huvudsak för att möjliggöra vissa avskrivningar och täcka uppkomna förluster. Aktiekapitalet i bolaget utgjorde därefter 70 milj. kr.

Kostnaderna för utbyggnaden blev närmare 110 milj. kr. högre än beräk­ nat. Företaget behövde därutöver ytterligare 35 milj. kr. för att täcka an- läggningsverksamhetens indirekta kostnader samt till ränte- och inkörnings- kostnader m. m. Med anledning därav beviljade 1951 och 1952 års riksdagar ett nytt tillskott av 60 milj. kr. till teckning av aktier i bolaget och gav statlig lånegaranti för ytterligare högst 85 milj. kr. (prop. 1951: 74, SU 104, rskr 189 och prop. 1952: 1 bil. 31, SU 45, rskr 82).

År 1954 hade den år 1946 beslutade utbyggnaden avslutats. Järnverket ha­ de då kommit upp i en årlig produktion av drygt 200 000 ton valsverkspro- dukter och ca 30 000 ton martintackjärn till avsalu. Företagets räntabilitet var dock inte sådan att det i anläggningarna nedlagda kapitalet kunde för­ räntas. För att minska bolagets räntebelastning anvisade 1954 års riksdag

(prop. 1954:51, SU 60, rskr 163) ytterligare 200 milj. kr. till teckning av aktier i bolaget. Av beloppet användes 180 milj. kr. till återbetalning av lån som tagits för utbyggnaden. Riksdagen anslog även 30 milj. kr. till avskriv­ ning av aktier i bolaget för att möjliggöra en utjämning i bolagets räkenska­ per av uppkomna förluster av ungefär samma storlek. Härefter utgjorde NJA:s aktiekapital 300 milj. kr. Samtidigt beviljades en rörlig kredit i riks­ gäldskontoret på 75 milj. kr. för att täcka bolagets behov av rörelsemedel.

Efter år 1954 fram till år 1962 redovisade NJA i stort sett tillfredsställan­ de resultat. En viss konsolidering kunde ske och vissa investeringar kunde delvis finansieras med egna medel, bl. a. ett varm- och kallvalsverk för till­ verkning av tunnplåt. Sistnämnda investering var kostnadsberäknad till 83 milj. kr. och godkändes av 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil 12, SU 10, rskr 10

).

Det prisfall på stål, som började år 1962, medförde emellertid nya förlus­ ter för NJA under de närmast följande åren och år 1966 anvisade riksdagen

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

5

av försening i ritningsleveranser från konstruktören samt bristande till­ verkningskapacitet hos leverantören kunde verket inte tas i drift förrän sommaren 1962. Olika felaktigheter, bl. a. starka vibrationer i planetvals­ verket måste avhjälpas med nya konstruktioner och nya delar i verket. Fram till oktober 1963 kan driften i varmvalsverket därför betraktas som en in­ justerings- och inkörningsperiod. Ytterligare kompletteringar och förbätt­ ringar har sedan utförts varför man nu kan betrakta varmvalsverket som en relativt funktionsduglig produktionsenhet. Fortfarande kan dock plåten inte valsas ned till den tunnhet som utlovats av konstruktören. Ytterligare för­ bättringar i detta avseende kommer att göras.

Kostnadsmässigt innebär problemen med planetvalsverket att NJA åsam­ kats en merkostnad om ca 50 milj. kr. under perioden 1964—1969. Dessa kostnader kan hänföras till dålig kvalitet och därigenom låga priser på plåt­ produkterna, låg timproduktion, ökade kostnader i kallvalsverket på grund av låg kvalitet på det ingående varmvalsade materialet, för stort spill, mer- bemanning etc.

Totalt utgör anskaffningskostnaden för hela tunnplåtsanläggningen 107 milj. kr. Anläggningen har avskrivits med 27 milj. kr. varför som oavskrivet belopp sålunda återstår 80 milj. kr.

Genom att planetvalsverket och därmed hela tunnplåtsanläggningen nu fungerar tillfredsställande, bedömer man det som en mer ekonomisk lösning att behålla detta i stället för att ersätta det med ett valsverk av annan typ. Ett utbyte skulle medföra mycket höga kostnader, eftersom detta skulle åter­ verka på hela tunnplåtsanläggningen.

