2

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:l

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 april

1970.

Närvarande:

Statsministern

P

alme^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

,

A

ndersson

, L

ange

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ei

jer

,

O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

, N

orling

, L

öfberg

, L

idbom

T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om regionmusik och

anför.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Borlänge orkesterförening —, länsstyrelsen i Kristianstads län — som bifogat

yttranden från Kristianstads stad och Kristianstads läns landsting —, länsstyrelsen

i Kronobergs län, länsstyrelsen i Malmöhus län — som bifogat yttranden från Häl­

singborgs stad, Malmö stad, Ystads stad, Föreningen Malmö stadsteater och Stif­

telsen Malmö konserthus —, länsstyrelsen i Norrbottens län — som bifogat ytt­

rande från Bodens stad —, länsstyrelsen i Skaraborgs län — som bifogat yttrande

från Skövde stad —, länsstyrelsen i Stockholms län — som bifogat yttrande från

Stockholms stad —, länsstyrelsen i Södermanlands län — som bifogat yttrande

från Strängnäs stad —, länsstyrelsen i Uppsala län — som bifogat yttrande från

Uppsala stad —, länsstyrelsen i Värmlands län — som bifogat yttrande från Karl­

stads stad —, länsstyrelsen i Västerbottens län — som bifogat yttrande från Umeå

stad —, länsstyrelsen i Västemorrlands län — som bifogat yttranden från Sollefteå

stad och Västemorrlands läns landsting —, länsstyrelsen i Västmanlands län —

som bifogat yttranden från Västerås stad och Västerås musiksällskap —, länsstyrel­

sen i Älvsborgs län — som bifogat yttrande från Borås stad —, länsstyrelsen i

Örebro län — som bifogat yttranden från Örebro stad, Örebro läns landsting och

länsarbetsnämnden i Örebro län —, länsstyrelsen i Östergötlands län — som bi­

fogat yttrande från Linköpings stad —;

Musikaliska akademien, teater- och orkesterrådet;

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Landsorganisationen

i Sverige (LO) — som bifogat yttrande från Svenska musikerförbundet —, Stats-

tjänstemännens riksförbund (SR), Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens

centralorganisation (TCO) som bifogat gemensamt yttrande från Försvarsväsendets

underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet;

Stiftelsen Institutet för rikskonserter, Sveriges Radio AB, Stiftelsen Malmö mu-

sikkonservatorium, Folkliga musikskolan Ingesund, Konsertföreningen i Stock­

holm, Nordvästra Skånes orkesterförening, Norrköpings orkesterförening, Stiftel­

sen Malmö konserthus, Västerås musiksällskap, Örebro orkesterstiftelse, Kungl.

teatern;

Folkbildningsförbundet, Föreningen Fylkingen, Riksförbundet Sveriges ama­

törorkestrar, Sveriges orkesterföreningars riksförbund.

Särskilda skrivelser har inkommit från Norrköpings stad, Stiftelsen Stockholms

konserthus, Svenska marschfrämjandet och Teatrarnas riksförbund.

Beträffande åtskilliga av de framförda förslagen fordras inte beslut av riksda­

gen. För överblickens och sammanhangets skull redovisas dock även vissa av des­

sa förslag.

6

ning i orkestrar tillhöriga Sveriges orkesterföreningars riksförbund. Slutligen är

militärmusiker utanför tjänsten ofta verksamma som lärare inom det allmänna skol­

väsendet och i kommunala musikskolor.

För en utförligare beskrivning av militärmusikens nuvarande organisation och

uppgifter hänvisas till 1968 års musikkommittés betänkande.

Kungl. Ma]:ts proposition nr 31 år 1970

2.2 1968 års beslut angående rikskonserter m. m.

I betänkandet Rikskonserter (SOU 1967:9) lade konsertbyråutredningen bl. a.

fram förslag angående en omorganisation av militärmusiken. Dessa förslag bygg­

de delvis på utredningsarbete utfört av organisationsnämnden för militärmusiken.

Förslagen innebar bl. a. att militärmusiken, utom de två stockholmskårerna, skul­

le ingå som en integrerad del i rikskonsertverksamhetens orkesterorganisation.

Antalet kårer skulle enligt förslaget minskas med sex samtidigt som numerären

i de återstående ökades. Med utgångspunkt i av organisationsnämnden för mili­

tärmusiken gjorda beräkningar fann konsertbyråutredningen att försvarets hela

behov av tjänste- och paradmusik och halva dess behov av underhållningsmusik

skulle kunna täckas genom att ca en tredjedel av den omorganiserade militärmu­

sikens kapacitet togs i anspråk. Resten av resurserna skulle komma det allmänna

musiklivet till godo.

I prop. 1968:45 angående rikskonserter m. m. anförde föredragande departe­

mentschefen att militärmusikorganisationen borde utnyttjas för att tillgodose det

växande behovet av konsertverksamhet för allmänheten. I princip borde detta ske

i sådan utsträckning att den nuvarande musikorganisationens numerär i stort sett

kan bibehållas oförändrad. Mot bakgrund av remissbehandlingen av konsertbyrå-

utredningens förslag framhöll departementschefen att frågan om militärmusikens

organisation borde utredas ytterligare bl. a. med hänsyn till frågans samband med

symfoniorkestrarnas framtida uppgifter. Efter samråd med chefen för försvarsde­

partementet förordade föredragande departementschefen att endast ett principav­

görande skulle träffas, innebärande att en militärmusikorganisation bibehålls men

att den fortsatta planeringen skulle inriktas på att de befintliga militärmusikkårer­

na efter ytterligare utredning i erforderlig omfattning omorganiserades för att till­

godose såväl militära som civila behov. Riktpunkten borde därvid vara att unge­

fär två tredjedelar av de ombildade orkestrarnas insatser skulle kunna utnyttjas

för rikskonsertverksamhet. Därvid borde en fördelning av kostnaderna ske mellan

försvaret och rikskonsertverksamheten i förhållande till utnyttjandet av orkest­

rarna.

Riksdagen biföll de framlagda förslagen.

8

terverksamhet utan att rikskonsertverksamhetens behov av orkestermusik förut­

sätts bli täckt genom avtal med de statsunderstödda symfoniorkestrarna. Riks­

konsertverksamhetens starkt differentierade uppgifter medför dessutom behov av

musikframträdanden av vitt skilda slag, företrädesvis av mindre ensembler och

enskilda artister. Behov av sådana insatser torde enligt kommittén i väsentlig ut­

sträckning kunna tillgodoses genom den omorganiserade militärmusiken. Den nya

musikorganisationen bör därför ges en så stor flexibilitet att ensembler av olika

art och storlek kan bildas inom de lokala musikenheterna.

Till de nya ensemblernas viktigaste uppgifter kommer att höra framträdanden

i skolor och inom föreningslivet. Det är enligt kommitténs uppfattning viktigt att

man söker nya former för att få kontakt med allmänheten och för att väcka och

behålla ett musikintresse hos en allt större publik. Verksamheten bör utformas på

sådant sätt att möjlighet ges till informella kontakter mellan publikgrupper och

artister. På den nya organisationen kommer att ställas krav på att den skall kunna

spänna över ett mycket vitt musikaliskt fält. Kommittén nämner gammal och ny

musik, seriös och populär musik, jazzmusik och folkmusik m. m.

Skolkonsertverksamheten har getts prioritet vid utformningen av rikskonsert-

verksamheten och kommittén räknar med att en väsentlig del av det härigenom

uppkommande behovet av musiker och ensembler skall kunna täckas genom med­

verkan av den nya organisationen. För skolkonsertverksamheten krävs insatser

av främst mindre grupper om 4—6 musiker. Vidare räknar kommittén med be­

hov av insatser inom ramen för Musik för Ungdom (MfU) för att stimulera ung­

domens musikintresse.

Vad gäller verksamhet för vuxen publik har kommittén utgått från att kvälls­

konserter av traditionellt slag inte blir den nya musikorganisationens domineran­

de uppgift. Förutom uppgifter i organisations- och föreningslivet nämner kommit­

tén musikframträdanden på sjukhus, pensionärshem och vårdanstalter av olika

slag. För detta behövs huvudsakligen mindre grupper och soloartister. Kommit­

tén framhåller att friluftskonserter för allmänheten, som nu ofta utförs av militär­

musikkårer, naturligen bör förekomma även i fortsättningen.

