Prop. 1971:31
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående musikutbildning m.m.
Nr 31
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående musikutbildning m. m.; given Stockholms slott den 26 februari 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsårenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen före- dragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
INGVAR CARLSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
Som ett led i den pågående reformverksamheten på den högre musik— utbildningens område föreslås i propositionen vissa åtgärder beträffande musiklärarutbildningen. Bl. a. förordas att utbildning av lärare i musik och annat ämne skall anordnas i Göteborg i huvudsaklig överensstäm- melse med förslag av organisationskommittén för högre musikutbildning och lärarutbildningskommittén.
I propositionen behandlas vidare vissa av organisationskommittén pla— nerade eller vidtagna åtgärder beträffande bl. a. kyrkomusikerutbild- ningen.
De förändringar av den högre musikutbildningens yttre organisation som föreslås genomförda nästa budgetår följer de av statsmakterna förra året beslutade riktlinjerna. Häri ingår bl. a. att Musikaliska akademiens styrelse skall upphöra att vara högsta ledningsorgan för musikhögskolan i Stockholm och att statliga musikhögskolor skall inrättas i Göteborg och Malmö genom att staten övertar ansvaret för den utbildnings- verksamhet som nu bedrivs vid musikkonservatorierna i dessa kom- muner.
Musikaliska akademien kommer efter förändringen att ha till huvud- uppgift att bedriva allmän musikfrämjande verksamhet och att leda akademiens bibliotek.
Prop. 1971: 31 2
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP— LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODH— NOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för utbildningsdepartementct, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor an- gående musikutbildning m. m. och anför.
I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 121) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Musik- högskolorna för budgetåret 1971/ 72 beräkna ett förslagsanslag av 12 415 000 kr.
1. Inledning
Våren 1970 tog statsmakterna ställning till vissa allmänna riktlinjer för den framtida musikutbildningcn (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr 1970: 274"). Besluten innebar bl. a. att en successiv reform av den högre musikutbildningen skulle genomföras med början budgetåret 1971/ 72. Genom beslut den 10 april 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för utbildningsdepartementct att tillsätta en organisationskommitté1 för hög- re musikutbildning med uppgift att förbereda reformen. Huvuddragen av direktiven återges i 1971 års riksdagsberättelse (s. 295).
Genom beslut den 8 november 1968 bemyndigade Kungl. Maj:t stats- rådet Moberg att tillkalla högst nio sakkunniga2 med uppdrag att utreda frågan om utbildning av lärarei s. k. övningsämnen m. m.
1 Generaldirektören Ingmar Wetterblad, ordförande, skolkonsulenten Barbro Ahlqvist, departementssckreterarcn Birgit Assarson, professorn Ingmar Bengts- son (t.o.m. den 31 december 1970), direktören Ingemar Gabrielsson, stude- randen Lars Norstedt (t.o.m. den 5 februari 1971), studeranden Johan Falk (fr.o.m. den 5 februari 1971), skoldirektören Oscar Olofsson, rektorn Gunnar Sjöström, tillika sekreterare, rektorn Gunnar Sjöqvist och musik- direktören Karl Axel Thunander. 2 Riksdagsmannen, rektor Stig Alemyr, ordförande, sekreteraren Carl Tomas Edam. universitetslektorn Lars Gustafsson. rektorn Paul Högberg, skolrådet Bertil Junel, förre riksdagsmannen Ernst Olsson, generalsekreteraren Ian-Olof Olsson, sekreteraren Henry Persson och skoldirektören Britta Stenholm, tillika sekreterare.
Prop. 1971: 31 3
De sakkunniga har antagit benämningen lärarutbildningskommittén. Direktivcn finns återgivna i 1970 års riksdagsberättelse (s. 285). Ytter- ligare direktiv beträffande utbildningen av lärare i musik meddelades den 1() april 1970, varigenom kommittén fick i uppdrag att utreda och avge förslag dels beträffande ämneskombinationer för tjänst som lärare i musik och annat ämne samt anordnandet av utbildningslinjer för så- dana lärare, dcls den praktisk-pedagogiska utbildndingen för lärare i en- bart musik samt lärare i musik och annat ämne.
Organisationskommittén för högre musikutbildning har den 14 oktober 1970 i enlighet med sitt uppdrag gett in framställning om anslag för budgetåret 1971/ 72 till högre musikutbildning m. m. innehållande bl. &. förslag till ämnesutbildning i musik inom ramen för en tvåämneslärar- utbildning i provisorisk form (Ds U 1970: 18).
Lärarutbildningskommittén har den 12 november 1970 avgett förslag till ämneskombinationer, utbildningslinjer och praktisk-pedagogisk ut- bildning för lärare som genomgår provisorisk ämnesutbildning i musik (Ds U 1970: 20).
Anslagsframställningen från organisationskommittén för högre mu- sikutbildning i de delar den avser förslag till ämnesutbildning i musik inom ramen för en tvåämneslärarutbildning i provisorisk form samt för- slaget från lärarutbildndingskommittén har remissbehandlats. Yttranden har kommit in från universitetskanslersämbetet, —— som hört universi- teten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm —, skolöverstyrelsen — som hört lärarhögskolorna i Göteborg, Kalmar, Linköping, Malmö, Stockholm och Umeå —, Musikaliska akademiens styrelse, Göteborgs musikkonscrvatorium, Malmö musikkonservatorium, Svenska kommun- förbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akade- mikcrs centralorganisation (SACO) samt Sveriges förenade studentkårer.
Prop. 1970: 25 innehöll förslag om förändringar av Musikaliska aka- demiens uppgifter i fråga om den högre musikutbildningen. Följderna härav för akademiens del utreds av en särskild sakkunnig1 som tillkallats med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970. Musika- liska akademiens styrelse har den 6 oktober 1970 gett in framställning om anslag till akademien för budgetåret 1971/72.
Örebro musikpedagogiska institut har för budgetåret 1971/ 72 begärt statsbidrag till sin verksamhet. Organisationskommittén för högre musik- utbildning har yttrat sig över framställningen.
Beträffande åtskilliga av de framförda förslagen fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och sammanhangets skull redovisas dock även vissa av dessa förslag.
* Lagmannen Gunnar Ekblad.
Prop. 1971: 31 4
2. Tidsplan för reformarbetet
Organisationskommittén för högre musikutbildning redogör inlednings- vis för sina uppgifter och anger en preliminär tidsplan för det fortsatta reformarbetet.
Förberedelsearbetet för en reform av den högre musikutbildningen är som framgår av kommitténs direktiv mycket omfattande. I arbetet behandlas både frågor om utbildningen och frågor av organisatorisk och administrativ natur. Kommittén skall föreslå nya tillträdesbestämmelscr för utbildningen samt utarbeta förslag till studieorganisation. Studie— plansarbetet innefattar utbildning av musiklärare (lärare med behörighet för den obligatoriska undervisningen i musik inom skolväsendet), musik- pedagogcr (lärare inom olika former av frivillig musikundervisning), kyrkomusiker, övriga musiker (instrumentalister, sångare, orkester- och cnsemblemusiker), ensembleledare, specialutbildning i komposition och dirigering samt solist— och annan påbyggnadsutbildning. I uppgifterna beträffande kyrkomusikerutbildningen ingår även åtgärder för att för- stärka den lägre utbildningen av kyrkomusiker. Kommittén skall be- döma dimensioneringen av den högre musikutbildningen och lägga fram en plan för utbyggnad av utbildningskapaciteten.
Arbetet med att reformera den högre musikutbildningen kan enligt organisationskommittén inte ske i den snabba takt som prop. 1970: 25 och kommitténs direktiv ger anledning att förvänta. Trots de negativa konsekvenser som följer av en långsammare reformtakt anser sig kom- mittén inte kunna fastställa utbildningskraven och utforma innehållet i olika utbildningslinjer utan att i flera avseenden först ha kompletterat det underlag som redan föreligger i tidigare utredningsmaterial. I flera fall behövs enligt kommittén tidskrävande förarbeten i form av analyser av de yrkesområden som utbildningen avser för att arbetet skall kunna fullföljas. Vidare har kommittén funnit att samordningen mellan olika utbildningar förutsätter att reformerna planeras och genomförs parallellt.
Beträffande utbildningen av lärare i musik för skolväsendet behövs en samordning med arbetet inom lärarutbildningskommittén. I organisa- tionskommitténs direktiv anges att reformarbetet i första hand bör ägnas musiklärarutbildningen. Kommittén finner denna prioritering både riktig och nödvändig. Kommittén framhåller särskilt sitt intresse för en lärarutbildning som ger utrymme för, förutom musik, minst ett annat ämne. Det är enligt kommittén av stor vikt att man redan budget- året 1971/ 72 kan genomföra vissa åtgärder beträffande musiklärarut- bildningen. Förslagen, som omfattar både förändringar av nuvarande musiklärarutbildning och utbildning i provisorisk form av lärare i musik och annat ämne, redovisas närmare i det följande. En definitiv reform av utbildningen av lärare i musik kan ske först sedan lärarutbildnings- kommitténs uppdrag slutförts och dess förslag föranlett beslut. Det
Prop. 1971: 31 5
finns, framhåller organisationskommittén, anledning räkna med att det dröjer ända till budgetåret 1974/ 75 innan en mera definitivt utformad utbildningsorganisation kan börja tillämpas i fråga om de lärarkatego- ricr som omfattas av lärarutbildningskommitténs uppdrag.
För arbetet med den högre kyrkomusiker"[bildningen har organisa- tionskommittén påbörjat en analys av arbetsuppgifter och yrkeskrav av det slag som nyss nämnts. Analysen omfattar både de kyrkomusika- liska arbetsuppgifterna och de åligganden som vid sidan av dessa bör ingå i organisttjänst. Kommittén anser att det är angeläget att den nya högre kyrkomusikerutbildningen snarast får en definitiv form och avser att redovisa förslag i sådan tid att en reform av denna utbildning kan genomföras från läsåret 1972/ 73.
Uppgiften att utforma en ny musikpedagogutbildning är enligt orga- nisationskommittén särskilt svår att fullgöra utan grundligt förarbete. Den nuvarande musikpedagogutbildningen är, om man ser till all den utbildning som bedrivs inom och utom det som nu betraktas som högre musikutbildning, organisatoriskt och innehållsmässigt mycket splittrad. Det är därför angeläget att så snabbt som möjligt försöka nå större en— hetlighet. Kommittén känner emellertid ett särskilt starkt behov av att just på detta område få fram en utförlig analys av arbetsuppgifter och yrkeskrav som underlag för sitt arbete med utbildningen. Kommittén anser sig därför knappast kunna räkna med att någon reform av musik- pedagogutbildningen kan slutligt genomföras förrän budgetåret 1973/ 74.