Bolagets kaldougn togs i bruk år 1964. Följande år började framställ­ ning av bredflänsbalk och grovt universaljärn i ett nytt universalvalsverk. En anläggning för grovmanufaktur togs i bruk vid årsskiftet 1965/66. I denna tillverkas svetsade profiler för varvsindustrin. Anläggningen är ut­ rustad med aggregat för ytbehandling och grundmålning av profiler samt anordningar för svetsning av byggnadsbalk.

En anläggning för tunnplåtsmanufaktur togs i drift år 1967. I anlägg­ ningen ingår enheter för elektrolytisk förzinkning, för målning/plastbe­ läggning och för profilering av plåt.

De totala investeringarna åren 1961—1968/69, av vilka nu nämnda ob­ jekt har tagit i anspråk huvuddelen, uppgick till 248 milj. kr. Investering­ arna har möjliggjort en successiv förändring av NJA:s produktprogram under 1960-talet.

NJA:s produktion nådde före stålkrisens inträde i början av 1960-talet en volym av ca 365 000 ton per år. Större delen av de produkter som då tillverkades har, som förut framhållits, under 1960-talet efterhand ersatts med andra produkter. Under det senaste verksamhetsåret har 465 000 ton producerats, A'arav ca 350 000 ton utgörs av produkter som är nya vid jäm­ förelse med 1960 års produktsortiment.

15,6 milj. kr., samtidigt som en upplösning skedde av lagerreserven med 3,5 milj. kr.

År 1966 erhöll bolaget som nämnts ett vederlagsfritt aktieägartillskott på 100 milj. kr. Detta möjliggjorde en minskning av de kort- och långfris­ tiga skulderna med 45,8 milj. kr. Vidare möjliggjordes företagsekonomiskt motiverade avskrivningar samt en avsättning med 10 milj. kr. till lager­ reserven, som sedan dess uppgår till 20 milj. kr. Den från föregående år balanserade förlusten på 15,6 milj. kr. eliminerades med hjälp av aktie­ ägartillskottet. Utan detta tillskott skulle verksamhetsåret 1966/67, som omfattade 18 månader, ha medfört en förlust av ca 75 milj. kr.

Räkenskapsåren 1967/68 och 1968/69 medförde förluster på 45,5 milj. kr. resp. 35,7 milj. kr., dvs. med sammanlagt 81,2 milj. kr. i bokförd förlust vid bokslutet per den 30 juni 1969.

Anledning finns att anta att nettoförlusten för perioden 1 juli 1969—30 juni 1970 kommer att uppgå till ca 20 milj. kr. Ackumulerade bokförda förluster den 30 juni 1970 beräknas därför uppgå till ca 100 milj. kr.

NJA:s förslag till investeringsprogram

I skrivelse den 29 september 1969 till chefen för industridepartementet har styrelsen för NJA lagt fram förslag till ett omfattande investeringsprogram, avsett att genom rationalisering, fortsatt övergång till högre förädlingsgrad och viss volymökning förbättra rörelsens resultat.

Vad beträffar fartygsprofiler framhåller styrelsen att fartygsproduktionen under 1970-talet kan väntas bli av fortsatt stor omfattning, även om en viss dämpning i efterfrågan skulle inträda om några år. NJA anser därtill att an­ talet profiltillverkare kommer att förbli starkt begränsat. NJA siktar till att leverera varvsmaterial i allt mer färdigmanufakturerat skick, vilket förut­ sätter ett fördjupat samarbete mellan kund och leverantör.

I fråga om verkstadsmaterial konstaterar styrelsen att verkstadsindustrin i stigande omfattning konsumerar plåt av olika slag, en omständighet som redan år 1958 motiverade NJA:s beslut att anlägga ett plåtverk. Bolaget an­ ser sig jämsides med den konventionella plåten böra inrikta sin tillverkning på kvaliteter av typ kallpressningsmaterial, på olika sätt ytbehandlad kall­ valsad plåt etc. (I övrigt har NJA att till verkstadsindustrin sälja vissa typer av valsade profiler i god svetsbarhetsklass.)

NJA:s engagemang i stålbyggnadsbranschen är marknadsmässigt mindre än två år gammalt. Det tekniska utvecklingsarbetet började emellertid fem år tidigare. Styrelsen konstaterar i sin skrivelse att vägen till marknadsre- presentation inom denna produktgrupp har varit lång, och detta inte endast till följd av att produktområdet varit nytt utan också därför att helt nya manufakturenheter behövt tillskapas. Stålbyggnadsområdet är för Sverige relativt nytt och det innebär en stor satsning att gå in på ett sådant område.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

7

9

för ett järnverk, som inriktar sig på de högre kvaliteterna av handelsstål. Dessutom bör beaktas möjligheten av förbud mot luftföroreningar från tho- masprocessen. Att förse befintliga thomaskonvertrar med luftreningsaggre- gat anses allmänt som en från ekonomisk synpunkt orimlig åtgärd. Detta talar således för anskaffande av ytterligare en ugnsenhet av modern typ.