Den ensemblesammansättning och repertoar som krävs för att svara mot de

anförda behoven får enligt kommittén inte bindas i fasta former utan bör bli be­

roende av idéer och strömningar inom olika delar av musiklivet och av den all­

männa musikpolitiska utvecklingen, där Institutets för rikskonserter initiativ be­

döms bli i hög grad vägledande. Som exempel på olika ensembletyper som verk­

samheten nu kan inriktas mot nämner kommittén förutom olika slag av biåsor­

kestrar bl.a. ensembler för underhållningsmusik, kammarorkestrar och andra en­

sembler för kammarmusik samt ensembler för kyrkomusik, ny musik och folk­

musik. Vidare anser kommittén att genom den nya musikorganisationen ökade

möjligheter kan skapas att producera och sprida kammaropera i landet.

Kommittén behandlar även frågor angående utbyte och lån av musiker mellan

den nya musikorganisationen och övriga orkestrar och musikinstitutioner. I dag

utnyttjas militärmusiker ofta som förstärkning i flera av landets symfoniorkestrar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

kommitténs bedömning i detta hänseende för små och kan i en ny situation iso­

lera och försvåra musikernas arbete samt begränsa musikorganisationens effekti­

vitet i dess helhet. Med hänsyn till behovet av större enheter är det enligt kommit­

tén i varje fall nödvändigt att musikorganisationen geografiskt indelas i ett antal

regioner. Varje region bör räknas som en enhet med gemensam konstnärlig och

administrativ ledning. I denna föreslås musikerna kunna omplaceras för olika

uppgifter. Med hänsyn tagen såväl till det militära som allmänna musiklivets be­

hov har kommittén funnit att musikorganisationen bör indelas i åtta regioner, med

anknytning till resp. övre Norrland, nedre Norrland, Bergslagen, stockholmsområ­

det (inklusive Gotland), andra delar av östra Sverige, västra Sverige, sydöstra

Sverige och sydvästra Sverige. Gränserna mellan regionerna bör av praktiska skäl

i huvudsak sammanfalla med militärområdenas.

En fullständig samordning av resurserna skulle innebära att organisationens lo­

kala enheter skulle koncentreras på åtta platser. För en fortsatt spridning på ett

större antal orter talar dock enligt kommittén bl. a. hänsynen till militärmusikens

roll i det lokala musiklivet och musikundervisningen samt hänsynen till den be­

fintliga personalen. Genom att insatserna föreslås bli jämt fördelade på olika orter

i regionerna spelar dessutom inte lokaliseringen av enheterna avgörande roll. Kom­

mittén föreslår därför att nuvarande lokaliseringsorter behålls, med undantag av

Eksjö och Göteborg, samt att två eller tre enheter samverkar i varje region. En

av orterna i regionen blir huvudort med säte för regionens ledning. Dit bör även

förläggas en något större musikerstyrka än på övriga orter.

Kommittén har inte ansett tillräckliga skäl föreligga att framdeles förlägga mu­

sikpersonal till Eksjö och Göteborg. Musikbehovet i Eksjö och Jönköping bedöms

sammanlagt inte vara större än att samma regionensemble kan utnyttjas. Med

sitt rikt utvecklade musikliv blir då Jönköping den naturliga förläggningsorten.

Den utbyggda rikskonsertverksamhetens möjligheter att stödja traktens musikliv

bör även beaktas i sammanhanget. Vad gäller Göteborg anser kommittén att de

samlade civila orkesterresurser som finns kan tillgodose det allmänna musikbe­

hovet. De relativt omfattande militära och representativa uppgifterna bör kunna

fullgöras av enheterna i Borås och Uddevalla. Genom att två kårer utgår ur mu­

sikorganisationen möjliggörs enligt kommittén bl. a. en nödvändig personell för­

stärkning av norrlandsregionernas resurser.

För den föreslagna musikorganisationen i varje region använder kommittén be­

nämningen regionmusik. Varje enhet benämns musikavdelning och hela den lands­

omfattande organisationen statens regionmusik.

Kommitténs föreslagna fördelning av musikavdelningar och musikpersonal på

de åtta regionerna framgår av följande sammanställning. Den först angivna orten

i varje region föreslås bli huvudort. Utgångspunkt för beräkningar har i huvudsak

varit den sammanlagda numerären för nuvarande musikkårer inom resp. region.

Musikkommitténs förslag innebär dock i förhållande till nuläget någon förstärk­

ning för de båda norrlandsregionerna och en uttunning beträffande västra och

sydöstra Sverige.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

varför ansvaret för vissa ledningsfunktioner bör flyttas ut i regionerna. Region­

musikens interna ledningsorganisation bör därför vara uppdelad i en central in­

stans och regionala instanser.

För den centrala ledningen av statens regionmusik bör enligt kommittén inrät­

tas en nämnd, som står direkt under Kungl. Maj:t och sorterar under försvarsde­

partementet. Nämnden bör benämnas statens nämnd för regionmusiken. Nämn­

den bör bestå av fem ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t och bland dem bör

finnas företrädare för försvaret och Institutet för rikskonserter. Vidare bör chefen

för nämndens kansli vara självskriven ledamot. Nämnden skall enligt förslaget ha

ansvar för personaladministration, dvs. bl. a. frågor om rekrytering, utbildning,

anställning, avsked, placering och löneförhållanden. Vidare skall nämnden svara

för anslagsframställningar, förvaltning av medel och materiel samt fördelningen

i stort av den tillgängliga kapaciteten på de båda avnämarna försvaret och riks­

konserter. Till uppgifterna hör även planering och utveckling av verksamheten

i linje med de mål som rikskonserter och försvaret satt upp inom sina resp. om­

råden.

För den löpande förvaltningen bör till nämndens förfogande stå ett centralt

kansli under ledning av en administrativt och helst även musikaliskt kunnig chef.

Kanslichefen bör utnämnas av Kungl. Maj:t. På kansliet bör ankomma att bereda

frågor om resursplanering, personal, utbildning, ekonomi och material (häri inne­

fattas även ett centralt notförråd). Kansliet bör även svara för den allmänna till­

synen av musikavdelningarna. Det samlade personalbehovet för kansliet inklu­

sive biträdespersonal bedöms till nio tjänstemän. De tjänstemän som har att svara

för planering samt utbildning och inspektion bör ha både musikalisk och admini­

strativ kompetens.

Principiella frågor rörande musikalisk kvalitet och repertoar bör Institutet för

rikskonserter svara för, beträffande den speciella militärmusikrepertoaren efter

samråd med försvarsstaben.

I övrigt bör vad gäller frågor om användningen av regionmusiken Institutet för

rikskonserter och försvarsstaben meddela erforderliga direktiv. Inom ramen för

den övergripande fördelningen av regionmusikens resurser svarar de bägge orga­

nen för planeringen av användningen inom resp. område.

Kommittén förutsätter att inom Institutet för rikskonserter för detta ändamål

inrättas en särskild enhet samt att, på försvarssidan, en särskild musikenhet in­

rättas inom försvarsstabens personalvårdsbyrå. Denna senare föreslås få ansvaret

även för regionmusikens utnyttjande i krig samt vissa utbildningsfrågor.

För den administrativa och konstnärliga ledningen av musikorganisationens

verksamhet inom regionen bör för var och en av de åtta regionerna

finnas

ett re­

gionkansli.

Den administrativa ledningen inom regionen bör utövas av en musiksekreterare

som samtidigt ansvarar för regionkansliet. Denne skall enligt kommittén i samråd

med regionkapellmästaren samt representanter för Institutet för rikskonserter och

försvaret fördela regionens musikresurser mellan försvaret, rikskonsertverksam-

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

givna uppgifter. Kommittén räknar därför med att den del av personalen i den

nya musikorganisationen, som genomgått erforderlig grundläggande militärutbild­

ning, skall tills vidare tas i anspråk för ifrågavarande uppgifter i ett mobiliserings-

skede.

Expeditions- och vissa förvaltningsgöromål vid militärmusikkårerna ombesörjs

f. n. av minst en musikunderofficer samt av musikdirektören. Detta innebär att

musikutbildad arbetskraft används för administrativa göromål, vilka bättre skulle

kunna fullgöras av för ändamålet utbildad personal. En sådan användning av kva­

lificerad musikpersonal innebär enligt kommittén ett dåligt utnyttjande av musi­

kerresurserna och kommittén föreslår därför att vid varje musikavdelning skall

finnas en inspicient (vid musikavdelningen i Stockholm dessutom en vaktmästare)

som svarar för alla de praktiska göromål, som förekommer i samband med en­

semblernas tjänstgöring. Inspicienten skall se till att repetitionslokaler finns dispo­

nibla för ensemblernas övningar. Vid repetitioner svarar han för att musikmate-

riel finns på plats. Han skall ha hand om instrumentbeståndet och se till att er­

forderliga noter finns tillgängliga och är kompletta. Dessutom bör han sköta vissa

administrativa uppgifter såsom att föra tjänstgöringsliggare, anmäla sjukdomsfall,

planlägga och genomföra transporter m. m. Kommittén förutsätter att skrivhjälp

kan erhållas bl. a. genom de militära förbandens försorg. Medel härför bör be­

räknas under det nya anslaget till regionmusiken.