Den nya regionmusikorganisationen kommer enligt statsmakternas beslut ( prop. 1970: 31 , SU 1970: 121, rskr 1970: 282) att från den 1 juli 1971 börja arbeta i de former som nu närmare planeras inom den organisationskommitté för regionmusiken som chefen för försvarsdcpar- temcntet tillkallat. Genom omorganisationen kommer bl.a. den nuva- rande militärmusikerutbildningen att successivt avvecklas. Enligt upp- gift från organisationskommittén för regionmusiken kommer denna ut- bildning, om inga andra förändringar sker, att vara avvecklad i och med budgetåret 1976/ 77. Då beräknas nämligen all den personal, som nu finns under utbildning i organisationen, ha genomgått det sista skedet i utbildningen, den tvååriga musikunderofficersutbildnin g, som nu är för- lagd till musikhögskolan i Stockholm.
Beträffande musikerutbildningen på högskolenivå, som skall utformas som en enhetlig utbildning för orkester— och ensemblcmusiker —— oav- sett om de kommer att verka inom regionmusiken eller inom musiklivet i övrigt — framhåller organisationskommittén för högre musikutbild- ning att någon slutlig reform inte kan genomföras tidigare än budget- året 1973/74 med hänsyn till behovet av samordning med bl. a. utbild- ningen av musikpedagoger.
Organisationskommittén avser att under år 1971 överväga vilka pro-
Prop. 1971: 31 6
visoriska åtgärder som — i avvaktan på en slutlig reform av musikpeda- gog- och musikerutbildningen ——- erfordras för budgetåret 1972/73.
Med tanke främst på regionmusikens behov av bl. a. kapellmästare är det enligt organisationskommittén angeläget att man snarast ägnar upp- märksamhet åt utbildningen av ensembleledare. Kommittén avser att överväga provisoriska åtgärder för budgetåret 1972/ 73 men räknar inte med att en helt reformerad ensembleledarutbildning skall kunna genom- föras förrän från budgetåret 1973/ 74.
Organisationskommitténs preliminära tidsplan för reformarbetet kan sammanfattas på följande sätt.
Utbildningslinje Slutlig reform år
Högre kyrkomusikerutbildning 1972/ 73 Musikpedagogutbildning Musikerutbildning (orkester- och ensemblemusiker. övriga instrumentalister och sångare)
Ensembleledarutbildning
Musiklärarutbildning ] 974/ 75 Övriga utbildningslinjer ännu ej tidsangivcn
! 1973/74
3. Musiklärarutbildning
3.1. Organisationskommittén för högre musikutbildning
Utbildningen av musiklärare skall som framgår av organisationskom- mitténs direktiv Omfatta både utbildning av lärare i musik och annat ämne (tvåämnesmusiklärare) och utbildning av lärare i enbart musik. Ämnesutbildningen av lärare i enbart musik skall motsvara en treårig musikpedagogisk utbildning.
Som främsta motiv för de åtgärder som föreslås för budgetåret 1971/ 72 anger organisationskommittén den stora brist på musiklärare som konstaterats bl. a. i den undersökning angående lärare i övnings- ämnen vårterminen 1969 som lärarutbildningskommittén utfört. Denna brist kommer ytterligare att öka genom den förstärkning av den obliga- toriska undervisningen i musik på grundskolans högstadium som följer av grundskolans nya läroplan. Samtidigt har enligt kommittén föränd— ringen av innehåll och arbetsformer i skolans musikundervisning yt- terligare skärpt bristen på överensstämmelse mellan musiklärarutbild- ningen, som den nu bedrivs, och musiklärarnas yrkesuppgifter.
Som underlag för sitt arbete har organisationskommittén i'samråd med lärarutbildningskommittén gjort en sammanställning av de krav beträffande ämnesfärdigheter och kunskaper som nu gällande läroplaner ställer på musiklärarna vid grundskola, gymnasium och fackskola." På grundval av denna läroplansanalys konstaterar organisationskommittén
Prop. 1971: 31 7
att utbildningen av musiklärare sådan den f. n. är utformad inte kan an- passas till skolans krav utan genomgripande förändringar, både i fråga om förkunskaper hos de studerande och utbildningens innehåll.
De förändringar av den nuvarande musiklärarutbildningen, som orga— nisationskommittén föreslår, avses bli genomförda vid de tre musikhög— skolorna från budgetåret 1971/72. Förändringarna kommer att i sin helhet tillämpas på de nya studerande som då antas och delvis på tidi— gare antagna studerande.
Genom förändringarna bör enligt kommittén utbildningen bättre än nu 'kunna svara mot kraven på en musiklärare. Utbildningen föreslås bl. a. bli kompletterad med vissa nya ämnen eller ämnesinslag. Den när- mare innebörden av förslagen framgår av bilaga 2 till kommitténs fram- ställning. Av olika skäl har kommittén inte funnit det lämpligt att före— slå mycket långtgående förändringar. Kommittén har velat undvika att förändringarna skulle medföra nya inträdeskrav och därmed bli till nack- del för d-e studerande som sedan länge förberett sig för att motsvara de krav som nu ställs. Större förändringar skulle leda till svårigheter att sysselsätta de lärare som nu finns vid skolorna eller till omfattande krav på omskolning eller vidareutbildning av lärarna. Det avgörande skälet är emellertid enligt kommittén att den nuvarande musiklärarutbildningen i den slutliga utbildningsorganisationen skall ersättas med en utbild- ning som enligt organisationskommitténs direktiv skall baseras på en musikpedagogutbildning. Kommittén har därför inte ansett det lämpligt att under en förhållandevis kort övergångstid göra sådana förändringar i utbildningen som bl.a. kunde påverka meritvärderingen vid tjänstetill— sättningar.
Även om förändringarna i utbildningen enligt organisationskommittén är möjliga att genomföra utan större kostnadsökningar för musiklärar- utbildningen som helhet uppstår vissa merkostnader vid de tre skolorna under budgetåret 1971/ 72. Kommittén har beräknat erforderliga medel för att skolorna nästa budgetår skall kunna anta minst samma antal nya studerande som innevarande budgetår. Kostnaderna för förslagen redo— visas i det följande.
I samråd med lärarutbildningskommittén föreslår organisationskom- mittén att utbildning av tvåämnesmusiklärare skall få anordnas i provi- sorisk form med början budgetåret 1971/ 72. Organisationskommitténs förslag omfattar ämnesutbildningen i musik inom ramen för en sådan utbildning. Kommittén fäster särskilt stor vikt vid att detta förslag ge— nomförs.
En framtida tvåämneslärarutbildning med musik som ett av ämnena skall enligt organisationskommittc'ns direktiv omfatta fyra år. Inom denna tidsram skall rymmas studier av minst två ämnen och praktisk— pedagogisk utbildning. Lärarutbildningskommittén och organisations- kommittén har funnit det önskvärt att utbildningen utformas så att den
Prop. 1971: 31 8
så nära som möjligt ansluter till annan ämneslärarutbildning, bl. a. för att ge utrymme för olika ämneskombinationer i utbildningen.
Organisationskommittén anger bl. a. följande motiv för att få till stånd en tvåämneslärarutbildning som kan prövas innan en slutgiltig utbild- ningsreform genomförs för denna lärarkatcgori.
Organisationskommittén har inte funnit det möjligt att redan nu ta slutlig ställning till omfattning, innehåll och studieorganisation för ämnet musik inom en slutgiltig tvåämneslärarutbildning. Ställningstagandet blir bl. a. beroende av vilka musikaliska förutbildningsmöjligheter som kan komma att erbjudas genom inrättande av musiklinjer inom gymnasie- skolan. Den nuvarande musiklärarutbildningen är inte av sådan art, att den ger tillräckligt erfarenhetsunderlag för att bedöma vilken studietid som kan erfordras för lärarbehörighet i ämnet. Innan en sådan bedöm— ning görs, vill kommittén få tillfälle att pröva en musikämnesutbildning med en helt ny utformning.
Enligt sina direktiv skall kommittén bl. a. överväga möjligheterna att organisera den högre musikutbildningen i enlighet med den studieorga- nisation som gäller för grundläggande utbildning vid filosofisk fakultet, förenkla examinationsförfarandet och utarbeta förslag till ett betygssy- stem, som om möjligt ansluter till betygssystem inom annan högre ut- bildning. Då den nuvarande musikhögskoleutbildningen ger ringa erfa- renhet även i dessa avseenden anser kommittén det synnerligen värde- fullt att inom den föreslagna ämnesutbildningen bedriva viss försöks- vcrksamhet med nya former för studieorganisation och studieredovis- ning.
Mål och innehåll för den föreslagna provisoriska ämnesutbildningen i musik bygger på den tidigare nämnda läroplansanalysen. I anslutning till de möjligheter som finns inom ämnes]ärarutbildningen föreslår kom- mittén att ämnesutbildningen i musik skall omfatta studiekurser om sammanlagt högst 80 poäng. Dessa studiekurser uppdelas enligt för- slaget på en kompetenskurs om 60 poäng och en frivillig påbyggnads- kurs om 20 poäng. För en närmare beskrivning av utbildningens innehåll hänvisas till kommitténs framställning.
Organisationskommittén föreslår att de studerande i den föreslagna tvåämneslärarutbildningen efter avslutad kompetenskurs skall vara be- höriga för tjänstgöring som lärare i både grundskolans och gymnasie- skolans obligatoriska musikundervisning. För att uppnå detta resultat bör särskilda krav på kunskaper och färdigheter uppställas för tillträde till utbildningen. Inträdesprov föreslås bli anordnade under en vecka före kursens början. Verksamheten bör sedan fortlöpande noggrant stu- deras för att man skall kunna pröva om utbildningen ger den avsedda kompetensen.
Vid utformningen av förslagen har organisationskommittén sökt bygga utbildningen på studieenheter som kan vara gemensamma för eller ut- bytbara mellan olika utbildningslinjer. Kommittén räknar således med
Prop. 1971: 31 9
att vissa delkurser i kompetenskursen bör kunna ingå i andra utbild- ningslinjer inom den högre musikutbildningen.
Den föreslagna provisoriska utbildningen bör enligt organisations- kommittén pågå till dess den successivt ersätts med en definitiv ny ut- bildning. Kommittén räknar inte med att en slutlig reform kan ske förrän tidigast budgetåret 1974/ 75. Den provisoriska utbildningen bör därför anordnas under en sammanhängande tid av 4—5 år. Intagning bör ske fr. o. m. höstterminen 1971 t. o. m. vårterminen 1974.
Organisationskommittén föreslår att sammanlagt 144 studerande bc- reds plats i den provisoriska utbildningen.