Förslaget innebär installation av en stålugn, som bygger på förutsätt­ ningen att fosforfattig malm används. Härigenom förbättras kvaliteten på stålet samtidigt som slagghanteringen förenklas.

Kostnaden för stålugnen är kalkylerad till ca 48 milj. kr. I detta belopp in­ går, förutom ugnsanläggningen med chargeringsutrustning och filter, även tillbyggnad av stripperhallen samt anskaffning av ytterligare en stripper - kran med kringutrustning. I det föreslagna investeringsprogrammet ingår också uppförandet av en personalbyggnad i stålverket till en beräknad kost­ nad av 3 milj. kr.

Ämnesbehandling, adjustage och manufakturering. I grovverks-, adjustage- och manufaktureringsavdelningarna ingår i det föreslagna investeringspro­ grammet olika investeringar, bl. a. följande.

I programmet ingår en fjärde omvärmningsugn för ämnen, vilken erford­ ras av kvalitets- och planeringsskäl, då s. k. direktvalsning av ämnen utan ytkonditionering numera endast i begränsad utsträckning är godtagbar.

Inom grovverksadjustaget har de senaste åren avsevärda investeringar gjorts i nya svalbäddar och hjälpanordningar. Den ökning av produktionen av höghållfasta stål som planerats kräver ökad normaliseringskapacitet efter varning. Härtill behövs sålunda en komplettering av befintlig ugnskapacitet.

Större delen av produktionsökningen under de närmaste åren skall en­

ligt NJA:s planer falla på bandverken. Vad gäller kantskärning, klipp­ ning etc. kommer befintlig utrustning att förstärkas, utökas och eventuellt omdisponeras.

Glödgningsutrustningen i kallvalsverket utnyttjas f. n. helt. Den nuvaran­ de utrustningen är av s. k. open-coil-typ. En ny glödgningsutrustning, som erfordras av kapacitetsskäl, planeras vara av kontinuerlig typ och medge så­ dan temperatur, att banden kan normaliseras. En utrustning av denna typ planeras bli kompletterad med utrustning för varmgalvanisering av banden.

Den med stålhusfabrikationen förknippade manufaktureringen har provi­ soriskt måst inrymmas på olika ställen inom verksområdet, vilket icke med­ ger en rationell drift. En byggnad för stålhusmanufakturering planeras. Av­ sikten är att åstadkomma en rationell enhet där balkmaterialet kapas och borras med moderna metoder. I fråga om stålhusmanufakturen föreslås också installation av en ny målningsutrustning, som medger såväl rationel­ lare drift som högre kvalitet.

Investeringarna i sektorn ämnesbehandling, adjustage och manufakture­ ring har kostnadsmässigt specificerats med normaliseringsugn 15 milj. kr., gropugn och omvärmningsugn 9 milj. kr., götverksadjustage 5 milj. kr.,

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

byggnad för valsslipning 5 milj. kr., byggmanufaktur 12 milj. kr. samt öv­ riga investeringar och reserv 11 milj. kr., alltså sammanlagt ca 57 milj. kr.

Totala investeringarna i maskiner och byggnader kan enligt NJA:s beräk­ ningar kostnadsmässigt sammanfattas på följande sätt:

Milj. kr.

Tackjärnstillverkning ................................................................................. 22 Ståltillverkning.............................................................................................. 51 Ämnesbehandling, adjustage och manufakturering............................ 57

130

Därtill anges ett behov av ökat rörelsekapital med 50 milj. kr. eftersom en vidgad verksamhet kräver ökning av de i lager och kundkrediter bundna beloppen.

Styrelsen anser att investeringsprogrammet bör sättas igång under år 1970 och avslutas under år 1972.

Lönsamhet och finansiering. NJA har lönsamhetsbedömt investeringarna genom en resultatprognos för år 1972/73. Prognosen visar en förbättring av bruttoresultatet med 40 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1968/69.