Kommittén berör även frågan om lokaler för regionmusiken. Då kostnaderna

för anskaffande av nya lokaler är stora bör på förbanden befintliga musiklokaler

av acceptabel kvalitet utnyttjas även av den nya organisationen. Vissa till- och

ombyggnader kan på sina håll bli aktuella. Då regionmusikens huvudsakliga in­

satser kommer att ligga inom det allmänna musiklivet blir det emellertid enligt

kommittén i framtiden inte lika naturligt att förlägga musiklokalerna till militära

förband. Kommittén anser att det framgent bör ligga i kommuners och landstings

intresse att medverka till att regionmusiken får lämpliga lokaler för repetitioner

och framträdanden. Frågan rörande ansvaret för planering och kostnader liksom

andra frågor rörande lokalförsörjningen hör enligt kommittén till de frågor som

snarast bör utredas.

3.1.4. Personal

Det totala personalbehovet för statens regionmusik, då den nya

organisationen blivit fullt genomförd, har av kommittén beräknats till 688. För­

utom personal för fyllande av de funktioner, som nämnts vid den föregående re­

dogörelsen för kommitténs förslag till organisation, ingår här även viss aspirant-

personal under utbildning. Det totala redovisade personalbehovet innebär en minsk­

ning i förhållande till nuvarande militärmusikorganisation med 14 tjänster, varvid

dock är att märka att ett antal tjänster i den nuvarande militärmusiken är vakan­

ta. En redovisning av kommitténs förslag till personaluppsättning ges i följande

sammanställning.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

går i det följande vid behandlingen av vissa utbildningsfrågor, har kommittén före­

slagit att utbildningen normalt skall avslutas med ett ensembleskolningsår vid mu­

sikavdelning. Under sådan ensembleskolning bör aspirantanställning ifrågakom-

ma. Möjligheter bör finnas att i regionmusiken direktanställa kompetenta musiker

som inte genomgått den normala utbildningen med ensembleskolning. Förutom

anställning på de fasta tjänsterna bör möjlighet finnas att arvodes anställa musiker

för längre eller kortare perioder.

Pensionsåldern bör enligt kommittén behållas vid 60 år, som nu gäller för mi­

litärmusiker.

Vid sina bedömningar avseende personalens status utgår kommittén från de

resonemang som tjänsteställningsutredningen förde i sitt betänkande (SOU 1967:

15) enligt vilka befälsrättens omfattning bör ligga till grund för en indelning av för­

svarets personalgrupper i militär, civilmilitär och civil personal. Mot denna bak­

grund är såväl civilmilitär som civil status tänkbara för personalen i regionmusi­

ken. Med hänsyn dels till personalens anknytning till militära förband, dels till

att nuvarande musikpersonal, som kommer att utgöra stommen i de nya ensemb­

lerna, torde känna samhörighet med försvaret förordar kommittén att regionmu­

sikens musikpersonal hänförs till kategorien civilmilitär personal. Administrativ

personal liksom arvodesanställd musikpersonal bör ha civil status.

Kommittén har även behandlat den framtida utbildningen av musiker

för regionmusiken. Den grundläggande musikutbildningen bör ske inom det all­

männa utbildningsväsendet och militärmusikens hittillsvarande interna musiker­

utbildning bör upphöra. Beträffande den allmänna utbildningens uppläggning

framför kommittén vissa förslag. Den sexåriga utbildningsgång kommittén utgår

från omfattar, efter det de studerande genomgått grundskola, en tvåårig musik-

fackskola följd av en ettårig specialiserad instrumental och allmänmusikalisk ut­

bildning och två års studier vid musikhögskola, konservatorium eller musikskolor­

na i Framnäs och Ingesund. Det avslutande utbildningsåret bör enligt kommittén

utgöras av en ettårig orkester- eller ensembleskolning vid regionmusik eller sym­

foniorkester. Förslag till närmare riktlinjer för denna skolning har musikkommit­

tén och teater- och orkesterrådet lagt fram i en gemensam skrivelse. Härtill kom­

mer utbildning för uppträdande i militärmusikkår under exercismässiga former

samt viss vidareutbildning för uppgifterna i rikskonsertverksamheten. För den se­

nare föreslås Institutet för rikskonserter ansvara. Då den nya organisationen är

helt genomförd räknar kommittén med ett årligt rekryteringsbehov av ca 35 ny­

utbildade musiker och har därför föreslagit att 35 aspiranttjänster för orkester­

skolning inrättas vid regionmusiken.

3.1.5. Riktlinjer för övergång till ny organisation

Övergång till den nya organisationen bör enligt kommittén ske från den 1 juli

1970. Som skäl för en snar övergång anges bl. a. befarade personalavgångar om

inte musikorganisationens framtida utveckling snarast kan fastställas. Vidare ut­

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

godkända vitsord eller visat sig lämpliga att utan ytterligare utbildning erhålla

tjänst i den nya organisationen bör gälla att de på i princip oförändrade villkor

förs över i den nya organisationen. För sådan tjänsteman bör — med vakanthål-

lande av tjänst i den nya organisationen — inrättas personlig tjänst vid region­

musiken som svarar mot den tidigare innehavda. Sådan övergångsvis inrättad

tjänst bör dock i likhet med övriga tjänster vid regionmusiken vara civilmilitär.

För innehavaren av sådan tjänst bör med avseende på förmåner utöver lön gälla

samma som för innehavare av »ordinarie» tjänst vid regionmusiken.

Musikaspiranter och musikelever som vid utgången av budgetåret 1969/70 är

anställda vid militärmusiken bör föras över till regionmusiken på då gällande löne-

och anställningsvillkor. För musikpersonal på övergångsstat och i reserven förut­

sätts inte någon ändring i nuvarande förhållanden.

För sådan personal som vid tidpunkten för omorganisationen befinner sig un­

der utbildning bör övergångsvis särskilda tjänster eller utbildningsbefattningar in­

rättas. Samtidigt bör musikertjänster hållas vakanta till sådant antal att denna

personal efterhand som den blir färdigutbildad kan beredas anställning som mu­

siker i den nya organisationen.

Även om alla tjänster i den nya organisationen framdeles skall tillsättas efter

ansökningsförfarande, bör enligt musikkommittén i samband med omorganisa­

tionen detta förfarande endast tillämpas på tjänster för kapellmästare och region­

kapellmästare, medan i övrigt något ansökningsförfarande inte bör komma i fråga

vid förstagångstillsättningen av tjänster i den nya organisationen med personal

som den 30 juni 1970 innehar anställning vid militärmusiken. I fråga om place­

ring bör den nuvarande personalens önskemål inhämtas och i möjligaste mån be­

aktas. I övrigt bör i fråga om omorganisationen tillämpas de allmänna principer

som är vedertagna.

Jämväl beträffande utbildningsorganisationen bör enligt kommitténs förslag vissa

övergångsanordningar komma till stånd. Kommittén erinrar om att elever, aspiran-

ter och furirer som ännu inte genomgått musikunderofficerskola torde ha tagit

anställning vid militärmusiken med den förutsättningen att de skall kostnadsfritt

på vissa villkor kunna erhålla den musikaliska skolning som innefattas i musik-

underofficersutbildningen. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att utbildningen

för denna personal i den nya organisationen fortgår i någon form med upprätt­

hållande av minst samma kvalitet som musikutbildningen vid musikunderofficers-

skolan. Utformningen av utbildningen förutsätts av kommittén komma att modi­

fieras och förändras i linje med musikorganisationens förändrade arbetsuppgifter

och den kommande utformningen av det allmänna musikutbildningssystemet. Kom­

mittén utgår därvid från att denna utbildning skall tillhandahållas personalen på

samma villkor som gäller för den som i nuvarande organisation är kommenderad

till musikunderofficersskolan. Efterhand som vid omorganisationen befintlig per­

sonal genomgått den bör utbildningen avvecklas.

Inom den nuvarande militärmusiken är på grund av rekryterings- och avgångs-

situationen ett antal tjänster vakanta. För att regionmusikorganisationen skall nå

20

Anslaget föreslås bli upptaget under fjärde huvudtiteln varifrån en tredjedel av

medlen eller 9 813 000 kr. anvisas. Genom överföring från åttonde huvudtiteln

anvisas enligt förslaget återstående två tredjedelar eller 19 625 000 kr.