Omfattningen av utbildningen är planerad med tanke på tillgången på lärare och handledare. Intagningen bör bestämmas med hänsyn till bl. a. att de lärare som knyts till verksamheten skall kunna beredas jämn sys- selsättning och att utvärdering av utbildningens uppläggning och erfaren- heterna av de studerandes förkunskaper och intresse för utbildningen underlättas. Utbildningen bör inledas på en ort men redan under budget- året 1972/73 anordnas på ytterligare en ort. Kommitténs förslag till dimensionering "av utbildningen framgår av följande sammanställning. Kommittén har förutsatt att ca hälften av de studerande kommer att välja påbyggnadskurs till 80 poäng.
Kurstermin och Antal studerande utbildningsort ht71 vt72 ht72 vt73 ht73 vt74 ht74 vt75 ht75
Kurstermin 1 ett 1 24 24 24 24 ort 2 24 24 Kurstermin 2 ort 1 24 24 24 24 ett 2 24 24 Kurstermin 3 ort 1 24 2 24 24 ort 2 24 24 Kurstermin 4
(påbyggnkurs)
ort 1 12 12 12 12 ort 2 12 12 Totalt art 1 24 24 48 60 48 60 36 24 12 ort 2 24 24 24 36 24 24 12
Organisationskommittén föreslår efter samråd med lärarutbildnings- kommittén att Göteborg blir första förläggningsort för den nya utbild- ningen. De studerande bör där kunna fullgöra såväl ämnesstudier som praktisk-pedagogisk utbildning. I Göteborg föreligger även gynnsamma förutsättningar för samverkan med både musikhögskola och universitet.
Vad gäller valet av den andra utbildningsorten avser organisations- kommittén att, efter ytterligare överväganden i samråd med lärarut- bildningskommittén, återkomma med förslag.
Prop. 1971: 31 10
Organisationskommittén föreslår att ansvaret för att under försöks- tiden leda utbildningen bör åvila kommittén. Musikhögskolan i Göteborg föreslås svara för den ekonomiska förvaltningen för den utbildning som anordnas på denna ort. Skälen för att utbildningen enligt kommitténs mening inte i övrigt bör inordnas i musikhögskolornas utbildningsorga- nisation är flera. I fråga om mål och innehåll avviker utbildningen starkt från annan högre musikutbildning. Rekryteringen av både studerande och medverkande lärare måste göras utan hinder av de inom musikut— bildningen nu tillämpade meriteringsgrunderna. Utbildningen kan en- dast till vissa delar genomföras med nuvarande lärarresurser vid musik- högskolan och universitetet i Göteborg. Kommittén räknar dock med samarbete med både musikhögskola och universitet i fråga om vissa mo- ment i utbildningen. Organisationskommittén vill kunna nära följa ut- bildningen Och påverka den praktiska utformningen av verksamheten. För den direkta ledningen bör kommittén kunna anställa en särskild ut- bildningslärare. Kommittén understryker att förslaget till organisation av utbildningen under försökstiden inte innebär något ställningstagande till frågan om hur en slutgiltig musiklärarutbildning av denna karaktär skall organiseras.
Kommittén anser det väsentligt att såväl lärare som studerande får medinflytande i fråga om den praktiska utformningen av utbildningen.
Organisationskommitténs beräkning av de totala driftkostnaderna för den föreslagna utbildningen framgår av följande sammanställning.
1971/72 1972/73 1973/74 1974f'75 1975/76 Ämnesutbildning i Göteborg av 96 studerande Avlöningar inkl. lönekostnadspålägg kompetenskurs 411 000 823 000 817 000 405 000 påbyggnadskurs — 102 000 102 000 102 000 102 000 inträdesprov 21 000 42 000 21 000 —- administration 104 000 138 000 138 000 104 000 Omkostnader 90 000 135 000 135 000 90 000 626 000 1 240 000 1 213 000 701 000 102 000 Ämnesutbildning på annan art av 48 studerande Avlöningar inkl. lönekostnadspålägg kompetenskurs 411 000 412 000 405 000 påbyggnadskurs — 102 000 -— 102 000 inträdesprov 21 000 21 000 -— administration 104 000 104 000 104 000 Omkostnader 90 000 90 000 90 000 626 000 729 000 599 000 102 000 Ämnesutbildning totalt 626 000 1 866 000 1 942 000 1 300 000 204 000
Prop. 1971: 31 11
3.2. Lärarutbildningskommittén
Samarbetet mellan organisationskommittén för högre musikutbildning och lärarutbildningskommittén har i första hand avsett den provisoriska ämnesutbildning i musik som organisationskommittén föreslagit skall an- ordnas i Göteborg med början höstterminen 1971. Lärarutbildningskom— mittén har lagt fram förslag om utbildningslinjcr i vilka den provisoriska utbildningen skall kunna infogas, om ämneskombinationer med ämnet musik enligt den föreslagna provisoriska utbildningen samt om utform— ningen av den praktisk-pedagogiska utbildningen.
Lärarutbildningskommittén framhåller att den av organisationskom- mittén föreslagna provisoriska utbildningen är en helt ny typ av musik- utbildning, jämförlig med ämnesutbildning i läroämnen sådan den är ut— formad inom de filosofiska fakulteterna. Kommittén finner det därför naturligt att anknyta till de bestämmelser om utbildningslinjer som gäl— ler vid dessa fakulteter liksom till bestämmelserna om ämneskombina— tioner i ämneslärartjänst och inte till vad som gäller för den nuvarande utbildningen vid musikhögskolan av lärare i enbart musik resp. för öv- ningslärartjänster i musik.
Den provisoriska utbildningen i musik bör enligt kommittén jäm- ställas med studiekurs vid filosofisk fakultet. Kommittén lägger fram förslag om hur musikämnet skall inordnas i vissa utbildningslinjer och om sådana åtgärder som gör det möjligt att läsa musikämnet som såväl första, andra som tredje ämne samt att utan hinder av gällande bestämmelser läsa hela kompetenskursen om 60 poäng i en obruten följd. Studiekurser om sammanlagt 120 poäng inom de nuvarande utbildnings- linjerna vid filosofisk fakultet leder fram till filosofie kandidatexamen. Lärarutbildningskommittén finner ingen anledning föreslå någon änd- ring härvidlag i fråga om de linjer, där den provisoriska musikutbild— ningen kan komma att ingå.
Lärarutbildningskommittén, som anser att antalet ämneskombinationer bör begränsas, föreslår fyra kombinationer med musik, nämligen musik _svenska, musik—engelska, musik—matematik och musik—histo- ria. Skolöverstyrelsen resp. länsskolnämnderna bör ges möjlighet att besluta om andra ämneskombinationer. En av kommitténs utgångs- punkter har varit att det andra ämnet i ämneskombinationer med musik ' bör förekomma i både grundskolan och gymnasieskolan samt ha relativt stort timantal. Kommittén anser det vara av värde att kunna kombinera musik såväl med ämne från det humanistiskt-språkliga området som med matematik eller orienteringsämne. Kombinationer med vad som f. n. benämns övningsämnen och yrkcsämnen har utelämnats eftersom ut- bildningen av lärare för dessa båda grupper av ämnen är under utred- ning.
Lärarutbildningskommittén behandlar vidare frågan om behörighet
Prop. 1971: 31 12
för lärartjänst i de föreslagna ämnesgrupperna med ämnet musik. Enligt kommittén bör lärartjänsterna tills vidare vara extra ordinarie. I till- lämpliga delar bör gälla skolstadgans bestämmelser om adjunkts- och ämneslärartjänst i grundskola och motsvarande bestämmelser för gym— nasium, fackskola och yrkesskola eller de nya bestämmelser i samma avseende som från den 1 juli 1971 kan komma att gälla för gymnasie- skolan. Enligt dessa bestämmelser skall alla ämnesgrupper för tjänst i grundskolan innehålla ett tredje ämne. Detta bör enligt lärarutbildnings- kommitténs majoritet gälla även för lärartjänst i vilken det nya musik— ämnet skall ingå utom för kombinationen musik—svenska. Eftersom det för lärarbehörighet i ämnet svenska krävs studier motsvarande 60 poäng skulle krav på ett angränsande ämne i denna kombination innebärä en övermeritering i förhållande till de 120 poäng som krävs för behörighet till jämförbara lärartjänster. För de övriga tre kombinationerna bör dock anges angränsande ämne i huvudsak enligt de bestämmelser som nu gäl- ler för kombinationer med ämnena engelska, matematik och historia.
I en reservation till lärarutbildningskommitténs förslag på denna punkt föreslås att alla de föreslagna ämneskombinationerna med musik bör ge behörighet till tjänst i grundskolan utan krav på angränsande ämne. Ett sådant system skulle enligt reservanterna medge behörighet i fler ämneskombinationer utan övermeritering. Det skulle också medge fördjupning i musikämnet med påbyggnadskurs till 80 poäng utan att övermeritering skulle behöva uppstå.
Lärarutbildningskommittén föreslår slutligen att de studerande som genomgått den föreslagna ämnesutbildningen i musik skall få sin prak- tisk-pedagogiska utbildning vid lärarhögskolan i Göteborg. Utbildningen bör inordnas i lärarhögskolans ämneslärarlinje. Lärarhögskolan måste vara beredd att vårterminen 1973 anta ett antal lärarkandidater med kombinationen musik och läroämne. Skolstyrelsen bör vid varje intagningstillfälle fastställa antalet sådana lärarkandidater med hänsyn till totalantalet lärarkandidater enligt riksdagens beslut. I fråga om u-t- bildningens innehåll och utformning framhåller lärarutbildningskommit- tén bl. a. att de blivande lärarkandidaterna med musik och annat ämne i största möjliga utsträckning bör genomgå två praktikperioder i musik, en på grundskolans högstadium och en på det gymnasiala stadiet.
Direkta merkostnader för den praktisk-pedagogiska utbildningen upp- står inte förrän budgetåret 1972/73. Enligt lärarutbildningskommittén blir dessa kostnader begränsade. Vid sidan av driftkostnader krävs en engångsanvisning för att rusta upp musikinstitutionen vid lärarhögsko— lan i Göteborg.
3.3. Remissyttranden
Vid remissbehandlingen av förslagen beträffande musiklärarutbild— ningen har i åtskilliga fall prioriteringen mellan dessa förslag och övriga
Prop. 1971: 31 13
planerade reformer på musikutbildningsområdet diskuterats. I vissa ytt- randen har därvid även behandlats den tidsplan för reformarbetet som organisationskommittén för högre musikutbildning lagt fram samt frå- gor om musikhögskolornas allmänna resurser.