Beträffande finansieringen av programmet har styrelsen hemställt att ak­ tieägaren tillför bolaget ett kapitaltillskott av 80 milj. kr. Detta belopp skulle användas till att avföra de per den 30 juni 1969 balanserade förlus­ terna av drygt 80 milj. kr. och samtidigt utgöra ett likviditetstillskott för finansiering av investeringsprogrammet.

NJA har dessutom hos arbetsmarknadsstyrelsen ansökt om lokaliserings­ stöd med 76,6 milj. kr. (varav som bidrag 12,2 milj. kr.). Övriga erforder­ liga medel för finansieringen av investeringsprogrammet anser NJA kunna erhållas genom sedvanlig upplåning.

Statsföretag AB:s skrivelse beträffande NJÅ

NJA:s skrivelse överlämnades av industridepartementet den 23 januari 1970 till Statsföretag AB, med hänsyn till att detta bolag sedan den 1 januari 1970 har det omedelbara ägaransvaret för NJA. I skrivelse den 13 februari 1970 till statsrådet och chefen för industridepartementet hävdar Statsföretag AB nödvändigheten av en ekonomisk och administrativ rekonstruktion av NJA samt deklarerar sin ståndpunkt beträffande det föreslagna investerings­ programmet.

Statsföretag AB beräknar att NJA:s förlust under verksamhetsåret 1969/70 kommer att bli ca 20 milj. kr. Tillsammans med det per den 30 juni 1969 balanserade underskottet av drygt 80 milj. kr. torde därför det sammanlagda underskottet per den 30 juni 1970 uppgå till ca 100 milj. kr. Statsföretag AB anser det därför nödvändigt att ekonomiskt rekonstruera företaget och

11

ge den ansvariga ledningen i NJA möjligheter att skapa ett företag med be­ hövlig grad av ekonomisk stabilitet, framtidspotential och möjligheter att förhållandevis snabbt göra företaget effektivt och lönsamt.

1 enlighet med de intentioner och synpunkter som framförts beträffande NJA i prop. 1969: 121 om ett statligt förvaltningsbolag hävdar styrelsen för Statsföretag AB att det beräknade underskottet på 100 milj. kr. bör täckas av staten genom ett kapitaltillskott.

Vid sin analys av NJA:s ekonomiska situation bär Statsföretag AB funnit att vissa tillgångar i företaget är för högt värderade. Vid en balansmässig rekonstruktion av NJA överväger därför Statsföretag AB att genomföra en nedsättning av NJA:s aktiekapital med ca 100 milj. kr. Aktiekapitalet upp­ går i dag till 300 milj. kr., vilket anses för högt med hänsyn till företagets ekonomiska potential.

Genom angivet kapitaltillskott samt erforderlig nedsättning av NJA:s ak­ tiekapital anser Statsföretag AB att man erhåller den ekonomiska ”nollställ­ ning” av företaget som kan utgöra en grund för företagets vidare rekon­ struktion och utveckling.

Beträffande det av NJA föreslagna investeringsprogrammet konstaterar Statsföretag AB att NJA har tillgång till energi samt malm av god kva­ litet till konkurrenskraftiga priser. NJA bör alltså enligt Statsföretag AB:s mening ha förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och stålämnesproduktion. Härav drar Statsföretag AB den slutsatsen att i ett in­ vesteringsprogram, som avser att förbättra förutsättningarna för NJA, bör satsningarna inom den metallurgiska sektorn, d. v. s. kokshytta och stål­ ugn, vara särskilt intressanta. Den metallurgiska sektorn måste göras fullt modern och konkurrenskraftig i framtiden.

Beträffande det produktprogram, som de föreslagna investeringarna syf­ tar till, anser Statsföretag AB att underliggande utredningar i vissa avse­ enden måste kompletteras innan NJA binder sig för ett definitivt produkt­ program. I synnerhet förefaller det Statsföretag AB angeläget att gjorda marknadsundersökningar och marknadsbedömningar byggs ut och ytterli­ gare specificeras. Vad ämnesför sälj ning beträffar torde sådana undersök­ ningar kunna genomföras förhållandevis snabbt.