Av de sammanlagda avlöningskostnaderna (inklusive lönekostnadspålägg) upp­

ges ca 24 milj. kr. utgöra kostnader för personal som direkt motsvaras av per­

sonal i den nuvarande militärmusiken, medan ca 2,6 milj. kr. avser nytillkomman­

de personal, dvs. det centrala kansliet, den regionala administrativa lednings- och

serviceorganisationen samt viss nyrekryterad musikpersonal. Av övergångskaraktär

är de kostnader som beräknats för att fortsätta utbildningen av befintliga furirer

och aspiranter inom militärmusiken. Dessa kostnader, som består av lön till per­

sonal under utbildning samt vissa omkostnader, har av kommittén beräknats till

ca 5,2 milj. kr. Dessa kostnader bortfaller i den takt utbildningen avvecklas. I

stället tillkommer efter hand kostnader för att bereda ifrågavarande personal an­

ställning på regionmusikens fasta musikertjänster samt för att under en treårs­

period nyrekrytera viss färdigutbildad musikerpersonal. Vad gäller kostnadsslag

av omkostnadskaraktär redovisar kommittén de största ökningarna, jämfört med

nuvarande militärmusikorganisation, för reseersättningar och transporter. Detta

motiverar kommittén med den nya organisationens stora förväntade reseverksamhet

samt med att vissa transportkostnader som hittills bestritts över de militära för­

bandens övningsanslag, i framtiden måste belasta musikorganisationens anslag.

Kommittén har inte tagit upp kostnader för de lokaler som f. n. disponeras på de

militära förbanden.

Förutom kostnaderna för den egentliga regionmusikorganisationen tillkommer

ökade kostnader för Institutet för rikskonserter, vilka redovisas i institutets an­

slagsframställningar, samt för vissa i det föregående berörda förstärkningar på

försvarsstaben och militärområdesstaberna för att administrera försvarets utnytt­

jande av regionmusiken. Dessa senare kostnader har av kommittén uppskattats

till 165 000 kr. Slutligen bedöms minskningen av musikorganisationens insatser

inom försvaret medföra ett medelsbehov om 2,6 milj. kr. för köp av underhåll-

ningsmusik för personalvårdsändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

3.2 Remissyttranden

Grundtanken bekom förslaget om ett kvalificerat civilt utnyttjande av de resurser

som i dag ligger i militärmusikorganisationen hälsas med tillfredsställelse av flertalet

remissinstanser. Detta gäller särskilt de instanser som företräder lokal- och läns-

intressen. Bl. a. ett flertal länsstyrelser och städer vitsordar den nuvarande militär­

musikens stora betydelse för en trakts musikliv och bedömer den föreslagna om­

organisationen bli av stor vikt för stimulans av musiklivet.

Huvudlinjerna i 1968 års musikkommittés förslag till omorganisation tillstyrks

av överbefälhavaren, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands, Gävle­

borgs, Göteborgs och Bohus, Jämtlands, Kristianstads, Norrbottens, Skaraborgs,

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

musiklivet understryks av ett stort antal länsstyrelser och städer.

Försvarsväsendets underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet anser

sig i sitt gemensamma yttrande böra tillstyrka förslagen med tanke på vikten av

att säkerställa ett kvalificerat utnyttjande av musikerna men ifrågasätter samtidigt

om inte i viss mån tanken på en bibehållen militärmusikorganisation frångåtts.

Frågan om fördelningen militärt/civilt berörs även av Svenska musikerförbundet

som redovisar viss otillfredsställelse från dem som i första hand tagit anställning

som militärmusiker.

Vad avser förslagen med anknytning till musikbehovet inom försvaret, så

lämnas dessa i allmänhet utan erinran. Överbefälhavaren vitsordar det stora be­

hovet av tjänstemusik i stockholmsområdet och biträder i övrigt kommitténs för­

slag. Därvid understryks att några kvalitativa avkall för militärmusikutövandet inte

är förenliga med 1968 års musikkommittés målsättning, vilken överbefälhavaren

delar, önskvärdheten av stöd till musikaktiviteter bland värnpliktiga understryks

av flera remissinstanser. Svenska musikerförbundet anser att en för liten insats

markerats på detta område. Kulturrådet hävdar att värnpliktigas musikaktiviteter

bör integreras med verksamheter inom samhället i övrigt medan Institutet för riks-

konserter framhåller att insatser på detta område kan ske inom ramen för Musik

för Ungdom (MfU). Vad avser resursfördelningen militärt/civilt anser kulturrådet

att denna bör ses över eftersom det grundläggande materialet daterar sig från 1962

och det militära behovet uppgetts vara minskande. Konsekvenserna av den om­

fattande garnisonstjänstgöringen i Stockholm berörs av samtliga personalorganisa­

tioner som hävdar att denna inte får ha till följd att personalen vid stockholmsav­

delningen får en arbetsfördelning med avsevärt större andel militärmusik än av­

delningar i övriga landet. Organisationerna i fråga förslår därför att viss garni­

sonstjänst i Stockholm åläggs även övriga musikavdelningar i Stockholms närhet.

Vad gäller inriktningen av regionmusikens insatser i det allmänna mu­

siklivet mot skol- och föreningskonserter i små ensembler så tillstyrks denna

i stor utsträckning av lokala och regionala remissinstanser. Såsom tidigare berörts

biträds den även av bl. a. Institutet för rikskonserter, Svenska musikerförbundet,

Statstjänstemännens riksförbund och Svenska kommunförbundet.

Från ett stort antal länsstyrelser och städer påpekas den stora betydelse som

nuvarande militärmusiken har för den frivilliga musikutbildningen och för ama­

törverksamhet inom orkestrar anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksför­

bund m. m. Det framhålls att dessa aktiviteter även i fortsättningen bör vara bety­

delsefulla uppgifter för musikpersonalen.

Sveriges orkesterföreningars riksförbund påpekar i sitt svar att militärmusiker

f. n. medverkar med ca 20 000 timmar årligen i verksamheten inom de till för­

bundet anslutna orkestrarna och att det enligt förbundet är angeläget att amatör­

musicerandet får utvecklas med stöd av professionella krafter. Även Svenska

musikerförbundet framför liknande synpunkter. Svenska kommunförbundet på­

minner om rådande lärarbrist inom skolväsende och kommunal musikskola och

anser att tjänstgöringsförhållandena bör organiseras så att de lämnar möjlighet till

24

och en av de 22 avdelningarna. Kommitténs konkreta förslag till indelning och lo­

kalisering godtas av överbefälhavaren. Tillstyrkanden framförs även av länsstyrel­

serna i Jämtlands, Kalmar, Kristianstads, Kronobergs, Malmöhus och Västerbot­

tens län. Den bibehållna spridningen på ett större antal orter hälsas med tillfreds­

ställelse av bl. a. Svenska kommunförbundet medan För sv ar sväsendets underbe­

fälsförbund och Svenska underofficersförbundet varnar för den tendens mot kon­

centration till färre orter som man anser sig kunna spåra i kommitténs skrivning­

ar. En rad remissinstanser anser att regionindelningen och lokaliseringen skett allt­

för mycket enligt militära indelningar och hävdar att utgångspunkten bör vara re­

gionernas kulturella och allmänna struktur och var det kulturella livet inom

regionerna naturligen har sin tyngdpunkt.

Riksrevisionsverket anser att en regionindelning bör vara helt fristående från

den militära och att en lösning bör bli beroende av kulturrådets pågående utred­

ningsarbete. Kulturrådet anser sambandet med övrigt lokalt och regionalt musik­

liv inte vara tillräckligt klarlagt och uttrycker tveksamhet inför en regionindelning

som bygger på enligt kulturrådet ovissa bedömningar av militärmusikbehovet och

rikskonsertverksamhetens framtida utbyggnad. Kulturrådet hävdar att en friståen­

de regional organisation för den aktuella sektorn inte bör göras förrän regional

samordning med övrigt musikliv och kulturlivet i allmänhet prövats. Svenska kom­

munförbundet finner en regionindelning efter militärområden ej vara självklar och

anser att frågan bör ses i samband med ytterligare utredning av regional kultur­

produktion och kulturdistribution betraktade i ett sammanhang. Liknande kritiska

synpunkter framförs även av Musikaliska akademien och länsstyrelserna i Värm­

lands och Örebro län.