Skolöverstyrelsen delar organisationskommitténs uppfattning att den nuvarande utbildningen av musiklärare är otillräckligt anpassad till sko- lans krav och att en reform bör ske. Överstyrelsen finner det därför angeläget att den föreslagna provisoriska tvåämneslärarutbildningen prö- vas. Sveriges förenade studentkårer finner dct glädjande att olika åtgär- der nu föreslås för att förändra utbildningen av musiklärare och fram- håller särskilt betydelsen av att den föreslagna provisoriska utbildning- en av tvåämneslärare med musik kommer till stånd. Förändringar i den nuvarande musiklärarutbildningen bör dock enli gt organisationen priori- teras lika högt. Vidare bör en reform av kyrkomusikerutbildningen sam- ordnas med utbildningen av musikpedagoger och därför läggas senare än budgetåret 1972/73. Malmö musikkonservarorium ansluter sig till organisationskommitténs prioritering av musiklärarutbildningen. Detta får dock inte inkräkta på övriga utbildningslinjers effektiva utbyggnad och omdaning. Göteborgs musikkonservatorium anser att en satsning på musiklärarutbildningen inte får innebära förfång för övrig högre musikutbildning. TCO som finner att den föreslagna tvåämnesu-tbildning- en ger ett välbehövligt tillskott av musiklärare för den allmänbildande musikundervisningen beklagar dock att inget förslag om utbildningen av musikpedagoger lagts fram. Ett sådant skulle ha effekt på den för- beredande undervisning som syftar till att ge en ökning av tillskottet till musiker- och musikläraryrkena. Musikaliska akademiens styrelse anser det lika viktigt att tillgodose kraven på kvalitetsförbättringar av musikerutbildningen m.fl. utbildningar som att reformera utbildningen av musikpedagoger och musiklärare. Styrelsen pekar på behovet av högre lärartjänster vid musikhögskolan i Stockholm samt av sär- skilda organ knutna till musikhögskolan, nämligen kursinstitut, institut för ny musik och institut för musikpedagogisk forskning. Göteborgs musikkonservatorium och Musikaliska akademiens styrelse anser att en revidering av nuvarande musiklärarutbildning bör gå före den föreslagna provisoriska utbildningen.
Vad gäller organisationskommitténs förslag till revidering av nuva- rande musiklärarutbildning ser T CO med tillfredSStällelse att denna syf- tar till att instrumentalt och vokalt ge utbildningen en inriktning mera mot det praktiskt—pedagogiska än det solistiska. Göteborgs musikkonser- vatorium efterlyser en mer genomgripande revision och anser att den integration mellan ämnesutbildning, ämnesmetodik och praktik som fö- reslås för tvåämneslärarutbildningen borde genomföras även här. Åt- skilliga remissinstanser framför komplet-terande förslag beträffande detaljerna i organisationskommitténs revisionsförslag.
Prop. 1971: 31 14
De allmänna omdömen om förslaget till tvåämneslärarutbildning, som i övrigt förs fram, är till övervägande del positiva. Universitets- kanslersämbetet och Svenska kommunförbundet tillstyrker förslaget. SACO anser att de föreslagna studiekurserna för ämnesutbildningen före- faller vara väl anpassade till de krav som kan ställas på modern musik- undervisning. Den skisserade utbildningsplanen accepteras av TCO, dock under förutsättning att inträdesproven anpassas till utbildningens innehåll och mål. Vissa remissinstanser, bl. a. TCO, Sveriges förenade studentkårer och universitetet i Göteborg, framhåller vikten av att verk— samheten blir föremål för en kontinuerlig utvärdering. Ämnesutbild- ningens omfattning, tre terminer, accepteras i allmänhet som ett abso— lut minimum och under förutsättning av att inträdesproven garanterar att de studerande har tillräckliga förkunskaper. Malmö musikkonser- vatorium och SACO anser att påbyggnad till 80 poäng bör bli normal praxis även om det inte formellt krävs för kompetens. Musikaliska aka- demiens styrelse anser att påbyggnadskursen till 80 poäng är absolut nöd- vändig. Kritiska synpunkter på uppläggningen anförs av utbildnings- nämnden vid Malmö musikkonservatorium, som anser att rekrytering och kursuppläggning bör gås igenom ytterligare. Åtskilliga remissinstan- ser för fram kompletterande förslag beträffande detaljerna i kursupp- läggningen.
Vad gäller behörighet för tillträde till ämnesutbildningen i musik till- styrker universitetskanslersämbetet att de allmänna behörighetsvillkoren för tillträde till humanistisk fakultet bör gälla och att de föreslagna sär- skilda bchörighetSkraven prövas under en provvecka. Ämbetet anser dock att även studerande som fyllt 25 år och har fem års yrkeser- farenhet och uppfyller de särskilda förkunskapskraven bör vara behö- riga att antas. Sveriges förenade studentkårer framhåller att inträdes- prov inte bör förläggas omedelbart före utbildningens början utan till slutet av närmast föregående termin.
Förslaget att låta den provisoriska utbildningen fortgå till dess den ersätts med en definitiv utbildning lämnas i allmänhet utan erinringar. Göteborgs musikkonservatorium kan acceptera att utbildningen startar budgetåret 1971/ 72 endast om vissa förstärkningar av resurserna sam- tidigt görs vid musikhögskolorna. Utbildningsnämnden vid Malmö musik- konservatorium anser att det är för tidigt att börja höstterminen 1971. TCO ifrågasätter om man redan nu skall besluta om intagningar ända fram till vårterminen 1974, detta med tanke på att det är fråga om en verksamhet som kontinuerligt skall följas och utvärderas.
Utbildningens lokalisering till Göteborg lämnas utan erinringar. Uni— versitetet i Göteborg vitsordar att goda förutsättningar föreligger i Göte- borg, bl. a. med tanke på den samordning som där skett mellan musik— konservatoriet och universitetets'utbildning i musikvetenskap.
Förslaget att ämnesutbildningen i musik skall ledas av organisations-
Prop. 1971: 31 15
kommittén har i de flesta fall lämnats utan erinran. SACO anser dock att utbildningen bör lyda under universitetskanslersämbetet, medan Göte- borgs musikkonservatorium föreslår att utbildningen helt samorganiseras med den blivande musikhögskolan i Göteborg. Skolöverstyrelsen förut— sätter att samarbete kommer att ske med överstyrelsen vad gäller upp- läggning och utvärdering av utbildningen. Universitetskanslersiimbetet framhåller att studieplaner bör fastställas av organisationskommittén i samråd med ämbetet och Skolöverstyrelsen.
Lärarutbildningskommitténs förslag till ämneskombinationer tillstyrks i allmänhet. SACO föreslår dessutom ämneskombinationerna musik-reli- gionskunskap oeh musik-samhällskunskap. Skolöverstyrelsen anser att överstyrelsen ensam bör ha rätt att dispensvägen medge andra kombi- nationer. Invändningar mot förslagen angående behörighet för lärar- tjänst görs endast vad beträffar kravet på angränsande ämne för behö- righet till tjänst i grundskolan. Den enda remissinstans som tillstyrker är SACO som anser att angränsande tredje ämne bör krävas för behö- righet för tjänst i grundskolan utom för kombinationerna musik—sven- ska och musik—samhällskunskap. Av övriga remissinstanser anser det övervägande flertalet, däribland skolöverstyrelsen, att utbildning i alla de föreslagna tvåämneskombinationerna bör kunna ge behörighet för tjänst i grundskolan även utan angränsande ämne. Musikhögskolans lä- rarförening, till vars yttrande Musikaliska akademiens styrelse ansluter sig, anser att förslaget bör dras tillbaka med hänsyn till lärarutbildnings- kommitténs förslag om tredje angränsande ämne i lärartjänst. Musika- liska akademiens styrelse och TCO framhåller att det är önskvärt att de studerande väljer att fortsätta till 80 poäng i musikämnet utan att de därför blir övermeriterade i förhållande till kravet på 120 poäng totalt.
Förslagen beträffande den praktisk-pedagogiska utbildningen läm- nas i allmänhet utan erinringar. SACO tillstyrker att huvuddelen av praktiktiden ägnas musikämnet. Sveriges förenade studentkårer fram- håller att den praktisk-pedagogiska delen av lärarutbildningen i fram- tiden bör få en annan form. Det torde enligt organisationen vara mer Värdefullt att parallellt med ämnesutbildningen kunna omsätta det in— hämtade stoffet i en aktuell undervisningssituation.
Utbildningens inordning i det system som gäller för utbildning vid filosofisk fakultet accepteras av remissinstanserna. Universitetskanslers- ämbetet tillstyrker sålunda inrättande av en provisorisk utbildningslinje samt de åtgärder som föreslagits för att inordna utbildningen i existe- rande utbildningslinjer. Ett alternativ skulle dock enligt ämbetet vara att ämnesutbildningen hålls utanför den formella utbildningsorganisa- tionen vid filosofisk fakultet men att musikutbildnin gen får tillgodoräknas som 60 resp. 80 poängi filosofie kandidatexamen.
Prop. 1971: 31 16
4. Musikutbildningens organisation m. m.
4.1. Musikhögskoloma
OrganisationSkommittén för högre musikutbildning framhåller att de nuvarande förhållandena inom utbildningsorganisationen för den högre musikutbildningen nästa budgetår i mycket liten grad kommer att påverkas av vad kommittén föreslår i fråga om själva utbildningen. Den nya ämnesutbildningen i musik för ämneslärare med musik som ett av ämnena är enligt förslaget avsedd att provisoriskt förläggas utan- för utbildningsorganisationen och förändringen av den nuvarande mu- siklärarutbildningen är gjord så att den inte skall föra med sig några större ingrepp,
Kommittén har emellertid arbetat för att med verkan från budgetåret 1971/ 72 genomföra de yttre förändringar som beslutats av statsmak- terna på grundval av prop. 1970: 25. De förslag som läggs fram bygger därför på dels att Musikaliska akademiens styrelse ej längre skall ha överinseende över utbildningen, dels att musikkonservatorierna i Göte- borg och Malmö Skall förstatligas.
kommittén räknar inte med att under de närmaste åren ha underlag för förslag om några mer genomgripande organisatoriska förändringar av musikhögskolorna. Sådana förändringar får tas upp till prövning i samband med att reformeringen av utbildningen fortskrider.
Beträffande sina förslag framhåller kommittén särskilt att både musik- högskolan i Stockholm och i ännu högre grad de båda blivande musik— högskolorna i Göteborg och Malmö vid en jämförelse med andra en- hcter inom skol- och utbildningsväsendet är resursmässigt illa ställda. Den låga standarden beträffande utrustning både för undervisning och för administration är särskilt iögonenfallande vid alla tre skolorna. Vid skolorna i Göteborg och Malmö är framför allt bristen på administrativ personal mycket påfallande.
Musikaliska akademiens nuvarande uppgifter i fråga om den högre musikutbildningen kommer speciellt till uttryck i att akademiens styrelse haft funktioner som styrelse för musikhögskolan i Stockholm.