När det gäller fartygsprofiler konstaterar Statsföretag AB att dessa utgör ca 75 % av NJA:s orderstock. Beställningar har, vilket synes vara allmänt i branschen, tagits till fasta priser före nu rådande högkonjunktur på järn- och stålmarknaden. Statsföretag AB anser det sannolikt att dessa order inne­ håller inte oväsentliga förlustrisker, och att rationaliseringsarbetet därför bör drivas hårt inom just denna sektor. NJA:s fartygsprofiler har ett synner­ ligen gott anseende hos kunderna och genom rationaliseringsarbete och fort­ satta och ytterligare kontakter med nuvarande och potentiella kunder bör marknaden kunna bevaras och vidgas. Då antalet kunder är begränsat bör man förhållandevis snart kunna få fram ytterligare underlag för profilpro­ grammets utformning och de framtida marknadsförutsättningarna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

13

tions- och styrsystemen vidareutvecklas, att ökade möjligheter skapas för ett förtroendefullt samarbete mellan de anställda och företaget, att ansträng­ ningarna att sänka kostnadsnivån, förbättra kapacitetsutnyttjandet och höja den totala omsättningen intensifieras samt att system för att skapa kunskaper om företagets marknad och de olika produkternas marknader samt för att värdera produkternas lönsamhet vidareutvecklas i syfte att nå ett mer bestående och säkrare produktsortiment.

Med hänvisning till nödvändigheten av en ekonomisk rekonstruktion av NJA hemställer styrelsen för Statsföretag AB om ett kapitaltillskott på 100 milj. kr., som ställs till förfogande genom Statsföretag AB, för att täcka det per den 30 juni 1970 beräknade underskottet för NJA.

Statsföretag AB anser att för finansieringen av investeringsprogrammet bör kapitaltillskottet till större delen kunna utnyttjas. Därtill har Statsföre­ tag AB räknat med lokaliseringsstöd i form av lån och bidrag av ca 75 milj. kr. Kvar att finansiera är alltså 35—40 milj. kr. 1 det läge vari NJA skulle komma genom av Statsföretag AB föreslagna rekonstruktionsåtgärder anses det inte möta svårigheter att finansiera detta behov genom sedvanlig upp­ låning. Statsföretag AB anser att denna upplåning bör ske genom Statsföre­ tag AB mot säkerheter som ställs till förfogande av NJA.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Departementschefen

Riksdagsbeslutet år 1939 att bilda NJA grundade sig primärt på samhälls­ ekonomiska värderingar. Arbetslösheten hade varit stor i Norrbotten under hela 1930-talet och det framstod som angeläget att skapa ökade sysselsätt­ ningsmöjligheter och ett mer differentierat näringsliv i denna del av landet. I det spända utrikespolitiska läget var det även ett väsentligt samhällsintresse att åstadkomma en ökad tackjärns- och stålproduktion inom landet.

NJA:s produktion under de första verksamhetsåren inriktades på stål­ ämnen, dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Under senare delen av 1940- talet och de första åren av 1950-talet vidgades successivt verksamheten inom företaget bl. a. genom utbyggnad av valsningskapaciteten för olika typer av tillverkning. En ytterligare betydande kapacitetsutbyggnad genomfördes un­ der de första åren av 1960-talet då en anläggning för tunnplåtstillverkning togs i drift. Åren 1964—1965 tillkom den nuvarande manufakturanläggning­ en för tillverkning av fartygsprofiler. Produktionsvolymen, som vid mitten av 1950-talet befann sig på nivån 250 000 ton per år, steg till ca 370 000 ton år 1960, till drygt 450 000 ton år 1965 och till 465 000 ton år 1968/69. En övergång till produkter av högre förädlingsgrad har pågått under 1960-talet.

NJA:s verksamhet och utbyggnaden av densamma har vid ett flertal till­ fällen varit föremål för riksdagens prövning. Sammanlagt har bolaget av sta­ ten erhållit 342 milj. kr. i form av aktiekapital, av vilket 42 milj. kr. av­

15

Det av NJA föreslagna investeringsprogrammet har av Statsföretag AB kostnadsberäknats till 160 milj. kr., vartill kommer ett behov av 50 milj. kr. i ökat rörelsekapital. Förvaltningsbolaget anser att den föreslagna satsningen på den metallurgiska sidan liksom vidareutvecklingen av fartygsprofilsek- torn inom manufaktureringen — vilka delar beloppsmässigt omfattar 120 ä 130 milj. kr. av programmets 160 milj. kr. — bör ges tidsmässig prioritet. Statsföretag är inte berett att nu ta ställning till den närmare utformningen av övriga föreslagna investeringar på manufaktureringssidan utan anser att ytterligare marknadsundersökningar bör göras innan NJA binder sig för det mer definitiva produktprogrammet. Förvaltningsbolaget finner det vidare angeläget att prövningen av möjligheterna till ett vidgat samarbete med and­ ra verk fullföljs. Finansieringen av investeringsprogrammet bör enligt för­ valtningsbolaget ske genom det föreslagna kapitaltillskottet på 100 milj. kr. Man har vidare räknat med lokaliseringsstöd på ca 75 milj. kr., varom an­ sökan redan ingivits av bolaget. Återstående 35 å 40 milj. kr. förutsätts kunna erhållas genom normal upplåning.