Vad gäller avgränsningen av de olika regionerna hävdar länsstyrelserna i Hal­

lands och Jönköpings län med hänvisning till bl. a. kommunikationsförhållanden

och områdenas kultur- och näringsgeografiska struktur att avdelningen i Halm­

stad bör föras till samma region som Jönköping och Växjö samt att karlskronaav-

delningen förs till samma region som Kristianstad och Ystad.

Enligt förslaget skall musikavdelningar inte förläggas till två av de orter som

i dag har militärmusikkårer, nämligen Eksjö och Göteborg. Överbefälhavaren

redovisar invändningar från chefen för marinen samt berörda lokala och regionala

organ på den militära sidan. Överbefälhavaren anser sig dock böra godta kom­

mitténs förslag mot bakgrund av bl. a. kommitténs principiella resonemang om

önskvärdheten att behålla erforderligt antal spelbara avdelningar inom de upp­

dragna personella ramarna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Göte­

borgs stad föreslår att en musikavdelning bibehålls i Göteborg mot bakgrund av

bl. a. det stora militära och statsceremoniella behovet samt det stora behov av

skolverksamhet som föreligger i göteborgsområdet. Liknande synpunkter anförs

även av Svenska musikerförbundet och teater- och orkesterrådet.

Invändningar mot indragningen av kåren i Eksjö anförs av länsstyrelsen i Jön­

köpings län, Eksjö stad, Jönköpings stad och skolöverstyrelsen. Det framhålls att

eksjömusikerna är verksamma som pedagoger och inom musikalisk bildnings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

terorganisationen i Sverige blir alltför oklar. Synpunkter av detta innehåll fram­

förs bl. a. av kulturrådet och Musikaliska akademien. Akademien anser inte att

myndighetsfrågan blivit löst och förordar en inordning under teater- och orkester­

rådet som ett provisorium. Kulturrådet samt dessutom bl. a. statskontoret och

riksrevisionsverket förordar en samlad prövning av ledningsfrågorna med sikte på

att åstadkomma ett samlat ledningsorgan för hela musiklivet. Denna prövning bör

ses i samband med det pågående organisatoriska utredningsarbetet inom kultur­

rådet, något som även hävdas av Svenska kommunförbundet, Svenska landstings­

förbundet och Folkbildningsförbundet.

Vissa remissinstanser anser att organisationen fått en för stark anknytning till

försvaret. Teater- och orkesterrådet finner inga bärande skäl för att bibehålla en

stor musikerstyrka i en militär organisation och förordar en successiv överflytt­

ning av musiker till det civila musiklivet. Verksamheten bör sortera under utbild­

ningsdepartementet och ledningsorganet integreras med den musiknämnd rådet

föreslagit för den civila orkesterverksamheten. Försvarets civilförvaltning finner

det vara rationellt med tanke på utnyttjandet att föra över verksamheten under

utbildningsdepartementet och föreslår att administrationen inordnas i Institutet för

rikskonserter. En inordning i institutet förordas även av bl. a. Teatrarnas riksför­

bund.

Den föreslagna regionala ledningsorganisationen bör enligt

kulturrådet under ett uppbyggnadsskede begränsas till det minsta möjliga med

tanke på pågående regionala organisationsarbete inom kultursektorn. Teater- och

orkesterrådet ifrågasätter uppbyggandet av en ny regionalorganisation och föreslår

att den regionala ledningen integreras med Institutets för rikskonserter regionorga­

nisation och anknyts till länsbildningsförbunden. Folkbildningsförbundet framhål­

ler vikten av ett intimt samarbete med de intressenter som företräder regionen

själv. I övrigt framförs i vissa detaljer erinringar mot förslaget. Försvarsväsendets

underbefälsförbund och Svenska underofficersförbundet finner kompetensuppdel-

ningen mellan Institutets för rikskonserter regionintendenter och musiksekreterare

oklar och Statstjänstemännens riksförbund riktar en liknande anmärkning mot för­

hållandet regionkapellmästare/musiksekreterare. Den föreslagna samförläggnmgen

mellan militära myndigheter och regionmusikens organ finner överbefälhavaren

vara rationell samtidigt som han anmäler att lokaler inte kan bedömas bli dispo­

nibla på militärområdesstaberna utan begär viss ytterligare utredning. Försvaiets

civilförvaltning, teater- och orkesterrådet, Institutet för rikskonserter och Folkbild­

ningsförbundet avstyrker en förläggning till militärområdesstaber av regionkans­

lierna.

Vad gäller den regionala organisationen på avnäm arsidan

finner försvarets civilförvaltning att militärområdesstaberna ej är lämpliga för

handläggning av musikfrågor på den militära sidan och att en förstärkning av

dessa bör anstå. Kulturrådet anser att utbyggnaden av rikskonsertverksamhetens

regionorganisation bör anstå till dess förutsättningarna för regional distribution av

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

nens riksförbund att denna bör utsträckas till två år för att ge tillräcklig rutin.

Svenska musikerförbundet erinrar i sammanhanget om de förslag om stipendiat­

platser vid de civila yrkesorkestrarna som framförs i annat sammanhang. Vikten

av en kraftig satsning på vidareutbildningen av nuvarande militärmusiker fram­

hålls bl. a. av Teatrarnas riksförbund. Vad avser den fortsatta utbildningen av den

personal inom den nuvarande militärmusiken som nu befinner sig under utbildning

understryker bl. a. överbefälhavaren att denna personal måste erhålla motsvaran­

de utbildning och framtida fasta anställning som ställts i utsikt då den rekrytera­

des till militärmusiken.

Vidare uppehåller sig remissinstanserna i viss utsträckning vid de frågor som

hänger samman med formerna för övergång till ny organisation.

Den föreslagna tidpunkten för övergången, 1 juli 1970, tillstyrks av överbefäl­

havaren, teater- och orkesterrådet och Institutet för rikskonserter.

Försvarsväsendets underbefälsförbund, Svenska underofficersförbundet och

Svenska musikerförbundet förordar däremot att övergången sker den 1 juli 1971.

De båda förstnämnda förbunden framhåller, mot bakgrund av bl. a. framförda an­

märkningar mot ofullständigheter i de organisatoriska förslagen, att organisationen

först måste vara helt genomarbetad och att personalen sedan förhandlingar genom­

förts bör ges skäligt rådrum inför anställning, omflyttningar etc. innan övergången

kan genomföras. Svenska musikerförbundet anser att övergången inte bör ske

förrän garantier för ett gott resultat kan ges och ställer sig därför tveksamt till

den tidigare tidpunkten. Ett senare genomförande än år 1970 förordas även av

bl. a. Norrköpings orkesterförening, Stiftelsen Malmö konserthus och Malmö

musikkonservatorium, vilket senare liksom Musikaliska akademien föreslår att över­

gången till den nya organisationen sker etappvis. Teatrarnas riksförbund anser

att de olika kårerna först sedan de konstnärligt kunnat godkännas av Institutet för

rikskonserter skall föras över till regionmusikorganisationen.

Överbefälhavaren understryker att omorganisationen i vissa avseenden såsom

utbildning och personalomflyttningar måste ske successivt. Även Institutet för riks­

konserter framhåller att en successiv anpassning till de nya uppgifterna får ske.

Kulturrådet anser att ett principbeslut bör tas, men att detta bör begränsas till

förutsättningarna för planeringen av musikernas framtida arbetsuppgifter och ut­

bildning, det centrala ledningsorganets funktion under övergångstiden samt musik­

personalens status. Övergången till de nya uppgifterna bör ske successivt. Den

framtida regionala organisationen bör däremot enligt rådet lämnas öppen i av­

vaktan på resultaten av pågående organisatoriska utredningsarbete rörande kul­

tursektorn i dess helhet.

Vad slutligen gäller fördelningen av kostnaderna för statens region­

musik anför överbefälhavaren att han, i brist på utredning om de dolda kostna­

derna nu och i framtiden, är beredd att godta följande kostnader för krigsmaktens

del, nämligen en tredjedel av de redovisade driftkostnaderna för regionmusiken,

kostnaderna för mottagarorganisationen inom försvaret samt kostnader för under-

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

tjänste- och paradmusik samt en del av de övriga musikuppgifterna inom försva­

ret tillgodoses genom den nya musikorganisationen inom ramen för en tredjedel

av organisationens resurser.

För uppgifterna inom försvaret fordras enligt kommittén ensembler av i huvud­

sak nuvarande militärmusikkårtyp. Ensemblernas sammansättning och storlek be­

höver inte närmare fixeras. Kommittén anser att möjligheter bör finnas för fram­

trädanden med såväl mindre som större kårer, bl. a. genom samverkan av musik­

enheter från flera orter.