F. 11. anVisas medel till både musikhögskolans och akademiens verk- samhet under samma anslag. Efter samråd med företrädare för akade- miens styrelse har kostnaderna fördelats mellan de båda institutionerna på sätt som framgår av det följande. Några budgetmässiga konsekven- ser i övrigt kommer enligt vad kommittén kunnat utröna inte att uppstå i och med att sambandet mellan Musikaliska akademien och musikhög- skolan upplöses.
Efter samråd med styrelserna för musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö har organisationskommittén funnit att de nuvarande huvud- männen inte har något att invända mot en förändring av huvud- mannaskapet. Styrelserna har framfört vissa önskemål, som de önskar
Prop. 1971: 31 1 7
få uppfyllda i samband med att skolorna förstatligas. Styrelserna har därvid särskilt tryckt på behovet av att reglera pensionsförhållandena för den personal som nu finns anställd vid skolorna och åtgärder för att trygga personalens fortsatta anställning i den statliga verksamheten.
Kommittén föreslår att statliga tjänster inrättas till det antal, som motsvarar nuvarande befattningar för fast anställd personal med minst halvtidstjänstgöring vid de båda skolorna. I vissa fall där tjänstgörings— skyldigheten understiger halvtidstjänstgöring föreslår kommittén person- liga tjänster. Tjänster som rektor bör inrättas vid vardera av de nya musikhögskolorna. Dessa tjänster bör vara ordinarie och tillsättas med förordnande för bestämd tid. Kommittén utgår ifrån att de nuvarande skolcheferna utses till innehavare av de nya rektorstjänsterna.
Med hänsyn till att den fortsatta reformverksamheten beträffande utbildningen troligtvis leder till förändringar av tjänsteorganisationen föreslår kommitténs majoritet att samtliga lärartjänster inrättas som extra tjänster med förordnande tills vidare. I särskilt yttrande har en ledamot av kommittén föreslagit att de fast anställda lärarna förs över till ordinarie eller extra ordinarie lärartjänster. Enligt kommitténs me- ning bör de lärare som nu är fast anställda vid konservatorierna utan ansökningsförfarande föras över på de nya tjänsterna. En ledamot av kommittén har på denna punkt anmält avvikande mening.
De tre musikhögskolorna bör enligt organisationskommittén kallas Stockholms musikhögskola (SMH), Göteborgs musikhögskola (GMH) och Malmö musikhögskola (MMH).
4.2. Folkliga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro musikpedagogiska institut
1970 års riksdagsbeslut innebar bl. a. att viss högre musikutbildning, i första hand utbildning av musikpedagoger, under särskilda i prop. 1970125 angivna förutsättningar fr. o. m. budgetåret 1971/72 skulle bedrivas vid Folkliga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro musikpedagogiska institut. Organisationskommittén för högre musikutbildning har i uppdrag att utföra det förberedelsearbete som erfordras i detta syfte.
Det första ledet i detta förberedelsearbete, utformningen av en ny utbildning av musikpedagoger, kräver som förut redovisats längre tid än vad som förutsattes i prop. 1970: 25. Kommittén hemställer därför att Kungl. Maj:t anmäler för riksdagen att förutsättningar att fullfölja riksdagsbeslutet beträffande de tre nämnda skolorna inte föreligger för budgetåret 1971/72.
Den utbildningsverksamhet som nu bedrivs vid Folkliga musikskolan Ingesund och Framnäs folkhögskola är berättigad till statsbidrag enligt särskilda bestämmelser. Organisationskommittén förutsätter att skolorna
Prop. 1971: 31 18
under nästa budgetår får bedriva sin verksamhet på oförändrade villkor. Örebro musikpedagogiska institut har i särskild framställning begärt statsbidrag till sin verksamhet. Denna framställning liksom kommitténs yttrande redovisas i det följande.
5. Anslagsframställningar för budgetåret 1971/ 72
5.1. Organisationskommittén för högre musikutbildning 5.1.1 Nuvarande anslag
Innevarande budgetår finns på riksstaten ett förslagsanslag av 7 749 000 kr. till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Utbild- ningskostnader, ett reservationsanslag av 294000 kr. till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel m.m. samt ett förslagsanslag av 2 642 000 kr. till Bidrag till vissa musikkonservatoricr.
Av anslaget till utbildningskostnader har 7 732 000 kr. ställts till för— fogande av Kungl. Maj:t. I anslaget ingår medel för musikhögskolan i Stockholm samt för Musikaliska akademiens kansli och bibliotek. På grundval av uppgifter i anslagsframställningen från organisationskom- mittén fördelas personal och anslag mellan dessa institutioner på föl- jande sätt budgetåret 1970/71.
Musikaliska aka—
Musikhögskolan demicn Personal Lärarpersonal 80 — Övrig personal 9 21 89 21 Anslag Utgifter Avlöningar 4 656 000 704 000 Sjukvård 7 500 2 500 Rcseersättningar 14 500 20 000 Lokalkostnader 800 000 149 000 Expcnser 56 000 64 000 Lönekostnadspålägg ] 098 000 177 000 6 632 000 1 116 500 Uppbördsmedel Lokalhyror m. m. — 16 500 Nettoutgift 6 632 000 1 100 000
Av anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervis— ningsmateriel m. m. disponerar Musikaliska akademien under innevaran- de budgetår ett belopp av 120 000 kr.
I anslaget Bidrag till vissa musikkonservatorier ingår anslagspostcrna Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg med 1204 000 kr., Bidrag till musikkonservatoriet i Malmö med 996 000 kr. och Lönekostnads-
Prop. 1971: 31 19
pålägg med 442000 kr. Dessa poster har av organisationskommittén närmare fördelats på utgiftsändamål enligt följande.
Musikkonservatoriet Musikkonservatoriet
i Göteborg i Malmö Avlöningar 1 050 000 867 000 Reseersättningar 7 000 7 000 Lokalkostnader 83 000 90 000 Expcnscr 44 000 12 000 Undervisningsmatcriel 20 000 20 000 1 204 000 996 000 Lönekostnadspålägg 240 000 202 000 1 444 000 1 198 000
Kommittén föreslår att kostnaderna för Stockholms musikhögskola, Göteborgs musikhögskola och Malmö musikhögskola för nästa budgetår sammanförs under två för skolorna gemensamma anslag, ett förslagsan- slag Musikhögskolorna: Utbildningskostnader och ett reservationsanslag Musikhögskolorna: Undervisningsmateriel m. m. Medel för inredning och utrustning av de nya lokaler som krävs för verksamheten under budget- året 1971/72 begärs i särskild ordning.
5.1.2. Musikhögskolorna: Utbildningskostnader
1969/70 Utgift 7 130 5621 1970/71 Anslag 9 234 0002 1971/72 Förslag 10 769 000
1 Anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan: Utbildningskostna- der * Anvisade medel för Utbildningskostnader vid musikhögskolan i Stockholm samt musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö
I sammanställningen har för budgetåret 1970/ 71 summerats nuvarande personal och kostnader för olika utgiftsändamål vid musikhögskolan i Stockholm samt vid musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö.
1970/71 Beräknad ändring 1971./72 Organisationskom- Departements- mitten för högre chefen musikutbildning
Personal Lärarpersonal 120 + 9 + 7 Övrig personal "14 + 10 + 4 1.34 +19 +11 Anslag Avlöningar 6 573 000 +1 435 000 + 993 000 Sjukvård 7 500 + 4 000 + 4 000 Reseersättningar 28 500 + 23 500 + 18 000 Lokalkostnader 973 000 + 133 000 + 123 000 Expenser 112 000 + 128 000 + 81 000 Lönekostnadspålägg 1 540 000 + 349 500 + 316 000 9 234 000 +2 073 000 +1 535 000
Prop. 1971: 31 20
Organisationskommittén ]. Löne- och prisomräkning m. m. 307 000 kr.
2. Vid Musikhögskolan i Göteborg bör inrättas en ordi- narie tjänst som rektor med förordnande för bestämd tid, en extra tjänst som lektor, fem heltidstjänster, åtta deltidstjänster och nio personliga tjänster som lärare i musik, alla extra, samt en halvtidstjänst som kon- torsskrivare. Kostnaderna för tjänsterna ryms inom det statliga bidrag som för innevarande budgetår utgår till konservatoriet. Vid högskolan bör härjämte inrättas en extra tjänst som studierektor. Förutom pedagogiska ledningsuppgifter, elevvårdande verksamhet m. m. bör studierektorn åläggas undervisningsskyldighet motsvarande högst hälften av den tjänstgöringsskyldighct som åvilar lärare. Vidare föreslås att den nyss nämnda halvtidstjänsten som kontorsskrivare utökas till heltidstjänst samt att högskolan tillförs en tjänst som vaktmästare. Slut- ligen bör särskilda medel beräknas för bl. a. gästföreläsare (+118 000 kr.).
3. Följande tjänster bör inrättas vid M u sik h ö g 5 k 0 l a n i M almö, nämligen en ordinarie rektorstjänst med förordnande på be- stämd tid, en extra tjänst tom lektor med halvtidstjänstgöring, fyra extra tjänster som lärare i musik på heltid, sju extra tjänster som lärare i musik på minst halvtid, två personliga extra tjänster som lärare i mu- sik, varav en innebär tjänst dels som lärare i musik på halvtid, dels som kontorsskrivare på halvtid, samt en heltidstjänst som kontorsskrivare. Några tillkommande kostnader uppstår inte för de nya tjänsterna. Även vid högskolan i Malmö begärs härutöver en extra tjänst som studierektor, en tjänst som vaktmästare samt medel för bl. a. gästföre- läsare (+ 89 000 kr.).
4. Musikhögskolan i Stockholm har behov av ytterli- gare en tjänst som ljudtekniker, en tjänst som ljudingenjör vid högskolans elektronmusikstudio samt en tjänst som biblioteksassistent för referens- biblioteket. Det förslag som förts fram från Musikaliska akademiens styrelse om att tjänsten som materialförvaltare, som f. n. finns upptagen bland den för musikhögskolan och Musikaliska akademiens kansli ge- mensamma personalen, i fortsättningen skall anses tillhöra akademiens kansli godtas under förutsättning att medel ställs till förfogande för en tjänst som assistent vid högskolan (+l71 000 kr.).