I prop. 1969: 121 angående bildandet av det statliga förvaltningsbolaget framhöll jag att de särskilda syften som motiverat statens engagemang i NJA och Uddevallavarvet medför att förluster hos dessa företag bör täckas i särskild ordning av medel ställda till förfogande genom riksdagsbeslut. Jag angav att arbetet med planeringen av NJA:s fortsatta verksamhet pågick och att frågan om kapitaltillskott skulle bli aktuell under budgetåret 1969/70.

Utvecklingen i NJA under de 30 år järnverket existerat har fört fram före­ taget till en sådan storlek att det i dag ingår som en betydelsefull del inom den svenska järnhanteringen. Företaget har därtill under hela denna tid spelat en väsentlig roll för sysselsättningen i Norrbottens län.

Företagets produktionsinriktning har under denna tid gradvis förändrats. Särskilt markant har denna utveckling varit under 1960-talet. Större delen av de produkter som tillverkades i början av 1960-talet har ersatts med and­ ra, mera manufakturerade produkter. Här må särskilt nämnas NJA:s sats­ ning på fartygsprofiler som introducerats under denna period. NJA kan på detta område anses som föregångare.

De senaste årens produktutveckling har ännu inte gett de ekonomiska re­ sultat som förväntats. Förlusterna i NJA, för vilka en ingående redogörelse lämnats i det föregående, har varit betydande även om en viss förbättring in­ trätt under de två senaste räkenskapsåren. Det är därför nödvändigt att en fortsatt effektivisering av företagets produktion sker. Det metallurgiska och produktionstekniska kunnande som finns inom NJA ger härvid ett gott ut­ gångsläge för den fortsatta utvecklingen.

Som framgår av den lämnade redogörelsen är en finansiell rekonstruktion av företaget nödvändig. NJA:s resultatrapport för andra halvåret 1969, som nu föreligger, anger en förlust på drygt 8 milj. kr., vilket ökat den tidigare redovisade förlusten till närmare 90 milj. kr. Statsföretags bedömning, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

17

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

19

Sammandrag av balansräkningar 1962—1968/69

Beloppen i 1 000-tal kronor

1962

1963 1964 1965 1966/67* 1967/68 1968/69

illgängar assa, bank, postgiro, främmande växlar.............................................

644 3 707 2 917 5 898 9 495

8 829 12 033

undfordringar................................

39 386 53 084 43 692 51 564 35 554 48 387

63 931

arulager ......................................... 49 583 52 472 70 538 88 731 84 690 79 320 64 795 ktier, andelar m. m.......................

1 161 1 077 995 868 710 577 470

askiner och inventarier (bokfört värde efter avskrivn.)...............

82106 97 749 170 078 178 887 186 201 181 358 173 852

astigheter (bokfört värde efter

avskrivn.) ....................................

108 824 111 589 136 821 139 446 140 284 139 624 134 943

ågående ^anläggningar ........... 111 033 125 119 47 999 41 069 22 273 13 968 16 588

anserad förlust............................

— — — —

15 363

—

45 529

ets förlust....................................

— —

—

15 585

—

45 529 35 746

392 737 444 797 473 040 522 048 494 570 517 592 547 877

kulder och eget kapital everantörsskulder ........................ 32 565 34 281 38 858

39 651 42 799 37 462 46 619

vriga kortfristiga skulder........... 126 171

6 739

17 646

166 5 306 3 781

ångfristiga skulder........................ 56 824

107123

124 221

161 529 133 242 171824 194 487

ekapital .................................... 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000

300 000

eservfond......................................... 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

3 000 3 000

alanserad vinst ............................

222 222 222 222

— — —

ets vinst.........................................

— — — —-

15 363

—

—

392 737 444 797

473 040 522 048 494 570 517 592 547 877

* Under 1966 ändrades bolagets räkenskapsår från kalenderår till att omfatta tiden 1.7.—30.6. Denna eriod omfattar sålunda tiden 1.1.1966—30.6.1967.