Inom det allmänna musiklivet bör enligt musikkommittén den nya organisatio­

nen kunna ställa resurser till förfogande för i första hand skolkonserter samt fram­

trädanden i föreningsliv, på vårdanstalter och vid friluftskonserter. Uppgifterna bör

fullgöras inom ramen för rikskonsertverksamheten.

Verksamheten bör enligt musikkommittén till stor del inriktas mot informella

typer av kontakt mellan musiker och publik. I musikorganisationens uppgifter före­

slås även ingå samverkan med befintliga orkestrar liksom insatser för amatörmusi­

cerandet. Direkt pedagogisk verksamhet utanför den egna organisationen bör där­

emot inte reguljärt ingå i tjänstgöringen. För att svara mot de krav på mångsidighet

i musikutbudet som kommer att ställas bör enligt kommittén musikorganisationen

inriktas mot en differentierad verksamhet. Den enskilde musikern bör kunna med­

verka i ensembler av flera olika slag. Kommittén ger här en rad exempel som sträc­

ker sig från kammarmusik till olika slags underhållningsmusik.

Enligt kommittén kräver skolkonsertverksamheten och den verksamhet som

siktar mot nya lyssnargrupper och nya miljöer en musikorganisation av sådan

flexibilitet att smärre ensembler av skilda slag och med stor rörlighet lätt kan bildas.

Kommittén betonar vikten av att den nya musikorganisationens verksamhet ut­

formas på ett sådant sätt att den kan bidra till att skapa nya kontaktvägar mellan

tonsättare, musiker och publik. Kommittén betraktar inte verksamhetens utform­

ning sådan den föreslagits i betänkandet som ett slutmål för organisationen utan

som grund för en utvecklingsprocess, som enligt kommittén skall göra det möj­

ligt för organisationen att på ett allt smidigare sätt anpassa sig till det framtida

musiklivets behov.

Remissbehandlingen av musikkommitténs förslag visar att militärmusiken be­

traktas som en värdefull tillgång för musiklivet som helhet och att det anses ange­

läget att man genom organisatoriska förändringar säkerställer ett kvalificerat ut­

nyttjande av dess resurser inom det allmänna musiklivet.

För egen del anser jag det angeläget att man nu tar ställning till huvuddragen

i de organisatoriska förändringar av militärmusiken som erfordras för att för­

verkliga 1968 års principbeslut. Ett omfattande detaljplaneringsarbete återstår,

inte minst på personalsidan, för att en omorganisation skall kunna genomföras.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslår jag att omorganisa­

tionen genomförs den 1 juli 1971. Det fortsatta planeringsarbetet bör grundas på

vissa allmänna riktlinjer för omorganisationen vilka jag i det följande avser att

ta upp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

31

Kommittén har föreslagit att hela den nya musikorganisationen skall benämnas

statens regionmusik och att de lokala enheterna skall kallas musikavdelningar.

Någon anledning att i benämningen särskilt markera den statliga karaktären före­

ligger enligt min mening inte. I fortsättningen använder jag beteckningen region­

musiken för den totala organisationen och beteckningen musikavdelningar för de

lokala enheterna.

Vad gäller regionmusikens allmänna ställning anser jag att flera skäl f. n. talar

för en sådan anknytning till försvaret som kommittén föreslagit. Dagens militär­

musik är en institution med långa traditioner och en utbrytning av musikorganisa­

tionen ur sitt sammanhang i försvaret skulle medföra många omställningsproblem.

Hit hör frågor som hänger samman med personalens hittillsvarande anställnings­

former och frågor om lokalförsöjning. Jag föreslår därför efter samråd med chefen

för försvarsdepartementet att regionmusiken organisatoriskt tills vidare skall be­

hålla en anknytning till försvaret.

Musikkommittén har föreslagit att ca en tredjedel av den nya organisationens

musikresurser skall användas för uppgifter inom försvaret och ca två tredjedelar

för uppgifter inom det allmänna musiklivet. För att inte den personalvårdande

musikverksamheten inom försvaret, som enligt förslaget i mindre grad än nu skulle

kunna utnyttja musikorganisationen, skall försvåras, räknar jag emellertid med

att insatserna för försvaret behöver uppgå till en något högre andel än vad

kommittén föreslagit. Avvikelser från den generella fördelningen av resurserna

bör på grund av särskilda förhållanden kunna medges för verksamheter på en­

skilda orter. Detta gäller särskilt stockholmsområdet, där bl. a. högvaktstjänsten

ställer proportionellt större krav på verksamhet för försvaret än i övriga delar av

landet. Det är dock samtidigt ett starkt önskemål att de musiker som är förlagda

till Stockholm till rimlig del får fullgöra uppgifter inom det allmänna musiklivet,

något som bl. a. framhållits av berörda personalorganisationer. Jag anser därför

att tjänstgöringen bör ordnas så att stockholmsmusikernas insatser till omkring

halva sin omfattning sker inom det allmänna musiklivet.

Vid remissbehandlingen har förslagen om ett vidgat utnyttjande av den nuvaran­

de militärmusikens resurser inom det allmänna musiklivet i de former som kom­

mittén angivit fått ett övervägande positivt mottagande. Intresset härför har

kommit till uttryck särskilt hos berörda lokala och regionala instanser.

Syftet med utbyggnaden av rikskonsertverksamheten och motsvarande riksom­

fattande verksamheter på andra konstområden har varit att bereda människorna

större rättvisa vad gäller möjligheter att komma i kontakt med olika slag av konst­

yttringar och kulturella aktiviteter. På musikområdet har därvid en riktlinje varit

att, som komplement till utbudet i massmedia, öka möjligheterna till kontakt med

direkt framförd musik och därigenom ge variation i musikupplevelserna och stimu­

lera musikintresset både bland de redan intresserade och bland nya lyssnargrupper.

Huvudvikten i rikskonsertverksamheten har hittills lagts på skolsidan. Vad gäller

verksamheten utanför skolan framhölls i propositionen ang. rikskonserter m. m.

att man vid sidan av utbyggnad av kvällskonserter i traditionell mening borde läg­

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

ga stor vikt vid nya former av konserter, t. ex. inom föreningslivet, vid militärför­

läggningar och vårdanstalter etc. I dessa sammanhang borde regionala musiker

och ensembler kunna tas i anspråk.

Inom skolkonsertverksamheten och i en verksamhet som siktar mot nya lyssnar-

grupper och nya miljöer behövs, som musikkommittén framhållit, en musikorgani­

sation av sådan flexibilitet att smärre ensembler av skilda slag lätt kan bildas.

Vidare är det viktigt att ensemblerna lätt kan nå ut till olika miljöer i skilda delar

av landet. Med sin geografiska spridning och med sin förankring i de bygder där

den är verksam utgör militärmusiken enligt min mening en god grund för en sådan

organisation. Mot denna bakgrund delar jag kommitténs bedömning av vilka

huvuduppgifter den nya musikorganisationen bör ha. Givetvis blir den framtida in­

riktningen av verksamheten beroende av utvecklingen inom musiklivet och resul­

taten av den allmänna översyn av kulturpolitikens mål och medel som pågår inom

bl. a. kulturrådet.

Jag vill i detta sammanhang stryka under kommitténs uttalande att en breddning

av verksamheten inte kan åstadkommas på en gång utan att det är fråga om en

utveckling på längre sikt, varvid hänsyn måste tas till musiklivets utformning i

framtiden. Inom flera av dagens militärmusikkårer har på senare år en god grund

lagts för en sådan utveckling. Denna utveckling blir beroende av dels ett målmed­

vetet genomförande av den vidareutbildning av nuvarande militärmusiker som In­

stitutet för rikskonserter inlett, dels den framtida rekryteringen av de olika slag

av musiker verksamheten kräver. En breddning av verksamheten bör kunna ge

uppgifter även åt sångare och åt andra instrumentalister än orkestermusiker.

Det bör vidare vara naturligt att den nya musikorganisationen samverkar med

andra musiker och musikinstitutioner, antingen så att musiker utifrån vid skilda

tillfällen förstärker de olika ensemblerna eller så att regionmusikens personal med­

verkar i andra institutioners verksamhet. Särskilt bör uppmärksammas det sam­

arbete som redan nu finns mellan militärmusiken och de statsunderstödda sym­

foniorkestrarna samt orkestrarna i Västerås och Örebro.