5. Musiklärarutbildningen skall enligt förslaget provi- soriskt reformeras och antagningen av studerande till utbildningen ut- ökas. För den ämnesutbildning i musik som nästa budgetår föreslås starta i Göteborg under organisationskommitténs ledning beräknas medel för arvoden till en utbildningsledare med halvtidstjänstgöring samt till en halvtidsanställd assistent, en halvtidsanställd kontorsskrivare, en halv-
Prop. 1971: 31 21
tidsanställd vaktmästare samt till viss extra arbetskraft. Lärarlönekost- naderna samt kostnaderna för inträdesprov är beräknade till ca 432 000 kr. Vidare beräknas medel för lokalkostnader, expenser m. m. Den sam- manlagda kostnaden för utbildningen under nästa budgetår uppgår en- ligt beräkningarna till ca 626 000 kr.
De förändringar i den nuvarande mr_isiklärarutbildningen som föreslås bli genomförda med början nästa budgetår vid de tre musikhögskolorna medför ökade lärarlönekostnader som är beräknade till ca 123 000 kr.
Innevarande budgetår har till musiklärarutbildningen kunnat antas betydligt fler studerande än vad som fanns utrymme för budgetåret dess— förinnan. Vid musikkonservatoriet i Göteborg ökade studerandeantalet med ca 15 och i Malmö med ca 10 studerande. Förutsättningarna för att dessa skolor även för nästa budgetår skall kunna bereda plats för ytter- ligare minst 12 nya studerande vid vardera skolan är att ökade medel, sammanlagt i runt tal 273 000 kr., ställs till skolornas förfogande. (+ 1 022 000 kr.)
6. Organisationskommittén arbetar med vissa förändringar av den nuvarande kyrkomusikerutbildningen. Studiegången för de studerande som läsåret 1970/71 inlett sin kyrkomusikaliska utbildning och som inte samtidigt antagits till musiklärarutbildning kommer att successivt ändras. Bl. a. förutsätts en komplettering av studieplanen med pedagogisk-metodisk utbildning kunna ske från läsåret 1971/ 72. Kom- mittén utgår ifrån att de merkostnader som därvid uppstår får täckas inom skolornas totala medelsram.
7. En slutlig reform av musikerutbildningen kommer att behöva föregås av vissa successiva provisoriska förändringar. Det finns bl. a. anledning att särskilt pröva frågan om att anpassa den nu— varande musikzmdero/ficersutbildningen till de nya uppgifterna för musi- ker inom regionmusiken. För budgetåret 1971/ 72 får sådana förändringar ske inom ramen för tillgängliga resurser. Musikhögskolan i Stockholm har nu sammanlagt 35 studerande i musikunderofficersutbildning, varav 20 är nyantagna. Nästa budgetår kommer enligt uppgift från de mili— tära myndigheterna och organisationskommittén för regionmusiken be- hovet av intagningsplatser att öka till 33. Detta medför ökade kostnader, i första hand för undervisningen (+ 170 000 kr.).
8. De nuvarande musikkonservatorierna har inte inom ramen för nu- varande statsbidrag helt kunnat tillämpa de timplaner som gäller för motsvarande utbildning vid musikhögskolan i Stockholm. Det är önsk- värt att de nya musikhögskolornas undervisningsstandard, åtminstone i de fall där det efter prövning visar sig särskilt motiverat, kan anpassas till förhållandena vid högskolan i Stockholm (+ 100 000 kr.).
9. Musikhögskolornas behov av bl. a. kontorsutrustning är mycket kännbart och kräver en ökning av expensmedlen (+ 81 200 kr.).
Prop. 1971: 31 22
5.1.3 Musikhögskolorna: Undervisningsmatcriel m. m.
1969/ 70 Utgift 222 7361 Reservation 62 370 1970/71 Anslag 214 0002 1971/72 Förslag 314 000
* Anslaget Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsma- teriel m.m. " Anvisade medel för undervisningsmateriel m.m. för musikhögskolan i Stockholm samt musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö
Organisationskonunittén
1. Medelsbehovet för löpande driftkostnader, underhåll av befintliga instrument och apparater etc. framgår av en särskild plan (+100 000 kr.).
2. Styrelsen för musikkonservatoriet i Malmö har fört fram önskemål om att staten löser in instrument, inventarier m. m. som genom stiftelsens försorg eller genom privata donationer tillförts konservatoriet. Enligt uppgift kan denna egendom värderas till ca 50 000 kr. Styrelsen föreslår att ett belopp av denna storlek skall avsättas till stiftelsen såsom grundbelopp i en fond som kan användas till resestipendier eller andra ändamål som främjar skolans verksamhet. Medel för ändamålet bör en- ligt organisationskommittén ställas till förfogande som en engångsanvis- ning under detta anslag (+50 000 kr.).
3. Medel krävs för att rusta upp de nya musikhögskolorna i Göteborg och Malmö i fråga om musiklitteratur, musikalier och grammofon- skivor m. m. (+60 000 kr.).
5.2. Musikaliska akademiens styrelse 1971/72 Förslag 1 332 000
Musikaliska akademiens styrelse anger i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/ 72 huvudlinjerna för sin kommande verksamhet efter den 1 juli 1971 då styrelsen enligt beslut till följd av prop. 1970: 25 inte längre skall ha uppgiften att ha överinseende över den högre musik- utbildningen.
Behovet av en utredning om Musikaliska akademiens bibliotek och dess ställning, funktioner och organisation liksom de därmed samman— hängande biblioteksförhållandena för hela den högre musikutbild- ningen berördes i prop. 1970: 25 . Som en första åtgärd har med anled— ning härav Kungl. Maj:t den 10 april 1970 givit statskontoret i uppdrag att ta upp frågan om Musikaliska akademiens bibliotek inom ramen för det uppdrag att utreda de vetenskapliga bibliotekens inre organisation som gavs statskontoret år 1967.
Prop. 1971: 31 23
Frågan om Musikhistoriska museets ställning och finansiering har ånyo aktualiserats i framställningen om anslag för nästa budgetår från akade- miens styrelse. I denna del har framställningen behandlats under anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv i statsverkspropositionen (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 88—91).
I det följande behandlas styrelsens framställning om anslag till aka- demiens kansli och bibliotek. I sammanställningen upptas för budget- året 1970/ 71 de medel som akademiens styrelse disponerar för denna verksamhet av de nuvarande anslagen Musikaliska akademien med mu- sikhögskolan: Utbildningskostnader resp. Undervisningsmatcriel m. m.
1970/71 Beräknad ändring 1971./72 Musikaliska aka- Departements- demiens styrelse chefen Personal Kansli- och biblioteks- tjänstemän 8 + 4 of. Övrig personal 13 +4 of. 21 +8 of. Anslag Utgifter Avlöningar 704 000 + 317 000 Sjukvård 2 500 of. Reseersättningar 20 000 + 3 000 Lokalkostnader 149 000 + 47 000 Expenser 64 000 + 146 000 därav engångsanvisning — +87 600 ' Konferens- och kontakt- + 112 000 verksamhet m. m. — + 150 000 Bokinköp m. m. 120 000 + 24 000 Lönekostnadspälägg 177 000 + 77 000 1 236 500 +764 000 +112 000 Uppbördsmcdel Lokalhyror m. m. 16 500 of. of. Nettoutgift 1 220 000 +764 000 +112 000 Styrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 14 000 kr.
2. A k a d e rn i e n s k a n s li kräver vissa ökade resurser. Inne- havaren av tjänsten som akademiens sekreterare är tjänstledig och sty- relsen begär därför medel för att kunna uppehålla tjänsten med vikarie. För att kunna förstärka sin publikationsverksamhet bl.a. i samband med det förestående ZOO-årsjubileet behöver akademien dessutom kun- na anställa intendenten Gustaf Hillcström på en personlig tjänst i lö— negrad A 28. En befintlig tjänst som materialförvaltare, som tillhört akademiens och musikhögskolans gemensamma personal, föreslås upp— förd på akademiens personalförteckning eftersom innehavaren av tjänsten kommer att helt kunna tas i anspråk för uppgifter inom akademiens
Prop. 1971: 31 24
kansli. Styrelsen begär medel för att kunna placera denne på en personlig tjänst i lägst lönegrad A 15 (+ 155 000 kr.).
3. De förstärkningar i fråga om personal och materiel som föreslås för Musikaliska akademiens bibliotek bör inte skju- tas på framtiden i avvaktan på Statskontorets utredning. Bristen på per- sonal i bl.a. låneexpeditionen och för katalogiseringsverksamhetcn är till stort men för dem som utnyttjar biblioteket bl. a. för studier. För förvärvsverksamheten samt för bok- och musikalievård saknar biblio- teket egen personal. Vid katalogavdelningen begärs en ny tjänst som förste biblioteksassistent och en förste bibliotekarietjänst i utbyte mot en tjänst som bibliotekarie. Vid låneexpeditionen begärs en tjänst som bib- lioteksbiträde och en tjänst som expeditionsassistent i stället för en tjänst som förste expeditionsvakt. En tjänst som bibliotekarie föreslås ersätta en amanuenstjänst. vid förvärvsavdelningen. Vidare föreslås en amanuenstjänst vid handskriftsavdelningen, en tjänst som bokbindare samt ytterligare en tjänst som expeditionsvakt. En ökning föreslås av arvoden till personal för arbete med det internationella källexikonet (+ 236 000 kr.).
4. Ökade lokalkostnader uppstår i samband med att akademiens kansli nyligen flyttat in i nya lokaler.
5. De begärda engångsanvisningarna avser bibliotekets behov av me- del bl. a. för fortsatt framställning av en alfabetisk musikaliekatalog, för en ny lokaltelefonanläggning samt för anskaffning av vissa kartotek- skåp och utställningsmontrar.
6. Ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har under inne— varande budgetår akademiens styrelse fått ett bidrag av 95 000 kr. för bl. a. konferens- och kontaktverksamhct. För den utåtriktade verksam- heten finns ett stadigvarande behov av medel för sådana ändamål. Sty- relsen föreslår att 150 000 kr. anvisas under akademiens anslag.
5.3. Örebro musikpedagogiska institut
Örebro musikpedagogiska institut har begärt statsbidrag för verksam— hetsåret 1971/ 72 med 376 500 kr. Verksamheten finansieras f. n. i huvudsak med bidrag från Örebro stad och Örebro läns landsting. Insti- tutet hänvisar i sin framställning till prop. 1970: 25.
Institutets totala kostnader för 1971/ 72 beräknas till 508 000 kr. Det begärda statsbidraget avses täcka kostnader för lärarlöner inklusive so- ciala kostnader. Övriga kostnader föreslås bli täckta med inkomster från övningsundervisning och bidrag från Örebro stad och Örebro läns lands- ting.