Kommittén har i sitt förslag berört även betydelsen av att amatörmusiken får

tillfälle att utvecklas med stöd av professionella krafter. Vissa remissinstanser,

däribland kulturrådet, har framhållit att ännu större vikt borde läggas vid stöd till

musikalisk självverksamhet bland allmänheten.

Jag finner det vara naturligt att man genom den nya musikorganisationen stöder

den musikaliska amatörverksamheten. Ett sådant stöd har ju f. ö. i inte oväsentlig

utsträckning lämnats genom den nuvarande militärmusikorganisationen och bety­

delsen av detta har vitsordats av både musikkommittén och åtskilliga remissinstan­

ser. Stödet till amatörmusikverksamheten kan ta den formen att musiker ur re­

gionmusiken medverkar som stämledare och instruktörer i amatörensembler. Jag

vill i sammanhanget stryka under att inte bara instrumentalensembler utan även

körverksamheten bör kunna dra nytta av medverkan av musiker och ensembler

ur regionmusiken. Formerna för samverkan med amatörmusikverksamhet liksom

med professionella musikinstitutioner torde få övervägas i det fortsatta planerings­

arbetet.

Vid disponeringen av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet bör

enligt min mening den del av resurserna som kommer att finnas tillgänglig för

sådana uppgifter inte bindas vid medverkan enbart inom rikskonsertverksamheten

utan också kunna utnyttjas för direkta insatser inom det regionala och lokala mu­

siklivet.

Vid remissbehandlingen har bl. a. skolöverstyrelsen och Svenska kommunför­

bundet berört betydelsen av musikernas möjligheter att verka som musiklärare

och instrumentalpedagoger inom skolväsende och frivillig musikutbildning samt

uttalat sig för att sådan verksamhet bör ingå i tjänstgöringen. Jag delar dock i detta

avseende musikkommitténs uppfattning att sådana pedagogiska uppgifter utanför

organisationen inte utgör typiska uppgifter för musikerna och därför inte skall full­

göras inom ramen för tjänsten. Med tanke på den brist på musikpedagoger som

f. n. råder på många håll i landet bör dock tills vidare tjänstgöringen i den nya

musikorganisationen i förekommande fall planeras så att pedagogisk verksamhet

av angivet slag underlättas.

Jag går nu över till frågan om i vilken mån den nuvarande militärmusiken bör

omorganiseras för att svara mot de nya uppgifterna. Kommittén föreslår att nu­

varande lokalisering av de lokala enheterna i huvudsak behålls. Detta motiveras

med bl. a. de militära förbandens lokalisering och därmed förutsättningarna för

den militära delen av verksamheten samt musikkårernas förankring i det lokala

musiklivet. Även åtskilliga remissinstanser har framhållit önskvärdheten av att

man behåller en stor geografisk utspridning av enheterna. För egen del ansluter

jag mig till det framlagda kommittéförslaget som innebär att musikenheter behålls

på nuvarande orter med undantag för Göteborg och Eksjö.

Kommittén har vidare föreslagit att de lokala enheterna skall samverka inom

åtta regioner och att musikverksamheten inom var och en av dessa regioner skall

betraktas som en enhet. Varje region skulle omfatta två eller tre lokala musiken­

heter. Som främsta motivering anges, att den avsedda rikt differentierade verk­

samheten inte kan åstadkommas inom ramen för varje lokal enhets resurser, utan

att en viss specialisering och samverkan krävs för att ett område skall kunna för­

sörjas med olika typer av musik på ett önskvärt sätt. Kommittén har i betänkan­

det skisserat en regionindelning som i huvudsak utgår från landets indelning i mi­

litärområden.

Behovet av samverkan i regioner finner jag vara väldokumenterat. Det har också

vitsordats av flera remissinstanser. Jag anser därför att de lokala musikenheterna

bör samordnas vad gäller musikverksamhet och administration i grupper om två

eller tre. Frågan om verksamhetens indelning i regioner har samband med det

utredningsarbete om regional och lokal samordning av kulturaktiviteter som pågår

inom bl. a. kulturrådet. För egen del anser jag det vara angeläget att den nya musik­

organisationen redan från början får sådana förutsättningar för regional samverkan,

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

33

34

som jag just har berört. Detta behöver inte hindra senare anpassningar till eventuella

förändringar av kulturlivets organisatoriska struktur. Jag förordar därför att verk­

samheten för den nya musikorganisationen indelas i åtta regioner och att musikav­

delningarna inom dessa regioner samverkar i huvudsak på det sätt som musikkom­

mittén föreslagit. I varje region bör en av stationeringsorterna bli huvudort med

säte för den regionala ledningen. Kommitténs förslag till val av huvudorter kan

enligt min mening i huvudsak godtas. I förhållande till musikkommitténs förslag

om regionindelning anser jag att följande ändringar bör göras. Halmstad bör i

stället för Karlskrona föras till samma region som Jönköping och Växjö. Jön­

köping bör bli huvudort i denna region. Karlskrona i sin tur bör föras till sam­

ma region som Kristianstad och Ystad. Den närmare avgränsningen av regionerna

bör övervägas i det fortsatta planeringsarbetet. En utgångspunkt bör därvid vara

att inget län bör delas och tillhöra mer än en region.

Kommitténs förslag till fördelning av musikpersonalen på regioner och lokala

enheter har vid remissbehandlingen utsatts för viss kritik. Åtskilliga instanser har

hävdat att norrlandsregionerna bör förstärkas ytterligare och att musikavdelningen

på en regions huvudort inte nödvändigtvis bör ges större numerär än övriga avdel­

ningar. Jag delar denna uppfattning och anser att den fortsatta planeringen bör

inriktas på att de båda nordligaste regionerna, inom ramen för den totalt tillgäng­

liga personalstyrkan, förstärks med ca 10 musiker vardera jämfört med musik­

kommitténs förslag. Vad gäller de lokala enheterna finner jag att hittills vunna er­

farenheter inte ger underlag för annan personalfördelning än att musikavdelning­

arna på huvudort och övriga orter får i huvudsak samma numerär. Ett undantag

gäller här för avdelningen i Stockholm, vilken bör ha en numerär av den storleks­

ordning som kommittén avsett. Med hänsyn till att ingen musikenhet i fortsätt­

ningen blir förlagd till Eksjö bör musikavdelningen i Jönköping, för att omställ­

ningen för området i fråga skall underlättas, kunna få en något större numerär än

vad som följer av det tidigare sagda.

Jag övergår nu till att närmare behandla regionmusikens organisation.

På central nivå bör ansvaret ligga för den övergripande planeringen, för per­

sonaladministration, för budgetfrågor och för förvaltning av medel och materiel.

Inom ramen för ett centralt organ bör samråd kunna ske mellan företrädare för

försvaret och för det allmänna musiklivet — i första hand rikskonsertverksamheten

— och på grundval härav bör fördelningen i stort av den tillgängliga kapaciteten

på olika verksamhetsområden göras. Frågan om ledningen av denna sektor av

musiklivet hänger samman med hur tillsynen och ledningen för orkesterväsendet

organiseras samt med de ytterligare organisationsfrågor inom övriga delar av kul­

turlivet som f. n. utreds av bl. a. kulturrådet. Mot denna bakgrund är jag nu inte

beredd att ta slutlig ställning till frågan om den centrala ledningsorganisationens

utformning.

I frågor som rör repertoar och musikalisk kvalitet för regionmusikens medverkan

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

35

i rikskonsertverksamheten och inom försvaret bör Institutet för rikskonserter dra

upp de allmänna riktlinjerna. Institutet bör därvid i frågor som rör militärmusik-

repertoar samråda med överbefälhavaren. Institutet bör tills vidare även ha ansvaret

för att vidareutbilda nuvarande militärmusiker för de nya uppgifterna.

Det är enligt min mening av stor vikt att regionmusiken får en stark förankring i

de regioner där den skall verka. Det är därför önskvärt att en betydande del av

ledningsfunktionerna och ansvaret för verksamheten läggs på regional nivå.

Som jag tidigare berört bör regionmusiken inom varje region betraktas som en

enhet. De olika ensemblerna kommer sannolikt oftast att bildas inom ramen för

de enskilda musikavdelningarna. Genom specialisering i olika riktningar bör av­

delningarna i en region tillsammans kunna täcka vidare musikområden än vad en

enskild musikavdelning kan. I vissa sammanhang kan en direkt samverkan mellan

olika avdelningar bli naturlig, t. ex. vid sammansättning av större militärmusik-

ensembler eller andra specialensembler och vid samverkan med andra musikin­

stitutioner.

För den regionala ledningen har kommittén föreslagit att ett regionkansli skall

finnas på en av regionens stationeringsorter. Kansliet bör enligt förslaget förestås

av en musiksekreterare, som svarar för den administrativa ledningen. För regio­

nens musikaliska ledning har kommittén föreslagit en regionkapellmästare.

Liksom musikkommittén anser jag, att det är viktigt att musikpersonalen kan av­

lastas administrativa uppgifter. För den administrativa planeringen och förvalt­

ningen bör därför inom varje region finnas en musiksekreterare. Ytterst ansvarig

för regionmusikens verksamhet i dess helhet inom regionen bör dock en region­

kapellmästare vara. Denne är samtidigt ledare för den musikavdelning som finns

förlagd till regionens huvudort. Till den regionala ledningens uppgifter bör höra

att ansvara för musikalisk kvalitet och repertoar inom regionen och att planera

den samlade musikaliska verksamheten vid regionens musikavdelningar. Vidare

bör det ligga på den regionala ledningen att i detalj fördela regionmusikens kapa­

citet på olika ändamål inom den allmänna ramen för verksamheten. Planeringen av

verksamheten inom regionen bör ske i nära samverkan med företrädare för riks­

konsertverksamheten, regional militärmyndighet och övriga regionala och lokala

intressenter inom kulturlivet.

I enlighet med var jag tidigare berört anser jag att viss del av musikresurserna

bör kunna disponeras av den regionala ledningen för direkta insatser i regionens

musikliv.

Verksamheten vid den enskilda musikavdelningen bör, som kommittén föresla­

git, ledas av en kapellmästare eller regionkapellmästare. Med tanke på stockholms­

avdelningens storlek finner jag att regionkapellmästaren där bör biträdas av en

kapellmästare. För att musikpersonalen helt skall kunna ägna sig åt musikverksam­

heten och inte behöva betungas med administrativa uppgifter bör, i överensstäm­

melse med kommitténs förslag, vid varje musikavdelning finnas personal för in-

spicientuppgifter m. m.

Enligt min mening är det väsentligt att förutom kapellmästaren även musikerna

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

deltar i planeringen av den musikaliska verksamheten. I den fortsatta planeringen

bör därför utarbetas former för samarbete mellan kapellmästare, musiker och

övrig personal vid regionmusikens musikavdelningar.

Frågorna om hur utnyttjandet av regionmusiken skall administreras inom riks-

konsertorganisationen och inom försvaret bör prövas i annat sammanhang.

Kommitténs förslag att musikpersonalen skall ha civilmilitär status har kritiserats

av åtskilliga remissinstanser. Med hänsyn till att musikernas uppgifter är av över­

vägande civil karaktär föreslår jag att personalen vid regionmusiken får civil

status. Några särskilda militära åligganden utanför musikverksamheten bör inte

vara knutna till de nya tjänsterna vid regionmusiken. Något speciellt krav på full­

gjord värnpliktstjänstgöring behöver enligt min mening inte upprätthållas för an­

ställning vid regionmusiken. Liksom kommittén räknar jag med att såväl män som

kvinnor kan anställas i organisationen.

Kommitténs förslag till personaluppsättning och tjänstetyper är enligt min me­

ning i huvudsak väl avvägt. Vid regionmusiken bör således finnas tjänster som

regionkapellmästare, kapellmästare, musiksekreterare, inspicient, förste musiker

och musiker. För att musikavdelningarna skall få en tillfredsställande samman­

sättning och kunna fullgöra sina planerade uppgifter bör musikerpersonalen —

dvs. musiker och förste musiker — omfatta sammanlagt 590 tjänster, när organi­

sationen blivit helt genomförd. Kommitténs förslag om aspiranttjänster vid region­

musiken är jag inte beredd att ta ställning till, förrän den framtida organisationen

av musikerutbildningen blivit närmare fastlagd. För att en fortlöpande förnyelse

av musikverksamheten skall kunna säkerställas bör tidsbegränsade förordnanden

övervägas för tjänsterna som regionkapellmästare och kapellmästare. Liksom kom­

mittén finner jag att det är befogat att möjligheter hålls öppna att för kortare tid ar-

vodesanställa specialister av olika slag. För vissa ledaruppgifter, när enheter ur

regionmusiken tjänstgör som militärmusikkår, bör vid varje musikavdelning någon

bland musikerpersonalen förordnas som regementstrumslagare.

Liksom kommittén anser jag att den musikerutbildning som i dag bedrivs inom

militärmusiken bör avvecklas. I fortsättningen bör utbildningen till musiker vid

regionmusiken liksom till övriga musikyrken ske inom det allmänna utbildnings­

väsendet. De förslag som kommittén lagt fram beträffande den allmänna musiker­

utbildningen har jag tidigare i år behandlat i propositionen angående musik- och

dansutbildning (prop. 1970: 25). Utöver den grundläggande musikutbildningen be­

hövs specialutbildning för den rent militärmusikaliska verksamheten och viss vi­

dareutbildning för inriktning mot rikskonsertverksamheten. Formerna för denna ut­

bildning bör behandlas i det fortsatta planeringsarbetet.

I likhet med kommittén anser jag, att man inte kan räkna med att den nya

organisationen skall vara i alla avseenden helt färdig vid tidpunkten för införan­

det. I olika avseenden kommer det att fordras en övergångstid, bl. a. för att av­

veckla nuvarande utbildning och för att genomföra nödvändiga omdispositioner

på personalsidan bl. a. i samband med att Eksjö och Göteborg inte längre blir sta-

tioneringsorter för musikenheter. Det torde vidare dröja någon tid innan numerä­

ren för de olika musikavdelningarna reglerats.

37

F. n. befinner sig drygt 200 furirer, aspiranter och musikelever under utbild­

ning inom militärmusiken. Utbildningen av dessa bör fullföljas. Personalen bör

därvid beredas en utbildning som motsvarar den nuvarande, inbegripet musikun-

derofficersskolan. Under utbildningstiden bör personalen i fråga beredas anställ­

ning på villkor som motsvarar de nu gällande och, sedan den med godkänt resultat

fullföljt utbildningen, erbjudas fast anställning inom regionmusiken. Utbildningen

bör successivt avvecklas i takt med att personalen avslutat de olika stadierna

i utbildningsgången. I det fortsatta planeringsarbetet bör man överväga den när­

mare organisationen av den fortsatta utbildningen och de förändringar av utbild­

ningens innehåll som bör följa av inriktningen mot nya verksamhetsområden.

I överensstämmelse med musikkommitténs förslag anser jag att den musikper­

sonal som vid omorganisationen innehar anställning inom militärmusiken bör be­

redas anställning i regionmusiken utan särskilt ansökningsförfarande.

I övrigt finner jag att kommitténs förslag till övergångsåtgärder vad gäller per­

sonalen bör kunna ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet. I de delar

anställnings- och arbetsvillkoren för personalen är förhandlingsfrågor avser chefen

för försvarsdepartementet att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.

I det föregående har jag vid behandlingen av olika avsnitt berört det ytterligare

planeringsarbete som återstår inför omorganisationen. Härutöver behöver olika

frågor rörande bl. a. lokaler för verksamheten utredas. För att utföra detta arbete

och för att i övrigt förbereda och genomföra omorganisationen bör, såsom musik­

kommittén föreslagit, en organisationskommitté tillsättas. Chefen för försvarsde­

partementet avser att föreslå Kungl. Maj:t att en sådan tillkallas. Till de viktigaste

uppgifterna för en sådan organisationskommitté kommer att höra att, sedan avtal

om anställnings- och arbetsvillkor träffats, förbereda tillsättandet av tjänsterna i

den nya organisationen samt att utarbeta förslag till anslagsframställningar för bud­

getåret 1971/72.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

5. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår

riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en omorga­

nisation av militärmusiken till en regionmusikorganisation den

1 juli 1971,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder

och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning ....................................................................................................... 3

2. Bakgrund ....................................................................................................... 5

2.1 Nuvarande militära musikorganisation................................................ 5

2.2 1968 års beslut angående rikskonserter m. m...................................... 6

3. Förslag om statens regionmusik ................................................................. 7

3.1 Kommittén............................................................................................. 7

3.1.1 Uppgifter m. m........................................................................... 7

3.1.2 Lokalisering och samverkan i regioner.................................... 9

3.1.3 Organisation

m.

m..................................................................... 11

3.1.4 Personal..................................................................................... 14

3.1.5 Riktlinjer för övergång till ny organisation............................. 16

3.1.6 Kostnader.................................................................................. 19

3.2 Remissyttranden.................................................................................... 20

4. Departementschefen ...................................................................................... 29

5. Hemställan..................................................................................................... 37