Över anslagsframställningen har organisationskommittén för högre musikutbildning avgett yttrande. Organisationskommittén hänvisar till vad den redovisat i sin anslagsframställning, nämligen att förutsättningar
Prop. 1971: 31. 25
att fullfölja riksdagsbeslutet om förläggning av viss musikpedagogut- bildning till bl. a. Örebro musikpedagogiska institut inte föreligger för budgetåret 1971/72. Den förskjutna tidsplanen för reformarbetet bör dock enligt organisationskommittén inte betraktas som något hinder för att Örebro musikpedagogiska institut tilldelas statsbidrag för den kvali- ficerade musikutbildning som nu bedrivs vid skolan.
6. Departementschefen
Det planeringsarbete som nu pågår för en succeSSiv reform av den högre musikutbildningen utgår från de riktlinjer som förra året fast- ställdes av statsmakterna (prop. 1970:125, SU 1970:108, rskr 1970:274). Arbetet bedrivs i huvudsak inom organisationskommittén för högre mu- sikutbildning, som också svarat för anslagsframställningen för den högre musikutbildningen för budgetåret 1971/ 72. Musikaliska akademiens sty- relse har för sin del gjort framställning om anslag för akademiens verk- samhet under samma budgetår.
Organisationskommittén för högre musikutbildning har i en prelimi- när tid 5 plan redovisat sin syn på det fortsatta reformarbetet. Enligt planen räknar kommittén med att lägga fram förslag som möjliggör re— form av kyrkomusikerutbildningen budgetåret 1972/ 73 och av musik- pedagog-, musiker- och ensembleledarutbildningen budgetåret 1973/74. Den slutliga utformningen av musiklärarutbildningen torde enligt kom- mittén komma att dröja till budgetåret 1974/ 75. Återstående arbetsupp- gifter, vari ingår specialutbildning i komposition och dirigering, olika former av påbyggnadsutbildning m. m., avser kommittén att ta upp när dessa lämpligen kan passas in i arbetet med de nyss nämnda reformför- slagen.
Organisationskommitténs preliminära tidsplan bör enligt min mening godtas som grundval för det fortsatta reformarbetet. Enligt planen skall samtliga utbildningslinjer inom den högre musikutbildningen ha tagits upp till behandling före budgetåret 1974/75. I arbetsplanen för kom- mittén ingår även att den räknar med att under arbetets gång föreslå provisoriSka åtgärder i avvaktan på mer definitiva förändringar av ut- bildningen.
Organisationskommittén har för nästa budgetår inriktat sig på åtgärder beträffande utbildningen av lärare i musik för skolv äsendet. I sin prioritering av musiklärarutbildningen stöder sig kommittén på uttalanden både i prop. 1970: 25 och i kommitténs direktiv.
Den nuvarande musiklärarutbildningen är en ettämnesutbildning som i sin helhet är förlagd till musikhögskolan i Stockholm samt till de nuva-
Prop. 1971: 31 26
rande musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö. Den framtida mu— siklärarutbildningen skall enligt de år 1970 fastställda riktlinjerna omfatta såväl utbildning av lärare i musik och annat ämne (tvåämnesmusiklärare) som utbildning av lärare med musik som enda ämne (ettämnesmusik- lärare). Ämnesutbildningen skall i båda fallen omfatta sammanlagt högst tre år. Ettämnesmusiklärar-e skall i sin ämnesutbildning i stort sett följa den studiegång som skall utformas för musikpedagoger, dvs. lärare för olika former av frivillig musikundervisning. Den praktisk-pedagogiska ut- bildningen av musiklärare skall enligt beslutet förläggas till lärarhög— skola.
Uppdraget för organisationskommittén för högre musikutbildning om- fattar i fråga om musiklärarutbildningen den del av utbildningen som utgörs av ämnesstudierna i musik. Arbetet härmed bedrivs i samråd med den är 1968 tillsatta lärarutbildningskommittén. Sistnämnda kommitté fick samtidigt med att organisationskommittén tillkallades Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda och avge förslag om dels ämneskombinationer för tjänst som lärare i musik och ann-at ämne samt anordnandet av utbild- ningslinjer för sådana lärare, dels den praktisk-pedagogiska utbildningen för såväl lärare i enbart musik som för lärare i musik och annat ämne.
Organisationskommittén för högre musikutbildning och lärarutbild- ningskommittén har lagt fram ett gemensamt förslag om att utbildning för lärare i musik och annat ämne skall anordnas med början nästa budgetår. Organisationskommittén har i förslaget svarat för utform- ningen av ämnesutbildningen i musik, medan lärarutbildningskommitténs förslag avser utbildningslinjer, i vilka ämnesutbildningen skall kunna infogas, ämneskombinationer med ämnet musik samt den praktisk-peda- gogiska utbildningen. Kommittécrna föreslår att utbildningen under en. begränsad tidsperiod fram tills dess musiklärarutbildningen får sin slut- liga form skall vara av provisorisk karaktär. Organisationskommittén, som framhåller sitt intresse för en lärarutbildning som ger utrymme för, förutom musik, minst ett annat ämne, anser det nödvändigt att den före- slagna nya ämnesutbildningen i musik får prövas innan utformningen slutgiltigt fastställs.
Organisationskommittén har även lagt fram förslag till vissa föränd- ringar och kompletteringar av nuvarande musiklärarutbildning.
Organisationskommitténs båda förslag beträffande musiklärarutbild— ningen grundar sig på en analys av kraven på musiklärare enligt gällande läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan.
Vid remissbehandlingen av de framlagda förslagen underströks bl. a. det stora behovet av att anpassa musiklärarutbildningen till skolans krav och att öka utbildningskapaciteten. Remissinstanserna ansåg det därför betydelsefullt att sådana förstärkningar och förbättringar av utbildningen som åsyftas i förslagen kan genomföras under den övergångstid som återstår innan musiklärarutbildningen får sin slutliga form.
Prop. 1971: 31 27
Jag ansluter mig till uppfattningen att den föreslagna utbildningen av lärare i musik och annat ämne bör komma till stånd den 1 juli 1971 och att sådan utbildning bör pågå under den beräknade tidsperioden. I likhet med organisationskommittén anser jag att den föreslagna verk- samheten bör kunna ge värdefulla erfarenheter när det senare gäller att ta ställning till den slutliga utformningen av denna typ av lärarutbild- ning.
Jag tillstyrkcr således att ämnesutbildning i musik enligt förslaget får anordnas med början i Göteborg budgetåret 1971/72 och med en intag- ning första året av 24 studerande. Utbildningen bör enligt vad som före- slagits omfatta kompetenskurs i musik motsvarande studiekurs om 60 poäng vid filosofisk fakultet och därutöver i förekommande fall påbygg— nadskurs motsvarande 20 poäng. Jag avser att i annat sammanhang före- slå Kungl. Maj:t att utbildningen får tillgodoräknas i filosofie kandidat- examen. Med hänsyn till att utbildningen har karaktär av försök har jag ingenting att invända mot att den sker i provisorisk form och att organisationskommittén under provisorietiden direkt svarar för utbild— ningen och därmed får möjligheter att påverka och noggrant följa den. Utbildningen bör ingå i en tvåämneslärarutbildning anordnad i huvudsak enligt de förslag som lagts fram av lärarutbildningskommittén. Utbild- ningen bör således avse ämneskombinationerna musik-svenska, musik- engelska, musik-matematik och musik-historia med möjlighet för dispens i fråga om andra kombinationer. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om utbildningen samt att besluta om lärar— tjänst m. in. Jag återkommer i det följande till medelsbchovet för utbild- ningen.
Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för tjänst som lärare i musik och annat ämne avser jag att ge statens avtalsverk det för- handlingsuppdrag som behövs.
I princip ansluter jag mig även till kommitténs förslag beträffande den nuvarande musiklärarutbildningen. Förändringarna bör emellertid enligt min mening genomföras inom oförändrad kostnadsram. Kommittén bör av Kungl. Maj:t få i uppdrag att övcrarbeta sitt förslag i detta syfte.
De berörda skolorna bör under nästa budgetår kunna anta studerande till den nuvarande musiklärarutbildningen i minst samma omfattning som för innevarandebudgetår.
De av statsmakterna godkända riktlinjerna för den högre musikut- bildningen avser även förändringar beträffande den h ö g r e k y r k 0 - m u s i k e r utb il d nin g e n, dvs. utbildningen av organister. Denna bör enligt riktlinjerna utformas så att organist kan kombinera sina rent kyrkomusikaliska uppgifter med verksamhet som musikpedagog inom den frivilliga musikundervisningen eller i viss utsträckning som musik- lärare inom skolväsendet.
Högre kyrkomusikerutbildning bedrivs vid musikhögskolan i Stock-
Prop. 1971: 31 28
holm och musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö. Studiegången kräver f.n. normalt 10 terminer för en fullständig kyrkomusikerutbild- ning. Studietidens längd sammanhänger med de nuvarande behörighets- kraven för tjänst som organist. Dessa innebär att organist för full behö- righet skall ha genomgått både högre organist— och högre kantorsutbild- ning samt musiklärarutbildning. Den nya kyrkomusikerutbildning, som organisationskommittén har i uppdrag att utforma, kommer att medföra att behörighetsvillkoren för organister måste förändras.
Jag har ingenting att erinra mot organisationskommitténs uppläggning av arbetet med den högre kyrkomusikerutbildningen. Kommittén avser att lägga fram förslag om en ny kyrkomusikerutbildning som kan starta budgetåret 1972/73. Jag räknar med att kommittén i sina konkreta för— slag kommer att ta hänsyn till att kyrkomrrsikema genom sin utbildning skall kunna utnyttjas på ett varierat sätt både i kyrkomusikalisk verk- samhet och för pedagogiska uppgifter. Redan de studerande som budget— året 1970/ 71 påbörjat sin kyrkomusikaliska utbildning och som av olika skäl inte antagits till musiklärarutbildning kommer enligt vad kommittén föreslår att erbjudas kompletterande musikpedagogisk utbildning som ett alternativ till musiklärarutbildningen. Förutsatt att organisationskom- mittén särskilt uppmärksammar att dessa studerande efter avslutad ut— bildning bör bli likställda i fråga om behörighet för kyrkomusikertjänst med dem som har både kyrkomusiker- och musiklärarutbildning, finner jag åtgärderna berättigade. De merkostnader som uppstår för den av- sedda kompletterande utbildningen bör kunna täckas inom ramen för skolornas nuvarande resurser.
Organisationskommittén har även tagit upp vissa frågor rörande m u— s i k e r u t b il d ni n g e n. Militärmusiken kommer enligt statsmakter- nas beslut (prop. 1970: 31, SU 1970: 121, rskr 1970: 282) att den 1 juli 1971 omorganiseras till regionmusiken. Till följd av omorganisationen kommer den nuvarande militärmusikerutbildningen att successivt avveck- las. Enligt organisationskommittén kommer det sista skedet i denna ut- bildning, den tvååriga musikunderofficersutbildningen som är förlagd till musikhögskolan i Stockholm, att vara avvecklad i och med budget- året 1976/ 77 under förutsättning att inga förändringar sker dessförinnan. Den musikerutbildning på högskolenivå som kommittén har i uppdrag att utforma skall bli enhetlig för orkester— och ensemblemusiker oavsett om musikerna kommer att verka inom regionmusiken eller inom musik- livet i övrigt. Kommittén räknar enligt sin preliminära tidsplan med att till budgetåret 1973/ 74 lägga fram förslag om en sådan utbildning. Kom— mittén kommer att redan dessförinnan verka för ett närmande mellan vad som nu är musikunderofficersutbildning och annan musikerutbild- ning på högskolenivå. Vad som i detta sammanhang synes vara särskilt angeläget är att utbildningen anpassas till de nya krav som föranleds av uppgifterna inom regionmusiken. Sådana åtgärder bör vara möjliga att
Prop. 1971: 31 29
göra inom oförändrad kostnadsram. Den ökning av medelsbehovet för utbildningen som jag föreslår i det följande hänför sig uteslutande till en ökning av antalet studerande.
Jag biträder organisationskommitténs förslag om att den nuvarande utbildningen av militära musikdirektörer skall av— vecklas med början nästa budgetår.
Enligt 1970 års beslut av statsmakterna skall vissa y tt r e o r g a n i- s a t o ris k a f ö r ä n (1 r i n g a r av den högre musikutbildningen ge- nomföras budgetåret 1971/72. Det överinseende över utbildningen som hittills utövats av Musikaliska akademiens styrelse skall provisoriskt över- tas av organisationskommittén för högre musikutbildning. Musikaliska akademiens styrelses funktion som högsta ledningsorgan för musikhög— skolan i Stockholm skall samtidigt upphöra.
Organisationskommittén har i samråd med företrädare för Musikaliska akademiens styrelse gått igenom de administrativa och ekonomiska pro- blem som sammanhänger med frigörandet av musikhögskolan från aka- demien. För genomförandet krävs beslut av riksdagen endast beträffande de anslagstekniska förändringar som detta leder till. Dessa behandlas i det följande i samband med medelsberäkningen.
I 1970 års beslut ingår vidare att statliga musikhögskolor skall inrät- tas i Göteborg och Malmö den 1 juli 1971. Som framgår av prop. 1970125 räknade jag med att en överenskommelse om förstatligande av musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö skulle kunna träffas med konservatoriernas huvudmän. Organisationskommittén har nu anmält att huvudmännen inte har något att invända mot att staten den 1 juli i år övertar den utbildningsverksamhet som bedrivs vid konservatorierna. "Några särskilda kostnader för övertagandet, utöver vad som framgår av det följande, uppstår inte.
Vid de nya musikhögskolorna bör inrättas statliga tjänster för rektor, lärare och övrig personal i huvudsak enligt det förslag som lagts fram av organisationskommittén.
Förslaget innebär bl. a. att ordinarie tjänster som rektor med beteck- ningen Up bör inrättas vid vardera av de nya högskolorna. Vid vardera högskolan bör enligt förslaget dessutom finnas tjänster som lektor i musik, i Göteborg en tjänst förenad med heltidstjänstgöring och i Malmö en förenad med halvtidstjänstgöring. De båda lektorstjänsterna bör vara extra ordinarie. Jag biträder kommitténs förslag i fråga om dessa tjänster och beräknar medel för dem. Innehavare av tjänst som lektor vid hög— skolorna i resp. Göteborg och Malmö skall — efter beslut av organisa— tionskommittén och universitetskanslersämbetet i samråd — åläggas tjänstgöringsskyldighet inom ramen för den musikvetenskapliga utbild- ning som bedrivs vid universiteten i resp. Göteborg och Lund. Jag beräk- nar vidare medel för extra ordinarie tjänster som lärare i musik vid de båda högskolorna motsvarande det antal tjänster för fast anställd lärar-
Prop. 1971: 31 30
personal med minst halvtidstjänstgöring som enligt organisationskommit- téns redogörelse finns vid musikkonservatorierna. Härutöver beräknar jag medel för extra ordinarie tjänster för biträdespersonal till samma an- tal som kommittén föreslagit. Jag utgår från att Kungl. Maj:t medverkar till att all fast anställd personal vid musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö bereds anställning vid de nya musikhögskolorna.
Med hänsyn till vad organisationskommittén anfört angående bl. a. per- sonalsituationen vid de båda nya musikhögskolorna anser jag det ange- läget att högskolornas biträdes- och vaktmästarpersonal i viss mån ökas. Jag återkommer till detta vid min redogörelse för beräkningen av medel för verksamheten.
Jag kan inte för nästa budgetår tillstyrka någon personalförstärkning vid musikhögskolan i Stockholm. Den tjänst som materialförvaltare som ingår i den för Musikaliska akademien och musikhögskolan gemensamma personalen bör i fortsättningen tillhöra högskolan. Jag föreslår att tjäns- ten som direktör i Up 27 vid Musikaliska akademien med musikhög- skolan dras in och att en tjänst som rektor i samma lönegrad inrättas.
Statsmakternas beslut år 1970 om den högre musikutbildningen be— rörde även Folkliga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhögskola och Örebro musikpedagogiska institut. Under förutsättning att godtagbara överenskommelser kunde nås mellan staten och skolornas huvudmän skulle enligt beslutet dessa tre skolor anlitas för viss högre musikutbild- ning, i första hand utbildning av musikpedagoger.
Den av organisationskommittén presenterade tidsplanen för reform- arbetet får direkta konsekvenser för möjligheterna att redan för nästa budgetår nå en överenskommelse med skolorna om förändring av deras verksamhet. Organisationskommittén, som har i uppdrag att utföra det förberedelsearbete som fordras för att man skall kunna nå en sådan över- enskommelse, framhåller att det första ledet i detta förberedelsearbete, utformningen av en ny utbildning av musikpedagoger, kräver längre tid än vad som beräknades i prop. 1970:25 och i kommitténs direktiv.
Med anledning av vad som sålunda framkommit finner jag att tid- punkten för att genomföra 1970 års beslut om att förlägga viss högre musikutbildning till Folkliga musikskolan Ingesund, Framnäs folkhög— skola och Örebro musikpedagogiska institut inte kan fastställas förrän organisationskommittén fullföljt sitt förberedelsearbete. Först därefter kan en sådan överenskommelse träffas som avses i beslutet. Frågan om statligt bidrag till Örebro musikpedagogiska institut bör således enligt min mening inte tas upp till prövning på nuvarande stadium. Jag räknar inte med någon förändring av gällande villkor för statsbidrag till Folk— liga musikskolan Ingesund och Framnäs folkhögskola.-
M 11 s i k ali sk a a k & d e mi e n s huvuduppgift kommer efter om— organisationen av musikutbildningen att bestå i allmänt musikfrämjande verksamhet. Vidare ingår i akademiens uppgifter att svara för ledningen
Prop. 1971: 31 31
av akademiens bibliotek, vars inre organisation f. n. utreds av statskon- toret. Vid akademiens kansli finns tills vidare inrättade statliga tjänster för bl. a. akademiens sekreterare. Som jag tidigare nämnt räknar jag med att tjänsten som materialförvaltare fortsättningsvis skall tillhöra musik- högskolan. Vid akademiens bibliotek har personalen statliga tjänster.
Jag biträder akademiens styrelses förslag att akademien under sitt an- slag bör ha rörliga med-el bl. a. för att inom ramen för sina allmänna musikfrämjande uppgifter kunna ta initiativ utåt i form av konferens— och annan kontaktverksamhet. Jag återkom mer till detta vid min medels- beräkning i det följande.
M e d el fö r v e r k 5 a m h e te n vid musikhögskolorna i Göte- borg, Malmö och Stockholm bör nästa. budgetår anvisas under två nya anslag i riksstaten, förslagsanslaget Musikhögskolorna: Utbildningskost- nader och reservationsanslaget Musikhögskolorna: Undervisningsmatc- riel m.m. Till sistnämnda anslag bör föras över den behållning som vid utgången av innevarande budgetår finns under det nuvarande reserva- tionsanslaget Musikaliska akademien :med musikhögskolan: Undervis- ningsnrateriel m.m. Medelsanvisning för Musikaliska akademiens verk- samhet bör ske under ett nytt förslagsanslag med rubriken Musikaliska akademien.
Anslaget till Musikhögskolorna: Utbildningskostnader bör för nästa budgetår som framgår av den tidigare redovisade sammanställningen (s. 19) föras upp med 10 769 000 kr. Jag räknar med ett sammanlagt me- delsbehov av 615 000 kr. för den ämnesutbildning i musik som enligt vad jag tidigare förord-at skall börja i Göteborg nästa budgetår. Jag be- räknar vidare medel enligt organisationskommitténs förslag för att nya studerande skall kunna antas till den nuvarande musiklärarutbildningen och till utbildningen av regionmusiker i den utsträckning kommittén an- gett. För musikhögskolan i Göteborg beräknar jag medel för att det skall bli möjligt att ändra en halvtidstjänst som kontorsskrivare till en heltids- tjänst. Vidare beräknar jag medel för en tjänst som vaktmästare vid var- dera musikhögskolan i Göteborg och Malmö. De ökade medel som jag i övrigt beräknar för bl. a. expenser framgår av sammanställningen.
Anslaget Musikhögskolorna: Undervisningsmatcriel m. m. beräknar jag till 314 000 kr. Vid min bedömning av medelsbehovet har jag tagit hänsyn till de kostnader som kan uppstå vid ett överförande till musik— högskolan i Malmö av viss egendom i form av instrument, inventarier m. m. som tillhör stiftelsen Malmö musikkonservatorium. Organisations— kommittén bör få Kungl. Maj:ts uppdrag att träffa överenskommelse med stiftelsen om villkoren för ett sådant överförande.
Statsrådet Moberg tar denna dag upp frågan om särskilda medel för inredning och utrustning av de nya lokaler som krävs för utbildnings- verksamheten under nästa budgetår.
I enlighet med den tidigare redovisade sammanställningen (s. 23) för-
Prop. 1971: 31 ' 32
ordar jag att anslaget till Musikaliska akademien beräknas till 1 332 000 kr. Som rörliga medel för olika former av utåtriktad verksamhet har jag därvid beräknat ett belopp av 95 000 kr. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som rektor i löne— grad Up 27 vid musikhögskolan i Stockholm, 2) för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa a) till Musikhögskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag av 10 769 000 kr., b) till M usikhögskolorna: Under!-ism!zgsmateriel m.m. ett reser- vationsanslag av 314000 kr., c) till Musikaliska akademien ett förslagsanslag av 1 332 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1971: 31 33
6 Departementschefen 25
